0H7B368201968sousouStatens offentliga utredningar 2019:68Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar6802019-12-20 00:00:002019-12-20 14:30:332019-12-20 00:00:00Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklathtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H7B368/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H7B368https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H7B368
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2019 68 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 629px;height: 915px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 137px 0px 0px 110px;padding: 0px;border:none;width: 519px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 478px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:629px;height:915px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:629px;height:915px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_3 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 377px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}
#page_3 #p3dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_3 #p3dimg1 #p3img1 {width:126px;height:69px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 514px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 120px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 141px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 739px 76px;padding: 0px;border: none;width: 395px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_13 #p13dimg1 {position:absolute;top:531px;left:0px;z-index:-1;width:51px;height:17px;}
#page_13 #p13dimg1 #p13img1 {width:51px;height:17px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_15 #p15dimg1 {position:absolute;top:269px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:441px;}
#page_15 #p15dimg1 #p15img1 {width:416px;height:441px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_16 #p16dimg1 {position:absolute;top:52px;left:70px;z-index:-1;width:408px;height:689px;}
#page_16 #p16dimg1 #p16img1 {width:408px;height:689px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 407px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_17 #p17dimg1 {position:absolute;top:52px;left:4px;z-index:-1;width:398px;height:330px;}
#page_17 #p17dimg1 #p17img1 {width:398px;height:330px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 138px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 173px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:69px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 127px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_4 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_4 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_5 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 705px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:60px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:70px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 143px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_4 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_4 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 650px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:69px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 325px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:402px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:70px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_4 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_4 {border:none;margin: 380px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:385px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:70px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 199px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:69px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 354px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_4 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 633px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:60px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:70px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 362px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:403px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:70px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:69px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:601px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:70px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;margin: 633px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:96px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:70px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:563px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:69px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:599px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 178px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:622px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 569px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:343px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:387px;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:416px;height:387px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:135px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:493px;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:417px;height:493px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:362px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:326px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:416px;height:326px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:658px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:237px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:451px;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:451px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:235px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:471px;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:418px;height:471px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #p118dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #p118dimg1 #p118img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:308px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:386px;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:416px;height:386px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:415px;height:696px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:672px;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:672px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_123 #p123dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #p123dimg1 #p123img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:308px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:416px;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:416px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:706px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_129 #p129dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #p129dimg1 #p129img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:658px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_133 #p133dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:606px;}
#page_133 #p133dimg1 #p133img1 {width:415px;height:606px;}
#page_133 #p133inl_img1 {position:relative;width:33px;height:3px;}
#page_133 #p133inl_img2 {position:relative;width:33px;height:4px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:586px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:601px;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:601px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:362px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:344px;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:416px;height:344px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_138 #p138dimg1 {position:absolute;top:208px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:420px;}
#page_138 #p138dimg1 #p138img1 {width:416px;height:420px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:544px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #p142dimg1 {position:absolute;top:598px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #p142dimg1 #p142img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:610px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #p149dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #p149dimg1 #p149img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #p150dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #p150dimg1 #p150img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:415px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 457px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:574px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:415px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:613px;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:613px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:594px;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:416px;height:594px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:696px;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:416px;height:696px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:570px;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:570px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:508px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_192 #p192dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #p192dimg1 #p192img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_193 #p193dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #p193dimg1 #p193img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_196 #p196dimg1 {position:absolute;top:610px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #p196dimg1 #p196img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:606px;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:606px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:99px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:607px;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:415px;height:607px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:696px;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:416px;height:696px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:325px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:405px;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:415px;height:405px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:135px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:583px;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:583px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:696px;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:422px;height:696px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:648px;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:416px;height:648px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:304px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:520px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:568px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:586px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:508px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:415px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:580px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:415px;height:696px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 117px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 110px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 373px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_3 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_4 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:672px;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:420px;height:672px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 302px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:586px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:416px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:416px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:320px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:344px;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:344px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:415px;height:1px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:610px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:415px;height:1px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:636px;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:416px;height:636px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 238px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 386px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:190px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:528px;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:528px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:616px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #p264dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #p264dimg1 #p264img1 {width:416px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_265 #p265dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #p265dimg1 #p265img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #p266dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #p266dimg1 #p266img1 {width:416px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_267 #p267dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #p267dimg1 #p267img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:415px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #p274dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #p274dimg1 #p274img1 {width:416px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:415px;height:696px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #p280dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #p280dimg1 #p280img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:416px;height:1px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:415px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:415px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_286 #p286dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #p286dimg1 #p286img1 {width:416px;height:1px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_288 #p288dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #p288dimg1 #p288img1 {width:416px;height:1px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_289 #p289dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #p289dimg1 #p289img1 {width:415px;height:1px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #p290dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #p290dimg1 #p290img1 {width:416px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:415px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:416px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:415px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #p294dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:642px;}
#page_294 #p294dimg1 #p294img1 {width:416px;height:642px;}
#page_294 #p294inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_294 #p294inl_img2 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_294 #p294inl_img3 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:415px;height:1px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_298 #p298dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #p298dimg1 #p298img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_299 #p299dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #p299dimg1 #p299img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #p300dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #p300dimg1 #p300img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_301 #p301dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #p301dimg1 #p301img1 {width:415px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_302 #p302dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #p302dimg1 #p302img1 {width:416px;height:1px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_303 #p303dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #p303dimg1 #p303img1 {width:415px;height:1px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 #p304dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #p304dimg1 #p304img1 {width:416px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:415px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_306 #p306dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #p306dimg1 #p306img1 {width:416px;height:1px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_307 #p307dimg1 {position:absolute;top:153px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:577px;}
#page_307 #p307dimg1 #p307img1 {width:420px;height:577px;}
#page_307 #p307inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_307 #p307inl_img2 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_307 #p307inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_307 #p307inl_img4 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_307 #p307inl_img5 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:406px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:306px;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:417px;height:306px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:415px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #p311dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #p311dimg1 #p311img1 {width:415px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:416px;height:1px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_313 #p313dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #p313dimg1 #p313img1 {width:415px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_314 #p314dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #p314dimg1 #p314img1 {width:416px;height:1px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_315 #p315dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #p315dimg1 #p315img1 {width:415px;height:1px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_316 #p316dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #p316dimg1 #p316img1 {width:416px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:415px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_318 #p318dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #p318dimg1 #p318img1 {width:416px;height:1px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_319 #p319dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #p319dimg1 #p319img1 {width:415px;height:1px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #p320dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #p320dimg1 #p320img1 {width:416px;height:1px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_321 #p321dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #p321dimg1 #p321img1 {width:415px;height:1px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:416px;height:1px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_323 #p323dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #p323dimg1 #p323img1 {width:415px;height:1px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #p324dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #p324dimg1 #p324img1 {width:416px;height:1px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:415px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 #p326dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #p326dimg1 #p326img1 {width:416px;height:1px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:415px;height:1px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_328 #p328dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #p328dimg1 #p328img1 {width:416px;height:1px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_329 #p329dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #p329dimg1 #p329img1 {width:415px;height:1px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:416px;height:1px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_331 #p331dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #p331dimg1 #p331img1 {width:415px;height:1px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #p332dimg1 {position:absolute;top:586px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #p332dimg1 #p332img1 {width:416px;height:1px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_333 #p333dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:684px;}
#page_333 #p333dimg1 #p333img1 {width:415px;height:684px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #p334dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:648px;}
#page_334 #p334dimg1 #p334img1 {width:416px;height:648px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_335 #p335dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #p335dimg1 #p335img1 {width:415px;height:1px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:431px;height:654px;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:431px;height:654px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_337 #p337dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:589px;}
#page_337 #p337dimg1 #p337img1 {width:415px;height:589px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #p338dimg1 {position:absolute;top:117px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:583px;}
#page_338 #p338dimg1 #p338img1 {width:417px;height:583px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_339 #p339dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #p339dimg1 #p339img1 {width:415px;height:1px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_341 #p341dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #p341dimg1 #p341img1 {width:415px;height:1px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:416px;height:1px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:416px;height:1px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_345 #p345dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #p345dimg1 #p345img1 {width:415px;height:1px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:416px;height:1px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:415px;height:1px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_348 #p348dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:642px;}
#page_348 #p348dimg1 #p348img1 {width:416px;height:642px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_349 #p349dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #p349dimg1 #p349img1 {width:415px;height:1px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:416px;height:1px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_351 #p351dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #p351dimg1 #p351img1 {width:415px;height:1px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_352 #p352dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #p352dimg1 #p352img1 {width:416px;height:1px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_353 #p353dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #p353dimg1 #p353img1 {width:415px;height:1px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_354 #p354dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #p354dimg1 #p354img1 {width:416px;height:1px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_355 #p355dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #p355dimg1 #p355img1 {width:415px;height:1px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:416px;height:1px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_357 #p357dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #p357dimg1 #p357img1 {width:415px;height:1px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:416px;height:1px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_359 #p359dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #p359dimg1 #p359img1 {width:415px;height:1px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_360 #p360dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #p360dimg1 #p360img1 {width:416px;height:1px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:415px;height:1px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_362 #p362dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #p362dimg1 #p362img1 {width:416px;height:1px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_363 #p363dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #p363dimg1 #p363img1 {width:415px;height:1px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:416px;height:1px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_365 #p365dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #p365dimg1 #p365img1 {width:415px;height:1px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_366 #p366dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #p366dimg1 #p366img1 {width:416px;height:1px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_367 #p367dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #p367dimg1 #p367img1 {width:415px;height:1px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:416px;height:1px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:1px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_370 #p370dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #p370dimg1 #p370img1 {width:416px;height:1px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_371 #p371dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #p371dimg1 #p371img1 {width:415px;height:1px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_372 #p372dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #p372dimg1 #p372img1 {width:416px;height:1px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:415px;height:1px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_374 #p374dimg1 {position:absolute;top:153px;left:66px;z-index:-1;width:421px;height:589px;}
#page_374 #p374dimg1 #p374img1 {width:421px;height:589px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_375 #p375dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #p375dimg1 #p375img1 {width:415px;height:1px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:416px;height:1px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:415px;height:1px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_378 #p378dimg1 {position:absolute;top:46px;left:62px;z-index:-1;width:426px;height:648px;}
#page_378 #p378dimg1 #p378img1 {width:426px;height:648px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_379 #p379dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_379 #p379dimg1 #p379img1 {width:415px;height:696px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_380 #p380dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #p380dimg1 #p380img1 {width:416px;height:1px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_381 #p381dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #p381dimg1 #p381img1 {width:415px;height:1px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_382 #p382dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #p382dimg1 #p382img1 {width:416px;height:1px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:660px;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:415px;height:660px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:654px;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:416px;height:654px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_385 #p385dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #p385dimg1 #p385img1 {width:415px;height:1px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:416px;height:1px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_387 #p387dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #p387dimg1 #p387img1 {width:415px;height:1px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_388 #p388dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #p388dimg1 #p388img1 {width:416px;height:1px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_390 #p390dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #p390dimg1 #p390img1 {width:416px;height:1px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:415px;height:1px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:416px;height:1px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:415px;height:1px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:416px;height:1px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_395 #p395dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #p395dimg1 #p395img1 {width:415px;height:1px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_396 #p396dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #p396dimg1 #p396img1 {width:416px;height:1px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 294px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #p399dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #p399dimg1 #p399img1 {width:415px;height:1px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_404 #p404dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #p404dimg1 #p404img1 {width:416px;height:1px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_405 #p405dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #p405dimg1 #p405img1 {width:415px;height:1px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_406 #p406dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #p406dimg1 #p406img1 {width:416px;height:1px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_408 #p408dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #p408dimg1 #p408img1 {width:416px;height:1px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_409 #p409dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #p409dimg1 #p409img1 {width:415px;height:1px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 227px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #p413dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #p413dimg1 #p413img1 {width:415px;height:1px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 480px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_415 #p415dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:524px;}
#page_415 #p415dimg1 #p415img1 {width:413px;height:524px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_416 #p416dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #p416dimg1 #p416img1 {width:416px;height:1px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_417 #p417dimg1 {position:absolute;top:490px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #p417dimg1 #p417img1 {width:415px;height:1px;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_418 #p418dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #p418dimg1 #p418img1 {width:416px;height:1px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_420 #p420dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #p420dimg1 #p420img1 {width:416px;height:1px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_424 #p424dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #p424dimg1 #p424img1 {width:416px;height:1px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 470px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_425 #p425dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:150px;}
#page_425 #p425dimg1 #p425img1 {width:415px;height:150px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #p426dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_426 #p426dimg1 #p426img1 {width:416px;height:655px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_427 #p427dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #p427dimg1 #p427img1 {width:415px;height:1px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_431 #p431dimg1 {position:absolute;top:182px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_431 #p431dimg1 #p431img1 {width:413px;height:84px;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_432 #p432dimg1 {position:absolute;top:478px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #p432dimg1 #p432img1 {width:416px;height:1px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_433 #p433dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:596px;}
#page_433 #p433dimg1 #p433img1 {width:413px;height:596px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_438 #p438dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_438 #p438dimg1 #p438img1 {width:416px;height:1px;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_442 #p442dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #p442dimg1 #p442img1 {width:416px;height:1px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_443 #p443dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #p443dimg1 #p443img1 {width:415px;height:1px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_447 #p447dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_447 #p447dimg1 #p447img1 {width:415px;height:1px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 322px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_461 #p461dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:445px;}
#page_461 #p461dimg1 #p461img1 {width:413px;height:445px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_464 #p464dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #p464dimg1 #p464img1 {width:416px;height:1px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_470 #p470dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #p470dimg1 #p470img1 {width:416px;height:1px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_471 #p471dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #p471dimg1 #p471img1 {width:415px;height:1px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_472 #p472dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #p472dimg1 #p472img1 {width:416px;height:1px;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_473 #p473dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #p473dimg1 #p473img1 {width:415px;height:1px;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_476 #p476dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_476 #p476dimg1 #p476img1 {width:413px;height:210px;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_477 #p477dimg1 {position:absolute;top:293px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_477 #p477dimg1 #p477img1 {width:413px;height:138px;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 188px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_480 #p480dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_480 #p480dimg1 #p480img1 {width:416px;height:1px;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 141px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_486 #p486dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_486 #p486dimg1 #p486img1 {width:416px;height:1px;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_3 {border:none;margin: 512px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_488 #p488dimg1 {position:absolute;top:294px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:194px;}
#page_488 #p488dimg1 #p488img1 {width:419px;height:194px;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 116px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_489 #p489dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_489 #p489dimg1 #p489img1 {width:413px;height:229px;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_490 #p490dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #p490dimg1 #p490img1 {width:416px;height:1px;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_492 #p492dimg1 {position:absolute;top:464px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_492 #p492dimg1 #p492img1 {width:413px;height:211px;}
#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 296px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_495 #p495dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:362px;}
#page_495 #p495dimg1 #p495img1 {width:413px;height:362px;}
#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_499 #p499dimg1 {position:absolute;top:266px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_499 #p499dimg1 #p499img1 {width:413px;height:192px;}
#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 43px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 49px;}
.ft1{font: 27px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 32px;}
.ft2{font: 13px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 16px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft4{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft5{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft6{font: italic 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft7{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft8{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft9{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft10{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft11{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft12{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft13{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft19{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft20{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft21{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft23{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft25{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft26{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft27{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft30{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft31{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft33{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft34{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft35{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft40{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft44{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft48{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft49{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft51{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft52{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft53{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft54{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft56{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft58{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft59{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft60{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft61{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft62{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft63{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft65{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft66{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft68{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft70{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft71{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft72{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft73{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft74{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft75{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft76{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft78{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft79{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft80{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft81{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft82{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft83{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft84{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft85{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft86{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft87{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft88{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft89{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft90{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft91{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft92{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft93{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft94{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft96{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft97{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft98{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft99{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft100{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft102{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft103{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft104{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft105{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft107{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft108{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft109{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft110{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft111{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft112{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft113{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft115{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft116{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft117{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft118{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft119{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft120{font: bold 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft121{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft122{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft123{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft124{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft125{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft126{font: 12px 'Calibri';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft127{font: 12px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft128{font: 12px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft129{font: 12px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft130{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft131{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft132{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft133{font: 12px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft134{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft135{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft136{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft137{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft138{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft139{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft140{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft141{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft142{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 17px;}
.ft143{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 13px;}
.ft144{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 16px;}
.ft145{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft146{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft147{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft148{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 12px;}
.ft149{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 11px;}
.ft150{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 14px;}
.ft151{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 10px;}
.ft152{font: 12px 'Palatino Linotype';line-height: 15px;}
.ft153{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft154{font: 10px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft155{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft156{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft157{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft158{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft159{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft160{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft161{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft162{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft163{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft164{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft165{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft166{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft167{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft168{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft169{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft170{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft171{font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft172{font: 10px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;}
.ft173{font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 12px;}
.ft174{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft175{font: 12px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;}
.ft176{font: 12px 'Calibri';color: #404040;line-height: 14px;}
.ft177{font: 11px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;}
.ft178{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft179{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft180{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft181{font: 11px 'Calibri';line-height: 21px;}
.ft182{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft183{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft184{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft185{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft186{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft187{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft188{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft189{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft190{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft191{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft192{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft193{font: 11px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft194{font: 12px 'Calibri';color: #404040;line-height: 12px;}
.ft195{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft196{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft197{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft198{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft199{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft200{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft201{font: 12px 'Calibri';margin-left: 62px;line-height: 14px;}
.ft202{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft203{font: 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 12px;}
.ft204{font: bold 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft205{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft206{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft207{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft208{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft209{font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft210{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft211{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft212{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft213{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft214{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 547px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 480px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 236px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -235px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p32{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 205px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p40{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 511px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 12px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: right;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: right;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 215px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -195px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 313px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p212{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 143px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 148px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 347px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: right;padding-right: 328px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: right;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 313px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p268{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: right;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p295{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 106px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: center;padding-left: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: right;padding-right: 328px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: right;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: right;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 78px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: right;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 155px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 213px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:9px;}
.p425{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:14px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:20px;}
.p427{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:21px;}
.p428{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:12px;}
.p429{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:18px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:16px;}
.p431{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:9px;}
.p443{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:15px;}
.p444{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:11px;}
.p445{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:14px;}
.p446{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:12px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: right;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: right;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 264px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 228px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p517{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 134px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 216px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:13px;}
.p573{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:14px;}
.p574{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:17px;}
.p575{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:19px;}
.p576{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:10px;}
.p577{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:15px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 295px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:364px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 233px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 233px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 163px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p600{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p635{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p637{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p641{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 135px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p669{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p678{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p679{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p680{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p681{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p682{text-align: center;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p683{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p687{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p688{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p689{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 328px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 173px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p726{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p727{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 429px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p748{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 390px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 173px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 223px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 388px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 148px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-right: 262px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p816{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p830{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 371px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p844{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p845{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p846{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p847{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 102px;}
.p851{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 171px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p879{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 225px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p899{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 225px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: right;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p909{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p910{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 214px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 32px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p936{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p937{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 227px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p959{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p975{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p976{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 179px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p985{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p986{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p987{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: right;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p990{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p996{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p997{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p998{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1003{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;margin-top: 258px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 225px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 158px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1032{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1033{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 148px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1038{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 196px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 159px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1053{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 159px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 334px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1083{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 209px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 225px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1104{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1107{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1118{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1123{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 157px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1145{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1148{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1151{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p1152{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 210px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: left;padding-right: 209px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 47px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1200{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1203{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1217{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;background: #f08262;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;background: #fde8df;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;background: #f08262;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;background: #fde8df;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;background: #fde8df;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;background: #f08262;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #f08262;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;background: #fde8df;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #fde8df;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;background: #fde8df;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #fde8df;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #019877;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ff5b35;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #a5a5a5;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-top: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ff5b35;}
.td221{border-top: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;background: #facbb7;}
.td222{border-top: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;background: #82cbbb;}
.td223{border-top: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #019877;}
.td224{border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ff5b35;}
.td226{border-bottom: #facbb7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;background: #facbb7;}
.td227{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;background: #82cbbb;}
.td228{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #019877;}
.td229{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ff5b35;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #facbb7;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #82cbbb;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #019877;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td243{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;background: #019877;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #ff5b35;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ff5b35;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;background: #facbb7;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #82cbbb;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #019877;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #82cbbb 1px solid;border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-right: #019877 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #82cbbb 1px solid;border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #019877 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-right: #82cbbb 1px solid;border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-right: #019877 1px solid;border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #82cbbb 1px solid;border-bottom: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #82cbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-right: #019877 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #82cbbb;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #019877;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td328{border-bottom: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-right: #ff5b35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-right: #ff5b35 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td338{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 18px;}
.tr4{height: 17px;}
.tr5{height: 14px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 27px;}
.tr9{height: 15px;}
.tr10{height: 50px;}
.tr11{height: 64px;}
.tr12{height: 34px;}
.tr13{height: 33px;}
.tr14{height: 36px;}
.tr15{height: 35px;}
.tr16{height: 20px;}
.tr17{height: 25px;}
.tr18{height: 22px;}
.tr19{height: 29px;}
.tr20{height: 7px;}
.tr21{height: 26px;}
.tr22{height: 5px;}
.tr23{height: 42px;}
.tr24{height: 16px;}
.tr25{height: 45px;}
.tr26{height: 57px;}
.tr27{height: 12px;}
.tr28{height: 56px;}
.tr29{height: 13px;}
.tr30{height: 9px;}
.tr31{height: 30px;}
.tr32{height: 24px;}
.tr33{height: 44px;}
.tr34{height: 43px;}
.tr35{height: 3px;}
.tr36{height: 31px;}
.tr37{height: 4px;}
.tr38{height: 32px;}
.tr39{height: 6px;}
.tr40{height: 11px;}
.tr41{height: 8px;}
.tr42{height: 115px;}
.tr43{height: 10px;}
.tr44{height: 23px;}
.tr45{height: 39px;}
.tr46{height: 41px;}
.tr47{height: 40px;}
.tr48{height: 63px;}
.tr49{height: 62px;}
.tr50{height: 47px;}
.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 378px;margin-left: 104px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t9{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t19{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t22{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t23{width: 416px;margin-left: 66px;font: italic 15px 'Arial';}
.t24{width: 415px;font: italic 15px 'Arial';}
.t25{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t26{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Arial';}
.t27{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t28{width: 415px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t29{width: 321px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 416px;margin-left: 66px;font: 14px 'Arial';}
.t31{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t32{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t33{width: 415px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t35{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t36{width: 415px;font: italic 13px 'Arial';}
.t37{width: 415px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t38{width: 328px;margin-left: 121px;font: 12px 'Calibri';}
.t39{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t40{width: 339px;margin-left: 57px;font: 12px 'Calibri';}
.t41{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 8px 'Arial';}
.t42{width: 325px;margin-left: 141px;font: 12px 'Calibri';}
.t43{width: 354px;margin-left: 117px;margin-top: 66px;font: 12px 'Calibri';}
.t44{width: 298px;margin-left: 162px;margin-top: 26px;font: 11px 'Calibri';}
.t45{width: 488px;font: bold 8px 'Arial';}
.t46{width: 378px;margin-left: 94px;margin-top: 2px;font: 12px 'Calibri';}
.t47{width: 347px;margin-left: 102px;font: 12px 'Calibri';}
.t48{width: 305px;margin-left: 73px;font: 12px 'Palatino Linotype';}
.t49{width: 380px;margin-left: 8px;margin-top: 60px;font: 12px 'Calibri';}
.t50{width: 351px;margin-left: 111px;font: 12px 'Palatino Linotype';}
.t51{width: 392px;margin-left: 75px;margin-top: 116px;font: 12px 'Calibri';}
.t52{width: 396px;margin-left: 74px;margin-top: 114px;font: 10px 'Calibri';color: #404040;}
.t53{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t54{width: 325px;margin-left: 61px;font: 11px 'Arial';}
.t55{width: 308px;margin-left: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 195px;margin-left: 124px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t57{width: 195px;margin-left: 190px;margin-top: 2px;font: 11px 'Calibri';}
.t58{width: 392px;margin-left: 76px;margin-top: 128px;font: 11px 'Calibri';}
.t59{width: 409px;margin-left: 70px;margin-top: 58px;font: 11px 'Calibri';}
.t60{width: 393px;margin-left: 8px;margin-top: 98px;font: 12px 'Calibri';}
.t61{width: 406px;margin-left: 70px;margin-top: 24px;font: 11px 'Calibri';}
.t62{width: 365px;margin-left: 22px;margin-top: 17px;font: 12px 'Calibri';}
.t63{width: 387px;margin-left: 14px;margin-top: 39px;font: 12px 'Calibri';}
.t64{width: 393px;margin-left: 8px;margin-top: 114px;font: 12px 'Calibri';}
.t65{width: 359px;margin-left: 81px;font: 12px 'Calibri';}
.t66{width: 391px;margin-left: 90px;margin-top: 120px;font: 11px 'Calibri';}
.t67{width: 393px;margin-left: 8px;margin-top: 4px;font: 12px 'Calibri';}
.t68{width: 384px;margin-left: 75px;margin-top: 88px;font: 12px 'Calibri';}
.t69{width: 393px;margin-left: 75px;margin-top: 86px;font: 12px 'Calibri';color: #404040;}
.t70{width: 400px;margin-left: 75px;margin-top: 111px;font: 11px 'Calibri';}
.t71{width: 393px;margin-left: 8px;margin-top: 104px;font: 12px 'Calibri';}
.t72{width: 313px;margin-left: 83px;margin-top: 1px;font: 12px 'Calibri';}
.t73{width: 308px;margin-left: 75px;margin-top: 102px;font: 12px 'Calibri';}
.t74{width: 195px;margin-left: 190px;margin-top: 1px;font: 11px 'Calibri';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B3681x1.jpg" style="width:655px;height:953px" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Modernare byggregler</P>
<P class="p1 ft1">– förutsägbart, flexibelt och förenklat</P>
<P class="p2 ft2">SLUTBETÄNKANDE AV</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft3">SOU 2019:68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="p3dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3683x1.jpg/" id="p3img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft4">Modernare byggregler</P>
<P class="p4 ft5">– förutsägbart, flexibelt och förenklat</P>
<P class="p5 ft7">Slu<SPAN class="ft6">t</SPAN>betänkande av Kommittén för modernare byggregler</P>
<P class="p6 ft7">Stockholm 2019</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft8">SOU 2019:68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p7 ft9">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p8 ft10"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P>
<P class="p9 ft10">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p10 ft10">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p3 ft11">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p3 ft11">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p3 ft12">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p3 ft10">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p11 ft10">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p9 ft10">Omslagsfoto: Mattias Ahlm och Folio Images</P>
<P class="p9 ft10">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p9 ft10">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019</P>
<P class="p12 ft10">ISBN <NOBR>978-91-38-25012-9</NOBR></P>
<P class="p9 ft10">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p3 ft13">Till statsrådet Per Bolund</P>
<P class="p13 ft14">Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att tillsätta en kommitté för att genomföra en genomgripande översyn av Boverkets bygg- regler, kontrollen av byggandet med mera. Syftet med översynen är att modernisera och förenkla regelverket. Samma dag förordnades Kurt Eliasson till ordförande och Anna Sander till ledamot i kom- mittén. Kommittén har tagit namnet Kommittén för modernare bygg- regler. De sakkunniga och experter som har medverkat anges nedan.</P>
<P class="p14 ft15">De personer som 2017 anställdes i kansliet för att arbeta med detta slutbetänkande är Johanna Ode som huvudsekreterare och kanslichef från och med den 13 mars, <NOBR>Anna-Maria</NOBR> Engqvist som kommunikatör från och med den 15 maj, Åsa Johansson som jurist från och med den 10 juli samt Marja Lundgren och Jonas Hammarlund som sekre- terare från och med den 23 oktober. Den 6 augusti 2018 anställdes även Tomas Carlsson som sekreterare och den 11 mars 2019 Tove Lundmark Söderberg som jurist.</P>
<P class="p15 ft15">Kommittén har tidigare lämnat två delbetänkanden. Kommittén överlämnar härmed slutbetänkandet <SPAN class="ft16">Modernare byggregler – förutsäg- bart, flexibelt och förenklat </SPAN>(SOU 2019:68).</P>
<P class="p16 ft17">Stockholm i december 2019</P>
<P class="p17 ft17">Kurt Eliasson</P>
<P class="p18 ft18">Anna Sander<SPAN style="padding-left:158px;">Johanna Ode <NOBR>Anna-Maria</NOBR> Engqvist Åsa Johansson Marja Lundgren Jonas Hammarlund Tomas Carlsson</SPAN></P>
<P class="p19 ft17">Tove Lundmark Söderberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p3 ft19">Förteckning över sakkunniga och experter</P>
<P class="p20 ft17">Om inte annat anges har förordnandet gällt från den 10 maj 2017.</P>
<P class="p21 ft20">Sakkunniga</P>
<P class="p4 ft17">Kansliråd Sophie Ahlstrand, Finansdepartementet.</P>
<P class="p22 ft18">Departementssekreterare Helena Strigård, Finansdepartementet till och med den 8 juni 2017.</P>
<P class="p23 ft21">Departementssekreterare Helena Lund, Finansdepartementet från och med den 9 juni 2017 till och med den 24 januari 2018.</P>
<P class="p24 ft18">Kansliråd Philip Fridborn Kempe, Finansdepartementet från och med den 26 januari 2018.</P>
<P class="p25 ft17">Rättssakkunnig Charlotte Jansson, Finansdepartementet från och med den 1 april 2019.</P>
<P class="p21 ft20">Experter</P>
<P class="p26 ft17">Handläggare <NOBR>Anna-Bie</NOBR> Agerberg, Sveriges kommuner och regioner till och med den 9 september 2019.</P>
<P class="p27 ft17">Förbundsjurist Johan Larsson, Sveriges kommuner och regioner från och med den 10 september 2019.</P>
<P class="p27 ft18">Arkitekt SAR/MSA, teknisk dr. Jonas Andersson, Myndigheten för delaktighet till och med den 13 maj 2019.</P>
<P class="p28 ft18">Utredare Hans von Axelsson, Myndigheten för delaktighet från och med den 14 maj 2019.</P>
<P class="p1 ft17">Senior rådgivare Tomas Berggren, Energimyndigheten.</P>
<P class="p29 ft18">Konkurrenssakkunnig Anders Gerde, Konkurrensverket till och med den 23 april 2018.</P>
<P class="p28 ft18">Avdelningschef Johan Hedelin, Konkurrensverket från och med 24 april 2018.</P>
<P class="p30 ft22">Utredare Erik Gravenfors, Kemikalieinspektionen. Enhetschef Ingrid Hernsell Norling, Boverket. Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, Malmö kommun.</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p31 ft17">Enhetschef Patrik Perbeck, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.</P>
<P class="p32 ft22">Arkitekt SAR/MSA Ulla Rosenius, Arbetsmiljöverket. Teknisk dr. Kaisa Svennberg, Research Institutes of Sweden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p33 ft13">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p34 ft19"><A href="#page_15">Ordlista.............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p35 ft19"><A href="#page_15">13</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p34 ft19"><A href="#page_19">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p35 ft19"><A href="#page_19">17</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p34 ft19"><A href="#page_29">Summary ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p35 ft19"><A href="#page_29">27</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p34 ft19"><A href="#page_39">1</A></P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p36 ft19"><A href="#page_39">Författningsförslag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p35 ft19"><A href="#page_39">37</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft17"><SPAN class="ft23">1.1</SPAN><A href="#page_39"><SPAN class="ft24">Förslag till lag (202X:XX) om förhandsavgörande</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft8"><A href="#page_39">om krav på byggnadsverk .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_39">37</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft17"><SPAN class="ft23">1.2</SPAN><A href="#page_42"><SPAN class="ft24">Förslag till lag om ändring i lagen (2014:267)</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft23"><A href="#page_42">om energimätning i byggnader...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_42">40</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft17"><SPAN class="ft23">1.3</SPAN><A href="#page_45"><SPAN class="ft24">Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p35 ft8"><A href="#page_45">(2010:900) ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p35 ft17"><A href="#page_45">43</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft17"><SPAN class="ft23">1.4</SPAN><A href="#page_60"><SPAN class="ft24">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft23"><A href="#page_60">(1990:573) om stöd till vissa </A><NOBR><A href="#page_60">icke-statliga</A></NOBR><A href="#page_60"> kulturlokaler ......</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_60">58</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft17"><SPAN class="ft23">1.5</SPAN><A href="#page_61"><SPAN class="ft24">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p34 ft8"><A href="#page_61">bostadsbyggande m.m. ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_61">59</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft17"><SPAN class="ft23">1.6</SPAN><A href="#page_63"><SPAN class="ft24">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft23"><A href="#page_63">(2006:1592) om energideklaration för byggnader ................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_63">61</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft17"><SPAN class="ft23">1.7</SPAN><A href="#page_64"><SPAN class="ft24">Förslag till förordning om ändring i plan- och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p34 ft23"><A href="#page_64">byggförordningen (2011:338) ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_64">62</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft17"><SPAN class="ft23">1.8</SPAN><A href="#page_73"><SPAN class="ft24">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft23"><A href="#page_73">(2012:546) med instruktion för Boverket .............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_73">71</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft25">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td10"><P class="p34 ft17"><A href="#page_75">1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><P class="p41 ft17"><A href="#page_75">(2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><P class="p41 ft8"><A href="#page_75">bostadsbyggande.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_75">73</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft18"><SPAN class="ft23">1.10</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft28">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p34 ft23"><A href="#page_76">hyresbostäder och bostäder för studerande..........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft17"><A href="#page_76">74</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft17"><SPAN class="ft23">1.11</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft29">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_76">samlingslokaler .......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_76">75</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_79">1.12</A></P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p43 ft17"><A href="#page_79">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_79">(2019:676) om stöd till byggemenskaper..............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_79">77</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p34 ft19"><A href="#page_81">2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p43 ft19"><A href="#page_81">Uppdraget.................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft19"><A href="#page_81">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_81">2.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_81">Vårt uppdrag från regeringen.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_81">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_85">2.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_85">Våra avgränsningar av uppdraget ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_85">84</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_89">2.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_89">Centrala begrepp ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_89">88</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_91">2.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_91">Metod – ett utåtriktat arbetssätt............................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_91">89</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p34 ft19"><A href="#page_103">3</A></P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p43 ft30"><A href="#page_103">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft19"><A href="#page_103">101</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_103">3.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p43 ft23"><A href="#page_103">Bostäderna behöver anpassas till samhällsutvecklingen .....</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_103">102</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_128">3.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_128">Konkurrens och bostadsbyggande ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_128">127</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_145">3.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_145">Digitalisering.........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_145">143</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_148">3.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p43 ft8"><A href="#page_148">Agenda 2030 och hållbarhet.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_148">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_155">3.5</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p43 ft23"><A href="#page_155">Klimatförändringar och anpassningar .................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_155">154</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p34 ft19"><A href="#page_161">4</A></P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p43 ft30"><A href="#page_161">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden .....</A></P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft19"><A href="#page_161">159</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_161">4.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p43 ft23"><A href="#page_161">Rätten att meddela föreskrifter ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_161">160</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_163">4.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p43 ft23"><A href="#page_163">Myndighetsföreskrifter inom byggområdet .......................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_163">161</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_167">4.3</A></P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p43 ft23"><A href="#page_167">Regelverkets omfattning i några andra länder ....................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_167">166</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p34 ft31">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17"><SPAN class="ft23">4.4</SPAN><A href="#page_170"><SPAN class="ft24">Tillämparna anser att regelverket är omfattande</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p45 ft8"><A href="#page_170">och svåröverskådligt .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_170">168</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><P class="p34 ft19"><A href="#page_175">5</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p45 ft30"><A href="#page_175">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR .........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p46 ft19"><A href="#page_175">173</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_175">5.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p45 ft8"><A href="#page_175">Boverkets föreskriftsarbete ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_175">174</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_204">5.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p45 ft8"><A href="#page_204">Användningen av allmänna råd ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_204">202</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_225">5.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p45 ft8"><A href="#page_225">Hänvisningar till standarder .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_225">223</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><P class="p34 ft19"><A href="#page_247">6</A></P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p45 ft32"><A href="#page_247">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav ..</A></P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p46 ft19"><A href="#page_247">245</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_247">6.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p45 ft23"><A href="#page_247">Nationella krav på byggnadsverk sedan 150 år ...................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_247">246</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_248">6.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p45 ft8"><A href="#page_248">Krav på byggnadsverk...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_248">247</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_262">6.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p45 ft8"><A href="#page_262">Lämplighet för ändamålet.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_262">261</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_297">6.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p45 ft8"><A href="#page_297">Ombyggnad...........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_297">296</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><P class="p34 ft19"><A href="#page_311">7</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p45 ft19"><A href="#page_311">Kontroll av byggandet ..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p46 ft19"><A href="#page_311">309</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft23">7.1</SPAN><A href="#page_312"><SPAN class="ft24">Framväxten av nationella bestämmelser om kontroll</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_312">av byggandet..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_312">310</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_313">7.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_313">Kontrollprocessen.................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_313">311</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_316">7.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_316">Kontrollansvariga ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_316">315</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_325">7.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_325">Certifierade sakkunniga........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_325">324</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_341">7.5</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_341">Kontrollplan ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_341">339</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_350">7.6</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_350">Tekniskt samråd....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_350">348</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_352">7.7</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_352">Startbesked ............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_352">350</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_357">7.8</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_357">Arbetsplatsbesök...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_357">355</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_360">7.9</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_360">Slutsamråd .............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_360">358</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_362">7.10</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_362">Slutbesked..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_362">360</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_367">7.11</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p43 ft17"><A href="#page_367">Prövningen av krav på tillgänglighet och lämplighet</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p43 ft8"><A href="#page_367">för sitt ändamål .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_367">365</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td20"><P class="p34 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p34 ft33"> </P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p35 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><P class="p48 ft17"><A href="#page_371">7.12</A></P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p34 ft17"><A href="#page_371">Intresset av att minimera byggfel genom</A></P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td20"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p34 ft8"><A href="#page_371">kontrollprocessen .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p35 ft17"><A href="#page_371">369</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p48 ft17"><A href="#page_375">7.13</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p34 ft17"><A href="#page_375">Påverkan på kommunernas handläggningstid</A></P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td20"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p34 ft8"><A href="#page_375">till följd av de väsentliga ändringarna 2011 .........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p35 ft17"><A href="#page_375">373</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p48 ft17"><A href="#page_376">7.14</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><P class="p34 ft17"><A href="#page_376">Påverkan på byggherrarnas administrativa kostnader</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td20"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p34 ft8"><A href="#page_376">av 2011 års väsentliga ändringar...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p35 ft17"><A href="#page_376">375</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p48 ft17"><A href="#page_380">7.15</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p34 ft8"><A href="#page_380">Övergripande om kontrollen av byggandet ........................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p35 ft17"><A href="#page_380">378</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p48 ft17"><A href="#page_390">7.16</A></P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p34 ft8"><A href="#page_390">Kontroll av byggandet i några andra länder ........................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p35 ft17"><A href="#page_390">388</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p48 ft19"><A href="#page_399">8</A></P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p34 ft32"><A href="#page_399">Problembild ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p35 ft19"><A href="#page_399">397</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">8.1</SPAN><A href="#page_399"><SPAN class="ft24">Boverkets byggregler är inte tillräckligt förutsägbara</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td23"><P class="p46 ft17"><A href="#page_399">eller flexibla ...........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_399">397</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p46 ft23"><A href="#page_404">8.2 Bostadsutbudet begränsas av kravnivån ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_404">403</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft23">8.3</SPAN><A href="#page_408"><SPAN class="ft24">Kontrollprocessens aktörer och verktyg hindrar</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p51 ft8"><A href="#page_408">inte byggfel tillräckligt .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_408">406</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_412">8.4</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p51 ft8"><A href="#page_412">Motiverat med åtgärder........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_412">410</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><P class="p34 ft19"><A href="#page_413">9</A></P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p51 ft19"><A href="#page_413">Förslag ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft19"><A href="#page_413">411</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_413">9.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p51 ft23"><A href="#page_413">Mål och utgångspunkter för våra förslag ............................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_413">411</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft17"><A href="#page_414">9.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p51 ft23"><A href="#page_414">Principer för reformering av BBR .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_414">412</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft23">9.3</SPAN><A href="#page_433"><SPAN class="ft24">Mer förutsägbarhet, flexibilitet och diversitet med</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p34 ft23"><A href="#page_433">nya föreskrifter för bostäders lämplighet ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_433">431</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><P class="p34 ft17"><A href="#page_461">9.4 Införande av Byggkravsnämnden för</A></P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p41 ft23"><A href="#page_461">förhandsavgöranden om krav på byggnadsverk..................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_461">459</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft23">9.5</SPAN><A href="#page_475"><SPAN class="ft24">Utvärdering av våra förslag om reformering av BBR</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p51 ft8"><A href="#page_475">och Byggkravsnämnden .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_475">474</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p52 ft23"><A href="#page_477">9.6</A></P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p51 ft23"><A href="#page_477">Borttagande av ombyggnad ur PBL ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_477">475</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p52 ft23"><A href="#page_487">9.7</A></P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p51 ft23"><A href="#page_487">Ökad förutsägbarhet i kontrollen av byggandet ................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_487">486</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p52 ft23"><A href="#page_502">9.8</A></P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p51 ft23"><A href="#page_502">Förslagens genomförande och ikraftträdande ....................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p35 ft17"><A href="#page_502">500</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="p13dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36813x1.jpg/" id="p13img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">SOU 2019:68<SPAN style="padding-left:383px;">Innehåll</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p34 ft19"><A href="#page_505">10</A></P></TD>
<TD class="tr0 td25"><P class="p53 ft19"><A href="#page_505">Författningskommentar ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p46 ft19"><A href="#page_505">503</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td26"><P class="p34 ft23"><A href="#page_505">10.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p53 ft17"><A href="#page_505">Förslag till lag (202X:XX) om förhandsavgörande</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p53 ft8"><A href="#page_505">om krav på byggnadsverk .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_505">503</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td26"><P class="p34 ft23"><A href="#page_506">10.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p53 ft17"><A href="#page_506">Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p53 ft8"><A href="#page_506">(2010:900) .............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_506">504</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><P class="p34 ft19"><A href="#page_509">11</A></P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p43 ft19"><A href="#page_509">Konsekvensanalys....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p46 ft19"><A href="#page_509">507</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_509">11.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p43 ft8"><A href="#page_509">Konsekvensanalysens innehåll och syfte .............................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_509">507</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_510">11.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft23"><A href="#page_510">Konsekvenser av principer för reformering av BBR ...........</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_510">508</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_516">11.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft17"><A href="#page_516">Konsekvenser av nya föreskrifter för bostäders</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p43 ft8"><A href="#page_516">lämplighet ..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_516">514</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_541">11.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p43 ft17"><A href="#page_541">Konsekvenser av införande av Byggkravsnämnden</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p43 ft23"><A href="#page_541">för förhandsavgöranden om krav på byggnadsverk ............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_541">539</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_546">11.5</A></P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft23"><A href="#page_546">Konsekvenser av förslag om borttagande av ombyggnad</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p43 ft8"><A href="#page_546">ur PBL....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_546">545</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_555">11.6</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p43 ft17"><A href="#page_555">Konsekvenser av förslag gällande kontrollen</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p43 ft8"><A href="#page_555">av byggandet..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_555">553</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft17"><A href="#page_562">11.7</A></P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft17"><A href="#page_562">Bedömningar av övriga perspektiv gällande samtliga</A></P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p43 ft8"><A href="#page_562">förslag ....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_562">560</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td28"><P class="p34 ft19"><A href="#page_563">Referenser ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p46 ft19"><A href="#page_563">561</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td29"><P class="p34 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p34 ft8"><A href="#page_581">Kommittédirektiv 2017:22 ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_581">579</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p34 ft17">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p34 ft23"><A href="#page_597">Enkät internationell jämförelse....................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_597">595</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p34 ft17">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p34 ft17"><A href="#page_611">Grundmall semistrukturerad intervjuserie</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p34 ft8"><A href="#page_611">med arkitekter...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_611">609</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p34 ft17">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p34 ft23"><A href="#page_615">Förslag till nya föreskrifter i 3:2 BBR .........................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p35 ft17"><A href="#page_615">613</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="p15dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B36815x1.jpg" style="width:434px;height:459px" id="p15img1">
</DIV>
<P class="p54 ft13">Ordlista</P>
<P class="p55 ft18">Här listas de förkortningar som vi använder i betänkandet. I betänkan- det skrivs förkortningarnas betydelse ut första gången de används i varje kapitel. Centrala begrepp som vi använder i betänkandet för- klaras i kapitel 2.</P>
<P class="p56 ft25">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="p16dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B36816x1.jpg" style="width:424px;height:718px" id="p16img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td31"><P class="p34 ft26">Ordlista</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p57 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td34"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td31"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="p17dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B36817x1.jpg" style="width:414px;height:343px" id="p17img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p58 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p59 ft31">Ordlista</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td38"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td40"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td36"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td36"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td41"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p3 ft13">Sammanfattning</P>
<P class="p60 ft18">Det övergripande målet för samtliga våra förslag är modernare bygg- regler och att både regelverket och dess tillämpning ska vara förut- sägbart, flexibilitet och förenklat. Vi föreslår åtgärder som samman- taget ger förutsättningar för en mer ändamålsenlig byggprocess, ökad variation i bostadsutbudet, ökad konkurrens och ett långsiktigt håll- bart byggande.</P>
<P class="p14 ft14">Förslagen innebär principer för en omfattande reformering av Boverkets byggregler (BBR), en ny myndighet för förhandsavgöran- den om krav på byggnadsverk samt förtydliganden och förenklingar i kontrollprocessen. Vi ger också konkreta förslag på nya föreskrifter för bostäders lämplighet för avsett ändamål. Vidare föreslår vi att begreppet ombyggnad tas bort ur plan- och bygglagen (PBL) samt att frågan om delar av de tekniska egenskapskraven även bör regleras som utformningskrav och prövas i bygglovet utreds vidare.</P>
<P class="p61 ft17">Detta utgör det tredje och sista betänkandet från Kommittén för modernare byggregler. Härmed avslutas vårt uppdrag.</P>
<P class="p21 ft34">Vårt uppdrag</P>
<P class="p62 ft14">Byggreglerna är samhällets sätt att ange den lägsta accepterade nivån för det som byggs. I detta betänkande genomför vi en översyn av åttonde och tionde kapitlen i PBL, tredje till femte och sjunde kapitlen</P>
<P class="p63 ft36"><SPAN class="ft17">i</SPAN><SPAN class="ft35">plan- och byggförordningen (PBF), BBR, Boverkets konstruk- tionsregler (EKS) och de standarder dessa hänvisar till. Vi utreder regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning.</SPAN></P>
<P class="p64 ft18">Vi har tre deluppdrag som handlar om att modernisera och för- enkla BBR, se över kontrollen av byggandet och överväga på vilken nivå (Riksdag, regering, myndighet) samt vilken myndighet som har bemyndigande att utfärda vilka föreskrifter.</P>
<P class="p65 ft25">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft37">Syftet med vårt uppdrag är att modernisera och förenkla regel- verket och samtidigt främja ett ökat bostadsbyggande och konkur- rens, utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, god livs- miljö och ett långsiktigt hållbart byggande.</P>
<P class="p67 ft34">Mål för våra förslag</P>
<P class="p68 ft18">Det övergripande målet för samtliga våra förslag är modernare bygg- regler med fokus på att regelverket och dess tillämpning ska vara för- utsägbart, flexibilitet och förenklat.</P>
<P class="p69 ft14">De mer precisa målen för våra förslag om principer för reformer- ing av BBR och inrättande av en myndighet kallad Byggkravsnämnd är att tillämpningen av BBR ska bli mer förutsägbar och samtidigt flexibel så det finns utrymme för nya lösningar. Den ökade förut- sägarbeten uppnås genom att vi föreslår att föreskrifterna i BBR ska preciseras och att Byggkravsnämnden, på byggherrars initiativ, ska avge förhandsavgöranden om vilka lösningar som kan antas komma att uppfylla samhällskraven. Båda dessa förslag främjar en enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Merparten av kraven på byggnads- verk förutsätter ingen lokal hänsyn, utan tanken är att samma krav ska gälla i hela landet. Förslagen ger i sin tur nya förutsättningar för kontrollprocessen och därmed för de förslag som vi lämnar gällande kontrollen av byggandet.</P>
<P class="p70 ft17">I de förslag om lämplighet för sitt ändamål vid nybyggnation som</P>
<P class="p71 ft39"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft38">presenterar tillämpar vi de principer som ges i reformeringen av BBR och fastställer samhällets minimikrav. För såväl principerna i stort som för lämplighetskraven finns också en målsättning om att reglerna ska bli mindre omfattande och mer överskådliga och där- igenom förenklade. Målen för förslagen om kravnivån när det gäller lämplighet för sitt ändamål vid nybyggnation samt ombyggnad är ett ökat och mer diversifierat utbud av bostäder samt en ökad kostnads- och resurseffektivitet. Målen för förslagen om kontrollen av byggan- det är att renodla processen och inblandade aktörer så att förutsäg- barheten ökar, tillämpningen förenklas och byggfelen minimeras.</SPAN></P>
<P class="p72 ft21">De bestämmelser som staten föreskriver ska ge branschen förut- sättningar att utvecklas mot en högre grad av effektivitet, innovation och nytänkande. Det är viktigt för att få ett mer varierat byggande och en högre produktivitet. För att skapa sådana incitament behövs</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p34 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">förutsägbara bestämmelser för aktörer på byggherresidan så att de kan utveckla nya lösningar och koncept som kan byggas för en större marknad. Därigenom kan konkurrensen öka och bidra till ett större utbud av bostäder till rimligare kostnader.</P>
<P class="p74 ft34">Principer för reformering av BBR</P>
<P class="p62 ft15">Den nu använda regeltekniken i BBR med allmänt hållna föreskrifter som kompletteras av icke bindande rekommendationer i allmänna råd som i sin tur hänvisar till standarder har lett till ett oklart rätts- läge. Avsaknad av preciseringar i föreskrifter medför att beslutsstödet för kommuner i praktiken finns i allmänna råd och de standarder som de hänvisar till. Det har dels medfört att tillämpningen av bestämmel- serna skiljer sig åt mellan kommuner, dels att det kan vara svårt att använda andra lösningar än de som anges i allmänna råd och stan- darder.</P>
<P class="p75 ft18">Olika tolkningar av kraven i BBR skapar oförutsägbarhet och osäkerhet och kan hämma innovation och nytänkande. Byggkost- naderna påverkas om det innebär kostnader att anpassa varje enskilt projekt om olika tolkningar görs vid prövningen av bygglov och be- dömning vid starbesked. Det kan medföra att upprepning, lärande och skalfördelar försvåras, vilket framför allt hindrar industriellt och seriellt byggande. En ökad tydlighet i reglerna efterfrågas av samtliga aktörer.</P>
<P class="p15 ft15">Vi föreslår en reformering av BBR för ökad förutsägbarhet, flexi- bilitet och överskådlighet. Föreskrifterna i BBR bör preciseras, exem- pelvis genom att precisera vaga ord och/eller reglera uppgifter från allmänna råd och standarder i föreskrift. Samtidigt bör de allmänna råden tas bort i största möjliga mån. Därmed blir det mer förutsäg- bart vad som gäller för alla tillämpare. Vi föreslår vidare att före- skrifterna så långt det är möjligt ska formuleras som funktionskrav för att skapa utrymme för flexibilitet och möjliggöra olika lösningar. Det innebär att Boverket bör undvika uppgifter i föreskrifterna som begränsar olika möjliga lösningar så att det finns flexibilitet och möj- lighet att uppfylla föreskrifterna på olika sätt. Boverket bör få i upp- drag av regeringen att:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">så långt det är möjligt även i fortsättningen formulera föreskrif- terna som funktionskrav,</SPAN></P>
<P class="p77 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">i största möjliga mån precisera vaga ord och formuleringar som förekommer i föreskrifter som har betydelse för föreskriftens tillämpningsområde eller krav,</SPAN></P>
<P class="p78 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">definiera begrepp i föreskrifterna som har betydelse för föreskrif- tens tillämpningsområde eller krav,</SPAN></P>
<P class="p79 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">föreskriva vilka verifieringsmetoder som ska användas för att veri- fiera att kraven är uppfylla, i de fall Boverket ser behov av statlig styrning i detta avseende,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">i största möjliga mån minska användningen av allmänna råd och renodla innehållet i de allmänna råd som behålls,</SPAN></P>
<P class="p81 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">ta bort hänvisningar till standarder i föreskrifter och allmänna råd, förutom avseende standarder som har utarbetats enligt nya metoden som till exempel hissar och linbaneanläggningar,</SPAN></P>
<P class="p82 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">ta bort hänvisningar till myndigheters och organisationers skrifter i allmänna råd,</SPAN></P>
<P class="p83 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">dela in BBR i kapitel och paragrafer och så långt det är möjligt följa ordningen och terminologin i PBL och PBF, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">i så kallade upplysningsparagrafer ange vilken föreskrift som åsyftas och vad den handlar om.</SPAN></P>
<P class="p85 ft34">Nya föreskrifter för bostäders lämplighet</P>
<P class="p86 ft18">Ett område där vi ser ett stort behov av reformering av BBR är kraven för bostäders lämplighet vid nybyggnad. Dessa bestämmelser har stor betydelse för mer variation i bostadsutbudet och kostnads- och resurseffektivitet. För ett förenklat byggande och en god bostads- försörjning föreslår vi därför nya föreskrifter för bostäders lämp- lighet för sitt ändamål.</P>
<P class="p87 ft14">Vi föreslår att kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål i högre grad preciseras i PBF i stället för i BBR. Vi menar att vilka ut- rymmen som ska vara avskilda, avskiljbara och kunna överlappa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p34 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17">varandra samt vilka utrymmen som ska ha fönster bör regleras i PBF, eftersom de ger uttryck för ett politiskt ställningstagande.</P>
<P class="p89 ft18">Vidare lämnar vi förslag på nya myndighetsföreskrifter för avsnitt 3:2 i BBR. Vi föreslår att varje utrymme regleras i en egen paragraf, utan allmänna råd och hänvisningar till standarder. Där- igenom skapas en tydlig och överskådlig reglering. Genom att vi i föreskrifterna fastställer ett antal minimimått blir tillämpningen av föreskrifterna både förutsägbar och flexibel, eftersom den möjliggör olika planlösningar för att möta olika målgrupper.</P>
<P class="p90 ft14">De föreskrifter vi föreslår innebär, jämfört med dagens bestäm- melser, bland annat att särskilda krav för studentbostäder och bostäder större än 55 kvadratmeter tas bort. Kategoribostäder för en viss grupp människor, som studenter, är inte ändamålsenligt och kan hindra flexibilitet i nyttjandet av bostadsbeståndet över tid. Det berikar också samhället att människor från olika generationer kan mötas och leva i samma bostadsområden. Därför föreslår vi att samma krav gäller för alla bostäder om högst 35 kvadratmeter oavsett om de är stu- dentbostäder eller inte. Med de bestämmelser vi föreslår beräknas minsta storlek för dessa bostäder kunna bli 16 kvadratmeter. Det blir också möjligt att på 35 kvadratmeter bygga lägenheter med antingen två mindre sovrum eller ett dubbelsängsrum samt utrymme för matlag- ning, måltider, samvaro och fritid i öppen planlösning. Även för bostäder större än 55 kvadratmeter skapas möjlighet för mer kom- pakta bostadslösningar och fler avskilda sovrum.</P>
<P class="p91 ft14">Vi menar att det är en avgörande skillnad mellan bostäder för mindre hushåll, där framför allt en eller två personer bor, och större bostäder där fler personer bor tillsammans. Det är därför rimligt att staten fortsatt ställer olika krav på bostäder som är högst respektive större än 35 kvadratmeter, där exempelvis behov av avskiljbara ut- rymmen finns i större utsträckning. Däremot är den gräns som i dag finns för bostäder större än 55 kvadratmeter inte ändamålsenlig. För större bostäder kan marknaden i högre grad antas möta efterfrågan av ytterligare kvaliteter. Därför bör gränsen på 55 kvadratmeter utgå.</P>
<P class="p91 ft14">För bostäder i flera plan föreslår vi att det för entréplan blir samma krav som för bostäder om högst 35 kvadratmeter. Dessutom krävs endast utrymme för matlagning, inte inredning och utrustning för matlagning. Det innebär att kök inte behöver installeras från start så länge framdraget vatten, avlopp och el finns. Därmed kan ytan för entréplanen minimeras jämfört med i dag och möjliggöra bostäder på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft17">flera plan även där platsens förutsättningar skapar liten yta per plan, till exempel stadsradhus.</P>
<P class="p93 ft18">Vi föreslår också att kravet på <SPAN class="ft43">inredning </SPAN>för förvaring utgår. Det räcker med att <SPAN class="ft43">utrymmet </SPAN>för förvaringen säkerställs. I dag är det inte ovanligt att nya garderober och hatthyllor slängs, vilket inte är resurs- effektivt.</P>
<P class="p94 ft14">Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är ett grundläggande krav där det är viktigt att samhället sätter kravnivån, eftersom dessa behov riskerar att inte tillgodoses av marknaden annars. För att underlätta tillämpningen kan de mått som krävs för tillgänglighet i bostäder regleras samlat med krav på lämplighet i 3:2. I de förslag vi lämnar om bostadsut- formning i 3:2 inkluderar vi därför tillgänglighet och användbarhet i alla utrymmen, passage och dörröppningar i bostaden, inklusive ytter- dörr, balkong- och altandörr.</P>
<P class="p95 ft44">Införande av Byggkravsnämnden för förhandsavgöranden om krav på byggnadsverk</P>
<P class="p96 ft14">Samhället har ett intresse av att kraven på byggnadsverk ska tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt i kommunerna, utom i de fall det krävs lokal hänsyn, till exempel för god <NOBR>form-,</NOBR> färg- och material- verkan. I nuvarande system finns inte förutsättningar att få fram en större mängd praxis om bedömningen av utformningskraven och de tekniska egenskapskraven. Att det inte finns någon omfattande praxis innebär också att vägledning om kravens tillämpning inte kan ges i någon större utsträckning. Boverket ger vägledning om PBL, PBF och Boverkets författningar, men kan inte göra en bedömning i en- skilda fall. I dagens system finns det inte heller någon möjlighet att få en bedömning av en sakkunnig som ser till kravens uppfyllande utifrån ett helhetsperspektiv av samtliga tekniska egenskapskrav.</P>
<P class="p97 ft14">Vi föreslår att en myndighet, Byggkravsnämnden, införs med upp- gift att ge förhandsavgörande om vissa utformningskrav och samt- liga tekniska egenskapskrav kan antas komma att uppfyllas vid ny- byggnad. Bedömningen i ett förhandsavgörande ska avse krav på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål och tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsför- måga samt samtliga krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p34 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">Byggherrar ska kunna ansöka om ett förhandsavgörande för nybygg- nad av byggnadsverk hos myndigheten. Ett positivt förhandsavgörande ska vara bindande för byggnadsnämnden vid prövningen av bygglov och bedömningen vid startbesked.</P>
<P class="p14 ft14">Genom Byggkravsnämndens förhandsavgöranden skapas väg- ledande praxis och därigenom kan tillämpningen bli mer enhetlig och förutsägbar. Detta är framför allt önskvärt för byggherrar som önskar bygga mer industriellt och uppföra likvärdiga byggnader i olika kom- muner, ofta benämnt seriellt byggande eller serietillverkare.</P>
<P class="p99 ft18">Regleringen av Byggkravsnämnden bör ske i en ny lag och en myn- dighetsinstruktion. Som ett första steg bör regeringen tillsätta en organisationsutredning med uppgift att lämna förslag om Byggkravs- nämndens närmare organisation och uppgifter utifrån de förslag vi har lämnat.</P>
<P class="p100 ft34">Borttagande av ombyggnad ur PBL</P>
<P class="p101 ft14">För en väl fungerande bostadsförsörjning är det av vikt att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas effektivt och kan förändras när behoven ändras. Vi har funnit att nuvarande regler för ombygg- nad hindrar ombyggnadsåtgärder i det befintliga beståndet. Exempel på ombyggnadsåtgärder som kan hindras är omfattande ändringar i planlösningar, omvandlingar av lokaler till bostäder, ingrepp i stomme eller utbyte av merparten av de tekniska systemen. Vid ombyggnad inträder i dag följdkrav som innebär att utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas för hela byggnaden eller anläggningen om det inte är orimligt, även om ombyggnaden enbart gäller en del av byggnaden eller anläggningen. Det är också svårt för tillämpare av regelverket att skilja ombyggnad från ändring, under- håll och tillbyggnad. Vi föreslår därför att begreppet ombyggnad bör utgå ur PBL.</P>
<P class="p100 ft34">Kontrollen av byggandet</P>
<P class="p62 ft14">Vi har i uppdrag att inom ramen för befintlig ansvarsfördelning mellan byggherre och kommun se över de ändringar som gjordes i tionde kapitlet PBL 2011 och att kontrollen av byggandet är ändamålsenligt utformad. Vi menar att de moment som utgör dagens kontroll-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft21">process i huvudsak är logiska utifrån hur byggprojekt bedrivs. Våra förslag gällande kontrollen av byggandet innebär dock ett avskaf- fande av rollerna certifierade sakkunniga och kontrollansvariga samt förtydligande av arbetsplatsbesök och kontrollplaner.</P>
<P class="p67 ft19">Avskaffande av certifierad sakkunnig</P>
<P class="p103 ft14">Systemet med certifierade sakkunniga har flera brister och mot- verkar inte byggfel i tillräcklig utsträckning. Därför föreslår vi att kontroll genom certifierade sakkunniga avskaffas och att samtliga kon- troller i stället ska göras inom ramen för byggherrens egenkontroll. En byggherre som vill anlita sakkunniga inom olika områden för att bistå i byggprojekt kan fortfarande göra det, men det ställs inte längre krav på att anlita certifierade sakkunniga i PBL, enligt vårt förslag.</P>
<P class="p85 ft19">Avskaffande av kontrollansvarig</P>
<P class="p104 ft14">Även systemet med kontrollansvariga har flera brister och fyller därför inte en så pass viktig funktion i nuvarande kontrollprocess att det är motiverat att ställa krav på byggherrar att de ska anlita kon- trollansvarig. Därför föreslår vi att systemet med kontrollansvariga avskaffas. En byggherre som vill anlita en person som är kunnig inom byggande för att bistå i byggprojekt kan fortfarande göra det, men denna roll regleras enligt vårt förslag inte längre i PBL.</P>
<P class="p85 ft19">Förtydligande av arbetsplatsbesök</P>
<P class="p103 ft15">Arbetsplatsbesöken upplevs i dag inte alltid som meningsfulla. Det behövs därför en mer detaljerad reglering av arbetsplatsbesök som tydliggör vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök. På så sätt förstärks arbetsplatsbesökens betydelse och deras syfte tydliggörs. Vi föreslår därför att det i PBL förtydligas vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök. Förslaget innebär att det regleras att det vid ett arbetsplatsbesök ska gås igenom:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p34 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">hur lov, kontrollplan, andra villkor i startbesked och komplette- rande villkor följs,</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">om det finns avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">dokumentation över arbetets utförande,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">behov av andra åtgärder, och</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">om det finns skäl för byggnadsnämnden att ingripa enligt 11 kap. PBL.</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Förtydligande av kontrollplaner</P>
<P class="p109 ft15">Det finns behov av mer detaljerade bestämmelser om vad som ska anges i en kontrollplan och hur en kontrollplan ska utformas för att den ska bli ett centralt instrument för byggherrens egenkontroll. Bestämmelserna bör regleras i myndighetsföreskrifter. Vi föreslår därför att Boverket får i uppdrag av regeringen att utfärda myndig- hetsföreskrifter om kontrollplaners utformning.</P>
<P class="p100 ft19">Utreda prövning av tekniska egenskapskrav</P>
<P class="p110 ft21">Genom införandet av PBL delades krav på lämplighet och tillgäng- lighet upp i utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav för att det ansågs viktigt att kunna ingripa tidigt i processen för att inte resurser skulle gå till spillo. Kraven behövde därför prövas i samband med bygglovsprövningen. Det finns ett behov av att utreda om delar av andra tekniska egenskapskrav bör regleras som utformningskrav och därmed prövas redan i lovskedet. Det gäller särskilt krav på dags- ljus men även krav som rör bullerskydd, rumshöjd och utrymning- svägar. Vi föreslår därför att Boverket får i uppdrag av regeringen att göra en översyn av vilka delar av de tekniska egenskapskrav som på- verkar utformningen som även bör regleras som utformningskrav och prövas i bygglovet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p3 ft13">Summary</P>
<P class="p111 ft14">The overarching objective for all our proposals is to bring about more modern building regulations, and to ensure that both the regulatory framework and its application will be predictable, flexible and simplified. We propose measures which, taken together, provide the basis for a more appropriate construction process, wider variety in housing supply, greater competition and sustainable construction.</P>
<P class="p14 ft15">The proposals contain principles for a comprehensive reform of the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) building regulations (BBR), a new authority to issue advance rulings on requirements for construction works, and clarifications and simplifications in the inspection process. We also make specific pro- posals for new regulations on the suitability of housing for its in- tended purpose. In addition, we propose that the term reconstruc- tion (<SPAN class="ft16">ombyggnad</SPAN>) be removed from the Planning and Building Act (PBL) and that there be further investigation of the question of whether parts of the requirements relating to technical characteristics should be also regulated as design requirements and be examined in the building permit.</P>
<P class="p112 ft18">This is the third and last report from the Building Rules Modernisa- tion Committee. Our remit is hereby concluded.</P>
<P class="p74 ft34">Our remit</P>
<P class="p113 ft15">Building regulations are the way society sets the minimum accept- able level for what is built. In this report we review Chapters 8 and</P>
<P class="p114 ft14"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft47">of PBL, Chapters </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> and 7 of the Planning and Building Ordi- nance (PBF), BBR and Boverket’s Mandatory Provisions and General</P>
<P class="p63 ft21">Recommendations on the Application of European Design Stan- dards (EKS) and the standards to which these refer. We investigate</P>
<P class="p115 ft25">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Summary</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">the appropriateness, effectiveness and scope of the regulatory frame- work.</P>
<P class="p117 ft14">We have three part remits concerned with modernising and simplifying BBR, reviewing building inspection and considering at what level (Riksdag, government, authority) there should be authori- sation to issue which regulations and which authority should do so.</P>
<P class="p69 ft21">The purpose of our remit is to modernise and simplify the regula- tions and, at the same time, promote increased housing construction and competition, without jeopardising health, safety, design quality, a good residential environment and sustainable construction.</P>
<P class="p118 ft34">Objectives for our proposals</P>
<P class="p119 ft14">The overarching objective of all our proposals is to bring about more modern building regulations, focusing on the regulatory framework and its application being predictable, flexible and simplified.</P>
<P class="p69 ft14">The more precise objectives for our proposals on principles for reform of BBR and the establishment of an authority to be known as the Building Requirements Commission (<SPAN class="ft48">Byggkravsnämnden</SPAN>) are that application of BBR should become more predictable and, at the same time, flexible so that there is scope for new solutions. Greater predictability is achieved through our proposal that the rules in BBR be made more specific and that the Building Requirements Commis- sion, on the initiative of developers, issue advance rulings on what solutions can be assumed to fulfil societal requirements. Both these proposals promote uniform application of the provisions. Most of the requirements for construction works do not presuppose any local considerations, the idea instead being that the same require- ments should apply throughout the country. The proposals in turn provide a new basis for the inspection process and consequently for the proposals we make regarding the inspection of construction.</P>
<P class="p87 ft14">In the proposals we present on suitability for purpose in new construction, we apply the principles set down in the reform of BBR and establish the minimum requirements of society. There is an objective both for the principles at large and for the suitability requirements that the regulations should become less extensive and more comprehensible and consequently be simplified. The objectives behind the proposals on level of requirements with regard to suit-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p34 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">ability for purpose in new construction and reconstruction are more diversified housing supply and greater cost and resource efficiency. The objectives behind the proposals for inspection of construction are to streamline the process and parties involved so that pre- dictability is increased, application is simplified and construction defects are minimised.</P>
<P class="p120 ft15">The provisions prescribed by central government are intended to enable the industry to develop towards a higher level of efficiency, innovation and fresh thinking. This is important in order to achieve more varied construction and higher productivity. To create such incentives there is a need for predicable provisions for those involved on the developers’ side so that they can devise new solutions and concepts that can be suited to a larger market. As a result, compete- tion can increase and contribute to a greater supply of housing at more reasonable cost.</P>
<P class="p100 ft34">Principles for reform of BBR</P>
<P class="p101 ft14">The regulatory technique currently in use in BBR, with generally worded provisions supplemented by <NOBR>non-binding</NOBR> general recommen- dations, which in turn refer to standards, has led to an ambiguous legal position. The lack of specific details in provisions means that the support for <NOBR>decision-making</NOBR> by municipalities in practice is contained in general recommendations and the standards to which they refer. This has led firstly to municipalities applying the pro- visions differently and secondly to difficulty in adopting solutions other than those indicated in general recommendations and standards.</P>
<P class="p61 ft18">Different interpretations of the requirements in BBR create unpredictability and uncertainty and may hamper innovation and fresh thinking. Building costs are affected if different interpretations being made in the examination of building permits and assessment in start clearances lead to costs in adapting each individual project. This may lead to repetition, learning and economies of scale being made more difficult, hampering industrial and mass construction in particular. Greater clarity in the rules is being requested by all parties concerned.</P>
<P class="p120 ft21">We propose a reform of BBR for greater predictability, flexibility and comprehensibility. The provisions in BBR should be made more</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Summary</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft15">specific, for example by clarifying vague words and/or turning infor- mation from general recommendations and standards into regulatory requirements. At the same time, the general recommendations should as far as possible be removed, making what applies to everyone who implements the building regulations more predictable. We further propose that the regulations as far as possible should be formulated as functional requirements to create scope for flexibility and make different solutions possible. This means that Boverket should avoid wording in the provisions that restricts different possible solutions, so that there is flexibility and it is possible to fulfil the regulations in different ways. Boverket should be commissioned by the Govern- ment to:</P>
<P class="p122 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">continue to formulate the regulations as far as possible as func- tional requirements,</SPAN></P>
<P class="p123 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">clarify to the greatest degree possible vague words and formula- tions occurring in regulations that are of significance to the scope or requirement of the provision,</SPAN></P>
<P class="p124 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">define terms in the regulations which are significant for the scope or requirements of the provision,</SPAN></P>
<P class="p125 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">specify what methods of verification are to be applied to check that the requirements are met in those cases where Boverket sees a need for authority control in this respect,</SPAN></P>
<P class="p126 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">reduce to the greatest degree possible the use of general recom- mendations and streamline the contents of those general recom- mendations which are retained,</SPAN></P>
<P class="p127 ft21"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft49">delete references to standards in provisions and general recom- mendations, except in relation to standards prepared according to the new method, such as lifts and funicular railway facilities,</SPAN></P>
<P class="p128 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">delete references to publications of authorities and organisations in general recommendations,</SPAN></P>
<P class="p129 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">divide BBR into chapters and sections and, as far as possible, follow the order and terminology in PBL and PBF, and</SPAN></P>
<P class="p124 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">state in what are referred to as information sections which pro- vision is being referred to and what it is concerned with.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p34 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft34">New provisions on the suitability of housing</P>
<P class="p113 ft15">An area in which we see a great need for reform of BBR is require- ments for the suitability of housing in new construction. These regulations are of great significance for greater variety in housing supply and for cost and resource efficiency. We propose new pro- visions on the suitability of housing for its purpose for simplified construction and ample provision of housing.</P>
<P class="p14 ft14">We propose that the requirements on the suitability of housing for its purpose should to a greater extent be stipulated in PBF instead of BBR. We take the view that which spaces are to be separated, sepa- rable and be able to overlap and which spaces are to have windows should be regulated in PBF, as this reflects a political position.</P>
<P class="p99 ft18">Furthermore we make proposals for new authority provisions in 3:2 of BBR. We propose that each space is regulated in a separate section, without general recommendations and references to stan- dards. Clear and comprehensible regulation would be brought about in this way. Establishing a number of minimum dimensions in the provisions makes application of the provisions more predictable and flexible, as it allows for different layouts to meet the needs of different target groups.</P>
<P class="p15 ft21">In comparison with the <NOBR>present-day</NOBR> regulations, the provisions we propose mean that special requirements for student accommoda- tion and dwellings larger than 55 square metres are removed. Category housing for a particular group of people, such as students, is not appropriate and may hamper flexibility in use of the housing stock over time. It also enriches society if people from different genera- tions can meet and live in the same residential areas. We therefore propose that the same requirements should apply to all dwellings up to 35 square metres, irrespective of whether they are student accom- modation or not. With the provisions we propose, it is estimated that the minimum size of these dwellings could become 16 square metres. It also becomes possible with 35 square metres of floor space to build apartments with either two single bedrooms or one double bedroom, as well as space for cooking, dining, socialising and leisure in an <NOBR>open-plan</NOBR> layout. The possibility of more compact housing solutions and more separate bedrooms is also being created for dwellings of above 55 square metres.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Summary</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft14">We take the view that there is a crucial difference between dwellings for smaller households, in which mostly one or two people live, and larger dwellings which more people cohabit. It is therefore reason- able for central government to set different requirements for dwellings up to and above 35 square metres in size, where there is, for example, a greater need for separable spaces. However, the limit which exists at present for dwellings larger than 55 square metres is not appropriate. In the case of larger dwellings, the market can be assumed to meet the demand for further grades of housing to a greater extent. The limit of 55 square metres should therefore be removed.</P>
<P class="p131 ft21">In the case of dwellings on more than one floor, we propose that the same requirements should apply to the ground floor as to dwellings of up to 35 square metres. In addition, space is only required for cook- ing, not interior fittings and equipment for cooking. This means that kitchens do not need to be installed from the outset, provided that water, drainage and electricity services are laid. The floor area on the ground floor can therefore be minimised in comparison with today, making dwellings on more than one floor possible even where space constraints mean that there is a small area per floor, for example in urban terraced houses.</P>
<P class="p132 ft18">We also propose that the requirement of <SPAN class="ft43">interior fittings </SPAN>for storage be removed. It is sufficient for <SPAN class="ft43">space </SPAN>for storage to be ensured. It is not uncommon today for new wardrobes and hat racks to be thrown away, which is not <NOBR>resource-efficient.</NOBR></P>
<P class="p133 ft18">Accessibility and usability for people with impaired mobility or orientation is a fundamental requirement, where it is important for society to set the requirement level, as there is a risk of these needs otherwise not being met by the market. To make implementation easier, the dimensions required for accessibility in homes can be regulated together with requirements for suitability in 3:2. In the pro- posals we make on housing design in 3:2, we therefore include accessibility and usability in all spaces, passages and door openings in the dwelling, including outside doors, balcony doors and terrace doors.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p34 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft44">Introduction of the Building Requirements Commission for advance rulings on requirements for construction works</P>
<P class="p135 ft14">Society has an interest in the requirements for construction works being interpreted and applied uniformly in the municipalities, except in cases where local consideration is required for example for good choice of form, colour and materials. In the <NOBR>present-day</NOBR> system it is not possible to gather a large amount of experience from legal practice in assessment of the design requirements and the requirements on technical characteristics. The fact that there is no extensive experience from legal practice also means that it is not possible to provide guidance on application of the requirements to any great extent. Boverket provides guidance on PBL, PBF and Boverket regulations, but cannot make an assessment in individual cases. Nor in the <NOBR>present-day</NOBR> system is it possible to obtain an assessment by an expert who looks at fulfilment of the requirements from a combined perspective, encom- passing all technical characteristic requirements.</P>
<P class="p91 ft14">We propose that an authority, the Building Requirements Com- mission (<SPAN class="ft48">Byggkravsnämnden</SPAN>) be introduced, tasked with making advance rulings on whether certain design requirements and all requirements concerning technical characteristics can be assumed to be fulfilled in new construction. The assessment in a advance ruling should relate to requirements for a building to be suitable for its purpose and accessible and usable for persons with impaired mobility or orientation, as well as all requirements concerning the technical characteristics of construction works. It should be possible for devel- opers to apply to the authority for a advance ruling regarding the new construction of construction works. A positive advance ruling should be binding on the local building committee in examining building permits and assessing start clearances.</P>
<P class="p136 ft18">Advance rulings of the Building Requirements Commission will create guiding practice, enabling application to become more uniform and predictable. This is desirable in particular for developers wishing to build on a more industrial scale and erect equivalent buildings in different municipalities, often referred to as a mass construction or mass producers.</P>
<P class="p137 ft14">The Building Requirements Commission should be governed by a new law and authority instructions. As a first step, the Government</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Summary</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">should appoint an organisational inquiry tasked with submitting pro- posals on the detailed organisation and tasks of the Building Require- ments Commission, based on the proposals we have presented.</P>
<P class="p138 ft34">Removal of reconstruction from PBL</P>
<P class="p139 ft21">To ensure that the provision of housing works well, it is important that the existing housing stock can be used effectively and can be altered when needs change. We have found that the <NOBR>present-day</NOBR> rules for reconstruction hamper reconstruction measures in the existing stock. Examples of reconstruction measures that may be hampered are extensive changes in layouts, conversions of commercial premises to homes, interventions in the frame of a building or replacement of most of the technical systems. Consequential requirements arise at present in reconstruction, which mean that the design requirements and the requirements on technical characteristics have to be met for the whole building or facility unless this is unreasonable, even if the reconstruction applies only to part of the building or facility. It is also difficult for those who apply the regulations to differentiate between reconstruction and alteration, maintenance and extension. We therefore propose that the term reconstruction be removed from PBL.</P>
<P class="p140 ft34">Inspection of construction</P>
<P class="p119 ft14">Within the scope of the existing distribution of responsibilities between developer and municipality, we have been tasked with reviewing the amendments made to Chapter 10 of PBL in 2011 and whether building inspection is appropriately designed. We take the view that the elements constituting the <NOBR>present-day</NOBR> inspection pro- cess are logical based on how construction projects are performed. However, our proposals regarding building inspection involve abolish- ing the roles of certified expert and inspection officer, as well as clarifying site visits and inspection plans.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p34 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19">Abolition of certified expert</P>
<P class="p141 ft18">The system of certified experts has several shortcomings and does not counteract building defects to a sufficient degree. We therefore propose that inspection through certified experts be abolished, so that all inspections will be done as part of the developer’s <NOBR>self-inspec-</NOBR> tion. A developer who wants to engage experts in different areas to assist in construction projects can continue to do so, but under our proposal there will no longer be requirements for certified experts to be engaged in PBL.</P>
<P class="p100 ft19">Abolition of inspection officer</P>
<P class="p110 ft14">The system of inspection officers also has several shortcomings and therefore does not fulfil such an important function in the present- day inspection process that there is justification for requiring devel- opers to engage an inspection officer. We therefore propose that the system of inspection officers be abolished. A developer wishing to engage a person who is an expert in construction to assist in con- struction projects can continue to do so, but under our proposal this role will no longer be governed by PBL.</P>
<P class="p74 ft19">Clarification of site visits</P>
<P class="p142 ft15">Site visits are not always felt to be meaningful at present. There is therefore a need for more detailed regulation of site visits clarifying what is to be reviewed on a site visit. The significance of the site visit would be boosted in that way and its purpose would be made clear. We therefore propose that it be clarified in PBL what is to be reviewed on a site visit. Under the proposal, the following review of the following would be stipulated on a site visit:</P>
<P class="p143 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">how the permit, inspection plan, other conditions in start clearances and supplementary conditions are followed,</SPAN></P>
<P class="p144 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">whether there are any deviations from the requirements appli- cable to the actions taken,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">documentation on execution of the work,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Summary</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">need for other actions, and</SPAN></P>
<P class="p80 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">whether there are reasons for the local building committee to intervene under Chapter 11 of PBL.</SPAN></P>
<P class="p146 ft19">Clarification of inspection plans</P>
<P class="p147 ft18">There is a need for more detailed provisions on what is to be stated in an inspection plan and how an inspection plan is to be formulated so that it will become a key instrument for the developer’s self- inspection. These regulations should be set out in authority provi- sions. We therefore propose that Boverket be tasked by the Govern- ment with issuing authority regulations on the design of inspection plans.</P>
<P class="p85 ft19">Investigate review of requirements on technical characteristics</P>
<P class="p103 ft15">The introduction of PBL resulted in requirements regarding suit- ability and accessibility being divided into design requirements and technical characteristics requirements respectively, because it was considered important to be able to intervene early in the process to ensure that resources would not be wasted. The requirements there- fore needed to be reviewed in connection with building permit examination. There is a need to investigate whether parts of other requirements on technical characteristics should be regulated as design requirements and therefore already be examined at the permit stage. This applies in particular to requirements for daylight but also to requirements concerned with noise protection, room height and evacuation routes. We therefore propose that Boverket be tasked by the Government with reviewing which parts of the requirements on technical characteristics with an impact on design should also be regulated as design requirements and be examined in the building permit.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<P class="p3 ft13">1 Författningsförslag</P>
<P class="p148 ft52"><SPAN class="ft34">1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till lag (202X:XX) om förhandsavgörande om krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p4 ft17">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p100 ft34">Tillämpningsområde</P>
<P class="p113 ft14"><SPAN class="ft53">1 § </SPAN>Denna lag gäller förhandsavgörande om krav på byggnadsverk vid nybyggnad. Förhandsavgörande avser krav i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och tillhörande föreskrifter som har meddelats med stöd av plan- och bygglagen.</P>
<P class="p75 ft18">Förhandsavgörande lämnas av Byggkravsnämnden efter ansökan av en enskild.</P>
<P class="p149 ft17"><SPAN class="ft19">2 § </SPAN>Byggkravsnämnden består av högst fjorton ledamöter och högst tio ersättare. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för högst fyra år i taget.</P>
<P class="p64 ft18">Regeringen utser bland ledamöterna en ordförande och en vice ordförande.</P>
<P class="p150 ft15"><SPAN class="ft54">3 § </SPAN>Byggkravsnämnden är beslutför när ordföranden vid samman- trädet samt fem andra ledamöter är närvarande. Nämnden är dock beslutför med färre ledamöter, om tre av dem, bland dem ord- föranden, är ense om utgången i ärendet. Fler än ordföranden samt sex andra ledamöter får inte delta i nämndens beslut.</P>
<P class="p112 ft18">En ordförande eller en vice ordförande får ensam fatta andra beslut än att lämna förhandsbesked eller avvisa en ansökan om sådant besked.</P>
<P class="p151 ft25">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17"><SPAN class="ft19">4 § </SPAN>Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggningen i Byggkravsnämnden tillämpas bestämmelserna i 16 kap. rättegångs- balken om omröstning i tvistemål.</P>
<P class="p152 ft34">Förutsättningar för förhandsavgörande</P>
<P class="p68 ft17"><SPAN class="ft19">5 § </SPAN>Efter ansökan av en enskild får förhandsavgörande lämnas i en fråga som avser krav på byggnadsverk enligt 1 § vid nybyggnad om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.</P>
<P class="p153 ft17"><SPAN class="ft19">6 § </SPAN>En ansökan om förhandsavgörande ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.</P>
<P class="p154 ft18">Byggkravsnämnden får anmoda sökanden att inom viss tid komma in med de ytterligare upplysningar som nämnden anser sig behöva för att pröva ansökan om förhandsbesked.</P>
<P class="p85 ft34">Hinder mot att pröva ansökan</P>
<P class="p119 ft17"><SPAN class="ft19">7 § </SPAN>Finner Byggkravsnämnden med hänsyn till ansökans innehåll att förhandsavgörande inte bör lämnas ska ansökan avvisas.</P>
<P class="p85 ft34">Förhandsavgörandet</P>
<P class="p68 ft17"><SPAN class="ft19">8 § </SPAN>I förhandsavgörandet ska Byggkravsnämnden ange hur den fråga som förhandsavgörandet avser ska bedömas och om de krav som anges i 1 § kan antas komma att uppfyllas.</P>
<P class="p155 ft17">Förhandsavgörandet ska delges den sökande.</P>
<P class="p156 ft14"><SPAN class="ft53">9 § </SPAN>Ett förhandsavgörande om att krav som avses i 1 § kan antas komma att uppfyllas är bindande för byggnadsnämnden i förhållande till den enskilde som förhandsavgörandet angår, om denne yrkar det, vid byggnadsnämndens prövning av bygglov enligt 9 kap. och start- besked enligt 10 kap. plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P class="p69 ft21">Förhandsavgörandet är inte bindande om en författningsändring påverkar den fråga som förhandsavgörandet avser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="p41dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36841x1.jpg/" id="p41img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft34">Avgift</P>
<P class="p157 ft17"><SPAN class="ft19">10 § </SPAN>För ett förhandsavgörande rörande en fråga som avses i 1 § får Byggkravsnämnden ta ut en avgift av en sökande enligt föreskrifter som regeringen meddelar.</P>
<P class="p64 ft18">Om Mark- och miljööverdomstolen undanröjer ett förhands- avgörande på grund av att det inte borde ha lämnats, ska avgiften betalas tillbaka.</P>
<P class="p158 ft17"><SPAN class="ft19">11 § </SPAN>Avgift enligt 10 § som inte betalats inom den tid Byggkravs- nämnden angett får tas ut genom indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.</P>
<P class="p159 ft17">Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.</P>
<P class="p21 ft34">Överklagande</P>
<P class="p160 ft18"><SPAN class="ft55">12 § </SPAN>Ett beslut om förhandsavgörande får överklagas endast av sökanden i ärendet. Ett förhandsavgörande får överklagas hos Mark- och miljööverdomstolen. Överklagan ska ha kommit in till Bygg- kravsnämnden inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av förhandsbeskedet.</P>
<P class="p161 ft37"><SPAN class="ft56">13 § </SPAN>Om en fråga i ett mål vid en mark- och miljödomstol har sam- band med en fråga om förhandsavgörande som är anhängig i Bygg- kravsnämnden får domstolen förordna att målet helt eller delvis ska vila till dess att förhandsbeskedet fått laga kraft.</P>
<P class="p162 ft17"><SPAN class="ft19">14 § </SPAN>Beslut om avvisande av ansökan enligt 7 § och avgift enligt 10 § får inte överklagas.</P>
<P class="p163 ft17">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft44"><SPAN class="ft34">1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till lag om ändring i lagen (2014:267) om energimätning i byggnader</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:267) om energimät- ning i byggnader</P>
<P class="p166 ft18"><SPAN class="ft43">dels </SPAN>att 2, 3, 5 och 6 §§ samt rubrikerna närmast före 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p167 ft17"><SPAN class="ft20">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p34 ft58">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft17">1 a §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p169 ft54">Mätning av el och naturgas vid uppförande av en byggnad och vid <SPAN class="ft59">ombyggnad</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p170 ft43">I denna lag avses med större renoveringar detsamma som i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffek- tivitet.</P>
<P class="p171 ft53">Mätning av el och naturgas vid uppförande av en byggnad och vid <SPAN class="ft60">större renovering</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p172 ft17">2 §</P>
<P class="p173 ft18">Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att varje lägenhets elförbrukning kan mätas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">med en <SPAN class="ft20">ombyggnad</SPAN>. Skyldig-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">med en <SPAN class="ft61">större renovering</SPAN>. Skyldig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">heten gäller då den som för egen</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">heten gäller då den som för egen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">räkning utför eller låter utföra</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">räkning utför eller låter utföra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p175 ft61">ombyggnaden<SPAN class="ft23">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p176 ft61">renoveringen<SPAN class="ft23">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft17">3 §</P>
<P class="p178 ft14">Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att varje lägenhets naturgasförbrukning kan mätas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">med en <SPAN class="ft20">ombyggnad</SPAN>. Skyldig-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">med en <SPAN class="ft61">större renovering</SPAN>. Skyldig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">heten gäller då den som för egen</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">heten gäller då den som för egen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="p43dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36843x1.jpg/" id="p43img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft17">räkning utför eller låter utföra <SPAN class="ft20">ombyggnaden</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft17">räkning utför eller låter utföra <SPAN class="ft20">renoveringen</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p169 ft62"><SPAN class="ft19">Mätning av värme, kyla och tappvarmvatten vid uppförande av en byggnad och vid </SPAN>ombyggnad</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p169 ft62"><SPAN class="ft19">Mätning av värme, kyla och tappvarmvatten vid uppförande av en byggnad och vid </SPAN>större renovering</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p179 ft17">5 §<SPAN class="ft63">1</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att den energi som används för att påverka inomhus- klimatet (värme eller kyla) i varje lägenhet kan mätas, om detta är</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">kostnadseffektivt.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">med en <SPAN class="ft20">ombyggnad</SPAN>, om detta är</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft8">med en <SPAN class="ft58">större renovering</SPAN>, om detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">tekniskt genomförbart och kost-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">är tekniskt genomförbart och kost-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nadseffektivt. Skyldigheten gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">nadseffektivt. Skyldigheten gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft64">då den som för egen räkning utför</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">då den som för egen räkning utför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">eller låter utföra <SPAN class="ft20">ombyggnaden</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p182 ft23">eller låter utföra <SPAN class="ft61">renoveringen</SPAN>.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft18">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilka fall som kostnadseffektivitet respek- tive teknisk genomförbarhet ska anses föreligga, samt om vilka mät- metoder som ska tillämpas.</P>
<P class="p183 ft17">6 §<SPAN class="ft63">2</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att varje lägenhets användning av tappvarmvatten kan mätas,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">om detta är kostnadseffektivt.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Detsamma gäller i samband</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">med en <SPAN class="ft20">ombyggnad</SPAN>, om detta är</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft8">med en <SPAN class="ft58">större renovering</SPAN>, om detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">tekniskt genomförbart och kost-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">är tekniskt genomförbart och kost-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nadseffektivt. Skyldigheten gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">nadseffektivt. Skyldigheten gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft64">då den som för egen räkning utför</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">då den som för egen räkning utför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">eller låter utföra <SPAN class="ft20">ombyggnaden</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p184 ft23">eller låter utföra <SPAN class="ft61">renoveringen</SPAN>.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft18">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilka fall som kostnadseffektivitet respek- tive teknisk genomförbarhet ska anses föreligga.</P>
<P class="p185 ft67"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Senaste lydelse 2014:267; lydelsen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft68">Senaste lydelse 2014:267; lydelsen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p3 ft25">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="p44dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36844x1.jpg/" id="p44img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft17">Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft25">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft44"><SPAN class="ft34">1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)</SPAN></P>
<P class="p188 ft14">Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) <SPAN class="ft48">dels </SPAN>att 10 kap. <NOBR>9–13</NOBR> §§, 11 kap. 18 och <NOBR>35–36</NOBR> §§ och 16 kap. 10 ska</P>
<P class="p3 ft17">upphöra att gälla,</P>
<P class="p112 ft18"><SPAN class="ft43">dels </SPAN>att 1 kap. 4 §, 8 kap. 2 och 5 §§, 9 kap. 21 och 40 §§, 10 kap. 1, 14, 24, 28, 31 och 32 §§, 11 kap. 1, 19, och 27 §§, 13 kap. 2, 16 kap. 2 och 9 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p34 ft58">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft17"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft70">kap. </SPAN>4 §</P>
<P class="p190 ft17">I denna lag avses med</P>
<P class="p180 ft14">allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat om- råde som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,</P>
<P class="p190 ft17">bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,</P>
<P class="p61 ft17">bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,</P>
<P class="p64 ft17">byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra pro- <NOBR>jekterings-,</NOBR> <NOBR>byggnads-,</NOBR> rivnings- eller markarbeten,</P>
<P class="p64 ft18">byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,</P>
<P class="p99 ft18">byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,</P>
<P class="p191 ft17">byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,</P>
<P class="p61 ft18">byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,</P>
<P class="p75 ft18">exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en bygg- herre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kom- munen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,</P>
<P class="p61 ft17">genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. <NOBR>21–25</NOBR> §§,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft17">kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,</P>
<P class="p193 ft14">markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upp- låtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,</P>
<P class="p194 ft18">medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till bygg- ande av en viss väg eller järnväg som staten eller ett landsting ansvarar för,</P>
<P class="p194 ft18">miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,</P>
<P class="p195 ft17">nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,</P>
<P class="p196 ft71">ombyggnad: ändring av en bygg- nad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,</P>
<P class="p194 ft18">omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,</P>
<P class="p194 ft18">planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en över- siktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,</P>
<P class="p94 ft15">sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,</P>
<P class="p194 ft18">tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,</P>
<P class="p194 ft18">tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,</P>
<P class="p195 ft18">underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och</P>
<P class="p194 ft18">ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en bygg- nads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kultur- historiska värde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">SOU 2019:68<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<P class="p197 ft19">8 kap.</P>
<P class="p172 ft17">2 §</P>
<P class="p180 ft14">Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">sätt att de,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">1. vid nybyggnad uppfylls för</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft64">1. vid nybyggnad uppfylls för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">hela byggnaden,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">hela byggnaden, <SPAN class="ft20">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft20"><SPAN class="ft17">2. </SPAN>vid ombyggnad uppfylls för</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft61">hela byggnaden eller, om detta inte</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">är rimligt, den betydande och av-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft72">gränsbara del av byggnaden som</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft72">påtagligt förnyas genom ombygg-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">naden, och</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">3. </SPAN>vid <SPAN class="ft20">annan </SPAN>ändring av en</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft23"><SPAN class="ft61">2. </SPAN>vid ändring av en byggnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft64">byggnad <SPAN class="ft72">än ombyggnad </SPAN>uppfylls i</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">uppfylls i fråga om ändringen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">fråga om ändringen.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft15">När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.</P>
<P class="p177 ft17">5 §</P>
<P class="p190 ft17">Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p174 ft17">1. uppfylls vid nybyggnad, <SPAN class="ft20">om-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p181 ft23">1. uppfylls vid nybyggnad och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft23"><SPAN class="ft61">byggnad </SPAN>och <SPAN class="ft61">annan </SPAN>ändring av en</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">ändring av en byggnad, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p199 ft23">byggnad <SPAN class="ft61">än ombyggnad</SPAN>, och</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft73">med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har med- delats med stöd av 16 kap. 2 §.</P>
<P class="p201 ft14">Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om bygg- nad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft19">9 kap.</P>
<P class="p203 ft17">21 §</P>
<P class="p204 ft18">En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.</P>
<P class="p167 ft17">En ansökan om lov ska dessutom innehålla</P>
<P class="p205 ft48"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft74">byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kon- trollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och 10 §§, och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p174 ft17"><SPAN class="ft20">2. </SPAN>de handlingar som krävs för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">de handlingar som krävs för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p34 ft17">beslut om</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p43 ft23">startbesked</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p174 ft17">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p34 ft17">beslut om</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p43 ft23">startbesked</P></TD>
<TD class="tr3 td53"><P class="p35 ft17">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">10 kap., om ansökningen avser</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft64">10 kap., om ansökningen avser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p34 ft17">tillbyggnad</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p34 ft17">eller annan</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p174 ft23">ändring</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p34 ft17">tillbyggnad</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p34 ft17">eller annan</P></TD>
<TD class="tr3 td53"><P class="p35 ft23">ändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">av ett en- eller tvåbostadshus.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">av ett en- eller tvåbostadshus.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft17">40 §</P>
<P class="p70 ft17">Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå</P>
<P class="p207 ft17">1. vilken giltighetstid lovet har, 1. vilken giltighetstid lovet har, <SPAN class="ft20">och</SPAN></P>
<P class="p208 ft43"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft75">om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontroll- ansvariga, och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17"><SPAN class="ft20">3. </SPAN>att lovet inte innebär en</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">2. </SPAN>att lovet inte innebär en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">rätt att påbörja den sökta åt-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">rätt att påbörja den sökta åt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">gärden förrän byggnadsnämnden</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">gärden förrän byggnadsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p184 ft23">har gett startbesked enligt 10 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p209 ft23">har gett startbesked enligt 10 kap.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft18">Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.</P>
<P class="p210 ft18">Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostads- byggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft17"><SPAN class="ft30">10</SPAN><SPAN class="ft70">kap. </SPAN>1 §</P>
<P class="p190 ft17">Detta kapitel innehåller bestämmelser om</P>
<P class="p212 ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft73">förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett bygg- nadsverk i bruk,</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft73">byggherrens skyldighet att kontrollera genomförandet och ha en kontrollplan,</SPAN></P>
<P class="p191 ft20"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft76">kontrollansvariga och deras</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft20">uppgifter,</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">4. </SPAN>tekniskt samråd och start-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">3. </SPAN>tekniskt samråd och start-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft23">besked innan åtgärderna påbörjas,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p46 ft23">besked innan åtgärderna påbörjas,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">5. </SPAN>utstakning av en planerad</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">4. </SPAN>utstakning av en planerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">byggnad, tillbyggnad eller anlägg-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">byggnad, tillbyggnad eller anlägg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">ning,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">ning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft64"><SPAN class="ft72">6. </SPAN>byggnadsnämndens arbets-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">5. </SPAN>byggnadsnämndens arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">platsbesök, och</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">platsbesök, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft64"><SPAN class="ft72">7. </SPAN>slutsamråd och slutbesked i</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">6. </SPAN>slutsamråd och slutbesked i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">samband med att åtgärderna av-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">samband med att åtgärderna av-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">slutas.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">slutas.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft17"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft77">§</SPAN></P>
<P class="p190 ft20">Av kontrollplanen ska det fram-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft20">gå i vilken omfattning kontrollen</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">ska utföras</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">Kontrollerna </SPAN>ska utföras inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft64"><SPAN class="ft72">1. </SPAN>inom ramen för byggherrens</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">ramen för byggherrens dokumen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft23">dokumenterade egenkontroll, <SPAN class="ft61">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p214 ft23">terade egenkontroll.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft20">2. av någon som har särskild</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft61">sakkunskap och erfarenhet i fråga</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft72">om sådana åtgärder som kontrol-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">len avser (sakkunnig) och som</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft72">kan styrka sin sakkunnighet med</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">ett certifikat som har utfärdats av</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft61">ett organ som har ackrediterats för</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">detta ändamål enligt Europa-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">parlamentets och rådets förord-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">ning (EG) nr 765/2008 av den</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">9 juli 2008 om krav för ackre-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">ditering och marknadskontroll i</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">samband med saluföring av pro-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p215 ft26">Författningsförslag</P>
<P class="p216 ft48">dukter och upphävande av för- ordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackrediter- ing och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unio- nen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.</P>
<P class="p217 ft17">9 §</P>
<P class="p218 ft43">För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som</P>
<P class="p219 ft48"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft74">har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och</SPAN></P>
<P class="p220 ft20"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft78">har en självständig ställning</SPAN></P>
<P class="p221 ft80"><SPAN class="ft20">i</SPAN><SPAN class="ft79">förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.</SPAN></P>
<P class="p219 ft16">Om det finns flera kontroll- ansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kon- trollansvarigas uppgifter.</P>
<P class="p222 ft48">Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre- ditering och marknadskontroll i samband med saluföring av pro- dukter och upphävande av för- ordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackrediter- ing och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p3 ft26">SOU 2019:68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft48">krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekono- miska samarbetsområdet. Certifier- ingen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete.</P>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft81">§</SPAN></P>
<P class="p225 ft20">Trots 9 § krävs det inte någon</P>
<P class="p226 ft20">kontrollansvarig i fråga om</P>
<P class="p227 ft71"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft82">små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämn- den inte beslutar annat, eller</SPAN></P>
<P class="p228 ft43"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft75">andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §.</SPAN></P>
<P class="p229 ft17">11 §</P>
<P class="p225 ft20">En kontrollansvarig ska</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft74">biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontroll- plan som krävs enligt 6 § och, i fråga om rivningsåtgärder, biträda vid inventeringen av farligt avfall och annat avfall,</SPAN></P>
<P class="p231 ft48"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft74">se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nöd- vändiga kontroller utförs,</SPAN></P>
<P class="p227 ft48"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft74">vid avvikelser från före- skrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,</SPAN></P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft61">4.</SPAN><SPAN class="ft74">närvara vid tekniska sam- råd, besiktningar och andra kon- troller samt vid byggnadsnämn- dens arbetsplatsbesök,</SPAN></P>
<P class="p231 ft48"><SPAN class="ft61">5.</SPAN><SPAN class="ft74">dokumentera sina byggplats- besök och notera iakttagelser som</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft20">kan vara av värde vid utvär- deringen inför slutbeskedet,</P>
<P class="p233 ft48"><SPAN class="ft61">6.</SPAN><SPAN class="ft74">avge ett utlåtande till bygg- herren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och</SPAN></P>
<P class="p234 ft43"><SPAN class="ft61">7.</SPAN><SPAN class="ft75">om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden.</SPAN></P>
<P class="p235 ft17">12 §</P>
<P class="p205 ft48">Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt 11 §, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om en kon- trollansvarig har lämnat sitt upp- drag, ska byggherren föreslå en ny kontrollansvarig.</P>
<P class="p206 ft17">13 §</P>
<P class="p236 ft43">Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag ska byggnads- nämnden utse en ny kontroll- ansvarig.</P>
<P class="p235 ft17">14 §</P>
<P class="p87 ft14">I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft20">1. det krävs en kontrollansva-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft72">rig enligt det som följer av 9 och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">10 §§,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17"><SPAN class="ft20">2. </SPAN>ett sådant samråd inte är</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">1. </SPAN>ett sådant samråd inte är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">uppenbart obehövligt, eller</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">uppenbart obehövligt, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17"><SPAN class="ft20">3. </SPAN>byggherren har begärt ett</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">2. </SPAN>byggherren har begärt ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">sådant samråd.</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">sådant samråd.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft14">Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 <NOBR>a–4</NOBR> c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p237 ft14">En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren <SPAN class="ft48">och den eller dem som är kontrollansvariga</SPAN>. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p237 ft14">En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges till- fälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedöm- ning bör ges tillfälle att delta.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p238 ft17">24 §</P>
<P class="p190 ft17">I startbeskedet ska byggnadsnämnden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p198 ft17">1. fastställa den kontrollplan</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p35 ft17">1. fastställa den kontrollplan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">som ska gälla för åtgärderna</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">som ska gälla för åtgärderna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">enligt byggherrens förslag och</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">enligt byggherrens förslag och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">det som kommit fram i det</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">det som kommit fram i det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">tekniska samrådet eller annars i</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">tekniska samrådet eller annars i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">handläggningen av ärendet<SPAN class="ft61">, med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p239 ft23">handläggningen av ärendet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft61">uppgift om vem eller vilka som är</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p240 ft58">sakkunniga eller kontrollansvariga,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft73">bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft73">bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft73">bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked, och</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft73">ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs.</SPAN></P>
<P class="p241 ft17">28 §</P>
<P class="p242 ft18">Vid ett arbetsplatsbesök ska byggnadsnämnden gå igenom föl- jande</P>
<P class="p243 ft43">1. hur lovet, kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor följs,</P>
<P class="p244 ft48">2. om det finns avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft20">3. dokumentation över arbetets utförande,</P>
<P class="p246 ft20">4. behov av andra åtgärder, och</P>
<P class="p247 ft48">5. om det finns skäl för nämn- den att ingripa enligt 11 kap.</P>
<P class="p248 ft71">Byggnadsnämnden ska föra pro- tokoll över arbetsplatsbesöket. Pro- tokollet ska skickas till byggherren.</P>
<P class="p210 ft18">Byggnadsnämnden ska föra Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesö- protokoll över arbetsplatsbesö- ket. Protokollet ska skickas till ket. Protokollet ska skickas till byggherren <SPAN class="ft43">och den kontroll- </SPAN>byggherren.</P>
<P class="p215 ft20">ansvarige.</P>
<P class="p249 ft17">31 §</P>
<P class="p70 ft17">En kallelse enligt 30 § ska vara skriftlig och skickas till</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p250 ft17">1. byggherren,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p251 ft17">1. byggherren, <SPAN class="ft20">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft20">2. den eller de kontrollansva-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">riga, och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17"><SPAN class="ft20">3. </SPAN>övriga som enligt bygg-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">2. </SPAN>övriga som enligt bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">nadsnämnden bör ges tillfälle att</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">nadsnämnden bör ges tillfälle att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">delta.</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p252 ft23">delta.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft17">32 §</P>
<P class="p71 ft15">Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:</P>
<P class="p253 ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft73">hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kom- pletterande villkor har följts,</SPAN></P>
<P class="p167 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft77">avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,</SPAN></P>
<P class="p70 ft20"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft78">den kontrollansvariges ut-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft20">låtande enligt 11 § 6,</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft20">4. den kontrollansvariges och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">3. </SPAN>byggnadsnämndens doku-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">byggnadsnämndens dokumenta-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">mentation över besök på bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">tion över besök på byggarbets-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">arbetsplatsen och annan doku-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">platsen och annan dokumenta-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">mentation över arbetets utförande,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">tion över arbetets utförande,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">5. </SPAN>behov av andra åtgärder,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">4. </SPAN>behov av andra åtgärder,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p254 ft64">och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">SOU 2019:68<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">6. </SPAN>förutsättningarna för ett</P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p181 ft17"><SPAN class="ft20">5. </SPAN>förutsättningarna för ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">slutbesked.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">slutbesked.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft19"><SPAN class="ft30">11</SPAN><SPAN class="ft83">kap.</SPAN></P>
<P class="p172 ft17"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft77">§</SPAN></P>
<P class="p186 ft17">Detta kapitel innehåller bestämmelser om</P>
<P class="p212 ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft73">tillsynen allmänt, möjlighet att få ett ingripandebesked samt skyldighet att ge tillträde och lämna upplysningar för tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p191 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft81">tillsynen över kommunala beslut,</SPAN></P>
<P class="p212 ft18"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft73">förelägganden som behövs för att regler, domar och beslut ska följas,</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft73">genomförande på den försumliges bekostnad och förbud mot fortsatt arbete eller användning av byggnadsverk,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">5. ingripanden mot kontrollan-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft23">5. ingripanden mot kontrollan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20"><SPAN class="ft17">ter </SPAN>och kontrollansvariga<SPAN class="ft17">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">ter,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft17"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN class="ft77">att förelägganden och förbud får förenas med vite eller ska genomföras omedelbart,</SPAN></P>
<P class="p159 ft17"><SPAN class="ft23">7.</SPAN><SPAN class="ft81">handräckning,</SPAN></P>
<P class="p201 ft14"><SPAN class="ft23">8.</SPAN><SPAN class="ft84">anteckningar av förelägganden och förbud i fastighetsregistret samt verkan av förelägganden och förbud vid ägarbyte,</SPAN></P>
<P class="p191 ft17"><SPAN class="ft23">9.</SPAN><SPAN class="ft81">byggsanktionsavgifter,</SPAN></P>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">10.</SPAN><SPAN class="ft77">överlåtelse av egendom efter en överträdelse,</SPAN></P>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">11.</SPAN><SPAN class="ft77">tystnadsplikt, och</SPAN></P>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">12.</SPAN><SPAN class="ft77">avgift vid tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p256 ft17"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft81">§</SPAN></P>
<P class="p190 ft20">Om det brister i underhållet av</P>
<P class="p257 ft71">ett byggnadsverk, får byggnads- nämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhålls- åtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämn- den i ett föreläggande ge byggnads- verkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.</P>
<P class="p258 ft20">Den sakkunnige ska vara certi- fierad enligt 10 kap. 8 § 2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">Författningsförslag<SPAN style="padding-left:329px;">SOU 2019:68</SPAN></P>
<P class="p259 ft17">19 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">Om en byggherre, ägare,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">Om en byggherre, ägare,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">nyttjanderättshavare, väghållare,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">nyttjanderättshavare, väghållare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p174 ft61">kontrollansvarig, sakkunnig <SPAN class="ft23">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p35 ft17">eller huvudman för en allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">huvudman för en allmän plats</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">plats låter bli att vidta en åtgärd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">låter bli att vidta en åtgärd och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">och därigenom bryter mot en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">därigenom bryter mot en skyl-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">skyldighet enligt denna lag eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">dighet enligt denna lag eller</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">föreskrifter eller beslut som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">föreskrifter eller beslut som har</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">meddelats med stöd av lagen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">meddelats med stöd av lagen,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">får byggnadsnämnden förelägga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">får byggnadsnämnden förelägga</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">denne att inom en viss tid vidta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">denne att inom en viss tid vidta</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p260 ft23">åtgärden (åtgärdsföreläggande).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p261 ft23">åtgärden (åtgärdsföreläggande).</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft17">27 §</P>
<P class="p204 ft18">Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.</P>
<P class="p262 ft48">När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnads- nämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.</P>
<P class="p210 ft18">Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.</P>
<P class="p235 ft17">35 §</P>
<P class="p263 ft48">Om byggnadsnämnden finner att en kontrollansvarig som avses i</P>
<P class="p264 ft43"><SPAN class="ft61">10</SPAN><SPAN class="ft85">kap. 9 § har åsidosatt sina skyl- digheter enligt 10 kap. 11 §, ska nämnden</SPAN></P>
<P class="p205 ft48"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft86">entlediga den kontrollansva- rige från sitt uppdrag och under- rätta den som har certifierat den kontrollansvarige om beslutet, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft48"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft74">efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansvarig.</SPAN></P>
<P class="p241 ft17"><SPAN class="ft23">36</SPAN><SPAN class="ft81">§</SPAN></P>
<P class="p190 ft20">Om en kontrollansvarig har</P>
<P class="p266 ft43">visat sig vara olämplig för sin uppgift, får den som har certifierat den kontrollansvarige återkalla certifieringen.</P>
<P class="p267 ft17"><SPAN class="ft30">13</SPAN><SPAN class="ft70">kap. </SPAN>2 §</P>
<P class="p212 ft18">Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser</P>
<P class="p191 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft81">avbrytande av ett planarbete,</SPAN></P>
<P class="p159 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft81">planbesked enligt 5 kap. 2 §,</SPAN></P>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft81">andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 5,</SPAN></P>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft81">villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,</SPAN></P>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft81">förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">6. behovet av <SPAN class="ft20">kontrollansva-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft23">6. behovet av tekniskt samråd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft20">rig, särskilt sakkunnig, <SPAN class="ft17">tekniskt</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">eller slutsamråd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p268 ft23">samråd eller slutsamråd,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">7.</SPAN><SPAN class="ft81">ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller</SPAN></P>
<P class="p212 ft18"><SPAN class="ft23">8.</SPAN><SPAN class="ft73">en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdes- bestämmelser eller ett förhandsbesked.</SPAN></P>
<P class="p200 ft18">Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljö- domstol framgår av 15 kap. 10 §.</P>
<P class="p267 ft17"><SPAN class="ft30">16</SPAN><SPAN class="ft70">kap. </SPAN>2 §</P>
<P class="p212 ft18">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om</P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft73">att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad,</SPAN></P>
<P class="p212 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft77">att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar,</SPAN></P>
<P class="p269 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft77">vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanord- ningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p237 ft18"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft73">att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska upp- fyllas vid nybyggnad</SPAN><SPAN class="ft43">, ombyggnad </SPAN>eller <SPAN class="ft43">annan </SPAN>ändring av en bygg- nad, och</P>
<P class="p237 ft18"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft73">att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad</SPAN><SPAN class="ft43">, ombygg- nad </SPAN>eller <SPAN class="ft43">annan </SPAN>ändring av en byggnad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p170 ft18"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft73">att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska upp- fyllas vid nybyggnad eller änd- ring av en byggnad, och</SPAN></P>
<P class="p270 ft37"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft87">att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad eller ändring av en byggnad.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p172 ft17">9 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p271 ft17">Regeringen eller den myndig-</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p35 ft17">Regeringen eller den myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p271 ft64">het som regeringen bestämmer</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p35 ft17">het som regeringen bestämmer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p34 ft17">får meddela</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p35 ft64">får meddela föreskrifter om funk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p271 ft17"><SPAN class="ft20">1. </SPAN>föreskrifter om funktions-</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p35 ft17">tionskontrollanter enligt 8 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p34 ft17">kontrollanter enligt 8 kap. 25 §<SPAN class="ft20">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p272 ft17">25 §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft48"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft74">föreskrifter om vad som i fråga om kunskap, erfarenhet och certifiering krävs av sådana kon- trollansvariga och sakkunniga som avses i 10 kap., och</SPAN></P>
<P class="p274 ft71"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft82">de föreskrifter i övrigt om kontrollansvariga och sakkunniga som behövs utöver bestämmelserna</SPAN></P>
<P class="p3 ft20"><SPAN class="ft20">i</SPAN><SPAN class="ft76">10 kap. </SPAN><NOBR>9–13</NOBR> §§.</P>
<P class="p275 ft17"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft77">§</SPAN></P>
<P class="p190 ft20">Regeringen får meddela före-</P>
<P class="p276 ft88">skrifter om vilka små åtgärder som enligt 10 kap. 10 § 2 innebär ett undantag från kravet på kon- trollansvarig enligt 10 kap. 9 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="p59dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36859x1.jpg/" id="p59img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft14"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft84">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021 i fråga om 1 kap. 4 §, 8 kap. 2 och 5 §§, 10 kap. 28 §, 16 kap. 2 § och i övrigt den 1 juli 2022.</SPAN></P>
<P class="p278 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft73">Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden och mål som har påbörjats före ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="p60dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36860x1.jpg/" id="p60img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft44"><SPAN class="ft34">1.4</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till förordning om ändring i förordningen (1990:573) om stöd till vissa </SPAN><NOBR>icke-statliga</NOBR> kulturlokaler</P>
<P class="p280 ft15">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1990:573) om stöd till vissa <NOBR>icke-statliga</NOBR> kulturlokaler att 1 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p34 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td36"><P class="p281 ft17">1 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">Enligt denna förordning läm-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft17">Enligt denna förordning läm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nas bidrag för</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">nas bidrag för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft20"><SPAN class="ft17">1. ny</SPAN>- eller ombyggnad <SPAN class="ft17">av</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft23">1. <SPAN class="ft61">nybyggnad </SPAN>av <NOBR>musei-,</NOBR> teater-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17"><NOBR>musei-,</NOBR> teater- och konsertloka-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">och konsertlokaler som tillhör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">ler som tillhör någon annan än</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">någon annan än staten,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">staten,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft73">standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana lokaler och</SPAN></P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft77">utbyte eller komplettering av inventarier till sådana lokaler.</SPAN></P>
<P class="p282 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft77">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</SPAN></P>
<P class="p283 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft73">Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden som har påbörjats innan ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft90"><SPAN class="ft34">1.5</SPAN><SPAN class="ft89">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m.</SPAN></P>
<P class="p285 ft18">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. att 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p34 ft58">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft17">1 §</P>
<P class="p286 ft37">Boverket får lämna statlig garanti (kreditgaranti) till kreditinstitut enligt denna förordning. Kreditgarantin får avse lån till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p287 ft43"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft73">ny</SPAN>- eller ombyggnad <SPAN class="ft18">av hyres- eller bostadsrättshus,</SPAN></P>
<P class="p237 ft48"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft84">ny</SPAN>- eller ombyggnad <SPAN class="ft14">av egnahem eller ägarlägenheter, </SPAN>och</P>
<P class="p288 ft48"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft74">sådan ombyggnad av lokal, byggnad eller annan anläggning som innebär nytillskott av ägar- lägenheter, och</SPAN></P>
<P class="p287 ft17"><SPAN class="ft61">4.</SPAN><SPAN class="ft77">förvärv av hus för ombild- ning till kooperativ hyresrätt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p289 ft43"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft75">nybyggnad </SPAN><SPAN class="ft18">av hyres- eller bostadsrättshus,</SPAN></P>
<P class="p289 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft75">nybyggnad </SPAN>av egnahem eller ägarlägenheter,</P>
<P class="p290 ft17"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft77">förvärv av hus för ombild- ning till kooperativ hyresrätt.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td55"><P class="p291 ft17">4 §</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p198 ft20"><SPAN class="ft17">Vid ny</SPAN>- eller ombyggnad <SPAN class="ft17">får</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td51"><P class="p35 ft17">Vid <SPAN class="ft20">nybyggnad </SPAN>får kredit-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">kreditgarantin vid garantitidens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">garantin vid garantitidens början</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">början avse högst ett belopp som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">avse högst ett belopp som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft64">motsvarar 90 procent av fastig-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft64">motsvarar 90 procent av fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">hetens eller tomträttens mark-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">hetens eller tomträttens mark-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p292 ft23">nadsvärde.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft17">nadsvärde.</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">Om kostnaden för ny<SPAN class="ft20">- eller</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Om kostnaden för <SPAN class="ft20">nybygg-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft23"><SPAN class="ft61">ombyggnaden </SPAN>överstiger den ök-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft64"><SPAN class="ft72">naden </SPAN>överstiger den ökning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">ning av marknadsvärdet som ny<SPAN class="ft61">-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">marknadsvärdet som <SPAN class="ft61">nybyggna-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft20">eller ombyggnaden <SPAN class="ft17">medför, får</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17"><SPAN class="ft20">den </SPAN>medför, får kreditgaranti i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">kreditgaranti i stället lämnas med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">stället lämnas med ett belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">ett belopp som motsvarar 90 pro-</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft17">som motsvarar</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p35 ft17">90 procent av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">cent av kostnaden för ny<SPAN class="ft20">- eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft17">kostnaden för</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p35 ft72">nybyggnaden<SPAN class="ft64">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36862x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p169 ft21"><SPAN class="ft88">ombyggnaden</SPAN>. Kreditgarantin får i dessa fall dock inte överstiga ett belopp om 16 000 kronor per kva- dratmeter uppvärmd boarea.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p169 ft18">Kreditgarantin får i dessa fall dock inte överstiga ett belopp om 16 000 kronor per kvadrat- meter uppvärmd boarea.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p136 ft15">Vid nybyggnad av eller ombildning till kooperativ hyresrätt får kreditgarantin vid garantitidens början avse högst ett belopp som motsvarar 95 procent av fastighetens eller tomträttens marknads-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">värde.</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft64">Med marknadsvärde avses det</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">Med marknadsvärde avses det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">pris som skulle uppnås vid en</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">pris som skulle uppnås vid en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">marknadsmässig försäljning där</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft64">marknadsmässig försäljning där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">skälig tid ges för förhandlingar.</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">skälig tid ges för förhandlingar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft23">Marknadsvärdet ska bedömas med</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft8">Marknadsvärdet ska bedömas med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">utgångspunkt i att ny<SPAN class="ft20">- eller om-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">utgångspunkt i att <SPAN class="ft61">nybyggnaden</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17"><SPAN class="ft20">byggnaden </SPAN>färdigställts och utan</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft64">färdigställts och utan hänsyn till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">hänsyn till spekulativa och till-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">spekulativa och tillfälliga för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">fälliga förhållanden.</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p293 ft23">hållanden.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft17">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36863x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft44"><SPAN class="ft34">1.6</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader</SPAN></P>
<P class="p295 ft17">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader att 7 a § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td58"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td58"><P class="p34 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td62"><P class="p296 ft17">7 a §</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><P class="p181 ft17">De</P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p43 ft17">rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p198 ft64">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p181 ft17">De rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p35 ft64">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">enligt 9 § första stycket 4 lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">enligt 9 § första stycket 4 lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">(2006:985) om energideklaration</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">(2006:985) om energideklaration</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft64">för byggnader lämnas i en energi-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">för byggnader lämnas i en energi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">deklaration ska vara av betydelse</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">deklaration ska vara av betydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">för den aktuella byggnaden, tek-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">för den aktuella byggnaden, tek-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">niskt genomförbara och inklu-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">niskt genomförbara och inklu-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">dera åtgärder på klimatskärm</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p34 ft17">dera</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td65"><P class="p35 ft17">åtgärder på klimatskärm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft17">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p34 ft17">installationssystem</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p198 ft23">med</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p34 ft17">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p297 ft17">installationssystem</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p35 ft23">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">eller utan samband med ändring</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">eller utan samband med ändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">eller <SPAN class="ft20">ombyggnad</SPAN>. Energideklara-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft20"><SPAN class="ft17">eller </SPAN>större renovering<SPAN class="ft17">. Energi-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft17">tionen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p198 ft17">ska innehålla uppgifter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">deklarationen ska innehålla upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">om var det finns ytterligare in-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">gifter om var det finns ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">formation om de rekommende-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">information om de rekommende-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft23">rade åtgärderna och vad som krävs</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft8">rade åtgärderna och vad som krävs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">för att genomföra dem samt om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><P class="p34 ft64">för att genomföra dem samt om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">beräkningen av rekommendatio-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">beräkningen av rekommendatio-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft64">nernas kostnadseffektivitet.</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft64">nernas kostnadseffektivitet.</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft17">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft44"><SPAN class="ft34">1.7</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338)</P>
<P class="p299 ft14"><SPAN class="ft48">dels </SPAN>att 3 kap. 21 §, 7 kap. 1, 2 och 5 §§ ska upphöra att gälla, <SPAN class="ft48">dels </SPAN>att 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 §, 3 kap. <NOBR>22–23,</NOBR> <NOBR>27–28</NOBR> §§, 6 kap. 8 §,</P>
<P class="p215 ft17">7 kap. 3, 4 och 23 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft20">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 1 a § av följande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">lydelse.</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p34 ft58">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft19">1 kap.</P>
<P class="p301 ft17">1 §</P>
<P class="p70 ft17">Denna förordning innehåller bestämmelser om</P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft77">innehåll och definitioner (1 kap.),</SPAN></P>
<P class="p155 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft77">planer och områdesbestämmelser (2 kap.),</SPAN></P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft77">krav på byggnadsverk (3 kap.),</SPAN></P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft77">krav på byggprodukter m.m. (4 kap.),</SPAN></P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft77">funktions- och säkerhetsåtgärder (5 kap.),</SPAN></P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN class="ft77">lov och anmälan m.m. (6 kap.),</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">7. kontrollplan<SPAN class="ft20">, </SPAN>funktionskon-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft64">7. kontrollplan <SPAN class="ft72">och </SPAN>funktions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft72"><SPAN class="ft64">trollanter, </SPAN>kontrollansvariga och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">kontrollanter, (7 kap.),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p302 ft61">sakkunniga <SPAN class="ft23">(7 kap.),</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft17"><SPAN class="ft23">8.</SPAN><SPAN class="ft77">tillsyn, vägledning och uppföljning (8 kap.),</SPAN></P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">9.</SPAN><SPAN class="ft77">byggsanktionsavgifter (9 kap.), och</SPAN></P>
<P class="p70 ft17"><SPAN class="ft23">10.</SPAN><SPAN class="ft81">bemyndiganden (10 kap.).</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td66"><P class="p303 ft30">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td66"><P class="p239 ft17">1 §</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">För att uppfylla det krav på</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">För att uppfylla det krav på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft64">lämplighet för sitt ändamål som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft64">lämplighet för sitt ändamål som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft8">anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygg-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft8">anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">lagen (2010:900) ska en bygg-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">lagen (2010:900) ska en byggnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">nad som innehåller bostäder vara</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft17">som</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p304 ft17">innehåller bostäder</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p35 ft17">vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">utförd på ett sådant sätt att bo-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">utförd på ett sådant sätt att bo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft61"><SPAN class="ft23">städerna </SPAN>i skälig utsträckning <SPAN class="ft23">har</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">städerna har utrymmen för sömn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft64"><SPAN class="ft72">avskiljbara </SPAN>utrymmen för sömn</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft17">och</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p34 ft17">vila, samvaro <SPAN class="ft20">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p35 ft20">fritid<SPAN class="ft17">,</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p169 ft17">och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.</P>
<P class="p305 ft18">Bostäderna ska <SPAN class="ft43">med hänsyn till användningen </SPAN>ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p169 ft91">matlagning, måltider, hygien och förvaring. <SPAN class="ft71">Om gemensam tvätt- stuga saknas ska bostäder ha ut- rymme för tvätt och tork maskinellt.</SPAN></P>
<P class="p170 ft18">Bostäderna ska ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft17">1 a §</P>
<P class="p306 ft43">Av de utrymmen som anges i 1 § ska</P>
<P class="p307 ft43"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft75">minst ett utrymme för per- sonhygien vara avskilt med väggar och eventuellt övriga utrymmen för personhygien kunna avskiljas med väggar,</SPAN></P>
<P class="p308 ft48"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft74">utrymme för sömn och vila i bostäder större än 35 kvadratmeter kunna avskiljas med väggar, och</SPAN></P>
<P class="p309 ft43"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft75">utrymme för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider ha fönster i yttervägg och utblick genom fönster till omgivande ute- miljö vid stående och sittande position.</SPAN></P>
<P class="p307 ft48">I bostäder om högst 35 kva- dratmeter får utrymmena för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider överlappa varandra helt. Om något av dessa utrymmen av- skiljs ska minst två av utrymmena ha fönster i yttervägg och utblick enligt första stycket 3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">Författningsförslag<SPAN style="padding-left:329px;">SOU 2019:68</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td73"><P class="p310 ft17">21 §</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft72">Om en ombyggnad ska genom-</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft72">föras i etapper och egenskaps-</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><P class="p174 ft58">kraven i 8 kap. 4 § plan- och bygg-</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">lagen (2010:900) medför krav på</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td74"><P class="p34 ft20">omfattande ändringar av</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p174 ft61">andra</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">delar av byggnaden än den direkt</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">berörda delen, får byggnadsnämn-</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">den i kontrollplanen enligt 10 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">plan- och bygglagen eller i ett sär-</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft58">skilt beslut bestämma att en sådan</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">ändring inte behöver utföras förrän</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft72">vid en viss senare tidpunkt, om</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft20">detta av tekniska, sociala eller</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">ekonomiska skäl är lämpligare.</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td71"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td73"><P class="p310 ft17">22 §</P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">Det som sägs om uppfyllan-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">Det som sägs om uppfyllan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">det av kraven på tekniska egen-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">det av kraven på tekniska egen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft17">skaper i</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p34 ft17">8 kap. 5 §</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td76"><P class="p174 ft17">plan- och</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft17">skaper i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p311 ft17">8 kap. 5 § plan-</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p35 ft17">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft23">bygglagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td77"><P class="p312 ft64">(2010:900) ska</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p174 ft17">gälla</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft23">bygglagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p313 ft23">(2010:900) ska</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p35 ft23">gälla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><P class="p174 ft17">för uppfyllandet av egenskaps-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p35 ft17">för uppfyllandet av egenskaps-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft17">kraven i</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p34 ft17"><NOBR>7–10</NOBR> och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td76"><P class="p174 ft23"><NOBR>13–20</NOBR> a §§.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">kraven i <NOBR>7–10</NOBR> och <NOBR>13–20</NOBR> a §§.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft20">Kravet som gäller bredbands-</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft61">anslutning</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p314 ft20">i 8 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p52 ft20">4 §</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p174 ft61">första</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft58">stycket 10 plan- och bygglagen och</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">20 a § detta kapitel behöver dock</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft72">inte uppfyllas vid annan ändring</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">av en byggnad än ombyggnad.</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td71"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td73"><P class="p310 ft17">23 §</P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">I fråga om tillgänglighet och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">I fråga om tillgänglighet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft64">användbarhet för personer med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft64">användbarhet för personer med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">nedsatt rörelse- eller orienter-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">nedsatt rörelse- eller orienter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">ingsförmåga ska 8 kap. 7 § första</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">ingsförmåga ska 8 kap. 7 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">stycket andra meningen plan-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">stycket andra meningen plan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">och bygglagen (2010:900) till-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">och bygglagen (2010:900) till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">lämpas på så sätt att det är möj-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">lämpas på så sätt att det är möj-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">ligt att anpassa eller göra avsteg</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">ligt att anpassa eller göra avsteg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">SOU 2019:68<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td48"><P class="p34 ft17">från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td51"><P class="p34 ft23">från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">första stycket 8 plan- och bygg-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft64">första stycket 8 plan- och bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">lagen med hänsyn till plan- och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">lagen med hänsyn till plan- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td48"><P class="p34 ft23">bygglagens bestämmelser om var-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><P class="p34 ft23">bygglagens bestämmelser om var-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">samhet och förbud mot förvansk-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">samhet och förbud mot förvansk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft20"><SPAN class="ft17">ning </SPAN>och därutöver</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft17">ning och</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft20">1. vid ombyggnad endast om</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">det är uppenbart oskäligt att upp-</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft20">fylla kraven, och</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft20">2. vid annan ändring av en</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">byggnad eller vid flyttning av en</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17"><SPAN class="ft20">byggnad </SPAN>i den utsträckning det är</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">i den utsträckning det är lämp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">lämpligt med hänsyn till bygg-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft64">ligt med hänsyn till byggnadens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft17">nadens förutsättningar.</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td79"><P class="p34 ft17">förutsättningar.</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td80"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td81"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td82"><P class="p315 ft17">27 §</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">Kraven som gäller energi-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Kraven som gäller energi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td80"><P class="p34 ft23">hushållning,</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p316 ft64">hushållning</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p198 ft23">med</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft23">hushållning,</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p36 ft17">hushållning</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p35 ft17">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">vatten och avfall och bredbands-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">vatten och avfall och bredbands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td80"><P class="p34 ft17">anslutning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td83"><P class="p198 ft17">i 8 kap. 4 § första</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft17">anslutning</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft17">i 8 kap. 4 §</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p35 ft23">första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">stycket 6, 9 och 10 plan- och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">stycket 6, 9 och 10 plan- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">bygglagen (2010:900) och 14, 20</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><P class="p34 ft23">bygglagen (2010:900) och 14, 20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">och 20 a §§ detta kapitel samt de</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">och 20 a §§ detta kapitel samt de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td80"><P class="p34 ft17">föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p317 ft17">som Boverket</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p198 ft17">har</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft17">föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td84"><P class="p35 ft17">som Boverket har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">meddelat i anslutning till de</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">meddelat i anslutning till de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">paragraferna behöver inte upp-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">paragraferna behöver inte upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">fyllas vid nybyggnad<SPAN class="ft20">, ombyggnad</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">fyllas vid nybyggnad eller änd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft20"><SPAN class="ft17">eller </SPAN>annan <SPAN class="ft17">ändring </SPAN>än ombygg-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">ring avseende ett tillfälligt an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17"><SPAN class="ft20">nad </SPAN>avseende ett tillfälligt an-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td79"><P class="p34 ft17">läggningsboende.</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft17">läggningsboende.</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td80"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td81"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td82"><P class="p315 ft17">28 §</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">I fråga om nybyggnad<SPAN class="ft20">, om-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">I fråga om nybyggnad<SPAN class="ft20">, </SPAN>eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">byggnad <SPAN class="ft17">eller </SPAN>annan <SPAN class="ft17">ändring </SPAN>än</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">ändring avseende ett tillfälligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17"><SPAN class="ft20">ombyggnad </SPAN>avseende ett tillfälligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">anläggningsboende ska kraven i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">anläggningsboende ska kraven i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft8">8 kap. 1 § och 4 § första stycket 2–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft23">8 kap. 1 § och 4 § första stycket 2–</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">5, 7 och 8 plan- och bygglagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">5, 7 och 8 plan- och bygglagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">(2010:900) och <NOBR>8–10,</NOBR> 13 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td80"><P class="p34 ft17">(2010:900)</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p304 ft17">och <NOBR>8–10,</NOBR> 13</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p198 ft17">och</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft17">16 §§ och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td84"><P class="p35 ft17">18 § första stycket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">Författningsförslag<SPAN style="padding-left:329px;">SOU 2019:68</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p34 ft17">16 §§ och 18 § första stycket</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p34 ft23">detta kapitel samt de föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">detta kapitel samt de föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">som Boverket har meddelat i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">som Boverket har meddelat i</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft23">anslutning till de paragraferna an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">anslutning till de paragraferna an-</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p34 ft17">passas och avsteg från kraven</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">passas och avsteg från kraven</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft64">göras i den utsträckning som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">göras i den utsträckning som är</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft23">skälig i förhållande till åtgärdens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">skälig i förhållande till åtgärdens</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">art, omfattning och varaktighet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">art, omfattning och varaktighet.</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft37">Anpassningar och avsteg som görs enligt första stycket får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.</P>
<P class="p318 ft19">6 kap.</P>
<P class="p301 ft17">8 §</P>
<P class="p87 ft14">En ansökan om lov eller en anmälan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), innehålla uppgifter om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p319 ft17">1. fastighetens beteckning,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">2. byggherrens person- eller</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">2. byggherrens person- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">organisationsnummer, namn och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">organisationsnummer, namn och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">adress,</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">adress, <SPAN class="ft20">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">3. den tidpunkt då <NOBR>byggnads-,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">3. den tidpunkt då <NOBR>byggnads-,</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">rivnings- eller markarbetena är</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">rivnings- eller markarbetena är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">avsedda att påbörjas<SPAN class="ft20">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p34 ft17">avsedda att påbörjas.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft93"><SPAN class="ft61">4.</SPAN><SPAN class="ft92">den föreslagna kontrollan- svariges person- eller organisations- nummer, namn och adress, om det behövs en kontrollansvarig.</SPAN></P>
<P class="p320 ft19">7 kap.</P>
<P class="p301 ft17">1 §</P>
<P class="p205 ft88">Om en ombyggnad ska genom- föras i etapper, ska de tidpunkter som avses i 3 kap. 21 § framgå av kontrollplanen enligt 10 kap. plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P class="p321 ft17">2 §</P>
<P class="p205 ft48">När byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft26">SOU 2019:68<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<P class="p322 ft48">någon som är sakkunnig enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska nämnden ta sär- skild hänsyn till den risk för all- varliga personskador som upp- kommer om åtgärden eller bygg- nadsverket inte uppfyller före- skrivna krav.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td85"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td86"><P class="p323 ft17">3 §</P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">Sådana funktionskontrollan-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Sådana funktionskontrollan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft64">ter som avses i 8 kap. 25 § <SPAN class="ft72">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">ter som avses i 8 kap. 25 § plan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft72">sakkunniga enligt 10 kap. 8 § 2</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">och bygglagen (2010:900) ska ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">plan- och bygglagen (2010:900)</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p34 ft17">den</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p312 ft17">kunskap,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td88"><P class="p35 ft17">erfarenhet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">ska ha den kunskap, erfarenhet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft64">lämplighet som behövs för upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">och lämplighet som behövs för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">giften och kunna styrka detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">uppgiften och kunna styrka detta</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">med ett intyg om certifiering.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">med ett intyg om certifiering.</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">Certifieringen ska vara tids-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Certifieringen ska vara tids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">begränsad och avse ett visst slag</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">begränsad och avse ett visst slag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td85"><P class="p34 ft17">av arbete.</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><P class="p34 ft17">av arbete.</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td85"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td86"><P class="p323 ft17">4 §</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">Byggnadsnämnden ska godta</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Byggnadsnämnden ska godta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft61">certifierade kontrollansvariga och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">certifierade funktionskontrollanter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">funktionskontrollanter samt ut-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">samt utlåtanden från funktions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td85"><P class="p34 ft17">låtanden från</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p198 ft61">sakkunniga <SPAN class="ft23">vars</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><P class="p34 ft17">kontrollanter</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p34 ft17">vars</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p35 ft64">kompetens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td85"><P class="p34 ft17">kompetens har</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p198 ft17">styrkts genom</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p34 ft17">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td91"><P class="p34 ft17">styrkts genom</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p35 ft17">certifiering.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">certifiering. Nämnden ska även</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft64">Nämnden ska även godta funk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft20"><SPAN class="ft17">godta </SPAN>kontrollansvariga<SPAN class="ft17">, funk-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">tionskontrollanter som har styrkt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">tionskontrollanter och utlåtan-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">sin kompetens på annat mot-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">den från sakkunniga som har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">svarande sätt enligt bestämmel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">styrkt sin kompetens på annat</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">ser i ett annat land inom Euro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">motsvarande sätt enligt bestäm-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">peiska unionen eller Europeiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">melser i ett annat land inom Euro-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">ekonomiska samarbetsområdet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">peiska unionen eller Europeiska</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">ekonomiska samarbetsområdet.</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft21">Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkes- kvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikatio- ner och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.</P>
<P class="p324 ft17">5 §</P>
<P class="p70 ft20">En kontrollansvarig krävs inte</P>
<P class="p325 ft20">för</P>
<P class="p326 ft43"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft75">åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,</SPAN></P>
<P class="p262 ft48"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft74">andra små ändringar än sådana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900),</SPAN></P>
<P class="p263 ft48"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft74">åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,</SPAN></P>
<P class="p262 ft48"><SPAN class="ft61">4.</SPAN><SPAN class="ft74">uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,</SPAN></P>
<P class="p262 ft16"><SPAN class="ft61">5.</SPAN><SPAN class="ft94">ändring av en komplement- byggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,</SPAN></P>
<P class="p234 ft43"><SPAN class="ft61">6.</SPAN><SPAN class="ft85">tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,</SPAN></P>
<P class="p234 ft43"><SPAN class="ft61">7.</SPAN><SPAN class="ft75">byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen,</SPAN></P>
<P class="p327 ft43"><SPAN class="ft61">8.</SPAN><SPAN class="ft75">inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,</SPAN></P>
<P class="p327 ft43"><SPAN class="ft61">9.</SPAN><SPAN class="ft75">att flytta en eller flera enkla byggnader,</SPAN></P>
<P class="p205 ft43"><SPAN class="ft61">10.</SPAN><SPAN class="ft85">att anordna, inrätta, upp- föra, flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i</SPAN></P>
<P class="p262 ft48">a) 6 kap. 1 § 4, om anlägg- ningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft43"><SPAN class="ft20">b)</SPAN><SPAN class="ft75">6 kap. 1 § 6, om vindtur- binens diameter är mindre än tre meter,</SPAN></P>
<P class="p329 ft20"><SPAN class="ft72">c)</SPAN><SPAN class="ft76">6 kap. 1 § 7,</SPAN></P>
<P class="p330 ft43"><SPAN class="ft20">d)</SPAN><SPAN class="ft75">6 kap. 1 § 8 eller 9, om an- läggningen är liten, eller</SPAN></P>
<P class="p329 ft20"><SPAN class="ft61">e)</SPAN><SPAN class="ft78">6 kap. 1 § 10,</SPAN></P>
<P class="p230 ft71"><SPAN class="ft61">11.</SPAN><SPAN class="ft82">en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärden inte berör en sådan särskilt värde- full byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,</SPAN></P>
<P class="p331 ft20"><SPAN class="ft61">12.</SPAN><SPAN class="ft78">en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,</SPAN></P>
<P class="p332 ft48"><SPAN class="ft61">13.</SPAN><SPAN class="ft74">en åtgärd som kräver riv- ningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller</SPAN></P>
<P class="p227 ft48"><SPAN class="ft58">14.</SPAN><SPAN class="ft74">en åtgärd som kräver mark- lov enligt 9 kap. </SPAN><NOBR>11–13</NOBR> §§ plan- och bygglagen, om åtgärden är liten.</P>
<P class="p333 ft43">Första stycket <NOBR>2–14</NOBR> gäller endast om byggnadsnämnden inte beslu- tar annat.</P>
<P class="p334 ft17">23 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p174 ft17">Boverket får meddela de före-</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p35 ft17">Boverket får meddela de före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">skrifter om funktionskontrollan-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">skrifter om funktionskontrollan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft61"><SPAN class="ft23">ter</SPAN>, kontrollansvariga och sakkun-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">ter som behövs för tillämpningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23"><SPAN class="ft61">niga </SPAN>som behövs för tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p335 ft23">av 7 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p336 ft23">av 7 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="p72dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36872x1.jpg/" id="p72img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p337 ft17">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020 i fråga om</P>
<P class="p283 ft18"><SPAN class="ft17">3</SPAN><SPAN class="ft95">kap. 1 och 1 a §§, den 1 juli 2021 i fråga om 3 kap. </SPAN><NOBR>21–23,</NOBR> 27 och 28 §§ samt 7 kap. 1 § i övrigt den 1 juli 2022.</P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft77">Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden och mål som har påbörjats före ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft90"><SPAN class="ft34">1.8</SPAN><SPAN class="ft89">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket</SPAN></P>
<P class="p338 ft17">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket att 3 och 6 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p34 ft58">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft17">3 §</P>
<P class="p190 ft17">Boverket ska särskilt</P>
<P class="p212 ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft73">bygga upp och sprida kunskap om sektorns miljöpåverkan och utveckling,</SPAN></P>
<P class="p14 ft15"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft96">beakta de konsekvenser som verkets beslut och verksamhet kan få för funktionshindrade, barn, ungdomar och äldre samt för integra- tion, boendesegregation, folkhälsa och jämställdhet,</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft73">i förhållande till myndigheter, allmänheten och andra berörda aktivt ge råd och stöd,</SPAN></P>
<P class="p212 ft17"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft77">utöva tillsyn, ge tillsynsvägledning och ha uppsikt i enlighet med lagar och förordningar,</SPAN></P>
<P class="p269 ft17"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft77">utveckla en fördjupad förståelse för bostadsmarknaders funk- tionssätt,</SPAN></P>
<P class="p339 ft14"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN class="ft84">aktualisera statistik, följa och analysera utvecklingen på bostads- marknaden, såväl i nationellt perspektiv som på regional nivå,</SPAN></P>
<P class="p99 ft18"><SPAN class="ft23">7.</SPAN><SPAN class="ft73">träffa avtal med kommuner om statens medverkan vid omstruk- turering eller rekonstruktion av ett kommunalt bostadsföretag samt göra uppföljningar och utvärderingar avseende stöd för vissa kom- munala åtaganden för boendet,</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">8.</SPAN><SPAN class="ft73">följa och analysera tillämpningen av plan- och bygglagstift- ningen och lagstiftningen om energideklaration för byggnader,</SPAN></P>
<P class="p200 ft18"><SPAN class="ft23">9.</SPAN><SPAN class="ft73">i förekommande fall upprätta och förvalta register över energi- deklarationer,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft20"><SPAN class="ft17">10. </SPAN>utveckla verifierbara funk-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft20"><SPAN class="ft17">10. </SPAN>så långt det är möjligt ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft61">tionskrav i byggreglerna <SPAN class="ft23">samt följa</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft61">forma föreskrifterna som verifier-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">och analysera tillämpningen av</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft61">bara funktionskrav <SPAN class="ft23">samt följa och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p340 ft69">dessa,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">analysera tillämpningen av dessa,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft18"><SPAN class="ft23">11.</SPAN><SPAN class="ft73">följa utvecklingen av frågor inom verkets verksamhetsområde och vid behov föreslå åtgärder för att syftet med regler och andra styrmedel ska nås,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="p74dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36874x1.jpg/" id="p74img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18"><SPAN class="ft23">12.</SPAN><SPAN class="ft95">samordna, utveckla, följa upp och utvärdera de statliga stöd och bidrag som Boverket har ett centralt administrationsansvar för, redogöra för resultat och fördelning när det gäller stöden och bidragen samt informera om dem, och</SPAN></P>
<P class="p253 ft18"><SPAN class="ft23">13.</SPAN><SPAN class="ft95">samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.</SPAN></P>
<P class="p342 ft17">6 §</P>
<P class="p70 ft17">Boverket har vidare till uppgift att</P>
<P class="p283 ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft73">förvalta och redovisa de kreditgarantier som Statens bostads- kreditnämnd eller Boverket utfärdat,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft17">2. bevaka att kreditförsörj-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">2. bevaka att kreditförsörj-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft20"><SPAN class="ft17">ningen vid ny</SPAN>- och ombyggnad</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">ningen vid <SPAN class="ft20">nybyggnad och </SPAN>vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23"><SPAN class="ft61">samt </SPAN>vid förvärv av bostäder stöds</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">förvärv av bostäder stöds i till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft64">i tillräcklig omfattning av statliga</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft17">räcklig omfattning av statliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">kreditgarantier och ta de initiativ</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p35 ft23">kreditgarantier och ta de initiativ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p343 ft23">som behövs i detta syfte, och</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p344 ft23">som behövs i detta syfte, och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft77">erbjuda marknadskompletterande rådgivning kring finansier- ing av bostäder till mindre och medelstora byggherrar.</SPAN></P>
<P class="p345 ft17">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="p75dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36875x1.jpg/" id="p75img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft44"><SPAN class="ft34">1.9</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande</SPAN></P>
<P class="p160 ft18">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2016:364) om stats- bidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande att 2 § ska ha föl- jande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td92"><P class="p34 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td94"><P class="p281 ft17">2 §</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">Statsbidrag enligt denna för-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Statsbidrag enligt denna för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">ordning får, i mån av tillgång på</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft64">ordning får, i mån av tillgång på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">medel, lämnas till en kommun</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">medel, lämnas till en kommun</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">som under den tidsperiod som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">som under den tidsperiod som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">anges i 5 § andra stycket gett</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">anges i 5 § andra stycket gett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">startbesked enligt 10 kap. plan-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft64">startbesked enligt 10 kap. plan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">och bygglagen (2010:900) för</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft17">och</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p34 ft17">bygglagen (2010:900)</P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p35 ft17">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nybyggnad<SPAN class="ft20">, </SPAN>tillbyggnad <SPAN class="ft20">eller om-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">nybyggnad <SPAN class="ft61">eller </SPAN>tillbyggnad som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17"><SPAN class="ft20">byggnad </SPAN>som innefattar att minst</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">innefattar att minst en ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">en ytterligare bostad tillkommer.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">bostad tillkommer. Statsbidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">Statsbidrag enligt 7 § får lämnas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">enligt 7 § får lämnas under för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">under förutsättning att det i kom-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">utsättning att det i kommunen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">munen den 31 juli innevarande år</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">den 31 juli innevarande år finns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">finns minst en folkbokförd ny-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">minst en folkbokförd nyanländ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">anländ invandrare som från och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><P class="p34 ft17">invandrare som från och med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">med den 1 juli föregående år och</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft17">den</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p58 ft17">1 juli föregående år</P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p35 ft23">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">någon gång under en tid av tolv</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">någon gång under en tid av tolv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">månader framåt fått uppehålls-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">månader framåt fått uppehålls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft64">tillstånd och som omfattas av för-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">tillstånd och som omfattas av för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">ordningen (2010:1122) om stat-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">ordningen (2010:1122) om statlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft64">lig ersättning för insatser för vissa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">ersättning för insatser för vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">utlänningar.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td92"><P class="p34 ft17">utlänningar.</P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft81">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</SPAN></P>
<P class="p212 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft73">Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden som har påbörjats innan ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="p76dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36876x1.jpg/" id="p76img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft90"><SPAN class="ft34">1.10</SPAN><SPAN class="ft97">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2016:881) om stat- ligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande att 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p34 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td36"><P class="p281 ft17">4 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">Stöd får lämnas enbart till</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft17">Stöd får lämnas enbart till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">bostäder som anordnas genom</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft64">bostäder som anordnas genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nybyggnad<SPAN class="ft20">, </SPAN>tillbyggnad <SPAN class="ft20">eller om-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">nybyggnad <SPAN class="ft20">eller </SPAN>tillbyggnad<SPAN class="ft20">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">byggnad av hel eller del av bygg-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">nad som inte har använts till</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft61">bostäder under de senaste åtta åren.</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td36"><P class="p281 ft17">5 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">Ett byggnadsprojekt, genom</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft17">Ett byggnadsprojekt, genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">vilket bostäder anordnas enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">vilket bostäder anordnas enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft23">4 §, anses vara påbörjat när bygg-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft23">4 §, anses vara påbörjat när bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nadsarbetet har påbörjats. Med</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">nadsarbetet har påbörjats. Med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft23">byggnadsarbete avses vid nybygg-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft23">byggnadsarbete avses vid nybygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nad och tillbyggnad grundlägg-</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">nad och tillbyggnad grundlägg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft20"><SPAN class="ft17">ningsarbete </SPAN>och vid ombyggnad</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p34 ft17">ningsarbete<SPAN class="ft20">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft20">rivnings- eller röjningsarbete.</P>
<P class="p87 ft18">Ett byggnadsprojekt anses färdigställt när det finns ett slutbesked enligt 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900) eller ett interim- istiskt slutbesked enligt 10 kap. 36 § samma lag.</P>
<P class="p282 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft77">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft77">Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden som har påbörjats innan ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft44"><SPAN class="ft34">1.11</SPAN><SPAN class="ft98">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler</SPAN></P>
<P class="p348 ft18">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2016:1367) om stats- bidrag till allmänna samlingslokaler att 8 och 10 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p34 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td8"><P class="p281 ft17">8 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">Med investeringsbidrag avses</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft23">Med investeringsbidrag avses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">i denna förordning bidrag för</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">i denna förordning bidrag för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">1. köp,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft17">1. köp,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">2. ny- eller tillbyggnad,</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft17">2. ny- eller tillbyggnad,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft20"><SPAN class="ft17">3. </SPAN>ombyggnad eller <SPAN class="ft17">standard-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft17">3. standardhöjande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">höjande reparationer som inte är</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">reparationer som inte är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">av ringa omfattning, eller</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft17">av ringa omfattning, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p181 ft17">4. tillgänglighetsskapande</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft17">4. tillgänglighetsskapande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">åtgärder för personer med funk-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">åtgärder för personer med funk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">tionsnedsättning.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">tionsnedsättning.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">För bidrag för en åtgärd enligt första stycket 1, 2 eller 3 krävs att kommunen lämnar ekonomiskt eller likvärdigt bidrag som motsvarar minst 30 procent av det bidragsunderlag enligt 11 § som berättigar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td48"><P class="p34 ft17">till det statliga bidraget.</P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td97"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td98"><P class="p349 ft17">10 §</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">Investeringsbidrag för ett köp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">Investeringsbidrag för ett köp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">som är fullbordat när en ansökan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">som är fullbordat när en ansökan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">om bidrag prövas lämnas endast</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">om bidrag prövas lämnas endast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p34 ft17">om</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p350 ft17">sökanden haft</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p198 ft17">synnerliga</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p34 ft17">om sökanden haft</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p35 ft17">synnerliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">skäl för att genomföra köpet före</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">skäl för att genomföra köpet före</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><P class="p34 ft17">bidragsbeslutet. På</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p198 ft64">samma sätt</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p34 ft17">bidragsbeslutet. På</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p35 ft64">samma sätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft23">lämnas investeringsbidrag för en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">lämnas investeringsbidrag för en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft61"><NOBR><SPAN class="ft23">ny-</SPAN>,</NOBR> till- <SPAN class="ft23">eller </SPAN>ombyggnad <SPAN class="ft23">som har</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">ny- eller <SPAN class="ft20">tillbyggnad </SPAN>som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">påbörjats när en ansökan om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">påbörjats när en ansökan om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p174 ft23">bidrag prövas endast om sökan-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft23">bidrag prövas endast om sökan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p34 ft17">den</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p34 ft17">haft synnerliga</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p174 ft17">skäl för att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p35 ft17">den haft synnerliga skäl för att</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="p78dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36878x1.jpg/" id="p78img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft17">påbörja arbetena före bidrags- påbörja arbetena före bidrags-</P>
<P class="p186 ft17">beslutet.<SPAN style="padding-left:163px;">beslutet.</SPAN></P>
<P class="p163 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft77">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</SPAN></P>
<P class="p351 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft77">Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden och mål som har påbörjats innan ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft25">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="p79dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36879x1.jpg/" id="p79img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p34 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft90"><SPAN class="ft34">1.12</SPAN><SPAN class="ft97">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2019:676) om stöd till byggemenskaper</SPAN></P>
<P class="p338 ft17">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2019:676) om stöd till byggemenskaper att 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td48"><P class="p34 ft20">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p34 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td101"><P class="p352 ft17">3 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><P class="p181 ft17">Med</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p198 ft17">byggemenskap avses i</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft17">Med byggemenskap avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">denna förordning en ekonomisk</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft64">denna förordning en ekonomisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">förening enligt lagen (2018:672)</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">förening enligt lagen (2018:672)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">om ekonomiska föreningar som</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft64">om ekonomiska föreningar som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">bildats i syfte att anordna bostä-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">bildats i syfte att anordna bostä-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><P class="p34 ft17">der åt</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p198 ft64">föreningens medlemmar</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">der åt föreningens medlemmar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><P class="p34 ft17">genom</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p198 ft17">nybyggnad<SPAN class="ft20">, </SPAN>tillbyggnad</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">genom nybyggnad <SPAN class="ft61">eller </SPAN>tillbygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft72">eller ombyggnad av byggnad som</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">nad.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft61">tidigare använts för annat ändamål.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td101"><P class="p352 ft17">4 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p198 ft17">Med initiala projektkostnader</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p181 ft64">Med initiala projektkostnader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">avses i denna förordning kostna-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft23">avses i denna förordning kostna-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">der i projektet fram till att bygg-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">der i projektet fram till att bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">nadsarbetet har påbörjats. Med</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft64">nadsarbetet har påbörjats. Med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft17">byggnadsarbete avses vid ny-</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">byggnadsarbete avses vid ny-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td48"><P class="p34 ft17">byggnad och tillbyggnad grund-</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p34 ft64">byggnad och tillbyggnad grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft64">läggningsarbete <SPAN class="ft72">och vid ombygg-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft17">läggningsarbete<SPAN class="ft20">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p34 ft20">nad rivnings- eller röjningsarbete.</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft81">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.</SPAN></P>
<P class="p212 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft77">Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden och mål som har påbörjats innan ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="p81dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36881x1.jpg/" id="p81img1">
</DIV>
<P class="p3 ft13">2 Uppdraget</P>
<P class="p353 ft18">I detta kapitel redogör vi för uppdraget såsom det anges i vårt direk- tiv. Sedan följer en redogörelse för de avgränsningar av uppdraget som vi har gjort och förklaringar av begrepp som är centrala för betänkandet. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur vi har arbetat med uppdraget.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">2.1</SPAN><SPAN class="ft99">Vårt uppdrag från regeringen</SPAN></P>
<P class="p354 ft14">Vi har fått i uppdrag att lämna tre betänkanden. Detta är slut- betänkandet. Det första delbetänkandet fokuserade på standardiser- ing inom byggområdet och lämnades i december 2017.<SPAN class="ft100">1 </SPAN>Det andra delbetänkandet behandlade behov av reglering för att minska miljö- påverkan under byggprocessen och lämnades i juni 2018.<SPAN class="ft100">2</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">I detta betänkande ska vi genomföra en systematisk och grundlig översyn av åttonde och tionde kapitlen i plan- och bygglagen (PBL)<SPAN class="ft100">3</SPAN>, tredje till femte och sjunde kapitlen i plan- och byggförordningen (PBF)<SPAN class="ft100">4</SPAN>, Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft100">5</SPAN>, Boverkets konstruktions- regler (EKS)<SPAN class="ft100">6 </SPAN>och de standarder dessa hänvisar till. Vi ska utreda regel- verkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står oss fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande</P>
<P class="p355 ft103"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft101">Kommittén för modernare byggregler, SOU 2017:106, </SPAN><SPAN class="ft102">Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft101">Kommittén för modernare byggregler, SOU 2018:51, </SPAN><SPAN class="ft102">Resurseffektiv användning av bygg- material.</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">5</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
<P class="p356 ft69"><SPAN class="ft65">6</SPAN><SPAN class="ft68">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska kon- struktionsstandarder (eurokoder), EKS.</SPAN></P>
<P class="p357 ft25">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="p82dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36882x1.jpg/" id="p82img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft14">regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av bygg- nader och anläggningar. Uppdraget omfattar dock inte skattefrågor.<SPAN class="ft100">7 </SPAN>Syftet med översynen är att modernisera och förenkla regelverket och samtidigt främja ett ökat bostadsbyggande och konkurrens, utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och</P>
<P class="p215 ft17">ett långsiktigt hållbart byggande.<SPAN class="ft63">8</SPAN></P>
<P class="p87 ft15">Direktivet anger att byggreglerna är samhällets sätt att ange den lägsta accepterade nivån för det som byggs. Byggregelsystemet har en stor betydelse för effektiviteten i plan- och bygglagstiftningen som helhet. Vidare är byggreglernas utformning, enligt direktivet, avgörande för att det ska kunna finnas ett diversifierat utbud av bostä- der som kan efterfrågas av flera olika målgrupper, med olika behov och preferenser. Vi ska utreda om byggreglernas utformning bidrar till att öka kostnaderna för byggproduktionen och om byggreglerna representerar en lämplig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.<SPAN class="ft104">9</SPAN></P>
<P class="p359 ft21">Merparten av bestämmelserna återfinns i BBR, där de anges som funktionskrav, det vill säga att en viss funktion ska uppnås. Funk- tionskraven kompletteras i många fall med allmänna råd och hänvis- ning till en standard. De allmänna råden anger hur någon lämpligen kan eller bör gå till väga för att uppfylla föreskrifterna. Avgörande är dock att byggherren kan visa att funktionskraven uppfylls, inte att de allmänna råden följts. Enligt direktivet finns emellertid i vissa fall svårigheter att visa att funktionskraven är uppfyllda om inte de all- männa råden följts. Av den anledningen har de allmänna råden kom- mit att få en normgivande roll, vilket innebär att det utrymme för innovation och utveckling som funktionskraven förväntas ge inskränks. Därför är det, enligt direktivet, angeläget att utreda hur tillämp- ningen av regelverket med de allmänna råden ser ut i kommunerna. Specifika lösningar för att uppfylla de funktionskrav som ställs i regel- verket förväntas utvecklas av branschens aktörer. Genom att utveckla en standard kan en specifik teknisk lösning som tagits fram av en aktör användas av flera andra.<SPAN class="ft105">10</SPAN></P>
<P class="p360 ft102"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft107">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft103">., direk- tiv 2017:22, s. 1 och 9.</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft106">8</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft106">9</SPAN><SPAN class="ft107">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft103">., direktiv 2017:22, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p363 ft110"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft109">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft69">., direktiv 2017:22, s. 2, 6 och 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="p83dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36883x1.jpg/" id="p83img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">I direktivet nämns särskilt samhällets förväntningar och behov i relation till hållbar utveckling, klimatförändringar och digitalisering. Den byggda miljön påverkar alla aspekter av hållbar utveckling. Därför ska Agenda 2030, som är den handlingsplan världens länder enats om för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling, och dess mål vara vägledande för översynen. Klimatförändringar förväntas få konsekvenser för bebyggelsen och byggreglerna och behöver därmed anpassas till de ändrade förutsättningar som klimatföränd- ringarna innebär. I direktivet anges också att digitaliseringen av sam- hället i stort liksom inom byggandet skapar förväntan på att regler och allmänna råd, som till exempel utgörs av mätvärden och beräk- ningsmodeller, ska kunna behandlas digitalt.<SPAN class="ft100">11</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Inom ramen för slutbetänkandet finns tre deluppdrag som beskrivs nedan.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Moderna och förenklade föreskrifter</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">Byggreglerna har många användare, i första hand kommuner och byggherrar med varierande förutsättningar, som ska kunna hitta, läsa och tillämpa regelverket. Reglerna omfattar i varierande grad alla typer av byggnadsverk. Byggnaders utformning styrs i vissa avseenden av föreskrifter som meddelas av andra myndigheter än Boverket, bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Arbets- miljöverket. Hur reglerna är strukturerade och hur de presenteras för användarna kan vara viktigt för om regelverket upplevs som krångligt eller fördyrande. Vi ska därför utreda möjligheterna att göra reglerna mer användarvänliga.<SPAN class="ft104">12</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">En översyn av reglerna i BBR och EKS ska genomföras med utgångspunkt i byggregelsystemet inom de ramar som ges av lag och förordning. Vi ska därför:</P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">se över samtliga byggregler i BBR och EKS, samt föreslå de för- ändringar i reglerna som bedöms lämpliga,</SPAN></P>
<P class="p366 ft102"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft103">., direktiv 2017:22, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">5–6.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p367 ft110"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft69">., direktiv 2017:22, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">9–10.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="p84dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36884x1.jpg/" id="p84img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft14"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft112">överväga om avgränsningen av bemyndiganden mellan de myndig- heter som utfärdar föreskrifter på byggområdet är lämplig, och</SPAN></P>
<P class="p79 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">utreda i vilka former byggreglerna och allmänna råd ska finnas tillgängliga för olika användare och hur hänvisningar görs till standarder.</SPAN><SPAN class="ft113">13</SPAN></P>
<P class="p369 ft18">Enligt direktivet ska förslag gällande föreskrifter från detta delupp- drag fortlöpande överlämnas till Boverket.<SPAN class="ft114">14</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft111">Normgivningsnivå för beslut av byggregler</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">Offentliga regler för byggnaders utformning tar bland annat sikte på säkerhet, hälsa och resurseffektivitet. Med stöd av forskning och internationella jämförelser ska vi belysa om de svenska byggreglerna har en ändamålsenlig omfattning. Vi har även i uppgift att överväga om den nuvarande ordningen med subdelegation av normgivnings- makt från riksdagen och regeringen till Boverket i alla delar är ända- målsenlig samt överväga om systematiken i något avseende bör för- ändras. Vi ska därför:</P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">belysa det svenska regelverkets omfattning i jämförelse med regel- verkets omfattning i andra jämförbara länder,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vid behov förslå förändringar av det offentliga åtagandets omfatt- ning, och</SPAN></P>
<P class="p77 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">överväga om den nuvarande ordningen med subdelegation av normgivningsmakt, när det gäller föreskrifter på byggområdet, i alla delar är ändamålsenligt och vid behov föreslå författnings- förändringar.</SPAN><SPAN class="ft114">15</SPAN></P>
<P class="p370 ft102"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft107">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft103">., direktiv 2017:22, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">9–10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft107">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft103">., direktiv 2017:22, s. 15.</SPAN></P>
<P class="p371 ft110"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft109">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft69">., direktiv 2017:22, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">10–11.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="p85dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36885x1.jpg/" id="p85img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft111">Kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p142 ft21">PBL medförde väsentliga förändringar i den offentliga kontrollen av genomförandet av <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och markåtgärder. Vår översyn av tionde kapitlet PBL bör i första hand omfatta de ändringar som innebar väsentliga nyheter i förhållande till bestämmelserna i den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL). Översynen bör dock även säker- ställa att den sammantagna kontrollprocessen fungerar på ett ändamåls- enligt sätt. Översynen ska göras med utgångspunkt i de motiv som låg till grund för förändringarna enligt proposition 2009/10:170. Vi ska därför:</P>
<P class="p372 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utvärdera hur bestämmelserna i tionde kapitlet i PBL och anslu- tande föreskrifter tillämpas,</SPAN></P>
<P class="p373 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">analysera om bestämmelserna i tionde kapitlet i PBL och anslu- tande föreskrifter är ändamålsenligt utformade sett ur både ett allmänt och enskilt perspektiv, särskilt i förhållande till intresset av att minimera antalet byggfel,</SPAN></P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">översiktligt beskriva förändringarnas betydelse för kvaliteten på det som byggs,</SPAN></P>
<P class="p375 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utvärdera reformen att vissa utformningskrav, som tidigare om- fattades av byggherrens egenkontroll, numera prövas av byggnads- nämnden redan i bygglovskedet,</SPAN></P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utreda hur förändringarna i PBL har påverkat handläggnings- tiderna i kommunerna,</SPAN></P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">undersöka om förändringarna har inneburit ökade administrativa kostnader för byggherrarna, och</SPAN></P>
<P class="p376 ft14"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft115">vid behov föreslå sådana förändringar av regelverket som behövs för att åstadkomma en ändamålsenlig bygg- och kontrollprocess.</SPAN><SPAN class="ft100">16</SPAN></P>
<P class="p377 ft110"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft69">., direktiv 2017:22, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">12–13.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36886x1.jpg/" id="p86img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft34">2.2</SPAN><SPAN class="ft99">Våra avgränsningar av uppdraget</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Uppdragets omfattning</SPAN></P>
<P class="p103 ft18">De paragrafer i PBL och PBF som direkt pekas ut i vårt direktiv om- fattar 120 paragrafer, exklusive paragrafer om bemyndiganden. BBR och EKS omfattar tillsammans ungefär 700 myndighetsföreskrifter och 700 allmänna råd<SPAN class="ft114">17 </SPAN>och därutöver 6 000 sidor eurokoder samt hänvisningar till andra standarder.</P>
<P class="p69 ft37">Vi har konstaterat att det inom ramen för utredningstiden är nöd- vändigt att göra avgränsningar och dessa redovisar vi nedan.</P>
<P class="p379 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Vikten av ett helhetsperspektiv och en samlad slutredovisning</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">Vi bedömer att det uppdrag vi har fått är ett unikt tillfälle för en översyn som spänner brett dels vertikalt över lag, förordning, myn- dighetsföreskrift, allmänna råd och hänvisningar till standarder, dels horisontellt över hela BBR och EKS. Bestämmelserna i dessa olika författningssamlingar är beroende av varandra. En ändring i ett avsnitt i BBR kan påverka förutsättningarna i andra avsnitt och/eller vara beroende av ändringar i lag eller förordning. Relationen mellan lag, förordning och myndighetsföreskrift genomsyrar analysen av varje deluppdrag. Vi bedömer det därför som varken möjligt eller lämpligt att löpande under utredningstiden rapportera olika avsnitt ur myn- dighetsföreskrifterna till Boverket, på det sätt som direktivet före- slår. Vi väljer därför att samla alla förslag i detta slutbetänkande.</P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft111">Genomgripande, principiell översyn av BBR</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Vår genomgripande, principiella översyn av hur föreskrifter bör utfor- mas samt hur användningen av allmänna råd och hänvisningar till standarder bör ske omfattar BBR. Direktivet fokuserar på BBR och nämner i vissa fall även EKS. Eftersom varken direktivet eller de tillämpare vi fått och inhämtat synpunkter från ger någon omfattade eller tydlig problembeskrivning gällande EKS, har vi bedömt att en översyn av BBR är mest angelägen och därför genomfört det.</P>
<P class="p380 ft69"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-08-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="p87dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36887x1.jpg/" id="p87img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft111">Prövning av kravnivån av bestämmelser av betydelse för bostadsförsörjningen</SPAN></P>
<P class="p382 ft21">I vårt uppdrag ingår att gynna ett ökat bostadsbyggande med ett diversifierat utbud av bostäder som kan efterfrågas av flera olika mål- grupper och som passar olika personers behov och preferenser. Vi har tolkat detta som att kraven ska ge förutsättningar för ett enklare byggande och en väl fungerande bostadsförsörjning. Med en väl fun- gerande bostadsförsörjning avser vi att bestämmelserna ska underlätta anpassningar i utbudet av bostäder utifrån de boendes efterfrågan, behov, ekonomiska möjligheter och preferenser. En väl fungerande bostadsförsörjning innebär att det inom rimlig tid går att få tillgång till en bostad vid olika skeden i livet och vid förändrade livssitua- tioner. En god bostadsförsörjning förutsätter att anpassningar i ut- budet kan göras utifrån samhällsutvecklingen i såväl befintliga bostä- der som i nyproduktion. Utifrån vilka bestämmelser som har störst möjlighet att främja en god bostadsförsörjning och vår samlade bild av de krav som tillämparna framfört störst kritik mot har vi valt att se över bestämmelserna om bostäders lämplighet för sitt ändamål vid nybyggnad och angränsande bestämmelser samt bestämmelserna om ombyggnad.</P>
<P class="p17 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft111">Omfattningen av det svenska regelverket</SPAN></P>
<P class="p285 ft18">Enligt direktivet ska vi belysa om omfattningen av det svenska regel- verket är ändamålsenlig i jämförelse med regelverkets omfattning i andra jämförbara länder.</P>
<P class="p14 ft15">Om den nuvarande omfattningen är lämplig eller inte måste bland annat bedömas utifrån behovet av detaljerade föreskrifter. För att veta vilka specifika bestämmelser som behövs så krävs det, enligt vår mening, en översyn av behovet i sak av varje enskild bestämmelse. En sådan översyn genomför vi avseende avsnitt 3:2 i BBR. En heltäckande översyn av BBR och EKS kommer att genomföras av Boverket, som nu har ett sådant uppdrag.<SPAN class="ft104">18</SPAN></P>
<P class="p383 ft110"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2019-06-13,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Uppdrag till Boverkets att se över myndighetens bygg- och kon- struktionsregler<SPAN class="ft69">, Fi 2019/02343/BB.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.6</SPAN><SPAN class="ft111">Vi ser över bemyndiganden till myndigheter som nämns i PBL och i vårt direktiv</SPAN></P>
<P class="p384 ft14">Enligt vårt direktiv ska vi överväga om avgränsningen av rätten att meddela föreskrifter mellan de myndigheter som utfärdar föreskrif- ter på byggområdet är lämplig. Enligt direktivet styrs byggnaders utformning i vissa avseenden av föreskrifter som meddelas av andra myndigheter än Boverket, bland andra Arbetsmiljöverket och Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap. I detta avseende har vi avgränsat vårt arbete till de myndigheter som har föreskriftsrätt med stöd av PBL samt de myndigheter direktivet nämner, det vill säga Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, som båda meddelar föreskrifter med stöd av andra lagar än PBL.</P>
<P class="p385 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.7</SPAN><SPAN class="ft111">Översynen av kontrollen av byggandet utgår från befintlig ansvarsfördelning</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">Vår översyn av kontrollen av byggandet ska enligt direktivet göras med utgångspunkt i de motiv som låg till grund för förändringarna. Det innebär att vi utgår från rådande ansvarsfördelning mellan kom- mun och byggherre, det vill säga att det är byggherren som ansvarar för att kraven uppfylls, medan byggnadsnämnden främst agerar som tillsynsmyndighet. Vi har därför inte utrett eller övervägt alternativ som skulle innebära en ändrad ansvarsfördelning.</P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.8</SPAN><SPAN class="ft111">De väsentliga ändringarna</SPAN></P>
<P class="p386 ft18">Vår översyn av tionde kapitlet PBL avser framför allt de ändringar som innebar väsentliga nyheter i förhållande till bestämmelserna i ÄPBL. Vår bedömning av vilka ändringar som inneburit väsentliga nyheter har utgått från om motiven syftat till att åstadkomma mer omfattande förändringar än avseende administration eller handlägg- ning. Utifrån detta resonemang fann vi att nedanstående ändringar var väsentliga nyheter:</P>
<P class="p387 ft15"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft116">kvalitetsansvarig ersattes med kontrollansvarig med förtydligan- den och ändringar avseende kontrollansvariges uppgifter, certi- fiering och ställning i förhållande till byggherren,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">det infördes ett krav på certifiering av sakkunniga samt så för- tydligades statusen av sakkunnigas utlåtanden,</SPAN></P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">byggherren ska ansvara för att upprätta kontrollplanen och att kontrollplanens innehåll förtydligades,</SPAN></P>
<P class="p388 ft21"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft117">startbesked ersatte det tidigare kravet på bygganmälan före bygg- start med ändringar gällande när åtgärderna får påbörjas,</SPAN></P>
<P class="p389 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">byggnadsnämnden fick utökade skyldigheter att genomföra arbets- platsbesök,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">krav på slutsamråd infördes,</SPAN></P>
<P class="p375 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">slutbesked ersatte slutbeviset med ändringar gällande när ett bygg- nadsverk får tas i bruk, med möjlighet till interimistiska slut- besked, och</SPAN></P>
<P class="p390 ft37"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft118">kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med ned- satt rörelse- eller orienteringsförmåga och kravet på lämplighet för avsett ändamål delades upp i dels utformningskrav, dels tek- niska egenskapskrav där delar av kraven som avser utformning ska prövas i bygglovsprövningen.</SPAN></P>
<P class="p391 ft19"><SPAN class="ft19">2.2.9</SPAN><SPAN class="ft111">Byggfel och byggkvalitet</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Enligt direktivet ska vi analysera om bestämmelserna i tionde kapitlet i PBL och anslutande föreskrifter är ändamålsenligt utformade bland annat utifrån intresset av att minimera antalet byggfel och vi ska också översiktligt beskriva förändringarnas betydelse för kvaliteten i det som byggs. Med byggfel avser vi bristande uppfyllande av krav i PBL och tillhörande föreskrifter. Någon ytterligare kvalitet utöver uppfyllande av dessa krav har vi inte studerat utan vi har begränsat oss till den nivå som samhället har valt att reglera.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="p90dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36890x1.jpg/" id="p90img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft34">2.3</SPAN><SPAN class="ft99">Centrala begrepp</SPAN></P>
<P class="p392 ft19">Aktörer på byggherresidan</P>
<P class="p393 ft18">Med aktörer på byggherresidan avser vi byggherrar och de aktörer byggherrar anlitar, till exempel arkitekter, tekniska konsulter och entreprenörer.</P>
<P class="p85 ft19">Byggfel</P>
<P class="p104 ft14">Vad som avses med byggfel är inte självklart. Ordet förekommer inte i PBL, PBF, BBR eller EKS och används olika i olika sammanhang. Exempelvis i arbetet med rapporten <SPAN class="ft48">Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn </SPAN>upplevde Boverket att varje branschaktör hade sin tolkning av begreppet byggfel. Myndigheten valde därför att inte närmare precisera begreppet, för att inte riskera att intervjupersonerna gjorde omedvetna avgränsningar utifrån sina egna tolkningar.<SPAN class="ft100">19 </SPAN>I betän- kandet <SPAN class="ft48">Rätta byggfelen snabbt! – med effektivare förelägganden och för- säkringar </SPAN>så avses byggfel vara avvikelser från samhällskrav.<SPAN class="ft100">20 </SPAN>Vår definition av byggfel utgår från ett offentligrättsligt perspektiv och i detta betänkande väljer vi därför att definiera byggfel som bristande uppfyllande av krav i PBL och tillhörande föreskrifter.</P>
<P class="p85 ft19">Byggnadsverk</P>
<P class="p394 ft18">I detta betänkande använder vi begreppet byggnadsverk så som det definieras i PBL, det vill säga som en byggnad eller annan anläggning.<SPAN class="ft114">21 </SPAN>Med annan anläggning avses exempelvis vägar, järnvägar, ledningsnät, plattformar, slussar och dammar.<SPAN class="ft114">22</SPAN></P>
<P class="p395 ft119"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN>Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn<SPAN class="ft67">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">15–16.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft107">Byggkravsutredningen, SOU 2013:10, </SPAN>Rätta byggfelen snabbt! – med effektivare förelägganden och försäkringar<SPAN class="ft103">, s. 48.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft66">1 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft110"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 1993/94:178, </SPAN>Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="p91dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36891x1.jpg/" id="p91img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Byggherre</P>
<P class="p382 ft18">Vi använder begreppet byggherre så som det definieras i PBL, det vill säga den som för egen räkning utför eller låter utföra <NOBR>projekterings-,</NOBR> <NOBR>byggnads-,</NOBR> rivnings- eller markarbeten.<SPAN class="ft114">23 </SPAN>I PBF framgår att bygg- herren kan vara en fysisk eller juridisk person.<SPAN class="ft114">24</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Tillämpare</P>
<P class="p396 ft18">Med tillämpare avser vi aktörer som använder byggreglerna daglig- dags, såsom kommunföreträdare (politiker och tjänstemän), bygg- herrar, arkitekter, tekniska konsulter och entreprenörer. Byggherrar omfattar såväl flergångsbyggare som bygger för andra, liksom engångs- byggare som ofta är brukare.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">2.4</SPAN><SPAN class="ft99">Metod – ett utåtriktat arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p354 ft14">Vi har strävat efter ett öppet och utåtriktat arbetssätt och har haft en omfattande dialog med olika tillämpare. Vi har hållit i ett stort antal möten för att kunna skapa oss en bild av upplevda problem och vilka möjliga lösningar som finns. Vi har också genomfört enkät- undersökningar samt konsult- och forskningsuppdrag. Vidare har vi tagit del av skriftliga källor från <NOBR>EU-institutioner,</NOBR> riksdag, regering, statliga utredningar, myndigheter samt litteratur och andra trycka och webbpublicerade skrifter. Dessa återfinns i referensförteckningen.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft111">Möten, seminarier och hearingar</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Expertgrupp</P>
<P class="p397 ft18">Det ansvariga statsrådet utsåg en expertgrupp på tolv personer. Gruppens sammansättning finns beskriven i missivet. Vi träffade inled- ningsvis alla experter och sakkunniga individuellt och har sedan haft gemensamma möten. Vi har sammankallat expertgruppen 14 gånger under arbetet med detta betänkande. Vi har också haft kontakt med olika experter mellan mötena.</P>
<P class="p185 ft67"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft66">1 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft68">6 kap. 8 § 2 PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="p92dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36892x1.jpg/" id="p92img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Referensgrupp</P>
<P class="p104 ft14">Under våren 2018 utsåg vi personer till en referensgrupp för de frågor som behandlas i detta betänkande. Gruppen består av före- trädare för kommuner, aktörer på byggherresidan, akademi, boende, användare av byggnader och en myndighet som inte finns represen- terad i expertgruppen, nämligen Lantmäteriet. Vi har träffat referens- gruppen åtta gånger under arbetet med detta betänkande.</P>
<P class="p85 ft19">Rundabordssamtal</P>
<P class="p104 ft14">I maj och juni 2017 genomförde vi åtta rundabordssamtal med före- trädare för totalt 35 organisationer från byggindustri, byggmaterial- industri, fastighetsägare, boende, användare av byggnader med fokus på tillgänglighet, kommuner, länsstyrelser, arkitekter och tekniska konsulter.<SPAN class="ft100">25 </SPAN>Syftet var att få en bred genomlysning av aktörernas erfarenhet av de frågor vi utreder. Sammanlagt deltog 65 personer i dessa samtal. Mötesförfrågan har gick till organisationerna, som själva valde representanter till samtalen.</P>
<P class="p85 ft19">Sverigeturné</P>
<P class="p103 ft14">Under våren 2018 besökte vi 15 kommuner och träffade represen- tanter för byggnadsnämnderna, kommuntjänstemän, byggindustri och fastighetsägare. Vi besökte Botkyrka, Göteborg, Gävle, Gällivare, Huddinge, Jönköping, Karlstad, Kiruna, Knivsta, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro. Totalt träffade vi cirka 130 per- soner under dessa besök. Kommunerna bestämde själva upplägg för mötena. Ibland samtalade alla aktörer gemensamt och ibland träffade vi kommun- respektive branschföreträdare var för sig.</P>
<P class="p398 ft121"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft120">Byggindustrin: </SPAN>Sveriges byggindustrier, Installatörsföretagen, Swedish Rental Association. <SPAN class="ft31">Byggmaterialindustrin: </SPAN>Svensk Betong, Stålbyggnadsinstitutet, Svensk Ventilation, Bygg- materialindustrierna, Trä- och Möbelföretagen, Hissförbundet. <SPAN class="ft31">Fastighetsägare: </SPAN>Sabo, Bostads- rätterna, Fastighetsägarna Sverige, HSB, Byggherrarna, Riksbyggen, Studentbostadsföretagen. <SPAN class="ft31">Boende: </SPAN>Hyresgästföreningen, SPF Seniorerna, jagvillhabostad.nu, Villaägarnas Riksförbund. <SPAN class="ft31">Användare med fokus på tillgänglighet: </SPAN>Förbundet för delaktighet och jämlikhet, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, Funktionsrätt Sverige, Hörselskadades riksförbund, Neuro- förbundet, Synskadades riksförbund. <SPAN class="ft31">Kommunerna: </SPAN>Kontrollansvarigas riksförbund, SKL:s chefsnätverk bygglovchefer, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer. <SPAN class="ft31">Arkitekter och kon- sulter: </SPAN>Sveriges stadsarkitektförening, Brandkonsultföreningen, Sveriges Arkitekter, Svenska Geotekniska Föreningen, Energi- och Miljötekniska föreningen. <SPAN class="ft31">Länsstyrelserna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="p93dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36893x1.jpg/" id="p93img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft18">Därutöver träffade vi företrädare för de tre städerna Göteborg, Malmö och Stockholm, den så kallade trestadsgruppen, våren 2018 respektive hösten 2019. Inom trestadgruppen bedrivs ett samarbete kring avstämning av rutiner för att tillämpa PBL, PBF, BBR och EKS. Vid mötena hösten 2019 var fokus på kraven för lämplighet för sitt ändamål.</P>
<P class="p100 ft19">Forskningsseminarier och innovationsworkshop</P>
<P class="p382 ft21">Hösten 2017 hade vi en serie möten med forskare från universitet och högskolor inom ämnen som är relevanta för vårt arbete. Temat för mötena var forskningsfronten, historik och nutida utmaningar för byggregelverket med fokus på utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Vid det första mötet, som arrangerades tillsammans med IQ Samhällsbyggnad, deltog forskare från Chalmers, KTH och Rise samt forskningsmiljöerna <NOBR>KTH-live</NOBR> in Lab, <NOBR>HSB-lab</NOBR> och Grön BoStad Stockholm. Vid nästa möte deltog forskarepresentanter för forskningsmiljöerna Centrum för boendets arkitektur (CBA), Rum för hälsa och livskvalitet: Integrerade former för boende, åldrande och sjukvård (AIDAH) och forskarrepresentanter för Chalmers Arkitektur med inriktning på digital design och produktion. I Malmö träffade vi forskare vid Critical Urban Sustainability Hub (CRUSH). Vi har även haft kontakt med forskare vid Centre of Ageing and Supportive Environments (CASE) vid Lunds Universitet.</P>
<P class="p400 ft18">Ett annat tema var praktiknära forskning, där vi träffade repre- sentanter som har medverkat i utvecklingsprojekt för en workshop på temat innovation i februari 2018.</P>
<P class="p100 ft19">Två hearingar</P>
<P class="p382 ft14">Under hösten 2018 genomförde vi två hearingar med tillämpare. Den första genomfördes i september och samlade över 100 personer. Den utgick från rapporten <SPAN class="ft48">Vägval för Sveriges nya byggregler</SPAN><SPAN class="ft100">26 </SPAN>och handlade om krav på byggnadsverk. Den andra handlade om kon- trollen av byggandet och samlade 85 personer i november. Vid bägge hearingar medverkade företrädare för arkitekter, boende, användare av byggnader, byggherrar, byggentreprenörer, byggmaterialbranschen,</P>
<P class="p11 ft69"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft68">Kommittén för modernare byggregler (2018), </SPAN><SPAN class="ft110">Vägval för Sveriges nya byggregler</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">fastighetsägare, forskare, kommun, kontrollansvariga och certifie- rade sakkunniga, länsstyrelser samt tekniska konsulter.</P>
<P class="p152 ft19">Möten med bostadspolitiska talespersoner i civilutskottet</P>
<P class="p147 ft18">Vi har träffat respektive partis bostadspolitiska talespersoner i civil- utskottet.</P>
<P class="p138 ft19">Boverkets PBL kompetensdagar 2017 och 2018</P>
<P class="p103 ft14">Vi medverkade i samtal under Boverkets årliga <NOBR>PBL-konferens</NOBR> både 2017 och 2018. Samtalen var upplagda så att en inspelad presentation av vårt uppdrag och arbete föregick en diskussion med frågor som vi ställde. 2017 var fokus i våra frågor och efterföljande diskussioner på när funktionskrav i realiteten prövas i plan- och byggprocessen och vad tolkningsutrymmet innebär avseende funktionskrav för kom- munen. 2018 var fokus på 2011 års förändringar av kontrollen av byggandet och hur den fungerar i sin helhet.</P>
<P class="p85 ft19">Internationella möten</P>
<P class="p104 ft14">Vi deltog i Nordiska Byggmyndigheters möte i augusti 2017 respek- tive i september 2018. På nordisk nivå har vi även deltagit i Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationers (NBO) års- möte i september 2018 samt träffat en norsk, statlig utredning.</P>
<P class="p204 ft18">Vi har deltagit i möten med <NOBR>Inter-jurisdictional</NOBR> Regulatory Collaboration Committee (IRCC) i oktober 2018 samt i maj 2019. IRCC samlar länder som arbetar med funktionskravsbaserade bygg- regler för erfarenhetsutbyten. Vi har även träffat Brian Meacham, pro- fessor på avdelningen för brandteknik på Worcester Polytechnic Institute i USA.</P>
<P class="p138 ft19">Fokusgrupp lämplighet för sitt ändamål</P>
<P class="p103 ft21">Gällande kraven på lämplighet för sitt ändamål har vi samlat en fokusgrupp bestående av elva personer, dels bostadsutvecklare och dels arkitekter. De deltagande bostadsutvecklarna har eller har haft</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="p95dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36895x1.jpg/" id="p95img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">såväl bostadsutveckling som byggande i sin verksamhet och flera är verksamma i Norden. Tyngdpunkten hos bostadsutvecklarna ligger på utveckling av bostadsrätter, men utveckling åt allmännyttan före- kommer också. De deltagande arkitekterna arbetar med projekt för allmännyttan, kooperativa bostadsföretag, privata bostadsutveck- lare, samt såväl som för större som mindre byggherrar och interna- tionella fastighetsinvesteringsbolag. Under september och oktober 2019 träffade vi gruppen vid fyra tillfällen.</P>
<P class="p100 ft19">Enskilda möten</P>
<P class="p382 ft14">Utöver ovan nämnda möten har vi haft ett flertal samrådsmöten med Boverkets ledning, träffat Boverkets personal i Karlskrona fyra gånger samt haft ett flertal möten med olika experter inom Boverket. Vi har också haft möten med Länsstyrelserna, Sveriges kommuner och regioners (tidigare Sveriges kommuner och landsting, SKL) nät- verk för bygglovschefer, Sveriges Byggindustrier, Stockholms bygg- mästareförening, White arkitekter, Boverkets byggråd, BoKlok, Svensk försäkring, Barnverket, branschorganisationer för brandsäkerhet samt Svenska institutet för standarder (SIS) och representanter för sam- hällsbyggnadsbranschen.</P>
<P class="p61 ft17">Vi har vidare medverkat vid ett <NOBR>40-tal</NOBR> konferenser som föredrags- hållare för att sprida kunskap om vårt arbete.</P>
<P class="p21 ft19"><SPAN class="ft19">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft111">Enkäter och intervjuer</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Övergripande enkät till professionella och allmänhet</P>
<P class="p20 ft17">Som ett komplement till de ovan nämnda kvalitativa möten, anlitade</P>
<P class="p402 ft14"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft84">Kantar Sifo för att genomföra två övergripande kvantitativa enkäter. Den ena riktade sig till professionella inom samhällsbyggnads- branschen och offentliga aktörer och den andra till allmänheten. I gruppen professionella ingick arkitekter och tekniska konsulter, byggbolag</SPAN><SPAN class="ft100">27 </SPAN>och exploatörer<SPAN class="ft100">28</SPAN>, byggmaterialindustri, fastighetsägare</P>
<P class="p403 ft103"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft101">Företag under </SPAN><NOBR>SNI-kod</NOBR> 41.1, Byggande av bostadshus och andra byggnader, i SCB:s närings- livsindelning till exempel företag som är verksamma som byggentreprenörer.</P>
<P class="p404 ft121"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft122">Företag under </SPAN><NOBR>SNI-kod</NOBR> 41.2, Utformning av byggprojekt, i SCB:s näringslivsindelning till exempel företag som är verksamma med projektutveckling genom att som byggherre ansvara för att uppföra ett byggnadsverk som sedan säljs till en fastighetsägare som förvaltar byggnaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">samt kommun, länsstyrelse och myndighet. Totalt svarade 2 773 per- soner på enkäten. Enkäten genomfördes för de professionella via tele- fonintervjuer och för allmänheten via en <NOBR>online-enkät</NOBR> under 2017.</P>
<P class="p138 ft19">Fördjupad enkät till kommuner</P>
<P class="p147 ft18">Under 2018 genomförde vi, genom Länsstyrelserna, en fördjupad enkätundersökning om svenska kommuners erfarenhet av krav på byggnader och kontrollen av byggandet. Enkäten skickades ut digitalt och besvarades skriftligt. Av Sveriges 290 kommuner svarade 198 kom- muner på enkäten.</P>
<P class="p405 ft19">Enkät till kommuner om tillämpningen av allmänna råd och standarder</P>
<P class="p104 ft14">Under 2019 genomförde vi en enkätundersökning genom Byggfakta AB om kommunernas tillämpning av allmänna råd och standarder. Enkätundersökningen handlade om hur allmänna råd används, i vilken utsträckning de är normgivande samt tillgången till och till- lämpningen av standarder vid bedömningen av uppfyllelsen av bygg- regler. Målgruppen för enkäten var ansvariga för bygglovshanter- ingen i kommunerna. Undersökningen omfattade samtliga landets 290 kommuner. Svar erhölls från 275 kommuner då vissa kommuner har en gemensam förvaltning för bygglovsfrågor.</P>
<P class="p138 ft19">Enkät till kommuner om certifierade sakkunniga</P>
<P class="p103 ft15">Under 2019 genomförde vi en intervjuundersökning, genom Bygg- fakta AB, till kommuner om certifierade sakkunniga. Målgruppen för enkäten var ansvariga för bygglovshanteringen i kommunerna. Undersökningen omfattade samtliga landets 290 kommuner. Svar erhölls från 250 kommuner som representerade 277 kommuner då vissa kommuner har gemensam förvaltning för bygglovsfrågor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Fördjupad enkät till byggherrar</P>
<P class="p382 ft15">Under 2018 genomförde vi, genom Kantar SIFO, en fördjupad enkätundersökning om byggherrars erfarenheter av dagens krav i BBR och EKS, problem med specifika bestämmelser och kontrollen av byggandet. Målgruppen för enkäten var byggherrar som hade genomfört nybyggnation av flerbostadshus och småhus samt ombygg- nadsprojekt med ett färdigställandevärde överstigande 10 miljoner kro- nor de senaste 12 månaderna. Undersökningen var en totalundersök- ning och omfattade 1 250 projekt.</P>
<P class="p100 ft19">Fördjupad enkät till sällanbyggherrar</P>
<P class="p142 ft14">Under 2018 genomförde vi, genom Byggfakta AB, en enkätunder- sökning om sällanbyggherrars förståelse för bestämmelser, före- komsten av kostnadsdrivande krav, tolkningar av krav samt kon- trollen av byggandet. Målgruppen för enkäten var privatpersoner som hade byggt ett enbostadshus de senaste två åren. Undersökningen omfattade 200 byggherrar som byggt ett monteringsfärdigt hus och 200 byggherrar som hade byggt ett hus i lösvirke.</P>
<P class="p74 ft19">Enkät till fastighetsägare om ombyggnad</P>
<P class="p142 ft14">Under 2019 genomförde vi, genom Navet Analytics, en intervju- undersökning om hur kraven vid ombyggnad påverkar fastighets- ägares möjligheter till ombyggnadsåtgärder. Undersökningen avsåg flerbostadshus byggda under perioden <NOBR>1961–1975</NOBR> och renoverings- behoven i detta bestånd. Undersökningen baserades på 100 intervjuer med 50 allmännyttiga och 50 privata bostadsbolag. Totalt uppgick de intervjuade bostadsbolagens bestånd till cirka 370 000 lägenheter, vilket motsvarar cirka 15 procent av det totala beståndet av lägen- heter i flerbostadshus (exklusive specialbostäder).</P>
<P class="p100 ft19">Enkät till certifieringsorgan</P>
<P class="p109 ft21">Under 2018 skickade vi ut en enkät avseende uppföljning av klago- mål på kontrollansvariga och certifierade sakkunniga till de två certi- fieringsorgan som vid tidpunkten fanns avseende personcertifier-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="p98dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36898x1.jpg/" id="p98img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">ingar, Kiwa och Rise, samt till Incert som tidigare erbjudit certi- fiering av energiexperter. Frågorna besvarades heltäckande av Kiwa och Incert, medan Rise gav översiktliga eller inga svar på en del av frågorna.</P>
<P class="p138 ft19">Jämförelse med andra länder</P>
<P class="p103 ft15">Under 2018 genomförde vi en jämförande studie av andra länder i enlighet med direktivet då vi har i uppgift att belysa det svenska regelverkets omfattning i jämförelse med regelverken i andra jäm- förbara länder. Vidare ska vi inom ramen för uppdraget studera och analysera systemen för byggregler i övriga nordiska länder samt andra länder som vi anser relevanta utifrån direktivets syfte.<SPAN class="ft104">29</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Vår ambition är att översiktligt studera mängden föreskrifter som kan anses motsvara de svenska utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i de andra länderna, på den nivå som kan anses motsvara den svenska myndighetsnivån BBR och EKS. Vi avser att göra en grov uppskattning av hur omfattningen av det svenska regel- verket förhåller sig till de andra länderna. Regelverken i de länder har olika uppbyggnad, ämnesområden och reglering. Det rör sig om hundratals föreskrifter att jämföra, varför jämförelsen måste ske genom en uppskattning med grova antaganden. Utöver omfattningen, har vi frågat länderna om i hur många nivåer de reglerar krav på bygg- nader och kontroll av byggandet, i vilken utsträckning de utformar föreskrifter som funktionskrav och använder sig av standarder samt hur deras system för kontroll av byggandet ser ut.</P>
<P class="p204 ft18">Vi gjorde ett urval av länder utifrån en sammanvägning av följande kriterier:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">länder i Norden,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">länder som är medlemmar i Europeiska Unionen (EU),</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">länder med liknande klimat som Sverige,</SPAN></P>
<P class="p407 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">länder som har genomfört översyn av bestämmelserna i närtid i syfte att modernisera och förenkla kraven på byggnader och/eller kontrollen av byggandet, och</SPAN></P>
<P class="p360 ft110"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft109">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, direktiv 2017:22, s. 11 och 15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="p99dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36899x1.jpg/" id="p99img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">länder med liknande administrativ indelning som Sverige, det vill säga en lokal nivå motsvarande de svenska kommunerna.</SPAN></P>
<P class="p409 ft17">Dessa urvalskriterier har resulterat i att vi studerade Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Skottland.</P>
<P class="p410 ft14">Studien genomfördes genom att en enkät (se bilaga 2) under hösten 2018 skickades till respektive utvalt lands departement. För att underlätta för respondenterna att förstå vilken information vi efter- frågade, skrev vi motsvarande information om de svenska bestäm- melserna. Enkätsvaren har kompletterats med information från tidigare enkät som genomfördes inom ramen för standardiserings- betänkandet och uppföljande <NOBR>e-postfrågor.</NOBR> I sammanhanget har också underlag från de internationella mötena, som beskrivits ovan, använts.</P>
<P class="p411 ft19">Kvalitativ intervjuserie om kraven på lämplighet för sitt ändamål</P>
<P class="p382 ft21">I arbetet med kraven på lämplighet för sitt ändamål har en kvalitativ intervjuserie med tio praktiserande arkitekter och en forskare med praktikerfarenhet genomförts. Arkitekterna som valdes ut för inter- vjuserien har ritat projekt för allmännyttan, kooperativa bostads- företag, privata bostadsutvecklare, såväl större som mindre bygg- herrar och internationella fastighetsinvesteringsbolag. Flertalet arki- tekter är verksamma vid stora och mellanstora arkitektkontor i Sverige men även ett mindre arkitektkontor finns representerat. Bland arkitekterna finns även tillgänglighetskompetens och kompe- tens om särskilda boendeformer för äldre. Intervjuerna utgick ifrån fjorton frågor om plan- och byggförordningens paragraf om lämp- lighet för ändamålet<SPAN class="ft105">30 </SPAN>och om de preciseringar i föreskrifter, allmänna råd och hänvisningar till standarder som finns i avsnitt 3:2 i BBR (se intervjumall i bilaga 3).</P>
<P class="p412 ft19"><SPAN class="ft19">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft111">Forsknings- och konsultuppdrag</SPAN></P>
<P class="p110 ft37">Under 2018 och 2019 lät vi genomföra ett flertal forsknings- och konsultuppdrag. Vad det gäller forskning så har Centrum för Bo- endets arkitektur vid Chalmers på vårt uppdrag beskrivit grundläg-</P>
<P class="p20 ft69"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft68">3 kap. 1 § PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Uppdraget</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft18">gande förutsättningar i utformningen av en god bostad koppat till formuleringar i lagstiftning, förordning respektive myndighetsföre- skrifter samt sammanställt en kunskapsöversikt över befintlig forsk- ning om boendes bostadsbehov i dag. Som ett komplement till detta har vi låtit Lateral Living AB genomföra en studie om problem och konsekvenser mellan bestämmelser och boendes förväntningar på en god bostad. Studien utgick ifrån en empirisk bas av insamlande rit- ningar i en enkätstudie.</P>
<P class="p94 ft15">Vad det gäller konsultuppdrag har vi låtit arkitektkontoret Gatun (dåvarande Scheiwiller Svensson, SSArk) genomföra en fallstudie i befintlig bebyggelse där nuvarande krav i avsnitt 3 i BBR tillämpas vid ändring och dess ekonomiska konsekvenser studeras.</P>
<P class="p194 ft18">Vidare har Copenhagen Economics, på vårt uppdrag, utfört en studie utifrån ekonomisk teori, forskning och empiri om sambandet mellan byggregler, konkurrens och byggkostnader. Dessutom har <NOBR>Hans-Olof</NOBR> Hagén anlitats för att skriva en analys av innovations- klimatet i byggsektorn samt dess betydelse för produktivitets- och kostnadsutvecklingen.</P>
<P class="p413 ft21">Därutöver har vi låtit olika arkitektkontor ta fram olika underlag gällande föreskrifter, allmänna råd och standard i BBR avsnitt 3:1 och 3:2. Lateral Living har i planlösningsexempel för bostadsstor- lekar mellan <NOBR>55–75</NOBR> kvadratmeter belyst nuvarande tillämpning av för förvaring i bostaden och säsongsförvaring. Vi har också låtit White arkitekter redovisa tillämpning av utrymme för samvaro i BBR avsnitt 3:2 i ett antal typfall för kategorierna studentbostäder om högst 35 kvadratmeter, bostäder om högst 35 kvadratmeter, bostäder större än 35 och högst 55 kvadratmeter och bostäder större än 55 kva- dratmeter. För bostäder under 35 kvadratmeter (inklusive student- bostäder) har även överlapp mellan samvaro, sömn och vila och mat- plats enligt dagens bestämmelser belysts. Analysen baseras på ett urval från hela Sverige, med några typplanlösningar per kategori som har beviljats bygglov efter att BBR 23 trätt i kraft. Vi har vidare låtit arkitekter och certifierad tillgänglighetskonsult vid Fojab arkitekter belysa hur ny reglering av utrymmen för sömn och vila i bostäder över 55 kvadratmeter kan påverka planlösningsförutsättningar i relation till nuvarande tillämpning.</P>
<P class="p193 ft37">Vi har slutligen låtit två olika arkitektkontor, Malmström Edström Arkitekter Ingenjörer och Fojab arkitekter, redovisa planlösningar för våra förslag till föreskrifter för bostäder om högst 35 kvadrat-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td103"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p34 ft31">Uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft17">meter och bostäder större än 35 kvadratmeter. De har även ombetts kommentera föreskrifternas effekter.</P>
<P class="p21 ft19"><SPAN class="ft19">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft111">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p110 ft21">Vi har arbetat med konsekvensanalysen parallellt med övrigt utred- ningsarbete. I arbetet med att identifiera och överväga möjliga för- slag har konsekvenserna av dessa diskuterats med såväl referens- grupp som expertgrupp samt i andra kontakter med berörda aktörer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="p103dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368103x1.jpg/" id="p103img1">
</DIV>
<P class="p415 ft124"><SPAN class="ft13">3</SPAN><SPAN class="ft123">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</SPAN></P>
<P class="p416 ft14">I detta kapitel ger vi en omvärldsbild utifrån de övergripande aspekter som i direktivet pekas ut som centrala för vårt arbete, nämligen bostadsbyggande, konkurrens, digitalisering, Agenda 2030 och håll- barhet samt klimatförändringar. Syftet med vår översyn är att moder- nisera och förenkla regelverket och därmed gynna ökat byggande och ökad konkurrens. Direktivet anger också att digitaliseringen skapar förväntan på att regler som till exempel utgörs av mätvärden och beräkningsmodeller ska kunna behandlas digitalt. Vad det gäller Agenda 2030 så påpekas det i direktivet att den byggda miljön påverkar alla aspekter av hållbar utveckling och vid vår översyn av de regler som styr bebyggelsens utformning ska agendan och dess mål vara väg- ledande. Vidare anges att med de förändringar i klimatet som är att förvänta ändras förutsättningarna för samhället och byggreglerna behöver anpassas till dessa förutsättningar.<SPAN class="ft100">1</SPAN></P>
<P class="p15 ft21">I detta kapitel är syftet att skapa en bild av vilka behov utveck- lingen i dagens och morgondagens samhälle ställer på framtidens bygg- regler, det vill säga de behov moderna och förenklade byggregler behöver möta. Först beskriver vi boendet, bostadsbyggande, befolk- ningsutveckling samt boendepreferenser och hur dessa förhåller sig till bostadsbehoven, nu, och i framtiden. Sedan redogör vi för kon- kurrensförhållanden inom bostadsbyggandet och marknadens förut- sättningar att möta behov och efterfrågan. Därefter belyser vi om digitaliseringsutvecklingen ger oss några givna förutsättningar för vår regelreformering. Vidare beskriver vi kort vad målen i Agenda 2030 och klimatförändringarna innebär för översynen av byggregelverket. Varje avsnitt avslutas med våra slutsatser.</P>
<P class="p417 ft110"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, direktiv 2017:22, s. 21 och 6.</SPAN></P>
<P class="p418 ft25">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="p104dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368104x1.jpg/" id="p104img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft90"><SPAN class="ft34">3.1</SPAN><SPAN class="ft89">Bostäderna behöver anpassas till samhällsutvecklingen</SPAN></P>
<P class="p420 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bostadsbeståndet förändras över tid</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Det fanns 4 843 612 bostäder i Sverige i slutet av 2018.<SPAN class="ft100">2 </SPAN>Bostads- beståndet utgörs av befintliga bostäder och det tillskott som nybygg- nation ger. Anpassningar i bostadsutbudet tar tid och svängningar i efterfrågan kan på kort sikt påverka bostadspriser och bostadsinve- steringar. Antalet byggda bostäder har därför varierat över tid.</P>
<P class="p210 ft18">2018 färdigställdes cirka 55 000 bostäder, varav omkring 43 000 i flerbostadshus och 12 000 i småhus. Det tillskott som tillkom genom nyproduktion utgör cirka en procent av det befintliga beståndet. Bostadsbyggandet förväntas minska de närmaste åren, framför allt av bostadsrätter.<SPAN class="ft114">3 </SPAN>I figur 3.1 nedan beskrivs antalet färdigställda bostäder <NOBR>1991–2018.</NOBR></P>
<P class="p421 ft125"><SPAN class="ft125">80</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p422 ft125"><SPAN class="ft125">70</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p422 ft125"><SPAN class="ft125">60</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p422 ft125"><SPAN class="ft125">50</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p422 ft125"><SPAN class="ft125">40</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p422 ft125"><SPAN class="ft125">30</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p422 ft125"><SPAN class="ft125">20</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p422 ft125"><SPAN class="ft125">10</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p423 ft127">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR height=0>
<TD width=9px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=36px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=9px></TD>
<TD width=6px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=4px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=25px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td105"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p424 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p424 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p424 ft128"><![endif]>1991</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td19"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:6px;margin-right:-15px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td26"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:5px;margin-top:6px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr17 td19"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:6px;margin-right:-15px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:5px;margin-top:6px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr17 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p426 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p426 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:13px;margin-top:3px;margin-right:-18px;margin-bottom:2px;" class="p426 ft125"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p427 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p427 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:2px;margin-right:-7px;margin-bottom:2px;" class="p427 ft125"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr17 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p428 ft129"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p428 ft129"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p428 ft129"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p429 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:7px;" class="p429 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:12px;margin-top:4px;margin-right:-19px;margin-bottom:3px;" class="p429 ft125"><![endif]>2007</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2009</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td19"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:6px;margin-right:-15px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p430 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:9px;" class="p430 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:12px;margin-top:5px;margin-right:-21px;margin-bottom:4px;" class="p430 ft125"><![endif]>2013</P></TD>
<TD class="tr17 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2015</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:5px;margin-top:6px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr19 td56"><P class="p198 ft130">flerbostadshus</P></TD>
<TD class="tr0 td111"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td112"><P class="p304 ft125">småhus</P></TD>
<TD class="tr18 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td64"><P class="p431 ft130">totalt</P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td26"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td105"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td26"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft69">Källa: SCB, statikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Nybyggnad av bostäder.</P>
<P class="p433 ft21">Storleken på de bostäder som byggs i flerbostadshus har varierat över tid. Lägenheter större än 65 kvadratmeter har varit vanligast de senaste decennierna. Sedan 2010 har framför allt antalet lägenheter</P>
<P class="p434 ft67"><SPAN class="ft106">2</SPAN><SPAN class="ft108">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Bostadsbestånd.</SPAN></P>
<P class="p325 ft110"><SPAN class="ft106">3</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket (2019), </SPAN>Boverkets indikatorer, Nummer 1, juni 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="p105dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368105x1.jpg/" id="p105img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft21">mellan 35 och 55 kvadratmeter ökat. Lägenheter mindre än 21 kvadrat- meter förekommer nästan aldrig med undantag för 2016 och 2017 då det byggdes drygt hundra lägenheter per år.<SPAN class="ft105">4 </SPAN>I figur 3.2 redovisas antal lägenheter i flerbostadshus fördelat efter byggår och storlek.<SPAN class="ft105">5</SPAN></P>
<P class="p436 ft125"><SPAN class="ft125">18</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p437 ft125"><SPAN class="ft125">16</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p438 ft125"><SPAN class="ft125">14</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p437 ft125"><SPAN class="ft125">12</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p438 ft125"><SPAN class="ft125">10</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p439 ft125"><SPAN class="ft125">8</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p440 ft125"><SPAN class="ft125">6</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p440 ft125"><SPAN class="ft125">4</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p439 ft125"><SPAN class="ft125">2</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p441 ft127">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR height=0>
<TD width=9px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=11px></TD>
<TD width=15px></TD>
<TD width=4px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=11px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=19px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td105"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p442 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p442 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p442 ft128"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p443 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:11px;" class="p443 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:6px;margin-right:-15px;margin-bottom:5px;" class="p443 ft125"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr21 td119"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p444 ft133"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p444 ft133"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p444 ft133"><![endif]>2002</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-11px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr21 td121"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:6px;margin-right:-13px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr21 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:6px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:5px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr21 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p446 ft129"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p446 ft129"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p446 ft129"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr21 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p443 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p443 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:5px;margin-top:6px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p443 ft125"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr21 td119"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p444 ft133"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p444 ft133"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p444 ft133"><![endif]>2013</P></TD>
<TD class="tr21 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-15px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2014</P></TD>
<TD class="tr21 td122"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2015</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2016</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2017</P></TD>
<TD class="tr21 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-11px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2018</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td124"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr21 td90"><P class="p350 ft130">Mindre än 35 kvm</P></TD>
<TD class="tr16 td125"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td126"><P class="p304 ft125"><NOBR>35-55</NOBR> kvm</P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td105"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td26"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td108"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td26"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td2"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td1"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr17 td52"><P class="p350 ft125"><NOBR>56-65</NOBR> kvm</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr17 td56"><P class="p304 ft130">Större än 65 kvm</P></TD>
<TD class="tr3 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td105"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td26"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td108"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td26"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft69">Källa: SCB, bearbetning av uppgifter från lägenhetsregistret.</P>
<P class="p447 ft21">Bostadsbeståndet påverkas också av ombyggnation<SPAN class="ft105">6</SPAN>. Ombyggnatio- ner gav ett bidrag om cirka 3 500 bostäder till bostadsutbudet 2018. Ombyggnad skedde framför allt genom ombyggnad av lokaler till</P>
<P class="p20 ft67"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft66">SCB, bearbetning av uppgifter från lägenhetsregistret.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">5</SPAN><SPAN class="ft101">SCB, lägenhetsregistret. I det totala antalet bostäder finns inte specialbostäder med. Därför är det färre bostäder totalt när denna källa används för jämförelse.</SPAN></P>
<P class="p63 ft121"><SPAN class="ft65">6</SPAN><SPAN class="ft122">Ombyggnad definieras av SCB som nettoförändringen av antalet lägenheter i ombyggda flerbostadshus. Nettoförändringen av antalet lägenheter är skillnaden mellan nytillkomna lägenheter och avgångna lägenheter. Kommunerna rapporterar in ombyggnadsåtgärder som inneburit nettoförändringar i antalet lägenheter till följd av ombyggnad av lokal till lägenhet, inredning av vind, tillbyggnad av lägenhet, påbyggnad av lägenhet, omdisponering av lägenhet</SPAN></P>
<P class="p186 ft69">eller andra åtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="p106dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368106x1.jpg/" id="p106img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">bostäder. Den näst vanligaste åtgärden var ombyggnad av vindar till bostäder. Antalet rivningar var få under <NOBR>2000-talet</NOBR> och 2018 revs 540 bostäder.<SPAN class="ft114">7</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Bostadsbeståndet åldras</P>
<P class="p394 ft18">En övervägande del av flerbostadshusen, 57 procent, byggdes mellan 1950 och 1980. Under perioden <NOBR>1951–2018</NOBR> byggdes det 2 144 738 lägen- heter i flerbostadshus. Det byggdes flest tvåor (733 402) och treor (678 815). Lägenheterna i detta bestånd fördelar sig på 21 procent ettor, 34 procent tvåor, 32 procent treor, 11 procent fyror och 2 pro- cent femmor eller större.<SPAN class="ft114">8</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Det svenska fastighetsbeståndets kännetecknas av en stor andel bostäder byggda <NOBR>1960–1970.</NOBR> 25 procent av bostäderna i flerbostads- hus är byggda under denna period.<SPAN class="ft114">9 </SPAN>Se fördelningen av fastighets- beståndets åldersstruktur i figur 3.3 nedan.</P>
<P class="p448 ft125"><SPAN class="ft125">700</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p449 ft125"><SPAN class="ft125">600</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p449 ft125"><SPAN class="ft125">500</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p449 ft125"><SPAN class="ft125">400</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p449 ft125"><SPAN class="ft125">300</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p449 ft125">200 000</P>
<P class="p449 ft125">100 000</P>
<P class="p450 ft125">0</P>
<P class="p451 ft69">Källa: SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.</P>
<P class="p452 ft103"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft107">SCB, statikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, </SPAN><A href="http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0102/">ombyggnad och rivning av fler- bostadshus.</A></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft106">8</SPAN><SPAN class="ft108">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft106">9</SPAN><SPAN class="ft109">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="p107dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368107x1.jpg/" id="p107img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p453 ft14">Perioden <NOBR>1961–1970</NOBR> byggdes det mest, 659 122 lägenheter, och det byggdes en relativt stor andel treor (36 procent). Under perioden <NOBR>1950–1980</NOBR> byggdes det sammanlagt 472 000 treor och 468 000 tvåor.<SPAN class="ft100">10 </SPAN>Vi har undersökt renoveringsbehoven i flerbostadshus byggda under perioden <NOBR>1961–1975,</NOBR> de så kallade rekordårens bostäder. Drygt 30 pro- cent av det totala beståndet av lägenheter i flerbostadshus som fanns 2018 härstammar från denna period. De allmännyttiga bostadsbolagen är dominerande fastighetsägare i detta bestånd med närmare 40 pro- cent av lägenheterna. De mest förekommande lägenhetsstorlekarna är treor (36 procent) och tvåor (29 procent). Cirka 260 000 lägenheter i beståndet av flerbostadshus som är byggda under perioden 1961– 1975 hade, enligt den undersökning som vi har låtit göra, ett om- fattande renoveringsbehov vid utgången av 2019. Med omfattande behov menas att den tekniska livslängden är slut och att åtgärder måste genomföras inom fem år. Renoveringstakten i detta bestånd</P>
<P class="p454 ft17">har varit 45 <NOBR>000–55</NOBR> 000 lägenheter per år de senaste tre åren.<SPAN class="ft63">11</SPAN></P>
<P class="p455 ft19">Stora variationer i bostadsbyggande i landets kommuner</P>
<P class="p456 ft18">Under perioden <NOBR>2005–2017</NOBR> ökade bostadsbeståndet med 421 517 bo- städer. Bostadsbeståndet växte i 239 kommuner men minskade sam- tidigt i 51 kommuner. I de kommuner som ökade sitt bostadsbestånd skedde ett tillskott om 427 304 bostäder och i de kommuner där antalet bostäder minskade var minskningen 5 787 bostäder. Över 95 procent av landets befolkning bodde i kommuner där antalet bostäder ökade.<SPAN class="ft114">12</SPAN></P>
<P class="p457 ft103"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft101">SCB, lägenhetsregistret, Färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus efter år och lägenhetstyp </SPAN><NOBR>1951–2018.</NOBR></P>
<P class="p458 ft103"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft101">Navet Analytics (2019), Renoveringsbehov i rekordårens bostäder. Rapporten baseras på kvantitativa och kvalitativa intervjuer samt interna data och nyckeltal, där beräkningarna har tagits fram genom en kombination av intervjuer och statistiska data samt specialbeställd statistik från SCB. Dessutom gjordes ett antal djupintervjuer med bland annat bostadsrätts- företag som underlag för beräkningarna.</SPAN></P>
<P class="p459 ft69"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft68">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="p108dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368108x1.jpg/" id="p108img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft111">En växande befolkning behöver bostäder</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Vid slutet av 2018 fanns det 10 230 185 invånare i Sverige. Befolk- ningsmängden i Sverige var i princip oförändrad mellan 1995 och 2005. Efter 2005 inleddes en kraftig befolkningsökning. Under 2016 ökade befolkningen med cirka 144 000 personer, den största befolk- ningsökning som Sverige har haft sedan 1861. Ökningen berodde främst på att cirka 117 000 fler personer invandrade än utvandrade och på att det föddes fler individer än vad som avled.<SPAN class="ft100">13 </SPAN>Figur 3.4 nedan beskriver befolkningsutvecklingen i Sverige <NOBR>1990–2018.</NOBR></P>
<P class="p448 ft125">10 500 000</P>
<P class="p460 ft125">10 000 000</P>
<P class="p461 ft125">9 500 000</P>
<P class="p462 ft125">9 000 000</P>
<P class="p461 ft125">8 500 000</P>
<P class="p461 ft125">8 000 000</P>
<P class="p461 ft127">7 500 000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr17 td105"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p424 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p424 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p424 ft128"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr17 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:6px;margin-right:-13px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr17 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:6px;margin-right:-13px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr17 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:6px;margin-right:-13px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr17 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:6px;margin-right:-13px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr17 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:6px;margin-right:-13px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2014</P></TD>
<TD class="tr17 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:6px;margin-right:-13px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2016</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:6px;margin-right:-14px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2018</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft69">Källa: SCB, statistikdatabasen, Befolkning.</P>
<P class="p463 ft14">I Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos<SPAN class="ft100">14 </SPAN>redo- visas en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden 2018– 2070. Befolkningen antas i prognosen öka till 12,8 miljoner år 2070. Befolkningsökningen förväntas vara störst i inledningen av perioden. Under framskrivningsperioden kommer det att födas fler än som avlider. Migrationen antas ha en större betydelse för folkökningen</P>
<P class="p464 ft67"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft66">SCB, statistikdatabasen, Befolkning.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft135">Prognoser är förenade med osäkerhet, inte minst befolkningsframskrivningar där migratio- nen är särskilt svår att förutse. Regler för invandringen påverkas av politiska beslut, såväl i</SPAN></P>
<P class="p325 ft69">Sverige som i andra länder och gör både invandringen och utvandringen svår att prognosticera.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="p109dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368109x1.jpg/" id="p109img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">än den naturliga folkökningen (födda minus döda). I dag är 18 pro- cent av befolkningen född utomlands. Andelen utrikesfödda beräknas vara som högst i början av <NOBR>2040-talet</NOBR> då 23 procent av befolkningen förväntas vara utrikesfödd.<SPAN class="ft114">15</SPAN></P>
<P class="p14 ft21">Medellivslängden förväntas öka. För män förväntas medellivsläng- den öka från 81 år 2017 till 87 år 2070 och för kvinnor från 84 år 2017 till 89 år 2070. 2017 var nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre. I slutet av perioden fram till 2070 beräknas var fjärde person vara i dessa åldrar. 2017 utgjorde barn och unga i åldern <NOBR>0–19</NOBR> år 23 procent av befolkningen. Denna andel förväntas vara lika stor i framtiden. Trots att antalet personer i de mest yrkesverksamma åld- rarna <NOBR>20–64</NOBR> år ökar så minskar deras andel av befolkningen. År 2017 var 57 procent av befolkningen i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år och 2070 beräknas deras andel ha minskat till 53 procent.<SPAN class="ft105">16</SPAN></P>
<P class="p466 ft19">Befolkningstillväxten är ojämnt fördelad i landet</P>
<P class="p142 ft14">Under perioden <NOBR>2005–2017</NOBR> ökade befolkningen i 203 kommuner med totalt 1 105 779 personer. I 87 kommuner var befolkningsutvecklingen samtidigt negativ och minskade med 33 289 personer.<SPAN class="ft100">17</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Befolkningsutvecklingen i de tre storstadsregionerna samt Uppsala, Linköping, Norrköping, Örebro, Västerås, Helsingborg och Jönköping var 818 563 personer. Cirka 76 procent av befolkningsökningen skedde i dessa regioner.<SPAN class="ft114">18</SPAN></P>
<P class="p120 ft21">Befolkningstillväxten i landets storstadsregioner och centralorter har ökat bostadsbehoven. Vid sidan av tillväxtregioner finns det regioner med en minskad eller åldrande befolkning där den regionala marknaden präglas av minskade investeringsbehov som helhet, men också av förändrade behov till följd av demografiska förändringar.<SPAN class="ft105">19</SPAN></P>
<P class="p467 ft67"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft66">SCB (2018), </SPAN><SPAN class="ft119">Sveriges framtida befolkning </SPAN><NOBR><SPAN class="ft119">2018–2070</SPAN>,</NOBR> Demografiska rapporter 2018:1.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft101">SCB, statistikdatabasen, Befolkning.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft101">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft110"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2017), </SPAN>Bostadsmarknadsenkäten 2017<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="p110dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368110x1.jpg/" id="p110img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Befolkningstillväxten skapar byggbehov</P>
<P class="p104 ft14">Boverket gör byggbehovsprognoser för bostäder.<SPAN class="ft100">20 </SPAN>Enligt Boverket beräknas behovet av nya bostäder fram till 2027 vara 640 000. Det innebär en genomsnittlig årstakt på 64 000 nya bostäder under perio- den <NOBR>2018–2027.<SPAN class="ft100">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN>Orsaken till det stora byggbehovet är den för- väntade befolkningsökningen framöver och att byggandet inte har ökat i tillräcklig omfattning de senaste åren för att svara mot befolk- ningstillväxten. Boverket anser att nettomigrationen är den vikti- gaste faktorn för byggbehovet de närmaste tio åren.<SPAN class="ft100">22 </SPAN>Vid ett antagande om en hög migration (in- och utvandring) behöver i genomsnitt cirka</P>
<P class="p468 ft18"><SPAN class="ft23">73</SPAN><SPAN class="ft95">000 bostäder tillkomma per år perioden </SPAN><NOBR>2018–2027.</NOBR> Med ett anta- gande om en låg migration blir behovet cirka 52 000 nya bostäder per år under perioden.<SPAN class="ft114">23</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Diskrepansen som uppstår mellan bostadsbehoven till följd av befolkningstillväxten och ett för lågt byggandet gör att bostads- bristen riskerar att öka om inte behoven kan mötas genom en ökad nyproduktion.<SPAN class="ft114">24</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft111">Urbanisering ger tätare städer och högre byggnader</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Urbanisering innebär en omfördelning av befolkningen från lands- bygd till städer. Det är främst två drivkrafter som ligger bakom urbaniseringen, nämligen en ökad invandring och flyttning från gles- bygd till storstadsregioner. Under <NOBR>1995–2013</NOBR> hade följande nio FA- regioner<SPAN class="ft100">25 </SPAN>en positiv nettoinflyttning: Stockholm, Nyköping, Kalmar, Malmö, Halmstad, Göteborg, Borås, Strömstad och Umeå.<SPAN class="ft100">26</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Många i yrkesverksam ålder bor i storstadsregionerna medan an- delen äldre är högre i glesbygden. Glesbygden förlorar unga vuxna, då</P>
<P class="p469 ft136"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft135">Boverket (2016), </SPAN>En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet<SPAN class="ft121">, rapport 2016:32. Boverkets modell för beräkning av framtida behov av nya bostäder utgår från SCB:s befolkningspro- gnoser. SCB (2018), </SPAN>Sveriges framtida befolkning <NOBR>2018–2070<SPAN class="ft121">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Demografiska rapporter 2018:1.</SPAN></P>
<P class="p470 ft121"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft135">Boverket, www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/behov- </SPAN><NOBR>av-bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/,</NOBR> besökt <NOBR>2019-11-14.</NOBR></P>
<P class="p471 ft139"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft137">Boverket (2017), </SPAN>Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025<SPAN class="ft138">, rapport 2017:17, s. 20. Boverket (2018), </SPAN>Beräkning av behovet av nya bostäder <NOBR>2018–2025<SPAN class="ft138">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft138"> rapport 2018:24.</SPAN></P>
<P class="p470 ft121"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft135">Boverket, www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/behov- </SPAN><NOBR>av-bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/,</NOBR> besökt <NOBR>2019-11-14.</NOBR></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN>Beräkning av behovet av nya bostäder <NOBR>2018–2025<SPAN class="ft67">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> rapport 2018:24, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft107">En funktionell analysregion </SPAN><NOBR>(FA-region)</NOBR> är en region inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft68">Långtidsutredningen, SOU 2015:101, </SPAN><SPAN class="ft110">Demografins regionala utmaningar</SPAN>, bilaga 7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="p111dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368111x1.jpg/" id="p111img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">de flyttar till storstadsregioner eller universitetsorter för att ta del av ett större utbud av arbete, utbildning och kultur.<SPAN class="ft63">27</SPAN></P>
<P class="p472 ft18">Urbaniseringen förväntas fortsätta till 2040. Prognoser visar dock att utflyttningarna förväntas dämpas. Det beror på att färre yngre personer förväntas finnas i dessa områden. Även om flyttbenägen- heten kvarstår innebär färre personer i åldrarna <NOBR>20–30</NOBR> år ett mindre underlag för flytt.<SPAN class="ft114">28</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Urbaniseringen kan beskrivas genom urbaniseringsgraden, den andel av befolkningen som bor i tätort. Urbaniseringsgraden har ökat från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätorts- avgränsningen gjordes i Sverige. Det betyder enligt SCB att 85 pro- cent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landets yta.<SPAN class="ft100">29</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) klassificering finns det tre storstäder i Sverige: Stockholm, Göteborg och Malmö. En storstad är en kommun där det bor fler än 200 000 invånare, varav minst 200 000 bor i den största tätorten. Vidare finns det enligt SKR 20 kommuner i den näst största kommunkategorin, större städer. För att räknas som större stad ska kommunen bestå av minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten.<SPAN class="ft100">30</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Boverket bedömer att den framtida urbaniseringen kommer leda till en ökad tätortsgrad och förtätning i stället för utbredning för att effektivisera redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur.<SPAN class="ft100">31 </SPAN>Den svenska husbyggnadstraditionen har hittills varit att bygga på bredden. Städernas yta har ökat mer än befolkningen.<SPAN class="ft100">32 </SPAN>Utvecklingen i Sverige går dock mot att bygga allt högre hus.<SPAN class="ft100">33 </SPAN>Den ökade urbani- seringsgraden i landets största städer kan aktualisera ett mer om- fattande höghusbyggande. Begränsad marktillgång i expanderande städer med hög efterfrågan på centralt belägna bostäder kan driva upp markpriserna i de centrala delarna.<SPAN class="ft100">34 </SPAN>Kopplat till urbaniseringen</P>
<P class="p11 ft67"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket, </SPAN><NOBR><A href="https://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html">https://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html,</A></NOBR><A href="https://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html"> </A>besökt <NOBR>2019-02-15.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft66">Långtidsutredningen, SOU 2015:101, </SPAN><SPAN class="ft119">Demografins regionala utmaningar</SPAN>, bilaga 7.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft101">SCB, </SPAN><NOBR>www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/,</NOBR></P>
<P class="p3 ft103">besökt <NOBR>2019-02-15.</NOBR></P>
<P class="p473 ft138"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft140">SKR, </SPAN><A href="https://skl.se/tjanster/kommunerregioner/faktakommunerochregioner/%20kommungruppsindelning.2051.html">https://skl.se/tjanster/kommunerregioner/faktakommunerochregioner/ kommungruppsindelning.2051.html, </A>besökt <NOBR>2019-02-25.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2012), </SPAN><SPAN class="ft102">Vision för Sverige 2025</SPAN>, s. 21 och 33.</P>
<P class="p474 ft138"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft140">SCB, </SPAN><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/%20pong/statistiknyhet/tatorter-2010-arealer-befolkning-korrigerad-2011-06-20/">www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/%20pong/statistiknyhet/tatorter-2010-arealer-befolkning-korrigerad-2011-06-20/"> </A><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/%20pong/statistiknyhet/tatorter-2010-arealer-befolkning-korrigerad-2011-06-20/">pong/statistiknyhet/tatorter-2010-arealer-befolkning-korrigerad-2011-06-20/,</A></NOBR></P>
<P class="p3 ft103">besökt <NOBR>2019-03-07.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">33</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">C-O.</SPAN></NOBR> Lindebäck (2009), <SPAN class="ft102">En studie i höghusbyggande</SPAN>, Linköpings universitet, s. 6.</P>
<P class="p356 ft69"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft68">T. Banerjee, A. </SPAN><NOBR>Loukaitou-Sideris</NOBR> (2011), i E. Gullers <SPAN class="ft110">Urbanisering och agrara markvärden i en storstadsregion</SPAN>, SLU 2012, s. 19.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="p112dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368112x1.jpg/" id="p112img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">är även den samhällsförändring som eftersträvas politiskt med bebyg- gelse planerad för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer snarare än för personbilstransporter.<SPAN class="ft114">35</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft111">Det är vanligast att bo i ett småhus</SPAN></P>
<P class="p103 ft21">Bostadsbeståndet i Sverige består av cirka 45 procent småhus, 50 pro- cent lägenheter i flerbostadshus och 5 procent specialbostäder (för studenter eller äldre/funktionshindrade) och övrigt boende.<SPAN class="ft105">36</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr9 td130"><P class="p475 ft125">5%</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td130"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p181 ft125">småhus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td130"><P class="p476 ft125">30%</P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td130"><P class="p477 ft125">45%</P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p181 ft130">flerbostadshus, bostadsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr9 td132"></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p478 ft130">flerbostadshus, hyresrätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td85"><P class="p479 ft125">20%</P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p478 ft130">specialbostad och övrigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td51"><P class="p478 ft125">boende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td132"></TD>
<TD class="tr22 td85"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft69">Källa: SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.</P>
<P class="p463 ft14">Drygt hälften av Sveriges befolkning, 53 procent, bor i ett småhus som de oftast äger. Cirka 26 procent av befolkningen bor i en hyres- rätt och cirka 17 procent i en bostadsrätt i ett flerbostadshus.<SPAN class="ft100">37</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Hyresrätten utgör cirka 60 procent av det totala bostadsbestån- det i flerbostadshus och dominerar i 260 av landets 290 kommuner. Bostadsrätter utgör 40 procent av bostadsbeståndet i flerbostadshus.<SPAN class="ft105">38</SPAN></P>
<P class="p406 ft119"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft67">, rapport 2019:2, s. 43.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft66">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft101">SCB, hushållens ekonomi, Hushållens boende.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft68">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Bostadsbestånd.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="p113dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368113x1.jpg/" id="p113img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft18">Den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus är 2 rum och kök, följt av 3 rum och kök. De två lägenhetstyperna utgör 68 procent av bostadsbeståndet i flerbostadshus. Den genomsnittliga lägenheten i flerbostadshus är 68 kvm, och det genomsnittliga småhuset är 122 kvm.<SPAN class="ft114">39</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Enligt SCB var cirka 7 procent, eller 325 000 hushåll, under 2018 så kallade övriga hushåll, där minst en person i bostaden saknar nära relationer till någon annan i hushållet. Personen är varken barn eller förälder eller har en parrelation i hushållet. Till exempel kan det vara hushåll med tregenerationsboenden, inneboende, kompisboenden och kollektiv. <SPAN class="ft114">40</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Boendet varierar med ålder och livssituation</P>
<P class="p396 ft18">Många flyttar mellan bostäder sker till följd av förändringar i män- niskors livssituation. Tydliga livscykler är unga som vill bo centralt, unga vuxna som bildar familj och som har svårt att hitta en bra och tillräckligt stor bostad samt äldre personer med behov av en lättskött bostad.<SPAN class="ft114">41</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">Under 20 års ålder är det vanligast att bo i ett småhus. Under de första fem åren i livet flyttar många barn från flerbostadshus till små- hus. År 2017 bodde 58 procent av barnen <NOBR>0–9</NOBR> år och 65 procent av <NOBR>10–19-åringarna</NOBR> i ett småhus. I åldrarna 20 till 39 år är det vanligast att bo i ett flerbostadshus, med hyresrätt eller bostadsrätt. I den åldern flyttar många från föräldrarnas bostad till ett eget boende. Från 40 till 79 års ålder är det återigen vanligast att bo i ett småhus. Unga och äldre bor oftare än andra i en specialbostad avsedd för stu- denter och äldre. I åldersgruppen <NOBR>20–29</NOBR> år och personer över 80 år är andelen som bor i specialbostäder relativt hög.<SPAN class="ft100">42</SPAN></P>
<P class="p482 ft67"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft66">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Bostadsbestånd.</SPAN></P>
<P class="p483 ft138"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft140">SCB, </SPAN><NOBR><A href="https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/hushall-i-sverige">www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/hushall-i-sverige,</A></NOBR><A href="https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/hushall-i-sverige"> </A>besökt <NOBR>2019-02-15.</NOBR></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft101">O. Nylander, </SPAN>Bostadsundersökningen, en del av bostadsforskningens historia<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">32–33</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p484 ft69"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft68">SCB, boendeutgiftsprocent per hushåll, konsumtionsutrymme per hushåll och antal hushåll efter upplåtelseform och hushållstyp år 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="p114dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368114x1.jpg/" id="p114img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Andrahandsboende</P>
<P class="p104 ft14">Långa köer för att få ett förstahandskontrakt och höga bostadspriser har bidragit till att andrahandsmarknaden utgör ett nödvändigt kom- plement till den ordinarie bostadsmarknaden för många och efter- frågan har därför ökat även på andrahandsboende.<SPAN class="ft100">43</SPAN></P>
<P class="p485 ft18">Det är svårt att uppskatta storleken på marknaden för andra- handsuthyrning eftersom det inte finns någon särskild statistik. Grän- sen för vad som utgör andrahandsmarknaden är oklar och en del av marknaden utgörs av olovlig verksamhet. Cirka 1,8 procent av Sveriges befolkning bodde i andra hand i en hyresrätt 2015<SPAN class="ft114">44</SPAN>. Om kategorien övrigt boende inkluderas var andelen 2,6 procent<SPAN class="ft114">45</SPAN>. Undersökningar tyder enligt Boverket på att cirka 200 000 hushåll i Sverige bor i andrahand.<SPAN class="ft114">46</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft111">Dagens boendepreferenser</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Boendes önskemål om bostadskvaliteter</P>
<P class="p104 ft15">Undersökningar visar att grundläggande funktioner i planlösningar med möblerbarhet tillsammans med ljus, öppenhet, genomsikt och rumssamband, omsorg, detaljer och hög kvalitet i materialval samt tillräckliga ytor för hall och förvaring uppskattas i bostaden.<SPAN class="ft104">47</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">I en studie av genomförda förändringar i relativt nybyggda bostads- rätter, uppförda mellan 2001 och 2008, framgår att strax under en tredjedel av hushållen förändrat lägenhetens planlösning.<SPAN class="ft100">48 </SPAN>Exempelvis har förändringarna inneburit att stänga igen eller ta upp öppningar, ta ner eller sätta upp innerväggar och ta bort fristående skåpsenheter, vilka fungerat som rumsavskiljare mellan kök eller hall och vardags-</P>
<P class="p486 ft119"><SPAN class="ft65">43</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN>Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden<SPAN class="ft67">, rapport 2018:29, s. 6.</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">44</SPAN><SPAN class="ft107">Denna indelning baseras på hur hushållet förfogar över bostaden. Lägenheten kan således vara antingen en hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt, men den registreras hos SCB som en hyresrätt i andra hand.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft107">Övrigt boende är boende i andelslägenhet, bostad i egen hyresfastighet, inneboende och boende utan hyreskontrakt.</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2018), </SPAN>Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden<SPAN class="ft103">, rapport 2018:29, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">29–31.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p487 ft102"><SPAN class="ft65">47</SPAN><SPAN class="ft107">O. Nylander, </SPAN>Bostadsundersökningen, en del av bostadsforskningens historia<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">31–42</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> och P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p488 ft110"><SPAN class="ft65">48</SPAN><SPAN class="ft109">P. Femenias et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft69">, rapport 2016:02, E2B2, s. 35.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="p115dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368115x1.jpg/" id="p115img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft21">rum. Många boende påpekar brist på bänkyta i kök och förvaring. Särskilt kök i större lägenheter upplevas vara för små. Anpassnings- möjligheter är en uppskattad kvalitet som ökar bostadens attrakti- vitet och kan vara avgörande inför ett bostadsköp. Boende vill kunna anpassa bostaden efter ändrade behov, till exempel kunna skapa ytterligare rum. Det ökar möjligheten för de boende att kunna bo kvar när hushållets sammansättning eller dess ekonomi ändras. Även andra renoveringar har skett i de relativt nya bostadsrätterna.<SPAN class="ft105">49 </SPAN>Orsa- kerna till förändringarna är:</P>
<P class="p489 ft21"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft117">Livsstil- eller livsförändringsrelaterade, det vill säga att de boende frivilligt vill sätta en personlig prägel eller höja värdet på sin bostad eller framtvingad behovsanpassning på grund av livsförändringar, som exempelvis påverkar antalet boende i bostaden.</SPAN></P>
<P class="p490 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Kvalitetsrelaterade, som framtvingas av att bostaden har byggts med dålig kvalitet, material eller utförande.</SPAN></P>
<P class="p491 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Utformningsrelaterade, som drivs av att lagkrav, ekonomi, eller bristande kunskap om boendes behov och önskemål leder till lösningar som inte upplevs funktionella.</SPAN><SPAN class="ft114">50</SPAN></P>
<P class="p492 ft14">Större lägenheter byggs oftare om än mindre. Studien visar att små lägenheter i lägre grad än stora lägenheter uppfyller krav i Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft100">51 </SPAN>på tillgänglighet och utrustning efter de boendes förändringar.<SPAN class="ft100">52 </SPAN>Sammantaget uppfylls inte dessa krav i strax under hälften av de bostäder där hushållen hade förändrat planlösningen.<SPAN class="ft100">53</SPAN></P>
<P class="p493 ft139"><SPAN class="ft65">49</SPAN><SPAN class="ft140">P. Femenias et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft138">, rapport 2016:02, E2B2. P. Femenias et al. (2018), </SPAN>Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad, <SPAN class="ft138">rapport 2018:22, E2B2. P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?<SPAN class="ft138">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft138">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft138"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft138">(2019). C. Holmström (2018), </SPAN>Möter bygg- regler boendes förväntningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad.</P>
<P class="p494 ft102"><SPAN class="ft65">50</SPAN><SPAN class="ft101">P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019). C. Holmström (2018), </SPAN>Möter byggregler boendes förvänt- ningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2–4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> och 46.</SPAN></P>
<P class="p1 ft67"><SPAN class="ft65">51</SPAN><SPAN class="ft66">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6).</SPAN></P>
<P class="p494 ft102"><SPAN class="ft65">52</SPAN><SPAN class="ft101">P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019). C. Holmström (2018), </SPAN>Möter byggregler boendes förvänt- ningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">3–4.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p484 ft110"><SPAN class="ft65">53</SPAN><SPAN class="ft68">P. Femenias et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft69">, rapport 2016:02, E2B2, s. 35.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="p116dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368116x1.jpg/" id="p116img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Behov i olika skeden i livet</P>
<P class="p104 ft14">Dagens bostadssituation förändrar vårt sätt att bo och hur bostaden används. Det finns till exempel behov av att bo tillsammans kollek- tivt och att åldras längre i hemmet. I olika utredningar har byggnads- förutsättningar och de krav som samhället kan ställa på byggnaderna i relation till kollektivboende, uthyrning och vård i hemmet utretts.<SPAN class="ft100">54 </SPAN>I utredningen <SPAN class="ft48">Gestaltad livsmiljö </SPAN>framhölls att utformningen av bostäder bör ske utifrån en medvetenhet om människors skiftande behov, oavsett ekonomi, ålder, funktionsförmåga, olika familjekon- stellationer eller kulturell förståelse.<SPAN class="ft100">55</SPAN></P>
<P class="p87 ft21">Boendes önskemål gällande bostadens utformning varierar i olika skeden i livet.<SPAN class="ft105">56 </SPAN>Bostadsutvecklare och projektörer har genomfört undersökningar om ungdomars och studenters syn på framtidens bostäder. Veidekke frågade unga i åldern 15 till 22 år om hur de vill bo i framtiden. Veidekkes slutsats var att det finns stora skillnader mellan vad som efterfrågas och det som byggs. Svaren visade att ungas framtida drömbostad ska vara mellan 35 till 55 kvadratmeter med en högsta månadskostnad om 5 000 kronor. Bostaden ska också vara ett smart hem med flexibla lösningar, anpassat för att kunna leva hållbart och miljövänligt och delningsekonomi ska vara en integre- rad del av bostaden.<SPAN class="ft105">57 </SPAN>Studentbostadsföretagen, White arkitekter och Stockholms Studentbostäder genomförde en undersökning bland 2 035 studenter om hur de vill bo. Undersökningen visar att det finns ett stort intresse för att bo kollektivt. Mer än var tredje student vill bo kollektivt, och många vill bo i en större bostad som de delar med ytterligare en eller två studenter, medan få ville bo i en traditionell studentkorridor. De intervjuade ansåg också att det är viktigt att boendekostnaderna sänks och att det behövs ett mer differentierat utbud av bostäder, där det även finns bostäder med en lägre standard än dagens bostäder.<SPAN class="ft105">58</SPAN></P>
<P class="p495 ft121"><SPAN class="ft65">54</SPAN><SPAN class="ft135">Boverket (2018), </SPAN><SPAN class="ft136">Partiella hyreskontrakt</SPAN>, rapport 2017:15. Sveriges Kommuner och Lands- ting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017), <SPAN class="ft136">Trygghet och säkerhet 2017</SPAN>. Statskontoret (2017), <SPAN class="ft136">Åtgärder för att öka uthyrningen av privatbostäder</SPAN>, 2017:11.</P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">55</SPAN><SPAN class="ft107">Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, </SPAN>Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design<SPAN class="ft103">, s. 81.</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">56</SPAN><SPAN class="ft107">O. Nylander, </SPAN>Bostadsundersökningen, en del av bostadsforskningens historia<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">32–33</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">57</SPAN><SPAN class="ft66">Veidekke (2018), </SPAN>Så vill unga bo i framtiden – En minirapport om unga och framtidens bostäder.</P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">58</SPAN><SPAN class="ft109">Studentbostadsföretagen, White arkitekter och Stockholms Studentbostäder (2016), </SPAN><SPAN class="ft110">Fram- tidens studentbostäder</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="p117dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368117x1.jpg/" id="p117img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">Vad gäller äldre, personer över 65 år, så bor allt fler kvar hemma och vårdas i sina hem. Mellan <NOBR>2008–2013</NOBR> ökade andelen sjuka äldre som har omfattande vård- och omsorgsbehov och som bor kvar hemma från 67 till 74 procent. Även bland personer över 80 år har andelen som bor på äldreboende minskat.<SPAN class="ft100">59 </SPAN>För äldre är i dag kvarboende med hem- tjänst i bostaden den dominerande boendeformen. Bakomliggande orsaker är bland annat brist på platser i äldreboenden, ett problem som fler än 80 kommuner 2014 bedömde skulle öka i takt med att en allt större andel av befolkningen blir äldre. Allt mer av vården kommer sannolikt i framtiden utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem, enligt en statlig utredning.<SPAN class="ft100">60 </SPAN>I en annan utredning framhålls också att bostaden blir en plats för så väl arbete som för vård.<SPAN class="ft100">61</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Anpassningsbarhet och flexibilitet</P>
<P class="p109 ft15">Anpassningsbarhet är ett sätt att hantera de utmaningar som sam- hället står inför, till exempel en åldrande befolkning. Både svenska och internationella studier har lyft problematiken med att många bostäder i dag inte byggs för anpassningsbarhet utan i stället är för- bestämda och specifika i sin användning. Anpassningsbarhet i en bostad kan sammanfattas som att byggnaden är förberedd för för- ändringar. Det kan exempelvis handla om förutsättningar för till- byggnader eller ändringar i lägenhetsstorlekar inom ett flerbostads- hus, eller att flexibilitet finns inom bostaden att förändra planlösning och rumsstorlekar.<SPAN class="ft104">62 </SPAN>Anpassningsbarhet kan stärka de boendes möj- ligheter att påverka sin boendesituation.<SPAN class="ft104">63</SPAN></P>
<P class="p180 ft21">Flexibilitet inom bostaden innebär att planlösningen går att för- ändra fysiskt för att möta nya behov.<SPAN class="ft105">64 </SPAN>Forskare har pekat på att en bostad med en kärna med köks- och badrumsfunktioner och i övrigt</P>
<P class="p496 ft67"><SPAN class="ft65">59</SPAN><SPAN class="ft66">Socialstyrelsen,</SPAN></P>
<P class="p497 ft121"><A href="http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015februari/alltfarresjukaaldreborpaaldreboende">www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015februari/alltfarresjukaaldreborpaaldreboende, </A>besökt <NOBR>2018-11-13.</NOBR></P>
<P class="p498 ft103"><SPAN class="ft65">60</SPAN><SPAN class="ft101">En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016:2, </SPAN><SPAN class="ft102">Effektiv vård</SPAN>, s. 18.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">61</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningen om bostäder för äldre, SOU 2015:85, </SPAN><SPAN class="ft119">Bostäder att bo kvar i</SPAN>, s. 14 och 252.</P>
<P class="p483 ft102"><SPAN class="ft65">62</SPAN><SPAN class="ft101">P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">63</SPAN><SPAN class="ft101">A. Braide Eriksson (2016), </SPAN>Residential usability and social sustainability – towards a paradigm shift within housing design?<SPAN class="ft103">, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p356 ft110"><SPAN class="ft65">64</SPAN><SPAN class="ft68">A. Braide Eriksson (2016), </SPAN>Residential usability and social sustainability – towards a paradigm shift within housing design?<SPAN class="ft69">, s. 10.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="p118dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368118x1.jpg/" id="p118img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">lättviktsväggar som enkelt kan flyttas ger optimal flexibilitet. Den typen av lösningar används sedan länge i kontorsbyggnader, vilka oftare byggs om än bostadshus. I bostäder har flyttbara väggar och flyttbara rumsinredningar testats, men inte utvärderats i någon större skala.<SPAN class="ft100">65</SPAN></P>
<P class="p499 ft21">Det finns en tradition att bostäder innehåller minst ett rum stort nog för alla i bostaden att samlas i samtidigt. Placeringen av detta rum och samband till andra rum i bostaden, samt eventuell före- komst av flera rum med samma yta, avgör möjligheterna till alterna- tiva användningar av bostaden utan omfattande fysiska förändringar. Att utforma rum utifrån detaljerad kunskap om avsedd användning i form av specifika mått, hindrar rummen att fungera för oförutsedda behov.<SPAN class="ft105">66 </SPAN>Utan att göra fysiska ingrepp kan rum av en viss storlek och form erbjuda en mångsidig användning lämplig för flera olika funk- tioner.<SPAN class="ft105">67 </SPAN>Motsatsen till mångsidiga rum är rum som är specifika i sin användning. Bostadslägenheter uppförda från <NOBR>1950-talet</NOBR> fram till <NOBR>1980-talet</NOBR> har ofta flera rum av samma storlek och rundgångar. Sådana lägenheter har större möjlighet att husera olika typer av hushåll än senare byggda lägenheter eftersom dessa har mer funktionsstyrda och specifika rum. Bostäder från perioden <NOBR>2000–2010</NOBR> har tydliga skill- nader i storlek mellan vardagsrum och sovrum och mellan olika sov- rum. Det innebär att det ofta inte är möjligt att byta funktion, till exempel mellan sovrum och vardagsrum.<SPAN class="ft105">68</SPAN></P>
<P class="p117 ft14">Ur ett miljöperspektiv har anpassbarhet lyfts fram som ett sätt att spara resurser över tid om byggnader kan återbrukas för samma eller ny funktion eller ändras med en minskad materialåtgång som resultat. Högre grad av anpassbarhet är teoretiskt sett också ekono- miskt intressant då det borde leda till lägre kostnader för ändringar av bostaden. De högre initiala kostnaderna för inbyggd anpassbarhet har dessvärre ofta visat sig vara ett hinder.<SPAN class="ft100">69 </SPAN>Ett föränderligt bostads-</P>
<P class="p500 ft102"><SPAN class="ft65">65</SPAN><SPAN class="ft107">P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p361 ft119"><SPAN class="ft65">66</SPAN><SPAN class="ft66">K. Granath, </SPAN>Bostadens arkitektur<SPAN class="ft67">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">59–65</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft67">(2019).</SPAN></P>
<P class="p465 ft136"><SPAN class="ft65">67</SPAN><SPAN class="ft135">A. Braide Eriksson (2016), </SPAN>Residential usability and social sustainability – towards a paradigm shift within housing design?<SPAN class="ft121">, s. 10. K. Granath, </SPAN>Bostadens arkitektur<SPAN class="ft121">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">59–65</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft121">(2019). B. Leupen (2006), </SPAN>Polyvalence, a concept for the sustainable dwelling<SPAN class="ft121">, NA, 19(3).</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">68</SPAN><SPAN class="ft107">P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarhete<SPAN class="ft103">n?, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">69</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="p119dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368119x1.jpg/" id="p119img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft17">bestånd ger möjlighet att möta demografiska förändringar och för- ändrade förutsättningar hos de boende.<SPAN class="ft63">70</SPAN></P>
<P class="p21 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft111">Boendekostnad beror på upplåtelseform och bostadsort</SPAN></P>
<P class="p142 ft18">Hur mycket av inkomsten olika individer använder till boendet varierar mellan hur och var personen bor. Den genomsnittliga boendeutgiften<SPAN class="ft114">71 </SPAN>2015 var cirka 20 procent av disponibel inkomst. En ensamstående person utan barn i en hyresrätt använder i genomsnitt 34 procent av sin disponibla inkomst till hyran. Ett hushåll som bor i ett småhus som de äger i en kommun med färre än 75 000 invånare använder cirka 15 procent av den disponibla inkomsten till boendet.<SPAN class="ft114">72 </SPAN>Se tabell 3.1 nedan.</P>
<P class="p501 ft69">Källa: SCB, statistikdatabasen, Hushållens ekonomi, Hushållens boendeutgifter .</P>
<P class="p44 ft19">Kostnad för att äga sin bostad</P>
<P class="p142 ft14">De reala huspriserna var relativt stabila under perioden <NOBR>1950–2000.</NOBR> Efter 2000 steg de reala huspriserna och småhuspriserna ökade kraf- tigt efter 2013. Det sker en ökning i landet med 250 procent mellan 1991 och 2017. Justerat för den allmänna prisuppgången innebär det en real ökning i fastighetspriser på 150 procent i landet. Hushållens disponibla inkomster ökade med 55 procent under samma period. I storstäderna var prisuppgången kraftigast.<SPAN class="ft100">73</SPAN></P>
<P class="p120 ft21">Även för bostadsrätter har den kraftigaste prisökningen skett i storstäder. Sedan millennieskiftet har medelpriset på en bostadsrätt</P>
<P class="p502 ft102"><SPAN class="ft65">70</SPAN><SPAN class="ft101">A. Braide Eriksson (2016), </SPAN>Residential usability and social sustainability – towards a paradigm shift within housing design?<SPAN class="ft103">, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">71</SPAN><SPAN class="ft66">Medianvärdet.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">72</SPAN><SPAN class="ft66">SCB, hushållens ekonomi, Hushållens boendeutgifter.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">73</SPAN><SPAN class="ft68">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Fastighetspriser och lagfarter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="p120dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368120x1.jpg/" id="p120img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">i Stockholm stigit från 1 till 3,7 miljoner kronor. Insatsen för bostads- rätter som färdigställdes under 2017 var i genomsnitt 2 734 000 kro- nor i landet. Den genomsnittliga bostadsytan per bostadsrättslägen- het var 77 kvadratmeter. Insatsen 2017 för bostadsrätter var högst i Storstockholm (3 414 000 kronor) och lägst i kommuner med färre än 75 000 invånare (2 034 000 kronor).<SPAN class="ft100">74</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">Prisökningarna på småhus och bostadsrätter hänger samman med den uppåtgående konjunkturen, det mycket låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både i nyproduktion och i det befintliga beståndet.<SPAN class="ft100">75 </SPAN>Hushållens behov av lån har stigit till följd av ökade bostadspriser. Bankernas utlåning till bostadsinvesteringar har ökat kraftigt och där- med även hushållens skuldsättning. De största skulderna har yngre, förvärvsarbetande hushåll med höga inkomster i storstäder. För hushåll med nya bolån uppgick skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017.<SPAN class="ft100">76</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Kostnad för att hyra sin bostad</P>
<P class="p103 ft14">Hyran per kvadratmeter för nybyggda hyreslägenheter 2018 var 1 773 kronor per kvadratmeter i Sverige som helhet. Årshyran per kvadratmeter för en hyreslägenhet ökade med 110 procent från 1991 till 2018. Konsumentpriserna steg med 44 procent samma period.<SPAN class="ft100">77</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Den genomsnittliga månadshyran för en trerumslägenhet 2018 var 6 904 kronor. För en tvårumslägenhet var hyran i genomsnitt</P>
<P class="p487 ft18"><SPAN class="ft17">5</SPAN><SPAN class="ft95">591 kronor och för en etta 4 027 kronor per månad. Hyrorna varie- rar mellan regioner. Storstockholm och Stormalmö har högst hyror och kommuner med färre än 75 000 invånare har lägst hyror.</SPAN><SPAN class="ft114">78 </SPAN>Se tabell 3.2 nedan.</P>
<P class="p504 ft67"><SPAN class="ft65">74</SPAN><SPAN class="ft66">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Fastighetspriser och lagfarter.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">75</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft65">76</SPAN><SPAN class="ft101">Finansinspektionen (2018), </SPAN>Den svenska bolånemarknaden, april 2018<SPAN class="ft103">.</SPAN></P>
<P class="p505 ft138"><SPAN class="ft65">77</SPAN><SPAN class="ft137">SCB, </SPAN><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/%20bostads-och-hyresuppgifter/hyror-i-bostadslagenheter/pong/statistiknyhet/hyror-i-bostadslagenheter/">www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/%20bostads-och-hyresuppgifter/hyror-i-bostadslagenheter/pong/statistiknyhet/hyror-i-bostadslagenheter/"> </A><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/%20bostads-och-hyresuppgifter/hyror-i-bostadslagenheter/pong/statistiknyhet/hyror-i-bostadslagenheter/">bostads-och-hyresuppgifter/hyror-i-bostadslagenheter/pong/statistiknyhet/hyror-i-</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/%20bostads-och-hyresuppgifter/hyror-i-bostadslagenheter/pong/statistiknyhet/hyror-i-bostadslagenheter/"> bostadslagenheter/, </A>besökt <NOBR>2019-01-07.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">78</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="p121dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368121x1.jpg/" id="p121img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr9 td133"><P class="p58 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td134"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr28 td135"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr26 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td136"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td133"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td138"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td139"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td133"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td138"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td139"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td141"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p506 ft69">Källa: SCB, statikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.</P>
<P class="p507 ft20">Hyresnivån är högre i nyproducerade lägenheter än i befintligt bestånd</P>
<P class="p508 ft15">Hyresnivån skiljer sig åt mellan det befintliga beståndet och nypro- ducerade bostäder. Boendeutgiften är lägre för hyresgäster i äldre lägenheter.<SPAN class="ft104">79 </SPAN>I figur 3.6 nedan visas skillnaden mellan hyran i nypro- duktion i relation till hyran i befintligt bestånd. Figuren visar kvoten mellan hyra per kvadratmeter för nybyggda lägenheter och hyra per kvadratmeter i befintligt bestånd. Där framgår att kvoten mellan nybyggnadshyror och hyror i det äldre befintliga beståndet är cirka 1,6 2015 och att kvoten ökar efter 2005.</P>
<P class="p509 ft69"><SPAN class="ft65">79</SPAN><SPAN class="ft68">SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft125">1,7</P>
<P class="p511 ft125">1,6</P>
<P class="p511 ft125">1,5</P>
<P class="p512 ft125">1,4</P>
<P class="p511 ft125">1,3</P>
<P class="p511 ft125">1,2</P>
<P class="p512 ft125">1,1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p35 ft125">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p35 ft125">2000</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p35 ft125">2005</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p35 ft125">2010</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p35 ft125">2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p513 ft69">Källa: SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, egna beräkningar.</P>
<P class="p145 ft19">Det är dyrt att bo i andrahand</P>
<P class="p103 ft14">Hyrorna för bostadsrätter och hyresrätter på andrahandsmarknaden har ökat kraftigt jämfört med hyrorna på förstahandsmarknaden. För en hyresrätt i andra hand ligger hyran i snitt cirka 65 procent högre än förstahandshyran. Hyran för en bostadsrätt i andra hand ligger ungefär 138 procent över hyran på förstahandshyresmarknaden.<SPAN class="ft100">80</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Sedan 2009 har hyrorna för bostadsrätt som hyrs ut i andra hand ökat med 84 procent och hyrorna för hyresrätt i andra hand har ökat med 59 procent. 2013 kom en lagändring för bostadsrätter som innebar att innehavaren kunde ta ut en högre avgift än tidigare. Efter det ökade andrahandshyrorna ännu kraftigare enligt Boverket. Andrahandshyran för hyresrätter ökade också, enligt Boverket, trots att lagändringen inte berörde dessa.<SPAN class="ft104">81</SPAN></P>
<P class="p514 ft102"><SPAN class="ft65">80</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2018), </SPAN>Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden<SPAN class="ft103">, rapport 2018:29, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">33–34.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p515 ft69"><SPAN class="ft65">81</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="p123dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368123x1.jpg/" id="p123img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p516 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.7</SPAN><SPAN class="ft111">Bostadssituationen varierar med inkomst och bostadsort</SPAN></P>
<P class="p382 ft14">Vilket boende olika individer har möjlighet att efterfråga påverkas av hushållets inkomster och var i landet de bor. I storstadskommuner finns det relativt många hyresrätter samtidigt som priserna på små- hus och bostadsrätter är höga. I kommuner utanför storstadsområ- dena och i större städer är priserna på bostäder betydligt lägre sam- tidigt som hyresrätterna ofta är färre. Personer med högre inkomster bor ofta i ett småhus eller i en bostadsrätt och de med lägre inkomster oftare i en hyresrätt. I mindre kommuner är andelen låginkomst- tagare som bor i småhus relativt hög.<SPAN class="ft100">82</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">SCB har jämfört boendesituationen 2015 i olika inkomstskikt genom att dela in befolkningen i fyra lika stora delar (kvartiler) efter hushållets disponibla inkomst med hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Av hushållen med högst inkomster (kvartil 4) bodde 65 procent i ett ägt småhus, 23 procent i en bostadsrätt och 12 pro- cent i en hyresrätt. I gruppen med lägst inkomst (kvartil 1) var andelen som bodde i ett ägt småhus 30 procent, cirka hälften bodde i en hyres- rätt och 16 procent i en bostadsrätt. I åldrarna <NOBR>12–15</NOBR> år i kvartil 4 bodde 85 procent i ett ägt småhus och 4 procent i en hyresrätt. Bland barn i åldrarna <NOBR>12–15</NOBR> år som tillhör kvartil 1 bodde vart tredje barn i ett småhus och över hälften i en hyresrätt.<SPAN class="ft100">83</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">I storstadsområdena var andelen som bodde i andra hand 2015 över riksgenomsnittet, närmare 3 procent för hyresrätter i andra hand och runt 4 procent med övriga boendeformer inräknat. Regioner med ett stort underskott på bostäder har även högre hyror på andra- handsmarknaden. Hyresnivåerna i Storstockholm är betydligt högre för alla sorters andrahandsuthyrning. De som bor i andra hand är grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, det vill säga främst unga och ensamboende hushåll. Inkomsten hos dem som bor i andra hand är oftast lägre än de som har ett förstahandsboende.<SPAN class="ft100">84</SPAN></P>
<P class="p517 ft138"><SPAN class="ft65">82</SPAN><SPAN class="ft140">SCB, </SPAN><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Laginkomsttagare-bor-ofta-i-hyresratt/">www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Laginkomsttagare-bor-ofta-i-hyresratt/,</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Laginkomsttagare-bor-ofta-i-hyresratt/"> </A>besökt <NOBR>2018-11-14.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">83</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p484 ft110"><SPAN class="ft65">84</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2018), </SPAN>Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden<SPAN class="ft69">, rapport 2018:29, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">58–65.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="p124dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368124x1.jpg/" id="p124img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.8</SPAN><SPAN class="ft111">Trots ett högt byggande i många kommuner råder bostadsbrist</SPAN></P>
<P class="p384 ft15">Bostadsbehov kan beskrivas utifrån hur boendetätheten utvecklas, det vill säga hur bostadsbeståndet utvecklas i förhållande till befolk- ningsutvecklingen. Boendetäthet uttrycker antal personer i förhållande till antalet bostäder. 1960 var boendetätheten cirka 2,8 invånare per bostad. Boendetätheten minskade under de följande årtiondena och var som lägst 2005, 2,08 invånare per bostad. Det senaste decenniet har utvecklingen vänt och befolkningen växer snabbare än antalet bostäder. 2017 var boendetätheten 2,12. Situationen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner och bland olika hushåll och individer i samhället.<SPAN class="ft104">85 </SPAN>I figur 3.7 visas boendetäthetens utveckling perioden <NOBR>1990–2017.</NOBR></P>
<P class="p519 ft125">2,15</P>
<P class="p520 ft125">2,14</P>
<P class="p521 ft125">2,13</P>
<P class="p521 ft125">2,12</P>
<P class="p520 ft125">2,11</P>
<P class="p522 ft125">2,1</P>
<P class="p521 ft125">2,09</P>
<P class="p520 ft125">2,08</P>
<P class="p521 ft125">2,07</P>
<P class="p521 ft125">2,06</P>
<P class="p521 ft127">2,05</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr17 td105"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p424 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p424 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p424 ft128"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2014</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p425 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:6px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p425 ft125"><![endif]>2016</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft69">Källa: SCB, statistikdatabasen, egen beräkning.</P>
<P class="p524 ft69"><SPAN class="ft65">85</SPAN><SPAN class="ft68">SCB, statistikdatabasen, egen beräkning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="p125dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368125x1.jpg/" id="p125img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">Av landets 290 kommuner har 118 kommuner inte byggt bostäder i takt med befolkningsutvecklingen under perioden <NOBR>2005–2017.<SPAN class="ft100">86</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN>Uti- från kriteriet att boendetätheten skulle ha hållits oförändrad i kom- munerna fanns det ett underskott på cirka 141 000 bostäder i dessa kommuner, där över 70 procent av befolkningen bor. Det saknas bostäder främst i storstadsregionerna, cirka 67 000 bostäder i Stor- stockholm, 16 000 i Stormalmö och 14 000 i Storgöteborg. I 172 kom- muner ökade antalet bostäder mer än befolkningen. Det tillkom cirka 44 000 fler bostäder än vad som skulle ha behövts för att boende- tätheten skulle ha varit oförändrad år 2017.</P>
<P class="p120 ft14">Boverket presenterar årsvisa sammanställningar av bostadsmark- nadsläget i olika regioner, kommungrupper och för olika grupper på bostadsmarknaden.<SPAN class="ft100">87 </SPAN>Totalt uppgav 243 kommuner att de hade ett underskott på bostäder 2018. Det var färre kommuner än föregående år och fler kommuner uppgav att bostadsmarknaden var i balans 2018 jämfört med 2017. Totalt förväntade sig 196 kommuner ett underskott på bostäder om tre år.</P>
<P class="p15 ft14">Situationen uppges vara särskilt ansträngd för grupper som är nya på bostadsmarknaden, till exempel unga, nyanlända och för äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Vidare råder det under- skott på studentbostäder i landets högskolekommuner. Läget är även ansträngt när det gäller särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning. 169 kommuner uppgav att det saknades bostä- der för dessa individer. I enkäten uppgav 116 kommuner att de hade ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018 var det bostadsbrist för ungdomar mellan <NOBR>19–25</NOBR> år i 240 av Sveriges 290 kommuner.<SPAN class="ft100">88</SPAN></P>
<P class="p14 ft21">Bostadsbristen för ungdomar innebär enligt Hyresgästföreningen att det blir svårare att flytta hemifrån. Många unga vuxna tvekar inför att bilda familj eller att flytta till jobb och utbildning. Enligt Hyres- gästföreningen var andelen unga vuxna i åldrarna <NOBR>20–27</NOBR> år som bodde</P>
<P class="p525 ft121"><SPAN class="ft65">86</SPAN><SPAN class="ft122">Vi har jämför boendetätheten 2005 med 2017 för att se hur mycket kommunerna har byggt och skulle behöva ha byggt för att boendetätheten skulle ha varit oförändrad år 2017 jämfört med år 2005. Om det har byggts bostäder i en lägre takt än befolkningsutvecklingen finns det ett bostadsunderskott och om det har byggts bostäder i en högre takt än befolkningstillväxten finns det ett överskott. Vi har använt samma metod och angreppssätt som Boverket i rappor- ten </SPAN><SPAN class="ft136">Var byggdes det? – en kartläggning av kommunernas bostadsbyggande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft136">2005–2015,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> </SPAN>rapport 2016:25. Bostadsstocken antas befinna sig i jämvikt 2005.</P>
<P class="p3 ft119"><SPAN class="ft65">87</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN>Bostadsmarknadsenkäten 2018<SPAN class="ft67">.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">88</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="p126dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368126x1.jpg/" id="p126img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">hemma 2017 24 procent. Andelen hemmaboende var 29 procent för män och 20 procent för kvinnor. Av de som var hemmaboende ville 82 procent flytta hemifrån.<SPAN class="ft114">89</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.9</SPAN><SPAN class="ft111">Bostadsbrist leder till trångboddhet</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Bristen på bostäder får konsekvenser i form av en ökad trångboddhet. Trångboddhet mäter hur många personer som har en sämre bostads- situation än vad som anges enligt en fastställd trångboddhetsnorm, det vill säga bostadsbrist ur ett behovsperspektiv. Det har förekommit flera olika trångboddhetsnormer i Sverige.<SPAN class="ft100">90</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">SCB:s årliga urvalsundersökning av levnadsförhållanden (ULF) visar att trångboddhet (enligt norm 3<SPAN class="ft114">91</SPAN>) är vanligare i storstadsområden än i övriga delar av landet.<SPAN class="ft114">92</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Boverket har kartlagt trångboddhet (enligt norm 2<SPAN class="ft100">93 </SPAN>och 3) i fler- bostadshus i storstadsregionerna, Stormalmö, Storgöteborg och Stor- stockholm. Trångboddheten var särskilt utbredd i Malmö, Göteborg och Stockholms stad. Där trångboddheten var särskilt hög var även andelen trångbodda barn och unga hög. I Storgöteborg och Stor- malmö var medianinkomsten låg i områden med en hög trångbodd- het. I Storstockholm återfanns samma mönster för två tredjedelar av områdena med en hög trångboddhet. Den resterande tredjedelen bestod av områden i Stockholms innerstad där medianinkomsten var högre än regionens genomsnitt. Kartläggningen visade att trång- boddheten var mest utbredd i mindre lägenheter, det vill säga i ettor och tvåor. En stor andel av de mindre lägenheterna saknade sam- tidigt folkbokförd befolkning. Kartläggningen bekräftade tidigare</P>
<P class="p526 ft102"><SPAN class="ft65">89</SPAN><SPAN class="ft107">Hyresgästföreningen (2017), </SPAN>Unga vuxnas boende, Hur påverkar situationen på bostads- marknaden unga vuxnas möjligheter att skapa sin egen framtid?</P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">90</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN><SPAN class="ft119">Trångboddhet i storstadsregionerna</SPAN>, rapport 2016:28, s. <NOBR>9–12.</NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">91</SPAN><SPAN class="ft107">Enligt norm 3 ska samtliga hushållsmedlemmar (inklusive barn) ha ett eget sovrum, förutom makar och partners som kan dela. Dessutom ska det finnas ett kök och ett vardagsrum. Bostadskommittén, SOU 1986:5, </SPAN><SPAN class="ft102">Slutbetänkande</SPAN>.</P>
<P class="p527 ft121"><SPAN class="ft65">92</SPAN><SPAN class="ft135">SCB, </SPAN><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/%20levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/%20undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2018/">www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/%20levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/%20undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2018/"> </A><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/%20levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/%20undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2018/">levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/%20levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/%20undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2018/"> </A><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/%20levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/%20undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2018/">undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2018/,</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/%20levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/%20undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2018/"> </A>besökt <NOBR>2019-02-04.</NOBR></P>
<P class="p487 ft67"><SPAN class="ft65">93</SPAN><SPAN class="ft108">Enligt norm 2 är bostaden trångbodd om det bor fler än två personer per rum (kök och vardagsrum oräknat). Det betyder att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trång- bodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet. SOU (1965:32), </SPAN><SPAN class="ft119">Höjd bostads- standard</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="p127dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368127x1.jpg/" id="p127img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p453 ft14">studier<SPAN class="ft100">94 </SPAN>som visat att individer med utländsk bakgrund är trång- bodda i större utsträckning än individer med en svensk bakgrund.<SPAN class="ft100">95 </SPAN>Bostadsbrist kan också leda till konsekvenser som hemlöshet. Socialstyrelsen använder en bred definition av hemlöshet där hem- löshet kan bero på såväl strukturella som individuella faktorer och är en situation som en person kan befinna sig i till följd av såväl ekono- miska faktorer som sociala omständigheter. Enligt Socialstyrelsen var 32 400 personer hemlösa 2017. Hälften av dessa hade en boende- lösning i en träningslägenhet, socialt kontrakt eller motsvarande. Cirka 18 procent eller 5 900 personer var akut hemlösa. Till akut hem- lösa räknas personer som sover ute eller i trappuppgångar, bilar, tält och liknande samt de som övernattar på akutboende, härbärge, jour- boende, skyddat boende eller motsvarande. Cirka 18 procent av de som registrerades som hemlösa hade ett eget ordnat kortsiktigt bo- ende utan kontrakt till exempel hos någon kompis eller släkting eller ett andrahandskontrakt hos en privatperson. Cirka 15 procent befann sig i en situation där de var utskrivna från fängelse eller annan insti-</P>
<P class="p454 ft17">tution, men utan någon bostad att flytta till.<SPAN class="ft63">96</SPAN></P>
<P class="p455 ft19"><SPAN class="ft19">3.1.10</SPAN><SPAN class="ft141">Våra slutsatser om framtidens bostadsbehov</SPAN></P>
<P class="p528 ft18">Bostadsbehov förändras över tid, till följd av befolkningstillväxt, ekonomisk utveckling, demografiska förändringar och utvecklingen på arbetsmarknaden. Utbudet av bostäder behöver därför vara flexi- belt för att kunna anpassas i takt med behoven.</P>
<P class="p529 ft18">En ökande befolkning, etablering av ungdomskullar på arbets- och bostadsmarknaderna, en åldrande befolkning samt att det är fler som invandrar än utvandrar bidrar till att behovet av bostäder sannolikt fortsatt kommer att vara större än utbudet i framtiden.</P>
<P class="p529 ft14">En bostad som är anpassningsbar och flexibel efter den boendes livsförhållanden är eftersträvansvärt. Det är uppskattat av boende och innebär att det går att bo kvar även när livet ändras. Anpassnings- barhet och flexibilitet kan vara att möjliggöra ändringar av planlösning, placering av väggar med mera inom bostaden, generella rumsstorlekar som möjliggör mångsidig användning av rummen och innebär att</P>
<P class="p530 ft138"><SPAN class="ft65">94</SPAN><SPAN class="ft140">SCB, </SPAN><NOBR><A href="https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/var-femte-person-fodd-utanfor-europa-ar-trangbodd/">www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/var-femte-person-fodd-utanfor-europa-ar-</A></NOBR><A href="https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/var-femte-person-fodd-utanfor-europa-ar-trangbodd/"> trangbodd/, </A>besökt <NOBR>2019-02-05.</NOBR></P>
<P class="p454 ft67"><SPAN class="ft65">95</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2016), </SPAN><SPAN class="ft119">Trångboddhet i storstadsregionerna</SPAN>, rapport 2016:28.</P>
<P class="p531 ft110"><SPAN class="ft65">96</SPAN><SPAN class="ft68">Socialstyrelsen (2017), </SPAN>Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft18">planlösningen kan används som den boende själv väljer utan fysiska ingrepp. Ett sovrum kan exempelvis användas som vardagsrum och tvärtom.</P>
<P class="p131 ft14">I dag visar studier att planlösningar i nya bostäder ändras och förvaringsinredning byts ut med följden att tillgänglighets- och utrust- ningskrav i BBR inte längre uppfylls. De boendes förändringar har också negativa miljöeffekter i form av resursanvändning.</P>
<P class="p94 ft14">Bostadsbehoven på lokala bostadsmarknader varierar. Boende- situation, behov och efterfrågan varierar med ålder, var man bor och inkomst. Bostadsbristen är störst i landets storstadsregioner och centralorter. Särskilt inflyttningen till Stockholmsregionen har bidragit till en kraftigt ökad bostadsefterfrågan. Urbaniseringen förväntas fort- sätta främst till följd av en hög invandring.</P>
<P class="p532 ft18">Vid sidan av tillväxtregioner finns det regioner med en minskad eller åldrande befolkning där den regionala marknaden präglas av minskade investeringsbehov som helhet, men också av förändrade behov till följd av demografiska förändringar. Det finns ett minskande underlag för befolkningstillväxt och en ökande andel äldre i gles- bygd. Varierande behov lokalt kräver flexibla och generella förut- sättningar.</P>
<P class="p94 ft14">Hushållens och individernas ekonomiska möjligheter gör att vägarna in på bostadsmarknaden ser olika ut. För hushåll med låga inkomster innebär det en stor utmaning att få råd med boendet. Skillnaderna i möjligheter förstärks av att hyrorna i beståndet skiljer sig åt mellan äldre och nyare lägenheter. En stor framtida utmaning är att skapa förutsättningar för personer med låga inkomster. Det gäller utrikes födda som etablerar sig på bostads- och arbetsmarknaderna, ungdomar på väg ut i vuxenlivet samt en växande andel äldre.</P>
<P class="p133 ft18">Nyproduktion leder till höga boendekostnader. De billigaste bostäderna finns i det äldre befintliga beståndet och utanför stor- stadsregionerna. En stor andel av bostadsbeståndet är byggt mellan <NOBR>1950–1980</NOBR> och står inför moderniserings- och renoveringsbehov. De krav som ställs vid ombyggnad och ändring är därför viktiga för att främja bostadsförsörjningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="p129dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368129x1.jpg/" id="p129img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft34"><SPAN class="ft34">3.2</SPAN><SPAN class="ft99">Konkurrens och bostadsbyggande</SPAN></P>
<P class="p496 ft19"><SPAN class="ft19">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Marknaden möter efterfrågan, inte behoven</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">Efterfrågan på en konsumentmarknad bestäms, ur ekonomiskt hän- seende, av den samlade betalningsviljan för en vara eller tjänst som beror på inkomsterna och hur dessa är fördelade mellan hushåll. När bostadsbrist diskuteras så förknippas brist ofta med att det finns ett icke tillgodosett behov av bostäder, snarare än att utbudet av bostäder inte motsvarar efterfrågan.<SPAN class="ft114">97</SPAN></P>
<P class="p120 ft15">Med efterfrågan avses i ekonomisk mening hur mycket boende som efterfrågas vid de bostadspriser som gäller. En individ som saknar betalningsförmåga kan definitionsmässigt inte efterfråga ett boende. Det behöver inte innebära att individen inte har ett behov av boende. Boendebehovet avspeglar individens nytta av boendet eller samhällets värdering av individers boendesituation. Marknaden svarar på efterfrågan snarare än behov.<SPAN class="ft104">98</SPAN></P>
<P class="p15 ft15">Bostadsbrist och höga priser på bostäder är ett stort problem för invånarna i flera kommuner, inte minst i storstadsregionerna. Om bostadsbrist avser en situation där behovet av bostäder överstiger den ekonomiska efterfrågan på bostäder kan inte en väl fungerande konkurrens eliminera bostadsbristen. Det betyder inte att konkurrens saknar betydelse för att minska bostadsbristen. En väl fungerande konkurrens kan pressa byggkostnaderna, ge en större mångfald av aktörer i bostadsbyggandet och skapa bättre förutsättningar för att bygga fler bostäder till rimliga kostnader som kan efterfrågas av fler människor.<SPAN class="ft104">99</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Konkurrenssituationen i bostadsbyggandet</SPAN></P>
<P class="p382 ft14">Marknaderna för bostadsbyggande avviker i flera avseenden från den ideala bilden av en perfekt konkurrensmarknad. Byggsektorn har enligt flera statliga utredningar karaktäriserats av olika effektivitets- problem, till exempel bristande konkurrens, höga byggkostnader, en låg grad av förnyelse samt brist på innovationer och nytänkande. Sam- mantaget kan dessa egenskaper vara en bidragande orsak till att utbudet</P>
<P class="p533 ft67"><SPAN class="ft65">97</SPAN><SPAN class="ft66">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft119">Plats för fler som bygger mer</SPAN>, s. <NOBR>70–72.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">98</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">99</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="p130dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368130x1.jpg/" id="p130img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft14">av nyproducerade bostäder inte svarar mot behoven. Förutsätt- ningarna för en väl fungerande konkurrens beror i hög grad på egen- skaper hos byggmarknaden, exempelvis marknadsstruktur, etabler- ingshinder och tillgång till produktionsresurser och byggbar mark.<SPAN class="ft100">100 </SPAN>Konkurrensverket gjorde på regeringens uppdrag 2018 en upp- följning och kartläggning av utredningsbehov av konkurrensen inom bostadsbyggandet. Utredningen visar att det har tillkommit nya aktörer inom bostadsbyggandet och att marknaden har blivit något mindre koncentrerad den senaste femårsperioden. Det finns dock inga andra</P>
<P class="p215 ft17">tydliga tecken på att konkurrensen har förbättrats.<SPAN class="ft63">101</SPAN></P>
<P class="p534 ft19">Byggbranschen består av många små lokala och några få stora företag</P>
<P class="p384 ft14">Byggbranschen som helhet är präglad av ett stort antal små företag, relativt få men ett ökat antal medelstora företag samt några få stora rikstäckande företag. Den svenska byggmarknaden har följande fyra stora rikstäckande företag: Peab, Skanska, NCC och JM. Dessa företag svarade tillsammans för nästan 65 procent av de 30 största företagens omsättning 2016.<SPAN class="ft100">102 </SPAN>2014 stod företag med färre än 20 anställda för nästan 98 procent av det totala antalet företag.<SPAN class="ft100">103</SPAN></P>
<P class="p69 ft18">Små och stora företag har olika konkurrensförutsättningar. De stora rikstäckande företagen är verksamma i hela landet inom flera segment där de på lokala marknader möter konkurrens från mindre och mer specialiserade företag. Konkurrenssituationen skiljer sig åt mellan olika kommuner och marknadssegment.<SPAN class="ft114">104</SPAN></P>
<P class="p535 ft136"><SPAN class="ft65">100</SPAN><SPAN class="ft122">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft121">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7. Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN>Plats för fler som bygger mer<SPAN class="ft121">.</SPAN></P>
<P class="p465 ft136"><SPAN class="ft65">101</SPAN><SPAN class="ft122">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft121">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7. Rapporten utgick från Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN>Plats för fler som bygger mer <SPAN class="ft121">och Konkurrensverkets rapportserie 2015:2, 2015:4, 2015:5 och identifierar hur bedömningarna och förslagen i dessa utredningar har omhändertagits.</SPAN></P>
<P class="p471 ft138"><SPAN class="ft65">102</SPAN><SPAN class="ft140">Sveriges byggindustrier, </SPAN><NOBR><A href="https://www.sverigesbyggindustrier.se/30-storsta-byggforetagen__7411">www.sverigesbyggindustrier.se/30-storsta-byggforetagen__7411,</A></NOBR><A href="https://www.sverigesbyggindustrier.se/30-storsta-byggforetagen__7411"> </A>besökt <NOBR>2019-01-12.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">103</SPAN><SPAN class="ft66">Sveriges Byggindustrier (2015), </SPAN><SPAN class="ft119">Fakta om byggandet 2015.</SPAN></P>
<P class="p465 ft136"><SPAN class="ft65">104</SPAN><SPAN class="ft122">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft121">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7. Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN>Plats för fler som bygger mer<SPAN class="ft121">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="p131dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368131x1.jpg/" id="p131img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft19">Internationell konkurrens</P>
<P class="p537 ft14">Den svenska byggmarknaden präglas av en låg grad av internationell konkurrens. Samtidigt är flera av de stora svenska byggentreprenö- rerna inom bostadsbyggande verksamma i Norden och i flera euro- peiska länder, vilket pekar på möjligheten till internationell expansion.<SPAN class="ft100">105 </SPAN>På senare år har antalet utländska entreprenörer i Sverige ökat, främst inom anläggningsbranschen och på underentreprenörsidan. På anläggningssidan har utländska aktörer deltagit i och vunnit offent-</P>
<P class="p454 ft17">liga upphandlingar av stora anläggningsprojekt.<SPAN class="ft63">106</SPAN></P>
<P class="p538 ft18">Boverket lanserade i juni 2018 Buildinginsweden.se i syfte att främja konkurrensen inom byggsektorn genom att underlätta för utländska byggherrar och byggföretag som vill etablera sig i Sverige. Webbplatsen ska sprida information om vad som gäller i Sverige, från byggregler till avtalsvillkor på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft114">107</SPAN></P>
<P class="p539 ft18">Samtidigt sker en omfattande handel med byggmaterial. Den totala importen av byggmaterial till den svenska marknaden var 2017 cirka 76 miljarder kronor. Den svenska exporten uppgick samma år till cirka 80 miljarder kronor.<SPAN class="ft114">108</SPAN></P>
<P class="p540 ft19">Marknadskoncentration</P>
<P class="p541 ft18">Marknaden för bostadsbyggande kan delas in i bostadsutveckling och bostadsbyggande. Byggherren är bostadsutvecklare och den som bygger är byggentreprenör. Byggherrar kan bygga <NOBR>bostads-,</NOBR> ägande- eller hyresrätter och välja att förvalta den byggda bostaden eller bygga för vidareförsäljning.</P>
<P class="p542 ft14">En växande bostadsefterfrågan och ett ökat bostadsbyggande har bidragit till att antalet aktörer inom bostadsbyggandet har ökat och att marknadskoncentrationen har minskat. Sett till värdet av alla bostadsprojekt 2017 stod de fyra största byggföretagen JM, NCC, PEAB och Skanska tillsammans för en tredjedel av marknaden. Mot- svarande andel för 2013 var närmare 50 procent<SPAN class="ft100">109</SPAN></P>
<P class="p543 ft67"><SPAN class="ft65">105</SPAN><SPAN class="ft108">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft119">Plats för fler som bygger mer, s. 297.</SPAN></P>
<P class="p544 ft121"><SPAN class="ft65">106</SPAN><SPAN class="ft122">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft136">Plats för fler som bygger mer. </SPAN>Konkurrensverket (2013), <SPAN class="ft136">Konkurrensen i Sverige – så kan vi bygga mer och billigare, </SPAN>rapport 2013:10.</P>
<P class="p545 ft102"><SPAN class="ft65">107</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2018), </SPAN>Bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska bygg- herrar och byggföretag<SPAN class="ft103">, rapport 2018:21.</SPAN></P>
<P class="p454 ft119"><SPAN class="ft65">108</SPAN><SPAN class="ft108">Industrifakta (2018), </SPAN>Import, export samt distribution av byggvaror.</P>
<P class="p546 ft69"><SPAN class="ft65">109</SPAN><SPAN class="ft68">Byggfakta, statistik bostäder </SPAN><NOBR>2013–2017,</NOBR> beräknat på värdet på projektet och vem som var huvudbyggentreprenör.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="p132dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368132x1.jpg/" id="p132img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">En minskad marknadskoncentration totalt sett behöver inte inne- bära att konkurrensen nödvändigtvis har förbättrats då marknaderna är lokala och etablerade aktörer kan ha en stor marknadsmakt lokalt. Trots lägre marknadsandelar för de fyra stora företagen på den totala byggmarknaden har de en stark ställning på delar av marknaden för bostadsbyggande. Även medelstora företag kan vara konkurrenskraf- tiga på sina lokala marknader och ha en stark ställning lokalt.<SPAN class="ft100">110</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Lönsamhet inom bostadsutveckling</P>
<P class="p104 ft14">Även om marknadskoncentrationen inom bostadsutveckling har minskat genom tillkomsten av fler aktörer så har inte lönsamheten pressats ner. Det kan vara en indikation på att konkurrensen kan vara begränsad. I figur 3.8 redovisas utvecklingen av rörelsemarginalen inom bostadsutveckling bland några av de största företagen och utvecklingen i Stockholm i de fall där den har särredovisats. Lön- samheten inom bostadsutveckling har ökat sedan 2013 och i de fall den har fallit har den gjort det från en hög nivå. Lönsamheten är högre i Stockholmsregionen än i övriga Sverige.<SPAN class="ft100">111</SPAN></P>
<P class="p547 ft102"><SPAN class="ft65">110</SPAN><SPAN class="ft101">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft103">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7, s. 159.</SPAN></P>
<P class="p548 ft110"><SPAN class="ft65">111</SPAN><SPAN class="ft68">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft69">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">31–33.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="p133dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368133x1.jpg/" id="p133img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p549 ft142">25,0%</P>
<P class="p550 ft142">20,0%</P>
<P class="p550 ft142">15,0%</P>
<P class="p550 ft142">10,0%</P>
<P class="p551 ft142">5,0%</P>
<P class="p552 ft142">0,0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr29 td72"><P class="p271 ft143">2013</P></TD>
<TD class="tr29 td144"><P class="p553 ft143">2014</P></TD>
<TD class="tr29 td72"><P class="p431 ft143">2015</P></TD>
<TD class="tr29 td145"><P class="p554 ft143">2016</P></TD>
<TD class="tr29 td72"><P class="p35 ft143">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td144"><P class="p297 ft144">JM Stockholm</P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td145"><P class="p297 ft144"><NOBR>JM-koncern</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td72"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td147"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td144"><P class="p297 ft142">NCC/Bonava</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td145"><P class="p297 ft142"><NOBR>Skanska-Sverige</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td72"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td72"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td72"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p555 ft142"><INGENBILD zsrc="H7B368133xi2.jpg/" id="p133inl_img1"> <NOBR>Besqab-Stockholm</NOBR> <INGENBILD zsrc="H7B368133xi3.jpg/" id="p133inl_img2"> PEAB</P>
<P class="p106 ft69">Källa: Årsredovisningar <NOBR>2013–2017.</NOBR></P>
<P class="p44 ft19">Byggbar mark är en nödvändig konkurrensförutsättning</P>
<P class="p142 ft14">Den viktigaste insatsvaran inom bostadsbyggande är enligt Konkurrens- verket tillgång till byggbar mark.<SPAN class="ft100">112 </SPAN>Utbudet av mark för bostadsända- mål kan på kort sikt inte ökas vid en ökad efterfrågan. Markanvänd- ningen är begränsad och för att marken ska bli byggbar måste den också vara detaljplanelagd. Hur plan- och markanvisningsprocessen fungerar har därför betydelse för etableringsmöjligheterna och konkurrensen.<SPAN class="ft100">113</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">En stor del av den byggbara marken, inte minst i centrala lägen och i synnerhet i storstädernas innerstadsområden, ägs av kommuner.</P>
<P class="p63 ft14"><SPAN class="ft17">I</SPAN><SPAN class="ft47">Stockholm, Göteborg och Malmö producerades </SPAN><NOBR>50–70</NOBR> procent av alla nya bostadslägenheter på kommunägd mark under perioden</P>
<P class="p556 ft102"><SPAN class="ft65">112</SPAN><SPAN class="ft101">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft103">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7. Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN>Plats för fler som bygger mer<SPAN class="ft103">. Stats- kontoret (2012), </SPAN>Mark bostadsbyggande och konkurrens<SPAN class="ft103">, rapport 2012:25. ESO (2013), </SPAN>Bäste herre på täppan<SPAN class="ft103">, rapport 2013:1.</SPAN></P>
<P class="p557 ft69"><SPAN class="ft65">113</SPAN><SPAN class="ft68">Statskontoret (2012), </SPAN><SPAN class="ft110">Mark bostadsbyggande och konkurrens</SPAN>, rapport 2012:25. ESO (2013), <SPAN class="ft110">Bäste herre på täppan</SPAN>, rapport 2013:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="p134dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368134x1.jpg/" id="p134img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft14"><NOBR>2007–2012.<SPAN class="ft100">114</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN>Av Boverkets bostadsmarknadsenkät framgår att 12 pro- cent av kommunerna äger all mark som är aktuell för bebyggelse och 76 procent av kommunerna äger delar av marken som kan bebyggas.<SPAN class="ft100">115 </SPAN>Tillgången på byggbar mark kan enligt flera myndigheters utred- ningar vara begränsad för nya aktörer som en följd av att större etable- rade företag köpt mycket mark, eventuellt också av prisstrategiska skäl. Byggherrar som har möjlighet att köpa in och finansiera egen mark har en konkurrensfördel och gör företaget mindre beroende av kom-</P>
<P class="p215 ft17">munala markanvisningar.<SPAN class="ft63">116</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft111">Utveckling av byggkostnader</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Det finns olika sätt att beskriva byggkostnader. Produktionskost- naden är den totala kostnaden för alla ingående delar i ett byggprojekt; markförvärv, projektering, kommunala avgifter, kontroll, besiktning, garantier, försäkringar, kreditivränta, entreprenadarbeten och mer- värdesskatt. Den vinst eller förlust som kan uppkomma ingår också och fördelas mellan bygg- respektive markkostnaden.<SPAN class="ft100">117</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Byggkostnaderna har ökat kraftigt</P>
<P class="p559 ft14">SCB:s byggnadsprisindex (BPI) mäter den genomsnittliga prisutveck- lingen för nyproducerade bostäder. BPI följer utvecklingen av bygg- kostnaderna från ett byggherreperspektiv och ger en indikation på vad det kostar att bygga bostäder.<SPAN class="ft100">118 </SPAN>BPI mäter prisförändringar för bostadshus rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader.<SPAN class="ft100">119</SPAN></P>
<P class="p560 ft67"><SPAN class="ft65">114</SPAN><SPAN class="ft66">ESO (2013), </SPAN><SPAN class="ft119">Bäste herre på täppan</SPAN>, rapport ESO 2013:1, s. 46.</P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">115</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN>Bostadsmarknadsenkäten 2018<SPAN class="ft67">.</SPAN></P>
<P class="p561 ft102"><SPAN class="ft65">116</SPAN><SPAN class="ft101">Konkurrensverket (2015), </SPAN>Byggbar mark? En nyckelresurs vid byggande<SPAN class="ft103">, Konkurrensverkets rapportserie 2015:5. Statskontoret (2012), </SPAN>Mark bostadsbyggande och konkurrens<SPAN class="ft103">, rapport 2012:25. ESO (2013), </SPAN>Bäste herre på täppan<SPAN class="ft103">, rapport 2013:1.</SPAN></P>
<P class="p562 ft138"><SPAN class="ft65">117</SPAN><SPAN class="ft140">Sveriges byggindustrier, </SPAN><NOBR><A href="http://www.sverigesbyggindustrier.se/statistik-byggmarknad/%20kostnader__6915">www.sverigesbyggindustrier.se/statistik-byggmarknad/</A></NOBR><A href="http://www.sverigesbyggindustrier.se/statistik-byggmarknad/%20kostnader__6915"> kostnader__6915, </A>besökt <NOBR>2019-03-27.</NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">118</SPAN><SPAN class="ft101">Byggnadspriset utgörs av kostnader för byggnadsarbeten, anslutningsavgift för el och fjärr- värme/naturgas, köp av tomtmark samt kostnader för markarbeten på kvartersmark. Priset inkluderar byggherrekostnader såsom kostnader för administration, projekteringskostnader, räntekostnader och mervärdesskatt.</SPAN></P>
<P class="p563 ft147"><SPAN class="ft65">119</SPAN><SPAN class="ft146">SCB, </SPAN><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/%20byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggnadsprisindex-bpi/">www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/%20byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggnadsprisindex-bpi/"> </A><NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/%20byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggnadsprisindex-bpi/">byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggnadsprisindex-bpi/,</A></NOBR><A href="http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/%20byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggnadsprisindex-bpi/"> </A>besökt <NOBR>2019-09-23.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="p135dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368135x1.jpg/" id="p135img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft14">Av figur 3.9 framgår att BPI stigit betydligt mer än konsument- prisindex (KPI) under de senaste tjugo åren. Enligt BPI är det nästan tre gånger dyrare att uppföra en bostad 2017 jämfört med 1997.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr9 td148"><P class="p565 ft125">300</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td148"><P class="p565 ft125">250</P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td148"><P class="p565 ft125">200</P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td148"><P class="p565 ft125">150</P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td148"><P class="p565 ft125">100</P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td148"><P class="p565 ft125">50</P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td148"><P class="p565 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td148"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:28px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:22px;margin-top:6px;margin-right:-34px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr21 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-11px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr21 td122"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr21 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:6px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr21 td116"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:6px;margin-right:-12px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr21 td122"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2013</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2014</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2015</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2016</P></TD>
<TD class="tr21 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p445 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p445 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p445 ft125"><![endif]>2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td149"><P class="p45 ft130">Flerbostadshus</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td150"><P class="p566 ft130">Gruppbyggda småhus</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td68"><P class="p271 ft125">KPI</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft69">Källa: SCB, statistikdatabasen, Byggnadsprisindex.</P>
<P class="p567 ft14">Byggkostnaderna skiljer sig åt i landet och är högre i storstadsregio- nerna. De samlade byggkostnaderna har ökat under de senaste decen- nierna, särskilt priset på mark. Skillnaderna beror framför allt på att markpriset är högre i storstadsregionerna och särskilt i StorStockholm jämfört med övriga landet. Markpriserna ökade under tjugoårsperio- den <NOBR>1996–2016</NOBR> nominellt med 740 procent i Sverige som helhet och med 1 405 procent i StorStockholm.<SPAN class="ft100">120</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Det finns en kritik när det gäller hur väl BPI kan kopplas till byggkostnader. Det behöver inte vara så att höga kostnader leder till ett högt pris utan i stället kan det motsatta orsaksförhållandet råda. En ökad efterfrågan och ett begränsat utbud gör att det går att ta ut ett högt pris av slutkunden.<SPAN class="ft100">121 </SPAN>Om det finns brister i konkurrensen kan ett högt pris på slutprodukten göra det möjligt för leverantörer</P>
<P class="p568 ft103"><SPAN class="ft65">120</SPAN><SPAN class="ft101">SCB, statistikdatabasen, Markkostnad/lägenhetsarea för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region, nettokostnad.</SPAN></P>
<P class="p1 ft110"><SPAN class="ft65">121</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket (2014), </SPAN>Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse, <SPAN class="ft69">rapport 2014:14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="p136dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368136x1.jpg/" id="p136img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">av insatsvaror och tjänster att höja sina priser och marginaler. Bygg- konkurrensutredningen pekade på att om lönsamheten är hög för slutprodukten kan incitamenten försvagas att arbeta med att hålla ner prisökningar från underleverantörer.<SPAN class="ft114">122</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Faktorprisindex ökar mer än andra priser</P>
<P class="p559 ft15">Som ett mått på byggkostnadernas utveckling presenterar SCB ett faktorprisindex (FPI). FPI är ett index sammansatt av prisutveck- lingen för ett antal olika produktionsfaktorer vid byggprojekt.<SPAN class="ft104">123 </SPAN>Indexet är ett genomsnitt av kostnadsutvecklingen för byggmaterial, arbetslöner, maskiner, transporter, entreprenörens kostnad samt bygg- herrekostnaden. FPI beräknas med en sammanvägning av vikter för ett urval av priser för att uppföra en byggnad exklusive markkostnaden. Som framgår nedan av figur 3.10 har FPI ökat mer än KPI sedan mitten av <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft104">124</SPAN></NOBR></P>
<P class="p569 ft148">200</P>
<P class="p570 ft148">190</P>
<P class="p570 ft148">180</P>
<P class="p570 ft143">170</P>
<P class="p570 ft148">160</P>
<P class="p570 ft148">150</P>
<P class="p570 ft149">140</P>
<P class="p570 ft149">130</P>
<P class="p570 ft148">120</P>
<P class="p570 ft149">110</P>
<P class="p570 ft149">100</P>
<P class="p571 ft150">90</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr32 td151"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p572 ft143"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:11px;" class="p572 ft143"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p572 ft143"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr32 td122"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft150"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:10px;" class="p573 ft150"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft150"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr32 td116"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr32 td16"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:3px;margin-right:-11px;margin-bottom:2px;" class="p575 ft142"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr32 td152"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p576 ft151"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p576 ft151"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p576 ft151"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr32 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:4px;margin-right:-9px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr32 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p577 ft152"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;" class="p577 ft152"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p577 ft152"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2013</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2014</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2015</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:7px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p574 ft142"><![endif]>2016</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td151"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr34 td153"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr34 td154"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td151"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td16"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td156"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft69">Källa: SCB (2018), Faktorprisindex för byggnader.</P>
<P class="p579 ft67"><SPAN class="ft65">122</SPAN><SPAN class="ft66">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft119">Plats för fler om bygger mer</SPAN>, s. <NOBR>56–61.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">123</SPAN><SPAN class="ft101">FPI är ett kostnadsindex som inte tar hänsyn till vare sig kvalitetsförändringar hos produk- ten eller effektivitetsutveckling i produktionen.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">124</SPAN><SPAN class="ft68">SCB, statistikdatabasen Faktorprisindex för byggnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="p137dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368137x1.jpg/" id="p137img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Svenska byggkostnader bland de högsta i EU</P>
<P class="p382 ft15">Enligt Eurostats beräkningar har Sverige de högsta kostnaderna för att bygga bostäder i EU. I flera andra länder som Storbritannien, Nederländerna och Danmark har byggkostnaderna sjunkit jämfört med övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> mellan <NOBR>2007–2016</NOBR> och i Sverige låg de på samma nivå under perioden.<SPAN class="ft104">125</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Det index som Eurostat räknar fram för att mäta inköpskost- nader, baseras på kostnader för olika processer i ett standardiserat bostadsbygge. Jämförelser av priser mellan olika länder inom EU är inte helt idealisk, eftersom valet av material och utförandet av bygg- nadsprocessen varierar.<SPAN class="ft100">126 </SPAN>En förklaring till att Sverige får höga kost- nader i internationella jämförelser kan vara att Sverige är ett land med en högre boendestandard och ett relativt högt löneläge.<SPAN class="ft100">127</SPAN></P>
<P class="p61 ft18">Oberoende av hur byggkostnader mäts finns det dock indikatorer på att det finns problem inom det svenska bostadsbyggandet vad gäller kostnadsbilden.<SPAN class="ft114">128</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft111">Produktivitetsutvecklingen är negativ i byggindustrin</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">En låg produktivitetsutveckling kan vara ett tecken på att konkur- rensen fungerar mindre väl. Produktivitet kan mätas som relationen mellan förädlingsvärdet, värdet på det som produceras, med antalet arbetade timmar. Om produktionen skapar ett stort värde per arbets- timme är produktiviteten hög. På marknader som kännetecknas av ett högt konkurrenstryck riskerar företag som inte ökar produktivite- ten att slås ut från marknaden. Risken är mindre överhängande på marknader där konkurrenstrycket är svagt vilket leder till att mindre effektiva företag kan överleva.<SPAN class="ft104">129</SPAN></P>
<P class="p580 ft102"><SPAN class="ft65">125</SPAN><SPAN class="ft101">Europeiska kommissionen (2018), </SPAN>Landsrapport Sverige 2018 Med en fördjupad granskning rörande förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser, arbetsdokument från kommissionens avdelningar<SPAN class="ft103">, SWD (2018) 225.</SPAN></P>
<P class="p1 ft67"><SPAN class="ft65">126</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft119"><SPAN class="ft65">127</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket (2014), </SPAN>Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse<SPAN class="ft67">, rapport 2014:14.</SPAN></P>
<P class="p581 ft102"><SPAN class="ft65">128</SPAN><SPAN class="ft101">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft103">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7, s. 34.</SPAN></P>
<P class="p483 ft110"><SPAN class="ft65">129</SPAN><SPAN class="ft68">Konkurrensverket (2009), </SPAN>Åtgärder för bättre konkurrens – Konkurrensen i Sverige<SPAN class="ft69">, Konkurrens- verkets rapportserie 2009:4.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="p138dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368138x1.jpg/" id="p138img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">Flera studier visar att produktivitetsutvecklingen inom bygg- industrin är svag.<SPAN class="ft100">130 </SPAN>I figur 3.11 nedan redovisas produktivitetsutveck- lingen i byggindustrin jämfört med näringslivet, varuproducenter och tjänsteproducenter. Där framgår att produktiviteten för byggverk- samhet utvecklades negativt under perioden <NOBR>1993–2018</NOBR> och minskade med 9 procent. Motsvarande utveckling i näringslivet totalt var 66 pro- cents ökning, 88 procent för varuproducenter och 56 procent för tjänsteproducenter.<SPAN class="ft100">131</SPAN></P>
<P class="p582 ft106">132</P>
<P class="p583 ft125">700</P>
<P class="p226 ft125">600</P>
<P class="p226 ft125">500</P>
<P class="p226 ft125">400</P>
<P class="p226 ft125">300</P>
<P class="p226 ft125">200</P>
<P class="p33 ft125">100</P>
<P class="p584 ft127">0</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:111px;margin-top:1px;margin-right:209px;margin-bottom:-1px;" class="p585 ft154"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:431px;margin-top:1px;margin-right:-111px;margin-bottom:-321px;" class="p585 ft154"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:271px;margin-top:-159px;margin-right:49px;margin-bottom:-161px;" class="p585 ft154"><![endif]>1993, kv 1 1994, kv 1 1995, kv 1 1996, kv 1 1997, kv 1 1998, kv 1 1999, kv 1 2000, kv 1 2001, kv 1 2002, kv 1 2003, kv 1 2004, kv 1 2005, kv 1 2006, kv 1 2007, kv 1 2008, kv 1 2009, kv 1 2010, kv 1 2011, kv 1 2012, kv 1 2013, kv 1 2014, kv 1 2015, kv 1 2016, kv 1 2017, kv 1 2018, kv 1</P>
<P class="p586 ft127">Näringslivet totalt</P>
<P class="p587 ft125">Varuproducenter</P>
<P class="p588 ft125">Tjänsteproducenter</P>
<P class="p588 ft125">Byggverksamhet</P>
<P class="p432 ft69">Källa: SCB, Statsikdatabasen, Nationalräkenskaper.</P>
<P class="p433 ft37">Det är framför allt i sektorer där den internationella konkurrensen är hård som produktivitetsutvecklingen är hög, till exempel inom tillverkning av motorfordon.<SPAN class="ft155">133 </SPAN>Det svenska bostadsbyggandet är en</P>
<P class="p589 ft103"><SPAN class="ft65">130</SPAN><SPAN class="ft101">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft102">Plats för fler som bygger mer</SPAN>. Statskontoret (2009), <SPAN class="ft102">Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar!”, </SPAN>rapport 2009:6.</P>
<P class="p515 ft67"><SPAN class="ft65">131</SPAN><SPAN class="ft66">SCB, statistikdatabasen, Nationalräkenskaper.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">132</SPAN><SPAN class="ft122">Arbetsproduktiviteten definieras som förädlingsvärde/produktion per arbetad timme. Serierna visar säsongsrensad arbetsproduktivitet i olika branscher inom näringslivet och är beräk- nade som kvoter mellan förädlingsvärde och arbetade timmar som säsongsrensats separat.</SPAN></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">133</SPAN><SPAN class="ft66">J. Boumediene, G. Grahn (2015), </SPAN>Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd<SPAN class="ft67">.</SPAN></P>
<P class="p215 ft110"><SPAN class="ft69">McKinsey & Co (2012), </SPAN>Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin, <SPAN class="ft69">Svenskt Näringsliv.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="p139dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368139x1.jpg/" id="p139img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">inhemsk industri som inte är utsatt för konkurrenstryck från utländska företag. Dessa präglas ofta av en låg produktivitetsutveckling.<SPAN class="ft100">134</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Det finns svenska och utländska studier som ifrågasätter att produktivitetsutvecklingen skulle vara särskilt låg inom byggsektorn då bland annat korrekt data om kvalitetsutvecklingen saknas.<SPAN class="ft100">135 </SPAN>Det finns en osäkerhet vid mätning av produktivitetsutveckling, men kritik mot byggindustrins låga produktivitetsutveckling är inte unikt för Sverige. Produktiviteten i byggbranschen hos flera <NOBR>OECD-länder</NOBR> har under många år utvecklats sämre än i andra branscher och det finns indikationer på att produktionsgapet ökar.<SPAN class="ft100">136</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">I takt med att kunskapssamhället blivit en växande del av ekono- min har betydelsen av immateriella investeringar<SPAN class="ft100">137 </SPAN>för produktivitet och tillväxt uppmärksammats allt mer.<SPAN class="ft100">138 </SPAN>Multifaktorproduktiviteten, det vill säga bidraget från den tekniska utvecklingen och utvecklingen av kunskap till produktiviteten, har minskat i byggindustrin till skill- nad från andra branscher där den har ökat.<SPAN class="ft100">139</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft111">Konkurrens, innovationer och tillväxt</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Faktorer som öppenhet i marknaderna, konkurrens, förändring och innovationer spelar en avgörande roll för tillväxten i ekonomin.<SPAN class="ft100">140</SPAN></P>
<P class="p120 ft21">Den marknad som företag har tillgång till påverkar utvecklings- arbetet och har betydelse för produktivitetsutvecklingen. I SCB:s analys av näringslivets innovationsaktiviteter delas företagen upp i fyra grupper beroende på sin innovationsverksamhet. Studien visar att byggindustrin har få företag som kategoriseras som förnyare eller</P>
<P class="p590 ft102"><SPAN class="ft65">134</SPAN><SPAN class="ft101">Nordic Competition Authorities (2014), </SPAN>Vision for Competition – Competition Policy towards 2020<SPAN class="ft103">, rapport 2014:1.</SPAN></P>
<P class="p483 ft102"><SPAN class="ft65">135</SPAN><SPAN class="ft101">H. Lind, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">H-S.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> Song (2012), </SPAN>Dålig produktivitet i byggindustrin – Ett faktum eller ett mätfel<SPAN class="ft103">, Sveriges Byggindustrier.</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">136</SPAN><SPAN class="ft108">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft119">Plats för fler som bygger mer</SPAN>.</P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">137</SPAN><SPAN class="ft101">Med immateriella investeringar avses investeringar i bland annat kunskap i form av nya produkter och processer, organisationer och marknadsföring. </SPAN><NOBR>H-O.</NOBR> Hagén (2018), <SPAN class="ft102">Betydelsen av produktivitet, innovationer och marknader</SPAN>.</P>
<P class="p114 ft138"><SPAN class="ft65">138</SPAN><SPAN class="ft140">A. Joung (1998), Measuring Intangible Investment, </SPAN><A href="https://www.oecd.org/sti/ind/1943301.pdf">www.oecd.org/sti/ind/1943301.pdf. </A>C. Corrado, D. Hulten, D. Sichel (2006), Intangible Capital and Economic Growth. National Bureau of Economic Research Working Paper 11948.</P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">139</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">H-O.</SPAN></NOBR> Hagén (2012), <SPAN class="ft102">Does Sweden give away its TFP for free? </SPAN>i SCB:s Productivity yearbook 2006. <NOBR>H-O.</NOBR> Hagén (2012), <SPAN class="ft102">Multifactor productivity growth in Sweden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">1993–2010</SPAN></NOBR><SPAN class="ft102"> </SPAN>i SCB:s Productivity yearbook 2012.</P>
<P class="p591 ft69"><SPAN class="ft65">140</SPAN><SPAN class="ft68">P. Romer (1994), The Origins of Endogenous Growth, </SPAN><SPAN class="ft110">The Journal of Economic Per- spectives</SPAN>, 8(1), s. <NOBR>3–22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="p140dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368140x1.jpg/" id="p140img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft17">innovatörer och att dessa företag främst återfinns där marknaden som företagen verkar på är nationell eller internationell.<SPAN class="ft63">141</SPAN></P>
<P class="p117 ft14">SP Trätek gjorde på uppdrag av Nordic Innovation en uppskatt- ning av samhällskostnader på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna. Olikheter i byggreglerna innebär att husföre- tag måste anpassa sina hus för varje land, samt att mycket arbete går åt till att diskutera lösningar med lokala myndigheter. Samhällets kostnader per år för skillnader i byggregler för nyproducerade bostäder i Sverige uppskattades i rapporten till <NOBR>40–60</NOBR> miljoner euro 2009. Den dominerande andelen avsåg indirekta kostnader och brist på kon- kurrens på grund av skillnader i regelverket. Kostnaden för en nypro- ducerad bostad uppskattades till 2 <NOBR>000–4</NOBR> 000 euro.<SPAN class="ft100">142</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Studier visar att andelen innovativa företag är färre i nästan alla storleksklasser i byggindustrin jämfört med andra branscher inom näringslivet. Den generella bilden är att produktinnovationer är mindre vanliga inom byggindustri än i övriga näringslivet och att skillnaderna har ökat över tid.<SPAN class="ft100">143 </SPAN>Det har gjorts en svensk studie för att uppskatta immateriella investeringar i olika branscher med hjälp av företagsdata.<SPAN class="ft100">144 </SPAN>Det framgår av studien att de totala investeringarna i kunskap per anställd<SPAN class="ft100">145 </SPAN>är lägst inom byggindustrin och väsentligt lägre än i nästan alla andra branscher.<SPAN class="ft100">146</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Innovationer viktigt för ett effektivare byggande</P>
<P class="p103 ft21">Innovationer inom bostadsbyggandet kan ske på flera sätt. Exem- pelvis genom nya processer att bygga och leverera bostäder på, till exempel genom prefabricering och industrialiserat byggande. Nya affärsmodeller kan utvecklas genom nya sätt att handla upp leveran- törer eller genom nya upplåtelseformer. Bostäder med nya lösningar</P>
<P class="p420 ft119"><SPAN class="ft65">141</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">H-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> Hagén (2018), </SPAN>Betydelsen av produktivitet, innovationer och marknader<SPAN class="ft67">.</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">142</SPAN><SPAN class="ft101">Nordic Innovation (2012), </SPAN>Uppskattning av samhällskostnader för bostäder på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna<SPAN class="ft103">, rapport 2012:06.</SPAN></P>
<P class="p592 ft136"><SPAN class="ft65">143</SPAN><SPAN class="ft135">N. Rosenberg (1971), </SPAN>The Economics of Technological Change: Selected Readings<SPAN class="ft121">, N. Rosenberg (1972) </SPAN>Technology and American Economic Growth<SPAN class="ft121">, N. Rosenberg (1976) </SPAN>Perspectives on Technology<SPAN class="ft121">. Eurostat, </SPAN><NOBR><A href="https://ec.europa.eu/eurostat/web/microdata/community-innovation-survey"><SPAN class="ft121">https://ec.europa.eu/eurostat/web/microdata/community-innovation-</SPAN></A></NOBR><A href="https://ec.europa.eu/eurostat/web/microdata/community-innovation-survey"><SPAN class="ft121"> survey </SPAN></A><SPAN class="ft121">besökt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2018-12-01.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">144</SPAN><SPAN class="ft66">SCB (2016), </SPAN>Utveckling av innovationer för innovation <SPAN class="ft67">s. 17.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">145</SPAN><SPAN class="ft122">I definitionen inräknas innovationsinvesteringar, investeringar i mjukvara, såväl egen- producerad som köpt, marknadsföring, organisationsförändringar och kompetensutveckling.</SPAN></P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">146</SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">H-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> Hagén (2016), </SPAN>Intangible investments, innovativeness and internationalisation in the Swedish business sector 2015<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="p141dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368141x1.jpg/" id="p141img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft14">kan bygga på ett mer resurseffektivt utnyttjande av mark, material och arbete eller genom en smartare utformning av bostäder. Inno- vationer inom byggmaterialindustrin kan ske genom att befintliga produkter får en bättre kvalitet. Till exempel genom att metoder för att öka hållfastheten eller bearbetbarhet i betong utvecklas och provas i experimentmiljö och sedan introduceras i byggprojekt. Bygg- produkter kan utvecklas genom processutveckling mot mer indu- striella metoder vid byggentreprenader. Detta gäller exempelvis pre- fabricering av stommar, installationer eller våtrumsmoduler.<SPAN class="ft100">147</SPAN></P>
<P class="p90 ft21">Vägen till kommersialisering av en produktidé inom byggbranschen är ofta lång. Det finns flera skäl till att innovationer inte når markna- den och att utveckling tar lång tid. En underentreprenör måste till exempel övertyga flera andra företag (entreprenörer, beställare och konsulter) om fördelarna hos en innovativ produkt. Livscykeln är lång för byggnader och deras delar svårutbytbara, vilket kan ställa högre krav på verifiering genom provning än i andra branscher. Många byggprojekt genomförs med detaljerade tekniska beskriv- ningar och små möjligheter för entreprenören att avvika från den föreskrivna lösningen. Det betyder att branschens vana att hantera innovationer är begränsad.<SPAN class="ft105">148</SPAN></P>
<P class="p594 ft14">Den projektbaserade verksamheten ger svaga och kortsiktiga kopp- lingar mellan aktörerna och kan försvåra lärande och produktivitets- utveckling som leder till värdeskapande.<SPAN class="ft100">149 </SPAN>Inom byggprocessen ska ett stort antal yrkesgrupper samordnas och engageras. Den projekt- baserade verksamheten och de många aktörerna fragmenterar bygg- processen och kan hindra en utveckling mot mer resurseffektiva metoder som till exempel mer industriella byggmetoder.<SPAN class="ft100">150</SPAN></P>
<P class="p595 ft103"><SPAN class="ft65">147</SPAN><SPAN class="ft101">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft102">Plats för fler som bygger mer</SPAN>. SOU 2000:44, <SPAN class="ft102">Från byggsekt till byggsektor</SPAN>.</P>
<P class="p596 ft102"><SPAN class="ft65">148</SPAN><SPAN class="ft101">Vinnova (2017), </SPAN>Från idé till affär – Framgångsrika innovationsprocesser inom samhälls- byggandet<SPAN class="ft103">, dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2016–02653.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p597 ft102"><SPAN class="ft65">149</SPAN><SPAN class="ft101">A. Dubois, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">L-E</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> Gadde (2002), </SPAN>The construction industry as a loosely coupled system: implications for productivity and innovation<SPAN class="ft103">, Construction Management and Economics vol 20, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">621–631.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p598 ft121"><SPAN class="ft65">150</SPAN><SPAN class="ft122">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft136">Plats för fler som bygger mer</SPAN>. Nybyggar- kommissionen (2014), <SPAN class="ft136">En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 förslag för ökat byggande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="p142dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368142x1.jpg/" id="p142img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft30"><SPAN class="ft19">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft156">Den svenska bostadsbyggnadsmarknaden är fragmenterad</SPAN></P>
<P class="p600 ft14">Höga kostnader och låg produktivitetsutvecklingen inom bostads- byggandet kan enligt Byggkonkurrensutredningen och Konkurrens- verket bero på att den svenska bostadsmarknaden är fragmenterad, det vill säga att Sverige inte är att betrakta som en nationell marknad.<SPAN class="ft100">151 </SPAN>Decentraliseringen av ansvaret till kommunerna för tillämpningen av de olika regelverk om bostadsbyggandet gör att de lokala förut- sättningarna och tillämpningen skiljer sig åt lokalt. Det innebär att marknadsförutsättningarna för bostadsbyggande kan bli lokala och därigenom försvåra etablering och leda till att konkurrenstrycket</P>
<P class="p325 ft17">försvagas.<SPAN class="ft63">152</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Förutsättningarna för byggande skiljer sig åt mellan kommuner, exempelvis genom att kommunerna tolkar plan- och bygglagen (PBL)<SPAN class="ft100">153 </SPAN>och tillhörande föreskrifter olika samt att plan- och mark- anvisningsprocesserna skiljer sig åt mellan kommuner. Skillnader mellan hur kommuner agerar gentemot byggherrar gör att förut- sättningarna för att bygga bostäder varierar och försämrar förutsätt- ningarna för upprepning och lärande, utnyttjandet av skalfördelar samt utveckling av långsiktiga och effektiva värdekedjor<SPAN class="ft100">154</SPAN>, som kan sänka byggkostnaderna. En högre grad av enhetlighet och transparens ger förutsättningar för att byggnader kan upphandlas och byggas i hela landet vilket skapar skalfördelar. Därigenom stimuleras inno- vativa lösningar och volymer som kan vara attraktiva för såväl större som mindre aktörer inom bostadsbyggandet. Det ger förutsättningar för att kunna bygga kostnadseffektivt och i lägen där det annars inte är lönsamt.<SPAN class="ft100">155</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Enligt Konkurrensverket är det ett problem för bygg- och bygg- materialindustrin att det finns många lokala preferenser som är häm-</P>
<P class="p601 ft121"><SPAN class="ft65">151</SPAN><SPAN class="ft122">Byggkonkurrensutredningen</SPAN><SPAN class="ft136">, </SPAN>SOU 2015:105, <SPAN class="ft136">Plats för fler som bygger mer</SPAN>. Konkurrens- verket (2018), <SPAN class="ft136">Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utvecklingen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft136">2015–2018</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov</SPAN>, Konkurrensverkets rapportserie 2018:7.</P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">152</SPAN><SPAN class="ft101">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft102">Plats för fler som bygger mer</SPAN>. Statskontoret (2012), <SPAN class="ft102">Mark bostadsbyggande och konkurrens</SPAN>, rapport 2012:25. ESO (2013<SPAN class="ft102">), Bäste herre på täppan</SPAN>, rapport 2013:1</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">153</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">154</SPAN><SPAN class="ft122">Värdekedjan utgörs av alla de aktörer som är inblandade i aktiviteter för att skapa ett mervärde för slutprodukten för företaget och dess kunder. Värdekedjan är det sammanlagda resultatet av hur alla aktörer på byggherresidan tillsammans arbetar för att producera bostäder.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">155</SPAN><SPAN class="ft122">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, </SPAN><SPAN class="ft136">Plats för fler som bygger mer</SPAN>. Konkurrens- verket (2018), <SPAN class="ft136">Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utvecklingen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft136">2015–2018</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov</SPAN>, Konkurrensverkets rapportserie 2018:7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="p143dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368143x1.jpg/" id="p143img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">mande för byggbranschens utvecklingsförmåga. Det kan till exempel handla om kommuner som förordar att ett visst byggmaterial ska användas i ett hus eller ställer andra krav. Enligt Konkurrensverket ser företag behov av enhetliga nationella regler för att konkurrera på hela den nationella marknaden. Enligt myndighetens rapport menar flera aktörer att det är svårt att industrialisera byggprocessen när regler inte tillämpas enhetligt nationellt. De upplever att krav kan ha oklara grunder, sakna lagstöd och inte vara förenliga med samord- ning och möjligheten att utveckla och producera till exempel serie- tillverkade hus som kan byggas i hela landet.<SPAN class="ft100">156</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Allt fler företag arbetar med nya typer av produktionsprocesser för att sänka byggkostnaderna och bostadspriserna. Utgångspunkten är bland annat att arbeta utifrån ett mer industriellt perspektiv. En omställning tar dock tid då plan- och byggprocessen är lång och det kan ta tid att förändra värdekedjor och produktionssystem.<SPAN class="ft100">157</SPAN></P>
<P class="p15 ft15">Ofta talas det om industriellt byggande och serietillverkade hus i ett sammanhang. Det handlar oftast om ett sammanhang för att beskriva hur byggkostnaderna kan sänkas genom en produktion som mer liknar annan tillverkningsindustri. Det är svårt att exakt defi- niera vad ett industriellt byggande eller ett serietillverkat hus är. Boverket har använt begreppet seriebyggda hus.<SPAN class="ft104">158</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">3.2.7</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser om konkurrenssituationen</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren. Flera aktörer har kom- mit in på marknaden för bostadsbyggande men variationen i utbudet har inte ökat väsentligt och produktiviteten inom bostadsbyggandet är fortsatt låg. Hur sambanden ser ut mellan byggpriser och boende- kostnader kommer att bestämmas av utbuds- och efterfrågeförhål- landen på bygg- och bostadsmarknaderna. I detta sammanhang är</P>
<P class="p285 ft102"><SPAN class="ft65">156</SPAN><SPAN class="ft101">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft103">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7, s. 132 och 157.</SPAN></P>
<P class="p581 ft102"><SPAN class="ft65">157</SPAN><SPAN class="ft101">Konkurrensverket (2018) </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft103">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7, s. 84.</SPAN></P>
<P class="p602 ft147"><SPAN class="ft65">158</SPAN><SPAN class="ft146">Ett seriebyggt hus innebär en specifikation av byggnaden som definierar dess utformning och inte hur den produceras. Seriebyggda hus kan produceras på olika sätt, platsbyggt, förtillverkning av element eller volymer på fabrik, specifikationen är dock densamma varje gång byggnaden uppförs. Det är enligt Boverket den som uppför huset, det vill säga bygg- herren, som avgör om huset blir seriebyggt. Boverket (2017), </SPAN><SPAN class="ft157">En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus</SPAN>, rapport 2017:23.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft18">konkurrenssituationen avgörande. Konkurrensen kan stimulera före- tagen att utveckla nya produkter och metoder för en effektivare produktion. En väl fungerande konkurrens har därför betydelse för kostnadsutveckling, produktivitet och kvalitet.</P>
<P class="p194 ft18">De byggbehovsvolymer som behövs har inte producerats i Sverige sedan miljonprogrammet. Byggbranschen är mycket konjunktur- känslig. Byggbehovet är stort och gäller över en lång tidsperiod. Det är nödvändigt med produktivitetsförbättringar om byggandet ska hållas på en hög nivå. Annars minskar tillväxten i ekonomin och väl- ståndet minskar när stora resurser behöver användas i mindre pro- duktiva delar av ekonomin.</P>
<P class="p94 ft14">Kopplingen mellan byggsektorn och innovationssystemet är svag. Aktörer på byggherresidan saknar starka incitament att initiera utveck- lingsinsatser och testa innovationer. Bostadsbyggandet är i hög grad projektorienterat vilket kan försvåra lärande och utveckling inom byggindustrin och att effektiva värdekedjor utvecklas. Byggindu- strin har en lägre förnyelseförmåga än många andra branscher och har inte lyckats förbättra sin produktivitet över tiden. Ökade kost- nader kan bero på en låg effektivitet men även på ökade krav på nya bostäder från lagstiftning och kunder.</P>
<P class="p97 ft21">Den marknad som företag har tillgång till har betydelse för pro- duktivitetsutvecklingen. Bostadsbyggnadsmarknaden är fragmenterad och avgränsad i lokala marknader. Det kan motverka process- och produktinnovationer och begränsa konkurrensen. Olika tillämp- ningar av byggregelverket kan avgränsa den nationella marknaden i lokala marknader och minska konkurrensen. Det kan leda till ett mindre varierat bostadsutbud, en sämre produktivitetsutveckling och högre kostnader.</P>
<P class="p603 ft14">Olika tolkningar av kraven i BBR skapar oförutsägbarhet och osäkerhet och kan hämma innovation och nytänkande. Byggkost- naderna påverkas om det innebär kostnader att anpassa varje enskilt projekt om olika tolkningar görs vid prövningen av bygglov och bedömning vid starbesked. Detta kan medföra att upprepning, lärande och skalfördelar motverkas. Därigenom kan produktivitets- och kost- nadsutvecklingen påverkas negativt av ett oförutsägbart byggregelverk.</P>
<P class="p97 ft14">Det är viktigt att det finns ett innovationsklimat som ger incita- ment att utveckla nya produkter och produktionssätt. Förekomsten av dominerande företag, fåtalskonkurrens och olika etableringshinder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="p145dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368145x1.jpg/" id="p145img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">gör att det är viktigt att de bestämmelser som staten föreskriver ger förutsättningar för nyetableringar, investeringsvilja och konkurrens.</P>
<P class="p14 ft14">Byggregelverket bör främja innovation, nytänkande och bidra till att ge branschen förutsättningar att utvecklas mot en högre grad av effektivitet. Det är viktigt för att ett mer varierat byggande och en högre produktivitet. För att skapa sådana incitament är det viktigt med förutsägbara bestämmelser för aktörer på byggherresidan så att de kan utveckla nya lösningar och koncept som kan byggas på en större marknad. Därigenom kan konkurrensen öka och bidra till ett större utbud av bostäder till rimligare kostnader.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">3.3</SPAN><SPAN class="ft99">Digitalisering</SPAN></P>
<P class="p604 ft18">Digitalisering är verksamhetsutveckling med teknikens möjligheter och användarens fokus.<SPAN class="ft114">159 </SPAN>Regeringen har i en digitaliseringsstrategi satt ett övergripande mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen har också satt fem delmål om digital kompetens, trygghet, innovation, ledning och infra- struktur.<SPAN class="ft114">160</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Digitaliseringens utbredning</SPAN></P>
<P class="p397 ft18">I en översyn av digitaliseringens utveckling i Sverige gjord av Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development (OECD) 2018 konstaterades att Sverige är ett av de ledande <NOBR>OECD-länderna</NOBR> inom spridning och användning av digital teknik och att förmågan att ta till sig digital omvandling i Sverige har varit viktig för den ekonomiska utvecklingen de senaste åren. OECD identifierade sam- tidigt integritet och innovation som utmaningar för Sveriges fort- satta digitalisering.<SPAN class="ft114">161</SPAN></P>
<P class="p190 ft17">2017 genomförde Tillväxtverket en undersökning med närmare</P>
<P class="p186 ft17">10 000 svarande företag där det framgår att företagen inom bygg är</P>
<P class="p605 ft67"><SPAN class="ft65">159</SPAN><SPAN class="ft108">Myndigheten för digital förvaltning, </SPAN><NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2018-12-28.</NOBR></P>
<P class="p606 ft102"><SPAN class="ft65">160</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2017-05-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi<SPAN class="ft103">, dnr. N2017/03643/D, s. 6 och 11.</SPAN></P>
<P class="p186 ft110"><SPAN class="ft65">161</SPAN><SPAN class="ft109">OECD (2018), </SPAN>OECD Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden<SPAN class="ft69">, s. 13.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="p146dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368146x1.jpg/" id="p146img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p607 ft14">digitaliserade i minst utsträckning jämfört med flera andra branscher.<SPAN class="ft100">162 </SPAN>Liknande slutsatser har dragits i andra studier. Tillväxtanalys kon- staterade 2017 att företag inom bygg placerar sig sist jämfört med flera andra branscher när det gäller övergripande digital mognad och användande av <NOBR>it-baserade</NOBR> affärssystem, kundhanteringssystem, sociala medier samt system för marknad och integration.<SPAN class="ft100">163 </SPAN>Industrifakta konstaterade 2017, efter 300 intervjuer med personer inom olika delar av byggbranschen, att den digitala nivån i byggsektorn är låg. Som exempel framkom att mindre än hälften av de svarande bedömde att de kan erbjuda digitaliseringstjänster i sitt tjänsteutbud samt att 35 procent uppgav att de aktivt arbetar med digitalisering i verksam- hets- och affärsplaner. Industrifakta såg emellertid tecken på att digitaliseringstakten i byggbranschen hade börjat öka.<SPAN class="ft100">164</SPAN></P>
<P class="p87 ft15">Byggbranschens låga placering i branschjämförelser av digital mognad är inte unikt för Sverige, utan kännetecknar byggbranschen i flera länder.<SPAN class="ft104">165 </SPAN>En förklaring är att byggbranschen består av många småföretag som inte har resurser och incitament att på egen hand satsa på digitalisering.<SPAN class="ft104">166</SPAN></P>
<P class="p608 ft30"><SPAN class="ft19">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft156">Boverkets och Lantmäteriets digitaliseringsarbete gällande detaljplaner och byggregler</SPAN></P>
<P class="p609 ft14">Lantmäteriet har i slutrapporten Digitalt först lyft ett par generella behov för att öka digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen. Bland annat framhåller de att det inte alltid kommer att vara samma offent- liga organisation som investerar i digitalisering som sedan kommer att kan ta del av effekterna. Därför måste frågorna hanteras på över- gripande nivåer ur ett helhetsperspektiv menar Lantmäteriet. Det sak- nas vidare en fungerande och modern ramlagstiftning för den offentliga sektorns gemensamma informationsförsörjning samt gemensamma</P>
<P class="p610 ft102"><SPAN class="ft65">162</SPAN><SPAN class="ft101">Tillväxtverket (2018), </SPAN>Digitalisering i svenska företag – Temarapport 0253, nr 7 i serien om Företagsvillkor och verklighet<SPAN class="ft103">, tab. 3.6 och s. 24.</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">163</SPAN><SPAN class="ft66">Tillväxtanalys (2017), </SPAN><SPAN class="ft119">Digital mognad i svenskt näringsliv, r</SPAN>apport 2017:02, tab. 5, s. 22.</P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">164</SPAN><SPAN class="ft101">Industrifakta AB på uppdrag av AB Svensk Byggtjänst (2017), </SPAN><SPAN class="ft102">Byggbranschen och digitalisering</SPAN>, s. <NOBR>3–6.</NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">165</SPAN><SPAN class="ft101">McKinsey & Co (2016), </SPAN><SPAN class="ft102">Imagining construction’s digital future</SPAN>. Boston Consulting Group (2016), <SPAN class="ft102">Digital engineering and construction – The transformative power of building information modelling</SPAN>.</P>
<P class="p468 ft110"><SPAN class="ft65">166</SPAN><SPAN class="ft68">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck- lingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft69">, Konkurrensverkets rapport- serie 2018:7 s. 45.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="p147dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368147x1.jpg/" id="p147img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft15">juridiska tolkningar och styrningar för framtagning och användning av förvaltningsgemensamma lösningar. Det gäller bland annat digi- tala signaturer, <NOBR>e-legitimation,</NOBR> myndighetsbrevlåda, att anslå ärenden, digital ansökan, digitalt diariesystem, digital arkivering, säkerhet och integritet, menar Lantmäteriet.<SPAN class="ft104">167</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Boverket och Lantmäteriet har ett gemensamt ansvar för att kravet på innehåll i detaljplaner ska fungera tillsammans med kraven på hur de tillgängliggörs nationellt. En målsättning är att alla nya detaljplaner som tas fram från och med 2022 ska kunna vara digitala, enhetliga och oberoende av programvara.<SPAN class="ft114">168</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Boverket fick 2017 i uppdrag att till och med augusti 2020 verka för en enhetlig digital tillämpning av PBL genom att främja digitala standarder, klargöra roller och ansvar mellan aktörer för en digital utveckling inom samhällsbyggnadsprocessen samt ge författnings- förslag som innebär krav på digital planerings- och bygginformation, standarder, gränssnitt och informationsflöden mellan samhällsaktö- rer.<SPAN class="ft100">169 </SPAN>I Boverkets uppdrag ingår att se till att de krav som ställs i förhållande till byggreglerna ska kunna hanteras och kontrolleras digitalt. Datorstödda projekteringshjälpmedel finns i form av exem- pelvis rit- och beräkningsprogram, varav en del klarar att göra kon- troller mot olika krav i byggreglerna. Boverket kommer identifiera vilka digitala verktyg som finns på marknaden i dag för kontroll av att krav i exempelvis BBR och EKS uppfylls samt hur Boverket skulle kunna underlätta tillämpning av byggregler i digitala verktyg.<SPAN class="ft100">170</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">2018 lät Boverket utföra en förstudie om möjligheter för digitali- serade byggregler i syfte att ge en bild av i vilken utsträckning bransch- aktörer arbetar digitalt samt hur de ser på ett eventuellt digitalise- rande av BBR och Boverkets konstruktionsregler (EKS)<SPAN class="ft100">171</SPAN>. Arton personer intervjuades i sina roller som byggherre, arkitekt, konstruktör, kommunchef för bygglov och tillsyn samt entreprenör. Av flera svar</P>
<P class="p611 ft102"><SPAN class="ft65">167</SPAN><SPAN class="ft101">Lantmäteriet (2018), </SPAN>Digitalt först – För en smartare samhällsbyggnadsprocess, rapport 2018:1<SPAN class="ft103">, s. 21 och 24.</SPAN></P>
<P class="p612 ft138"><SPAN class="ft65">168</SPAN><SPAN class="ft140">Boverket, </SPAN><NOBR><A href="https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/digitalisering-av-samhallsbyggnadsprocessen/">www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/digitalisering-av-</A></NOBR><A href="https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/digitalisering-av-samhallsbyggnadsprocessen/"> samhallsbyggnadsprocessen/, </A>besökt <NOBR>2019-03-27.</NOBR></P>
<P class="p613 ft102"><SPAN class="ft65">169</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2017-12-03,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen, <SPAN class="ft103">dnr. N2017/07543/PBB. Boverket, </SPAN><NOBR><A href="https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/digitalisering-av-samhallsbyggnadsprocessen/"><SPAN class="ft103">www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/digitalisering-av-</SPAN></A></NOBR><A href="https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/digitalisering-av-samhallsbyggnadsprocessen/"><SPAN class="ft103"> samhallsbyggnadsprocessen/, </SPAN></A><SPAN class="ft103">besökt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2018-12-28.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft119"><SPAN class="ft65">170</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket (2018), </SPAN>Förstudie: Framtidssäkrad målbild digitala byggförfattningar<SPAN class="ft67">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">11–12.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p484 ft69"><SPAN class="ft65">171</SPAN><SPAN class="ft68">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="p148dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368148x1.jpg/" id="p148img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">framgår att det inte är ovanligt att personer skriver ut olika doku- ment för användning i pappersformat och sedan scannar och sparar digitalt. Det gäller till exempel dokument som kräver någon form av interaktivitet såsom checklistor, dokument som ska undertecknas eller ändringar på ritningar.<SPAN class="ft114">172</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">På fråga, från oss, om vad vi behöver ta hänsyn till i utformningen av kraven i BBR och EKS för att möjliggöra digitalisering av BBR respektive kontrollen av kraven har Boverket uppgett att maskinella beslut inte är möjliggjorda i dag då det fordrar att innebörden av varje byggbestämmelse först behöver programmeras så att den blir hanterbar av ett datorprogram. Detta avser Boverket att göra centralt i ett så kallat applikationsprogrammeringsgränssnitt (API) som mark- nadens programvaror kan använda sig av för bearbetning av använ- darnas indata. Boverket framhäver att maskinell kontroll fordrar detaljerade regler, vilket behöver vägas mot önskad flexibilitet av reglerna.<SPAN class="ft100">173 </SPAN>I dag tillhandahåller Boverket ett API avseende geografisk data som möjliggör att mycket precist kunna finna var gränserna går mellan zoner för snölaster, vindlaster och temperaturer. Boverket undersöker möjligheterna att tillhandahålla ett API för en mer generell digital tillämpning av byggreglerna. Boverket konstaterar emellertid att det fordrar övergripande insatser och utredningsbehov. Exempelvis behöver hantering av upphovsrättsligt skyddade standarder som är föreskrivna som gällande utredas. Det omfattar till exempel euro- koderna, men även andra standarder som är föreskrivna i BBR. Vidare ser Boverket en stor utmaning med att programmerings- mässigt koppla rätt bestämmelse till vad den avser, så kallad klassi- ficering. Ett samarbetsprojekt kallat CoClass pågår om detta.<SPAN class="ft100">174</SPAN></P>
<P class="p152 ft19"><SPAN class="ft19">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser om digitalisering</SPAN></P>
<P class="p104 ft21">Vi menar att det i dagsläget inte finns förutsättningar för att för- ändra PBL och tillhörande föreskrifter utifrån digitaliseringsper- spektivet, eftersom det ännu inte framkommit vad eventuella behov andra pågående och genomgripande regeringsuppdrag avseende digi- talisering leder till. Vi noterar att Boverket framhåller att en maski-</P>
<P class="p614 ft119"><SPAN class="ft65">172</SPAN><SPAN class="ft66">Sweco (2018), </SPAN>Analoga spiken i kistan eller slå huvudet på den digitala spiken<SPAN class="ft67">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">14–15.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">173</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft65">174</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2018), </SPAN>Förstudie: Framtidssäkrad målbild digitala byggförfattningar<SPAN class="ft103">, s. 15, 20,</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><NOBR>23–24,</NOBR> 28 och <NOBR>33–34.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="p149dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368149x1.jpg/" id="p149img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">nell kontroll av om krav är uppfyllda skulle kräva detaljerade bestäm- melser, vilket behöver vägas mot önskad flexibilitet i bestämmel- serna. I kapitel 5 återkommer vi till frågan om hur kraven i BBR bör utformas.</P>
<P class="p74 ft34"><SPAN class="ft34">3.4</SPAN><SPAN class="ft99">Agenda 2030 och hållbarhet</SPAN></P>
<P class="p62 ft14">2015 antog Förenta nationerna (FN) 17 globala mål för hållbar ut- veckling genom Agenda 2030. Agendan innebär att alla medlems- länder i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljö- mässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030.<SPAN class="ft100">175 </SPAN>I det elfte målet om hållbara städer och samhällen nämns bland annat målen att senast 2030 säkra tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt över- komliga bostäder respektive verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integre- rad och hållbar planering och förvaltning av bostäder.<SPAN class="ft100">176</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">I den nationella handlingsplanen för Agenda 2030 lyfter reger- ingen fram följande sex fokusområden: ett jämlikt och jämställt sam- hälle, hållbara samhällen, en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbart företagande, en hållbar och hälsosam livsmedelskedja samt kunskap och innovation.<SPAN class="ft100">177 </SPAN>Inom fokusområdet hållbara samhällen poängterar regeringen att stads- utveckling ska utgå från en helhetssyn och omfatta miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Det handlar bland annat om att åstadkomma goda livsmiljöer med väl fungerande och robusta bostäder som utformas för alla. Hållbar samhällsutveckling ska enligt handlingsplanen inkludera <NOBR>funktionshinders-,</NOBR> <NOBR>jämställdhets-,</NOBR> äldre- och barnrättsperspektiven.<SPAN class="ft100">178 </SPAN>Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling</P>
<P class="p615 ft103"><SPAN class="ft65">175</SPAN><SPAN class="ft101">Agenda </SPAN><NOBR>2030-delegationen,</NOBR> <NOBR><A href="https://agenda2030delegationen.se/agenda-2030/om-agendan">https://agenda2030delegationen.se/agenda-2030/om-agendan,</A></NOBR><A href="https://agenda2030delegationen.se/agenda-2030/om-agendan"> </A>besökt <NOBR>2019-02-04.</NOBR></P>
<P class="p616 ft121"><SPAN class="ft65">176</SPAN><SPAN class="ft122">Agenda </SPAN><NOBR>2030-delegationen,</NOBR> <NOBR><A href="https://agenda2030delegationen.se/blogg/agenda-2030/om-agendan/mal-11/,besökt">https://agenda2030delegationen.se/blogg/agenda-2030/om-</A></NOBR><A href="https://agenda2030delegationen.se/blogg/agenda-2030/om-agendan/mal-11/,besökt"> </A><NOBR><A href="https://agenda2030delegationen.se/blogg/agenda-2030/om-agendan/mal-11/,besökt">agendan/mal-11/,besökt</A></NOBR><A href="https://agenda2030delegationen.se/blogg/agenda-2030/om-agendan/mal-11/,besökt"> </A><NOBR>2019-11-05.</NOBR></P>
<P class="p617 ft121"><SPAN class="ft65">177</SPAN><SPAN class="ft122">Regeringen, </SPAN><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-har-beslutat-om-sveriges-handlingsplan-for-agenda-2030">www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-har-beslutat-om-</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-har-beslutat-om-sveriges-handlingsplan-for-agenda-2030"> </A><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-har-beslutat-om-sveriges-handlingsplan-for-agenda-2030">sveriges-handlingsplan-for-agenda-2030,</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-har-beslutat-om-sveriges-handlingsplan-for-agenda-2030"> </A>besökt <NOBR>2019-02-04.</NOBR></P>
<P class="p186 ft110"><SPAN class="ft65">178</SPAN><SPAN class="ft109">Regeringen, </SPAN>Handlingsplan Agenda 2030, <NOBR>2018–2020<SPAN class="ft69">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> s. 45.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="p150dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368150x1.jpg/" id="p150img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">samt rätt till vila och fritid respektive till lek och rekreation anpassad till barnets ålder.<SPAN class="ft63">179</SPAN></P>
<P class="p117 ft21">Agenda <NOBR>2030-delegationen</NOBR> menar att det finns ett behov av att bygga fler bostäder och att dessa behöver byggas på ett långsiktigt hållbart sätt, med val av lokalt och förnybart byggmaterial och med effektiv uppvärmning. Framtida planer, processer och strukturer bör anpassas till nya samhällsomvälvningar genom tillåtande av en mer flexibel bebyggelse, flerfunktionell markanvändning, täthet baserad på flera centrum samt kultur- och funktionsblandning. I dokumentet påpekas även att det finns kritik mot att den sociala dimensionen av hållbar utveckling har varit underordnad de andra i olika satsningar och att PBL inte tillräckligt väl lyfter fram sociala aspekter av håll- barhet.<SPAN class="ft105">180</SPAN></P>
<P class="p618 ft19"><SPAN class="ft19">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft111">Agenda 2030 omhändertas i God bebyggd miljö</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Flera av de ekologiska aspekterna av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 omhändertas i det svenska miljömålssystemet som bland annat omfattar målet God bebyggd miljö.<SPAN class="ft100">181 </SPAN>Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, varav vi har bedömt att följande sex preciseringar särskilt rör byggnadsverk:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hållbar bebyggelsestruktur,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">kulturvärden i bebyggd miljö,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">god vardagsmiljö,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hälsa och säkerhet,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hushållning med energi och naturresurser, och</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hållbar avfallshantering.</SPAN><SPAN class="ft63">182</SPAN></P>
<P class="p619 ft121"><SPAN class="ft65">179</SPAN><SPAN class="ft122">Artikel 27 och 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter, www.regeringen.se/49d199/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets </SPAN><NOBR>-rattigheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska-2018.pdf,</NOBR> besökt <NOBR>2019-11-05.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">180</SPAN><SPAN class="ft66">Agenda </SPAN><NOBR>2030-deligationen</NOBR> (2017), <SPAN class="ft119">I riktning mot en hållbar välfärd</SPAN>, s. <NOBR>92–93.</NOBR></P>
<P class="p620 ft103"><SPAN class="ft65">181</SPAN><SPAN class="ft101">Naturvårdsverket, </SPAN><A href="http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen">www.sverigesmiljomal.se/miljomalen, </A>besökt <NOBR>2019-02-04.</NOBR> Boverkets redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genom- förande av Agenda 2030, bilaga 2.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">182</SPAN><SPAN class="ft68">Naturvårdsverket, </SPAN><A href="http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen">www.sverigesmiljomal.se/miljomalen, </A>besökt <NOBR>2019-02-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="p151dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368151x1.jpg/" id="p151img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">I Naturvårdsverkets årliga uppföljning av Sveriges nationella miljö- mål konstateras att många kommuner har fortsatt bostadsbrist vilket leder till hög efterfrågan på mark och att det ökade bostadsbehovet kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Miljöpåverkan från bygg- och fastighets- sektorn bedöms minska något, men det stora behovet av många nya bostäder innebär en stor utmaning för byggsektorn.<SPAN class="ft100">183</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Hållbar bebyggelsestruktur</P>
<P class="p382 ft14">Det befintliga bostadsbeståndet kommer att vara dominerande i sam- hället även vid ett kraftigt ökat bostadsbyggande.<SPAN class="ft100">184 </SPAN>En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur behöver säkerställas både vid nylokaliser- ing av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid använd- ning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.<SPAN class="ft100">185 </SPAN>Drivkrafter som stödjer en hållbar bebyggelsestruktur är prioritering av cykel och kollektivtrafik framför bilen, vilket i sig skapar behov av en förtätad och funk- tionsblandad stad.<SPAN class="ft100">186 </SPAN>Förtätning av befintliga städer kan till exempel handla om påbyggnader och vindsinredningar i befintliga byggnader, respektive riva och bygga nytt. Vid nyproduktion och förtätning kan även nya höjdskalor tillkomma i staden.<SPAN class="ft100">187 </SPAN>Ökning av bebyggd yta i relation till befintlig mark kan se olika ut, ha olika konsekvenser och skapa målkonflikter. Utmaningar och risker som identifieras med ökad täthet avser försämringar för grönytor, luftkvalitet, biologisk mångfald, hälsa och mikroklimat.<SPAN class="ft100">188 </SPAN>I en förtätad stad blir andelen människor och byggnader fler samtidigt som mängden gröna ytor är konstant eller minskar. När fler ska samsas om offentliga ytor och friytor kan det orsaka trängsel och ökat slitage.<SPAN class="ft100">189 </SPAN>När mindre yta ska tillgodose allt fler människors behov kan tillgången till lättillgängliga</P>
<P class="p621 ft102"><SPAN class="ft65">183</SPAN><SPAN class="ft101">Naturvårdsverket (2018), </SPAN>Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018 – Med fokus på statliga insatser<SPAN class="ft103">. Boverket (2019), Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen.</SPAN></P>
<P class="p1 ft119"><SPAN class="ft65">184</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft67">, rapport 2019:2, s. 43.</SPAN></P>
<P class="p622 ft138"><SPAN class="ft65">185</SPAN><SPAN class="ft140">Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/</NOBR> <NOBR>Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/,</NOBR></P>
<P class="p3 ft67">besökt <NOBR>2019-03-22.</NOBR></P>
<P class="p3 ft102"><SPAN class="ft65">186</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft103">, rapport 2019:2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">43–46.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft102"><SPAN class="ft65">187</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2016), </SPAN>Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter<SPAN class="ft103">, s. 6, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">12–17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">19–23.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft102"><SPAN class="ft65">188</SPAN><SPAN class="ft107">IVA (2017), </SPAN>Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">25–27.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft110"><SPAN class="ft65">189</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft69">, rapport 2019:2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">43–46.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="p152dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368152x1.jpg/" id="p152img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">områden för lek och vardagsrekreation påverkas. I allt tätare städer riskerar barns utemiljö att begränsas.<SPAN class="ft63">190</SPAN></P>
<P class="p117 ft18">Boverket framhåller vikten av att vid förtätning bibehålla grön- och vattenområden som är viktiga för ekosystemtjänster, genom att de hjälper till att reglera lokalklimatet, fördröja dagvatten, bidra till rekreation samt har andra sociala värden. Boverket beskriver att utmaningen är att hitta en balans i den täthet som är hållbar, vilket kan variera på grund av lokala förutsättningar.<SPAN class="ft114">191 </SPAN>En tät stad behöver fortsatt erbjuda sociala, utvecklande och rekreativa ytor för alla och bidra till ekosystemtjänster och biologisk mångfald.<SPAN class="ft114">192</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Kulturvärden i bebyggd miljö</P>
<P class="p393 ft18">Kulturvärden i bebyggd miljö handlar om det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyg- gelsemiljöer samt att platser och landskap bevaras, används och utvecklas.<SPAN class="ft114">193 </SPAN>Byggnader och bebyggelsemiljöer är en viktig del av vårt kulturarv genom att de synliggör vår historia, berikar vår livsmiljö och är betydelsefulla resurser.<SPAN class="ft114">194</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">Den statliga utredningen <SPAN class="ft43">Gestaltad livsmiljö </SPAN>konstaterar att ny- produktionens omfattande resursförbrukning gör det viktigt med bevarande och vidareutveckling av det befintliga beståndet. Utred- ningen menar att det är klok resurshushållning att förvalta den existe- rande bebyggelsen med respekt för kulturvärden.<SPAN class="ft114">195</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">En vardagsmiljö som stödjer människans behov</P>
<P class="p103 ft21">En god vardagsmiljö är att den byggda miljön ger möjligheter till ett gott liv och inte orsakar problem för människans hälsa utan stödjer människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt erbjuder</P>
<P class="p623 ft102"><SPAN class="ft65">190</SPAN><SPAN class="ft101">Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, </SPAN>Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design<SPAN class="ft103">, s. 77 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">80–81.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p361 ft119"><SPAN class="ft65">191</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft67">, rapport 2019:2, s. 44.</SPAN></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">192</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2016), </SPAN>Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter<SPAN class="ft67">, s. 6, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">12–17,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">19–23.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p624 ft103"><SPAN class="ft65">193</SPAN><SPAN class="ft101">Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-</NOBR> <NOBR>miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/,</NOBR> besökt <NOBR>2019-03-22.</NOBR></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft65">194</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft103">, rapport 2019:2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">22–23.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">195</SPAN><SPAN class="ft68">Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, </SPAN>Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design<SPAN class="ft69">, s. 72.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="p153dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368153x1.jpg/" id="p153img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.<SPAN class="ft100">196 </SPAN>Utformningen av livsmiljön bör ske med människan i centrum och med hänsyn till människans möjligheter, behov och preferenser och till både den befintliga och den framtida gestaltade livsmiljön.<SPAN class="ft100">197</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Bostadsgårdar, lekplatser, parker, naturområden och skolvägar bildar tillsammans med skolans och förskolans utemiljö en infra- struktur för barns och ungas kontakt med natur och vardagsrör- lighet. Barn är särskilt känsliga för hur den byggda miljön och friytor fungerar utifrån lärande och utveckling och för påverkan av negativa och positiva miljöfaktorer.<SPAN class="ft114">198</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Boverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka till- lämpningen av barnkonventionen i kommuner och länsstyrelser uti- från att barns livsvillkor påverkas av hur den byggda miljön planeras och ser ut. Boverket fick även i uppdrag att se över hur tas hänsyn till barns rättigheter och barnkonventionen i Boverkets beslut och åtgärder.<SPAN class="ft114">199</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Hälsa och säkerhet</P>
<P class="p110 ft15">Målet om hälsa och säkerhet omfattar att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhal- ter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.<SPAN class="ft104">200</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Sedan 2017 års förändringar av trafikförordningen om buller<SPAN class="ft100">201 </SPAN>har möjligheterna att förtäta bebyggelsen i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen ökat, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Enligt Boverket kan en ökad acceptans för mer buller- exponering vid nybyggda bostäder dock innebära att måluppfyllelsen av God bebyggd miljö försvåras. Boverket bedömer att problem med</P>
<P class="p625 ft103"><SPAN class="ft65">196</SPAN><SPAN class="ft101">Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/">www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-</A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/"> </A><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/">miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/,</A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/"> </A><NOBR>2019-03-22.</NOBR></P>
<P class="p626 ft102"><SPAN class="ft65">197</SPAN><SPAN class="ft101">Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, </SPAN>Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">65–66.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">198</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket och Movium (2015), </SPAN>Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">12–16.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p627 ft121"><SPAN class="ft65">199</SPAN><SPAN class="ft122">Regeringen, </SPAN><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/barnperspektivet-blir-nytt-moment-i-samhallsplaneringen/">www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/barnperspektivet-blir-nytt-</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/barnperspektivet-blir-nytt-moment-i-samhallsplaneringen/"> </A><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/barnperspektivet-blir-nytt-moment-i-samhallsplaneringen/">moment-i-samhallsplaneringen/,</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/barnperspektivet-blir-nytt-moment-i-samhallsplaneringen/"> </A>besökt <NOBR>2019-09-16.</NOBR></P>
<P class="p628 ft103"><SPAN class="ft65">200</SPAN><SPAN class="ft101">Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/">www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-</A></NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/"> </A><NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/">miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/,</A></NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/"> </A>besökt <NOBR>2019-09-22.</NOBR></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">201</SPAN><SPAN class="ft109">Förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="p154dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368154x1.jpg/" id="p154img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">bullerexponering i inomhus- och utomhusmiljö finns kvar och inte kommer att åtgärdas fram till 2020.<SPAN class="ft100">202 </SPAN>Boverket menar att när städer förtätas ställer det högre krav på utformningen av byggnader för att skapa en önskad ljudmiljö och dags- och solljus.<SPAN class="ft100">203</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Andra hälsoproblem med fukt, mögel och radon i inomhusmiljön är fortfarande aktuella, enligt Boverket.<SPAN class="ft114">204 </SPAN>Enligt Folkhälsomyndig- heten är kemikaliehalterna ofta höga i nya eller nyrenoverade bygg- nader och domineras av emissioner från byggnads- och inrednings- material.<SPAN class="ft114">205</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Hushållning med energi och naturresurser</P>
<P class="p384 ft15">Med hushållning av energi och naturresurser menas att användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt med ett mål om att främst förnybara energikällor ska används på sikt.<SPAN class="ft104">206</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Den totala energianvändningen i Sverige inom sektorn bostäder och service har varit relativt stabil sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har förändrade energislag lett till minskade utsläpp av växthusgaser. Vidare har en effektivare energianvändning vid uppvärmning och varmvattenanvändning inneburit en kontinuerlig minskning av energi- användning per kvadratmeter i bostäder och lokaler. Däremot ökar elanvändningen till annat än uppvärmning i bostäder och lokaler.<SPAN class="ft100">207 </SPAN>Den totala elanvändningen förväntas också öka i takt med att det byggs fler bostäder och lokaler.<SPAN class="ft100">208</SPAN></P>
<P class="p69 ft18">Det finns en utmaning i att klara av ytterligare energieffektivi- sering och samtidigt bibehålla en god inomhusmiljö. Erfarenheter visar att det finns risk för dålig ventilation och fuktproblem.<SPAN class="ft114">209 </SPAN>Om minskad energianvändning leder till lägre ventilationsflöde i bygg- nader kan de medföra att föroreningar från inomhuskällor ökar i</P>
<P class="p50 ft119"><SPAN class="ft65">202</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft67">, rapport 2019:2, s. 55.</SPAN></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">203</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2016), </SPAN>Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter<SPAN class="ft67">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">24–27.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft65">204</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft103">, rapport 2019:2, s. 51.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">205</SPAN><SPAN class="ft101">Folkhälsomyndigheten, </SPAN><SPAN class="ft102">Folkhälsorapport 2017</SPAN>, s. 86.</P>
<P class="p629 ft103"><SPAN class="ft65">206</SPAN><SPAN class="ft101">Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-</NOBR> <NOBR>miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/</NOBR> besökt <NOBR>2019-03-22.</NOBR></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">207</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft103">, rapport 2019:2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">22–23</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> och 54.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">208</SPAN><SPAN class="ft101">Energimyndigheten (2019), </SPAN><SPAN class="ft102">Scenarier över Sveriges energisystem 2018</SPAN>, ER 2019:07, s. 23.</P>
<P class="p215 ft110"><SPAN class="ft65">209</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft69">, rapport 2019:2, s. 45.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="p155dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368155x1.jpg/" id="p155img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">koncentration, vilket medför ökad exponering för till exempel emis- sioner från matlagning, tobaksrök, radon och kemiska utsläpp från byggnadsmaterial.<SPAN class="ft114">210</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Enligt Boverket anger BBR framför allt hur byggnader ska utfor- mas för att trygga människors säkerhet, hälsa, tillgänglighet och komfort samt byggnadens energiprestanda. BBR omfattar i mindre utsträckning byggnadens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, miljö- påverkan på den närmaste omgivningen samt hushållningen med natur- resurser.<SPAN class="ft114">211</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Hållbar avfallshantering</P>
<P class="p382 ft18">Hållbar avfallshantering är effektiv för samhället och enkel att använda för konsumenterna. Avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt varpå avfallets påverkan på hälsa och miljö minimeras.<SPAN class="ft114">212</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser om agenda 2030 och hållbarhet</SPAN></P>
<P class="p142 ft21">Sveriges befolkningstillväxt är störst i städer. Sedan år 2000 har byg- gandet i hög grad fokuserat på förtätning av stadskärnor, vilket skiljer sig från tidigare tradition med att bygga nytt på bredden. Detta skapar nya förutsättningar för byggandet. Ett antal målkonflikter kan uppstå vid förtätning i dagens boendemiljöer och vid höga exploateringsnivåer i urbana miljöer kring markens funktioner som social och ekologisk resurs samtidigt som den utgör en ekonomisk resurs för byggande och för fler bostäder. Förtätning påverkar även förutsättningarna att uppfylla kraven i BBR och målen i Agenda 2030. I en tätare stad behöver fortsatt den goda vardagsmiljön värnas, med hänsyn till människors hälsa och särskilt barnperspektivet. Bestäm- melserna i BBR behöver formuleras utifrån ett helhetstänk där ut- maningar vid utformning av byggnadsverk i den täta och hållbara bebyggelsen är identifierade.</P>
<P class="p630 ft102"><SPAN class="ft65">210</SPAN><SPAN class="ft101">Folkhälsomyndigheten (2018), </SPAN>Värmestress i urbana inomhusmiljöer – förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse<SPAN class="ft103">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p9 ft119"><SPAN class="ft65">211</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft67">, rapport 2019:2, s. 53.</SPAN></P>
<P class="p631 ft69"><SPAN class="ft65">212</SPAN><SPAN class="ft68">Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/">www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-</A></NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/"> </A><NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/">miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/,</A></NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/"> </A>besökt <NOBR>2019-03-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="p156dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368156x1.jpg/" id="p156img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft21">De befintliga bostäderna, som fortsatt kommer att utgöra majori- teten av beståndet, är en betydelsefull resurs som behöver vidare- utvecklas med hänsyn till dess befintliga värden. Bestämmelser i lag, förordning och BBR behöver främja förutsättningar för ett hållbart förvaltande av den befintliga bebyggelsen.</P>
<P class="p632 ft34"><SPAN class="ft34">3.5</SPAN><SPAN class="ft99">Klimatförändringar och anpassningar</SPAN></P>
<P class="p633 ft14">Klimatkonventionen<SPAN class="ft100">213 </SPAN>fattade 2015 beslut om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal i Paris. Enligt Parisavtalet ska den globala medeltemperaturen hållas väl under 2 grader Celsius med ansträng- ningar att hålla temperaturökningen under 1,5 grader mot förindu- striell nivå. Analyser tyder på att klimatåtagandena som anges i län- dernas klimatplaner inte är tillräckliga för att nå avtalets mål.<SPAN class="ft100">214 </SPAN>Den globala uppvärmningen är ojämnt fördelad och kommer att bli mest tydlig i områden närmast nordpolen, varför Sveriges temperatur- ökning förväntas ligga på <NOBR>2–4</NOBR> grader vid en genomsnittlig global upp- värmning på 2 grader. Även inom Sverige förväntas lokala skillnader där till exempel Norrbotten förväntas få en nästan dubbelt så stor temperaturökning som Skåne. I klimatscenarier utförda av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) syns störst tem- peraturökning under vintern. Varierande klimateffekter förväntas i Sverige. Exempelvis torrare mark till följd av högre temperaturer samtidigt som nederbörden ökar och bidrar till kraftigare slagregn och ökade extrema flöden i vattendrag. Även havsnivån höjs.<SPAN class="ft100">215</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Klimatförändringar till följd av global uppvärmning förväntas påverka förutsättningarna för Sveriges befintliga byggnadsbestånd och nybyggnad och människors livsmiljö och livsförutsättningar.<SPAN class="ft100">216 </SPAN>Riskerna är flera. Nya byggnader, anläggningar och infrastruktur måste enligt Boverket lokaliseras så att de inte hamnar inom riskområden</P>
<P class="p513 ft67"><SPAN class="ft65">213</SPAN><SPAN class="ft66">Klimatkonventionen är ett ramverk för åtgärder för att förhindra klimatförändringarna.</SPAN></P>
<P class="p505 ft136"><SPAN class="ft65">214</SPAN><SPAN class="ft122">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft121">, rapport 2019:2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">22–23.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/%20Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/"><SPAN class="ft121">www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/%20Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/"><SPAN class="ft121"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/%20Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/"><SPAN class="ft121">internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/%20Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/"><SPAN class="ft121"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/%20Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/"><SPAN class="ft121">Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/,</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/%20Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/"><SPAN class="ft121"> </SPAN></A><SPAN class="ft121">besökt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2019-03-14.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">215</SPAN><SPAN class="ft101">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, </SPAN>Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet<SPAN class="ft103">, SP rapport 2016:86, s. 11 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">15–20.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p468 ft110"><SPAN class="ft65">216</SPAN><SPAN class="ft68">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, </SPAN>Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet<SPAN class="ft69">, SP Rapport 2016:86. Folkhälsomyndigheten (2018), </SPAN>Värmestress i urbana inom- husmiljöer – förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="p157dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368157x1.jpg/" id="p157img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">för översvämning, ras, skred eller erosion. Den befintliga bebyggel- sen måste också anpassas till de nya förutsättningarna.<SPAN class="ft100">217 </SPAN>Andra rele- vanta aspekter av klimatpåverkan för byggnadsverk är ökade vind- laster, laster av snö, ökad temperatur, ökad brandrisk under torra perioder och sjunkande grundvattennivåer (med risk för sättningar och sprickor i byggnaders konstruktioner). Klimatförändringarna kan i sin tur påverka vattenkvalitet och sjukdomsspridning. Exempel- vis finns vid översvämning risk att avloppsvatten tränger in i bygg- nader via golvbrunnar och toaletter, med risk för direkta och framtida inomhusmiljöproblem.<SPAN class="ft100">218</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft111">Konsekvenser av kraftigare nederbörd</SPAN></P>
<P class="p109 ft14">Klimatförändringarna kan komma att kräva att hanteringen av dag- vatten och dränvatten förbättras, exempelvis genom gröna tak, andra markmaterial på tomter, öppna dagvattenkanaler, dagvattenmagasin och dammar.<SPAN class="ft100">219 </SPAN>Dagvattenhantering är ofta ett problem i städer då den höga andelen hårdgjord yta minskar infiltrationsgraden av dag- vatten, vilket i sin tur ökar risken för översvämningar.<SPAN class="ft100">220</SPAN></P>
<P class="p15 ft15">Med kraftigare nederbörd, som exempelvis slagregn, finns även större risk för fuktinträngning i klimatskalet<SPAN class="ft104">221</SPAN>.<SPAN class="ft104">222 </SPAN>Extremare väder, med exempelvis fler och intensivare slagregn skapar sannolikt ett behov av förändrade konstruktioner. Intensivare nederbörd kan annars innebära inträngning av vatten vid slagregn i otätheter i anslutningar mellan byggdelar och fasaddelar, med risk för fuktskador och mögel- påväxt. Högre temperaturer och ökat fuktinnehåll kan även leda till ökade angrepp av insekter, svampar och bakterier på byggnadskon- struktioner och material.<SPAN class="ft104">223</SPAN></P>
<P class="p74 ft119"><SPAN class="ft65">217</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft67">, rapport 2019:2, s. 45.</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">218</SPAN><SPAN class="ft101">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, </SPAN>Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet<SPAN class="ft103">, SP rapport 2016:86, s. 9, 22.</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">219</SPAN><SPAN class="ft101">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, </SPAN>Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet, <SPAN class="ft103">SP rapport 2016:86, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">21–33.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft119"><SPAN class="ft65">220</SPAN><SPAN class="ft108">Malmö stad (2016), </SPAN>BEST rapporten – Boverket och ekosystemtjänsterna<SPAN class="ft67">, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p494 ft103"><SPAN class="ft65">221</SPAN><SPAN class="ft101">Klimatskal är ytterväggar, fönster, tak, dörrar och grund enligt Boverket (2007), </SPAN><SPAN class="ft102">Byggnader i förändrat klimat: Bebyggelsens sårbarhet för klimatförändringars och extrema väders påverkan</SPAN>, s. 35.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">222</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2018), </SPAN><SPAN class="ft102">Boverkets byggregler och klimatanpassning</SPAN>, rapport 2018:10, s. <NOBR>13–16.</NOBR></P>
<P class="p356 ft110"><SPAN class="ft65">223</SPAN><SPAN class="ft68">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, </SPAN>Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet<SPAN class="ft69">, SP rapport 2016:86, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">21–33.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="p158dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368158x1.jpg/" id="p158img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">Om klimatförändringarna leder till brist på kallt dricksvatten kan vatten som inte uppfyller den önskvärda kvaliteten i stället användas till uppvärmning, kylning, toalettspolning, maskintvätt med mera. Det kan i sin tur leda till ett ökat behov av återanvändning av regn- vatten och gråvatten.<SPAN class="ft114">224</SPAN></P>
<P class="p634 ft19"><SPAN class="ft19">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft111">Byggnads- och markutformning för att hantera värmestress</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">Klimatförändringarna bidrar till att högre temperaturer bibehålls mellan natt och dag under sommaren. Det finns risk för ökad död- lighet när temperatursänkningen under natten uteblir flera dagar i rad under en värmebölja på grund av utebliven återhämtning, särskilt för känsliga personer. Ju tätare bebyggelse med högre andel hård- gjorda ytor och mindre mängd vegetation desto högre värmeeffekt. En tät stad med byggnader som skuggar mark och andra byggnader sänker temperaturer dagtid, men stänger in värmeenergin nattetid. Riktningen på byggnader, andelen solbelysta ytor på byggnader och materialegenskaper hos dessa ytor har stor effekt på hur mycket värme som reflekteras bort eller hålls kvar. Materialens förmåga att släppa igenom och hålla kvar vatten har betydelse för att sänka temperaturerna i staden, varför ytor som gräsmattor, parker, grus- planer och träd, gröna tak och väggar är av vikt i den täta staden.<SPAN class="ft100">225</SPAN></P>
<P class="p87 ft15">Förebyggande åtgärder på byggnadsnivå är klimatanpassad utform- ning, konstruktion, design och tekniska åtgärder anpassade till området och klimatet. Klimatanpassad utformning består av strategier för att maximera ventilationen och minimera värme från solinstrålning. Det kan ske genom orientering av byggnaden, fönstrens antal, storlek och placering, solavskärmning samt byggmaterialets egenskaper som exempelvis byggnadsstommens kapacitet att utjämna temperatur- variationer och hålla nere temperaturen. Vid temperaturskillnader mellan dag och natt kan byggnadsstommen kylas nattetid genom vädring.<SPAN class="ft104">226</SPAN></P>
<P class="p632 ft67"><SPAN class="ft65">224</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN><SPAN class="ft119">Boverkets byggregler och klimatanpassning</SPAN>, rapport 2018:10, s. <NOBR>13–16.</NOBR></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">225</SPAN><SPAN class="ft101">Folkhälsomyndigheten (2018), </SPAN>Värmestress i urbana utomhusmiljöer – förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">10–17,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> 26 och 29.</SPAN></P>
<P class="p363 ft110"><SPAN class="ft65">226</SPAN><SPAN class="ft68">Folkhälsomyndigheten (2018), </SPAN>Värmestress i urbana inomhusmiljöer – förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse<SPAN class="ft69">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">30–33.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="p159dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368159x1.jpg/" id="p159img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft132">Bostadsbyggande och omvärldsförändringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft18">Då bostäder i Sverige i regel är utformade utifrån vinterförut- sättningar finns det utmaningar i att utforma byggnader som kan hantera det svala skandinaviska klimatet och samtidigt klara av mer frekventa och kraftiga värmeböljor.<SPAN class="ft114">227 </SPAN>Boverket skriver i en genom- gång av BBR att ett ändrat klimat kan leda till behov i form av för- ändringar av byggnadsutformning och teknikutrustning. Om klimatet exempelvis blir varmare kan det behövas större kylkapacitet och kyleffekter samtidigt som värmekomfort vintertid kommer att bli lättare att uppfylla.<SPAN class="ft114">228</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser om klimatförändringar och anpassningar</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">Klimatförändringarna skapar nya förutsättningar för krav på bygg- nader som att kunna kombinera konstruktion, personsäkerhet, brand och hälsa med de nya risker och utmaningar som kommer av värme- böljor och torka, ökad nederbörd och översvämningsrisker. Det är av vikt ur hälsosynpunkt att bebyggelsen utformas för att klara ökade och långvariga höga temperaturer och samtidigt bibehålla hälsosamma temperaturer inomhus. Integration av grönska är en viktig aspekt både med tanke på Sveriges hållbarhetsmål samt som en möjlig balan- serande faktor vid klimatförändringarna. Det ställer dock nya krav på byggnaders tak och fasader. Sammantaget behöver utformningen av bestämmelserna i BBR ta höjd för och möjliggöra nuvarande och kommande samhällsutmaningar.</P>
<P class="p635 ft102"><SPAN class="ft65">227</SPAN><SPAN class="ft101">SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, </SPAN>Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet<SPAN class="ft103">, SP rapport 2016:86, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">21–33.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1 ft69"><SPAN class="ft65">228</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket (2018), </SPAN><SPAN class="ft110">Boverkets byggregler och klimatanpassning</SPAN>, rapport 2018:10, s. <NOBR>13–16.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="p161dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368161x1.jpg/" id="p161img1">
</DIV>
<P class="p636 ft124"><SPAN class="ft13">4</SPAN><SPAN class="ft123">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</SPAN></P>
<P class="p416 ft14">Vi har i uppdrag att överväga om den nuvarande ordningen med subdelegation av normgivningsmakt när det gäller föreskrifter på bygg- området i alla delar är ändamålsenlig, och vid behov föreslå författnings- förändringar. Vi ska dels överväga om avgränsningen av bemyndigan- den mellan de myndigheter som utfärdar föreskrifter på byggområdet är lämplig, dels överväga om den nuvarande ordningen med subdele- gation från riksdagen och regeringen till Boverket i alla delar är ända- målsenlig. Vi ska överväga om systematiken i något avseende bör för- ändras så att normgivningen tydligare avspeglar i vilken mån en viss regel ger uttryck för ett politiskt ställningstagande, som det är lämp- ligare att riksdagen eller regeringen meddelar föreskrifter om, eller i stället utgör detaljföreskrifter som med fördel meddelas av en för- valtningsmyndighet. Vi har också i uppdrag att belysa om det svenska regelverket har en ändamålsenlig omfattning i jämförelse med regel- verkets omfattning i andra jämförbara länder.<SPAN class="ft100">1</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">I detta kapitel beskriver vi först rätten att meddela föreskrifter generellt och sedan myndighetsföreskrifter specifikt inom bygg- området, dels vilka myndigheter som har sådan rätt och dels Boverkets bemyndiganden mer specifikt. Urvalet av myndigheter beskrivs i avsnitt 2.2. Därefter följer en redogörelse för omfattningen av regel- verket i andra länder. Vidare redogör vi för tillämparens syn på omfatt- ningen av regelverket. Urvalet av länder och beskrivning av vilka möten och enkäter som vi har genomfört och metodik för dessa finns i avsnitt 2.4. Kapitlet avslutas med våra slutsatser.</P>
<P class="p637 ft110"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft69">., direktiv 2017:22, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">10–11.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p418 ft25">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="p162dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368162x1.jpg/" id="p162img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft34">4.1</SPAN><SPAN class="ft99">Rätten att meddela föreskrifter</SPAN></P>
<P class="p139 ft14">Föreskrifter är bestämmelser som är bindande för myndigheter och enskilda. Rätten att meddela föreskrifter och delegera denna rätt regle- ras i regeringsformen<SPAN class="ft100">2</SPAN>. Där anges att endast riksdag och regering har rätt att meddela föreskrifter. Riksdagen och regeringen kan emeller- tid under vissa förutsättningar delegera rätt att meddela föreskrifter till myndigheter. Delegeringen kommer till uttryck i ett bemyndigande där riksdagen eller regeringen anger inom vilket ämne och vilka ramar som myndigheten får meddela föreskrifter. Föreskrifter som beslutas av riksdagen meddelas i lag, föreskrifter som beslutas av regeringen meddelas i förordning och föreskrifter som beslutas av myndigheter meddelas i myndighetsförfattningar.<SPAN class="ft100">3</SPAN></P>
<P class="p499 ft14">I Sverige ska regelgivningen inom de områdena som är viktigast för medborgarna meddelas av folkvalda eller i varje fall under dess medverkan. Medborgarna ska därmed genom de politiker de har röstat fram ha del i besluten om de bestämmelser som inskränker med- borgarnas frihet eller rätt till egendom. Bestämmelser om förhållan- det mellan enskilda och det allmänna, som innebär skyldigheter för enskilda eller inskränker enskildas rätt att förfoga över egendom, ska därför i första hand meddelas av riksdagen genom lag. Detta kallas för det primära lagområdet, eller riksdagens primärområde.<SPAN class="ft100">4 </SPAN>Bety- dande delar av kraven på byggnadsverk och kontrollen av byggandet i plan- och bygglagen (PBL)<SPAN class="ft100">5 </SPAN>hör till detta område.<SPAN class="ft100">6</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">Riksdagen kan delegera rätten att meddela föreskrifter inom sitt primärområde till regeringen genom bemyndiganden i lagen.<SPAN class="ft114">7 </SPAN>Riks- dagen kan samtidigt ge regeringen möjlighet att i sin tur överlåta hela eller delar av föreskriftsrätten till en myndighet under regeringen, så kallad subdelegation.<SPAN class="ft114">8</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Regeringen har inom sitt primärområde rätt att meddela bland annat så kallade verkställighetsföreskrifter. Denna rätt kräver ingen</P>
<P class="p638 ft67"><SPAN class="ft106">2</SPAN><SPAN class="ft108">Regeringsformen (1974:152).</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft106">3</SPAN><SPAN class="ft107">8 kap. 1 § regeringsformen (1974:152). 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725). Proposition 1973:90, </SPAN><SPAN class="ft102">Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdags- ordning m.m.</SPAN>, s. <NOBR>201–204.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft106">4</SPAN><SPAN class="ft107">8 kap. 2 § regeringsformen (1974:152). Proposition 1973:90, </SPAN><SPAN class="ft102">Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m.</SPAN>, s. 201.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft106">5</SPAN><SPAN class="ft108">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft106">6</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1985/86:1, </SPAN>med förslag till ny plan- och bygglag<SPAN class="ft103">, s. 99.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft107">8 kap. 3 § första stycket regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft106">8</SPAN><SPAN class="ft109">8 kap. 10 § regeringsformen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="p163dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368163x1.jpg/" id="p163img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td157"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p34 ft31">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft15">delegering från riksdagen, utan framgår direkt av regeringsformen.<SPAN class="ft104">9 </SPAN>Regeringen får delegera rätten att meddela verkställighetsföreskrifter till myndighet.<SPAN class="ft104">10 </SPAN>Verkställighetsföreskrifter kan vara föreskrifter som i sak fyller ut en lag utan att tillföra den något väsentligt nytt. De får dock inte innebära ett nytt ingrepp i enskilds personliga eller eko- nomiska förhållanden.<SPAN class="ft104">11</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Myndigheters föreskrifter ska bidra till rättssäkerheten genom att öka förutsägbarheten och underlätta både enskildas och myndigheters ställningstaganden i olika frågor. Tjänstemän i kommuner ska få kla- rare besked om hur de ska tolka den lag eller förordning som före- skrifterna fyller ut. Föreskrifterna ska också bidra till att praxis blir enhetlig, till att allmänheten får klara och snabba besked och till att onödiga överklaganden undviks.<SPAN class="ft114">12</SPAN></P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">4.2</SPAN><SPAN class="ft99">Myndighetsföreskrifter inom byggområdet</SPAN></P>
<P class="p604 ft18">PBL innehåller de grundläggande kraven. Kraven preciseras i plan- och byggförordningen (PBF)<SPAN class="ft114">13</SPAN>. I Boverkets författningar, bland annat Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft114">14 </SPAN>och Boverkets konstruktionsregler (EKS)<SPAN class="ft114">15 </SPAN>finns ytterligare preciseringar.</P>
<P class="p14 ft14">Skälet till denna systematik är att bestämmelserna i lagen inte ska vara så detaljerade att de hindrar en anpassning till samhällsutveck- lingen, förändrade ekonomiska förutsättningar eller nya lösningar. Riksdagen och regeringen har konstaterat att det i fråga om byggan- det finns behov av en detaljbetonad reglering och att det i många fall inte heller finnas något behov av att kräva riksdagens medverkan för den detaljbetonade regleringen. Därför preciseras lagens allmänt hållna bestämmelser genom förordning och myndighetsföreskrifter.<SPAN class="ft100">16</SPAN></P>
<P class="p639 ft138"><SPAN class="ft65">9</SPAN><SPAN class="ft140">8 kap. 7 § första stycket regeringsformen. Utöver verkställighetsföreskrifter får regeringen meddela sådana föreskrifter som inte enligt regeringsformen ska meddelas av riksdagen.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft66">8 kap. 11 § regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 1973:90, </SPAN>Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riks- dagsordning m. m.<SPAN class="ft103">, s. 211.</SPAN></P>
<P class="p3 ft119"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 1983/84:119, </SPAN>om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd<SPAN class="ft67">.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft101">Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska kon- struktionsstandarder (eurokoder), EKS.</SPAN></P>
<P class="p3 ft110"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 1985/86:1, </SPAN>med förslag till plan- och bygglag<SPAN class="ft69">, s. 99.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="p164dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368164x1.jpg/" id="p164img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Fördelning av föreskriftsrätten i PBL</SPAN></P>
<P class="p103 ft15">Rätten att meddela myndighetsföreskrifter med stöd av PBL är för- delad mellan tre myndigheter. Boverket har rätt att meddela före- skrifter om byggnader, anläggningar och kontrollen av byggandet. Transportstyrelsen har rätt att meddela föreskrifter om järnvägar, tunnelbanor, spårvägar, vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) har rätt att meddela föreskrifter om avgifter för övervakning och utvär- dering av tekniska bedömningsorgan.<SPAN class="ft104">17</SPAN></P>
<P class="p640 ft19"><SPAN class="ft19">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Föreskrifter enligt andra lagar som kan påverka byggnader och anläggningar</SPAN></P>
<P class="p393 ft18">Föreskrifter med stöd av andra författningar än PBL kan i vissa fall påverka krav på och förutsättningar för byggandet. Direktivet pekar ut föreskrifter av Arbetsmiljöverket utifrån arbetsmiljölagen<SPAN class="ft114">18 </SPAN>och av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utifrån lagen om skydd mot olyckor<SPAN class="ft114">19</SPAN>.</P>
<P class="p210 ft18">Boverket hänvisar i BBR till Arbetsmiljöverkets föreskrifter i en rad olika frågor, exempelvis särskilda boendeformer för äldre.<SPAN class="ft114">20 </SPAN>I BBR anger Boverket att Arbetsmiljöverket bland annat utfärdar före- skrifter om arbetsplatser.<SPAN class="ft114">21 </SPAN>Boverket hänvisar till MSB:s föreskrifter i fråga om brandskydd och dokumentation.<SPAN class="ft114">22</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Boverket har själva påtalat att det finns ett samordningsbehov av- seende regleringen av cisterner. Gällande dessa behöver reglerna i EKS, enligt Boverket, samordnas med Transportstyrelsens konstruk- tionsregler och med Arbetsmiljöverket och MSB.<SPAN class="ft100">23</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Boverket har också i en rapport till regeringen framhållit att det finns osäkerheter bland tillämparna om vilka regler eller rekommen- dationer som ska gälla avseende enkelt avhjälpta hinder på vissa all-</P>
<P class="p420 ft67"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsmiljölagen (1977:1160).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft101">Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.</SPAN></P>
<P class="p561 ft103"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft107">Därutöver exempelvis i fråga om dörrar och portar, driftsutrymmen, avfallsutrymmen, utrym- ningsplatser, luft, ljus, buller, skydd mot fall och taksäkerhet, se avsnitt 1:2, 2:3, 2:4, 2:51, 3:143, 3:228, 3:3113, 3:312, 3:42, 3:421, 3:422, 3:53, 3:54, 5:336, 5:341, 5:732, 5:733, 6:41, 6:923, 6:92, 6:93, 6:94, 7:1, 7:41, 8:2, 8:241, 8:52, 8:6 och 8:7.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft101">Avsnitt 1:2 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft101">Avsnitt 5:12, 5:214, 5:216 och 8:5 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2018), </SPAN><SPAN class="ft110">Årsredovisning 2017</SPAN>, s. 42.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="p165dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368165x1.jpg/" id="p165img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td157"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p34 ft31">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">männa platser. Boverket menar därför att det kan övervägas att låta Transportstyrelsen överta ansvaret för regler för tillgänglighet och användbarhet, inklusive enkelt avhjälpta hinder, för bland annat vägar och gator.<SPAN class="ft114">24</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Vad det gäller de myndigheter som direktivet nämner, det vill säga Boverket, Arbetsmiljöverket och MSB, menar samtliga att eventuella problem med utformningen av enskilda föreskrifter från de respek- tive myndigheterna bör kunna lösas inom ramen för den samverkan som myndigheter ska ha sinsemellan.<SPAN class="ft114">25</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft111">Boverkets bemyndiganden</SPAN></P>
<P class="p285 ft18">Boverket har bemyndigats att meddela föreskrifter både inom riks- dagens primärområde genom subdelegation och inom regeringens primärområde genom delegation av rätten att meddela verkställig- hetsföreskrifter.<SPAN class="ft114">26</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Utformning</P>
<P class="p141 ft17">Gällande utformning får Boverket meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om:</P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utformning av byggnader utifrån vissa enskilda och allmänna intressen i andra kapitlet</SPAN><SPAN class="ft114">27 </SPAN>PBL,<SPAN class="ft114">28</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">utformningskrav avseende lämplighet för bostäder,</SPAN><SPAN class="ft63">29</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utformningskrav avseende tillgänglighet och användbarhet för byggnader, anläggningar och bostäder,</SPAN><SPAN class="ft114">30</SPAN></P>
<P class="p641 ft119"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2018), </SPAN>Analys av reglerna om enkelt avhjälpta hinder<SPAN class="ft67">, rapport 2018:31, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft101">Arbetsmiljöverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-09-16.</NOBR> Boverket, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-09-16.</NOBR> Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-09-20.</NOBR></P>
<P class="p483 ft103"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringskansliet, Promemoria </SPAN><NOBR>2010-08-19,</NOBR> <SPAN class="ft102">Remiss med förslag till ny plan- och byggförordning</SPAN>, dnr M2010/3420/R. 10 kap. PBF.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft66">2 kap. 6, 8 och 9 §§ PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 1 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft101">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="p166dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368166x1.jpg/" id="p166img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">att utformningskraven ska uppfyllas för hela eller delar av bygg- nader och anläggningar vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring,</SPAN><SPAN class="ft114">31 </SPAN>och</P>
<P class="p407 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vilka hinder mot tillgänglighet och användbarhet som ska anses enkla att avhjälpa samt de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder och om undantag från sådana krav.</SPAN><SPAN class="ft114">32</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Tekniska egenskaper</P>
<P class="p104 ft21">Boverket har bemyndigats att meddela föreskrifter avseende samt- liga tekniska egenskapskrav för byggnadsverk och om särskilda säker- hetskrav för redan uppförda byggnader.<SPAN class="ft105">33 </SPAN>Boverket får även meddela föreskrifter om i vilken utsträckning de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring.<SPAN class="ft105">34</SPAN></P>
<P class="p67 ft19">Undantag från kraven</P>
<P class="p559 ft18">Boverket får i sina föreskrifter göra undantag från kravet på tillgäng- lighet och användbarhet<SPAN class="ft114">35 </SPAN>i arbetslokaler, fritidshus med högst två bostäder och en- eller tvåbostadshus. Boverket får även meddela före- skrifter om avsteg från utformningskraven och de tekniska egenskaps- kraven vid ändring av byggnader och anläggningar. Vidare får Boverket meddela föreskrifter om avsteg från utformningskraven och de tek- niska egenskapskraven för byggåtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan.<SPAN class="ft114">36</SPAN></P>
<P class="p643 ft67"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 1 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 2 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 3 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 4 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft107">Undantagsmöjligheten gäller för kravet på tillgänglighet och användbarhet både som utform- ningskrav och tekniskt egenskapskrav.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 8 § PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="p167dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368167x1.jpg/" id="p167img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td157"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p34 ft31">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Kontroll</P>
<P class="p382 ft15">Boverket får meddela de föreskrifter som behövs om utformningen av en kontrollplan.<SPAN class="ft104">37 </SPAN>Boverket får även meddela de föreskrifter om funktionskontrollanter, kontrollansvariga och sakkunniga som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om krav på kunskap, erfaren- het och lämplighet samt certifiering.<SPAN class="ft104">38 </SPAN>Slutligen får Boverket med- dela föreskrifter om byggherrens ansvar för kontrollen av genom- förandet av byggåtgärder.<SPAN class="ft104">39</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft111">Boverkets föreskrifter</SPAN></P>
<P class="p109 ft37">Boverkets föreskrifter om krav på byggnader och anläggningar finns framför allt i BBR och EKS. Utöver BBR och EKS har Boverket bland annat gett ut följande författningar med föreskrifter och all- männa råd som rör krav på byggnader och anläggningar:</P>
<P class="p644 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">Boverkets allmänna råd (2017:1) om bredbandsanslutning,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning,</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av bygg- naders brandskydd (BFS 2011:27),</SPAN></P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2011:12), och</SPAN></P>
<P class="p375 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft111">Samordning och samråd i föreskriftsarbetet</SPAN></P>
<P class="p109 ft21">Myndigheter ska genom samarbete med varandra och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.<SPAN class="ft105">40 </SPAN>Innan Boverket meddelar föreskrifter om de tekniska egen- skapskraven samt om uppfyllandet av dessa krav vid nybyggnad,</P>
<P class="p106 ft67"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 22 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 23 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 24 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft68">6 § andra stycket myndighetsförordningen (2007:515).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="p168dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368168x1.jpg/" id="p168img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">ombyggnad och annan ändring än ombyggnad ska Boverket höra andra berörda myndigheter i den omfattning som behövs.<SPAN class="ft114">41 </SPAN>Boverket ska även höra andra berörda myndigheter om Boverket meddelar föreskrifter om undantag och avsteg från utformnings- och egen- skapskraven i vissa fall.<SPAN class="ft114">42</SPAN></P>
<P class="p138 ft34"><SPAN class="ft34">4.3</SPAN><SPAN class="ft99">Regelverkets omfattning i några andra länder</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Danmark har bestämmelser på två nivåer</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">I Danmark finns bindande nationella bestämmelser gällande krav på byggnader och tillsyn på två nivåer. Byggeloven är den ramlag som formulerar de överordnade ändamålen med lovgivningen på bygg- området och antas av det danska parlamentet. Byggeloven genom- förs i stor utsträckning genom Bygningsreglementet som specifice- rar Byggelovens krav och innehåller de närmare bestämda krav som byggandet ska leva upp till. Ansvarig minister har delegerat utfärdan- det av Bygningsreglementet till myndigheten <NOBR>Trafik-,</NOBR> Bygge- og Bolig- styrelsen.<SPAN class="ft100">43 </SPAN>Byggeloven specificeras också genom Bekendtgørelse om certificeringsordningen.<SPAN class="ft100">44</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Finland har bestämmelser på två nivåer</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">I Finland finns bindande nationella bestämmelser gällande krav på byggnader och tillsyn på två nivåer. I den finska markanvändnings- och bygglagen finns bestämmelser om allmänna förutsättningar för byggande, om väsentliga tekniska krav och om tillståndsförfarandet för byggande samt om myndigheternas tillsyn.<SPAN class="ft100">45 </SPAN>Markanvändnings- och bygglagen beslutas av det finska parlamentet. Förordningar som preciserar lagen ges antingen av regeringen eller ett departement, exempelvis Miljöministeriet. Dessa förordningar innehåller både tek- niska krav och krav på byggprocessen.<SPAN class="ft100">46 </SPAN>Finlands byggbestämmelse-</P>
<P class="p638 ft67"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 5 § andra stycket PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 8 § PBF med hänvisning till 8 kap. </SPAN><NOBR>6–8</NOBR> §§ PBL. 3 kap. 23 § PBF.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">43</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-04.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">44</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">Trafik-,</SPAN></NOBR> Bygge- og Boligstyrelsen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-14.</NOBR></P>
<P class="p645 ft138"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft137">Miljöministeriet, </SPAN><NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser">http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/</A></NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser"> Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser, </A>besökt <NOBR>2018-11-13.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft68">Miljöministeriet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="p169dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368169x1.jpg/" id="p169img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td157"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p34 ft31">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft17">samling består av en samling förordningar som har beslutats av Miljöministeriet respektive Statsrådet.<SPAN class="ft63">47</SPAN></P>
<P class="p21 ft19"><SPAN class="ft19">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Nederländernas har bestämmelser på tre nivåer</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">I Nederländerna finns bindande nationella bestämmelser med krav på byggnader och tillsyn på tre nivåer. Lagar så som The Housing Act och The Spatial Planning Act beslutas av det nederländska parlamentet. Förordningar så som The Building Decree 2012 beslu- tas av ansvarig minister och, om det krävs enligt lagen, läggs de också fram till parlamentet. The Building Decree baseras på The Housing Act. Ministerbestämmelser bestäms av ansvarig minister för de aktu- ella sakfrågorna och preciserar kraven i lag och förordning genom mer detaljerade bestämmelser. Det finns exempelvis en ministerbestäm- melse som fastställer vilken information som krävs för bygglov.<SPAN class="ft100">48</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft111">Norge har bestämmelser på två nivåer</SPAN></P>
<P class="p109 ft21">I Norge finns bindande nationella bestämmelser med krav på bygg- nader och tillsyn på två nivåer. Det norska parlamentet beslutar om Plan- og Bygningsloven. Kommunal- og moderniseringsdeparte- mentet beslutar om Forskrift om tekniske krav til byggverk och For- skrift om byggesak, som delvis innehåller krav på byggnader.<SPAN class="ft105">49</SPAN></P>
<P class="p646 ft19"><SPAN class="ft19">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft111">Skottland har bestämmelser på två nivåer</SPAN></P>
<P class="p110 ft21">Byggregler beslutas av det skotska parlamentet, inte det brittiska. I Skottland finns bindande nationella bestämmelser med krav på byggnader på två nivåer. The Building (Scotland) Act 2003 beslutas av det skotska parlamentet. Dessa preciseras i Building (Scotland) Regulations 2004 som utfärdas av den skotska regeringen.<SPAN class="ft105">50</SPAN></P>
<P class="p647 ft67"><SPAN class="ft65">47</SPAN><SPAN class="ft66">Miljöministeriet, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-13.</NOBR></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">48</SPAN><SPAN class="ft101">Ministry of Interior and Kingdom relations, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-12.</NOBR> Ministry of Interior and Kingdom relations, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-12-10.</NOBR></P>
<P class="p483 ft103"><SPAN class="ft65">49</SPAN><SPAN class="ft101">Kommunal- og moderniseringsdepartementet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR> Kommunal- og moder- niseringsdepartementet, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p484 ft69"><SPAN class="ft65">50</SPAN><SPAN class="ft68">Local Government and Communities Directorate, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR> Local Govern- ment and Communities Directorate, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-26.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="p170dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368170x1.jpg/" id="p170img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p648 ft30"><SPAN class="ft19">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft156">Omfattningen av bestämmelserna om krav på byggnader i andra länder jämfört med Sverige</SPAN></P>
<P class="p119 ft14">Vi har gjort en översiktlig jämförelse mellan Sverige och ovan nämnda länder av antalet föreskrifter som kan anses motsvara de svenska utformningskraven och de tekniska egenskapskraven, på den lägsta regleringsnivån (som kan anses motsvara den svenska myndighets- nivån BBR och EKS). Vi har då sett att det svenska regelverket är mer omfattande än de andra ländernas. Mängden föreskrifter varierar mellan de olika länderna. Vi uppskattar att Sverige har någonstans mellan <NOBR>20–40</NOBR> procent fler föreskrifter än Danmark och Nederländerna. Vad det gäller Finland, Norge och Skottland uppskattar vi att Sverige har åtminstone dubbelt så många föreskrifter som de andra länderna.</P>
<P class="p649 ft44"><SPAN class="ft34">4.4</SPAN><SPAN class="ft57">Tillämparna anser att regelverket är omfattande och svåröverskådligt</SPAN></P>
<P class="p119 ft21">Under såväl våra rundabordssamtal som Sverigeturné har tillämpare påpekat att mängden bestämmelser behöver minska.<SPAN class="ft105">51 </SPAN>Vidare har det vid våra rundabordssamtal, Sverigeturné, hearing om krav på bygg- nadsverk och i referensgruppen framkommit att överskådligheten behöver förbättras.<SPAN class="ft105">52 </SPAN>Vid besök i en kommun påpekade deltagarna att Boverkets föreskrifter i dag finns i flera författningar vilket för- svårar för tillämparen.<SPAN class="ft105">53 </SPAN>Under rundabordssamtalen efterfrågades bättre överblick och helhetsyn över alla bestämmelser som rör bygg- processen.<SPAN class="ft105">54 </SPAN>Under hearingen uttrycktes både en önskan om att samla Boverkets föreskrifter men även en önskan om att alla bestäm- melser, även från annan lagstiftning än PBL, ska samlas och vara digitalt sökbara för att säkerställa att alla bestämmelser som rör byggande kommer tillämparna till känna.<SPAN class="ft105">55</SPAN></P>
<P class="p650 ft103"><SPAN class="ft65">51</SPAN><SPAN class="ft107">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22.</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Gävle <NOBR>2018-02-12,</NOBR> Jönköping <NOBR>2018-03-14,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Gällivare <NOBR>2018-04-24,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16,</NOBR> och Örebro <NOBR>2018-05-18.</NOBR> Haninge kommun, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-04-03.</NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">52</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné: möten i Umeå </SPAN><NOBR>2018-03-20,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16</NOBR> och Huddinge <NOBR>2018-05-17.</NOBR> Rundabordssamtal <NOBR>2017-05-22.</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p515 ft67"><SPAN class="ft65">53</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möte i Uppsala </SPAN><NOBR>2018-04-17.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">54</SPAN><SPAN class="ft66">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22.</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">55</SPAN><SPAN class="ft68">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="p171dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368171x1.jpg/" id="p171img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td157"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p34 ft31">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft15">Kritik från tillämpare har även lyfts mot att föreskrifter och all- männa råd från olika myndigheter inte överensstämmer.<SPAN class="ft104">56 </SPAN>Särskilt har överlapp mellan Boverkets och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd kommenterats.<SPAN class="ft104">57 </SPAN>Ett exempel från tillämpare gäller toaletter/hygienutrymmen i vårdrum som byggts efter krav i BBR men som inte uppfyller arbetsmiljökraven på avstånd mellan wc och vägg. Det har lett till krav på åtgärder i efterhand.<SPAN class="ft104">58</SPAN></P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">4.5</SPAN><SPAN class="ft99">Våra slutsatser gällande bemyndiganden</SPAN></P>
<P class="p651 ft19"><SPAN class="ft19">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft111">Behov av myndighetsföreskrifter i fråga om byggandet och förbättrad överskådlighet</SPAN></P>
<P class="p382 ft14">Lagstiftaren har valt en lösning med grundläggande och allmänt hållna bestämmelser i PBL för att inte hindra anpassningar till samhälls- utvecklingen, förändrade ekonomiska förutsättningar eller nya lös- ningar. Historiskt sett har erfarenheterna visat att det finns ett behov av mer detaljbetonade myndighetsföreskrifter i fråga om byggandet. Riksdagen har därför bemyndigat regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som behövs för att bestämmelserna ska kunna tillämpas.</P>
<P class="p15 ft14">Vi kan konstatera att det fortfarande finns ett behov av detaljbeto- nade myndighetsföreskrifter i fråga om byggandet. På myndighetsnivå finns den kompetens i sakfrågor som krävs för den detaljbetonade regleringen och möjlighet att följa tillämpningen i kommunerna. Det finns emellertid en bred kritik från tillämpare om att kraven på bygg- nader och anläggningar i BBR har blivit för omfattande och svår- överskådlig. Det finns skäl att sträva efter att minska omfattningen och förbättra överskådligheten i BBR. I kapitel 9 lämnar vi förslag om hur avsnitt 3:2 i BBR bör utformas. Där föreslår vi att vissa av föreskrifterna i avsnitt 3:2 i BBR i stället regleras i PBF, eftersom de ger uttryck för ett politiskt ställningstagande.</P>
<P class="p652 ft103"><SPAN class="ft65">56</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22.</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möte i Stockholm <NOBR>2018-05-02.</NOBR> Referensgruppsmöten <NOBR>2018-04-18</NOBR> och <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR> White, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-12-14.</NOBR></P>
<P class="p653 ft103"><SPAN class="ft65">57</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05</NOBR> och Karlstad <NOBR>2018-03-06.</NOBR> Rundabordssamtal <NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p1 ft69"><SPAN class="ft65">58</SPAN><SPAN class="ft68">Gotlandshem, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-01-26.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft111">Fördelningen av föreskriftsrätt mellan myndigheter</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Fördelningen av bemyndiganden mellan de myndigheter som vi har studerat tycks utifrån deras arbetsområden logisk. Under utred- ningen har det framkommit att det kan förekomma att samma bygg- nadsverk eller utrymme i en byggnad berörs av olika myndigheters regelgivning. Det gäller till exempel cisterner. Utöver avsnitt 3:2 i BBR har vi inte utrett vilka frågor det närmare rör sig om och inte i vilka avseenden föreskrifterna eventuellt överlappar eller rent av motsäger varandra. För att göra det krävs enligt vår mening en saklig översyn av de enskilda bestämmelserna. I kapitel 6 gör vi en saklig översyn av avsnitt 3:2 i BBR. Översynen har resulterat i ett förslag i kapitel 9 som harmoniserar Boverkets och Arbetsmiljöverkets före- skrifter om vilket utrymme som ska finnas i bostäder för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga med behov av hjälpare.</P>
<P class="p204 ft18">Vad det gäller de myndigheter som direktivet nämner, det vill säga Boverket, Arbetsmiljöverket och MSB, menar samtliga att even- tuella problem med utformningen av enskilda föreskrifter från de respektive myndigheterna bör kunna lösas inom ramen för den sam- verkan som myndigheter ska ha sinsemellan.</P>
<P class="p69 ft14">Eftersom Boverket själva redovisat att det finns behov av sam- ordning och många tillämpare upplever de olika myndigheternas bestämmelser som svåröverskådliga menar vi att det finns anledning för Boverket och andra myndigheter som meddelar föreskrifter inom byggområdet att i högre grad samordna sig med varandra i sin regel- givning och i sina informationsinsatser om regelverken.</P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft111">Omfattningen av regelverket</SPAN></P>
<P class="p104 ft15">I Sverige finns föreskrifter om krav på byggnader på tre nivåer (lag, förordning och myndighetsföreskrifter), men i majoriteten av de andra länder som vi har studerat finns enbart två. Kombinationen med allmänt hållna bestämmelser i lagen och ett behov av detaljerade bestämmelser har i Sverige gett ett regelverk där merparten av bestäm- melserna ligger på myndighetsnivå.</P>
<P class="p87 ft21">Vi har konstaterat att de svenska föreskrifterna om krav på bygg- nadsverk i BBR och EKS är väsentligt fler än motsvarande bestäm- melser på lägsta regleringsnivå i Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Skottland. I några fall mer än dubbel så många. Utifrån</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td157"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p34 ft31">Boverkets och andra myndigheters bemyndiganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft14">de studerade länderna förefaller det vara så att färre regleringsnivåer totalt sett ger färre föreskrifter. Vi kan också se att då ett departe- ment har utfärdat föreskrifter på lägsta nivå har de blivit färre i antal än då en myndighet under regeringen har gjort det.</P>
<P class="p655 ft15">Mängden föreskrifter behöver inte innebära att frågorna är olika mycket reglerade eller att de har olika detaljgrad, men kan göra det. Mängden föreskrifter kan påverkas av en rad andra faktorer, exem- pelvis lagtekniska. Vi har inte undersökt i vilken grad respektive krav på byggnader regleras i de andra länderna jämfört med Sverige. Om den nuvarande omfattningen är lämplig eller inte i Sverige måste bland annat bedömas utifrån behovet av detaljerade föreskrifter. För att veta vilka specifika bestämmelser och därmed bemyndiganden som behövs krävs enligt vår mening en saklig översyn av varje enskild bestämmelse. I kapitel 6 gör vi en saklig översyn av avsnitt 3:2 i BBR och ser över behovet av bestämmelser och Boverkets bemyndigan- den i dessa frågor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="p175dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368175x1.jpg/" id="p175img1">
</DIV>
<P class="p656 ft124"><SPAN class="ft13">5</SPAN><SPAN class="ft123">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</SPAN></P>
<P class="p657 ft18">Vi har i uppdrag att se över Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft114">1</SPAN>. Denna del av utredningsuppdraget omfattar användningen av allmänna råd och hänvisningar till standarder. I BBR anges föreskrifterna som funk- tionskrav, vilka kompletteras med allmänna råd om hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Enligt vårt direktiv har de allmänna råden i praktiken kommit att få en normgivande roll och vi ska därför utreda hur tillämpningen av de allmänna råden ser ut i kommunerna. Vidare ska vi utreda hur hänvisningar görs till standarder.<SPAN class="ft114">2</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Detta kapitel handlar därför om utformningen av föreskrifterna, användningen av allmänna råd och hänvisningar till standarder i BBR. Vi redogör för dessa frågor i var sitt avsnitt och börjar respek- tive redogörelse med de ramar som finns för Boverkets arbete för att få en förståelse för förutsättningarna. Därefter beskriver vi Boverkets arbete med BBR, hur tillämpningen av författningarna fungerar och vilka synpunkter som framkommit till oss från såväl kommun- som byggherresidan. Beskrivning av vilka möten och enkäter som vi har genomfört och metodiken för dem finns i avsnitt 2.4. Avsnitten om föreskrifter respektive allmänna råd omfattar också vår egen studie av dessa och gällande föreskrifterna och hänvisningar till standarder gör vi även en internationell jämförelse. Varje avsnitt avslutas med våra slutsatser.</P>
<P class="p658 ft67"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
<P class="p484 ft110"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, direktiv 2017:22, s. 2, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">6–7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">9–10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p418 ft25">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="p176dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368176x1.jpg/" id="p176img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft34">5.1</SPAN><SPAN class="ft99">Boverkets föreskriftsarbete</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Ramar för Boverkets utformning av föreskrifter</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Boverket har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på byggnadsverk.<SPAN class="ft100">3 </SPAN>Föreskrifter är bestämmelser som är bin- dande för myndigheter och enskilda.<SPAN class="ft100">4 </SPAN>Ett övergripande mål för alla myndighetsföreskrifter i Sverige är att bidra till rättssäkerheten genom att öka förutsägbarheten och underlätta ställningstaganden. Före- skrifter ska bidra till en enhetlig praxis, till att allmänheten får snabba och klara besked och att överklaganden undviks.<SPAN class="ft100">5</SPAN></P>
<P class="p499 ft14">Boverket ska enligt myndighetens instruktion utveckla verifier- bara funktionskrav i byggreglerna.<SPAN class="ft100">6 </SPAN>Denna uppgift infördes i instruk- tionen 2010.<SPAN class="ft100">7 </SPAN>Nuvarande inriktning för föreskriftsarbetet för byggan- det fastslogs i slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> då förenklingar skulle åstadkommas genom mindre detaljrika föreskrifter. Den tekniska kompetensen hos både de byggande och byggnadsnämnderna hade enligt regeringen ökat betydligt i förhållande till vad som gällde när den tidigare byggnads- lagstiftningen infördes. Samhällets reglering skulle därför enligt reger- ingen inriktas främst på målen för byggandet och lämna största möj- liga frihet i fråga om de medel och metoder som utnyttjades för att förverkliga målen. Föreskrifterna skulle därmed så långt som möjligt uttryckas som funktionskrav. Med funktionskrav skulle det inte heller behövas undantag från föreskrifterna i någon större utsträckning.<SPAN class="ft100">8 </SPAN>Införandet av funktionskrav innebar att den tidigare detaljregler- ingen genom tekniska föreskrifter kunde begränsas.<SPAN class="ft100">9</SPAN></P>
<P class="p87 ft21">Plan- och byggutredningen tog upp frågan om skillnaden mellan funktionskrav och krav som anger en lösning i ett delbetänkande 1994. Det hade enligt utredningen ansetts att de senare uttrycker i måttangivelser vad de förra uttrycker i allmänna ordalag. Detta var</P>
<P class="p659 ft67"><SPAN class="ft106">3</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. </SPAN><NOBR>1–5</NOBR> och 8 §§ plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft106">4</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1973:90, </SPAN>Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdags- ordning m.m.<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">201–204.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft106">5</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1983/84:119, </SPAN>om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">3–5.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft106">6</SPAN><SPAN class="ft108">3 § tionde punkten förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft107">3 § sjunde punkten förordning (2009:1482) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft106">8</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1985/86:1, </SPAN><SPAN class="ft102">med förslag till ny plan- och bygglag</SPAN>, s. 85, 100 och 853. Proposition 1993/94:178 <SPAN class="ft102">Ändring i plan- och bygglagen</SPAN>, m.m., s. 73.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft106">9</SPAN><SPAN class="ft109">Proposition 1990/91:146 </SPAN><SPAN class="ft110">om ändring i plan- och bygglagen </SPAN>(1987:10), m.m. s. <NOBR>24–25.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="p177dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368177x1.jpg/" id="p177img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft17">enligt Plan- och byggutredningen en missuppfattning. Utredningen uttalade att:</P>
<P class="p660 ft8">Ett funktionskrav kan mycket väl anges som ett mått, t.ex. det mått som krävs för att man skall kunna komma igenom en dörr med rullstol eller det decibeltal som ger godtagbar bullerfrihet. Tekniska lösningar handlar om när man i stället för att ange dörrens passagemått anger dörrens karmyttermått, eller i stället för att ange väggens decibeltal anger vilken tjocklek som ljudisoleringen skall ha.<SPAN class="ft106">10</SPAN></P>
<P class="p647 ft19">Uppdrag från regeringen</P>
<P class="p142 ft14">I juni 2019 uppdrog regeringen åt Boverket att se över myndighetens bygg- och konstruktionsregler. Översynen ska syfta till att skapa ett förenklat och konsekvent regelverk, med en, så långt är möjligt, genomgående likriktad struktur och detaljeringsgrad. Boverket ska inom ramen för uppdraget ha en nära dialog med Kommittén för modernare byggregler. Boverket ska hålla Regeringskansliet infor- merat under uppdragets genomförande och redovisa uppdraget till regeringen senast den 20 december 2020.<SPAN class="ft100">11 </SPAN>Sedan 2011 har Boverket därutöver inte haft några uppdrag som rör föreskrifternas utform- ning eller funktionskrav. Under perioden <NOBR>2001–2011</NOBR> hade Boverket i regeringsbreven i uppdrag att utveckla verifierbara funktionskrav i föreskrifter och allmänna råd. Under denna period hade Boverket även i uppdrag att minska de administrativa kostnaderna för företag och att verka för enhetlig tillämpning av myndighetens föreskrif- ter.<SPAN class="ft100">12 </SPAN>I regleringsbreven <NOBR>1997–2001</NOBR> framgick att arbetet för en ökad</P>
<P class="p661 ft67"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och byggutredningen, SOU 1994:36, </SPAN><SPAN class="ft119">Miljö och fysisk planering</SPAN>, s. 329.</P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2019-06-13,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Uppdrag till Boverket att se över myndighetens bygg- och kon- struktionsregler<SPAN class="ft103">, dnr. Fi 2019/02343/BB.</SPAN></P>
<P class="p402 ft136"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft122">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2010-12-22,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2010/4959/A (slutligt). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2009-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2010 av- seende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2009/4802/A (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2008-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2008/4791/A (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2007-12-19,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2007/5487/A (delvis). Regerings- beslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2006-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2006/5959/A (slutligt). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2005-12-15,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2005/6373/A (delvis), M2005/3709/Kk, M2005/6274/Bo. Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2004-12-16,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2004/4162/A (delvis). Regerings- beslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2003-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2003/3794/A (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2002-12-11,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2002/4096/A (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2001-12-20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2002 avse- ende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2001/4896/Hs (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2000-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2000/4657/A (delvis).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="p178dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368178x1.jpg/" id="p178img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft17">användning av funktionskrav i föreskrifter skulle fortsätta.<SPAN class="ft63">13 </SPAN>Resultatet av de senaste decenniets redovisningar på dessa uppdrag återges i av- snitt 5.1.2 nedan.</P>
<P class="p152 ft19">Utformning av myndighetsföreskrifter</P>
<P class="p103 ft14">Enligt författningssamlingsförordningen<SPAN class="ft100">14 </SPAN>får författningar endast innehålla föreskrifter och allmänna råd.<SPAN class="ft100">15 </SPAN>Vidare ska författningar ha samma format och likartad typografisk utformning som Svensk för- fattningssamling (SFS) senast hade när den gavs ut i tryckt form. Om det finns särskilda skäl, får myndigheten besluta om avvikelser från kraven på format och typografisk utformning.<SPAN class="ft100">16 </SPAN>Det finns också en skyldighet att göra föreskrifter tillgängliga i elektronisk form.<SPAN class="ft100">17</SPAN></P>
<P class="p663 ft19"><SPAN class="ft19">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft111">Boverkets föreskriftsarbete för att utveckla verifierbara funktionskrav i BBR</SPAN></P>
<P class="p50 ft19">Boverkets principer för revideringar av BBR</P>
<P class="p664 ft17">Boverket har upprättat principer för sitt föreskriftsarbete.<SPAN class="ft63">18 </SPAN>Där definierar Boverket begreppet funktionskrav som:</P>
<P class="p665 ft23">Krav på egenskap hos byggnad, anläggning, del därav eller produkt vid bestämd användning som uttrycks i termer som inriktar sig mer på slut- resultatet än på sättet att nå dit och som inte begränsar valet av utform- ning, material och metoder. Ett funktionskrav kan vara verifierbart eller icke verifierbart.<SPAN class="ft158">19</SPAN></P>
<P class="p666 ft136"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft135">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2000-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M2000/4657/A (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">1999-12-16,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2000 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. M1999/5031/A (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">1998-12-17,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budget- året 1999 avseende anslag till Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. In98/2894/BO (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">1997-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. In97/1461/FU, In97/3016/BO (delvis), In97/3099/FU (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">1996-12-12,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 1997 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. In96/2823/BO, In97/2811/AD (delvis).</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft66">Författningssamlingsförordningen (1976:725).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft101">29 § författningssamlingsförordningen (1976:725).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft101">11 § författningssamlingsförordningen (1976:725).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft101">24 a § författningssamlingsförordningen och 3 § rättsinformationsförordningen (1999:175).</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2004), </SPAN><SPAN class="ft102">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">BBR-revideringar</SPAN></NOBR><SPAN class="ft102"> </SPAN>ger fortfarande uttryck för myndighetens principiella syn på hur arbete med revideringar av BBR bör genomföras enligt Boverket, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-02</NOBR> och <NOBR>2019-04-09.</NOBR></P>
<P class="p215 ft110"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2004), </SPAN>Principer för <NOBR>BBR-revideringar<SPAN class="ft69">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> s. 42.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="p179dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368179x1.jpg/" id="p179img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft17">Boverket har kategoriserat hur funktionskrav ska regleras utifrån för- utsättningarna i dessa fyra alternativ:</P>
<P class="p108 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft159">Alternativ 1: </SPAN>Preciserade kravnivåer i föreskrift, där det finns entydiga verifieringsmetoder.</P>
<P class="p667 ft15"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft160">Alternativ 2: </SPAN>Kravnivåer saknas för det krav Boverket vill reglera (exempelvis tillfredställande luftförhållanden). Föreskrifter anger i stället krav på egenskaper/komponenter som erfarenhetsmäs- sigt leder till att det krav myndigheten egentligen vill reglera upp- fylls. För dessa komponentkrav finns entydiga verifieringsmetoder. Detta alternativ förekommer enligt Boverkets framför allt för kom- fortkrav, det vill säga när det är en fråga om den enskilda människans upplevelse.</P>
<P class="p668 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft161">Alternativ 3: </SPAN>Kravnivåer saknas både för krav och komponenter och Boverket kan därmed inte reglera enligt alternativ ett eller två. Funktionskravet uttrycks därför i föreskrift i kombination med ett allmänt råd <NOBR>(bör-råd)</NOBR> som är mätbart med entydiga verifieringsmetoder.</P>
<P class="p373 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft161">Alternativ 4: </SPAN>Inget av ovanstående alternativ är möjliga, med det finns lösningar som är kontrollerbara i färdig byggnad som upp- fyller föreskriften. Funktionskravet uttrycks därför i föreskrift i kombination med ett allmänt råd <NOBR>(kan-råd).<SPAN class="ft114">20</SPAN></NOBR></P>
<P class="p669 ft18">Beträffande vilken typ av regleringsteknik som ska användas har Boverket angett följande i sina principer:</P>
<P class="p670 ft8">För att undvika att i onödan styra mot någon specifik teknisk lösning och göra kravet så generellt som möjligt bör man sträva efter att få till verifierbarheten på så hög nivå som möjligt (A1 före A2 före A3 före A4). Dock skall det vara fråga om funktionskrav och inte detaljkrav. Och de grundläggande kriterierna för val av alternativ måste uppfyllas. Är man t.ex. osäker på kriterierna bör A3 väljas i stället för A1 och är det fråga om ett krav som bara gäller under speciella förutsättningar bör A2 väljas i stället för A1. I praktiken blir A1 inte aktuell mer än i ett fåtal fall. I vissa fall kanske det inte över huvud taget går att sätta någon som helst nivå och man kan då ifrågasätta om det över huvud taget är någon mening att ange ett krav eftersom det inte går att verifiera.<SPAN class="ft106">21</SPAN></P>
<P class="p671 ft67"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2004), </SPAN><SPAN class="ft119">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft119">BBR-revideringar</SPAN>,</NOBR> s. <NOBR>39–54</NOBR> och <NOBR>90–94.</NOBR></P>
<P class="p186 ft110"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2004), </SPAN>Principer för <NOBR>BBR-revideringar<SPAN class="ft69">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> s. 94.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="p180dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368180x1.jpg/" id="p180img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Hur föreskrifterna blir verifierbara och verifieringsmetoder</P>
<P class="p386 ft18">Enligt Boverkets principer innebär verifierbara funktionskrav att kra- ven uttrycks i mätbara termer. Boverket framhåller att ökad verifier- barhet kan medföra begränsningar vid val av lösningar och en ökad detaljeringsgrad.<SPAN class="ft114">22</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Verifieringsmetoder kan enligt Boverket bygga på mätning, beräk- ningar eller provning. Andra sätt att bevisa att kraven uppfylls kan enligt Boverket läggas fast i kontrollplanen.<SPAN class="ft114">23</SPAN></P>
<P class="p85 ft20">Föreskrifternas påverkan på innovationsmöjligheter</P>
<P class="p147 ft18">Boverket har utformat föreskrifterna i BBR för att inte motverka innovation. För att göra detta har Boverket i möjligast mån försökt undvika att reglera på detaljnivå i bindande föreskrifter.<SPAN class="ft114">24</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Boverkets arbete med utvärdering och regelreformering</P>
<P class="p672 ft15">Boverket har under <NOBR>1994–2016</NOBR> genomfört 24 utvärderingar som om- fattar hela eller delar av BBR. Utvärderingarna omfattar främst avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning, avsnitt 5 om brandskydd, avsnitt 6 om hygien, hälsa och miljö samt avsnitt 9 om energihus- hållning. För vissa avsnitt i BBR saknas utvärderingar.<SPAN class="ft104">25</SPAN></P>
<P class="p138 ft20">Boverkets återrapportering av regeringens uppdrag</P>
<P class="p119 ft21">I avsnitt 5.1.1 ovan redogjorde vi för de uppdrag Boverket fick att utveckla byggreglerna till verifierbara funktionskrav. 2011 var det sista avsnittet i BBR klart och de nya reglerna trädde i kraft. I Bo- verkets årsredovisning från 2011 sammanfattades att arbetet med att utveckla tydliga och verifierbara funktionskrav har pågått i nästan</P>
<P class="p138 ft67"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2004), </SPAN><SPAN class="ft119">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft119">BBR-revideringar</SPAN>,</NOBR> s. 25, 39 och 49.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2004), </SPAN><SPAN class="ft119">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft119">BBR-revideringar</SPAN>,</NOBR> s. 42 och 49.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-23.</NOBR></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket (2016), </SPAN><SPAN class="ft110">Utveckling och förvaltning av BBR. </SPAN>Sammanställning av genomförda utvär- deringar av tillämpningen och effekterna av BBR/BKR/EKS.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="p181dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368181x1.jpg/" id="p181img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">tio år och att alla avsnitt i BBR var bearbetade med målet att skapa tydliga och enkla byggregler.<SPAN class="ft63">26</SPAN></P>
<P class="p21 ft20">Översyn av problemområden gällande Boverkets byggregler 2016</P>
<P class="p101 ft14">En utvärdering som Boverket lät göra 2016 visar att kommuner, kontrollansvariga, fastighetsbolag, projektörer och entreprenörer har upplevt att funktionskraven skapar möjlighet till flexibilitet och individuella lösningar, men att de också medför för stora tolknings- utrymmen. Resultatet visar att det största problemet med BBR är att olika yrkeskategorier och personer gör olika tolkningar av samma regel. Som det näst största problemet anges att uttryck i BBR skapar utrymme för tolkning, som exempelvis avskiljbarhet, tillfredställande, begränsas, minimeras och eftersträvas. Därutöver listas i studien föl- jande problem med BBR i fallande ordning: avsaknad av illustratio- ner, svårt att veta vilka förändringar som skett mellan olika versioner i BBR vilket försvårar möjligheten att hålla sig uppdaterad, tabeller saknas som skulle kunna förtydliga, krav är för högt ställda, funk- tionskravens utformning gör det svårt att veta när ett krav verkligen är uppfyllt, det finns för få allmänna råd som förtydligar funktions- kraven, innehållet i BBR förändras för ofta samt att det saknas för- klaring till hur orden <SPAN class="ft48">bör </SPAN>och <SPAN class="ft48">ska </SPAN>ska tolkas i BBR.<SPAN class="ft100">27</SPAN></P>
<P class="p673 ft30"><SPAN class="ft19">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft156">Myndighetsrapporter och remissynpunkter om föreskrifterna i BBR</SPAN></P>
<P class="p354 ft14">Utöver de utvärderingar som Boverket har gjort och som redovisats ovan har myndigheten publicerat ett par andra rapporter som berör utformningen av föreskrifterna i BBR. I rapporten <SPAN class="ft48">En mer förutsäg- bar byggprocess </SPAN>redogör Boverket för exempel på olika tolkningar av bestämmelser. Dessa omfattar tillgänglighet, bostadens lämplighet för sitt ändamål, buller, brandskydd och energihushållning. Störst skillnad i tolkning upplevde tillfrågade tillämpare av bestämmelserna gällande tillgänglighet, bostadsutformning och brandskydd.<SPAN class="ft100">28 </SPAN>Till- lämparna i Boverkets undersökning anger att de olika tolkningarna</P>
<P class="p496 ft67"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2012), </SPAN><SPAN class="ft119">Årsredovisning 2011</SPAN>, s. 9.</P>
<P class="p617 ft136"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft122">Markör Marknad och Kommunikation AB (2016), </SPAN>Slutrapport: Översyn av problemområden gällande Boverkets byggregler – en PDS:studie<SPAN class="ft121">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">5–6,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> 15, 17 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">19–23.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2017), </SPAN><SPAN class="ft110">En mer förutsägbar byggprocess</SPAN>, rapport 2017:23, s. 23.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="p182dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368182x1.jpg/" id="p182img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">leder till osäkerhet om projekt kommer att godkännas och om tid- plan kan hållas, utebliven förutsägbarhet, utebliven repetition, stör- ningar i en upparbetad process samt uteblivna återupptagningseffek- ter.<SPAN class="ft100">29 </SPAN>I Regeringskansliets remissammanställning av rapporten framgår att många remissinstanser framförde att otydliga byggregler för- anleder att kommuner gör olika bedömningar av likartade byggnader.<SPAN class="ft100">30</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">I en rapport från Boverket om definitioner framkommer att till- lämpare önskar att definitioner följer det allmänna språkbruket, är tydliga och enkla att förstå, endast omfattar de viktigaste paramet- rarna och inte är alltför matematiska och tekniska, vilket kräver tid och beräkning för att bedömas. Definitionerna får inte heller skapa för stort tolkningsutrymme.<SPAN class="ft114">31</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares syn på föreskrifternas utformning</SPAN></P>
<P class="p674 ft19">Tillämpare anser att funktionskrav är positivt, men att dagens utformning i BBR inte stimulerar innovation</P>
<P class="p104 ft15">Deltagarna i våra inledande rundabordssamtal var genomgående positiva till att utrycka förskrifterna i form av funktionskrav. De ansåg att funktionskrav ger utrymme för innovation och flexibilitet.<SPAN class="ft104">32 </SPAN>Under vår Sverigeturné framhöll också många tillämpare att funktionskrav kan stimulera kreativitet och innovation.<SPAN class="ft104">33</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">I en övergripande enkät som vi låtit ställa till professionella och offentliga aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen gällande deras syn på byggreglerna uppgav majoriteten av samtliga aktörer (mellan 65 och 86 procent) att de föredrar ett system där staten fastställer vilka egenskaper en byggnad minst ska uppfylla och där byggherren sedan väljer lösningar, framför ett system där lösningar föreskrivs. Kom-</P>
<P class="p464 ft67"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2017), </SPAN><SPAN class="ft119">En mer förutsägbar byggprocess</SPAN>, rapport 2017:23, s. <NOBR>147–168.</NOBR></P>
<P class="p471 ft136"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft135">Regeringskansliet (2018), </SPAN>Remissammanställning för Boverkets rapport En mer förutsägbar byggprocess – förenklad kontroll av serietillverkade hus<SPAN class="ft121">, N2017/06080/PBB, s. 2.</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2014), </SPAN>Uppdrag att utreda definitioner på byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare<SPAN class="ft103">, rapport 2014:4, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">32–33.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p561 ft103"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft107">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Fastighetsägarna, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Sveriges Arkitekter, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-08.</NOBR> Svenska Geotekniska Föreningen, <NOBR>e-post</NOBR> (förutsätter funktionskrav med verifieringsmetoder för innovation och kvalitetskontroll). Sveriges Bygg- industrier, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Svensk Betong, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-08.</NOBR> Svensk Ventilation, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-08.</NOBR></P>
<P class="p363 ft69"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft109">Sverigeturné: möten i Gävle </SPAN><NOBR>2018-02-12,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Stockholm <NOBR>2018-05-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="p183dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368183x1.jpg" style="width:433px;height:638px" id="p183img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">muner, länsstyrelser och myndigheter är den grupp som i minst ut- sträckning anser detta vara ett bra förfarandesätt, medan fastighets- bolag anser det i högst grad, se figur 5.1.<SPAN class="ft114">34</SPAN></P>
<P class="p675 ft14">I en fördjupad enkät till byggherrar konstateras dock att de inte anser att dagens utformning av funktionskrav i BBR stimulerar till innovation och utveckling av nya lösningar. 23 procent anser att funktionskraven i BBR stimulerar innovation och utveckling av nya lösningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning, medan 73 pro- cent anser det i ganska eller mycket liten utsträckning, se figur 5.2.<SPAN class="ft100">35</SPAN></P>
<P class="p676 ft67"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft66">Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning </SPAN><NOBR>2017-08-21.</NOBR></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft68">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="p184dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368184x1.jpg/" id="p184img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr9 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td2"><P class="p677 ft125">60</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td148"><P class="p678 ft125">57</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td132"></TD>
<TD class="tr35 td60"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td72"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td2"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td11"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td1"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td2"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td18"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td116"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td2"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td2"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td2"><P class="p677 ft125">50</P></TD>
<TD class="tr37 td60"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td19"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td72"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td7"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td2"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td11"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td1"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr37 td18"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td116"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td2"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td161"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td121"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td2"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td19"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td132"></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td132"></TD>
<TD class="tr38 td2"><P class="p677 ft125">40</P></TD>
<TD class="tr38 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td164"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr38 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"></TD>
<TD class="tr36 td2"><P class="p677 ft125">30</P></TD>
<TD class="tr36 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td163"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td164"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"></TD>
<TD class="tr24 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td165"><P class="p679 ft125">21</P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td164"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td2"><P class="p677 ft125">20</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td7"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr20 td11"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td18"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td166"><P class="p680 ft125">16</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr20 td121"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td2"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td132"></TD>
<TD class="tr30 td19"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td72"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td167"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td11"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td18"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td2"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td19"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td2"><P class="p677 ft125">10</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td11"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td18"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr15 td45"><P class="p681 ft125">5</P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td132"></TD>
<TD class="tr32 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td72"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td167"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td164"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td163"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td164"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td18"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td164"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td19"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td132"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr40 td169"><P class="p682 ft133">2</P></TD>
<TD class="tr37 td72"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td164"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td11"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td163"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td164"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td18"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td164"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td161"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td19"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td11"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td18"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td121"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td132"></TD>
<TD rowspan=3 class="tr0 td2"><P class="p677 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr41 td170"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr30 td72"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td167"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td11"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td18"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td168"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td171"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td19"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td132"></TD>
<TD class="tr22 td172"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td175"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td177"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td180"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td181"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td182"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr18 td184"><P class="p683 ft130">Mycket hög</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr18 td37"><P class="p684 ft130">Ganska hög</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr18 td169"><P class="p685 ft130">Ganska liten</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr18 td169"><P class="p686 ft130">Mycket liten</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr18 td29"><P class="p311 ft130">Tveksam, vet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"></TD>
<TD class="tr24 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td132"></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td184"><P class="p687 ft130">utsträckning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td37"><P class="p684 ft130">utsträcknig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td169"><P class="p685 ft130">utsträcknig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td169"><P class="p688 ft130">utsträckning</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td53"><P class="p689 ft130">ej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft19">Olika tolkningar på grund av otydliga föreskrifter</P>
<P class="p103 ft15">Under rundabordssamtal, Sverigeturné, hearing om krav på bygg- nadsverk och referensgruppsmöten har tillämpare från både kom- mun- och byggherresidan påpekat att BBR behöver bli tydligare.<SPAN class="ft104">36 </SPAN>Såväl kommun- som byggherresidan är här överens om att de sins- emellan gör olika tolkningar av krav i BBR.<SPAN class="ft104">37</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">I en enkät som vi ställde till landets kommuner och där 198 av 290 kommuner svarade uppgav 137 kommuner att det förekommer att byggnadsnämnden gör en annan tolkning av bestämmelser i BBR än vad byggherren eller sakkunnig gör. 37 kommuner anser att det</P>
<P class="p690 ft103"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft107">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Jönköping <NOBR>2018-03-14,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Trestadsgruppen genom Malmö stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-05-18</NOBR> och Stockholms Stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-05-03.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Byggmaterialindustrierna, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR></P>
<P class="p548 ft69"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft109">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR> Läns- styrelserna (2018), <SPAN class="ft110">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av bygg- regelföreskrifter och kontrollprocessen </SPAN>(fråga 7).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="p185dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368185x1.jpg/" id="p185img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p691 ft17">inte gör det.<SPAN class="ft63">38 </SPAN>Bland byggherrarna svarar 48 procent att det i mycket hög eller ganska hög utsträckning förekommer att byggnadsnämn- derna gör en annan tolkning av kraven i BBR än de själva gör. Sam- tidigt anser lika många att olika tolkningar endast sker i liten eller mycket liten utsträckning.<SPAN class="ft63">39</SPAN></P>
<P class="p692 ft18">I en enkätundersökning som vi genomförde riktad till privat- personer som varit byggherre för ett småhusprojekt svarade ungefär en fjärdedel att de föreslog en lösning där byggnadsnämnden gjorde en annan tolkning av kraven i byggreglerna än vad de själva eller deras ombud gjorde.<SPAN class="ft114">40</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Såväl aktörer på kommun och byggherresidan är överens om att den främsta anledningen till att olika tolkningar görs är att dagens föreskrifter är otydliga.<SPAN class="ft100">41 </SPAN>85 kommuner svarade att anledningen till att olika tolkningar görs är att bestämmelserna är otydliga. Som näst främsta skäl angav 51 kommuner att olika tolkningar uppstår på grund av att föreskrifter hänvisar till standarder. Kommunerna fram- höll att standarder är svårtillgängliga, skrivna på engelska, inte full- ständiga, kan vara föråldrade och inte tillgängliga gratis. Vidare svarade 41 kommuner att olika tolkningar görs när alternativa lösningar till allmänna råd presenteras av byggherren eller dennes ombud. Vad gäller frågan <SPAN class="ft48">annat som leder till olika tolkningar </SPAN>anger kommunerna bland annat att byggherren inte vill följa de allmänna råden. Se övriga kommunsvar i figur 5.3.<SPAN class="ft100">42</SPAN></P>
<P class="p693 ft102"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen <SPAN class="ft103">(fråga 7).</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft66">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft66">Byggfakta, redovisning av fördjupad enkätundersökning sällanbyggherrar </SPAN><NOBR>2019-01-16.</NOBR></P>
<P class="p63 ft121"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft122">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR> Läns- styrelserna (2018), <SPAN class="ft136">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av bygg- regelföreskrifter och kontrollprocessen</SPAN>, s. 11 (fråga 8). Byggherrarna, <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p356 ft110"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft69">s. 11 (fråga 8).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="p186dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368186x1.jpg" style="width:433px;height:726px" id="p186img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td185"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr9 td186"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td187"><P class="p694 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td185"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr42 td186"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr42 td116"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr42 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr42 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr42 td80"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr42 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td188"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr41 td189"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr30 td116"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td105"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td93"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td80"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td69"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td188"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr30 td190"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr43 td116"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td105"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td93"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td69"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td188"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td189"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td192"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td193"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td194"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td188"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr30 td189"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td191"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td192"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td193"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td195"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr43 td69"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td188"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td189"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td188"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr30 td189"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td196"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr43 td105"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td93"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td69"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td188"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td189"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td192"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td188"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr41 td189"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td191"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td197"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr30 td93"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td80"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td69"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td188"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td189"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td192"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td193"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td188"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr30 td189"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td191"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td192"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td198"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td69"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td188"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td189"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td192"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td188"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr30 td189"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td191"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td197"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr43 td93"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td69"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td188"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td186"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td116"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td105"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td93"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td80"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
<TD class="tr41 td69"><P class="p34 ft165"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p695 ft18">Även bland byggherrarna är det vanligaste svaret till att olika tolk- ningar görs att föreskrifterna är otydliga. Det uppger 53 procent av byggherrarna.<SPAN class="ft114">43 </SPAN>Se figur 5.4 för samtliga svar om varför olika tolkningar görs enligt byggherrar.</P>
<P class="p696 ft69"><SPAN class="ft65">43</SPAN><SPAN class="ft68">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="p187dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368187x1.jpg" style="width:433px;height:594px" id="p187img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p697 ft19">Exempel på otydligheter i BBR</P>
<P class="p20 ft20">Vaga ord och formuleringar</P>
<P class="p101 ft14">Det finns en efterfrågan från såväl kommuner som aktörer på bygg- herresidan på mer preciserade föreskrifter. Exempel på vaga ord som nämndes som förekommer men inte är preciserade i föreskrifterna i BBR är tillräckligt och begränsas.<SPAN class="ft100">44 </SPAN>Exempel på andra ord i föreskrif- ter som har uppgetts som otydliga är dörrar som är lätta att öppna i föreskrift 3:143,<SPAN class="ft100">45 </SPAN>kravet att personer ska kunna förflytta sig säkert i föreskrift 8:91,<SPAN class="ft100">46 </SPAN>risken för att halka och snubbla ska begränsas i före- skrift 8:22,<SPAN class="ft100">47 </SPAN>rätt tempererat tappvarmvatten utan besvärande vänte- tid i föreskrift 6:623<SPAN class="ft100">48</SPAN>. Vidare önskar kommunerna generellt tyd- ligare bestämmelser gällande personsäkerhet, tillgänglighet och brand.<SPAN class="ft100">49</SPAN></P>
<P class="p20 ft67"><SPAN class="ft65">44</SPAN><SPAN class="ft66">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft102">Bygg- nadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kon- trollprocessen</SPAN>, s. 12 (fråga 3 och 7).</P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft103">, s. 12 (fråga 7).</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">47</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">48</SPAN><SPAN class="ft101">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p356 ft110"><SPAN class="ft65">49</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft69">, s. 8 (fråga 3).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="p188dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368188x1.jpg/" id="p188img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Avsaknad av definitioner</P>
<P class="p103 ft15">Ett flertal aktörer på både kommun- och byggherresidan har fram- fört att det saknas definitioner av nyckelbegrepp och att definitioner ibland överlappar varandra i BBR.<SPAN class="ft104">50 </SPAN>Exempelvis finns avgränsnings- problem mellan vad som är hotell respektive bostad<SPAN class="ft104">51 </SPAN>och när ett en- bostadshus övergår i flera bostäder, vilket är av vikt för bedömningen av brandavskiljning. Det efterfrågas även definition av olika trapphus i avsnitt 5 om brandskydd.<SPAN class="ft104">52</SPAN></P>
<P class="p499 ft14">Ytterligare ett exempel är att olika begrepp används för när hiss- krav inträder i föreskrifterna 3:144 om hissar och andra lyftanord- ningar respektive 5:734 avseende räddningshiss.<SPAN class="ft100">53 </SPAN>I 3:144 bestäms kraven på hissar i relation till begreppet plan, men i 5:734 i relation till begreppet våningsplan.<SPAN class="ft100">54 </SPAN>Att kraven på hissar är formulerade uti- från olika begrepp leder till tolkningssvårigheter gällande om vilka delar av byggnaden (källare respektive vind) som ska räknas när kravet tillämpas. Trots olika begrepp så sammanknyts dessa föreskrifter i det allmänna rådet i 5:734.<SPAN class="ft100">55 </SPAN>Trestadsgruppen framförde med anled- ning av att det i plan- och byggförordningen (PBF)<SPAN class="ft100">56 </SPAN>och BBR finns överlappande definitioner av begreppen plan, våningsplan, källar- plan, vindsplan och vind<SPAN class="ft100">57 </SPAN>önskemål om enhetliga definitioner i alla led av regelverket.<SPAN class="ft100">58 </SPAN>Ytterligare en otydlighet i föreskriften 3:144 som framhölls är vad som avses med personhiss.<SPAN class="ft100">59 </SPAN>Begreppet är inte definierat och förekommer endast i denna föreskrift i BBR. Vid ett tillfälle hade kommun, tillgänglighetskonsulter och Boverket olika</P>
<P class="p698 ft103"><SPAN class="ft65">50</SPAN><SPAN class="ft107">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22.</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Göteborg, <NOBR>2018-02-05,</NOBR> Uppsala, <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Huddinge, <NOBR>2018-05-17</NOBR> och Malmö, <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Trestads- gruppen, möte <NOBR>2018-05-28.</NOBR></P>
<P class="p699 ft103"><SPAN class="ft65">51</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Huddinge <NOBR>2018-05-17</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">52</SPAN><SPAN class="ft66">Malmö stad, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-03-19.</NOBR></P>
<P class="p471 ft121"><SPAN class="ft65">53</SPAN><SPAN class="ft135">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR> Malmö stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-05-18</NOBR> och <NOBR>2019-03-19.</NOBR> Göteborg stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-19.</NOBR> Byggfakta, redovisning av kommunenkät <NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">54</SPAN><SPAN class="ft66">I föreskriften </SPAN><SPAN class="ft119">3:144 </SPAN>och <SPAN class="ft119">5:734 </SPAN>i BBR.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">55</SPAN><SPAN class="ft101">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">56</SPAN><SPAN class="ft101">Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</SPAN></P>
<P class="p592 ft136"><SPAN class="ft65">57</SPAN><SPAN class="ft135">I föreskrift i </SPAN>1:6 Terminologi <SPAN class="ft121">i </SPAN>Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd <SPAN class="ft121">(BFS 2011:6) framgår att med plan avses våningsplan, källarplan eller vindsplan. Därefter följer definitioner av våningsplan, källarplan och vindsplan. I 1 kap. 4 § PBF definieras våning, källare och vind.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">58</SPAN><SPAN class="ft107">Trestadsgruppen, möte </SPAN><NOBR>2018-05-28.</NOBR> Malmö stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-03-19.</NOBR> Göteborg stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-19.</NOBR></P>
<P class="p487 ft69"><SPAN class="ft65">59</SPAN><SPAN class="ft109">I </SPAN><SPAN class="ft110">Plan- och byggtermer 1994</SPAN>, TNC 95, definieras personhiss som hiss för transport av främst personer enligt Rikstermsbanken, www.rikstermbanken.se/rtb/simpleSearch.html, besökt <NOBR>2019-05-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="p189dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368189x1.jpg/" id="p189img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">tolkningar gällande om personhiss är en tillgänglig hiss, vilket i ett sent skede vållade stora bekymmer.<SPAN class="ft63">60</SPAN></P>
<P class="p21 ft19">Konsekvenser av otydliga föreskrifter</P>
<P class="p142 ft14">Konsekvenserna av otydliga föreskrifter är enligt kommuner och aktörer på byggherresidan att olika kommuner gör olika tolk- ningar.<SPAN class="ft100">61 </SPAN>Svårförståeliga bestämmelser skapar onödigt merarbete för byggnadsnämnderna och oförutsägbarhet för byggherrarna.<SPAN class="ft100">62 </SPAN>Bygg- herrar påpekade att kommunernas bedömningar är personberoende och individuella utifrån enskilda tjänstemäns kompetens, vilja och profession vid varje prövning. De menade vidare att det saknas kost- nadsmedvetande hos tjänstemännen om konsekvenserna för bygg- herren. Det framfördes även synpunkter på att kommunerna ställer högre krav än byggreglerna framför allt avseende tillgänglighet och energi och att flertalet tolkningar varierar mellan kommuner.<SPAN class="ft100">63 </SPAN>Andra följder av att olika tolkningar görs mellan kommuner är att det är oför- utsägbart om utvecklade lösningar kommer att kunna återanvändas. Detta hämmar en industrialisering av byggprocessen och minskar incitamenten för investeringar i innovation och i utveckling av bygg- system som kan sänka byggkostnaderna.<SPAN class="ft100">64 </SPAN>Majoriteten av byggherrarna i den fördjupade enkätundersökningen svarade att olika tolkningar av byggreglerna i kommunerna utgör ett inträdeshinder som försämrar etablerings- och konkurrensvillkoren. 58 procent angav att det är så i ganska eller mycket hög utsträckning, medan 35 procent angav att det är så i ganska eller mycket liten utsträckning.<SPAN class="ft100">65 </SPAN>Vidare har byggherrar utvecklat egna kvantitativa krav, i brist på tydliga föreskrifter.<SPAN class="ft100">66</SPAN></P>
<P class="p15 ft21">Bristen på definitioner ger även konsekvenser gällande vilken krav- nivå som ska tillämpas.<SPAN class="ft105">67 </SPAN>Exempelvis är det i avsnitt 9 om energihus- hållning oklart om rättspsykiatriska boenden ska tolkas som bostad</P>
<P class="p700 ft67"><SPAN class="ft65">60</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR> Malmö stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-05-18.</NOBR></P>
<P class="p63 ft136"><SPAN class="ft65">61</SPAN><SPAN class="ft122">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft121">, s. 8 (fråga 3). NCC, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">e-post</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2019-05-07.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Länsstyrelsen i Hallands län, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">e-post</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2017-06-02.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Fastighetsägarna, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">e-post</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2017-06-02.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">62</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möte i Malmö, </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">63</SPAN><SPAN class="ft101">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">64</SPAN><SPAN class="ft101">Veidekke Bostad, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-21</NOBR> och <NOBR>2019-06-04.</NOBR> NCC, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-05-07.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">65</SPAN><SPAN class="ft101">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">66</SPAN><SPAN class="ft101">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p356 ft69"><SPAN class="ft65">67</SPAN><SPAN class="ft68">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Huddinge <NOBR>2018-05-17</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="p190dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368190x1.jpg/" id="p190img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">eller lokal, vilket innebär en skillnad på 18 kWh/kvm i krav på energi- prestanda.<SPAN class="ft114">68 </SPAN>Otydliga föreskrifter kan också leda till att krav inte uppfylls.<SPAN class="ft114">69</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Konsekvenser av att definitioner är otydliga och att olika begrepp med olika innebörd används i 3:144 om hissar och andra lyftanord- ningar och 5:734 om räddningshiss i BBR är att det blir svårt för byggnadsnämnder att bedöma om byggherren frångår kravet för rädd- ningshiss i föreskriften med motivering att källarplanen inte bör om- fattas i beräkning av antal våningsplan.<SPAN class="ft104">70</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Efterfrågade lösningar</P>
<P class="p420 ft20">Efterfrågan på mätbara krav i föreskrifter</P>
<P class="p119 ft14">Gemensamt för såväl kommuner som aktörer på byggherresidan är att preciseringar i form av mätbara krav efterfrågas i föreskrifter där det är möjligt.<SPAN class="ft100">71 </SPAN>Ibland kan sådana uppgifter tas från allmänna råd. När det gäller i vilken grad föreskrifterna ska konkretiseras bör skydds- intresset vara vägledande. Ju större skyddsbehov desto mer precise- rade föreskrifter. Brand och konstruktion nämndes som exempel på områden där skyddsintresset är stort. Vid användning av mätbara värden i föreskrifter är det dock viktigt att beakta att exempelvis mått kan minska utrymmet för olika lösningar.<SPAN class="ft100">72</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">I de fall där föreskriften inte kan vara mätbar önskar tillämparna att kraven på annat sätt uttrycks tydligt, så att det vid bedömning är uppenbart om de är uppfyllda eller inte, för att minska tolknings- utrymmet.<SPAN class="ft114">73</SPAN></P>
<P class="p701 ft121"><SPAN class="ft65">68</SPAN><SPAN class="ft135">Sverigeturné: möte i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05.</NOBR> Föreskrift <SPAN class="ft136">9:2 Bostäder och lokaler </SPAN>verifieras enligt <SPAN class="ft136">9:25 Krav på verifiering </SPAN>som i föreskrift hänvisar till Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2016:12 – BEN 1). Där finns brukarindata för Lokal: Kontor, byggnader för parti- och detaljhandel, restaurang, lager, undervisningslokaler, laboratorium, idrottsanläggningar, vård- lokaler samt andra lokalbyggnader respektive för Bostad. I 9:2 framgår i föreskrift att för bygg- nader som innehåller bostäder och lokaler ska kraven viktas i proportion till golvarean.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">69</SPAN><SPAN class="ft66">Astma och allergiförbundet, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">70</SPAN><SPAN class="ft101">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">71</SPAN><SPAN class="ft101">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">72</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">73</SPAN><SPAN class="ft68">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="p191dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368191x1.jpg/" id="p191img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Efterfrågan på verifieringsmetoder</P>
<P class="p110 ft37">Till föreskrifter som är kvantifierbara och där kravuppfyllandet för- utsätter beräkning eller mätning efterfrågades lätta metoder för att verifiera att kravet är uppfyllt. Efterfrågan på verifieringsmetoder motiveras av att funktionskrav kräver att verifiering genomförs.<SPAN class="ft155">74</SPAN></P>
<P class="p6 ft20">Syften och annan information som inte framgår i BBR</P>
<P class="p285 ft18">Ett återkommande önskemål från såväl kommuner som aktörer på byggherresidan är att syftet med föreskriften ska framgå tydligare. Anledningarna som framfördes är att möjliggöra tolkning och till- lämpning.<SPAN class="ft114">75 </SPAN>I en del fall har behovet av syften uttrycks som att det behövs en precisering av krav.<SPAN class="ft114">76</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">Efterfrågan på vägledning för att underlätta tillämpning och tolkning</P>
<P class="p101 ft14">Såväl deltagarna i rundabordssamtalen som vid ett flertal av besöken under Sverigeturnén uttryckte behov av ytterligare vägledning.<SPAN class="ft100">77 </SPAN>Behovet av vägledning finns hos många aktörer, men framför allt hos byggherrar som bygger mindre projekt eller mer sällan. Det fram- fördes att Boverkets PBL kunskapsbanken är bra, men att ytterligare vägledning behövs kring tillämpning av bestämmelserna.<SPAN class="ft100">78 </SPAN>Efterfrågade vägledningar är hur gällande byggregler som helhet bör tillämpas och förslag på färdiga lösningar för att uppfylla en specifik föreskrift.<SPAN class="ft100">79 </SPAN>Referensgruppen föreslog en digital nationell vägledning som består av en samling med allmänna råd, standarder, goda och godkända exem-</P>
<P class="p17 ft67"><SPAN class="ft65">74</SPAN><SPAN class="ft66">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft65">75</SPAN><SPAN class="ft122">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Gällivare <NOBR>2018-04-24,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16,</NOBR> Huddinge <NOBR>2018-05-17,</NOBR> Örebro <NOBR>2018-05-18</NOBR> och Växjö, <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsult- förening och Brandskyddsföreningen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-11.</NOBR> Sveriges kommuner och landsting, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-05.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-09-26.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">76</SPAN><SPAN class="ft66">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p494 ft103"><SPAN class="ft65">77</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Gävle, <NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16,</NOBR> Huddinge <NOBR>2018-05-17</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">78</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p702 ft121"><SPAN class="ft65">79</SPAN><SPAN class="ft122">Sverigeturné: möten i Gävle </SPAN><NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16,</NOBR> Huddinge <NOBR>2018-05-17</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Svensk Ventilation, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-08.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="p192dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368192x1.jpg/" id="p192img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft17">pel för att minska förekomsten av olika tolkningar av funktionskrav i landets kommuner.<SPAN class="ft63">80</SPAN></P>
<P class="p152 ft19"><SPAN class="ft19">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft111">Dagens utformning av föreskrifterna i BBR</SPAN></P>
<P class="p432 ft17">BBR innehåller 432 föreskrifter.<SPAN class="ft63">81</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Föreskrifterna i BBR</P>
<P class="p103 ft14">Med anledning av de synpunkter som kommuner och aktörer på byggherresidan har framfört till oss om otydliga föreskrifter på grund av vaga ord och avsaknad av definitioner har vi studerat förekomsten av sådana föreskrifter i avsnitt 3 till och med avsnitt 9 BBR, med undantag för de föreskrifter som endast rör ändring av byggnad.<SPAN class="ft100">82</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Vi har identifierat att 170 av 350 föreskrifter från avsnitt 3 till och med 9 i BBR innehåller vaga ord och formuleringar och/eller saknar definitioner av begrepp, som gör att det kan vara svårt att avgöra om föreskriften är uppfylld.<SPAN class="ft114">83 </SPAN>Nedan redogör vi för exempel på sådana föreskrifter. Redovisning av samtliga identifierade föreskrifter sker i fotnoter.</P>
<P class="p703 ft67"><SPAN class="ft65">80</SPAN><SPAN class="ft66">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">81</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-08-22.</NOBR></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">82</SPAN><SPAN class="ft135">Vi har valt att inte redogöra för de 82 föreskrifter om ändring, eftersom vissa avsteg från de kraven får göras enligt 8 kap. 7 § första stycket PBL och därför görs alltid en avvägning vid tillämpningen av dessa krav. Avsnitt 1 och 2 berörs enbart när de relaterar till föreskrifter i andra avsnitt som behandlar, det vill säga Föreskrifter och allmänna råd i </SPAN><SPAN class="ft136">1:4, 1:6 </SPAN>och <SPAN class="ft136">2:1 </SPAN>i BBR.</P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">83</SPAN><SPAN class="ft135">Föreskrifter i avsnitt 3:112, 3:113, 3:122, 3:1225, 3:132, 3:142, 3:1425, 3:143, 3:144, 3:1451, 3:1452, 3:1453, 3:146, 3:147, 3:148, 3:22, 3:221, </SPAN><NOBR>3:222-3:228,</NOBR> 3:23, 3:31, 3:3112, 3:42, 3:421, 3:422, 5:1, 5:13, 5:22, 5:231, 5:232, 5:243, 5:244, 5:245, 5:246, 5:247, 5:2511, 5:2512, 5:2513, 5:252, 5:253, 5:254, 5:2551, 5:256, 5:321(2), 5:322 (2), 5:323 (3), 5:332, 5:334, 5:335 (2), 5:336, 5:341, 5:342, 5:351, 5:41, 5:421, 5:4222, 5:4253, 5:4257, 5:43, 5.44, 5:522, 5.523, 5:524 (2), 5:527, 5:53 (2), 5:531, 5:532 , 5:535, 5:538, 5:543(2), 5:544, 5:545, 5:546, 5:547, 5:548, 5.55, 5:551, 5:552, 5:553, 5:561, 5:61, 5:62, 5:71, 5:721, 5:722 (2), 5:731, 5:732, 5:733, 6:1, 6:11, 6:21, 6:24, 6:25, 6:31, 6:321, 6:322, 6:323, 6:41, 6:411, 6:42, 6:61, 6:62, 6:621, 6:622, 6:623, 6:625(2), 6:71, 6:74, 6:743, 6:81, 7:1, 7:12, 7:21, 7:22, 8:1, 8:11, 8:22, 8:231, 8:232 (3), 8:2321(2), 8:233, 8:241(2), 8:2421, 8:2422, 8:2431, 8:2432, 8:2434, 8:31, 8:32, 8:33, 8:352, 8:353, 8:4, 8:41, 8:42, 8:43, 8:7 (2), 8:8, 8:91, 8:92, 8:93, 8:94, 8:951, 8:952, 9:1, 9:51(2), 9:52, 9:6, 9:7 i BBR.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="p193dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368193x1.jpg/" id="p193img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Vaga ord och formuleringar</P>
<P class="p110 ft15">I 120 föreskrifter i BBR används vaga ord och formuleringar, exem- pelvis för i hur hög grad funktionen i föreskriften ska uppfyllas.<SPAN class="ft104">84 </SPAN>I flera föreskrifter följer ytterligare beskrivningar i föreskriften som gör att det ändå blir tydligt vad som ska uppfyllas. I ett stort antal föreskrifter saknas dock ytterligare preciseringar. Vi har därför inte inkluderat dem i vår sammanställning.</P>
<P class="p120 ft14">Exempel på vaga ord som används i föreskrift är tillräckligt<SPAN class="ft100">85 </SPAN>(exempelvis om manöverutrymme eller höga), begränsas<SPAN class="ft100">86 </SPAN>(exem- pelvis om risk), tillfredställande<SPAN class="ft100">87 </SPAN>och dämpas<SPAN class="ft100">88</SPAN>. I 7:21 om bostäder preciseras i det allmänna rådet i hur hög grad buller normalt behöver dämpas för att funktionskravet ska vara uppfyllt. Det görs i tabeller med mätvärden. Angivna mätvärdesaspekter, exempelvis ljudnivå- skillnad och stegljudsnivå, definieras i sin tur genom standarder.<SPAN class="ft100">89</SPAN></P>
<P class="p61 ft18">I flera föreskrifter används begreppet god och i endast i två av dessa fall preciseras i föreskriften vad som avses. I övriga fall pre- ciseras detta i allmänna råd som även hänvisar till standarder.<SPAN class="ft114">90 </SPAN>Samt- liga föreskrifter i avsnitt 3:1 om tillgänglighet och användbarhet som reglerar utrymmen i bostaden saknar uppgifter om vad som krävs för att tillgänglighet ska uppnås.</P>
<P class="p120 ft21">Exempelvis i 3:1451 står i föreskriften att ljudmiljön ska utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienteringsbarhet. Vad god innebär preciseras i det allmänna rådet genom ett spann för</P>
<P class="p704 ft121"><SPAN class="ft65">84</SPAN><SPAN class="ft122">Föreskrifter i avsnitt 3:122, 3:132, 3:142, 3:143, 3:1451, 3:23, 3:31, 3:42, 3:421, 3:422, 5:1, 5:13, 5:243, 5:244, 5:245, 5:246, 5:2511, 5:2512, 5:2513, 5:252, 5:253, 5:254, 5:2551, 5:256, 5:323 (3), 5:332, 5:334, 5:335 (2), 5:342, 5:351, 5:41, 5:421, 5:4222, 5:4253, 5:4257, 5:43, 5.44, 5:522, 5:524 (2), 5:527, 5:53 (2), 5:532 , 5:538, 5:544, 5:545, 5:546, 5:547, 5:548, 5.55, 5:551, 5:552, 5:553, 5:561, 5:61, 5:62, 5:71, 5:721, 5:722, 5:731, 5:733, 6:1, 6:11, 6:21, 6:24, 6:25, 6:31, 6:321, 6:322, 6:323, 6:41, 6:61, 6:62, 6:621, 6:622, 6:623, 6:625(2), 6:71, 6:74, 6:743, 6:81, 7:1, 7:21, 7:22, 8:1, 8:22, 8:232 (3), 8:2321, 8:241(2), 8:2421, 8:2422, 8:2431, 8:2432, 8:2434, 8:31, 8:33, 8:352, 8:353, 8:4, 8:43, 8:7, 8:8, 8:91, 8:92, 8:93, 8:94, 8:951, 8:952, 9:1, 9:51(2), 9:52, 9:6, i BBR.</SPAN></P>
<P class="p702 ft121"><SPAN class="ft65">85</SPAN><SPAN class="ft122">Begreppet tillräcklig används i följande föreskrifter: avsnitt 3:142, 3:143 Dörrar och portar, 3:42, 3:421, 5:13, 5:244, 5:2511, 5:2513, 5:252, 5:253, 5:323, 5:53, 6:625, 6:743, 6:81 och 8:241 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p63 ft121"><SPAN class="ft65">86</SPAN><SPAN class="ft122">Begreppet begränsas används i följande föreskrifter och: avsnitt 2:3, 3:42, 3:421, 3:422, 5:243, 5:245, 5:246, 5:256, 5:332, 5:421, 5:4222, 5:4253, 5:44, 5:53, 5:531, 5:535, 5:538, 5:545, 5:546, 5:547, 5:548, 5:551, 5:552, 5:553, 5:561, 5:62, 5:722, 6:74, 7:1, 8:1, 8:232, 8:241, 8:2422, 8:31, 8:33, 8:352, 8:353, 8:4, 8:43, 8:8, 8:92, 8:93, 8:94, 8:951, 9:1 och 9:6 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">87</SPAN><SPAN class="ft101">Begreppet tillfredsställande används i följande föreskrifter: avsnitt 5:1, 5:253, 5:31, 5:323, 5:342, 5:41, 5:53, 5:71, 6:1, 6:41, 6:61, 6:623 och 8:951 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">88</SPAN><SPAN class="ft66">Begreppet dämpas används i följande föreskrifter: avsnitt 7:21, 7:22 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">89</SPAN><SPAN class="ft101">7:21 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p483 ft69"><SPAN class="ft65">90</SPAN><SPAN class="ft68">Begreppet god används i följande föreskrifter: avsnitt 3:1451, 5:721, 6:21, 6:322, 6:743, 9:51 och 9:52 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="p194dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368194x1.jpg/" id="p194img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft18">godtagbar efterklangstid <NOBR>(0,6–0,8</NOBR> sekunder) generellt och för rums- höjder högre än 3,5 meter (2,0 sekunder). Därutöver anges i allmänt råd en maximal bakgrundsnivå för ekvivalent ljud från tekniska installa- tioner med mera i decibel (30, 35, 45 för olika avsedd användning av rummen).<SPAN class="ft114">91</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">I 3:22 anges i föreskriften att bostäder ska dimensioneras och disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga an- vändning och att det i bostaden ska finnas utrymmen för aktivite- terna sömn, vila, samvaro, matlaglagning, måltider och förvaring samt inredning och utrustning för matlagning och hygien angivna i PBF. Utöver kraven i PBF ställer Boverket krav på inredning för förvar- ing. Vad som krävs för de olika aktiviteterna preciseras genom en hänvisning till dimensionerande mått och inredningslängder i stan- darden SS 91 42 21 i det allmänna rådet. Begreppet avskiljbar del av rum preciseras i föreskrift. Långsiktig användning preciseras inte.<SPAN class="ft100">92</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">En annan vag formulering i föreskrift är att inte påverka nega- tivt.<SPAN class="ft100">93 </SPAN>Ett sådant exempel finns i 6:11 där det anges att material, bygg- produkter och deras behandling inte ska påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt. I det allmänna rådet preciseras hur en aspekt av materials påverkan på inomhusmiljö och närmiljö regleras i rättsakter från Europeiska unionen (EU) samt av annan myndighet avseende farliga kemikalier.<SPAN class="ft100">94 </SPAN>Andra aspekter av ett mate- rial eller kombinationer av material eller deras behandling som inte ska leda till negativ påverkan preciseras inte.<SPAN class="ft100">95</SPAN></P>
<P class="p705 ft67"><SPAN class="ft65">91</SPAN><SPAN class="ft66">3:1451 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">92</SPAN><SPAN class="ft107">Långsiktig användning preciseras i en standard som Boverket inte hänvisar till – SS 92 42 22, som SS 91 42 21 hänvisar till.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">93</SPAN><SPAN class="ft66">Begreppet används i följande föreskrifter: avsnitt 6:11 och 2:4 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">94</SPAN><SPAN class="ft135">Förordningen (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Förordning (EG) nr 1272/2008 av den</SPAN></P>
<P class="p471 ft138"><SPAN class="ft121">16</SPAN><SPAN class="ft137">december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och klassningar. Det allmänna rådet hänvisar även till Kemikalieinspektionen i avsnitt 6:11 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">95</SPAN><SPAN class="ft135">Det framgår i stället i det allmänna rådet om luftkvalitet i 6:21 Allmänt att material som inte avger stora mängder föroreningar eller emissioner bör väljas i första hand för att undvika behov av ökad luftväxling. Samtidigt framgår i föreskrift i 2:1 Material och produkter att bygg- material och byggprodukter ska ha kända egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i BBR och i det allmänna rådet 1:4 Byggprodukter med bedömda egenskaper står att byggherren kan ha tilltro till att de egenskaper som är dekla- rerade för byggprodukter bedömda genom </SPAN><NOBR>CE-märkning,</NOBR> typgodkännande m.m. men att bygg- herren behöver avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning, BBR.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="p195dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368195x1.jpg/" id="p195img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Begrepp saknar definitioner</P>
<P class="p142 ft14">I 70 föreskrifter har vi funnit att det saknas definitioner som är vik- tiga för förståelsen av kravet.<SPAN class="ft100">96 </SPAN>Ibland saknas definitionerna helt och ibland anges de i allmänna råd. Där det finns definitioner i före- skrifterna i BBR återfinns dessa antingen i 1.6 om terminologi, i inledningen av vissa avsnitt eller i annan föreskrift. Begrepp som defi- nieras i plan- och bygglagen (PBL), PBF eller Terminologicentrums publikation <SPAN class="ft48">Plan- och byggtermer 1994 </SPAN>(TNC 95) är inte medräknade bland föreskrifter som vi identifierar som att de saknar definitioner.</P>
<P class="p61 ft18">I avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning, avsnitt 6 om hygien, hälsa och miljö respektive avsnitt 8 om säkerhet vid använd- ning saknas enligt vår uppfattning flera definitioner för begrepp som används i föreskrifterna<SPAN class="ft43">. </SPAN>Dessa förklaras i stället i allmänna råd till föreskrifterna.</P>
<P class="p75 ft18">Avsnitt 5 om brandskydd inleds med 5:1 och 5:2 där begrepp som är viktiga för förståelsen av föreskrifterna i resterande delar av avsnitt 5 har givits egna rubriker. Här finner vi att ett mindre antal av dessa rubriker innehåller tydliga föreskrifter med tydliga defini- tioner men att det större antalet föreskrifter inte är tillräckligt pre- ciserade och saknar nödvändiga definitioner.</P>
<P class="p75 ft18">Definitionerna i avsnitt 7 om bullerskydd är baserade på standar- der, varför tillgång till standarden behövs för att förstå innehållet i definitionen.</P>
<P class="p75 ft18">I avsnitt 9 om energihushållning är alla avsnittsspecifika begrepp definierade inledningsvis. Tre av de 26 av definitionerna baseras på standarder.</P>
<P class="p15 ft14">Exempel på begrepp från de olika avsnitten i BBR som vi bedömer saknar definition i föreskrift är utrymmen där barn kan vistas<SPAN class="ft100">97</SPAN>, ter- miskt klimat och termisk komfort.<SPAN class="ft100">98 </SPAN>Innebörden av dessa begrepp beskrivs och exemplifieras i allmänna råd. Exempelvis anges i det all- männa rådet till 8.11 om tillämpningsområde innebörden i utrymmen i byggnader där barn kan vistas:</P>
<P class="p706 ft121"><SPAN class="ft65">96</SPAN><SPAN class="ft122">Föreskrifter i avsnitt 3:112, 3:113, 3:1225, 3:1425, 3:144, 3:1453, 3:146, 3:147, 3:148, 3:22, 3:221, </SPAN><NOBR>3:222-3:228,</NOBR> 3:3112, 5:22, 5:232, 5:245, 5:246, 5:247, 5:321(2), 5:322(2), 5:336, 5:341, 5.523, 5:527, 5:531, 5:532, 5:543(2), 5:544, 5:546, 5:547, 5:548, 5:722 (2), 5:732, 6:41, 6:411, 6:42, 6:61, 6:62, 6:621, 7:12, 8:11, 8:231, 8:232, 8:2321, 8:233, 8:32, 8:41, 8:42, 8:7, 8:92, 9:7 i BBR.</P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">97</SPAN><SPAN class="ft101">Begreppet används i följande föreskrifter: avsnitt 8:231, 8:232, 8:2321, 8:233, 8:32, 8:41, 8:6, 8:7 och i allmänt råd i 8:353 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">98</SPAN><SPAN class="ft68">Preciseras i de allmänna råden i avsnitt 3:122, 8:11 respektive 6:41 och 6:42 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="p196dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368196x1.jpg/" id="p196img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p707 ft168">Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrym- men där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana utrymmen är bostads- lägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korrido- rer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, biblio- tek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig.<SPAN class="ft167">99</SPAN></P>
<P class="p633 ft14">Ett annat exempel är 6:4 om termiskt klimat där termiskt klimat och termisk komfort beskrivs i allmänna råd. Vad som avses med termiskt klimat preciseras i det allmänna rådet till 6:41<SPAN class="ft48">. </SPAN>Skillnaden mellan ter- miskt klimat och termisk komfort presenteras under 6:411 om till- lämpningsområde<SPAN class="ft48">.</SPAN><SPAN class="ft100">100 </SPAN>I 6:42 preciseras i det allmänna rådet olika aspek- ter av termisk komfort.<SPAN class="ft100">101 </SPAN>De begrepp som används i rådet finns delvis definierade i 6:412 om definitioner/beteckningar.<SPAN class="ft100">102</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Ett tredje exempel är föreskrifterna som reglerar användbara och tillgängliga hygienrum<SPAN class="ft114">103 </SPAN>där preciseringar av kraven av vad som är tillgänglig och användbar dels återfinns i de allmänna råd som följer på föreskrifterna och dels i preciseringar i allmänna råd till defini- tionen tillgänglig och användbar i 3:112 respektive precisering i all- männa råd till 3:113 Dimensionerande mått för rullstol.<SPAN class="ft114">104 </SPAN>I allmänna råd till 3:146 och 3:22 hänvisar de allmänna råden till standarden SS 91 42 21.</P>
<P class="p708 ft103"><SPAN class="ft65">99</SPAN><SPAN class="ft107">Avsnitt 8:11 i BBR. Nio föreskrifter ställer krav på utrymmen där barn kan vistas i avsnitt 8:231, 8:232, 8:2321, 8:233, 8:32, 8:41, 8:6, 8:7 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">100</SPAN><SPAN class="ft66">6:4 med 6:41, 6:411, 6:412 och 6:42 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">101</SPAN><SPAN class="ft101">I </SPAN><SPAN class="ft102">Plan- och byggtermer 1994</SPAN>, TNC 95 finns inte Termiskt klimat eller Termisk komfort definierade enligt Rikstermsbanken <A href="http://www.rikstermbanken.se/rtb/simpleSearch.html">www.rikstermbanken.se/rtb/simpleSearch.html </A>besökt <NOBR>2019-05-24.</NOBR> Där återfinns i stället Arbetsmiljöverket ordlista från 2008 som innehåller defini- tionen: klimatet beskrivet av parametrarna lufttemperatur, medelstrålningstemperatur, luft- hastighet och luftfuktighet.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">102</SPAN><SPAN class="ft66">6:412 och 6:42 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">103</SPAN><SPAN class="ft101">Tre olika begrepp används i BBR. Dessa är toalett i avsnitt 3:1453 respektive hygienrum i avsnitt 3:146 samt rum för personhygien i avsnitt 3:22.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">104</SPAN><SPAN class="ft68">Avsnitt 3:112, 3:113, 3:1453, 3:146 och 3:22 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="p197dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368197x1.jpg/" id="p197img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Föreskrifter som anger verifieringsmetoder</P>
<P class="p142 ft14">Ett fåtal föreskrifter innehåller information om verifieringsmetoder, däribland avsnitt 5 om brandskydd och avsnitt 9 om energihushåll- ning.<SPAN class="ft100">105 </SPAN>I brandavsnittet anges att det finns två olika tillvägagångssätt för att verifiera byggnadernas brandskydd, antingen genom att följa de lösningar och metoder som anges i de allmänna råden eller genom en kvalitativ bedömning, en scenarioanalys eller kvantitativ risk- analys.<SPAN class="ft100">106 </SPAN>De närmare detaljerna för hur de tre analysmetoderna bör genomföras preciseras i allmänna råd i en separat författning.<SPAN class="ft100">107 </SPAN>I avsnit- tet om energihushållning anges att verifiering ska ske enligt en separat författning med föreskrifter och allmänna råd.<SPAN class="ft100">108</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">5.1.6</SPAN><SPAN class="ft111">Funktionskravens utveckling internationellt</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">Funktionskrav för byggandet utvecklades parallellt i USA, Stor- britannien och de nordiska länderna från <NOBR>1960-talet</NOBR> och framåt.<SPAN class="ft104">109 </SPAN>Kännetecknen för funktionskrav är att samhällsmål och syften uttrycks explicit, varefter dessa preciseras i olika nivåer och genom kriterier mot vilka prövning av kravuppfyllande kan göras. Som motsats till funktionskrav nämns ofta krav som föreskriver en lösning. I det först- nämnda är det samhälleliga syftet explicit uttalat medan i de senare återspeglas syftet implicit i lösningen.<SPAN class="ft104">110</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">1976 tog Nordiska kommittén för byggbestämmelser (NKB) fram en hierarki för strukturering av funktionsbaserade byggregler bestående av fem nivåer. På den högsta nivån i den nordiska fem- stegsmodellen finns de övergripande samhällsmålen som uttrycks i bestämmelser i lag och förordning. I de mer detaljerade bestämmel- serna transformeras de övergripande kraven till så kallade operativa funktionskrav, det vill säga krav som kan användas av de projek-</P>
<P class="p709 ft67"><SPAN class="ft65">105</SPAN><SPAN class="ft108">Avsnitt 5.11, 5:111, 5:112, 6:51 och 9:25 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">106</SPAN><SPAN class="ft108">Avsnitt 5.11, 5:111, 5:112 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">107</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD (BFS 2011:27).</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">108</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN (BFS 2016:12).</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">109</SPAN><SPAN class="ft101">A. Lee, P. Barrett (2003), </SPAN>Performance Based Building: First International <NOBR>State-of-the-Art</NOBR> Report<SPAN class="ft103">, International Council for Research and Innovation in Building and Construction CIB General Secretariat, The Netherlands, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p617 ft121"><SPAN class="ft65">110</SPAN><SPAN class="ft122">B. Meacham, R. Bowen, J. Traw, A. Moore (2005), </SPAN><NOBR>P<SPAN class="ft136">erformance-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> building regulation: current situation and future needs</SPAN>, Building Research & Information, 33:2, s. 92.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="p198dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368198x1.jpg/" id="p198img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft14">terande och byggande. På dessa tre nivåer är bestämmelserna juri- diskt bindande. I den nordiska modellen finns sedan ytterligare två nivåer som inte är juridiskt bindande och dessa innehåller metoder för verifiering av kravuppfyllelse och exempel på lösningar.<SPAN class="ft100">111 </SPAN>Senare forskning har understrukit behov av en detaljering av funktionskrav, i form av kvantitativ prestanda eller risk och kriterier för verifiering. I denna forskning påpekas att vid regelgivning behöver hänsyn tas till relationen mellan kravnivåer och verifieringsmetoder. Varianter av den nordiska modellen har utvecklats internationellt.<SPAN class="ft100">112</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">Motiven till att använda funktionskrav varierar mellan länder, men forskning har identifierat ambitioner som att minska statlig admi- nistration, avreglering, minskade handelshinder, ökad flexibilitet för byggnadsutformning samt reduktion av onödiga byggkostnader för att uppnå acceptabla byggnadsfunktioner.<SPAN class="ft100">113 </SPAN>Funktionskrav bidrar även till kostnadsoptimering, genom att byggherren själv kan göra avvägningar mellan önskad eller acceptabel funktion och kostnad.<SPAN class="ft100">114</SPAN></P>
<P class="p195 ft18">En utmaning som uttrycks i forskning är att definiera och kvanti- fiera funktionskrav för såväl krav med hänsyn till hälsa, säkerhet och välmående som krav introducerade mer nära i tid, som hållbarhet och klimatanpassningar.<SPAN class="ft114">115</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">I en rapport från <NOBR>Inter-jurisdictional</NOBR> Regulatory Collaboration Committee (IRCC)<SPAN class="ft100">116 </SPAN>lyfts vikten av struktur för funktionsbaserade bestämmelser, behovet av hög kunskapsnivå, kontrollens uppbygg- nad och ansvarsfördelning, stödsystem bland annat i form av stan- darder och implementeringsstrategier för föreskrivande myndig- heter.<SPAN class="ft100">117 </SPAN>För att skapa effektiva funktionskrav lyfts också behov av att bättre förstå och karaktärisera relationerna mellan samhällets mål</P>
<P class="p710 ft103"><SPAN class="ft65">111</SPAN><SPAN class="ft101">Nordiska kommittén för byggbestämmelser (1978), </SPAN><SPAN class="ft102">Strukturering av byggbestämmelser</SPAN>, NKB rapport nr. 34, s. 9.</P>
<P class="p711 ft103"><SPAN class="ft65">112</SPAN><SPAN class="ft101">B. Meacham, R. Bowen, J. Traw, A. Moore, (2005), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">Performance-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft102"> building regulation: current situation and future needs</SPAN>, Building Research & Information, 33:2, s. <NOBR>94–96.</NOBR> B. Meacham, (2016) <SPAN class="ft102">Sustainability and resiliency objectives in performance building regulations</SPAN>, Building Research & Information, <NOBR>44:5–6,</NOBR> <NOBR>474–489,</NOBR> s. 475.</P>
<P class="p712 ft121"><SPAN class="ft65">113</SPAN><SPAN class="ft122">B. Meacham, R. Bowen, J. Traw, A. Moore (2005), </SPAN><NOBR>Performance-based</NOBR> building regulation: current situation and future needs, <SPAN class="ft136">Building Research & Information</SPAN>, 33:2, s. 92.</P>
<P class="p713 ft103"><SPAN class="ft65">114</SPAN><SPAN class="ft101">G. C. Foliente, (2000), Developments in </SPAN><NOBR>performance-based</NOBR> building codes and standards. <SPAN class="ft102">Forest Products Journal</SPAN>, 50(7).</P>
<P class="p713 ft102"><SPAN class="ft65">115</SPAN><SPAN class="ft101">B. Meacham (2016), </SPAN>Sustainability and resiliency objectives in performance building regula- tion<SPAN class="ft103">s, </SPAN>Building Research & Information<SPAN class="ft103">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">44:5–6,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> s. 477.</SPAN></P>
<P class="p714 ft103"><SPAN class="ft65">116</SPAN><SPAN class="ft101">IRCC har medlemmar från 14 länder, bland annat Boverket, se </SPAN><A href="http://ircc.info/AboutIRCC.html">http://ircc.info/AboutIRCC.html</A></P>
<P class="p715 ft69"><SPAN class="ft65">117</SPAN><SPAN class="ft68">The </SPAN><NOBR>Inter-jurisdictional</NOBR> Regulatory Collaboration Committee (1998), Guidelines for the introduction of <NOBR>performance-based</NOBR> building regulation (Discussion Paper).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="p199dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368199x1.jpg/" id="p199img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">och syften vad gäller övergripande krav, operativa funktionskrav samt de kriterier och metoder utifrån vilka utvärdering om kraven har uppfyllts görs.<SPAN class="ft100">118 </SPAN>Forskning pekar även på att funktionskrav idealt bör följas av en kommentar som beskriver tolkningsramen och till- lämpningen.<SPAN class="ft100">119 </SPAN>Ju tydligare funktionskraven är och ju enklare det är att identifiera och utvärdera kravuppfyllelsen desto lägre blir kost- naderna och desto effektivare fungerar byggreglerna.<SPAN class="ft100">120 </SPAN>Vissa krav behöver dock uttryckas i en föreskrivande bestämmelse, som exem- pelvis specifik steghöjd i en trappa.<SPAN class="ft100">121</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">5.1.7</SPAN><SPAN class="ft111">Användningen av funktionskrav i andra länder</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">I Danmark används funktionskrav i allt högre grad</P>
<P class="p110 ft14">I Danmark är byggeloven den ramlag som formulerar de överord- nade ändamålen. Byggeloven genomförs i stor utsträckning genom bygningsreglementet som specificerar byggelovens krav och inne- håller de närmare krav som byggandet ska leva upp till. Sedan 2004 är fler och fler av kraven i bygningsreglementet funktionskrav. Funk- tionskrav efterfrågas löpande av branschen.<SPAN class="ft100">122</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Undantag från funktionskraven görs bland annat för tillgäng- lighetsbestämmelserna som i stället är utformade som mer detalje- rade krav där specifika mått att bygga efter anges för att kraven ska vara uppfyllda.<SPAN class="ft114">123</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Enligt danska <NOBR>Transport-,</NOBR> Bygnings- og Boligministeriet möjlig- gör funktionskrav val av olika lösningar, så länge det kan dokumen- teras att lösningen uppfyller ändamålet med kravet. Det ger större frihet i val av metod men kan också resultera i att det blir svårare att dokumentera att kraven uppfylls.<SPAN class="ft114">124</SPAN></P>
<P class="p716 ft121"><SPAN class="ft65">118</SPAN><SPAN class="ft122">B. Meacham, R. Bowen, J. Traw, A. Moore (2005), </SPAN><NOBR>Performance-based</NOBR> building regulation: current situation and future needs, <SPAN class="ft136">Building Research & Information</SPAN>, 33:2, s. 103.</P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">119</SPAN><SPAN class="ft101">G. C. Foliente (2000), Developments in </SPAN><NOBR>performance-based</NOBR> building codes and standards, <SPAN class="ft102">Forest Products Journal</SPAN>, 50(7), s. 17.</P>
<P class="p617 ft121"><SPAN class="ft65">120</SPAN><SPAN class="ft122">B. Meacham, R. Bowen, J. Traw, A. Moore (2005), </SPAN><NOBR>Performance-based</NOBR> building regulation: current situation and future needs, <SPAN class="ft136">Building Research & Information</SPAN>, 33:2, s. 102.</P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">121</SPAN><SPAN class="ft101">B. Meacham (2016), Sustainability and resiliency objectives in performance building regulations, </SPAN><SPAN class="ft102">Building Research & Information</SPAN>, <NOBR>44:5–6,</NOBR> s. 477.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">122</SPAN><NOBR><SPAN class="ft108">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-04.</NOBR></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">123</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-04.</NOBR> <NOBR>Trafik-,</NOBR> Bygge- og Bolig- styrelsen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-10-24.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">124</SPAN><NOBR><SPAN class="ft109">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="p200dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368200x1.jpg/" id="p200img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p717 ft169">I Finland används funktionskrav ibland, men är problematiskt eftersom krav ska vara tydliga och exakta i Finland</P>
<P class="p103 ft14">I Finland ger markanvändnings- och bygglagen de allmänna förut- sättningarna för byggande.<SPAN class="ft100">125 </SPAN>Lagen preciseras i Finlands byggbestäm- melsesamling som består av en samling förordningar.<SPAN class="ft100">126</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Delar av de tekniska bestämmelserna i Finland kan ses som funk- tionskrav. Enligt det finska lagstiftningssystemet ska dock krav vara tydliga och exakta så det framgår hur bestämmelsen ska följas. Där- för blir funktionskrav delvis problematiskt, enligt det finska Miljö- ministeriet. Det finns en stor risk att kommuners tolkningar leder till en situation där byggherren får olika villkor beroende på i vilken kommun beslutet tas eller till och med inom en och samma kommun.<SPAN class="ft100">127</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Nederländerna använder genomgående funktionskrav</P>
<P class="p103 ft15">I Nederländerna finns bestämmelser med krav på byggnader bland annat i The Housing Act och innehållet preciseras i förordningar så som The Building Decree 2012. I Nederländerna är alla krav for- mulerade som funktionskrav. Alla funktionskrav kan uppfyllas på olika sätt, med alternativ teknik som uppnår samma funktion under försättning att byggnaden kan erbjuda minst samma grad av säker- het, skydd för hälsan, användbarhet, energieffektivitet och skydd för miljön som eftersträvas i The Building Decree. Det är kommunerna som avgör om det kan uppnås.<SPAN class="ft104">128 </SPAN>I The Buildings Decree används funktionskrav i kombination med prestandakrav.<SPAN class="ft104">129</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">I Norge används funktionskrav inom alla områden</P>
<P class="p147 ft18">I Norge finns krav på byggnader i plan- og Bygningsloven, som pre- ciseras i forskrift om tekniske krav til byggverk (byggteknisk for- skrift).<SPAN class="ft114">130</SPAN></P>
<P class="p718 ft121"><SPAN class="ft65">125</SPAN><SPAN class="ft122">Miljöministeriet, </SPAN><NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/%20Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser">www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/</A></NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/%20Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser"> Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser, </A>besökt <NOBR>2018-11-13.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">126</SPAN><SPAN class="ft66">Miljöministeriet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR> Miljöministeriet, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-13.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">127</SPAN><SPAN class="ft101">Miljöministeriet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">128</SPAN><SPAN class="ft101">Ministry of Interior and Kingdom relations, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-12.</NOBR> Artikel 1.3. Likvär- dighetsbestämmelse i The Buildings Decree.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">129</SPAN><SPAN class="ft101">Ministry of Interior and Kingdom relations, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-12-10.</NOBR></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">130</SPAN><SPAN class="ft68">Kommunal- og moderniseringsdepartementet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR> Kommunal- og moder- niseringsdepartementet, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="p201dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368201x1.jpg/" id="p201img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">I Norge ställs krav på byggnader i form av övergripande, kvalita- tiva funktionskrav inom alla områden i byggteknisk forskrift. Funk- tionskrav definieras som ett övergripande syfte eller uppgift som ska uppfyllas i den färdiga byggnaden och anges kvalitativt. Funktions- kraven tolkas till en operativ nivå i form av prestandakrav i bygg- teknisk forskrift eller accepterad prestanda i vägledning. Prestandan är en tolkning och konkretisering av funktionskravet i form av en kvalitativt eller kvantitativt angiven kapacitet eller egenskap hos bygg- nadsverket, byggnadsdelen, installationen eller tomten. Accepterad prestanda anges av Direktoratet for byggkvalitet, och uppfyller eller bidrar till att uppfylla ett eller flera funktionskrav i byggteknisk for- skrift. Prestandan är kvantifierad där det är möjligt. Exempel på pre- standa är <NOBR>U-värden,</NOBR> brandmotstånd och ljuddämpning. <NOBR>60–70</NOBR> procent av funktionskraven är tolkade till kvantitativ prestanda.<SPAN class="ft100">131</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Inom några områden, så som tillgänglighet, är prestandakraven så omfattande i byggteknisk forskrift att de inte längre kan anses som funktionskrav, enligt Kommunal- og moderniseringsdepartementet, eftersom det är svårt att dokumentera alternativ prestanda. Exem- pelvis gäller det diameter på rullstolscirkel, dörrbredd, tröskelhöjd och stigning på ramper. Vidare finns en del krav som gränsar mot en teknisk lösning, till exempel krav på stoppkran vid invändig vatten- installation och krav på radonspärr mot grund.<SPAN class="ft100">132</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Kommunal- og moderniseringsdepartementet menar att funktions- krav ger flexibilitet och möjligheter för professionell innovation och utveckling. Vidare är funktionskraven i stor grad allmängiltiga och internationella, vilket ger mindre behov av revision och bidrar till att undanröja handelshinder. Som negativa effekter av funktionskrav nämns att många ansvariga projekterande företag inte förstår hur tillämpningen av funktionskrav fungerar och att de förutsätter hög kompetens hos ansvarigt projekterande företag.<SPAN class="ft100">133</SPAN></P>
<P class="p676 ft67"><SPAN class="ft65">131</SPAN><SPAN class="ft108">Kommunal- og moderniseringsdepartementet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">132</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">133</SPAN><SPAN class="ft109">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="p202dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368202x1.jpg/" id="p202img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">I Skottland är alla krav utformade som funktionskrav</P>
<P class="p393 ft18">I Skottland finns krav på byggnader i The Building (Scotland) Act 2003 som preciseras i Building (Scotland) Regulations 2004.<SPAN class="ft114">134</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">I Skottland är alla byggregler utformade som funktionskrav. Alla bestämmelser är korta krav och sedan finns vägledning för hur kraven ska följas. Det enda undantaget och den enda föreskrivande bestämmelsen som har utvecklats i byggreglerna är användningen av sprinklers i vissa typer av byggnader.<SPAN class="ft114">135</SPAN></P>
<P class="p69 ft37">En positiv effekt av funktionskrav är enligt Local Government and Communities Directorate att de ger stort utrymme för innova- tion.<SPAN class="ft155">136 </SPAN>Negativa effekter av funktionskrav är att tillämparna ofta följer vägledning eller lite ändrade versioner samt att det krävs hög kompetens, vilket har varit utmanande för mindre kommuner.<SPAN class="ft155">137</SPAN></P>
<P class="p67 ft19"><SPAN class="ft19">5.1.8</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande föreskrifterna</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Dagens föreskrifter är funktionskrav, men de är inte verifierbara</P>
<P class="p104 ft14">Vad gäller inriktningen för Boverkets föreskriftsarbete så bestämdes den för 30 år sedan. Enligt vår uppfattning verkar det inte ha varit regeringens avsikt 1987 att föreskrifterna skulle få en så pass allmänt hållen utformning som vissa föreskrifter har i dag. Vi anser, i likhet med regeringens skrivningar inför införandet av plan- och bygglagen 1987, att föreskrifterna <SPAN class="ft48">så långt som möjligt </SPAN>bör utformas som funk- tionskrav. I förhållande till dagens föreskrifter i BBR innebär det enligt vår mening att många föreskrifter behöver preciseras.</P>
<P class="p87 ft14">Efter 2011 har regeringens årliga regleringsbrev till Boverket inte nämnt föreskriftsarbetet, utan den ingår numera som en del i instruk- tionen där det framgår att Boverket har i uppdrag att utveckla veri- fierbara funktionskrav i byggreglerna. Enligt vår mening är majori- teten av föreskrifterna i BBR utformade som funktionskrav, men eftersom de saknar information som behövs för att avgöra om de är uppfyllda eller inte, är föreskrifterna inte verifierbara.</P>
<P class="p526 ft103"><SPAN class="ft65">134</SPAN><SPAN class="ft101">Local Government and Communities Directorate, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR> Local Govern- ment and Communities Directorate, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-26.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">135</SPAN><SPAN class="ft66">Local Government and Communities Directorate, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">136</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">137</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft37">Boverket har valt att i många fall uttrycka funktionskravet i före- skrift i kombination med ett allmänt råd för att undvika att styra mot en specifik lösning. Vår slutsats är att detta sätt att utforma funk- tionskrav varken är förutsägbart eller flexibelt, utan att reglering bör ske genom föreskrifterna i stället för genom allmänna råd.</P>
<P class="p646 ft19">Många allmänt hållna föreskrifter i BBR</P>
<P class="p397 ft18">Vi konstaterar att det finns en efterfrågan på mer preciserade före- skrifter och vår studie visar att 170 av 350 studerade föreskrifter i BBR innehåller vaga ord och formuleringar och/eller saknar defini- tioner som gör att det kan vara svårt att veta om föreskriften är upp- fylld. Precis som Boverket konstaterar i rapporten <SPAN class="ft43">Principer för BBR- revideringar </SPAN>kan verifierbarhet uppnås genom att uttrycka krav i mät- bara termer.</P>
<P class="p75 ft18">Funktionskrav kan ha olika konkretiseringsgrad, beroende på i vilken grad styrning är avsedd. Motsatsen till funktionskrav är en föreskrift som anger vilken lösning som ska användas. Den exakta utformningen av en föreskrift måste göras utifrån överväganden i varje enskilt fall.</P>
<P class="p15 ft14">En fördel med funktionskrav är att de ger byggherren flexibilitet, möjlighet att utveckla olika lösningar och uppnå kostnadseffekti- vitet i byggandet. Flexibiliteten kan främja nytänkande inom bygg- området, både i form av innovation men också via nya lösningar som kanske inte är innovativa men ändå fyller en funktion, till exempel genom att vara kostnadseffektiva. Funktionskrav kan också ha längre giltighet än krav som anger specifika lösningar, vilket främjar kon- tinuitet i bestämmelserna. För att kunna tillämpa funktionskrav krävs dock högre kompetens hos både byggherre och kommun än om konkreta lösningar föreskrivs. Tillgång till exempel på lösningar som uppfyller kraven underlättar för byggherrar med begränsad erfaren- het eller vilja att utveckla nya lösningar. Att utveckla egna lösningar som svarar mot funktionskrav i föreskrift kan i sig vara tidskrävande och innebära kostnader.</P>
<P class="p61 ft18">Det finns i dag ett stort stöd bland tillämpare för att formulera myndighetsföreskrifter som funktionskrav, eftersom det kan ge ut- rymme för innovation, flexibilitet och kreativitet. Byggherrarna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">anser dock inte att dagens utformning av funktionskrav i BBR stimu- lerar innovation.</P>
<P class="p117 ft14">Både kommun- och byggherressidan menar att dagens föreskrif- ter är otydliga, vilket leder till olika tolkningar. Dels görs olika tolk- ningar mellan byggherre och kommun, vilket det kan finnas natur- liga anledningar till i och med att de kan ha motstående intressen. Dels görs olika tolkningar av samma föreskrifter av olika kommuner och ibland inom en och samma kommun (se avsnitt 5.2.3 nedan).</P>
<P class="p719 ft19">Studien av andra länder ger ingen given lösning, men visar att det krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete</P>
<P class="p393 ft18">Andra länder som vi har studerat använder funktionskrav i varie- rande omfattning och ser också såväl fördelar som nackdelar med användningen av funktionskrav. Vad vi kan se finns det inget land som har identifierat en problemfri lösning för funktionskrav. Mot bakgrund av detta samt att olika länder har olika förutsättningar, finns det enligt oss inget land vars funktionskrav kan vara en tydlig förebild för våra förslag. Detta tyder enligt vår mening även på att arbetet med att utveckla och utvärdera funktionskravens utformning behöver ske kontinuerligt.</P>
<P class="p138 ft19">Myndighetsföreskrifter ska inte ange syften</P>
<P class="p103 ft14">Eftersom flera tillämpare har framfört önskemål om att syftet bör framgå av föreskrifterna, vill vi förtydliga att det inte är avsikten. Författningarna ska enbart innehålla föreskrifter och allmänna råd. Syften ges i lag, förordning och förarbeten till dessa. Vidare konsta- terar vi att om föreskrifter är tydligt formulerade bör det framgå vad som ska uppfyllas och därmed bör syftet med bestämmelserna framgå.</P>
<P class="p85 ft34"><SPAN class="ft34">5.2</SPAN><SPAN class="ft99">Användningen av allmänna råd</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Ramar för Boverkets användning av allmänna råd</SPAN></P>
<P class="p104 ft21">I samband med införandet av funktionskrav 1987, se avsnitt 5.1.1, fick Boverket i uppdrag att ta fram de allmänna råd som, enligt reger- ingens uttryck, var absolut nödvändiga för förståelsen av föreskrif-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="p205dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368205x1.jpg/" id="p205img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">terna eller som behövdes för att byggnadsnämndernas bedömningar skulle bli lika i frågor där en sådan likformighet var väsentlig. Råd- givningsverksamheten skulle enligt regeringen inriktas på att pröva och värdera nya metoder och lösningar och att aktivt förmedla sina erfarenheter från detta arbete.<SPAN class="ft114">138</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.<SPAN class="ft100">139 </SPAN>Regeringen har gett närmare besked om hur det är tänkt att allmänna råd ska användas, nämligen dels för att främja en enhetlig rättstillämpning genom att förorda ett visst handlingssätt, dels för att ange hur någon lämpligen kan handla i vissa hänseenden genom angivande av exempel utan att utesluta andra handlingssätt.<SPAN class="ft100">140 </SPAN>Allmänna råd är inte bindande och det ska stå den enskilde fritt att välja en annan väg för att nå det önskade resultatet.<SPAN class="ft100">141</SPAN></P>
<P class="p61 ft17">Sedan 1994 krävs inget medgivande från regeringen för myndig- heter att utfärda allmänna råd.<SPAN class="ft63">142</SPAN></P>
<P class="p720 ft18">Varken i Boverkets instruktion eller 2019 års regleringsbrev finns särskilda uppdrag om allmänna råd.<SPAN class="ft114">143 </SPAN>Boverkets tidigare uppdrag om allmänna råd beskrivs i de delar de getts som samlade uppdrag för föreskrifter och allmänna råd i avsnitt 5.1.1.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Boverkets användning av allmänna råd i BBR</SPAN></P>
<P class="p110 ft18">Till föreskrifterna i BBR har Boverket meddelat allmänna råd. De allmänna råden är placerade efter den föreskrift som rådet avser. BBR innehåller 432 föreskrifter och 427 allmänna råd.<SPAN class="ft114">144 </SPAN>Det följer således i princip ett allmänt råd på varje föreskrift i BBR.</P>
<P class="p721 ft103"><SPAN class="ft65">138</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 1985/86:1, </SPAN><SPAN class="ft102">med förslag till ny plan- och bygglag</SPAN>, s. 85, 100 och 853. Proposition 1993/94:178 <SPAN class="ft102">Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</SPAN>, s. 73.</P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">139</SPAN><SPAN class="ft108">1 § författningssamlingsförordningen (1976:725).</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">140</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 1983/84:119, </SPAN>om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">24–25.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p617 ft121"><SPAN class="ft65">141</SPAN><SPAN class="ft122">Proposition 1975/76:112, </SPAN><SPAN class="ft136">om kungörande av lagar och andra författningar</SPAN>, s. 66. Proposition 1983/84:119, <SPAN class="ft136">om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd</SPAN>, s. 6.</P>
<P class="p483 ft103"><SPAN class="ft65">142</SPAN><SPAN class="ft101">1 och 4 §§ begränsningsförordningen (1987:1347). Proposition 1983/84:119, </SPAN><SPAN class="ft102">om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd</SPAN>, s. 24.</P>
<P class="p494 ft103"><SPAN class="ft65">143</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket. Regeringsbeslut </SPAN><NOBR>2018-12-20,</NOBR> <SPAN class="ft102">Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Boverket</SPAN>, dnr. N2018/05841/SUBT, N2018/05793/KLS (delvis), N2018/01427/SUBT.</P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">144</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-08-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="p206dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368206x1.jpg/" id="p206img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">På fråga från oss har Boverket uppgett att Boverket upprättar all- männa råd om det är ett lämpligt sätt att hjälpa användarna att till- lämpa reglerna.<SPAN class="ft114">145</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Bör- och <NOBR>kan-råd</NOBR></P>
<P class="p147 ft18"><SPAN class="ft17">I</SPAN><SPAN class="ft170">Boverket rapport </SPAN><SPAN class="ft43">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">BBR-revideringar</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> </SPAN>från 2004 har Boverket uttryckt att allmänna råd som uttrycks med bör eller kan, så kallade <NOBR>bör-råd</NOBR> och <NOBR>kan-råd,</NOBR> har olika legal verkan då det ena är en rekommendation och det andra endast ger ett exempel på godtagen lösning.<SPAN class="ft114">146</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">På fråga från oss om Boverket i utformningen av dagens allmänna råd i BBR har gjort någon skillnad mellan <NOBR>bör-råd</NOBR> och <NOBR>kan-råd</NOBR> har Boverket angett att det är en språklig fråga när orden bör respektive kan passar bäst in i sammanhanget. Oftast faller det sig, enligt Bo- verket, naturligt att använda bör när det är fråga om mått, siffror, klassbeteckningar och liknande, som till exempel i 5:334 i BBR som anger att utrymningsvägar bör ha en fri bredd på minst 0,90 m. För exempel på faktiska lösningar eller rekommenderade verifierings- metoder är däremot ordet kan mer naturligt att använda. Boverket uppger att myndigheten inte ser någon principiell skillnad mellan användande av <NOBR>bör-råd</NOBR> och <NOBR>kan-råd</NOBR> i juridiskt hänseende. I båda fallen blir råden, enligt Boverket, nivåsättande genom att de anger lösningar eller metoder som anses uppfylla en bindande föreskrift. Vill byggherren uppfylla föreskriften på annat sätt, behöver denne visa att samma funktion och grad av säkerhet uppnås, exempelvis genom att göra en jämförande analys mot rådets lösning. I det fallet spelar det ingen större roll om ordet bör eller kan används i det all- männa rådet.<SPAN class="ft105">147</SPAN></P>
<P class="p722 ft19">Verifieringsmetoder</P>
<P class="p104 ft21">Boverket konstaterar att om en verifieringsmetod anges i en före- skrift är det tvingande för byggherren att använda just den metoden. Anges verifieringsmetoden däremot i ett allmänt råd är det fritt för</P>
<P class="p523 ft67"><SPAN class="ft65">145</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-25.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">146</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2004), </SPAN><SPAN class="ft119">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft119">BBR-revideringar</SPAN>,</NOBR> dnr <NOBR>10829–1592/2003,</NOBR> s. 42.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">147</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-23</NOBR> och <NOBR>2019-05-13.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="p207dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368207x1.jpg/" id="p207img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft18">byggherren att använda andra metoder om dessa ger ett motsvarande resultat. Boverket menar att därmed kan det generellt sägas att veri- fieringsmetoder i föreskrift ger en likriktad och enhetlig tillämpning, medan verifieringsmetoder i allmänna råd ger större flexibilitet och möjlighet att använda alternativa verifieringsmetoder som är anpassade till valda lösningar.<SPAN class="ft114">148</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpning av och tillämparnas syn på allmänna råd</SPAN></P>
<P class="p723 ft19">Svårigheter att skilja på föreskrifter och allmänna råd – olika tolkningar görs</P>
<P class="p397 ft18">Enligt kommunerna uppstår olika tolkningar då byggherren inte vill använda de allmänna råden. Det uppstår diskussioner om uppgifterna i de allmänna råden är krav eller inte. Det uppstår också motsättningar mellan kommunen och byggherren där kommunens sakkunnige (till exempel Räddningstjänst) kan ha en annan syn än byggherrens brand- sakkunniga.<SPAN class="ft114">149</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">I den övergripande enkäten till professionella och offentliga aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen gällande deras syn på byggreglerna framkom att drygt hälften av de tillfrågade anser att det finns en skillnad mellan föreskrifter och allmänna råd i den praktiska tillämp- ningen. Ungefär en tredjedel uttalade att det inte finns någon sådan skillnad.<SPAN class="ft114">150 </SPAN>Arkitekter var den grupp som i högst utsträckning ansåg att det finns en praktisk skillnad mellan allmänna råd och föreskrif- ter. Se vidare figur 5.5.</P>
<P class="p724 ft67"><SPAN class="ft65">148</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-06-18.</NOBR></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">149</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft103">, s. 11 (fråga 8).</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">150</SPAN><SPAN class="ft109">Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning </SPAN><NOBR>2017-08-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="p208dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368208x1.jpg/" id="p208img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr44 td199"><P class="p43 ft171">Byggbolag + Exploatörer</P></TD>
<TD class="tr44 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td200"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td121"><P class="p209 ft172">51</P></TD>
<TD class="tr44 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td202"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td203"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td203"><P class="p261 ft172">39</P></TD>
<TD class="tr44 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td205"><P class="p260 ft172">10</P></TD>
<TD class="tr44 td107"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td199"><P class="p431 ft173">Fastighetsbolag</P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td200"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p35 ft172">52</P></TD>
<TD class="tr14 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td202"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td203"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td203"><P class="p725 ft172">31</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td205"><P class="p184 ft172">17</P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td199"><P class="p52 ft171">Byggmaterialproducenter</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td200"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td206"><P class="p565 ft172">58</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p726 ft172">29</P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p52 ft172">12</P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td199"><P class="p52 ft171">Kommun/LS/Myndighet</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td200"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p477 ft172">61</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p727 ft172">31</P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p260 ft172">8</P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td199"><P class="p52 ft171">Arkitekter</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td200"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p240 ft172">63</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p46 ft172">29</P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p260 ft172">8</P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td199"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td5"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td121"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td201"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td202"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td105"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td204"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td204"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td205"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td208"><P class="p728 ft171">0%</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td106"><P class="p729 ft171">20%</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td59"><P class="p35 ft171">40%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td209"><P class="p35 ft171">60%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td209"><P class="p35 ft171">80%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td126"><P class="p35 ft171">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td210"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td7"><P class="p304 ft171">Ja</P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td121"><P class="p34 ft171">Nej</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=3 class="tr21 td47"><P class="p240 ft171">Tveksam, Vet ej</P></TD>
<TD class="tr9 td212"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td107"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td210"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td5"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td213"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td214"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td211"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td215"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td212"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td204"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td45"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td107"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td210"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td211"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td212"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td107"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p730 ft14">Vid rundabordssamtalen och i flera kommuner under Sverigeturnén uttrycktes att det är svårt att skilja på föreskrifter och allmänna råd, särskilt i den praktiska tillämpningen, och att de allmänna rådens status tolkas olika av olika aktörer.<SPAN class="ft100">151 </SPAN>En del aktörer ser dem som obligatoriska och en del som frivilliga.<SPAN class="ft100">152 </SPAN>Det nämndes även att tolk- ningarna av de allmänna råden varierar såväl mellan som inom en och samma kommun.<SPAN class="ft100">153 </SPAN>Även i den fördjupade enkäten till byggherrar som vi låtit göra visar de fria intervjusvaren att byggherrar anser att olika kommuner drar olika gräns för när allmänna råd och standarder måste tillämpas för att kommunen ska anse att kraven är uppfyllda. Ett drygt femtiotal byggherrar anger att olika tolkningar av BBR görs av byggnadsnämnderna och även att olika handläggare.<SPAN class="ft100">154 </SPAN>I lik-</P>
<P class="p731 ft103"><SPAN class="ft65">151</SPAN><SPAN class="ft107">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Göteborg <NOBR>2018-02-05,</NOBR> Gävle <NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16</NOBR> och Huddinge <NOBR>2018-05-17.</NOBR></P>
<P class="p515 ft67"><SPAN class="ft65">152</SPAN><SPAN class="ft66">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">153</SPAN><SPAN class="ft101">Studentbostadsföretagen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> HSB, <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Byggherrarna, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Trä- och möbelföretagen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">154</SPAN><SPAN class="ft68">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="p209dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368209x1.jpg/" id="p209img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">het med detta har vår referensgrupp framhållit att det skiljer sig åt mellan kommunerna vilka råd som tolkas som krav respektive inte.<SPAN class="ft100">155</SPAN></P>
<P class="p74 ft19">De allmänna råden har blivit normerande</P>
<P class="p142 ft15">Såväl kommuner som aktörer på byggherresidan framförde under Sverigeturnén att de allmänna råden i hög grad blivit normerande<SPAN class="ft104">156 </SPAN>och att tillämpningen av BBR blivit detaljstyrd snarare än funktions- styrd.<SPAN class="ft104">157 </SPAN>Vid hearingen framkom från tillämpare att kravuppbygg- naden i BBR där föreskriften är allmänt hållen och förtydligande sker i allmänt råd leder till att det allmänna rådet blir normerande.<SPAN class="ft104">158 </SPAN>Vidare beskrev referensgruppen att de allmänna råden i vissa fall har blivit normerande då de av vissa kommuner tolkas som krav.<SPAN class="ft104">159 </SPAN>Även andra aktörer har framfört att de allmänna råden är nivåsättande för funk- tionskraven.<SPAN class="ft104">160</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Enkelt och förutsägbart att använda de allmänna råden</P>
<P class="p382 ft14">Referensgruppen framförde också att de allmänna råden fyller en funktion som komplement till föreskrifterna. Eftersom det ofta är i de allmänna råden som kravnivån framkommer så underlättar de tolkningen av kraven. För den byggherre som vill använda de allmänna råden innebär de en förutsägbarhet, förebygger rättsprocesser och håller också ner kostnader för kompetensutveckling.<SPAN class="ft100">161 </SPAN>På hearingen uttrycktes att allmänna råd erbjuder en enkel väg att uppfylla före- skrifterna för den byggherre som inte själv vill eller kan utveckla lös- ningar.<SPAN class="ft100">162 </SPAN>Det framgår även i den fördjupade byggherreenkäten att</P>
<P class="p732 ft67"><SPAN class="ft65">155</SPAN><SPAN class="ft108">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p617 ft138"><SPAN class="ft65">156</SPAN><SPAN class="ft140">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Gävle <NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16</NOBR> och Huddinge <NOBR>2018-05-17.</NOBR></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">157</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Umeå </SPAN><NOBR>2018-03-20</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">158</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">159</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p63 ft138"><SPAN class="ft65">160</SPAN><SPAN class="ft140">Energi- och Miljötekniska föreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, <NOBR>e<SPAN class="ft139">-</SPAN>post</NOBR> <NOBR>2019-02-11</NOBR> och <NOBR>2019-03-21.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">161</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-04-27.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">162</SPAN><SPAN class="ft109">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="p210dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368210x1.jpg/" id="p210img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">flera byggherrar väljer att använda de allmänna råden då de själva inte har tid och medel att utveckla egna lösningar.<SPAN class="ft63">163</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Svårt att välja andra lösningar än de som anges i allmänna råd</P>
<P class="p147 ft18">I en övergripande enkät till kommuner, länsstyrelser och myndig- heter ställdes frågan om det i dag är vanligt att byggherren vill välja en alternativ lösning jämfört med det allmänna rådet. 51 procent svarade nej, 30 procent ja och resterande vet inte.<SPAN class="ft114">164 </SPAN>I en fördjupad enkätundersökning till byggherrar angav drygt hälften av de projekt- ansvariga att de aldrig föreslår en alternativ lösning till allmänna råd för att uppfylla kraven i BBR. Samtidigt anger knappt hälften att det händer.<SPAN class="ft114">165</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Av de tillfrågade byggherrar som inte föreslår alternativa lös- ningar till allmänna råd anges återkommande som skäl att det blir byråkratiskt, krångligt, svårt och tar tid att få igenom samtidigt som det är en situation med tidspress. Några byggherrar beskriver att de inte själva insett att de har möjlighet att presentera alternativa lös- ningar till de allmänna råden.<SPAN class="ft104">166 </SPAN>Även vid möten som vi har haft med kommuner och aktörer på byggherresidan framhålls att en anledning till att alternativa lösningar inte används beror på risken att förlora tid och därmed pengar i processen för att pröva en ny lösning.<SPAN class="ft104">167 </SPAN>Fastighetsägarrepresentanter framför att de önskar förutsägbarhet och i nuläget innebär det en osäker process för dem att föreslå alter- nativa lösningar jämfört med allmänna råd.<SPAN class="ft104">168</SPAN></P>
<P class="p87 ft21">I en fördjupad enkät till kommuner ställdes frågan om hur bygg- herren väljer att presentera ett förslag till en alternativ lösning jäm- fört med allmänt råd för att uppfylla funktionskrav. Det vanligaste sättet är intyg från sakkunnig.<SPAN class="ft105">169 </SPAN>Se svarsfördelningen i övrigt i figur 5.6 nedan. För avsnitt 5 om brandskydd används ofta analytisk dimen-</P>
<P class="p632 ft67"><SPAN class="ft65">163</SPAN><SPAN class="ft66">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">164</SPAN><SPAN class="ft66">Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning, </SPAN><NOBR>2017-08-21.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">165</SPAN><SPAN class="ft101">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">166</SPAN><SPAN class="ft101">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">167</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-04-18.</NOBR> Sverigeturné, möte i Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">168</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Rundabordssamtal <NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">169</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna, (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft69">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">14–15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> (fråga 11).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="p211dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368211x1.jpg" style="width:433px;height:632px" id="p211img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p733 ft17">sionering vid presentation av en alternativ lösning till det allmänna rådet.<SPAN class="ft63">170</SPAN></P>
<P class="p734 ft14">I den fördjupade kommunenkäten ställdes frågan om det förekom- mer att byggherren eller sakkunniga föreslår en alternativ lösning till allmänna råd för att uppfylla funktionskravsbestämmelsen. Här angav 121 kommuner att så är fallet medan 53 svarade att så inte är fallet.<SPAN class="ft100">171 </SPAN>I ytterligare en enkät till kommunerna om tillämpningen av all- männa råd framgår att 57 procent av kommunerna ansåg att det är mycket svårt eller svårt för byggherren att visa att föreskriften är uppfylld om de inte följer det allmänna rådet som följer föreskriften. Några kommuner svarade att det gällde speciellt för mindre entre- prenörer och privatpersoner. En kommun angav att det är svårt att bedöma, eftersom de allra flesta byggherrar följer de allmänna råden.<SPAN class="ft100">172</SPAN></P>
<P class="p454 ft17">Svaren redovisas i figur 5.7 nedan.</P>
<P class="p735 ft102"><SPAN class="ft65">170</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna, (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft103">s. 14 (fråga 9).</SPAN></P>
<P class="p736 ft67"><SPAN class="ft65">171</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p531 ft69"><SPAN class="ft65">172</SPAN><SPAN class="ft109">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="p212dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368212x1.jpg" style="width:433px;height:725px" id="p212img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p737 ft18">Kommunerna menade att byggherrar ofta har svårt att frångå det allmänna rådet och oftast utgår från den lösning som framgår i det. Enkelheten att förhålla sig till något konkret och förståeligt väljs många gånger före innovation eller nya lösningar som kanske inte är beprövade och som ska bevisas att de uppfyller en viss funktion. Bygg- herrens tidplaner i produktionsskedet medger inte att pröva lösningar som kan innebära längre diskussioner med kommuner om huruvida en obeprövad lösning kan uppfylla ett funktionskrav eller inte. Valet av lösning blir oftast en kostnadsfråga. Kunskapsnivån hos bygg- herren kan också vara en faktor som påverkar valet att hålla sig till allmänna råd i stället för att hitta andra lösningar som kräver sak- kunskap.<SPAN class="ft114">173</SPAN></P>
<P class="p359 ft14">Det uppstår enligt kommunerna diskussioner med byggherrar inom de flesta tekniska egenskapskraven, mer eller mindre. En gemen- sam nämnare till att vissa föreskrifter diskuteras oftare, oavsett av- snitt, är att de upplevs som onödiga och/eller att uppfyllandet är kopplat till en stor kostnad för byggherren. En annan orsak till att före- skrifter i allmänhet diskuteras är att vissa begrepp kan vara otydliga</P>
<P class="p738 ft69"><SPAN class="ft65">173</SPAN><SPAN class="ft68">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="p213dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368213x1.jpg/" id="p213img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">och att syften med förskrifterna inte framgår. Hur lätt eller svårt det är för byggherren att visa att en alternativ lösning till de allmänna råden uppfyller kraven i BBR beror även på vilka kunskaper som den aktuella byggnadsinspektören har inom olika områden. Om det bort- ses från byggnadsinspektörernas kunskaper skulle varje lösning som skiljer sig från de allmänna råden kräva intygande från sakkunnig i området.<SPAN class="ft114">174</SPAN></P>
<P class="p739 ft19">Vanligast att vilja, men svårast att använda andra lösningar än de i allmänna råd för avsnitt 3 i BBR</P>
<P class="p740 ft37">Av de byggherrar som föreslår andra lösningar än de som anges i allmänna råd svarar flest att det främst gäller avsnitten om tillgäng- lighet och bostadsutformning.<SPAN class="ft155">175 </SPAN>Se figur 5.8 för övriga svar.</P>
<P class="p741 ft67"><SPAN class="ft65">174</SPAN><SPAN class="ft108">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">175</SPAN><SPAN class="ft109">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="p214dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368214x1.jpg" style="width:433px;height:607px" id="p214img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">Även enligt kommunerna är det vanligast att byggherren föreslår en alternativ lösning jämfört med de som ges i allmänna råd för avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning.<SPAN class="ft114">176 </SPAN>För fördelning av övriga avsnitt se figur 5.9.</P>
<P class="p742 ft14">Vi frågade även i den andra enkäten till kommunerna för vilka avsnitt i BBR det var särskilt svårt att visa att föreskriften var uppfylld utan att följa det allmänna rådet. Svaren visade att det förekom i samtliga avsnitt men att det var vanligast i avsnitt 5 om brandskydd och i av- snitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning. Flera kommuner svarade att problemet är generellt och inte specifikt för särskilda avsnitt.<SPAN class="ft100">177 </SPAN>Se figur 5.10 nedan.</P>
<P class="p743 ft102"><SPAN class="ft65">176</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen <SPAN class="ft103">(fråga 10).</SPAN></P>
<P class="p515 ft69"><SPAN class="ft65">177</SPAN><SPAN class="ft68">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="p215dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368215x1.jpg" style="width:440px;height:726px" id="p215img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft67">120</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr27 td1"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p745 ft103">105</P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr27 td45"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td1"><P class="p35 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p746 ft103">101</P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr27 td45"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td96"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td212"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td143"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td1"><P class="p35 ft69">80</P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td143"><P class="p747 ft69">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td1"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td96"><P class="p35 ft69">65</P></TD>
<TD class="tr39 td212"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td45"><P class="p35 ft69">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td1"><P class="p35 ft69">60</P></TD>
<TD class="tr5 td212"><P class="p35 ft69">62</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p35 ft69">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td96"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td212"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td45"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td143"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft69">40</P>
<P class="p748 ft69">20</P>
<P class="p749 ft69">0</P>
<P class="p750 ft19">Majoriteten av kommunerna gör inte skillnad på <NOBR>kan-råd</NOBR> och <NOBR>bör-råd</NOBR> i tillämpningen</P>
<P class="p382 ft18">I enkäten ställdes även frågan om kommunerna gör skillnad på om de allmänna råden har formulerats som <NOBR>kan-råd</NOBR> eller <NOBR>bör-råd.</NOBR> Av de kommuner som svarade var det 102 som uppgav att de gjorde skill- nad och 167 som svarade att de inte gjorde någon sådan skillnad. Bland de som svarade att de inte gjorde skillnad uppgav någon kom- mun att de alltid tillämpar de allmänna råden som ett krav. <NOBR>Bör-råd</NOBR> uppfattades av flera kommuner som mer styrande och <NOBR>kan-råd</NOBR> som mer tolkningsbara. Någon kommun svarade att de uppfattade kan- råd som ett förslag och <NOBR>bör-råd</NOBR> som en stark rekommendation.<SPAN class="ft114">178 </SPAN>Se figur 5.11 nedan.</P>
<P class="p751 ft69"><SPAN class="ft65">178</SPAN><SPAN class="ft109">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="p216dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368216x1.jpg/" id="p216img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p752 ft19">Exempel på hur allmänna råd preciserar föreskrifter</P>
<P class="p103 ft14">Olika aktörer har lämnat synpunkter på att de allmänna råden pre- ciserar kraven i föreskrifter i olika avseenden. Ett sådant exempel som ett flertal aktörer har framhållit är 8:22 där föreskriften anger att risken för att halka och snubbla ska begränsas och där det all- männa rådet rekommenderar att stödhandtag bör finnas i vissa dusch- utrymmen.<SPAN class="ft100">179 </SPAN>Detta kan leda till att kommunerna i ett sent skede i byggprocessen ställer krav på stödhandtag, vilket kan innebära att badrumstätskikten måste perforeras. I sammanhanget har också fram- förts att det inte är alla boende som önskar sådana handtag.<SPAN class="ft100">180</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Kommuner har vidare nämnt 8:91 om skydd mot fall på tomter, där föreskriften anger att personer ska kunna förflytta sig säkert på vissa ställen och det allmänna rådet rekommenderar hur trappor och ramper bör utformas med olika mått.<SPAN class="ft114">181</SPAN></P>
<P class="p753 ft102"><SPAN class="ft65">179</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna, (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft103">, s. 12 (fråga 7).</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">180</SPAN><SPAN class="ft66">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p363 ft110"><SPAN class="ft65">181</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna, (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft69">, s. 12 (fråga 7).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="p217dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368217x1.jpg/" id="p217img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft19">Exempel på allmänna råd där det enligt kommunerna är svårt för byggherren att använda andra lösningar</P>
<P class="p755 ft14">Kommunerna beskrev i enkäten att för avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning kan alternativ i vissa fall hittas när det gäller tillgänglighet, där ramper emellanåt kan ersättas av någon slags lyft- hiss. Däremot är det svårt att avvika från de allmänna råd i avsnitt 3:14 om generell tillgänglighet i byggnader, förvaring i kök, rumshöjd och bostadsutformning generellt då dessa är så precisa.<SPAN class="ft100">182</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Om avsnitt 5 om brandskydd sa kommunerna att brandskyddet är så kritiskt att en alternativ lösning från en lekman skulle vara svår att acceptera. Kommunerna uppgav att byggherren inte har förstå- else för avsnittet och vad som avses med brandskydd, avstånd mellan byggnader och brandspridning och brandceller. Däremot finns det många brandingenjörer och andra kunniga inom brand som kan göra bedömningar när kommunen inte har egen kunskap. Kommunerna lyfte även exempel på allmänna råd i avsnitt 5 som är svåra att avvika från. Ett sådant är 5:337 om hiss, som består av ett allmänt råd som hänvisar till 3:144 om hissar och andra lyftanordningar och till två författningar med föreskrifter och allmänna råd utgivna av Boverket, där Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering även ger råd om hur utrymningshissar ska dimensioneras och verifieras. Kom- munerna uppgav även att det är svårt att avvika från allmänna råd i 5:61 där föreskriften anger att byggnader ska utformas med tillfreds- ställande skydd mot brandspridning och rådet säger att ett tillfreds- ställande skydd erhålls vid ett byggnadsavstånd som överstiger åtta meter. Det allmänna rådet i 5:611 om småhus som följer på denna föreskrift anger att avståndet mellan småhus och komplementbygg- nader kan vara mindre än åtta meter. Även detta råd uppgav kom- muner är svårt för byggherrar att avvika från.<SPAN class="ft100">183</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">I avsnitt 6 om hygien, hälsa och miljö är många av föreskrifterna inte preciserade med mätbara värden och därför kan andra lösningar än de som anges i allmänna råd finnas, enligt kommunerna. Det finns dock exempel på allmänna råd i avsnitt 6 som enligt kommunerna är svåra att avvika från. Ett sådant är 6:743 om skorstenshöjd där mått i meter anges i det allmänna rådet.<SPAN class="ft100">184</SPAN></P>
<P class="p12 ft67"><SPAN class="ft65">182</SPAN><SPAN class="ft108">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">183</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">184</SPAN><SPAN class="ft109">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="p218dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368218x1.jpg/" id="p218img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">I avsnitt 7 om bullerskydd finns fasta värden att ta hänsyn till och kommunerna ansåg att det bör finnas ganska många lösningar för att nå fram till de önskade värdena.<SPAN class="ft114">185</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Angående avsnitt 8 om säkerhet vid användning svarade kom- munerna att eftersom människors säkerhet står på spel bör alla lös- ningar som inte följer de allmänna råden styrkas ordentligt. Här saknas det inom vissa områden sakkunniga att tillfråga vilket gör det ännu svårare att bevisa att en annan lösning klarar kraven. Kom- munerna nämnde att ett allmänt råd som byggherrar ofta upplever som onödigt, särskilt då barn inte finns i hushållen, är rådet om häll- skydd i 8:42. Vidare blir det otydligt om detta är ett krav eller inte, eftersom det är ett <NOBR>bör-råd.</NOBR> Dessutom kan formuleringen i före- skriften tolkas som att hällskydd inte krävs för moderna hällar då ytor på spisar, ugnar och dylikt inte har den höga yttemperaturen av vid beröring som kan orsaka brännskador. Om formuleringen dylikt omfattar själva kastrullen är oklart. Det allmänna rådet i 8:43 som anger att utslagsvask bör placeras i samma bänklängd som spisen uppges också vara svårt att avvika ifrån. Ytterligare exempel är 8:353 där det står i föreskrift att glasytor ska utformas så att risken för skärskador begränsas och i det allmänna rådet bland annat anges att glas behandlat enligt två olika standarder och som uppnår vissa säkerhetsklasser bör användas i glasräcken och för glasytor med vissa avstånd från golv och mark.<SPAN class="ft105">186</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">I avsnitt 9 om energihushållning finns, precis som i buller, mål- värden att uppnå och metoder att mäta eller räkna ut dem, vilket ger utrymme för alternativa lösningar enligt kommunerna. Exempel på föreskrifter och allmänna råd som är svåra att tillämpa annorlunda än vad som anges i allmänt råd är 9:25 om verifiering och 9:26 om klimatskärmens lufttäthet.<SPAN class="ft114">187</SPAN></P>
<P class="p756 ft67"><SPAN class="ft65">185</SPAN><SPAN class="ft66">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">186</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">187</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="p219dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368219x1.jpg/" id="p219img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p757 ft20">Preciseringar i allmänna råd kan upplevas som orimligt kostnadsdrivande</P>
<P class="p142 ft14">Kommunerna gav även exempel på en kostnadskrävande precisering i ett allmänt råd. I 5:733 finns ett allmänt råd att stigarledningar för byggnader med en byggnadshöjd över 40 meter bör vara trycksatta och utformade enligt SS 3112.<SPAN class="ft100">188 </SPAN>För att bespara byggherren de engångs- kostnader som det innebär för att utforma en trycksatt stigarledning och bespara förvaltningsskedet de underhållskostnader som en tryck- satt stigarledning medför, lämnas ofta en lösning i slutdokumentatio- nen som kanske inte fullt ut når upp till den nivå som det allmänna rådet anger. Det kan handla om att stigarledningen inte når upp till angivet arbetstryck eller att det inte är trycksatt överhuvudtaget.<SPAN class="ft100">189 </SPAN>Hänvisningen till standarden skapar även utrymme för tolkning på grund av att olika höjdbegrepp anges i råd respektive standard.<SPAN class="ft100">190 </SPAN>Om byggherren frångår det allmänna rådet återstår frågeställning huruvida en analytisk dimensionering kan påvisa hur funktionskravet uppfylls.<SPAN class="ft100">191</SPAN></P>
<P class="p21 ft19">Efterfrågade lösningar</P>
<P class="p758 ft20">Behov av att skilja på föreskrifter och allmänna råd samt önskemål om fler eller färre råd</P>
<P class="p101 ft14">Många aktörer på såväl kommun- som byggherresidan menade vid våra rundabordssamtal, Sverigeturné och referensgrupp att det finns behov av att skilja föreskrifter från allmänna råd, så de inte finns i samma författning.<SPAN class="ft100">192 </SPAN>Allmänna råd är många gånger utformade så att de framstår som föreskrifter och att de följs åt bidrar till att all- mänt råd framstår som föreskrift. En indelning av BBR i två delar,</P>
<P class="p759 ft121"><SPAN class="ft65">188</SPAN><SPAN class="ft122">I avsnitt 5:733 Stigarledning anges i föreskriften att tillgången till släckvatten ska säkerställas för byggnader med en byggnadshöjd över 24 meter, det allmänna rådet preciserar att stigar- ledningar bör vara trycksatta över 40 meter och utformade enligt SS 3112 i avsnitt 5:733 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">189</SPAN><SPAN class="ft108">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p760 ft103"><SPAN class="ft65">190</SPAN><SPAN class="ft101">I SS 3112 anges att en torr stigarledning från trycksynpunkt inte kan användas för en höjd över 70 meter, vilket enligt standarden motsvarar 26 våningar enligt SIS, </SPAN><A href="https://www.sis.se/api/document/preview/5181/">www.sis.se/api/document/preview/5181/ </A>besökt <NOBR>2019-05-27.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">191</SPAN><SPAN class="ft107">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p63 ft121"><SPAN class="ft65">192</SPAN><SPAN class="ft122">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Gävle <NOBR>2018-02-12,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Gällivare <NOBR>2018-04-24,</NOBR> Örebro <NOBR>2018-05-18</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Svensk Försäkring, möte <NOBR>2018-11-20.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-04-18.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="p220dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368220x1.jpg/" id="p220img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">en med föreskrifter och en med allmänna råd, vore bra.<SPAN class="ft100">193 </SPAN>Föreskrif- terna måste kunna tillämpas självständigt utan allmänna råd.<SPAN class="ft100">194</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Under Sverigeturnén framhölls i några städer att det behövs tydligare föreskrifter och färre råd.<SPAN class="ft114">195 </SPAN>Vissa delar av de allmänna råden i BBR behöver flyttas till föreskriften, medan andra delar av råden kan tas bort.<SPAN class="ft114">196 </SPAN>Någon aktör har föreslagit att de allmänna råden tas bort helt.<SPAN class="ft114">197 </SPAN>Andra menar i stället att det vore bra med fler allmänna råd. Om minst två allmänna råd kan ges till en föreskrift understryks möjligheten till flera olika lösningar.<SPAN class="ft114">198</SPAN></P>
<P class="p85 ft20">Om det endast finns en lösning – ange den i föreskrift</P>
<P class="p103 ft14">Vid återkommande tillfällen har olika tillämpare framfört att om det bara finns en möjlig lösning, bör den uttryckas i föreskrift i stället för i allmänt råd. Flera tillämpare har nämnt ett exempel i 8:4 där föreskriften anger att utslagsvask ska placeras så att risken för skåll- ningsskador begränsas och det allmänna rådet preciserar att utslags- vasken bör placeras i samma inredningslängd som spisen.<SPAN class="ft100">199</SPAN></P>
<P class="p761 ft20">Önskemål om verifieringsmetoder för andra lösningar än de som anges i allmänna råd</P>
<P class="p119 ft21">De allmänna råden i avsnitt 5 om brandskydd om analytisk dimen- sionering har under våra rundabordssamtal, Sverigeturné och referens- gruppsmöten lyfts fram som ett gott exempel på en metod för att kontrollera att kraven uppfylls oavsett lösning.<SPAN class="ft105">200 </SPAN>En del menade att om motsvarande metoder utvecklas för övriga avsnitt kan det bidra</P>
<P class="p392 ft67"><SPAN class="ft65">193</SPAN><SPAN class="ft66">Malmö stad, </SPAN><NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2018-10-17.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">194</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möte i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">195</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Gällivare </SPAN><NOBR>2018-04-24,</NOBR> Jönköping <NOBR>2018-03-14</NOBR> och Örebro <NOBR>2018-05-18.</NOBR> Synskadades Riksförbund, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-23.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">196</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">197</SPAN><SPAN class="ft101">BoKlok, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-09.</NOBR></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">198</SPAN><SPAN class="ft122">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Innovationsworkshop <NOBR>2018-02-14.</NOBR> Sverigeturné: möte i Göteborg <NOBR>2018-02-05.</NOBR> Trä- och möbelföretagen (TMF), <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR> Byggmaterialindustrierna, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR> Sveriges Byggindustrier, <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">199</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01,</NOBR> Sverigeturné: möte i Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-09-26</NOBR></P>
<P class="p487 ft69"><SPAN class="ft65">200</SPAN><SPAN class="ft68">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Göteborg <NOBR>2018-02-05</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2019-05-08.</NOBR> Stockholms byggmästare- förening, möte <NOBR>2019-06-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="p221dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368221x1.jpg/" id="p221img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p691 ft17">till att byggbranschen utvecklar egna lösningar och blir mer pro- aktiva.<SPAN class="ft63">201 </SPAN>Företrädare för brandskyddsfrågor uttryckte att metoden har medfört utveckling av andra lösningar, men också oro för att de allmänna råden skulle försvinna eller obearbetat föras in i före- skrift.<SPAN class="ft63">202</SPAN></P>
<P class="p762 ft14">Bland annat under hearingen påpekades att det behövs en tydlig process där det finns vägledning och metoder för hur byggherren ska gå tillväga för att visa att en lösning uppfyller ett funktionskrav.<SPAN class="ft100">203</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Andra tillämpare lyfte dock vikten av att inte skapa kostsamma utvärderingsprocesser av funktionskrav.<SPAN class="ft114">204</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Konsekvenser</P>
<P class="p382 ft14">Utöver vad som har framkommit i enkätsvaren ovan har olika aktörer på byggherresidan uttryckt att uppbyggnaden av föreskrift, råd och standarder i BBR gör processen svår att förutse, vilket hämmar kon- kurrensen,<SPAN class="ft100">205 </SPAN>att lösningar som godkänns i en kommun men inte i en annan förhindrar en rationell produktion<SPAN class="ft100">206 </SPAN>samt att de allmänna råden generellt riskerar att bli en hämsko för nya lösningar och inno- vation eftersom de tillämpas som föreskrifter.<SPAN class="ft100">207</SPAN></P>
<P class="p61 ft17">Enligt referensgruppen medför de olika tillämpningarna av all- männa råd en oförutsägbarhet för byggherren.<SPAN class="ft63">208</SPAN></P>
<P class="p21 ft19"><SPAN class="ft19">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft111">Innehåll i dagens allmänna råd</SPAN></P>
<P class="p142 ft21">Vi har studerat innehållet i de allmänna råden i BBR. Vi har sett att de innehåller dels råd, dels övriga uppgifter som inte är råd i författ- ningssamlingsförordningens mening. De övriga uppgifterna utgör åter- givande av lag- och förordningstexter,<SPAN class="ft105">209 </SPAN>information av kunskaps-</P>
<P class="p763 ft103"><SPAN class="ft65">201</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Stockholms byggmästareförening, möte <NOBR>2019-06-11.</NOBR></P>
<P class="p764 ft121"><SPAN class="ft65">202</SPAN><SPAN class="ft122">Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, möte </SPAN><NOBR>2019-03-05</NOBR> och <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-03-21.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">203</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR> Boverkets Byggråd möte <NOBR>2018-09-20.</NOBR> Svensk Försäkring, möte <NOBR>2018-11-20.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">204</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-09-26.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">205</SPAN><SPAN class="ft107">Studentbostadsföretagen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">206</SPAN><SPAN class="ft107">Byggherrarna, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Trä och Möbelföretagen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">207</SPAN><SPAN class="ft107">BoKlok, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-09.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">208</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">209</SPAN><SPAN class="ft109">De allmänna råden i avsnitt 3:11, 3:111, 3:121, 3:131, 3:141, 3:211, 3:51, 3:514 och 8:95 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="p222dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368222x1.jpg/" id="p222img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p765 ft17">spridande och vägledande karaktär,<SPAN class="ft63">210 </SPAN>uppgifter som definierar begrepp i föreskrifterna,<SPAN class="ft63">211 </SPAN>upplysningar om att vissa krav i BBR bör tillämpas i vissa situationer,<SPAN class="ft63">212 </SPAN>och hänvisningar till andra föreskrifter<SPAN class="ft63">213</SPAN>. Ibland utgörs de allmänna råden enbart av sådana övriga uppgifter. I många fall upptar sådana övriga uppgifter hälften av den text som anges i det allmänna rådet.</P>
<P class="p766 ft18">Det förekommer även en rad formuleringar där det är oklart om det är information eller ett råd. Det rör sig om formuleringar som att något är lämpligt,<SPAN class="ft114">214 </SPAN>viktigt,<SPAN class="ft114">215 </SPAN>att något bör eftersträvas,<SPAN class="ft114">216 </SPAN>att något vanligtvis kan accepteras,<SPAN class="ft114">217 </SPAN>att något förutsätts uppfylla kraven<SPAN class="ft114">218 </SPAN>och att något förväntas kunna uppfylla kraven<SPAN class="ft114">219</SPAN>.</P>
<P class="p767 ft121"><SPAN class="ft65">210</SPAN><SPAN class="ft122">De allmänna råden i avsnitt 3:122, 3:1222, 3:1223, 3:132, 3:1423, 3:143, 3:511, 3:52, 5:215, 6:2523 i BBR. Ett exempel finns i det allmänna rådet till föreskriften i avsnitt 3:122, Till- gängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser m.m., med lydelse: Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">211</SPAN><SPAN class="ft122">De allmänna råden i avsnitt 3:112, 3:122, 3:1221, 3:1423, 3:1451, 3:228, 3:3112, 3:312, 3:513, 5:1, 5:13, 5:211, 5:212, 5:213, 5:214, 5:215, 5:216, 5:247, 5:2511, 5:2513, 5:252, 5:321, 5:322 i BBR. Exemplifieringarna av vad som faller in under begrepp i föreskrifterna har ofta beröring på föreskriftens tillämpningsområde. Ett exempel finns i det allmänna rådet till föreskriften i avsnitt 3:1451 Ljudmiljö: Kravet på god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienter- barhet gäller publika utrymmen i exempelvis lokaler för kollektivtrafik, reseterminaler, lokaler för hälso- och sjukvård, samlingssalar, och receptioner. Exempel på samlingssalar är hörsalar, teatrar, kyrkor och större konferensrum som rymmer minst 50 personer.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">212</SPAN><SPAN class="ft122">De allmänna råden i avsnitt 3:52, 3:53 i BBR. Ett exempel finns i det allmänna rådet till före- skriften i avsnitt 3:52 Bostadsutformning med lydelse: Kraven i avsnitt 3:2 bör tillämpas när t.ex. vindar, kontor, skolor eller vårdanläggningar ändras till bostäder. Detsamma gäller när bostäder enligt avsnitt </SPAN><NOBR>3:225–3:228</NOBR> eller andra specialbostäder byggs om till ordinarie bostäder.</P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">213</SPAN><SPAN class="ft101">De allmänna råden i avsnitt 3:111, 3:1221, 3:1222, 3:1223, 3:132, 3:142, 3:1421, 3:1422, 3:1423, 3:1424, 3:143, 3:144, 3:1451, 3:146, 3:147, 3:22, 3:221, 3:224, 3:225, 3:226, 3:227, 3:228, 3:23, 3:31, 3:3111, 3:3113, 3:312, 3:42, 3:421, 3:422, 3:511, 3:513, 3:514, 3:53, 3:54, inledningen i avsnitt 5, 5:11, 5:112, 5:12, 5:214, 5:216, 5:231, 5:232, 5:233, 5:244, 5:252, 5:254, 5:321, 5:323, 5:332, 5:334 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p465 ft103"><SPAN class="ft65">214</SPAN><SPAN class="ft101">Ett exempel finns i det allmänna rådet till föreskriften i avsnitt 3:113 Dimensionerande mått för rullstol som lyder: Dimensionerande vändmått som är lämpliga vid bedömning av tillgängligheten och användbarheten för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter och för en inomhusrullstol en cirkel med diametern 1,30 meter.</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">215</SPAN><SPAN class="ft101">De allmänna råden i avsnitt 3:143, 3:511, 6:21. Ett exempel finns i det allmänna rådet till föreskriften i avsnitt </SPAN><SPAN class="ft102">3:143 </SPAN>Dörrar och portar som lyder: vid dörrar med automatisk dörröpp- nare är det viktigt att markera utrymmet där dörren slås upp eller att förse dörrarna med säker- hetssensorer eller liknande.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">216</SPAN><SPAN class="ft101">De allmänna råden i avsnitt 3:514 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">217</SPAN><SPAN class="ft101">Ett exempel finns i det allmänna rådet till föreskriften i avsnitt 3:53 </SPAN><SPAN class="ft102">Rumshöjd </SPAN>med lydelse:</P>
<P class="p362 ft103">”Rumshöjden i befintliga bostadslägenheter kan vanligtvis accepteras även om den är lägre än de rumshöjder som anges i avsnitt 3:3, och bör behållas om den är högre.”</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">218</SPAN><SPAN class="ft101">De allmänna råden i avsnitt 5:322 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">219</SPAN><SPAN class="ft68">De allmänna råden i avsnitt 5:323 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="p223dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368223x1.jpg/" id="p223img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20"><NOBR>Bör-råd</NOBR> och <NOBR>kan-råd</NOBR></P>
<P class="p110 ft15">I BBR förekommer dels råd som rekommenderar hur någon bör handla <NOBR>(bör-råd),</NOBR> dels råd som anger hur någon kan handla genom angivande av exempel <NOBR>(kan-råd).</NOBR> Det förekommer klart fler <NOBR>bör-råd</NOBR> än <NOBR>kan-råd</NOBR> i BBR. Totalt förekommer ordet bör 812 gånger i de all- männa råden i BBR. I 137 fall innehåller <NOBR>bör-rådet</NOBR> en mätbar term av något slag. De mätbara termerna uttrycks ofta i meter men även i area, procent, antal, grader, decibel med mera. På så sätt preciserar de allmänna råden kraven i föreskrifterna.</P>
<P class="p100 ft20">Allmänna råd som anger verifieringsmetoder</P>
<P class="p160 ft18">I <NOBR>2:32-2:322</NOBR> har Boverket i allmänna råd redogjort för huvuddragen i hur kraven i BBR ska verifieras. Där anges bland annat att det fast- ställs i kontrollplanen på vilket sätt verifieringen ska ske i det aktu- ella fallet. Resultatet av de verifieringar som gjorts bör enligt råden dokumenteras.</P>
<P class="p99 ft18">I övrigt i BBR har Boverket i vissa avseenden genom allmänna råd angett vilken verifieringsmetod som kan eller bör användas. Totalt har Boverket rekommenderat verifieringsmetod i drygt 40 avseen- den. Av dessa har rekommendationen om verifieringsmetod skett genom hänvisning till standarder i 30 fall, främst i avsnitt 5 om brand- skydd.<SPAN class="ft114">220</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande de allmänna råden</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Omfattande användning av allmänna råd</P>
<P class="p142 ft14">Gällande inriktning för Boverkets föreskriftsarbete bestämdes för 30 år sedan. Enligt vår uppfattning verkar det inte ha varit reger- ingens avsikt 1987 att föreskrifterna skulle kompletteras med den mängd, detaljerade allmänna råd som det har blivit i dag där det i princip finns ett råd för varje föreskrift. Vi anser, i likhet med reger- ingens skrivningar då, att allmänna råd bör användas när det är absolut nödvändigt för förståelsen av föreskrifterna eller för att byggnads-</P>
<P class="p768 ft69"><SPAN class="ft65">220</SPAN><SPAN class="ft68">Avsnitt 3:1451, 5:11, 5:122, 5:12, 5:2311, 5:2511, 5:2312, 5:2513, 5:2521, 5:2522, 5:253, 5:2551, 5:256, 5:4221, 5:4251, 5:426, 5:549, 6:251, 6:51, 6:53, 6:5331, 6:91, 6:92, 6:95, 7:3, 7:42, 8:10.1, 9:25 och 9:91 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">nämndernas bedömningar ska bli lika i frågor där en sådan likformig- het är väsentlig.</P>
<P class="p152 ft19">Allmänna råd har blivit normerande</P>
<P class="p103 ft14">Vår utredning visar att olika tillämpare inklusive kommunernas i sin tillämpning uppger att allmänna råd har blivit normerande. I prak- tiken är det inte någon skillnad mellan <NOBR>bör-råd</NOBR> och <NOBR>kan-råd.</NOBR> Det är dels svårt att skilja på föreskrifter och allmänna råd och det är dels svårt för byggherren att använda andra lösningar än de som anges i allmänna råd för att uppfylla föreskrifterna. Det framkommer också att möjligheten är beroende av byggherrens respektive byggnads- inspektörens kompetens eller sakkunnigintyg. (I kapitel 7 redogör</P>
<P class="p465 ft14"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft84">för kontrollen av byggandet och konstaterar där att det inte finns sakkunniga för alla krav, till exempel inte kraven på lämplighet för sitt ändamål i avsnitt 3 i BBR.) Osäkerheten om hur den aktuella kommunen kommer att se på andra lösningar än de som ges i all- männa råd kan minska incitamenten för byggherrar att överhuvud- taget föreslå andra lösningar. Det kan kosta för mycket tid och pengar. Det möjliggörande av ny teknik och nya metoder som funk- tionskraven är tänkta att främja är därmed inte möjligt. I stället är lösningarna till föreskrifterna i många fall begränsade till de som anges i allmänna råd. Vi konstaterar att allmänt hållna föreskrifter banar väg för normerande allmänna råd. Genom att följa de allmänna råden får byggherren en förutsägbarhet. För den byggherre som inte tillämpar alla allmänna råd blir det oförutsägbart eftersom olika kom- muner tillämpar de allmänna råden olika.</SPAN></P>
<P class="p769 ft19">Lösningar och verifieringsmetoder efterfrågas</P>
<P class="p104 ft14">Trots problemen med att de allmänna råden har blivit normerande framför olika tillämpare att de allmänna råden i dag fyller en funk- tion i form av ett enkelt sätt att uppfylla föreskrifterna för den bygg- herre som inte kan eller vill utveckla egna lösningar. Behovet att ut- veckla egna lösningar varierar mellan olika avsnitt i BBR och uppges vara störst inom avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning.</P>
<P class="p69 ft21">Vi noterar att det finns önskemål från olika aktörer om att Bo- verket i vissa fall anger dels exempel på lösningar, dels verifierings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="p225dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368225x1.jpg/" id="p225img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">metoder för hur byggherren ska visa att kraven är uppfyllda. Vi har inte fått några synpunkter på om verifieringsmetoder bör anges i föreskrift eller allmänt råd.</P>
<P class="p770 ft19">Inte primärt om föreskrifterna och allmänna råden ges i samma författning eller inte</P>
<P class="p396 ft18">Vi konstaterar att flera tillämpare ser behov av att särskilja före- skrifter och allmänna råd i olika författningar, men vi menar att i en digital värld spelar det ingen roll om de allmänna råden finns i samma eller separat författning som föreskrifterna. Det viktiga är att före- skrifterna är självständigt formulerade och kan läsas och förstås i sig, utan de allmänna råden.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">5.3</SPAN><SPAN class="ft99">Hänvisningar till standarder</SPAN></P>
<P class="p496 ft19"><SPAN class="ft19">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Ramar för Boverkets förhållningssätt till standarder</SPAN></P>
<P class="p20 ft19">Standarder och deras funktion</P>
<P class="p142 ft14">Standarder utarbetas och används av marknadens aktörer för att hitta lösningar i olika frågor. Standarder är i grunden marknadsdrivna, vilket innebär att de tas fram på frivillig basis av marknadens aktörer, till exempel företag och organisationer i samhällbyggnadsbranschen utifrån ett egenintresse.<SPAN class="ft100">221 </SPAN>Standarder är konsensusdokument som fastställs av en standardiseringsorganisation.<SPAN class="ft100">222</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Standarder används inom många områden, till exempel för termi- nologi, produkter, metod, process, beräkning, mätning, material, instal- lation, provning och säkerställande av kvalitet.<SPAN class="ft114">223</SPAN></P>
<P class="p771 ft67"><SPAN class="ft65">221</SPAN><SPAN class="ft108">SIS, www.sis.se/standarder/vadrenstandard/, besökt </SPAN><NOBR>2017-11-01.</NOBR></P>
<P class="p772 ft103"><SPAN class="ft65">222</SPAN><SPAN class="ft101">ISO, http://isotc.iso.org/livelink/livelink/Open/8389141, besökt </SPAN><NOBR>2017-11-01.</NOBR> Den svenska översättningen är hämtad från Kommerskollegium, <NOBR>www.kommers.se/Handelspolitiskt-ABC/?q=standard,</NOBR> besökt <NOBR>2017-11-01.</NOBR></P>
<P class="p591 ft121"><SPAN class="ft65">223</SPAN><SPAN class="ft135">SIS, </SPAN><NOBR>www.sis.se/forum-i-forvaltning/guidetillstandarderochstandardisering/,</NOBR> besökt <NOBR>2017-09-21.</NOBR> CEN och CENELEC, <A href="http://www.cencenelec.eu/research/innovation/standardstypes/Pages/">www.cencenelec.eu/research/innovation/standardstypes/Pages/ </A>default.aspx, besökt <NOBR>2017-11-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="p226dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368226x1.jpg/" id="p226img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Skrifter från organisationer</P>
<P class="p559 ft14">Inom samhällsbyggnadsbranschen finns ett flertal dokument med uppgifter om hur olika saker kan utföras, som branschen tagit fram i stället för att inom ramen för standardiseringssystemen ta fram natio- nella, europeiska eller internationella standarder. Dessa dokument benämns i dagligt tal branschstandarder. Ett exempel är Allmän mate- rial- och arbetsbeskrivning (AMA) som är en samling projekterings- och utförandestandarder inom byggbranschen som sammanställs och ges ut av Svensk Byggtjänst.<SPAN class="ft100">224 </SPAN>Eftersom sådana dokument inte har tagits fram inom en standardiseringsorganisation benämner vi i det följande sådana dokument för skrifter.</P>
<P class="p85 ft20">Privaträttsliga organ, finansiering och upphovsrätt</P>
<P class="p119 ft14">Den internationella standardiseringsorganisationen International Organization for Standardization (ISO) finansierar sin verksamhet främst genom försäljning av standarder och medlemsavgifter.<SPAN class="ft100">225 </SPAN>Den europeiska standardiseringsorganisationen European Committee for Standardization (CEN) finansieras huvudsakligen av medlemsavgif- ter och försäljning av standarder.<SPAN class="ft100">226 </SPAN>Standardiseringens kärnverk- samhet är att ta fram och sälja standarder och standardiseringsorga- nisationernas inkomst säkerställs genom upphovsrätt till standarder. Detta fastställs i Svenska institutet för standarder (SIS) fall i ISO:s och CEN:s medlemsvillkor, enligt vilka försäljning av standarder baseras på kommersiella principer och det är således inte tillåtet att tillhandahålla avgiftsfria standarder. Medlemmar i ISO och CEN ska aktivt skydda upphovsrätten till standarder, bland annat genom att påminna om att rättsliga åtgärder kan vidtas om intrång i upphovs- rätten sker.<SPAN class="ft100">227 </SPAN>Som vi redogjorde i vårt delbetänkande <SPAN class="ft48">Nystart för bygg- standardiseringen genom stärkt samverkan </SPAN>har villkoren för upphovs- rätt skapat problem mellan SIS och Boverket.<SPAN class="ft100">228</SPAN></P>
<P class="p773 ft103"><SPAN class="ft65">224</SPAN><SPAN class="ft101">Svensk byggtjänst, www.byggtjanst.se/bokhandel/ama/?gclid=EAIaIQobChMIq9Hnuf Gz1gIVUMayCh2KIwrjEAAYASAAEgLMSfD_BwE, besökt </SPAN><NOBR>2017-09-20.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">225</SPAN><SPAN class="ft66">ISO (2015), </SPAN><SPAN class="ft119">Membership Manual</SPAN>, s. 8.</P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">226</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">CEN-CENELEC</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> (2015), </SPAN>Guide 10, Policy on dissemination, sales and copyright of CEN- CENELEC Publications<SPAN class="ft103">.</SPAN></P>
<P class="p487 ft102"><SPAN class="ft65">227</SPAN><SPAN class="ft101">ISO POCOSA (2017), </SPAN>Policy for the distribution, sales and reproduction of ISO publications and the protection of ISO’s copyright<SPAN class="ft103">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">CEN-CENELEC,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Policy on dissemination, sales and copyright of <NOBR>CEN-CENELEC</NOBR> Publications.</P>
<P class="p363 ft69"><SPAN class="ft65">228</SPAN><SPAN class="ft68">Kommittén för modernare byggregler, SOU 2017:106, </SPAN><SPAN class="ft110">Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan</SPAN>, s. 121.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="p227dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368227x1.jpg/" id="p227img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Avtalet om tekniska handelshinder</P>
<P class="p382 ft14">Sverige är medlem i Världshandelsorganisationen (WTO). WTO:s avtal om tekniska handelshinder <NOBR>(TBT-avtalet)</NOBR> syftar till att motverka handelshinder mellan medlemsländerna. Avtalet innehåller bestäm- melser som medlemmarna ska rätta sig efter när de utarbetar, fast- ställer och tillämpar tekniska föreskrifter, standarder och förfaran- den för bedömning av överensstämmelse (tekniska regler). Till tekniska föreskrifter räknas krav på varuegenskaper och därmed samman- hängande processer och tillverkningsmetoder, exempelvis krav på kvalitetsnivå, prestanda, säkerhet och mått, terminologi, symboler, <NOBR>förpacknings-,</NOBR> märknings- eller etiketteringskrav. Med förfaranden för bedömning av överensstämmelse menas metoder för att kon- trollera att tillämpliga krav i tekniska föreskrifter eller standarder är uppfyllda. Avtalet innebär bland annat att medlemsländerna, om det är effektivt och lämpligt, ska använda internationella standarder som grund för tekniska föreskrifter. Vidare ska kraven på produkter, när det är möjligt, utgå från prestanda i stället för design.<SPAN class="ft100">229</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">Tekniska regler ska utarbetas med hänsyn till standarder</P>
<P class="p774 ft17"><SPAN class="ft17">I</SPAN><SPAN class="ft174">förordningen om tekniska regler</SPAN><SPAN class="ft63">230 </SPAN>finns bestämmelser som Bo- verket ska iaktta när det gäller tekniska regler om varor. Bestämmel- serna ansluter till Sveriges internationella förpliktelser enligt TBT- avtalet och EU:s anmälningsdirektiv<SPAN class="ft63">231</SPAN>.</P>
<P class="p775 ft14">Med tekniska regler avses i förordningen föreskrifter eller andra bestämmelser som utgörs av eller hänvisar till tekniska specifika- tioner eller andra krav och som är rättsligt eller faktiskt tvingande vid saluföring eller användning av en vara. Med tekniska specifika- tioner avses specifikationer intagna i ett dokument och som fast- ställer de egenskaper som krävs av en vara, till exempel kvalitetsnivåer, prestanda, säkerhet eller dimensioner, inbegripet krav på varan som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och prov- ningsmetoder, förpackning, märkning eller etikettering och förfaran-</P>
<P class="p391 ft119"><SPAN class="ft65">229</SPAN><SPAN class="ft108">WTO, </SPAN>Agreement on technical barriers to trade<SPAN class="ft67">, punkterna 2.4 och 2.8.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">230</SPAN><SPAN class="ft108">Förordningen (1994:2029) om tekniska regler.</SPAN></P>
<P class="p356 ft69"><SPAN class="ft65">231</SPAN><SPAN class="ft68">Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="p228dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368228x1.jpg/" id="p228img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">den för bedömning av överensstämmelse. Som tekniska specifika- tioner räknas också krav på processer och tillverkningsmetoder.<SPAN class="ft104">232</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Boverket ska enligt förordningen se till att tekniska regler utfor- mas så att de inte hindrar handeln med andra länder mer än vad som behövs för att tillgodose syftet med reglerna och säkerställa att varor som uppfyller likvärdiga krav i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Turkiet när det gäller industriellt utformade produkter inte hindras tillträde till den svenska marknaden.</P>
<P class="p210 ft18">När Boverket ändrar, upphäver eller utarbetar nya tekniska regler ska myndigheten undersöka om det finns en internationell eller europeisk standard eller förslag till standard på området samt utreda möjligheten att anpassa reglerna till den. Boverket bör i sådana fall utforma reglerna så att de är förenliga med standarderna eller för- slagen till standarder.<SPAN class="ft114">233 </SPAN>Boverkets beslut kring tekniska regler ska anmälas till Europeiska kommissionen (kommissionen) och WTO, via Kommerskollegium.<SPAN class="ft114">234</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Standardiseringens roll i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> för att främja handel</P>
<P class="p103 ft14">Inom <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> var en gemensam marknad en målsättning redan i Romfördrag 1957. En milstolpe i utvecklingen var <NOBR>EU-domstolens</NOBR> avgörande i målet Cassis de Dijon 1979 som lade fast principen om ömsesidigt erkännande.<SPAN class="ft100">235 </SPAN>Principen innebär att ett medlemsland inte får förbjuda att en vara som lagligen tillverkats eller saluförts i ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> säljs i medlemslandet enbart på grund av att varan inte uppfyller särskilda krav i medlemsländernas lagstiftning.<SPAN class="ft100">236</SPAN></P>
<P class="p776 ft67"><SPAN class="ft65">232</SPAN><SPAN class="ft66">1 och 2 §§ förordningen (1994:2029) om tekniska regler.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">233</SPAN><SPAN class="ft66">3 och 4 §§ förordningen (1994:2029) om tekniska regler.</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">234</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">6–12</SPAN></NOBR> §§ förordningen (1994:2029) om tekniska regler. Artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälningsdirektivet).</P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft65">235</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2012/13:93, </SPAN>Anpassning av svensk rätt till <NOBR>EU-förordning</NOBR> om byggprodukter<SPAN class="ft103">, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">236</SPAN><SPAN class="ft68">Cassis de Dijon, domstolens dom den 20 februari 1979, mål 120/78.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="p229dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368229x1.jpg/" id="p229img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Den nya metoden</P>
<P class="p142 ft14">Enbart principen om ömsesidigt erkännande var dock inte tillräcklig för att främja en gemensam marknad. 1985 antog därför Europeiska unionens råd (rådet) en resolution om en ny metod för teknisk harmo- nisering och standarder, den så kallade nya metoden. I och med den nya metoden överlåts de tekniska detaljerna till standardiseringen. Denna modell, där föreskrivna krav är tänkta att kompletteras med standarder, ska främja en snabbare anpassning till den tekniska utveck- lingen än tidigare <NOBR>EU-rätt,</NOBR> som innehöll omfattande tekniska krav.<SPAN class="ft100">237 </SPAN>Det gäller ett flertal produkter inom EU, däribland leksaker<SPAN class="ft100">238</SPAN>, mät- instrument<SPAN class="ft100">239 </SPAN>och marin utrustning<SPAN class="ft100">240</SPAN>. Det gäller även vissa byggpro- dukter, nämligen hissar<SPAN class="ft100">241 </SPAN>och linbaneanläggningar<SPAN class="ft100">242</SPAN>. Dessa produkter är byggprodukter enligt plan- och bygglagen, men omfattas inte av EU:s byggproduktförordning (se nedan), utan av ett eget direktiv och en förordning.</P>
<P class="p15 ft14">Produkter som uppfyller kraven ska <NOBR>CE-märkas</NOBR> och får därefter säljas fritt inom och mellan länderna. De grundläggande kraven kompletteras med en hänvisning till standarder som utarbetas av euro- peiska standardiseringsorganisationer.<SPAN class="ft100">243 </SPAN>Dessa standarder, så kallade harmoniserade standarder, är europeiska standarder som antagits på grundval av kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning.<SPAN class="ft100">244 </SPAN>Dessa ska vara frivilliga att följa för till- verkaren. En produkt som uppfyller en sådan harmoniserad standard</P>
<P class="p777 ft121"><SPAN class="ft65">237</SPAN><SPAN class="ft122">Rådets resolution 85/C 136/01 av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmo- nisering och standarder. Regeringens skrivelse 2007/08:140, </SPAN><SPAN class="ft136">Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld</SPAN>, s. 8. Inremarknadsutredningen, SOU 2009:71, <SPAN class="ft136">EU, Sverige och den inre marknaden – En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet</SPAN>, s. 410.</P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">238</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.</SPAN></P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">239</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmo- nisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mät- instrument (omarbetning).</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">240</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning.</SPAN></P>
<P class="p63 ft103"><SPAN class="ft65">241</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmo- nisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (omarbetning). Proposition 2015/16:59, </SPAN><SPAN class="ft102">Genomförande av hissdirektivet</SPAN>.</P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">242</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbane- anläggningar.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">243</SPAN><SPAN class="ft101">Rådets resolution 85/C 136/01 av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmoniser- ing och standarder.</SPAN></P>
<P class="p484 ft69"><SPAN class="ft106">244 </SPAN>Artikel 2.1 c) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (standardiseringsförordningen).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="p230dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368230x1.jpg/" id="p230img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">antas uppfylla de tvingande kraven i <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Tillverkaren kan dock välja att inte följa en standard, men måste då på annat sätt visa hur de tvingande kraven i rättsakten har uppfyllts.<SPAN class="ft114">245</SPAN></P>
<P class="p778 ft18">2008 antogs det så kallade varupaketet.<SPAN class="ft114">246 </SPAN>Varupaketet består av varuförordningen<SPAN class="ft114">247 </SPAN>förordningen om ackreditering och marknads- kontroll<SPAN class="ft114">248 </SPAN>samt Europaparlamentets och rådets beslut om en gemen- sam ram för saluföring av produkter<SPAN class="ft114">249</SPAN>. Därmed infördes bestämmel- ser om kontroll och principer för utarbetandet av <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> om produkter.<SPAN class="ft114">250</SPAN></P>
<P class="p138 ft20">EU:s standardiseringsförordning</P>
<P class="p559 ft15">Ramarna för den europeiska standardiseringen anges i EU:s stan- dardiseringsförordning. Enligt förordningen är en standard en tek- nisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande.<SPAN class="ft104">251 </SPAN>Den europeiska standardiseringen grundas på de principer som erkänts av WTO och <NOBR>TBT-avtalet.<SPAN class="ft104">252</SPAN></NOBR><SPAN class="ft104"> </SPAN>I standardiseringsförordningen anges att standarder är frivilliga och ska styras av marknaden.<SPAN class="ft104">253</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">I standardiseringsförordningen nämns också att samhällsintres- sen ska speglas i standarder. Tanken är att myndigheter ska delta i standardiseringen för att bevaka samhällsintressen.<SPAN class="ft100">254 </SPAN>I vårt tidigare delbetänkande konstaterade vi dock att myndigheternas deltagande inte är tillräckligt i byggstandardiseringen. Exempelvis deltar inte Boverket fullt ut i standardiseringsarbetet på grund av bristande</P>
<P class="p119 ft138"><SPAN class="ft65">245</SPAN><SPAN class="ft140">Europeiska kommissionen COM (2016) 445 av den 7 juli 2016, s. 3. Proposition 2012/13:93, </SPAN><SPAN class="ft139">Anpassning av svensk rätt till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft139">EU-förordning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft139"> om byggprodukter</SPAN>, s. 13. Regeringens skrivelse 2007/08:140, <SPAN class="ft139">Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld</SPAN>, s. 8. Inremarknadsutredningen, SOU 2009:71, <SPAN class="ft139">EU, Sverige och den inre marknaden – En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet</SPAN>, s. 410.</P>
<P class="p712 ft119"><SPAN class="ft65">246</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2012/13:93, </SPAN>Anpassning av svensk rätt till <NOBR>EU-förordning</NOBR> om byggprodukter, <SPAN class="ft67">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">13–14.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">247</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfa- randen för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat (varuförordningen).</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">248</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">249</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter.</SPAN></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">250</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2012/13:93, </SPAN>Anpassning av svensk rätt till <NOBR>EU-förordning</NOBR> om byggprodukter, <SPAN class="ft67">s. 16.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">251</SPAN><SPAN class="ft101">Artikel 2.1 i standardiseringsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">252</SPAN><SPAN class="ft101">Skäl 1 och 2 i ingressen till standardiseringsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">253</SPAN><SPAN class="ft101">Skäl 11 i ingressen till standardiseringsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">254</SPAN><SPAN class="ft68">Skäl 25 i ingressen till standardiseringsförordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="p231dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368231x1.jpg/" id="p231img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p733 ft17">sakkunskap, brist på resurser och de villkor om upphovsrätt som SIS ställer.<SPAN class="ft63">255</SPAN></P>
<P class="p779 ft20">Standarder baserade på byggproduktförordningen följer inte den nya metoden</P>
<P class="p780 ft14">För byggprodukter ska standarder inte precisera krav, utan i stället enbart ange hur information om produkterna ska lämnas. Bestäm- melserna finns i EU:s byggproduktförordning<SPAN class="ft100">256</SPAN>. Syftet med bestäm- melserna är att underlätta handeln med byggprodukter inom EU.<SPAN class="ft100">257 </SPAN>Byggproduktförordningen avviker från den nya metoden i vissa avseenden, bland annat genom att avsikten inte är att harmonisera de nationella byggreglerna eller reglera krav på byggprodukterna som sådana.<SPAN class="ft100">258 </SPAN>Olika krav gäller i medlemsländerna på grund av skillnader i klimat, geologi, geografi samt andra skilda förutsättningar. Ett annat särdrag är att användningen av standarder enligt byggproduktför-</P>
<P class="p531 ft17">ordningen är obligatorisk.<SPAN class="ft63">259</SPAN></P>
<P class="p781 ft14">Byggprodukternas prestanda ska i en så kallad prestandadeklaration beskrivas på samma sätt oavsett var de är tillverkade.<SPAN class="ft100">260 </SPAN>För beskriv- ningen av produkternas prestanda ger kommissionen i uppdrag till en europeisk standardiseringsorganisation, till exempel CEN, att ta fram standarder.<SPAN class="ft100">261</SPAN></P>
<P class="p529 ft14">Byggprodukternas prestanda ska beskrivas i förhållande till deras väsentliga egenskaper.<SPAN class="ft100">262 </SPAN>De väsentliga egenskaperna utgår från grund- läggande krav för byggnadsverk, som avser bärförmåga, stadga, bestän- dighet, säkerhet vid brand, hygien, hälsa och miljö, säkerhet och tillgänglighet vid användning, bullerskydd, energihushållning, värme- isolering och hållbar användning av naturresurser.<SPAN class="ft100">263 </SPAN>Vilka produkt-</P>
<P class="p782 ft103"><SPAN class="ft65">255</SPAN><SPAN class="ft101">Kommittén för modernare byggregler, SOU 2017:106, </SPAN><SPAN class="ft102">Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan</SPAN>, s. 121.</P>
<P class="p783 ft121"><SPAN class="ft65">256</SPAN><SPAN class="ft122">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast- ställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter (byggproduktförordningen).</SPAN></P>
<P class="p454 ft67"><SPAN class="ft65">257</SPAN><SPAN class="ft108">Ingressen till rådets direktiv 89/106/EEG.</SPAN></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">258</SPAN><SPAN class="ft107">Artikel 1 i byggproduktförordningen.</SPAN></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">259</SPAN><SPAN class="ft107">Artikel 8 i byggproduktförordningen. Europeiska kommissionen, COM(2016) 445 av den</SPAN></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft121">7</SPAN><SPAN class="ft101">juli 2016, s. 6.</SPAN></P>
<P class="p458 ft103"><SPAN class="ft65">260</SPAN><SPAN class="ft101">Europeiska kommissionen, COM(2016) 445 av den 7 juli 2016, </SPAN><SPAN class="ft102">Om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter</SPAN>, s. <NOBR>2–3.</NOBR></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">261</SPAN><SPAN class="ft107">Artikel 17 i byggproduktförordningen.</SPAN></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">262</SPAN><SPAN class="ft107">Artikel 6 i byggproduktförordningen.</SPAN></P>
<P class="p454 ft69"><SPAN class="ft65">263</SPAN><SPAN class="ft109">Artikel 3 och bilaga I i byggproduktförordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="p232dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368232x1.jpg/" id="p232img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">egenskaper som är väsentliga i respektive land avgörs av ländernas nationella lagstiftning om krav på byggnadsverk.<SPAN class="ft63">264</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Regeringens standardiseringsstrategi</P>
<P class="p103 ft21">I juli 2018 antog regeringen en strategi för standardisering. Syftet med strategin är att belysa nyttan med standardiseringen och tydlig- göra Sveriges viljeinriktning gällande standardisering. I strategin anges att standarder inte ska ersätta lagstiftning, utan snarare ses som ett alternativ eller komplement. Det är dock viktigt, enligt regeringen, att standarder inte kräver specifika material, tekniklösningar eller metoder, utan snarare generella funktionskrav som tillgodoser nya behov. Regeringen ska bland annat verka för att öka tillämpningen av relevanta internationella standarder i Sverige till exempel vid myn- digheters framtagande av tekniska föreskrifter, att hänvisningar till standarder i lagstiftning inte ska vara tvingande samt kontinuerlig utvärdering av behovet att tillgängliggöra obligatoriska standarder som det hänvisas till i svenska föreskrifter. Vad det gäller samhälls- byggnadsområdet specifikt ska regeringen bland annat verka för att standarder på området som det hänvisas till i myndigheters före- skrifter tillgängliggörs.<SPAN class="ft105">265</SPAN></P>
<P class="p140 ft19">Uppdrag från regeringen</P>
<P class="p103 ft14">I Boverkets instruktion finns inga särskilda instruktioner om stan- darder.<SPAN class="ft100">266 </SPAN>Inte heller i Boverkets regleringsbrev för 2019 nämns stan- darder specifikt. För budgetåret 2018 angavs dock i en not till myn- dighetens allmänna förvaltningsanslag att posten fick användas för att göra eurokoderna och övriga standarder inom byggområdet till- gängliga. <NOBR>2013–2017</NOBR> fanns det i Boverkets regleringsbrev en anslagspost om <NOBR>6–7</NOBR> miljoner kronor som fick användas för att göra eurokoderna</P>
<P class="p784 ft102"><SPAN class="ft65">264</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2012/13:93, </SPAN>Anpassning av svensk rätt till <NOBR>EU-förordning</NOBR> om byggprodukter<SPAN class="ft103">, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">265</SPAN><SPAN class="ft66">Regeringskansliet (2019), </SPAN><SPAN class="ft119">Regeringens strategi för standardisering</SPAN>, s. 3, <NOBR>5–9,</NOBR> <NOBR>13–16</NOBR> och 35.</P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">266</SPAN><SPAN class="ft68">Förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="p233dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368233x1.jpg/" id="p233img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">tillgängliga. 2017 kunde posten även användas för att göra övriga standarder inom byggområdet tillgängliga.<SPAN class="ft63">267</SPAN></P>
<P class="p410 ft21">2015 fick Boverket i uppdrag att ta fram en strategi för när, varför och på vilket sätt hänvisningar bör göras till standarder i myndig- hetens föreskrifter, då det var otydligt för användaren om en standard är en specifikation, en rekommendation eller omfattas av lagkrav.<SPAN class="ft105">268 </SPAN>Resultatet av Boverkets rapport beskrivs i avsnitt 5.3.2 nedan.</P>
<P class="p391 ft19"><SPAN class="ft19">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Boverkets hänvisningar till standarder i BBR</SPAN></P>
<P class="p142 ft21">BBR innehåller hänvisningar till standarder i olika avseenden. De standarder som Boverket hänvisar till i BBR anger i vissa fall uppgifter om utförande och utformning, och i vissa fall verifieringsmetoder.</P>
<P class="p44 ft19">Hänvisningar till standarder i BBR</P>
<P class="p109 ft21">Enligt uppgift från Boverket finns i BBR för närvarande 174 hän- visningar till standarder, varav 159 i allmänna råd och 15 i föreskrift. Hänvisningar till standarder från standardiseringsorganisationer upp- gick till 149, varav 134 i allmänna råd och 15 i föreskrift.<SPAN class="ft105">269</SPAN></P>
<P class="p785 ft136"><SPAN class="ft65">267</SPAN><SPAN class="ft122">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2018-12-20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. N2018/05841/SUBT, N2018/05793/KLS (delvis), N2018/01427/SUBT. Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2017-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. N2017/07683/SUBT, N2017/07265/KLS, N2017/01453/SUBT. Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2016-12-14,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. N2016/07802/SUBT, N2016/07505/KLS (delvis), N2016/01717/PBB m.fl. Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2015-12-17,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. N2015/08892/SUBT, N2015/08630/KLS (delvis), N2015/01953/PUB. Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2014-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. S2014/8774/SAM (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2013-12-19,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2014 av- seende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. S2013/8937/SAM (delvis). Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2012-12-20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Boverket<SPAN class="ft121">, dnr. S2012/8390/SAM (slutligt).</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">268</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2014-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Boverket<SPAN class="ft103">, dnr. S2014/8774/SAM (delvis).</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">269</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-03-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="p234dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368234x1.jpg/" id="p234img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft17">Därutöver sker hänvisningar till olika sorters skrifter från organisa- tioner, företag och myndigheter.<SPAN class="ft63">270</SPAN></P>
<P class="p786 ft18">Som framgår ovan hänvisar Boverket till standarder oftast i all- männa råd i BBR, men det förekommer i 15 fall att Boverket hänvisar till standarder i föreskrifter i BBR. Det handlar enligt Boverket då om definitioner inom avsnitt 7 om bullerskydd respektive avsnitt 9 om energihushållning. Boverket menar att det är svårt att se att en tillämpare kan välja en egen definition av exempelvis dimensione- rande vinterutetemperatur.<SPAN class="ft114">271</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Varför Boverket hänvisar till standarder</P>
<P class="p104 ft14">På fråga från oss har Boverket uppgett att myndigheten inte har någon skyldighet att hänvisa till några standarder i BBR.<SPAN class="ft100">272 </SPAN>Boverket har dock framhållit att EU:s byggproduktförordning innebär att det svenska regelverket måste anpassas till standarder som ska under- lätta handel med byggprodukter. När det gäller brand måste Sverige därför hänvisa till harmoniserade klasser och beskriva produktegen- skaper på samma sätt som i standarderna. Dessa avser ofta provnings- metoder.<SPAN class="ft100">273 </SPAN>Genom att inte hänvisa till en standard där det entydigt framgår vad klasserna innebär, vilken provningsmetod som ska använ- das för att uppnå dem med mera skulle regelverket enligt Boverket bli otydligt med stora möjligheter för tolkningar samt möjligen även för missbruk som kan äventyra säkerheten.<SPAN class="ft100">274</SPAN></P>
<P class="p787 ft136"><SPAN class="ft65">270</SPAN><SPAN class="ft122">NCS Colour AB:s </SPAN>Natural Color System<SPAN class="ft121">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">VVS-företagen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN>Rätt arbetsmiljö för <NOBR>VVS-montörer</NOBR> och driftpersonal<SPAN class="ft121">. Svensk byggtjänst, </SPAN>Regler för brandlarm, SBF 110:8<SPAN class="ft121">. Formas, </SPAN>Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (T9:2007)<SPAN class="ft121">. Svensk byggtjänst, </SPAN>Fukthandbok – praktik och teori, <SPAN class="ft121">avsnitt 51 och 39:4. Svensk byggtjänst, </SPAN>AMA VVS & Kyl 09<SPAN class="ft121">. Rise:s provnings- metod </SPAN>SP FIRE 105<SPAN class="ft121">. Energi- och miljötekniska föreningen, </SPAN>R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav<SPAN class="ft121">. Formas, </SPAN>Radonboken – Förebyggande åtgärder i nya byggnader<SPAN class="ft121">. Formas, </SPAN>Radon- boken: åtgärder mot radon i befintliga byggnader<SPAN class="ft121">. Nordtests </SPAN>Nordtestmetod NT VVS 114<SPAN class="ft121">. Fukt- centrum vid Lunds tekniska högskola, </SPAN>Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess<SPAN class="ft121">. Lunds universitet, avdelningen för byggnadsfysik, </SPAN>Bestämning av kritiskt fukttillstånd för påväxt av mögel på byggnadsmaterial<SPAN class="ft121">. Sveriges Byggindustrier, </SPAN>Manual – fuktmätning i betong<SPAN class="ft121">. Den Nordiske Komité for Bygningsbestemmelser, </SPAN>NKB 4<SPAN class="ft121">. Energigas Sverige, </SPAN>Energigas Sveriges Energi- gasnormer EGN 2011<SPAN class="ft121">. Funkis, </SPAN>Radon 1 <SPAN class="ft121">och </SPAN>Radon 2<SPAN class="ft121">.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">271</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-05-14.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">272</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-23.</NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">273</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2004), </SPAN><SPAN class="ft102">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">BBR-revideringar</SPAN>,</NOBR> dnr <NOBR>10829–1592/2003,</NOBR> s. <NOBR>36–38.</NOBR> Utöver harmoniserade standarder finns enligt Boverket även produktstandarder för <NOBR>icke-harmo-</NOBR> niserade produkter, systemstandarder, beräkningsstandarder samt provningsstandarder som kan bidra till verifierbara funktionskrav.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">274</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-05-13.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="p235dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368235x1.jpg/" id="p235img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft18">Utöver standarder från byggproduktförordningen har Boverket, av harmoniseringsskäl och på grund av lagen om offentlig upphand- ling, som princip att anpassa sina regler även till andra europeiska standarder.<SPAN class="ft114">275 </SPAN>Exempelvis hänvisar Boverket till europeiska mätstan- darder i 6:7412 om utsläppskrav. Om Boverket skulle rekommendera andra mätmetoder skulle det enligt verket innebära risk för handels- hinder.<SPAN class="ft114">276</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Utöver det anger Boverket att hänvisningar till standarder kan vara ett lämpligt sätt att skapa verifierbara funktionskrav.<SPAN class="ft100">277 </SPAN>På frågor från oss har Boverket uppgett att hänvisningar till standarder kan underlätta för tillämparna. Standarder som beskriver lösningar under- lättar enligt Boverket byggherrens kommunikation med kommunen om huruvida kraven är uppfyllda eller inte.<SPAN class="ft100">278</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">Boverkets strategi för standarder</P>
<P class="p101 ft14">I Boverkets rapport om förslag till strategi för hänvisning till stan- darder anges att eftersom harmoniserade byggproduktstandarder till byggproduktförordningen inte är frivilliga behövs generellt sett inte hänvisningar till dessa i myndighetsregler. Ibland kan dock hänvisning vara en lämplig lösning enligt Boverket. För varje väsentlig egenskap anges i standarden hur denna ska redovisas. Detta kan exempelvis ske i form av nivåer eller klasser. De svenska reglerna för byggnader får uttrycka vilken klass eller nivå en byggprodukt minst ska hålla för att anses lämplig att använda i Sverige. När det i bestämmelserna uttrycks en nivå eller klass bör en hänvisning ske till den harmo- niserade produktstandarden för att få en källa till exempelvis klassen. Detta skapar enligt Boverket en rättssäkrare hantering av den valda klassen. Enligt strategin kan standardiseringen och regelarbetet dra nytta av varandra, varför myndigheter ibland kan överväga att hän- visa till standarder i myndighetsreglerna. Detta ska dock enligt Bo- verket motiveras så att hänvisningar inte sker av slentrian eller att myndigheten aldrig eller sällan utnyttjar standarder vid regelgivning och på det viset måste lägga än mer tid på regelgivande än om en</P>
<P class="p788 ft121"><SPAN class="ft65">275</SPAN><SPAN class="ft122">Boverket har exemplifierat de europeiska standarderna som systemstandarder, provnings- standarder, utförandestandarder, frivilliga produktstandarder och beräkningsstandarder.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">276</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-05-25.</NOBR></P>
<P class="p617 ft138"><SPAN class="ft65">277</SPAN><SPAN class="ft140">Boverket (2004), </SPAN><SPAN class="ft139">Principer för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft139">BBR-revideringar</SPAN>,</NOBR> s. <NOBR>36–38.</NOBR> Boverket (2013), <SPAN class="ft139">Tillgängliga eurokoder och andra standarder inom byggsektorn</SPAN>, rapport 2013:27, s. 48.</P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">278</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-05-25.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="p236dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368236x1.jpg/" id="p236img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft18">hänvisning till standarder hade gjorts. En slutsats i Boverkets rapport är att hänvisning till standarder i första hand ska ske genom en exempli- fierande hänvisning, vilket innebär att föreskriften ska anses upp- fylld om standarden följs, men att det inte är uteslutet att föreskrif- ten kan uppfyllas på ett annat sätt.<SPAN class="ft114">279</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Kostnaden för staten att tillhandahålla standarder</P>
<P class="p789 ft14">Staten bekostar inte tillgängliggörandet av standarder till vilka det görs hänvisningar i BBR. Däremot tillhandahålls de eurokoder<SPAN class="ft100">280 </SPAN>som finns översatta till svenska avgiftsfritt för användarna, genom ett avtal med mellan Boverket och SIS om kostnadsfritt tillhandahållande av eurokoder. Det första avtalet löpte ut den 30 juni 2018<SPAN class="ft100">281 </SPAN>och har sedan förlängts i omgångar och gäller nu till den 31 december 2019.<SPAN class="ft100">282 </SPAN>Avtalet innebär att Boverket ska betala SIS 4,5 miljoner kronor för en årlig licens som ger rätt för verksamma slutanvändare i Sverige att ta del av Eurokoder SE.<SPAN class="ft100">283 </SPAN>Den totala årliga kostnaden för tillgäng- liggörandet av de till svenska översatta eurokoderna har enligt Bo- verket varit cirka 6 miljoner kronor sedan 2013.<SPAN class="ft100">284</SPAN></P>
<P class="p790 ft19"><SPAN class="ft19">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares tillämpning av och syn på hänvisningar till standarder</SPAN></P>
<P class="p420 ft19">Tillämpares synpunkter på att hänvisningar görs till standarder</P>
<P class="p104 ft21">De hänvisningar som i BBR görs till standarder ansågs bland annat av deltagarna i våra rundabordssamtal som problematiska, eftersom standarder inte är tillgängliga gratis, utan behöver köpas av de som</P>
<P class="p434 ft119"><SPAN class="ft65">279</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2015), </SPAN>En strategi för hänvisning till standarder<SPAN class="ft67">, s. 17, 21 och 26.</SPAN></P>
<P class="p505 ft103"><SPAN class="ft65">280</SPAN><SPAN class="ft107">Eurokoderna är harmoniserade standarder som innehåller en samling beräkningsstandarder för dimensionering av bärverk enligt The EN Eurocodes, http://eurocodes.jrc.ec.europa.eu/showpage.php?id=1, besökt </SPAN><NOBR>2017-11-01.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">281</SPAN><SPAN class="ft101">Avtal om eurokodernas tillgängliggörande utan avgift mellan Boverket och SIS, Boverket dnr. </SPAN><NOBR>100–3307/2013.</NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">282</SPAN><SPAN class="ft101">Avtal om eurokodernas tillgängliggörande utan avgift mellan Boverket och SIS, Boverket dnr. 3973/2018. Avtal om eurokodernas tillgängliggörande utan avgift mellan Boverket och SIS, Boverket dnr. </SPAN><NOBR>3973/2018–2.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">283</SPAN><SPAN class="ft101">Avtal om eurokodernas tillgängliggörande utan avgift mellan Boverket och SIS, Boverket dnr. </SPAN><NOBR>3973/2018–2.</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">284</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-10-14.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="p237dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368237x1.jpg/" id="p237img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p791 ft18">ska tillämpa BBR. Flera aktörer menade om Boverket hänvisar till standarder behöver de tillhandahållas fritt.<SPAN class="ft114">285 </SPAN>Ett par aktörer menade vidare att om inte en standard är fritt tillgänglig bör information framgå direkt i BBR.<SPAN class="ft114">286 </SPAN>Även referensgruppen ansåg att hänvisningar till standarder förutsätter att de görs tillgängliga.<SPAN class="ft114">287 </SPAN>Tillämpare under Sverigeturnén påpekade vidare att konsekvensanalyser av standarder är centralt ur ett kostnadsperspektiv om hänvisningar ska göra till dem i BBR.<SPAN class="ft114">288</SPAN></P>
<P class="p792 ft18">Under hearingen lyfte olika aktörer även att en standard behöver ha legitimitet, genom att vara accepterad, vedertagen och framtagen på ett förtroendeingivande sätt om Boverket ska hänvisa till den i BBR.<SPAN class="ft114">289 </SPAN>Referensgruppen lyfte vikten av samhällsansvar och var kritiska till hänvisningar till standarder, eftersom de menade att det flyttar ansvaret för regelgivning från Boverket till SIS. Referensgruppen ansåg i stället att relevanta delar av standarder bör omformuleras i före- skrift.<SPAN class="ft114">290</SPAN></P>
<P class="p793 ft15">Ett par aktörer var positiva till användningen av standarder som är inriktade på att bedöma och verifiera prestanda (produktegen- skaper, konstruktionsprestanda, byggnadsprestanda) och säkerhet snarare än att ge förslag på lösningar.<SPAN class="ft104">291</SPAN></P>
<P class="p540 ft19">Synpunkter på var hänvisningar till standarder görs</P>
<P class="p794 ft21">Vissa deltagare i rundabordssamtalen menade att hänvisningar till stan- darder inte bör göras i föreskrifter i BBR, men kan göras i vägledning.<SPAN class="ft105">292 </SPAN>Deltagare i våra rundabordssamtal och referensgrupp menar att även om hänvisningar till standarder görs i allmänna råd uppfattas de ibland som tvingande och att det i praktiken inte finns något alter-</P>
<P class="p795 ft121"><SPAN class="ft65">285</SPAN><SPAN class="ft122">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Byggmaterialindustrierna, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR> Neuroförbundet, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Föreningen för Sveriges Bygglov- granskare och Byggnadsnämndssekreterare, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Länsstyrelsen i Hallands län, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Installatörsföretagen, epost <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p454 ft67"><SPAN class="ft65">286</SPAN><SPAN class="ft108">Länsstyrelsen i Hallands län, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR> Installatörsföretagen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">287</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-03-27.</NOBR></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">288</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné: möte i Stockholm </SPAN><NOBR>2018-05-02.</NOBR></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">289</SPAN><SPAN class="ft107">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p454 ft103"><SPAN class="ft65">290</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-03-27</NOBR> och <NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p546 ft103"><SPAN class="ft65">291</SPAN><SPAN class="ft101">Svenska geotekniska föreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Svensk betong, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-08.</NOBR> Swedisol, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR></P>
<P class="p546 ft69"><SPAN class="ft65">292</SPAN><SPAN class="ft68">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sveriges arkitekter, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-08.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="p238dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368238x1.jpg/" id="p238img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft17">nativ.<SPAN class="ft63">293 </SPAN>Från andra aktörer har det framkommit att hänvisningar till standarder i föreskrift och allmänt råd riskerar att vara konserve- rande och motverka funktionskravens syfte.<SPAN class="ft63">294</SPAN></P>
<P class="p786 ft18">Bland annat under Sverigeturnén framkom det att olika kommu- ner har olika syn på när och om standarder ska tillämpas.<SPAN class="ft114">295 </SPAN>En aktör lyfte också att standarder kan ha en annan kravnivå än myndighets- föreskrifter.<SPAN class="ft114">296</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Byggherresidan använder standarder i varierande grad</P>
<P class="p796 ft18">Vi har i en övergripande enkät undersökt om branschen anser att de berörs av standarder. Arkitekter uppgav i högst grad (95 procent) att de generellt berörs av standarder i sitt arbete, följt av byggbolag/ exploatörer (75 procent), byggmaterialproducenter (68 procent) och fastighetsbolag (60 procent).<SPAN class="ft114">297</SPAN></P>
<P class="p797 ft19">Två tredjedelar av kommuner har tillgång till relevanta standarder</P>
<P class="p104 ft14">I vår undersökning av kommunernas tillämpning av standarder ställ- des frågan om kommunerna har tillgång till de standarder som före- kommer i BBR. 186 kommuner svarade att de hade tillgång till stan- darder och uppgav att de hade tillgång till de standarder som var relevanta för deras tillämpning eller de vanligaste standarderna. Huruvida de hade tillgång till samtliga standarder som det görs hän- visningar till i BBR framgick inte. 85 kommuner uppgav att de inte hade tillgång till de standarder som finns i BBR. Det framgick av svaren att det upplevs som ett problem att användningen av standar- der är förenad med kostnader.<SPAN class="ft100">298 </SPAN>Se figur 5.12 nedan.</P>
<P class="p798 ft103"><SPAN class="ft65">293</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2017-09-04.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">294</SPAN><SPAN class="ft66">Innovationsworkshop </SPAN><NOBR>2019-02-14.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">295</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05</NOBR> och Uppsala <NOBR>2018-04-17.</NOBR> Studentbostads- företagen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">296</SPAN><SPAN class="ft66">Synskadades Riksförbund, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-23.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">297</SPAN><SPAN class="ft101">Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning </SPAN><NOBR>2017-08-21.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">298</SPAN><SPAN class="ft68">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="p239dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368239x1.jpg/" id="p239img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p799 ft19">Standarder kan ha betydelse i kommuners och domstols tillämpning</P>
<P class="p382 ft21">I vår undersökning av kommunernas tillämpning av standarder sva- rade 179 kommuner att det är svårt för byggherren att visa att före- skriften i BBR är uppfylld utan att använda standarder, medan 86 kom- muner svarande att det inte är det.<SPAN class="ft105">299 </SPAN>Se figur 5.13 nedan.</P>
<P class="p800 ft69"><SPAN class="ft65">299</SPAN><SPAN class="ft109">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="p240dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368240x1.jpg/" id="p240img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft69">200</P>
<P class="p700 ft69">180</P>
<P class="p801 ft69">160</P>
<P class="p700 ft69">140</P>
<P class="p700 ft69">120</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft69">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p35 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p35 ft69">86</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft69">80</P>
<P class="p803 ft69">60</P>
<P class="p804 ft69">40</P>
<P class="p803 ft69">20</P>
<P class="p805 ft67">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr5 td217"><P class="p34 ft69">Ja</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p34 ft69">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p806 ft18">Vissa kommuner nämnde att vissa handläggare/inspektörer inte godtar om standarderna inte följs trots att hänvisning till dem enbart sker i de allmänna råden. Standarderna är oftast väldigt tydliga och därmed blir det svårt för en byggherre att visa på att föreskriften uppfyllts om inte standarden följts.<SPAN class="ft114">300</SPAN></P>
<P class="p178 ft14">Även i domstolspraxis kan standarder ha betydelse. I ett mål om bygglov låg Boverkets allmänna råd och Svensk standards mått för dörrpassager till grund för domstolens avgörande. Det gällde före- skriften och det allmänna rådet i 3:143 i BBR, där det allmänna rådet hänvisar till standarden SS 91 42 21. Då den aktuella ansökningen inte uppfyllde de mått som angavs i det allmänna rådet och i standar- den kunde bygglov enligt domstolen inte lämnas.<SPAN class="ft100">301</SPAN></P>
<P class="p467 ft67"><SPAN class="ft65">300</SPAN><SPAN class="ft66">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p807 ft69"><SPAN class="ft65">301</SPAN><SPAN class="ft68">Mark- och miljööverdomstolens dom den 19 november 2015, målnummer P </SPAN><NOBR>6103-15</NOBR> (MÖD 2015:39).</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="p241dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368241x1.jpg/" id="p241img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Tillämpares synpunkter på enskilda standarder</P>
<P class="p382 ft14">Olika tillämpare har givit synpunkter på enskilda standarder, till vilka det görs hänvisningar i BBR. I avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning kritiserades exempelvis standarden om bostads- utformning SS 91 42 21:2006<SPAN class="ft100">302 </SPAN>för att vara föråldrad, för att den inte särskiljer mellan tillgänglighet och bekvämlighet samt inte är anpassad till dagens behov av små lägenheter och flexibilitet.<SPAN class="ft100">303 </SPAN>Den uppfatta- des samtidigt som svår att göra avsteg från då de allmänna råden hänvisar till den.<SPAN class="ft100">304 </SPAN>Som exempel på vad som är svårt att uppfylla på annat sätt lyftes vändmått och inredningsstorlekar.<SPAN class="ft100">305 </SPAN>Referensgrup- pen uppgav att standarden kan ge upphov till tolkningsproblematik, eftersom den endast redovisar enkeldörrar, vilket har lett till ifråga- sättande av pardörrar ut till balkong.<SPAN class="ft100">306 </SPAN>Ett förslag till ny standard om bostadsutformning remitterades våren 2019 och under hösten 2019 pågick ett arbete med att sammanställa och arbeta in inkomna kommentarer. Ett öppet seminarium om standarden är enligt SIS planerat till januari 2020.<SPAN class="ft100">307 </SPAN>Ett annat exempel på standard i avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning där kommunerna påpe- kade att det är svårt för byggherren att uppfylla föreskrifterna utan att följa standarden är de mått som finns i <NOBR>SS-EN</NOBR> <NOBR>81–70,</NOBR> till vilken det finns en hänvisning i 3:144 hissar och andra lyftanordningar.<SPAN class="ft100">308</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Standarder i avsnitt 5 om brandskydd som kommuner framförde som svåra att göra avsteg från för byggherren är standarden <NOBR>SS-EN</NOBR> 12845 och standardserien <NOBR>SS-EN</NOBR> 12259 i 5:2521 om automatisk vattensprinkleranläggning. Andra standarder som nämndes gäller beslag till dörrar som ska kunna ske med ett handgrepp, <NOBR>SS-EN</NOBR> 1125, respektive utformas med ett enkelt trycke, <NOBR>SS-EN</NOBR> 179, till vilka det återfinns hänvisning till i 5:352.<SPAN class="ft100">309 </SPAN>Ytterligare exempel finns i 5:4255</P>
<P class="p808 ft102"><SPAN class="ft65">302</SPAN><SPAN class="ft101">SIS, </SPAN>Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått (SS 91 42 21<SPAN class="ft103">). Hänvisningar i all- männa råd till SS 91 42 21 finns i avsnitt 3:142, 3:143, 3:146, 3:22, 3.23 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">303</SPAN><SPAN class="ft108">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">304</SPAN><SPAN class="ft108">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Referensgruppsmöte</P>
<P class="p3 ft103"><NOBR>2017-09-04.</NOBR> Byggfakta, redovisning av kommunenkät <NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">305</SPAN><SPAN class="ft107">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">306</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-03-27.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">307</SPAN><SPAN class="ft107">SIS, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-10-11.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">308</SPAN><SPAN class="ft107">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p581 ft67"><SPAN class="ft65">309</SPAN><SPAN class="ft66">Avsnitt 5:352 i BBR. Standarden </SPAN><NOBR>SS-EN</NOBR> 1125:2008 Byggnadsbeslag – Panikutrymnings- beslag manövrerade med horisontell tryckstång – Krav och provning. Standarden <NOBR>SS-EN</NOBR> 179 Byggnadsbeslag – Nödutrymningsbeslag manövrerade med tryck eller tryckplatta – Krav och provning enligt SIS.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="p242dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368242x1.jpg/" id="p242img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft18">om materialegenskaper och beständighet i skorstenar, rök- och avgas- kanaler och insatsrör där hänvisning görs till vissa delar av <NOBR>SS-EN</NOBR> 15287 och <NOBR>SS-EN</NOBR> <NOBR>15287-2</NOBR> om utformning, installation och idriftsättning av skorstenar.<SPAN class="ft114">310</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">För avsnitt 6 om hälsa, hygien och miljö framförde kommuner att det är svårt för byggherren att uppfylla föreskrifterna utan att följa standarden SS 91 42 01 för verifiering av dagsljus som det hän- visas till i 6:322.<SPAN class="ft114">311</SPAN></P>
<P class="p499 ft15">I kommunenkäten framkom inga kommentarer på avsnitt 7 om bullerskydd.<SPAN class="ft104">312 </SPAN>Däremot har andra aktörer framfört synpunkter på detta. Vissa aktörer angav att hänvisningar till standarder i detta av- snitt försvårar för byggnadsinspektörerna vid tillämpning,<SPAN class="ft104">313 </SPAN>medan andra var positiva och uppgav att ljudklassningsstandarder är krav- ställande standarder som kompletterar BBR.<SPAN class="ft104">314</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft111">Internationell forskning</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">I internationell forskning har relationen mellan byggregler och stan- darder analyserats och det har konstaterats att de har olika syfte. Medan byggreglerna avser att reglera lokalt och nationellt relevanta samhällskrav, är standarder tekniska dokument som standardiserar exempelvis kvalitet, prestanda, storlek, procedur i relation till bygg- nader och byggande. Standarder används även för att uppfylla exem- pelvis byggherrars egna kvalitetskrav och försäkringsbranschens risk- bedömningar, vilket kan innebära andra kravnivåer än de som finns i samhällets bestämmelser. Forskningen pekar på behovet av en sär- skillnad mellan byggregler och standarder, men att denna tydlighet saknas i en del länders byggregler.<SPAN class="ft100">315</SPAN></P>
<P class="p809 ft67"><SPAN class="ft65">310</SPAN><SPAN class="ft66">Byggfakta, redovisning av kommunenkät </SPAN><NOBR>2019-05-20.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">311</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">312</SPAN><SPAN class="ft101">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">313</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelsen i Hallands län, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">314</SPAN><SPAN class="ft101">Swedisol, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-07.</NOBR></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">315</SPAN><SPAN class="ft68">G. C. Foliente (2000), Developments in </SPAN><NOBR>performance-based</NOBR> building codes and standards, <SPAN class="ft110">Forest Products Journal</SPAN>, 50(7), s. <NOBR>16–17.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="p243dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368243x1.jpg/" id="p243img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft111">Hänvisningar till standarder i andra länders byggregler</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">I Danmark görs hänvisningar till standarder</P>
<P class="p396 ft18">I bygningsreglementet görs hänvisningar till ett flertal standarder som ska användas. Hänvisningar görs till standarder som är utarbe- tade inom såväl ISO och CEN som inom den danska standardiser- ingsorganisationen, Dansk standard. När hänvisningar görs till stan- darder i bygningsreglementet blir standarderna rättsligt bindande.<SPAN class="ft114">316 </SPAN>Som utgångspunkt är det dock möjligt att uppfylla bygningsregle- mentets funktionskrav på andra sätt än att följa de standarder som det hänvisas till, så länge det kan dokumenteras att kraven är upp- fyllda.<SPAN class="ft114">317</SPAN></P>
<P class="p180 ft15">I Danmark görs hänvisningar till standarder för att säkra en hög kvalitet och en gemensam förståelse. Framför allt används standar- der för att beskriva hur funktionskraven kan följas och dokumen- teras. Vidare är det den danska regeringens önskan att öka använd- ningen av europeiska och internationella standarder bland annat för att minska hinder för internationella företag.<SPAN class="ft104">318</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">I Finland görs inga hänvisningar till standarder i byggreglerna</P>
<P class="p810 ft18">I de finska byggreglerna finns inga hänvisningar till standarder.<SPAN class="ft114">319 </SPAN>Standarder är tekniska dokument och är, enligt det finska Miljö- ministeriet, ofta inte skrivna för att möta de behov som lagen ger uttryck för.<SPAN class="ft114">320 </SPAN>Den finska regeringen använder dock centrala delar av standarder i omskriven form i bestämmelser. Detta arbete genomförs tillsammans med intressenter, bland annat den nationella standardi- seringsorganisationen.<SPAN class="ft114">321</SPAN></P>
<P class="p811 ft67"><SPAN class="ft65">316</SPAN><NOBR><SPAN class="ft108">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-04.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">317</SPAN><NOBR><SPAN class="ft108">Trafik-,</SPAN></NOBR> Bygge og Boligstyrelsen, enkätsvar <NOBR>2017-08-22.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">318</SPAN><SPAN class="ft107">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">319</SPAN><SPAN class="ft107">Miljöministeriet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">320</SPAN><SPAN class="ft107">Miljöministeriet, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-07-14.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">321</SPAN><SPAN class="ft109">Miljöministeriet, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-11-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="p244dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368244x1.jpg/" id="p244img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">I Nederländerna görs hänvisningar till standarder i byggreglerna</P>
<P class="p384 ft14">I Nederländerna görs hänvisningar till standarder från ISO, CEN och nationella standarder i byggreglerna. Standarder i The Building Decree är så kallade designerade standarder. Antingen väljer reger- ingen att göra en befintlig nederländsk standard till designerad stan- dard eller så ber regeringen den nederländska standardiseringsorgani- sationen att utveckla en standard som senare fastställs i The Building Decree. I prövningen om tillstånd att bygga måste designerade stan- darder accepteras om de används i tillämpningen. Dock kan även andra metoder användas för att visa att kraven har uppfyllts.<SPAN class="ft100">322</SPAN></P>
<P class="p812 ft19">I norska föreskrifter görs hänvisningar till standarder både generellt och specifikt</P>
<P class="p393 ft18">I byggteknisk forskrift görs en generell hänvisning till användning av standarder. Där står det att uppfyllandet av krav och accepterad prestanda kan dokumenteras genom användning av Norsk Standard eller likvärdig standard.<SPAN class="ft114">323</SPAN></P>
<P class="p69 ft18">I byggteknisk forskrift görs också hänvisningar till specifika stan- darder. På vissa ställen står det att bestämda standarder ska användas. Där byggteknisk forskrift anger att bestämda standarder ska använ- das är det antingen för att föreskriftskravet konkretiseras i en stan- dard (till exempel NS 3059:1994 Lukkede vedfyrte ildsteder – Røyk- utslipp – Krav) eller för att det krävs en standardiserad metod för att dokumentera att krav i byggteknisk forskrift är uppfyllda (till exem- pel NS 3031:2014 Beregning av bygningers energiytelse – Metode og data).<SPAN class="ft114">324</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">På andra ställen anges i byggteknisk forskrift att bestämda stan- darder kan användas och då är praxis att dessa standarder används eftersom det i praktiken inte finns alternativ. Ett exempel är NS 8175:2012 Lydforhold i bygninger – Lydklasser for ulike byg- ningstyper. Avvikelser från dessa standarder accepteras ändå, men det måste då dokumenteras att kraven i byggteknisk forskrift är upp- fyllda på annat sätt.<SPAN class="ft114">325</SPAN></P>
<P class="p420 ft67"><SPAN class="ft65">322</SPAN><SPAN class="ft66">Ministry of Interior and Kingdom relations, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-12.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">323</SPAN><SPAN class="ft66">Kommunal- og moderniseringsdepartementet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">324</SPAN><SPAN class="ft101">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">325</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="p245dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368245x1.jpg/" id="p245img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p34 ft31">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft18">Där det i accepterad prestanda och i vägledning anges att bestämda standarder kan användas är det avsett som exempel och det är valfritt att använda standarderna. Det flesta hänvisningar som görs till stan- darder görs i vägledning.<SPAN class="ft114">326</SPAN></P>
<P class="p813 ft19">I Skottland görs hänvisningar till standarder framför allt i vägledning</P>
<P class="p109 ft18">Hänvisningar till standarder görs snarare i vägledning än i bindande bestämmelser i Skottland. Flera hundra standarder är citerade. Stan- darderna används för att visa på god tillämpning eller för att till- handahålla kvantifiering av till exempel vilken styrka i murbruk som behövs eller vindlastberäkningar. Framför allt görs hänvisningar till standarder från ISO, CEN och nationella standarder, men det görs även hänvisningar till branschstandarder om de visar sig innebära god tillämpning. När hänvisningar görs till standarder är de avsedda som vägledning och det går att visa att kraven har uppfyllts på andra sätt.<SPAN class="ft114">327</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande hänvisningar till standarder</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Samhällskrav och standarder har olika syften</P>
<P class="p109 ft14">Boverket har valt att hänvisa till standarder i 15 föreskrifter och 159 allmänna råd i BBR. Vi har kunnat se att trots att standarder i grunden är frivilliga att använda har vissa i dag blivit normerande. Det framgår av att tillämpare på både kommun- och byggherresidan uppger att det är svårt att uppfylla föreskrifter i BBR utan att följa standarder som det görs hänvisningar till i föreskrifter eller allmänna råd. Vidare konstaterar vi att allmänt hållna föreskrifter banar väg för att de standarder som hänvisningar görs till blir normerande. Att det såväl inom kommuner och bland aktörer på byggherresidan råder osäkerhet kring standarders rättsliga status och att vissa standarder har fått en normerande funktion skapar oförutsägbara byggregler. Den nu använda regeltekniken i BBR med allmänt hållna föreskrifter som kompletteras av icke bindande rekommendationer i allmänna</P>
<P class="p814 ft67"><SPAN class="ft65">326</SPAN><SPAN class="ft108">Direktoratet for byggkvalitet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2017-07-17.</NOBR></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">327</SPAN><SPAN class="ft109">Local Government and Communities Directorate, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Föreskrifter, allmänna råd och standarder i BBR</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">råd som i sin tur hänvisar till exempellösningar i standarder, har lett till ett oklart rättsläge.</P>
<P class="p117 ft18">Vi kan konstatera att syftet med samhällets krav och de stan- darder som branschen tar fram skiljer sig åt. Eftersom standarder utarbetas och används av marknadens aktörer för att hitta lösningar i olika frågor och standardiseringen i grunden är marknadsdriven, är det inte samhällsintressen som primärt driver framtagandet av stan- darder. Det är statens roll att bevaka samhällsintressen och fastställa samhällets krav i föreskrifter.</P>
<P class="p69 ft21">En majoritet av de länder som vi har studerat gör hänvisningar till standarder, men i Finland görs inga hänvisningar till standarder i bestämmelser. I stället använder den finska regeringen använder cen- trala delar av standarder i omskriven form i bestämmelser, i samför- stånd med bland annat den nationella standardiseringsorganisationen.</P>
<P class="p67 ft19">Hänvisningar till standarder i föreskrifter</P>
<P class="p147 ft18">I de fall som Boverket i dag hänvisar till standarder i föreskrifter i BBR blir standarderna en del av föreskriften och därmed juridiskt bindande. Vi delar tillämparnas kritik mot att standarder som Boverket hänvisar till i föreskrift inte tillhandhålls gratis som föreskrifter i övrigt. Som vi redogör för i avsnitt 5.1.1 ska föreskrifter gratis vara tillgängliga i elektronisk form och vi menar att det även omfattar de standarder som föreskriften hänvisar till.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="p247dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368247x1.jpg/" id="p247img1">
</DIV>
<P class="p815 ft124"><SPAN class="ft13">6</SPAN><SPAN class="ft123">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</SPAN></P>
<P class="p416 ft14">Vårt direktiv beskriver att byggreglerna är samhällets sätt att ange den lägsta accepterade nivån för det som byggs och att de har en stor betydelse för effektiviteten i plan- och bygglagstiftningen som helhet. Byggreglerna och deras utformning är bland annat avgörande för att det ska kunna finnas ett diversifierat utbud av bostäder som kan efterfrågas av flera olika målgrupper och ett bostadsbyggande som passar olika behov och preferenser. Direktivet anger vidare att det finns en kritik mot den nuvarande regleringen som går ut på att den uppfattas som alltför omfattande och kostnadsdrivande, men att kriti- ken vanligtvis är allmänt hållen och därmed ger begränsad vägledning för hur regelverket kan ändras.<SPAN class="ft100">1</SPAN></P>
<P class="p15 ft21">I denna del av vårt utredningsarbete har vi valt att fokusera på kraven på lämplighet för sitt ändamål vid uppförande av nya byggna- der som innehåller bostäder respektive krav vid ombyggnad. Avgräns- ningen till dessa frågor beskrivs i avsnitt 2.2. I detta kapitel beskrivs dessa frågor var för sig efter en övergripande redogörelse för krav på byggnadsverk generellt. Både för de generella bestämmelserna, lämp- lighetskraven och ombyggnadskraven beskriver vi en historisk bak- grund, dagens bestämmelser och syftet med dem, aktuella myndig- hets- och forskningsrapporter, synpunkter från tillämpare som vi samlat in samt resultatet av övriga studier som vi har låtit genomföra. Beskrivning av vilka möten och enkäter som vi har genomfört och metodiken för dem finns i avsnitt 2.4. Varje avsnitt avslutas med våra slutsatser.</P>
<P class="p816 ft110"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, dir. 2017:22, s. 4.</SPAN></P>
<P class="p418 ft25">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="p248dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368248x1.jpg/" id="p248img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft34">6.1</SPAN><SPAN class="ft99">Nationella krav på byggnadsverk sedan 150 år</SPAN></P>
<P class="p139 ft15">För nästan 150 år sedan infördes ett statligt krav på Sveriges städer att planera bebyggelse, upprätta lokala byggnadsordningar och säker- ställa brandsäkerheten i Sveriges första stadsbyggnadslagstiftning, 1874 års byggnadsstadga för rikets städer (byggnadsstadgan).<SPAN class="ft104">2 </SPAN>Bygg- nadsstadgan var allmänt hållen och lämnade till varje stad att reglera mer precisa bestämmelser genom en lokal så kallad byggnadsord- ning.<SPAN class="ft104">3 </SPAN>Syftet med byggnadsordningarna var att reglera hänsyn till all- männa och enskilda intressen och till allmän trevnad, sundhet och säkerhet.<SPAN class="ft104">4</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Under <NOBR>1950-talet</NOBR> utreddes förutsättningarna för förenkling av byggreglerna.<SPAN class="ft100">5 </SPAN>Det ledde till att en ny byggnadsstadga med enhetliga bestämmelser för hela landet och möjligheter för byggnadsnämn- derna att medge undantag i enskilda fall antogs 1959. Samtidigt upp- hörde de lokala byggnadsordningarna.<SPAN class="ft100">6 </SPAN>Ett skäl till avskaffandet av de lokala byggnadsordningarna var att de hindrade en industriell pro- duktion, vilket fördyrade bostadsproduktionen.<SPAN class="ft100">7</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Vid övergången från <NOBR>1959-års</NOBR> byggnadsstadga till den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL)<SPAN class="ft100">8 </SPAN>1987 ersatte Boverkets nybyggnadsregler (NR) Svensk byggnorm (SBN). I NR 1 görs en hänvisning till första utgåvan av standarden <SPAN class="ft48">Byggnadsutformning – Bostäder – Funktions- mått (SS 91 42 21</SPAN>) för första gången.<SPAN class="ft100">9 </SPAN>1994 ersatte Boverkets bygg- regler (BBR)<SPAN class="ft100">10 </SPAN>och Boverkets konstruktionsregler (BKR) NR.<SPAN class="ft100">11</SPAN></P>
<P class="p69 ft18">Kraven på lämplighet har funnits sedan <NOBR>1940-talet</NOBR> och tidigare varit kopplade till statlig finansiering, se vidare avsnitt 6.3.1.</P>
<P class="p210 ft18">Ombyggnadsbegreppet har funnits av och till och med olika inne- börd sedan <NOBR>1930-talet,</NOBR> se vidare avsnitt 6.4.1.</P>
<P class="p817 ft121"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft135">1874 års byggnadsstadga och brandstadga för rikets städer. K. Granath (2001), </SPAN><SPAN class="ft136">Ordning, lag och stadga – om byggnadsordningar och maktfördelning</SPAN>, Nordisk arkitekturforskning 2001:4.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft106">3</SPAN><SPAN class="ft108">1 kap. </SPAN><NOBR>1–2</NOBR> §§ och 3 kap. 44§ Byggnadsstadga för rikets städer.</P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft106">4</SPAN><SPAN class="ft107">Normalförslag till byggnadsordningar m.m., SOU 1932:6, </SPAN><SPAN class="ft102">Byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle</SPAN>, s. 4.</P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft106">5</SPAN><SPAN class="ft107">Förenklad Byggnadslagstiftning: Betänkande avgivet av 1951 års byggnadsutredning, SOU 1957:21, s. </SPAN><NOBR>122–125</NOBR> och <NOBR>174–183.</NOBR></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft106">6</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2016), </SPAN>Byggregler – en historisk översikt, <SPAN class="ft103">s. 2.</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft107">A. Bexelius m.fl., </SPAN>Byggnadslagstiftningen, 1948 – kommentar till 1947 års nya byggnadslagstift- ning<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">19–20.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft106">8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">1987-års</SPAN></NOBR> plan- och bygglag (1987:10), ÄPBL.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft106">9</SPAN><SPAN class="ft107">Boverkets nybyggnadsregler, NR 1, (BFS 1988:18), s. 68.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft68">Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BBR 94:1, (BFS 1993:54), s. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="p249dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368249x1.jpg/" id="p249img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft34"><SPAN class="ft34">6.2</SPAN><SPAN class="ft99">Krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p496 ft19"><SPAN class="ft19">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p818 ft19">Krav på byggnadsverk bestämt nationellt i en internationell kontext</P>
<P class="p382 ft14">Krav på byggnadsverk regleras nationellt. Sveriges anslutning till Europeiska unionen (EU) innebär dock att Sverige är bunden av EU- förordningar och skyldig att implementera <NOBR>EU-direktiv</NOBR> i den nationella lagstiftningen.<SPAN class="ft100">12 </SPAN>Vidare finns EU:s byggproduktförordning<SPAN class="ft100">13</SPAN>, som reglerar hur byggprodukters prestanda ska beskrivas.<SPAN class="ft100">14 </SPAN>Byggproduk- ternas prestanda ska beskrivas i förhållande till deras väsentliga egen- skaper.<SPAN class="ft100">15 </SPAN>De väsentliga egenskaperna utgår från grundläggande krav på byggnadsverk, som avser bärförmåga, stadga, beständighet, säker- het vid brand, hygien, hälsa och miljö, säkerhet och tillgänglighet vid användning, bullerskydd, energihushållning, värmeisolering och hållbar användning av naturresurser.<SPAN class="ft100">16 </SPAN>De svenska bestämmelserna om bygg- nadsverks tekniska egenskaper motsvarar till stor del de grundläggande kraven på byggnadsverk som anges i byggproduktförordningen.<SPAN class="ft100">17 </SPAN>Sverige är också bunden av Förenta nationernas (FN) konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter.<SPAN class="ft100">18</SPAN></P>
<P class="p819 ft19">Plan- och bygglagen ska bidra till goda levnadsförhållanden och en god livsmiljö</P>
<P class="p382 ft21">Plan- och bygglagen (PBL)<SPAN class="ft105">19 </SPAN>innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. I lagens inledande bestämmelse anges att syftet är att främja en samhällsutveckling med jämlika och</P>
<P class="p11 ft67"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft66">Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.</SPAN></P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft122">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast- ställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter (byggproduktförordningen).</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft101">Artikel 1 i byggproduktförordningen. Proposition 2012/13:93, </SPAN><SPAN class="ft102">Anpassning av svensk rätt till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">EU-förordning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft102"> om byggprodukter</SPAN>, s. 20.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 6 i byggproduktförordningen.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft101">Artikel 3 och bilaga I i byggproduktförordningen.</SPAN></P>
<P class="p3 ft102"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 1993/94:178, </SPAN>Ändring i plan- och bygglagen, m.m. <SPAN class="ft103">s. 128.</SPAN></P>
<P class="p820 ft103"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringen, </SPAN><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning/">www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning/"> </A><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning/">rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning/</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning/"> </A>och <A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnets-rattigheter/">www.regeringen.se/regeringens- </A><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnets-rattigheter/">politik/barnets-rattigheter/,</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnets-rattigheter/"> </A>besökta <NOBR>2019-09-05.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft68">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="p250dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368250x1.jpg/" id="p250img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande genera- tioner. Målen ska uppnås med hänsynstagande till den enskilda män- niskans frihet.<SPAN class="ft114">20 </SPAN>De grundläggande syftena har behållits oförändrade från ÄPBL.<SPAN class="ft114">21</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Utformningskrav och tekniska egenskapskrav i PBL</P>
<P class="p104 ft14">Åttonde kapitlet i PBL innehåller bestämmelser om krav på byggnads- verk. Kraven utgörs dels av krav på utformning (utformningskrav), dels av krav på tekniska egenskaper (tekniska egenskapskrav).<SPAN class="ft100">22 </SPAN>Bestäm- melserna syftar främst till att skydda svaga konsumenter, som inte kan tillgodose sina anspråk på en marknad baserad på tillgång och efter- frågan. Bebyggelsens och närmiljöns egenskaper är enligt regeringen av väsentlig betydelse för människors säkerhet, hälsa och välbefin- nande. Kraven till skydd för vissa särskilda grupper, exempelvis rörelse- hindrade och äldre, syftar till att skapa förutsättningar för deras deltagande i samhällslivet.<SPAN class="ft100">23 </SPAN>Kraven gäller med undantag för åtgärder som inte kräver lov eller anmälan och för arbetslokaler, vissa fri- tidshus och en- eller tvåbostadshus.<SPAN class="ft100">24</SPAN></P>
<P class="p204 ft17">Utformningskraven innebär att byggnader och i vissa fall anlägg- ningar ska:</P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vara lämpliga för sitt ändamål,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">ha en god </SPAN><NOBR>form-,</NOBR> färg- och materialverkan, och</P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.</SPAN><SPAN class="ft114">25</SPAN></P>
<P class="p821 ft18">De tekniska egenskapskraven innebär att byggnadsverk ska ha de tek- niska egenskaper som är väsentliga för:</P>
<P class="p822 ft67"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft66">1 kap. 1 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 127 och 412.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft101">8 kap. 1 och 4 §§ PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 1985/86:1, </SPAN>med förslag till plan- och bygglag<SPAN class="ft103">, s. 85.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft135">Enligt 8 kap. 6 § PBL gäller krav på tillgänglighet och användbarhet i vissa fall inte i fråga om arbetslokaler, fritidshus med högst två bostäder och en- eller tvåbostadshus. Enligt 8 kap.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft103">8</SPAN><SPAN class="ft107">§ PBL får avsteg från kraven i vissa fall göras i fråga om åtgärder som inte kräver lov eller anmälan.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft68">8 kap. 1 § PBL. 3 kap. </SPAN><NOBR>2–5</NOBR> §§ plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="p251dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368251x1.jpg/" id="p251img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bärförmåga, stadga och beständighet,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">säkerhet i händelse av brand,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">säkerhet vid användning,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">skydd mot buller,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">energihushållning och värmeisolering,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">lämplighet för det avsedda ändamålet,</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">hushållning med vatten och avfall, och</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bredbandsanslutning.</SPAN><SPAN class="ft63">26</SPAN></P>
<P class="p823 ft15">Regeringskansliet har hösten 2019 remitterat ett förslag om att utrust- ning för laddning av laddfordon ska införas som ett nytt tekniskt egen- skapskrav i åttonde kapitlet fjärde paragrafen PBL.<SPAN class="ft104">27</SPAN></P>
<P class="p75 ft17">De ovan nämnda utformningskraven och tekniska egenskaps- kraven ska uppfyllas genom att de:</P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,</SPAN></P>
<P class="p824 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och</SPAN></P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.</SPAN><SPAN class="ft113">28</SPAN></P>
<P class="p825 ft18">Hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit all- mänheten har tillträde ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att av- hjälpa.<SPAN class="ft114">29</SPAN></P>
<P class="p826 ft67"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft66">8 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft101">Infrastrukturdepartementet (2019), </SPAN>Remiss av Boverkets rapport 2019:15 Nya krav på ladd- infrastruktur för laddfordon<SPAN class="ft103">, I2019/01695/E.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft66">8 kap. 2 § första stycket och 5 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft68">8 kap. 2 § första stycket och 5 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="p252dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368252x1.jpg/" id="p252img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Ändring</P>
<P class="p104 ft14">Ändring av en byggnad definieras i PBL som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. En typ av ändring är tillbygg- nad, som definieras som ändring av en byggnad som innebär en ök- ning av byggnadens volym. En annan typ av ändring är ombyggnad, som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas.<SPAN class="ft100">30 </SPAN>Åtgärder som inte faller in under begreppen tillbyggnad eller ombyggnad utgör därmed ändring.</P>
<P class="p87 ft14">Som framgått ovan finns en skillnad i kraven mellan ombyggnad och andra ändringar. För ändringar ska utformningskraven och de tek- niska egenskapskraven uppfyllas i fråga om ändringen, medan kraven ska uppfyllas för hela byggnaden eller byggnadsverket vid ombygg- nad, om det inte är orimligt. I avsnitt 6.4 nedan redogör vi närmare för bestämmelserna om ombyggnad.</P>
<P class="p69 ft21">Vid ändringar, inklusive ombyggnad, aktualiseras PBL:s bestäm- melser om förbud mot förvanskning samt krav på underhåll och var- samhet. Dessa bestämmelser innebär att tekniska, historiska, kultur- historiska, miljömässiga eller konstnärliga värden tillvaratas, med beaktande av byggnadens och omgivningens karaktär.<SPAN class="ft105">31</SPAN></P>
<P class="p67 ft20">Anpassningar och avsteg från kraven vid ändringar</P>
<P class="p827 ft14">Uppfyllandet av kraven vid ändringar, inklusive ombyggnad, får anpas- sas och avsteg göras med hänsyn till ändringens omfattning samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning.<SPAN class="ft100">32 </SPAN>När det gäller tillgänglig- het och användbarhet får dock dessa avsteg endast göras om det med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens standard är uppen- bart oskäligt att uppfylla kraven.<SPAN class="ft100">33 </SPAN>Det ska vara möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet med hänsyn till PBL:s bestämmelser om varsamhet och förbud mot för- vanskning och därutöver:</P>
<P class="p578 ft67"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft66">1 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft66">8 kap. 13, 14 och 17 §§ PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft101">8 kap. 7 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft68">8 kap. 7, 13 och 17 §§ PBL. Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 261.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="p253dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368253x1.jpg/" id="p253img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och</SPAN></P>
<P class="p668 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens för- utsättningar.</SPAN><SPAN class="ft113">34</SPAN></P>
<P class="p828 ft18">Slutligen får avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadrat- meter inreds på en vind.<SPAN class="ft114">35</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Boverket har meddelat föreskrifter och allmänna råd om anpass- ningar och avsteg vid ändring i BBR.</P>
<P class="p829 ft19"><SPAN class="ft19">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Myndighetsrapporter och forskning om krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p109 ft15">I forskning som har följt de länder som arbetar med funktionskrav har krockar mellan historiskt förankrade krav, som brand, och krav som tillkommit för att hantera resurs- och hållbarhetsfrågor, som energi, identifierats. Resultaten pekar på behov av att i högre grad analysera krav utifrån ett holistiskt synsätt vid regelskrivning.<SPAN class="ft104">36</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Ett exempel på en sådan krock beskrivs i en studie utförd av Research Institutes of Sweden (Rise), Svenska byggbranschens utveck- lingsfond (SBUF) och Vinnova. I studien uppges att intresset för gröna tak, som är gynnsamma för biologisk mångfald och andra klimat- aspekter, har ökat. Men enligt studien uppfyller inte gröna tak brand- kraven i BBR och Boverkets allmänna råd om analytisk dimensioner- ing<SPAN class="ft100">37 </SPAN>erbjuder inte någon vedertagen metod för gröna tak.<SPAN class="ft100">38</SPAN></P>
<P class="p830 ft67"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft66">3 kap. 23 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft66">8 kap. 7 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft101">B. Meacham (2016), </SPAN>Sustainability and resiliency objectives in performance building regula- tions<SPAN class="ft103">, Building Research & Information, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">44:5–6,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> s. 485.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD (BFS 2011:27).</SPAN></P>
<P class="p831 ft147"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft146">C/O City, </SPAN><NOBR><A href="https://hallbarstad.se/cocity/wp-content/uploads/sites/121/2018/03/Gröna-klimatskal-Fukt-och-brand.pdf?x14227">https://hallbarstad.se/cocity/wp-content/uploads/sites/121/2018/03/Gröna-</A></NOBR><A href="https://hallbarstad.se/cocity/wp-content/uploads/sites/121/2018/03/Gröna-klimatskal-Fukt-och-brand.pdf?x14227"> </A><NOBR><A href="https://hallbarstad.se/cocity/wp-content/uploads/sites/121/2018/03/Gröna-klimatskal-Fukt-och-brand.pdf?x14227">klimatskal-Fukt-och-brand.pdf?x14227,</A></NOBR><A href="https://hallbarstad.se/cocity/wp-content/uploads/sites/121/2018/03/Gröna-klimatskal-Fukt-och-brand.pdf?x14227"> </A>besökt <NOBR>2019-09-30.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="p254dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368254x1.jpg/" id="p254img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämparens syn på krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Tillämpare ser motsättningar mellan krav i BBR</P>
<P class="p393 ft18">Deltagare vid vår Sverigeturné har uppmärksammat oss på att det i dag kan uppstå motsättningar mellan krav i BBR vid den praktiska tillämpningen.<SPAN class="ft114">39 </SPAN>Några kommuner har uttryckt ett behov av att se över kraven i BBR så att de inte motverkar varandra.<SPAN class="ft114">40 </SPAN>Referens- gruppen ansåg att det under framtagandet av krav behövs en bättre analys av kravets relation till andra krav som omfattar kravets kon- sekvenser för byggnaden som helhet.<SPAN class="ft114">41</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">I en fördjupad kommunenkät som vi har låtit göra angav 91 kom- muner att det finns svårlösta motsättningar mellan olika föreskrifter i BBR, medan 82 kommuner angav att det inte finns sådana motsätt- ningar.<SPAN class="ft114">42 </SPAN>Se figur 6.1 nedan.</P>
<P class="p832 ft127">100<SPAN style="padding-left:96px;"><SPAN class="ft175">91</SPAN></SPAN></P>
<P class="p833 ft176">82</P>
<P class="p834 ft125">80</P>
<P class="p835 ft125">60</P>
<P class="p835 ft125">40</P>
<P class="p836 ft125">20</P>
<P class="p837 ft125">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr5 td92"><P class="p34 ft125">Ja</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p34 ft130">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p838 ft14">Enligt kommunerna som har svarat på enkäten är de vanligaste exemplen på motsättningar mellan krav tillgänglighet och fukt såsom tröskelhöjd i relation till fuktrisk, tillgänglighet och brandskydd,</P>
<P class="p839 ft103"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft66">Trestadsgruppen, möte </SPAN><NOBR>2018-05-28.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft66">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft109">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft69">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">10–11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> (fråga 6).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="p255dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368255x1.jpg/" id="p255img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">ventilationskrav och små lägenheter, antikvariska krav och nybygg- nadskrav, energihushållning och dagsljus samt tillgänglighet och buller vid inredning av vind i flerbostadshus.<SPAN class="ft114">43</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Även under Sverigeturnén och den hearing om krav på byggnads- verk som vi bjöd in till har vissa avsnitt och exempel återkommit där tillämpare menar att kraven i praktiken hamnar i konflikt. Ett sådant exempel är dagsljus, vädring, buller och energihushållning. Ett annat är tillgänglighet och brandskydd. Ett tredje är att krav på energi- hushållning respektive krav på tillgänglighet lyftes fram som motstå- ende <NOBR>kulturmiljö-,</NOBR> bevarande- och varsamhetskrav.<SPAN class="ft100">44</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Statlig prioritering mellan krav önskas</P>
<P class="p382 ft14">Under hearingen uttryckte tillämpare att de anser att vissa krav i BBR och Boverkets konstruktionsregler (EKS)<SPAN class="ft100">45 </SPAN>är viktigare än andra och att staten bör ange en tydlig hierarki.<SPAN class="ft100">46 </SPAN>Även under Sverigeturnén framhölls att samhället behöver styra mot vad som är viktigast. Till- lämpare efterfrågade såväl prioriteringar från staten mellan kraven i regelverket som möjlighet att själva göra avvägningar i enlighet med dessa. De framhöll även att det behövs en möjlighet till större av- vikelser från krav än de mindre avvikelser i enskilda fall som Boverket föreskriver i BBR.<SPAN class="ft100">47 </SPAN>Även referensgruppen gav uttryck för behovet av en tydlig rangordning i regelverket.<SPAN class="ft100">48</SPAN></P>
<P class="p15 ft21">Krav som olika tillämpare sammantaget inte vill kompromissa med är bärförmåga, brandskydd, personsäkerhet och vissa har även upp- gett tillgänglighet respektive hygien, hälsa och innemiljö.<SPAN class="ft105">49 </SPAN>Represen- tanter för Sveriges Byggindustrier menade att övriga tekniska egen- skapskrav kan överlåtas till marknaden att sköta.<SPAN class="ft105">50</SPAN></P>
<P class="p840 ft102"><SPAN class="ft65">43</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">10–11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> (fråga 6).</SPAN></P>
<P class="p494 ft103"><SPAN class="ft65">44</SPAN><SPAN class="ft101">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR> Sverigeturné: möten i Göteborg <NOBR>2018-02-05,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Folkhem, möte <NOBR>2018-01-16.</NOBR> Innovationsworkshop <NOBR>2018-02-14.</NOBR></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft66">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft65">47</SPAN><SPAN class="ft122">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Gällivare <NOBR>2018-04-24,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Trestadsgruppen, möte <NOBR>2018-05-28.</NOBR> Malmö stad, <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2018-10-17.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">48</SPAN><SPAN class="ft66">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-09-26.</NOBR></P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft65">49</SPAN><SPAN class="ft122">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20</NOBR> och Jönköping <NOBR>2018-03-14.</NOBR> Malmö stad, <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2018-10-17.</NOBR> Sveriges Byggindustrier, möte <NOBR>2019-03-14.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">50</SPAN><SPAN class="ft68">Sveriges Byggindustrier, möte </SPAN><NOBR>2019-03-14.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="p256dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368256x1.jpg/" id="p256img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Regelverkets framtidssäkring</P>
<P class="p384 ft14">Deltagare vid såväl vår hearing, Sverigeturné och referensgrupp har framfört att BBR behöver ses över för att uppmuntra till återbruk, både av hela byggnader och byggnadsdelar.<SPAN class="ft100">51 </SPAN>I dag hindras till exem- pel återanvändning av en ytterdörr från <NOBR>1920-talet</NOBR> i en byggnad från <NOBR>1920-talet</NOBR> av krav på ljud, brand och energi.<SPAN class="ft100">52 </SPAN>Det saknas också väg- ledning för hur byggherren säkerställer att återvunnet material upp- fyller kraven.<SPAN class="ft100">53 </SPAN>Byggherrar och fastighetsägare efterfrågade bestämmel- ser som ger förutsättningar för långsiktigt hållbara byggnader, som bidrar till låg förvaltningskostnad<SPAN class="ft100">54 </SPAN>och minskat resursslöseri.<SPAN class="ft100">55</SPAN></P>
<P class="p87 ft15">Vid ett möte under Sverigeturnén framhölls att främjande av håll- barhet saknas i bestämmelserna, som främst är inriktade på att skydda (bärförmåga, brandskydd, hälsa, personsäkerhet och bullerskydd).<SPAN class="ft104">56 </SPAN>I en annan kommun påpekades att det hållbara vore att kombinera krav energi- och materialhushållning.<SPAN class="ft104">57 </SPAN>Tillämpare i två kommuner uttryckte även att det är viktigt att säkerställa att framtida funktions- krav är materialneutrala och inte hindrar miljövänliga och resurs- effektiva val. Andra tillämpare menade att det i dag är svårt att använda trämaterial i konstruktioner eftersom vissa krav inte är material- neutrala.<SPAN class="ft104">58</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Under rundabordssamtalen och i en kommun under Sverigetur- nén lyftes behovet av hänsyn till hälsoeffekter inom byggnader, bland annat emissioner från material.<SPAN class="ft114">59</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">I referensgruppen har även behovet av ett ökat fokus på bygg- naders långsiktighet, kvalitet och användarens behov lyfts. Vilken livs- längd som ligger till grund för bestämmelserna är avgörande för hur de utformas. Vad som är kostnadsdrivande på kort och lång sikt skiljer sig ibland åt. Står byggnader länge behövs generalitet, som exem-</P>
<P class="p841 ft103"><SPAN class="ft65">51</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-04-18</NOBR> och <NOBR>2018-09-26.</NOBR> Sverigeturné: möten i Karlstad <NOBR>2018-03-06</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">52</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möte i Karlstad </SPAN><NOBR>2018-03-06.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">53</SPAN><SPAN class="ft66">Karlstad kommun, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-03-06.</NOBR> White arkitekter, möte <NOBR>2018-01-23.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">54</SPAN><SPAN class="ft101">Fastighetsägarna, skrivelse </SPAN><NOBR>2017-06-02</NOBR> överlämnad vid möte i Umeå <NOBR>2018-03-20.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">55</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">Baltic-gruppen,</SPAN></NOBR> skrivelse <NOBR>2018-03-01</NOBR> överlämnad vid möte i Umeå <NOBR>2018-03-20.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">56</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möte i Karlstad </SPAN><NOBR>2018-03-06.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">57</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möte i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05.</NOBR></P>
<P class="p471 ft121"><SPAN class="ft65">58</SPAN><SPAN class="ft135">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR> Sverigeturné: möten i Göteborg <NOBR>2018-02-05</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Föreningen för hållbart byggande, möte <NOBR>2018-03-06.</NOBR> Folkhem, möte <NOBR>2018-01-16.</NOBR></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">59</SPAN><SPAN class="ft109">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möte i Göteborg <NOBR>2018-02-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="p257dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368257x1.jpg/" id="p257img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">pelvis för rumshöjder, som möjliggör att byggnadens användning kan ändras över tid.<SPAN class="ft63">60</SPAN></P>
<P class="p720 ft14">Deltagare i innovationsworkshopen ansåg att kraven i avsnitt 3 i BBR gör det svårt att naturanpassa tomter, vilket i sin tur leder till stora förändringar av mark med resursförluster både ekologiskt och ekonomiskt.<SPAN class="ft100">61 </SPAN>Vidare framhölls vid flera besök under Sverigeturnén att urbaniseringen innebär nya utmaningar där gårdsmiljön får större betydelse bland annat för ekologiska och sociala värden.<SPAN class="ft100">62 </SPAN>Exempel- vis är gårdsstorlek viktigt för barns utemiljö. I dag tas inte tillräcklig hänsyn till barn- och ungdomsperspektivet.<SPAN class="ft100">63 </SPAN>Försäkringsbranschen uttryckte önskemål om att krav utformas så att de boende kan känna trygghet och säkerhet i sin boendemiljö.<SPAN class="ft100">64</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Deltagarna vid hearingen och försäkringsbranschen uttryckte att bestämmelserna behöver säkra klimatanpassning, exempelvis anpass- ning till värmeböljor, extrema regn och översvämningsrisker.<SPAN class="ft100">65 </SPAN>En länsstyrelse angav att det behövs bestämmelser för byggnaders fukt- säkerhet och vatten- och avloppssystem.<SPAN class="ft100">66 </SPAN>Vid flera besök under Sverigeturnén uttrycktes behov av att i högre grad ställa krav på dag- vattenhantering, vattenanvändning och grönytor.<SPAN class="ft100">67</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Kravnivåer hinder vid ny- och ombyggnad av bostäder</P>
<P class="p110 ft15">I vår undersökning av byggherrars erfarenheter av byggregelverket svarade 60 procent att de i mycket eller ganska hög utsträckning upplever att det finns hinder för bostadsbyggande i BBR och EKS. 39 procent svarade att de upplever det i ganska eller mycket liten utsträckning. I storstäder upplevde fler att det finns hinder, jämfört med företag verksamma i mellanstora städer och på landsbygden. Det fanns inga skillnader beroende på vilken hustyp som byggdes.<SPAN class="ft104">68 </SPAN>Se figur 6.2 nedan.</P>
<P class="p842 ft67"><SPAN class="ft65">60</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möte i Gävle </SPAN><NOBR>2018-02-12.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-09-26.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">61</SPAN><SPAN class="ft66">Innovationsworkshop </SPAN><NOBR>2018-02-14.</NOBR> Maestrale arkitektur, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-02-13.</NOBR></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">62</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Huddinge </SPAN><NOBR>2018-05-17</NOBR> och Örebro <NOBR>2018-05-18.</NOBR> Huddinge kommun, <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2018-06-17.</NOBR></P>
<P class="p483 ft103"><SPAN class="ft65">63</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Jönköping <NOBR>2018-03-14</NOBR> och Huddinge <NOBR>2018-05-17.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-04-18.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">64</SPAN><SPAN class="ft101">Svensk Försäkring, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-23.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">65</SPAN><SPAN class="ft101">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR> Svensk Försäkring, möte <NOBR>2018-11-20.</NOBR> Länsstyrelsen i Hallands län,</P>
<P class="p3 ft103"><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">66</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelsen i Hallands län, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">67</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Huddinge <NOBR>2018-05-17</NOBR> och Örebro <NOBR>2018-05-18.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">68</SPAN><SPAN class="ft68">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="p258dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368258x1.jpg/" id="p258img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr45 td220"><P class="p431 ft177">6</P></TD>
<TD class="tr45 td221"><P class="p843 ft130">54</P></TD>
<TD class="tr45 td222"><P class="p844 ft130">35</P></TD>
<TD class="tr45 td223"><P class="p845 ft130">4</P></TD>
<TD class="tr45 td224"><P class="p46 ft178">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td225"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td226"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td227"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td228"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr29 td121"><P class="p431 ft179">0%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td84"><P class="p846 ft130">20%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td76"><P class="p312 ft130">40%</P></TD>
<TD class="tr29 td148"><P class="p261 ft130">60%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td230"><P class="p35 ft130">80%</P></TD>
<TD class="tr29 td231"><P class="p35 ft130">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr17 td210"><P class="p311 ft171">Mycket hög utsträckning</P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr17 td210"><P class="p304 ft180">Ganska hög utsträckning</P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr17 td61"><P class="p240 ft171">Ganska liten utsträckning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td121"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td233"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td234"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td235"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td121"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td236"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td121"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td236"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr18 td210"><P class="p847 ft171">Mycket liten utsträckning</P></TD>
<TD class="tr43 td117"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr18 td237"><P class="p304 ft180">Tveksam, vet ej</P></TD>
<TD class="tr43 td148"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td117"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td238"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td231"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td121"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td239"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td240"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td238"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td231"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td236"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td148"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td238"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft18">Bland de som i hög utsträckning upplevde att kraven skapar hinder för bostadsbyggande ansåg 46 procent att kraven hindrar billigare bostäder och 45 procent att lägenheter mindre än 35 kvadratmeter hindras. För byggherrar av nya flerbostadshus var denna siffra högre. I den gruppen ansåg 52 procent att mindre lägenheter under 35 kva- dratmeter hindras.<SPAN class="ft114">69</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Under Sverigeturnén ifrågasatte tillämpare vad som är en rimlig kravnivå för ny- och ombyggnad.<SPAN class="ft104">70 </SPAN>Det upplevdes som viktigt att regelverket kan besvara frågan om vilken samhällsnytta varje krav tillför.<SPAN class="ft104">71 </SPAN>Både kommuner och aktörer på byggherresidan menade att kravnivån på en bostad behöver vara avvägd mot den boendekostnad som kraven ger upphov till. När aktörer i branschen i dag vill sänka boendekostnaderna upplever de att det enda sättet att åstadkomma det är att minska kvadratmeterytan, vilket kan ha negativa konsekvenser för boendekvaliteten.<SPAN class="ft104">72</SPAN></P>
<P class="p579 ft67"><SPAN class="ft65">69</SPAN><SPAN class="ft66">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">70</SPAN><SPAN class="ft135">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Jönköping <NOBR>2018-03-14,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Gällivare <NOBR>2018-04-24,</NOBR> Kiruna <NOBR>2018-04-25,</NOBR> Malmö <NOBR>2018-05-16,</NOBR> Huddinge <NOBR>2018-05-17</NOBR> och Örebro <NOBR>2018-05-18.</NOBR> Trestadsgruppen <NOBR>2018-05-28.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">71</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möten i Umeå </SPAN><NOBR>2018-03-20</NOBR> och Gällivare <NOBR>2018-04-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">72</SPAN><SPAN class="ft68">Sverigeturné: möten i Umeå </SPAN><NOBR>2018-03-20</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-09-26.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="p259dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368259x1.jpg/" id="p259img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p849 ft14">I den fördjupade kommunenkäten som vi låtit ställa bedömer 157 kommuner att nivån på bestämmelserna i BBR alltid eller oftast motsvarar samhällets behov och 136 kommuner svarar att det alltid eller oftast är fallet för bestämmelserna i EKS. Elva kommuner svarar att nivån är för hög i BBR och sju kommuner svarar att den är för hög i EKS, medan tre kommuner svarar att den är för låg i BBR och två kommuner uppgav motsvarande för EKS.<SPAN class="ft100">73 </SPAN>Se figur 6.3 nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p850 ft181">Annat Sällan, den är för låg i EKS Sällan, den är för låg i BBR Sällan, den är för hög i EKS Sällan, den är för hög i BBR</P>
<P class="p851 ft125">Oftast, för EKS</P>
<P class="p852 ft125">Oftast, för BBR</P>
<P class="p853 ft125">Alltid, för EKS</P>
<P class="p854 ft125">Alltid, för BBR</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p855 ft125">11</P>
<P class="p106 ft125">2</P>
<P class="p856 ft125">3</P>
<P class="p857 ft125">7</P>
<P class="p858 ft125">11</P>
<P class="p859 ft125">102</P>
<P class="p860 ft125">130</P>
<P class="p861 ft125">36</P>
<P class="p862 ft125">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p863 ft125">0 20 40 60 80 100 120 140</P>
<P class="p864 ft14">Sveriges allmännytta (tidigare Sabo) har jämfört hur byggkostna- derna kan sänkas genom lägre krav på tillgänglighet. Sveriges Allmän- nytta kom fram till att elva procent av byggkostnaderna kan sparas med sänkta tillgänglighetskrav och uppger att tillgängligheten för dessa lägenheter då ligger på en nivå som är i linje med de krav som gäller för lägenheter under 35 kvadratmeter. Sveriges Allmännytta anser att tillgänglighetskraven i BBR gör att många bostäder blir onödigt stora för de flesta människor och därmed onödigt dyra. Genom att de görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning blir de otillgängliga för grupper med svag ekonomi.<SPAN class="ft100">74</SPAN></P>
<P class="p865 ft102"><SPAN class="ft65">73</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft103">, s. 9 (fråga 5).</SPAN></P>
<P class="p1 ft110"><SPAN class="ft65">74</SPAN><SPAN class="ft68">Sabo (2018), </SPAN>Allmännyttans byggagenda<SPAN class="ft69">, s. 14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft25">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="p260dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368260x1.jpg/" id="p260img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">SBUF har studerat byggreglernas kostnadspåverkan på installa- tioner. Enligt studien försvårar olika tillämpningar i kommuner industrialiserat byggande. Bristen på förutsägbarhet om regelverkets tolkning för specifika byggprojekt ansågs starkt kostnadsdrivande särskilt för tillgänglighet, bostadsutformning och brandskydd.<SPAN class="ft100">75</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">I ett annat projekt genomfört av SBUF jämfördes ett planerat bostadskvarter, projekterat efter dåvarande bestämmelser, med hur kvarteret skulle kunna utformas med avsteg.<SPAN class="ft100">76 </SPAN>I studien gjordes avsteg från bestämmelser om buller, dagsljus, tillgänglighet och avskiljbar- het mellan olika delar av bostaden. Syftet var att belysa hur de då- varande bestämmelserna hämmar bostadsbyggandet, genom krav som, enligt SBUF, driver boendekostnader till nivåer som överstiger många konsumenters köpkraft. Studien visade att det gick att inrymma 40 procent fler lägenheter i kvarteret med de avsteg som gjordes och att produktionskostnaden per lägenhet minskade med 20 procent. Lägenheterna fick mindre yta och antal rum och om de skulle upp- låtas med hyresrätt skulle månadshyran för en tvårumslägenhet kunna vara 1 <NOBR>200–1</NOBR> 500 kronor lägre, jämfört med att följa då gällande bestäm- melser. SBUF menade att resultatet av dagens krav på tillgänglighet blir ekonomisk otillgänglighet. De önskvärda lägenheterna blir helt enkelt inte byggda, eller kan inte efterfrågas av dem de är avsedda för.<SPAN class="ft100">77</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">Enligt Skanska skulle en stor del av våra befintliga bostäder inte kunna byggas med dagens krav. Kravnivån ökar produktionskost- naderna och begränsar utrymmet att bygga vissa bostäder. Trots att husen är både attraktiva och trivsamma hade dagens byggregler satt stopp.<SPAN class="ft114">78</SPAN></P>
<P class="p866 ft102"><SPAN class="ft65">75</SPAN><SPAN class="ft107">SBUF (2018), </SPAN>BBR’s kostnadspåverkan på installationer – sammanfattande slutrapport<SPAN class="ft103">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">SBUF-projekt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> 13389.</SPAN></P>
<P class="p867 ft121"><SPAN class="ft65">76</SPAN><SPAN class="ft135">Projektet studerar en sluten kvartersbebyggelse, planerad i Nacka. I samrådsförslaget som låg till grund för studien ryms 165 lägenheter. Hushöjden varierar mellan 5 och 6 våningar och förväntas bli omgivet av vägtrafik på alla fyra sidor. Studien avgränsades i huvudsak till det regelverk som styr utformningen av bostäder. Studien utgick från Boverkets Byggregler BBR 23, som var den version som var giltig när projektet inleddes i september 2016.</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">77</SPAN><SPAN class="ft107">SBUF (2017), </SPAN>Fler, billigare och bättre bostäder – Är det möjligt genom att förenkla byggreglerna!<SPAN class="ft103">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">SBUF-projekt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> 13271.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">78</SPAN><SPAN class="ft68">Skanska, </SPAN><NOBR><A href="http://bostadsutmaningen.skanska.se/om-bostadsutmaningen/">http://bostadsutmaningen.skanska.se/om-bostadsutmaningen/</A></NOBR><A href="http://bostadsutmaningen.skanska.se/om-bostadsutmaningen/"> </A>besökt <NOBR>2019-01-14.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Eventuella motsättningar mellan krav</P>
<P class="p382 ft14">Vi kan konstatera att många kommuner och aktörer på byggherre- sidan upplever att det inom BBR finns krockar mellan de krav som ställs, det vill säga att det inte alltid är möjligt att uppfylla alla krav. De har även gett generella exempel på krav som de upplever mot- sättningar mellan. Vi har inte studerat dessa krav i BBR i sak och kan därför inte avgöra om tillämparnas bild stämmer eller inte. Vi noterar dock att forskning om funktionskrav har visat att det krävs att sådana bestämmelser i högre grad analyseras utifrån ett holistiskt synsätt. I kapitel 5 konstaterar vi att det finns en efterfrågan på att många föreskrifter i BBR preciseras. En sådan precisering kan dels tydlig- göra för tillämpare vilken kravuppfyllnad som förväntas, dels under- lätta för Boverket att analysera vilka konsekvenser kraven kan få och på det sättet lättare upptäcka eventuella motsättningar mellan krav.</P>
<P class="p21 ft19">Vilka krav samhället ska ställa</P>
<P class="p382 ft14">I vårt direktiv framhåller regeringen att byggreglerna är samhällets sätt att ange den lägsta accepterade nivån för det som byggs. Sverige bestämmer vilka krav som ska ställas på byggnadsverk, men de flesta av de svenska tekniska egenskapskraven i PBL motsvarar kraven på bygg- nadsverk i EU:s byggproduktförordning. De senaste åren har Sverige också valt att införliva EU:s utbyggnadsdirektiv genom att lägga till ett tekniskt egenskapskrav i PBL och Boverket har föreslagit att mot- svarande nu ska göras för <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om laddstolpar.</P>
<P class="p15 ft14"><SPAN class="ft17">Å</SPAN><SPAN class="ft84">enda sidan finns det tillämpare som menar att samhället behö- ver ställa fler eller andra krav i förhållande till samhällsutvecklingen. De menar att dagens bestämmelser i för hög grad är inriktade på att skydda i stället för att främja och saknar krav som främjar exempel- vis hållbarhet och är anpassade till dagens och morgondagens förut- sättningar bland annat vad det gäller klimat. Å andra sidan finns det tillämpare som menar att staten behöver göra en prioritering mellan befintliga krav och vissa menar även att det finns krav i dag som samhället kan överlåta till marknaden att sköta. Vid en eventuell prio- ritering är aktörerna överens om att krav på bärighet, brandskydd och personsäkerhet är viktigast.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft14">Någon sådan inbördes prioritering mellan kraven som tillämpare efterfrågar finns inte i PBL. Vid ändringar får avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning samt med hänsyn till bygg- nadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning. Enligt proportionalitetsprincipen ska det finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen.</P>
<P class="p94 ft14">Byggregler påverkar kostnaderna för att bygga bostäder genom att det är förenat med kostnader att uppfylla olika kravnivåer. Till exempel kan kostnaderna påverkas genom att bestämmelserna styr bostadslösningar och bostadsstorlekar. Kravnivåer har visat sig ut- göra hinder vid ny- och ombyggnad av bostäder. Kravnivåerna kan hindra billigare bostäder och att lägenheter mindre än 35 kvm byggs. Det efterfrågas ett regelverk där kraven motsvarar samhällsnyttan och att kravnivån på en bostad behöver vara avvägd mot den boende- kostnad som kraven ger upphov till. När aktörer i branschen i dag vill sänka boendekostnaderna upplever de att det enda sättet att åstad- komma det är att minska kvadratmeterytan, vilket kan ha negativa kon- sekvenser för boendekvaliteten. Samtidigt ifrågasätts krav på tillgäng- lighet som uppges medföra att utrymmen i bostäder blir onödigt stora för de flesta människor och därmed onödigt dyra. Genom att de görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning blir de otillgängliga för grupper med svag ekonomi. Å ena sidan finns det alltså aktörer som ifrågasätter dagens kravnivåer vad det gäller till- gänglighet. Å andra sidan finns det aktörer som menar att tillgäng- lighet hör till de områden som staten behöver reglera och inte kan överlåta till marknaden att tillgodose. Vi menar att tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga är ett grundläggande krav där det är viktigt att samhället sätter kravnivån, eftersom dessa behov riskerar att inte tillgodoses av marknaden annars.</P>
<P class="p868 ft18">Vi har valt att se över kravnivån vad det gäller lämplighet för ända- målet vid nybyggnad och kraven på ombyggnad, vilket är de frågor som flest tillämpare anser hindrar bostadsförsörjningen. Frågorna beskrivs nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="p263dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368263x1.jpg/" id="p263img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft34"><SPAN class="ft34">6.3</SPAN><SPAN class="ft99">Lämplighet för ändamålet</SPAN></P>
<P class="p870 ft19"><SPAN class="ft19">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Lämplighetskraven kopplades historiskt till statlig finansiering</SPAN></P>
<P class="p871 ft14">De första statliga bestämmelserna om hur det är lämpligt att utforma bostäder var låneregler. De kom 1942 och byggde på bostadsvane- undersökningar och behandlade bostadens dimensionering, planlös- ning och hygienförhållanden. I dessa bestämmelser fanns de bostads- storlekar som skulle användas till funktionskrav infördes. Ambitionen för bostadsnormerna var det bostadspolitiska målet om att hela befolk- ningen skulle beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. Bostadsnor- merna lades till grund för statliga lån och lån beviljades enbart till bostäder enligt dessa krav. Större bostäder ansågs inte berättigade till statligt stöd.<SPAN class="ft100">79</SPAN></P>
<P class="p872 ft14">Det fanns förhållandevis detaljerade bestämmelser kring det som motsvarade dagens krav i 1947 och 1959 års byggnadsstadgor. Exem- pelvis krav på planlösning, ljus, tambur, garderobsutrymmen, sanitär utrustning, kvadratmeter per rum, kök, takhöjder och kubikmeter.<SPAN class="ft100">80 </SPAN>Bostadsbestämmelser kopplade till statliga lån gavs ut i publika- tioner under namnet God bostad 1954, 1957, 1964 och 1969.<SPAN class="ft100">81 </SPAN>Ambi- tionen var att åstadkomma en höjning av utrymmes- och utrust- ningsstandarden.<SPAN class="ft100">82 </SPAN>God bostad innehöll dimensionerande möbel- mått, standard för dörrar, fönster och skåp och sammanställde den bostadstekniska minimåttstandarden.<SPAN class="ft100">83 </SPAN>En god bostad skulle vara rym- lig och effektivt planerad. Rymligheten avsåg i första hand egna rum för sovande för barn över tolv år, men även rymlighet för att få plats med nödvändigt möblemang. Rum för sovande förutsattes även kombineras med lek, läs- och skrivarbete. Effektiviteten i bostads-</P>
<P class="p873 ft102"><SPAN class="ft65">79</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2003), </SPAN>Bra bostadsutformning – Regler, kvalitet, kostnader och exempel för fler- bostadshus<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">26–27</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">32–33.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p874 ft121"><SPAN class="ft65">80</SPAN><SPAN class="ft122">4 kap. 26 § och 7 kap. 61 § Kungl. Maj:ts byggnadsstadga; given Stockholms slott den 30 juni 1947. 5 kap. 47 § Kungl. Maj:ts byggnadsstadga; given Stockholms slott den 30 december 1959.</SPAN></P>
<P class="p458 ft103"><SPAN class="ft65">81</SPAN><SPAN class="ft101">O. Nylander, P. Femenias, M. Andersson, H. Morichetto och A. Braide Eriksson (2018), </SPAN><SPAN class="ft102">Bostadsforskare om bostadskvalitet</SPAN>, Centrum för boendets arkitektur, Chalmers arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, s. 6.</P>
<P class="p454 ft67"><SPAN class="ft65">82</SPAN><SPAN class="ft66">Kungl. Byggnadsstyrelsen (1964), </SPAN><SPAN class="ft119">God Bostad i dag och imorgon</SPAN>.</P>
<P class="p546 ft110"><SPAN class="ft65">83</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2003), </SPAN>Bra bostadsutformning – Regler, kvalitet, kostnader och exempel för fler- bostadshus<SPAN class="ft69">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">26–27.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="p264dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368264x1.jpg/" id="p264img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">planen avsåg att möta de funktioner som bostaden skulle fylla, men även att rummen skulle ges en god allmängiltig användbarhet.<SPAN class="ft100">84</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Eftersom de flesta bostäder uppfördes med statliga lån, överför- des lånereglerna till byggregler i Svensk byggnorm (SBN) 1975. Där- igenom överfördes God bostads måttstandard till byggreglerna.<SPAN class="ft100">85</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Vid införandet av ÄPBL 1987 infördes en bestämmelse som bland annat angav att byggnader skulle vara lämpliga för sitt ändamål.<SPAN class="ft105">86 </SPAN>Bestämmelsen innehöll allmänna <NOBR>nytto-,</NOBR> hälso- och trevnadsaspek- ter. Motsvarande bestämmelser fanns i byggnadsstadgan. Bostäder skulle ha fungerande planlösningar med goda rumssamband och god möblerbarhet. I rum och kök skulle det finnas fönster mot det fria och utsikts- och insynsförhållanden berördes. Tidigare hade krav på solighet och genomluftbarhet i bostäder i första hand formulerats som hygieniska krav, men nu betonades även dessa kravs trevnads- aspekter.<SPAN class="ft105">87</SPAN></P>
<P class="p875 ft18">Bestämmelsen om lämplighet för sitt ändamål behölls då de tekniska egenskapskraven infördes i 1994 års lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk<SPAN class="ft114">88</SPAN>. I förordningen till lagen infördes den precisering<SPAN class="ft114">89 </SPAN>som återfinns i dagens plan- och byggförordningen (PBF)<SPAN class="ft114">90</SPAN>, se av- snitt 6.3.2.</P>
<P class="p69 ft14">Vid övergången från NR till BBR relaterades föreskrifterna inte längre till lägenhetens rumsinnehåll (antal och typ av rum) utan till krav på användbarhet för det antal personer som bostaden är avsedd för. Övergången från NR till BBR innebar att den traditionella bostadsnormeringen ersattes av funktionskrav, utan detaljerade krav på rumsmått, samband, möblerbarhet eller utrustningsmängder i föreskrift. Boverket konstaterade att nyproducerade bostäder där- med gav en större mångfald och ökad variation av bostadslösningar samt kvalitets- och standardvariationer. Det mest påtagligt nya med bostadens utformning var lägenheter med mindre ytor och flera rum på färre kvadratmeter.<SPAN class="ft100">91</SPAN></P>
<P class="p392 ft67"><SPAN class="ft65">84</SPAN><SPAN class="ft66">Kungl. Byggnadsstyrelsen (1964), </SPAN><SPAN class="ft119">God Bostad i dag och imorgon</SPAN>.</P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">85</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2003), </SPAN>Bra bostadsutformning – Regler, kvalitet, kostnader och exempel för fler- bostadshus<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">26–27.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">86</SPAN><SPAN class="ft66">3 kap. 5 § ÄPBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft65">87</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 1985/86:1, </SPAN>Med förslag till ny plan- och bygglag<SPAN class="ft103">, s. 489.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">88</SPAN><SPAN class="ft101">Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">89</SPAN><SPAN class="ft101">11 § i förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">90</SPAN><SPAN class="ft101">Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</SPAN></P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">91</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket (1997), </SPAN>Utvärderingar av ändringar i byggregleringen: Bostadsutformning och till- gänglighet<SPAN class="ft69">, rapport 1997:9, s. 7, 15, 58, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">136–138</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> och 140.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="p265dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368265x1.jpg/" id="p265img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">Statliga kreditgarantier för lån till bostadsbyggande infördes 1992<SPAN class="ft100">92</SPAN>, som en ersättning för de statliga lånen, som då avvecklades. Boverket lämnar i dag under vissa förutsättningar statliga kreditgarantier för lån till bostadsbyggande.<SPAN class="ft100">93 </SPAN>Det har förekommit och förekommer fort- farande statliga stöd för att stimulera och underlätta bostadsbyggande för vissa grupper eller syften.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om lämplighet för ändamålet</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">PBL:s bestämmelser om lämplighet för sitt ändamål är dels ett utformningskrav, dels ett tekniskt egenskapskrav. Kraven gäller i båda avseendena för byggnadsverk.<SPAN class="ft114">94</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Kraven på lämplighet preciseras för bostäder, men inte avseende byggnader eller byggnadsverk i övrigt. Preciseringarna görs i PBF och BBR. I PBF anges både för utformningskravet och det tekniska egenskapskravet att en byggnad som innehåller bostäder ska vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, mål- tider, hygien och förvaring. Bostäderna ska med hänsyn till använd- ningen också ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.<SPAN class="ft100">95</SPAN></P>
<P class="p180 ft15">Regeringen har uttalat att grundprincipen bör vara att det som anges i tredje kapitlet första och sjuttonde paragraferna PBF som ska tillgodoses genom kravet om byggnaders lämplighet för sitt ändamål och att det bortsett från rena tillgänglighetsaspekter inte ligger i statens intresse att detaljreglera den fysiska utformningen av olika utrymmen i en bostad. De behov som ska tillgodoses kan enligt regeringen vara mycket olika beroende på exempelvis om bostaden är avsedd som studentboende eller äldreboende<SPAN class="ft182">.</SPAN><SPAN class="ft104">96</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">I BBR finns bestämmelserna om lämplighet för sitt ändamål för byggnader som innehåller bostäder och bostadskomplement i avsnitt 3:2.<SPAN class="ft100">97 </SPAN>Avsnittet innehåller föreskrifter och allmänna råd till antingen utformningskravet, det tekniska egenskapskravet eller båda. Avsnittet inleds i 3:211 med upplysningar om vilka delar i före- skrifterna som är utformningskrav respektive tekniska egenskaps-</P>
<P class="p842 ft67"><SPAN class="ft65">92</SPAN><SPAN class="ft66">Förordning (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">93</SPAN><SPAN class="ft66">Förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">94</SPAN><SPAN class="ft101">8 kap. 1 § första punkten och 4 § första stycket sjunde punkten PBL. 3 kap. 2 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">95</SPAN><SPAN class="ft101">3 kap. 1, 16 och 17 §§ PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">96</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 257.</P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">97</SPAN><SPAN class="ft68">Avsnitt 1:2, 1:22, och 3:2 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="p266dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368266x1.jpg/" id="p266img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">krav. I 3:212 finns en definition av matlagning. Därefter följer 3:22 som allmänt reglerar utformningen av bostäder, följd av föreskrifter i 3:221 – 3:228 för följande sorters bostäder:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bostäder i flera plan,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bostäder större än 55 kvadratmeter,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bostäder större än 35 kvadratmeter och högst 55 kvadratmeter,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bostäder om högst 35 kvadratmeter,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bostäder med gemensamma utrymmen, och</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">särskilda boendeformer för äldre.</SPAN></P>
<P class="p876 ft14">Avsnittet avslutas med 3:23 om bostadskomplement. Utformningen av bostäder påverkas av kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som finns i 3:1 i BBR. Nedan redogör vi för föreskrifterna och de allmänna råden i avsnitt 3:2 i BBR samt de föreskrifter och råd i 3:1 i BBR som behöver tillämpas tillsammans med 3:2 vid bostäders utformning.</P>
<P class="p85 ft19">Allmänt om utformning av bostäder</P>
<P class="p393 ft18">I 3:22 regleras allmänt om utformning av bostäder. Enligt föreskrif- ten ska bostäder dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning. Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.<SPAN class="ft114">98 </SPAN>I en bostad ska det enligt föreskriften finnas:</P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">minst ett rum för personhygien,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">inredning och utrustning för personhygien</SPAN><SPAN class="ft63">99</SPAN>,</P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">rum eller avskiljbar del av rum för matlagning,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">inredning och utrustning för matlagning</SPAN><SPAN class="ft63">100</SPAN>,</P>
<P class="p738 ft67"><SPAN class="ft65">98</SPAN><SPAN class="ft66">Tekniskt egenskapskrav enligt avsnitt 3:211 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">99</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">100</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="p267dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368267x1.jpg/" id="p267img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">entréutrymme med plats för ytterkläder med mera,</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">utrymmen för förvaring, och</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">inredning för förvaring</SPAN><SPAN class="ft63">101</SPAN>.</P>
<P class="p409 ft18">I föreskriftens andra stycke anges att avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet.</P>
<P class="p14 ft14">Till föreskriften finns ett allmänt råd som anger att en balkong, ute- plats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden. För dimensionerande mått och inredningslängder som enligt det all- männa rådet är lämpliga vid utformningen av bostaden hänvisar det allmänna rådet till standarden <SPAN class="ft48">Byggnadsutformning – Bostäder – In- vändiga mått (SS 91 42 21</SPAN>). Vidare anger rådet att plats för en kom- binerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. Det allmänna rådet innehåller också följande hänvisningar: regler om bostadskomple- ment finns i 3:23, regler om avfallsutrymmen i bostäder finns i 3:4 och regler om vädring, ljus och utblick finns i 6:253 respektive 6:3.</P>
<P class="p100 ft20">Standarden SS 91 42 21</P>
<P class="p101 ft14">Boverket hänvisar till standarden <SPAN class="ft48">Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått (SS 91 42 21</SPAN>). Boverket beskriver på PBL kunskaps- banken att det i standarden finns invändiga mått som gör bostaden möblerbar, tillgänglig och användbar. Den ger mått på möblerbart utrymme, fast inredning och fast utrustning samt betjäningsareor till dessa.<SPAN class="ft100">102 </SPAN>Den ger också mått för dörröppningar och passageareor. Måtten i standarden presenteras utifrån tre tillgänglighetsnivåer: nor- malnivå, höjd nivå och sänkt nivå. Normalnivån anger de mått som</P>
<P class="p709 ft67"><SPAN class="ft65">101</SPAN><SPAN class="ft108">Tekniskt egenskapskrav enligt avsnitt 3:211 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p877 ft147"><SPAN class="ft65">102</SPAN><SPAN class="ft146">Boverket, </SPAN><NOBR><A href="https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/bostadsutformning/utformningsstandard/">www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-</A></NOBR><A href="https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/bostadsutformning/utformningsstandard/"> byggregler/bostadsutformning/utformningsstandard/, </A>besökt <NOBR>2019-09-30.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="p268dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368268x1.jpg/" id="p268img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">behövs för tillgänglighet och användbarhet när manuell eller liten eldriven rullstol ska kunna användas.<SPAN class="ft63">103</SPAN></P>
<P class="p117 ft18">Ett förslag till ny standard om bostadsutformning remitterades våren 2019 och under hösten 2019 pågick ett arbete med att samman- ställa och arbeta in inkomna kommentarer. Ett öppet seminarium om standarden är enligt Svenska institutet för standarder (SIS) pla- nerat till januari 2020.<SPAN class="ft114">104</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Bostäder i flera plan</P>
<P class="p393 ft18">I 3:221 anges att i bostäder med flera plan ska entréplanet minst rymma:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">ett hygienrum enligt avsnitt 3:146,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">avskiljbar sängplats (sovalkov),</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">möjlighet till matlagning,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">utrymme för måltider,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">utrymme för sittgrupp,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">entréutrymme,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">utrymme för förvaring, och</SPAN></P>
<P class="p878 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas.</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Bostäder större än 55 kvadratmeter</P>
<P class="p147 ft18">I 3:222 regleras bostäder större än 55 kvadratmeter. Enligt före- skriften ska dessa utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för.</P>
<P class="p69 ft21">Till föreskriften finns ett allmänt råd som anger att bostäder med en boarea större än 55 kvadratmeter bör ha plats för parsäng i minst ett rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. Bostäder med en boarea större än 55 kvadratmeter som är avsedda för flera</P>
<P class="p85 ft119"><SPAN class="ft65">103</SPAN><SPAN class="ft66">Standarden </SPAN>Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga <SPAN class="ft67">mått (SS 91 42 21).</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">104</SPAN><SPAN class="ft68">SIS, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-10-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">studenter kan enligt rådet utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila.</P>
<P class="p21 ft19">Bostäder större än 35 och högst 55 kvadratmeter</P>
<P class="p110 ft14">I 3:223 regleras bostäder större än 35 kvadratmeter och högst 55 kvadratmeter. Dessa ska enligt föreskriften utformas med hänsyn till sin storlek. I sådana bostäder är det dock tillräckligt att antingen rummet för sömn och vila eller rummet med inredning och utrust- ning för matlagning är en avskiljbar del av ett rum. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria och ska utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet.</P>
<P class="p191 ft17">Enligt ett allmänt råd kan bostäder med en boarea större än</P>
<P class="p879 ft18">35 kvadratmeter och högst 55 kvadratmeter utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila.</P>
<P class="p100 ft19">Bostäder om högst 35 kvadratmeter</P>
<P class="p285 ft18">I 3:224 regleras bostäder om högst 35 kvadratmeter. Sådana bostäder ska utformas med hänsyn till sin storlek. I sådana bostäder får utrym- mena för funktionerna:</P>
<P class="p365 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och</SPAN></P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis.</SPAN></P>
<P class="p880 ft18">I ett allmänt råd till föreskriften rekommenderar Boverket att i bostä- der med en boarea om högst 35 kvadratmeter bör:</P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter brett,</SPAN></P>
<P class="p881 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft17">Vidare rekommenderar Boverket att:</P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">inredningslängden för matlagning bör vara minst 1,80 meter bred, och</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">inredningslängden för förvaring bör vara minst 1,20 meter bred.</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Studentbostäder om högst 35 kvadratmeter</P>
<P class="p104 ft21">I 3:225 regleras studentbostäder om högst 35 kvadratmeter. Sådana bostäder ska utformas med hänsyn till sin storlek. I enskilda student- bostäder med en boarea om högst 35 kvadratmeter gäller samma reglering som för bostäder om högst 35 kvadratmeter med undantag för att i sådana bostäder får utrymmen för funktionerna:</P>
<P class="p882 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">daglig samvaro, sömn och vila, samt måltider överlappa varandra helt eller delvis.</SPAN></P>
<P class="p883 ft18">och samma rekommendationer i ett allmänt råd som för bostäder om högst 35 kvadratmeter förutom att:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">utrymmet för inredningslängden för matlagning bör vara minst</SPAN></P>
<P class="p155 ft17">1,40 meter brett, och att:</P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">inredningslängden för matlagning bör vara minst 1,40 meter bred.</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Bostäder med gemensamma utrymmen</P>
<P class="p103 ft14">I 3:226 finns en föreskrift om bostäder med gemensamma utrym- men. För en grupp boende får de enskilda bostädernas rum för mat- lagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrym- mena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna. Vidare föreskrivs att för en grupp boende får de enskilda bostädernas inredning och utrust- ning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrym- men. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna. Bostäder avsedda för personer med nedsatt funktions- förmåga enligt 9 paragrafen 9 punkten lagen om stöd och service till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="p271dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368271x1.jpg/" id="p271img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft17">vissa funktionshindrade<SPAN class="ft63">105 </SPAN>och femte kapitlet sjunde paragrafen social- tjänstlagen<SPAN class="ft63">106</SPAN>, är undantagna från föreskriften.</P>
<P class="p61 ft18">En hänvisning finns till 3:228, där regler om särskilda boende- former för äldre finns.</P>
<P class="p74 ft19">Bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen</P>
<P class="p142 ft14">I 3:227 regleras bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen. Där anges att för en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får de enskilda bostädernas rum för person- hygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemen- samma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kom- penserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna. Vidare anges att för en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får dessutom de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrym- men. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna. Gemensamma delar av bostaden för personhygien ska finnas i nära anslutning och på samma plan som de enskilda bostä- derna. Varje rum för personhygien får högst delas av tre enskilda bostäder avsedda för en person. Gemensamma delar av bostaden för matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider ska finnas i nära anslutning till de enskilda bostäderna. Gemensamma delar av bostaden med inredning och utrustning för matlagning som ersätter motsvarande funktioner i de enskilda bostäderna får inte delas av fler än tolv enskilda bostäder avsedda för en person. Bostä- der avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 paragrafen 9 punkten lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och femte kapitlet sjunde paragrafen socialtjänst- lagen (2001:453), är undantagna från föreskriften.</P>
<P class="p61 ft18">En hänvisning finns till 3:228, där regler om särskilda boende- former för äldre finns.</P>
<P class="p885 ft67"><SPAN class="ft65">105</SPAN><SPAN class="ft108">Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">106</SPAN><SPAN class="ft109">Socialtjänstlagen (2001:453).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="p272dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368272x1.jpg/" id="p272img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p886 ft19">Bestämmelser i 3:1 i BBR som påverkar utformningen av bostäder</P>
<P class="p887 ft18">Avsnitt 3:1 i BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om bland annat tillgänglighet i bostäder.</P>
<P class="p888 ft18">Avsnitt 3:113 innehåller föreskrifter och allmänna råd om dimen- sionerande mått för rullstol i enskilda bostadslägenheter. Enligt det allmänna rådet är lämpliga dimensionerande vändmått vid bedöm- ning av tillgängligheten och användbarheten för en inomhusrullstol en cirkel med diametern 1,30 meter.</P>
<P class="p210 ft18">3:143 innehåller föreskrifter och allmänna råd om passagemått för dörrar i bostäder och till bostadskomplement. I det allmänna rådet anges lämpliga passagemått för dörrar till bostadskomplement. För dörrar i bostäder hänvisar Boverket i det allmänna rådet till passagemått och mått på betjäningsareor i standarden SS 91 42 21 (normalnivån).</P>
<P class="p69 ft14">Avsnitt 3:146 omfattar enskilda bostäder i ett plan. Avsnittet inne- håller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och använd- barhet avseende rum, balkonger, terrasser och uteplatser, dörr till huvudentrén och dörrar till rum i bostäder. För dimensionerande mått för tillgänglighet och användbarhet i rum hänvisar Boverket i det allmänna rådet till standarden SS 91 42 21 (normalnivån).</P>
<P class="p204 ft17">Avsnitt 3:147 omfattar bostäder i flera plan och anger att kraven i avsnitt 3:146 ska uppfyllas på hela entréplanet.</P>
<P class="p786 ft17">Avsnitt 3:148 anger att bostadskomplement ska vara tillgängliga och användbara.</P>
<P class="p889 ft53">Bestämmelser i trafikbullerförordningen kan påverka planlösningar</P>
<P class="p104 ft14">Bostadsbyggnader ska utformas på ett sätt som är lämpligt för att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivnings- buller. Det gäller vid planläggning och i ärenden om bygglov.<SPAN class="ft100">107 </SPAN>Vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenheter till följd av omgivningsbuller är uppfyllt ska bestämmelserna i tredje till åttonde paragraferna i förordningen om trafikbuller<SPAN class="ft100">108 </SPAN>vid bostadsbyggnader tillämpas. Förordningen innehåller bestämmelser om riktvärden för</P>
<P class="p486 ft67"><SPAN class="ft65">107</SPAN><SPAN class="ft66">2 kap. 6 a § första stycket andra punkten PBL.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">108</SPAN><SPAN class="ft68">Förordningen (2015:216) om trafikbuller (trafikbullerförordningen).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="p273dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368273x1.jpg/" id="p273img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbygg- nader samt om beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader.</P>
<P class="p120 ft14">Enligt förordningen bör buller från spårtrafik och vägar inte över- skrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggna- dens fasad.<SPAN class="ft100">109 </SPAN>Skälen för detta undantag var att det bör vara möjligt att bygga fler enrumslägenheter i bullerutsatta miljöer, utan att efter- sätta rimliga krav på en godtagbar bostadsmiljö.<SPAN class="ft100">110</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och</P>
<P class="p890 ft17"><SPAN class="ft23">06.00</SPAN><SPAN class="ft77">vid fasaden.</SPAN><SPAN class="ft63">111 </SPAN>Med bostadsrum avses rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn.<SPAN class="ft63">112</SPAN></P>
<P class="p720 ft14">Boverket har i allmänna råd om planering för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik uttalat att ju högre ljud- nivån är på trafiksidan, desto viktigare är det att åstadkomma en tyst sida. Normalt bör enligt Boverket minst hälften av bostadsrummen, och då i första hand sovrummen, vändas mot den tysta sidan. Sov- rum bör enligt verket vändas mot tyst sida för att tillgodose många människors (60 procent av befolkningen) önskemål att kunna sova med öppet fönster. Om sovrum orienteras mot den bullriga sidan finns det dessutom enligt verket alltid risk för sömnstörningar.<SPAN class="ft100">113</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">I den statliga utredning som föregick propositionen om trafik- bullerförordningen intervjuades kommuner om dåvarande tillämpning. Där framkom att avsteg från riktvärden och kompensationstänkande var vanligt. Exempel på kompensationslösningar innan bullerförord- ningen infördes var tyst sida, burspråk med avskärmande verkan, inbyggda gårdar som gav tyst uteplats, avskärmande glasskiva utan- för fönster eller balkong och andra tekniska lösningar. Ibland kom- penserades höga ljudnivåer utomhus med krav på lägre ljudnivåer</P>
<P class="p11 ft67"><SPAN class="ft65">109</SPAN><SPAN class="ft108">3 § i trafikbullerförordningen.</SPAN></P>
<P class="p356 ft102"><SPAN class="ft65">110</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2013/14:128, </SPAN>Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen<SPAN class="ft103">, s. 85.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">111</SPAN><SPAN class="ft108">4 § i trafikbullerförordningen.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">112</SPAN><SPAN class="ft107">2 § i trafikbullerförordningen.</SPAN></P>
<P class="p483 ft110"><SPAN class="ft65">113</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2008), </SPAN>Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik<SPAN class="ft69">, Allmänna råd 2008:1, s. 42.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="p274dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368274x1.jpg/" id="p274img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">inomhus. I de kommuner där studentbostäder byggdes i mycket buller- utsatta områden användes olika lösningar för att skapa bra boende- miljöer. Exempel på lösningar var smala genomgående lägenheter med en ljuddämpad sida, ljudavskärmande glasruta några centimeter utanför inåtgående vädringsfönster, icke öppningsbara fönster och loftgångar mot den bullriga sidan.<SPAN class="ft104">114</SPAN></P>
<P class="p891 ft19"><SPAN class="ft19">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Myndighetsrapporter och forskning om lämplighet för bostadsändamålet</SPAN></P>
<P class="p420 ft19">Lämplighetskrav som bedöms olika i olika kommuner</P>
<P class="p103 ft15">I kapitel 5 konstaterar vi att olika kommuner gör olika tolkningar av samma krav. Där framgår också att Boverket i rapporten <SPAN class="ft16">En mer för- utsägbar byggprocess </SPAN>redovisar att ett av de tre områden där tillverkare av seriebyggda hus, bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer sammantaget upplevde störst skillnad i tolkningen av bestämmel- serna var bostadsutformning. Vad det gäller bostadsutformning fram- fördes att kommunerna gör olika tolkningar av kraven på förvaring i en bostad, exempelvis gällande förvaringens storlek, tillgänglighet till förvaringen och var förvaringen ska finnas. Vidare framkom att föreskriften om avskiljbarhet och dess betydelse för behovet av fönster och för antalet fönster i kök tolkas olika av olika kommuner och att de mått som framgår av standarden SS 91 42 21 hanteras som krav.<SPAN class="ft104">115</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Bostadsundersökningar</P>
<P class="p103 ft14">Bostadsundersökningar är en central del av forskningen vid Cent- rum för boendets arkitektur (CBA). CBA undersöker både hur de boende uppfattar mätbara, praktiska funktioner som anges som mått och möblerbarhet i bestämmelser och de omätbara, kvalitativa och estetiska egenskaper som hör till rumsupplevelsen. Som den senare beskriver CBA medvetet gestaltade siktlinjer genom bostaden, en rumsorganisation som möjliggör alternativa sätt att röra sig mellan</P>
<P class="p892 ft103"><SPAN class="ft65">114</SPAN><SPAN class="ft101">Bullersamordningsutredningen, SOU 2013:57, </SPAN><SPAN class="ft102">Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet</SPAN>, s. 109.</P>
<P class="p515 ft69"><SPAN class="ft65">115</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2017), </SPAN><SPAN class="ft110">En mer förutsägbar byggprocess</SPAN>, rapport 2017:23, <SPAN class="ft110">s. </SPAN>23 och 143.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="p275dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368275x1.jpg/" id="p275img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p691 ft17">olika rum och omsorg om material och detaljer.<SPAN class="ft63">116 </SPAN>På uppdrag av oss har CBA sammanställt en rapport kallad <SPAN class="ft20">Den goda bostaden</SPAN>, där de har sammanställt relevant forskning. Nedan redogör vi för utdrag ur den rapporten.</P>
<P class="p775 ft14">I en studie från 2011 av <NOBR>Inga-Britt</NOBR> Werner och Kristina Grange om bostadsvärderingar framkom att de boende i huvudsak uppfat- tade och uppskattade de kvaliteter arkitekter strävat efter att åstad- komma. Kvaliteter såsom yteffektivitet, öppen planlösning, god möblerbarhet, utblickar och mycket dagsljus bedöms i deras under- sökning som mycket viktigt av de boende. Siktlinjer, flexibilitet och tydliga rumsformer fick omdömet ganska viktigt, medan överblick och rundgång fick omdömet inte så viktigt. Ett tidigare arbete av Ulla Westerberg och Jan Eriksson kom fram till liknande slutsatser.<SPAN class="ft100">117</SPAN></P>
<P class="p61 ft18">Internationellt har forskare kunnat urskilja grundläggande aktivi- teter i bostaden som är gemensamma, oavsett kultur. I en jämförelse mellan japanska och västerländska bostäder har Bernard Leupen identifierat följande sex basala aktiviteter: sova, umgås, äta, laga mat, sköta sin hygien och arbeta.<SPAN class="ft114">118</SPAN></P>
<P class="p74 ft19">Förändringar i bostaden genomförda av boende</P>
<P class="p110 ft14">I en studie av boendes genomförda förändringar i bostadsrätter upp- förda mellan 2001 och 2008, har boendeönskemål tydliggjorts när de har ritat in de förändringar som de har genomfört i planritningar.<SPAN class="ft100">119 </SPAN>Utifrån materialet har vi beställt en fördjupande rapport där ett antal tendenser i de boendes svar har identifierats.</P>
<P class="p14 ft21">Bostaden som helhet uppskattades när den uppfattades som genom- tänkt med sovrum och bad nära och gemensamma rumssamband för kök, matplats, vardagsrum och balkong. Även lättmöblerade och kva- dratiska rum uppskattades, och rundgång om det inte skapar omöbler-</P>
<P class="p893 ft136"><SPAN class="ft65">116</SPAN><SPAN class="ft122">K. Granath, </SPAN>Bostadens arkitektur<SPAN class="ft121">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">59–65</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft121">(2019). O. Nylander, </SPAN>Bostads- undersökningen, en del av bostadsforskningens historia<SPAN class="ft121">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">21–42</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft121">(2019).</SPAN></P>
<P class="p3 ft119"><SPAN class="ft65">117</SPAN><SPAN class="ft108">K. Granath, </SPAN>Bostadens arkitektur<SPAN class="ft67">, s. 60 i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft67">(2019).</SPAN></P>
<P class="p3 ft102"><SPAN class="ft65">118</SPAN><SPAN class="ft107">K. Granath, </SPAN>Bostadens arkitektur<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">59–65</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p114 ft136"><SPAN class="ft65">119</SPAN><SPAN class="ft122">P. Femenias et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft121">, rapport 2016:02, E2B2. P. Femenias et al. (2018), </SPAN>Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad<SPAN class="ft121">, rapport 2018:22, E2B2. P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten<SPAN class="ft121">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft121">(2019). Enkätundersökningen har besvarats av 313 hus- håll, vilket är drygt två tredjedelar av de 462 tillfrågade hushållen. Ett urval av dessa hushåll har även besökts och intervjuats. Medelinkomsten i de studerade områdena är </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">40–60</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> procent högre än medelinkomsten i Sverige.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="p276dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368276x1.jpg/" id="p276img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p894 ft18">bara ytor. Brister i materialkvalitet och detaljutförande fick kritik som exempelvis dålig placering av eluttag eller täckbitar i kök. Även det som upplevdes som outnyttjade ytor kritiserades. Det framkom också att bostäderna beboddes av fler personer än de ursprungligen var planerade för.<SPAN class="ft114">120</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">De förändringar som kan identifieras som drivna av lägenhetens planlösning har ofta gjorts för att skapa fler rum, ändra samband, byta funktion mellan ytor, ta bort outnyttjad yta eller öka möbler- barheten.<SPAN class="ft100">121 </SPAN>Exempelvis svarar en tredjedel av hushållen att de har ändrat lägenhetens planlösning. En knapp femtedel har gjort föränd- ringar i köket, av dessa har hälften satt upp en vägg mellan kök och vardagsrum och hälften har tvärt om skapat en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum. Tendensen är att yngre hushåll öppnar upp köken medan äldre stänger igen, men förhållandet är inte sta- tistiskt säkerställt.<SPAN class="ft100">122 </SPAN>I en del lägenheter har sambanden mellan rum förändrats för att få en tydligare privat del med sovrum och en del där vardagsrum och kök får en öppen planlösning.<SPAN class="ft100">123 </SPAN>En sjättedel har skapat ett eller flera nya rum i lägenheten. Drygt hälften av dem som skapat fler rum är barnfamiljer. Nya rum har till exempel skapats genom att dela större rum med flera fönster i två rum. I ett fåtal fall har hushållen byggt en låda i vardagsrummet för att skapa ett sov- rum, eller byggt om en klädkammare med eller utan fönster till ett barnrum. Många av de lägenheter där det har skapats fler rum har haft en fönsterindelning som har underlättat en delning. Några hushåll har tvärtom slagit ihop två rum till ett större. Det är ofta ett sovrum som har slagits ihop med vardagsrummet, eller en kläd- kammare som har slagits ihop med ett intilliggande sovrum.<SPAN class="ft100">124</SPAN></P>
<P class="p413 ft21">De boende uppskattade generös, genomtänkt och samlad förvar- ing som inte sticker ut eller hindrar siktlinjer och som utnyttjar höjden i bostaden. Vidare uppskattades sociala och välplanerade kök</P>
<P class="p486 ft136"><SPAN class="ft65">120</SPAN><SPAN class="ft122">C. Holmström (2018), </SPAN>Möter byggregler boendes förväntningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad<SPAN class="ft121">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2–4.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p895 ft102"><SPAN class="ft65">121</SPAN><SPAN class="ft101">P. Femenias et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft103">, rapport 2016:02, E2B2. P. Femenias et al. (2018), </SPAN>Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad<SPAN class="ft103">, rapport 2018:22, E2B2.</SPAN></P>
<P class="p713 ft102"><SPAN class="ft65">122</SPAN><SPAN class="ft101">P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala håll- barheten<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft103">(2019).</SPAN></P>
<P class="p713 ft102"><SPAN class="ft65">123</SPAN><SPAN class="ft101">P. Femenias et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft103">, rapport 2016:02, E2B2, s. 29.</SPAN></P>
<P class="p715 ft110"><SPAN class="ft65">124</SPAN><SPAN class="ft68">P. Femenias, </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbar- heten<SPAN class="ft69">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">45–57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> i </SPAN>Den goda bostaden <SPAN class="ft69">(2019).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="p277dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368277x1.jpg/" id="p277img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">med bra arbetsytor och med hög materialkvalitet. Effektiva badrum uppfattades som en funktionell yta med förvaring i motsättning till ett stort rum med endast toalett, tvättställ och dusch. I de boendes strävan efter bostäder som fungerar för deras behov byggdes de dimensionerande mått som anges i SS 91 42 21 (normalnivå) bort för att exempelvis skapa den förvaring som de önskade i bostaden inklu- sive i badrummet. Ytorna är dock möjliga att återfå om förvaringen tas bort igen.<SPAN class="ft114">125</SPAN></P>
<P class="p120 ft18">Det framgår av studien att inre renovering (ytskikt, utbyte och tillägg av utrustning och fast inredning) och ändring av planlösning har lett till materialkrävande följdåtgärder. Dessa följdåtgärder är exempelvis golvbyten när fast inredning har flyttats. En konsekvens är att över en period på femtio år motsvarar dessa förändringar 40 pro- cent större klimatpåverkan än motsvarande generellt antaget nor- malt inre underhåll.<SPAN class="ft114">126</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Forskning om vridbara toaletter</P>
<P class="p382 ft15">Ett pågående projekt i Stockholms stad prövar innovationer.<SPAN class="ft104">127 </SPAN>I en av innovationerna har, i samarbete med Norge och andra offentliga och privata aktörer, ergonomi och hjälpares arbetsmiljö studerats utifrån hur badrum kan utformas. Ett bra stöd i utformningen av badrum kan leda till mindre behov av hjälp, så att den boende klarar sig själv eller behöver stöd av en i stället för två personer. Innova- tionen är en prototyptoalett som är höj- och sänkbar samt vridbar 180 grader. Prototypen förutsätter mindre yta och en placering av toaletten nära handfatet. Denna lösning möjliggör ett mindre badrum, vilket minskar risken för fallskador.<SPAN class="ft104">128</SPAN></P>
<P class="p896 ft136"><SPAN class="ft65">125</SPAN><SPAN class="ft122">C. Holmström (2018), </SPAN>Möter byggregler boendes förväntningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad<SPAN class="ft121">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2–4.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p494 ft102"><SPAN class="ft65">126</SPAN><SPAN class="ft101">P. Femenias et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft103">, rapport 2016:02, E2B2. P. Femenias et al. (2018), </SPAN>Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad<SPAN class="ft103">, rapport 2018:22, E2B2, s.4.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">127</SPAN><SPAN class="ft101">Stockholms stad, </SPAN><A href="http://www.verklighetslabbet.se/">www.verklighetslabbet.se/ </A>besökt <NOBR>2019-11-20.</NOBR> Projektet är bland annat finansierat av Vinnova.</P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">128</SPAN><SPAN class="ft109">Stockholms stad, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-11-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="p278dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368278x1.jpg/" id="p278img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämparnas syn på lämplighet för ändamålet</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Att staten ställer krav på bostäders lämplighet för sitt ändamål</P>
<P class="p104 ft14">I de inledande rundabordssamtalen framhöll representanter för de boende att byggreglerna ska försvara en grupp som inte kan tala för sig själva. Samtidigt menade andra aktörer att bestämmelserna borde innehålla färre detaljkrav, att det som är lätt att ändra i efterhand inte behöver regleras och kraven på lämplighet för sitt ändamål driver kostnader och därför borde tas bort.<SPAN class="ft100">129 </SPAN>Tillämpare vid en innova- tionsworkshop påpekade att ett syfte med byggreglerna är att skydda boende från dåliga bostadslösningar och när vi i dag inte har en bostadsmarknad i balans är det fortsatt av vikt att det finns statliga bestämmelser.<SPAN class="ft100">130 </SPAN>Under hearingen poängterade tillämpare att bostä- der inte är en vara som andra varor och att samhället därför behöver garantera kvalitet över tid och att flera generationer kan bo i en bostad, inte bara den första som flyttar in. De menade därför att staten behöver ställa vissa basala krav.<SPAN class="ft100">131 </SPAN>Även vår referensgrupp menade att staten behöver fastställa krav för att säkerställa goda bostä- der, men att de krav som finns i dag är för detaljerade.<SPAN class="ft100">132</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">I en övergripande enkät som vi har låtit ställa till professionella och offentliga aktörer inom samhällsbyggnadsområdet gällande deras syn på om staten ska ställa krav på utformning av bostaden eller inte uppgav kommuner, länsstyrelser och myndigheter i högre grad än övriga att de tycker att staten bör ställa krav på utformning (63 pro- cent). De som i högst grad motsäger sig detta är fastighetsbolag, bygg- materialsproducenter samt byggbolag och exploatörer, där 78, 74 respektive 66 procent anser att staten inte ska ställa krav på utform- ning av en bostad. Bland arkitekter och tekniska konsulter är ungefär lika många positiva som negativa.<SPAN class="ft100">133 </SPAN>Se figur 6.4 nedan.</P>
<P class="p897 ft67"><SPAN class="ft65">129</SPAN><SPAN class="ft66">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">130</SPAN><SPAN class="ft66">Innovationsworkshop </SPAN><NOBR>2018-02-14.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">131</SPAN><SPAN class="ft101">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">132</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">133</SPAN><SPAN class="ft68">Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning, </SPAN><NOBR>2017-08-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="p279dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368279x1.jpg/" id="p279img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr39 td241"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr9 td108"><P class="p209 ft125">Ja</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr9 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr9 td161"><P class="p728 ft125">Nej</P></TD>
<TD class="tr39 td236"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr9 td149"><P class="p431 ft130">Tveksam/Vet ej</P></TD>
<TD class="tr39 td121"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td45"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td148"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td241"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td213"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td214"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td242"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td121"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td45"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td148"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td241"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td236"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td45"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr35 td148"><P class="p34 ft162"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td241"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td108"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td52"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td45"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr32 td243"><P class="p677 ft125">Fastighetsbolag</P></TD>
<TD class="tr32 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td108"><P class="p35 ft125">19</P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td52"><P class="p182 ft125">78</P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td45"><P class="p52 ft125">3</P></TD>
<TD class="tr32 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr15 td243"><P class="p677 ft130">Byggmaterialproducenter</P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td212"><P class="p323 ft125">24</P></TD>
<TD class="tr15 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td52"><P class="p898 ft125">74</P></TD>
<TD class="tr15 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td45"><P class="p431 ft125">2</P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr15 td243"><P class="p677 ft125">Byggbolag/Exploatörer</P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td212"><P class="p240 ft125">32</P></TD>
<TD class="tr15 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td52"><P class="p728 ft125">66</P></TD>
<TD class="tr15 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td45"><P class="p431 ft125">2</P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td243"><P class="p677 ft125">Arkitekter</P></TD>
<TD class="tr12 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td212"><P class="p271 ft125">42</P></TD>
<TD class="tr12 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td52"><P class="p271 ft125">49</P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p198 ft125">9</P></TD>
<TD class="tr12 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr15 td243"><P class="p677 ft125">Kommun/LS/Myndighet</P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td72"><P class="p898 ft125">63</P></TD>
<TD class="tr15 td52"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr15 td121"><P class="p35 ft125">34</P></TD>
<TD class="tr15 td45"><P class="p52 ft125">3</P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td241"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td117"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td244"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td105"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td117"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td161"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td236"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td52"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td121"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td45"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr43 td148"><P class="p34 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr32 td245"><P class="p431 ft125">0</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr32 td212"><P class="p52 ft125">20</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td72"><P class="p35 ft125">40</P></TD>
<TD class="tr32 td52"><P class="p261 ft125">60</P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p35 ft125">80</P></TD>
<TD class="tr32 td45"><P class="p35 ft125">100</P></TD>
<TD class="tr32 td148"><P class="p35 ft125">120</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p864 ft21">Förväntningarna från samma grupp på vad en ny bostad ska innehålla var, utifrån fasta svarsalternativ, främst dagsljusinsläpp <NOBR>(93–98</NOBR> pro- cent i de olika grupperna), öppningsbara fönster <NOBR>(88–95</NOBR> procent), köksinredning <NOBR>(72–91</NOBR> procent), bredbandsanslutning <NOBR>(73–82</NOBR> procent), vitvaror <NOBR>(59–79</NOBR> procent) och cykelparkering <NOBR>(60–84</NOBR> procent), var- efter förråd, garderober, tvättmöjligheter, parkeringsplats, balkong följde. I samma enkätundersökning blev även allmänheten tillfrågad om förväntningar på planlösning, fast inredning och bredband i en ny bostad utifrån fasta svarsalternativ. Förväntningarna från allmän- heten var högst på ett eget badrum med dusch eller badkar (87 pro- cent) följt av köksinredning (76 procent) och vitvaror (75 procent). Därefter angavs garderober (64 procent), bredbandsanslutning (63 pro- cent), städskåp (41 procent), plats för dubbelsäng (36 procent) och skrivbord (16 procent).<SPAN class="ft105">134</SPAN></P>
<P class="p899 ft14">I kvalitativa djupintervjuer som vi har genomfört med tio prak- tiserande arkitekter och en forskare framkom att PBF:s bestämmelse om lämplighet svarar mot de praktiserande arkitekternas uppfatt- ning av rimliga förväntningar på en bostad. De intervjuade uppgav dock att förordningens formulering om <SPAN class="ft48">i skälig utsträckning </SPAN>ger ett</P>
<P class="p842 ft69"><SPAN class="ft65">134</SPAN><SPAN class="ft109">Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning, </SPAN><NOBR>2017-08-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="p280dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368280x1.jpg/" id="p280img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft21">väl stort tolkningsutrymme, men att preciseringarna i BBR har begränsat det för kraftigt. Några arkitekter efterfrågade ett fåtal tyd- liga föreskrifter och var kritiska till stora delar av de preciseringar som föreskrifterna, allmänna råden och standarden SS 91 42 21 ger om hur en bostad ska vara utförd för att i skälig utsträckning ha avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, mål- tider, hygien och förvaring. Även preciseringarna av inredning och utrustning kritiserades. En av de intervjuade arkitekterna beskrev att strukturen i 3:2 i BBR, med en allmän föreskrift och efterkommande föreskrifter som medger avsteg, är problematisk eftersom undan- tagen inte skapar en pedagogisk och logisk helhet. Arkitekten menade att avsnittet skapar problem hos både konsulter och byggherrar, eftersom det är svårt att lära sig utantill och krävs lång bostadsritar- erfarenhet för att tolka de ramar som ges.<SPAN class="ft105">135</SPAN></P>
<P class="p900 ft19">Behov av långsiktig flexibilitet i bostaden för olika boendeformer</P>
<P class="p104 ft14">Vid våra rundabordssamtal, flera besök under Sverigeturnén, under den innovationsworkshop som vi genomfört och ett referensgrupps- möte har såväl kommuner som aktörer på byggherresidan kritiserat bestämmelserna i BBR för att skapa ett likriktat och oflexibelt bostadsbestånd.<SPAN class="ft100">136 </SPAN>Deltagarna i rundabordssamtalen ansåg att bestäm- melserna behöver förändras för att möta ett mer varierat behov med olika boendeformer, olika familjekonstellationer samt att funktions- nedsättningar ökar med åldern. Behov av bostäder för kompisboende samt mindre bostäder med gemensamma ytor förväntades öka. Del- tagarna förutspådde vidare att morgondagens bostäder behöver kunna förändras över tid exempelvis genom flyttbara väggar och att en villa kan delas upp i flera bostäder.<SPAN class="ft100">137 </SPAN>Även under Sverigeturnén lyftes behov att bygga bostäder som kan växa och krympa.<SPAN class="ft100">138 </SPAN>Det behövs utrymme för innovation för fastighetsägare som utgår ifrån fastig-</P>
<P class="p85 ft67"><SPAN class="ft65">135</SPAN><SPAN class="ft66">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">136</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Botkyrka <NOBR>2018-05-17.</NOBR> Innovationsworkshop <NOBR>2018-02-14.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">137</SPAN><SPAN class="ft66">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">138</SPAN><SPAN class="ft68">Sverigeturné: möten i Karlstad </SPAN><NOBR>2018-03-06,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Botkyrka <NOBR>2018-05-17.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="p281dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368281x1.jpg/" id="p281img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">hetsägarens ambition och de boendes önskemål.<SPAN class="ft100">139 </SPAN>Under vår hear- ing menade deltagarna att projekt som inte är tänkta för en kärn- familj eller ett singelhushåll hindras. Kritik lyftes också mot att dagens lägstanivå blivit så dyr att få kan efterfråga den och att trångboddhet behöver mötas med högre flexibilitet i statens kravställande. De menade vidare att vissa krav är för detaljerade.<SPAN class="ft100">140</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Vid vår innovationsworkshop påpekades även att det finns behov av ökad flexibilitet i BBR för brukaren att börja med en storlek på bostaden och sedan bygga ut själv efter hand. De menade att rela- tioner och hushållssammansättning varierar över tid och att bestäm- melserna i BBR bör ta höjd för det så att den boendes liv kan bibe- hållas på samma plats. De menade också att det finns en vinst i att blanda åldrar i samhället vilket talar för ett diversifierat bostads- utbud.<SPAN class="ft114">141</SPAN></P>
<P class="p61 ft18">En kommun uttryckte kritik mot att lämplighetskraven i BBR utgår ifrån en viss familjesituation som inte svarar mot behoven hos dagens olika familjekonstellationer.<SPAN class="ft114">142</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Referensgruppen menade att det finns behov av att ha ett lång- siktigt perspektiv på byggnader, gärna 100 år och mer, och att det därför behövs högre generalitet i kraven.<SPAN class="ft100">143 </SPAN>I djupintervjuerna menade arkitekterna att den långsiktiga användningen är viktig för att kunna åldras i hemmet. Samtidigt ansåg de att andra förändringar under livet, som personer som bor i bostaden kommer att gå igenom, inte alls hanteras i BBR. Det kan handla om behovet av anpassning när barn kommer in i familjelivet och när barn flyttar ut, att lägenheten behöver kunna indelas för att växa med barn och sedan för att krympa. Flera tog upp att BBR kunde tillåta större flexibilitet i planlösning vid genomförandet, så länge ett grundscenario med högre grad av till- gänglighet i planlösningen är möjlig inom bostadens väggar. Därmed skulle en större diversitet av planlösningar tillåtas och alternativa lös- ningar över tid förberedas. Det vore en fördel om bestämmelserna inte hindrade utan stöttade planering av olika framtida lösningar.<SPAN class="ft100">144</SPAN></P>
<P class="p901 ft67"><SPAN class="ft65">139</SPAN><SPAN class="ft108">Sverigeturné: möte i Jönköping </SPAN><NOBR>2018-03-14.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">140</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">141</SPAN><SPAN class="ft107">Innovationsworkshop </SPAN><NOBR>2018-02-14.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">142</SPAN><SPAN class="ft107">Länsstyrelsen i Hallands län, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">143</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-09-26</NOBR> och <NOBR>2019-02-13.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">144</SPAN><SPAN class="ft109">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="p282dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368282x1.jpg/" id="p282img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Generella krav utan särskillnad i kategoriboenden efterfrågas</P>
<P class="p104 ft14">Vid rundabordssamtalen och innovationsworkshopen framfördes kritik mot bestämmelser av så kallade kategoriboenden, det vill säga bostäder som riktar sig enbart till en viss grupp av boende i stället för alla människor, som till exempel studentbostäder. Kritiken bestod främst i att det kan variera över tid vem som bor i en bostad och att en uppdelning av bostadsbeståndet kan leda till ålderssegregation.<SPAN class="ft100">145 </SPAN>Sveriges förenade studentkårer framhöll att det inte är önskvärt att skilja mellan studentbostäder och andra bostäder och att student- bostäder inte heller bör ses som tillfälliga bostäder.<SPAN class="ft100">146</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Avskiljbara utrymmen</P>
<P class="p103 ft15">Majoriteten av de intervjuade arkitekterna ansåg att bestämmelsen i BBR om avskiljbarhet, som anger att ett avskiljbart utrymme ska ha tillgång till fönster i fasad och vara fysiskt avskiljbart med väggar, motsvarar det som arkitekterna förväntade. De menade att syftet med en avskiljbar del av ett rum borde vara att möjliggöra ett nytt rum. Fönster ses som en förutsättning för ett rum och en av de till- frågade påpekade att det även motsvarar vad allmänheten i regel förväntar sig av ett rum.<SPAN class="ft104">147</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Samtidigt lyfte några arkitekter behov av ytterligare en kravnivå för avskiljbarhet som främst rör ljud, och i vissa fall indirekt ljus, men inte skapar behov av ett fönster. Som exempel på sådana utrym- men nämns framför allt sovplats, i form av sovalkov, och köksinred- ning. Även under Sverigeturnén framkom att kraven på dagsljus för bostäder i avsnitt 6 om hälsa, hygien och miljö i BBR inte sågs som relevanta för samtliga utrymmen i en bostad och ifrågasattes när det gäller matlagning och sovutrymme.<SPAN class="ft100">148 </SPAN>Även deltagarna i vår referens- grupp menade att det i utrymme för matlagning och sovalkov inte är lika viktigt som i övriga med direkt dagsljusinsläpp.<SPAN class="ft100">149</SPAN></P>
<P class="p902 ft103"><SPAN class="ft65">145</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Innovationsworkshop <NOBR>2018-02-12.</NOBR> Kod arkitekter, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-02-14.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">146</SPAN><SPAN class="ft66">Sveriges förenade studentkårer, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-13.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">147</SPAN><SPAN class="ft66">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">148</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Uppsala, <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Malmö, <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Föreningen för Hållbart byggande i Värmland, möte <NOBR>2018-03-06.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">149</SPAN><SPAN class="ft68">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="p283dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368283x1.jpg/" id="p283img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft14">Flera arkitekter menade att det först vid tre personer eller tre rum uppstår behov av avskiljbarhet, för exempelvis ljudmiljö i relation till barn eller inneboende. De flesta arkitekter reflekterade kring avskilj- barhet utifrån såväl bostadens ytor som hur många personer den är avsedd för. Huruvida avskiljbarhet bäst preciseras i relation till perso- ner eller i relation till kvadratmeter rådde det oenighet om.<SPAN class="ft100">150</SPAN></P>
<P class="p120 ft15">Såväl deltagare i vår referensgrupp som i en fokusgrupp med arkitekter och bostadsutvecklare samt några tillfrågade kommuner ses badrummet som det utrymme som alltid ska vara avskiljbart ur lukt- och ljudaspekt.<SPAN class="ft104">151 </SPAN>För mindre bostäder för en person eller ett rum krävs ingen avskiljbarhet utöver badrum, enligt arkitekterna.<SPAN class="ft104">152</SPAN></P>
<P class="p120 ft15">I samtalen med fokusgruppen om vilka utrymmen som behöver kunna avskiljas med respektive utan fönster framkom också att sovutrymmen behöver kunna skiljas av med fönster i medelstora och större bostäder, men att övriga utrymmen som samvaro, matlagning, måltider och förvaring inte behöver kunna skiljas av. Däremot ut- mynnade diskussionerna i att det i utrymme för samvaro och mål- tider behövs fönster och ges möjlighet till utblick, men att det i mat- lagning inte behövs fönster och avskiljbarhet. Enligt uppgift före- kommer det att klädkammare, som saknar dagsljus och ventilation, används som barnrum.<SPAN class="ft104">153</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">Bland andra tillämpare rådde dock delade meningar om det behövs avskiljbarhet mellan kök och andra utrymmen. Å ena sidan framhölls att avskiljbarheten på ett negativt sätt styr placering av fönster och hur ytor kan utnyttjas och i dag är det vanligt med öppen planlös- ning mellan <NOBR>kök-,</NOBR> mat- och vardagsrum.<SPAN class="ft100">154 </SPAN>Å andra sidan uppgav boenderepresentanter att dagens öppna planlösningar mellan kök och vardagsrum skapar hög ljudnivå inomhus och att möjligheten att dela av <NOBR>kök-,</NOBR> mat och vardagsrum fortsatt behövs för att bostäder ska fungera över tid för alla människor.<SPAN class="ft100">155</SPAN></P>
<P class="p466 ft67"><SPAN class="ft65">150</SPAN><SPAN class="ft108">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p617 ft121"><SPAN class="ft65">151</SPAN><SPAN class="ft122">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019. Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-09-04.</NOBR> Fokusgruppsmöten <NOBR>2019-09-25,</NOBR> <NOBR>2019-10-04,</NOBR> <NOBR>2019-10-10</NOBR> och <NOBR>2019-10-17.</NOBR> Trestadsgruppen medverkande Göteborg och Malmö, möte <NOBR>2019-10-15.</NOBR></P>
<P class="p622 ft103"><SPAN class="ft65">152</SPAN><SPAN class="ft101">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019. Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">153</SPAN><SPAN class="ft108">Fokusgruppsmöten </SPAN><NOBR>2019-09-25,</NOBR> <NOBR>2019-10-04,</NOBR> <NOBR>2019-10-10</NOBR> och <NOBR>2019-10-17.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">154</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné, möte i Malmö, </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">155</SPAN><SPAN class="ft109">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="p284dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368284x1.jpg/" id="p284img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft183">Reglering sker både utifrån kvadratmeter och antal personer</P>
<P class="p325 ft19"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft83">trots att det inte överensstämmer med verkligt antal boende</SPAN></P>
<P class="p393 ft18">Enligt vår referensgrupp bör lämplighetskrav uttryckas i kvadrat- meter och kubikmeter, men inte utifrån antal personer som är tänkta att bo där eftersom det ändå inte behöver överensstämma med hur många som faktiskt bor där.<SPAN class="ft114">156</SPAN></P>
<P class="p87 ft15">Arkitekterna i djupintervjuerna beskriver att föreskrifterna om lämplighet i praktiken verifieras utifrån antalet sängar i planritning enligt standarden SS 91 42 21. När bostaden är klar kan dock fler personer bo i den. Det är även något som speglas vid försäljning då bostaden i försäljningsinformationen kan möbleras för ett större antal personer. Det möjliggör för marknaden att erbjuda en tillräck- ligt stor bostad med bra fördelning av rum för de människor som annars skulle stå utan bostad av ekonomiska skäl. En av de inter- vjuade arkitekterna poängterade också att vissa föreskrifter hänvisar till antal personer och andra till kvadratmeter.<SPAN class="ft104">157</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Kvadratmetergränser styr i hög grad utformningen av bostäder</P>
<P class="p384 ft14">Under flera besök på vår Sverigeturné, i vår referensgrupp och i intervjuer med arkitekterna har det genomgående framförts kritik mot dagens kvadratmetergränser i lämplighetsavsnittet i BBR.<SPAN class="ft100">158 </SPAN>Under Sverigeturnén kritiserade deltagare i majoriteten av de besökta städerna de gränser för olika lämplighetskrav som inträder vid 35 kva- dratmeter respektive 55 kvadratmeter. Kvadratmetergränserna begrän- sar förutsättningar exempelvis när en byggnad skulle tillåta en eller några kvadratmeter extra med högre boendestandard som följd, men där byggherren avstår från att införliva dessa extra kvadratmeter i bostaden på grund av den högre kravnivån. I stället kan byggherren välja att använda dessa kvadratmetrar till blindschakt eller allmänna ytor.<SPAN class="ft100">159 </SPAN>Kraven leder även till att ett stort antal lägenheter av en viss storlek produceras, exempelvis tvårumslägenheter på 54 kvadrat-</P>
<P class="p432 ft67"><SPAN class="ft65">156</SPAN><SPAN class="ft66">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">157</SPAN><SPAN class="ft66">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">158</SPAN><SPAN class="ft122">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Tengbom, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-05-21.</NOBR> Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019. Referensgruppsmöte <NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">159</SPAN><SPAN class="ft68">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="p285dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368285x1.jpg/" id="p285img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">meter, samtidigt som det finns behov av trerumslägenheter på ytter- ligare ett tiotal kvadratmeter och som med nuvarande bestämmelser blir för dyra för den tänkta målgruppen.<SPAN class="ft114">160</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Också i majoriteten av arkitektintervjuerna påtalades att dagens gränser på 35 och 55 kvadratmeter gör det mycket svårt eller omöj- ligt att åstadkomma bra bostäder på <NOBR>35–40</NOBR> respektive <NOBR>56–60</NOBR> kvadrat- meter, vilket skulle varit möjligt om inte gränserna var fasta.<SPAN class="ft100">161 </SPAN>Del- tagare i referensgruppen framhöll vidare att detta innebär ett likriktat bostadsbestånd vad det gäller utbudet av lägenhetsstorlekar, men även att bostädernas planlösning blir så likriktad att 90 procent av lägenhe- terna på 54 kvadratmeter är mer eller mindre likadant utformade.<SPAN class="ft100">162</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">En sovrumslösning blir styrande för bostäder över 55 kvadratmeter</P>
<P class="p142 ft18">De intervjuade arkitekterna uppfattade föreskrifter och allmänna råd för bostäder över 55 kvadratmeter som negativt styrande. Att skriv- ningen om parsäng 2016 flyttades från föreskrift till allmänt råd har inte förändrat praxis menade de. Arkitekterna var kritiska till att det allmänna rådet anger att bostäder större än 55 kvadratmeter bör ha plats för en parsäng, då det leder till planering av ett stort rum och motverkar planlösningar med flera jämnstora rum, vilket bättre svarar mot många av dagens olika boendekonstellationer. Om en bostad utformas med ett tillgängligt sovrum med parsäng och ett eller två mindre sovrum, kan de mindre sovrummen i sin tur bli så små att endast en säng och rörelseyta möjliggörs. Rummet med tillgänglig parsäng är inte heller tillräckligt stort för att kunna avdelas i två rum.<SPAN class="ft114">163</SPAN></P>
<P class="p21 ft20">Lättnader för bostäder under 55 kvadratmeter möjliggör för kreativitet</P>
<P class="p110 ft21">De intervjuade arkitekterna uppgav att de lättnader som genomförts för <NOBR>35–55</NOBR> kvadratmeter har öppnat upp för större innovation och flexibilitet i lösningen av dessa lägenhetsstorlekar. Utifrån dessa föreskrifter kan en bostad under 55 kvadratmeter ritas som en trea med tillgängligt enkelsovrum, arbetsrum, vardagsrum och kök. Den</P>
<P class="p700 ft67"><SPAN class="ft65">160</SPAN><SPAN class="ft108">Sverigeturné: möte i Karlstad </SPAN><NOBR>2018-03-06.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">161</SPAN><SPAN class="ft108">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">162</SPAN><SPAN class="ft107">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">163</SPAN><SPAN class="ft109">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="p286dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368286x1.jpg/" id="p286img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft18">lägenheten efterfrågas i praktiken troligen av en målgrupp domine- rad av en ensamstående förälder med ett till två barn. Skulle däremot föreskriften relateras till person och standarden SS 91 42 21 (normal- nivå) skulle det innebära större sovrum, utökad kökslängd och för- varing samt mindre samvaroytor. Det skulle leda till att bostaden som helhet blir sämre och troligtvis en tvårumslägenhet där ingen familjemedlem får eget rum.<SPAN class="ft114">164</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Överreglering av dimensionerande mått och inredningslängder</P>
<P class="p104 ft14">Både deltagarna i våra rundabordssamtal, referensgrupp och hearing samt majoriteten av de intervjuade arkitekterna har riktat kring mot standard SS 91 42 21 som Boverket hänvisar till i ett allmänt råd.<SPAN class="ft100">165 </SPAN>Under rundabordssamtalen framförde arkitekter och konsulter att hänvisningen är ett problem eftersom standarden i praktiken blir styrande.<SPAN class="ft100">166 </SPAN>Deltagare i vår referensgrupp menade att standarden är föråldrad, att den garanterar tillgänglighet men inte möter andra bostadsbehov och kvaliteter, att den är för detaljerad till exempel gällande köksinredning utan att nödvändigtvis svara mot faktiska behov samt att den låser lösningar efter ett hypotetiskt antal perso- ner som ska använda bostaden.<SPAN class="ft100">167 </SPAN>Deltagare i hearingen kritiserade att standarden SS 91 42 21 anger dimensionerande mått runt förvar- ing som om det vore en fast inredning.<SPAN class="ft100">168 </SPAN>Under arkitektintervjuerna beskrevs att förvaring sällan utformas som fast inredning, utan ställs på plats som fria moduler och kan flyttas. Möbler får inkräkta på andra dimensionerande mått och det menar tillämparna vore rimligt även för förvaring. Sättet att ställa krav påverkar ytbehovet.<SPAN class="ft100">169 </SPAN>I en kommun under Sverigeturnén påpekade tillämpare att ekonomisk hänsyn inte syns i standardens måttplanering.<SPAN class="ft100">170</SPAN></P>
<P class="p87 ft14"><SPAN class="ft17">I</SPAN><SPAN class="ft84">arkitektintervjuerna framkom att inrednings- och utrustnings- nivåerna i standarden inte är anpassade till de bostadsstorlekar som byggs i dag, vilket innebär att i mindre lägenheter tar inredningen så</SPAN></P>
<P class="p903 ft67"><SPAN class="ft65">164</SPAN><SPAN class="ft66">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p592 ft121"><SPAN class="ft65">165</SPAN><SPAN class="ft122">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2019-03-27</NOBR> och <NOBR>2019-05-08.</NOBR> Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni –</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft121">28</SPAN><SPAN class="ft66">augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">166</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">167</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-03-27</NOBR> och <NOBR>2019-05-08.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">168</SPAN><SPAN class="ft101">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">169</SPAN><SPAN class="ft101">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">170</SPAN><SPAN class="ft68">Sverigeturné: möte i Stockholm </SPAN><NOBR>2018-05-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="p287dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368287x1.jpg/" id="p287img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">stor plats att det finns en risk för att samvaroutrymmen inte får den yta som behövs. Majoriteten av de intervjuade arkitekterna såg omfatt- ningen och detaljeringsgraden av de dimensionerande mått och inred- ningslängder som finns i SS 91 42 21 som likriktande och menade att måtten dessutom styr i en riktning som inte efterfrågas. De menade att för att möjliggöra ett mer diversifierat utbud behöver mängden dimensionerande mått och detaljeringen i inredningslängderna minska. De menade också att dimensionerande mått angivna per person i standarden SS 91 42 21 driver utrymmes- och inredningsytor på ett sätt som hindrar kreativa lösningar. Flertalet av de tillfrågade arki- tekterna framförde att kökslängd och beredningsyta är relaterad till antalet personer i bostaden, men att detaljeringen av vad som ska ingå i köksbänks- och köksskåpslängd kan lösas på många sätt och att de lösningar som anges i SS 91 42 21 är föråldrade. Flera av arki- tekterna menade dock att vissa utrymmeskrav för kök, badrum och förvaring är grundläggande för att rita bostäder.<SPAN class="ft100">171</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Grundläggande krav på tillgänglighet lyfts fram</P>
<P class="p110 ft14">Under intervjuserien med arkitekter framhöll samtliga att det finns ett antal tillgänglighetsmått i BBR och i SS 91 42 21 som är grund- läggande för bostadsritande. Dessa är fritt passagemått, öppnings- mått till entré och dörrar, rörelsemått som möjliggör för en person med nedsatt rörelseförmåga att öppna dörrar och vändradien på 1 300 mm för inomhusrullstol. Alla dessa mått står i dag i allmänna råd eller i SS 91 42 21. Utomhusrullstolsmåtten ansåg man bör gälla som öppningsmått i byggnadens entré och i allmänna utrymmen.<SPAN class="ft100">172</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Samtidigt kritiserades andra mått runt inredning i intervjuerna för att utgå från de produkter på marknaden som är svåröppnade och kräver fria mått runtomkring. Exempelvis mått runt kyl och frys. Standardens riktlinjer från 2006 har tagit fasta på dessa och tillåter inte att måtten vid sidan om minskar om man planerar med val av kylskåp som är bättre ur tillgänglighetssynpunkt. Det skapar hinder för bostadsplanlösningar och uppmuntrar inte till produktinnova- tion. Mått som leder till passbitar är konserverande och upptar värde-</P>
<P class="p751 ft67"><SPAN class="ft65">171</SPAN><SPAN class="ft108">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">172</SPAN><SPAN class="ft109">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="p288dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368288x1.jpg/" id="p288img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">full funktionsyta, vilket studier har visat inte uppskattas av de boende. Samma logik gällde för mått intill tvätt- och torkpelare.<SPAN class="ft63">173</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Krav på byggd inredning kritiseras</P>
<P class="p147 ft18">Tillämpare som vi har träffat under vår Sverigeturné och deltagare i vår innovationsworkshop och referensgrupp har kritiserat kraven på byggd inredning.<SPAN class="ft114">174</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Under Sverigeturnén diskuterades i vilken omfattning en bygg- nad ska innehålla alla färdiga lösningar eller om det räcker att den är förberedd för de utrymmen och installationer som det ställs krav på i bostaden. I några städer poängterades att tidigare bestämmelser om att genom installationer eller utrymme förbereda för kommande inredning och utrustning kan vara ett alternativ till att installera exem- pelvis köksinredning som är tänkt för ett framtida behov som ännu inte finns.<SPAN class="ft104">175 </SPAN>Det är ändå den boende som till sist avgör vilken inred- ning och utrustning som finns i bostaden.<SPAN class="ft104">176 </SPAN>Även vid vår innova- tionsworkshop kritiserades kravnivån på utrustning i BBR för att vara orimligt hög.<SPAN class="ft104">177</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Referensgruppen har vid flertalet möten lyft att det är rimligt att staten reglerar vad det ska finnas utrymme för i bostaden och att det ska vara förberett för tillgänglighet, utrustning och inredning, men att kraven på byggda lösningar har blivit för detaljerade, hindrande, kostsamma och resurskrävande.<SPAN class="ft100">178 </SPAN>Under hearingen diskuterades vad som är fast inredning. Exempelvis kan bokhyllor i dag även fungera som sängar då de fälls ned och väggar kan behöva vara flyttbara.<SPAN class="ft100">179</SPAN></P>
<P class="p504 ft67"><SPAN class="ft65">173</SPAN><SPAN class="ft66">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">174</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Stockholm <NOBR>2018-05-02</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Innovationsworkshop <NOBR>2018-02-14.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-04-18,</NOBR> <NOBR>2018-09-26,</NOBR> <NOBR>2019-02-13,</NOBR> <NOBR>2019-03-27,</NOBR> <NOBR>2019-05-08</NOBR> och <NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">175</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möten i Göteborg, </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Stockholm, <NOBR>2018-05-02</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">176</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möte i Jönköping </SPAN><NOBR>2018-03-14.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">177</SPAN><SPAN class="ft101">Innovationsworkshop </SPAN><NOBR>2018-02-14.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">178</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-04-18,</NOBR> <NOBR>2018-09-26,</NOBR> <NOBR>2019-02-13,</NOBR> <NOBR>2019-03-27,</NOBR> <NOBR>2019-05-08</NOBR> och <NOBR>2019-09-04.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">179</SPAN><SPAN class="ft68">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="p289dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368289x1.jpg/" id="p289img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Inredning i kök och badrum</P>
<P class="p142 ft14">I intervjuerna med arkitekter uttrycktes att inredning och utrustning för kök och hygienrum förutsätter både kompetens samt är eko- nomiskt krävande och grundläggande för en bostad. De flesta ansåg att det är rimligt att inredning och utrustning för matlagning och hygien, som anges i PBF, ska ingå i bostaden. Samtidigt önskade flera arkitekter möjligheten att kunna pröva så kallat raw space, där de boende helt väljer inredning och endast installationer är framdragna. Ett par arkitekter var kritiska till att staten alls anger hur köksinred- ning ska planeras. En arkitekt ansåg att staten ska reglera byggna- dens långsiktiga aspekter som avskiljande väggar mellan lägenheter och byggnadens djup, förutsättningar för att byggnaden ska stå i hundratals år. Inredning har kortare livslängd och under en byggnads livslängd kommer tre till fyra inredningar passera.<SPAN class="ft100">180</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">Förvaring</P>
<P class="p354 ft18">Majoriteten av de intervjuade arkitekterna såg Boverkets föreskrift om krav på inredning för förvaring som problematisk, då boende ofta vill skapa sina egna förvaringslösningar. De menade att före- skriften leder till ett resursslöseri då den byggda förvaringen senare byts ut. Någon framhöll att det inte är rimligt att staten ställer krav på förvaring, eftersom inredning inte är en del av byggnadens grund- läggande och långsiktiga beståndsdelar.<SPAN class="ft114">181</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Hinder för friliggande bostäder som följd av krav i entréplan</P>
<P class="p396 ft18">Deltagare i referensgruppen tog upp att för bostäder i fler plan är kraven på grundfunktioner i entréplan begränsande, exempelvis för att bygga suterränghus. De menade att det vore rimligare att förut- sättningar för matlagning i form av installationer och utrymme finns, men inte själva inredningen och utrustningen.<SPAN class="ft114">182</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Även vid djupintervjuerna med arkitekter beskrevs att även om grundtanken är sympatisk skapar denna föreskrift hinder för exem- pelvis suterränghus och stadsradhus. Exempelvis kan de tillgängliga</P>
<P class="p4 ft67"><SPAN class="ft65">180</SPAN><SPAN class="ft108">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">181</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">182</SPAN><SPAN class="ft109">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-03-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="p290dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368290x1.jpg/" id="p290img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">ytorna per plan vara små i stadsradhus, vilket förutsätter att olika funktioner sprids mellan olika våningsplan. De påpekade även att föreskriften är otydlig och att diskussioner uppstår bland annat om vad möjlighet till matlagning innebär. Arkitekterna påpekade att före- skriften många gånger förutsätter plansprängning, med resultatet att det inte blir en bostad alternativt att markförhållanden behandlas på ett ohållbart sätt.<SPAN class="ft114">183</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Bostäder med gemensamma utrymmen</P>
<P class="p104 ft18">Olika tillämpare har i olika sammanhang framfört potentialen med bestämmelserna om gemensamma utrymmen till oss. De relativt nya föreskrifterna om bostäder med gemensamma utrymmen har väl- komnats i sak av de intervjuade arkitekterna eftersom de har öppnat upp för bostadsformer som inte tidigare har tillåtits, men som de ansåg efterfrågas. Samtidigt hade de gärna sett att dessa utformats med ännu större generalitet. Flera arkitekter hade inte egen erfaren- het av att pröva föreskrifterna då denna form i praktiken inte har genomförts så ofta ännu.<SPAN class="ft114">184</SPAN></P>
<P class="p87 ft21">Flera tillämpare vid vår innovationsworkshop lyfte svårigheten med att möta ett uttryckt behov hos boende av gemensamhetsytor. De ställde sig dock frågande till vilken fakta som ligger bakom kraven på att exempelvis tre personer kan dela på ett badrum och tolv personer på ett kök.<SPAN class="ft105">185 </SPAN>Ytterligare en arkitekt har framfört till oss att det är problematiskt att högst tre enskilda bostäder kan dela på ett tillgängligt rum för personhygien i bostäder med gemensamma ut- rymmen. Exempelvis hindras en naturlig indelning av en byggnad i fyra enskilda bostäder och en central kärna med bland annat rum för personhygien. För att skapa en ekonomisk och symmetrisk planlös- ning behöver antalet bostäder uppgå till sex enskilda bostäder och två rum för personlig hygien. Ytan utökas då även med yta för passage och manöveryta runt dörr till utrymmet, vilket gör att planlösningen i sin helhet förändras.<SPAN class="ft105">186</SPAN></P>
<P class="p480 ft67"><SPAN class="ft65">183</SPAN><SPAN class="ft66">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 juni – 28 augusti 2019.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">184</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">185</SPAN><SPAN class="ft101">Innovationsworkshop </SPAN><NOBR>2018-02-14.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">186</SPAN><SPAN class="ft68">White arkitekter, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-11-28.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="p291dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368291x1.jpg/" id="p291img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft15">En kommun har ifrågasatt relevansen i att det ställs krav på alla bostadsfunktioner (avskiljbara utrymmen för sömn, vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring) i den egna delen av bostaden i de fall där gemensamhetsutrymmen kan skapa flexiblare boendelösningar.<SPAN class="ft104">187 </SPAN>En länsstyrelse ansåg att det vore ändamålsenligt med generellt utformade rum och neutrala rumssamband samt större antal hygienrum för att möjliggöra olika boendeformer för exem- pelvis storfamiljer, generationsboende, delat boende eller för att boendet ska kunna förändras över tid. Länsstyrelsen menade även att tvättstugor kan behövas i högre grad för de boendeformer som om- fattar fler personer.<SPAN class="ft104">188</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">I en enkätundersökning genomförd av Studentbostadsföretagen, Stockholms studentbostäder (SSSB) och White arkitekter har studen- ter svarat på frågor om kollektivt boende.<SPAN class="ft100">189 </SPAN>Majoriteten av studen- terna föredrog ett eget boende. Den mest byggda studentbostaden den senaste <NOBR>15-årsperioden</NOBR> är också en enrumslägenhet på <NOBR>20–27</NOBR> kvadrat- meter med kök och rum i öppen planlösning. Sammantaget efter- frågade en dryg tredjedel kollektivboende, framför allt en bostad för två till tre personer. Det fanns även en efterfrågan på kollektiva boendeformer avsedda för fler personer. I studien framgår vad de tillfrågade är beredda att dela med andra i sitt boende. Både de som önskade kollektivt boende och de som inte önskade kollektivt bo- ende svarade. Båda grupperna såg sovrum, dusch, bad och toalett som privata och ytterst få önskade dela detta med andra. Bland de som önskade bo kollektivt önskade en majoritet (cirka 80 procent) dela en större matplats, sociala ytor och gemensamhetsutrymmen samt balkong och uteplats. Drygt 60 procent önskade dela kök. Tvätt- stuga och tvättmaskin ville 90 procent dela med andra.<SPAN class="ft100">190</SPAN></P>
<P class="p180 ft21">I studien framgår vidare att kökets funktionalitet vad gäller såväl att laga som att förvara mat är av vikt. De vanligaste aktiviteterna i studentboende är tillagning och intagandet av middag. I stort sett har samtliga svaranden angett att det är viktigt att bostaden har en</P>
<P class="p904 ft67"><SPAN class="ft65">187</SPAN><SPAN class="ft108">Malmö stad, </SPAN><NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>2018-10-17.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">188</SPAN><SPAN class="ft108">Länsstyrelsen i Hallands län, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">189</SPAN><SPAN class="ft101">SSSB och White arkitekter (2017), </SPAN><SPAN class="ft102">Framtidens studentbostäder – från enkätundersökning till färdiga studentbostäder</SPAN>, s. <NOBR>5–7.</NOBR> Drygt 2 000 studenter i olika livsskeenden och drygt 100 ej studerande ungdomar har svarat på en webbenkät och kvalitativ fördjupning har gjorts med cirka 30 personer. Undersökningen genomfördes <NOBR>2014–2015</NOBR> med finansiering av Boverket och slutrapporterades 2017.</P>
<P class="p356 ft69"><SPAN class="ft65">190</SPAN><SPAN class="ft68">SSSB och White arkitekter (2017), </SPAN><SPAN class="ft110">Framtidens studentbostäder – från enkätundersökning till färdiga studentbostäder</SPAN>, s. 22, 28, 41 och <NOBR>47–49.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="p292dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368292x1.jpg/" id="p292img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft18">komplett spis och ugn och utöver kylskåp även frys. Under hälften (40 procent) ansåg att mikrovågsugn var viktigt. I framtida gemen- samma kök i kollektivt boende efterfrågades rymliga kök där flera personer kan laga mat samtidigt och att kyl, frys och skåp möjliggör storhandling. Det fanns även önskemål om större möjlighet till för- varing av kläder och sänglinnen. Även förråd är viktigt för de till- frågade. Runt en tredjedel av alla tillfrågade kunde dock tänka sig att dela förrådsutrymmen med andra.<SPAN class="ft114">191</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Ett par olika projekt som har inkommit i bygglovsprocessen i Göteborg visar byggherrars olika sätt att utforma de enskilda bostä- derna med egna utrymmen för personhygien i bostäder med gemen- samma utrymmen. I ett projekt är det tillgängliga utrymmet för per- sonhygien även entré till det egna boendet. Därutöver finns ett gemensamt utrymme med toalett och handfat. I ett annat projekt har tolv enskilda bostäder ett litet eget utrymme med plats för toalett, handfat och dusch. Därutöver har ytterligare en enskild bostad per plan ett tillgängligt utrymme för personhygien samt tillgänglig par- säng. I detta projekt finns även ett gemensamt tillgängligt utrymme för personhygien med toalett, handfat och dusch.<SPAN class="ft100">192</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Studie av storlek på olika utrymmen</P>
<P class="p103 ft21">Vi har låtit White arkitekter analysera och redovisa hur stor yta de beräknat krävs för att uppfylla gällande föreskrifter, allmänna råd och den standard som det hänvisas till i allmänt råd. Studien baseras på ett urval av typplanlösningar av bostäder som har beviljats bygg- lov från olika delar av Sverige efter att BBR 23 trätt i kraft.<SPAN class="ft105">193</SPAN></P>
<P class="p67 ft20">Överlapp av utrymmen i bostäder om högst 35 kvadratmeter</P>
<P class="p103 ft21">Vad det gäller bostäder om högst 35 kvadratmeter omfattar studien det överlappande utrymmet för sömn och vila, samvaro och måltider i ett antal studentbostäder om högst 35 kvadratmeter och det över- lappande utrymmet för sömn och vila och samvaro i bostäder om</P>
<P class="p905 ft103"><SPAN class="ft65">191</SPAN><SPAN class="ft101">SSSB och White arkitekter (2017), </SPAN><SPAN class="ft102">Framtidens studentbostäder – från enkätundersökning till färdiga studentbostäder</SPAN>, s. 27 och <NOBR>32–33.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">192</SPAN><SPAN class="ft66">Göteborgs stad, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-10-31.</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">193</SPAN><SPAN class="ft68">White arkitekter, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-11-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="p293dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368293x1.jpg/" id="p293img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft17">högst 35 kvadratmeter. Underlaget utgörs av bostadsrätter och privata hyresrätter i form av studentbostäder.<SPAN class="ft63">194</SPAN></P>
<P class="p410 ft14">För studentlägenheter blir den mindre enkelsängsplatsen utan hjäl- pare i SS 91 42 21 dimensionerande för ytan för sömn och vila, sam- varo och måltider, då denna yta är den största av de tre funktions- måtten som tillåts överlappa. Det innebär en sammantagen yta på 3,5 kvadratmeter. För övriga bostäder om högst 35 kvadratmeter är det enkelsängen med hjälpare som blir dimensionerande. Det innebär en sammantagen yta på 6,1 kvadratmeter.<SPAN class="ft100">195</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">Utrymme för samvaro i bostäder större än 35 kvadratmeter</P>
<P class="p141 ft18">Vad det gäller bostäder större än 35 kvadratmeter har ett antal typfall av tillämpade minimiytor redovisats för bostäder större än 35 och högst 55 kvadratmeter respektive över 55 kvadratmeter. Underlaget utgörs av bostadsrätter. För bostäder mellan 35 till 55 kvadratmeter varierar storleken för utrymmet för samvaro som redovisas i bygglov mellan knappt 6 till knappt 7 kvadratmeter. För bostäder över 55 kva- dratmeter varierar storleken mellan knappt 7 och drygt 9 kvadrat- meter.<SPAN class="ft114">196</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Ekonomiska aspekter gällande lämplighetskraven</P>
<P class="p285 ft18">I vår undersökning om byggherrars erfarenheter av byggregelverket svarade 83 procent att det finns krav i BBR och EKS som skapar onödiga kostnader, medan 12 procent svarade att det inte fanns sådana krav. Projektansvariga för projekt i storstäder svarade i högre grad än de som arbetade i mellanstora städer och på landsbygd att det finns krav som skapar onödiga kostnader.<SPAN class="ft114">197 </SPAN>Se svarsfördelningen i figur 6.5.</P>
<P class="p906 ft67"><SPAN class="ft65">194</SPAN><SPAN class="ft108">White arkitekter, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-11-05.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">195</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">196</SPAN><SPAN class="ft107">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">197</SPAN><SPAN class="ft109">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="p294dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368294x1.jpg/" id="p294img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p907 ft130"><INGENBILD zsrc="H7B368294xi2.jpg/" id="p294inl_img1"> Ja <INGENBILD zsrc="H7B368294xi3.jpg/" id="p294inl_img2"> Nej <INGENBILD zsrc="H7B368294xi4.jpg/" id="p294inl_img3"> Tveksam, vet ej</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p908 ft130">83%</P></TD>
<TD class="tr21 td247"><P class="p198 ft130">12%</P></TD>
<TD class="tr21 td248"><P class="p909 ft130">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td246"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td247"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p910 ft14">I vår undersökning om sällanbyggherrars erfarenheter av byggregel- verket svarade 50 procent att det finns krav i byggreglerna som skapar onödiga kostnader. Det var främst krav på tillgänglighet och lämp- lighet för sitt ändamål som ansågs vara särskilt kostnadsdrivande.<SPAN class="ft100">198 </SPAN>Sedan 2011 prövas lämplighet och tillgänglighet i bygglovet (se avsnitt 7.11). De intervjuade arkitekterna menade att det sedan 2011 har skett en praxisförskjutning genom att certifierade sakkunniga inom tillgänglighet har fått ett tolkningsföreträde då intyg från certi- fierade sakkunniga är ett vanligt förekommande krav i kommuner. Praxisförskjutningen innebär utökade måttkrav baserat på tolkningar av SS 91 42 21. Mått för exempelvis definition av korridor som inte är angiven i SS 91 42 21 har också fått förändrad tolkning i praxis. Detta påverkar när vändmått krävs och har lett till ökad styrning av</P>
<P class="p325 ft17">lägenhetslösningar.<SPAN class="ft63">199</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Tillämparnas syn på Trafikbullerförordningen</P>
<P class="p103 ft14">Referensgruppen, ett par kommuner under Sverigeturnén samt del- tagare i fokusgruppen har kritiserat att regleringen av buller avser ljudnivåer i fasad.<SPAN class="ft100">200 </SPAN>Under Sverigeturnén framfördes att buller utan- för byggnaden påverkar planlösningar i bostäder negativt. Tilläm- pare är kritiska till att fördelningen av hälften av bostadsrum för sömn och vila eller samvaro mot tyst sida leder även till en styrning</P>
<P class="p911 ft67"><SPAN class="ft65">198</SPAN><SPAN class="ft66">Byggfakta, redovisning av fördjupad enkätundersökning sällanbyggherrar </SPAN><NOBR>2019-01-16.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">199</SPAN><SPAN class="ft66">Intervjuserie med arkitekter om avsnitt 3:2 Bostadsutformning, 26 </SPAN><NOBR>juni-28</NOBR> augusti 2019.</P>
<P class="p471 ft121"><SPAN class="ft65">200</SPAN><SPAN class="ft122">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-04-18.</NOBR> Sverigeturné: möte i Uppsala <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Fokusgruppsmöten <NOBR>2019-09-25,</NOBR> <NOBR>2019-10-04,</NOBR> <NOBR>2019-10-10</NOBR> och <NOBR>2019-10-17.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="p295dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368295x1.jpg/" id="p295img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">av rums storlekar.<SPAN class="ft100">201 </SPAN>Kritik lyfts även mot att ansvaret flyttas från bullerkällan, trafikplaneringen, till fastigheter. Tillämpare menar att mer fokus borde läggas på begränsning vid bullerkällan.<SPAN class="ft100">202 </SPAN>Tillämpare har även kritiserat reglering av bullernivå vid fasad dels för att den inte återspeglar ljudmiljön inne i lägenheten och dels utifrån rim- ligheten i att förutsätta vädring i trafikbullerutsatta miljöer med dålig luftkvalitet.<SPAN class="ft100">203 </SPAN>Deltagare i fokusgruppen kritiserade trafikbullerför- ordningens definition av bostadsrum, som omfattar utrymme för sömn och vila respektive samvaro, men inte utrymme för måltider och matlagning, i kombination med reglering av antalet rum som ska vara vända mot en tyst sida. När hälften av bostadsrummen ska vara mot en tyst sida påverkas planlösningar, särskilt i klassiskt slutna kvarter där fasadytan är begränsad mot den tysta sidan.<SPAN class="ft100">204</SPAN></P>
<P class="p912 ft19"><SPAN class="ft19">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande krav på lämplighet för sitt ändamål</SPAN></P>
<P class="p109 ft14">Bostäder byggs för flera generationer av boende och är en ekono- misk investering för byggherrar, förvaltare och boende, vars mate- riella och ekonomiska resurser även har en samhällsekonomisk bety- delse. För att skapa ett långsiktigt välfungerande bostadsbestånd som fungerar för alla och för att skydda boende i en marknad med bostadsbrist behöver staten ange vissa krav för vad som är en lämplig bostad. Kravnivån behöver dock avvägas i förhållande till de kostna- der som kraven medför. De krav på utrymmen i PBF som regeringen angett för sömn och vila, matlagning, samvaro, måltider, förvaring och hygien motsvarar vad tillämpare ser som basala krav.</P>
<P class="p120 ft14">Som vi konstaterade i kapitel 3 finns det ett växande behov av bostäder för hushåll med inkomster som inte räcker till att efterfråga det som i huvudsak produceras i dag. En stor framtida utmaning är att skapa förutsättningar för personer med låga inkomster, till exem- pel utrikes födda som etablerar sig på bostads- och arbetsmarkna- derna, ungdomar på väg ut i vuxenlivet samt en växande andel äldre att få en bostad. Bestämmelsernas utformning med avseende på krav och kravnivåer i avsnitt 3:2 i BBR är betydelsefulla för att det ska</P>
<P class="p661 ft67"><SPAN class="ft65">201</SPAN><SPAN class="ft108">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">202</SPAN><SPAN class="ft108">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR> Innovationsworkshop <NOBR>2018-02-14.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">203</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné: möte i Uppsala </SPAN><NOBR>2018-04-17.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2019-02-13.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">204</SPAN><SPAN class="ft109">Fokusgruppsmöten </SPAN><NOBR>2019-09-25,</NOBR> <NOBR>2019-10-04,</NOBR> <NOBR>2019-10-10</NOBR> och <NOBR>2019-10-17.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft15">kunna finnas ett diversifierat utbud av bostäder som kan efterfrågas av flera olika målgrupper och ett bostadsbyggande som passar olika behov och preferenser. Om marknaden ska kunna möta det behov som finns av bostäder till rimliga kostnader som hushållen kan efterfråga är det viktigt att kraven ger förutsättningar för att bygga till lägre kostnader. Annars kan det innebära att staten behöver ta ett större ansvar för finansiering av byggande av dyra bostäder med dagens utformningskrav eller genom stöd till hushåll som saknar betalningsförmåga.</P>
<P class="p94 ft18">Boendes önskemål i boendet varierar i olika skeden i livet. Utform- ningen av bostäder bör ske utifrån en medvetenhet om människors skiftande behov, oavsett ekonomi, ålder, funktionsförmåga och familje- konstellationer. Det allmänna rådet om parsäng till bostäder över 55 kvadratmeter styr mot ett stort sovrum och ger sämre förutsätt- ningar för övriga utrymmen för sömn och vila. Samtidigt blir det stora sovrummet inte stort nog att dela i två rum. Förändringar i bostädernas planlösning sker ofta för att skapa fler rum, ändra rums- samband och byta funktioner mellan ytor. Bland dem som önskat fler rum har större rum med flera fönster delats in i mindre rum och det förekommer att klädkammare byggts om till barnrum. Vi kan konstatera att detta visar på ett behov av att kunna bygga mindre sovrum.</P>
<P class="p413 ft14">Dagens krav med fasta kvadratmetergränser (35 och 55 kvadrat- meter) styr bostadsproduktionen och skapar ett likriktat bostads- utbud. Reglerna kan medföra en koncentration av bostadsstorlekar på bostäder strax under 35 kvadratmeter respektive 55 kvadratmeter. I kapitel 3 konstaterade vi också att sedan 2010 har framför allt antalet lägenheter mellan 35 och 55 kvadratmeter ökat.</P>
<P class="p913 ft18">Vi anser att det är viktigt att alla människor kan leva i samma bostadsområden, eftersom det berikar samhället att generationer kan mötas. Det är också viktigt att bostadsbeståndet är flexibelt över tid. Därför ifrågasätter vi behovet av kategoribostäder, så som student- bostäder.</P>
<P class="p413 ft14">Vidare ser vi anledning att ifrågasätta bestämmelserna om köks- inredning och inredning för förvaring utifrån ett resursperspektiv, då sådan inredning tas bort och ersätts trots att de kan vara nya. Förutom att själva utrustningen ersätts behöver som en följd ibland också golv ersättas, eftersom det annars uppstår hål. Krav på inred-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">ning för förvaring i form av till exempel garderober, kan därmed innebära ett resursslöseri.</P>
<P class="p64 ft18">Vi kan konstatera att kraven på bostadsutformning i huvudsak styrs av allmänna råd i avsnitt 3:2 och standarden SS 91 42 21 för bostadens dimensionerande mått och inredningslängder. Detaljer- ingsgraden skapar ett likriktat och oflexibelt bostadsbestånd. Krav- nivån hindrar också yteffektiva lösningar. Aktörer på byggherre- sidan efterfrågar tydligare och färre regler för ökad förutsägbarhet och flexibilitet.</P>
<P class="p100 ft19">Trafikbullerförordningen är inte ändamålsenligt utformad</P>
<P class="p109 ft15">Trafikbullerförordningens bestämmelser om placering av minst hälften av bostadsrummen mot tyst sida vid vissa ljudnivåer kan ha negativa effekter för bostadsförsörjningen. För att främja ett mer diversifierat bostadsutbud och för att möjliggöra anpassningar av bostäder över tid behövs större möjlighet till utformning av olika planlösningar för bostäder och förändring av dessa. I trafikbuller- situationer finns fler möjliga kompensationsåtgärder, varav hälften av bostadsrummen mot tyst sida är en. Konsekvenser om nuvarande bestämmelser tolkas ordagrant är att regleringen av bostäder med ett jämnt antal rum och kök regleras annorlunda än bostäder med ett ojämnt antal rum, där kraven blir högre.</P>
<P class="p180 ft14">Bestämmelserna i trafikbullerförordningen aktualiseras redan vid detaljplaneskedet och skapar förutsättningar och begränsningar för planlösningsfrågor och andra frågor som har med bostadsutform- ning att göra. En avvägning mellan olika intressen och en samlad bedömning motverkas därför av reglerna i trafikbullerförordningen.</P>
<P class="p14 ft14">Bestämmelser om skydd mot trafikbuller i bostäder behövs. Valet av reglering är dock inte ändamålsenlig, då den påverkar möjlig- heterna att utforma bra planlösningar och ställer hårdare krav på bostäder med ett ojämnt antal rum än bostäder med ett jämnt antal rum. I stället borde de primära åtgärderna vara att kräva kompensa- tionsåtgärder för att minska bullret där det överskrids alternativt öppna för olika byggnadsutformnings- och byggnadstekniska lös- ningar för att nå innemiljökraven. Det kan gälla krav vid detaljplaner- ing och bygglov. Det krävs ytterligare utredning för att klarlägga vilka kompensationsåtgärder som är de mest ändamålsenliga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="p298dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368298x1.jpg/" id="p298img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft34">6.4</SPAN><SPAN class="ft99">Ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p914 ft19"><SPAN class="ft19">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft111">Historiskt skulle bostadsstandarden förbättras genom krav vid ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">Ombyggnad har funnits i den svenska plan- och bygglagstiftningen sedan <NOBR>1930-talet,</NOBR> men haft olika betydelse och innebörd. I 1931 och 1959 års byggnadsstadgor likställdes ombyggnad med nybyggnad.<SPAN class="ft100">205 </SPAN>Vid införandet av 1987 års plan- och bygglag, ÄPBL, definierades om- byggnad om och tog sikte på åtgärder som avsevärt förlängde bruks- tiden för en byggnad eller en del av den samt inredningsarbete som väsentligt ändrade byggnadsdelens användning. I stället för nybygg- nadskrav skulle kraven utgå från byggnadens egenskaper och områ- dets förutsättningar.<SPAN class="ft100">206 </SPAN>Skälen var ekonomiska, exempelvis påver- kade nybyggnadskraven möjligheterna för boende att bo kvar efter en ombyggnad och vissa åtgärder riskerade att bli eftersatta. Genom ändringarna behövde nybyggnadskraven, i vissa fall, endast uppfyllas i skälig utsträckning med hänsyn till den förlängning av brukstiden som ombyggnaden medförde. Lägsta godtagbara standard i den då gällande bostadssaneringslagen<SPAN class="ft100">207 </SPAN>fick dock aldrig underskridas. Till- gänglighetskravet skulle uppfyllas i samma utsträckning som vid nybyggnad, om det inte var uppenbart oskäligt med hänsyn till om- byggnadens omfattning och byggnadens standard. Krav på åtgärder i andra delar av byggnaden än den som byggdes om, så kallade följd- krav, kunde också bli aktuella vid sådana tillfällen då det var tekniskt och ekonomiskt lämpligt. Ombyggnader skulle inte kunna genom- föras etappvis på ett sådant sätt att kraven kunde kringgås.<SPAN class="ft100">208</SPAN></P>
<P class="p117 ft14">År 1995 utgick begreppet ombyggnad ur ÄPBL. Begreppen om- byggnad och annan ändring sammanfördes till begreppet ändring. Ett skäl var att behovet av att höja standarden på befintliga bygg- nader inte längre var aktuellt. Bostadssaneringslagen hade upphört att gälla 1994 och bestämmelserna om lägsta godtagbara standard fördes över till hyreslagen. Andra skäl var att ombyggnad hade visat</P>
<P class="p378 ft67"><SPAN class="ft65">205</SPAN><SPAN class="ft66">63, 66 och 117 §§ byggnadsstadgan (1931:364), dess lydelse före den 1 januari 1960. 38 och</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft121">75</SPAN><SPAN class="ft66">§§ byggnadsstadgan (1959:612), dess lydelse före den 1 juli 1987.</SPAN></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">206</SPAN><SPAN class="ft101">3 kap. 10 § ÄPBL, dess lydelse före den 1 januari 1995. 3 § plan- och byggförordningen (1987:383), dess lydelse före den 1 juli 1995. Proposition 1985/86:1, </SPAN><SPAN class="ft102">Med förslag till ny plan- och bygglag</SPAN>, s. 146, 160 och <NOBR>229–230.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">207</SPAN><SPAN class="ft101">Bostadssaneringslagen (1973:531).</SPAN></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">208</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 1985/86:1, </SPAN><SPAN class="ft110">med förslag till ny plan- och bygglag</SPAN>, s. 504. Proposition 1993/94:178, <SPAN class="ft110">Ändring i plan- och bygglagen, m.m. </SPAN>s. 96 och <NOBR>236–241.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="p299dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368299x1.jpg/" id="p299img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">sig svår att skilja från ändring och underhåll i den praktiska tillämp- ningen samt att följdkraven i vissa fall var onödiga och i vissa fall orimliga.<SPAN class="ft114">209</SPAN></P>
<P class="p120 ft15">I samband med att de tekniska egenskapskraven överfördes till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk<SPAN class="ft104">210 </SPAN>överfördes ut- trycket avsevärt förlängd brukstid till förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk<SPAN class="ft104">211</SPAN>. Uttrycket kom att användas som ett kriterium för huruvida följdkrav kunde bli aktuella vid ändringar, trots att ombyggnadsbegreppet hade utgått ur PBL.<SPAN class="ft104">212</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Nu ska tillgänglighet, energieffektivitet och bredband förbättras</P>
<P class="p382 ft14">Vid införandet av nu gällande PBL infördes begreppet ombyggnad på nytt, men med främsta syfte att förbättra det befintliga byggnads- beståndet avseende tillgänglighet och energieffektivitet. Detta ska åstadkommas genom att utformningskraven och de tekniska egen- skapskraven ska uppfyllas även i delar av byggnaden som inte omfat- tas av ombyggnationen, så kallade följdkrav. Avsikten är att byggna- den i sin helhet rustas upp till en högre nivå när en fastighetsägare gör en stor investering.<SPAN class="ft100">213 </SPAN>Även förbättringar avseende bredbands- anslutning ska åstadkommas genom ombyggnadsbestämmelserna.<SPAN class="ft100">214</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Ombyggnad är som angivits i avsnitt 6.2.1 ovan en ändring i PBL:s mening, men har en annorlunda reglering än andra ändringar genom att så kallade följdkrav kan ställas vid ombyggnad. Vid ändring ställer PBL enbart krav på den del av byggnaden som ändras, men vid om- byggnad kan krav ställas på hela byggnaden respektive byggnads- verket i den mån den är rimligt, genom så kallade följdkrav.<SPAN class="ft100">215</SPAN></P>
<P class="p671 ft119"><SPAN class="ft65">209</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 1993/94:178, </SPAN>Ändring i plan- och bygglagen, m.m. <SPAN class="ft67">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">95–99.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">210</SPAN><SPAN class="ft108">Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">211</SPAN><SPAN class="ft107">Förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">212</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 147.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">213</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>150–151.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">214</SPAN><SPAN class="ft107">8 kap. 4 § första stycket tionde punkten PBL. 3 kap. 20 a och 22 §§ PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">215</SPAN><SPAN class="ft109">8 kap. 2 och 5 §§ PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="p300dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368300x1.jpg/" id="p300img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Definition av ombyggnad</P>
<P class="p420 ft17">Ombyggnad definieras i PBL som:</P>
<P class="p915 ft23">En ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en bety- dande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas.<SPAN class="ft158">216</SPAN></P>
<P class="p916 ft43"><SPAN class="ft18">Vad som menas med </SPAN>en betydande och avgränsbar del <SPAN class="ft18">och </SPAN>påtagligt förnyas <SPAN class="ft18">anges inte i lag- eller förordningstexterna. Regeringen har i förarbetsuttalandena till PBL i vissa delar uttalat sig om begreppens innebörd och Boverket har meddelat föreskrifter och allmänna råd om begreppen.</SPAN></P>
<P class="p138 ft20">Betydande och avgränsbar del</P>
<P class="p119 ft18">Beträffande <SPAN class="ft43">betydande och avgränsbar del </SPAN>saknas uttalanden i för- arbetena till PBL. I BBR förklaras inledningsvis <SPAN class="ft43">avgränsbar del </SPAN>som en funktionell enhet av byggnadens volym.<SPAN class="ft114">217 </SPAN>En funktionell enhet kan enligt ett allmänt råd vara en bostad eller en lokal.<SPAN class="ft114">218 </SPAN>Därefter förklaras begreppet <SPAN class="ft43">betydande och avgränsbar del </SPAN>som en eller flera funktionella enheter som tillsammans utgör en betydande del av bygg- nadens volym.<SPAN class="ft114">219 </SPAN>Enligt ett allmänt råd kan exempel på en betydande och avgränsbar del vara:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">ett trapphus med omkringliggande lägenheter,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">samtliga lägenheter på ett våningsplan, eller</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">en hel råvind.</SPAN><SPAN class="ft63">220</SPAN></P>
<P class="p917 ft18">En åtgärd som endast berör en begränsad del av en byggnad omfattar enligt det allmänna rådet normalt inte en funktionell enhet av bygg- nadens volym. Exempel på sådana åtgärder är:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">byte av ett tekniskt system, till exempel ventilationssystemet,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">byte av en byggnadsdel, till exempel klimatskärmen, eller</SPAN></P>
<P class="p67 ft67"><SPAN class="ft65">216</SPAN><SPAN class="ft66">1 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">217</SPAN><SPAN class="ft66">Avsnitt 1:2241 BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">218</SPAN><SPAN class="ft101">Allmänt råd till föreskriften i avsnitt 1:2241 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">219</SPAN><SPAN class="ft101">Avsnitt 1:2241 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">220</SPAN><SPAN class="ft68">Allmänt råd till föreskriften i avsnitt 1:2241 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="p301dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368301x1.jpg/" id="p301img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">en åtgärd som endast omfattar ett utrymme eller en funktion i alla lägenheter, till exempel hygienrummen.</SPAN><SPAN class="ft114">221</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">Påtaglig förnyelse</P>
<P class="p354 ft15">Enligt regeringens förarbetsuttalanden till PBL avses med <SPAN class="ft16">påtaglig förnyelse </SPAN>sådana större ändringsåtgärder att följdkrav på hela bygg- naden eller en betydande och avgränsbar del av den ska kunna ställas av byggnadsnämnden. Det räcker enligt regeringen med att någon av ändringsåtgärderna är bygglovspliktig. Utöver det bör det enligt regeringen krävas att den totala ekonomiska insatsen för den sökta ändringsåtgärden är så omfattande att den motiverar ganska långt- gående följdkrav från samhällets sida.<SPAN class="ft104">222</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Boverket har i föreskriften i 1:2242 i BBR infört regeringens kriterier och lagt till ytterligare en. Enligt föreskriften ska följande tre punkter vara uppfyllda för att en ändring av en byggnad ska anses medföra en påtaglig förnyelse. Åtgärden ska:</P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">vara bygglovs- eller anmälningspliktig,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">medföra en stor ekonomisk investering, och</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtagligt för- nyas.</SPAN><SPAN class="ft114">223</SPAN></P>
<P class="p158 ft18">Vad som menas med stor ekonomisk investering bör enligt det all- männa rådet till nu aktuell föreskrift bedömas i förhållande till vad det skulle ha kostat att uppföra en byggnad av motsvarande storlek och karaktär, inte byggnadens marknadsvärde. Investeringen måste också i absoluta tal vara stor, vilket bör beaktas om byggnaden är av mycket begränsat värde.<SPAN class="ft114">224</SPAN></P>
<P class="p112 ft18">Vid en bedömning av om en åtgärd är av en sådan karaktär och omfattning som krävs för att åtgärden ska kunna anses vara en på- taglig förnyelse behöver enligt det allmänna rådet en samlad bedömning av hela projektet göras. Ofta kan flera olika kriterier behöva vägas samman. Kriterier som bör vägas in vid en sådan bedömning är enligt det allmänna rådet om:</P>
<P class="p496 ft67"><SPAN class="ft65">221</SPAN><SPAN class="ft108">Allmänt råd till föreskriften i avsnitt 1:2241 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">222</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 151.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">223</SPAN><SPAN class="ft107">Avsnitt 1:2242 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">224</SPAN><SPAN class="ft109">Allmänt råd till avsnitt 1:2242 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="p302dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368302x1.jpg/" id="p302img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">större förändringar av befintliga bostäders eller lokalers planlös- ningar görs,</SPAN></P>
<P class="p82 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">byggnaden tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ända- mål,</SPAN></P>
<P class="p918 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">omfattande ingrepp i byggnadens stomme görs, och</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">utbyte av merparten av de tekniska systemen.</SPAN><SPAN class="ft63">225</SPAN></P>
<P class="p919 ft18">För att en underhållsåtgärd ska betraktas som en påtaglig förnyelse, så bör den enligt det allmänna rådet innefatta så omfattande åtgärder i såväl klimatskärm, tekniska system och invändiga ytskikt att bygg- naden kan betraktas som stomren.<SPAN class="ft114">226</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Krav vid ombyggnad</P>
<P class="p103 ft14">Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas för hela byggnaden vid ombyggnad, även om ombyggnaden avser en avgränsbar del av byggnaden. Om det inte skulle vara rimligt, ska den betydande och avgränsbara delen av byggnaden som förnyas</P>
<P class="p920 ft17"><SPAN class="ft17">i</SPAN><SPAN class="ft77">stället uppfylla utformningskraven.</SPAN><SPAN class="ft63">227 </SPAN>Hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.<SPAN class="ft63">228</SPAN></P>
<P class="p921 ft14">De två kraven tillgänglighet och energieffektivitet pekas särskilt ut som angelägna att förbättra vid ombyggnad, enligt regeringen. Att höja nivån på dessa egenskaper kan enligt förarbetena i många lägen leda till stora ingrepp i byggnaden, vilka samtidigt kan strida mot ett annat angeläget samhällsbehov, nämligen att bevara de kulturhistoriska värdena eller vissa tidstypiska drag i bebyggelsen.<SPAN class="ft100">229 </SPAN>Rimlighetsbedöm- ningen kan därmed bestå i en avvägning mellan förbättrad tillgäng- lighet och kulturhistoriska värden.</P>
<P class="p922 ft67"><SPAN class="ft65">225</SPAN><SPAN class="ft66">Allmänt råd till avsnitt 1:2242 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">226</SPAN><SPAN class="ft66">Allmänt råd till avsnitt 1:2242 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">227</SPAN><SPAN class="ft101">8 kap. 2 § första stycket andra punkten och 5 § andra stycket PBL. 3 kap. 6 och 22 §§ PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">228</SPAN><SPAN class="ft101">8 kap. 2 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">229</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>149–150,</NOBR> <NOBR>260–261,</NOBR> 265 och <NOBR>460–461.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="p303dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368303x1.jpg/" id="p303img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Avsteg från kraven</P>
<P class="p150 ft14">Som framgått i avsnitt 6.2.1 ovan får avsteg enligt åttonde kapitlet sjunde paragrafen PBL från utformningskraven och de tekniska egenskapskraven göras vid ändringar. Detta gäller även ombyggnad. Hänsyn ska tas till ändringens omfattning, byggnadens förutsätt- ningar och bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvansk- ning. När det gäller tillgänglighet och användbarhet får dock avsteg enligt åttonde kapitlet sjunde paragrafen PBL endast göras om det med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.<SPAN class="ft100">230 </SPAN>I PBF anges att det ska vara möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet med hänsyn till PBL:s bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver:</P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och</SPAN></P>
<P class="p373 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.</SPAN><SPAN class="ft113">231</SPAN></P>
<P class="p828 ft18">Boverket har meddelat föreskrifter om ändringens omfattning vid ombyggnad. Där anges det att vid ombyggnad ställs krav på de funk- tionella enheter av byggnaden som omfattas av de planerade åtgär- derna. Därutöver ställs krav på:</P>
<P class="p491 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">sådana gemensamma funktioner eller tekniska system där det är tekniskt och ekonomiskt lämpligt att utföra åtgärderna i ett sam- manhang, och</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">att åtgärda betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet.</SPAN><SPAN class="ft63">232</SPAN></P>
<P class="p923 ft17">I allmänna råd till föreskrifterna har Boverket angett att:</P>
<P class="p924 ft184">Med funktionell enhet avses till exempel en bostad eller en lokal. Exempel på en gemensam funktion kan vara en hiss. Om ett plan</P>
<P class="p925 ft23">behöver göras tillgängligt med hiss, så bör hissen nå de under- och över- liggande planen så att dessa kan bli tillgängliga och användbara.</P>
<P class="p44 ft67"><SPAN class="ft65">230</SPAN><SPAN class="ft108">8 kap. 7, 13 och 17 §§ PBL. Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 261.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">231</SPAN><SPAN class="ft108">3 kap. 23 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">232</SPAN><SPAN class="ft109">Avsnitt 1:2243 i BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="p304dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368304x1.jpg/" id="p304img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p926 ft8">Exempel på tekniska system kan vara ventilationssystem. Vidtas åt- gärder i en del av ett ventilationssystem, så bör hela systemet åtgärdas.</P>
<P class="p927 ft185">Exempel på betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet kan vara om byggnaden inte uppfyller dagens krav vad gäller</P>
<P class="p928 ft184"><SPAN class="ft69">–</SPAN><SPAN class="ft186">utformning av tappvattensystemet med avseende på risken för till- växt av mikroorganismer,</SPAN></P>
<P class="p929 ft184"><SPAN class="ft69">–</SPAN><SPAN class="ft187">brandcellsindelning på vinden, eller</SPAN></P>
<P class="p929 ft23"><SPAN class="ft69">–</SPAN><SPAN class="ft188">bärförmåga avseende snölaster.</SPAN><SPAN class="ft158">233</SPAN></P>
<P class="p85 ft20">Villkorsbesked</P>
<P class="p103 ft14">Byggherren har möjlighet att få ett villkorsbesked där byggnads- nämnden ska bedöma om en ändring ska anses utgöra en ombyggnad och därmed kommer att bli föremål för särskilda villkor avseende utformningskraven och tekniska egenskapskraven. Ett villkorsbesked är inte bindande och kan inte överklagas.<SPAN class="ft100">234 </SPAN>Bakgrunden till bestäm- melsen är enligt regeringen att det i vissa fall kan vara svårt för en byggherre att bedöma om en åtgärd kommer att bedömas som en ombyggnad eller annan bygglovspliktig ändring av byggnadsnämn- den. Eftersom en ombyggnad kan medföra att byggnadsnämnden ställer krav på exempelvis tillgänglighetsanpassning av hela byggna- den kan det vara av intresse för den som vill vidta en åtgärd att veta om byggnadsnämnden bedömer åtgärden som en ombyggnad eller inte. Skälen för att villkorsbeskedet inte är bindande är dels att inte försvåra prövningen dels att det inte är ovanligt att förutsättningarna i det enskilda ärendet ändras.<SPAN class="ft100">235</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft111">Myndighetsrapporter och forskning om ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">I en studie Boverket låtit genomföra kring vilka krav i BBR som fastighetsbolagen anser påverkar fastighetsbolagens byggande nega- tivt framkommer att det främst är ombyggnadsprojekt som respon- denterna undviker att genomföra där kalkylerna i många fall inte håller. Ett exempel är att konvertering av kontorslokaler till lägen- heter undviks.<SPAN class="ft114">236</SPAN></P>
<P class="p659 ft67"><SPAN class="ft65">233</SPAN><SPAN class="ft66">Allmänna råd till avsnitt 1:2243 i BBR.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">234</SPAN><SPAN class="ft66">9 kap. 19 § och 13 kap. 2 § första stycket fjärde punkten PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">235</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 278.</P>
<P class="p215 ft110"><SPAN class="ft65">236</SPAN><SPAN class="ft68">Markör (2016), </SPAN>Fastighetsbolagens syn på kraven i BBR – en kvalitativ studie<SPAN class="ft69">, s. 16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="p305dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368305x1.jpg/" id="p305img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämparnas syn på ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Svårt att avgöra vad som är ombyggnad respektive ändring</P>
<P class="p382 ft14">Såväl tillämpare vid våra inledande rundabordssamtal, som i flera besök under vår Sverigeturné samt under vår hearing och i referens- gruppen har uttryckt att gränsen för vad som är ändring respektive ombyggnad är svår. De menar att det är svårt att veta vilken kravnivå som ska gälla och vilka avsteg som är möjliga. Olika tillämpare fram- höll att tillämpningen av bestämmelserna är svår och att den behöver blir tydligare.<SPAN class="ft100">237 </SPAN>Vid ett referensgruppsmöte framhölls att om bygg- herren anger att ett projekt är en ombyggnad så finner kommunen som regel inte anledning att ifrågasätta det. Kommunen har exem- pelvis inte tillgång till ekonomiska uppgifter om projektet, som under- lag för att göra en sådan bedömning.<SPAN class="ft100">238</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Ombyggnad hinder för tillskapandet av bostäder</P>
<P class="p285 ft18">Såväl under vår hearing som vid möte med vår referensgrupp har det framkommit att det är viktigt att det befintliga beståndet nyttjas effektivt för en väl fungerande bostadsförsörjning och att bestäm- melser inte begränsar det.<SPAN class="ft114">239 </SPAN>Det har dock framkommit att olika till- lämpare upplever ombyggnadskraven som hinder.</P>
<P class="p99 ft18">Under Sverigeturnén lyftes att för äldre hus blir dagens krav- nivåer hindrande, både ur ekonomisk synvinkel och ur miljösyn- punkt. Det kritiserades att väl fungerande lösningar, material och inredningar behöver rivas ut och bytas.<SPAN class="ft114">240 </SPAN>Även att nya konstruktions- regler ska gälla för befintliga byggnader som är byggda i en helt annan tid, uppgavs hindra ombyggnader.<SPAN class="ft114">241 </SPAN>I Kiruna har det visat sig omöjligt att bevara kulturbyggnader för att regelverket kräver att de i så fall följer dagens kravnivåer.<SPAN class="ft114">242</SPAN></P>
<P class="p930 ft103"><SPAN class="ft65">237</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné, möte i Gävle <NOBR>2018-02-12,</NOBR> möte i Karlstad, <NOBR>2018-03-06</NOBR> och möte i Umeå, <NOBR>2018-03-20.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-09-24.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2019-10-08.</NOBR></P>
<P class="p1 ft67"><SPAN class="ft65">238</SPAN><SPAN class="ft108">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-10-08.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">239</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-09-26.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">240</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné, möte i Umeå </SPAN><NOBR>2018-03-20.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">241</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné, möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">242</SPAN><SPAN class="ft109">Sverigeturné, möte i Kiruna </SPAN><NOBR>2018-04-25.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="p306dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368306x1.jpg/" id="p306img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p931 ft14">Ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet innebär minskad miljöpåverkan i relation till en dåligt utnyttjad eller riven byggnad.<SPAN class="ft100">243 </SPAN>Som ett exempel nämndes i en kommun att flerbostadshus i miljon- programmet har en bra stomme och kan utvecklas, men att det är svårt att exempelvis dela en lägenhet i flera då dagens kravnivåer träder in. Även om det är ett bestånd byggt <NOBR>1950–2000</NOBR> motsvarar bostä- derna sällan de storlekar som behövs och görs större ingrepp i stor- leksfördelningen ska dagens krav tillgodoses.<SPAN class="ft100">244 </SPAN>I en annan kommun påpekade tillämparna att det är svårt att göra om lokaler till lägen- heter på grund av att de ska anpassas till dagsljus och tillgänglighet.<SPAN class="ft100">245</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Många tillämpare ansåg att det är rimligt med vissa avsteg från energikrav och tillgänglighetsanpassning, åtminstone i det befintliga beståndet.<SPAN class="ft105">246 </SPAN>Argument som framförts är att dessa krav är svåra att genomföra, materialresurskrävande och kostnadsdrivande. I vissa fall hindrar kraven förändringar som skulle kunna innebära att fler lägenheter frigörs, eftersom kraven gör att förändringen blir omfat- tande.<SPAN class="ft105">247 </SPAN>I en kommun menade tillämpare att det skulle skapas nya bostäder om inte tillgänglighetskraven tillämpades på det befintliga beståndet. De såg behov av lättnader för både energikrav och tillgäng- lighetskrav i befintligt bestånd.<SPAN class="ft105">248 </SPAN>Tillämpare i en annan kommun nämnde att vissa avsteg i det befintliga beståndet eventuellt skulle kunna leda till fler bostäder.<SPAN class="ft105">249 </SPAN>Även under hearingen uppgav flera deltagare att ombyggnad inte sker på grund av att hyran blir för hög till följd av de krav som ställs. Deltagarna framhöll att ombyggnad i dag hindras på grund av tillgänglighetskrav. Under hearingen fram- kom också att kraven på ombyggnad leder till ekonomiska konse- kvenser som gör att fastighetsägare avstår från att nyttja och för- ändra det befintliga beståndet.<SPAN class="ft105">250</SPAN></P>
<P class="p117 ft21">I vår undersökning om byggherrars erfarenheter av byggregel- verket svarade hälften av respondenterna att kraven i BBR och EKS</P>
<P class="p369 ft103"><SPAN class="ft65">243</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné, möten i Gävle </SPAN><NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Uppsala <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Malmö, <NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">244</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné, möte i Karlstad </SPAN><NOBR>2018-03-06.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">245</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné, möte i Botkyrka </SPAN><NOBR>2018-05-17.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">246</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné, möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Gävle <NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06</NOBR> och Umeå <NOBR>2018-03-20.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">247</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné, möten i Gävle </SPAN><NOBR>2018-02-12,</NOBR> Karlstad <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Jönköping <NOBR>2018-03-14,</NOBR> Umeå <NOBR>2018-03-20</NOBR> och Örebro <NOBR>2018-05-18.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">248</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné, möte i Gävle </SPAN><NOBR>2018-02-12.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">249</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné, möte i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">250</SPAN><SPAN class="ft68">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="p307dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368307x1.jpg/" id="p307img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft21">hindrar möjligheterna att göra ombyggnad och ändringar av det befint- liga beståndet i hög utsträckning. 51 procent svarade att de upplevde att kraven hindrade ombyggnad och ändring i hög eller ganska hög utsträckning. 27 procent svarade ganska eller mycket liten utsträck- ning och 22 procent var tveksamma.<SPAN class="ft105">251 </SPAN>Se figur 6.6 nedan.</P>
<P class="p932 ft127"><INGENBILD zsrc="H7B368307xi2.jpg/" id="p307inl_img1"> Mycket hög utsträckning</P>
<P class="p933 ft125"><INGENBILD zsrc="H7B368307xi3.jpg/" id="p307inl_img2"> Ganska hög utsträckning</P>
<P class="p934 ft127"><INGENBILD zsrc="H7B368307xi4.jpg/" id="p307inl_img3"> Ganska liten utsträckning</P>
<P class="p934 ft127"><INGENBILD zsrc="H7B368307xi5.jpg/" id="p307inl_img4"> Mycket liten utsträckning</P>
<P class="p934 ft125"><INGENBILD zsrc="H7B368307xi6.jpg/" id="p307inl_img5"> Tveksam, vet ej</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr21 td249"><P class="p729 ft125">9</P></TD>
<TD class="tr21 td250"><P class="p935 ft125">42</P></TD>
<TD class="tr21 td251"><P class="p936 ft125">24</P></TD>
<TD class="tr21 td252"><P class="p909 ft125">3</P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p937 ft125">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td249"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td250"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td251"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr5 td108"><P class="p35 ft125">0%</P></TD>
<TD class="tr5 td237"><P class="p35 ft125">20%</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p35 ft125">40%</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p35 ft125">60%</P></TD>
<TD class="tr5 td80"><P class="p35 ft125">80%</P></TD>
<TD class="tr5 td237"><P class="p35 ft125">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft15">Byggföretag verksamma i mellanstora städer svarade i högre utsträck- ning än övriga att kraven hindrar möjligheterna i hög utsträckning. Av de som uppgav att kraven i BBR och EKS hindrar möjligheterna att göra ombyggnad och ändringar av det befintliga beståndet svarade 86 procent att detta gäller tillgänglighet och bostadsutformning. Hälften svarade att hindret gäller buller. Fler som bygger flerbostads- hus svarade att detta gäller energi jämfört med övriga. Byggherrar som utfört större ombyggnads- eller renoveringsprojekt upplevde i högst utsträckning av reglerna hindrade ombyggnad och ändring av befintliga fastigheter. 58 procent svarade i hög eller mycket hög ut- sträckning.<SPAN class="ft104">252</SPAN></P>
<P class="p939 ft67"><SPAN class="ft65">251</SPAN><SPAN class="ft108">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">252</SPAN><SPAN class="ft109">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="p308dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368308x1.jpg/" id="p308img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">I en intervjuundersökning med allmännyttiga och privata bostads- företag som vi låtit göra om ombyggnad uppgav 90 procent av 100 intervjuade personerna att de hade viss eller stor kännedom om hur följdkrav kan påverka ombyggnadsåtgärder. Närmare 60 procent menade att de kände till kraven mycket väl. En dryg tredjedel av de intervjuade företagen uppgav att de hade avstått från att göra ombygg- nader i sitt bestånd på grund av följdkraven som rör tillgänglighet. Hos de allmännyttiga bostadsbolagen var andelen 40 procent. I de flesta fall uppgav företagen att de avstod ombyggnader på grund av ökade kostnader. 13 procent av de intervjuade företagen uppgav att de hade låtit bli att göra ombyggnader på grund av följdkraven som rör energi. För allmännyttiga bostadsbolag var andelen knappt 20 pro- cent. Även i dessa fall var det ökade kostnader som ansågs hindrande.<SPAN class="ft100">253</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Knappt 30 procent av de intervjuade företagen svarade att ett bort- tagande av följdkraven skulle innebära att de gjorde ombyggnads- åtgärder i mycket större utsträckning, drygt 40 procent att de skulle genomföra ombyggnadsåtgärder i något större utsträckning, medan knappt 30 procent uppgav att de inte skulle göra fler ombyggnads- åtgärder om följdkraven togs bort.<SPAN class="ft100">254 </SPAN>I tabell 6.1 redovisas svaren.</P>
<P class="p940 ft69">Källa: Navet Analytics (2019), Renoveringsbehov i rekordårens bostäder.</P>
<P class="p433 ft21">Cirka 50 procent av de intervjuade företagen svarade att ett bort- tagande av följdkraven kan innebära att stora lägenheter byggs om till flera mindre och cirka 40 procent av de intervjuade företagen svarade att ett borttagande av följdkraven kan innebära att flera mindre lägenheter slås ihop till större. Fler allmännyttiga bostads-</P>
<P class="p903 ft67"><SPAN class="ft65">253</SPAN><SPAN class="ft66">Navet Analytics (2019), Renoveringsbehov i rekordårens bostäder.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">254</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="p309dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368309x1.jpg/" id="p309img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p34 ft132">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">företag (53 procent) än privata svarade att det kan innebära att flera mindre lägenheter slås ihop till större.<SPAN class="ft63">255</SPAN></P>
<P class="p410 ft18">Företagen i undersökningen ombads att värdera olika faktorer som påverkar företagets möjligheter till ombyggnadsåtgärder. De faktorer som ansågs ha störst inverkan på möjligheterna till ombyggnadsåt- gärder var entreprenadpriser och svårigheter att finansiera kostnaderna genom hyreshöjningar. Därefter följde faktorer som räntenivån och följdkrav på energi och tillgänglighet. Följdkraven värderades medel- högt i jämförelse med övriga alternativ, vilket bör tolkas som att kraven har väsentlig effekt men är inte den faktor som har störst betydelse.<SPAN class="ft114">256</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">6.4.5</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande krav på ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p382 ft14">Ombyggnad är en typ av ändring, som ska ha en viss omfattning och vara av viss art. Ombyggnadsbegreppets funktion är att möjliggöra följdkrav, vilket innebär att utformningskraven och de tekniska egen- skapskraven ska uppfyllas i hela byggnadsverket, även om den änd- ring som vidtas endast berör en del av byggnadsverket. Kraven kan därmed behöva uppfyllas i hela byggnadsverket, men avsteg från kraven får göras. Syftet med ombyggnadsbestämmelserna är framför allt att förbättra energieffektivitet, tillgänglighet och användbarhet.</P>
<P class="p180 ft14">Under vårt arbete har det framförts kritik mot ombyggnads- bestämmelserna. Kritiken rör dels att bestämmelserna om ombygg- nad är svåra att tillämpa, dels de följdkrav som kan inträda.</P>
<P class="p14 ft14">Synpunkter från tillämpare om ombyggnad berör inte sällan även ändring och tillbyggnad. Olika aktörer anger att det är oklart när ombyggnad föreligger, att gränsdragningen mellan ändring och om- byggnad är svår samt att det är svårt att avgöra vilka krav som ska gälla och vilka avsteg som är möjliga. Bedömningen av om en åtgärd är en ombyggnad måste göras utifrån flera kriterier. För att åstad- komma en förutsägbarhet i frågan finns möjlighet att få kommunens bedömning av om en åtgärd utgör ombyggnad genom villkorsbesked.</P>
<P class="p120 ft21">Utifrån det totala bostadsbeståndet bidrar ombyggnad till en liten del (se avsnitt 3.1). Ombyggnad sker bland annat vid omvandling av lokaler till bostäder och vindar till bostäder. Följdkraven och sam-</P>
<P class="p941 ft67"><SPAN class="ft65">255</SPAN><SPAN class="ft108">Navet Analytics (2019), Renoveringsbehov i rekordårens bostäder.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">256</SPAN><SPAN class="ft109">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft18">hällsnyttan av dem ifrågasätts av aktörer som vi har samtalat med. Enligt aktörerna hindrar följdkraven anpassningar i befintligt bestånd för att möjliggöra fler bostäder. Utredningen har visat att följdkraven avseende tillgänglighet har hindrat en stor andel ombyggnadsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet.</P>
<P class="p94 ft18">Vi menar därför att ombyggnadsbegreppets följdkrav och sam- hällsnyttan av dem kan ifrågasättas. För en väl fungerande bostads- försörjning är det av vikt att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas effektivt. Det är också viktigt att bestämmelserna är enkla och för- utsägbara för fastighetsägare och byggherrar och inte hindrar ombygg- nadsåtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="p311dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368311x1.jpg/" id="p311img1">
</DIV>
<P class="p3 ft13">7 Kontroll av byggandet</P>
<P class="p13 ft14">Vi har i uppdrag att se över tionde kapitlet i plan- och bygglagen (PBL)<SPAN class="ft100">1 </SPAN>om genomförandet av <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och markåtgärder. Vi ska dels utvärdera de väsentliga ändringar som gjordes 2011, dels säkerställa att systemet i sin helhet är ändamålsenligt utformat uti- från de motiv som låg till grund för ändringarna. Enligt vårt direktiv finns det anledning att analysera bestämmelserna, eftersom de har varit i kraft i några år och att Boverket har konstaterat att det finns brister i många kontrollplaner. I översynen ingår att analysera om bestämmelserna är ändamålsenliga sett från både allmän och enskild synpunkt, och då särskilt intresset av att minimera antalet byggfel, om de har påverkat handläggningstiderna i kommunerna och om de har inneburit ökade administrativa kostnader för byggherrarna.<SPAN class="ft100">2</SPAN></P>
<P class="p15 ft15">I avsnitt 2.2 redogör vi för vårt urval av väsentliga ändringar. I detta kapitel redogör vi för dagens krav och dess bakomliggande motiv, tidigare myndighetsrapporter samt synpunkter på och tillämpningen av dels ändringarna som gjordes 2011, dels kontrollen av byggandet i sin helhet. Beskrivning av vilka möten och enkäter som vi har genom- fört och metodiken för dem finns i avsnitt 2.4. Avslutningsvis gör vi även en internationell jämförelse med andra länder. Varje avsnitt avslutas med våra slutsatser.</P>
<P class="p942 ft67"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
<P class="p591 ft110"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, dir. 2017:22, s. 3 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">12–13.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p418 ft25">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="p312dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368312x1.jpg/" id="p312img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p943 ft90"><SPAN class="ft34">7.1</SPAN><SPAN class="ft89">Framväxten av nationella bestämmelser om kontroll av byggandet</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Ett nationellt system för kontroll av krav på byggande började ta sin form i och med Sveriges första stadsbyggnadslagstiftning, 1874 års byggnadsstadga för rikets städer (byggnadsstadgan), som började gälla 1875. Byggnadsstadgan var allmänt hållen och tillämpningen av kontrollen överläts till städerna att besluta om.<SPAN class="ft100">3 </SPAN>I byggnadsstadgan angavs, från 1931 till dess att den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL)<SPAN class="ft100">4 </SPAN>infördes 1987, att byggnadsnämnderna vid lovprövning skulle se till att nya byggnadsverk uppfyllde ett antal egenskaper.<SPAN class="ft100">5 </SPAN>När ÄPBL inför- des 1987 fick byggherren det huvudsakliga ansvaret för att byggnad- sverk uppfyllde gällande bestämmelser. Byggnadsnämndens gransk- ning begränsades till att bedöma om det fanns förutsättningar för att åtgärden kunde komma att uppfylla kraven. Granskningens omfatt- ning skulle också kunna anpassas till den samlade kompetens som i det enskilda fallet fanns hos byggherren och anlitade projektörer och entreprenörer samt till byggnadsobjektets art.<SPAN class="ft100">6 </SPAN>1995 tydliggjordes att byggherren ansvarar för att de krav som ställs vid byggande uppfylls och att byggnadsnämnden har ett renodlat tillsynsansvar.<SPAN class="ft100">7 </SPAN>Den nu gällande PBL som infördes 2011 bygger på samma princip om att bygg- herren har ansvaret för att kraven uppfylls.<SPAN class="ft100">8 </SPAN>I propositionen som före- gick PBL angav regeringen att den nya lagen bland annat avsåg att för- enkla plan- och byggprocessen och skärpa kontrollen av byggandet.<SPAN class="ft100">9</SPAN></P>
<P class="p944 ft121"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft135">1874 års byggnadsstadga och brandstadga för rikets städer. Nordisk Arkitekturforskning 2001:4. K. Granath, </SPAN><SPAN class="ft136">Ordning, lag och stadga Om byggnadsordningar och maktfördelning</SPAN>, s. 21.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft106">4</SPAN><SPAN class="ft108">1987 års plan- och bygglag (1987:10), ÄPBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft106">5</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 112 § byggnadsstadga för stad och landsbygd 1931.</SPAN></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft106">6</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1985/86:1, </SPAN>med förslag till plan- och bygglag<SPAN class="ft103">, s. 84.</SPAN></P>
<P class="p215 ft102"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1993/94:178, </SPAN>Ändring i plan- och bygglagen, m.m.<SPAN class="ft103">, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft106">8</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 5 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p945 ft110"><SPAN class="ft106">9</SPAN><SPAN class="ft109">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, dir. 2017:22, s. 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="p313dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368313x1.jpg/" id="p313img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft34"><SPAN class="ft34">7.2</SPAN><SPAN class="ft99">Kontrollprocessen</SPAN></P>
<P class="p62 ft14">Före 1995 prövades samtliga krav på byggnadsverk inom ramen för bygglovet.<SPAN class="ft100">10 </SPAN>Därefter har samhällets krav på byggnadsverk delats in utformningskrav och tekniska egenskapskrav, se avsnitt 6.2.<SPAN class="ft100">11 </SPAN>Ut- formningskraven prövas av kommunens byggnadsnämnd inom ramen för bygglovsprövningen som regleras i nionde kapitlet i PBL.<SPAN class="ft100">12 </SPAN>Bygg- lovsplikten syftar till att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om en åtgärd är lämplig i sig och sitt lokala sammanhang.<SPAN class="ft100">13 </SPAN>För anmäl- ningspliktiga åtgärder krävs inget bygglov utan processen inleds genom en anmälan.<SPAN class="ft100">14 </SPAN>De tekniska egenskapskraven omfattas i stället av bygg- herrens egenkontroll och byggnadsnämndens beslut under genom- förandet av byggåtgärderna som regleras i tionde kapitlet i PBL,<SPAN class="ft100">15 </SPAN>vilket är de bestämmelser som vår översyn omfattar.</P>
<P class="p14 ft21">Det är byggherren som ska se till att varje <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och mark- åtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen.<SPAN class="ft105">16 </SPAN>Byggherren definieras som den som för egen räkning utför eller låter utföra <NOBR>projekterings-,</NOBR> <NOBR>byggnads-,</NOBR> rivnings- eller markarbeten.<SPAN class="ft105">17 </SPAN>Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren också se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i start- beskedet.<SPAN class="ft105">18 </SPAN>Kontrollen kan utföras både inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll och av certifierad sakkunnig. Bygg- herrens dokumenterade egenkontroll är den grundläggande kontroll- formen. I förarbetena anges att byggnadsnämnden utövar kontroll enbart genom tillsynsåtgärder.<SPAN class="ft105">19</SPAN></P>
<P class="p946 ft21">Kontrollprocessen kan delas upp i momenten tekniskt samråd, startbesked, utstakning, arbetsplatsbesök, slutsamråd och slutbesked. Processen innebär i korthet att för lov- och anmälningspliktiga åt- gärder ska ett tekniskt samråd hållas. Detta ska ske efter att nämn-</P>
<P class="p11 ft67"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft66">3 kap 11 och 12 §§ ÄPBL, dess lydelser i mars 1994.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft66">8 kap. 1 § och 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft101">9 kap. 30 och 31 §§ PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 269 och 288.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 3 och 4 §§ PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 5 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft101">1 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 5 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>300–303.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="p314dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368314x1.jpg/" id="p314img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">den har meddelat bygglov eller tagit emot en anmälan. Tekniskt sam- råd behöver dock inte hållas om det inte krävs en kontrollansvarig för åtgärden eller om samråd är uppenbart obehövligt. I de fall det inte behövs något tekniskt samråd ska byggnadsnämnden i samband med, eller snarast möjligt efter, att nämnden meddelar lov eller tar emot en anmälan antingen ge startbesked, eller begära ytterligare handlingar som behövs för beslut om startbesked.<SPAN class="ft100">20</SPAN></P>
<P class="p485 ft18">Genom startbeskedet ska nämnden godkänna att de åtgärder som kräver lov eller anmälan får påbörjas. I startbeskedet får nämnden bland annat bestämma villkor för att åtgärderna ska få påbörjas. Vill- kor får även under vissa förutsättningar meddelas efter startbeske- det, så kallade kompletterande villkor.<SPAN class="ft114">21 </SPAN>När det gäller lovgivna åtgärder ska de frågor eller krav som har prövats i lovet inte prövas igen utan då återstår att pröva att byggnadsverket har de tekniska egenskaper som är väsentliga.<SPAN class="ft114">22</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Byggnadsnämnden ska besluta om startbesked om åtgärden kan antas komma att uppfylla kraven i PBL och tillhörande föreskrifter.<SPAN class="ft100">23 </SPAN>Det byggnadsnämnden ska godkänna i ett startbesked är endast att byggnadsarbetena ska få påbörjas. Byggnadsnämnden ska inte behöva pröva om de tekniska egenskapskraven är uppfyllda eller inte fullt ut. Byggnadsnämndens prövning i lovskedet skiljer sig från den bedömning som byggnadsnämnden gör inför startbesked på så sätt att prövningen i lovskedet innebär ett godkännande som senare inte kan ändras och att det inför startbesked enbart görs en bedömning.<SPAN class="ft100">24</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">När byggnadsnämnden har gett ett startbesked ska nämnden skynd- samt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständighe- terna i övrigt.<SPAN class="ft100">25 </SPAN>Efter startbeskedet ska byggnadsnämnden genomföra minst ett arbetsplatsbesök, om åtgärderna har krävt ett tekniskt sam- råd. I vissa fall behöver dock inte något arbetsplatsbesök ske.<SPAN class="ft100">26</SPAN></P>
<P class="p947 ft67"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. </SPAN><NOBR>14–22</NOBR> §§ PBL.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 29 och 34 §§ PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft101">De tekniska egenskapskraven regleras i 8 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 23 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 34 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 26 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 27 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="p315dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368315x1.jpg/" id="p315img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft18">I samband med att åtgärder avslutas ska ett slutsamråd hållas om det inte är uppenbart obehövligt. Krav på slutsamråd gäller för åtgär- der som har omfattats av ett tekniskt samråd.<SPAN class="ft114">27</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Slutligen ska byggnadsnämnden godkänna att de lov- och anmäl- ningspliktiga åtgärderna ska anses slutförda och, vad det gäller bygg- åtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk. Detta beslutar nämnden genom ett slutbesked.<SPAN class="ft100">28 </SPAN>Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att bygg- herren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kon- trollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.<SPAN class="ft100">29 </SPAN>Om kraven för slutbesked inte uppfylls får byggnadsnämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i avvaktan på ett slutligt slutbesked.<SPAN class="ft100">30 </SPAN>Byggnadsnämn- dens beslut om slutbesked innebär inte att byggnadsnämnden får ett ansvar för att åtgärderna uppfyller alla krav i plan- och bygglagstift- ningen utan det är byggherren som ensam bär detta ansvar.<SPAN class="ft100">31</SPAN></P>
<P class="p112 ft18">En byggsanktionsavgift, ska tas ut om någon påbörjar en lov- eller anmälningspliktig åtgärd innan byggnadsnämnden har gett ett start- besked.<SPAN class="ft114">32 </SPAN>Detsamma gäller om någon tar i anspråk ett byggnadsverk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked.<SPAN class="ft114">33 </SPAN>Byggnadsnämnden är normalt den tillsynsmyndighet som beslutar om byggsanktions- avgiften.<SPAN class="ft114">34</SPAN></P>
<P class="p948 ft67"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. </SPAN><NOBR>30–33</NOBR> §§ PBL.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. </SPAN><NOBR>34–37</NOBR> §§ PBL.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 34 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 36 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 5 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft101">9 kap. </SPAN><NOBR>6–17</NOBR> §§ plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft101">9 kap. </SPAN><NOBR>17–24</NOBR> §§ PBF.</P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft68">11 kap. 51 § PBL och 8 kap. 2 § PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="p316dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368316x1.jpg/" id="p316img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Sammanfattning av 2011 års väsentliga ändringar</SPAN></P>
<P class="p949 ft18">De väsentliga ändringarna av kontrollen av byggandet 2011 bestod i att:</P>
<P class="p387 ft37"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft190">kvalitetsansvarig ersattes med kontrollansvarig med förtydligan- den och ändringar avseende kontrollansvariges uppgifter, certi- fiering och ställning i förhållande till byggherren,</SPAN><SPAN class="ft155">35</SPAN></P>
<P class="p950 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">det infördes ett krav på certifiering av sakkunniga samt att sta- tusen av deras utlåtanden förtydligades,</SPAN><SPAN class="ft114">36</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">byggherren ska ansvara för att upprätta kontrollplanen och att kontrollplanens innehåll förtydligades,</SPAN><SPAN class="ft114">37</SPAN></P>
<P class="p951 ft21"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft49">startbesked ersatte det tidigare kravet på bygganmälan före bygg- start med ändringar gällande när åtgärderna får påbörjas,</SPAN><SPAN class="ft105">38</SPAN></P>
<P class="p78 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">byggnadsnämnden fick utökade skyldigheter att genomföra arbets- platsbesök,</SPAN><SPAN class="ft114">39</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">krav på slutsamråd infördes,</SPAN><SPAN class="ft63">40</SPAN></P>
<P class="p952 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">slutbesked ersatte slutbeviset med ändringar gällande när ett bygg- nadsverk får tas i bruk, med möjlighet till interimistiska slutbesked,</SPAN><SPAN class="ft114">41 </SPAN>och</P>
<P class="p387 ft21"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft49">kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med ned- satt rörelse- eller orienteringsförmåga och kravet på lämplighet för avsett ändamål delades upp i dels utformningskrav, dels tek- niska egenskapskrav där delar av kraven som avser utformning ska prövas i bygglovsprövningen.</SPAN><SPAN class="ft105">42</SPAN></P>
<P class="p165 ft18">Nedan redogör vi för de moment och aktörer som de väsentliga änd- ringarna omfattar mer i detalj.</P>
<P class="p953 ft67"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag, </SPAN>s. <NOBR>305–311<SPAN class="ft119">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>302–304.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>300–306.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>315–319.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>319–321.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>321–322.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>322–328.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>254–261.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="p317dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368317x1.jpg/" id="p317img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft34"><SPAN class="ft34">7.3</SPAN><SPAN class="ft99">Kontrollansvariga</SPAN></P>
<P class="p496 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om kontrollansvariga</SPAN></P>
<P class="p110 ft21">För byggherrens kontroll ska det finnas en eller flera certifierade kontrollansvariga.<SPAN class="ft105">43 </SPAN>Kontrollansvarig var en ny benämning som 2011 ersatte kvalitetsansvarig och fick delvis nya uppgifter. Exempelvis ska den kontrollansvariga biträda byggherren dels vid upprättande av kontrollplan, dels vid inventering av farligt avfall och annat avfall. Vid avvikelser från kontrollplanen ska den kontrollansvarige infor- mera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden. Vidare var det en nyhet att den kontrollansvarige ska avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. Slutligen skulle funktionen vara oberoende i förhållande till bygg- herren. En fråga inför nu gällande PBL var om funktionen kvali- tetsansvarig borde kompletteras eller ersättas med andra nyckelper- soner. En kvalitetsansvarig ansågs behöva ha en oberoende ställning, fristående från både byggherrens och byggentreprenörens egen- intressen. En förhoppning med förändringarna av rollen till kon- trollansvarig var att de skulle bidra till att minska mängden byggfel. Regeringen uttalade också att syftet med systemet med kontroll- ansvarig är att ge samhället garantier om att byggherren har tillgång till tillräcklig kompetens och erfarenhet.<SPAN class="ft105">44</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">Ett undantag från kravet på kontrollansvarig gäller små ändringar av en- eller tvåbostadshus. Byggnadsnämnden kan dock besluta att en kontrollansvarig ändå ska krävas i dessa fall. Regeringen har med- delat föreskrifter om undantag från kravet på kontrollansvarig för andra små åtgärder.<SPAN class="ft100">45 </SPAN>Även i fråga om dessa undantag kan kom- munen besluta att en kontrollansvarig ändå ska krävas, dock inte för åtgärder som varken kräver lov eller anmälan.<SPAN class="ft100">46</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">I bygglovsansökan ska byggherren lämna förslag på vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga.<SPAN class="ft100">47 </SPAN>Byggnadsnämnden ska i bygglovs- beslutet ange om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka.<SPAN class="ft100">48 </SPAN>Kravet på uppgift om vem som ska vara kon-</P>
<P class="p16 ft67"><SPAN class="ft65">43</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 9 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">44</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 301, <NOBR>305–310,</NOBR> 401 och <NOBR>479–480.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 10 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft101">7 kap. 5 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">47</SPAN><SPAN class="ft101">9 kap. 21 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">48</SPAN><SPAN class="ft68">9 kap. 40 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="p318dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368318x1.jpg/" id="p318img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">trollansvarig infördes 2011 för att den kontrollansvariga ska komma in så tidigt som möjligt i processen, om möjligt redan under projek- teringsstadiet.<SPAN class="ft114">49</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Kontrollansvariges uppgifter</P>
<P class="p559 ft14">En kontrollansvarig ska delta i kontrollprocessen vid flera tillfällen. Inledningsvis ska kontrollansvarig biträda byggherren med att upp- rätta förslag till kontrollplan. Vid rivningsåtgärder ska kontrollan- svarig biträda vid inventeringen av farligt avfall och annat avfall. Kontrollansvarig ska se till att kontrollplanen och gällande bestäm- melser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs. Vid avvikelser från föreskrifter och villkor ska kontrollansvarig informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden. Kontrollansvarig ska närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. Vidare ska kontrollansvarig dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slut- beskedet. Slutligen ska kontrollansvarig sedan 2011 avge ett utlå- tande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för beslut om slutbesked.<SPAN class="ft100">50 </SPAN>I förarbetsuttalandena framhöll regeringen att även om det är byggherrens ansvar att se till att kraven i PBL tillgodoses och att kontroller görs i tillräcklig omfattning bör den kontrollansvarige se till att kontrollplanen och gällande bestämmel- ser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs. Regeringen framförde gällande kontrollansvariges uppgifter att bidra med underlag för nämndens beslut att:</P>
<P class="p954 ft184">Av förarbetena till nu gällande bestämmelser framgår att den kvalitets- ansvarige inte tänktes fungera som byggnadsnämndens förlängda arm. Syftet var i stället att minska behovet av en detaljerad myndighetskon- troll, dvs. att minska behovet av tillsyn från byggnadsnämndens sida. Den kontrollansvarige bör dock kunna ge byggnadsnämnden besluts- underlag även i inledande och avslutande skeden, inför beslut om bygg- lov och slutbesked.<SPAN class="ft158">51</SPAN></P>
<P class="p955 ft67"><SPAN class="ft65">49</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 292 och 308.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">50</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 11 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">51</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 9 § PBL. Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 308.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="p319dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368319x1.jpg/" id="p319img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Certifiering och kunskapskrav</P>
<P class="p382 ft21">Före 2011 fick endast den som hade fått godkännande (riksbehörig- het) av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål eller den som byggnadsnämnden godkänt för visst arbete utses som kvalitets- ansvarig.<SPAN class="ft105">52 </SPAN>Genom ändringarna 2011 krävs certifiering som ska utfö- ras av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Euro- peiska unionens (EU) reglering om ackreditering och teknisk kontroll<SPAN class="ft105">53 </SPAN>eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom EU:s eller Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES). Det tydliggjordes att certifieringen ska vara tids- begränsad och avse visst slag av arbete.<SPAN class="ft105">54 </SPAN>Detta var en följd av genom- förandet av tjänstedirektivet, som hindrar att en myndighet gör sin egen bedömning av om en kontrollansvarig är lämplig för en viss typ av projekt.<SPAN class="ft105">55 </SPAN>Enligt regeringen ställde de nya uppgifterna och den ökade självständigheten högre krav på den kontrollansvariges kom- petens. Detta tillsammans med att tjänstedirektivet inte gör det möj- ligt för en myndighet att göra en egen bedömning av om en kontroll- ansvarig är lämplig för en viss typ av projekt föranledde kravet på certifiering.<SPAN class="ft105">56</SPAN></P>
<P class="p472 ft18">Kontrollansvariga ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften.<SPAN class="ft114">57 </SPAN>Boverket får meddela de föreskrifter om sakkunniga som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om krav på kunskap, erfarenhet och lämplighet samt certifiering.<SPAN class="ft114">58 </SPAN>Boverket har meddelat föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontroll- ansvariga.<SPAN class="ft114">59</SPAN></P>
<P class="p658 ft67"><SPAN class="ft65">52</SPAN><SPAN class="ft66">9 kap. 14 § ÄPBL.</SPAN></P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">53</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. 5 § Lag (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">54</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 9 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">55</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet). Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygg- lag</SPAN>, s. 309 och 479.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">56</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 309.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">57</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 9 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">58</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 23 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">59</SPAN><SPAN class="ft68">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga, (BFS 2011:14).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="p320dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368320x1.jpg/" id="p320img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Ställning i förhållande till byggherren</P>
<P class="p393 ft18">Kontrollansvariga ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.<SPAN class="ft114">60 </SPAN>Detta bör normalt innebära att den kontrollansvarige exempelvis inte bör vara en nära släkting eller ha ett anställningsförhållande till den som utför åtgär- den.<SPAN class="ft114">61 </SPAN>I förarbetena har regeringen uttalat att:</P>
<P class="p956 ft184">Det är angeläget att en kontrollansvarig har en oberoende ställning till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Däremot är det inte möjligt för byggnadsnämnden att pröva om denne har ett anställnings- förhållande eller annan beroendeställning till någon annan än bygg- herren. Det är inte heller på den grunden möjligt att avvisa en certifierad kontrollansvarig. Det måste i stället ankomma på denne att styrka själv- ständigheten gentemot utföraren. Det är önskvärt att en kontrollansvarig har en stark ställning i organisationen och inte har några andra uppgifter eller förpliktelser i projektet.<SPAN class="ft158">62</SPAN></P>
<P class="p156 ft14">Samma person kan vara byggherre och kontrollansvarig. Det som är av vikt är att kontrollansvarig inte får kontrollera sitt eget utförda arbete. Så länge byggherren inte själv utför arbetena kan byggherren vara kontrollansvarig. Det gäller under förutsättning att byggherren är certifierad som kontrollansvarig. En byggherre som bygger i egen regi och själv utför byggnadsarbetena kan alltså inte vara kontroll- ansvarig i sitt eget byggprojekt. En person som är anställd hos bygg- herren kan vara kontrollansvarig förutsatt att denne är certifierad och inte själv utför de åtgärder som ska kontrolleras.<SPAN class="ft100">63</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Om kontrollansvarig lämnar eller missköter sitt uppdrag</P>
<P class="p103 ft21">Om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag ska hon eller han meddela detta till byggnadsnämnden, som ska utse en ny kontroll- ansvarig.<SPAN class="ft105">64 </SPAN>Byggnadsnämndens skyldighet att besluta om en ny kon- trollansvarig infördes 2011.<SPAN class="ft105">65 </SPAN>Byggnadsnämndens beslut om kon-</P>
<P class="p118 ft67"><SPAN class="ft65">60</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 9 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">61</SPAN><SPAN class="ft66">Boverkets allmänna råd (2012:8) om den kontrollansvariges självständiga ställning (BFS 2012:8).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">62</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 309 och 479.</P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft65">63</SPAN><SPAN class="ft107">Boverket (2012), </SPAN>Konsekvensutredning – Boverkets allmänna råd om den kontrollansvariges självständiga ställning, <SPAN class="ft103">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">12–13.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">64</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 11 och 13 §§ PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">65</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 480.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="p321dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368321x1.jpg/" id="p321img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p691 ft17">trollansvarig kan inte överklagas.<SPAN class="ft63">66 </SPAN>Även om det är byggherren som lämnar förslag på kontrollansvarig är det kommunen som både avgör om det finns ett behov av en kontrollansvarig i det aktuella ärendet och beslutar om det.<SPAN class="ft63">67</SPAN></P>
<P class="p957 ft18">Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå en ny kontroll- ansvarig.<SPAN class="ft114">68 </SPAN>Om byggnadsnämnden finner att en kontrollansvarig har åsidosatt sina skyldigheter ska nämnden entlediga den kontroll- ansvarige från sitt uppdrag och underrätta den som har certifierat den kontrollansvarige om beslutet, och efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansvarig.<SPAN class="ft114">69 </SPAN>Certifieringsorganet kan åter- kalla certifieringen, om en kontrollansvarig har visat sig olämplig för sin uppgift.<SPAN class="ft114">70</SPAN></P>
<P class="p958 ft30"><SPAN class="ft19">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft156">Myndighetsrapport och remissynpunkter om kontrollansvariga</SPAN></P>
<P class="p101 ft21">Boverket har i rapporten <SPAN class="ft88">Förstudie kontrollplan </SPAN>sammanfattat en undersökning med byggnadsinspektörer som uttryckte att det hän- der att kontrollansvariga inte är insatta i projekten och inte är klara över sin roll. När Boverket i rapporten sammanfattar inkomna syn- punkter från byggherrar, byggindustri och konsulter så framgår att kontrollansvariga inte vågar anmäla byggen som borde stoppas till byggnadsnämnden av rädsla för att inte få fler uppdrag. Boverket konstaterade vidare att samtliga aktörer, inte minst de större bygg- entreprenörerna, upplevde att systemet med kontrollansvariga var ett onödigt, tidskrävande och dyrt pappersarbete som inte hindrar fusk i branschen eller att byggfel uppstår. Vidare framgår att det råder osäkerhet angående i vilken utsträckning kontrollansvarig får utföra kontroller själv, något som Boverket haft svårt att svara på då för- arbetena inte ger vägledning i frågan. Representanter för Kontrollansva- rigas Riksförening har uttryckt olika åsikter i frågan.<SPAN class="ft105">71</SPAN></P>
<P class="p959 ft67"><SPAN class="ft65">66</SPAN><SPAN class="ft66">13 kap. 2 § sjätte punkten PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">67</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 9 och 10 §§ och 13 kap. 2 § sjätte punkten PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">68</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 12 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">69</SPAN><SPAN class="ft101">11 kap. 35 § PBL. 10 kap. 11 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">70</SPAN><SPAN class="ft101">11 kap. 36 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">71</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket, 2014, </SPAN><SPAN class="ft110">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11<SPAN class="ft110">, </SPAN>s. <NOBR>9–10,</NOBR> <NOBR>23–26</NOBR> och <NOBR>41–45.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="p322dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368322x1.jpg/" id="p322img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft21">I remissammanställningen av Boverkets rapport <SPAN class="ft88">En mer förutsäg- bar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus </SPAN>framkom en kommentar om att det finns en ojämnhet bland kontrollansvariga som yttrar sig i olika arbetssätt, hanteringar och bedömningar.<SPAN class="ft105">72</SPAN></P>
<P class="p67 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares syn på kontrollansvariga</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Kontrollansvarigs ansvarsområde är otydligt</P>
<P class="p104 ft14">Flera kommuner, kontrollansvariga, deltagare vid vår hearing om kontrollen av byggandet, några brandorganisationer och Research Institutes of Sweden (Rise) har framhållit att kontrollansvarigs an- svarsområde är otydligt. Otydligheterna gäller bland annat vilka platsbesök kontrollansvariga måste göra och vad som ska ske vid besö- ken, hur ett slututlåtande ska utformas samt om kontrollansvarig, bygg- herre eller den som utfört kontrollen ska signera i kontrollplanen.<SPAN class="ft100">73</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">Rise påtalade att det finns relativt stort tolkningsutrymme för både kontrollansvariga och kommuner gällande förväntade insatser från kontrollansvariga, vilket kan leda till missförstånd och att det saknas författningar och handböcker som preciserar kvalitetsnivå för utförda uppdrag.<SPAN class="ft114">74</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Nyttan med kontrollansvariga ifrågasätts</P>
<P class="p103 ft14">Flera kommuner har påtalat att variationen i kompetensnivå bland kontrollansvariga är stor. Som exempel på bristande kompetens har framförts att en del kontrollansvariga inte förstår hur en kontroll- plan ska se ut samt har otillräcklig kunskap inom konstruktion. Vidare framhölls att byggherrar som bygger småhus oftast inte har tillräcklig kompentens om husbyggnation och om kontrollansvarig inte heller har det så kan konstruktionsfel lätt missas eller fuktpro-</P>
<P class="p960 ft136"><SPAN class="ft65">72</SPAN><SPAN class="ft135">Näringsdepartementet (2018), </SPAN>Remissammanställning för Boverkets rapport En mer förut- sägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus<SPAN class="ft121">, N2017/06080/PBB, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">73</SPAN><SPAN class="ft135">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Göteborg <NOBR>2018-02-25,</NOBR> Kiruna <NOBR>2018-04-25</NOBR> och Stockholm <NOBR>2018-05-02.</NOBR> Rise, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-10-27</NOBR> och <NOBR>2018-10-11.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR> Boverket (2014), <SPAN class="ft136">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11, s. 24. Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsult- förening och Brandskyddsföreningen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-11.</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">74</SPAN><SPAN class="ft68">Rise, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="p323dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368323x1.jpg/" id="p323img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">blem uppstå. Det framhölls även att det finns många oseriösa kon- trollansvariga.<SPAN class="ft114">75 </SPAN>I ett svar till en fördjupad kommunenkät som vi har låtit göra framfördes att kontrollansvarig kan ha väldigt många projekt samtidigt och att det fungerar mindre bra.<SPAN class="ft114">76 </SPAN>Även en fastig- hetsägarorganisation har i en inlaga till oss ställt sig frågande till kon- trollansvarigrollen och menade att rollen handlar mer om pappers- insamling än kvalitetssäkring.<SPAN class="ft114">77</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Kontrollansvariga sägs ha en beroendeställning till byggherren</P>
<P class="p109 ft14">Flera kommuner och deltagare i vår hearing har påtalat att kontroll- ansvarig normalt är betald av byggherren och att det innebär en risk som öppnar upp för fusk då rollen inte blir opartisk eller obero- ende.<SPAN class="ft100">78 </SPAN>Vid ett referensgruppsmöte påtalades att det förekommer att byggherrar försöker göra sig av med kontrollansvariga som upplevs hålla för hög ambitionsnivå eller ha för låg kompetens och att dessa då kan svara med att behålla dittills insamlad dokumentation.<SPAN class="ft100">79</SPAN></P>
<P class="p61 ft17">Att byggherren själv kan vara kontrollansvarig ifrågasattes vid ett besök under Sverigeturnén samt av vår referensgrupp.<SPAN class="ft63">80</SPAN></P>
<P class="p21 ft19">Kommuner avstår från att agera gentemot kontrollansvariga</P>
<P class="p110 ft21">Facktidskriften <SPAN class="ft88">Stadsbyggnad </SPAN>konstaterar efter en undersökning av ett <NOBR>20-tal</NOBR> kommuner att flera kommuner avstår från påföljd mot kontrollansvariga, eftersom det uppfattas som alltför svårt, resurs- krävande och tungrott att nå framgång i en sådan process. Avsaknad av lagstöd för påföljd vid visst slag av misskötsel beskrivs som en</P>
<P class="p961 ft136"><SPAN class="ft65">75</SPAN><SPAN class="ft122">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av bygg- regelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft121">s. 18 och 23. Rundabordssamtal </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2017-05-22,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2017-05-23</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2017-06-01.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Sverigeturné: möte i Växjö, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2018-05-24.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p962 ft102"><SPAN class="ft65">76</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft103">s. 18.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">77</SPAN><SPAN class="ft66">Sabo, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-20.</NOBR></P>
<P class="p114 ft138"><SPAN class="ft65">78</SPAN><SPAN class="ft140">Sverigeturné: möten i Karlstad </SPAN><NOBR>2018-03-06</NOBR> och Botkyrka <NOBR>2018-05-17.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft139">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kon- trollprocessen, </SPAN>s. 18. Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR> Qualita AB, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-20</NOBR> och <NOBR>2018-11-21.</NOBR> Astma- och Allergiförbundet, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">79</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-11-21.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">80</SPAN><SPAN class="ft68">Sverigeturné: möte i Kiruna </SPAN><NOBR>2018-04-25.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-11-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="p324dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368324x1.jpg/" id="p324img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft17">faktor i sammanhanget. Den upplevda bristen på intresse från certi- fieringsorganen att bistå i hanteringen är en annan.<SPAN class="ft63">81</SPAN></P>
<P class="p166 ft18">På vår hearing framkom att certifieringsorganens kontroll av kon- trollansvariga brister.<SPAN class="ft114">82</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft111">Uppgifter från ackrediteringsorgan om kontrollansvariga</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">I dag finns två ackrediterade organ för certifiering av kontrollansvariga, nämligen Kiwa och Rise.<SPAN class="ft100">83 </SPAN>Kiwa har haft mellan <NOBR>350–600</NOBR> certifierade kontrollansvariga<SPAN class="ft100">84 </SPAN>sedan 2012. 2011 var motsvarande siffra knappt 100. Sedan 2011 fram till hösten 2018 har totalt ett <NOBR>20-tal</NOBR> klagomål in- kommit på de kontrollansvarigas yrkesutövning. Av dessa klagomål har två fall har lett till återkallad certifiering och åtta fall har lett till skriftlig varning.<SPAN class="ft100">85 </SPAN>Rise hade hösten 2018 cirka 3 500 certifierade kon- trollansvariga<SPAN class="ft100">86</SPAN>. Antalet klagomål på de kontrollansvariga har de senaste åren varit cirka tio per år. Av dessa klagomål har cirka två per år lett till återkallad certifiering.<SPAN class="ft100">87</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">Både Kiwa och Rise anger att åtgärder mot kontrollansvariga i praktiken behöver initieras av utomstående anmälningar, då de inte själva gör uppsökande kontroller.<SPAN class="ft114">88</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande kontrollansvariga</SPAN></P>
<P class="p103 ft21">2011 ersatte kontrollansvarig tidigare kvalitetsansvarig och det skedde ändringar avseende kontrollansvariges uppgifter, certifiering och ställ- ning i förhållande till byggherren. De huvudsakliga motiven för änd- ringarna var att skapa ett oberoende från byggherren, minska bygg- felen och bidra med ökad kompetens till byggherren.</P>
<P class="p513 ft67"><SPAN class="ft65">81</SPAN><SPAN class="ft66">Stadsbyggnad, nr 5 2018, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">82</SPAN><SPAN class="ft66">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p963 ft138"><SPAN class="ft65">83</SPAN><SPAN class="ft137">Boverket, </SPAN><NOBR>www.boverket.se/sv/om-boverket/tjanster/hitta-certifierade/kontakta-</NOBR> certifieringsorgan/, besökt <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">84</SPAN><SPAN class="ft135">Nivå N och K sammantaget. Den som vill bli certifierad ska vända sig till ett ackrediterat certifieringsorgan som prövar ansökan utifrån Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:14) om certifiering av kontrollansvariga. Behörighet lämnas för N som kontrollansvarig för projekt av normal art och K som kontrollansvarig för projekt av komplicerad art.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">85</SPAN><SPAN class="ft101">Kiwa, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">86</SPAN><SPAN class="ft101">Nivå N och K sammantaget.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">87</SPAN><SPAN class="ft101">Rise, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">88</SPAN><SPAN class="ft68">Kiwa, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-24.</NOBR> Rise, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="p325dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368325x1.jpg/" id="p325img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft14">Vad det gäller ambitionen att skapa ett oberoende från bygg- herren noterar vi Boverkets allmänna råd om den kontrollansvariges självständiga ställning.<SPAN class="ft100">89 </SPAN>Enligt ett flertal kommuner kvarstår dock fortfarande problemet med kontrollansvarigas beroendeställning till byggherren. Att den som ska sammanfatta slutdokumentation och avge slututlåtande (kontrollansvarig) är betald av den som har nytta av ett beviljat slutbesked (byggherren) borgar enligt vår mening inte för ett oberoende. Tvärtom öppnar det för en beroendeställning och det krävs enligt vår bedömning stor integritet av kontrollansvarig att agera på ett sätt som missgynnar uppdragsgivaren.</P>
<P class="p120 ft14">Vad det gäller motivet att minska antalet byggfel är det enligt vår mening svårt att se någon sådan effekt. Genom att kontrollansvariga i huvudsak har att förlita sig på egenkontroller och i övrigt inte har direkt ansvar för utförda kontroller så är det svårt att se att rollen skulle kunna vara en garant för att minska byggfel. Boverkets utred- ning av byggfel (se avsnitt 7.12.2 nedan) indikerar inte heller att kontrollansvariga har en avgörande roll för att förhindra byggfel.</P>
<P class="p15 ft14">Vad det gäller möjligheten för kontrollansvariga att bidra med ökad kompetens till byggherren kan vi konstatera att kompetensen mellan kontrollansvariga verkar variera och därmed sannolikt deras förmåga att kunna stödja byggherren. Samtidigt varierar även bygg- herrars kompetens och förutsättningar, då dessa kan vara allt från engångsbyggare av det egna småhuset till företag som bygger fler- bostadshus i stor skala. Certifieringskravet på kontrollansvariga kan ha bidragit till en högre allmän lämplighet och kompetens hos kon- trollansvariga. Certifieringsorganen anger dock att eventuella ärenden om påföljder för kontrollansvariga måste initieras externt eftersom de själva inte bedriver någon uppsökande verksamhet. Vi menar vidare att det kan ifrågasättas om det är en lämplig ordning att ett organ som får inkomster från certifieringar ska ifrågasätta de certifieringar som getts. Samtidigt är det svårt att se någon annan extern aktör som har incitament att ifrågasätta certifieringarna. Kommunerna uppger själva att de ofta avstår från att agera.</P>
<P class="p112 ft18">Eftersom vi inte kan se att de avsedda ambitionerna med kon- trollansvariga har uppnåtts samtidigt som ett flertal aktörer menar att kontrollansvarigas ansvarsområde behöver förtydligas och många inte ser nyttan med kontrollansvariga finns det enligt vår mening skäl att ifrågasätta denna roll.</P>
<P class="p12 ft69"><SPAN class="ft65">89</SPAN><SPAN class="ft68">Boverkets allmänna råd (BFS 2012:8) om den kontrollansvariges självständiga ställning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="p326dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368326x1.jpg/" id="p326img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft34">7.4</SPAN><SPAN class="ft99">Certifierade sakkunniga</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om certifierade sakkunniga</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">Kontrollen av byggåtgärder kan utföras antingen inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av sakkunnig.<SPAN class="ft114">90 </SPAN>Syste- met med sakkunniga är tänkt att innebära en förenkling och ett för- tydligande i kommunens tillsynsarbete. Ett syfte med sakkunniga är att förbättra kontroll av vissa moment i byggandet. I förarbetena har regeringen angett att kontroll av byggarbeten förbättras genom att kommunen i kontrollplan ska kunna kräva att kontroll av vissa moment, exempelvis brand och fukt, ska utföras av en särskilt sak- kunnig.<SPAN class="ft114">91</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Certifiering och kunskapskrav</P>
<P class="p103 ft14">2011 infördes ett krav på certifiering av sakkunniga. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slags arbete.<SPAN class="ft100">92 </SPAN>Före 2011 fanns inget krav på certifiering, men en möjlighet.<SPAN class="ft100">93 </SPAN>Kravet på certi- fiering av sakkunniga infördes som en följd av EU:s tjänstedirektiv.<SPAN class="ft100">94 </SPAN>Genom ändringarna 2011 ska certifieringen göras av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt EU:s reglering om ackre- ditering och teknisk kontroll<SPAN class="ft100">95 </SPAN>eller av någon som uppfyller mot- svarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom EU eller EES.<SPAN class="ft100">96 </SPAN>Det var regeringens intention att kravet på certifiering av sak- kunniga skulle leda till förbättrad byggkvalitet och säkerhet samt på sikt bidra till kostnadsbesparingar genom förbättring av byggnaders beständighet, standard och funktion.<SPAN class="ft100">97</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Sakkunniga ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften.<SPAN class="ft105">98 </SPAN>Boverket får meddela de föreskrifter om sak-</P>
<P class="p513 ft67"><SPAN class="ft65">90</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 8 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">91</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>391–392.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">92</SPAN><SPAN class="ft101">7 kap. 3 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">93</SPAN><SPAN class="ft101">17 § plan- och byggförordningen (1987:383).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">94</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 397.</P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">95</SPAN><SPAN class="ft107">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">96</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 8 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">97</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 397.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">98</SPAN><SPAN class="ft68">7 kap. 3 § PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="p327dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368327x1.jpg/" id="p327img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">kunniga som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om krav på kunskap, erfarenhet och lämplighet samt certifiering.<SPAN class="ft100">99 </SPAN>Boverket har meddelat föreskrifter som anger de krav som måste uppfyllas för att kunna bli certifierad inom olika områden. Boverket har utfärdat före- skrifter för certifiering av sakkunniga inom <NOBR>brand-,<SPAN class="ft100">100</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN><NOBR>energi-,<SPAN class="ft100">101</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN><NOBR>luft-,<SPAN class="ft100">102</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN>kulturvärde<SPAN class="ft100">103 </SPAN>och tillgänglighetsområdet<SPAN class="ft100">104</SPAN>. Certifieringen av funk- tionskontrollanter och energiexperter gäller för andra kontroller än de kontroller som certifierade sakkunniga kan göra enligt PBL, men certifieringarna kan användas även för dessa kontroller.<SPAN class="ft100">105</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Certifierade sakkunniga utför kontroller av genomförandet av åtgär- derna efter det att startbesked har meddelats.<SPAN class="ft100">106 </SPAN>Sakkunniga kan kon- trollera byggprojekt även tidigare i lovprocessen men för dessa upp- gifter har de inte någon offentligrättslig funktion i PBL. De certifierade sakkunniga behöver inte vara fristående från byggherrar eller entrepre- nörer utan de är sakkunniga genom sina erhållna certifikat och ansva- rar som certifierade sakkunniga inför sin uppdragsgivare. <SPAN class="ft100">107</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">När sakkunniga krävs</P>
<P class="p142 ft21">Kontrollplanen ska innehålla uppgift om vem eller vilka som är sak- kunniga.<SPAN class="ft105">108 </SPAN>Byggnadsnämnden ska i varje enskilt fall bedöma beho- vet av sakkunniga. När byggnadsnämnden prövar behovet ska nämn- den ta särskild hänsyn till den risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverk inte uppfyller föreskrivna</P>
<P class="p644 ft67"><SPAN class="ft65">99</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 23 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">100</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom brandskydd (BFS 2011:17).</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">101</SPAN><SPAN class="ft108">Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2007:5).</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">102</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter (BFS 2011:16).</SPAN></P>
<P class="p483 ft103"><SPAN class="ft65">103</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga avseende kultur- värden (BFS 2011:15).</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">104</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga av tillgänglighet (BFS 2011:18).</SPAN></P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft65">105</SPAN><SPAN class="ft122">Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2007:5). För- fattningen reglerar sakkunskap och certifiering för energiexperter enligt förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader och certifiering av sådana sakkunniga som avses i 10 kap.</SPAN></P>
<P class="p63 ft138"><SPAN class="ft121">8</SPAN><SPAN class="ft140">§ 2 PBL. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilations- system och certifiering av sakkunniga (BFS 2011:16). Författningen reglerar certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter och sådana sakkunniga som avses i 10 kap. 8 § 2 PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">106</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 8 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p483 ft102"><SPAN class="ft65">107</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2017), </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus<SPAN class="ft103">, rapport 2017:23</SPAN>, <SPAN class="ft103">s. 31.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">108</SPAN><SPAN class="ft109">10 kap. 24 § första punkten PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="p328dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368328x1.jpg/" id="p328img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft17">krav.<SPAN class="ft63">109 </SPAN>Bestämmelsen syftar till att betona vikten av att en certifierad sakkunnig kontrollerar åtgärder i byggnadsverk som kan medföra allvarliga personskador exempelvis till följd av att byggnadsverk eller delar av ett sådant rasar.<SPAN class="ft63">110</SPAN></P>
<P class="p964 ft18">Om det vid slutsamrådet visar sig finnas behov av ytterligare kon- troller kan byggnadsnämnden besluta att en sakkunnig ska utföra kontrollen.<SPAN class="ft114">111</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Sakkunnigas utlåtanden</P>
<P class="p104 ft37">Byggnadsnämnden ska godta utlåtanden från certifierade sakkun- niga.<SPAN class="ft155">112 </SPAN>Före 2011 skulle byggnadsnämnden godta utlåtanden från sakkunniga om inte särskilda omständigheter föranledde annat.<SPAN class="ft155">113</SPAN></P>
<P class="p145 ft19">Underhållsåtgärder</P>
<P class="p104 ft15">Certifierade sakkunniga har även en roll när det kommer till under- hållet av byggnadsverk. Om det brister i underhållet av ett byggnads- verk får byggnadsnämnden ge en certifierad sakkunnig i uppdrag att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge bygg- nadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på upp- draget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för upp- draget.<SPAN class="ft104">114</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft111">Myndighetsrapport om certifierade sakkunniga</SPAN></P>
<P class="p103 ft88"><SPAN class="ft21">I rapporten </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet <SPAN class="ft21">från 2013 tar Boverket upp problem med systemet med certifierade sakkunniga samt föreslår ändring så att</SPAN></P>
<P class="p85 ft67"><SPAN class="ft65">109</SPAN><SPAN class="ft66">7 kap. 2 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">110</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringskansliet, Promemoria </SPAN><NOBR>2010-08-19,</NOBR> <SPAN class="ft102">Remiss med förslag till ny plan- och byggför- ordning</SPAN>, dnr M2010/3420/R.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">111</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 32 § femte punkten PBL. Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 486.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">112</SPAN><SPAN class="ft101">7 kap. 4 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">113</SPAN><SPAN class="ft101">18 § plan- och byggförordning (1987:383).</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">114</SPAN><SPAN class="ft68">11 kap. 18 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="p329dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368329x1.jpg/" id="p329img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">samtliga kontroller framöver görs inom ramen för byggherrens egen- kontroll, det vill säga utan inblandning av certifierade sakkunniga.<SPAN class="ft100">115</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Boverket menade att eftersom systemet med certifierade sakkun- niga vilar på kommersiell grund så förutsätter det att både enskilda personer och certifieringsorgan måste finna det lönsamt att genom- föra certifieringarna. För att samtliga tio tekniska egenskapskrav enligt PBL ska kunna hanteras av certifierade sakkunniga så behövs ett stort antal typer av certifieringar, och risk finns att marknaden inte kommer att satsa på samtliga typer.<SPAN class="ft100">116 </SPAN>Inom vissa discipliner skulle då inga certifierade sakkunniga stå till förfogande. Det stora antalet typer av certifieringar behövs eftersom de övergripande tekniska egenskapskraven ofta fordrar indelning i mer nischade discipliner. Som exempel angav Boverket att det övergripande tekniska egen- skapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö lämp- ligen delas in i de mer nischade disciplinerna lufttäthet, ljus, termiskt klimat, fuktprojektering, fuktutförande, vatten- och avloppsprojekter- ing, vatten- och avloppsutförande och utsläpp till omgivningen. För området bärförmåga, stadga och beständighet identifierade Boverket på motsvarande sätt nio undergrupper för att täcka in projektering och utförande av betong, stål, trä, geoteknik samt enkla byggnader.<SPAN class="ft100">117 </SPAN>På liknande vis delades även andra tekniska egenskapskrav lämpligen in mer nischat, vilket sammantaget ger en uppsjö av kunskapsområ- den som skulle behöva täckas av egna typer av certifierade sakkun- niga. Om inte marknaden frambringar samtliga typer av certifierade sakkunniga så riskerar byggherrar att inte kunna presentera efter- frågade utlåtanden till kommunen, vilket enligt Boverket skulle kunna ge oönskade effekter, till exempel stopp i byggprojekt. Ett annat problem som Boverket tog upp är vilka krav som ska ställas på olika typer av certifierade sakkunniga. De kontroller som certifierade sak- kunniga förväntas kunna utföra är av mycket olika slag och den teore- tiska sakkunskap och praktiska erfarenhet som behövs för dessa upp- gifter varierar avsevärt. Om å ena sidan certifieringsföreskrifterna blir rigorösa kommer ett fåtal att kunna låta certifiera sig. Om certi- fieringsföreskrifterna å andra sida blir allmänt hållna finns risken att de certifierade sakkunniga inte kommer att klara av att utföra de</P>
<P class="p568 ft102"><SPAN class="ft65">115</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2013), </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet<SPAN class="ft103">, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">116</SPAN><SPAN class="ft108">De tio övergripande tekniska egenskapskraven återfinns i 8 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p591 ft110"><SPAN class="ft65">117</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2013), </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet<SPAN class="ft69">, s. 16, tabell 1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="p330dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368330x1.jpg/" id="p330img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p965 ft14">kontroller som de anlitas för att göra. Boverket konstaterade att det därför är i det närmaste omöjligt att skriva så precisa föreskrifter för samtliga egenskapsområden att en kommun eller en byggherre utan vidare kan förutsätta att en sakkunnig kan utföra en viss kontroll inom det område som denne är certifierad för. Boverket ansåg att detta särskilt gäller områdena bärförmåga, stadga och beständighet samt skydd med hänsyn till hygien hälsa och miljö.<SPAN class="ft100">118</SPAN></P>
<P class="p94 ft21">Boverket såg vidare en risk att kommuner kan begära certifierade sakkunniga regelmässigt för vissa kontroller, utan att det finns någon faktisk anledning till det. Ett sådant agerande skulle leda till att bygg- herrar tvingas anlita endast certifierade sakkunniga, vilket skulle medföra att alla som verkar inom ett visst sakområde måste certifiera sig för att överleva på arbetsmarknaden. Detta skulle avsevärt öka byggkostnaden utan att kvaliteten i byggprocessen nödvändigtvis ökar. Scenariot kan även bli tvärtom, påpekade Boverket, det vill säga att vissa typer av certifierade sakkunniga kan komma att efterfrågas så sällan av kommunerna att marknaden för dessa certifieringar själv- dör. I en undersökning som Boverket lät göra med medlemmarna i Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer (FSB) framkom att det är inom områdena bärförmåga, brandskydd och tillgänglighet som med- lemmarna uppger att de skulle ha störst behov av certifierade sak- kunniga.<SPAN class="ft105">119</SPAN></P>
<P class="p966 ft14">Den fysiska spridningen av certifierade sakkunniga över landet var ett annat problem enligt Boverket. I vissa delar av landet var det redan brist på olika certifierade sakkunniga. Med fler typer av certi- fieringar skulle det problemet sannolikt uppstå även för dessa.</P>
<P class="p131 ft18">Boverket konstaterade att en förbättring av byggherrens egen- kontroll och kontrollplaner har större betydelse för uppfyllandet av byggreglerna än ett system med certifierade sakkunniga.<SPAN class="ft114">120</SPAN></P>
<P class="p131 ft88"><SPAN class="ft21">2017 lade Boverket i rapporten </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus <SPAN class="ft21">fram två förslag för alter- nativ och frivillig kontroll av serietillverkade hus i syfte att bidra till att öka nybyggandet av primärt seriebyggda bostäder, även om Bo- verket bedömde att förslagen med fördel skulle kunna tillämpas för</SPAN></P>
<P class="p967 ft102"><SPAN class="ft65">118</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2013), </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">13–17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">33–35.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p968 ft102"><SPAN class="ft65">119</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2013), </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet<SPAN class="ft103">, s. 8 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">13–14.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p969 ft110"><SPAN class="ft65">120</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2013), </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet<SPAN class="ft69">, s. 33 och 37.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="p331dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368331x1.jpg/" id="p331img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">all nybyggnad av bostäder. Det ena förslaget byggde på att utöka de certifierade sakkunnigas roll så att de skulle överta delar av de bygg- nadsnämndernas uppgifter. De certifierade sakkunnigas bedömningar skulle därmed, enlig förslaget, godtas av byggnadsnämnden i samband med startbesked. Det andra förslaget byggde på att ge möjlighet till byggprojekteringsföretag att certifiera sig avseende samtliga tekniska egenskapskrav. De bedömningar som ett sådant certifierat byggpro- jekteringsföretag skulle redovisa skulle ersätta byggnadsnämndens bedömningar, som i stället skulle godta de presenterade handlingarna i samband med startbesked.<SPAN class="ft100">121</SPAN></P>
<P class="p120 ft37">I remissammanställningen för Boverkets rapport <SPAN class="ft191">En mer förutsäg- bar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus </SPAN>framkom bland annat att tillsynen av de certifierade sakkunniga inte är tillräck- lig i dag, utan behöver skärpas samt att det är mycket ovanligt att sakkunniga blir av med sin certifiering.<SPAN class="ft155">122</SPAN></P>
<P class="p646 ft19"><SPAN class="ft19">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares syn på certifierade sakkunniga</SPAN></P>
<P class="p20 ft19">Expertiskår med varierande kompetens</P>
<P class="p110 ft21">Vid vår hearing framfördes å ena sidan att systemet med certifierade sakkunniga upprätthåller en kontinuerlig expertiskår, men också att kompetensnivån är ojämn.<SPAN class="ft105">123 </SPAN>Även flera kommuner har uppgett att de upplever kompetensbrist hos en del certifierade sakkunniga.<SPAN class="ft105">124</SPAN></P>
<P class="p6 ft19">Certifierade sakkunnigas utlåtanden</P>
<P class="p109 ft21">Att byggnadsnämnden måste godta utlåtanden från certifierade sak- kunniga utan möjlighet till undantag eller krav på granskning har framförts som problematiskt av deltagarna i våra rundabordssamtal,</P>
<P class="p970 ft102"><SPAN class="ft65">121</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2017), </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus<SPAN class="ft103">, rapport 2017:23</SPAN>, <SPAN class="ft103">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">7–8,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> 37, 43 och 85.</SPAN></P>
<P class="p971 ft136"><SPAN class="ft65">122</SPAN><SPAN class="ft122">Näringsdepartementet (2018)</SPAN>, Remissammanställning för Boverkets rapport En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus <SPAN class="ft121">Rapport 2017:23, s. 3 och 12.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">123</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p494 ft69"><SPAN class="ft65">124</SPAN><SPAN class="ft68">SKL, möte bygglovschefer </SPAN><NOBR>2018-08-28.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft110">Byggnadsnämndernas beskriv- ning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen</SPAN>, s. 16. Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="p332dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368332x1.jpg/" id="p332img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p607 ft14">vid ett par besök på vår Sverigeturné samt av vår referensgrupp.<SPAN class="ft100">125 </SPAN>Det gäller speciellt om utlåtandena innehåller uppenbara märkligheter eller om den certifierade sakkunniga haft andra intressen eller roller i projektet. Det har berättats om fall där olika sakkunnigutlåtanden motsäger varandra i samma projekt och kommunerna upplever osäker- het om hur utlåtandena ska beaktas.<SPAN class="ft100">126 </SPAN>Under Sverigeturnén fram- förde flera kommuner att certifierade sakkunniga i sina utlåtanden tenderar att återupprepa rådande bestämmelser utan att tillföra något nytt.<SPAN class="ft100">127 </SPAN>En kommun kritiserade att certifierade sakkunniga inte är ute på arbetsplatserna, utan att de ofta baserar utlåtanden på foton och samtal.<SPAN class="ft100">128 </SPAN>Några brandorganisationer tycker att certifierade sakkunniga inom brandskydd i första hand har kommit att användas till att avgöra tvister i byggprocesser på ett sätt som inte var avsett. De framhöll också att certifieringen för brandsakkunniga är för bred och inte borde täcka avsnitt 5 om brandskydd i Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft100">129</SPAN>.<SPAN class="ft100">130</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">I den fördjupade kommunenkäten uppgav 96 procent av de svar- ande kommunerna att utlåtanden från certifierade sakkunniga i stort sett alltid eller ofta uppfyller kommunens behov för att kunna bedöma om en föreskrift kan förväntas bli uppfylld.<SPAN class="ft114">131 </SPAN>Se svarsfördelning i sin helhet nedan i figur 7.1.</P>
<P class="p972 ft103"><SPAN class="ft65">125</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal, </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Karlstad <NOBR>2018-03-06</NOBR> och Knivsta <NOBR>2018-04-17.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-11-21.</NOBR></P>
<P class="p71 ft138"><SPAN class="ft65">126</SPAN><SPAN class="ft140">SKL, möte bygglovschefer </SPAN><NOBR>2018-08-28.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft139">Byggnadsnämndernas beskriv- ning av den </SPAN>praktiska <SPAN class="ft139">tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. <NOBR>16–17</NOBR> Veidekke bostad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-21</NOBR> och <NOBR>2019-08-16.</NOBR></P>
<P class="p465 ft138"><SPAN class="ft65">127</SPAN><SPAN class="ft140">SKL, möte bygglovschefer, </SPAN><NOBR>2018-08-28.</NOBR> SKL, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-05.</NOBR> Sverigeturné: möte i Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft139">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämp- ningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. 16.</P>
<P class="p325 ft67"><SPAN class="ft65">128</SPAN><SPAN class="ft66">Sverigeturné: möte i Knivsta </SPAN><NOBR>2018-04-17.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">129</SPAN><SPAN class="ft66">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">130</SPAN><SPAN class="ft101">Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-11.</NOBR></P>
<P class="p973 ft110"><SPAN class="ft65">131</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft69">s. 16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="p333dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368333x1.jpg/" id="p333img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr21 td255"><P class="p974 ft125">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr21 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td238"><P class="p343 ft125">2</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td256"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td209"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td255"><P class="p677 ft125">Nästan aldrig</P></TD>
<TD class="tr46 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td238"><P class="p745 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr46 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td256"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td209"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td255"><P class="p677 ft125">Sällan</P></TD>
<TD class="tr46 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td238"><P class="p975 ft125">5</P></TD>
<TD class="tr46 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td256"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td209"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td255"><P class="p677 ft125">Ofta</P></TD>
<TD class="tr46 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td238"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td256"><P class="p35 ft125">55</P></TD>
<TD class="tr46 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td209"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr46 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td255"><P class="p677 ft130">I stort sett alltid</P></TD>
<TD class="tr47 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr47 td238"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr47 td256"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr47 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr47 td209"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p729 ft125">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td255"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td238"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td209"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td257"><P class="p35 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr32 td238"><P class="p35 ft125">20</P></TD>
<TD class="tr32 td75"><P class="p35 ft125">40</P></TD>
<TD class="tr32 td256"><P class="p209 ft125">60</P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p35 ft125">80</P></TD>
<TD class="tr32 td209"><P class="p35 ft125">100</P></TD>
<TD class="tr32 td75"><P class="p35 ft125">120</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p976 ft18">I samma enkätundersökning angav 87 procent av de svarande kom- munerna att det inte förekommer konflikter mellan olika utlåtanden i de fall intyg från flera sakkunniga inkommer, medan 13 procent angav att det gör det.<SPAN class="ft114">132 </SPAN>Se figur 7.2 nedan.</P>
<P class="p977 ft110"><SPAN class="ft65">132</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen<SPAN class="ft69">, s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="p334dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368334x1.jpg/" id="p334img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p978 ft129">160</P>
<P class="p979 ft125">141</P>
<P class="p570 ft125">140</P>
<P class="p980 ft125">120</P>
<P class="p980 ft125">100</P>
<P class="p981 ft125">80</P>
<P class="p982 ft125">60</P>
<P class="p983 ft129">40</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr5 td132"></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td259"><P class="p984 ft125">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td132"></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p677 ft125">20</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td259"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td2"><P class="p677 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr24 td260"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td261"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td258"><P class="p985 ft125">Nej</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td259"><P class="p986 ft125">Ja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td132"></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p722 ft19">Certifierade sakkunnigas beroendeställning och partiskhet</P>
<P class="p103 ft14">Vid vår första hearing om krav på byggnadsverk framfördes att den kvalitetsgranskning av certifierade sakkunniga som de kommersiella certifieringsorganen står för brister.<SPAN class="ft100">133 </SPAN>Vid den andra hearingen om kontroll av byggandet sades att en grundläggande brist är att certi- fierade sakkunniga är bundna till byggherrarna.<SPAN class="ft100">134 </SPAN>Även vid Sverige- turnén påtalade en kommun beroendeproblematiken med certifie- rade sakkunniga, liksom en kommun som i ett enkätsvar menade att det inte finns någon garanti för att certifierade sakkunniga skulle gå emot byggherren, eftersom betalningen kommer från byggherren.<SPAN class="ft100">135 </SPAN>Vid ett av våra referensgruppsmöten framfördes att det behövs till- syn från någon myndighet avseende certifierade sakkunniga, efter- som certifieringsorganen uppgavs sakna incitament för att återkalla certifieringar.<SPAN class="ft100">136</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Några brandorganisationer såg problem med att det inte finns krav på att certifierade sakkunniga inom brandskydd måste vara anställda</P>
<P class="p987 ft67"><SPAN class="ft65">133</SPAN><SPAN class="ft66">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">134</SPAN><SPAN class="ft66">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p471 ft121"><SPAN class="ft65">135</SPAN><SPAN class="ft122">Sverigeturné: möte i Karlstad </SPAN><NOBR>2018-03-06.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft136">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen</SPAN>, s. 18.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">136</SPAN><SPAN class="ft68">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-11-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="p335dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368335x1.jpg/" id="p335img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">på annat företag än det som gör brandprojekteringen och föreslog att all verifiering, kontroll eller tvisteutredning som certifierade sak- kunniga inom brandskydd utför ska innebära krav på anställning på annat företag än det som projekterat och byggt, för att säkerställa en opartisk granskning.<SPAN class="ft114">137</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Otillräckligt utbud av certifierade sakkunniga</P>
<P class="p382 ft14">Vid våra rundabordssamtal framfördes att det saknas certifierade sak- kunniga inom vissa geografiska områden samt inom vissa typer av befintliga certifieringar.<SPAN class="ft100">138 </SPAN>Vid vår hearing framkom att dagens urval av discipliner för certifierade sakkunniga är ologisk.<SPAN class="ft100">139 </SPAN>Vidare menade ett flertal kommunrepresentanter i olika sammanhang att dagens urval av certifieringstyper inte är tillräckligt. De menade att en certifiering behövs för bärförmåga, bland annat eftersom byggnadsnämnden vid prövning av behovet av medverkan av certifierade sakkunniga i ett projekt ska ta särskild hänsyn till risk för allvarliga personskador.<SPAN class="ft100">140</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">I en intervjuundersökning med kommuner om certifierade sak- kunniga frågade vi vilka utformningskrav eller tekniska egenskaps- krav, utöver de som det i dag finns certifierade sakkunniga för, som det vara vore betydelsefullt med utlåtanden för. De krav som kom- munerna ansåg att det var särskilt betydelsefullt med utlåtanden från certifierade sakkunniga för var skydd mot buller och bärförmåga, stadga och beständighet.<SPAN class="ft100">141 </SPAN>Svaren redovisas i figur 7.3 nedan.</P>
<P class="p988 ft103"><SPAN class="ft65">137</SPAN><SPAN class="ft101">Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-11.</NOBR></P>
<P class="p581 ft103"><SPAN class="ft65">138</SPAN><SPAN class="ft101">Rundabordssamtal, </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Gävle <NOBR>2018-02-12,</NOBR> Kiruna <NOBR>2018-04-25</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft102">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. 16.</P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">139</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p63 ft138"><SPAN class="ft65">140</SPAN><SPAN class="ft140">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR> Trestadsgruppen, möte <NOBR>2018-05-28.</NOBR> Malmö stad, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-12-05.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft139">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. 12 och 16.</P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">141</SPAN><SPAN class="ft109">Byggfakta (2019), Intervjuundersökning om certifierade sakkunniga, </SPAN><NOBR>2019-11-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="p336dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368336x1.jpg" style="width:449px;height:682px" id="p336img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p728 ft179">160</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td166"><P class="p35 ft130">134</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p989 ft130">141</P></TD>
<TD class="tr5 td262"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td60"><P class="p728 ft192">140</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td262"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td60"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td15"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td262"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p728 ft179">120</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td262"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p728 ft179">100</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td262"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p728 ft130">80</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td262"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p728 ft130">60</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td15"><P class="p35 ft130">36</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td65"><P class="p745 ft130">32</P></TD>
<TD class="tr9 td262"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr3 td60"><P class="p728 ft130">40</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td60"><P class="p35 ft130">27</P></TD>
<TD class="tr39 td59"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td262"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td59"><P class="p35 ft193">19</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td15"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td65"><P class="p35 ft193">22</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr24 td262"><P class="p174 ft130">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td60"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td166"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td60"><P class="p728 ft130">20</P></TD>
<TD class="tr37 td60"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td59"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td166"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td15"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td65"><P class="p990 ft130">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td60"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td59"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td166"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td15"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr30 td262"><P class="p34 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td60"><P class="p728 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr20 td263"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td264"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td60"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td15"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td262"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p756 ft19">Uppföljning av klagomål på certifierade sakkunniga brister</P>
<P class="p104 ft21">Ett flertal kommuner har vid olika tillfällen framfört till oss att det är ett problem med hur byggherrar och byggnadsnämnd ska gå till väga när de råkar ut för certifierade sakkunniga som gör tveksamma insatser. En bygglovschef berättade att en anmälan av en certifierad sakkunnig gjorts till certifieringsorganet, men att ingenting hände. Några andra kommuner tog upp att certifieringsorganet inte agerat när byggnadsnämnden anmält en funktionskontrollant som de ansåg inte hade beaktat sin skyldighet.<SPAN class="ft105">142</SPAN></P>
<P class="p991 ft14">I samma intervjuundersökning som ovan frågade vi kommunerna om det finns en obenägenhet att anmäla klagomål om brister i certi- fierade sakkunnigas yrkesutövning. Över hälften av kommunerna, 54 procent, svarade att det finns en obenägenhet att anmäla brister i</P>
<P class="p992 ft69"><SPAN class="ft65">142</SPAN><SPAN class="ft68">Rundabordssamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Knivsta <NOBR>2018-04-17</NOBR> och Stockholm <NOBR>2018-05-02</NOBR> samt <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Trestadsgruppen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-05-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="p337dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368337x1.jpg/" id="p337img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft17">certifierade sakkunnigas yrkesutövning till certifieringsorganen.<SPAN class="ft63">143 </SPAN>Svaren redovisas i figur 7.4 nedan.</P>
<P class="p994 ft125">140</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr9 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td161"><P class="p677 ft125">120</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p689 ft176">115</P></TD>
<TD class="tr9 td269"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD class="tr39 td88"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td269"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td56"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td132"></TD>
<TD class="tr21 td161"><P class="p677 ft125">100</P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td269"><P class="p995 ft176">86</P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD class="tr39 td161"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td88"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td56"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td132"></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p677 ft125">80</P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td269"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td132"></TD>
<TD class="tr21 td161"><P class="p677 ft125">60</P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td269"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td132"></TD>
<TD class="tr8 td161"><P class="p677 ft125">40</P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td269"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td56"><P class="p995 ft176">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td132"></TD>
<TD class="tr37 td161"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td99"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr37 td269"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td132"></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td270"><P class="p996 ft194">17</P></TD>
<TD class="tr27 td99"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td56"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td132"></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p677 ft129">20</P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td99"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td56"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td161"><P class="p677 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr3 td271"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td272"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td273"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td274"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td132"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td88"><P class="p997 ft130">Ja, i mycket stor</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td99"><P class="p689 ft130">Ja. i viss</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td269"><P class="p685 ft130">Nej</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td56"><P class="p313 ft130">Vet ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td132"></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p997 ft130">utsträckning</P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p689 ft130">utsträckning</P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p998 ft19"><SPAN class="ft19">7.4.4</SPAN><SPAN class="ft111">Uppgifter från ackrediteringsorgan om certifierade sakkunniga</SPAN></P>
<P class="p397 ft18">Liksom för certifiering av kontrollansvariga är det Rise och Kiwa som är de två ackrediterade organ som finns för certifiering av sakkunniga. Certifiering för energi och ventilation kan göras hos både Rise och Kiwa. Certifiering för brand och kulturvärden kan endast göras hos Rise. Certifiering för tillgänglighet kan endast göras hos Kiwa.<SPAN class="ft114">144 </SPAN>Tidigare kunde personer även certifiera sig rörande energi hos Incert, men de har upphört med den verksamheten till följd av otillräcklig lönsamhet.<SPAN class="ft114">145</SPAN></P>
<P class="p14 ft21">Kiwa uppger att de 2011 hade drygt 700 certifierade inom venti- lation, knappt 600 inom energi och 20 inom tillgänglighet. Antalet för ventilation har ökat någorlunda linjärt till drygt 1 200 år 2017, medan</P>
<P class="p107 ft67"><SPAN class="ft65">143</SPAN><SPAN class="ft108">Byggfakta (2019), intervjuundersökning om certifierade sakkunniga, </SPAN><NOBR>2019-11-05.</NOBR></P>
<P class="p772 ft138"><SPAN class="ft65">144</SPAN><SPAN class="ft140">Boverket, </SPAN><NOBR>www.boverket.se/sv/om-boverket/tjanster/hitta-certifierade/kontakta-</NOBR> certifieringsorgan/, besökt <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">145</SPAN><SPAN class="ft109">Incert, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="p338dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368338x1.jpg" style="width:434px;height:607px" id="p338img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">antalet inom energi sjönk något ett par år för att sedan öka igen till drygt 600 år 2017. Antalet certifierade inom tillgänglighet har ökat någorlunda linjärt till drygt 170 år 2017.<SPAN class="ft104">146 </SPAN>Se tabell 7.1 nedan.</P>
<P class="p999 ft18">Under perioden <NOBR>2011–2017</NOBR> inkom totalt 27 klagomål på certifierade för ventilation, 3 för energi och 6 för tillgänglighet till Kiwa.<SPAN class="ft114">147 </SPAN>Se tabell 7.2 nedan.</P>
<P class="p1000 ft18">Klagomålen <NOBR>2011–2017</NOBR> ledde till återkallade certifieringar i totalt två fall för ventilation, inget fall för energi och ett fall för tillgänglig- het.<SPAN class="ft114">148 </SPAN>Se tabell 7.3 nedan.</P>
<P class="p1001 ft67"><SPAN class="ft65">146</SPAN><SPAN class="ft66">Kiwa, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-24.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">147</SPAN><SPAN class="ft66">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">148</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="p339dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368339x1.jpg/" id="p339img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">Rise har inte angett hur många certifierade sakkunniga de haft sedan 2011 men uppger att de 2017 hade följande antal: 360 för ventilation, 157 för energi, 80 för brand och 169 för kulturvärden. Rise har inte angett antal klagomål eller återkallade certifieringar,<SPAN class="ft114">149 </SPAN>trots upprepade förfrågningar från oss.</P>
<P class="p99 ft18">Incert uppger att de <NOBR>2011–2014</NOBR> hade cirka 110 certifierade sak- kunniga inom energi, varpå antalet snabbt föll till 25 stycken 2017. Det stora fallet har att göra med att Incert upphörde med sin certi- fieringsverksamhet för energiexperter och därefter endast förvaltade tidigare beviljade certifikat.<SPAN class="ft114">150 </SPAN>Under perioden 2011 till 2017 har Incert inte noterat något klagomål och inte heller återkallat någon certi- fiering.<SPAN class="ft114">151</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Kiwa, Rise och Incert anger att åtgärder mot certifierade sak- kunniga i praktiken behöver initieras av utomstående anmälningar, då de inte själva gör uppsökande kontroller.<SPAN class="ft114">152</SPAN></P>
<P class="p180 ft14">De olika certifieringsorganen tillämpar olika tidsperioder för hur länge ett återkallande av certifiering gäller. Kiwa och Rise anpassar tiden efter förseelsens art, medan Incert har en fast tidsperiod oav- sett förseelsens art. Kiwas återkallningar gäller minst ett år och upp till resterande certifikatstid, det vill säga maximalt fem år.<SPAN class="ft100">153 </SPAN>Rises åter- kallningar gäller minst ett år och upp till permanent indragning.<SPAN class="ft100">154 </SPAN>Incerts återkallningar gäller ett halvt år.<SPAN class="ft100">155</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">I dag finns inte något krav på att certifieringsorganen ska utbyta information om avstängningar eller andra vidtagna åtgärder med var- andra.<SPAN class="ft114">156</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">7.4.5</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande certifierade sakkunniga</SPAN></P>
<P class="p110 ft21">2011 infördes ett krav på certifiering av sakkunniga och statusen av deras utlåtanden förtydligades. De främsta motiven för ändringarna var att anpassa bestämmelserna till EU:s reglering av personcerti- fiering samtidigt som systemet med certifierad sakkunnig var tänkt att innebära en förenkling och ett förtydligande i kommunens till-</P>
<P class="p644 ft67"><SPAN class="ft65">149</SPAN><SPAN class="ft108">Rise, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">150</SPAN><SPAN class="ft108">Incert, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-23.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">151</SPAN><SPAN class="ft107">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">152</SPAN><SPAN class="ft107">Incert, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-23.</NOBR> Kiwa, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-24.</NOBR> Rise, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">153</SPAN><SPAN class="ft107">Kiwa, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-24.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">154</SPAN><SPAN class="ft107">Rise, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-01.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">155</SPAN><SPAN class="ft107">Incert, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-23.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">156</SPAN><SPAN class="ft109">Swedac, telefonmöte, </SPAN><NOBR>2019-01-25.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p894 ft18">synsarbete. Det var regeringens intention att kravet på certifiering av sakkunniga skulle leda till förbättrad byggkvalitet och säkerhet samt på sikt bidra till kostnadsbesparingar genom förbättring av bygg- naders beständighet, standard och funktion.</P>
<P class="p94 ft21">När det gäller frågan huruvida certifierade sakkunniga har inne- burit en förenkling och ett förtydligande i kommunens tillsyns- arbete kan vi konstatera att 96 procent av de kommuner som svarat i vår enkät uppgav att utlåtanden från certifierad sakkunnig ofta eller i stort sett alltid uppfyller kommunens behov för att kunna bedöma om en föreskrift kan förväntas bli uppfylld. Å andra sidan menar flera kommunföreträdare att det är problematiskt att byggnadsnämnden måste godta utlåtanden från certifierade sakkunniga, speciellt då det finns tveksamheter om innehållet eller den certifierades roll. En majo- ritet av kommunerna uppger att det finns en obenägenhet att anmäla klagomål på certifierade sakkunniga till certifieringsorganen. Sam- tidigt vittnar några kommuner om att när de anmält certifierade sak- kunniga, som de upplevt undermåliga, till certifieringsorganen har ingen åtgärd vidtagits. Certifieringsorganen bedriver heller ingen upp- sökande verksamhet för att identifiera misskötsamma certifierade sak- kunniga.</P>
<P class="p1002 ft14">Såväl Boverket som kommuner och aktörer på byggherresidan har framfört att det finns många brister i systemet med certifierade sakkunniga. En brist är utbudet på certifierade sakkunniga. Dels sak- nas certifierade sakkunniga inom vissa geografiska områden, dels saknas certifiering för många tekniska egenskapskrav, exempelvis för lämplighet för sitt ändamål, där vi i kapitel 5 konstaterade att många byggherrar vill använda andra lösningar än de som anges i all- männa råd. Andra exempel där certifiering inte finns är för bärför- måga och säkerhet, vilket kommunerna efterfrågar eftersom de i sin bedömning av behov av certifierad sakkunnig ska ta särskild hänsyn till risk för allvarliga personskador och att det finns kompetensbrist inom konstruktion (se avsnitt 7.15 nedan). Bristerna består också i att utlåtandena som sådana ibland är undermåliga, motsäger varandra och inte tillför något utan bara anger gällande bestämmelser. Det främsta problemet är dock enligt vår mening att systemet med certi- fierade sakkunniga inte garanterar en oberoende eller enhetlig bedöm- ning. De certifierade sakkunniga har, på samma sätt som kontroll- ansvariga, en beroendeställning till byggherren i och med att det är byggherren som väljer vem som ska anlitas och betalar för tjänsten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="p341dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368341x1.jpg/" id="p341img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">samtidigt som certifieringen bedrivs av ett organ som behöver ha lön- samhet i verksamheten. Även om certifierade sakkunniga i enskilda fall kan bidra med sakkunskap, kan vi inte se att systemet med certifie- rade sakkunniga genomgående kan sägas ha inneburit förbättrad bygg- kvalitet och säkerhet. Boverket konstaterade också 2013 att en för- bättring av byggherrens egenkontroll och kontrollplaner skulle ha större betydelse för uppfyllandet av byggreglerna än systemet med certifierade sakkunniga.</P>
<P class="p75 ft18">Mot bakgrund av ovanstående anser vi att det finns anledning att ifrågasätta systemet med kontroll av certifierade sakkunniga.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">7.5</SPAN><SPAN class="ft99">Kontrollplan</SPAN></P>
<P class="p496 ft19"><SPAN class="ft19">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om kontrollplaner</SPAN></P>
<P class="p396 ft18">Åtgärder som är lov- eller anmälningspliktiga ska byggherren se till kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fast- ställer i startbeskedet.<SPAN class="ft114">157</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">Kontrollplanen är grunden för det tillsyns- och kontrollsystem som infördes i plan- och bygglagen 1995. Vid införandet 1995 var det byggnadsnämnden som skulle upprätta förslag till kontrollplan. I kontrollplanen skulle det finnas uppgifter om vilken kontroll som skulle utföras, vilka intyg och övriga handlingar som skulle visas för nämnden samt vilka anmälningar som skulle göras till nämnden. Enligt de utredningar som föregick införandet av ändringarna 2011 hade dock kontrollplanen ibland uppfattats som den svagaste länken i kedjan. En brist var att det inte var reglerat hur ingående kontrollpla- nen och redovisningarna skulle vara. Utredningarna hade konstaterat att eftersom det inte ställdes några krav på innehållet i kontrollplaner och inte heller på utförandet och dokumentationen av kontrollerna, uppfattades kontrollplanerna ofta som en formalitet. De hade enligt utredningarna betecknats som en pappersprodukt, som inte sa mycket om vilken kontroll som krävdes eller vilken kontroll som hade skett. Både <NOBR>PBL-kommittén</NOBR> och Byggprocessutredningen har funnit att det var uppenbart att kontrollplanen inte har fungerat som instrument för att åstadkomma en förtroendeingivande kontroll. Regeringen delade</P>
<P class="p751 ft69"><SPAN class="ft65">157</SPAN><SPAN class="ft109">10 kap. 5 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="p342dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368342x1.jpg/" id="p342img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">utredningarnas bedömning, vid ändringarna som infördes 2011 genom PBL förtydligades därför bestämmelserna om kontrollplanens inne- håll.<SPAN class="ft114">158</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">I förarbetena till de nu gällande bestämmelserna om kontrollplan har regeringen uttryckt att kontrollplanens funktion är tänkt att utgöra en slags riskbedömning, där misslyckanden som kan tänkas uppkomma under byggtiden identifieras. Den kanske största skillnaden mot tidigare praxis är enligt regeringen att kontrollplanen bör visa vad kontrollerna ska avse.<SPAN class="ft114">159</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Ändringarna innebär att enligt nu gällande regler ska byggherren se till att kontrollplanen innehåller uppgifter om:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vem som ska göra kontrollerna,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,</SPAN></P>
<P class="p80 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,</SPAN></P>
<P class="p918 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, och</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand.</SPAN><SPAN class="ft63">160</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Vad kontrollerna ska avse och deras omfattning</P>
<P class="p103 ft14">Beträffande vad kontrollerna ska avse framgår av förarbetena att det innebär att bedöma hur kontrollen ska ske och mot vad kontrollerna eller mätningarna ska göras. Det naturligaste borde enligt förarbe- tena vara att kontrollen görs mot en ritning. Annars kan kontrollen relateras till en monteringsanvisning från en materialtillverkare, ett allmänt råd från Boverket, <NOBR>Hus-AMA,</NOBR> en branschnorm eller något annat. Om byggherren och medhjälpare inte kan svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till, finns det enligt förarbetena anledning för byggnadsnämnden att avvakta med godkännandet av kontroll-</P>
<P class="p560 ft67"><SPAN class="ft65">158</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>301–302.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">159</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 304 och 319.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">160</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 6 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="p343dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368343x1.jpg/" id="p343img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">planen.<SPAN class="ft100">161 </SPAN>Boverket har inte använt sin föreskriftsrätt avseende kon- trollplaners utformning<SPAN class="ft100">162</SPAN>, men har en vägledande webbsida.<SPAN class="ft100">163</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Det framhålls i förarbetena att ett småhus kanske inte behöver ha fler än <NOBR>20–30</NOBR> kontrollpunkter enligt plan- och bygglagen även om byggentreprenören kan ha hundratals punkter i den egenkontroll som har avtalats med byggherren. Genom att begränsa kontrollpunkterna till de viktigaste momenten, ökar sannolikheten för att kontrollen verk- ligen blir av, och respekten för kontrollplanen ökar.<SPAN class="ft100">164</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Kontrollplanen ska vara anpassad till de omständigheter som råder i det enskilda fallet. Den ska utformas och ha den detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att alla väsentliga tekniska egenskaps- krav uppfylls samt att förbudet mot förvanskning följs och kraven på varsamhet vid ändring och flyttning uppfylls.<SPAN class="ft100">165 </SPAN>Tanken är inte att kontrollplanen ska vara en checklista för alla krav som ställs eller kan ställas enligt lagen. Det viktiga är att kontrollplanen utformas på ett sätt som ger förutsättningar för uppfyllande av de väsentliga egen- skapskraven. För att säkerställa detta har regeringen uttalat en avsikt om att meddela verkställighetsföreskrifter, bland annat avseende krav på att vissa kontroller ska finnas med i kontrollplanen.<SPAN class="ft100">166</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Remitterat förslag om utformningen av kontrollplaner</P>
<P class="p142 ft14">Regeringen har i oktober 2019 remitterat förslag till hur ändringar i <NOBR>EU-direktiv</NOBR> på avfallsområdet ska genomföras. Förslagen innebär ändringar i bestämmelserna om kontrollplaners utformning. Det före- slås att en kontrollplan som tas fram i samband med en bygg- eller rivningsåtgärd ska innehålla uppgifter om vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand för att möjliggöra avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen och materialåter- vinning av hög kvalitet. Vidare föreslås att kontrollplanen ska inne- hålla uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och</P>
<P class="p412 ft67"><SPAN class="ft65">161</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 304.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">162</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 22 § PBF. Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-08.</NOBR></P>
<P class="p1003 ft138"><SPAN class="ft65">163</SPAN><SPAN class="ft140">Boverket, </SPAN><NOBR>www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/</NOBR> kontrollplan, besökt <NOBR>2019-09-25.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">164</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>303–304.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">165</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 7 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">166</SPAN><SPAN class="ft109">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 478.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="p344dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368344x1.jpg/" id="p344img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft17">hur dessa ska tas omhand. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 5 juli 2020.<SPAN class="ft63">167</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Felaktiga verifikationer</P>
<P class="p147 ft18">Om byggnadsnämnden vid det slutliga samrådet misstänker att de i kontrollplanen föreskrivna verifikationerna är tillkomna i efterhand eller på annat sätt inte stämmer med verkligheten, är detta enligt för- arbetena en allvarlig förseelse som eventuellt bör polisanmälas som misstänkt osant intygande.<SPAN class="ft114">168</SPAN></P>
<P class="p1004 ft19"><SPAN class="ft19">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft111">Myndighetsrapporter och remissammanställning om kontrollplaner</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">Som vi redovisat i avsnitt 7.4.2 menar Boverket i en rapport om systemet med certifierade sakkunniga 2013 att en förbättring av kontrollplanerna och byggherrens egenkontroll har större betydelse för uppfyllandet av byggreglerna än systemet med certifierade sak- kunniga. I rapporten framhåller Boverket att det finns ett stort behov av att förbättra kvaliteten på kontrollplanerna.<SPAN class="ft100">169</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">I en förstudie gällande vägledning om kontrollplaner som Boverket lät göra 2019, konstaterar myndigheten att det finns behov av att utveckla och förtydliga denna samt även andra vägledningar av kon- trollprocessen. Vägledningsbehovet avseende kontrollplaner avsåg vem som ska ta fram förslag till kontrollplan, innebörden av att på ända- målsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav uppfylls, inne- börden av kravet på anpassning till omständigheterna i det enskilda fallet med den utformning och detaljeringsgrad som behövs, skäl till att en kontrollplan inte kan fastställas, vilket underlag som krävs för att kunna göra en kritisk bedömning och hur bedömningen ska göras samt ansvarsfördelningen mellan byggherre och kontrollansvarig. Boverket ser även behov av att betona vikten av att kontrollpunk- terna ska redovisas självständigt i ett separat dokument och föreslår framtagande av konkreta exempel på kontrollpunkter som ger väg-</P>
<P class="p1005 ft102"><SPAN class="ft65">167</SPAN><SPAN class="ft101">Miljödepartementet (2019), </SPAN>Genomförande av reviderade <NOBR>EU-direktiv</NOBR> på avfallsområdet, <SPAN class="ft103">Dnr M2019/01776/R</SPAN>.</P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">168</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 486.</P>
<P class="p363 ft110"><SPAN class="ft65">169</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2013), </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet<SPAN class="ft69">, s. 37.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="p345dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368345x1.jpg/" id="p345img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft15">ledning kring omfattning, innehåll och detaljeringsgrad. Boverket ser även behov av att utveckla en modell för hur urval av kontroll- punkter till kontrollplaner bör ske. Boverket tänker sig att en sådan modell bör baseras på byggherrens och dennes organisations kom- petens, projektets karaktär samt vilka konsekvenser potentiella bygg- fel skulle kunna ge upphov till avseende uppskattad åtgärdskostnad samt risk för personskada.<SPAN class="ft104">170</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Statens haverikommission rekommenderade Boverket i slutet av 2013 att vidta de åtgärder som behövs för att tydliggöra betydelsen av dimensioneringskontroll vid upprättande av kontrollplaner, genom föreskrifter och allmänna råd.<SPAN class="ft100">171 </SPAN>Boverket svarade våren 2014 att de höll på att utreda problem i systemet med kontrollplaner och kon- trollansvariga och att det på något sätt skulle resultera i förtydligade krav på kontroller.<SPAN class="ft100">172 </SPAN>Senare under 2014 presenterade Boverket rap- porten <SPAN class="ft48">Förstudie kontrollplan, </SPAN>där myndigheten menar att bland annat följande uppgifter bör framgå i kontrollplaner för att uppfylla kraven i byggreglerna och intentionerna i förarbetena: namn och funktion som förtydligande till signaturer, vad man ska kontrollera, hur kontrollerna ska genomföras, vilka bestämmelser kontrollpunk- terna baseras på, datum för när kontrollerna utförts och mot vad kontrollerna ska ske. Dessutom menar Boverket att kontrollpunkter ska avse kritiska moment. I rapporten konstaterar Boverket att kon- trollplaner allmänt upplevs som pappersprodukter samt att kontroll- planen sällan är anpassad till omständigheterna i det aktuella fallet och inte används som ett levande dokument.<SPAN class="ft100">173 </SPAN>Som en del av förstudien samlade Boverket in 171 kontrollplaner fastställda i åtta kommuner under 2012. Boverket studerade kontrollplanerna i syfte att få en uppfattning om deras utformning och innehåll. Resultatet visar till exempel att det inte i någon av kontrollplanerna redovisas behov av sakkunniga, i 94 procent redovisas inte hur avfall ska tas om hand, i 88 procent används inte centrala kontrollbegrepp enligt Boverkets</P>
<P class="p1006 ft102"><SPAN class="ft65">170</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2019), </SPAN>Förstudie inför översyn och utveckling av Boverkets vägledning om kon- trollplan enligt PBL<SPAN class="ft103">, rapport 2019:23, s. 11, 16, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">20–21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> 24 och 26.</SPAN></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">171</SPAN><SPAN class="ft101">Statens haverikommission (2013), </SPAN><SPAN class="ft102">Husras på Aulingatan i Ystad</SPAN>, slutrapport RO 2013:03 s. 63.</P>
<P class="p483 ft103"><SPAN class="ft65">172</SPAN><SPAN class="ft101">Brev från Boverket till Statens haverikommission </SPAN><NOBR>2014-03-14,</NOBR> dnr: <NOBR>1229-5625/2013,</NOBR> Haveri- kommissionens dnr: <NOBR>O-06/12,</NOBR> s. <NOBR>1–2.</NOBR></P>
<P class="p1 ft69"><SPAN class="ft65">173</SPAN><SPAN class="ft109">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft110">Förstudie kontrollplan, </SPAN>rapport 2014:11, s. 9 och 43.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">343</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="p346dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368346x1.jpg/" id="p346img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">konstruktionsregler (EKS)<SPAN class="ft100">174</SPAN>, i 63 procent finns kontrollpunkter som inte är baserade på krav i byggreglerna samt i 60 procent anges inte vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och/ eller vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra.<SPAN class="ft100">175 </SPAN>Vidare anges i rapporten att en del oklarheter kvarstår rörande kontrollplaners innehåll, trots förtydligandena 2011. I rapporten tar Boverket upp att det är oklart om uppräkningen i plan- och bygglagen av vad kontroll- planer ska innehålla ska betraktas som en uttömmande lista eller om uppräkningen i stället ska anses utgöra minimikrav.<SPAN class="ft100">176 </SPAN>I förarbetena fann Boverket stöd för båda synsätt och menade att om uppräk- ningen ska betraktas som uttömmande så borde kontrollpunkter inte tas med avseende lägeskontroll eller om bygglov har följts. Följd- frågan lyftes också om relevanta kontroller som regleras i andra för- fattningar får, eller ska, ingå i kontrollplanerna. Om kontrollpunkter som till exempel obligatorisk ventilationskontroll och utstakning inte ingår finns risk att de inte blir kontrollerade över huvud taget.<SPAN class="ft100">177 </SPAN>Boverket konstaterar att kontrollplanerna i praktiken inte förändrats nämnvärt trots de ändringar som gjordes 2011 för att förtydliga kon- trollplanernas innehåll genom införandet av PBL. En av Boverkets slutsatser är att det i PBL<SPAN class="ft100">178 </SPAN>är otydligt vem som ska bedöma att kon- trollplanen är anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet samt har den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att de tekniska egenskapskraven, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet är uppfyllda. Är det byggherren, den kontrollansvarige eller byggnadsnämnden? I rapporten sammanfattar Boverket en undersökning med byggherrar, bygg- industri och konsulter<SPAN class="ft48">, </SPAN>där samtliga aktörer, inte minst de större bygg- entreprenörerna, upplevde att kontrollplaner är ett onödigt, tidskrä- vande och dyrt pappersarbete som inte hindrar byggfel eller fusk i branschen.<SPAN class="ft100">179</SPAN></P>
<P class="p1007 ft21">En granskning som Riksantikvarieämbetet gjorde 2018 av 30 lov- ärenden där kulturvärden hade uppmärksammats visade att kultur- värdena följdes upp i tillhörande kontrollplaner i endast fyra av ären-</P>
<P class="p1008 ft103"><SPAN class="ft65">174</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska kon- struktionsstandarder (eurokoder), EKS.</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">175</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft119">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11, s. 32, 35 och 36.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">176</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. </SPAN><NOBR>6–7</NOBR> §§ PBL.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">177</SPAN><SPAN class="ft101">Boverkets allmänna råd (BFS 2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem. 10 kap.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft121">26</SPAN><SPAN class="ft107">§ PBL. Boverket, 2014, </SPAN><SPAN class="ft102">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11<SPAN class="ft102">, </SPAN>s. <NOBR>9–10.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">178</SPAN><SPAN class="ft101">Avser 10 kap. 7 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">179</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft110">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11. s. <NOBR>9–10,</NOBR> 23, 26, 40, 42 och <NOBR>44–45.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="p347dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368347x1.jpg/" id="p347img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft15">dena. I intervjuer som hölls med kommunhandläggarna om anledning till frånvaron av kulturvärden i kontrollplanerna så framgick bland annat att byggherren kan ha lämnat förslag på kontrollplan utan att ha beaktat kulturvärden, något som kommunen sedan inte uppmärk- sammat att begära komplettering av. Det framhölls att mallar och checklistor skulle kunna vara behjälpliga för att bättre fånga upp rele- vanta kontrollpunkter.<SPAN class="ft104">180</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares syn på kontrollplanen</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Kontrollplaner är ett bra kontrollinstrument</P>
<P class="p382 ft15">I kommunenkäten har vi ställt frågan om kontrollplanen är ett bra kontrollinstrument. 63 procent av de kommuner som har svarat ansåg det, medan 21 procent inte ansåg det. De kommuner som ansåg att kontrollplanen är ett bra kontrollinstrument framhöll att arbets- bördan fördelas mellan kommun, byggherre och kontrollansvarig samt att kontrollplaner ger en övergripande bild av kontrollbehovet och samtidigt belyser de kritiska punkter som ett bygge kan inne- bära. De kommuner som inte ansåg att kontrollplaner är ett bra kon- trollinstrument menade att de inte vet om den följs, att kontroll- punkterna ofta är diffusa och att kritiska kontrollpunkter sällan belyses.<SPAN class="ft104">181 </SPAN>Se svarsfördelningen i figur 7.5.</P>
<P class="p1009 ft67"><SPAN class="ft65">180</SPAN><SPAN class="ft108">Riksantikvarieämbetet (2018), </SPAN><SPAN class="ft119">Kulturvärden försvinner i byggprocessen</SPAN>, s. <NOBR>18–19.</NOBR></P>
<P class="p1010 ft110"><SPAN class="ft65">181</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft69">s. 3, 17 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">21–23.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="p348dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368348x1.jpg/" id="p348img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr14 td275"><P class="p694 ft125">Bra</P></TD>
<TD class="tr14 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p35 ft125">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td275"><P class="p677 ft125">Inte bra</P></TD>
<TD class="tr48 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr48 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr48 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr48 td165"><P class="p1011 ft125">44</P></TD>
<TD class="tr48 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr48 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr48 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr48 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td275"><P class="p677 ft130">Varken eller</P></TD>
<TD class="tr49 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr49 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr49 td53"><P class="p35 ft125">35</P></TD>
<TD class="tr49 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr49 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr49 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr49 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr49 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td275"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td201"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td166"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td169"><P class="p35 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p35 ft125">20</P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p909 ft125">40</P></TD>
<TD class="tr32 td165"><P class="p35 ft125">60</P></TD>
<TD class="tr32 td166"><P class="p35 ft125">80</P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p35 ft125">100</P></TD>
<TD class="tr32 td166"><P class="p35 ft125">120</P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p209 ft125">140</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p579 ft19">Kontrollplaners kvalitet varierar</P>
<P class="p104 ft21">Fler kommuner, kontrollansvariga och deltagare i vår referensgrupp uppger att kontrollplaners kvalitet varierar betydligt och att den många gånger upplevs främst som en pappersprodukt.<SPAN class="ft105">182 </SPAN>Bland svaren från kommunerna framkom från flera kommuner att det många gånger inkommer kontrollplaner som helt saknar kontroll av konstruktion och utförande. Kommunerna uppgav att kvaliteten på kontrollplanen beror på hur seriös eller kompetent den kontrollansvarige är. Ofta tar kontrollansvariga huvudsakligen med punkter från BBR, men utelämnar EKS, och ibland är kontrollpunkterna så pass övergri- pande att det blir otydligt vad de avser. Enligt kommunerna förstår inte alla kontrollansvariga hur en kontrollplan ska utformas. Kom- munerna uppgav att de ofta får korrigera de föreslagna kontroll- planerna.<SPAN class="ft105">183</SPAN></P>
<P class="p1012 ft37">Vid ett möte med företrädare för försäkringsbranschen framkom att deras tilltro till kontrollplaner är låg. De menade sig se byggfel passera frekvent i projekt, trots att kontrollplanerna har verifierats.</P>
<P class="p1013 ft121"><SPAN class="ft65">182</SPAN><SPAN class="ft122">Rundabordssamtal, </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR> Sverigeturné: möten i Göteborg <NOBR>2018-02-05,</NOBR> Kiruna <NOBR>2018-04-25</NOBR> och Botkyrka <NOBR>2018-05-17.</NOBR> Referensgruppsmöte <NOBR>2018-11-21.</NOBR></P>
<P class="p363 ft110"><SPAN class="ft65">183</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft69">s. 18 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">22–23.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="p349dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368349x1.jpg/" id="p349img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">De nämnde följande exempel på vanligt förekommande byggfel som passerar: felmonterade golvbrunnar, otäta fogar mellan prefabrice- rade byggdelar, bakfall i avloppdragningar och presskopplingar som läcker.<SPAN class="ft114">184</SPAN></P>
<P class="p120 ft15">Vid ett referensgruppsmöte påtalades att aktörers egna check- listor blandas ihop med kontrollplanens punkter enligt PBL.<SPAN class="ft104">185</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Några brandorganisationer framförde att kontrollplaner skrivs slentrianmässigt och att de inte leder till att specifika och viktiga kon- troller genomförs.<SPAN class="ft114">186 </SPAN>En fastighetsägarorganisation uppger att det före- kommer att kommuner begär in kontroller inför slutbesked utöver vad som fastställts i kontrollplan och efterfrågar tydlighet avseende vilka bestämmelser som kontrollpunkter baseras på för att undvika god- tyckliga krav.<SPAN class="ft114">187</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Mallar</P>
<P class="p141 ft18">Utöver Boverkets vägledande webbsida om kontrollplaner som nämnts ovan har en del kommuner publicerat mallar som exempel på kon- trollplaner på sina webbplatser som guidning för hur kontrollplaner bör utformas.<SPAN class="ft114">188</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">7.5.4</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande kontrollplaner</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">2011 förtydligades kontrollplanens innehåll. Enligt de utredningar som föregick införandet av ändringarna 2011 hade kontrollplanen ibland uppfattats som den svagaste länken i kedjan och betecknats som en pappersprodukt. I vårt direktiv framgår också att en av anled- ningarna till att denna översyn av tionde kapitlet PBL initierades är att Boverket har konstaterat att det finns brister i många kontroll- planer.</P>
<P class="p120 ft18">Kontrollplanen är grunden för kontrollen av byggandet. Det är viktigt att kontrollplanen utformas på ett sätt som ger förutsätt- ningar för att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Trots förtyd-</P>
<P class="p4 ft67"><SPAN class="ft65">184</SPAN><SPAN class="ft108">Svensk försäkring, möte </SPAN><NOBR>2018-11-20.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">185</SPAN><SPAN class="ft108">Referensgruppsmöte, </SPAN><NOBR>2019-02-13.</NOBR></P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">186</SPAN><SPAN class="ft101">Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-03-21<SPAN class="ft102">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">187</SPAN><SPAN class="ft107">Sabo, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-20.</NOBR></P>
<P class="p356 ft121"><SPAN class="ft65">188</SPAN><SPAN class="ft122">Sverigeturné: möten i Uppsala </SPAN><NOBR>2018-04-17</NOBR> och Örebro <NOBR>2018-05-18.</NOBR> Stockholm stads <NOBR>www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/a-o-lanksidor/Exempelkontrollplaner/,</NOBR> besökt <NOBR>2018-10-31.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="p350dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368350x1.jpg/" id="p350img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">ligandet av kontrollplanernas innehåll samt certifieringskravet och förtydligandet av arbetsuppgifterna för kontrollansvariga 2011 är systemet med kontrollansvariga och kontrollplaner fortfarande om- diskuterat. Flera aktörer har påpekat att kvaliteten varierar och att kontrollplanerna fortfarande uppfattas som pappersprodukter. Vi har inte uppfattat att utformningen av kontrollplaner blivit bättre sedan Boverkets stickprovsgenomgång av 171 kontrollplaner fastställda 2012, då flertalet brister uppdagades.</P>
<P class="p69 ft15">Kontrollplanen ska utformas anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet, men det saknas föreskrifter om kontrollplaners utform- ning. Vi kan konstatera att det är en brist, eftersom sådana närmare bestämmelser hade gynnat både handläggningstid och kontrollpla- nernas kvalitet i den mån de lyckats reducera diskussionerna av hur kontrollplaner ska utformas och i stället ökat fokus på riskbedöm- ningar av projekten.</P>
<P class="p204 ft18">Vi menar därför att de förtydliganden av kontrollplanerna som gjordes 2011 inte har varit tillräckliga för att åstadkomma den önskade funktionen som förtroendeingivande instrument.</P>
<P class="p138 ft34"><SPAN class="ft34">7.6</SPAN><SPAN class="ft99">Tekniskt samråd</SPAN></P>
<P class="p68 ft18">Bestämmelserna om tekniskt samråd var inte föremål för någon väsentlig ändring 2011, men vi har valt att ändå beskriva förfarandet här eftersom det är steg i kontrollprocessen. Eftersom det inte utgör någon väsentlig ändring har vi inte inhämtat tillämparsynpunkter på det tekniska samrådet och det finns heller ingen analys av oss spe- cifikt för detta skede.</P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om tekniskt samråd</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Åtgärder som kräver tekniskt samråd</P>
<P class="p104 ft37">Byggnadsnämnden ska kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd för åtgärder som omfattas av startbesked.<SPAN class="ft155">189 </SPAN>Huvudregeln är att ett tekniskt samråd ska genomföras avseende åtgärder som kräver bygg- lov, marklov, rivningslov eller anmälan om:</P>
<P class="p145 ft69"><SPAN class="ft65">189</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 14 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="p351dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368351x1.jpg/" id="p351img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">det krävs en kontrollansvarig,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">tekniskt samråd inte är uppenbart obehövligt, eller</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">byggherren har begärt ett sådant samråd.</SPAN><SPAN class="ft63">190</SPAN></P>
<P class="p1014 ft17">Vissa åtgärder, som är undantagna från kravet på bygglov, är också undantagna från kravet på tekniskt samråd.<SPAN class="ft63">191</SPAN></P>
<P class="p21 ft19">Tidpunkt för och deltagande vid tekniskt samråd</P>
<P class="p1015 ft15">Byggnadsnämnden ska utan dröjsmål kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd efter att lov har getts eller anmälan har kommit in. Kallelsen ska skickas till byggherren och kontrollansvariga. Därut- över får byggnadsnämnden skicka kallelse till de som enligt byggnads- nämndens bedömning bör ges tillfälle att delta.<SPAN class="ft104">192</SPAN></P>
<P class="p14 ft21">För att underlätta en samordning av myndigheters krav som är av betydelse för byggherrens planering av projektet ska byggnadsnämn- den i vissa fall ge Arbetsmiljöverket, en representant för arbetstagarna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillfälle att yttra sig vid det tekniska samrådet.<SPAN class="ft105">193</SPAN></P>
<P class="p646 ft19">Handlingar som ska lämnas in under det tekniska samrådet</P>
<P class="p142 ft14">Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna ett förslag till kontrollplan och tekniska handlingar till byggnadsnämnden. De tekniska handlingarna är handlingar som, utöver ansökningshand- lingarna för bygglovet, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. När det gäller rivningsåtgärder kan bygg- nadsnämnden besluta att det inte behövs någon kontrollplan.<SPAN class="ft100">194</SPAN></P>
<P class="p906 ft67"><SPAN class="ft65">190</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 14 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">191</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 14 § och 9 kap. 4 </SPAN><NOBR>a–c</NOBR> §§ PBL.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">192</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 14 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">193</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. </SPAN><NOBR>15–17</NOBR> §§ PBL.</P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">194</SPAN><SPAN class="ft109">10 kap. 18 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="p352dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368352x1.jpg/" id="p352img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Frågor som ska tas upp under det tekniska samrådet</P>
<P class="p420 ft17">Vid det tekniska samrådet ska följande gås igenom:</P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">arbetets planering och organisation,</SPAN></P>
<P class="p878 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">hur förekomst av tänkbart farligt avfall har inventerats, om sam- rådet avser en rivningsåtgärd,</SPAN></P>
<P class="p82 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">behov av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,</SPAN></P>
<P class="p918 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">behov av ett färdigställandeskydd,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">behov av utstakning,</SPAN></P>
<P class="p80 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och</SPAN></P>
<P class="p918 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">behov av ytterligare sammanträden.</SPAN><SPAN class="ft63">195</SPAN></P>
<P class="p876 ft21">Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska sam- rådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myn- dighet, ska nämnden upplysa byggherren om det under samrådet.<SPAN class="ft105">196 </SPAN>Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet.<SPAN class="ft105">197</SPAN></P>
<P class="p67 ft34"><SPAN class="ft34">7.7</SPAN><SPAN class="ft99">Startbesked</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">7.7.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om startbesked</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Genom ändringarna 2011 krävs att byggnadsnämnden med ett start- besked godkänner att en åtgärd får påbörjas om åtgärden kräver bygglov, marklov eller rivningslov eller en anmälan.<SPAN class="ft100">198 </SPAN>Motivet för införandet av startbesked var att byggnadsnämnden ska kunna ingripa i ett tidigt skede, innan åtgärder som inte uppfyller gällande krav har genomförts. Enligt regeringen kan stora resurser sparas genom att felaktiga åtgärder utreds närmare och eventuellt stoppas i ett tidigt</P>
<P class="p486 ft67"><SPAN class="ft65">195</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 19 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">196</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 20 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">197</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 21 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">198</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 3 § PBL. Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 484.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="p353dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368353x1.jpg/" id="p353img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft21">skede i förhållande till om åtgärden måste avbrytas under byggtiden eller att utförandet måste göras om när åtgärden är fullföljd. Start- beskedet innebär dock inte någon granskningsplikt för byggnads- nämnden. Tanken är i stället att skapa förutsättningar för att bygg- herren ska kunna ta fram ett anpassat kontrolldokument. Om ett projekt är bristfälligt redovisat kan byggnadsnämnden begära en bättre redovisning, innan ett startbesked kan ges.<SPAN class="ft105">199 </SPAN>I startbeskedet ska byggnadsnämnden bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked.<SPAN class="ft105">200 </SPAN>Byggnadsnämnden ska, om det inte behövs något tekniskt samråd, ge ett startbesked så snart som möjligt.<SPAN class="ft105">201 </SPAN>Byggnadsnämnden får ta ut en avgift för beslut om start- besked.<SPAN class="ft105">202 </SPAN>Att påbörja en åtgärd som kräver lov eller anmälan utan startbesked är en överträdelse av plan- och bygglagstiftningen. Bygg- nadsnämnden ska ta ut en byggsanktionsavgift för en sådan över- trädelse.<SPAN class="ft105">203</SPAN></P>
<P class="p1016 ft19">Förutsättningar för startbesked</P>
<P class="p285 ft18">Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att de åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan får påbörjas, om:</P>
<P class="p1017 ft14"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft115">åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,</SPAN></P>
<P class="p1018 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd</SPAN><SPAN class="ft63">204 </SPAN>har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,</P>
<P class="p1019 ft21"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft117">ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt lagen om skyddsrum</SPAN><SPAN class="ft105">205</SPAN>,</P>
<P class="p1020 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt lagen om energideklaration för byggnader</SPAN><SPAN class="ft114">206</SPAN>, och</P>
<P class="p4 ft67"><SPAN class="ft65">199</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 258, <NOBR>316–317.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">200</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 24 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">201</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 22 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">202</SPAN><SPAN class="ft107">12 kap. 8 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">203</SPAN><SPAN class="ft107">11 kap. </SPAN><NOBR>53–54</NOBR> §§ PBL och 9 kap. 2 § PBF.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">204</SPAN><SPAN class="ft107">Ett sådant färdigställandeskydd som avses i 10 kap. 16 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">205</SPAN><SPAN class="ft107">3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">206</SPAN><SPAN class="ft109">23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="p354dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368354x1.jpg/" id="p354img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">de villkor för startbesked som har uppställts i en detaljplan eller bygglov är uppfyllda.</SPAN><SPAN class="ft114">207</SPAN></P>
<P class="p156 ft14">Om byggherren kräver ett startbesked trots att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda, bör byggherren enligt förarbetena kunna få ett beslut om vägrat startbesked. Exempel på situationer där bygg- nadsnämnden har anledning att vänta med ett startbesked kan vara att energibalansberäkningar visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras, att en stomkonstruktion inte är tillräckligt stabiliserad, att bygget inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden och att byggherren inte kan visa hur fukttillståndet ska hinna bli tillräckligt lågt med redovisad byggtid, att utrymnings- vägarna inte uppfyller föreskrivna krav på utrymningstrygghet eller att en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst.<SPAN class="ft100">208</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Startbeskedet syftar främst till att säkerställa att de tekniska egen- skapskraven tillgodoses.<SPAN class="ft114">209 </SPAN>Ett beslut om startbesked får endast över- klagas av sökanden eller anmälaren i ärendet.<SPAN class="ft114">210</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Startbeskedets innehåll</P>
<P class="p614 ft17">I startbeskedet ska byggnadsnämnden:</P>
<P class="p407 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">fastställa kontrollplanen enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,</SPAN></P>
<P class="p769 ft67"><SPAN class="ft65">207</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 23 § första stycket PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">208</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 317.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">209</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 23 § jfr 8 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p465 ft121"><SPAN class="ft65">210</SPAN><SPAN class="ft122">13 kap. 15 § PBL. När det gäller startbesked för så kallade attefallsåtgärder har Mark- och miljööverdomstolen i flera avgöranden underkänt överklagandeförbudet. Se bland annat Mark- och miljööverdomstolens domar den 1 december 2017, målnummer P </SPAN><NOBR>1646-17</NOBR> (MÖD 2017:50), den 23 februari 2016, målnummer P <NOBR>1948–15</NOBR> och den 26 mars 2018, målnummer P <NOBR>12189-17.</NOBR> I avgörandena slås fast vad som prövas vid startbeskedet enligt 10 kap. 23 § 1 PBL. Vår bedöm- ning är att det endast avser prövningen av startbesked för attefallsåtgärder och inte startbesked för lovgivna åtgärder eller startbesked för andra anmälningspliktiga åtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="p355dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368355x1.jpg/" id="p355img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om ut- stakning behövs,</SPAN></P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked, och</SPAN></P>
<P class="p144 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den utsträck- ning sådana upplysningar behövs.</SPAN><SPAN class="ft113">211</SPAN></P>
<P class="p647 ft19">Startbeskedets giltighetstid</P>
<P class="p110 ft15">Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla. Om det vid den tidpunkten finns förutsättningar för slutsamråd får byggnadsnämnden kalla till slut- samråd. När det gäller anmälningspliktiga åtgärder upphör ett start- besked att gälla två år efter att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd får byggnads- nämnden i stället kalla till slutsamråd.<SPAN class="ft104">212</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">Det finns möjlighet för byggnadsnämnden att ange komplet- terande villkor för åtgärderna eller för kontrollen efter det att start- besked har meddelats. Byggnadsnämnden får besluta om komplette- rande villkor om sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt PBL och tillhörande föreskrifter och om behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.<SPAN class="ft100">213 </SPAN>Byggnadsnämnden kan därför i samband med vissa ingripanden besluta om ändringar i ett givet startbesked och även i en kontrollplan som fastställs i startbeskedet. Det kan till exempel gälla byte av kontrollansvarig.<SPAN class="ft100">214</SPAN></P>
<P class="p74 ft19">Partiella startbesked</P>
<P class="p110 ft37">Det finns en möjlighet för byggnadsnämnden att ge ett startbesked endast för vissa arbeten, till exempel att entreprenören får schakta men inte påbörja grundkonstruktionen eller att grundkonstruk-</P>
<P class="p47 ft67"><SPAN class="ft65">211</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 24 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">212</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 25 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">213</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 29 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">214</SPAN><SPAN class="ft109">Regeringens proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 321.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="p356dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368356x1.jpg/" id="p356img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft17">tionen får utföras trots att det råder tveksamheter om takkonstruk- tionen. Förutsättningen är att bygglovet är beviljat.<SPAN class="ft63">215</SPAN></P>
<P class="p117 ft14">Mark- och miljööverdomstolen har i ett rättsfall inte ansett att byggsanktionsavgift kunde utfärdas då en byggherre påbörjat bygg- nation av husstommar trots att byggherren endast beviljats partiellt startbesked avseende förberedande markåtgärder. Domstolen fann att det är oklart hur bestämmelserna om sanktionsavgift ska tolkas i en situation där någon utför en åtgärd som omfattas av ett beviljat bygglov, men inte av det meddelade startbeskedet. Mot bakgrund av oklarheten ska den mildare tolkningen ges företräde och domstolen beslutade att sanktionsavgift inte ska tas ut i fallet.<SPAN class="ft100">216</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Utstakning</P>
<P class="p393 ft18">När byggnadsnämnden har gett ett startbesked ska nämnden skynd- samt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständig- heterna i övrigt. Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen.<SPAN class="ft114">217</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">7.7.2</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares syn på startbesked</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Positivt med startbesked</P>
<P class="p104 ft14">Såväl deltagare i vår referensgrupp och hearing samt kommuner och brandorganisationer har upplevt införandet av startbesked 2011 som något positivt.<SPAN class="ft100">218 </SPAN>Flera kommuner har påtalat att de nu kan påverka utformning och innehåll av kontrollplaner innan de fysiska åtgär- derna får starta och att byggherre, kontrollansvarig och byggnads- nämnd i regel blir överens om vad som ska göras.<SPAN class="ft100">219</SPAN></P>
<P class="p380 ft67"><SPAN class="ft65">215</SPAN><SPAN class="ft66">Regeringens proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>317–318.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">216</SPAN><SPAN class="ft66">Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 mars 2017, målnummer P </SPAN><NOBR>4033-16</NOBR> (MÖD 2017:3).</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">217</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 26 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p561 ft103"><SPAN class="ft65">218</SPAN><SPAN class="ft101">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-04-18.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR> Föreningen för brandteknisk ingenjörs- vetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskydds- föreningen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-06-29.</NOBR></P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">219</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft69">s. 22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="p357dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368357x1.jpg/" id="p357img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">7.7.3</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande startbesked</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">2011 ersattes startbesked det tidigare kravet på bygganmälan före byggstart med ändringar gällande när åtgärderna får påbörjas. Moti- vet för införandet av startbesked var att byggnadsnämnden ska kunna ingripa i ett tidigt skede, innan åtgärder som inte uppfyller gällande krav har genomförts. Regeringen förutsåg med startbeske- den en möjlighet att spara stora resurser då felaktiga åtgärder utreds närmare och eventuellt stoppas i ett tidigt skede.</P>
<P class="p120 ft21">Vi menar att regeringens ambition att ge byggnadsnämnden möj- lighet att agera i ett tidigt skede har uppfyllts genom startbeskedet. Flera kommuner har påtalat att de nu kan uppmärksamma risker för eventuella kommande byggfel tidigare innan de fysiska åtgärderna får starta och även andra aktörer framhåller startbeskeden som en positiv ändring. Vi menar därför att påbörjandet av fysiska åtgärder nu kan hejdas till dess att eventuella frågor har retts ut. För att kunna använda detta moment fullt ut krävs att övriga instrument i kon- trollprocessen fungerar väl.</P>
<P class="p939 ft34"><SPAN class="ft34">7.8</SPAN><SPAN class="ft99">Arbetsplatsbesök</SPAN></P>
<P class="p496 ft19"><SPAN class="ft19">7.8.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om arbetsplatsbesök</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Efter ett startbesked ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om start- beskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd och ett arbetsplats- besök inte kan anses obehövligt. Ett arbetsplatsbesök ska dock alltid göras om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska sam- rådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.<SPAN class="ft100">220</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Bestämmelserna före 2011 gav byggnadsnämnden rätt att besik- tiga byggprojekt. Efter ändringarna 2011 måste byggnadsnämnden efter startbeskedet besöka den plats där åtgärderna genomförs minst en gång under arbetets gång under ovanstående förutsättningar. Bygg- nadsnämndernas tillsynsbesök ska ha karaktären av en revision. Om byggnadsnämnden vid besöket upptäcker allvarliga avvikelser från föreskrifterna eller bygglovet, förväntas byggnadsnämnden kalla till ett samråd och diskutera nödvändiga åtgärder. Exempelvis kan kon-</P>
<P class="p709 ft69"><SPAN class="ft65">220</SPAN><SPAN class="ft109">10 kap. 27 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="p358dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368358x1.jpg/" id="p358img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft18">trollplanen i detta läge behöva revideras. Tyngdpunkten för kontrollen ska, liksom tidigare, ligga på byggherrens egenkontroll, komplette- rad med en sakkunnigkontroll.<SPAN class="ft114">221</SPAN></P>
<P class="p69 ft18">Enligt utredningar som föregick regeringens förslag till ny PBL hade byggnadsnämnderna utövat alltför lite tillsyn och den tillsyn som utövades höll ofta en låg nivå. Den bristfälliga tillsynen ledde till att hela systemet förlorade i trovärdighet. Uppseendeväckande byggfel inträffade alltför ofta. Regeringen uttalade i förarbetena att det behövs någon form av kommunal tillsyn över att reglerna i plan- och bygglagen följs och att arbetsplatsbesöket skulle kunna bli den enskilda åtgärd som på sikt har störst betydelse för systemets tro- värdighet och effekt.<SPAN class="ft114">222</SPAN></P>
<P class="p69 ft18">Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket och det ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige.<SPAN class="ft114">223</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">7.8.2</SPAN><SPAN class="ft111">Myndighetsrapport om arbetsplatsbesök</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">I en undersökning som Boverket låtit göra framgick att kommu- nernas brist på tid och resurser begränsar antalet genomförda arbets- platsbesök till en nivå som understiger vad som kan förväntas utifrån PBL:s reglering. I samma rapport framkom det att kontrollansvariga upplever att byggnadsnämndernas handläggare inte vet vad de ska göra på arbetsplatsbesöken.<SPAN class="ft114">224</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">7.8.3</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares syn på arbetsplatsbesök</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">Positiva effekter av arbetsplatsbesök</P>
<P class="p393 ft18">Såväl deltagare i vår hearing, som kommunföreträdare i möten och enkäter uppger att införandet av arbetsplatsbesök har inneburit att de besöker byggarbetsplatserna i högre utsträckning än tidigare och att de upptäcker fler uppenbara brister och avvikelser på byggarbets- platserna än tidigare.<SPAN class="ft114">225</SPAN></P>
<P class="p513 ft67"><SPAN class="ft65">221</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 319.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">222</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>319–320.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">223</SPAN><SPAN class="ft101">10 kap. 28 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">224</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft102">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11, s. <NOBR>24–25.</NOBR></P>
<P class="p561 ft69"><SPAN class="ft65">225</SPAN><SPAN class="ft68">SKL, möte bygglovschefer, </SPAN><NOBR>2018-02-13.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft110">Byggnadsnämndernas beskriv- ning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. <NOBR>20–21.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="p359dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368359x1.jpg/" id="p359img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">Vid vår hearing poängterades att arbetsplatsbesöken har ett pedago- giskt värde, som bland annat markerar att kontrollansvarig behövs och att besöken underlättar för denne att få in underlag. Vidare sades arbetsplatsbesöken synliggöra byggnadsinspektörerna och detta upp- levs ha ett symbolvärde. Arbetsplatsbesöken beskrevs även ge en positiv relationsbyggande inverkan mellan byggherre, kontrollansvarig och byggnadsinspektör, vilket kan underlätta dialogen vid eventuella meningsskiljaktigheter.<SPAN class="ft100">226</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Arbetsplatsbesök genomförs inte alltid</P>
<P class="p382 ft14">Vid ett av våra referensgruppsmöten påtalades att överenskomna arbetsplatsbesök ibland inte blir av, utan att kommunens första plats- besök kan bli i samband med slutsamrådet. Det hävdades att missade arbetsplatsbesök inte medför mer än att kommunen eventuellt noterar det i slutbeskedet. Det sades vidare att det kan bero på både byggherre och kommun att arbetsplatsbesöken inte genomförs.<SPAN class="ft100">227</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Osäkerhet om arbetsplatsbesökens innehåll och syfte</P>
<P class="p142 ft14">Vid vår hearing framkom att det finns en osäkerhet om arbetsplats- besökens innehåll då innehållet upplevs otydligt beskrivet. Vidare angavs att såsom arbetsplatsbesöken är utformade nu så bidrar de inte effektivt till att upptäcka och motverka exempelvis allvarliga brister i konstruktion eller brandsäkerhet. En grupp uppgav att bygg- nadsnämnderna inte ges en aktiv funktion på arbetsplatsbesöken.<SPAN class="ft100">228 </SPAN>Flera kommuner upplever att besöken innebär betydande tidsåtgång för såväl dem som övriga medverkande.<SPAN class="ft100">229 </SPAN>Även några brandorgani- sationerna hävdade att arbetsplatsbesöken är en kostnad för bygg- herren och en tidstjuv för byggnadsnämndens handläggare. Enligt brandorganisationerna så säkerställer inte arbetsplatsbesöken att BBR och EKS uppfylls. De efterfrågade arbetsplatsbesök med mer stick-</P>
<P class="p671 ft67"><SPAN class="ft65">226</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">227</SPAN><SPAN class="ft108">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-11-21.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">228</SPAN><SPAN class="ft107">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">229</SPAN><SPAN class="ft109">SKL, möte bygglovschefer, </SPAN><NOBR>2018-08-28.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="p360dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368360x1.jpg/" id="p360img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft17">provskontroller av kritiska moment.<SPAN class="ft63">230 </SPAN>I likhet med detta har Rise påtalat att det saknas riktlinjer för byggnadsinspektörens arbetsplats- besök och vad de ska göra stickprov på.<SPAN class="ft63">231</SPAN></P>
<P class="p152 ft19"><SPAN class="ft19">7.8.4</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande arbetsplatsbesök</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">2011 fick byggnadsnämnden utökade skyldigheter att genomföra arbetsplatsbesök, eftersom regeringen ansåg att det behövs någon form av kommunal tillsyn över att reglerna i plan- och bygglagen följs. Tanken var att arbetsplatsbesöken skulle ha karaktären av en revision och regeringen menade att arbetsplatsbesöken skulle kunna bli den enskilda åtgärd som på sikt har störst betydelse för systemets trovärdighet och effekt.</P>
<P class="p69 ft14">Införandet av arbetsplatsbesök har inneburit att många kommu- ner besöker byggarbetsplatserna i högre utsträckning och upptäcker fler brister än tidigare. Det förekommer dock att de inte genomförs och det finns en osäkerhet om vad de borde innebära. Därmed anser</P>
<P class="p468 ft18"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft195">inte att arbetsplatsbesöken kan sägas ha fått den status som var regeringens ambition. Arbetsplatsbesöken tar tid och det finns inte några konsekvenser om de inte genomförs, samtidigt som det finns en osäkerhet om syftena med besöken. Vi menar att regleringen av arbets- platsbesöken behöver förtydligas om besöken ska få den stora bety- delse som regeringen avsåg.</SPAN></P>
<P class="p138 ft34"><SPAN class="ft34">7.9</SPAN><SPAN class="ft99">Slutsamråd</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">7.9.1</SPAN><SPAN class="ft111">Bestämmelser om slutsamråd</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">Krav på slutsamråd infördes 2011. Slutsamrådet ska utgöra nämndens slutliga genomgång av att föreskrivna krav kan antas vara uppfyllda inför beslut om slutbesked. Även slutsamrådet, likt arbetsplats- besöket, är tänkt att ha karaktär av en revision. En av de viktigaste punkterna för samrådet anges i förarbetena vara att avgöra hur kon- trollplanen har uppfyllts och om det finns avvikelser från bygglovet eller från tekniska föreskrifter.<SPAN class="ft114">232</SPAN></P>
<P class="p1021 ft103"><SPAN class="ft65">230</SPAN><SPAN class="ft101">Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-11<SPAN class="ft102">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">231</SPAN><SPAN class="ft66">Rise, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-11.</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">232</SPAN><SPAN class="ft68">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 322 och 485.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="p361dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368361x1.jpg/" id="p361img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Tidpunkt för och deltagande vid slutsamråd</P>
<P class="p109 ft37">I samband med att åtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slut- samråd om det inte är uppenbart obehövligt.<SPAN class="ft155">233 </SPAN>Kallelse ska skickas till byggherren, den eller de kontrollansvariga och övriga som enligt byggnadsnämnden bör ges tillfälle att delta.<SPAN class="ft155">234</SPAN></P>
<P class="p646 ft19">Plats och innehåll för slutsamrådet</P>
<P class="p109 ft37">Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:</P>
<P class="p144 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och komplette- rande villkor har följts,</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">den kontrollansvariges utlåtande,</SPAN></P>
<P class="p824 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">behov av andra åtgärder, och</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">förutsättningarna för ett slutbesked.</SPAN><SPAN class="ft63">235</SPAN></P>
<P class="p923 ft17">Byggnadsnämnden ska föra protokoll över slutsamrådet.<SPAN class="ft63">236</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">7.9.2</SPAN><SPAN class="ft111">Tillämpares syn på slutsamråd</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Såväl deltagare i vår hearing, som kommunföreträdare i möten och enkäter uppger att införandet av slutsamråd har inneburit att bygg- nadsinspektörerna besöker byggarbetsplatserna i högre utsträckning</P>
<P class="p1022 ft67"><SPAN class="ft65">233</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 30 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">234</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 31 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">235</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 32 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">236</SPAN><SPAN class="ft109">10 kap. 33 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="p362dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368362x1.jpg/" id="p362img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft17">än tidigare och att de upptäcker fler uppenbara brister och avvikelser än tidigare.<SPAN class="ft63">237</SPAN></P>
<P class="p152 ft19"><SPAN class="ft19">7.9.3</SPAN><SPAN class="ft111">Våra slutsatser gällande slutsamråd</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">2011 infördes krav på slutsamråd. Även slutsamrådet, likt arbetsplats- besöket, är tänkt att ha karaktär av en revision. En av de viktigaste punkterna är att avgöra hur kontrollplanen har uppfyllts och om det finns avvikelser från bygglovet eller gällande bestämmelser.</P>
<P class="p69 ft14">Införandet av slutsamråd har inneburit att många kommuner besö- ker byggarbetsplatser i högre utsträckning och upptäcker fler brister än tidigare. Utifrån detta tycks syftet med slutsamråd ha uppnåtts. Det är dock tveksamt om syftet med bestämmelserna om slutsamråd helt har uppnåtts i den utsträckning att slutsamrådet kan sägas ha karaktären av en revision. Vi menar att det går att ifrågasätta om kom- munerna har tillräckliga förutsättningar för att avgöra hur kontroll- planen har uppfyllts vid slutsamrådet. Att vi gör denna bedömning beror på att många kontrollpunkter avser utföranden som har byggts in, eller i de fall de är synliga så krävs det särskild utrustning för kon- troller. Kommunens bedömning om byggherren har visat att kon- trollplanen har uppfyllts blir därför mer beroende av det underlag, den dokumentation och intyg, som byggherren presenterar, i stället för kommunens besök på byggarbetsplatsen vid slutsamrådstillfället. Det ska dock inte förstås som att slutsamråd är ett onödigt moment i kontrollprocessen. Vi ser ett fortsatt behov av att det ställs krav på att kommuner ska besöka byggarbetsplatser.</P>
<P class="p85 ft34"><SPAN class="ft34">7.10</SPAN><SPAN class="ft196">Slutbesked</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">7.10.1</SPAN><SPAN class="ft141">Bestämmelser om slutbesked</SPAN></P>
<P class="p103 ft21">Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om byggnadsnämnden inte beslutar annat.<SPAN class="ft105">238 </SPAN>Det inne-</P>
<P class="p1023 ft103"><SPAN class="ft65">237</SPAN><SPAN class="ft101">SKL, möte bygglovschefer, </SPAN><NOBR>2018-02-13.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft102">Byggnadsnämndernas beskriv- ning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. <NOBR>20–21.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p1024 ft69"><SPAN class="ft65">238</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 4 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="p363dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368363x1.jpg/" id="p363img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">bär att det råder ett användningsförbud fram tills dess att ett slut- besked har utfärdats.<SPAN class="ft100">239 </SPAN>Om en byggherre tar ett byggnadsverk i bruk innan byggnadsnämnden har gett startbesked sanktioneras det med byggsanktionsavgift.<SPAN class="ft100">240 </SPAN>Byggnadsnämnden ska med slutbeskedet god- känna att de lov- och anmälningspliktiga åtgärderna ska anses slut- förda och, vad det gäller byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk.<SPAN class="ft100">241 </SPAN>Ett lov upphör som regel att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft.<SPAN class="ft100">242</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Slutbesked ersatte 2011 det tidigare slutbeviset. De sakliga änd- ringarna innebar att byggnadsverket i fråga eller en del av byggnads- verket inte får tas i bruk före slutbeskedet. Något hinder mot att ta ett byggnadsverk i bruk innan slutbevis fanns inte före 2011. Skälen för att införa slutbesked var att kvalitetssäkra processen samt att avskaffa behovet av ett särskilt beslut om användningsförbud.<SPAN class="ft100">243 </SPAN>Regeringen har i fråga om syftet med slutbesked uttalat att:</P>
<P class="p670 ft23">Syftet med bestämmelsen är att nämnden ska göra bedömningen att de utförda åtgärderna är ”tillräckliga” för att de ska kunna presumeras vara slutförda enligt gällande krav. Byggherren har alltid ansvaret för att kraven i lagen uppfylls. Med uttrycket ”anses slutförda” avses ett god- kännande av en sådan presumtion som nämnden gör.<SPAN class="ft158">244</SPAN></P>
<P class="p109 ft14">Innebörden av slutbeskedet är enligt förarbetena att byggnadsnämn- den förklarar sig nöjd och direkt eller indirekt godkänner resultatet med avseende på föreskrivna krav. Däremot innebär det inte enligt förarbetena att byggnadsnämnden tar på sig något ansvar för resulta- tet. Det nämnden medger är att byggherren har tagit sitt ansvar, så långt det kan bedömas utifrån den kontrollansvariges utlåtande.<SPAN class="ft100">245</SPAN></P>
<P class="p1025 ft67"><SPAN class="ft65">239</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 327.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">240</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 4 § PBL och 9 kap. 18 § PBF.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">241</SPAN><SPAN class="ft107">10 kap. 35 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">242</SPAN><SPAN class="ft107">9 kap. 43 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">243</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 326.</P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">244</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 487.</P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">245</SPAN><SPAN class="ft109">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>331–332.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="p364dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368364x1.jpg/" id="p364img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Tidpunkten för prövningen av slutbesked</P>
<P class="p393 ft18">Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämn- den har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för pröv- ningen. Handläggningen ska ske skyndsamt. Om nämnden finner att det finns skäl för ett tillsynsingripande ska nämnden också hand- lägga den frågan skyndsamt.<SPAN class="ft114">246</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Förutsättningar för slutbesked</P>
<P class="p104 ft14">Nämnden ska godkänna att byggnadsverket får tas i bruk om bygg- herren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och nämnden inte har funnit skäl att ingripa i sin till- synsroll.<SPAN class="ft100">247 </SPAN>Regeringen preciserade i förarbetena att byggherren bäst visar att kraven är uppfyllda genom det utlåtande av den kontroll- ansvarige som ska skickas till byggherren och nämnden. Detta för- farande innebär att ansvaret för att uppfylla och bestyrka föreskrivna krav ligger kvar på byggherren. Det innebär också att bästa möjliga beslutsunderlag tas fram av den som bör ha de bästa förutsättningarna att uttala sig om hur kontrollerna har utfallit och hur föreskrifterna har följts. På så sätt ska byggnadsnämndens beslut inte fördröjas. Det förutsätts att en certifierad kontrollansvarig, likaväl som en sär- skild sakkunnig, förmår göra en självständig och fackmannamässig bedömning. Det innebär också att den kontrollansvariges utlåtande förväntas innehålla anmärkningar om det är befogat. Byggnadsnämn- den gör sedan, som ett andra steg, en bedömning av den kontroll- ansvariges utlåtande. Denna bedömning bör i fråga om ansvarstagande inte skilja sig från den bedömning som nämnden normalt gör av inkomna kontrollintyg. Utgångspunkten är att den kontrollansvariges bedömningar ska godtas, om inte nämnden finner särskilda skäl att ifrågasätta dem.<SPAN class="ft100">248</SPAN></P>
<P class="p1026 ft18">Ett slutbesked får dock ges om det finns brister som är försum- bara. I slutbeskedet ska byggnadsnämnden göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.<SPAN class="ft114">249</SPAN></P>
<P class="p1027 ft67"><SPAN class="ft65">246</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 37 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">247</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 34 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">248</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>326–327.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">249</SPAN><SPAN class="ft68">10 kap. 35 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">362</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="p365dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368365x1.jpg/" id="p365img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Interimistiskt slutbesked</P>
<P class="p142 ft14">Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett interimistiskt slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs. Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt. Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked.<SPAN class="ft100">250 </SPAN>Om byggherren underlåter att vidta åtgär- der och därigenom bryter mot PBL, kan byggnadsnämnden meddela åtgärdsföreläggande.<SPAN class="ft100">251 </SPAN>Byggnadsnämnden får meddela användnings- förbud även om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Det krävs dock att det finns synnerliga skäl för det.<SPAN class="ft100">252</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">7.10.2</SPAN><SPAN class="ft141">Tillämpares syn på slutbesked</SPAN></P>
<P class="p4 ft19">Positiva effekter av slutbesked</P>
<P class="p382 ft14">Ändringen av slutbevis till slutbesked 2011 är positivt enligt delta- garna i vår referensgrupp och hearing, flera kommuner och några brandorganisationer.<SPAN class="ft100">253 </SPAN>Flera kommuner svarade i en enkät att bestäm- melserna om slutbesked har medfört större intresse för att avsluta ärenden korrekt.<SPAN class="ft100">254 </SPAN>Även vid vår hearing framkom att slutbesked ger bra kvalitetssäkring och leder till att ärenden blir avslutade.<SPAN class="ft100">255 </SPAN>Såväl kommuner i enkäten som deltagarna i vår hearing och referensgrupp framhöll att interimistiska slutbesked är bra och att den flexibilitet</P>
<P class="p1028 ft67"><SPAN class="ft65">250</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 26 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">251</SPAN><SPAN class="ft108">11 kap. 19 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">252</SPAN><SPAN class="ft107">11 kap. 33 § PBL.</SPAN></P>
<P class="p63 ft121"><SPAN class="ft65">253</SPAN><SPAN class="ft122">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-04-18.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft136">Byggnads- nämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontroll- processen, </SPAN>s. <NOBR>17–18.</NOBR> Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-06-29.</NOBR></P>
<P class="p702 ft136"><SPAN class="ft65">254</SPAN><SPAN class="ft122">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft121">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">17–18.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">2018-11-21.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">255</SPAN><SPAN class="ft109">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="p366dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368366x1.jpg/" id="p366img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft21">som de medger uppskattas, men kommunerna nämnde också att de sannolikt använder dem i större utsträckning än vad som var avsett.<SPAN class="ft105">256 </SPAN>Några kommuner upplever att det vid prövning av slutbesked i efter- hand ofta är svårt att säkerställa att byggnation har utförts i enlighet med kontrollplan och att de tekniska egenskapskraven är uppfyllda.<SPAN class="ft105">257</SPAN></P>
<P class="p632 ft19"><SPAN class="ft19">7.10.3</SPAN><SPAN class="ft141">Våra slutsatser gällande slutbesked</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">2011 ersatte slutbesked slutbeviset med ändringar gällande när ett byggnadsverk får tas i bruk, med möjlighet till interimistiska slut- besked. Skälen för att införa slutbesked var att kvalitetssäkra pro- cessen samt att avskaffa behovet av ett särskilt beslut om använd- ningsförbud.</P>
<P class="p69 ft14">Införandet av slutbesked har enligt vår mening fallit ut väl. Bestäm- melserna om slutbesked har medfört större intresse för att avsluta ärenden korrekt. Att fler slutbesked söks och ges innebär att reger- ingen uppnått avsedd effekt såtillvida att kommunerna inte aktivt behöver besluta om användningsförbud. Att bestämmelserna om slutbesked innebär ett automatiskt användningsförbud, sanktionerat med byggsanktionsavgift, har haft effekt för det ökade intresset av att söka slutbesked. Eftersom kraven för att erhålla slutbesked inte ändrades nämnvärt 2011 jämfört med de tidigare kraven för att erhålla slutbevis, är det dock enligt vår mening tveksamt om kvalitetssäk- ringen kan ha påverkats.</P>
<P class="p70 ft17">Vidare uppskattas den flexibilitet som interimistiska slutbesked ger.</P>
<P class="p1029 ft102"><SPAN class="ft65">256</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft103">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">17–18.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2018-11-21.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> Hearing </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">2018-11-19.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1024 ft69"><SPAN class="ft65">257</SPAN><SPAN class="ft68">Trestadsgruppen, möte </SPAN><NOBR>2018-05-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="p367dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368367x1.jpg/" id="p367img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1030 ft90"><SPAN class="ft34">7.11</SPAN><SPAN class="ft97">Prövningen av krav på tillgänglighet och lämplighet för sitt ändamål</SPAN></P>
<P class="p1031 ft19"><SPAN class="ft19">7.11.1</SPAN><SPAN class="ft141">Bestämmelser om prövning av krav på tillgänglighet och lämplighet för sitt ändamål</SPAN></P>
<P class="p109 ft21">2011 delades kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och kravet på lämp- lighet för avsett ändamål upp i dels utformningskrav, dels tekniska egenskapskrav. Före 2011 prövades dessa krav inte inom ramen för bygglovsprövningen, utan ingick enbart i byggherrens egenkontroll vid genomförandet av byggåtgärderna.<SPAN class="ft105">258 </SPAN>Nu ska en första prövning av tillgängligheten och lämpligheten ske vid bygglovsprövningen.<SPAN class="ft105">259 </SPAN>En ytterligare bedömning av kraven ska sedan ske i samband med startbeskedet.<SPAN class="ft105">260 </SPAN>Bedömningen i samband med startbeskedet avser en mer detaljerad projektering som har tagits fram efter det att lov- processen har avslutats.<SPAN class="ft105">261 </SPAN>I BBR finns föreskrifter och allmänna råd om sådana utformningskrav som ska prövas i bygglovet och i vissa fall även bedömas inför startbesked.<SPAN class="ft105">262</SPAN></P>
<P class="p1032 ft21">Skälet för att låta vissa aspekter av kraven om byggnaders lämp- lighet för sitt ändamål och tillgänglighet prövas i bygglovet var att i ett tidigt skede kunna upptäcka och förhindra felaktiga lösningar. Före ändringarna 2011 kunde ett ingripande bara ske när felaktig- heten redan hade byggts. Möjlighet att ingripa tidigt i processen är enligt regeringen viktig för att inte resurser ska gå till spillo, inte minst för byggherrens skull. Enligt regeringen kan en byggnads lämplighet för ett visst ändamål också handla om ett sådant tekniskt egenskaps- krav som inte helt och fullt går att pröva i samband med bygglovs- prövningen. Frågan ska därför även omfattas av byggnadsnämndens bedömning inför startbesked. I samband med byggnadsnämndens beslut om startbesked ska en kompletterande bedömning av om lämp- ligheten kan antas komma att uppfyllas också ur en mer teknisk synvinkel göras.<SPAN class="ft105">263</SPAN></P>
<P class="p1033 ft67"><SPAN class="ft65">258</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>254–261</NOBR> och 289.</P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">259</SPAN><SPAN class="ft101">9 kap. 30 § första stycket 4 PBL för område med detaljplan och av 9 kap. 31 § 3 för ett område utanför detaljplan PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">260</SPAN><SPAN class="ft108">10 kap. 3 § och 8 kap. 4 § 7 och 8 PBL.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">261</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft102">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>256–257.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">262</SPAN><SPAN class="ft107">BBR 3:11.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">263</SPAN><SPAN class="ft109">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft110">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>256–257.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="p368dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368368x1.jpg/" id="p368img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">På samma sätt som för kravet på lämplighet för sitt ändamål har regeringen ansett att en bedömning av byggnadens tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga redan i samband med bygglovsprövningen ökar sannolik- heten för att felaktigheter kan observeras i ett tidigt skede. Reger- ingen uttalade i förarbetena att ett beviljat bygglov inte innebär att lösningar som inte framgår av bygglovshandlingarna är godtagna av byggnadsnämnden och att de tillgänglighetsfrågor som inte framgår av bygglovshandlingarna bör kunna bedömas inför startbeskedet.<SPAN class="ft100">264</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Vilka krav som är utformningskrav respektive tekniska egen- skapskrav regleras i BBR 3:111 och 3:211. Boverket har med hjälp av färgmarkeringar tydliggjort vilka föreskrifter och allmänna råd i BBR 3:1 samt i BBR 3:2 som ska prövas vid bygglovet respektive bedömas inför startbeskedet.<SPAN class="ft114">265</SPAN></P>
<P class="p1034 ft53"><SPAN class="ft197">7.11.2</SPAN><SPAN class="ft198">Myndighetsrapport och remissammanställning som berör prövningen av kraven på tillgänglighet och lämplighet för sitt ändamål</SPAN></P>
<P class="p469 ft48"><SPAN class="ft14">I Boverkets rapport </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kon- troll av serietillverkade hus <SPAN class="ft14">föreslår myndigheten två nya system som förutsätter att kraven på tillgänglighet och lämplighet för sitt ända- mål inte längre prövas vid bygglov, utan enbart behandlas som tek- niska egenskapskrav inom ramen för byggherrens egenkontroll. Syftet med förslaget är att möjliggöra bedömningar i ett samlat förfarande tillsammans med övriga tekniska egenskapskrav. Det skulle minska gränsdragningsproblem avseende vilka delar av bestämmelserna som ska prövas vid lov respektive vid startbesked. Eftersom Boverkets båda förslag innebär att ge privata certifierade aktörer beslutsbefogenhet för startbesked så undviks att de privata aktörerna bedriver myn- dighetsutövning i bygglovsprövningen om kraven på dessa krav inte prövas där.</SPAN><SPAN class="ft100">266</SPAN></P>
<P class="p87 ft21">I remissammanställningen av Boverkets rapport så menar flera remissinstanser att det inte skulle minska arbetsbelastningen att inte</P>
<P class="p903 ft67"><SPAN class="ft65">264</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 258.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">265</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket,</SPAN></P>
<P class="p1035 ft121"><A href="http://www.boverket.se/contentassets/3e737d7a60ce4d7cb6d28a3f7177d26b/utformningskrav_respektive_tekniska_egenskapskrav_20140618.pdf">www.boverket.se/contentassets/3e737d7a60ce4d7cb6d28a3f7177d26b/utformningskrav _respektive_tekniska_egenskapskrav_20140618.pdf, </A>besökt <NOBR>2019-10-08.</NOBR></P>
<P class="p1036 ft110"><SPAN class="ft65">266</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2017), </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus<SPAN class="ft69">, rapport 2017:23</SPAN>, <SPAN class="ft69">s. 77 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">85–86.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="p369dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368369x1.jpg/" id="p369img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">pröva tillgänglighet och lämplighet i bygglovet. Tvärtom befarar de att arbetet kommer att öka och bli mer komplicerat i kontrollpro- cessen. Vidare har tillgänglighetssakkunniga och organisationer för personer med funktionsnedsättningar kraftiga invändningar. De menar att det i så fall kommer att byggas många hus som inte kommer att vara tillgängliga. FSB anser inte heller att det är bra att flytta gransk- ning till ett senare skede i processen. En länsstyrelse menar att för- slaget går emot syftet med förändringen av PBL och kommer snäva in den krets som har möjlighet att överklaga, trots att överklagande- rätten är av stort allmänt intresse. En kommun anser att förslaget är en så genomgripande förändring att den hade behövt utredas och analyseras djupare och i ett större sammanhang, särskilt eftersom förändringen omfattar alla byggnader, inte bara serietillverkade som Boverkets uppdrag handlade om.<SPAN class="ft100">267</SPAN></P>
<P class="p1037 ft30"><SPAN class="ft19">7.11.3</SPAN><SPAN class="ft199">Tillämpares syn på prövning av krav på tillgänglighet och lämplighet för sitt ändamål i lovskedet</SPAN></P>
<P class="p1038 ft19">Positivt med prövning av krav på tillgänglighet och lämplighet vid bygglovet</P>
<P class="p109 ft14">Vid vår hearing framkom att en prövning av kraven på tillgänglighet och lämplighet för sitt ändamål vid bygglovet har ökat byggherrens förutsättningar för regeluppfyllelse.<SPAN class="ft100">268 </SPAN>Flera kommuner har fram- hållit att ordningen för prövningen på detta sätt blir mer logisk och minskar risken för att hinder dyker upp i senare skede.<SPAN class="ft100">269 </SPAN>En kom- mun framförde att det tidigare visade sig vara för sent att ta upp till- gänglighetsaspekter som påverkade utformning i bygganmälan efter lovet och att det därför är bättre nu.<SPAN class="ft100">270</SPAN></P>
<P class="p14 ft21">Både deltagare i hearingen och i vår referensgrupp har dock påtalat att det finns problem med gränsdragningen mellan vilka delar av kraven som ska prövas i bygglov respektive bedömas inför start- besked.<SPAN class="ft105">271 </SPAN>Några förslag på hur det ska åtgärdas, utöver de insatser som Boverket redan har gjort, har inte framkommit till oss.</P>
<P class="p1039 ft136"><SPAN class="ft65">267</SPAN><SPAN class="ft122">Näringsdepartementet (2018), </SPAN>Remissammanställning för Boverkets rapport En mer förut- sägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus, <SPAN class="ft121">rapport 2017:23, s. 8 och 11.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">268</SPAN><SPAN class="ft108">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p1040 ft102"><SPAN class="ft65">269</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft103">s. 20.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">270</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">271</SPAN><SPAN class="ft109">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR> Referensgruppsmöte, <NOBR>2019-02-13.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="p370dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368370x1.jpg/" id="p370img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Fler krav bör prövas i bygglovet</P>
<P class="p384 ft14">Såväl deltagare i vår hearing och referensgrupp samt flera kommuner har föreslagit att fler av de krav som i dag bedöms inför startbesked ska prövas inför bygglov. Det vill säga att fler krav delas upp i såväl utformningskrav som tekniska egenskapskrav på samma sätt som kraven på tillgänglighet och lämplighet för sitt ändamål. Det rör krav som till stor del styrs i bygglovsskedet, men som i dag prövas efter att bygglov beviljats. Genomgående har bestämmelserna om dagsljus framhållits som ett sådant exempel, men flera aktörer har också nämnt buller, rumshöjd och utrymningsvägar. För samtliga dessa bestäm- melser är ofta byggnadsutformning och planlösning avgörande fakto- rer, vilket endast kan påverkas marginellt efter beviljat lov, om inte ny lovprövning sker.<SPAN class="ft100">272 </SPAN>Genom att i stället pröva sådana krav i bygg- lovskedet kan situationer undvikas där bygglov beviljas, men sedan inte startbesked kan beviljas.<SPAN class="ft100">273 </SPAN>Exempelvis har Stockholms bygg- mästareförening framfört att bestämmelserna om dagsljus skapar oförutsägbarhet och kan leda till ändringar i sena skeden. De menade att det händer att byggherrar får beviljat bygglov, men därefter nekats startbesked på grund av dagsljusbestämmelserna.<SPAN class="ft100">274</SPAN></P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">7.11.4</SPAN><SPAN class="ft141">Våra slutsatser gällande prövningen av krav</SPAN></P>
<P class="p1041 ft19">på tillgänglighet och lämplighet för sitt ändamål i lovskedet</P>
<P class="p393 ft18">2011 delades kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och kravet på lämp- lighet för avsett ändamål upp så att de prövas i bygglovsprövningen och sedan bedöms i startbeskedet inför genomförandet av bygg- åtgärderna.</P>
<P class="p69 ft21">Skälet för att låta vissa aspekter av dessa krav prövas redan i bygg- lovet var att i ett tidigt skede kunna upptäcka och förhindra felaktiga lösningar. Möjligheten att ingripa tidigt i processen är enligt reger-</P>
<P class="p1042 ft121"><SPAN class="ft65">272</SPAN><SPAN class="ft122">SKL, möte bygglovschefer, </SPAN><NOBR>2018-08-28.</NOBR> Sverigeturné: möte i Malmö <NOBR>2018-05-16.</NOBR> Trestads- gruppen, möte <NOBR>2018-05-28.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft136">Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. 20. Referensgrupps- möte <NOBR>2018-11-21.</NOBR> Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR> SKL, <SPAN class="ft136">Yttrande till Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler</SPAN>, <NOBR>2018-04-20.</NOBR> Länsstyrelsen i Halland, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">273</SPAN><SPAN class="ft66">SKL, </SPAN>Yttrande till Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler<SPAN class="ft67">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">2018-04-20.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">274</SPAN><SPAN class="ft68">Stockholms byggmästareförening, möte </SPAN><NOBR>2019-06-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="p371dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368371x1.jpg/" id="p371img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">ingen viktig för att inte resurser ska gå till spillo, inte minst för bygg- herrens skull.</P>
<P class="p410 ft14">Vi menar att fördelarna med att förlägga prövningen av vissa aspekter av dessa krav till bygglovsskedet har övervägt den gräns- dragningsproblematik som nu finns. Ordningen upplevs mer logisk av samtliga aktörer och det framhölls att den underlättar regelupp- fyllnaden i enlighet med regeringens intention. Vad gäller gränsdrag- ningsproblematiken är vår bedömning att nuvarande reglering till- sammans med den vägledning som Boverket ger är tillräcklig för att byggnadsnämnden ska kunna avgöra frågan i enskilda fall. I takt med att rättspraxis utvecklas inom området blir det också tydligare vilka aspekter av kraven som ska prövas i lovet respektive i samband med startbeskedet. Vår bedömning är därför att det inte finns något behov av att ändra bestämmelserna i detta avseende.</P>
<P class="p61 ft18">Vidare noterar vi att det finns önskemål om att även pröva vissa aspekter av andra krav redan i bygglovsskedet för att möjliggöra en smidig byggprocess. Framför allt verkar behovet gälla bestämmel- serna om dagsljus, men flera aktörer har även nämnt buller, rums- höjd och utrymningsvägar.</P>
<P class="p1043 ft44"><SPAN class="ft34">7.12</SPAN><SPAN class="ft98">Intresset av att minimera byggfel genom kontrollprocessen</SPAN></P>
<P class="p101 ft14">Vid prövning av frågor enligt PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. I PBL anges vilka intressen som ska beaktas vid olika slags prövningar och ärenden. De allmänna intressena som ligger bakom kraven på byggnadsverk är bland annat säkerhet, miljö, hälsa, kommunikation och skydd för värdefull bebyggelse. Livsmiljön ska vara tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper.<SPAN class="ft100">275</SPAN></P>
<P class="p120 ft21">Proportionalitetsprincipen innebär ett krav på att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konse- kvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. Avväg- ningar ska göras i varje enskilt ärende och beslut som går emot enskilda intressen ska motiveras.<SPAN class="ft105">276 </SPAN>I förarbetena till ÄPBL uttalade</P>
<P class="p801 ft67"><SPAN class="ft65">275</SPAN><SPAN class="ft108">2 och 8 kap. PBL. Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>156–169.</NOBR></P>
<P class="p581 ft67"><SPAN class="ft65">276</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 160. Proportionalitetsprincipen gäller bland annat som allmän rättsgrundsats inom förvaltningsrätten och även som en del av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- heterna, se proposition 2016/17:180, <SPAN class="ft119">En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag</SPAN>, s. <NOBR>60–64.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="p372dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368372x1.jpg/" id="p372img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">regeringen att flertalet av kraven på byggnadsverk var av det slaget att det allmänna utan vidare bör ha rätt att fordra att enskilda till- godoser dem. Exempelvis ansåg regeringen att det var självklart att de sanitära förhållandena och säkerheten måste vara tillfredsställande i bostäder och arbetslokaler. Vidare uttalade regeringen att man nor- malt också kan utgå från att det allmänna och det enskilda intresset sammanfaller i dessa frågor.<SPAN class="ft104">277</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Vad det gäller hur allmänna och enskilda intressen påverkas av de väsentliga förändringarna som genomfördes i tionde kapitlet PBL 2011, pekar vårt direktiv särskilt ut att vi ska belysa förändringarnas betydelse för intresset av att minimera byggfel. Vi har valt att definiera byggfel som bristande uppfyllande av krav i PBL och tillhörande föreskrifter, se avsnitt 2.3.</P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">7.12.1</SPAN><SPAN class="ft141">Myndighetsrapporter om byggfel</SPAN></P>
<P class="p147 ft17">Boverket har i två utredningar efter 2011 års <NOBR>PBL-förändringar</NOBR> kon- staterat att byggfelen inte verkar minska.<SPAN class="ft63">278</SPAN></P>
<P class="p117 ft88"><SPAN class="ft21">Boverket konstaterar i </SPAN>Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn <SPAN class="ft21">2018 att tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom byggherrarnas egna organisationer är de dominerande orsa- kerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planer- ings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. En annan orsak som anges är bristande motivation, särskilt bland entre- prenörerna under produktionen. Boverkets intervjupersoner i kart- läggningen upplevde inte tolkningen av bestämmelser som en av- görande orsak till att fel, brister och skador uppstår, men däremot upplevs nuvarande kontroll som bristfälligt, se vidare avsnitt 7.15 nedan. Boverket finner det uppenbart att det nuvarande systemet inte har förhindrat att fel, brister och skador sker i praktiken och frågar sig vilken ambitionsnivå staten bör ha för att fel ska undvikas, då det borde vara oundvikligt att sådana uppstår.</SPAN><SPAN class="ft105">279</SPAN></P>
<P class="p766 ft37">Utifrån sina samtal med branschaktörer kan Boverket inte se att det generellt skulle vara kraven på byggnadsverk som är felaktigt</P>
<P class="p911 ft119"><SPAN class="ft65">277</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 1985/86:1, </SPAN>med förslag till plan- och bygglag<SPAN class="ft67">, s. 374.</SPAN></P>
<P class="p1044 ft121"><SPAN class="ft65">278</SPAN><SPAN class="ft122">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft136">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11, s. 3. Boverket (2018), <SPAN class="ft136">Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, </SPAN>rapport 2018:36, s. 10.</P>
<P class="p488 ft110"><SPAN class="ft65">279</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2018), </SPAN>Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn<SPAN class="ft69">, rapport 2018:36, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">10–11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">82–83.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="p373dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368373x1.jpg/" id="p373img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft21">ställda utan att det oftast är tillämpningen som brister. Boverket har uppskattat de fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador inom byggsektorn. Boverket poäng- terar att kostnaderna är mycket svårbedömda, men ger ändå en upp- skattning i syfte att visa på kostnadernas storleksordning. De bedö- mer att de sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader samt kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning uppgår till <NOBR>59–73</NOBR> miljarder kronor per år, räknat på 2016 års produktionsvolymer. Om hänsyn dessutom tas till in- direkta följdeffekter så bedömer Boverket att de totala fastighets- ekonomiska kostnaderna kan uppgå till <NOBR>83–111</NOBR> miljarder kronor per år. I bedömningen ingår inte tillkommande kostnader för samhälls- ekonomiska följdeffekter. Enligt rapporten domineras byggfelen av vatten- och fuktskador som uppkommit på grund av otäta klimatskal som medgivit inträngning av regn samt på grund av läckage från rörskarvar. I rapporten framgår att skadefrekvensen i kök i dag är unge- fär lika stor som i våtrum enligt försäkringsbranschen. Boverket noterade också att många av de potentiella problemområden som olika aktörer ser i framtiden är kopplade till utvecklingen av nya material och produkter.<SPAN class="ft105">280</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Boverket konstaterar i rapporten att tillgången på nationell sta- tistik är begränsad.<SPAN class="ft100">281 </SPAN>Boverket har i samband med upprättandet av rapporten inte undersökt om förekomsten av byggfel förändrats något i och med övergången från ÄPBL till PBL 2011.<SPAN class="ft100">282 </SPAN>Vi har även frågat Rise och Statens haverikommission om de kunnat se tenden- ser rörande utvecklingen av byggfel före respektive efter 2011, men de anser sig ha för lite material för att kunnat yttra sig i frågan.<SPAN class="ft100">283</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">7.12.2</SPAN><SPAN class="ft141">Tillämpares syn på byggfel</SPAN></P>
<P class="p1045 ft14">Såväl deltagare i vår referensgrupp som hearing framhöll att många byggfel sker i dagsläget.<SPAN class="ft100">284 </SPAN>I en fördjupad enkät till byggherrar som</P>
<P class="p114 ft14"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft200">låtit göra svarade 45 procent av de 220 svarande att de uppfattar att antalet byggfel är oförändrat jämfört med innan 2011. Bland bygg-</SPAN></P>
<P class="p1046 ft102"><SPAN class="ft65">280</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2018), </SPAN>Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn<SPAN class="ft103">, rapport 2018:36, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">10–11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft103"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">82–83.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p9 ft119"><SPAN class="ft65">281</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket (2018), </SPAN>Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn<SPAN class="ft67">, rapport 2018:36</SPAN>, <SPAN class="ft67">s. 9.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">282</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-10-23.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">283</SPAN><SPAN class="ft107">Rise, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-04-17.</NOBR> Statens haverikommission, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-06-25.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">284</SPAN><SPAN class="ft109">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2018-04-18</NOBR> och Hearing <NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="p374dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368374x1.jpg/" id="p374img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">herrar verksamma i storstäder uppfattar fler än genomsnittet att antalet byggfel har ökat. Bland byggherrar på landsbygden är det i stället fler som menar att antalet byggfel är oförändrat och färre än genom- snittet som uppfattar att byggfelen har ökat.<SPAN class="ft114">285 </SPAN>Se svarsfördelningen i figur 7.6 nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td276"><P class="p727 ft130">Landsbygd</P></TD>
<TD class="tr29 td277"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr27 td278"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td279"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td280"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td281"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td282"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td283"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td284"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td280"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td285"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td286"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td287"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td288"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td289"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td291"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td181"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td292"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td277"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td293"><P class="p677 ft176">11</P></TD>
<TD class="tr24 td280"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td281"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td282"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td283"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td294"><P class="p1047 ft176">52</P></TD>
<TD class="tr24 td286"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td295"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td288"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td289"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td296"><P class="p261 ft176">37</P></TD>
<TD class="tr24 td181"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td297"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr34 td276"><P class="p34 ft130">Mellanstad</P></TD>
<TD class="tr21 td277"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td298"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td299"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td300"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td301"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td302"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td303"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td304"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td284"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td280"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td285"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td286"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td287"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td305"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td281"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td284"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td291"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td181"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td292"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td277"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td306"><P class="p677 ft176">11</P></TD>
<TD class="tr24 td301"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td307"><P class="p898 ft176">17</P></TD>
<TD class="tr24 td308"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td294"><P class="p271 ft176">47</P></TD>
<TD class="tr24 td286"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td287"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td305"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td281"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td309"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td291"><P class="p35 ft176">26</P></TD>
<TD class="tr24 td181"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td292"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td276"><P class="p36 ft125">Storstad</P></TD>
<TD class="tr8 td277"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td298"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td299"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td300"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td232"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td310"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td303"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td283"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td284"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td280"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td285"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td286"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td287"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td305"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td289"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td290"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td291"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td311"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td277"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td312"><P class="p209 ft176">17</P></TD>
<TD class="tr24 td232"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td313"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td314"><P class="p52 ft176">10</P></TD>
<TD class="tr24 td283"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td294"><P class="p1011 ft176">40</P></TD>
<TD class="tr24 td286"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td287"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td315"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td289"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td296"><P class="p198 ft176">32</P></TD>
<TD class="tr24 td316"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td311"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr34 td276"><P class="p1048 ft125">Totalt</P></TD>
<TD class="tr21 td277"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td298"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td299"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td300"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td302"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td303"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td283"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td284"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td280"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td285"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td286"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td287"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td305"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td281"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td290"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td291"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td181"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td292"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr21 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td277"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td312"><P class="p52 ft176">13</P></TD>
<TD class="tr24 td317"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td318"><P class="p184 ft176">14</P></TD>
<TD class="tr24 td283"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td294"><P class="p729 ft176">45</P></TD>
<TD class="tr24 td286"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td287"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td305"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td319"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td296"><P class="p727 ft176">29</P></TD>
<TD class="tr24 td181"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td292"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr4 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td276"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td277"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td152"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td117"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td120"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td5"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td16"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td211"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td152"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td71"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td117"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr29 td5"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td126"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td148"><P class="p34 ft189"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td276"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td120"><P class="p431 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td45"><P class="p240 ft125">20</P></TD>
<TD class="tr18 td211"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td149"><P class="p199 ft125">40</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td26"><P class="p1049 ft125">60</P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td126"><P class="p323 ft125">80</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td148"><P class="p35 ft125">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td276"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr7 td26"><P class="p304 ft125">Fler</P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr7 td18"><P class="p304 ft125">Färre</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td152"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td71"><P class="p729 ft130">Oförändrat</P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=3 class="tr7 td77"><P class="p304 ft125">Tveksam, vet ej</P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td311"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td204"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td152"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td320"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td321"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td240"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td311"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td276"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td236"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td161"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td311"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1050 ft30"><SPAN class="ft19">7.12.3</SPAN><SPAN class="ft199">Våra slutsatser gällande påverkan på byggfelen av 2011 års ändringar i kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p119 ft14">I och med att vi har definierat byggfel som bristande kravuppfyllelse, täcker begreppet in de allmänna intressen som staten reglerat i PBL och tillhörande föreskrifter. I likhet med regeringens konstaterande så finner vi att det allmänna och enskilda intresset av att minimera byggfel normalt sammanfaller. Vi kan inte se att några andra väsent- liga enskilda intressen som direkt berörs av 2011 års ändringar av tionde kapitlet PBL. Vi fokuserar därför i denna analys på intresset av att minimera antalet byggfel.</P>
<P class="p69 ft37">I förarbetena till PBL resonerade regeringen bland annat om att byggfelen skulle motverkas genom ökat oberoende för kontroll-</P>
<P class="p1051 ft69"><SPAN class="ft65">285</SPAN><SPAN class="ft68">Kantar Sifo (2018), redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="p375dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368375x1.jpg/" id="p375img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft15">ansvariga samt ökat tydliggörande av deras roll i kombination med arbetsplatsbesök av byggnadsnämnden. Det är dessvärre svårt att veta om 2011 års ändringar inneburit fler eller färre byggfel. De myndig- heter vi har konsulterat har inte kunnat tillhandahålla något sådant underlag. Bland de byggherrar vi har tillfrågat menar en majoritet att de upplever att antalet byggfel är oförändrat.</P>
<P class="p120 ft14">Oavsett om någon förändring har skett med anledning av änd- ringarna 2011 eller inte, kan vi konstatera att byggfel i dag förekom- mer till en omfattning där de sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna uppgår till <NOBR>59–73</NOBR> miljarder kronor per år. De intressen som direktivet pekar ut i form av hälsa, säkerhet, gestaltningskvali- tet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande säkras inte fullt ut i dagens kontrollprocess eftersom byggfel förekommer inom dessa områden. Vi instämmer dock i Boverkets resonemang om att det sannolikt är omöjligt att helt undanröja uppkomsten av byggfel.</P>
<P class="p1052 ft90"><SPAN class="ft34">7.13</SPAN><SPAN class="ft97">Påverkan på kommunernas handläggningstid till följd av de väsentliga ändringarna 2011</SPAN></P>
<P class="p109 ft21">Med handläggningstid avser vi den tid det tar för kommunen att ge byggherren besked avseende dennes presenterade beslutsunderlag. Sådana besked kan utgöras av begärda kompletteringar alternativt genom beviljat beslut avseende startbesked respektive slutbesked.</P>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">7.13.1</SPAN><SPAN class="ft141">Myndighetsundersökningar om handläggningstider</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Vid årsskiftet <NOBR>2016–2017</NOBR> undersökte Boverket hur långa kommuner- nas handläggningstider var för startbesked i anmälningsärenden.<SPAN class="ft100">286 </SPAN>Fem av sex kommuner (203 av 242) klarade då att handlägga 90 pro- cent eller mer av anmälningsärendena inom den föreskrivna tids- fristen om fyra veckor, inklusive eventuell förlängning. Var sjätte kommun (39 av 242) klarade inte det. De vanligaste orsakerna till att tidsfristen inte hölls uppgavs vara ärendenas komplexitet och hög arbetsbelastning.<SPAN class="ft100">287</SPAN></P>
<P class="p1053 ft102"><SPAN class="ft65">286</SPAN><SPAN class="ft101">Proposition 2017/18:210, </SPAN>Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan. <SPAN class="ft103">Boverket (2017), </SPAN>Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner<SPAN class="ft103">, rapport 2017:4.</SPAN></P>
<P class="p1 ft110"><SPAN class="ft65">287</SPAN><SPAN class="ft109">Proposition 2017/18:210, </SPAN>Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan, <SPAN class="ft69">s. 12.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="p376dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368376x1.jpg/" id="p376img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">I Boverkets årliga <NOBR>plan-,</NOBR> bygg- och tillsynsenkät till kommunerna ställdes <NOBR>2016–2018</NOBR> frågor om handläggningstid. Majoriteten av de sva- rande kommunerna angav att i deras kommun är handläggningstiden högst fem veckor för att få startbesked efter tekniskt samråd.<SPAN class="ft114">288 </SPAN>I sam- manställningarna av tidigare års enkätsvar finns inte motsvarande upp- gifter.<SPAN class="ft114">289</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">7.13.2</SPAN><SPAN class="ft141">Tillämpares syn på handläggningstider</SPAN></P>
<P class="p1054 ft14">Vid vår hearing framkom att införandet av startbesked upplevs ha förlängt tiden för att komma i gång med byggåtgärderna. Tidsåtgången uppgavs bero både på byggherrens förmåga att få fram efterfrågad dokumentation samt handläggarens erfarenhet och arbetsbelastning.<SPAN class="ft100">290 </SPAN>Några kommuner bedömde själva att handläggningstiden åtmin-</P>
<P class="p215 ft17">stone inte minskat sedan 2011.<SPAN class="ft63">291</SPAN></P>
<P class="p1055 ft19"><SPAN class="ft19">7.13.3</SPAN><SPAN class="ft141">Våra slutsatser gällande påverkan av 2011 års väsentliga ändringar på kommunernas handläggningstider</SPAN></P>
<P class="p1056 ft18">Det är svårt att veta om några förändringar har skett av handlägg- ningstiderna med anledning av 2011 års väsentliga ändringar. De två kommunala beslut som förekommer inom ramen för tionde kapitlet i PBL är startbesked och slutbesked och dessa har ersatt tidigare beslut om bygganmälan och slutbevis. Handläggningstiderna påver- kas dock av hela processen och de moment som där förekommer, där vissa ändringar kan ha bidragit till längre handläggningstider och andra kortare.</P>
<P class="p1057 ft139"><SPAN class="ft65">288</SPAN><SPAN class="ft140">Boverket (2018), </SPAN>Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen 2016<SPAN class="ft138">, s. 53. Boverket (2019), </SPAN>Redovisning av tillämpningen av Plan- och bygglagstiftningen 2017<SPAN class="ft138">, s. 49. Boverket, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft138">www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft138"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft138">PBL/uppfoljning/Statistik/statistik-lov-bygg/arenden-om-lov-och-forhandsbesked/,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft138"> besökt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft138">2019-09-13.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p712 ft67"><SPAN class="ft65">289</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-09-12.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">290</SPAN><SPAN class="ft66">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">291</SPAN><SPAN class="ft68">SKL möte bygglovschefer, </SPAN><NOBR>2018-02-13.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="p377dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368377x1.jpg/" id="p377img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1058 ft90"><SPAN class="ft34">7.14</SPAN><SPAN class="ft97">Påverkan på byggherrarnas administrativa kostnader av 2011 års väsentliga ändringar</SPAN></P>
<P class="p285 ft18">Med administrativa kostnader avser vi byggherrarnas kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som för- anletts av lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller all- männa råd.<SPAN class="ft114">292</SPAN></P>
<P class="p14 ft15">Regeringen anförde att ändringarna 2011 bland annat syftade till att minska byggherrarnas administrativa kostnader. I propositionen redogörs emellertid inte närmare på vilket sätt ändringarna av kon- trollprocessen skulle medföra en minskning.<SPAN class="ft104">293 </SPAN>Ändringen att låta lämplighets- och tillgänglighetskrav prövas i lovskedet bedömde reger- ingen kunna öka de administrativa kostnaderna för byggherrarna, efter- som ändringen innebar att det i bygglovshandlingarna framöver skulle behöva redovisas hur kraven på lämplighet och tillgänglighet var tänkta att uppfyllas.<SPAN class="ft104">294</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">7.14.1</SPAN><SPAN class="ft141">Tillämpares syn på administrativa kostnader</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">I den fördjupade enkäten till byggherrar framkom att 71 procent uppfattar att de administrativa kostnaderna har ökat sedan 2011, ingen ansåg att de minskat och 13 procent angav att de var oförändrade.<SPAN class="ft114">295 </SPAN>Se svarsfördelningen i figur 7.7 nedan.</P>
<P class="p1059 ft103"><SPAN class="ft65">292</SPAN><SPAN class="ft101">En snarlik definition används bland annat i Tillväxtverkets databas Malin som en del resone- mang om administrativa kostnader utgår ifrån i propositionen inför PBL.</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">293</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. <NOBR>394–395.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">294</SPAN><SPAN class="ft108">Proposition 2009/10:170, </SPAN><SPAN class="ft119">En enklare plan- och bygglag</SPAN>, s. 403.</P>
<P class="p483 ft69"><SPAN class="ft65">295</SPAN><SPAN class="ft68">Kantar Sifo, redovisning av fördjupad enkätundersökning till byggherrar </SPAN><NOBR>2018-12-06.</NOBR> Begreppet administrativa kostnader definierades inte i enkäten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="p378dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368378x1.jpg/" id="p378img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr44 td115"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td43"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td322"><P class="p319 ft177">71</P></TD>
<TD class="tr44 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr44 td186"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td106"><P class="p35 ft177">0</P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p261 ft177">13</P></TD>
<TD class="tr44 td323"><P class="p344 ft177">15</P></TD>
<TD class="tr44 td151"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td115"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td43"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td69"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td324"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td186"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td236"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td104"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td323"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
<TD class="tr27 td151"><P class="p34 ft153"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td115"><P class="p35 ft179">0</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr50 td184"><P class="p209 ft130">20</P></TD>
<TD class="tr50 td69"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr50 td322"><P class="p174 ft130">40</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr50 td29"><P class="p727 ft130">60</P></TD>
<TD class="tr50 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr50 td97"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr50 td104"><P class="p728 ft130">80</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr50 td71"><P class="p35 ft130">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td115"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td69"><P class="p304 ft130">Ökat</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td324"><P class="p726 ft130">Minskat</P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td186"><P class="p677 ft179">Oförändrat</P></TD>
<TD class="tr5 td236"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr21 td43"><P class="p304 ft130">Tveksam, vet ej</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr5 td151"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td115"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td43"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td214"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td326"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td235"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td327"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td325"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td151"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td115"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td43"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td115"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td236"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td325"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr39 td151"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1060 ft15">Kommunerna uppger i en enkätundersökning som vi har genomfört att avgifterna för både bygglov och kontrollprocess har ökat, dess- utom så framgår att avgifterna varierar mycket mellan kommunerna.<SPAN class="ft104">296 </SPAN>Kommunerna tillämpar en taxa för avgifter som följer av kommu- nernas uppgifter enligt PBL. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har utformat en taxekonstruktion som de flesta kommuner tilläm- par.<SPAN class="ft104">297 </SPAN>Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för kommunal verksamhet.<SPAN class="ft104">298 </SPAN>Se avgiftsutvecklingen för kontrollprocessen i figur 7.8 nedan.</P>
<P class="p1061 ft121"><SPAN class="ft65">296</SPAN><SPAN class="ft122">Länsstyrelserna (2018), Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen (fråga 31 och 32), s. 3, 25 och 26.</SPAN></P>
<P class="p1062 ft121"><SPAN class="ft65">297</SPAN><SPAN class="ft122">SKR, </SPAN><A href="https://skl.se/download/18.19d277d3155bd405a4881b1/1467890476922/SKL-Underlag-konstruktion-PBL-taxa-2014-version-juni-2016.pdf">https://skl.se/download/18.19d277d3155bd405a4881b1/1467890476922/SKL- </A><NOBR><A href="https://skl.se/download/18.19d277d3155bd405a4881b1/1467890476922/SKL-Underlag-konstruktion-PBL-taxa-2014-version-juni-2016.pdf">Underlag-konstruktion-PBL-taxa-2014-version-juni-2016.pdf,</A></NOBR><A href="https://skl.se/download/18.19d277d3155bd405a4881b1/1467890476922/SKL-Underlag-konstruktion-PBL-taxa-2014-version-juni-2016.pdf"> </A>besökt <NOBR>2019-08-23</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">298</SPAN><SPAN class="ft68">2 kap. 6 § kommunallagen (2017:725). Se även 12 kap. 10 § PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="p379dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368379x1.jpg/" id="p379img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr9 td148"><P class="p677 ft125">12000</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td89"><P class="p909 ft176">11276</P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td148"><P class="p677 ft125">10000</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td231"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td231"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr39 td328"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr20 td165"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td148"><P class="p677 ft125">8000</P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td106"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td89"><P class="p271 ft176">7399</P></TD>
<TD class="tr12 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td148"><P class="p677 ft125">6000</P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td106"><P class="p271 ft176">5175</P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr37 td328"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr22 td329"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td330"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td165"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr36 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td148"><P class="p677 ft125">4000</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr39 td328"><P class="p34 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr20 td329"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td330"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td329"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td330"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr20 td165"><P class="p34 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td331"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr17 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td148"><P class="p677 ft125">2000</P></TD>
<TD class="tr12 td331"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td329"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td330"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr12 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td148"><P class="p677 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr7 td332"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td333"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td334"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td333"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td334"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td333"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr7 td335"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td106"><P class="p271 ft125">2003</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr44 td89"><P class="p271 ft125">2010</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr44 td89"><P class="p271 ft125">2017</P></TD>
<TD class="tr22 td165"><P class="p34 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td148"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft18">Vid vår hearing framfördes att det är positivt att tillgänglighet och lämplighet prövas i bygglov då risken minskar för nekat startbesked och därmed behov av att söka nytt bygglov, vilket minskar risken för tillkommande administrativa kostnader.<SPAN class="ft114">299</SPAN></P>
<P class="p1063 ft19"><SPAN class="ft19">7.14.2</SPAN><SPAN class="ft141">Våra slutsatser gällande påverkan av 2011 års väsentliga ändringar på byggherrarnas administrativa kostnader</SPAN></P>
<P class="p755 ft14">Regeringens intention om att minska de administrativa kostnaderna för byggherrar till följd av ändringarna 2011 har inte infriats. I stället har avgifterna med anledning av kontrollprocessen ökat. Kommu- nernas avgifter för kontrollprocessen är inte definitionsmässigt samma sak som byggherrars administrativa kostnader. Avgifterna för kon- trollprocessen och bygglov kan dock ses som en indikator för bygg- herrars administrativa kostnader. De avgifter kommunerna tillämpar för kontrollprocessen beror på den tid som byggnadsnämnden lägger ned på att handlägga ärenden. Förändras processen så att den tar mer</P>
<P class="p842 ft69"><SPAN class="ft65">299</SPAN><SPAN class="ft109">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="p380dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368380x1.jpg/" id="p380img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">tid, så innebär det ökade kostnader för byggnadsnämnden, och där- med sannolikt ökade kostnader även för byggherren.</P>
<P class="p117 ft18">För den ändring där regeringen förutsåg ökade administrativa kost- nader, nämligen prövning av lämplighet och tillgänglighet i bygglovs- skedet, uppfattar tillämpare att det finns möjlighet att spara kostna- der genom att processen blivit mer ändamålsenlig.</P>
<P class="p138 ft34"><SPAN class="ft34">7.15</SPAN><SPAN class="ft196">Övergripande om kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p1064 ft30"><SPAN class="ft19">7.15.1</SPAN><SPAN class="ft199">Myndighetsrapporter, forskning och remissammanställningar om kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p378 ft19">Byggherrens egenkontroll</P>
<P class="p103 ft14">Boverket konstaterade i rapporten <SPAN class="ft48">Förstudie kontrollplan </SPAN>att det råder samstämmighet i byggbranschen om att kontrollen av byggandet har stora brister och att den inte förmår stoppa oseriösa byggare, utan i stället lämnar öppet för dessa att medvetet strunta i gällande bestäm- melser. I rapporten beskrivs situationer där en oseriös byggherre med ofullständiga handlingar slinker genom, medan den seriöse byggherren med ett väl redovisat material får fler frågor. I rapporten framgår att byggnadsinspektörer föreslår att stickprov införs och att det noteras på ritningar var dessa har gjorts.<SPAN class="ft100">300</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Av rapporten framgår också att såväl de kontrollansvariga som byggbranschen uppger att det inte finns någon spårbarhet i dagens system. Ofta finns bara en signatur på att en kontroll har genom- förts, men det framgår inte vem som har signerat eller hur kontrollen har genomförts.<SPAN class="ft104">301 </SPAN>Från samtal med byggentreprenörer som Boverket lät göra inför rapporten <SPAN class="ft16">Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn</SPAN>, framgick att signeringarna av egenkontrollerna allt för ofta är efterhandskonstruktioner. I rapporten framhöll Boverket att branschens aktörer upplever att det som orsakar fel är brister i kon- trollen av byggandet och att det framför allt är egenkontrollerna som är verkningslösa.<SPAN class="ft104">302</SPAN></P>
<P class="p1065 ft67"><SPAN class="ft65">300</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft119">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11 s. <NOBR>9–10,</NOBR> 23, 26, 42 och <NOBR>44–45.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">301</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft119">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11 s. 24.</P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">302</SPAN><SPAN class="ft68">Sweco (2018), på uppdrag av Boverket, </SPAN>Sammanställning av tillgänglig statistik om bygg- skador, <SPAN class="ft69">s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="p381dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368381x1.jpg/" id="p381img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Kompetensbrist</P>
<P class="p382 ft14">Boverket menar att utbredd kompetensbrist råder inom så gott som samtliga delar av byggbranschen rörande byggreglerna och att inte heller byggnadsnämnderna alltid har kompetens att bedöma på vilken nivå egenkontroller behövs. Boverket ser i och med detta en allvarlig tendens där betydelsefulla beräkningar för byggnadsverk, särskilt rörande bärförmåga, stadga och beständighet saknas.<SPAN class="ft100">303</SPAN></P>
<P class="p14 ft48"><SPAN class="ft14">I </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietill- verkade hus <SPAN class="ft14">redovisar Boverket att många kontrollansvariga upplever att det finns ett samband mellan varierande tolkningar av bestämmelser och den erfarenhet och kompetens som finns hos kommunernas handläggare. När handläggare har mindre erfarenhet och kompetens varierar bedömningarna i större utsträckning. De kontrollansvariga upplever att problemet har ökat de senaste åren.</SPAN><SPAN class="ft100">304 </SPAN><SPAN class="ft14">I remissamman- ställningen av rapporten hävdar många aktörer att kompetensen hos kommunerna behöver stärkas genom utbildningsinsatser och väg- ledning från Boverket.</SPAN><SPAN class="ft100">305</SPAN></P>
<P class="p15 ft18">I en utredning beställd av bland annat Trafikverket sägs att det saknas incitament till systematisk personlig kompetensutveckling för ingenjörer inom byggbranschen. Rapporten föreslår ett meriter- ingssystem för ingenjörer i syfte att skapa tydliga karriärvägar mot högre expertkompetens och för att underlätta för byggherrar att säker- ställa kvalitet i sina beställda projekt.<SPAN class="ft114">306</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Avsaknad av kontroll av bärförmåga</P>
<P class="p109 ft14">2014 konstaterade Boverket brister framför allt gällande kontroll av bärförmåga, stadga och beständighet. Myndigheten konstaterar att kontrollpunkter i kontrollplaner som direkt hänvisar till eurokoder i stort sett aldrig förekommer och att de kontrollbegrepp som anges i EKS sällan används. Vidare framgår att en del kommuner inte vill begära in konstruktionshandlingar då de tolkar det som en gransk-</P>
<P class="p20 ft67"><SPAN class="ft65">303</SPAN><SPAN class="ft108">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft119">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11, s. <NOBR>9–10,</NOBR> 23, 26, 42 och <NOBR>44–45.</NOBR></P>
<P class="p483 ft102"><SPAN class="ft65">304</SPAN><SPAN class="ft101">Boverket (2017), </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus<SPAN class="ft103">, rapport 2017:23</SPAN>, <SPAN class="ft103">s. 25.</SPAN></P>
<P class="p617 ft121"><SPAN class="ft65">305</SPAN><SPAN class="ft122">Näringsdepartementet (2018), Remissammanställning för Boverkets rapport </SPAN><SPAN class="ft136">En mer förut- sägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus</SPAN>, rapport 2017:23, s. 2 och <NOBR>8–9.</NOBR></P>
<P class="p1066 ft110"><SPAN class="ft65">306</SPAN><SPAN class="ft68">Sveriges Bygguniversitet, </SPAN>System för personlig meritering och certifiering för ingenjörer inom den svenska byggsektorn<SPAN class="ft69">, s. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="p382dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368382x1.jpg/" id="p382img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft18">ning. I de fall konstruktionshandlingar begärs in är ett annat pro- blem att byggnadsnämnden inte har erfarenhet från byggarbets- platser och därmed saknar kompetens att förstå konsekvenserna av vad de ser på ritningarna.<SPAN class="ft114">307 </SPAN>Att det inte skett någon rasolycka i Sverige med flera omkomna de senaste åren får närmast betraktas bero på lyckliga omständigheter enligt Boverket.<SPAN class="ft114">308</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Brist på fungerande kontroll speciellt gällande konstruktionsdimen- sionering har påtalats av Statens haverikommission. Myndigheten har föreslagit att uttryckliga krav ställs på att dimensioneringskontroll utförs av någon som inte har deltagit i dimensioneringsarbetet.<SPAN class="ft105">309</SPAN></P>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">7.15.2</SPAN><SPAN class="ft141">Tillämpares syn på kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p1067 ft19">Kontrollen av byggandet har förbättrats sedan 2011, men brister fortfarande</P>
<P class="p104 ft21">Jämfört med före 2011 anser kommunerna att kontrollen av byggandet har blivit bättre. I en fördjupad enkät till kommunerna svarade tre fjärdedelar att det nuvarande systemet bidrar till en bättre kvalitet i det som byggs än systemet före 2011. Ingen kommun anser att det har blivit sämre.<SPAN class="ft105">310 </SPAN>Se svarsfördelningen i figur 7.9 nedan.</P>
<P class="p1068 ft67"><SPAN class="ft65">307</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft119">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11<SPAN class="ft119">, </SPAN>s. 9, 10, <NOBR>37–38</NOBR> och 44.</P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">308</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft119">Expertfunktion för byggskador, </SPAN>rapport 2014:22, s. 11.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">309</SPAN><SPAN class="ft101">Statens haverikommission, </SPAN><SPAN class="ft102">Husras på Aulingatan i Ystad, </SPAN>slutrapport RO 2013:03, s. 63.</P>
<P class="p362 ft110"><SPAN class="ft65">310</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft69">s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="p383dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368383x1.jpg/" id="p383img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1069 ft125"><SPAN class="ft125">140</SPAN><SPAN class="ft201">129</SPAN></P>
<P class="p1070 ft125">41</P>
<P class="p0 ft125">40</P>
<P class="p1071 ft129">20</P>
<P class="p1072 ft127">0</P>
<P class="p1073 ft125">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr5 td150"><P class="p34 ft125">Bättre</P></TD>
<TD class="tr5 td231"><P class="p34 ft125">Sämre</P></TD>
<TD class="tr5 td336"><P class="p34 ft130">Både bättre och sämre</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1074 ft14">Kommunföreträdare menade att det nuvarande systemet innebär att det har blivit mer ordning, kommunen har bättre kunskap över hur arbetet fungerar på byggarbetsplatsen samt att kravuppfyllelsen har blivit högre. Återkommande kommentarer var att kontrollen av genomförandet har blivit bättre från start till slut samt att intresset för att avsluta ärenden har ökat. Att kommunen gör besök på arbets- platser påtalas också som en stor förbättring, bland annat för att för- utsättningarna för en tät dialog då förbättras.<SPAN class="ft100">311</SPAN></P>
<P class="p15 ft18">I samma enkät uppgav 90 kommuner att de inte saknar någon an- svarsroll i systemet för att säkerställa samhällets krav och 79 svarade att de gör det.<SPAN class="ft114">312 </SPAN>Se svarsfördelning i figur 7.10 nedan.</P>
<P class="p1075 ft102"><SPAN class="ft65">311</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft103">s. 20.</SPAN></P>
<P class="p1076 ft110"><SPAN class="ft65">312</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft69">s. 19.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="p384dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368384x1.jpg/" id="p384img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p35 ft125">100</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td337"><P class="p35 ft125">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td120"><P class="p34 ft163"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft202">90<SPAN style="padding-left:96px;"><SPAN class="ft125">79</SPAN></SPAN></P>
<P class="p1077 ft125">80</P>
<P class="p1077 ft125">70</P>
<P class="p1077 ft125">60</P>
<P class="p1077 ft125">50</P>
<P class="p1077 ft125">40</P>
<P class="p834 ft125">30</P>
<P class="p1077 ft125">20</P>
<P class="p1077 ft125">10</P>
<P class="p1078 ft125">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr5 td92"><P class="p34 ft125">Ja</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p34 ft130">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1079 ft14">Samtidigt uppger såväl kommuner som aktörer på byggherresidan som vi har varit i kontakt med att kontrollen brister. Några kom- muner sammanfattade det med att systemet är uppbyggt för dem som egentligen inte behöver det, det vill säga de som avser och har möjlighet att följa gällande bestämmelser. De menade att en genom- gående brist är att konsekvenserna är otydliga eller inte avskräcker.<SPAN class="ft100">313 </SPAN>FSB upplever att en övergripande brist handlar om att kommunens arbete består i papperskontroller med för hög tilltro till byggherrens förmåga att leva upp till sitt ansvar.<SPAN class="ft100">314 </SPAN>Även en länsstyrelse har uttryckt att byggnadsinspektörens roll har inskränkts till att checka av inläm- nade dokument, vilket har medfört att de har fjärmat sig från bygg- verksamheten och inte upptäcker byggfusk.<SPAN class="ft100">315</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Några branschorganisationer hävdade att aktörer i byggproces- sen kan avstå från att utföra viktiga kontroller och att de verktyg som finns inte används fullt ut. De menade att det handlar om brist- fälliga kontrollplaner, dåligt genomförda arbetsplatsbesök av kom- munen och att dagens system med kontrollansvariga och certifierade sakkunniga inte fungerar som avsett. I stället för att göra om, eller</P>
<P class="p486 ft67"><SPAN class="ft65">313</SPAN><SPAN class="ft66">Trestadsgruppen, möte </SPAN><NOBR>2018-05-28.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">314</SPAN><SPAN class="ft66">Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-09.</NOBR></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">315</SPAN><SPAN class="ft68">Länsstyrelsen i Halland, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="p385dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368385x1.jpg/" id="p385img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">skapa en ny byggprocess, menade organisationerna att den process som redan finns ska användas på rätt sätt och dess verktyg användas mer effektivt.<SPAN class="ft114">316 </SPAN>En annan branschorganisation menade att kontroll- funktionen överlag bör stärkas via tredjepartskontroller samt genom ett kvalitetsansvar.<SPAN class="ft114">317</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Byggherrens egenkontroll</P>
<P class="p382 ft14">En fråga som återkommande lyfts av olika aktörer är problem med byggherrens egenkontroll. Redan vid våra inledande rundabordssamtal med byggherrar och fastighetsägare gavs bland annat medskicket att se över byggherrens egenkontroll och uppföljningssystem.<SPAN class="ft100">318 </SPAN>Vid vår hearing fick deltagarna ange vilken del av kontrollprocessen de ansåg är i störst behov av en översyn. Flest angav egenkontrollerna (23 av</P>
<P class="p114 ft14"><SPAN class="ft23">71</SPAN><SPAN class="ft84">svarande), följt av konsekvensbrist (17 av 71) samt inkonsekventa regeltolkningar (14 av 71). Ett antal andra delar av kontrollprocessen pekades ut av mellan en till fyra deltagare vardera. Egenkontrollintygen beskrevs bland annat bli ifyllda utan anmärkning oavsett om arbetet är korrekt utfört eller inte och att egenkontrollsystemet innebär att ingen egentligen kontrollerar något.</SPAN><SPAN class="ft100">319</SPAN></P>
<P class="p61 ft18">Under vår Sverigeturné framhöll ett par kommuner att egenkon- trollerna är den svagaste länken i kontrollprocessen och att de gene- rellt inte tas på allvar.<SPAN class="ft114">320</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Problemet med systemet är att kontrollerna inte alltid utförs, enligt Rise, som hävdar att systemet lämnar öppet för oseriösa aktörer att ta genvägar vad gäller lösningar och kontroll. Rise menar vidare att ett system som enbart bygger på självkontroll är sårbart.<SPAN class="ft100">321</SPAN></P>
<P class="p14 ft21">En fastighetsägarorganisation ser en fördel i att byggherrar och entreprenörer får ta ett stort ansvar för sitt utförande, men de kon- staterade även att egenkontrollerna ofta är pappersprodukter, som enskilda undertecknare inte alltid känner ansvar för och att det fuskas med egenkontroller. De befarade vidare att egenkontrollintyg som</P>
<P class="p590 ft103"><SPAN class="ft65">316</SPAN><SPAN class="ft101">Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-11.</NOBR></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">317</SPAN><SPAN class="ft108">Svensk försäkring, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-23.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">318</SPAN><SPAN class="ft108">Rundabordsamtal </SPAN><NOBR>2017-05-22,</NOBR> <NOBR>2017-05-23</NOBR> och <NOBR>2017-06-01.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">319</SPAN><SPAN class="ft107">Hearing </SPAN><NOBR>2018-11-19.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">320</SPAN><SPAN class="ft107">Sverigeturné: möten i Botkyrka </SPAN><NOBR>2018-05-17</NOBR> och Karlstad <NOBR>2018-03-06.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">321</SPAN><SPAN class="ft109">Rise, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-10-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="p386dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368386x1.jpg/" id="p386img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">dominerande beslutsunderlag hos kommunerna på sikt riskerar att utarma kommunernas praktiska kompetens.<SPAN class="ft63">322</SPAN></P>
<P class="p152 ft19">Kompetensbrist</P>
<P class="p103 ft14">Under Sverigeturnén lyfte många kommuner behovet av hög kom- petens vid tillämpning av byggreglerna.<SPAN class="ft100">323 </SPAN>Många kommuner uppgav sig samtidigt ha hög arbetsbelastning, personalbrist och många nya oerfarna medarbetare.<SPAN class="ft100">324 </SPAN>Några poängterade särskilt att nuvarande bestämmelser har skapat ett behov av många specialister när konsulter kompletteras med certifierade sakkunniga som ska tolka enskilda bestämmelser. De menade att det är kostnadsdrivande och tidskrä- vande med risk för behov av omprojektering.<SPAN class="ft100">325</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">FSB påpekade att det är mycket svår att tillsätta kompetens inom samtliga tio tekniska egenskapskrav inom en och samma kommun. De menade vidare att det är ett problem att det inte finns formella kompetenskrav på kommunala handläggare som bevakar att samhälls- kraven uppfylls.<SPAN class="ft114">326</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Några brandorganisationer upplever att bristen på kunskap om byggprocessen och dess olika delar är utbredd i alla led och ger exem- pel på att bristande kompetens finns hos både brandprojektörer och räddningstjänster samt att endast ett fåtal certifierade sakkunniga inom brand har kunskap specifikt om eldstäder.<SPAN class="ft100">327</SPAN></P>
<P class="p1080 ft67"><SPAN class="ft65">322</SPAN><SPAN class="ft66">Sabo, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-20.</NOBR></P>
<P class="p487 ft103"><SPAN class="ft65">323</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Göteborg </SPAN><NOBR>2018-02-05,</NOBR> Karlstad, <NOBR>2018-03-06,</NOBR> Umeå, <NOBR>2018-03-20,</NOBR> Uppsala, <NOBR>2018-04-17,</NOBR> Kiruna, <NOBR>2018-04-25,</NOBR> Örebro, <NOBR>2018-05-18</NOBR> och Växjö <NOBR>2018-05-24.</NOBR> Boverket (2014), <SPAN class="ft102">Förstudie kontrollplan, </SPAN>rapport 2014:11<SPAN class="ft102">, </SPAN>s. 10.</P>
<P class="p973 ft102"><SPAN class="ft65">324</SPAN><SPAN class="ft101">Länsstyrelserna (2018), </SPAN>Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, <SPAN class="ft103">s. 2.</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">325</SPAN><SPAN class="ft101">Sverigeturné: möten i Malmö, </SPAN><NOBR>2018-05-16</NOBR> och Umeå, <NOBR>2018-03-20.</NOBR> Stena Fastigheter, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-05-21.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">326</SPAN><SPAN class="ft66">Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-09.</NOBR></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">327</SPAN><SPAN class="ft68">Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Föreningen Sveriges brandbefäl, Sveriges Brandkonsultförening och Brandskyddsföreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-02-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">384</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="p387dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368387x1.jpg/" id="p387img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Avsaknad av kontroll av bärförmåga</P>
<P class="p382 ft14">Vid ett referensgruppsmöte framhölls att förhållandevis lite fokus i kontrollprocessen läggs på byggnadsverks bärighet jämfört med andra tekniska egenskapskrav, till exempel tillgänglighet och energi.<SPAN class="ft100">328</SPAN></P>
<P class="p120 ft18">Ett par kommuner har också uppgett att vem som helst kan upp- rätta konstruktionsritningar och kalla sig konstruktör, eftersom det inte är en skyddad titel, samtidigt som kommunerna inte kan kon- trollera om konstruktioner håller eller inte.<SPAN class="ft114">329</SPAN></P>
<P class="p14 ft21">Svenska geotekniska föreningen menade att projektering och ut- förande av geokonstruktioner i dag inte säkerställs i enlighet med gällande regler. Deras erfarenhet är att merparten av Sveriges kommu- ner saknar egen sakkunskap inom geoteknik och grundläggning.<SPAN class="ft105">330</SPAN></P>
<P class="p6 ft19">Behov om nationell, oberoende bedömning</P>
<P class="p110 ft14">Under Sverigeturnén framkom vid besök i en kommun vikten av att på förhand få svar på hur bestämmelser ska tolkas så att alla parter känner till förutsättningarna. De menade att en prövning om funk- tionskrav har uppfyllts borde göras på nationell nivå och önskade få svar från Boverket avseende projektspecifika frågor på ett sätt som i dag ligger utanför Boverkets generella upplysningsmöjlighet.</P>
<P class="p14 ft14">Även under vår hearing påtalade deltagarna behov av nationellt stöd. Dels uppgav deltagarna att ett sätt att skapa enhetlig tillämp- ning mellan kommuner vore att ta fram praxis nationellt. Dels fram- kom förslag om att inrätta ett nationellt bedömningsorgan där tvister kan prövas med ett tolkningsråd med överklaganfunktion likt All- männa reklamationsnämnden. Det nya organets funktion föreslogs även kompletteras av en nationell digital portal för insamling av goda exempel för olika funktionskrav.<SPAN class="ft100">331</SPAN></P>
<P class="p112 ft18">Vid ett av våra referensgruppsmöten lyftes också behovet av större nationellt stöd. Referensgruppen menade att det finns behov av en process för att pröva om nya lösningar uppfyller gällande bestämmelser, gärna av ett centralt organ.<SPAN class="ft114">332</SPAN></P>
<P class="p904 ft67"><SPAN class="ft65">328</SPAN><SPAN class="ft108">Referensgruppsmöte, </SPAN><NOBR>2019-02-13.</NOBR></P>
<P class="p702 ft121"><SPAN class="ft65">329</SPAN><SPAN class="ft135">Sverigeturné: möte i Malmö </SPAN><NOBR>2018-05-16.</NOBR> Länsstyrelserna (2018), <SPAN class="ft136">Byggnadsnämndernas beskriv- ning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen, </SPAN>s. 12.</P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">330</SPAN><SPAN class="ft108">Svenska geotekniska föreningen, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">331</SPAN><SPAN class="ft107">Hearing </SPAN><NOBR>2018-09-24.</NOBR></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">332</SPAN><SPAN class="ft109">Referensgruppsmöte </SPAN><NOBR>2019-02-13</NOBR> och <NOBR>2019-03-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="p388dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368388x1.jpg/" id="p388img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">FSB menade att det finns anledning att överväga införandet av en statlig myndighet med uppgift att se efter att byggnadsnämnderna efterlever sina förpliktelser, likt Skolinspektionen. Behovet motive- rades med att byggnadsnämnder med tveksam skötsel av sitt upp- drag i dagsläget inte åläggs någon konsekvens, såvida det inte gått så långt att en anmälan till Justitieombudsmannen upprättas eller skade- ståndskrav framförs.<SPAN class="ft100">333</SPAN></P>
<P class="p210 ft18">Fyra professorer i olika byggnadstekniska ämnen framförde i en artikel 2012 att samhällets kontroll och granskning måste skärpas. De menade att oberoende tekniska granskningar organiserade i offent- lig regi måste inrättas, likt kontrollbesiktning av motorfordon eller läkemedelskontroll.<SPAN class="ft114">334</SPAN></P>
<P class="p1081 ft18">Sveriges byggindustrier har angett att tolkningar av funktions- krav bör hanteras på nationell nivå för att förhindra särbedömningar och möjliggöra en tillräckligt stor marknad för investeringar i utveck- ling för att inte hindra innovation.<SPAN class="ft114">335</SPAN></P>
<P class="p1082 ft19"><SPAN class="ft19">7.15.3</SPAN><SPAN class="ft141">Våra slutsatser gällande den sammantagna kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p420 ft19">Förändringarna 2011 var ett steg i rätt riktning</P>
<P class="p393 ft18">De väsentliga förändringar som gjordes 2011 har generellt varit posi- tiva, men de flesta förändringarna kan inte sägas ha fått avsedd effekt enligt de motiv som redovisas i förarbetena.</P>
<P class="p87 ft14">De förändringar som vi funnit särskilt lyckade är att delar av till- gänglighets- och lämplighetskraven numera prövas i bygglovet samt införandet av start- och slutbesked. Gemensamt för dessa bestäm- melser är att det finns direkta konsekvenser av att inte följa dem. Presenterar inte byggherren hur utformningskraven för tillgänglig- het och lämplighet uppnås tillfredställande beviljas inte bygglov. Motsvarande gäller för start- och slutbesked. Presenterar inte bygg- herren tekniskt underlag och kontrollintyg så får byggherren inte starta bygget respektive inte ta byggnadsverket i bruk. Kommunen kan utfärda sanktionsavgift om en byggherre påbörjar en åtgärd utan</P>
<P class="p614 ft67"><SPAN class="ft65">333</SPAN><SPAN class="ft66">Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-09.</NOBR></P>
<P class="p465 ft138"><SPAN class="ft65">334</SPAN><SPAN class="ft140">L. Elfgren, K. Gylltoft, H. Sundquist och S. Thelandersson, Byggnader som rasar växande problem i Sverige, publicerad </SPAN><NOBR>2012-11-06</NOBR> i <SPAN class="ft139">Dagens nyheter</SPAN>, <A href="http://www.dn.se/debatt/byggnader-som-rasar-vaxande-problem-i-sverige/">www.dn.se/debatt/byggnader- </A><NOBR><A href="http://www.dn.se/debatt/byggnader-som-rasar-vaxande-problem-i-sverige/">som-rasar-vaxande-problem-i-sverige/,</A></NOBR><A href="http://www.dn.se/debatt/byggnader-som-rasar-vaxande-problem-i-sverige/"> </A>besökt <NOBR>2018-11-12.</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">335</SPAN><SPAN class="ft68">Sveriges byggindustrier, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2017-06-02</NOBR> och möte <NOBR>2019-03-14.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">att startbesked har meddelats eller om en byggherre tar ett bygg- nadsverk i bruk utan att slutbesked har meddelats.</P>
<P class="p720 ft15">Certifieringskravet för kontrollansvariga och sakkunniga kan ha lyft kompetensnivån för dessa roller generellt, men certifieringarna utgör inte någon garanti för att arbetsuppgifterna i kontrollpro- cessen blir väl utförda. Förändringarna av kontrollansvarigas upp- gifter och kontrollplanens utformning har varit av förtydligande art och har inte kommit att förändra tillämpningen i avgörande grad.</P>
<P class="p120 ft37">Även om både kommuner och aktörer på byggherresidan menar att det är positivt att byggnadsinspektörerna kommer till bygget vid arbetsplatsbesök och slutsamråd, så har införandet av arbetsplats- besök inte fått den stora betydelse som var avsikten.</P>
<P class="p6 ft19">Kontrollprocessen är logisk</P>
<P class="p109 ft15">Vi menar att de olika momenten som utgör dagens kontrollprocess i huvudsak är logiska utifrån hur byggprojekt bedrivs. Att en teknisk genomgång ska ske innan byggstart beviljas, att en eller flera avstäm- ningar görs på plats under produktionstiden och att en slutlig upp- följning görs på plats innan byggnadsverket får tas i bruk är en ord- ning som vi anser ger förutsättningar för preventivt agerande och är lätt att förstå för tillämparna. Start- och slutbesked markerar en tyd- lig början och slut av processen.</P>
<P class="p15 ft15">Vi menar vidare att de anpassningsmöjligheter som är inbyggda i kontrollprocessen ger en viss flexibilitet i processens upplägg, vilket är positivt i tillämpningen av olika projekt. Exempel på sådana anpass- ningsmöjligheter är medverkan av certifierade sakkunniga efter behov, möjlighet till att undvara kontrollansvarig i mindre ärenden samt utformningen av kontrollplaner i varje enskilt fall. Ytterligare exem- pel är att både start av åtgärderna och rätten att få ta byggnadsverk i bruk kan anpassas genom partiella startbesked respektive interimistiska slutbesked.</P>
<P class="p75 ft18">Att tillfällen finns för aktörerna att träffas och diskutera genom tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd är också bra, för- utsatt att deltagarna uppfattar mötenas syfte och innehåll som kon- kreta och meningsfulla samt att mötena leder till större grad av regel- uppfyllnad. Här har vi sett att regleringen av arbetsplatsbesöken behöver förtydligas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="p390dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368390x1.jpg/" id="p390img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Systemet säkerställer inte att samhällets krav uppfylls</P>
<P class="p104 ft15">Trots att förändringarna 2011 var ett steg i rätt riktning och att de olika momenten i kontrollprocessen är logiska kan vi konstatera att dagens system inte säkerställer att de krav som ställs i PBL och till- hörande föreskrifter uppfylls. Boverket har konstaterat att före- komsten av byggfel är omfattande. Systemet säkerställer inte att kon- troller utförts på tillfredställande sätt. Bristfällig kontroll innebär att det inte säkerställs att kraven i PBL och tillhörande föreskrifter upp- fylls. Därmed finns risk för byggfel som bland annat riskerar att ge upphov till allvarliga personskador.</P>
<P class="p85 ft34"><SPAN class="ft34">7.16</SPAN><SPAN class="ft196">Kontroll av byggandet i några andra länder</SPAN></P>
<P class="p280 ft21">Nedan beskriver vi de huvudsakliga dragen för kontrollen av byggan- det i Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Skottland.</P>
<P class="p146 ft19"><SPAN class="ft19">7.16.1</SPAN><SPAN class="ft141">Danmarks kontroll av byggandet</SPAN></P>
<P class="p393 ft18">I Danmark är det kommunerna som beslutar om tillstånd för att bygga och att ta byggnader i bruk.<SPAN class="ft114">336 </SPAN>Fastighetsägaren är under bygg- nationen ansvarig för att byggåtgärderna sker i enlighet med rådande bestämmelser.<SPAN class="ft114">337</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Vid prövning av bygglov ska kommunen bedöma om byggåtgär- derna överensstämmer med gällande rätt.<SPAN class="ft100">338 </SPAN>Skulle bedömningen av de tekniska handlingarna fordra utlåtande från särskild sakkunnig så kan kommunen, på begäran av sökanden, utse en sådan på den sökan- des bekostnad.<SPAN class="ft100">339 </SPAN>Vem som kan vara en särskild sakkunnig eller vad denne ska ha för kunskaper är generellt inte definierat, liksom inte heller vilka typer av discipliner som kan vara aktuella. Den särskilda sakkunniga ska vara en person, inte ett företag.<SPAN class="ft100">340</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Avseende projektering och utföranden av brandskydd och kon- struktion, behöver den sökande anlita en certifierad brandrådgivare</P>
<P class="p987 ft67"><SPAN class="ft65">336</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-04.</NOBR></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">337</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-05-28.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">338</SPAN><SPAN class="ft101">§§ </SPAN><NOBR>35–36</NOBR> Bygningsreglementet 18.</P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">339</SPAN><SPAN class="ft101">§ 37 Stk. 4 och § 43 Stk. 3 Bygningsreglementet 18.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">340</SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">Transport-,</SPAN></NOBR> Bygnings- og Boligministeriet, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-05-28.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">388</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="p391dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368391x1.jpg/" id="p391img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">respektive certifierad konstruktör vars godkännanden av brand- respektive konstruktionsprojekteringen är en förutsättning för beviljad bygglovsansökan.<SPAN class="ft100">341 </SPAN>Certifieringarna för brand och konstruktion görs för person och finns i en lägre och i en högre nivå, beroende på bland annat personens utbildning och erfarenhet. Vilken nivå som fordras för vilka projekt styrs genom klassificering av den planerade bygg- åtgärden, utifrån givna kriterier. Det är de certifierade som föreslår klassificering för byggåtgärderna, varpå kommunen bedömer om förslaget överensstämmer med kriterierna. I mer komplexa ärenden kan krav ställas på att den certifierade brandrådgivaren eller certifie- rade konstruktören ska kontrolleras av ytterligare en brandrådgivare eller konstruktör med särskild certifiering för sådant uppdrag.<SPAN class="ft100">342</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Bygglovspliktiga åtgärder får inte tas i bruk innan kommunen beslutat om sådan tillåtelse. Som underlag till beslutet ska sökanden presentera slutdokumentation bestående av bland annat slututlåtan- den från den certifierade brandrådgivaren och den certifierade kon- struktören.<SPAN class="ft114">343 </SPAN>Kommunen ska inför beslutet kontrollera att slut- dokumentationen är komplett.<SPAN class="ft114">344</SPAN></P>
<P class="p112 ft18">I tio procent av ärenden större än villor ska kommunen göra en mer djupgående kontroll av slutdokumentationen. Kommunen avgör själv hur omfattande och djupgående kontrollen ska vara samt på vilket sätt de tio procenten av ärendena ska väljas ut.<SPAN class="ft114">345</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">7.16.2</SPAN><SPAN class="ft141">Finlands kontroll av byggandet</SPAN></P>
<P class="p142 ft21">I Finland är det kommunerna som beslutar om tillstånd att bygga och har ansvar för tillsyn av byggprocessen.<SPAN class="ft105">346 </SPAN>Byggherren ska se till att byggnaden planeras och byggs i enlighet med gällande bestämmelser.<SPAN class="ft105">347</SPAN></P>
<P class="p6 ft67"><SPAN class="ft65">341</SPAN><SPAN class="ft108">§§ 16 och 20 Bygningsreglementet 18.</SPAN></P>
<P class="p483 ft103"><SPAN class="ft65">342</SPAN><SPAN class="ft107">§§ 19 och 23 Bygningsreglementet 18. §§ 11 och 18 Bekendtgørelse om certificerings- ordning for dokumentation af tekniske forhold i bygningsreglementet.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">343</SPAN><SPAN class="ft108">§ 40 Bygningsreglementet 18.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">344</SPAN><SPAN class="ft107">§ 43 Bygningsreglementet 18.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">345</SPAN><SPAN class="ft107">§§ 43 och 46 Bygningsreglementet 18. </SPAN><NOBR>Transport-,</NOBR> Bygnings- og Boligministeriet,</P>
<P class="p772 ft138"><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2019-06-25.</NOBR> <NOBR>Trafik-,</NOBR> Bygge- og Boligstyrelsen, <NOBR>http://bygningsreglementet.dk/Administrative-bestemmelser/BRV/Vejledning-om-</NOBR> <NOBR>byggesagsbehandling-efter-BR18,</NOBR> besökt <NOBR>2019-07-03.</NOBR></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">346</SPAN><SPAN class="ft107">Finska Miljöministeriet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p1083 ft147"><SPAN class="ft65">347</SPAN><SPAN class="ft146">Finska Miljöministeriet, </SPAN><NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_%20och_byggande/Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn">www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_</A></NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_%20och_byggande/Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn"> och_byggande/Lagstift- ning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn, </A>besökt <NOBR>2019-07-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">389</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="p392dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368392x1.jpg/" id="p392img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">Kommunen bedömer i varje projekt om byggherren kan antas ha tillräckliga förutsättningar för att genomföra aktuellt projekt i över- enstämmelse med gällande krav och om involverade arbetsledare och projektörer inom vissa discipliner uppfyller formella behörighets- krav. Byggherren ska redovisa sin projektorganisation som underlag för denna bedömning.<SPAN class="ft100">348 </SPAN>Kommunen bestämmer upplägg och om- fattning av tillsyn i varje projekt. Mer komplexa byggprojekt ska ha en så kallad huvudprojekterare som ansvarar för projekteringen samt en ansvarig arbetsledare som ansvarar för utförandena på plats. Huvudprojekteraren ska vara angiven i bygglovsansökan.<SPAN class="ft100">349 </SPAN>Den an- svariga arbetsledaren ser till att byggnadsarbetet utförs i enlighet med ritningarna, att myndighetsinspektionerna begärs i tid, att det på arbetsplatsen finns bygglovsritningar och andra behövliga detalj- ritningar, att eventuella oförutsedda saker eller ändringar protokoll- förs och förmedlas till aktuella projektörer för godkännande.<SPAN class="ft100">350</SPAN></P>
<P class="p359 ft14">Kommunens bedömningar baseras på byggherrens redovisade hand- lingar samt minst ett inledande möte mellan byggherre och kommun. Kommun och byggherre avtalar vid det inledande mötet, eller inför bygglovet, om vem som ansvarar för olika byggskeden samt vilka som ska inspektera arbetsskedena. Dessa utsedda personer bekostas av byggherren och de ska verifiera sina inspektioner i ett gemensamt inspektionsprotokoll för bygget, som byggherren ansvarar för. Till- synen påbörjas när beviljade åtgärder påbörjas och upphör i och med en obligatorisk slutlig syn på plats av kommunen. Anteckningarna i inspektionsprotokollet stäms av vid den slutliga synen på plats.<SPAN class="ft100">351</SPAN></P>
<P class="p1084 ft67"><SPAN class="ft65">348</SPAN><SPAN class="ft66">Finska Miljöministeriet, </SPAN><NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/%20Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn">www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/</A></NOBR></P>
<P class="p1085 ft138"><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/%20Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn">Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn, </A>besökt <NOBR>2018-11-25.</NOBR> Borgå kommun, <NOBR><A href="http://www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare">www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare,</A></NOBR></P>
<P class="p215 ft67">besökt <NOBR>2018-11-25.</NOBR> Miljöministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p1086 ft121"><SPAN class="ft65">349</SPAN><SPAN class="ft122">Borgå kommun, </SPAN><NOBR><A href="http://www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare">www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare,</A></NOBR><A href="http://www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare"> </A>besökt <NOBR>2018-11-25.</NOBR></P>
<P class="p1087 ft121"><SPAN class="ft65">350</SPAN><SPAN class="ft122">73 § Markanvändnings- och byggförordningen. Borgå kommun, </SPAN><NOBR><A href="http://www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare">www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare,</A></NOBR><A href="http://www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare"> </A>besökt <NOBR>2018-11-25.</NOBR></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">351</SPAN><SPAN class="ft101">Miljöministeriet, </SPAN><NOBR><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/%20Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn">www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/</A></NOBR></P>
<P class="p1085 ft138"><A href="http://www.ym.fi/sv-FI/Markanvandning_och_byggande/%20Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn">Lagstiftning_och_anvisningar/Byggbestammelser/Planering_och_tillsyn, </A>besökt <NOBR>2018-11-25.</NOBR> Borgå kommun, <NOBR><A href="http://www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare">www.borga.fi/huvudprojekterare-och-ansvariga-arbetsledare,</A></NOBR></P>
<P class="p215 ft69">besökt <NOBR>2018-11-25.</NOBR> Miljöministeriet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">390</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="p393dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368393x1.jpg/" id="p393img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">7.16.3</SPAN><SPAN class="ft141">Nederländernas kontroll av byggandet</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">I Nederländerna är det kommunerna som tar beslut om tillstånd att bygga och har ansvar för tillsyn av byggprocessen. De nederländska provinserna övervakar att kommunernas beslut överensstämmer med gällande bestämmelser och säkerställer att kommunerna utför sin till- syn korrekt.<SPAN class="ft104">352 </SPAN>För att få lov att påbörja fysiska åtgärder i ett bygg- projekt fordras ett så kallat miljötillstånd från kommunen, där even- tuella villkor framgår. Den som innehar miljötillståndet ansvarar för att villkoren uppfylls.<SPAN class="ft104">353</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">Kommunernas kontroll är inte preciserad genom nationella regler, utan det ligger inom kommunernas egen bestämmanderätt. Kommu- nernas handläggning kan inkludera teknisk konsultation och arbets- platsbesök. Ansvar för konstruktionen ligger under uppförandeskedet hos entreprenören. Efter överlämning av byggnaden till beställaren ansvarar entreprenören endast för dolda fel. Det finns inga nationella regler om certifierade kompetenser.<SPAN class="ft100">354</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">7.16.4</SPAN><SPAN class="ft141">Norges kontroll av byggandet</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">I Norge är det kommunerna som utfärdar bygglov och har det pri- mära ansvaret för tillsyn över byggprocessen.<SPAN class="ft100">355 </SPAN>Bygglovet kan delas in i ett ramtillstånd och sedan ett eller flera starttillstånd för olika delprojekt.<SPAN class="ft100">356 </SPAN>Byggherren ansvarar som huvudregel för att ett bygg- projekt följer gällande bestämmelser. För lovpliktiga åtgärder är dock byggherren skyldig att överföra sitt ansvar till så kallade ansvariga före- tag avseende ansökan, projektering, utförande och kontroll. Mindre lovpliktiga åtgärder är undantagna från denna bestämmelse. För att kunna bli ett ansvarigt företag måste det uppfylla ett antal kriterier rörande till exempel utbildning och erfarenhet för personer i operativ ledande ställning samt kvalitetssäkringssystem för verksamheten.<SPAN class="ft100">357</SPAN></P>
<P class="p1088 ft103"><SPAN class="ft65">352</SPAN><SPAN class="ft101">Ministry of Interior and Kingdom relations, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-12.</NOBR> Ministry of Interior and Kingdom relations, <NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-12-10.</NOBR></P>
<P class="p1089 ft103"><SPAN class="ft65">353</SPAN><SPAN class="ft101">Kap. 2, § 2.4, Artikel 2.25 (1), Wet algemene bepalingen omgevingsrecht (senast reviderad </SPAN><NOBR>2018-07-28).</NOBR></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">354</SPAN><SPAN class="ft108">Ministry of Interior and Kingdom relations, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-12-20.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">355</SPAN><SPAN class="ft108">Kommunal- og moderniseringsdepartementet, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p114 ft136"><SPAN class="ft65">356</SPAN><SPAN class="ft122">Sweco på uppdrag av Boverket (2016), </SPAN>Kartläggning av regelverk i Norden gällande kontroll av egenskaper hos seriebyggda hus<SPAN class="ft121">, s. 2, 26, 28, 29 och 36. § </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">21–2,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Lov om planlegging og byggesaks- behandling </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">(LOV-2008-06-27-71</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> med ändringar t.o.m. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">LOV-2019-03-08-5).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p356 ft69"><SPAN class="ft65">357</SPAN><SPAN class="ft68">§§ </SPAN><NOBR>23–1</NOBR> och <NOBR>23–3</NOBR> Lov om planlegging og byggesaksbehandling. Kommunal- og moder- niseringsdepartementet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">391</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="p394dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368394x1.jpg/" id="p394img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">Byggherren ska ge förslag på ansvariga företag och ange deras ansvarsområden till kommunen för bedömning i varje enskilt projekt. Alternativt kan projekterings- och entreprenadföretag ansöka om så kallade centrala godkännanden för olika verksamheter inom områ- den; ansvarig sökande, ansvarig projektör, ansvarig utförare, obero- ende projekteringskontrollant och oberoende utförandekontrollant. För att erhålla centralt godkännande ska krav uppfyllas liknande den kommunala bedömningen i enskilda fall och därutöver görs även kon- troll av företagets skatteinbetalningar, försäkringar, arbetstagarvillkor med mera.<SPAN class="ft100">358 </SPAN>Godkännandena medger automatiskt ansvarsbehörig- het i samtliga kommuner inom aktuellt verksamhetsområde och gäller tre år innan förnyelse fordras.<SPAN class="ft100">359</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">I byggskedet ska kommunen utöva tillsyn över att utförda åtgärder genomförs i enlighet med givna tillstånd och bestämmelser. Kom- munen bedömer denna tillsyns omfattning.<SPAN class="ft100">360 </SPAN>Kommunen kan också kräva oberoende kontroller av utvalda moment både för projektering och produktion i syfte att säkerställa liv, hälsa och säkerhet.<SPAN class="ft100">361</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Kommunens tillsyn upphör formellt när det utfärdas en färdig- attest, men kommunen har rätt att upp till fem år därefter kräva att upptäckta avvikelser från bestämmelserna avhjälps.<SPAN class="ft100">362 </SPAN>Beslut om bevil- jande av färdigattest baseras på dokumentation från de ansvariga före- tagen samt de eventuella oberoende kontrollerna. Även vid ej slutförda åtgärder kan tillfällig färdigattest beviljas, med byggsanktionsvill- korad tidsgräns för när kvarstående åtgärder ska vara slutförda.<SPAN class="ft100">363</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Det norska systemet med att fördela ansvaret har visat sig ha nack- delen att byggherren kan sprida ansvar i syfte att själv undkomma ansvar och det kan vara svårt att reda ut vem som är ansvarig för vad.<SPAN class="ft105">364</SPAN></P>
<P class="p1090 ft103"><SPAN class="ft65">358</SPAN><SPAN class="ft101">Norges regering, </SPAN><NOBR><A href="http://www.regjeringen.no/no/dep/kmd/org/styrer-rad-og-utvalg/%20byggkvalitetutvalget/mandat-for-byggkvalitetutvalget/id2607515/">www.regjeringen.no/no/dep/kmd/org/styrer-rad-og-utvalg/</A></NOBR><A href="http://www.regjeringen.no/no/dep/kmd/org/styrer-rad-og-utvalg/%20byggkvalitetutvalget/mandat-for-byggkvalitetutvalget/id2607515/"> </A><NOBR><A href="http://www.regjeringen.no/no/dep/kmd/org/styrer-rad-og-utvalg/%20byggkvalitetutvalget/mandat-for-byggkvalitetutvalget/id2607515/">byggkvalitetutvalget/mandat-for-byggkvalitetutvalget/id2607515/</A><A href="http://www.regjeringen.no/no/dep/kmd/org/styrer-rad-og-utvalg/%20byggkvalitetutvalget/mandat-for-byggkvalitetutvalget/id2607515/"><SPAN class="ft203">,</SPAN></A></NOBR> besökt <NOBR>2018-11-27.</NOBR> § <NOBR>13–1a</NOBR> och § <NOBR>13–1b</NOBR> Byggesaksforskriften (SAK10).</P>
<P class="p699 ft103"><SPAN class="ft65">359</SPAN><SPAN class="ft101">§ </SPAN><NOBR>21–4</NOBR> Lov om planlegging og byggesaksbehandling. Kommunal- og moderniserings- departementet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">360</SPAN><SPAN class="ft101">§ </SPAN><NOBR>25–1</NOBR> Lov om planlegging og byggesaksbehandling. Kommunal- og moderniserings- departementet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p867 ft121"><SPAN class="ft65">361</SPAN><SPAN class="ft122">§§ </SPAN><NOBR>24–1</NOBR> och <NOBR>24–2</NOBR> Lov om planlegging og byggesaksbehandling. Kommunal- og moder- niseringsdepartementet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR> Sweco på uppdrag av Boverket (2016), <SPAN class="ft136">Kart- läggning av regelverk i Norden gällande kontroll av egenskaper hos seriebyggda hus</SPAN>, s. 26.</P>
<P class="p1091 ft103"><SPAN class="ft65">362</SPAN><SPAN class="ft101">§ </SPAN><NOBR>23–3</NOBR> Lov om planlegging og byggesaksbehandling och Kommunal- og moderniseringsdepartementet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">363</SPAN><SPAN class="ft101">§ </SPAN><NOBR>21–10</NOBR> Lov om planlegging og byggesaksbehandling och Kommunal- og moderniserings- departementet, enkätsvar <NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">364</SPAN><SPAN class="ft68">Norska expertutredningen Byggkvalitetutvalget, möte </SPAN><NOBR>2019-03-28.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">392</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="p395dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368395x1.jpg/" id="p395img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">7.16.5</SPAN><SPAN class="ft141">Skottlands kontroll av byggandet</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">Den skotska regeringen utser kontrollanter av byggreglerna, vilket för närvarande är 32 lokala myndigheter. Kontrollanterna beslutar om tillstånd att bygga och har tillsyn över byggprocessen.<SPAN class="ft100">365 </SPAN>Det är den sökandes ansvar att säkerställa att kraven uppfylls, inte kontrol- lantens. Tillsynen av byggandet är i hög utsträckning en kontraktsfråga mellan klienter, designers och byggentreprenörer.<SPAN class="ft100">366</SPAN></P>
<P class="p99 ft18">Kontrollanterna ska godkänna att byggnader uppfyller kraven före byggnation påbörjas och sedan genomföra viss utredning under byggnation för att utvärdera överensstämmelsen. Det kan exempel- vis handla om att kontrollera byggandet på plats, olika certifikat och liknande för att aktuella krav ska anses uppfyllda. I varje projekt bedömer de lokala myndigheterna hur pass ingående undersökningar de ska göra under byggtiden.<SPAN class="ft114">367</SPAN></P>
<P class="p15 ft21">Tillståndspliktiga byggnadsarbeten får inte påbörjas förrän sök- ande erhållit byggrätt från den lokala myndigheten.<SPAN class="ft105">368 </SPAN>Byggrätten kan delas upp i olika steg, avseende vissa angivna arbetsmoment, i takt med att projekteringshandlingar och annat underlag färdigställs.<SPAN class="ft105">369 </SPAN>Vid prövning av sökandes underlag ska den lokala myndigheten undersöka så att ingenting indikerar att de önskade byggåtgärderna avviker från byggreglerna.<SPAN class="ft204">370 </SPAN>Vid behov av hjälp med bedömningen kan den lokala myndigheten anlita konsulter eller andra myndigheter, som den lokala brandmyndigheten.<SPAN class="ft105">371 </SPAN>Utformning av en byggrätt, och andra byggrelaterade myndighetsbeslut, utgår från standardise- rade mallar som är gemensamma för samtliga lokala myndigheter.<SPAN class="ft105">372 </SPAN>Av beviljad byggrätt framgår till exempel som standardformulering att inget i någon ritning, specifikation eller annan information som lämnats in med ansökan, indikerar att byggnaden vid uppförandet inte kommer uppfylla byggbestämmelserna.<SPAN class="ft105">373 </SPAN>En erhållen byggrätt är giltig i tre år.<SPAN class="ft105">374</SPAN></P>
<P class="p1092 ft67"><SPAN class="ft65">365</SPAN><SPAN class="ft108">Local Government and Communities Directorate, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">366</SPAN><SPAN class="ft108">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">367</SPAN><SPAN class="ft107">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">368</SPAN><SPAN class="ft107">8, Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8).</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">369</SPAN><SPAN class="ft107">9(3), Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8).</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">370</SPAN><SPAN class="ft107">9(1) och 9(2), Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8).</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">371</SPAN><SPAN class="ft107">10 och 11. Part II, The Building (Procedure) (Scotland) Regulations 2004 (No. 428).</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">372</SPAN><SPAN class="ft107">The Building (Forms) (Scotland) Regulations 2005 (No. 172).</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft65">373</SPAN><SPAN class="ft107">Form 1, The Building (Forms) (Scotland) Regulations 005.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">374</SPAN><SPAN class="ft109">19(1) Part II, The Building (Procedure) (Scotland) Regulations 2004 (No. 428).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">393</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="p396dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368396x1.jpg/" id="p396img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Kontroll av byggandet</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft15">Formell och frivillig certifieringsmöjlighet på personnivå finns för konstruktionsprojektering, energiprojektering, elektriska instal- lationsarbeten samt värme, ventilation och sanitet (VVS).<SPAN class="ft104">375 </SPAN>Dessa certifierade personer kan anlitas av både den sökande eller de lokala myndigheterna för att bistå med intyg och tolkningar. Intyg utfärdade av certifierade personer ska godtas av de lokala myndigheterna.<SPAN class="ft104">376 </SPAN>Det finns bestämmelser om konsekvenser för både utfärdande av och godtagande av oriktiga intyg, förutsatt att kännedom om sådant för- hållande förekommit.<SPAN class="ft104">377</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">En byggnad får inte tas i bruk förrän den lokala myndigheten beviljat ett slutcertifikat baserat på den sökandes slutdokumentation samt de eventuella undersökningar lokala myndigheter själva företagit.<SPAN class="ft100">378 </SPAN>Under vissa omständigheter finns möjlighet att få temporärt slutcertfikat i avvaktan på kompletterande fullständig slutdokumentation.<SPAN class="ft100">379</SPAN></P>
<P class="p87 ft15">Den skotska regeringen upprätthåller ett register av godkända certifierare, övervakar och granskar certifieringssystemet samt över- vakar och granskar kontrollanternas utförande.<SPAN class="ft104">380 </SPAN>I Skottland utreds ett möjligt införande av en nationell expertisgrupp för brandfrågor och eventuellt för konstruktionsfrågor.<SPAN class="ft104">381</SPAN></P>
<P class="p1093 ft30"><SPAN class="ft19">7.16.6</SPAN><SPAN class="ft199">Våra slutsatser gällande kontrollen av byggandet i några andra länder jämfört med Sverige</SPAN></P>
<P class="p86 ft18">Vi konstaterar att de aktuella ländernas kontroll av byggandet upp- visar övergripande principiella likheter med det svenska systemet, men att det för enskilda moment finns flera exempel på andra lös- ningar än de som används i Sverige.</P>
<P class="p69 ft21">Exempel på övergripande principiella likheter är att flera länder lägger det yttersta ansvaret för uppfyllande av byggreglerna på det som motsvarar byggherre i Sverige. Vidare överlåter samtliga länder till de lokala myndigheterna att bedöma kontrollinsatsens omfatt-</P>
<P class="p1094 ft103"><SPAN class="ft65">375</SPAN><SPAN class="ft101">7(1) och 7(2), Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8). Local Government and Communities Directorate, </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2018-11-05.</NOBR> Skottska regeringen, <A href="http://www.certificationregister.co.uk/">www.certificationregister.co.uk, </A>besökt <NOBR>2019-03-12.</NOBR></P>
<P class="p515 ft67"><SPAN class="ft65">376</SPAN><SPAN class="ft66">11(3) och 19(3), Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8).</SPAN></P>
<P class="p215 ft67"><SPAN class="ft65">377</SPAN><SPAN class="ft66">11(4), 19(4) och 20, Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">378</SPAN><SPAN class="ft101">18(2) och 21(5), Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">379</SPAN><SPAN class="ft101">21(3), Part 2, Building (Scotland) Act 2003 (asp 8).</SPAN></P>
<P class="p215 ft103"><SPAN class="ft65">380</SPAN><SPAN class="ft101">Local Government and Communities Directorate, enkätsvar </SPAN><NOBR>2018-11-05.</NOBR></P>
<P class="p362 ft69"><SPAN class="ft65">381</SPAN><SPAN class="ft68">IRCC, möte </SPAN><NOBR>2018-10-04.</NOBR> Scottish Government (2018), <SPAN class="ft110">Feasibility of a Centralized Hub for Verification of Complex Fire Engineered Solutions in Scotland</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td254"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p34 ft132">Kontroll av byggandet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft15">ning och djup i varje projekt, med varierande styrning av hur bedöm- ningen ska gå till. Vissa av länderna har en uppdelning liknande Sveriges avseende bygglov och startbesked. Samtliga länder har ett system för avslut av projekten liknande slutbeskedet i Sverige, varav flera länder även medger flexibilitet på liknande sätt som de interimistiska slut- beskeden i Sverige. Vi noterar att i exempelvis den norska motsvarig- heten till interimistiskt slutbesked tidsbegränsas slutförandet av kvar- stående åtgärder, med risk för byggsanktion vid överträdelse av tidsgränsen.</P>
<P class="p136 ft18">Samtliga länders system bejakar hälsa och säkerhet och flera länder tar särskilt sikte på att trygga brandsäkerhet och byggnadskonstruk- tion med andra förfaranden än i Sverige. I till exempel det danska systemet finns certifierade brandrådgivare och konstruktörer, i det norska systemet kan oberoende kontroller sättas in för utföranden som skulle kunna riskera liv, hälsa och säkerhet och i Skottland utreds införandet av ett statligt organ för beslutsrådgivning i enskilda byggprojekt rörande brandsäkerhet och eventuellt konstruktionsut- föranden.</P>
<P class="p137 ft14">I Danmark finns möjlighet att inhämta sakkunnigas bedömningar, likt i Sverige. Men i Danmark finns inga certifieringar av sakkunniga som i Sverige. I stället är det de danska kommunerna som avgör vem som kan anses vara sakkunnig. I det danska systemet är det uttalat att de olika byggprojektens slutdokumentation inte ska kontrolleras lika djupgående, utan fördjupande stickprovskontroller ska göras i tio procent av byggprojekten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="p399dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368399x1.jpg/" id="p399img1">
</DIV>
<P class="p3 ft13">8 Problembild</P>
<P class="p1095 ft18">I detta kapitel presenterar vi de tre problem som vi har identifierat inom ramen för vårt uppdrag.</P>
<P class="p1096 ft44"><SPAN class="ft34">8.1</SPAN><SPAN class="ft57">Boverkets byggregler är inte tillräckligt förutsägbara eller flexibla</SPAN></P>
<P class="p142 ft21">Vi har i uppdrag att se över Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft105">1 </SPAN>och utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. En bak- grund till att vi fått i uppdrag att se över BBR är att riksdagen till- kännagett för regeringen att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att plan- och bygglagen (PBL)<SPAN class="ft105">2 </SPAN>behöver moder- niseras, förenklas och förtydligas. Regeringen nämner även att hur reglerna är strukturerade och hur de presenteras kan vara viktigt för om de upplevs som krångliga eller fördyrande. I vårt direktiv framhålls vidare att det i vissa fall finns svårigheter att visa att funktionskraven är uppfyllda om inte de allmänna råden följs och att de allmänna råden i praktiken kommit att få en normgivande roll. Det innebär enligt regeringen att det utrymme för innovation och utveckling som funktionskraven förväntas ge inskränks.<SPAN class="ft105">3</SPAN></P>
<P class="p1032 ft14">Gällande inriktning för Boverkets författningsarbete bestämdes för 30 år sedan. Regeringen uttalade då att föreskrifterna så långt som möjligt skulle uttryckas som funktionskrav och att Boverket skulle ta fram de allmänna råd som var oundgängligen nödvändiga för för- ståelsen av föreskrifterna eller för att främja en enhetlig tillämpning i kommunerna. Dagens instruktion till Boverket från regeringen är att myndigheten ska utveckla verifierbara funktionskrav i byggreglerna.</P>
<P class="p16 ft67"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2011), Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
<P class="p356 ft110"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, direktiv 2017:22, s. 1, 4, 6 och 10.</SPAN></P>
<P class="p418 ft25">397</P>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Problembild</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1097 ft18">BBR har utformats med allmänt hållna föreskrifter som ger ett alltför stort tolkningsutrymme i kombination med många detalje- rade allmänna råd som har medfört oförutsägbarhet. Samtidigt inne- bär de detaljerade allmänna råden och de hänvisningar som där görs till standarder bristande flexibilitet, eftersom det är svårt att använda andra lösningar än de som där ges.</P>
<P class="p131 ft14">Enligt vår uppfattning verkar det inte ha varit regeringens avsikt 1987 att föreskrifterna skulle få en så pass allmänt hållen utformning som vissa föreskrifter har i dag och inte heller att föreskrifterna skulle kompletteras med den mängd detaljerade allmänna råd som det är i dag där det i princip finns ett råd för varje föreskrift.</P>
<P class="p131 ft14">Preciseringarna av föreskrifternas krav i allmänna råd motverkar tanken med funktionskrav, som är att ge byggherren största möjliga frihet att själv finna metoder och lösningar för att uppfylla kraven i föreskrifterna. I dag kan 290 kommuner göra olika bedömningar i samma fråga. Ett system där byggherren inte på förhand kan utläsa vilka krav som ställs på åtgärderna är inte rättssäkert. Ett system som återkommande medför tolkningsdiskussioner mellan parterna är inte heller effektivt. När kraven i BBR upplevs som oförutsägbara, oflexibla och svårförståeliga påverkar det legitimiteten för plan- och bygglag- stiftningen som helhet.</P>
<P class="p97 ft14">I dag uppstår det diskussioner mellan byggherrar och kommuner inom de flesta tekniska egenskapskrav, mer eller mindre. Diskus- sioner uppstår på grund av att föreskrifter är allmänt hållna och för att allmänna råd är detaljerade och styr lösningar. En annan gemen- sam nämnare till att vissa föreskrifter diskuteras oftare, oavsett avsnitt i BBR, är att de upplevs som onödiga och/eller att uppfyllandet är kopplat till en stor kostnad för byggherren.</P>
<P class="p131 ft14">Trots att allmänna råd juridiskt sett enbart utgör rekommenda- tioner, kan varken kommuner eller aktörer på byggherresidan skilja dem från de bindande föreskrifterna. Vi ser att råden som helhet, det vill säga både rekommendationer om hur någon bör eller kan handla (så kallade <NOBR>bör-råd</NOBR> och <NOBR>kan-råd),</NOBR> i stora delar har blivit normerande.</P>
<P class="p413 ft14">Funktionskrav har stort stöd, men aktörer på byggherresidan accepterar samtidigt att vissa föreskrifter på olika sätt kan begränsa byggherrens möjligheter att välja olika lösningar, i fall samhälls- och skyddsintresset är högt, exempelvis inom bärförmåga, stadga och beständighet. Samtidigt efterfrågas större utrymme att välja egna lös- ningar, framför allt inom bostadsutformning och tillgänglighet. Det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td338"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p34 ft31">Problembild</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft17">finns en större legitimitet för att staten styr vissa områden starkare än andra.</P>
<P class="p339 ft21">Grunderna för dessa slutsatser presenterar vi nedan och de baseras på fakta och slutsatser i kapitel 4 och 5 där inget annat anges.</P>
<P class="p44 ft19"><SPAN class="ft19">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Allmänt hållna föreskrifter medför olika tolkningar</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">Både kommuner och aktörer på byggherresidan har uppmärksam- mat oss på att föreskrifter i BBR dels innehåller vaga ord och for- muleringar, dels saknar definitioner av begrepp. Det leder till att det uppstår diskussioner mellan kommuner och byggherrar om hur föreskrifterna ska tolkas. Byggherrarna upplever att kraven är oför- utsägbara och kommunerna upplever att det skapar merarbete. Det rör exempelvis föreskrifter som innehåller formuleringar som till- fredsställande, tillräckligt och begränsas. Våra studier av BBR visar att 170 av 350 föreskrifter från avsnitt 3 till 9 innehåller vaga ord och formuleringar och/eller saknar definitioner av begrepp, som gör att det kan vara svårt att avgöra om föreskriften är uppfylld. I 120 före- skrifter i BBR används vaga ord och formuleringar, exempelvis för i hur hög grad funktionen i föreskriften ska uppfyllas. Exempel på sådana ord är tillräcklig, tillfredställande och begränsas. I 70 före- skrifter saknas definitioner som är viktiga för förståelsen av kravet. Ibland saknas definitionerna helt och ibland anges de i allmänna råd.</P>
<P class="p15 ft15">Enligt aktörer på byggherresidan tolkas krav olika från kommun till kommun och mellan handläggare inom samma kommun. De menar att det innebär att lösningar inte alltid kan återanvändas inom olika kommuner och att industrialisering av byggprocessen försvåras. Bristande förutsägbarhet avseende möjligheterna att använda sig av en viss lösning kan också minska incitamenten för byggherrar att föreslå nya lösningar som inte anges i allmänna råd, eftersom det tar tid och därmed riskerar att öka kostnaderna.</P>
<P class="p14 ft14">Olika tolkningar av kraven i BBR skapar oförutsägbarhet och osäkerhet och kan hämma innovation och nytänkande. Byggkost- naderna påverkas om det innebär kostnader att anpassa varje enskilt projekt om olika tolkningar görs vid prövningen av bygglov och bedömning vid startbesked. Det kan medföra att upprepning, lärande och skalfördelar motverkas. Därigenom kan produktivitets- och kost- nadsutvecklingen påverkas negativt av ett oförutsägbart byggregel-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Problembild</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft17">verk och motverka innovationsklimat som ger incitament till att utveckla nya produkter och produktionssätt.</P>
<P class="p152 ft19"><SPAN class="ft19">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft111">Många allmänna råd preciserar kraven i föreskrifterna</SPAN></P>
<P class="p559 ft21">Under vårt arbete har det framkommit dels att olika aktörer upp- fattar de allmänna rådens juridiska status olika, dels att stora delar av de allmänna råden har blivit normerande. Det uppstår diskussioner mellan kommuner och byggherrar om de allmänna råden måste tilläm- pas eller inte. Tillämpningen av allmänna råd skiljer sig åt mellan kom- muner. Det gör att byggherren inte alltid kan förutse vad som kommer att krävas för att kommunerna ska godta lösningarna. En konse- kvens är att byggherren i sena skeden kan tvingas att utföra åtgärder som enbart anges i allmänna råd. Det gör att bestämmelserna upplevs som oförutsägbara. I många fall menar både kommuner och bygg- herrar att det i praktiken har blivit svårt att skilja på föreskrifter och allmänna råd.</P>
<P class="p1098 ft18">Oftast väljer byggherrar att utföra åtgärder enligt de allmänna råden, men i de fall byggherren vill utföra åtgärder på annat sätt är det framför allt i frågor om tillgänglighet och bostadsutformning i avsnitt 3 i BBR. Det uppger både kommuner och byggherrar.</P>
<P class="p210 ft18">Enligt kommunerna är det svårt för byggherren att visa att före- skrifterna är uppfyllda om de allmänna råden inte följs. Detta gäller enligt kommunerna generellt för alla avsnitt i BBR, men framför allt för avsnitt 5 om brandskydd och för avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning.</P>
<P class="p69 ft14">Vid våra studier av BBR har vi konstaterat att det finns allmänna råd till i princip varje föreskrift. BBR innehåller 432 föreskrifter och 427 allmänna råd. De allmänna råden preciserar genomgående kra- ven i föreskrifterna på olika sätt. Vanligast är att preciseringarna sker genom rekommendationer om hur byggherren bör handla (så kallade <NOBR>bör-råd).</NOBR> De allmänna råden kan vidare vara detaljerade. Preciser- ingarna i de allmänna råden är många gånger uttryckta i mätbara termer av olika slag, exempelvis meter, area, procent, antal, grader, decibel med mera. Ett exempel är det allmänna rådet i 3:224 där det allmänna rådet bland annat anger att inredningslängden för matlag- ning bör vara minst 1,80 meter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td338"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p34 ft31">Problembild</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">Att det finns allmänna råd till nästan varje föreskrift och att råden därtill som regel anger i detalj hur byggherren bör handla kan för- klara varför byggherrar och kommuner upplever att det finns svårig- heter med att skilja på föreskrifter och allmänna råd. I de fall före- skriften dessutom är allmänt hållen gällande vad som krävs för att funktionen ska uppnås, får uppgifterna i de allmänna råden en kom- pletterande funktion i förhållande till föreskriften. Vi tror att dessa omständigheter är den huvudsakliga orsaken till att de allmänna råden i praktiken har blivit normerande. Andra bidragande orsaker kan vara kompetensbrist hos såväl kommuner som byggherrar och att det saknas certifierade sakkunniga för bland annat bostadsutform- ningsfrågor (se kapitel 7), vilket kan göra det svårt att få igenom lös- ningar som avviker från de som rekommenderas i de allmänna råden.</P>
<P class="p61 ft18">Att de allmänna råden i praktiken i många fall har blivit norme- rande medför att tillämpningen av BBR är oflexibel och att syftet med funktionskrav inte realiseras.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft111">Standarder preciserar kraven i föreskrifterna</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">Boverket hänvisar till standarder i BBR. Standarderna preciserar antingen innehållet i föreskriftens krav, det vill säga vad som ska upp- fyllas, eller anger hur något kan verifieras. Oftast sker hänvisningen i ett allmänt råd. Standarderna blir därmed en del av de allmänna råden. Oklarheterna om de allmänna råden måste tillämpas eller inte gäller därför även standarderna. Liksom de allmänna råden, tolkar kommuner standardernas juridiska status olika. I de fall standarderna preciserar föreskriftens krav kan det bli svårt för byggherren att förutse om kraven måste uppnås till den nivå som anges i standarden eller inte.</P>
<P class="p14 ft14">Liksom i fråga om de allmänna råden kan det, enligt kommu- nerna, vara svårt för byggherren att visa att föreskrifterna inte är uppfyllda om standarder inte följs. Enligt kommuner godtar vissa handläggare/inspektörer inte lösningar som avviker från standarder trots att de enbart är en del av de allmänna råden. Det kan enligt kommunerna vara svårt att göra avsteg från standarder då de är detalje- rade och innehåller mått av olika slag. Att standarderna i praktiken i många fall har blivit normerande medför att tillämpningen av BBR är oflexibel och att syftet med funktionskrav inte realiseras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="p404dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368404x1.jpg/" id="p404img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Problembild</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">Aktörer på byggherresidan har återkommande framhållit stan- darden SS 914221 <SPAN class="ft43">Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått </SPAN>som exempel på en standard som har blivit normerande. Branschen anser att standarden är föråldrad och inte anpassad till dagens behov av små lägenheter och flexibilitet.</P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">8.1.4</SPAN><SPAN class="ft111">Omfattande och svåröverskådligt</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Under våra samtal med olika aktörer har det framförts kritik om att BBR är omfattande och svåröverskådlig. Aktörerna efterfrågar dels en minskad regelmängd, dels ett sammanhållet regelverk där bättre överblick och helhetssyn över alla bestämmelser finns. I vår över- gripande internationella jämförelse har vi också sett att de svenska föreskrifterna om krav på byggnadsverk i BBR och Boverkets kon- struktionsregler (EKS)<SPAN class="ft100">4 </SPAN>är väsentligt fler än motsvarande bestämmel- ser på lägsta regleringsnivå i Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Skottland. För att bedöma om bestämmelserna är ända- målsenliga och har en rimlig omfattning behövs en översyn av behovet av bestämmelser i varje sakfråga. Enligt våra avgränsningar gör vi en sådan översyn och bedömning i fråga om kravet på byggnaders lämp- lighet för sitt ändamål, vilket utgör avsnitt 3:2 i BBR.</P>
<P class="p87 ft14">Omfattningen kan även påverkas av vilken regelteknik som används. Som vi redogjort för i avsnitt 8.1.2 ovan följer ett allmänt råd på varje föreskrift i BBR, vilket bidrar till författningens omfattning. Vidare förekommer det en mängd uppgifter i allmänna råd i BBR som inte utgör råd. Det rör sig om återgivande av lag- och förordningstexter, information av kunskapsspridande och vägledande karaktär, upp- gifter som definierar begrepp i föreskrifterna, upplysningar om att vissa krav i BBR bör tillämpas i vissa situationer och hänvisningar till andra föreskrifter. Ibland utgörs de allmänna råden enbart av sådana övriga uppgifter och i många fall upptar sådana övriga uppgifter hälften av den text som anges i det allmänna rådet. Därutöver förekommer en rad formuleringar som exempelvis att något är viktigt, lämpligt, bör eftersträvas med mera. Sådana formuleringar kan tolkas både som information eller råd. Dessa uppgifter bidrar till att öka omfatt-</P>
<P class="p1099 ft69"><SPAN class="ft106">4</SPAN><SPAN class="ft109">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska kon- struktionsstandarder (eurokoder), EKS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="p405dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368405x1.jpg/" id="p405img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td338"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p34 ft31">Problembild</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft17">ningen av texterna i de allmänna råden och omfattningen av BBR som helhet.</P>
<P class="p21 ft34"><SPAN class="ft34">8.2</SPAN><SPAN class="ft99">Bostadsutbudet begränsas av kravnivån</SPAN></P>
<P class="p62 ft18">Vi har i uppdrag att förenkla och modernisera regelverket och där- med gynna ett ökat byggande. Enligt vårt direktiv är byggreglerna och deras utformning avgörande för att det ska kunna finnas ett diversifierat utbud av bostäder som kan efterfrågas av flera olika mål- grupper och ett bostadsbyggande som passar olika behov och prefe- renser. Det finns enligt direktivet en kritik mot den nuvarande regler- ingen som går ut på att den uppfattas som alltför omfattande och kostnadsdrivande.<SPAN class="ft114">5</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Bostadsbyggandet i Sverige har under många år varit lågt i för- hållande till befolkningstillväxten. Sveriges befolkning ökar kraftigt och störst är befolkningstillväxten i storstadsregionerna. Det fanns ett underskott på cirka 141 000 bostäder 2017 om bostadsbyggandet skulle ha matchat befolkningsutvecklingen. Över 70 procent av befolk- ningen bodde i en kommun där bostadsbyggandet släpade efter befolk- ningsutvecklingen. 240 av landets kommuner bedömde 2018 att det råder underskott på bostäder på marknaden i deras respektive kom- mun. Situationen är särskilt svår för grupper som är nya på bostads- marknaden, till exempel unga, nyanlända och för äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad.</P>
<P class="p180 ft15">Boendesituationen, behov och efterfrågan varierar med ålder, bostadsort och inkomst. För hushåll med låga inkomster innebär det en stor utmaning att få råd med boendet. Kraven på bostäders lämp- lighet för sitt ändamål och kraven vid ombyggnad har betydelse för bostadsförsörjningen och bostadsutbudet.</P>
<P class="p75 ft18">Grunderna för dessa slutsatser presenterar vi nedan och de base- ras på fakta och slutsatser i kapitel 3 och 6.</P>
<P class="p1100 ft110"><SPAN class="ft65">5</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, direktiv 2017:22, s. 1 och 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="p406dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368406x1.jpg/" id="p406img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Problembild</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Byggnaders lämplighet för sitt ändamål</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Samtidigt som de basala krav på utrymmen som staten ställer i plan- och byggförordningen (PBF)<SPAN class="ft100">6 </SPAN>har legitimitet, kritiseras preciser- ingarna i avsnitt 3:2 Bostadsutformning i BBR. Kraven på bostads- utformning styrs i huvudsak utifrån allmänna råd i avsnitt 3:2 i BBR och standarden som råden hänvisar till. Standarden <SPAN class="ft48">Byggnadsutform- ning – Bostäder – Invändiga mått (SS 91 42 21</SPAN>) anger dimensionerande mått och inredningslängder för bostäder. Detaljeringsgraden skapar ett likriktat och oflexibelt bostadsbestånd. Kravnivån hindrar också yteffektiva lösningar. Aktörer på byggherresidan efterfrågar tydligare och färre regler för ökad förutsägbarhet och flexibilitet.</P>
<P class="p1101 ft19">Ett likriktat bostadsbestånd både gällande storlekar och planlösningar</P>
<P class="p393 ft18">Bestämmelserna och de allmänna råden i 3:2 i BBR skapar ett lik- riktat och oflexibelt bostadsbestånd gällande storlekar på bostäder och deras planlösningar.</P>
<P class="p69 ft14">Färre kvadratmetergränser i 3:2 i BBR behövs för att uppnå större flexibilitet i bostadsstorlekar. De olika krav som uppträder vid 35 respektive 55 kvadratmeter begränsar förutsättningar att införliva några extra kvadratmeter i bostaden som skulle komma de boende till godo. Kraven leder även till att ett stort antal lägenheter av en viss storlek produceras, exempelvis tvårumslägenheter på 54 kvadrat- meter. Samtidigt finns behov av trerumslägenheter på ytterligare ett tiotal kvadratmeter och som med nuvarande regelverk blir för dyra för den tänkta målgruppen. Gränserna vid 35 och 55 kvadratmeter gör det svårt att bygga bra bostäder på 37 respektive <NOBR>56–60</NOBR> kvadrat- meter, vilket i realiteten vore möjligt om gränserna minimerades.</P>
<P class="p204 ft18">Detaljeringsgraden i de allmänna råden i avsnitt 3:2 i BBR påver- kar planlösningar och hindrar ett mer diversifierat utbud av bostäder som möter behov av olika boendeformer för olika familjekonstella- tioner. Det behövs en större flexibilitet, så länge en hög grad av till- gänglighet i planlösningen är möjlig.</P>
<P class="p69 ft21">Kategoriboenden riktar sig enbart till en viss grupp av boende, exempelvis studentbostäder. En sådan uppdelning av bostadsbestån-</P>
<P class="p632 ft69"><SPAN class="ft106">6</SPAN><SPAN class="ft109">Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td338"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p34 ft31">Problembild</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">det kan leda till ålderssegregation och hindra ett flexibelt nyttjande av bostadsbeståndet över tid.</P>
<P class="p21 ft19">Brist på kostnadseffektiva bostäder</P>
<P class="p142 ft14">För att skapa ett långsiktigt välfungerande bostadsbestånd som fun- gerar för alla och för att skydda boende i en marknad med bostads- brist behöver staten ange vissa krav för vad som är en lämplig bostad. Kravnivån behöver dock avvägas i förhållande till de kostnader som kraven medför. Det finns ett växande behov av bostäder för hushåll med inkomster som inte räcker till att efterfråga det som i huvudsak produceras i dag. En stor framtida utmaning är att skapa förutsätt- ningar för personer med låga inkomster, till exempel utrikes födda som etablerar sig på bostads- och arbetsmarknaderna, ungdomar på väg ut i vuxenlivet samt en växande andel äldre. Annars kan det inne- bära att staten behöver ta ett större ansvar för finansiering av byggande av dyra bostäder med dagens utformningskrav eller genom stöd till hushåll som saknar betalningsförmåga.</P>
<P class="p1102 ft18">Dagens krav på bostadsutformning och tillgänglighet påverkar produktionskostnaden. Om marknaden ska kunna möta det behov som finns av bra bostäder till rimliga kostnader som hushållen kan efterfråga, behöver bestämmelserna ge uttryck för samhällets minimi- krav.</P>
<P class="p74 ft19">Ett effektivt resursutnyttjande motverkas</P>
<P class="p141 ft18">En bostad behöver inte innehålla alla färdiga lösningar som det i dag rekommenderas direkt vid nybyggnad. Det räcker att bostaden är förberedd för vissa av dem. De allmänna råden om köksinredning och inredning för förvaring kan ifrågasättas utifrån ett resursper- spektiv, då sådan inredning ibland tas bort och ersätts, trots att de kan vara nya. Förutom att själva utrustningen ersätts, behöver som en följd ibland också golv ersättas, eftersom det annars uppstår hål. Krav på inredning för förvaring i form av till exempel garderober möjliggör inte för boende att välja inredning och kan därmed inne- bära ett resursslöseri.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="p408dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368408x1.jpg/" id="p408img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Problembild</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Kraven vid ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Ombyggnadsbestämmelsernas funktion är att möjliggöra så kallade följdkrav. Följdkraven innebär att utformningskraven och de tekniska egenskapskraven som huvudregel ska uppfyllas för hela byggnaden vid ombyggnad, även om enbart en del av byggnadens byggs om.<SPAN class="ft100">7 </SPAN>Det är främst tillgänglighet och energieffektivitet som är tänkt att förbättras i hela byggnaden, då ombyggnationer sker.</P>
<P class="p1081 ft18">Under vårt arbete har det från både kommuner och aktörer på byggherresidan framförts kritik mot ombyggnadsbestämmelserna, dels för att de är oklara, dels för att kraven är orimliga. Följdkraven kan hindra anpassningar i befintligt bestånd för att möjliggöra fler bostäder.</P>
<P class="p359 ft14">En stor andel av bostadsbeståndet, 57 procent, är byggt mellan <NOBR>1950–1980</NOBR> och står inför moderniserings- och renoveringsbehov. Ombyggnationer gav ett bidrag om cirka 3 500 bostäder till bostads- utbudet 2018. Utredningen har visat att en dryg tredjedel av 100 till- frågade bostadsföretag har avstått från att göra ombyggnader på grund av följdkraven som rör tillgänglighet. Hos de allmännyttiga bostads- bolagen var andelen 40 procent. Skälet har i de flesta fall varit ökade kostnader. Avsevärt färre (13 procent) har låtit bli att göra ombyggna- der på grund av följdkraven som rör energi. För allmännyttiga bostads- bolag var andelen knappt 20 procent.</P>
<P class="p69 ft14">Eftersom ombyggnadskraven hindrar anpassningar av befintligt byggnadsbestånd, hindrar de även åtgärder för att främja bostadsför- sörjningen. För en väl fungerande bostadsförsörjning är det av vikt att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas effektivt. Det är också viktigt att bestämmelserna är enkla och förutsägbara för fastighets- ägare och byggherrar och inte hindrar ombyggnadsåtgärder.</P>
<P class="p1103 ft44"><SPAN class="ft34">8.3</SPAN><SPAN class="ft57">Kontrollprocessens aktörer och verktyg hindrar inte byggfel tillräckligt</SPAN></P>
<P class="p103 ft21">Vi har i uppdrag att inom ramen för befintlig ansvarsfördelning mellan byggherre och kommun se över att kontrollen av byggandet är ändamålsenligt utformad. Bakgrunden till denna del av uppdraget är att bestämmelserna har varit i kraft i några år och att bland annat</P>
<P class="p738 ft69"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft109">8 kap. 2 § första stycket andra punkten och 5 § andra stycket PBL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="p409dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368409x1.jpg/" id="p409img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td338"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p34 ft31">Problembild</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft18">Boverket har konstaterat att det finns brister i många kontrollplaner. Även riksdagens tillkännagivande (se avsnitt 8.1 ovan) om att det behövs en översyn av PBL lyfts fram som motiv till en närmare över- syn av dessa bestämmelser. I vårt direktiv beskrivs vidare intresset av att minimera antalet byggfel samt att inte äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande.<SPAN class="ft114">8</SPAN></P>
<P class="p90 ft14">Enligt vår bedömning hindrar inte de aktörer och verktyg som finns i kontrollen av byggandet byggfel i tillräcklig utsträckning och kontrollen kan därför inte anses fungera på ett ändamålsenligt sätt. Dagens system säkerställer inte att de krav som ställs i PBL och till- hörande föreskrifter uppfylls. En konsekvens är att byggfel av olika slag inte förhindras i tillräcklig omfattning, vilket kan leda till allvar- liga personskador och stora ekonomiska effekter. Boverket har kon- staterat att förekomsten av byggfel medför fastighetsekonomiska kostnader som kan uppgå till <NOBR>83–111</NOBR> miljarder kronor per år, med- räknat indirekta följdeffekter. Bristerna i kontrollen av byggandet beror enligt oss inte på processen som sådan, utan till stor del på att vissa aktörer och verktyg inte fungerar ändamålsenligt.</P>
<P class="p91 ft14">Systemen med kontrollansvariga och certifierade sakkunniga har flera brister, bland annat att de är i beroendeställning till byggherren som är uppdragsgivare. Bestämmelserna om kontrollansvariga genere- rar samtidigt inte någon klargjord nytta. Kontrollplaner är centrala instrument för byggherrens egenkontroll, men dagens reglering av kontrollplaner är inte tillräckligt utförlig. Detsamma gäller regleringen av byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. Det medför att byggnads- nämndens arbetsplatsbesök varierar i kvalitet och inte alltid upplevs som meningsfulla. De sammanlagda konsekvenserna av dessa pro- blem leder till att byggfel inte förhindras i tillräcklig omfattning.</P>
<P class="p136 ft18">Grunderna för dessa slutsatser presenterar vi nedan och de baseras på fakta och slutsatser i kapitel 7.</P>
<P class="p1104 ft110"><SPAN class="ft65">8</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.<SPAN class="ft69">, direktiv 2017:22, s. 9 och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">12–13.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Problembild</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Systemet med certifierade sakkunniga har flera brister</SPAN></P>
<P class="p103 ft21">Certifierade sakkunniga är de formella aktörer i kontrollprocessen som i dag finns för att komplettera byggherrens egenkontroll. För flera relevanta tekniska egenskapskrav saknas emellertid möjlighet till certifiering. Framför allt pekar kommuner på behov av utlåtan- den inom bärförmåga och skydd mot buller. Inom de tekniska egen- skapskrav som har certifierade sakkunniga så äventyras kontroll- insatserna av de certifierade sakkunnigas beroendeförhållande till bygg- herren som uppdragsgivare, inkonsekventa bedömningar, uteblivna anmälningar med klagomål på misskötsamma certifierade sakkun- niga samt avsaknad av uppsökande verksamhet för att identifiera misskötsamma certifierade sakkunniga från certifieringsorganen. Då tillgången till certifierade sakkunniga styrs av kommersiella förut- sättningar kan byggherrar i vissa delar av landet också ha svårt att få tag på certifierade sakkunniga. Flera av de problem vi har identifierat har påtalats av framför allt kommuner och även Boverket har behand- lat problemen i flera rapporter.</P>
<P class="p1105 ft14">Dessa problem medför risk för att samma lösning riskerar att bedömas olika av olika certifierade sakkunniga och att kontroll av tekniska egenskapskrav med, respektive utan, täckning av certifie- rade sakkunniga ges olika förutsättningar för kontroll. Vidare finns risk att certifierade sakkunniga ser till sina uppdragsgivares bästa på bekostnad av efterlevnad av bestämmelser och att misskötsamma certifierade sakkunniga kan fortsätta verka. Det medför risk för att certifierade sakkunnigas medverkan inte bidrar till att upptäcka och avhjälpa byggfel i den grad som samhället utgår från.</P>
<P class="p204 ft18">Sammantaget finner vi att dagens system med certifierade sak- kunniga inte utgör det komplement till byggherrens egenkontroll som var avsikten. Systemet med certifierade sakkunniga medför inte, enligt vår bedömning, att byggherrens kontroll förbättras i sådan utsträckning att byggfel hindras.</P>
<P class="p1106 ft19"><SPAN class="ft19">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Nyttan med kontrollansvariga väger inte upp kostnaderna</SPAN></P>
<P class="p384 ft21">Kontrollansvarig är en formell aktör i kontrollprocessen som ska med- verka till att byggherrens projekt uppfyller kraven i bygglagstiftningen, genom att bland annat bistå med förslag till kontrollplan, se till att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td338"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p34 ft31">Problembild</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">kontrollplanen följs, vara med vid tekniskt samråd samt skriva ett utlåtande som beslutsunderlag inför byggnadsnämndens slutbesked. Kravet på byggherren att anlita en kontrollansvarig medför en kost- nad, men generar inte uppenbar nytta eller förhindrar inte byggfel i nämnvärd utsträckning. Det beror på kontrollansvarigas beroende- ställning till byggherren som uppdragsgivare, bristen på incitament att agera mot misskötsamma kontrollansvariga, tillämparnas upplevda osäkerhet om kontrollansvarigas ansvarsområde och kontrollansva- rigas varierande kunskapsnivå. De problem vi har sett har påtalats av så gott som alla typer av branschföreträdare som vi har haft kontakt med.</P>
<P class="p1107 ft14">Problemen medför en risk för att kontrollansvariga ser till sina uppdragsgivares bästa på bekostnad av efterlevnad av bestämmelser. Systemet med kontrollansvariga fungerar inte tillfredställande och bidrar inte till att förhindra byggfel i nämnvärd utsträckning.</P>
<P class="p180 ft14">Sammantaget ser vi inte att kostnaden det innebär för byggherren att anlita en kontrollansvarig vägs upp av den eventuella nytta de till- för för byggherren, kommunen eller samhället.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Arbetsplatsbesök upplevs inte som meningsfulla</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">I förarbetena framhålls att arbetsplatsbesök kan komma att vara den enskilda åtgärd som på sikt har störst betydelse för systemets tro- värdighet och effekt. Vi har emellertid konstaterat att arbetsplats- besöken inte har uppnått de höga förhoppningar som sattes, vilket har framgått av såväl kommuner som aktörer på byggherresidan. Olika tillämpare beskriver att det finns en osäkerhet om vad som är syftet med ett arbetsplatsbesök och de upplevs inte alltid som menings- fulla. I dagsläget bidrar därför inte arbetsplatsbesöken till att förhindra byggfel.</P>
<P class="p14 ft21">Vi menar att den huvudsakliga anledningen till att förhoppningarna inte har infriats är att det inte är tillräckligt preciserats i PBL vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök.</P>
<P class="p44 ft19"><SPAN class="ft19">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft111">Oklarhet om hur en kontrollplan ska utformas</SPAN></P>
<P class="p109 ft21">Vid införandet av PBL var det uppenbart att kontrollplanen inte hade fungerat som instrument för att åstadkomma en förtroende- ingivande kontroll. De ändringar som gjordes av bestämmelserna för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Problembild</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">kontrollplaner var emellertid inte tänkta att på egen hand åtgärda problemet, utan de skulle kompletteras av verkställighetsföreskrifter. I propositionen angavs att det genom verkställighetsföreskrifter skulle säkerställas att kontrollplaner utformas på ett sätt som ger förut- sättningar för uppfyllande av de väsentliga egenskapskraven. Exem- pelvis var det tänkt att krav skulle ställas på att vissa kontroller finns med i kontrollplanen. Att verkställighetsföreskrifter ännu inte har meddelats hindrar potentialen i systemet med kontrollplaner. I dag är det oklart för tillämpare vilka kontrollpunkter samt typ av infor- mation som ska framgå i en kontrollplan. Det finns också en osäker- het om det krävs att det i en kontrollplan ska anges hur kontrollerna ska genomföras, när i processen en kontroll får ha eller ska ha utförts tidigast respektive senast samt hur anpassning i det enskilda fallet ska göras. De problem vi har identifierat har påtalats av byggherrar, konsulter, försäkringsbransch och kontrollansvariga. Även Boverket och andra myndigheter har konstaterat dessa problem i rapporter.</P>
<P class="p204 ft18">Oklarheterna riskerar att leda till att bristfälliga kontrollplaner fastställs. Det riskerar medföra att viktiga kontroller inte blir av och att byggfel då inte upptäcks och avhjälps inför slutbesked.</P>
<P class="p138 ft34"><SPAN class="ft34">8.4</SPAN><SPAN class="ft99">Motiverat med åtgärder</SPAN></P>
<P class="p68 ft18">Mot bakgrund av att staten har ett starkt intresse av en god bostads- försörjning samt att BBR och kontrollen av byggandet fungerar väl, anser vi att det är motiverat med åtgärder för att möjliggöra ett enklare byggande med mer förutsägbarhet och flexibilitet, ett ökat och mer diversifierat utbud av bostäder samt att kontrollen av byggandet för- tydligas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="p413dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368413x1.jpg/" id="p413img1">
</DIV>
<P class="p3 ft13">9 Förslag</P>
<P class="p60 ft18">Detta kapitel innehåller våra förslag. Först redogör vi för mål och ut- gångspunkter för samtliga förslag. Sedan följer förslagen och avvägan- dena bakom dem. Avslutningsvis i kapitlet redogör vi för förslagens genomförande och ikraftträdande.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft34">9.1</SPAN><SPAN class="ft99">Mål och utgångspunkter för våra förslag</SPAN></P>
<P class="p160 ft18">Det övergripande målet för samtliga våra förslag är modernare bygg- regler och att både regelverket och dess tillämpning ska vara förutsäg- bart, flexibilitet och förenklat.</P>
<P class="p14 ft21">De mer precisa målen för våra förslag om principer för reformer- ing av Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft105">1 </SPAN>och inrättande av en Byggkravs- nämnd i avsnitt 9.2 respektive 9.4 är att tillämpningen av BBR ska bli mer förutsägbar och samtidigt flexibel så det finns utrymme för nya lösningar. Den ökade förutsägarbeten ligger i att vi föreslår att före- skrifterna i BBR ska preciseras och att Byggkravsnämnden, på bygg- herrars initiativ, ska lämna förhandsavgöranden om vilka lösningar som kan antas komma att uppfylla samhällskraven. Båda dessa för- slag främjar en enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Bestämmel- serna om krav på byggnadsverk är nationella och ska gälla lika i hela landet. Merparten av dessa bestämmelser förutsätter ingen lokal hänsyn, utan tanken är att samma krav ska gälla i hela landet. För- slagen ger i sin tur nya förutsättningar för kontrollprocessen och därmed för de förslag som vi lämnar gällande kontrollen av byggandet i avsnitt 9.7.</P>
<P class="p1108 ft17">I de förslag om lämplighet för sitt ändamål vid nybyggnation som</P>
<P class="p1109 ft15"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft205">presenterar i avsnitt 9.3 tillämpar vi de principer som ges i refor- meringen av BBR i 9.2. För såväl principerna i stort som för lämp-</SPAN></P>
<P class="p923 ft69"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft68">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
<P class="p1110 ft25">411</P>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">lighetskraven finns också en målsättning om att reglerna ska bli mindre omfattande och mer överskådliga och därigenom förenklade. Målen för förslagen om kravnivån när det gäller lämplighet för sitt ändamål vid nybyggnation samt ombyggnad i avsnitt 9.2 och 9.6 är ett ökat och mer diversifierat utbud av bostäder samt en ökad kostnads- och resurseffektivitet.</P>
<P class="p69 ft21">Målen för förslagen om kontrollen av byggandet i avsnitt 9.7 är att renodla processen och inblandade aktörer så att förutsägbarheten ökar, tillämpningen förenklas och byggfelen minimeras.</P>
<P class="p145 ft34"><SPAN class="ft34">9.2</SPAN><SPAN class="ft99">Principer för reformering av BBR</SPAN></P>
<P class="p165 ft18">Vi föreslår en reformering av BBR för ökad förutsägbarhet, flexibilitet och överskådlighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="p415dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368415x1.jpg/" id="p415img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Förslag för ökad förutsägbarhet och flexibilitet</SPAN></P>
<P class="p1111 ft17"><SPAN class="ft19">Bedömning: </SPAN>Det finns behov både av ökad förutsägbarhet och flexibilitet i Boverkets byggregler (BBR).</P>
<P class="p1112 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>Ökad förutsägbarhet och flexibilitet i BBR bör åstad- kommas genom att Boverket:</P>
<P class="p1113 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">så långt det är möjligt även i fortsättningen formulerar före- skrifterna som funktionskrav,</SPAN></P>
<P class="p1114 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">i största möjliga mån preciserar vaga ord och formuleringar som förekommer i föreskrifter som har betydelse för före- skriftens tillämpningsområde eller krav,</SPAN></P>
<P class="p1113 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">definierar begrepp i föreskrifterna som har betydelse för före- skriftens tillämpningsområde eller krav,</SPAN></P>
<P class="p1115 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">föreskriver vilka verifieringsmetoder som ska användas för att verifiera att kraven är uppfylla, i de fall Boverket ser behov av statlig styrning i detta avseende,</SPAN></P>
<P class="p1116 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">i största möjliga mån minskar användningen av allmänna råd,</SPAN></P>
<P class="p1117 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">tar bort hänvisningar till standarder i föreskrifter och allmänna råd, förutom avseende standarder som har utarbetats enligt nya metoden som till exempel hissar och linbaneanläggningar, och</SPAN></P>
<P class="p1113 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">tar bort hänvisningar till myndigheters och organisationers skrifter i allmänna råd.</SPAN></P>
<P class="p1112 ft17">Förslaget för regelreformering bör genomföras genom ett reger- ingsuppdrag till Boverket.</P>
<P class="p826 ft19">Juridiska utgångspunkter</P>
<P class="p142 ft21">Reglers funktion är att styra handlandet så att eftersträvade mål uppnås. Myndigheters regler omfattar föreskrifter och allmänna råd. Före- skrifter är ett av flera styrmedel för att nå bestämda mål. Om målet nås eller inte, beror på den samlade effekten av en rad faktorer. När det gäller föreskrifterna beror det bland annat på hur dessa utformas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="p416dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368416x1.jpg/" id="p416img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft21">och vilken genomslagskraft de får. Myndighetsföreskrifter ska åstad- komma rättssäkerhet, förutsägbarhet och en enhetlig rättstillämpning. Enligt Regeringskansliets riktlinjer för myndigheters föreskrifter ska omfattningen av föreskrifterna och de allmänna råden hållas nere. Syftet med regelreformering i sak är att åstadkomma mer ändamåls- enliga regler och en smidigare regeltillämpning. Enligt riktlinjerna för myndigheters föreskrifter kan många och detaljrika föreskrifter bli svåra att tillämpa. Det finns också risk att de i onödan fördyrar verksamheten hos staten, kommunerna, företagen och de enskilda. Färre och enklare regler är därför enligt riktlinjerna ofta en förutsätt- ning för att regelsystemet ska fungera på det sätt som var tänkt. Reglerna ska vara enkla, klara och lätta att överblicka samt ska konti- nuerligt utvärderas.<SPAN class="ft105">2</SPAN></P>
<P class="p1012 ft21">Föreskrifter är bestämmelser som är bindande för myndigheter och enskilda.<SPAN class="ft105">3 </SPAN>Allmänna råd är generella rekommendationer om till- lämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.<SPAN class="ft105">4 </SPAN>Regeringen har gett närmare besked om hur det är tänkt att allmänna råd ska användas, nämligen dels för att främja en enhetlig rättstillämpning genom att förorda ett visst hand- lingssätt, dels för att ange hur någon lämpligen kan handla i vissa hänseenden genom angivande av exempel utan att utesluta andra handlingssätt.<SPAN class="ft105">5 </SPAN>Allmänna råd är därmed inte bindande. I de fall Boverket i föreskrift hänvisar till en standard, i sin helhet eller i delar, blir standarden eller delarna av den en del av föreskriften och därmed bindande. I de fall Boverket i allmänt råd hänvisar till en standard, i sin helhet eller i delar, blir standarden eller delarna av den en del av rådet och därmed en rekommendation.</P>
<P class="p766 ft21">Standardisering är i grunden marknadsdriven, det vill säga stan- darder utarbetas och används av marknadens aktörer för att hitta lös- ningar i olika frågor.<SPAN class="ft105">6 </SPAN>Standardiseringen har även fått en roll i Euro- peiska unionens (EU) arbete att underlätta handel inom EU:s inre</P>
<P class="p360 ft102"><SPAN class="ft106">2</SPAN><SPAN class="ft107">Statsrådsberedningen (1998), </SPAN>Myndigheternas föreskrifter – handbok i författningsskrivning<SPAN class="ft103">, Ds 1998:43, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">17–19.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft106">3</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1973:90, </SPAN>Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riks- dagsordning m.m.<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">201–204.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft106">4</SPAN><SPAN class="ft108">1 § författningssamlingsförordningen (1976:725).</SPAN></P>
<P class="p362 ft102"><SPAN class="ft106">5</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 1983/84:119, </SPAN>om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd<SPAN class="ft103">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">24–25.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft106">6</SPAN><SPAN class="ft109">SIS, www.sis.se/standarder/vadrenstandard/, besökt </SPAN><NOBR>2019-03-23.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="p417dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368417x1.jpg/" id="p417img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">marknad. Enligt EU:s standardiseringsförordning<SPAN class="ft100">7 </SPAN>är en standard en teknisk specifikation som antagits av en erkänd standardiserings- organisation för upprepad eller fortlöpande tillämpning.<SPAN class="ft100">8</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">EU:s direktiv om hissar<SPAN class="ft100">9 </SPAN>och förordning om linbaneanläggningar<SPAN class="ft100">10 </SPAN>har utarbetats enligt den så kallade nya metoden. Metoden innebär att väsentliga säkerhetskrav som produkterna måste uppfylla fast- ställs i rättsakterna, medan de tekniska detaljerna återfinns i euro- peiska standarder som det hänvisas till i EU:s officiella tidning. Stan- darderna som tas fram utifrån den nya metoden är frivilliga att följa för tillverkaren, men en produkt som uppfyller en sådan standard antas uppfylla kraven i <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Tillverkare som väljer att inte följa en standard måste på annat sätt visa hur kraven har uppfyllts.<SPAN class="ft100">11</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">EU:s byggproduktförordning<SPAN class="ft100">12 </SPAN>reglerar hur information om bygg- produkter ska lämnas. Enligt artikel 3 i förordningen utgör standarder grunden för tillverkaren att upprätta en prestandadeklaration med uppgifter om byggproduktens väsentliga egenskaper. Byggprodukt- förordningen avviker från den nya metoden i vissa avseenden, bland annat genom att den inte reglerar krav på byggprodukterna som sådana och att användningen av standarder som tagits fram utifrån förord- ningen är obligatorisk.<SPAN class="ft100">13</SPAN></P>
<P class="p180 ft21">Enligt punkt 2.2 i avtalet om tekniska handelshinder<SPAN class="ft105">14 </SPAN>ska Sverige i egenskap av part se till att tekniska föreskrifter inte skapar onödiga hinder för internationell handel. Tekniska föreskrifter ska därför inte vara mer handelsbegränsande än nödvändigt för att uppfylla ett</P>
<P class="p1118 ft103"><SPAN class="ft65">7</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (standardiseringsförordningen).</SPAN></P>
<P class="p9 ft67"><SPAN class="ft65">8</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 2.1 i standardiseringsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p63 ft103"><SPAN class="ft65">9</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmo- nisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (omarbetning). Proposition 2015/16:59, </SPAN><SPAN class="ft102">Genomförande av hissdirektivet</SPAN>.</P>
<P class="p356 ft103"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft101">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbane- anläggningar.</SPAN></P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft122">Rådets resolution 85/C 136/01 av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmoni- sering och standarder. Europeiska kommissionen COM (2016) 445 av den 7 juli 2016, s. 3. Proposition 2012/13:93, </SPAN><SPAN class="ft136">Anpassning av svensk rätt till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft136">EU-förordning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> om byggprodukter</SPAN>, s. <NOBR>12–13.</NOBR> Regeringens skrivelse 2007/08:140, <SPAN class="ft136">Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld</SPAN>, s. 8. Inremarknadsutredningen, SOU 2009:71 <SPAN class="ft136">EU, Sverige och den inre marknaden – En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet</SPAN>, s. 410. Artikel 3.2 i Europaparla- mentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter. Europeiska kommissionen, <NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en">https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-</A></NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en"> </A><NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en">legislative-framework_en,</A></NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en"> </A>besökt <NOBR>2019-06-27.</NOBR></P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft122">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast- ställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter (byggproduktförordningen).</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 1 och 8 i byggproduktförordningen. Europeiska kommissionen, COM(2016) 445 av den</SPAN></P>
<P class="p3 ft103"><SPAN class="ft121">7</SPAN><SPAN class="ft101">juli 2016, s. 6.</SPAN></P>
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft68">Agreement on technical barriers to trade, Världshandelsorganisationen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="p418dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368418x1.jpg/" id="p418img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">legitimt mål. Sådana legitima mål är bland annat nationella säkerhets- krav, förebyggande av vilseledande metoder, skydd av människors hälsa eller säkerhet, djur- eller växtliv eller hälsa eller miljön. Enligt punkterna 2.4 och 2.8 i avtalet ska Sverige, om det är effektivt och lämpligt, använda internationella standarder som grund för tekniska föreskrifter. Vidare ska kraven på produkter, när det är möjligt, utgå från prestanda i stället för design.</P>
<P class="p69 ft15">Enligt 3 § i förordningen (1994:2029) om tekniska regler ska en myndighet som utarbetar en teknisk regel se till att regeln utformas så att den inte hindrar handeln med andra länder mer än vad som behövs för att tillgodose syftet med regeln och säkerställa att sådana varor som uppfyller likvärdiga krav enligt regler som gäller i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller i Turkiet när det gäller industriellt utformade produkter, inte hindras tillträde till den svenska marknaden. Enligt 4 § samma för- ordning ska en myndighet som avser att ändra, upphäva eller utarbeta en ny en teknisk regel undersöka om det finns en internationell eller europeisk standard på området samt utreda möjligheten att anpassa regeln till den. Detsamma gäller även förslag till sådana standarder. Myndigheten bör i så fall utforma regeln så att den är förenlig med standarden.</P>
<P class="p85 ft19">Begränsa tolkningsutrymmet i vissa föreskrifter</P>
<P class="p103 ft14">Vi har identifierat att knappt femtio procent av de studerade före- skrifterna i avsnitt 3 till 9 i BBR innehåller vaga ord och formuler- ingar och/eller saknar definitioner av begrepp, som gör att det kan vara svårt att avgöra om föreskriften är uppfylld.<SPAN class="ft100">15 </SPAN>I 120 föreskrifter i BBR används vaga ord och formuleringar som ger ett stort tolk- ningsutrymme. Exempel på sådana ord är tillräckligt (bland annat om manöverutrymme eller höga), begränsas (exempelvis om risk), tillfredställande och dämpas. Därutöver saknas definitioner som är viktiga för förståelsen av kravet i 70 föreskrifter. Ofta återfinns såväl preciseringar som definitioner i allmänna råd och standarder. Följ-</P>
<P class="p672 ft147"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft206">Vi har valt att inte redogöra för de 82 föreskrifter om ändring, eftersom vissa avsteg från de kraven får göras enligt 8 kap. 7 § första stycket PBL och därför görs alltid en avvägning vid tillämpningen av dessa krav. Avsnitt 1 och 2 berörs enbart när de relaterar till föreskrifter i andra avsnitt som behandlar, det vill säga Föreskrifter och allmänna råd i </SPAN><SPAN class="ft157">1:4, 1:6 </SPAN>och <SPAN class="ft157">2:1 </SPAN>i BBR. Underlaget utgörs därmed av 350 föreskrifter, varav 170 innehåller vaga ord och formuleringar och/eller saknar definitioner av begrepp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft14">den har blivit tolkningsdiskussioner mellan kommuner och bygg- herrar och bidrar till att allmänna råd får en normerande roll i tillämp- ningen. Det skapar oförutsägbarhet om vad som krävs av byggherren för att kravet ska anses vara uppnått och merarbete för kommunerna. Vi ser därför att det finns ett behov av att begränsa tolkningsutrym- met för att skapa ökad förutsägbarhet och effektivitet.</P>
<P class="p90 ft14">Genomgående har vi fått synpunkter om att föreskrifterna så långt det är möjligt bör formuleras som funktionskrav för att möjliggöra för byggherren att välja olika lösningar och hitta kostnadseffekti- vitet. Både kommuner och aktörer på byggherresidan efterfrågar pre- ciseringar i föreskrifterna, genom ökad användning av mätbara termer. Flera av aktörer har föreslagit att vissa uppgifter flyttas från allmänna råd till föreskrifterna.</P>
<P class="p91 ft14">Vi föreslår att föreskrifterna så långt det är möjligt ska formuleras som funktionskrav för att skapa utrymme för flexibilitet och möjlig- göra olika lösningar. Samtidigt vill vi skapa ökad förutsägbarhet, genom att begränsa tolkningsutrymmet avseende vad kravet innebär och vad som krävs för att föreskriften ska anses uppfylld. Precisa och förutsägbara föreskrifter möjliggör en resurseffektiv och rättssäker tillämpning av BBR. Vi föreslår därför att Boverket i största möjliga mån ska precisera vaga ord och formuleringar i föreskrifterna samt definiera begrepp i föreskrifterna som har betydelse för föreskriftens tillämpningsområde eller krav. En viktig utgångspunkt i Boverkets arbete bör vara de 170 föreskrifter där vi har identifierat sådana vaga formuleringar och som vi redogör för i avsnitt 5.1.5. Det kan inne- bära att vissa uppgifter i allmänna råd omarbetas till preciseringar i föreskrift. Preciseringar av föreskrifter kan ske genom att Boverket i ökad utsträckning anger nivåer på kraven, så att byggherren kan veta när kravet är uppfyllt. Det kan exempelvis handla om att ersätta ord som tillräckligt eller begränsas med en tydlig kravnivå eller att införa mått som kan uppnås på olika sätt. I detta arbete bör Boverket undvika de uppgifter i allmänna råd som har visat sig begränsa olika möjliga lösningar. I de fall en styrning i detalj inte är avsedd kan givetvis föreskrifterna kvarstå i sin allmänt hållna formulering, utan preciser- ingar. Preciserade föreskrifter kommer minska behovet av allmänna råd.</P>
<P class="p137 ft21">Vi bedömer att dessa åtgärder förebygger olika tolkningar mellan kommuner och byggherrar samt att olika kommuner tolkar bestäm- melserna på olika sätt, vilket bidrar till en mer enhetlig tillämpning bland kommuner. Vi bedömer också att förslaget förebygger situa-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="p420dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368420x1.jpg/" id="p420img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">tioner där byggherren tvingas utföra kompletterande åtgärder, som i dag enbart framgår av allmänna råd, i sena skeden.</P>
<P class="p117 ft15">I fall Boverket i sin översyn kommer fram till att det finns behov av att precisera föreskrifterna så långt att de inte längre kan anses vara funktionskrav, utan i stället föreskriver en specifik lösning kan</P>
<P class="p487 ft18"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft207">konstatera att det finns stöd för det från tillämpare på såväl kommun som byggherresidan om det finns starka skäl för det. Vi har uppfattat att aktörerna föredrar en sådan tydlighet i vissa fall. Det kan enligt vår mening sannolikt vara befogat i fall där innovations- graden är låg och samhälls- och skyddsintresset är högt, exempelvis gällande säkerhet för barn.</SPAN></P>
<P class="p85 ft20">Verifieringsmetoder</P>
<P class="p559 ft14">Vissa aktörer menar att användningen av allmänna råd om analytisk och förenklad dimensionering kopplade till avsnitt 5 om brandskydd i BBR fungerar väl och att motsvarande verifieringsmetoder kan utvecklas för fler avsnitt. Förutom för brand har Boverket även reglerat sådana verifieringsmetoder i föreskrifter och allmänna råd i Boverkets konstruktionsregler (EKS)<SPAN class="ft100">16 </SPAN>och i ett avseende i avsnitt 9 om energi i BBR. Därutöver anger Boverket verifieringsmetoder i övriga av- snitt, ibland direkt i allmänt råd, ibland genom en hänvisning till standard. Aktuell forskning visar behov av en detaljering av funktions- krav, i form av kvantitativ prestanda eller risk och kriterier för veri- fiering samt att hänsyn behöver tas till relationen mellan kravnivåer och verifieringsmetoder.</P>
<P class="p87 ft14">I och med att fler föreskrifter i BBR uttrycks i en tydlig kravnivå, utan att ange en specifik lösning i allmänt råd, kommer byggherrar behöva genomföra olika former av mätningar, beräkningar, provningar och så vidare för att visa att kravet är uppfyllt. I de fall Boverket ser behov av statlig styrning i detta avseende, bör myndigheten ange verifieringsmetod i föreskrift. Det kan vara krav där staten ser behov av att säkerställa en enhetlig eller viss relevant verifieringsmetod.</P>
<P class="p1119 ft69"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft109">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska kon- struktionsstandarder (eurokoder), EKS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Minskad användning av allmänna råd</P>
<P class="p109 ft14">I vårt direktiv har regeringen angett att det i vissa fall finns svårig- heter för byggherren att visa att funktionskraven i BBR är uppfyllda om inte de allmänna råden följs. Av den anledningen har de allmänna råden kommit att få en betydande och i praktiken normgivande roll. Det innebär enligt regeringen att det utrymme för innovation och utveckling som funktionskraven förväntas ge inskränks.</P>
<P class="p14 ft15">Vår utredning bekräftar den bild som regeringen har beskrivit i direktivet. Trots att allmänna råd juridiskt sett enbart är rekommen- dationer utan bindande verkan, har stora delar av dem i BBR i prak- tiken blivit normerande. Både kommuner och byggherrar uppger att de har svårt att skilja på föreskrifter och allmänna råd och att det är svårt för byggherrar att visa att lösningar som avviker från de all- männa råden uppfyller föreskriften, särskilt då råden är detaljerade och anger preciseringar i mätbara termer.</P>
<P class="p15 ft21">Vi kan konstatera att det finns allmänna råd till i princip varje föreskrift i BBR. De allmänna råden preciserar genomgående kraven i föreskrifterna på olika sätt. Vanligast är att preciseringarna sker genom rekommendationer om hur byggherren bör handla (så kallade <NOBR>bör-råd).</NOBR> De allmänna råden kan vidare vara detaljerade. Preciser- ingarna i de allmänna råden är många gånger uttryckta i mätbara termer av olika slag, exempelvis meter, area, procent, antal, grader, decibel med mera. De allmänna råden får en kompletterande funk- tion i förhållande till föreskriften i de fall den är allmänt formulerad. Denna kombination av allmänt hållna föreskrifter och detaljerade allmänna råd har bidragit till att de allmänna råden i praktiken har blivit normerande.</P>
<P class="p1120 ft14">Såväl kommuner som aktörer på byggherresidan efterfrågar tyd- liggörande av den juridiska skillnaden mellan föreskrifter och råd. Som vi har angett ovan anser ett flertal aktörer att vissa uppgifter i de allmänna råden kan flyttas till föreskrift. En del aktörer menar att de allmänna råden kan avskaffas, men inte i de avseenden råden ger exempel på lösningar som kan användas (så kallade <NOBR>kan-råd).</NOBR></P>
<P class="p14 ft21">Vi föreslår att Boverket i största möjliga mån ska minska använd- ningen av allmänna råd för att realisera den flexibilitet som funktions- kraven syftar till. Byggherrarna kommer även få ökade möjligheter att utveckla och välja olika kostnadseffektiva lösningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Efterfrågan på att Boverket ger exempel på lösningar</P>
<P class="p103 ft14">En av regeringens tänkta funktioner med allmänna råd är att genom exempel ange hur någon lämpligen kan handla utan att utesluta andra handlingssätt (så kallade <NOBR>kan-råd).</NOBR> Vi ser att finns en efterfrågan på sådana exempel från såväl kommuner som aktörer på byggherre- sidan. Sådana exempel erbjuder en enkel och snabb väg att uppfylla föreskrifterna för den byggherre som inte själv vill eller kan utveckla lösningar och som vill säkerställa att de lösningar som väljs godtas oavsett kommun. Vi bedömer dock att det inte är lämpligt att Boverket anger sådana exempel i allmänna råd eftersom de sannolikt skulle bli normerande på det sätt som vi ser att de har blivit i dag. Vidare kan</P>
<P class="p71 ft15"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft205">konstatera att det inte är statens uppgift att utveckla lösningar, utan Boverkets resurser ska läggas på att utveckla ändamålsenliga och effektiva föreskrifter. Med de åtgärder vi föreslår i form av tyd- ligare föreskrifter bör behovet av exempel på lösningar minska. Mot bakgrund av detta anser vi att det är viktigare att möjliggöra funk- tionskravens flexibilitet än att ge byggherrar råd om lösningar som kan användas. Behovet av exempel på lösningar kommer även till- godoses genom vårt förslag om införande av Byggkravsnämnden, se avsnitt 9.4 nedan.</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Ta bort hänvisningar till standarder</P>
<P class="p384 ft15">Reglerna om krav på byggnader och byggprodukter bestäms nationellt. I Sverige finns kraven på byggnader och byggprodukter i 8 kap. PBL. Som vi har redogjort för i avsnitt 5.3 innebär Världshandelsorganisa- tionens avtal om tekniska handelshinder och förordningen om tek- niska regler att Sverige inte ska införa regler som strider mot stan- darder och därmed förhindrar den fria rörligheten för varor. Detta innebär inte att Boverket måste hänvisa till standarder i regelverket. Boverket har valt att anpassa reglerna till standarder genom att hän- visa till standarder i BBR samt för att underlätta för tillämparna. Oftast sker hänvisningen till standarder i ett allmänt råd. Standar- derna blir därmed en del av de allmänna råden. Standarderna inne- håller dels verifieringsmetoder, dels uppgifter som preciserar kraven i föreskrifterna.</P>
<P class="p87 ft37">Vår utredning har visat att detta tillvägagångssätt har medfört problem. Dels uppstår tolkningsproblem, dels har vissa standarder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">blivit normerande. Det skapar också diskussioner mellan byggherrar och kommuner om standardernas rättsliga status, det vill säga om de ska tillämpas eller inte. I de fall standarderna har blivit normerande kan de i praktiken innebära detaljerade krav som minskar handlings- utrymmet för byggherren. De nuvarande hänvisningarna till standarder i BBR påverkar regelsystemets rättssäkerhet och förutsägbarhet på ett negativt sätt. Det finns därför ett behov av att minska hänvis- ningar till standarder i BBR för att skapa en ökad förutsägbarhet och realisera den flexibilitet som funktionskraven syftar till.</P>
<P class="p120 ft15">Vi föreslår att Boverket tar bort hänvisningarna till standarder, som inte är baserade på nya metoden, i BBR. Eftersom standardiser- ingen i grunden är marknadsdriven är det inte samhällsintressen som primärt driver framtagandet av standarder. Det är statens roll att fastställa minimikrav i föreskrifter.</P>
<P class="p15 ft14">I Finland görs inga hänvisningar till standarder i bestämmelser, utan den finska regeringen använder centrala delar av standarder i omskriven form i bestämmelser, i samförstånd med bland annat den nationella standardiseringsorganisationen. Vi menar att Boverket bör undersöka möjligheten att på motsvarande sätt använda central infor- mation från standarder direkt i föreskrift. Aktörer på byggherresidan kan fortsatt utveckla och tillämpa standarder även om Boverket minskar antalet hänvisningar till dem.</P>
<P class="p120 ft14">Genom hänvisningar till standarder i föreskrifter respektive all- männa råd blir dessa standarder en del av föreskrifterna eller de all- männa råden. I det löpande regelreformeringsarbetet ingår att ta ställning till om alla föreskrifter och allmänna råd fortfarande behövs och i så fall om de behöver uppdateras eller på annat sätt ändras. Boverket kan inte styra när nya standarder ska utarbetas eller när befintliga standarder behöver uppdateras. Tiden för att ta fram nya standarder och för att ändra befintliga standarder kan många gånger vara långa. Det är enligt vår uppfattning olyckligt om Boverket är beroende av standardiseringens förutsättningar i sin regelgivning.</P>
<P class="p100 ft20">Särskilt om standarder som har utarbetats enligt nya metoden</P>
<P class="p354 ft14">Som vi har redogjort för i avsnitt 5.3.1 finns <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> som har utarbetats enligt den så kallade nya metoden, vilket innebär att stan- darder ska precisera kraven på produkter. Standarder ska alltså</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="p424dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368424x1.jpg/" id="p424img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft21">användas för att komplettera produktkraven i <NOBR>EU-rätten</NOBR> genom att ange de detaljerade tekniska specifikationerna. Metoden innebär att exempelvis säkerhetskrav som produkterna måste uppfylla fastställs i rättsakter, medan de tekniska detaljerna återfinns i europeiska stan- darder som det hänvisas till i EU:s officiella tidning. Dessa standar- der är frivilliga att följa för tillverkaren, men en produkt som uppfyller en sådan standard antas uppfylla kraven i <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Tillverkare som väjer att inte följa en standard måste på annat sätt visa hur kraven har uppfyllts.<SPAN class="ft105">17 </SPAN>Eftersom dessa standarder kan precisera kraven på pro- dukter inom byggområdet, som exempelvis hissar och linbaneanlägg- ningar, anser vi att Boverket även i fortsättningen bör hänvisa till dessa standarder.</P>
<P class="p579 ft19">Skillnaden vårt förslag jämfört med dagens BBR</P>
<P class="p104 ft21">I dag är många föreskrifter i BBR allmänt hållna, vilket skapar oför- utsägbarhet om vad som gäller för kommuner och aktörer på bygg- herresidan. Samtidigt är de allmänna råden många och detaljerade. Eftersom de allmänna råden har visat sig vara normerande i många fall, blir det ofta i praktiken svårt att använda andra lösningar än de som anges där eller i de standarder som de allmänna råden hänvisar till. Med vårt förslag preciseras föreskrifterna, exempelvis genom att precisera vaga ord och/eller reglera uppgifter från allmänna råd och standarder i föreskrift. Samtidigt tas de allmänna råden bort i största möjliga mån. Därmed blir det mer förutsägbart vad som gäller för alla tillämpare. Vi föreslår vidare att föreskrifterna så långt det är möjligt formuleras som funktionskrav för att skapa utrymme för flexibilitet och möjliggöra olika lösningar. Det innebär att Boverket bör und- vika uppgifter i föreskrifterna som begränsar olika möjliga lösningar så att det finns flexibilitet och möjlighet att uppfylla föreskrifterna på olika sätt.</P>
<P class="p1121 ft121"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft135">Rådets resolution 85/C 136/01 av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmoni- sering och standarder. Europeiska kommissionen COM (2016) 445 av den 7 juli 2016, s. 3. Proposition 2012/13:93, </SPAN><SPAN class="ft136">Anpassning av svensk rätt till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft136">EU-förordning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> om byggprodukter</SPAN>, s. <NOBR>12–13,</NOBR> Regeringens skrivelse 2007/08:140, <SPAN class="ft136">Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld</SPAN>, s. 8. Inremarknadsutredningen, SOU 2009:71 <SPAN class="ft136">EU, Sverige och den inre marknaden – En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet</SPAN>, s. 410. Artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter. Europeiska kommissionen, <NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en">https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-</A></NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en"> </A><NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en">legislative-framework_en,</A></NOBR><A href="https://ec.europa.eu/growth/single-market/goods/new-legislative-framework_en"> </A>besökt <NOBR>2019-06-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<DIV id="p425dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368425x1.jpg/" id="p425img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1122 ft14">Skillnaden mellan vårt förslag och utformningen av många av dagens föreskrifter och allmänna råd i BBR illustreras i figur 9.1 nedan.</P>
<P class="p1123 ft14">Vid vår översyn av avsnitt 3:2 om bostadsutformning i BBR tillämpas de ovan angivna principerna vid utformningen av bestämmelserna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="p426dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368426x1.jpg/" id="p426img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19"><SPAN class="ft19">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Förslag för mer överskådliga byggregler</SPAN></P>
<P class="p1124 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>Boverkets byggregler (BBR), kan bli mer överskåd- liga genom minskad omfattning av och renodlat innehåll i de all- männa råden samt tydligare indelning och tydligare hänvisningar till andra myndigheters föreskrifter.</P>
<P class="p583 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>Boverket bör tydliggöra indelningen i BBR genom att:</P>
<P class="p1125 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">dela in BBR i kapitel och paragrafer och så långt det är möjligt följer ordningen och terminologin i plan- och bygglagen (PBL)</SPAN><SPAN class="ft113">18 </SPAN>och plan- och byggförordningen (PBF)<SPAN class="ft113">19</SPAN>.</P>
<P class="p1126 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>Boverket bör minska omfattningen av allmänna råd i BBR genom att:</P>
<P class="p1127 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">i största möjliga mån minska användningen av allmänna råd enligt förslaget i 9.2.1 och renodla innehållet i de allmänna råd som behålls.</SPAN></P>
<P class="p1128 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>Boverket bör tydliggöra hänvisningar till andra myndig- heters föreskrifter genom att:</P>
<P class="p1129 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">i så kallade upplysningsparagrafer ange vilken föreskrift som åsyftas och vad den handlar om.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft18">Förslagen bör genomföras genom ett regeringsuppdrag till Bo- verket.</P>
<P class="p578 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p393 ft18">Enligt 29 § författningssamlingsförordningen (1976:725) får författ- ningar endast innehålla föreskrifter och allmänna råd.</P>
<P class="p69 ft18">Författningar ska enligt 11 § författningssamlingsförordningen ha samma format och likartad typografisk utformning som Svensk författningssamling (SFS) senast hade när den gavs ut i tryckt form. Om det finns särskilda skäl, får en myndighet besluta om avvikelser från kraven på format och typografisk utformning.</P>
<P class="p903 ft67"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft68">Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="p427dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368427x1.jpg/" id="p427img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Aktuella riktlinjer</P>
<P class="p382 ft14">Enligt riktlinjerna för myndigheters föreskrifter ska omfattningen av föreskrifter och allmänna råd hållas nere. När föreskrifterna fyller ut stora delar av innehållet i en överordnad författning, kan det enligt riktlinjerna vara lämpligt att följa den ordningsföljd och rubricering som den överordnade författningen har. På så sätt underlättas en jämförelse mellan författningarna. Valet mellan den överordnade för- fattningens disposition och en egen disposition måste dock alltid göras med hänsyn till vilket innehåll författningen ska ha och hur den ska användas av tillämpare. Eftersom myndighetsföreskrifter kom- pletterar föreskrifter i lagar eller förordningar, kan de många gånger inte läsas och förstås fristående. Tillämpare måste också veta vad som står i lagen eller förordningen. Enligt riktlinjerna för myndigheters föreskrifter kan myndigheterna hänvisa till de bakomliggande reglerna i andra författningar för att underlätta för tillämparen.<SPAN class="ft100">20</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Behov av ökad överskådlighet</P>
<P class="p285 ft18">Vi har genomgående från såväl kommuner som aktörer på bygg- herresidan fått synpunkter på att BBR är omfattande och oöverskåd- ligt. Aktörerna efterfrågar dels en minskad regelmängd, dels ett sam- manhållet regelverk där bättre överblick och helhetssyn över alla bestämmelser finns.</P>
<P class="p100 ft19">Indelningen av BBR</P>
<P class="p109 ft14">BBR är i dag utformat med avsnitt och underavsnitt. Underavsnitten kan vara många och sifferkombinationerna kan bli femsiffriga, exem- pelvis 3:4444. Avsnitten delas in i rubriker och underrubriker, som kan uppgå till fyra rubriknivåer. Enligt riktlinjerna för myndigheters föreskrifter bör innehållet i nya författningar delas upp i paragrafer. Om författningen är omfattande och behandlar olika sakområden, kan den delas in i kapitel. BBR följer i stort indelningen enligt PBL och PBF. Denna struktur underlättar för tillämparen att följa regler- ingen genom hela kedjan. Varje avsnitt i BBR bör bli ett kapitel.</P>
<P class="p630 ft110"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft68">Statsrådsberedningen (1998), </SPAN>Myndigheternas föreskrifter – handbok i författningsskrivning, <SPAN class="ft69">Ds 1998:43, s. 17, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">84–85</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> och 88.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft14">Första avsnittet i BBR är benämnt Inledning. Avsnittet anger inledningsvis tillämpningsområde. Därefter finns ändrings- och om- byggnadsbestämmelser med allmänna råd samt bestämmelser och råd om byggprodukter. Bestämmelser om ändring finns även i de olika sakavsnitten som behandlar respektive ämne. Avsnittet avslutas med Terminologi och allmänna råd om terminologi samt Hänvisningar. Avsnitt 2 i BBR är benämnt Allmänna regler. Där finns föreskrifter och allmänna råd om byggmaterial och byggprodukter, ekonomiskt rimlig livslängd, allmänt om byggande, markarbeten samt drift- och skötselinstruktioner med mera. En författnings inledning bör ange tillämpningsområdet och definitioner. Liksom inledningarna i PBL och PBF kan inledningen i BBR renodlas så att den anger tillämp- ningsområde och definitioner. I 9.3 nedan föreslår vi att ombyggnads- bestämmelserna utgår ur PBL. En följdändring av det förslaget är att ombyggnadsbestämmelserna som finnas i avsnitt 1 i BBR utgår. Vad gäller placeringen av de ändringsbestämmelser som återstår i Av- snitt 1 bör Boverket se över om och hur de kan anges tillsammans med ändringsbestämmelserna i de olika sakavsnitten.</P>
<P class="p97 ft14">Eftersom föreskrifterna i BBR preciserar innehållet i PBL och PBF bör terminologin följa PBL och PBF. I avsnitt 9.3 nedan lämnar</P>
<P class="p968 ft18"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft95">förslag om hur terminologin i avsnitt 3:2 i BBR kan anpassas efter terminologin i PBF i ett avseende.</SPAN></P>
<P class="p1131 ft19">Minskad omfattning av allmänna råd och renodling av innehållet</P>
<P class="p1132 ft14">I avsnitt 9.3 nedan lämnar vi förslag på nya föreskrifter i avsnitt 3:2, där samhällets krav och vad som krävs för att uppfylla kraven fram- går av föreskrifterna, i stället för i de allmänna råden. Vi har därmed kunnat ta bort de allmänna råden i avsnittet. Genom motsvarande åtgärder i övriga avsnitt i BBR kan det finns potential att minska mäng- den allmänna råd och textmassa i de övriga kapitlen i BBR. Eftersom</P>
<P class="p1133 ft18"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft73">inte har sett över föreskrifterna och de allmänna råden i de övriga avsnitten i BBR i sak kan vi dock inte uttala oss mer precist om möj- ligheten att minska omfattningen i dessa.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Renodla innehållet i allmänna råd</P>
<P class="p142 ft14">Ovan har vi lämnat förslag om att användningen av allmänna råd bör minskas, dels för att åstadkomma ett tydligare rättsläge, dels minska omfattningen i BBR. När det gäller de allmänna råd som ändå måste vara kvar kan innehållet renodlas. Det förekommer en mängd upp- gifter i allmänna råd i BBR som inte utgör råd i författningssamlings- förordningens mening. Av den anledningen bör Boverket ur de all- männa råden ta bort återgivningar av lag- och förordningstexter, information av kunskapsspridande och vägledande karaktär och texter om att vissa krav i BBR bör tillämpas. Uppgifter som definierar begrepp i föreskrifterna och nödvändiga hänvisningar till andra föreskrifter bör i stället flyttas till föreskrift. I de råd som Boverket behåller bör Boverket ta bort uttryck som lämpligt, viktigt, bör eftersträvas, van- ligtvis kan accepteras och så vidare och ersätta dem med bör eller kan.</P>
<P class="p100 ft20">Hänvisningar till andra myndigheters föreskrifter</P>
<P class="p101 ft14">I BBR sker i dag hänvisningar till andra myndigheters regelgivning i de allmänna råden i BBR genom angivande av att <NOBR>X-myndigheten</NOBR> ger ut regler på området, exempelvis anges i det allmänna rådet till före- skriften i avsnitt 3:228 i BBR att: Arbetsmiljöverket ger ut regler om arbetsplatsens utformning. Hur hänvisningar till andra myndigheters föreskrifter kan utformas beskrivs i statsrådsberedningens handbok Myndigheternas föreskrifter, Ds 1998:43. Där anges att när myndig- hetens föreskrifter bara behandlar delar av ett ämne och det finns behov av att nämna att föreskrifter i ämnet också finns i andra för- fattningar, bör så kallade upplysningsparagrafer användas. Sådana paragrafer bör formuleras så att det klart framgår vilken föreskrift som åsyftas och vad bestämmelsen handlar om.</P>
<P class="p100 ft20">Upplysningar om vilka bestämmelser som preciseras</P>
<P class="p354 ft14">I BBR anger Boverket på olika sätt i inledningen till avsnitten vilka bestämmelser i PBL och PBF som förtydligas. Det ser olika ut i olika avsnitt. Det är enligt vår mening inte helt lätt att i alla sammanhang förstå vilken i regelhierarkin ovanliggande bestämmelse som respek- tive föreskrift i BBR preciserar. Enligt riktlinjerna för myndigheters</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft18">föreskrifter kan hänvisningar till ovanliggande föreskrifter ske för att underlätta för tillämparen att se hela regleringskedjan. I PBF har regeringen genomgående angett vilken föreskrift i PBL som före- skrifterna i PBF preciserar. Det är då enligt vår uppfattning lätt att förstå vilken ovanliggande bestämmelse som preciseras och att följa regelkedjan i hierarkin.</P>
<P class="p1134 ft169">Regelreformeringen bör genomföras genom ett regeringsuppdrag till Boverket</P>
<P class="p96 ft21">Förslagen för regelreformering bör genomföras genom ett reger- ingsuppdrag till Boverket. Det är en kärnuppgift för myndigheter med föreskriftsrätt att på ett tydligt sätt fastställa samhällets lägsta accepterade kravnivåer i föreskrifter. Ett sådant viktigt arbete måste enligt vår mening ha högsta prioritet. Lösningar som uppfyller kraven kan däremot med fördel utvecklas av bransch, akademi och företag. För en mer förutsägbar, flexibel och förenklad tillämpning av BBR måste därför Boverket i sitt reformarbete både arbeta med före- skrifternas utformning och dess innehåll i sak. Vi menar att regel- reformering av detta slag är ett resurskrävande arbete. Uppgiften innebär en genomgång av åtminstone de 170 föreskrifter som vi identifierat som allmänt hållna i avsnitt 5.1.5. och som vi redogör för att de innebär ett problem i kapitel 8. Boverkets reformeringsarbete innebär ett ställningstagande till hur de föreskrifterna kan preciseras, så att tolkningsproblem inte uppstår och samtidigt undvika att pre- ciseringen låser lösningar. Boverket kommer vidare behöva ta ställ- ning till om vissa preciserande uppgifter, som i dag finns i allmänna råd eller standarder, bör införas i föreskrifterna eller om nya preci- seringar är lämpligare. Slutligen behöver Boverket undersöka möjlig- heten att på motsvarande sätt som Finland använda central informa- tion från standarder direkt i föreskrift.</P>
<P class="p94 ft14">Under perioden <NOBR>2001–2011</NOBR> hade Boverket i uppdrag från regeringen att utveckla verifierbara funktionskrav i föreskrifter och allmänna råd. Vi uppskattar att det regelreformeringsarbete som vi föreslår kan inne- bära motsvarande tidsåtgång. Fokus i Boverkets regelreformerings- arbete och i regeringens styrning av myndigheten bör nu och det närmaste decenniet vara utformning av myndighetens föreskrifter. Vi bedömer att arbetet bör ske etappvis och börja med avsnitt 3 om tillgänglighet och bostadsutformning i BBR, där det är mest ange-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="p431dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368431x1.jpg/" id="p431img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft21">läget att genomföra ändringar. Därmed kommer resultatet av regel- reformeringen att visa sig succesivt. Boverket bör också i sitt regel- reformeringsarbete löpande uppmärksamma regeringen på behov av förändringar i andra bestämmelser föranledda av reformarbetet i BBR.</P>
<P class="p646 ft19"><SPAN class="ft19">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft111">Ändring av Boverkets instruktion</SPAN></P>
<P class="p1135 ft21"><SPAN class="ft208">Förslag: </SPAN>Förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket bör ändras från att Boverket <SPAN class="ft88">ska utveckla verifierbara funktions- krav i byggreglerna </SPAN>till att Boverket <SPAN class="ft88">så långt det är möjligt ska utforma föreskrifterna som verifierbara funktionskrav</SPAN>.</P>
<P class="p17 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p396 ft18">Enligt 3 § tionde punkten i förordningen (2012:546) med instruk- tion för Boverket ska Boverket utveckla verifierbara funktionskrav i byggreglerna.</P>
<P class="p100 ft19">Ändring av Boverkets instruktion</P>
<P class="p109 ft21">Gällande inriktning för Boverkets författningsarbete bestämdes för 30 år sedan. Regeringen uttalade då att föreskrifterna så långt som möjligt skulle uttryckas som funktionskrav och att Boverket skulle ta fram de allmänna råd som var oundgängligen nödvändiga för för- ståelsen av föreskrifterna eller för att främja en enhetlig tillämpning i kommunerna. Dagens instruktion till Boverket är att myndigheten ska utveckla verifierbara funktionskrav i byggreglerna. Enligt vår uppfattning verkar det inte ha varit regeringens avsikt 1987 att före- skrifterna skulle få en så pass allmänt hållen utformning som vissa föreskrifter har i dag och att föreskrifterna skulle kompletteras med den mängd, detaljerade allmänna råd som det är i dag där det i princip finns ett råd för varje föreskrift.</P>
<P class="p1136 ft21">Det vi vill åstadkomma med en ändring i Boverkets instruktion är för det första är att föreskrifterna i sig blir verifierbara, i stället för att verifierbarheten uttrycks i föreskrift i kombination med allmänt råd som i dag. Det andra vi vill åstadkomma är att tydliggöra att föreskrifterna <SPAN class="ft88">så långt det är möjligt </SPAN>ska uttryckas som funktionskrav,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="p432dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368432x1.jpg/" id="p432img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft14">men när det inte är möjligt eller lämpligt kan föreskrifter i stället ange specifikt vilka åtgärder som ska genomföras. Genom att Boverkets instruktion ändras från att Boverket <SPAN class="ft48">ska utveckla verifierbara funk- tionskrav i byggreglerna </SPAN>till att Boverket <SPAN class="ft48">så långt det är möjligt ska utforma föreskrifterna som verifierbara funktionskrav </SPAN>läggs fokus på föreskrif- terna. Detta förslag säkerställer det reformbehov som vi har identi- fierat och beskrivit i förslagen ovan samt tydliggör det skifte i statens styrning av Boverket som vi menar krävs, där fokus är på föreskrifts- arbete i stället för vägledning.<SPAN class="ft100">21</SPAN></P>
<P class="p1137 ft121"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft135">Sedan 2007 har Boverket genom regleringsbrev och särskilda uppdrag fått i uppdrag att ta fram ett trettiotal vägledningar i olika specifika frågor. Före 2007 förekom endast något enstaka uppdrag om att Boverket skulle utarbeta vägledning. Regeringsbeslut </SPAN><NOBR>2018-12-20,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer N2018/05841/SUBT, N2018/05793/KLS (delvis), N2018/01427/SUBT. Regeringsbeslut <NOBR>2017-12-18,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer N2017/07683/SUBT, N2017/07265/KLS, N2017/01453/SUBT. Regeringsbeslut <NOBR>2016-12-14,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer N2016/07802/SUBT, N2016/07505/KLS (delvis), N2016/01717/PBB m.fl. Regeringsbeslut <NOBR>2015-12-17,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer N2015/08892/SUBT, N2015/08630/KLS (delvis), N2015/01953/PUB. Reger- ingsbeslut <NOBR>2014-12-18,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer S2014/8774/SAM (delvis). Regeringsbeslut <NOBR>2013-12-19<SPAN class="ft136">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer S2013/8937/SAM (delvis). Regeringsbeslut <NOBR>2012-12-20,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer S2012/8390/SAM (slutligt). Regeringsbeslut <NOBR>2011-12-20,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Boverket</SPAN>, diarie- nummer S2011/223/PBB, S2011/5545/PBB, S2011/5550/PBB m.fl. Regeringsbeslut <NOBR>2010-12-22,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer M2010/4959/A (slutligt). <SPAN class="ft136">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft136">2009-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Boverket</SPAN>, diarienum- mer M2009/4802/A (delvis). Regeringsbeslut <NOBR>2009-12-18,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer M2008/4791/A (delvis). Regeringsbeslut <NOBR>2007-12-19,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regler- ingsbrev för budgetåret 2008 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer M2007/5487/A (delvis). Reger- ingsbeslut <NOBR>2006-12-21,</NOBR> <SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Boverket</SPAN>, diarienummer M2006/5959/A (slutligt).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="p433dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368433x1.jpg/" id="p433img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1138 ft90"><SPAN class="ft34">9.3</SPAN><SPAN class="ft89">Mer förutsägbarhet, flexibilitet och diversitet med nya föreskrifter för bostäders lämplighet</SPAN></P>
<P class="p1135 ft14"><SPAN class="ft53">Bedömning: </SPAN>Kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål kan i högre grad preciseras i plan- och byggförordningen (PBF). Vilka utrymmen som ska vara avskilda, avskiljbara och kunna överlappa varandra samt vilka utrymmen som ska ha fönster ger uttryck för ett politiskt ställningstagande. Dessa bestämmelser bör därför regleras i PBF i stället för i Boverkets byggregler (BBR).</P>
<P class="p1139 ft14">Kraven i avsnitt 3:2 i BBR, behöver i ökad utsträckning möj- liggöra ett diversifierat bostadsutbud samt vara kostnadseffektiva och resurseffektiva. Vidare kan förutsägbarheten och flexibiliteten i avsnitt 3:2 i BBR förbättras genom användning av preciserade föreskrifter som formuleras som funktionskrav samt utan använd- ning av allmänna råd och utan hänvisning till standard. Slutligen kan överskådligheten i avsnitt 3:2 i BBR förbättras genom en minskad omfattning och tydligare indelning.</P>
<P class="p1140 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>3 kap. PBF bör innehålla föreskrifter om vilka utrym- men som ska vara avskilda, avskiljbara och kunna överlappa var- andra och vilka utrymmen som ska ha fönster.</P>
<P class="p1141 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>Avsnitt 3:2 om bostadsutformning i BBR bör innehålla preciserade föreskrifter om:</P>
<P class="p1115 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vilka ytor som krävs för utrymmen för sömn och vila, samvaro och fritid, matlagning, måltider, personhygien och förvaring, dörröppningar och passager samt balkonger, terrasser och ute- platser,</SPAN></P>
<P class="p1113 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vilken inredning och utrustning som krävs för matlagning och personhygien,</SPAN></P>
<P class="p857 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vad som ska finnas på entréplan i bostäder i flera plan,</SPAN></P>
<P class="p857 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bostäder med gemensamma utrymmen, och</SPAN></P>
<P class="p1142 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bostadskomplement.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p104 ft21">Bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, syftar enligt 1 kap. 1 § till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnads- förhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för män- niskorna i dagens samhälle och för kommande generationer.</P>
<P class="p67 ft20">Lämplighet, tillgänglighet och användbarhet i PBL och PBF</P>
<P class="p147 ft18">Enligt utformningskraven i 8 kap. 1 § och de tekniska egenskaps- kraven i 4 § PBL ska byggnader utformas så att de är lämpliga för sitt ändamål och ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om lämplighet för det avsedda ändamålet.</P>
<P class="p359 ft14">Enligt utformningskravet i 3 kap. 1 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, ska en byggnad som innehåller bostäder vara ut- förd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskilj- bara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring. Vidare ska bostäderna ha inredning och utrust- ning för matlagning och hygien med hänsyn till användningen. Det- samma gäller enligt det tekniska egenskapskravet i 3 kap. 17 § PBF med tillägget att byggnaden också ska vara projekterad i dessa avseenden.</P>
<P class="p210 ft18">Enligt utformningskraven i 8 kap. 1 § och de tekniska egenskaps- kraven i 4 § PBL ska en byggnad vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga.</P>
<P class="p69 ft21">Enligt 3 kap. 18 § första stycket PBF ska en byggnad vara projek- terad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.</P>
<P class="p145 ft20">Boverkets bemyndiganden</P>
<P class="p119 ft14">Enligt 10 kap. 1 och 3 §§ PBF får Boverket meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om utformnings- krav och tekniska egenskapskrav avseende lämplighet i 3 kap. 1 och 17 §§ PBF samt utformningskrav och tekniska egenskapskrav avse-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">ende tillgänglighet och användbarhet i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL samt 3 kap. 18 § PBF.</P>
<P class="p21 ft20">Avsnitt 3:2 Bostadsutformning i Boverkets byggregler</P>
<P class="p604 ft18">Avsnitt 3:2 Bostadsutformning i Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR, innehåller föreskrifter och all- männa råd föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 1 och 17 §§ PBF om bostäders lämplighet för sitt ändamål.</P>
<P class="p75 ft18">Avsnittet inleds i 3:211 med upplysningar om vilka delar i före- skrifterna som är utformningskrav respektive tekniska egenskaps- krav. I 3:212 finns en definition av matlagning.</P>
<P class="p99 ft18">I 3:22 finns generella bestämmelser och allmänna råd om utform- ning av bostäder. 3:221 innehåller bestämmelser och allmänna råd om bostäder i flera plan. I 3:222 till 3:228 finns föreskrifter och all- männa råd för följande sorters bostäder:</P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bostäder större än 55 kvadratmeter,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bostäder större än 35 kvadratmeter och högst 55 kvadratmeter,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bostäder om högst 35 kvadratmeter,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bostäder med gemensamma utrymmen, och</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">särskilda boendeformer för äldre.</SPAN></P>
<P class="p1014 ft18">Avsnittet avslutas i 3:23 med föreskrifter och allmänna råd om bostadskomplement.</P>
<P class="p1143 ft20">Avsnitt 3:1 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga</P>
<P class="p160 ft18">Avsnitt 3:1 i BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd bland annat om tillgänglighet i bostäder.</P>
<P class="p75 ft18">Avsnitt 3:113 innehåller föreskrifter och allmänna råd om dimen- sionerande mått för rullstol i enskilda bostadslägenheter. Enligt det allmänna rådet är lämpliga dimensionerande vändmått vid bedöm- ning av tillgängligheten och användbarheten för en inomhusrullstol en cirkel med diametern 1,30 meter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">3:143 innehåller föreskrifter och allmänna råd om passagemått för dörrar i bostäder och till bostadskomplement. I det allmänna rådet anges lämpliga passagemått för dörrar till bostadskomplement. För dörrar i bostäder hänvisar Boverket i det allmänna rådet till passagemått och mått på betjäningsareor i standarden SS 91 42 21 (normalnivån).</P>
<P class="p69 ft14">Avsnitt 3:146 omfattar enskilda bostäder i ett plan. Avsnittet inne- håller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och använd- barhet avseende rum, balkonger, terrasser och uteplatser, dörr till huvudentrén och dörrar till rum i bostäder. För dimensionerande mått för tillgänglighet och användbarhet i rum hänvisar Boverket i det allmänna rådet till standarden SS 91 42 21 (normalnivån).</P>
<P class="p210 ft18">Avsnitt 3:147 omfattar bostäder i flera plan och anger att kraven i avsnitt 3:146 ska uppfyllas på hela entréplanet.</P>
<P class="p204 ft17">Avsnitt 3:148 anger att bostadskomplement ska vara tillgängliga och användbara.</P>
<P class="p152 ft20">Bindande föreskrifter och icke bindande rekommendationer</P>
<P class="p119 ft14">Avsnitt 3:1 och 3:2 i BBR innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Som vi har redogjort för i kapitel 5 har de allmänna råden fått stor betydelse i den praktiska tillämpningen och att det uppstår diskussioner om uppgifter i de allmänna råden är bindande eller inte. När vi redogör för de nuvarande reglerna om bostadsutformning i 3:2 samt tillgänglighet och användbarhet i 3:1 i BBR beskriver vi vad som anges i föreskrift och därmed är bindande samt vad som anges i allmänna råd och därmed är icke bindande rekommendationer.</P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Delar av 3:2 i BBR bör i stället regleras i PBF</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">Trots att bostadsbyggandet har varit högt de senaste åren har det inte kunnat matcha bostadsbehoven till följd av befolkningstill- växten. En ökande befolkning, etablering av ungdomskullar på arbets- och bostadsmarknaderna, en åldrande befolkning samt att det är fler som invandrar än utvandrar bidrar till att behovet av bostäder sannolikt fortsatt kommer att vara större än utbudet i framtiden. En stor framtida utmaning är att skapa förutsättningar för personer med låga inkomster att efterfråga en bra bostad. En utgångspunkt för våra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">434</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft18">förslag är att de bestämmelser vi föreslår ska vara nödvändiga och kostnadseffektiva. De krav vi föreslår kommer att påverka nybygg- nationer och ändringar i befintligt bestånd. En rimlig tidshorisont för dessa krav är <NOBR>20–30</NOBR> år, utifrån de behov som nu finns. Vid fram- tida översyner ska bestämmelserna anpassas efter de behov som då finns.</P>
<P class="p1144 ft18">I PBF ställs de grundläggande kraven på utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring i bostäder samt viss inredning och utrustning. Regeringen har uttalat att det, bortsett från rena tillgänglighetsaspekter, inte ligger i statens intresse att detaljreglera utformningen av utrymmen i bostäder, eftersom boendes behov kan vara olika.</P>
<P class="p90 ft14">I avsnitt 3:2 i BBR har Boverket preciserat förordningens bestäm- melser. I 3:22 i BBR ställs krav på utrymme för tvätt och tork, om gemensam tvättstuga saknas. Detta krav är ändamålsenligt och bör läggas till i PBF som ett av de grundläggande kraven på utrymmen i bostäder. I avsnitt 3:22, 3:223, 3:224, 3:225, 3:226 och 3:227 i BBR finns preciseringar avseende vilka utrymmen som ska vara avskilda, avskiljbara och kunna överlappa varandra samt vilka utrymmen som ska ha fönster.</P>
<P class="p91 ft14">Som vi har konstaterat i kapitel 4 bör föreskrifter av mer detalj- betonat slag generellt sett meddelas på myndighetsnivå. Reglering av vilka utrymmen som ska vara avskilda, avskiljbara och kunna över- lappa varandra och vilka utrymmen som ska ha fönster ger uttryck för ett politiskt ställningstagande. Frågorna aktualiserar inte heller den detaljeringsgrad som behövs för andra frågor i 3:2 i BBR, exem- pelvis mått. Det är därför lämpligare att regeringen meddelar före- skrifter i de nu nämnda avseendena, vilket innebär att regleringen sker i PBF i stället för i BBR. Kvar i BBR blir då främst föreskrifter om vilka mått som krävs för att utrymmena ska bli tillgängliga och användbara samt vilken inredning och utrustning som krävs för mat- lagning och hygien, som med fördel meddelas av Boverket. Vi lämnar därför förslag till ny lydelse av 3 kap. 1 § PBF och förslag till en ny paragraf i 3 kap. PBF, 1 a § samt förslag till nya föreskrifter i 3:2 i BBR.</P>
<P class="p1145 ft18">Förslaget föranleder inga ändringar i Boverkets bemyndiganden. De frågor som behöver preciseras genom Boverkets föreskrifter kan meddelas inom ramen för nuvarande bemyndigande i 10 kap. 1 och 3 §§ PBF.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">435</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="p438dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368438x1.jpg/" id="p438img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft21">Vårt förslag till ändringar i PBF presenteras i kapitel 1 Författ- ningsförslag och nya föreskrifter i 3:2 i BBR presenteras i bilaga 4, benämnd Förslag till nya föreskrifter i 3:2 i BBR. Nedan redogör vi för förslagen och övervägandena för förslagen, först avseende änd- ringarna i PBF och därefter avseende ändringarna i 3:2 i BBR.</P>
<P class="p67 ft19">Avskilda och avskiljbara utrymmen</P>
<P class="p393 ft18">Avskiljbara utrymmen ska enligt 3:2 i BBR utformas så att de med bibehållen funktion ska kunna avskiljas med väggar. Vilka utrymmen som ska vara avskiljbara från varandra regleras olika för olika bostads- storlekar i BBR.</P>
<P class="p69 ft14">I bostäder större än 55 kvadratmeter ska utrymme för sömn och vila, samvaro och matlagning enligt 3:22 och 3:222 i BBR vara avskilj- bara. I bostäder större än 35 och högst 55 kvadratmeter är det till- räckligt att antingen rummet för sömn och vila eller rummet för mat- lagning är en avskiljbar del av ett rum. Det framgår av 3:223 i BBR. För bostäder och studentbostäder om högst 35 kvadratmeter får utrymme för samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara. Det framgår av 3:224 och 3:225 i BBR. Utrymme för måltider, tvätt och tork samt förvaring behöver inte kunna avskiljas i någon typ av bostad.</P>
<P class="p85 ft20">Minst ett utrymme för personhygien ska vara avskilt med väggar</P>
<P class="p119 ft15">I 3 kap. 1 § PBF anges i dag att utrymmena i en bostad ska vara avskilj- bara i skälig utsträckning. Enligt 3:22 i BBR ska det finnas minst ett <SPAN class="ft16">rum </SPAN>för personhygien. Med rum avses enligt BBR, med hänvisning till Terminologicentrum, TNC 95,<SPAN class="ft104">22 </SPAN>ett utrymme som är begränsat på alla sidor av väggar. Minst ett utrymme för personhygien ska alltså i dag vara avskilt med väggar. Det saknas anledning att ändra detta. Eventuellt övriga utrymmen för personhygien bör kunna avskiljas, men behöver inte vara avskilda från start. Vi föreslår därför att minst ett utrymme för personhygien ska vara avskilt med väggar och att eventuellt övriga utrymmen för personhygien ska kunna avskiljas med väggar.</P>
<P class="p1146 ft69"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft109">Rum definieras i BBR genom en hänvisning i 1:6 BBR till Terminologicentrums publikation TNC 95.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1147 ft14">I dag finns inget krav på att eventuellt övriga utrymmen för per- sonhygien ska kunna avskiljas. I praktiken borde det ändå inte inne- bära några större förändringar jämfört med i dag, eftersom de flesta utrymmen för personhygien avskiljs. I vårt förslag utgår användning av begreppet <SPAN class="ft48">rum</SPAN>. Tillämparen behöver därmed inte längre söka defini- tionen av rum i TNC 95 för att tolka bestämmelsen.</P>
<P class="p1148 ft80">Enbart utrymme för sömn och vila i bostäder större än 35 kvadratmeter ska kunna avskiljas med väggar</P>
<P class="p1149 ft14">Avskiljbara utrymmen ska enligt 3:2 i BBR utformas så att de med bibehållen funktion ska kunna avskiljas med väggar. Vilka utrymmen som ska vara avskiljbara regleras olika för olika bostadsstorlekar i BBR.</P>
<P class="p91 ft14">I bostäder om högst 35 kvadratmeter bor oftast inte så många personer och därför finns inte så stort behov av avskiljbarhet. Där- emot är det väsentligt att i bostäder större än 35 kvadratmeter ha möjlighet att avskilja utrymme för sömn och vila med väggar, efter- som dessa utrymmen dagtid kan används för egna aktiviteter där det finns behov av att kunna stänga om sig. I dessa bostäder bor också ofta fler personer i olika åldrar och med olika behov som ska samsas om utrymmena. I och med att utrymmen för sömn och vila går att skilja av minskar behovet av att skilja av utrymmet för matlagning respektive samvaro. Det är i dag vanligt och efterfrågat med en öppen planlösning mellan utrymmen för matlagning, samvaro och måltider.</P>
<P class="p1144 ft18">Vi föreslår därför att utrymme för sömn och vila i bostäder större än 35 kvadratmeter ska kunna avskiljas med väggar.</P>
<P class="p90 ft14">Förslaget innebär ingen skillnad jämfört med i dag för bostäder om högst 35 kvadratmeter. En skillnad jämfört med dagens reglering för bostäder större än 35 och högst 55 kvadratmeter är att vi fast- ställer att utrymmet för sömn och vila måste kunna vara avskiljbart och det inte längre går att välja om det utrymmet eller utrymmet för matlagning ska vara avskiljbart. För bostäder större än 55 kvadrat- meter minskar vi kravet på vilka utrymmen som måste kunna vara avskiljbara. Med vårt förslag måste endast utrymme för sömn och vila kunna vara avskiljbart, medan det tidigare även fanns krav på att kunna skilja av utrymmen för matlagning och samvaro.</P>
<P class="p137 ft21">Genom att regleringen om vilka utrymmen som ska vara avskilj- bara fastställs i PBF kan formuleringen i 3 kap. 1 § PBF om att bostä- derna i skälig utsträckning ska ha avskiljbara utrymmen utgå.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Fönster och utblick</P>
<P class="p393 ft18">Kraven på fönster är, liksom avskiljbarhet, i dag olika mellan de olika bostadsstorlekarna i BBR.</P>
<P class="p499 ft14">Bostaden är en viktig faktor för välmående och fönster är en grund- läggande kvalitet i en bostad. Fönster behövs för att släppa in dags- ljus och medge utblick. Fönster kan även behövas för vädring. Bostäder utformas i dag ofta så att utrymmen för samvaro och måltider har tillgång till fönster och utblick men utan avskiljbarhet med väggar. Utrymme för matlagning läggs ofta innanför matplats och samvaro, i kärnan av bostaden. Aktörer som vi har samtalat med har beskrivit att behovet av direkt och nära kontakt till fönster är lägre i utrymmet för matlagning och har ifrågasatt dagens krav på avskiljbarhet med väggar och fönster för utrymme för matlagning.</P>
<P class="p87 ft15">Sovutrymmen är dagtid ofta en boendes avskilda yta för lek, studier eller annat sätt att nyttja sin fritid. En prioritering av att dessa utrymmen får fönster, framför utrymmet för matlagning, behövs när bostäder blir mindre och tillgången till fasad krymper i bostaden. Kompaktare planlösningar och minskad fönsteryta är också en följd av andra krav, exempelvis krav på energieffektivitet. Bostaden har en begränsad yta nära fasaden och vid utformning av bostaden sker en prioritering av vilka utrymmen som placeras i fasad nära fönster och utblick. Vi anser att utrymmen som används socialt och enskilt av vuxna och barn ska placeras nära fönster och utblick. Det är rimligt att tillåta att matlagningen sker längre ifrån fasaden och därmed längre från fönster.</P>
<P class="p210 ft18">Vi föreslår att utrymme för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider ska ha fönster i yttervägg och utblick genom fönster, oavsett bostadsstorlek. En skillnad jämfört med i dag blir att utrym- met för måltider enligt förslaget måste ha fönster i stället för utrym- met för matlagning.</P>
<P class="p87 ft14">Förslaget medför följdändringar i föreskriften i BBR 6:322 om dagsljus. Dagsljusbestämmelsen anger att rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orien- teras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. Innebörden av bestämmelsen är att god tillgång till direkt dagsljus ska prioriteras i utrymme för personhygien, sömn och vila, samvaro och matlag- ning, där människor vistas mer än tillfälligt. Bestämmelsen behöver</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft18">anpassas till vårt förslag så att dagsljuskravet i utrymme för matlag- ning och personhygien utgår. I dag är praxis att utrymme för person- hygien utformas utan fönster. Det är det utrymme i bostaden där det är uppenbart att vuxna och barn vistas tillfälligt.</P>
<P class="p14 ft14">I avsnitt 6:323 om solljus föreskrivs krav på direkt solljus. Ett undantag gäller för studentbostäder om högst 35 kvadratmeter. Kravet på solljus bör kvarstå. Däremot bör undantaget anpassas till vårt för- slag, så att det gäller för bostäder om högst 35 kvadratmeter, efter- som det möjliggör enkelsidiga bostäder mot norr.</P>
<P class="p120 ft21">I avsnitt 6:253 i BBR finns föreskrifter om ventilation och väd- ring, där vädring ska kunna ske genom ett fönster eller en vädrings- lucka. Förslaget medför inga ändringar av den bestämmelsen.</P>
<P class="p44 ft20">Särskilt om utblick</P>
<P class="p142 ft21">Kravet på fönster för vissa utrymmen i PBF innebär enbart att det ska finnas fönster i utrymmena. Det reglerar inte hur många fönster det ska finnas, var de ska placeras eller hur de ska utformas. Före- skriften i 6:322 i BBR om dagsljus innebär krav på utformning och orientering av utrymmen för att åstadkomma god tillgång till direkt dagsljus. I avsnitt 6.33 lämnar Boverket rekommendationer om utblick. Där anges att minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt. I bostäder avsedda för en person med gemen- samma utrymmen enligt avsnitt 3:227 behöver det enligt rådet inte finnas utblick i gemensamma utrymmen för daglig samvaro, matlag- ning eller måltider.</P>
<P class="p1150 ft14">Att kunna blicka ut mot det som finns utanför fönstret är en viktig faktor för upplevelsen av rummet och bostaden. Att se ut har även en praktisk funktion – vad är det för väder i dag, vilka kläder ska jag sätta på mig? Det går att avskärma ett fönster med gardiner för minskad insyn, men det går inte att göra det omvända.</P>
<P class="p1151 ft14">Det finns skäl att låta utblick ingå som en del av lämplighet och att föra in krav på utblick i föreskrift. Att lyfta blicken och se himlen genom högt sittande fönster eller takfönster ger dagsljus, men är inte utblick. Utblick bör erbjuda en möjlighet för ögat att växla fokus,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="p442dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368442x1.jpg/" id="p442img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">att se saker på nära håll och på en längre distans. Fönster behöver därmed placeras så det är möjligt att se ut från stående och sittande position.</P>
<P class="p69 ft15">Utblick regleras i flera andra nordiska länder. I Finland regleras möjlighet att se ut från rummet och avstånd mellan huvudfönster i ett bostadsrum och motsatt byggnad på samma fastighet eller till grannfastigheten.<SPAN class="ft104">23 </SPAN>I Norge anges att rum där personer vistas var- aktigt ska ha fönster som ger tillfredsställande utblick. I vägledning anges att utblick är en viktig och efterfrågad kvalitet med stor bety- delse för hur innemiljön upplevs och att ändamålet är att personer som sitter och personer som står ska få god kontakt med omgiv- ningen. <SPAN class="ft104">24 </SPAN>I Danmark anges att bostadsrum ska förses med fönster, som är placerade så att personer i rummen kan se ut på omgivningarna. Fönster och solavskärmning ska projekteras och utföras så att det säkras att utblick över omgivningar finns en tillfredsställande del av brukstiden.<SPAN class="ft104">25</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Mot bakgrund av detta föreslår vi att utblick ska ingå som en del av de grundläggande kraven i bostäders lämplighet för sitt ändamål och upptas i PBF. Utblick genom fönster bör ge visuell kontakt med bostadens omgivande utemiljö, vid stående och sittande position.</P>
<P class="p138 ft19">Överlappningsmöjligheter bör regleras i PBF i stället för BBR</P>
<P class="p103 ft18">I bostäder och studentbostäder om högst 35 kvadratmeter får sam- varo samt sömn och vila i dag överlappa varandra helt eller delvis. I studentbostäder får även måltider ingå i överlappen. Det framgår av 3:224 och 3:225 i BBR. I praktiken har överlappningsmöjligheterna för studentbostäder inneburit att ytan för sömn och vila är dimen- sionerande för rummets storlek. För bostäder om högst 35 kvadrat- meter har oftast utrymmet för sängplats med hjälpare och matplats blivit dimensionerande.</P>
<P class="p69 ft21">För att undvika indelning i kategoriboende behöver bestämmel- serna i största möjliga mån vara generella. För att inte öka kraven på yta i studentbonde föreslår vi att i bostäder om högst 35 kvadrat- meter (inklusive studentbostäder) får utrymmena för sömn och vila,</P>
<P class="p369 ft103"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft107">Miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrym- men 1008/2017.</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft66">§ </SPAN><NOBR>13–8</NOBR> Utsyn, Byggteknisk forskrift 17.</P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft68">§§ 377 och 378 Lys og udsyn, Bygningsreglementet 18.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="p443dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368443x1.jpg/" id="p443img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft18">samvaro och fritid samt måltider överlappa varandra helt. Regler- ingen blir lika för bostäder och studentbostäder om högst 35 kvadrat- meter. För bostäder om högst 35 kvadratmeter innebär förslaget att fler funktioner får överlappa varandra än i dag.</P>
<P class="p74 ft19">Utrymme för tvätt och tork bör regleras i PBF i stället för BBR</P>
<P class="p285 ft18">Enligt 3:22 i BBR ska det finnas utrymme för att tvätta och torka maskinellt i bostaden, om gemensam tvättstuga saknas. I ett allmänt råd informerar Boverket att plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet.</P>
<P class="p14 ft14">Möjlighet att tvätta och torka kläder bör ingå som en grund- läggande del av bostäders lämplighet för sitt ändamål. Vi föreslår där- för att dagens reglering om krav på tvätt och tork, om gemensam tvättstuga saknas, bör upptas i PBF. Det saknas anledning att när- mare reglera hur mycket plats som behöver finnas för detta utrymme. Enligt våra förslag för lämplighet kan utrustning för tvätt och tork placeras i utrymmet för matlagning eller utrymme för personhygien. Bestämmelser om fuktskydd finns i avsnitt 6 i BBR.</P>
<P class="p100 ft19">Fritid bör läggas till i PBF</P>
<P class="p142 ft14">Enligt 3 kap. 1 § PBF ska det i bostäder finnas utrymme för samvaro. Den närmare innebörden av samvaro har inte preciserats genom någon föreskrift, men i Boverkets rekommendationer kan samvaro utgöras av sociala ytor och möblering i form av soffgrupper.</P>
<P class="p99 ft18">Fritiden kan tillbringas på olika sätt. Barns fritid ska kunna inne- fatta lek, vila och rekreation. I Finland används begreppen vistelse och fritid för det utrymme som motsvarar samvaro.<SPAN class="ft114">26 </SPAN>Finlands begrepp är bredare än samvaro och skapar vidare perspektiv på hur ytor kan utformas och vad de ska kunna erbjuda. Genom ett tillägg med ordet fritid ges en bättre beskrivning av de aktiviteter som kan ta plats i hemmet. Vi föreslår därför att utrymmet ska benämnas samvaro och fritid.</P>
<P class="p1152 ft69"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft68">Miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrym- men 1008/2017.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">441</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Förslag till ny lydelse av 3 kap. 1 § och ny paragraf i PBF</P>
<P class="p420 ft17">Med de förslag till ändringar vi nu har beskrivit bör nuvarande 3 kap.</P>
<P class="p325 ft17">1 § och en ny paragraf, 1 a §, i PBF få följande nya lydelse:</P>
<P class="p1153 ft184"><SPAN class="ft209">1 § </SPAN>För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som inne- håller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna har utrym- men för sömn och vila, samvaro och fritid, matlagning, måltider, hygien och förvaring. Om gemensam tvättstuga saknas ska bostäder ha utrymme för tvätt och tork maskinellt.</P>
<P class="p1154 ft23">Bostäderna ska ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.</P>
<P class="p1155 ft23"><SPAN class="ft30">1 a § </SPAN>Av de utrymmen som anges i 1 § ska</P>
<P class="p1156 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft210">minst ett utrymme för personhygien vara avskilt med väggar och eventuellt övriga utrymmen för personhygien kunna avskiljas med väggar,</SPAN></P>
<P class="p928 ft184"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft186">utrymme för sömn och vila i bostäder större än 35 kvadratmeter kunna avskiljas med väggar, och</SPAN></P>
<P class="p1157 ft185"><SPAN class="ft211">3.</SPAN><SPAN class="ft212">utrymme för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider ha fönster i yttervägg och utblick genom fönster till omgivande utemiljö vid stående och sittande position.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft23">I bostäder om högst 35 kvadratmeter får utrymmena för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider överlappa varandra helt. Om något av dessa utrymmen avskiljs ska minst två av utrymmena ha fönster i ytter- vägg och utblick enligt första stycket 3.</P>
<P class="p67 ft19"><SPAN class="ft19">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Förslag till nya föreskrifter i avsnitt 3:2 i BBR</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">Nedan redogör vi för våra överväganden och förslag till nya föreskrifter i 3:2 i BBR. Förslagen medför ny lydelse av 3:2 i BBR i sin helhet, som vi redovisar i bilaga 4.</P>
<P class="p1159 ft19">Särskilda krav för studentbostäder och bostäder större än 55 kvadratmeter bör utgå</P>
<P class="p104 ft14">Kvadratmetergränser (35 och 55 kvadratmeter) har visat sig styrande och låsande för utbudet av olika bostadsstorlekar och planlösningar. Även indelningen i kategoribostäder, det vill säga bostäder som riktar sig enbart till en viss grupp av boende i stället för alla människor, som till exempel studentbostäder, är begränsande. Det kan variera över tid vem som bor i en bostad. Det berikar också samhället att män- niskor från olika generationer kan mötas och leva i samma bostads-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">område. En indelning under 35 kvadratmeter i den som är student och inte student menar vi inte är ändamålsenlig, då det finns fler i samhället som vill bo billigt och använda sina ekonomiska resurser till annat än boende.</P>
<P class="p14 ft14">Vi menar samtidigt att det är en avgörande skillnad mellan bostäder för mindre hushåll, där framför allt en eller två personer bor, och större bostäder där fler personer bor tillsammans. Det är därför rim- ligt att staten ställer olika krav på bostäder som är högst respektive större än 35 kvadratmeter, där exempelvis behov av avskiljbara utrym- men finns större utsträckning. Vi ser att det i detta avseende finns olika behov för mindre bostäder, om högst 35 kvadratmeter och större bostäder över 35 kvadratmeter. En gräns vid 35 kvadratmeter finner</P>
<P class="p702 ft14"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft213">ändamålsenligt. Däremot bör kraven på dessa bostäder vara desamma oavsett om det är studenter eller andra människor som bor där.</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Att fortsätta utgå från 35 kvadratmeter som gräns är ändamåls- enligt eftersom regeringen även i andra avseenden har lagt fast att undantag för 35 kvadratmeter i PBL. Däremot är den gräns som i dag finns för bostäder större än 55 kvadratmeter inte ändamålsenlig. För större bostäder kan marknaden i högre grad antas möta efterfrågan av ytterligare kvaliteter. Därför bör gränsen på 55 kvadratmeter utgå.</P>
<P class="p74 ft19">Begreppet rum bör utgå</P>
<P class="p142 ft18">3 kap. 1 § PBF innehåller begreppet <SPAN class="ft43">utrymmen. </SPAN>I 3:2 i BBR används både begreppen <SPAN class="ft43">utrymme </SPAN>och <SPAN class="ft43">rum</SPAN>. Definitionen av <SPAN class="ft43">rum </SPAN>finns enligt 1:6 i BBR i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95. Där definieras rum som utrymme i byggnad som är beträdbart och begränsat på alla sidor av golv, väggar och tak. Skill- naden mellan begreppen <SPAN class="ft43">utrymme </SPAN>och <SPAN class="ft43">rum </SPAN>är att <SPAN class="ft43">rum </SPAN>har väggar medan <SPAN class="ft43">utrymme </SPAN>inte har det.</P>
<P class="p99 ft18">Förslagen om ny utformning av 3:2 i BBR bör bygga på den ter- minologi som finns i PBF. Begreppet <SPAN class="ft43">rum </SPAN>bör därför utgå och enbart <SPAN class="ft43">utrymme </SPAN>användas. Där ett utrymme ska vara avskilt med väggar kan det i stället framgå direkt i föreskrift.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Definitionen av matlagning bör utgå</P>
<P class="p384 ft21">I 3:212 i BBR finns en definition av matlagning. Där anges att med matlagning avses tillagning av mat och förvaring av livsmedel. Med vårt förslag om inredning och utrustning för matlagning nedan finns inget behov av en definition av matlagning. Definitionen bör därför utgå.</P>
<P class="p118 ft19">Kravet på inredning för förvaring bör utgå</P>
<P class="p393 ft18">Enligt 3 kap. 1 § PBF ska bostäder ha utrymmen för förvaring. I avsnitt 3:22 i BBR föreskrivs att bostäder, förutom <SPAN class="ft43">utrymmen </SPAN>för förvaring, även ska ha <SPAN class="ft43">inredning </SPAN>för förvaring.</P>
<P class="p499 ft14">Graden av färdigställande som krävs i en ny bostad med avseende på inredning för förvaring har kritiserats för att inte vara resurs- effektiv. Ny inredning för förvaring byts ofta ut för att den inte mot- svarar boendes olika behov. Exempelvis är det inte ovanligt att nya garderober och hatthyllor slängs ut. Kravet på inredning för förvar- ing främjar därmed inte resurseffektivitet. När det gäller hyresrätter ska enligt 12 kap. 18 a § jordabalken (1970:994) bostadslägenheter vara försedda med förvaringsutrymmen. Det finns utöver det inga krav på förvaringsutrymmena. Mot bakgrund av detta föreslår vi att kravet på inredning för förvaring utgår.</P>
<P class="p1160 ft19">Tillgänglighet och användbarhet inkluderas i de nya föreskrifterna</P>
<P class="p104 ft15">Avsnitt 3:2 i BBR avser utformning av bostäder. Utformningen på- verkas av tillgänglighetsbestämmelserna för bostäder i 3:1 i BBR. I både avsnitt 3:1 och 3:2 rekommenderar Boverket de dimensione- rande mått som finns i standarden SS 91 42 21. I dag finns inga före- skrifter om vad som krävs för att tillgänglighet och användbarhet i de utrymmen som berörs ska vara uppnått. Mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt Förenta Nationernas (FN) konvention om rättig- heter för personer med funktionsnedsättning och Agenda 2030 om att säkra att det finns bostäder för alla, bör föreskrifterna om lämplig- het även ange vad som krävs för att tillgänglighet och användbarhet ska anses vara uppnått.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="p447dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368447x1.jpg/" id="p447img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">För att underlätta tillämpningen kan de mått som krävs för både utformning och tillgänglighet i bostäder regleras i ett sammanhang. I de förslag vi lämnar om bostadsutformning i 3:2 inkluderar vi därför tillgänglighet och användbarhet i alla utrymmen samt passage och dörröppningar i bostaden, inklusive ytterdörr, balkong- och altandörr.</P>
<P class="p99 ft18">Bostadens olika utrymmen är sömn och vila, samvaro och fritid, matlagning, måltider, hygien och förvaring samt, om gemensam tvätt- stuga saknas, utrymme för tvätt och tork. I de nedan redovisade för- slagen till nya föreskrifter i 3:2 i BBR ingår nödvändig rörelseyta för tillgänglighet och användbarhet inom bostadens utrymmen och mellan utrymmena.</P>
<P class="p14 ft14">De förslag vi lämnar till nya föreskrifter i 3:2 i BBR omfattar, för- utom lämplighet, även tillgänglighet och användbarhet<SPAN class="ft100">27 </SPAN>i bostäder. Förslaget medför ingen ändring i Boverkets bemyndiganden utan före- skrifterna kan fortsatt meddelas med stöd av 10 kap. 1 och 3 §§ PBF.</P>
<P class="p112 ft18">En följd av förslaget är att de tillgänglighetskrav som berör bostäder, från bostadens ytterdörr, balkong- och altandörr, bör utgå ur av- snitt 3:1 i BBR.</P>
<P class="p74 ft19">Dörröppningar och passager</P>
<P class="p142 ft18">Förutom tillgänglighet i respektive utrymme i en bostad måste det även gå röra sig mellan utrymmen. Bedömningen av vad som är till- gängligt och användbart för alla bör utgå från det utrymme som krävs för inomhusrullstol. Enligt föreskrifterna i avsnitt 3:146 i BBR ska minst en dörr till varje rum, balkong, terrass och uteplats medge passage med rullstol. Det ska också finnas tillräcklig plats för att öppna och stänga dörrarna från rullstolen. I ett allmänt råd till föreskriften rekommenderar Boverket de dimensionerande mått för tillgänglig- het och användbarhet i rum som följer av standarden SS 91 42 21 (normalnivån).</P>
<P class="p14 ft37">För en tydlig reglering som möjliggör olika lösningar bör ett fåtal grundläggande mått fastslås. Ett noggrant utvalt antal mått medför att det finns ytor kvar i bostaden som inte styrs av föreskrifter, där frihet i utformningen av utrymmen och planlösningar möjliggörs. De ytor för rörelseutrymme och passage som vi föreslår kan över-</P>
<P class="p661 ft67"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft66">Det vill säga preciseringar av bestämmelserna om tillgänglighet och användbarhet i 8 kap.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft121">1</SPAN><SPAN class="ft68">§ tredje punkten och 4 § första stycket åttonde punkten PBL samt 3 kap. 18 PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft17">lappa utrymmena för sömn och vila, matlagning, samvaro och fritid, måltider och förvaring. Vi föreslår följande lydelse:</P>
<P class="p954 ft184">Bostadens entrédörr och minst en dörr till varje balkong, terrass och uteplats ska ha ett passagemått om minst 0,8 meter. Övriga dörrar i en bostad ska ha ett passagemått om minst 0,76 meter.</P>
<P class="p1161 ft23">I bostaden ska det finnas plats för rörelseutrymme</P>
<P class="p929 ft184"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft186">vid entrédörr om minst 1,3 meter i diameter,</SPAN></P>
<P class="p929 ft184"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft186">i korridorer om minst 1,1 meter i bredd,</SPAN></P>
<P class="p929 ft185"><SPAN class="ft211">3.</SPAN><SPAN class="ft212">för att öppna och stänga dörr från rullstol enligt illustration 1, och</SPAN></P>
<P class="p929 ft23"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft214">och vid </SPAN><NOBR>90-gradig</NOBR> sväng om 1,2 meter enligt illustration 2.</P>
<P class="p486 ft17">Illustrationer enligt 3 och 4 visas i bilaga 4.</P>
<P class="p152 ft19">Utrymme för sömn och vila</P>
<P class="p104 ft15">Enligt 3:146 i BBR ska <SPAN class="ft16">rum </SPAN>vara tillgängliga och användbara för per- soner med nedsatt rörelseförmåga. I ett allmänt råd i avsnitt 3:146 rekommenderar Boverket dimensionerande mått med hänsyn till till- gänglighet och användbarhet i standarden SS 91 42 21 (normalnivån) som lämpliga. Vidare anger Boverket i allmänt råd i avsnitt 3:146 att studentbostäder om högst 35 kvadratmeter kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida.</P>
<P class="p85 ft20">Utrymmen för enkelsängar möjliggör ett diversifierat bostadsutbud</P>
<P class="p119 ft14">För bostäder större än 55 kvadratmeter finns en rekommendation i avsnitt 3:222 om att sådana bostäder bör ha plats för parsäng i minst ett rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. Denna rekommendation, tillsammans med rekommendationen om mått för tillgänglighet och användbarhet i standarden SS 91 42 21 har lett till sovrum som blir oproportionerligt stora i relation till andra sov- utrymmen i bostäder mellan 55 och 65 kvadratmeter. Utrymmet med parsäng är inte heller tillräckligt stort för att kunna delas i två utrym- men. Möjligheten att växa och krympa utrymmen uteblir därför. Bostäder över 55 kvadratmeter för två eller fler personer som utfor- mats enligt nu nämnda rekommendationer svarar inte mot olika boendekonstellationer, exempelvis ensamstående föräldrar med flera barn som kan behöva mellanstora bostäder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p849 ft14">Utifrån ett barnperspektiv där lek, utveckling och studier kan behöva ske i ett avskilt utrymme ser vi inte att en specifik fördelning på ett stort utrymme och ett eller flera mycket mindre utrymmen för sömn och vila är ändamålsenlig. Även utifrån ett åldrandeper- spektiv där det av olika skäl kan finnas behov av skilda sovrum, sna- rare än ett större med parsäng, är kravet inte ändamålsenligt.</P>
<P class="p1162 ft14">För bostäder mellan <NOBR>35–55</NOBR> kvadratmeter finns ingen rekommen- dation om parsäng. Det ger förutsättningar för flera olika planlös- ningsalternativ, som möter olika boendekonstellationer.</P>
<P class="p136 ft18">För att åstadkomma kostnadseffektiva bostäder behöver ytor mini- meras. Samtidigt behöver bostäder utformas för alla och tillgänglig- hetsaspekter beaktas.</P>
<P class="p1144 ft18">Mot bakgrund av detta bör krav på plats i utrymmen för sömn och vila begränsas till plats för enkelsäng. De ytor som, utöver plats för säng, bör krävas för att åstadkomma tillgänglighet och använd- barhet bör skilja sig åt mellan bostäder som är högst 35 kvadratmeter respektive större.</P>
<P class="p91 ft14">Bostäder större än 35 kvadratmeter bör ha minst en sängplats i bostaden som är tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga och som har plats för hjälpare. Frågan har uppstått vilken plats som behövs för en hjälpare eftersom Arbetsmiljöverkets och Boverkets regler skiljer sig åt. Arbetsmiljöverket anger ett mått om 0,8 meter. Det avser den plats som behövs för hjälpare och motiveras av att per- sonen som hjälper ska kunna sträcka och vrida sig samt använda sig av sin benstyrka när kraft behövs eller huka sig ner utan att hindras. Med Boverkets mått om 0,6 meter blir det svårt för en hjälpare att böja och huka sig. Med hänsyn till att människor kan behöva hjälp i sitt hem, och att det inte har framkommit några skäl till varför exem- pelvis en närstående hjälpare inte skulle behöva samma utrymme som en professionell hjälpare, föreslår vi att måttet för hjälpare ska vara 0,8 meter.</P>
<P class="p91 ft14">Eventuellt övriga utrymmen för sömn och vila i bostäder större än 35 kvadratmeter bör ha plats för att en person med nedsatt rörel- seförmåga kan förflytta sig i och ur sängen. I alla utrymmen för sömn och vila bör även plats för installationer, såsom radiatorer, finnas.</P>
<P class="p136 ft17">Vi föreslår därför följande lydelse för bostäder större än 35 kvadrat- meter:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1163 ft185">I bostäder större än 35 kvadratmeter ska minst ett utrymme för sömn och vila ha en yta för en sängplats om 0,9 × 2,2 meter och ett rörelse- utrymme längs ena långsidan om minst 1,2 meter och andra långsidan om minst 0,8 meter. Om utrymmet för sömn och vila är avskilt med väggar och enbart har en dörr ska det finnas rörelseutrymme vid säng- platsens kortsida om 0,7 meter.</P>
<P class="p1164 ft23">Eventuellt övriga utrymmen för sömn och vila ska ha en yta för en säng- plats om 0,9 × 2,2 och ett rörelseutrymme längs ena långsidan om minst 1,2 meter.</P>
<P class="p86 ft18">I bostäder om högst 35 kvadratmeter behöver ytorna kunna använ- das än mer effektivt. Vi anser därför inte att det i dessa mindre bostadsstorlekar är motiverat att ställa krav på plats för hjälpare från sängens båda sidor. Vi föreslår därför följande lydelse för bostäder om högst 35 kvadratmeter:</P>
<P class="p1165 ft23">I bostäder om högst 35 kvadratmeter ska utrymme för sömn och vila ha en yta för en sängplats om 0,9 × 2,2 och ett rörelseutrymme längs ena långsidan om minst 1,2 meter.</P>
<P class="p145 ft19">Utrymme för samvaro och fritid</P>
<P class="p104 ft14">Enligt nuvarande föreskrifter i BBR ska bostäder om högst 55 kvadrat- meter utformas med hänsyn till sin storlek och bostäder över 55 kva- dratmeter ska utformas med hänsyn till antalet personer som de är avsedda för (avsnitt <NOBR>3:222–3:225).</NOBR> Det finns inga föreskrifter om ut- formningen av samvaroytan. Boverket rekommenderar de dimensione- rande mått och inredningslängder som finns i standarden SS 91 42 21. Där bestäms ytan för samvaro utifrån antalet personer, vilket redo- visas i antalet sängar i planlösning. Detta skapar möjligheter att krympa utrymmet för samvaro i förhållande till antal sängplatser som ritats in. Som vi redogör för i kapitel 6 kan redovisningen av möblering i planlösning skilja sig mellan de bygglovhandlingar som inges till bygg- nadsnämnden och den information som används vid försäljning av bostäder.</P>
<P class="p204 ft18">I förtätningen av bebyggelse kan det finnas behov av mindre ytor än tidigare. Samtidigt har utrymmen för matlagning och hygien inte minskat och tar därmed plats på bekostnad av utrymme för samvaro och fritid.</P>
<P class="p69 ft37">I dag finns nya sätt att umgås med digitala medel hemma. Detta umgänge kräver oftast inte något särskilt utrymme, utan kan ske i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">utrymmen för sömn och vila, samvaro eller måltider. De nya sätten att umgås kan ändå inte ersätta behovet samvaro och fritid där barn utvecklas genom lek eller stöd med läxläsning eller där de boende har möjlighet att umgås och bjuda hem vänner. Det behövs därför, enligt vår mening, fortfarande ytor i bostäder för samvaro och fritid. Det är av vikt att det finns tillräckligt med sociala ytor och att ytor för fritid erbjuds på en bostadsmarknad som inte är i balans.</P>
<P class="p14 ft14">Det finns anledning att motverka att dessa ytor endast blir passage- ytor eller korridorer. Vi ser därför behov av minimimått som säkrar bredd och viss möblerbarhet. Användning av mått motiveras även utifrån behovet av att skapa en förutsägbar och enhetlig tillämpning i Sveriges 290 kommuner samt ge kommunerna nödvändigt beslutsstöd.</P>
<P class="p75 ft18">För mindre bostäder om högst 35 kvadratmeter kan utrymmen för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider överlappa var- andra. Det innebär att ytan för sömn och vila också kan bli yta för samvaro. Den kan inredas med multifunktionsmöbler som utgör en soffa på dagen, säng på natten. Genom bokhyllor som genom auto- matik flyttas kan ett nästan avskilt utrymme skapas nattetid i en samvaroyta. Detta möjliggör yteffektiva bostäder med bibehållna funktioner.</P>
<P class="p61 ft18">Den reglering vi föreslår avser en sammanhållen kvadratmeteryta med en minsta bredd, med följande lydelse:</P>
<P class="p1166 ft184">I bostäder större än 35 kvadratmeter ska utrymmet för samvaro och fritid vara minst 7 kvadratmeter, där två, inte motstående sidor, ska vara minst 2,3 meter vardera. Längs ena långsidan och passage till dörr ska det finnas ett rörelseutrymme om minst 0,9 meter.</P>
<P class="p1167 ft23">I bostäder om högst 35 kvadratmeter ska utrymme för samvaro och fritid vara minst 2,1 × 2,2 meter.</P>
<P class="p44 ft19">Utrymme för matlagning</P>
<P class="p142 ft14">Det finns i dag inga föreskrifter om storleken på utrymme för mat- lagning. Förutom hänvisningen till standarden SS 91 42 21 rekommen- derar Boverket i ett allmänt råd att utrymmet för inredningslängden för matlagning bör vara minst 1,80 meter brett (avsnitt 3:224).</P>
<P class="p14 ft21">För studentbostäder om högst 35 kvadratmeter rekommenderar Boverket att utrymmet för inredningslängden för matlagning bör vara minst 1,40 meter brett (avsnitt 3:225). När det gäller andra dimen- sionerande mått och inredningslängder hänvisar Boverket till stan-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">dard SS 91 42 21. I standarden SS 91 42 21 finns olika kökslösningar för olika bostadsstorlekar och antal boende.</P>
<P class="p786 ft18">I dag sker byten av inredning och utrustning för matlagning oftare än tidigare. Att olika boende önskar olika utformning av kök leder även till större krav på anpassning till olika målgrupper redan från start för att inte leda till resursslöseri genom inrednings- och utrust- ningsbyten och renoveringar i nybyggnationer. Ett minimiutrymme för matlagning som främjar långsiktighet i bostäder för flera genera- tioner boende, där olika inrednings- och utrustningslösningar för matlagning får plats, behöver garanteras. Vi föreslår därför följande lydelse:</P>
<P class="p1168 ft184">I utrymme för matlagning ska det finnas plats för inredning och utrust- ning till ett djup om minst 0,6 meter och passage- och rörelseyta om 1,2 meter.</P>
<P class="p1169 ft184">För bostäder större än 35 kvadratmeter ska platsen för inrednings- längden vara minst 3,4 meter.</P>
<P class="p1170 ft23">För bostäder om högst 35 kvadratmeter ska platsen för inrednings- längden vara minst 1,8 meter.</P>
<P class="p145 ft19">Inredning och utrustning för matlagning</P>
<P class="p103 ft14">Genom förslaget om utrymme för matlagning säkras en viss plats för matlagning. Viss inredning och utrustning behöver också finnas i bostaden från start. Kraven på dessa bör vara uttryckta som funk- tioner och vissa säkerhetsaspekter behöver beaktas vid regleringen av dessa funktioner. Genom att reglera funktioner öppnar föreskriften för en variation av lösningar och för ett större produktutbud än i dag.</P>
<P class="p210 ft18">I avsnitt 8:43 föreskrivs i dag att utslagsvask ska placeras så att risken för skållningsskador begränsas. I ett allmänt råd rekommen- derar Boverket att utslagsvask bör placeras i samma inredningslängd som spisen.</P>
<P class="p87 ft14">Utslagsvask bör av säkerhetsskäl placeras i samma inrednings- längd som spisenhet. Detta bör framgå av föreskrift i stället för i en rekommendation. Eftersom detta rör tekniska installationer i bostads- kök bör det regleras i avsnitt 3:2. Vi föreslår därför följande lydelse:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1171 ft184">I utrymmen för matlagning ska det finnas installationer, inredning och utrustning för</P>
<P class="p1172 ft184"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft187">arbetsytor och avställningsytor med minsta inredningslängd 0,6 meter,</SPAN></P>
<P class="p1173 ft23"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft214">tillagning av mat på spisenhet respektive i ugnsenhet,</SPAN></P>
<P class="p1173 ft184"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft186">diskning och utslag av vatten (utslagsvask),</SPAN></P>
<P class="p1173 ft185"><SPAN class="ft211">4.</SPAN><SPAN class="ft212">kyl- och fryshållande av mat, och</SPAN></P>
<P class="p1173 ft184"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft186">förvaring av torrvaror, husgeråd och porslin.</SPAN></P>
<P class="p1174 ft8">Utslagsvask ska placeras i samma inredningslängd som spisenhet. Kravet på ugnsenhet gäller inte för bostäder om högst 35 kvadratmeter.</P>
<P class="p828 ft18">En följd av förslaget är att avsnitt 8<SPAN class="ft43">:43 Skydd mot skållningsskador </SPAN>utgår.</P>
<P class="p61 ft18">Eftersom vi inte föreslår detaljerade krav på den inredning och utrustning som ska finnas i utrymmen för matlagning bör även regler- ing av inredning i avsnitt <SPAN class="ft43">8:32 Fast inredning </SPAN>och <SPAN class="ft43">8:42 Spisar, ugnar och dylikt </SPAN>utgå.</P>
<P class="p74 ft19">Utrymme för måltider</P>
<P class="p110 ft14">Enligt nuvarande föreskrifter i BBR ska bostäder om högst 55 kva- dratmeter utformas med hänsyn till sin storlek och bostäder över 55 kvadratmeter ska utformas med hänsyn till antalet personer som de är avsedda för (avsnitt <NOBR>3:222–3:225).</NOBR> Boverket rekommenderar de dimensionerande mått och inredningslängder som finns i standarden</P>
<P class="p3 ft17"><SPAN class="ft69">SS</SPAN><SPAN class="ft77">91 42 21.</SPAN></P>
<P class="p190 ft17">Det är i detta sammanhang inte ändamålsenligt att reglera ytor i</P>
<P class="p402 ft14">förhållande till avsedda antal personer. Som vi har beskrivet ovan är det ändå inte säkert att antalet personer som bor i bostaden överens- stämmer med det som anges i ritningar vid bygglov. I stället bör bostä- der ha en minsta yta för måltider i relation till dess storlek. Miniminivån för utrymme för måltider bör vara tillgänglig för en person med rull- stol och tillräcklig yta för ytterligare matplatser.</P>
<P class="p112 ft18">För mindre bostäder om högst 35 kvadratmeter kan utrymmen för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider överlappa varandra. Det innebär att ytan för samvaro och fritid också kan bli yta för mål- tider. Genom våra förslag om yta för sömn och vila respektive sam- varo och fritid säkerställs även utrymme för måltider. Det saknas därför skäl att reglera detta ytterligare för bostäder om högst 35 kvadrat- meter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1175 ft17">Vi föreslår därför följande lydelse:</P>
<P class="p1176 ft8">I bostäder större än 35 kvadratmeter ska utrymmet för måltider vara minst 0,8 × 1,4 meter. På ena långsidan ska det finnas ett rörelseutrymme om 1,2 meter och på andra långsidan ska rörelseutrymmet vara 0,8 meter.</P>
<P class="p138 ft19">Utrymme för personhygien</P>
<P class="p147 ft18">Enligt 3:146 ska minst ett hygienrum vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare.</P>
<P class="p69 ft21">Vilka mått personer med nedsatt rörelseförmåga behöver i utrymme för personhygien är oklart med tanke på utvecklingen på området och mot bakgrund av de olika behov som finns. Exempelvis pågår innovationer med snurrbara toalettstolar som minskar ytbehoven. Mot bakgrund av den utveckling som nu sker på området är det lämpligt att vidta ytterligare utredning. Vi föreslår därför inga änd- ringar i detta avseende. I stället bör Boverket meddela nya föreskrifter efter att Boverket har utrett vilka krav som bör ställas utifrån de nya möjlighet som utvecklingen medger. Däremot anser vi att nuvarande bestämmelse om att minst ett utrymme för personhygien ska vara tillgängligt är ändamålsenlig och bör kvarstå. Vidare kan vi konsta- tera att det även i framtiden bör krävas en vändradie om 1,3 meter för en rullstol. Vi föreslår därför att föreskriften bör innehålla följande uppgifter:</P>
<P class="p1177 ft8">Minst ett utrymme för personhygien ska vara XX kvadratmeter och med inredning och utrustning ha en vändradie om 1,3 meter för en rullstol.</P>
<P class="p85 ft19">Inredning och utrustning för personhygien</P>
<P class="p393 ft18">Enligt tillgänglighetskraven i 3:146 ska det gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. När det gäller dimensio- nerande mått rekommenderar Boverket uppgifterna i standarden SS 91 42 21.</P>
<P class="p210 ft18">Viss inredning och utrustning för funktionerna för personlig hygien behöver finnas från start i bostaden. Regleringen bör vara uttryckt som funktioner och vi föreslår att föreskriften bör innehålla följande uppgifter:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">452</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1171 ft184">I minst ett utrymme för personhygien ska det finnas inredning och utrustning för att tvätta sig, bada eller duscha och använda toalett.</P>
<P class="p1178 ft23">Avståndet mellan inredning för</P>
<P class="p1173 ft185"><SPAN class="ft211">1.</SPAN><SPAN class="ft212">att tvätta sig och använda toalett ska vara X meter,</SPAN></P>
<P class="p1173 ft184"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft186">dusch och övrig utrustning ska vara X meter,</SPAN></P>
<P class="p1173 ft184"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft186">att tvätta sig och vägg ska vara X meter, och</SPAN></P>
<P class="p1173 ft185"><SPAN class="ft211">4.</SPAN><SPAN class="ft212">att använda toalett och vägg ska vara X meter.</SPAN></P>
<P class="p1174 ft8">I de fall tvättmaskin ska vara i utrymme för personhygien ska avståndet mellan tvättmaskin och övrig inredning och utrustning vara X meter.</P>
<P class="p100 ft19">Utrymme för förvaring</P>
<P class="p142 ft18">Enligt 3 kap. 1 § PBF ska bostäder ha utrymme för förvaring. I bostäder och studentbostäder om högst 35 kvadratmeter bör utrymmet för inredningslängden och själva inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett och platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred. I övrigt rekommenderar Boverket de mått som finns i standarden SS 91 42 21.</P>
<P class="p99 ft18">Vi har ovan föreslagit att nuvarande krav på inredning för för- varing utgår ur BBR. Däremot ser vi skäl att fortsatt reglera att det finns utrymme för förvaring. Därigenom möjliggörs att boende själva väljer lämplig inredning. Vi föreslår följande storlekar på utrymme för förvaring i bostaden:</P>
<P class="p1179 ft184">I bostäder med en bostadsyta större än 35 kvadratmeter ska plats för ytterkläder vara minst 1,2 meter i längd och 0,4 i djup. Plats för övrig förvaring ska vara minst 2,4 meter i längd och 0,6 meter i djup.</P>
<P class="p1180 ft184">I bostäder med en bostadsyta om högst 35 kvadratmeter ska plats för ytterkläder vara minst 0,4 meter i längd och djup. Plats för övrig för- varing ska vara minst 1,2 meter i längd och 0,6 meter i djup.</P>
<P class="p1181 ft23">Vid plats för förvaring ska det utöver förvaringsdjupet finnas plats för rörelseutrymme om minst 1,2 meter.</P>
<P class="p647 ft19">Bostäder i flera plan</P>
<P class="p141 ft18">Föreskriften i BBR avsnitt 3:221 ställer krav på att vissa grundfunk- tioner finns på det våningsplan till vilket entrén till bostaden är. I bostä- der med flera plan ska entréplanet rymma ett hygienrum, avskiljbar sängplats (sovalkov), möjlighet till matlagning, utrymme för måltider, utrymme för sittgrupp, entréutrymme, utrymme för förvaring och utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvätt- stuga saknas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">Dessa bestämmelser skapar ett ytbehov i entréplan. Tomter som är kuperade och har naturförutsättningar som gör det svårt att få ut den exakta ytan blir därför svåra att bygga på. Det kan förutsätta plansprängning vilket är problematiskt både utifrån ett naturresurs- perspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Det skapar i sin tur hinder för olika bostäder som suterränghus och stadsradhus.</P>
<P class="p69 ft14">För bostäder i flera plan bör det för entréplan vara samma krav som för bostäder om högst 35 kvadratmeter. Det innebär att utrym- mena för sömn och vila, samvaro och måltider får överlappa varandra och att utrymme för matlagning inte behöver vara mer än 1,8 meter lång och 0,6 djup samt ha en rörelseyta om 1,2 meter. Dessutom krävs endast utrymme för matlagning samt installationer för inred- ning och utrustning för matlagning. Det innebär att kök inte behö- ver installeras från start så länge framdraget vatten, avlopp och el finns. Därmed kan ytan för entréplanen minimeras jämfört med i dag och möjliggöra bostäder på flera plan även där platsens förutsättningar skapar liten yta per plan. Vi föreslår därför:</P>
<P class="p1182 ft23">I bostäder med flera plan ska entréplanet minst rymma</P>
<P class="p929 ft184"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft186">ett utrymme för sömn och vila enligt 3 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p929 ft184"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft186">ett utrymme för personhygien enligt 9 och 10 §§,</SPAN></P>
<P class="p929 ft185"><SPAN class="ft211">3.</SPAN><SPAN class="ft212">ett utrymme för förvaring av ytterkläder enligt 11 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p929 ft184"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft186">installationer för inredning och utrustning för matlagning,</SPAN></P>
<P class="p929 ft184"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft186">utrymme för matlagning enligt 6 § första stycket, och</SPAN></P>
<P class="p928 ft23"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft214">utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas.</SPAN></P>
<P class="p145 ft19">Balkonger, terrasser och uteplatser</P>
<P class="p103 ft18">Det finns inget krav på att bostäder ska ha balkong, uteplats eller liknande men Boverket rekommenderar i 3:22 att en balkong, ute- plats eller liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden. I 3:146 i BBR föreskriver Boverket att balkonger, terrasser och ute- platser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp.</P>
<P class="p87 ft14">Vi lämnar inget förslag om att det ska finnas balkonger, terrasser eller uteplatser i bostäder. Om det ändå byggs balkonger, terrasser och uteplatser bör de vara tillgängliga och användbara för alla. För</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">454</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">olika platser kan det av andra skäl, exempelvis för att möjliggöra väd- ring eller tillräckligt med dagsljus i täta stadsmiljöer, finnas skäl till grundare balkonger som inte är avsedda att vistas på. Därför föreslår</P>
<P class="p356 ft18"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft170">att tillgänglighetskrav enbart ska gälla för balkonger som är av- sedda för vistelse. Vi föreslår därför följande:</SPAN></P>
<P class="p1183 ft23">På balkong, terrass och uteplats avsedda för vistelse ska det finnas ett rörelseutrymme om minst 1,3 meter i diameter.</P>
<P class="p11 ft17">Skyddsföreskrifter om räcken finns i avsnitt 8 i BBR.</P>
<P class="p21 ft19">Bostäder med gemensamma utrymmen</P>
<P class="p397 ft18">I 3:226 finns föreskrifter om bostäder för ett obestämt antal perso- ner där bostäderna har gemensamma utrymmen, exempelvis kollektiv- boende med familjer. Där får utrymme för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemen- samma utrymmen.</P>
<P class="p61 ft18">I 3:227 finns föreskrifter om bostäder för en person där bostä- derna har gemensamma utrymmen, exempelvis kollektivboende för studenter. Där får utrymme för personhygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen.</P>
<P class="p1184 ft14">I 3:228 finns föreskrifter om särskilda boendeformer för äldre. För samtliga boendeformer med gemensamma utrymmen (3:226,</P>
<P class="p494 ft18">3:227 och 3:228) föreskrivs att de gemensamma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p1185 ft48">Vilka utrymmen som får delas bör anges i PBF och Boverket bör utreda de närmare preciseringar som behövs</P>
<P class="p109 ft14">Bestämmelserna om gemensamma utrymmen har inte tillämpats i så stor omfattning men överlag uppfattas regleringen som positiv av de aktörer vi har samtalat med. Synpunkterna rör avsnitt 3:227 om bostäder för en person (exempelvis studentboende). I dag får tre bostäder dela på ett utrymme för personhygien. Det finns önskemål om att fyra bostäder i stället ska kunna dela på ett utrymme för per-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p894 ft17">sonhygien, på grund av de ytor som krävs för dessa utrymmen och därmed har påverkan på kostnads- och prisbildningen.</P>
<P class="p193 ft14">I dag finns inget krav på egna utrymmen för personhygien i de enskilda bostäderna. Studenter vill dock inte dela toalett, dusch och bad med andra. Det bör, enligt vår mening, vara möjligt att med en rimlig hyresnivå ha utrymmen för personhygien i varje enskild bostad. Detta behöver inte åstadkommas genom krav på utrymmen för per- sonhygien i de enskilda bostäderna, men kan möjliggöras om ytorna för dessa utrymmen kan minska. Vi har därför övervägt om det skulle vara möjligt att tillåta utrymmen för personhygien i de enskilda bo- städerna, i dessa typer av boenden, som har toalett och handfat men inte den yta som krävs enligt dagens tillgänglighetskrav. Om det skulle finnas sådana utrymmen för personhygien i varje enskild bostad, skulle ett tillgängligt utrymme för personhygien kunna delas av fler enskilda bostäder. Frågan bör utredas vidare av Boverket i samband med utredning om vilket utrymme som ska krävas för personhygien utifrån den utveckling som sker inom tillgänglighetsområdet.</P>
<P class="p413 ft14">Beträffande alla former av bostäder med gemensamma utrymmen (3:226, 3:227 och 3:228) bör regeringen meddela föreskrifter om vilka utrymmen som ska kunna delas i PBF. Boverket bör meddela de närmare preciseringar som behövs i fråga om hur många bostäder som kan dela på respektive utrymme samt vilken inredning och utrust- ning som ska finnas i utrymme för hygien och matlagning. Boverket kan även med fördel precisera samhällets minikrav för storleken på de gemensamma utrymmena, i linje med de förslag vi har lämnat om minsta storlek för respektive utrymme i bostäder utan gemensamma utrymmen. Samtliga tre boendeformer bör i den nya lydelsen av 3:2 i BBR sorteras in under rubriken Bostäder med gemensamma utrym- men. Dessa ändringar kan införas efter att Boverket har utrett frågan om hygienutrymmen för bostäder avsedda för en person (3:227). Ändringarna i PBF och BBR bör genomföras samtidigt.</P>
<P class="p195 ft18">Mot bakgrund av vad vi nu sagt lämnar vi inga förslag i fråga om bostäder med gemensamma utrymmen. I bilaga 4 Förslag till nya före- skrifter i 3:2 i BBR inför vi därför föreskrifterna 3:226, 3:227 och 3:228 i dess nuvarande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Bostadskomplement</P>
<P class="p382 ft14">I avsnitt 3:23 i BBR föreskrivs att i bostadslägenhetens närhet ska det finnas en gemensam tvättstuga med möjlighet att tvätta och torka maskinellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda bostadslägenheten. Det föreskrivs även att det i bostadslägenheten eller i dess närhet ska finnas låsbart utrymme för förvaring av säsongsutrustning och liknande. Slutligen föreskrivs att det i bostadslägenhetens närhet ska finnas rum för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar. Enligt tillgänglighetskraven i 3:148 i BBR ska sådana förvaringsutrymmen vara tillgängliga och användbara. Avsnitt 3:143 innehåller föreskrifter och allmänna råd om passage- mått för dörrar i bostäder och till bostadskomplement. I det allmänna rådet anges lämpliga passagemått för dörrar till bostadskomplement.</P>
<P class="p1186 ft20">Utrymme för barnvagnar, rullatorer med mera bör finnas i bostadens närhet</P>
<P class="p160 ft18">I avsnitt 9.3.1 ovan föreslår vi att det i PBF anges att bostäder ha utrymme för tvätt och tork maskinellt, om gemensam tvättstuga saknas ska. Föreskriften i nuvarande 3:23 behövs därmed inte längre i denna del.</P>
<P class="p14 ft14">Beträffande förvaring av säsongsutrustning är dagens krav att det ska finnas i bostaden eller i bostadens närhet. I vårt förslag om för- varing i bostaden ovan ingår inte säsongsutrustning. Förvarings- utrymmen kräver ytor och ytor driver kostnader. Med dagens krav måste dessa ytor finnas och de boende får betala för kostnaderna det medför. Det bör finnas en möjlighet att välja bort utrymme för säsongsförvaring för boende som inte har behov av sådant utrymme eller som inte vill betala den boendekostnad som tillkommer genom utrymmet. Vi föreslår därför att dagens krav på säsongsförvaring i 3:23 i BBR avskaffas. Det innebär inte att det inte får byggas bostäder med säsongsförvaring. Tvärtom får efterfrågan på marknaden styra. Vårt förslag innebär ökade valmöjligheter.</P>
<P class="p180 ft21">Beträffande förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar ska det enligt nuvarande föreskrifter i 3:23 finnas i bostadslägenhetens närhet. Det saknas anledning att ändra detta. Enligt det allmänna rådet till 3:143</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">bör passagemåttet vara minst 0,8 meter när dörren är uppställd i 90°, vid dörrar till bostadskomplement. Enligt tillgänglighetskraven i 3:148 i BBR ska sådana förvaringsutrymmen vara tillgängliga och använd- bara. Dessa tillgänglighetskrav och rekommendationer bör regleras i avsnitt 3:1 i BBR, i enlighet med vad vi anför i 9.3.2 ovan om att till- gänglighetskrav inom bostaden bör regleras i 3:2 i BBR och tillgäng- lighetskrav i byggnader och på tomter bör regleras i avsnitt 3:1 i BBR. Vi föreslår därför följande lydelse om bostadskomplement i avsnitt 3:2 i BBR:</P>
<P class="p1165 ft23">I bostadslägenhetens närhet ska det finnas utrymme för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande som är avskilt med väggar samt utrymme för postboxar.</P>
<P class="p145 ft19">Utformningskrav och krav på tekniska egenskaper</P>
<P class="p1187 ft15">I avsnitt 3:211 ger Boverket upplysningar om vilka delar i föreskrif- terna som är utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav.</P>
<P class="p253 ft18">Inredning och utrustning för matlagning och personhygien bör fortsatt vara tekniska egenskapskrav för lämplighet enligt 3 kap.</P>
<P class="p1188 ft18"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft95">§ PBF, medan resten av de föreslagna föreskrifterna bör vara utform- ningskrav för lämplighet och tillgänglighet. Det bör framgå av Boverkets hänvisning till de bemyndiganden som föreskrifterna är meddelade med stöd av.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">458</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<DIV id="p461dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368461x1.jpg/" id="p461img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1189 ft90"><SPAN class="ft34">9.4</SPAN><SPAN class="ft89">Införande av Byggkravsnämnden för förhandsavgöranden om krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p1135 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>För att ge förutsättningar för ökad förutsägbarhet i byggprocessen för byggherrar och för att få en enhetlig tillämp- ning av vissa utformningskrav och samtliga tekniska egenskaps- krav på byggnadsverk behöver praxis utvecklas.</P>
<P class="p1190 ft14"><SPAN class="ft53">Förslag: </SPAN>En myndighet, Byggkravsnämnden, bör införas med uppgift att ge förhandsavgörande om vissa utformningskrav och samtliga tekniska egenskapskrav kan antas komma att uppfyllas vid nybyggnad. Bedömningen i ett förhandsavgörande bör avse krav på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål (8 kap. 1 § första punkten plan- och bygglagen, PBL, och tillhörande före- skrifter) och tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (8 kap. 1 § tredje punkten PBL och tillhörande författningar) samt samtliga krav på ett byggnads- verks tekniska egenskaper (8 kap. 4 § PBL och tillhörande författ- ningar). Enskilda bör kunna ansöka om ett förhandsavgörande för nybyggnad av byggnadsverk hos myndigheten. Ett positivt förhandsavgörande bör vara bindande för byggnadsnämnden vid prövningen av bygglov och bedömningen vid startbesked.</P>
<P class="p1191 ft18">Regleringen av Byggkravsnämnden bör ske i en ny lag och en myndighetsinstruktion.</P>
<P class="p1139 ft21">Som ett första steg bör regeringen tillsätta en organisations- utredning med uppgift att lämna förslag om Byggkravsnämndens närmare uppgifter och organisation utifrån de förslag vi lämnar.</P>
<P class="p17 ft19"><SPAN class="ft19">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft111">Juridiska utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">Kommuner är förhindrade att ställa egna krav på byggnadsverks tek- niska egenskaper enligt 8 kap. 4 a § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Syftet med förbudet är att tekniska egenskapskrav ska vara för- utsägbara och enhetliga över hela landet och på så vis hindra mer- kostnader vid byggnation. Det innebär att samhället redan har visat på ett intresse av att krav på byggnadsverk ska tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt i kommunerna. Om kommunen ställer andra krav än vad som följer av 4 kap. 12 och 16 §§ PBL vid planläggning, i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">andra ärenden enligt PBL eller i samband med genomförande av detaljplaner är dessa utan verkan. Detta gäller dock inte om kommu- nen är byggherre och fastighetsägare.</P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">9.4.2</SPAN><SPAN class="ft111">Behov av enhetlig tillämpning och utveckling av praxis</SPAN></P>
<P class="p103 ft18">Vi har föreslagit principer för en reformering av BBR för att skapa en ökad förutsägbarhet, flexibilitet och överskådlighet, se avsnitt 9.2. Samhället har ett intresse av att krav på byggnadsverk ska tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt i kommunerna och tillåter inte kom- muner att ställa krav som går utöver vad som följer av PBL när det gäller de tekniska egenskapskraven. Tillämpare upplever dock att vissa utformningskrav och de tekniska egenskapskraven tillämpas olika i olika kommuner, se kapitel 5. Det gäller särskilt utformningskrav avseende tillgänglighet och tekniska egenskapskrav avseende brand- säkerhet.</P>
<P class="p87 ft14">Om en byggherre anser att en byggnadsnämnd ställer egna eller för höga krav på ett byggnadsverk, kan byggherren överklaga ett vägrat bygglov eller ett vägrat startbesked. En överprövning tar dock både tid och pengar i anspråk. En byggherre har sällan möjlighet att avvara den tiden. I stället är det fördelaktigare för byggherren att anpassa byggprojektet till byggnadsnämndens tolkning. Det innebär att det i nuvarande system inte finns förutsättningar att få fram en större mängd praxis om bedömningen av utformningskraven och de tekniska egenskapskraven.</P>
<P class="p69 ft14">Att det inte finns någon omfattande praxis innebär också att vägledning om kravens tillämpning inte kan ges i någon större utsträck- ning. Boverket ger vägledning om PBL, PBF och Boverkets före- skrifter men kan inte göra en bedömning i enskilda fall.</P>
<P class="p69 ft14">I dagens system finns det inte heller någon möjlighet att få en bedömning av en sakkunnig som ser till kravens uppfyllande utifrån ett helhetsperspektiv av samtliga tekniska egenskapskrav. Om bygg- nadsnämnden anser att byggherrens dokumenterade egenkontroll inte är tillräcklig kan byggnadsnämnden kräva att kontroll görs av en certifierad sakkunnig enligt PBL enligt 10 kap. 8 § PBL. De certifie- rade sakkunniga gör en kontroll inom det tekniska egenskapsområde som denne har särskild kompetens i. Bedömningen av sakkunnig görs endast utifrån den sakkunniges kompetensområde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">460</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">Från såväl byggherrar som kommuner finns önskemål om väg- ledande praxis om kravens tillämpning. Anledningen är dels att kra- ven anses svårtillämpade och dels att nuvarande vägledning inte anses tillräcklig. Framför allt byggherrar som önskar bygga mer industriellt och uppföra likvärdiga byggnader i olika kommuner, ofta benämnt seriellt byggande eller serietillverkare, efterfrågar en mer enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Att kommuner tolkar krav olika inne- bär att kravtillämpningen blir otydlig och oförutsägbar. En utveck- lad praxis ger förutsättningar för vägledning om regeltolkning och rättstillämpning. Genom vägledande praxis kan tillämpningen bli mer enhetlig och förutsägbar.</P>
<P class="p14 ft14">Vår bedömning är att utöver de bestämmelser i lag, förordning och föreskrift som gäller för krav på utformning och tekniska egen- skaper för byggnadsverk behövs mer utvecklad praxis om hur bedöm- ningen av kraven ska göras, hur en avvägning ska göras mellan olika krav och vilka aspekter som ska väga särskilt tungt i olika fall. Den reformering av BBR som vi föreslår i avsnitt 9.3 behöver komplette- ras genom möjligheten att utveckla praxis. Genom praxis om kravens tillämpning förstärks effekterna av förslaget om vägledande princi- per för BBR. En mer omfattande praxis gynnar en enhetlig rättstill- lämpning och blir även en viktig del i föreskriftsarbetet när det gäller framtagandet av bestämmelser som preciserar kraven.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">9.4.3</SPAN><SPAN class="ft111">Byggkravsnämndens uppgifter</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">Vi föreslår att det införs en myndighet, kallad Byggkravsnämnden, som ska ha till uppgift att ge förhandsavgöranden om ett byggpro- jekt kan antas uppfylla vissa krav som ställs på byggnadsverk. Bygg- kravsnämndens syfte ska vara att utveckla vägledande praxis för att främja enhetlig tillämpning av krav i kommunerna. Förslaget innebär i korthet att en ny myndighet ska bedöma samhällskrav på byggande som inte är beroende av var ett byggnadsverk är lokaliserat eller var ett planerat byggprojekt är tänkt att uppföras. Myndigheten ska där- för pröva utformningskrav om lämplighet och tillgänglighet och de tekniska egenskapskraven, det vill säga krav som bör tillämpas enhet- ligt av olika kommuner. Förhandsavgörandena ska omfatta utform- ningskraven i 8 kap. 1 § första punkten och tredje punkten PBL och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">461</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="p464dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368464x1.jpg/" id="p464img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 § PBL samt tillhörande för- fattningar i PBF, BBR och EKS.</P>
<P class="p117 ft21">Enskilda ska kunna ansöka om ett förhandsavgörande hos myn- digheten. Förhandsavgörandet ska avse en bedömning av om ett bygg- projekt kan antas komma att uppfylla kraven. Myndighetens förhands- avgöranden ska vara fristående från lov- och byggprocessen hos kommunerna. Det ska vara frivilligt att ansöka om ett förhands- avgörande. Ett positivt förhandsavgörande ska, om en byggherre begär det, vara bindande vid byggnadsnämndens prövning av kraven i bygglov och vid bedömning i startbesked. Det innebär att byggnadsnämnden inte ska pröva de krav som har bedömts i förhandsavgörandet på nytt.</P>
<P class="p1192 ft18">Regleringen av Byggkravsnämnden bör ske i en ny lag och en myn- dighetsinstruktion. Se kapitel 1 för förslag till lag i sin helhet och avsnitt 9.4.4 nedan för myndighetsinstruktion.</P>
<P class="p85 ft19">Förhandsavgörandet</P>
<P class="p103 ft18">Den som planerar att utföra en bygglovspliktig eller anmälnings- pliktig nybyggnad bör kunna söka ett förhandsavgörande hos myn- digheten. Förhandsavgörandena ska ge en möjlighet att i förväg få en prövning av om en viss projektering kan antas komma uppfylla kraven. Förhandsavgörande avser projektering som genomförts fram till startbesked. Det handlar med andra ord inte om kontroller i genomförandefasen. Förhandsavgörande ska vara ett eget, från lov- och kontrollprocessen fristående, ärende.</P>
<P class="p85 ft20">Förhandsavgörande omfattar vissa krav</P>
<P class="p103 ft21">Förhandsavgörande bör omfatta kraven i 8 kap. 1 § första och tredje punkten och 4 § PBL och tillhörande författningar som har med- delats som precisering av dessa krav i 3 kap. PBF samt i BBR och EKS.<SPAN class="ft105">28 </SPAN>Kravet på lämplighet för sitt ändamål och kravet på tillgäng-</P>
<P class="p1193 ft121"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft135">Enligt 3 kap. 2 § PBF ska det som gäller för en byggnads lämplighet enligt 8 kap. 1 § första punkten också gälla för andra anläggningar än byggnader. Av 3 kap. 5 § PBF framgår att krav på byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § tredje punkten ska gälla också för andra anläggningar än byggnader om anläggningen kräver bygglov enligt vissa punkter i</SPAN></P>
<P class="p71 ft147"><SPAN class="ft147">6</SPAN><SPAN class="ft206">kap. 1 § PBF. Av 3 kap. 5 § andra stycket framgår att andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">462</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">lighet och användbarhet är både utformningskrav och tekniska egen- skapskrav.</P>
<P class="p410 ft14">Myndigheten ska bedöma om den planerade åtgärden antas upp- fylla vissa av utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i PBL. Myndigheten ska i förhandsavgöranden bedöma om ett bygg- projekt kan antas komma att uppfylla krav på byggande som inte är beroende av en byggnads lokalisering. Utgångspunkten är att endast krav som inte är beroende av ett byggnadsverk lokalisering ska avgöras och prövas av den nya myndigheten. Förhandsavgörandena ska därför inte omfatta utformningskrav som ska bedömas lokalt i kommu- nerna. Av den anledningen omfattas inte utformningskraven i 8 kap. 1 § andra punkten PBL om krav på att en byggnad ska ha en god <NOBR>form-,</NOBR> färg- och materialverkan eller andra krav som gäller för att byggnadsnämnden ska kunna bevilja lov och startbesked.</P>
<P class="p180 ft21">För vissa krav kan dock byggnadsverkets lokalisering ha bety- delse för om det kan antas att kraven kan komma att uppfyllas. Exempel på sådana krav är kraven på dimensioneringen av bärande delar som är beroende av förväntad snölast i olika delar av landet, energihushållningskraven i BBR är olika för olika kommuner i landet och frågor om entréers tillgänglighet är beroende av till exempel höjd- skillnader på den aktuella tomten. Platsspecifika förhållanden kom- mer alltså att behöva hanteras i förhandsavgörandena, eftersom det är av vikt att Byggkravsnämnden gör en helhetsbedömning av kraven. Det innebär att lokaliseringen av byggnadsverket blir en omstän- dighet som måste redovisas i ansökan och som sedan blir en del av prövningen. På så sätt blir lokaliseringen en aspekt som inte får ändras utan att förhandsavgörandet i sådant fall förlorar sin bindande verkan. Redogörelsen av på vilket sätt byggnadsverkets lokalisering har påverkat bedömningen av kraven blir relevant i den praxis som utvecklas. Genom praxis ges förutsättningar för en enhetlig tillämp- ning i på vilket sätt platsspecifika aspekter ska påverka bedömningen av vissa krav.</P>
<P class="p159 ft17">Inte heller bedömning av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap.</P>
<P class="p402 ft14">13 § PBL och kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ PBL omfattas av den prövning som ska göras i förhandsavgöranden. Bedöm- ning av förvanskningsförbud och varsamhetskrav är en kommunal fråga och ska fortsättningsvis prövas av byggnadsnämnden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Förhandsavgörande omfattar nybyggnad</P>
<P class="p103 ft14">Det är nödvändigt att begränsa vilka åtgärder som förhandsavgöran- dena ska omfatta, eftersom alla åtgärder inte är lämpliga att bedöma av Byggkravsnämnden. Vi föreslår att förhandsavgöranden ska om- fatta nybyggnad, men inte ändring av byggnadsverk, eftersom bedöm- ning av krav vid ändring innebär ställningstaganden om anpassningar och avsteg från kraven och därför inte är allmängiltiga. Frågan om anpassningar och avsteg från kraven ska fortsatt avgöras av bygg- nadsnämnden enligt 8 kap. 7 § PBL. Av 8 kap. 7 § PBL framgår att anpassningar och avsteg får göras från kraven i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL vid ändring och flyttning av byggnadsverk.</P>
<P class="p87 ft14">För alla bygglovspliktiga åtgärder finns det möjlighet att ansöka om förhandsbesked enligt 9 kap. 17 § PBL innan bygglov söks. Ett förhandsbesked innebär att byggnadsnämnden prövar om den aktu- ella åtgärden kan tillåtas på platsen, det vill säga lokaliseringen prövas. Byggnadsutformning prövas däremot inte av byggnadsnämnden i ett sådant förhandsbesked. Införandet av myndigheten och dess uppgift att ge förhandsavgörande om vissa utformningskrav och de tekniska egenskapskraven utgör därför ett komplement till det system som finns med byggnadsnämndernas möjlighet att ge förhandsbesked.</P>
<P class="p85 ft20">Förhandsavgörande ska lämnas på begäran av enskild</P>
<P class="p103 ft14">Myndigheten ska lämna ett förhandsavgörande när någon begär det. En byggherre kan exempelvis begära ett förhandsavgörande när det är svårt att avgöra om byggnadsnämnden kommer att bedöma om en åtgärd uppfyller de tekniska egenskapskraven då byggherren vill testa en ny lösning. På så sätt blir det möjligt att få ett besked innan en lovprocess har avklarats och en byggprocess inletts.</P>
<P class="p87 ft14">En ansökan om förhandsavgörande ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för myndighetens prövning av om kraven är uppfyllda. Det handlar bland annat om upp- gifter om de tekniska egenskapskraven som bärande stomme, brand- skydd, energihushållning, bullerskydd och fuktsäkerhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Bedömningen av kraven i ett förhandsavgörande</P>
<P class="p142 ft14">Byggnadsverkets utformningskrav och tekniska egenskapskrav bedöms av Byggkravsnämnden utifrån ritningar och andra projekterings- handlingar. Bedömningen kan antingen gälla en specifik lösning, exempelvis ett trapphus, eller ett byggnadsverk i sin helhet. Byggkravs- nämnden bedömer om kraven kan antas komma att uppfyllas. Det motsvarar den bedömning som byggnadsnämnden i dag gör i fråga om de tekniska egenskapskraven vid startbeskedet. Det utesluter inte att byggnadsnämnden i ett senare skede återkommer med tillsyn under byggtiden och efter det att byggnaden har tagits i bruk. Bygg- nadsnämnden har därför möjlighet att återkomma med tillsyn även i ärenden där ett förhandsavgörande från Byggkravsnämnden har varit bindande för byggnadsnämnden i dess beslut om startbesked.</P>
<P class="p100 ft20">Ett förhandsavgörande ska vara bindande för byggnadsnämnden</P>
<P class="p160 ft18">Ett förhandshandsavgörande som vunnit laga kraft ska vara bindande för byggnadsnämnden vid prövningen av bygglov och startbesked i bygglovspliktiga och anmälningspliktiga ärenden om sökanden begär det. Bundenheten av förhandsavgörandet omfattar de krav som har prövats av myndigheten.</P>
<P class="p75 ft18">Byggnadsnämnden blir bunden av den bedömning av kraven som myndigheten har gjort i bygglovet och i startbeskedet.</P>
<P class="p99 ft18">Byggnadsnämnden ska pröva respektive bedöma övriga krav som gäller för bygglov och i samband med meddelande av startbesked. Förhandsavgörande avser en bedömning av projekteringshandlingar och omfattar inte en prövning av kraven i genomförandefasen. Bygg- nadsnämndens slutbesked avseende byggherrens genomförande av byggåtgärden enligt 10 kap. 34 § PBL påverkas därmed inte av ett för- handsavgörande.</P>
<P class="p61 ft18">Förhandsbeskedet upphör att vara bindande om förutsättningarna inte längre stämmer överens med de som framgår av ansökan eller om den fråga som avses påverkas av en lagändring eller annan för- fattningsändring.</P>
<P class="p14 ft21">Myndighetens förhandsavgörande är bindande för byggnadsnämn- den under förutsättning att någon författningsändring inte har skett. Till skillnad från förhandsbesked om lokalisering som kan sökas hos byggnadsnämnden enligt 9 kap. 17 § PBL behövs det inte någon</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">reglerad giltighetstid utan vår bedömning är att det är tillräckligt att bundenheten är beroende av vilken författning som har tillämpats.</P>
<P class="p138 ft19">Förslaget ändrar inte byggherrens ansvar eller kommunens roll</P>
<P class="p103 ft14">Att en myndighet har gett ett positivt förhandsavgörande innebär inte att staten därmed tar över något ansvar från byggherren eller att byggherrens ansvar för att kraven uppfylls enligt 10 kap. 5 § PBL minskar. Byggherren har samma ansvar även om byggherren har fått ett positivt förhandsavgörande. Kommunernas uppgifter enligt PBL påverkas inte heller av förslaget. Beslut om bygglov, startbesked och slutbesked ska även fortsättningsvis fattas av byggnadsnämnden. Vidare är byggnadsnämnden fortsatt tillsynsmyndighet enligt 11 kap. 5 § PBL.</P>
<P class="p210 ft18">Införandet av myndigheten och möjligheten att få ett förhands- avgörande kompletterar nuvarande ordning, inte ändrar den. Kon- trollprocessen och ansvarsfördelningen mellan byggherre och bygg- nadsnämnd ska vara oförändrad.</P>
<P class="p85 ft19">Myndighetens ansvar</P>
<P class="p559 ft14">När det gäller Byggkravsnämndens ansvar för de lösningar som beviljas positivt förhandsavgörande så begränsas ansvaret av att myndigheten endast bedömer om den redovisade lösningen i ansökningshand- lingarna kan antas komma att uppfylla gällande krav. Myndigheten tillämpar de bestämmelser om krav på utformning och tekniska egenskaper som ställs på byggnadsverk. Myndigheten har inte något ansvar att kontrollera eller på annat sätt säkerställa projekteringens kvalitet. Byggherren ansvarar på samma sätt som i dag för byggnads- verkets kvalitet och att de krav som ställs på byggnaden uppfylls vid genomförandet. Att myndigheten gör en bedömning av om kraven kan anses uppfyllda innebär inte att det allmänna tar över byggher- rens ansvar för eventuella byggfel. Om det skulle visa sig att en lös- ning som uppfyller gällande krav och därmed har fått ett positivt förhandsavgörande medför byggskador så faller det utanför myndig- hetens ansvar. Myndigheten har i uppgift att tillämpa gällande bestäm- melser, inte att utreda vilka risker gällande bestämmelser eller lösningar som uppfyller gällande krav kan innebära. Beslut om positiva för- handsavgöranden om att det redovisade byggprojektet i ansökan ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">466</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">anses uppfylla utformningskraven och de tekniska egenskapskraven medför därför inte något utökat ansvar för det allmänna jämfört med nuvarande system när det gäller förhållandet mellan byggherren och kommunen och de beslut som byggnadsnämnden fattar i kontroll- processen.</P>
<P class="p100 ft19">Förhandsavgöranden kan avvisas och vilandeförklaras</P>
<P class="p397 ft18">Byggkravsnämnden ska kunna avvisa en ansökan om förhands- besked. Då meddelas inget förhandsavgörande utan i stället fattas ett avvisningsbeslut. Grund för avvisande kan till exempel vara att ansökan inte är komplett. En ansökan är komplett när myndigheten bedömer att ansökan innehåller tillräckligt med uppgifter för att en bedömning av kraven ska kunna göras. En annan grund för avvisande kan vara att ärendet inte har betydelse för en enhetlig lagtolkning eller rätts- tillämpning.</P>
<P class="p61 ft18">Ett beslut om avvisning är inget hinder för en ny ansökan i samma fråga. Om det pågår en domstolsprövning av samma rättsfråga ska ärendet om förhandsavgörande kunna vilandeförklaras till dess att domstolsprövningen är avklarad.</P>
<P class="p74 ft19">Förhandsavgörande kan överklagas</P>
<P class="p142 ft14">Ett beslut om förhandsavgörande får överklagas endast av sökanden i ärendet. Det motsvarar begränsningen i rätten att överklaga bygg- nadsnämndens beslut om startbesked enligt 13 kap. 15 § PBL. Vår bedömning är att det är lämpligt att klagorätten avseende Byggkravs- nämndens beslut om förhandsavgörande regleras på motsvarande sätt som byggnadsnämndens startbesked utifrån att bedömningen av kraven ska göras på motsvarande sätt. Motivet till den begränsade klagorätten av startbesked är att startbeskedet endast anses beröra den som sökt bygglov eller anmält en anmälningspliktig åtgärd och huvudsakligen syftar till att säkerställa de tekniska egenskapskraven. Detsamma kan sägas komma att gälla för Byggkravsnämndens beslut om förhandsavgörande. Mot den bakgrunden bedömer vi att rätten att överklaga ett förhandsavgörande bör begränsas till sökanden i ärendet, eftersom övriga antingen inte berörs av ett förhandsavgörande, och om de skulle anses berörda, borde ha möjlighet att få sin sak</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">467</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV id="p470dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368470x1.jpg/" id="p470img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">fullständigt prövad i ett senare skede i samband med en bygglovs- prövning eller tillsynsanmälan enligt PBL.<SPAN class="ft63">29</SPAN></P>
<P class="p786 ft18">Överklagan av Byggkravsnämndens beslut ska göras till Mark- och miljööverdomstolen.</P>
<P class="p138 ft19">Förhandsavgöranden omfattas av sekretess</P>
<P class="p103 ft14">Den föreslagna myndigheten kommer att omfattas av offentlighets- principen. Skyldigheten för myndigheten att lämna ut förhands- avgöranden begränsas dock av bestämmelser om sekretess. I offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400) finns begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar. Det kan därmed tänkas att ett antal ärenden inte kommer att kunna offentliggöras och på så sätt bli praxis på grund av att sökandens uppgifter anses avse affärshemlig- heter och därför behöver vara skyddade av sekretess. Även i ett sådant ärende kommer sökandens intresse av att få ett förhandsav- görande att tillgodoses. I dessa fall får Byggkravsnämnden utreda vilka möjligheter som finns att anonymisera eller på annat sätt ta bort sekretessbelagda uppgifter som gör att det blir möjligt att redovisa myndighetens praxis som kan ge efterfrågad vägledning om kravens tillämpning även för andra aktörer än den sökande.</P>
<P class="p85 ft19">Förhandsavgöranden finansieras genom en avgift</P>
<P class="p103 ft15">Den föreslagna myndigheten ska ha rätt att ta ut en avgift av den sökande för förhandsavgörande. Det ska inte gå att överklaga ett beslut om avgift. Om Mark- och miljööverdomstolen undanröjer ett förhandsavgörande ska dock avgiften återbetalas till sökanden.</P>
<P class="p69 ft21">Storleken på avgiften bör spegla ärendets komplexitet. Exempel- vis bör en mindre avgift tas ut för ärende som omfattar en specifik lösning än för ärenden som omfattar ett helt byggnadsverk. Efter- som ärenden kan ha vitt skilda karaktär bör avgiftsspannet vara brett</P>
<P class="p1121 ft121"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft135">När det gäller startbesked för så kallade attefallsåtgärder har Mark- och miljööverdomstolen i flera avgöranden åsidosatt överklagandeförbudet i 13 kap. 15 § PBL, se bland annat MÖD 2017:50, MÖD dom den 23 februari 2016 i mål nr P </SPAN><NOBR>1948-15</NOBR> och MÖD dom den 26 mars 2018 i mål nr P <NOBR>12189-17.</NOBR> Om en översyn görs av regleringen av rätten att överklaga byggnadsnämndens startbesked med anledning av detta bör den översynen även omfatta begränsningen i rätten att överklaga Byggkravsnämndens förhandsavgörande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">468</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<DIV id="p471dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368471x1.jpg/" id="p471img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1194 ft17">och Byggkravsnämnden ha mandat att fastställa avgiften i varje enskilt ärende.</P>
<P class="p21 ft19"><SPAN class="ft19">9.4.4</SPAN><SPAN class="ft111">Byggkravsnämndens organisation</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">En ny myndighetsuppgift kan inrättas i en befintlig myndighet, som Boverket, eller genom att en ny myndighet inrättas. Eftersom det är olämpligt att en myndighet både är regelgivare och har uppgifter av domstolsliknande karaktär som uttolkare av samma bestämmelser kan uppgiften inte placeras inom Boverket. Att placera uppgiften på någon annan myndighet ser vi inte som aktuellt utifrån ärendenas art. Vi föreslår därför att en ny myndighet inrättas för uppgiften om förhandsavgöranden för krav på byggnadsverk.</P>
<P class="p100 ft19">Nämndmyndighet är en lämplig ledningsform</P>
<P class="p109 ft14">Verksamhetens art, politiska prioriteringar och regeringens behov av att styra en myndighet är utgångspunkt för valet av ledningsform. Utifrån syftet att främja enhetlig tillämpning av krav på byggande genom att praxis skapas anser vi att en nämndmyndighet är lämp- ligast. Nämndmyndighetsformen förekommer för myndigheter med väl avgränsade frågor och ofta är uppgifterna reglerade i lag. Vissa nämnder har en domstolsliknande karaktär. Fördelen med nämnd- myndighet är att det går att skapa en domstolsliknande struktur.</P>
<P class="p15 ft14">Nämnder ansvarar inför regeringen för verksamheten. När nämnd- formen väljs för en myndighet är det oftast en verksamhet där reger- ingen har lagt stor vikt vid myndighetens självständighet. Verksamheten kan vara så gott som helt lagstyrd och inte sällan av domstolslik- nande eller normerande karaktär. Med den karaktären på nämnder- nas verksamhet är regeringens styrning ofta begränsad.<SPAN class="ft100">30</SPAN></P>
<P class="p14 ft37">Nämndmyndighet ger förutsättningar för kortare handläggnings- tid än domstolsprövningar. Ett skäl för att inrätta en nämndmyn- dighet är just rättssäkerhet. Uppgifter av det slag som oftast hanteras av domstol och behov av kollektivt beslutsfattande är återkommande argument för att inrätta en nämnd.<SPAN class="ft155">31</SPAN></P>
<P class="p669 ft102"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft101">Statskontoret (2014), </SPAN>Myndigheternas ledningsformer – kartläggning och analys<SPAN class="ft103">, 2014:4, s. 7 och 65.</SPAN></P>
<P class="p1 ft110"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft68">Statskontoret (2014), </SPAN>Myndigheternas ledningsformer – kartläggning och analys<SPAN class="ft69">, 2014:4, s. 65.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">469</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV id="p472dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368472x1.jpg/" id="p472img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">Eftersom syftet med den föreslagna myndigheten är att göra en bedömning av om ett byggprojekts projekteringshandlingar visar på en lösning som kan antas komma att uppfylla vissa utformningskrav och samtliga tekniska egenskapskrav utifrån ett helhetsperspektiv av sakkunniga från olika sakområden är ett kollektivt beslutsfattande att föredra. Det är inte fråga om handläggning av enskilda ärenden utan syftet ska i stället vara att skapa vägledande beslut i form av för- handsavgöranden.</P>
<P class="p69 ft21">En nackdel med nämndmyndigheter är att de oftast är små och inte är byggda för att hantera en stor mängd ärenden där experter ska vara delaktiga i utredandet. Samtidigt kan en liten myndighet med ett avgränsat uppdrag snabbt och pragmatiskt lösa uppkomna problem.<SPAN class="ft105">32</SPAN></P>
<P class="p118 ft19">Boverket bör vara värdmyndighet för nämnden</P>
<P class="p104 ft14">Organisatoriskt har nämnder ofta en värdmyndighet som tillhanda- håller lokaler och sköter administrativa och handläggande uppgifter. Hur detta regleras mellan värdmyndighet och nämnd varierar. För nämnder med mer domstolsliknande uppdrag är det vanligare att nämnden själv sköter sina kansliuppgifter.<SPAN class="ft100">33 </SPAN>I myndighetsförordningen anges att om regeringen har bestämt att en myndighet ska upplåta lokaler och sköta administrativa eller handläggande uppgifter åt en nämndmyndighet, ansvarar den förstnämnda myndigheten inför regeringen för de uppgifter den ska sköta. I administrativa uppgifter ingår personal- och ekonomiadministration, it, telefonväxel och lik- nande. I handläggande uppgifter kan ingå att bereda och föredra ärenden, göra utredningar, sprida information och bedriva tillsyn.<SPAN class="ft100">34</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Vi föreslår att Boverket ska vara värdmyndighet för Byggkravs- nämnden. Det går i linje med förvaltningspolitiska ställningstagan- den om ett effektivt nyttjande av statliga resurser. En placering hos Boverket kan också underlätta styrningen av de båda myndigheterna, eftersom de har kopplingar till varandra. Att Boverket fungerar som värdmyndighet för Byggkravsnämnden innebär att Boverket ska ansvara för administrativa uppgifter till exempel personal- och ekono- miadministration, it, telefonväxel och liknande.</P>
<P class="p138 ft119"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft66">Statskontoret (2014), </SPAN>Myndigheternas ledningsformer – kartläggning och analys<SPAN class="ft67">, 2014:4, s. 119.</SPAN></P>
<P class="p215 ft119"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft66">Statskontoret (2014), </SPAN>Myndigheternas ledningsformer – kartläggning och analys<SPAN class="ft67">, 2014:4, s. 115.</SPAN></P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft65">34</SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">17–18</SPAN></NOBR> §§ myndighetsförordningen (2007:515).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">470</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV id="p473dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368473x1.jpg/" id="p473img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft14">Om nämndmyndigheter styrs via egna regleringsbrev eller inte varierar. Det förekommer att nämndmyndigheter utan reglerings- brev omnämns i sina värdmyndigheters regleringsbrev, företrädesvis i de finansiella delarna.<SPAN class="ft100">35 </SPAN>Vi menar att den årliga styrningen, inklusive finansiering av myndigheten kan göras genom Boverkets reglerings- brev. Därigenom kan regeringen prioritera och avväga behovet av resurser mellan resurser för Byggkravsnämndens förhandsbesked och Boverkets reformering av BBR.</P>
<P class="p100 ft19">Nämndens sammansättning</P>
<P class="p382 ft14">Vi föreslår att nämnden består av högst 14 ledamöter och högst 10 ersättare samt att ordförande och vice ordförande är, eller har varit, ordinarie domare. Nämndens storlek är motiverad med att det behövs en bred kompetens bland dess ledamöter, för att ge förutsättningar för rättssäkerhet i de beslut om förhandsavgöranden som fattas. Det är viktigt eftersom Byggkravsnämnden ska bidra till praxis utifrån ett helhetsperspektiv i bedömningen av kraven.</P>
<P class="p15 ft14">I en nämndmyndighet utgör nämndens ledamöter kollektivt myn- dighetens ledning. Rekryteringen av nämndledamöter bör ske genom att den för nämndmyndigheten ansvariga enheten i Regeringskans- liet tar fram kravprofiler som utgår från regeringens inriktning för nämndens verksamhet. Eftersom en nämnd har beslutsansvar måste jävsfrågan vid rekryteringen av ledamöter beaktas. Att många nämn- der har domstolsliknande uppdrag avspeglas i de krav som regeringen då ställer på att ordföranden och vice ordföranden är, eller har varit, ordinarie domare.<SPAN class="ft100">36</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">Principiellt viktiga ärenden och ärenden som till följd av innehåll och svårighetsgrad lämpligen bör prövas av nämnden i sin helhet bör avgöras vid nämndens sammanträden. I övrigt kan nämndens kansli besluta i ärenden som har delegerats till kanslichefen. Enligt myndig- hetsförordningen kan nämndernas arbetsordning delegeras till kansli- chefen för att den dagliga verksamheten ska kunna fungera väl.<SPAN class="ft100">37 </SPAN>En sådan ordning bör nyttjas för Byggkravsnämnden, där många ären- den kommer att behöva beslutas.</P>
<P class="p74 ft119"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft66">Statskontoret (2014), </SPAN>Myndigheternas ledningsformer – kartläggning och analys<SPAN class="ft67">, 2014:4, s. 117.</SPAN></P>
<P class="p3 ft119"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft66">Statskontoret (2014), </SPAN>Myndigheternas ledningsformer – kartläggning och analys<SPAN class="ft67">, 2014:4, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">113–114.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p3 ft110"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 2004:23, </SPAN>Från verksförordning till myndighetsförordning<SPAN class="ft69">, s. 11.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">471</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Byggkravsnämndens kansli</P>
<P class="p393 ft18">Vi föreslår vidare att Byggkravsnämnden ska ha ett kansli som sköter den dagliga verksamheten samt bereda och föredra ärenden, göra utredningar och sprida och tillgängliggöra information om förhands- avgöranden. Byggkravsnämnden bör bemannas med <NOBR>10–15</NOBR> dragande experter inom olika sakområden, en sekreterare, en informatör och en kanslichef.</P>
<P class="p210 ft18">Nämnden bör inrättas nära ett större tekniskt universitet eller högskola där det finns goda möjligheter att kunna rekrytera rätt kom- petens. Det är också viktigt att Byggkravsnämnden inte konkurrerar med Boverket om aktuell kompetens.</P>
<P class="p359 ft14">Kansliet och dess föredragande kan vid behov anlita sakkunniga från till exempel forskningsinstitutioner. Sakkunniga forskare och experter kommer att vara viktiga och bidra i ärendehandläggning, sär- skilt i handläggningen av mer komplexa ärenden. Sakkunniga kan även behöva kunna delta i nämndens sammanträden utan att ha beslutsrätt.</P>
<P class="p138 ft19">Organisationsutredningens arbete</P>
<P class="p103 ft14">För att färdigställa Byggkravsnämndens organisation och uppdrag bör en organisationsutredning tillsättas av regeringen. Utredningen behöver fastställa myndighetens instruktion inklusive de undantag från myndighetsförordningen som kan behövas samt myndighetens avgiftsstruktur, det vill säga vilka avgifter som ska tas ut för vilka ärenden. Utredningen behöver också fastställa hur Boverkets instruk- tion ska reglera förhållandet till Byggkravsnämnden.</P>
<P class="p210 ft18">Vi bedömer att organisationsutredningen bör bestå av en särskild utredare och två sekreterare som arbetar under ett halvår för att kunna fullgöra uppdraget.</P>
<P class="p85 ft19">Byggkravsnämndens instruktion</P>
<P class="p147 ft17">Nedan redogör vi för ett förslag till myndighetsinstruktion för Bygg- kravsnämnden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">472</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Uppgifter</P>
<P class="p142 ft21"><SPAN class="ft208">1 § </SPAN>Nämnden ska enligt lag (202X:XX) om förhandsbesked om krav på byggnadsverk ge förhandsavgörande om krav i 8 kap. 1 § första stycket 1, 3 och 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och tillhörande föreskrifter som har meddelats med stöd av plan- och bygglagen.</P>
<P class="p6 ft20">Ledning</P>
<P class="p4 ft17"><SPAN class="ft19">2 § </SPAN>Myndigheten leds av en nämnd.</P>
<P class="p100 ft20">Organisation</P>
<P class="p285 ft18"><SPAN class="ft55">3 § </SPAN>Av X § förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket framgår att det inom Boverket ska finnas ett gemensam administra- tion för Byggkravsnämnden och Boverket.</P>
<P class="p74 ft20">Ärendenas handläggning</P>
<P class="p160 ft17"><SPAN class="ft19">4 § </SPAN>Ärenden om förhandsbesked avgörs efter beredning och före- dragning av personal vid kansliet.</P>
<P class="p61 ft18">Sakkunniga får kallas att närvara vid överläggningen men får inte delta i nämndens beslut. Detsamma gäller ersättare, även om ingen av ledamöterna har förhinder.</P>
<P class="p74 ft20">Avgifter</P>
<P class="p160 ft18"><SPAN class="ft55">5 § </SPAN>Avgift enligt 10 § lagen (202X:XX) om förhandsavgörande om krav på byggnadsverk ska bestämmas till högst 500 000 kronor och lägst 10 000 kronor.</P>
<P class="p647 ft20">Undantag från myndighetsförordningen</P>
<P class="p354 ft21">Den valda nämndfunktionen kan behöva vissa undantag från myn- dighetsförordningen för att fungera, exempelvis gällande medverkan i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> och annat internationellt samarbete. Dessa eventuella undantag behöver närmare regleras i instruktionen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">473</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<DIV id="p476dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368476x1.jpg/" id="p476img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1195 ft90"><SPAN class="ft34">9.5</SPAN><SPAN class="ft89">Utvärdering av våra förslag om reformering av BBR och Byggkravsnämnden</SPAN></P>
<P class="p1196 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>Förslagen om reformering av BBR och Byggkravs- nämnden innebär sammantaget en omställning som kommer att genomföras under en längre tidsperiod. Genomförandet av för- slagen behöver följas kontinuerligt under genomförandet och utvärderas.</P>
<P class="p1197 ft21"><SPAN class="ft208">Förslag: </SPAN>Boverket bör följa upp och utvärdera effekterna av nya föreskrifter i BBR och löpande arbeta med regelreformering. Reger- ingen bör löpande arbeta med att följa resultatet av Boverkets regelreformering och Byggkravsnämndens arbete. Efter en tid bör regeringen genomföra en utvärdering av Byggkravsnämnden.</P>
<P class="p1198 ft21">Våra förslag innebär sammantaget en omställning som kommer att ta tid att genomföra. Implementeringen av förslagen kommer att ske under en längre tidsperiod och behoven från de berörda myndig- heterna kommer att förändras över tid. Förslagens genomförande kommer att ha betydelse för regeringens styrning av resurser och uppgifter för Boverket och Byggkravsnämnden. Byggkravsnämnden skapar praxis och bidrar till att underlätta den omställning som kommer att behövas för myndigheter, kommuner samt aktörer på byggherresidan. Byggkravsnämnden kompletterar och stödjer för- slagen om mer förutsägbarhet och flexibilitet i BBR. Enklare och tydligare föreskrifter minskar behovet av myndigheten jämfört med de tillämpningsproblem vi ser i dag. För de vanligaste projekten löser de föreslagna principerna och de materiella förändringar vi presen- terar för lämplighetskraven de vanligaste problemen.</P>
<P class="p1199 ft21">Behovet av och efterfrågan på förhandsbesked kommer att vara störst inledningsvis. I takt med att praxis utvecklas kommer förut- sägbarheten succesivt att förbättras. Samtidigt kommer de nya prin- ciperna för utformningen av de nya funktionsbaserade föreskrifterna att förenkla tillämpningen och över tid skapa ett minskat behov av vägledning genom praxis från Byggkravsnämnden. Byggkravsnämn- den syfte att underlätta och förenkla för innovationer och nytänkande samt industriellt och seriellt byggande kommer då att vara det grund- läggande uppdraget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">474</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<DIV id="p477dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368477x1.jpg/" id="p477img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">Genomförandet av förslagen behöver kontinuerligt följas och utvärderas. Boverket bör följa upp och utvärdera effekterna av nya föreskrifter i BBR och löpande arbeta med regelreformering. Genom ett löpande regelreformeringsarbete av BBR, där effekterna av bestäm- melserna löpande utvärderas och behovet av bestämmelser ses över, kan ändamålsenliga och effektiva bestämmelser åstadkommas och omfattning och detaljeringsgrad hållas till lämpliga nivåer.</P>
<P class="p14 ft21">Regeringen bör löpande arbeta med att följa resultatet av regel- reformeringen och Byggkravsnämndens arbete. Efter en tid bör reger- ingen även utvärdera effekterna av Byggkravsnämndens arbete.</P>
<P class="p44 ft34"><SPAN class="ft34">9.6</SPAN><SPAN class="ft99">Borttagande av ombyggnad ur PBL</SPAN></P>
<P class="p1140 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>De så kallade följdkraven vid ombyggnad i 8 kap. 2 och 5 §§ plan- och bygglagen (PBL) hindrar ombyggnadsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet.</P>
<P class="p1200 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>Ombyggnadsbegreppet bör utgå ur PBL.</P>
<P class="p1139 ft21">Med anledning av att vi föreslår att begreppet ombyggnad bör utgå ur PBL föreslår vi följdändringar i ett antal författningar.</P>
<P class="p1016 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p20 ft20">Definition av ändring, underhåll och tillbyggnad</P>
<P class="p604 ft17">Ändring, underhåll och tillbyggnad definieras i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</P>
<P class="p64 ft18">Med ändring avses en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhisto- riska värde.</P>
<P class="p75 ft18">Med underhåll avses en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, använd- ningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.</P>
<P class="p75 ft18">Med tillbyggnad avses ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">475</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Definition av ombyggnad</P>
<P class="p147 ft18">Ombyggnad är enligt 1 kap. 4 § PBL en ändring som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtag- ligt förnyas.</P>
<P class="p69 ft14">I Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR, avsnitt 1:2241 första stycket föreskriver Boverket att med avgränsbar del avses en funktionell enhet av byggnadens volym. I före- skriftens andra stycke anges att med betydande och avgränsbar del avses en eller flera funktionella enheter som tillsammans utgör en betydande del av byggnadens volym. Till föreskriften i 1:2241 BBR finns ett allmänt råd som anger att med funktionell enhet avses till exempel en bostad eller en lokal. Vidare anges i det allmänna rådet att exempel på en betydande och avgränsbar del kan vara:</P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">ett trapphus med omkringliggande lägenheter,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">samtliga lägenheter på ett våningsplan, eller</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">en hel råvind.</SPAN></P>
<P class="p919 ft18">I det allmänna rådet anges även att en åtgärd som endast berör en begränsad del av en byggnad omfattar normalt inte en funktionell enhet av byggnadens volym. Exempel på sådana åtgärder är enligt det allmänna rådet:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">byte av ett tekniskt system, till exempel ventilationssystemet,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">byte av en byggnadsdel, till exempel klimatskärmen, eller</SPAN></P>
<P class="p80 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">en åtgärd som endast omfattar ett utrymme eller en funktion i alla lägenheter, till exempel hygienrummen.</SPAN></P>
<P class="p1201 ft21">I avsnitt 1:2242 i BBR föreskriver Boverket att för att en ändring av en byggnad ska anses medföra en påtaglig förnyelse, ska åtgärden:</P>
<P class="p1024 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vara bygglovs- eller anmälningspliktig,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">medföra en stor ekonomisk investering, samt</SPAN></P>
<P class="p878 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtagligt för- nyas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">476</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft21">Till föreskriften i 1:2242 BBR finns ett allmänt råd som anger att vad som menas med stor ekonomisk investering bör bedömas i för- hållande till vad det skulle ha kostat att uppföra en byggnad av mot- svarande storlek och karaktär, inte byggnadens marknadsvärde. Investeringen måste också i absoluta tal vara stor, vilket bör beaktas om byggnaden har ett begränsat värde. I det allmänna rådet anges vidare att vid en bedömning av om en åtgärd är av en sådan karaktär och omfattning som krävs för att åtgärden ska kunna anses vara en påtaglig förnyelse behöver en samlad bedömning av hela projektet göras. Ofta kan flera olika kriterier behöva vägas samman. Kriterier som bör vägas in vid en sådan bedömning är:</P>
<P class="p1202 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">större förändringar av befintliga bostäders eller lokalers planlös- ningar,</SPAN></P>
<P class="p144 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">byggnaden tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">omfattande ingrepp i byggnadens stomme, och</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">utbyte av merparten av de tekniska systemen.</SPAN></P>
<P class="p1203 ft14">I samma allmänna råd anges att för att en underhållsåtgärd ska betraktas som en påtaglig förnyelse, bör den innefatta så omfattande åtgärder i såväl klimatskärm, tekniska system och invändiga ytskikt att byggnaden kan betraktas som stomren. Vidare anges i det allmänna rådet att om en tillbyggnad medför större förändringar i befintliga bostäders eller lokalers planlösningar är det ett skäl för att åtgärden kan anses ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtag- ligt förnyas. Om tillbyggnaden däremot i såväl tekniskt som funk- tionellt hänseende fungerar som en separat enhet i förhållande till den ursprungliga byggnaden, kan det enligt det allmänna rådet vara ett skäl för att den befintliga delen inte ska anses vara påtagligt förnyad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">477</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<DIV id="p480dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368480x1.jpg/" id="p480img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Krav vid ändring och ombyggnad</P>
<P class="p949 ft18">Enligt utformningskraven i 8 kap. 1 § PBL ska en byggnad och i vissa fall anläggningar<SPAN class="ft114">38</SPAN>:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vara lämplig för sitt ändamål,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">ha en god </SPAN><NOBR>form-,</NOBR> färg- och materialverkan, och</P>
<P class="p878 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p1013 ft21">De tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 § PBL innebär att byggnads- verk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om:</P>
<P class="p1024 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bärförmåga, stadga och beständighet,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">säkerhet i händelse av brand,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">säkerhet vid användning,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">skydd mot buller,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">energihushållning och värmeisolering,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">lämplighet för det avsedda ändamålet,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hushållning med vatten och avfall, och</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bredbandsanslutning.</SPAN></P>
<P class="p917 ft18">Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska enligt 8 kap. 2 och 5 §§ PBL samt 3 kap. 6 och 22 §§ plan- och byggförord- ningen (2011:338), PBF, uppfyllas på så sätt att de:</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,</SPAN></P>
<P class="p952 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och</SPAN></P>
<P class="p841 ft69"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft109">I 3 kap. </SPAN><NOBR>2–5</NOBR> §§ plan- och byggförordningen (2011:338) anges i vilka fall utformningskraven gäller även för anläggningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">478</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.</SPAN></P>
<P class="p409 ft18">Enligt 8 kap. 2 § andra stycket PBL ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde alltid av- hjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.</P>
<P class="p120 ft18">I avsnitt 1:2243 i BBR föreskriver Boverket det att vid ombygg- nad ställs krav på de funktionella enheter av byggnaden som om- fattas av de planerade åtgärderna. Därutöver ställs krav på:</P>
<P class="p373 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">sådana gemensamma funktioner eller tekniska system där det är tekniskt och ekonomiskt lämpligt att utföra åtgärderna i ett sam- manhang, och</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">att åtgärda betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet.</SPAN></P>
<P class="p1203 ft15">I ett allmänt råd till föreskriften i 1:2243 BBR anges att med funk- tionell enhet avses till exempel en bostad eller en lokal. Exempel på en gemensam funktion kan enligt det allmänna rådet vara en hiss. Om ett plan behöver göras tillgängligt med hiss, bör hissen enligt det allmänna rådet nå de under- och överliggande planen så att dessa kan bli tillgängliga och användbara. Exempel på tekniska system kan enligt rådet vara ventilationssystem. Vidtas åtgärder i en del av ett ventilationssystem, bör enligt det allmänna rådet hela systemet åtgär- das. Vidare anges i det allmänna rådet att exempel på betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet kan vara om byggnaden inte uppfyller dagens krav på:</P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utformning av tappvattensystemet med avseende på risken för tillväxt av mikroorganismer,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">brandcellsindelning på vinden, eller</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bärförmåga avseende snölaster.</SPAN></P>
<P class="p17 ft20">Avsteg från kraven vid ändring och ombyggnad</P>
<P class="p110 ft21">Vid ändring av ett byggnadsverk får enligt 8 kap. 7 § PBL första stycket avsteg från utformningskraven och de tekniska egenskaps- kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnads-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">479</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_482">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">verkets förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i 8 kap. PBL. Avsteg från kraven på till- gänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens stan- dard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.</P>
<P class="p69 ft15">Enligt 3 kap. 23 § PBF ska i fråga om tillgänglighet och använd- barhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 8 kap. 7 § första stycket andra meningen PBL tillämpas så att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga med hänsyn till PBL:s bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver:</P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och</SPAN></P>
<P class="p77 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.</SPAN></P>
<P class="p1204 ft18">Boverket har meddelat föreskrifter och allmänna råd om anpass- ningar och avsteg vid ändring i BBR.</P>
<P class="p85 ft20">Villkorsbesked</P>
<P class="p147 ft18">Av 9 kap. 19 § PBL följer att om den som avser att vidta en bygg- lovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden i ett villkors- besked redovisa sin bedömning om åtgärden kan antas bli föremål för villkor för att uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 2 §§. Ett sådant villkorsbesked är inte bindande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">480</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_483">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Bestämmelserna om ombyggnad är svåra att tillämpa</P>
<P class="p382 ft14">Ombyggnad ska inledningsvis skiljas från ändring, underhåll och tillbyggnad. Ändringar är åtgärder som <SPAN class="ft48">ändrar </SPAN>en byggnads konstruk- tion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Underhåll är åtgärder som <SPAN class="ft48">bibehåller </SPAN>eller <SPAN class="ft48">återställer </SPAN>dessa aspekter av en byggnad. Tillbyggnad är en typ av ändring som innebär en <SPAN class="ft48">ökning av byggnadens volym</SPAN>. Ombyggnad är också en typ av ändring, men som innebär att <SPAN class="ft48">hela </SPAN>byggnaden eller <SPAN class="ft48">en betydande och avgränsbar del </SPAN>av byggnaden <SPAN class="ft48">påtagligt förnyas</SPAN>.</P>
<P class="p112 ft18">Det råder begreppsförvirring när det kommer till ombyggnad. Vid våra samtal med kommuner och aktörer på byggherresidan om ombyggnad har vi noterat att förutom ombyggnadsåtgärder har även åtgärder som utgör ändring eller tillbyggnad lyfts i diskussionerna, som om de vore ombyggnad. Olika aktörer upplever också att det är svårt att avgöra vilka åtgärder som faller in under ombyggnad, att gränsdragningen mellan ändring och ombyggnad är svår samt att det är svårt att avgöra vilka krav som ska gälla och vilka avsteg som är möjliga.</P>
<P class="p14 ft15">Vi kan konstatera att bedömningen av om en åtgärd är en om- byggnad måste göras utifrån flera kriterier. Trots de föreskrifter och allmänna råd som Boverket har utfärdat i BBR verkar innebörden av ombyggnad inte ha blivit tillräckligt tydlig för tillämparna. Genom en särskild procedur, villkorsbesked, har lagstiftaren möjliggjort att byggherren kan få besked av byggnadsnämnden, avseende utform- ningskraven, om en åtgärd är en ombyggnad och därmed kan bli före- mål för följdkrav.</P>
<P class="p1205 ft19">Bestämmelserna om krav på tillgänglighet vid ombyggnad hindrar anpassningar i befintligt bestånd</P>
<P class="p382 ft18">Vid ändringar ska utformningskraven och de tekniska egenskaps- kraven uppfyllas där ändringarna vidtas. Vid ombyggnad gäller så kallade följdkrav, som innebär att utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas för hela byggnaden eller anläggningen om det inte är orimligt.</P>
<P class="p120 ft21">Lagstiftarens avsikt med bestämmelserna om ombyggnad är att förbättra det befintliga byggnadsbeståndet i samband med ändringar som innebär stora ekonomiska investeringar. Vid ombyggnationer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">481</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">är tanken att byggnaden i sin helhet rustas upp till en högre nivå. Regeringen har pekat ut tillgänglighet och energieffektivitet som särskilt angelägna att förbättra vid ombyggnad.</P>
<P class="p210 ft18">Det fanns drygt 4,8 miljoner bostäder i Sverige i slutet av 2018. Ombyggnationer gav ett bidrag om cirka 3 500 bostäder till bostads- utbudet 2018. Ombyggnad skedde framför allt genom ombyggnad av lokaler till bostäder. Den näst vanligaste åtgärden var ombyggnad av vindar till bostäder.</P>
<P class="p69 ft14">För en väl fungerande bostadsförsörjning är det av vikt att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas effektivt. Det är också viktigt att bestämmelserna är enkla och förutsägbara för fastighetsägare och byggherrar och inte hindrar ombyggnadsåtgärder. Sådana åtgärder skulle exempelvis kunna vara omfattande ändringar i planlösningar, omvandlingar av lokaler till bostäder, ingrepp i stomme eller utbyte av merparten av de tekniska systemen.</P>
<P class="p87 ft21">Följdkraven och samhällsnyttan av dem ifrågasätts. Följdkraven har visat sig hindra ombyggnadsåtgärder i det befintliga bostads- beståndet. Vår utredning har visat att en dryg tredjedel av 100 till- frågade bostadsföretag, som innehar 15 procent av flerbostadshus- beståndet, har avstått från att göra ombyggnader på grund av de följd- krav som rör tillgänglighet. Hos de allmännyttiga bostadsföretagen var andelen 40 procent. Skälet har i de flesta fall varit ökade kost- nader. Avsevärt färre (13 procent) har låtit bli att göra ombyggnader på grund av följdkraven som rör energi. För allmännyttiga bostads- företag var andelen knappt 20 procent. Att en lägre andel bostads- företag påverkas av följdkraven om energi kan bero på att sådana kan minska driftkostnaderna, vilket då förbättrar den ekonomiska kalky- len för ombyggnader samt att det vid energieffektivisering är lämp- ligast att se över hela byggnaden.</P>
<P class="p1206 ft19">Ombyggnadsbegreppet bör utgå ur PBL</P>
<P class="p384 ft14">Vi föreslår att ombyggnadsbegreppet utgår ur PBL. Syftet med bestäm- melserna har inte uppnåtts. Många ombyggnationer hindras på grund av följdkraven, framför allt avseende tillgänglighet. I dessa fall har bestämmelserna i själva verket motverkat sitt syfte. Ombyggnads- kraven hindrar åtgärder i befintligt byggnadsbestånd, vilket kan för- svåra fastighetsägares förvaltning och utveckling av byggnader samt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">482</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">samhällets bostadsförsörjning. Effekten är att ett sämre nyttjande av det befintliga beståndet.</P>
<P class="p410 ft14">Innebörden av förslaget blir att följdkraven avskaffas. Någon annan funktion finns inte kopplat till ombyggnadsbestämmelserna. De åtgär- der som i dag faller in under ombyggnad, det vill säga ändringar av viss omfattning och art, kommer om förslaget genomförs att falla in under ändring. Det innebär att dagens krav vid ändringar kommer att gälla för det som i dag utgör ombyggnad. Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL ska därmed upp- fyllas där åtgärderna vidtas. Vidare kommer avsteg från kraven att få göras enligt 8 kap. 7 § PBL och bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i 8 kap. 13, 14 och 17 §§ ska beaktas. Vi föreslår inga förändringar avseende ändring, underhåll eller tillbyggnad.</P>
<P class="p100 ft19">Följdändringar</P>
<P class="p285 ft18">Förslaget medför följdändringar i PBL, PBF, lagen (2014:267) om energimätning i byggnader, förordningen (2006:1592) om energi- deklaration för byggnader och i ett antal förordningar om stöd och bidrag av olika slag.</P>
<P class="p74 ft20">Bredbandsanslutning</P>
<P class="p101 ft21">I 3 kap. 22 PBF anges att kravet på bredbandsanslutning inte behöver uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Bort- tagande av ombyggnad i PBL innebär att kravet på bredbandsanslut- ning enbart behöver uppfyllas vid nybyggnad.</P>
<P class="p646 ft20">Energimätning i byggnader och energideklaration för byggnader</P>
<P class="p354 ft14">Enligt lagen (2014:267) om energimätning i byggnader ska den som för egen räkning utför eller låter utföra ombyggnad se till att det går att mäta varje lägenhets elförbrukning, naturgasförbrukning, energi som används för att påverka inomhusklimatet och användning av tappvarmvatten. Ombyggnadsbegreppet i lagen motsvarar ombygg- nad enligt PBL. Genom lagen genomfördes det så kallade energi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">483</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_486">
<DIV id="p486dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368486x1.jpg/" id="p486img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">effektiviseringsdirektivet<SPAN class="ft100">39</SPAN>. Vid genomförandet av direktivet valde lagstiftaren att använda plan- och bygglagstiftningens ombyggnads- begrepp i stället för direktivets <SPAN class="ft48">större renoveringar</SPAN>. Skälen var föl- jande. För det första ansåg lagstiftaren att en större renovering enligt direktivet omfattas av begreppet ombyggnad enligt PBL, i vart fall när det handlar om att totalkostnaden för renoveringen av klimatskalet eller byggnadens installationssystem överstiger 25 procent av bygg- nadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen. För det andra avsåg lagstiftaren att underlätta rättstillämpningen genom att använda befintliga termer.<SPAN class="ft100">40</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">I energieffektiviseringsdirektivet används termen större renover- ing med hänvisning till den definition som begreppet har i energi- prestandadirektivet<SPAN class="ft100">41</SPAN>. Enligt artikel 2.10 i energiprestandadirektivet avses med större renovering en renovering av en byggnad där a) total- kostnaden för renoveringen av klimatskalet eller byggnadens installa- tionssystem överstiger 25 procent av byggnadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen, eller b) mer än 25 pro- cent av klimatskalets yta renoveras.</P>
<P class="p359 ft14">Med ombyggnad avses enligt 1 kap. 4 § PBL ändring av en bygg- nad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgräns- bar del av byggnaden påtagligt förnyas. Definitionen av ombyggnads- begreppet i PBL är vidare och mer abstrakt än definitionen av <SPAN class="ft48">större renoveringar </SPAN>i energieffektiviseringsdirektivet. Ett av skälen till att vi föreslår att ombyggnad ska utgå ur PBL är att ombyggnadsbegreppet är otydligt, med ett oklart rättsläge som följd. Det råder osäkerhet om när ombyggnad föreligger och därmed när kraven vid ombygg- nad ska uppfyllas. En följd av att begreppet ombyggnad utgår ur PBL är att begreppet ombyggnad även utgår ur lagen (2014:267) om energi- mätning i byggnader, som genomför energieffektiviseringsdirektivet. Begreppet <SPAN class="ft48">större renoveringar </SPAN>som används och definieras i direktivet bör i stället användas. Vi föreslår att definitionen av större renover- ingar införs genom en ny paragraf i lagen, 1 a §. Även ombyggnads- begreppet i förordning (2006:1592) om energideklaration för bygg- nader bör bytas ut mot begreppet större renoveringar.</P>
<P class="p1207 ft103"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft107">Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energi- effektivitet.</SPAN></P>
<P class="p361 ft119"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft66">Proposition 2013/14:174, </SPAN>Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet<SPAN class="ft67">.</SPAN></P>
<P class="p363 ft69"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft109">Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Se artikel 9.1 b) i energieffektiviseringsdirektivet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">484</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_487">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Olika typer av stöd och bidrag</P>
<P class="p141 ft18">Enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa <NOBR>icke-statliga</NOBR> kultur- lokaler lämnas bidrag för ny- eller ombyggnad av <NOBR>musei-,</NOBR> teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. En följd av att ombyggnadsbegreppet utgår ur PBL är att stöd för ombyggnad enligt denna förordning också utgår.</P>
<P class="p99 ft18">Enligt förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. får Boverket lämna statlig garanti (kredit- garanti) för lån till ny- och ombyggnadsåtgärder. En följd av att ombyggnadsbegreppet utgår ur PBL är att stöd för ombyggnad enligt denna förordning utgår. Därmed utgår även Boverkets uppgift att bevaka kreditförsörjningen vid ombyggnad i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.</P>
<P class="p15 ft14">Enligt förordningen (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande får statsbidrag lämnas till en kommun för nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad som innefattar att minst en ytterligare bostad tillkommer. En följd av att ombyggnadsbegreppet utgår ur PBL är att stöd för ombyggnad enligt denna förordning utgår.</P>
<P class="p14 ft15">I förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyres- bostäder och bostäder för studerande anges att stöd får lämnas till bostäder som anordnas genom nybyggnad, tillbyggnad eller ombygg- nad. En följd av att ombyggnadsbegreppet utgår ur PBL är att stöd för ombyggnad enligt denna förordning utgår.</P>
<P class="p75 ft18">Enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna sam- lingslokaler får investeringsbidrag lämnas för köp, ny- eller tillbygg- nad, ombyggnad eller standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning, eller tillgänglighetsskapande åtgärder. En följd av att ombyggnadsbegreppet utgår ur PBL är att stöd för ombyggnad enligt denna förordning utgår.</P>
<P class="p112 ft18">Förordningen (2019:676) om stöd till byggemenskaper träder i kraft den 1 januari 2020. Enligt förordningen får statligt stöd lämnas för att anordna bostäder genom nybyggnad, tillbyggnad eller om- byggnad. En följd av att ombyggnadsbegreppet utgår ur PBL är att stöd för ombyggnad enligt denna förordning utgår.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">485</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<DIV id="p488dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368488x1.jpg/" id="p488img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft34"><SPAN class="ft34">9.7</SPAN><SPAN class="ft99">Ökad förutsägbarhet i kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p1208 ft15">Målen för förslagen om kontrollen av byggandet är att renodla pro- cessen för att öka förutsägbarheten. Vi har utgått ifrån de problem</P>
<P class="p1209 ft18"><SPAN class="ft17">vi</SPAN><SPAN class="ft195">identifierat med nuvarande kontrollprocess och därefter sett till om det finns behov av de funktioner och aktörer som är involverade. Våra förslag gällande kontrollen av byggandet innebär en förenkling genom ett avskaffande av rollerna kontrollansvariga och certifierade sakkunniga samt ett förtydligande av arbetsplatsbesök och kontroll- planer.</SPAN></P>
<P class="p136 ft21">I figur 9.2 nedan illustreras hur kontrollprocessen förändras med våra förslag om införande av en ny myndighet, Byggkravsnämnden, och våra förslag gällande kontrollen av byggandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft25">486</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<DIV id="p489dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368489x1.jpg/" id="p489img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">9.7.1</SPAN><SPAN class="ft111">Avskaffande av kontroll genom certifierad sakkunnig</SPAN></P>
<P class="p1210 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>Systemet med kontroll genom certifierade sakkun- niga har flera brister och motverkar inte byggfel i tillräcklig ut- sträckning.</P>
<P class="p1211 ft18"><SPAN class="ft55">Förslag: </SPAN>Kontroll genom certifierade sakkunniga bör avskaffas i plan- och bygglagen (PBL) genom att 10 kap. 8 § PBL ändras, så att samtliga kontroller ska göras inom ramen för byggherrens egenkontroll. Förslaget medför följdändringar i bestämmelser om certifierade sakkunniga i PBL och plan- och byggförordningen (PBF) samt gällande Boverkets bemyndigande att föreskriva om certifiering av sakkunniga förutom avseende funktionskontrollanter och energiexperter.</P>
<P class="p412 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p142 ft14">Enligt 10 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska det framgå av kontrollplanen i vilken omfattning kontroll ska ske inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av en sak- kunnig som personcertifierats av ett ackrediterat certifieringsorgan, ett ackrediterat organ eller någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom EU eller EES. De kon- troller som de certifierade sakkunniga utför avser genomförandeskedet efter att startbesked har meddelats. Certifierade sakkunniga ska lämna ett utlåtande som byggnadsnämnden ska godta enligt 7 kap. 4 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</P>
<P class="p75 ft18">Av 7 kap. 2 § PBF framgår att när byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av certi- fierad sakkunnig ska särskild hänsyn tas till den risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.</P>
<P class="p180 ft14">Boverket får meddela de föreskrifter om sakkunniga som behövs för tillämpningen av 7 kap. 2 och 4 §§ PBF enligt 10 kap. 23 § PBF.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">487</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_490">
<DIV id="p490dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368490x1.jpg/" id="p490img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">Boverket har utfärdat föreskrifter för certifiering av sakkunniga inom <NOBR>brand-,<SPAN class="ft100">42</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN><NOBR>energi-,<SPAN class="ft100">43</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN><NOBR>luft-,<SPAN class="ft100">44</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN>kulturvärde<SPAN class="ft100">45 </SPAN>och tillgänglighetsområdet<SPAN class="ft100">46</SPAN>.</P>
<P class="p138 ft19">Brister i systemet med certifierade sakkunniga</P>
<P class="p147 ft18">I nuvarande system kan en byggherre på eget initiativ eller efter begäran av byggnadsnämnden anlita en certifierad sakkunnig för att göra kontroll av att åtgärder i genomförandeskedet uppfyller de tek- niska egenskapskraven. Med sakkunnigkontroll avses kontroll utförd av personer med dokumenterad och prövad sakkunnighet. Systemet med certifierad sakkunnig var tänkt att förenkla och förtydliga kom- munens tillsynsarbete.</P>
<P class="p499 ft21">Vår utredning har dock påvisat flera brister med systemet. Det främsta problemet är enligt vår mening att systemet med certifierade sakkunniga inte garanterar en oberoende eller enhetlig bedömning. De certifierade sakkunniga har en beroendeställning till byggherren i och med att det är byggherren som väljer vem som ska anlitas och betalar för tjänsten samtidigt som certifieringen bedrivs av ett organ som behöver ha lönsamhet i verksamheten. Vidare varierar utlåtan- den i kvalitet och kan vara motstridiga och utbudet av certifierade sakkunniga är begränsat i vissa geografiska områden. Det saknas dess- utom certifiering för vissa tekniska egenskapskrav. Se vidare avsnitt 7.4 och avsnitt 8.3.</P>
<P class="p1192 ft18">Vi kan därför inte se att kontroll genom certifierade sakkunniga har medfört någon förenkling av processen eller att antalet byggfel har minimerats.</P>
<P class="p1212 ft103"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft107">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom brandskydd (BFS 2011:17).</SPAN></P>
<P class="p361 ft67"><SPAN class="ft65">43</SPAN><SPAN class="ft66">Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2007:5).</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">44</SPAN><SPAN class="ft107">Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sak- kunniga funktionskontrollanter (BFS 2011:16).</SPAN></P>
<P class="p362 ft103"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft107">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga avseende kultur- värden (BFS 2011:15).</SPAN></P>
<P class="p363 ft69"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft109">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga av tillgänglighet (BFS 2011:18).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">488</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_491">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Avskaffa kontroll genom certifierad sakkunnig i PBL</P>
<P class="p382 ft15">Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att kontroll genom certi- fierade sakkunnig avskaffas. En byggherre kan visserligen behöva tillgå kompetens och erfarenhet utöver vad som finns i den egna organisa- tionen. Det är dock fortfarande möjligt för byggherren att anlita kon- sulter för att göra kontroller under genomförandefasen på eget initiativ. Dessa kontroller kommer då att göras inom ramen för byggherrens egenkontroll. Avskaffande av kontroll genom certifierad sakkunnig innebär att byggherrens egenkontroll blir den enda kontrollformen. Förslaget innebär inte någon ändring av rådande ansvarsförhållande mellan byggherren och kommunen utan att gällande ansvarsfördel- ning renodlas. Byggherren ansvarar fortfarande för att genomförandet uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt 10 kap. 5 § PBL och byggnadsnämnden har fortfarande ett tillsynsansvar enligt 11 kap. 5 § PBL.</P>
<P class="p15 ft14">Förslaget innebär att 10 kap. 8 § PBL ändras så att det där anges att samtliga kontroller ska göras inom ramen för byggherrens egen- kontroll. Det innebär att byggherrens egenkontroll är den enda kon- trollformen. Boverkets bemyndigande om föreskrifter för sakkun- niga tas bort förutom avseende funktionskontrollanter. För samtliga författningsändringar se kapitel 1.</P>
<P class="p100 ft20">Underhållsåtgärder</P>
<P class="p110 ft14">Certifierade sakkunniga har i nuvarande system även en roll när det kommer till underhåll av byggnadsverk. Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk får byggnadsnämnden enligt 11 kap. 18 § PBL ge en certifierad sakkunnig i uppdrag att utreda behovet av underhålls- åtgärder. Förslaget om att avskaffa certifierade sakkunniga innebär att en kommun inte kommer att kunna ge en certifierad sakkunnig i uppdrag att utreda behovet av underhållsåtgärder. I stället kommer underhållsskyldigheten för ett byggnadsverks ägare hanteras inom ramen för kommunens tillsynsansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">489</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_492">
<DIV id="p492dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368492x1.jpg/" id="p492img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Funktionskontrollanter och energiexperter finns kvar</P>
<P class="p384 ft14">Enligt 8 kap. 25 § PBL ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ett ventilationssystem kontrolleras av en certifierad funktions- kontrollant för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat. Av 4 § lagen (2006:985) om energideklaration av byggnader framgår att den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att det finns en energideklaration för byggnaden. Enligt 12 § samma lag ska en energideklaration upprättas av en oberoende expert, certifierad energiexpert. Certifieringen av funktionskontrollan- ter och energiexperter avser andra kontroller än de som regleras i</P>
<P class="p1213 ft14"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft213">kap. 8 § andra punkten PBL och omfattas därför inte av vår utvär- dering. Dessa certifieringar påverkas därför inte av förslaget. Funk- tionskontrollanter och energiexperter kommer fortfarande kunna göra kontroller om en byggherre väljer att anlita en sådan sakkunnig som konsult för att förstärka sin organisations kompetens. Dessa kontroller kommer då att göras inom ramen för byggherrens egenkontroll. En byggherre kan också fortfarande använda en energideklaration som byggherren har låtit en energiexpert upprätta som underlag för att visa att krav avseende energihushållning är uppfyllda.</SPAN></P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">9.7.2</SPAN><SPAN class="ft111">Avskaffande av kontrollansvarig</SPAN></P>
<P class="p1214 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>Systemet med kontrollansvariga har flera brister och har inte medfört att byggfel motverkas i tillräcklig utsträck- ning. Kontrollansvariga fyller därför inte en så pass viktig funk- tion i nuvarande kontrollprocess att det är motiverat att ställa krav på byggherrar att de ska anlita kontrollansvarig.</P>
<P class="p583 ft17"><SPAN class="ft19">Förslag: </SPAN>Systemet med kontrollansvariga bör avskaffas genom att</P>
<P class="p1215 ft14"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft84">kap. </SPAN><NOBR>9–13</NOBR> §§ plan- och bygglagen (PBL) utgår. Förslaget inne- bär ett flertal följdändringar i PBL och PBF genom att bestäm- melser utgår eller ändras samt att Boverkets bemyndigande att meddela föreskrifter om kontrollansvariga tas bort.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">490</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_493">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p382 ft21">Av 10 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga för den kontroll som bygg- herren har att utföra enligt 10 kap. 5 § PBL. Kontrollansvariga regle- ras i 10 kap. <NOBR>9–13</NOBR> §§ PBL. Boverkets bemyndigande att utfärda före- skrifter om certifiering av kontrollansvariga framgår av 10 kap. 23 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Bestämmelser om vad som krävs för att bli certifierad som kontrollansvarig anges i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:14) om certifiering av kontroll- ansvariga.</P>
<P class="p939 ft19">Brister i systemet med kontrollansvariga</P>
<P class="p142 ft14">Systemet med kontrollansvariga syftar till att bidra med ökad kom- petens till byggherren och att minska förekomsten av byggfel. Det är byggherren som är ansvarig för att de krav som ställs på byggande i PBL och tillhörande föreskrifter uppfylls. Att det i nuvarande system finns krav på att en kontrollansvarig ska anlitas innebär inte att den kontrollansvarige tar över ansvaret från byggherren. Den kontroll- ansvarige ska endast biträda byggherren.</P>
<P class="p75 ft18">När det gäller systemet med kontrollansvariga så har vår utred- ning påvisat flera brister med systemet, se avsnitt 7.3 och avsnitt 8.3. Ett problem är enligt vår mening att den kontrollansvarige hamnar i beroendeställning till byggherren som är dess uppdragsgivare. Vi har vidare inte kunnat se att antalet byggfel minimeras genom krav på kontrollansvarig, eftersom de i huvudsak har att förlita sig på egen- kontroller.</P>
<P class="p14 ft14">Vad gäller möjligheten för kontrollansvariga att bidra med ökad kompetens till byggherren så varierar kontrollansvarigas kompetens och också byggherrens behov av att anlita denna kompetens.</P>
<P class="p15 ft14">Att anlita en kontrollansvarig innebär en kostnad för byggherren. Denna kostnad måste motsvaras av den nytta som en kontrollansvarig ger. Nyttan med kontrollansvariga har ifrågasatts av både kommuner och byggherrar. Enligt vår bedömning saknas det skäl att ställa lagkrav på att en byggherre ska anlita en kontrollansvarig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">491</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_494">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Avskaffa krav på kontrollansvarig</P>
<P class="p104 ft21">Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att systemet med kontroll- ansvariga avskaffas. Genom att krav på kontrollansvarig avskaffas blir det upp till byggherren att ta fram förslag på kontrollplan och att ge ett utlåtande om kontrollplanen har följts till byggnadsnämn- den inför beslut om slutbesked. Genom att avskaffa krav på kon- trollansvarig förenklas kontrollprocessen genom att en aktör och funktion som inte behövs tas bort. Det bidrar till ett tydligare system där det är klart vilket ansvar olika aktörer har. På så sätt tydliggörs att det är byggherren som har ansvaret för att kraven uppfylls. En byggherre som vill anlita en person som är kunnig inom byggande för att bistå i byggprojektet kan fortfarande göra det. Denna konsult kan då agera som en kontrollansvarig gör i nuvarande system, men denna roll regleras inte längre i PBL.</P>
<P class="p1216 ft18">Eftersom vi föreslår att Boverket ska ta fram föreskrifter om utformningen av kontrollplaner, se avsnitt 9.7.4, kommer byggherrar ha möjlighet att få mer konkret information om hur kontrollplaner bör utformas, vilket ytterligare bör minska behovet av en aktör som kontrollansvarig.</P>
<P class="p499 ft21">Att avskaffa systemet med kontrollansvarig ger upphov till ett flertal ändringar i PBL och PBF där bestämmelser utgår eller ändras. 10 kap. <NOBR>9–13</NOBR> §§ PBL utgår. Boverkets bemyndigande att meddela föreskrifter om certifiering av kontrollansvariga utgår i 16 kap. 9 § PBL och 10 kap. 23 § PBF. För samtliga författningsändringar se kapitel 1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">492</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_495">
<DIV id="p495dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368495x1.jpg/" id="p495img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">9.7.3</SPAN><SPAN class="ft111">Förtydligande av arbetsplatsbesök</SPAN></P>
<P class="p1210 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>Arbetsplatsbesöken upplevs i dag inte som menings- fulla. Det behövs därför en mer detaljerad reglering av arbets- platsbesök som tydliggör vad som ska gås igenom vid ett arbets- platsbesök. På så sätt förstärks arbetsplatsbesökens betydelse och deras syfte tydliggörs.</P>
<P class="p1211 ft18"><SPAN class="ft55">Förslag: </SPAN>Vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök bör förtydligas genom att 10 kap. 28 § plan- och bygglagen (PBL) ändras. Förslaget innebär att det regleras att det vid ett arbets- platsbesök ska gås igenom:</P>
<P class="p1217 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">hur lov, kontrollplan, andra villkor i startbesked och komplet- terande villkor följs,</SPAN></P>
<P class="p1116 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">om det finns avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,</SPAN></P>
<P class="p1142 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">dokumentation över arbetets utförande,</SPAN></P>
<P class="p1142 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">behov av andra åtgärder, och</SPAN></P>
<P class="p1113 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">om det finns skäl för byggnadsnämnden att ingripa enligt 11 kap. PBL.</SPAN></P>
<P class="p412 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p382 ft14">Enligt 10 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska bygg- nadsnämnden efter att startbesked har meddelats, minst en gång under arbetets gång, besöka den plats där åtgärderna genomförs, om startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd och ett arbetsplats- besök inte kan anses obehövligt. Enligt bestämmelsens andra stycke ska ett arbetsplatsbesök alltid göras om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och bygg- herren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbets- platsbesök. Av 10 kap. 28 § PBL framgår att byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket vilket ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">493</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_496">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Behov av tydligare reglering av arbetsplatsbesök</P>
<P class="p104 ft14">I förarbetena framhålls att arbetsplatsbesöket kan komma att vara den enskilda åtgärd som på sikt har störst betydelse för systemets trovärdighet och effekt. Det finns dock en osäkerhet om vad som ska gås igenom vid arbetsplatsbesök och dessutom upplevs de inte alltid som meningsfulla. Vår bedömning är att arbetsplatsbesöken inte har fått den betydelse som var avsedd genom nuvarande reglering.</P>
<P class="p69 ft18">Vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök är inte reglerat i nuvarande PBL utan framgår av förarbetena. Vid ett arbetsplats- besök ska, enligt förarbetena, byggnadsnämndens handläggare, till- sammans med byggherren eller ett ombud för byggherren och den kontrollansvarige, gå igenom att kontrollplanen och beviljat lov följs. Byggnadsnämndens handläggare ska även gå igenom att inget uppen- bart strider mot krav i PBL och tillhörande föreskrifter vid ett arbets- platsbesök.</P>
<P class="p359 ft21">Enligt vår bedömning är det är av vikt att byggnadsnämndens hand- läggare i kontrollprocessen besöker den plats där åtgärderna genom- förs. Byggnadsnämnden får vid ett arbetsplatsbesök möjlighet att skaffa sig en övergripande bild över byggprojektets genomförande i ett tidigare skede än vid slutsamrådet.</P>
<P class="p67 ft19">Reglering av vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök</P>
<P class="p393 ft18">Vi föreslår att det regleras i lag vad som ska gås igenom vid ett arbets- platsbesök. Därmed blir kommunens roll i kontrollprocessen och vad som ska göras vid ett arbetsplatsbesök tydligare, vilket skapar förutsättningar för meningsfulla besök för såväl byggherre som kommun.</P>
<P class="p69 ft14">Förslaget innebär att 10 kap. 28 § PBL ändras genom en preci- sering av vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök. I bestäm- melsen regleras att byggnadsnämndens handläggare vid ett arbets- platsbesök ska gå igenom hur beviljat lov och kontrollplanen följs, att andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor följs, om det finns avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna, dokumen- tation över arbetets utförande, behov av andra åtgärder och om det finns skäl för byggnadsnämnden att ingripa enligt 11 kap.</P>
<P class="p87 ft21">Genom ett förtydligande av vad som ska göras vid ett arbetsplats- besök ges bättre förutsättningar för byggnadsnämnden att upptäcka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">494</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_497">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft15">fel och brister i utförandet. Byggherren ska vid arbetsplatsbesöket pre- sentera underlag för kommunen om de kontroller som byggherren har gjort inom ramen för egenkontrollen. För kommunens del är arbetsplatsbesöket ett tillsynsbesök. Avsikten med förslaget är att pre- cisera vilka frågor som ska gås igenom för att belysa vikten av att bygg- nadsnämndens handläggare gör tillsyn på byggarbetsplatsen under arbetets utförande.</P>
<P class="p120 ft21">Förslaget innebär inte någon ändring av byggherrens ansvar för kontrollen av genomförandet enligt 10 kap. 5 § PBL respektive bygg- nadsnämndens tillsynsansvar enligt 11 kap. 5 § PBL. Den föreslagna regleringen av arbetsplatsbesök innebär inte att byggnadsnämnden får ett ansvar för arbetets utförande eller kvalitet.</P>
<P class="p646 ft20">Tidpunkt för när arbetsplatsbesök genomförs</P>
<P class="p110 ft14">Genom arbetsplatsbesök får kommunen möjlighet att, i ett tidigare skede än vid slutsamrådet, skaffa sig en övergripande bild över pro- jektets genomförande. Det kan exempelvis handla om material- hantering och ordningen på arbetsplatsen. Hur byggherren hanterar sådana frågor kan ge en indikation om i vilken utsträckning som sam- hällets krav på åtgärderna kommer att kunna uppfyllas.</P>
<P class="p112 ft18">Tidpunkten för när arbetsplatsbesök ska göras är inte reglerad. Arbetsplatsbesökens antal och i vilka skeden de genomförs kan därför variera mellan olika projekt. Det innebär att vilka frågor som kan gås igenom vid ett visst besök varierar. Om flera arbetsplatsbesök hålls så krävs det inte att samtliga punkter gås igenom vid varje arbets- platsbesök.</P>
<P class="p100 ft20">Tydligare koppling mellan kontrollplan och arbetsplatsbesök</P>
<P class="p141 ft18">I förslaget anges att vid ett arbetsplatsbesök ska det bland annat gås igenom hur kontrollplanen följs. Kontrollplanen är grunden för bygg- herrens egenkontroll och vi ser behov av att kopplingen mellan arbets- platsbesöket och de kontrollpunkter som anges i kontrollplanen tyd- liggörs och framgår av lagstiftningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">495</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_498">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">Dokumentation av arbetets utförande</P>
<P class="p147 ft18">I förslaget anges att dokumentation av arbetets utförande ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök. Dokumentationen av arbetets ut- förande avser intyg, protokoll och mätningar av olika kontroller som har utförts, till exempel obligatorisk funktionskontroll av ventila- tionssystem, dragprovresultat av förankringar och brandskydds- dokumentation.</P>
<P class="p210 ft18">Det kan finnas fullgod anledning till att dokumentation av viss kontroll inte kan presenteras av byggherren vid ett arbetsplatsbesök. Antingen har kontrollen inte utförts ännu eller så kan kontrollen ha gjorts, men dokumentationen finns inte att tillgå vid tillfället för arbetsplatsbesöket. Det kan vara tillräckligt att byggherren presen- terar dokumentationen vid slutsamrådet eller så kan det ge anledning till ytterligare ett arbetsplatsbesök och att dokumentationen gås igenom vid det besöket.</P>
<P class="p85 ft20">Skäl till ingripande enligt 11 kap. PBL</P>
<P class="p119 ft21">I förslaget anges att det ska gås igenom om det finns skäl för ingripande av byggnadsnämnden enligt 11 kap. PBL. Det avser bygg- nadsnämndens skyldighet och möjlighet att förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter enligt 11 kap. <NOBR>30–32</NOBR> §§ PBL. Om det är uppen- bart att en åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, ska byggnadsnämnden förbjuda fort- satt arbete. Om det är uppenbart att arbetet strider mot PBL eller en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av PBL får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter. Om byggherren inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan får bygg- nadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts. Genom att det i lagtexten framhålls att vid arbetsplats- besök ska byggnadsnämndens handläggare gå igenom om det finns skäl till att ingripa enligt 11 kap. så tydliggörs denna koppling till kontrollplanen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">496</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499">
<DIV id="p499dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B368499x1.jpg/" id="p499img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Protokoll över arbetsplatsbesöket</P>
<P class="p285 ft18">Nuvarande krav på att byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket och att protokollet ska skickas till byggherren kvarstår. Arbetsplatsbesök är en del i kommunens tillsynsarbete och bör av denna anledning dokumenteras.</P>
<P class="p14 ft21">Eftersom vi föreslår att systemet med kontrollansvariga avskaffas, se avsnitt 9.7.2, så innehåller förslaget om arbetsplatsbesöken inte något krav på att protokollet ska skickas till den kontrollansvarige.</P>
<P class="p44 ft19"><SPAN class="ft19">9.7.4</SPAN><SPAN class="ft111">Förtydligande av kontrollplaner</SPAN></P>
<P class="p1211 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>Det finns behov av mer detaljerade bestämmelser om vad som ska anges i en kontrollplan och hur en kontrollplan ska utformas för att den ska bli ett centralt instrument för bygg- herrens egenkontroll. Bestämmelserna bör regleras i myndighets- föreskrifter.</P>
<P class="p1210 ft18"><SPAN class="ft55">Förslag: </SPAN>Boverket bör få i uppdrag av regeringen att utfärda verk- ställighetsföreskrifter om kontrollplaners utformning i enlighet med det bemyndigande som Boverket har i 10 kap. 22 § plan- och byggförordningen (PBF).</P>
<P class="p1016 ft19">Aktuella bestämmelser</P>
<P class="p142 ft14">Enligt 10 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska en byggherre se till att det finns en kontrollplan för kontrollen av en lovpliktig eller anmälningspliktig bygg- eller rivningsåtgärd. Enligt samma bestämmelse ska en kontrollplan innehålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse, vem som ska göra kontrollerna, vilka anmälningar som ska göras till byggnads- nämnden, vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske samt hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand. Av 10 kap. 7 § PBL framgår att kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utform- ning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">497</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_500">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.</P>
<P class="p1218 ft21">Boverket har föreskriftsrätt gällande utformningen av kontroll- planer enligt 10 kap. 22 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Boverket får därmed meddela de föreskrifter som behövs om utform- ningen av en kontrollplan enligt 10 kap. <NOBR>6–8</NOBR> §§ PBL. Boverket har dock inte utfärdat några föreskrifter om kontrollplaners utformning.</P>
<P class="p67 ft19">Behov av föreskrifter om kontrollplaner</P>
<P class="p104 ft14">I förarbetena anges att kontrollplanen är grunden i kontrollsystemet och att det därför behövs närmare bestämmelser om kontrollplanens innehåll. Det anges att dessa bestämmelser bör framgå av verk- ställighetsföreskrifter. Vår utvärdering har visat att kontrollplanernas kvalitet varierar och att de ibland uppfattas som pappersprodukter. Kontrollplanen ska utformas anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet, men det saknas föreskrifter om kontrollplaners utform- ning. Det finns en osäkerhet hos tillämpare hur det ska avgöras vilka kontrollpunkter som ska tas med samt vilken typ av information som ska framgå i en kontrollplan. Det behövs därför närmare bestämmel- ser om kontrollplaners utformning för att säkerställa kvaliteten på kontrollplaner och för att öka fokus på riskbedömningar.</P>
<P class="p85 ft19">Förslag om uppdrag till Boverket om att utfärda föreskrifter</P>
<P class="p103 ft18">Vi föreslår att Boverket får i uppdrag att ta fram föreskrifter om kontrollplaners utformning i enlighet med befintligt bemyndigande.</P>
<P class="p69 ft14">Kontrollplanen ska vara ett centralt instrument för byggherrens egenkontroll. För att det ska bli möjligt behövs utförliga och detal- jerade bestämmelser om hur kontrollplaner ska utformas. Av före- skrifterna behöver det framgå hur riskbedömningen ska göras, hur det ska avgöras vilka kontrollpunkter samt vilken information som ska ingå i en kontrollplan. Det finns även ett behov av bestämmelser om vad som krävs för att kontrollplanen ska anses vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet samt ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säker- ställa att de tekniska egenskapskraven, varsamhetskravet och förvansk- ningsförbudet är uppfyllda. Föreskrifterna bör också reglera att tid-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft25">498</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_501" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:283px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368501x1.jpg/" style="width:413px;height:283px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">punkten för när en viss kontroll ska göras ska anges i kontrollplanen, för att skapa förutsättningar för att arbetsplatsbesök sker i rätt skede.</P>
<P class="p14 ft14">Bestämmelser om kontrollplaners utformning bör regleras genom myndighetsföreskrifter eftersom de behöver vara så pass detaljerade och dessutom kan behöva revideras kontinuerligt. Boverket har ett bemyndigande att ta fram föreskrifter om kontrollplaners utform- ning, men har inte meddelat några. Vi föreslår därför att regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram verkställighetsföreskrifter om utformningen av en kontrollplan i enlighet med det bemyndigande som Boverket har. Boverkets bemyndigande är så pass brett att vi inte anser att PBL eller PBF behöver ändras.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">9.7.5</SPAN><SPAN class="ft111">Utreda prövning av tekniska egenskapskrav</SPAN></P>
<P class="p1190 ft18"><SPAN class="ft55">Bedömning: </SPAN>Genom införandet av plan- och bygglagen (PBL) delades krav på lämplighet och tillgänglighet upp i utformnings- krav respektive tekniska egenskapskrav för att det ansågs viktigt att kunna ingripa tidigt i processen för att inte resurser skulle gå till spillo. Kraven behövde därför prövas i samband med bygg- lovsprövningen. Det finns ett behov av att utreda om delar av andra tekniska egenskapskrav bör regleras som utformningskrav och därmed prövas redan i lovskedet. Det gäller särskilt krav på dagsljus men även krav som rör bullerskydd, rumshöjd och utrym- ningsvägar.</P>
<P class="p1210 ft18"><SPAN class="ft55">Förslag: </SPAN>Boverket bör få i uppdrag av regeringen att göra en över- syn av vilka delar av de tekniska egenskapskraven som påverkar utformningen som även bör regleras som utformningskrav och prövas i bygglovet.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Reformen att vissa lämplighets- och tillgänglighetskrav numera ska prövas i bygglovsskedet</P>
<P class="p382 ft14">Enligt vårt direktiv ska vi utvärdera reformen att vissa delar av krav, som tidigare omfattades av byggherrens egenkontroll, numera prö- vas av byggnadsnämnden redan i bygglovskedet. Genom införandet av PBL 2011 delades krav på lämplighet för sitt ändamål samt krav</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">499</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_502" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft14">på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga upp i dels utformningskrav, dels tekniska egenskapskrav. Det innebar att de delar av kraven som regleras som utformningskrav ska prövas i bygglovet. Anledningen till att kraven delades upp i utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav var att det ansågs viktigt att kunna ingripa tidigt i processen för att inte resurser skulle gå till spillo. Genom uppdelningen prövas vissa delar av kraven i bygglovet, medan en bedömning ur en mer teknisk syn- vinkel görs i samband med beslutet om startbesked. Vår utvärdering visar att uppdelningen har uppfyllt sina motiv och fallit väl ut.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Behov av att utreda om vissa tekniska egenskapskrav som påverkar utformningen bör prövas i bygglovsskedet</P>
<P class="p104 ft14">Även andra tekniska egenskapskrav påverkar utformningen. Det finns därför skäl att se över om andra tekniska egenskapskrav också bör delas upp i utformningskrav och tekniska egenskapskrav för att möjliggöra att krav som påverkar utformningen prövas tidigare. Det gäller särskilt krav på dagsljus, men även krav på skydd mot buller, rumshöjd och utrymningsvägar.</P>
<P class="p1159 ft53">Uppdrag till Boverket om att utreda om fler tekniska egenskapskrav även bör prövas i bygglovet</P>
<P class="p393 ft18">Vi föreslår att Boverket får i uppdrag att se över och ta fram för- fattningsförslag om att aspekter av andra tekniska egenskapskrav ska prövas i bygglovet som utformningskrav. Uppdraget bör åtminstone omfatta kraven på dagsljus, skydd mot buller, rumshöjd och utrym- ningsvägar.</P>
<P class="p85 ft34"><SPAN class="ft34">9.8</SPAN><SPAN class="ft99">Förslagens genomförande och ikraftträdande</SPAN></P>
<P class="p119 ft21">Med utgångspunkt i att en remittering av detta betänkande sker i början av 2020 och därefter bereds i Regeringskansliet kan de förslag som handlar om uppdrag till Boverket ges som särskilda uppdrag till myndigheten under våren 2020. Det gäller förslagen om principer för reformering av BBR (se avsnitt 9.2), skärpning av kontrollplanerna</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">500</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_503" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td339"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft132">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft14">som centralt instrument för byggherrens egenkontroll (se avsnitt 9.7.4) och utreda prövning av egenskapskrav (se avsnitt 9.7.5). Samtidigt bör även de två förordningsändringar som vi föreslår genomföras av rege- ringen. Dels rör det den ändring av Boverkets instruktion som före- slås i avsnitt 9.2 och som ger de formella ramarna för Boverkets reformering av BBR. Dels gäller det de ändringar i lämplighet för sitt ändamål i PBF och som föreslås i avsnitt 9.3. Dessa bör kunna träda i kraft vid halvårsskiftet 2020. Därmed bör också Boverkets änd- ringar i avsnitt 3.2 i BBR träda i kraft vid halvårsskiftet 2020, så det sker samtidigt som ändringar i PBF inom samma sakområde.</P>
<P class="p14 ft14">Lagstiftningsförslagen i betänkandet bör delas upp i två proposi- tioner. Den första bör omfatta förslagen om borttagande av begreppet ombyggnad (se avsnitt 9.6) och förtydligandet av vad som ska göras vid ett arbetsplatsbesök (se avsnitt 9.7.3). Dessa angelägna förenk- lingar och förtydliganden kan genomföras oberoende av övriga för- slag kopplade till kontrollprocessen och bör kunna träda i kraft vid halvårsskiftet 2021, efter en proposition till Riksdagen i början av det året. Förslaget om införande av ny myndighet tar längst tid, efter- som det krävs en organisationsutredning. Förutsatt att en sådan ut- redning sker andra halvåret 2021 och därefter remitteras, bör den nya myndigheten kunna starta vid halvårsskiftet 2022, efter en proposi- tion till Riksdagen i början av det året. Den propositionen bör även omfatta avskaffandet av kontrollansvariga och certifierade sakkun- niga (se avsnitt 9.7.1 och 9.7.2). Eftersom båda dessa rör certifier- ingssystemet är det lämpligt att göra ändringarna samtidigt. Byggnads- nämnden ska i dag godta utlåtanden från certifierade sakkunniga i frågor som rör samma krav som vi föreslår att en ny myndighet, Bygg- kravsnämnden, ska ha i uppgift att meddela förhandsavgörande om. Utifrån detta bör avskaffandet av certifierade sakkunniga ske i sam- band med införandet av den nya myndigheten.</P>
<P class="p190 ft17">Genomförandet av samtliga förslag illustreras nedan i figur 9.3.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 187px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">501</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_504" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:242px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368504x1.jpg" style="width:433px;height:252px" style="width:416px;height:242px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 777px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">502</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_505" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<P class="p3 ft13">10 Författningskommentar</P>
<P class="p148 ft52"><SPAN class="ft34">10.1</SPAN><SPAN style="font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;">Förslag till lag (202X:XX) om förhandsavgörande om krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p4 ft20">1 §</P>
<P class="p142 ft14">Lagen är ny och reglerar Byggkravnämndens uppgift att ge förhands- avgörande i frågor om krav på byggnadsverk vid nybyggnad. Förslaget redovisas i avsnitt 9.4. Tillämpningsområdet är förhandsavgörande om de krav som ställs på byggnadsverk i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § plan- och bygglagen (2010:900) kan anses komma att uppfyllas vid ny- byggnad. Syftet med förhandsavgörande är att den som planerar att utföra ett byggnadsprojekt, där möjligheterna att få startbesked är svårbedömda, ska kunna undvika onödig projektering genom att få en prövning av vissa utformningskrav och de tekniska egenskaps- kraven prövade i ett tidigt skede. Förhandsavgörande gäller endast vid nybyggnad av byggnadsverk. Ändring av en byggnad omfattas inte av förhandsavgörande.</P>
<P class="p100 ft20">8 §</P>
<P class="p101 ft15">I ett förhandsavgörande prövas om en byggnadsåtgärd kan anses komma att uppfylla kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § plan- och bygg- lagen och tillhörande föreskrifter som meddelats med stöd av plan- och bygglagen. Prövningen av kraven är densamma som byggnads- nämnden har att göra i samband med beslut om startbesked enligt 10 kap. 23 § 1 plan- och bygglagen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;" class="ft25">503</P>
</DIV>
<DIV id="page_506" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20">12 §</P>
<P class="p147 ft18">Bestämmelsen begränsar klagorätten vad gäller beslut om förhands- avgörande. Begränsningen är likalydande med regleringen av klago- rätten för beslut om startbesked enligt 13 kap. 15 § plan- och bygg- lagen. Förhandsavgörande bör likt startbesked anses beröra endast den sökande.</P>
<P class="p85 ft19">Ikraftträdande</P>
<P class="p420 ft17">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.</P>
<P class="p70 ft17">Övervägandena beträffande ikraftträdande redovisas i kapitel 9.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 176px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft44"><SPAN class="ft34">10.2</SPAN><SPAN class="ft98">Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)</SPAN></P>
<P class="p432 ft19">1 kap.</P>
<P class="p420 ft20">4 §</P>
<P class="p165 ft18">Bestämmelsen har ändrats så att definitionen av begreppet ombygg- nad upphävs.</P>
<P class="p138 ft19">8 kap.</P>
<P class="p432 ft20">2 §</P>
<P class="p949 ft18">Bestämmelsen har ändrats så att ombyggnad i bestämmelsens första stycke utgår.</P>
<P class="p486 ft20">5 §</P>
<P class="p165 ft17">Bestämmelsen har ändrats så att ombyggnad i bestämmelsens första och andra stycke utgår.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">504</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_507" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">10 kap.</P>
<P class="p20 ft20">8 §</P>
<P class="p142 ft14">Bestämmelsen har ändrats på så sätt att andra punkten om sakkun- nighetskontroll upphävs. Samtliga kontroller ska göras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll. Byggherrens egenkon- troll blir därmed den enda kontrollformen. Byggnadsnämnden har möjlighet att vägra startbesked om byggherrens kontrollplan och organisation för egenkontroll är bristfällig. Först när byggherrens kontrollplan är acceptabel och det är visat att byggherren eller bygg- herrens organisation har den kompentens som krävs för att bygg- herren ska kunna uppfylla sitt ansvar enligt 10 kap. 5 § ska bygg- nadsnämnden ge startbesked enligt 10 kap. 23 § första punkten.</P>
<P class="p100 ft20">28 §</P>
<P class="p101 ft14">Bestämmelsens första stycke är nytt. Förslaget behandlas i avsnitt 9.7. Av första stycket framgår vilka frågor som ska behandlas vid ett arbetsplatsbesök. Avsikten är att precisera vilka frågor som ska gås igenom för att belysa vikten av att byggnadsnämndens handläggare gör tillsyn på byggarbetsplatsen under arbetets utförande. Förslaget innebär inte någon ändring i förhållande till vad som gäller i fråga om byggherrens ansvar för kontrollen av genomförandet enligt 10 kap. 5 § respektive byggnadsnämndens tillsynsansvar enligt 11 kap. 5 § (prop. 2009/10:170 s. 297 ff. resp. 331 f.). Tyngdpunkten för kontrol- len bör fortfarande ligga på byggherrens egenkontroll.</P>
<P class="p112 ft18">Arbetsplatsbesöket ska inte omfatta en regelrätt inspektion av byggnadsnämnden utan byggnadsnämndens handläggare ska gå igenom de angivna punkterna och se hur de överensstämmer med vad som framgår vid arbetsplatsbesöket.</P>
<P class="p14 ft14">Det är inte reglerat vid vilken tidpunkten ett arbetsplatsbesök ska hållas. Det ligger i sakens natur att innehållet vid arbetsplatsbesöket kan variera mellan olika projekt. Beroende på när i projektet som ett arbetsplatsbesök genomförs kan det variera i vilken utsträckning olika frågor gås igenom. Om fler arbetsplatsbesök hålls så krävs det inte att samtliga punkter gås igenom vid varje arbetsplatsbesök.</P>
<P class="p120 ft21">Enligt första punkten ska hur lovet, kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor följs gås igenom vid arbets-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">505</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_508" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">platsbesöket. Syftet med bestämmelsen är att byggnadsnämnden i ett tidigare skede än vid slutsamrådet ska kunna skaffa sig en över- gripande bild över projektets genomförande.</P>
<P class="p210 ft18">Enligt andra punkten ska eventuella avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna gås igenom. Med begreppet krav avses dels, i förekommande fall, lovbeslutet, och dels de tekniska egenskaps- kraven i 8 kap. 4 § PBL och sådana föreskrifter som ansluter till dessa (prop. 2009/10:170 s. 486).</P>
<P class="p210 ft18">Enligt tredje punkten ska dokumentation över arbetets utförande gås igenom.</P>
<P class="p210 ft18">Enligt fjärde punkten ska behovet av andra åtgärder gås igenom. Exempel på sådana åtgärder är främst beslut om kompletterande villkor med stöd av 10 kap. 29 §.</P>
<P class="p204 ft18">I femte punkten avses med skäl för byggnadsnämnden att ingripa enligt 11 kap. byggnadsnämndens skyldighet och möjlighet att för- bjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter enligt 11 kap. <NOBR>30–32</NOBR> §§ PBL. Åtgärder som kan komma ifråga är förelägganden, förbud och beslut om byggsanktionsavgift.</P>
<P class="p210 ft18">Andra stycket motsvarar nuvarande paragraf med ändringen att protokollet över arbetsplatsbesöket inte ska skickas till den kontroll- ansvarige. Ändringen är en följd av att systemet med kontrollansvariga avskaffas.</P>
<P class="p138 ft19">Ikraftträdande</P>
<P class="p103 ft14">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021 i fråga om 1 kap. 4 §, 8 kap. 2 och 5 §§, 10 kap. 28 §, 16 kap. 2 § och i övrigt den 1 juli 2022.</P>
<P class="p167 ft17">Övervägandena beträffande ikraftträdande redovisas i kapitel 9.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 231px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">506</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_509" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368509x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<P class="p3 ft13">11 Konsekvensanalys</P>
<P class="p1095 ft18">I detta kapitel redogör vi för konsekvenserna av de förslag vi har pre- senterat i kapitel 9.</P>
<P class="p74 ft34"><SPAN class="ft34">11.1</SPAN><SPAN class="ft196">Konsekvensanalysens innehåll och syfte</SPAN></P>
<P class="p101 ft14">Enligt kommittéförordningen<SPAN class="ft100">1 </SPAN>ska en konsekvensanalys, där det är motiverat, analysera kostnaderna och intäkterna för stat, kommuner, landsting, företag och andra enskilda. Om förslagen innebär samhälls- ekonomiska konsekvenser i övrigt ska även dessa redovisas och om förslagen innebär kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska en finansiering föreslås. Konsekvens- analysen ska också omfatta eventuella konsekvenser för:</P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">den kommunala självstyrelsen,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet,</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">jämställdheten mellan kvinnor och män, och</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</SPAN><SPAN class="ft63">2</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft21">Enligt vårt direktiv ska vi därutöver redovisa förslagens effekter på miljön samt tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.<SPAN class="ft105">3</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft67"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Kommittéförordningen (1998:1474).</SPAN></P>
<P class="p3 ft67"><SPAN class="ft65">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">14–15</SPAN></NOBR> a §§ kommittéförordningen (1998:1474).</P>
<P class="p356 ft110"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft68">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2017-02-23,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m<SPAN class="ft69">., direktiv 2017:22.</SPAN></P>
<P class="p418 ft25">507</P>
</DIV>
<DIV id="page_510" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368510x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p931 ft14">Om en reglering kan få effekter av betydelse för företags arbets- förutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konse- kvensanalysen i den omfattning som det är möjligt, innehålla en beskrivning av berörda branscher, antalet företag som berörs samt storleken på företagen. Konsekvensanalysen ska även beakta vad regler- ingen innebär för företagens administrativa kostnader, andra kost- nader och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta, hur konkurrensförhållandena kan påverkas samt om särskild hänsyn behöver tas till små företag.<SPAN class="ft100">4</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 130px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft44"><SPAN class="ft34">11.2</SPAN><SPAN class="ft98">Konsekvenser av principer för reformering av BBR</SPAN></P>
<P class="p103 ft37">Vi föreslår en reformering av Boverkets byggregler (BBR)<SPAN class="ft155">5 </SPAN>för ökad förutsägbarhet, flexibilitet och överskådlighet. Förslaget innebär att Boverket får ett regeringsuppdrag att reformera BBR genom att:</P>
<P class="p950 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">så långt det är möjligt även i fortsättningen formulera föreskrif- terna som funktionskrav,</SPAN></P>
<P class="p407 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">i största möjliga mån precisera vaga ord och formuleringar som förekommer i föreskrifter som har betydelse för föreskriftens tillämpningsområde eller krav,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">definiera begrepp i föreskrifterna som har betydelse för föreskrif- tens tillämpningsområde eller krav,</SPAN></P>
<P class="p77 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">föreskriva vilka verifieringsmetoder som ska användas för att veri- fiera att kraven är uppfylla, i de fall Boverket ser behov av statlig styrning i detta avseende,</SPAN></P>
<P class="p78 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">i största möjliga mån minska användningen av allmänna råd och renodla innehållet i de allmänna råd som behålls,</SPAN></P>
<P class="p81 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">ta bort hänvisningar till standarder i föreskrifter och allmänna råd, förutom avseende standarder som har utarbetats enligt nya metoden som till exempel hissar och linbaneanläggningar,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">ta bort hänvisningar till myndigheters och organisationers skrif- ter i allmänna råd,</SPAN></P>
<P class="p614 ft67"><SPAN class="ft106">4</SPAN><SPAN class="ft108">Förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft106">5</SPAN><SPAN class="ft109">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">508</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_511" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368511x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">dela in BBR i kapitel och paragrafer och så långt det är möjligt följa ordningen och terminologin i plan- och bygglagen (PBL)</SPAN><SPAN class="ft114">6 </SPAN>och plan- och byggförordningen (PBF)<SPAN class="ft114">7</SPAN>, och</P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">i så kallade upplysningsparagrafer ange vilken föreskrift som åsyf- tas och vad den handlar om.</SPAN></P>
<P class="p158 ft18">Ovanstående förslag om reformering av BBR innehåller inga författ- ningsförslag.</P>
<P class="p14 ft14">För att säkerställa det reformbehov som vi har identifierat och beskrivit ovan förslår vi att förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket ändras från att Boverket <SPAN class="ft48">ska utveckla verifierbara funk- tionskrav i byggreglerna </SPAN>till att Boverket <SPAN class="ft48">så långt det är möjligt ska utforma föreskrifterna som verifierbara funktionskrav</SPAN>.</P>
<P class="p15 ft15">Dessa förslag och motiven för dem beskrivs i avsnitt 9.2. Förslagen möter den problembild vi har identifierat om att BBR inte är tillräck- ligt förutsägbar eller flexibel, vilket beskrivs i avsnitt 8.1.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för byggandet</SPAN></P>
<P class="p142 ft21">Jämfört med i dag innebär förslagen att föreskrifterna i BBR preci- seras, exempelvis genom preciseringar av vaga ord och/eller att upp- gifter från allmänna råd och standarder i stället anges i föreskrift. Samtidigt tas de allmänna råden bort i största möjliga mån. Därmed blir det mer förutsägbart vad som gäller för alla tillämpare. Föreskrif- terna bör så långt det är möjligt formuleras som funktionskrav för att skapa utrymme för flexibilitet och möjliggöra olika lösningar. Det innebär att Boverket bör undvika uppgifter i föreskrifterna som begränsar olika möjliga lösningar så att det finns flexibilitet och möj- lighet att uppfylla föreskrifterna på olika sätt. Förslagen skapar där- med också förutsättningar för en mer flexibel tillämpning av BBR än i dag då Boverkets rekommendationer i allmänna råd och de stan- darder de hänvisar till har blivit normerande.</P>
<P class="p1032 ft14">Mer precisa myndighetsföreskrifter i BBR har betydelse för effek- tiviteten i plan- och bygglagstiftningen som helhet och innebär en större förutsägbarhet och mindre arbete för att tolka bestämmel- serna för såväl kommuner som aktörer på byggherresidan.</P>
<P class="p16 ft67"><SPAN class="ft65">6</SPAN><SPAN class="ft66">Plan- och bygglagen (2010:900), PBL.</SPAN></P>
<P class="p186 ft69"><SPAN class="ft65">7</SPAN><SPAN class="ft68">Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">509</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_512" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft14">Föreslagen reformering av BBR leder till ett tydligare rättsläge och underlättar en ökad regelefterlevnad i och med att det blir tydligare vad kraven innebär. Genom att kraven blir tydligare ökar förståelsen för BBR och dess syften blir klarare. Det skapar förutsättningar för ökad legitimitet för BBR och därigenom plan- och bygglagstiftningen som helhet. Förutsatt att kravnivåerna är väl avvägda bör det i sin tur leda till att byggnader och anläggningar i högre grad byggs med ökad måluppfyllelse exempelvis gällande säkerhet, hänsyn till hälsa och resurseffektivitet samt andra mål som eftersträvas i plan- och bygg- lagstiftningen.</P>
<P class="p499 ft14">Förutsägbarheten skapar bättre förutsättningar för innovation och långsiktig planering för både byggherrar och kommuner. Om före- skrifterna också uttrycks som funktionskrav, men utan den begräns- ning som de normerande allmänna råden i dag innebär, får byggherrar frihet att föreslå egna lösningar som uppfyller föreskrifterna. Där- igenom främjas kostnadseffektiva lösningar och innovationer.</P>
<P class="p87 ft14">Förslagen ökar också förutsättningar för en likvärdig tillämpning i hela landet, vilket underlättar för byggherrar som vill bygga i mer än en kommun, till exempel industriellt och seriellt byggande, och för utländska aktörer att etablera sig i Sverige. Det skapar bättre för- utsättningar för en ökad konkurrens. Det ger också förutsättningar för upprepning och lärande, utnyttjandet av skalfördelar samt utveck- ling av långsiktiga och effektiva värdekedjor, som kan höja produkti- viteten och sänka byggkostnaderna.</P>
<P class="p69 ft14">Att vissa uppgifter från allmänna råd och de standarder som Bo- verket i dag hänvisar till används i föreskrift kan i vissa fall innebära att föreskrifterna ökar i omfattning, men den totala omfattningen av regler, standarder och skrifter som tillämpare behöver ta del av minskar. Därigenom minskar kostnaderna för att tillämpa ett svåröverskådligt byggregelverk för kommuner och aktörer på byggherresidan.</P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för Boverket</SPAN></P>
<P class="p104 ft21">Boverket ges i förslaget ansvar för att genomföra reformeringen av BBR. Det kräver en omfattande arbetsinsats och är förenat med kost- nader. Förutom att arbetet med att reformera BBR är omfattande så måste det ske över en lång tidsperiod, uppskattningsvis ett decennium.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">510</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_513" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft14">Vid Boverket arbetade 2018 cirka 50 årsarbetskrafter med bygg- regler inklusive föreskrifter och allmäna råd, remissvar, svara på förfrågningar, tillsyn samt kunskapsunderlag. Det motsvarar cirka 20 procent av Boverkets totala arbetskraft. Av dessa 50 årsarbets- krafter arbetade 22 årsarbetskrafter särskilt med föreskrifter och allmänna råd. Utöver dessa 50 årsarbetskrafter används en stor del av Boverkets totala resurser för att ta fram kunskapsunderlag, det vill säga rapporter, analyser, handböcker och vägledningar.</P>
<P class="p99 ft18">En ökad förutsägbarhet och en minskad regelbörda kan på sikt avlasta Boverket och minska behovet av stöd och vägledning kring PBL och tillhörande föreskrifter. Det frigör resurser som kan omprio- riteras inom myndigheten.</P>
<P class="p99 ft18">Vi bedömer att uppdraget ryms inom Boverkets befintliga uppdrag och resurstilldelning, men att det kräver en prioritering såväl av Bo- verket internt som av regeringen i styrningen av myndigheten. Det krävs att föreskriftsarbetet blir myndighetens fokus i stället för allmänna råd och vägledning.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för kommuner</SPAN></P>
<P class="p4 ft17">Att tillämpa funktionskrav kräver en hög kompetens. Bland Sveriges</P>
<P class="p402 ft14"><SPAN class="ft23">290</SPAN><SPAN class="ft84">kommuner finns skilda förutsättningar vad det gäller kompetens och resurser att tillämpa BBR. Vissa små kommuner saknar egna resurser för byggregeltillämpning och har gemensamma resurser för bygglovshanteringen. De största kommunerna har en organisation och resurser som är större än Boverkets.</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Mer förutsägbara och flexibla krav från samhällets sida i BBR kan öka legitimiteten för plan- och bygglagstiftningen och dess syften samt minska osäkerheten om vad som gäller. Det kan i sin tur med- verka till en bättre förståelse för de krav som byggnadsnämnderna ställer i enskilda byggprojekt, vilket underlättar kommunernas hand- läggning och tidsödande tolkningsdiskussioner med byggherrar kan minska. Med en förbättrad efterlevnad av PBL och tillhörande före- skrifter kan även behovet av kommunal tillsyn minska.</P>
<P class="p180 ft14">De mer preciserade föreskrifterna ger även ett bättre beslutsstöd för kommunerna. Renodlingen kan också minska antalet frågor som behöver tolkas och bedömas av kommunerna. En ökad förutsägbar- het underlättar och effektiviserar därför kommunernas prövning vid</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">511</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_514" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">bygglovet och bedömning vid startbeskedet. Sammantaget innebär det att kommunernas kostnader för att tillämpa dagens BBR minskar. Det kan frigöra resurser och möjliggöra omprioriteringar av befint- liga resurser.</P>
<P class="p210 ft18">Vidare kan kommunernas kostnader för att köpa standarder minska om hänvisningar till standarder tas bort från föreskrifter och all- männa råd i BBR.</P>
<P class="p210 ft18">Förutsägbara och flexibla föreskrifter i BBR kan stärka bygg- herrars drivkrafter att utveckla nya lösningar och ge bättre konkur- rensförutsättningar i kommunerna. Det kan på sikt ge ett mer varierat utbud av bostäder för flera grupper, vilket är till nytta för kommu- nernas bostadsförsörjningsansvar.</P>
<P class="p210 ft18">Kommuner och landsting berörs även som tillämpare av PBL och tillhörande föreskrifter i egenskap av byggherre och fastighetsägare på samma sätt som företag.</P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p103 ft14">En ökad förutsägbarhet underlättar och effektiviserar byggherrars arbete och minskar tidsödande tolkningsdiskussioner med kom- munerna. Även byggkostnaderna kan minska. Dels genom att risken för kompletteringsbehov som innebär kostnader för byggherren i ett sent skede minskar. Dels genom att varje enskilt projekt inte behö- ver anpassas till följd av att olika tolkningar görs vid prövningen av bygglov och bedömning av startbesked. Det gynnar upprepning, lärande och skalfördelar och kan ge förutsättningar för produktivi- tetsförbättringar, som kan innebära att kostnadsutvecklingen dämpas. Förutsägbara och mer enhetliga tolkningar av BBR är nödvändigt när företag vill återupprepa lösningar i bostadsproduktionen och indu- strialisera sina processer i högre grad, till exempel genom serietill- verkade hus som kan byggas i hela landet.</P>
<P class="p69 ft14">Mer preciserade föreskrifter uttryckta som funktionskrav, utan normerande allmänna råd, kan främja innovation, nytänkande och bidra till att ge byggherrar bättre förutsättningar att utvecklas mot en högre grad av nytänkande och produktivitet. Det ger förutsätt- ningar för nyetableringar, investeringsvilja och därigenom ökad kon- kurrens. Förslagen är därför viktiga för alla företag verksamma inom</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">512</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_515" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">byggproduktion oberoende av om de arbetar med industrialiserade processer eller med mer konventionella byggprocesser.</P>
<P class="p120 ft14">Samtidigt kräver föreskrifter uttryckta som funktionskrav kom- petens. En minimering av de allmänna råden gör att de lösningar som där anges försvinner. Det kan vara en nackdel för den byggherre som vill kunna använda etablerad praxis. Vårt förslag om införande av en Byggkravsnämnd, se avsnitt 11.4, tillgodoser dock behovet av praxis.</P>
<P class="p120 ft14"><SPAN class="ft17">Å</SPAN><SPAN class="ft47">ena sidan kan byggherrars kostnader för att köpa standarder minska om hänvisningar till sådana tas bort från föreskrifter och allmänna råd i BBR, eftersom de inte längre är tvungna att köpa dessa för att ta del av Boverkets krav och rekommendationer. Å andra sidan kan byggherrar fortsatt ha intresse av att ta del av de lösningar som har utvecklats gemensamt av branschen genom standarder och därför fortsatt välja att köpa dessa.</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.5</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för hushåll och enskilda</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">Hushåll och enskilda påverkas av PBL och tillhörande föreskrifter som byggherrar, boende, användare av byggnader samt som kommun- medborgare.</P>
<P class="p99 ft18">Regelefterlevnaden och acceptansen för samhällets krav på bygg- nader ökar även för hushåll och enskilda i egenskap av byggherrar genom våra förslag.</P>
<P class="p75 ft18">Bättre förutsättningar för bostadsbyggandet genom nytänkande och innovation och förbättrade konkurrensförutsättningar kan på längre sikt gynna enskilda medborgare genom en bättre fungerande bostadsförsörjning.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.6</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för standardiseringen</SPAN></P>
<P class="p285 ft18">Arbetet med standarder och regelreformeringen av BBR är två skilda processer. Standardiseringsarbetet och Svenska institutet för stan- darder (SIS) kan dock påverkas indirekt om det inte längre sker hänvisningar till standarder i BBR.</P>
<P class="p120 ft37">SIS intäkter är beroende av den efterfrågan som finns på standar- der. Ovan har vi bedömt att kommunernas efterfrågan på standarder kan minska till följd av att hänvisningar till standarder tas bort. För företag är det dock osäkert om efterfrågan påverkas.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">513</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_516" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft18">Standardiseringen är i grunden marknadsdriven och har andra syften än samhällets utveckling av kravnivåer. Företagens intresse för att delta i standardiseringen och utveckla standarder borde därför vara oförändrat.</P>
<P class="p138 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.7</SPAN><SPAN class="ft141">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p559 ft21">Förslagen medför inga kostnader för staten i form av direkta budget- konsekvenser. De uppgifter som förslaget medför för Boverket ryms inom deras befintliga uppdrag och resurstilldelning. För Boverkets del handlar det om att under det kommande decenniet prioritera före- skriftsarbete i stället för arbete med allmänna råd och vägledning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft44"><SPAN class="ft34">11.3</SPAN><SPAN class="ft98">Konsekvenser av nya föreskrifter för bostäders lämplighet</SPAN></P>
<P class="p103 ft15">Vi föreslår nya föreskrifter för bostäders lämplighet för sitt ändamål vid nybyggnad i PBF och i avsnitt 3:2 i BBR, för att i ökad utsträck- ning möjliggöra ett diversifierat bostadsutbud samt kostnads- och resurseffektivitet. I formuleringen av de nya föreskrifterna i BBR till- lämpas principerna som angetts ovan i avsnitt 11.2.</P>
<P class="p210 ft18">Dessa förslag och motiven för dem beskrivs i avsnitt 9.3. De möter den problembild vi har identifierat om att bostadsutbudet begränsas av kravnivån, vilket beskrivs i avsnitt 8.2.</P>
<P class="p85 ft19">Illustrationer av förslagen i planlösning</P>
<P class="p104 ft15">Förslagen i PBF och BBR illustreras sammantaget i bostadsplanlös- ningar. Illustrationerna är framtagna av två olika arkitektkontor uti- från våra förslag till ny lydelse av PBF och BBR.</P>
<P class="p204 ft18">Planlösningarna är placerade i byggnaden utifrån olika förutsätt- ningar, exempelvis genom placering i hörnet av en byggnad med fönster från två håll, i mitten av en byggnad med fönster åt två håll eller enkelsidig bostad med fönster åt ett håll.</P>
<P class="p210 ft17">I planlösningar som illustreras motsvarande en bygglovsritning redovisas förslagets föreskrifter enligt följande:</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">514</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_517" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:117px;left:19px;z-index:-1;width:34px;height:106px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368517x1.jpg/" style="width:34px;height:106px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">Rörelseutrymme illustreras med gröna streck.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">Preciseringar i föreskrifter som exempelvis yta för sängplats, sam- varo med mera illustreras i vitt.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">Ytor som tillkommer utan att krav finns i föreskrifter illustreras med en kryssrastrering.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Väggar är svarta förutom de väggar som kan utgå för att skapa ett utrymme för sömn och vila av två utrymmen. Dessa har rastrerats med streck.</SPAN></P>
<P class="p568 ft17">I samtliga planlösningar följer utrymme för personhygien nuvarande reglering.</P>
<P class="p269 ft17">För planlösningar som illustrerar hur de boende kan använda bostaden är möbleringen fritt utformad av arkitektkontoren.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 186px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av att delar av 3:2 i BBR i stället regleras i PBF</SPAN></P>
<P class="p396 ft18">Förslaget innebär nya föreskrifter i tredje kapitlet PBF som reglerar vilka utrymmen som ska vara avskilda, avskiljbara och kunna över- lappa varandra och vilka utrymmen som ska ha fönster. Detta med- delas i dag på myndighetsnivå, i avsnitt 3:2 i BBR. En konsekvens av förslaget är att föreskrifterna i dessa frågor bestäms politiskt i stället för på tjänstemannanivå. Det innebär att regeringen får kontroll över dessa frågor.</P>
<P class="p15 ft21">Gränsdragningen tydliggörs mellan den grundläggande regleringen i PBF och den mer detaljbetonade regleringen i BBR om de närmare mått som behövs för lämplighet samt tillgänglighet och användbar- het för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, där nödvändig sakkunskap finns inom Boverket.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 111px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">515</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_518" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Avskilda och avskiljbara utrymmen</P>
<P class="p393 ft18">För bostäder större än 55 kvadratmeter innebär förslaget att färre utrymmen behöver vara avskiljbara. Det innebär större frihet i plan- lösning samtidigt som det säkrar behov av avskildhet i bostäder som ofta flera personer delar.</P>
<P class="p167 ft17">En skillnad jämfört med dagens reglering för bostäder större än</P>
<P class="p468 ft18">35 och högst 55 kvadratmeter är att utrymmet för sömn och vila måste kunna vara avskiljbart med fönster och att det inte längre går att välja om det utrymmet eller utrymmet för matlagning ska vara avskiljbart med fönster. Det innebär en minskad flexibilitet, samtidigt som utrymmen för sömn och vila prioriteras vad det gäller avskilj- barhet.</P>
<P class="p204 ft17">Förslaget innebär ingen skillnad jämfört med i dag för bostäder om högst 35 kvadratmeter.</P>
<P class="p152 ft19">Fönster och utblick</P>
<P class="p147 ft18">Förslaget innebär att det anges vilka utrymmen som ska ha fönster, oavsett om de är avskiljbara eller inte. Dessa krav blir samma oavsett bostadsstorlek och boendekategori, medan det i dag skiljer sig åt. Utöver krav på fönster föreslår vi krav på utblick, som i dag finns i en rekommendation i BBR. Föreslagen föreskrift om fönster och utblick i PBF preciseras inte ytterligare i BBR. Utblick behöver bedö- mas utifrån bostadsrummets form, djup och fasadens utformning. Det kan förutom i plan, visas genom sektion och vid behov i visua- liseringar eller perspektiv.</P>
<P class="p69 ft14">En bostad har en begränsad yta nära fasaden och vid utformning av bostaden sker en prioritering av vilka utrymmen som placeras i fasad nära fönster och utblick. Förslaget innebär att de utrymmen som används socialt och enskilt av vuxna och barn ska placeras nära fönster och utblick och att matlagningen kan ske längre in från fasaden. För utrymmet för sömn och vila innebär förslaget om fönster och utblick i kombination med att utrymmet ska kunna skiljas av, alltid närhet till fönster i yttervägg. För samvaro och fritid respektive måltider, som saknar krav på avskiljbarhet, innebär preciseringen av fönster och utblick att utrymmet ska placeras så att det finns utblick från stående och sittande position. Vidare blir det med förslaget valfritt vilket av dessa utrymmen som kan placeras innanför den</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">516</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_519" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft18">andra. Det innebär en ökad valfrihet i planlösningen. Utblick från båda dessa utrymmen kan med förslaget säkras så länge deras funk- tion och placering är genomtänkt. En annan skillnad med förslaget jämfört med i dag blir att utrymmet för måltider enligt förslaget måste ha fönster och utblick i stället för utrymmet för matlagning. En konsekvens av förslaget är att vi kan få mörkare utrymmen för matlagning än i dag.</P>
<P class="p75 ft18">Förslaget innebär att det kan bli enklare att omvandla byggnader avsedda för verksamheter till bostäder, eftersom byggnader avsedda för verksamheter har ofta ett större djup än byggnader utformade för bostäder. Att matlagning kan placeras i mitten av bostaden i en mörkare kärna underlättar därmed för utnyttjande av byggnader över tid med ändrad användning.</P>
<P class="p112 ft18">Förslaget tillsammans med de följdändringar som ges i avsnitt 9.3, är utformat så att förslaget ska harmonisera med föreskrift och rekom- mendation om dagsljus i avsnitt 6 i BBR.</P>
<P class="p74 ft19">Överlappningsmöjligheter</P>
<P class="p142 ft15">Förslaget berör enbart bostäder om högst 35 kvadratmeter och inne- bär att överlappningsmöjligheterna blir lika för alla bostäder, inklu- sive dagens studentbostäder om högst 35 kvadratmeter. För bostäder om högst 35 kvadratmeter, enligt nuvarande reglering, innebär förslaget att fler funktioner får överlappa varandra än i dag. För studentbostä- der om högst 35 kvadratmeter innebär förlaget samma överlappnings- möjligheter. Förslaget skapar möjligheter till mer yteffektiva plan- lösningar för alla personer som väljer att bo mindre av ekonomiska eller andra skäl.</P>
<P class="p100 ft19">Utrymme för tvätt och tork</P>
<P class="p396 ft18">Förslaget innebär ingen skillnad i sak jämfört med i dag, men regle- ras i PBF i stället för i BBR.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 130px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">517</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_520" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Fritid</P>
<P class="p393 ft18">Förslaget innebär en utvidgning av <NOBR>samvaro-begreppet</NOBR> genom ett tillägg med ordet fritid. Det innebär att utrymmet för samvaro och fritid kan utformas utifrån fler olika aktiviteter jämfört med i dag, då utrymmet utformas för soffgrupp och tv. Exempel på andra aktivite- ter är lek och rekreation.</P>
<P class="p85 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av förändringar i avsnitt 3:2 BBR</SPAN></P>
<P class="p393 ft18">Förslagen till nya föreskrifter i avsnitt 3:2 BBR anger vilka mått som krävs för att utrymmena ska bli lämpliga för bostadsändamålet samt tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga samt vilken inredning och utrustning som krävs för matlagning och hygien.</P>
<P class="p87 ft14">Förslagen innebär att utvalda mått anges i föreskrift i stället för i icke bindande rekommendationer. Det innebär att måtten blir juri- diskt bindande och att det blir ett tydligt rättsläge. En nackdel är att mått begränsar flexibiliteten. Samtidigt blir det en större flexibilitet jämfört med i dag eftersom inte alla de mått som anges i Boverkets rekommendationer (inklusive standard) anges i föreskrift. Att ett begränsat antal grundläggande mått föreskrivs skapar en flexibilitet i hur ytorna kan användas och frihet i utformningen av planlösningar.</P>
<P class="p69 ft37">Förslaget innebär att tillämparna finner samtliga tillgänglighets- mått i en bostad i avsnitt 3:2 och inte i 3:1. Eftersom fler aspekter gällande bostadens utformning nu regleras i ett sammanhang ökar det överskådligheten och användarvänligheten.</P>
<P class="p118 ft19">Dörröppningar och passager</P>
<P class="p393 ft18">Förslagen föreskrift innebär i princip ingen skillnad i sak jämfört med Boverkets rekommendationer i dag.</P>
<P class="p85 ft19">Utrymme för sömn och vila</P>
<P class="p104 ft21">För bostäder större än 55 kvadratmeter innebär förslaget att dagens rekommendation om tillgänglig parsäng utgår. Genom att rekom- mendationen utgår skapas större möjlighet att utforma bostäder för</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">518</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_521" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:244px;left:0px;z-index:-1;width:385px;height:187px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368521x1.jpg/" style="width:385px;height:187px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">olika boendekonstellationer, exempelvis en förälder med barn eller personer som vill dela bostad utan att dela sovrum.</P>
<P class="p410 ft14">För bostäder större än 35 kvadratmeter innebär förslaget en sam- ordning av Arbetsmiljöverkets och Boverkets krav på utrymme för hjälpare, vilket ger ett tydligare rättsläge. Förslaget innebär att utrym- met utökas med två decimeter jämfört med Boverkets nuvarande rekommendation. I förslaget klargörs också att det endast är <SPAN class="ft48">ett </SPAN>ut- rymme för sömn och vila som ska ha krav på yta för plats för hjälpare. Tre sätt att avskilja och möblera sovutrymmen av boende illustreras nedan, varav de två första överensstämmer med förslaget.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Fojab Arkitekter.</P>
<P class="p567 ft14">För bostäder om högst 35 kvadratmeter föreslås den rekommenda- tion som ges för studentbostäder om högst 35 kvadratmeter bli bin- dande för samtliga bostäder om högst 35 kvadratmeter. Jämfört med dagens rekommendationer skapar de föreslagna föreskrifterna ett tydligare rättsläge, då Boverkets rekommendation i dag omfattar olika sorters sängar och flera olika mått som skapar utrymme för olika tolk- ningar om vilka mått som gäller.</P>
<P class="p14 ft14">I och med att de föreslagna föreskrifterna i PBF och BBR sam- mantaget ger upphov till att sovrum placeras vid fasad, underlättas möjligheten att två avskilda utrymmen för sömn och vila placeras intill varandra. De kan vid behov projekteras som, eller senare göras om till, ett tillgängligt dubbelsängsutrymme. Det innebär att före- skriften ger förutsättningar för mer generella rum och ändring mellan enkel- och dubbelsäng. Förslaget skapar anpassningsbarhet över tid i relation till olika skeden i livet hos de boende och olika boende över</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">519</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_522" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:117px;left:66px;z-index:-1;width:392px;height:512px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368522x1.jpg" style="width:408px;height:532px" style="width:392px;height:512px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">generationer. Exempelvis kan två mindre sovrum bli ett större dubbel- sängsrum med ingång från två håll, se illustrationen nedan av en bostad om strax under 60 kvadratmeter.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Malmström Edström Arkitekter och Ingenjörer.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">520</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_523" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20">Yteffektivisering med nytt förslag för utrymmen för sömn och vila</P>
<P class="p142 ft15">Genom att rekommendationen om parsäng tas bort och ersätts med föreskrifter med andra mått ges möjlighet att utforma mindre bostä- der. I en jämförande studie har vi undersökt förändringen från nu- varande rekommendationer i BBR om parsäng över 55 kvadratmeter boarea med våra förslag till föreskrifter för utrymmet för sömn och vila. I ett exempel med en bostad på 66 kvadratmeter kan ändringen av sovutrymme leda till en bostad med minskad bredd och där- igenom blir även utrymme för personhygien mindre ytkrävande. Där- igenom blir bostaden totalt 58,5 i stället för 66 kvadratmeter. Detta illustreras nedan.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 536px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">521</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_524" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 68px;padding: 0px;border: none;width: 847px;">
<DIV style="position:absolute;top:208px;left:51px;z-index:-1;width:715px;height:278px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368524x1.jpg" style="width:745px;height:289px" style="width:715px;height:278px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 847px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 803px;font: 10px 'Arial';">
<TR>
<TD style="height: 151px;" class="td46"><!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:400px;margin-left:250px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="ft147"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:400px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:248px;margin-bottom:-249px;" class="ft147"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:400px;margin-left:126px;margin-top:-125px;margin-right:123px;margin-bottom:-124px;" class="ft147"><![endif]>522</P></TD>
<TD style="height: 151px;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;"><!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:14px;margin-left:255px;margin-top:-4px;margin-right:-388px;margin-bottom:4px;" class="ft69"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:14px;margin-left:388px;margin-top:-4px;margin-right:-521px;margin-bottom:137px;" class="ft69"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:14px;margin-left:321px;margin-top:63px;margin-right:-454px;margin-bottom:70px;" class="ft69"><![endif]>Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft8">Figur 11.3 Nuvarande BBR – 66 kvadratmeter</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 284px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 742px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft110">Illustration</SPAN>: Fojab Arkitekter.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:350px;height:13px;margin-left:-337px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:350px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-337px;margin-bottom:337px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:350px;height:13px;margin-left:-169px;margin-top:169px;margin-right:-168px;margin-bottom:168px;" class="ft67"><![endif]>2019:68 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_525" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 875px;">
<DIV style="position:absolute;top:160px;left:112px;z-index:-1;width:728px;height:248px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368525x1.jpg" style="width:759px;height:259px" style="width:728px;height:248px;">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 133px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 861px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: right;padding-right: 417px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft8">Figur 11.4 Förslag till ny PBF och BBR – 58,5 kvadratmeter</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"><SPAN class="ft110">Illustration</SPAN>: Fojab Arkitekter.</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:66px;height:13px;margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="ft147"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:66px;height:13px;margin-left:65px;margin-top:0px;margin-right:-118px;margin-bottom:53px;" class="ft147"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:66px;height:13px;margin-left:38px;margin-top:27px;margin-right:-91px;margin-bottom:26px;" class="ft147"><![endif]>523</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="ft67"><![endif]>2019:68 SOU</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:-407px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-407px;margin-bottom:407px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:-204px;margin-top:204px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="ft67"><![endif]>Konsekvensanalys</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_526" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:272px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:180px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368526x1.jpg/" style="width:416px;height:180px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Utrymme för samvaro och fritid</P>
<P class="p103 ft14">För bostäder större än 35 kvadratmeter innebär den föreslagna före- skriften ett krav på en yta som är oberoende av antal personer som antas bo i bostaden. För bostäder större än 55 kvadratmeter är för- slagets minimimått mindre än nuvarande rekommendation. I en bostad för fyra personer är minskningen två kvadratmeter boarea jämfört med dagens rekommendation. Det kan innebära en mindre bostad eller annan yta i bostaden. Med förslaget kan också ytans form varieras. Se exempel i illustrationer nedan.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Fojab Arkitekter.</P>
<P class="p463 ft14">För bostäder om högst 35 kvadratmeter motsvarar ytan för samvaro och fritid, ytan för sömn och vila. Utrymmena kan överlappa, men om de avskiljs finns ett mått för den yta som krävs för samvaro och fritid, vilket motsvarar det utrymme som föreslås krävas för sömn och vila. För bostäder om högst 35 kvadratmeter innebär förslaget ett minskat ytbehov jämfört med dagens rekommendation för samvaro. För studentbostäder där dessa tre utrymmen redan kan överlappa innebär förslaget ingen skillnad i ytbehov.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 143px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">524</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_527" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Utrymme för matlagning</P>
<P class="p382 ft14">Förslaget skiljer sig från dagens rekommendation genom att ett mått gäller för alla bostäder om högst 35 kvadratmeter och ett mått för alla bostäder större än 35 kvadratmeter. För bostäder större än 35 kva- dratmeter motsvarar föreskriften om utrymme för matlagning Bo- verkets rekommendation för en bostad om högst 55 kvadratmeter för en person. I förslaget till föreskrift om utrymme för matlagning anges en minimiyta och därmed frångås dagens rekommendation som växer utifrån antal personer. För en bostad större än 35 kvadratmeter avsedd för fler än fyra personer blir utrymmet exempelvis 1,8 meter kortare. Det finns inget krav på att fylla hela utrymmet med köks- inredning, utan det kan användas på annat sätt så länge de före- skrivna funktionerna på inredning och utrustning uppfylls.</P>
<P class="p112 ft18">För bostäder om högst 35 kvadratmeter innebär förslaget ingen skillnad i sak, men för studentbostäder om högst 35 kvadratmeter innebär förslaget att utrymmet för matlagning blir 40 centimeter längre än nuvarande rekommendation.</P>
<P class="p74 ft19">Inredning och utrustning för matlagning</P>
<P class="p110 ft14">Förslaget innebär att kraven på inredning och utrustning föreskrivs i form av funktioner i stället för specifikation av olika inrednings- och utrustningsenheter som styr ytbehovet. Förslaget detaljreglerar inte inbördes relationer mellan utrustning i inredningsbänklängder, utan skapar en frihet i utformningen av inredning och utrustning.</P>
<P class="p120 ft14">Genom att föreskriva funktioner medger föreskriften en större variation av lösningar. Det kan skapa drivkrafter för producenter att ta fram nya produkter som svarar mot andra mått eller andra pla- ceringar av funktionerna utifrån de boendes behov och önskemål.</P>
<P class="p15 ft15">Förslaget innebär att vask ska finnas i samma inredningslängd som spis, vilket i dag anges i en rekommendation i avsnitt 8 BBR. Där- igenom föreskrivs vilka installationer som ska finnas på plats angivet på ett ställe. Risken för att minska skållskador i hemmet kan då han- teras i projekteringen vid rätt skede när det avgörs var vatten och avlopp ska placeras.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">525</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_528" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Utrymme för måltider</P>
<P class="p104 ft14">Förslaget anger ett specifikt mått för utrymme för måltider för bostäder större än 35 kvadratmeter i stället för som i dag då utrymmet ökar med det antal personer som bostaden är avsedd för. Nivån i förslaget motsvarar nuvarande rekommendation för fyra sittplatser, varav en tillgänglig för person med rullstol, runt ett matbord.</P>
<P class="p210 ft18">För bostäder större än 55 kvadratmeter avsedd för två personer innebär förslaget ingen skillnad. För bostäder större än 55 kvadrat- meter avsedd för fler personer innebär förslaget en minskning av den yta som dagens reglering kräver med knappt 1,5 kvadratmeter per två ytterligare personer i bostaden.</P>
<P class="p87 ft18">För bostäder om högst 35 kvadratmeter anges i förslaget inget ytkrav då samvaro och fritid och matplats alltid får överlappa, vilket innebär ett minskat ytkrav för bostäder om högst 35 kvadratmeter till samma nivå som studentbostäder i dag.</P>
<P class="p210 ft18">Förslaget i PBF om utblick och detta förslag i BBR innebär att bostaden måste planeras så att matplatsen möjliggör utblick från stå- ende och sittande position.</P>
<P class="p138 ft19">Utrymme för personhygien</P>
<P class="p394 ft18">Vi lämnar inte förslag för utrymme för personhygien, utan överlåter det till Boverket. I denna konsekvensanalys har därför nuvarande före- skrifter och rekommendationer legat till grund för de illustrationer som presenteras.</P>
<P class="p85 ft19">Inredning och utrustning för personhygien</P>
<P class="p384 ft37">Förslaget innebär en precisering av vilken inredning och utrustning som i sak inte innebär någon skillnad jämfört med nuvarande före- skrift och rekommendation. Vi lämnar inget förslag för avstånd mellan inredningen, utan överlåter det till Boverket.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">526</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_529" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Utrymme för förvaring</P>
<P class="p382 ft14">Förslaget anger ett specifikt mått för utrymme för förvaring för bostäder större än 35 kvadratmeter i stället för som i dag då utrym- met ökar med det antal personer som bostaden är avsedd för. Nivån i förslaget motsvarar i princip nuvarande rekommendation för en person i bostäder om högst 55 kvadratmeter, det vill säga knappt 3,6 meter eller 2 kvadratmeter boarea. För bostäder större än 55 kva- dratmeter är skillnaden mellan förslaget och nuvarande rekommenda- tion för en bostad för två personer en minskning på 1,2 meter i för- varingslängd. För bostäder för sex personer eller fler innebär förslaget en minskning på 3,8 meter i förvaringslängd, vilket med standarddjup motsvarar 2,3 kvadratmeter boarea. Förslaget skiljer sig från i dag då allt utrymme för förvaring ska vara tillgänglig mot dagens 1,2 meter.</P>
<P class="p61 ft17">För bostäder om högst 35 kvadratmeter innebär förslaget ingen skillnad jämfört med nuvarande rekommendation.</P>
<P class="p21 ft20">Inredning för förvaring tas bort</P>
<P class="p160 ft18">Förslaget innebär att dagens krav på inredning för förvaring utgår. Det kan leda till minskat resursslöseri då det framgått att placering och utformning av förvaringen enligt dagens standard inte svarar mot de boendes behov och därför ofta tas bort.</P>
<P class="p100 ft19">Bostäder i flera plan</P>
<P class="p382 ft18">Förslaget innebär att entréplanet i bostäder med flera plan har samma kravnivå som en bostad om högst 35 kvadratmeter. Jämfört med dagens krav innebär det att utrymmen för sömn och vila, samvaro och fritid och måltider får överlappa. Med förslaget kan entréplan därmed motsvara minsta beräknade storlek om 16 kvadratmeter, se avsnitt 11.3.3 nedan. Minskningen av ytbehovet för entréplan skapar möjligheter för stadsradhus och suterränghus även i lägen där ytan per plan är begränsad.</P>
<P class="p112 ft18">I förslaget finns vidare endast krav på utrymme för matlagning och installationer, inte inredning och utrustning för matlagning. Det innebär att kök inte behöver installeras från start så länge framdraget vatten, avlopp och el finns.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">527</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_530" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368530x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Balkonger, terrasser och uteplatser</P>
<P class="p393 ft18">Förslaget skiljer sig från i dag då det inte preciseras i BBR hur bal- konger, terrasser och uteplatser ska göras tillgängliga. Olika tillämp- ning kan därför förekomma i olika kommuner. Förslaget kan kräva ett större djup än tillämpningen i vissa kommuner, då en del kom- muner godkänner att tillgänglighet tillgodoses genom backning in i bostaden.<SPAN class="ft114">1</SPAN></P>
<P class="p69 ft21">Förslaget möjliggör i större utsträckning för balkonger som inte är avsedda för vistelse, exempelvis en så kallad fransk balkong avsedd för vädring. Det kan också skapa en yta i bostaden med utekontakt.<SPAN class="ft105">2 </SPAN>Även i detta fall kan tillämpningen i kommuner variera i dag.</P>
<P class="p118 ft19">Bostäder med gemensamma utrymmen</P>
<P class="p103 ft14">Vi lämnar inga förslag till ändring i fråga om bostäder med gemen- samma utrymmen, utan låter dem kvarstå i dess nuvarande lydelse.</P>
<P class="p138 ft19">Bostadskomplement</P>
<P class="p103 ft14">Förslaget medför att krav på låst säsongsförvaring i bostaden eller i bostadens närhet utgår för alla bostäder oavsett storlek. Förslaget innebär en minskad yta, som blir olika stor beroende på om ytan skulle ha placerats i bostaden eller i bostadens närhet. Säsongsförvaring som placeras i bostaden är mindre ytkrävande än om den placeras utanför bostaden. Placeras säsongsförvaring i en gårdsbyggnad kan den även konkurrera med andra boendekvaliteter, exempelvis yta för utevistelse och lek. Förslaget innebär inte att det inte får byggas bostäder med säsongsförvaring, utan att säsongsförvaring kan skapas om efterfrågan finns och marknaden möter denna efterfrågan. Förslaget innebär där- med ökade valmöjligheter.</P>
<P class="p210 ft18">Förslaget innebär inte någon skillnad jämfört med i dag gällande att förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar ska finnas.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;" class="ft119"><SPAN class="ft106">1</SPAN><SPAN class="ft108">Stockholms stad (2013), </SPAN>Arkitektur Stockholm – Vägledning Balkonger<SPAN class="ft67">, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p325 ft69"><SPAN class="ft106">2</SPAN><SPAN class="ft109">Kungl. Byggnadsstyrelsen (1964), </SPAN><SPAN class="ft110">God Bostad i dag och imorgon</SPAN>, s. 28.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">528</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_531" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för bostadsbyggandet</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">Hur bostadsbyggandet påverkas av förslagen beror på flera faktorer som ligger utanför vad en byggregelreformering direkt kan påverka. Bostadsbyggandet bestäms av samspelet mellan utbud och efterfrågan på bostäder. Bostadsinvesteringar är konjunkturkänsliga och påverkas av sysselsättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster och förmögenheter. Demografiska förändringar och en ökande folkmängd bidrar till efterfrågan och bostadsinvesteringarnas utveckling. Konse- kvenserna för bostadsbyggandet är därför svåra att bedöma kvantita- tivt. Vi kan dock bedöma och beskriva de förutsättningar som skapas genom förslagen.</P>
<P class="p100 ft19">Förutsägbarhet</P>
<P class="p285 ft18">Förslagen skapar en ökad förutsägbarhet genom att samhällets krav framgår av föreskrifter, inklusive de mått som är nödvändiga för att uppfylla kraven.</P>
<P class="p74 ft19">Flexibilitet och diversitet</P>
<P class="p142 ft14">Förslagen innehåller ett begränsat antal mått i föreskrifter som sam- mantaget skapar förutsättningar för generella rumsstorlekar som möj- liggör variation i planlösning och ett bredare spann av lägenhetsstor- lekar. Förslagen ger därmed förutsättningar för ett mer varierat och bredare utbud av bostäder för olika behov och livssituationer över tid.</P>
<P class="p14 ft21">Att särskilda krav på studentbostäder samt gränsen för bostäder större än 55 kvadratmeter tas bort ökar också förutsättningarna för en ökad diversitet i bostadsutbudet. Exempelvis blir det lättare bygga lägenheter som är svåra att bygga i dag, till exempel bra mellanstora bostäder över 55 kvadratmeter.</P>
<P class="p646 ft19">Förenkling och omfattning</P>
<P class="p109 ft21">Den sammantagna omfattningen minskar genom förslagen. Antal mått som anges har också reducerats jämfört med dagens rekommen- dationer. För att säkra grundläggande tillgänglighet i form av rörelse-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">529</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_532" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft17">utrymme har vi lämnat förslag på ett antal nödvändiga och ändamåls- enliga mått.</P>
<P class="p152 ft19">Yteffektivitet</P>
<P class="p103 ft15">De nya föreskrifterna för utrymmen för sömn och vila, samvaro och fritid, matlagning, måltider samt förvaring ger tillsammans möjlighet till en bostad med fler rum på liten eller samma yta jämfört med dagens rekommendationer. Eftersom kravnivån i bostäder större än 35 kvadratmeter inte ökar utifrån antal personer som bostaden är avsedd för, blir effekten störst för större bostäder. För bostäder om högst 35 kvadratmeter möjliggör överlappen yteffektiva bostäder för alla – inte bara studenter.</P>
<P class="p85 ft19">Illustrationer av förslagen i planlösning</P>
<P class="p420 ft20">Bostäder större än 35 kvadratmeter</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">I följande fyra exempel illustreras de nya föreskrifterna i en bostad om 64 kvadratmeter boarea med två olika placeringar av utrymme för personhygien. Illustrationerna visar att bostaden kan användas på flera sätt utifrån de generella rumsmåtten. I denna bostad finns möjlighet för fyra avskilda utrymmen för sömn och vila, där två enkel- sängsutrymmen kan kombineras till ett tillgängligt dubbelsängs- utrymme.</P>
<P class="p210 ft18">Utrymme för måltider är även om det placeras innanför samvaro- ytan placerat så att utblick genom fönster är möjlig. Avståndet mellan fönster och sittplatserna är som kortast 3,6 meter och som längst 5 meter vid bordets bortre ände.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 209px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">530</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_533" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;">
<DIV style="position:absolute;top:132px;left:57px;z-index:-1;width:507px;height:344px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368533x1.jpg" style="width:529px;height:358px" style="width:507px;height:344px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 57px;padding: 0px;border:none;width: 753px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 107px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 739px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft8">Figur 11.6 <NOBR>4–5</NOBR> rum och kök om 64 kvadratmeter med möjligt dubbelsängsutrymme</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="ft67"><![endif]>2019:68 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:352px;height:13px;margin-left:-339px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft147"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:352px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-339px;margin-bottom:339px;" class="ft147"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:352px;height:13px;margin-left:-170px;margin-top:170px;margin-right:-169px;margin-bottom:169px;" class="ft147"><![endif]>531</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 335px 0px 0px 44px;padding: 0px;border:none;width: 739px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft110">Illustration</SPAN>: Malmström Edström Arkitekter och Ingenjörer.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:-407px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-407px;margin-bottom:407px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:-204px;margin-top:204px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="ft67"><![endif]>Konsekvensanalys</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_534" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;">
<DIV style="position:absolute;top:154px;left:56px;z-index:-1;width:504px;height:343px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368534x1.jpg" style="width:524px;height:357px" style="width:504px;height:343px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft147"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="ft147"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="ft147"><![endif]>532</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 129px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 740px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft8">Figur 11.7 4 rum och kök om 64 kvadratmeter med arbetsplats vid fönster</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="ft67"><![endif]>Konssekvensanalys</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 754px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 346px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 740px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft110">Illustration</SPAN>: Malmström Edström Arkitekter och Ingenjörer.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:397px;height:13px;margin-left:-384px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:397px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-384px;margin-bottom:384px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:397px;height:13px;margin-left:-192px;margin-top:192px;margin-right:-192px;margin-bottom:192px;" class="ft67"><![endif]>2019:68 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_535" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;">
<DIV style="position:absolute;top:136px;left:55px;z-index:-1;width:511px;height:344px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368535x1.jpg" style="width:532px;height:358px" style="width:511px;height:344px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 55px;padding: 0px;border:none;width: 755px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 111px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 741px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft8">Figur 11.8 <NOBR>3–4</NOBR> rum och kök om 64 kvadratmeter med möjligt dubbelsängsutrymme och matplats vid fönster</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="ft67"><![endif]>2019:68 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:352px;height:13px;margin-left:-339px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft147"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:352px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-339px;margin-bottom:339px;" class="ft147"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:352px;height:13px;margin-left:-170px;margin-top:170px;margin-right:-169px;margin-bottom:169px;" class="ft147"><![endif]>533</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 339px 0px 0px 42px;padding: 0px;border:none;width: 741px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft110">Illustration</SPAN>: Malmström Edström Arkitekter och Ingenjörer.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:-407px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-407px;margin-bottom:407px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;margin-left:-204px;margin-top:204px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="ft67"><![endif]>Konsekvensanalys</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;">
<DIV style="position:absolute;top:157px;left:57px;z-index:-1;width:503px;height:344px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368536x1.jpg" style="width:524px;height:358px" style="width:503px;height:344px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft147"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="ft147"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="ft147"><![endif]>534</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 132px 0px 0px 44px;padding: 0px;border:none;width: 739px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft8">Figur 11.9 3 rum och kök om 64 kvadratmeter med dubbelsängsutrymme och arbetsplats vid fönster</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="ft67"><![endif]>Konssekvensanalys</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 57px;padding: 0px;border:none;width: 753px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 349px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 739px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft69"><SPAN class="ft110">Illustration</SPAN>: Malmström Edström Arkitekter och Ingenjörer.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;">
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:397px;height:13px;margin-left:-384px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:397px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-384px;margin-bottom:384px;" class="ft67"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:397px;height:13px;margin-left:-192px;margin-top:192px;margin-right:-192px;margin-bottom:192px;" class="ft67"><![endif]>2019:68 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:287px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:443px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368537x1.jpg/" style="width:415px;height:443px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p885 ft20">Bostäder om högst 35 kvadratmeter</P>
<P class="p110 ft14">Förslaget innebär att för alla bostäder om högst 35 kvadratmeter kan utrymmen för sömn och vila, samvaro och fritid samt måltider över- lappa varandra. Ytan för sömn och vila är dimensionerande för dessa utrymmen. Den minsta möjliga bostaden med de nya föreskrifterna blir 16 kvadratmeter boarea enligt illustrationen nedan, vilket mot- svarar Boverkets beräkning av minsta möjliga storlek för dagens stu- dentbostäder om högst 35 kvadratmeter.<SPAN class="ft100">1 </SPAN>För andra bostäder om högst 35 kvadratmeter än studentbostäder är detta mindre än dagens beräknade minsta möjliga storlek om 21 kvadratmeter enligt Boverket.<SPAN class="ft100">2</SPAN></P>
<P class="p741 ft69">Illustration: Malmström Edström Arkitekter och Ingenjörer.</P>
<P class="p533 ft119"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Boverket (2014), </SPAN>Boverket informerar om ändringar i Boverkets byggregler den 1 juli 2014<SPAN class="ft67">, s. 2.</SPAN></P>
<P class="p186 ft110"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft68">Boverket (2014), </SPAN>Boverket informerar om ändringar i Boverkets byggregler den 1 juli 2014<SPAN class="ft69">, s. 1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">535</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="position:absolute;top:190px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:457px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368538x1.jpg" style="width:441px;height:477px" style="width:424px;height:457px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;" class="ft15">Illustrationen nedan visar att en bostad på 35 kvadratmeter boarea utifrån föreslagna föreskrifter i PBF och BBR kan inrymma två av- skiljbara utrymmen för sömn och vila eller ett avskiljbart utrymme för sömn och vila med tillgänglig dubbelsäng. I illustrationen är utrymmen för samvaro och fritid samt måltider överlappande och placerade vid fönster med utblick, enligt föreslagna föreskrifter.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Fojab Arkitekter.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 127px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">536</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för Boverket</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">Förslagen innebär en renodling av regelverket, utan allmänna råd och hänvisning till standard. Eftersom förslagen inte omfattar någon hän- visning till standard blir Boverket inte beroende av de revideringar som görs av standarden och får därmed bättre kontroll över inne- börden i författningen.</P>
<P class="p99 ft18">Eftersom vissa delar av föreskrifterna inte är färdigställda krävs en arbetsinsats av Boverket innan författningsändringarna kan genom- föras.</P>
<P class="p112 ft18">I samband med att de nya föreskrifterna träder i kraft krävs också informationsinsatser från Boverkets sida. På sikt kommer dock beho- vet av information och vägledning från Boverket att minska i och med att förslagna föreskrifter är tydligare och mer förutsägbara än dagens regelverk.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för kommuner</SPAN></P>
<P class="p285 ft18">Förslagen ger ett tydligt beslutsstöd för kommuner. Det kan inne- bära en effektivare hantering av bygglov, start- och slutbesked och därmed lägre kostnader för detta.</P>
<P class="p120 ft21">Förslagen kan stimulera kommuner till nytänkande i bostadspla- neringen och även som ägare av bostadsbolag. Ett mer diversifierat utbud som är bättre anpassat till behov utifrån livssituation, ålder och betalningsförmåga ger bättre förutsättningar för kommuner att upp- fylla bostadsförsörjningsansvaret.</P>
<P class="p646 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.6</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p382 ft14">Genom de föreslagna förändringarna får aktörer på byggherresidan bättre möjligheter att producera ett mer diversifierat utbud av bostä- der som i större utsträckning möter behovet av bostäder för hushåll med olika ekonomiska förutsättningar och behov jämfört med de bostäder som i huvudsak produceras i dag. Det kan innebära en bättre fungerande och kostnadseffektivare marknad för bostadsbyggandet.</P>
<P class="p180 ft14">Förslagen skapar ett större utrymme för innovation, nytänkande och utveckling av bostadslösningar generellt och exempelvis för pro-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">537</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">duktutveckling av inredning och köksutrustning. Därmed kan också konkurrensförutsättningar förbättras på sikt.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.3.7</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för hushåll och enskilda</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">Förslagen innebär ökade val- och ändringsmöjligheter för boende till följd av ändrade och varierande behov.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Förslagen för sömn och vila, samvaro och fritid, matlagning, mål- tider samt förvaring ger förutsättningar för att skapa mer kompakta bostadslösningar och förbättrade möjligheter att skapa bostäder med fler antal rum på samma yta än vad som tidigare har medgetts. När bostadsutrymmen som har tillräckligt med utrymme för en säng- plats och rörelseutrymme placeras intill varandra finns förutsätt- ningar för att förändra rumsstorlekar och rumssammansättningar över tid, till exempel mellan enkel och dubbelsovplatser. Med de pre- ciserade mått som anges i BBR för utrymmen för sömn och vila skapas förutsättningar för många möjliga avskiljbara utrymmen vilket är särskilt viktigt i mellanstora bostäder där flera personer kan bo på en relativt liten yta utslaget på varje individ. Det ger möjligheter till avskiljbara utrymmen där man kan vara ifred, stänga om sig och koppla bort övriga aktiviteter som fortgår i bostaden. Det gynnar flera boendekategorier där antal avskilda rum är viktigt, exempelvis familjer med barn varannan vecka, studentkollektiv eller generationsboenden.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Förslaget att sömn och vila ska kunna avskiljas med väggar till- sammans med förslaget att detta utrymme också ska ha tillgång till fönster och utblick säkrar att dessa utrymmen är hälsosamma att använda även dagtid, exempelvis för barns lek, utveckling och studier.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Kravet på utblick innebär en boendekvalitet genom att det möj- liggör utblick mot det som finns utanför fönstret, vilket är viktigt för upplevelsen av rummet och bostaden. Det har större betydelse för yteffektiva, mindre bostäder. Förslagen fokuserar på att säkra tillgång till fönster och utblick och därmed även dagsljus i de utrym- men där barn tillbringar mest tid och överensstämmer med Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter intention att det ska finnas tillgång till fullgoda bostäder och barns rätt till lek, vila, fritid och rekreation. I utrymme för matlagning där riktat ljus för själva arbetsuppgiften kan åstadkommas av artificiellt ljus har krav på fönster och utblick utgått.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">538</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft18">Om inte marknaden anpassar utrymmenas ytor utifrån olika grup- pers behov kan de minimimått som föreslås upplevas som snålt till- tagna. Det kan också upplevas som att möblerbarheten minskar genom att utrymmesmåtten krymper.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.8</SPAN><SPAN class="ft141">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p4 ft17">Förslaget har inga direkta finansiella konsekvenser.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft90"><SPAN class="ft34">11.4</SPAN><SPAN class="ft97">Konsekvenser av införande av Byggkravsnämnden för förhandsavgöranden om krav på byggnadsverk</SPAN></P>
<P class="p142 ft14">Vi föreslår att en myndighet, Byggkravsnämnden, bör införas med uppgift att ge förhandsavgörande om vissa utformningskrav och samt- liga tekniska egenskapskrav kan antas komma att uppfyllas vid nybygg- nad. Därigenom utvecklas praxis om kravens tillämpning. Regleringen av Byggkravsnämnden bör ske i en ny lag och en myndighetsinstruk- tion. Som ett första steg bör en organisationsutredning tillsättas med uppgift att lämna förslag om Byggkravsnämndens närmare uppgifter och organisation utifrån de förslag vi har lämnat.</P>
<P class="p75 ft18">Förslaget och motiven för det beskrivs i avsnitt 9.4. Det möter den problembild vi har identifierat om att BBR inte är tillräckligt förutsägbar eller flexibel, vilket beskrivs i avsnitt 8.1.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för byggandet</SPAN></P>
<P class="p109 ft14">Byggkravsnämndens förhandsavgöranden bidrar till att öka förut- sägbarheten och förståelsen för BBR och bestämmelsernas syften. Därigenom ökar legitimiteten för BBR och plan- och bygglagstift- ningen som helhet. Förhandsavgöranden ger byggherrar och kom- muner vägledning om tillämpningen av enskilda krav. Det innebär att kompetensen ökar om hur kraven bör tolkas och tillämpas ökar.</P>
<P class="p15 ft14">Om det är osäkert om en ny lösning för ett byggprojekt kommer att beviljas lov och startbesked kan byggherren först söka ett förhands- avgörande. En enhetlig tillämpning ger en förutsägbar byggprocess för byggherrar. Därigenom skapas förutsättningar till ett effektivare</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">539</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">byggande och produktivitetsförbättringar. Vid industriellt och seriellt byggande kan förhandsavgöranden gällande tillämpningen av kraven vara särskilt värdefulla. Byggherrar som har för avsikt att uppföra samma lösningar, bostäder, eller andra byggnadsverk, i flera kommuner ges genom förslaget bättre förutsättningar för likvärdiga bedömningar av kommunerna avseende upprepade utformningar och lösningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft37">Förslaget gynnar vidare en ökad konkurrens i byggandet. För utländska byggherrar kan det vara motiverat att genom en ansökan om förhandsavgörande få besked om ett byggprojekt kan komma att uppfylla kraven och på så sätt vara värt att investera i.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för Boverket</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Byggkravsnämnden får en viktig uppgift för Boverkets föreskrifts- arbete i och med att Byggkravsnämnden kommer att fånga upp till- lämpningsproblem. Utfallet av föreskriftsarbetet tydliggörs genom Byggkravsnämndens praxis. I vissa ärenden om förhandsavgörande kan det saknas tillräckliga förutsättningar för enhetliga tolkningar som kan utveckla praxis. En föreskrift kan behöva preciseras eller utvecklas för att ge bättre förutsättningar för tolkningar, till exempel genom en avvägning av kravnivån. Utfallet av förhandsavgörandena kan också vara till nytta för föreskriftsarbetet om det visar sig att lös- ningar som bedöms uppfylla kraven i regelverket senare visar sig medföra byggfel. Då behöver föreskriften ses över och ändras.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Byggkravsnämnden avlastar också Boverkets arbete med vägled- ning och frågor kring tolkning och innebörden av kraven i BBR. Genom utvecklingen av praxis minskar behovet av vägledning och information till enskilda tillämpare.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.4.3</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för kommuner</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Inrättandet av Byggkravsnämnden förenklar och underlättar den prövning och bedömning som byggnadsnämnden ska göra av krav i bygglovs- och kontrollprocessen. När byggherren åberopar ett för- handsavgörande är byggnadsnämnden bunden av den bedömning som Byggkravsnämnden har gjort och behöver då inte göra någon egen prövning eller bedömning av kraven. Det krävs dock att kommunen</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">540</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">kontrollerar att utlåtanden från myndigheten bygger på samma förutsättningar som byggherrens önskade åtgärd har.</P>
<P class="p410 ft14">Även i de fall byggherren inte åberopar något förhandsavgörande kan kommunen ha nytta av andra förhandsavgöranden som skapar vägledande praxis. Förhandsavgöranden kan innebära att kommuner gör mer väl övervägda prövningar och bedömningar och att tillämp- ningen blir mer enhetlig. Förslaget innebär därigenom att tillämpningen av byggreglerna blir tydligare och därmed begränsas utrymmet för omotiverade lokala skillnader i bedömningar av tekniska egenskaps- krav och tidsödande diskussioner med byggherrar.</P>
<P class="p75 ft18">Praxisen bidrar också till att öka kompetensen. Förslaget under- lättar därför för kommuner där tillämpningsproblem kan uppstå på grund av att de av olika skäl saknar kompetens eller resurser för de bedömningar som krävs.</P>
<P class="p61 ft18">Förslaget påverkar inte ansvarsfördelningen mellan kommun och byggherre eller de lagstadgade tidsfrister som finns för handläggning av lov- respektive anmälningsärenden.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">11.4.4</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Förslaget innebär att byggherrar får möjlighet att få en lösning prö- vad som i praktiken saknas i dag. En utvecklad praxis förbättrar för- utsägbarheten och innebär en minskad osäkerhet för aktörer på byggherresidan om hur PBL och tillhörande föreskrifter ska tolkas. Att minska denna osäkerhet ger betydande vinster i form av tid och resurser som i dag går till att tolka och förstå innebörden av BBR. Tidsödande diskussioner och förhandlingar om tolkningar av BBR med kommuner kan därmed undvikas.</P>
<P class="p75 ft18">En byggherre kan genom ett förhandsavgörande säkerställa att ett byggprojekt uppfyller kraven, vilket tar bort risken för att kost- samma ändringar ska behöva göras i projekteringen för att bygg- nadsnämnden ska bevilja startbesked.</P>
<P class="p120 ft14">Behovet av att få förhandsavgörande är störst för en byggherre som har en ny lösning eller som vill uppföra liknande byggprojekt i olika kommuner, till exempel genom industrialiserat eller seriellt byggande. Byggkravsnämnden bidrar därmed till förbättrade incita- ment för byggherrar att utveckla egna lösningar. Därigenom bidrar förslaget till bättre förutsättningar för produktivitetsförbättringar,</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">541</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft15">investeringar och innovationer. Det kan också innebära en förbätt- rad konkurrens genom att underlätta etablering av nya aktörer såväl inhemska som utländska med nya lösningar som affärsidé.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Förslaget bidrar även till att kompetensen och kunskapen om syftet och innebörden i byggregelverket ökar hos aktörer på byggherre- sidan.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Det är fortfarande byggherren som är ansvarig för att dokumen- tera att ansökan är komplett och att de krav som ställs uppfylls. Byggherren bär fortfarande kostnaderna för att visa och dokumentera att kraven uppfylls. Därigenom kommer byggherren även fortsätt- ningsvis ha kostnader för att dokumentera att kraven uppfylls.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Tjänster från certifierade sakkunniga kan fortsatt efterfrågas av byggherrar, men i andra former, exempelvis som underlag för ansö- kan om ett förhandsavgörande. Efterfrågan kan finnas inom fler om- råden än dagens certifieringar omfattar.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.4.5</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för hushåll och enskilda</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Förslaget innebär bättre förutsättningar för nytänkande och inno- vationer i bostadsbyggandet och kan ge förbättrade konkurrensför- utsättningar på längre sikt. Därigenom kan hushåll och enskilda gynnas genom en bättre fungerande marknad för bostadsbyggande.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.4.6</SPAN><SPAN class="ft141">Bedömning av konsekvenser för antalet ärenden hos myndigheten</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft15">Efterfrågan på förhandsbesked kommer att vara störst under de första åren efter inrättandet av Byggkravsnämnden. Allt eftersom praxis utvecklas kommer förutsägbarheten succesivt att förbättras och därmed kan efterfrågan på förhandsavgöranden minska. Den föreslagna reformeringen av BBR förenklar tillämpningen och skapar efterhand också ett minskat behov av vägledning genom praxis från Byggkravs- nämnden. Återkommande vardagsproblem som har sin grund i otyd- liga föreskrifter kommer att hanteras allt eftersom Boverkets före- skriftsarbete får genomslag.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Byggherrars incitament att ansöka om förhandsbesked kommer avgöra hur många ärenden nämnden behöver hantera. Aktörer som bedömer att det riskerar att bli tidsödande med ifrågasättanden hos</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">542</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_545" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368545x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft21">kommunen eller ett nekat startbesked i strid med byggherrens egen bedömning får starka incitament att ansöka om förhandsbesked. Förhandsavgörande blir särskilt viktiga för byggherrar som har en produkt som kräver förutsägbara och enhetliga bedömningar av krav för att kunna bygga samma byggnad i flera kommuner. Dessa bygg- herrar utgörs framför allt av företag som bygger med industriella metoder, till exempel serietillverkade hus eller seriellt byggande, som kräver upprepning för att möjliggöra skalfördelar i produktionen. Incitamenten påverkas även av betalningsviljan för att ta fram den dokumentation som krävs för ett förhandsavgörande. Byggherren bär kostnaderna för att visa och dokumentera att kraven uppfylls, på motsvarande sätt som i dag.</P>
<P class="p1032 ft21">Det går att få viss ledning utifrån antalet utlåtanden av certifie- rade sakkunniga när det gäller uppskattningen av ärenden hos den nya myndigheten. Vi har därför kartlagt hur många hur många ut- låtanden av certifierade sakkunniga som i dag görs på byggherrens initiativ. Enligt kartläggningen kan antalet utlåtanden från certifie- rade sakkunniga inom kulturvärden, tillgänglighet och brand uppskat- tas till cirka 6 500 under 2018.<SPAN class="ft105">3 </SPAN>Dock är det skillnad på ett utlåtande från en certifierad sakkunnig i nuvarande system och den funktion som ett förhandsavgörande från Byggkravsnämnden är tänkt att få. Förslaget innebär att myndigheten får i uppdrag att uttala sig även om sakområden där det inte finns någon certifierad sakkunnig att tillgå inom nuvarande system.</P>
<P class="p826 ft19"><SPAN class="ft19">11.4.7</SPAN><SPAN class="ft141">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Byggkravsnämnden behöver finansieras med anslag för verksam- heten. Byggkravsnämnden ska även vara delvis avgiftsfinansierad och byggherren ska betala en avgift för förhandsavgörandena. Vi bedö- mer att avgiften för ett förhandsavgörande bör kunna variera mellan 10 000 och 500 000 kronor beroende på ärendets art. Byggherren har redan i dag kostnader för genomförande och verifiering av lösningar som i det föreslagna systemet avskaffas (se certifierade sakkunniga respektive kontrollansvarig nedan i avsnitt 11.6.1 och 11.6.2). Vi bedömer att betalningsviljan kommer att vara hög då ett förhands- avgörande kan ge förutsättningar för att möta en större marknad</P>
<P class="p1092 ft69"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft68">Byggfakta (2019), Intervjuundersökning om certifierade sakkunniga, </SPAN><NOBR>2019-11-05.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">543</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_546" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="position:absolute;top:226px;left:62px;z-index:-1;width:417px;height:95px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368546x1.jpg/" style="width:417px;height:95px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">som ger betydande vinster. Därför är det rimligt att anta halva Bygg- kravsnämndens verksamhet kan finansieras av avgifter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Andra nämndmyndigheter med likartade uppgifter och en liknande organisation kan tjäna som en referens för de finansiella ramarna för Byggkravsnämnden. Ett exempel är Skatterättsnämnden som har ett kansli och en nämnd av samma storlek som vi föreslår. Vi bedömer därför att en årlig budget om 16 miljoner kronor för Byggkravs- nämnden är rimlig, varav hälften utgörs av statlig finansiering, se tabell 11.1 nedan.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 5px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Vi föreslår att den finansiella styrningen av Byggkravsnämnden går via Boverkets regleringsbrev inom utgiftsområde 18.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft15">Vårt förslag om att tillsätta en organisationsutredning för att inrätta Byggkravsnämnden kräver statlig finansiering. Vi bedömer att organisationsutredningen bör bestå av en särskild utredare och två sekreterare som arbetar under ett halvår för att kunna fullgöra uppdraget. Detta innebär en kostnad på 2 miljoner kronor, se tabell 11.2. Kostnaden bör finansieras via Regeringskansliets förvalt- ningsanslag, utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det är den utgiftspost som normalt finansierar utredningar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 254px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">544</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_547" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:636px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368547x1.jpg/" style="width:416px;height:636px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;" class="ft106">4</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft106">5</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 196px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft44"><SPAN class="ft34">11.5</SPAN><SPAN class="ft98">Konsekvenser av förslag om borttagande av ombyggnad ur PBL</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Vi föreslår att begreppet ombyggnad utgår ur PBL, eftersom de så kallade följdkraven vid ombyggnad hindrar ombyggnadsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. Följdkraven innebär att utformnings- kraven och de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas för hela bygg- naden eller anläggningen om det inte är orimligt, även om ombygg- naden enbart gäller en del av byggnaden eller anläggningen.</P>
<P class="p75 ft18">Förslaget och motiven för det beskrivs i avsnitt 9.6. Det möter den problembild vi har identifierat om att bostadsutbudet begränsas av kravnivån, vilket beskrivs i avsnitt 8.2.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.1</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för byggandet</SPAN></P>
<P class="p109 ft15">Att ombyggnadsbegreppet och dess tillhörande följdkrav avskaffas innebär att åtgärder som i dag skulle utgöra ombyggnad kommer att utgöra ändring. Skillnaden blir att krav exempelvis gällande energi- effektivisering och tillgänglighet för personer med funktionsned- sättning kommer att kunna ställas på åtgärderna där de vidtas, men inte på hela byggnaden eller anläggningen.</P>
<P class="p15 ft21">I dag medför följdkraven till exempel att kommunen kan ställa följdkrav på att en fastighetsägare som vill genomföra ombyggnads- åtgärder i ett trapphus även genomför åtgärder som gör att följkraven uppnås i andra trapphus i en fastighet. Förslaget gör det möjligt att fastighetsägaren till exempel genomför ombyggnadsåtgärder i ett</P>
<P class="p109 ft121"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft122">Beräkning gjord utifrån </SPAN><NOBR>SCB-statistik</NOBR> för övre kvartil månadslön för Övriga administrations- och servicechefer, nivå 1 inom statlig sektor: 71 000 kronor/månad, inklusive semesterlön och sociala avgifter (95 796 kronor/månad). Beräkning av lönekostnad genomförd på verksamt.se</P>
<P class="p1109 ft121"><SPAN class="ft65">5</SPAN><SPAN class="ft122">Beräkning gjord utifrån </SPAN><NOBR>SCB-statistik</NOBR> för övre kvartil månadslön för Planerare och utredare med flera inom statlig sektor: 41 700 kronor/månad, inklusive semesterlön och sociala avgifter (56 264 kronor/månad). Beräkning av lönekostnad genomförd på verksamt.se</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">545</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_548" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="position:absolute;top:226px;left:63px;z-index:-1;width:406px;height:169px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368548x1.jpg/" style="width:406px;height:169px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">trapphus och på sikt kan anpassa sina åtgärder i andra delar, till exem- pel flera trapphus, i fastigheten när det är ekonomiskt eller praktiskt möjligt. Därigenom kan bland annat tillgängligheten öka succesivt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Nedan illustreras nuvarande situation där ombyggnad av bostäder i två trapphus i en typisk <NOBR>60-talsbostadsbyggnad</NOBR> kan medföra att följd- kraven inträder för samtliga bostäder i byggnaden. I denna illustra- tion markeras aktuella följdkrav, som omfattar samtliga utrymmen för personhygien, med lila. Illustrationen på nästa sida visar omfatt- ningen av följdkraven på alla plan i byggnaden.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Gatun Arkitekter.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 380px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">546</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_549" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368549x1.jpg" style="width:433px;height:697px" style="width:415px;height:669px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;margin-top: 702px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Gatun Arkitekter.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">547</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_550" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="position:absolute;top:153px;left:63px;z-index:-1;width:414px;height:172px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368550x1.jpg/" style="width:414px;height:172px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 479px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p1209 ft18">Nedan illustreras förslaget att ombyggnadsbegreppet utgår, vilket innebär att krav enbart ställs på åtgärderna där de vidtas, men inte på hela byggnaden. Illustrationen på nästa sida visar att enbart bostä- derna i två trapphus påverkas.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Gatun Arkitekter.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 451px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">548</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_551" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368551x1.jpg" style="width:433px;height:696px" style="width:415px;height:669px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;margin-top: 707px;margin-bottom: 0px;" class="ft69">Illustration: Gatun Arkitekter.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">549</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_552" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">Ett avskaffande av ombyggnadsbegreppet innebär en förenkling och renodling av regelverket som underlättar tillämpningen i och med att det i dag är svårt att bedöma om en åtgärd är en ombyggnad eller en ändring.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">De senaste tio åren har ombyggnad av flerbostadshus bidragit med cirka 2 300 bostäder per år i genomsnitt. Samtidigt finns det ett omfattande renoveringsbehov i befintligt bestånd. En stor andel av bostadsbeståndet är byggt mellan 1950 och 1980 och står inför moder- niserings- och renoveringsbehov. Uppskattningar visar att den tek- niska livslängden är uppnådd för mellan 210 000 och 260 000 bostä- der i beståndet. Enklare och lägre krav för ombyggnad och ändring skapar möjligheter till ett mer resurseffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet och därigenom främjas även bostadsför- sörjningen. En effektivare användning av beståendet innebär stora miljöfördelar jämfört med att bygga nya bostäder.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Nära 30 procent av de intervjuade företagen i vår undersökning svarade att ett avskaffande av följdkraven skulle innebära att de skulle genomföra ombyggnadsåtgärder i mycket större utsträckning och cirka 40 procent att de skulle genomföra ombyggnadsåtgärder i något större utsträckning. Företag uppgav att ett avskaffande av följdkraven kan komma att innebära att stora lägenheter byggs om till flera mindre.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Att ombyggnadsbegreppet avskaffas ökar flexibiliteten och under- lättar förändringar i beståndet som kan möta boendebehov. Efter- som det är fördyrande att uppfylla följdkraven vid det som i dag klassas som ombyggnadsåtgärder, innebär ett avskaffande av ombyggnads- begreppet lägre kostnader vid sådana åtgärder. Samtidigt finns de billi- gare bostäderna i det äldre befintliga beståndet och därmed ges för- utsättningar att skapa bostäder med mindre boendeutgifter än i dag.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Enklare och mindre kostnadsdrivande krav vid åtgärder som i dag klassas som ombyggnad ger förutsättningar för att fler sådana åtgär- der sker och att fler bostäder skapas i det befintliga beståndet. Där- igenom skapas en större marknad för sådana åtgärder. Vid en minskad efterfrågan på nyproduktion kan produktionskapacitet frigöras för åtgärder som i dag klassas som ombyggnad.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 132px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">550</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_553" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.2</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för kommuner</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">Enklare och lägre krav för ombyggnad och ändring ger bättre möjlig- heter att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet effektivare. Det främjar bostadsförsörjningen och medger en successivt förbättrad till- gänglighet i beståndet. Det är av betydelse för kommuner både i rollen som ansvarig för bostadsförsörjningen och som ägare av bostads- bolag.</P>
<P class="p14 ft14">Att följdkraven avskaffas kommer inte att innebära merkostnader för kommuner till följd av behov av bostadsanpassningar för till- gänglighet. Åtgärder som i dag skulle utgöra ombyggnad kommer med förslaget att utgöra ändring. Därigenom kommer kraven på tillgäng- lighet vara desamma vid de tillfällen och där åtgärder vidtas. Därmed sker en succesivt förbättrad tillgänglighet.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.3</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">Det finns en potential för en större marknad för åtgärder som i dag klassas som ombyggnad. En större ombyggnadsmarknad kan innebära möjligheter för företag att ställa om till ombyggnad och renovering vid en fallande nyproduktion. Det kan skapa nya affärsmöjligheter och innebära ett större utrymme för nya lösningar. Konkurrenssituatio- nen kan förbättras om ökar i omfattning och kan attrahera befintliga såväl som nya aktörer.</P>
<P class="p14 ft37">För företag såsom fastighetsägare underlättas anpassningar i fastig- hetsbeståndet genom att ombyggnad utgår ur PBL. Många fastighets- ägare har pekat på möjligheten att göra förändringar i det befintliga beståndet genom att till exempel stora lägenheter blir flera små, eller tvärtom, om ombyggnadsbegreppet avskaffas.</P>
<P class="p646 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.4</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser för hushåll och enskilda</SPAN></P>
<P class="p109 ft21">Hushåll och enskilda kan vara fastighetsägare och påverkas då av för- slaget. Även för dessa underlättas förändringar i den egna bostaden, då krav enbart kan ställas på den del som förändras. Exempelvis kan det inte ställas krav på att ett badrum ska tillgänglighetsanpassas när förändringar görs i en annan del av bostaden.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">551</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_554" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368554x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 90px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.5.5</SPAN><SPAN class="ft141">Energieffektivisering och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Syftet med bestämmelserna om ombyggnad var att förbättra det befintliga bostadsbeståndet i form av krav på åtgärder för att för- bättra tillgänglighet och energieffektivitet i samband med ändringar och stora ekonomiska investeringar. Vi konstaterar att syftet med bestämmelserna inte har uppnåtts. Bestämmelserna har motverkat sitt syfte och hindrat möjliga anpassningar av det befintliga bestån- det genom ombyggnadsåtgärder. Därmed har inte tillgängligheten eller energieffektiviseringen påverkats i den positiva riktning som avsågs. Avskaffandet av ombyggnadsbegreppet får ingen större bety- delse för tillgänglighetsanpassningen av beståndet då det inte sker ombyggnader av befintliga bostäder i någon nämnvärd utsträckning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft15">Den svenska funktionshinderspolitiken i Sverige utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige undertecknande 2007.<SPAN class="ft104">6 </SPAN>Konventionen innebär bland annat att Sverige ska vidta åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till den fysiska miljön på lika villkor som andra.<SPAN class="ft104">7 </SPAN>Tillträdet till konventionen föranledde inga änd- ringar i den gällande svenska lagstiftningen.<SPAN class="ft104">8 </SPAN>Vårt förslag om ombygg- nad påverkar inte förutsättningarna för personer med funktionsned- sättning att få tillgång till den fysiska miljön och boende på lika villkor som andra. Förslaget påverkar därför inte Sveriges åtaganden enligt konventionen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Lagen (2014:267) om energimätning i byggnader genomför det så kallade energieffektiviseringsdirektivet<SPAN class="ft100">9</SPAN>. Vid genomförandet av direktivet valde lagstiftaren att använda plan- och bygglagstiftningens ombyggnadsbegrepp i stället för direktivets <SPAN class="ft48">större renoveringar</SPAN>. En följd av att begreppet ombyggnad utgår ur PBL är att begreppet om- byggnad även utgår ur lagen (2014:267) om energimätning i bygg- nader. Vi föreslår att lagen i stället ska omfatta större renoveringar</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft121"><SPAN class="ft65">6</SPAN><SPAN class="ft135">Regeringskansliet, </SPAN><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/funktionshinder/">www.regeringen.se/regeringens-politik/funktionshinder/,</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/funktionshinder/"> </A>besökt <NOBR>2019-10-22.</NOBR> Proposition 2008/09:28, <SPAN class="ft136">Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning</SPAN>, s. 6. Förenta nationerna, <A href="https://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-15&chapter=4&clang=_en">https://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV- 15&chapter=4&clang=_en, </A>besökt <NOBR>2019-10-22.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft67"><SPAN class="ft106">7</SPAN><SPAN class="ft108">Artikel 9 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft102"><SPAN class="ft106">8</SPAN><SPAN class="ft107">Proposition 2008/09:28, </SPAN>Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning<SPAN class="ft103">, s. 6 och 40.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"><SPAN class="ft106">9</SPAN><SPAN class="ft109">Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energi- effektivitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">552</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_555" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368555x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">som används och definieras i direktivet och att definitionen av större renoveringar införs genom en ny paragraf i lagen, 1 a §. En tänkbar effekt av förslaget är att det kan bidra till ett klarare rättsläge i fråga om när lagens krav ska uppfyllas. Detsamma gäller förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader, som genomför energiprestandadirektivet<SPAN class="ft114">10</SPAN>. I övrigt påverkar förslaget inte de skyldig- heter som följer av energiprestandadirektivet och inte heller i övrigt av <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.6</SPAN><SPAN class="ft141">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p4 ft17">Förslaget har inga direkta finansiella konsekvenser.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 171px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft44"><SPAN class="ft34">11.6</SPAN><SPAN class="ft98">Konsekvenser av förslag gällande kontrollen av byggandet</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.6.1</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av avskaffande av kontroll genom certifierad sakkunnig</SPAN></P>
<P class="p285 ft18">Vi föreslår att kontroll genom certifierade sakkunniga avskaffas i (PBL), eftersom systemet med kontroll genom certifierade sakkun- niga har flera brister och inte motverkar byggfel i tillräcklig ut- sträckning.</P>
<P class="p14 ft21">Förslaget och motiven för det beskrivs i avsnitt 9.7.1. Det läggs mot bakgrund av den problembild om att kontrollprocessens aktörer och verktyg inte hindrar byggfel tillräckligt, som beskrivs i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p6 ft19">Konsekvenser för byggandet</P>
<P class="p142 ft14">Genom förslaget om en ny myndighet för förhandsavgöranden, se avsnitt 11.4, görs bedömningar om utformningskrav och tekniska egenskapskrav kan antas komma att uppfyllas. En byggherre kan välja att anlita en sakkunnig i arbetet med en ansökan om förhandsavgö- rande. Det kommer dock inte längre ställas krav på att en certifierad sakkunnig ska anlitas för kontroll. Certifierade sakkunniga utför i dagens system kontroller vid genomförandefasen. Den nya myn-</P>
<P class="p295 ft69"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft68">Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Se artikel 9.1 b) i energieffektiviseringsdirektivet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">553</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_556" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">dighetens utlåtanden kommer enbart att avse projekteringsfasen och byggherrens egenkontroll kommer vara den enda kontrollformen vid genomförandet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Konsekvenser för kommuner</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Förslaget om att avskaffa systemet med kontrollansvariga innebär inte någon förändring i ansvarsförhållandena mellan byggherre och kommun. Inför fastställande av kontrollplan behöver kommunerna i och med förslaget, inte ta ställning till om en kontroll ska verifieras genom byggherrens dokumenterade egenkontroll eller om det krävs kontroll av certifierad sakkunnig. Kommunerna kan endast begära egenkontrollintyg. Samtidigt behöver kommuner inte längre godta certifierade sakkunnigas utlåtanden när innehållet uppfattas som under- måligt. Kommunernas arbete med tillsyn kan dock komma att öka i och med att kontroll av certifierad sakkunnig avskaffas. Underhållsskyl- digheten för ett byggnadsverks ägare kommer som en följd av för- slaget att hanteras inom ramen för kommunens tillsynsansvar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Kommunerna kan, vid behov, se över sina taxor. Kommunen får ta ut avgifter för bland annat beslut om startbesked, slutbesked och ingripandebesked, tekniska samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen och andra tids- eller kost- nadskrävande åtgärder. Kommunen har också möjlighet att ta ut avgift även när ärendet inte leder till ett visst resultat, till exempel när bygg- lov vägras.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Sammantaget leder våra förslag till förenklingar och förtydligan- den som kommer kommunerna tillgodo.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Konsekvenser för företag</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Förslaget innebär att samtliga kontroller ska göras inom ramen för byggherrens egenkontroll. Egenkontrollsystemet får ett större ut- rymme än i dag. Byggherren kan fortfarande anlita konsulter som är experter på kontroller av de tekniska egenskapskraven. De kontrol- ler som dessa utför görs då inom ramen för byggherrens egenkon- troll. I och med vårt förslag om förtydligande av kontrollplaner, se avsnitt 11.6.4 nedan, förstärks byggherrens egenkontroll.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">554</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_557" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft14">Lokala variationer i tillgång på certifierade sakkunniga och variatio- ner i utlåtandenas kvalitet upphör då certifierade sakkunniga avskaffas.</P>
<P class="p14 ft14">De kostnader för certifierade sakkunniga som byggherrar har varierar stort. Storleken och komplexiteten i projektet är avgörande men även om det är ett flerbostadshus eller en kontorsbyggnad eller en annan typ av byggnad. Kostnaden för en certifierad sakkunnig inom tillgänglighet kan till exempel uppgå till mellan femtio- och sextio- tusen kronor i ett normalt flerbostadshusprojekt. I och med förslaget kan inte kommunerna kräva att byggherren anlitar certifierade sak- kunniga. Byggherren väljer själv utifrån sina behov om motsvarande kompetens ska anlitas i ett projekt eller inte.</P>
<P class="p120 ft15">En minskad efterfrågan på certifierade sakkunniga har betydelse för företag som erbjuder tjänster i egenskap av certifierad sakkunnig, företag som utbildar certifierade sakkunniga och företag som utfär- dar certifieringarna. Dessa företag kan få en minskad inkomst, även om byggherrar fortsatt väljer att anlita deras kompetens i vissa fall. Många företag som erbjuder tjänster som certifierade sakkunniga är små, ofta enmans- eller fåmansbolag, som bedriver konsultverksam- het som helt eller delvis erbjuder tjänster som certifierade sak- kunniga.</P>
<P class="p112 ft18">Certifieringen av funktionskontrollanter och energiexperter av- ser andra kontroller än de som avses enligt tionde kapitlet åttonde paragrafen andra punkten PBL och berörs inte av förslaget om av- skaffande.</P>
<P class="p100 ft19">Konsekvenser för hushåll och enskilda</P>
<P class="p20 ft17">Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för hushåll och enskilda.</P>
<P class="p21 ft19">Finansiering</P>
<P class="p20 ft17">Förslaget har inga direkta finansiella konsekvenser.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 149px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">555</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_558" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.6.2</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av avskaffande av kontrollansvarig</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Vi föreslår att systemet med kontrollansvariga avskaffas i PBL, efter- som det har flera brister och inte har medfört att byggfel motverkas i tillräcklig utsträckning. Kontrollansvariga fyller därför inte en så pass viktig funktion i nuvarande kontrollprocess att det är motiverat att ställa krav på byggherrar att de ska anlita kontrollansvarig.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft21">Förslaget och motiven för det beskrivs i avsnitt 9.7.2. Det läggs mot bakgrund av den problembild om att kontrollprocessens aktörer och verktyg inte hindrar byggfel tillräckligt, som beskrivs i avsnitt 8.3.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Konsekvenser för byggandet</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">Kontrollansvariga förlitar sig i huvudsak på egenkontroller och har inte direkt ansvar för utförda kontroller. Ett avskaffande av kontroll- ansvariga har därför inte någon direkt påverkan på byggandet eller omfattningen av byggfel.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Konsekvenser för kommuner</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft21">Förslaget om att avskaffa systemet med kontrollansvariga innebär inte någon förändring i ansvarsförhållandena mellan byggherre och kommun. Förslaget kan dock påverka kommunernas arbete med tillsyn. Då det inte längre finns en aktör med kunskap och erfarenhet som biträder byggherren vid genomförandet av åtgärderna kan kom- munerna behöva vara mer aktiva i sitt tillsynsarbete. Kommunernas handläggning av startbesked kan bli mer omfattande än vad som är fallet i dag. Det gäller särskilt oerfarna byggherrar som bygger för första gången och inte har den kunskap om de krav som ställs på byggande som exempelvis behövs för att kunna upprätta en objekts- anpassad kontrollplan. Vi föreslår dock ett förtydligande av kontroll- planer, se avsnitt 11.6.4 nedan, som kommer att underlätta upp- rättandet av kontrollplaner för byggherrar. Byggherrar kan också fortsatt välja att anlita en byggkonsult för arbetsuppgifter motsva- rande kontrollansvarig.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Kommunerna kan, vid behov, se över sina taxor. Kommunen får ta ut avgifter för bland annat beslut om startbesked, slutbesked och ingripandebesked, tekniska samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">556</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_559" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen och andra tids- eller kost- nadskrävande åtgärder. Kommunen har också möjlighet att ta ut av- gift även när ärendet inte leder till ett visst resultat, till exempel när bygglov vägras.</P>
<P class="p75 ft18">Sammantaget leder våra förslag till förenklingar och förtydligan- den som kommer kommunerna tillgodo.</P>
<P class="p100 ft19">Konsekvenser för företag</P>
<P class="p382 ft14">Byggherren är ansvarig för att kraven uppfylls. Byggherrar får själva avgöra hur de vill gå till väga vid upprättande av kontrollplan och vid verifiering av att den följs. Det arbete som kontrollansvariga nu gör i form av att sammanställa egenkontrollintyg och kontrollera att det däri intygas rätt saker enligt kontrollplan ska med förslaget utföras av byggherren. För byggherrar som kan utföra dessa åtaganden själva, eller inom sina organisationer, innebär det en kostnadsbesparing, jäm- fört med dagens arvoden till kontrollansvariga. Byggherrars kostnader för kontrollansvariga varierar och beror på projektets storlek och komplexitet, om det är ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad eller annan byggnad. Enligt uppgifter till oss uppgår kostnaden till 2 000–</P>
<P class="p1109 ft14"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft84">300 kronor per lägenhet i ett normalt flerbostadshusprojekt. Bygg- herrar kan, vid behov, fortsatt välja att anlita en byggkonsult med kompetens och för arbetsuppgifter motsvarande kontrollansvarig.</SPAN></P>
<P class="p120 ft14">En minskad efterfrågan på kontrollansvariga har betydelse för företag som erbjuder tjänster i egenskap av kontrollansvarig, företag som utbildar kontrollansvariga och företag som utfärdar certifier- ingarna. Dessa företag kan få en minskad inkomst, även om bygg- herrar fortsatt väljer att anlita deras kompetens i vissa fall. Många företag som erbjuder tjänster som kontrollansvariga är små, ofta enmans- eller fåmansbolag, som bedriver konsultverksamhet som helt eller delvis erbjuder tjänster som kontrollansvariga.</P>
<P class="p100 ft19">Konsekvenser för hushåll och enskilda</P>
<P class="p20 ft17">Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för hushåll och enskilda.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">557</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_560" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Finansiering</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Förslaget har inga direkta finansiella konsekvenser.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.6.3</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av förtydligande av arbetsplatsbesök</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Vi föreslår att PBL förtydligas med vad som ska gås igenom vid ett arbetsplatsbesök, för att förstärka arbetsplatsbesökens betydelse och tydliggöra deras syfte. Förslaget innebär inte någon ändring i sak då förslaget motsvarar vad som anges i förarbetena till nu gällande PBL.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft21">Förslaget och motiven för det beskrivs i avsnitt 9.7.3. Det läggs mot bakgrund av den problembild om att kontrollprocessens aktörer och verktyg inte hindrar byggfel tillräckligt, som beskrivs i avsnitt 8.3.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Konsekvenser för byggandet</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">I och med att det blir tydligare vad som ska göras vid arbetsplats- besök ökar sannolikheten att eventuella brister uppdagas vid arbets- platsbesöket, i stället för att upptäckas i ett sent skede vid slutsam- råd. Det ökar byggherrens möjligheter att kunna vidta åtgärder innan andra hindrande åtgärder har hunnit påbörjas. Därmed kan byggfel förhindras.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Konsekvenser för kommuner</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft15">Förslaget innebär inte några nya arbetsuppgifter för kommunerna. Den arbetsbelastning som arbetsbesök innebär kan dock påverkas i och med att vikten av att arbetsplatsbesök genomförs förtydligas. I situationer då en kommun inte alltid genomför arbetsplatsbesök kan det bli en skillnad när arbetsplatsbesök prioriteras högre. Sam- tidigt kan kommunernas arbete med arbetsplatsbesök underlättas när det blir tydligt vad byggnadsnämndens handläggare ska göra vid besöket.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 127px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">558</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_561" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p34 ft132">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Konsekvenser för företag</P>
<P class="p396 ft18">Förslaget innebär inte någon ändring i sak och medför inte heller några särskilda konsekvenser för företag.</P>
<P class="p99 ft18">Byggherren får bättre möjligheter att vidta åtgärder innan andra hindrande åtgärder har hunnit påbörjas. Det kan påverka byggherrens ekonomi och projektets tidplan i viss utsträckning.</P>
<P class="p100 ft19">Konsekvenser för hushåll och enskilda</P>
<P class="p20 ft17">Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för hushåll och enskilda.</P>
<P class="p21 ft19">Finansiering</P>
<P class="p20 ft17">Förslaget har inga direkta finansiella konsekvenser.</P>
<P class="p21 ft19"><SPAN class="ft19">11.6.4</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av förtydligande av kontrollplaner</SPAN></P>
<P class="p109 ft14">Vi föreslår att Boverket får i uppdrag av regeringen att utfärda verkställighetsföreskrifter om kontrollplaners utformning i enlighet med det bemyndigande som Boverket har, eftersom det finns behov av mer detaljerade bestämmelser. Förslaget innehåller inga författ- ningsförslag. Förslaget ryms inom Boverkets uppdrag och styrningen av myndigheten och har inga direkta finansiella konsekvenser.</P>
<P class="p15 ft21">Förslaget och motiven för det beskrivs i avsnitt 9.7.4. Det läggs mot bakgrund av den problembild om att kontrollprocessens aktörer och verktyg inte hindrar byggfel tillräckligt, som beskrivs i avsnitt 8.3.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft19"><SPAN class="ft19">11.6.5</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av att utreda prövning av tekniska egenskapskrav</SPAN></P>
<P class="p382 ft14">Vi föreslår att Boverket får i uppdrag av regeringen att göra en över- syn av vilka delar av de tekniska egenskapskraven som påverkar utform- ningen och som även bör regleras som utformningskrav och prövas i bygglovet. Förslaget innehåller inga författningsförslag. Förslaget ryms inom Boverkets uppdrag och styrningen av myndigheten har inga direkta finansiella konsekvenser.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">559</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_562" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 479px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Förslaget och motiven för det beskrivs i avsnitt 9.7.3. Det läggs mot bakgrund av den problembild om att kontrollprocessens aktörer och verktyg inte hindrar byggfel tillräckligt, som beskrivs i avsnitt 8.3.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 50px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft44"><SPAN class="ft34">11.7</SPAN><SPAN class="ft98">Bedömningar av övriga perspektiv gällande samtliga förslag</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">Förslagen i detta betänkande kommer inte direkt att påverka till- gängligheten för personer med funktionsnedsättning eller miljön, utöver vad som ovan har beskrivits gällande förslagen om lämplighet för sitt ändamål i avsnitt 11.3 respektive förslaget om ombyggnad i avsnitt 11.5. Vi har heller inte identifierat några konsekvenser för jäm- ställdheten mellan kvinnor och män, möjligheten att nå de integra- tionspolitiska målen, brottslighet och brottsförebyggande arbete, sysselsättning eller offentlig service i olika delar av landet eller för det kommunala självstyret.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Vi bedömer inte att någon särskild hänsyn behöver tas till de för- utsättningar som gäller för små företag vid bestämmelsernas utform- ning. Våra förslag syftar till att göra regelverket tydligare och enklare. Det gynnar små företag som har mindre resurser att hålla sig upp- daterade om regeländringar än större företag.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 352px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">560</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_563" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<P class="p3 ft13">Referenser</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft44">Källor från <NOBR>EU-institutioner,</NOBR> internationella organ och andra länder</P>
<P class="p4 ft17">FN:s konvention om barnets rättigheter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned- sättning.</P>
<P class="p1 ft17">WTO, Agreement on technical barriers to trade.</P>
<P class="p644 ft17"><NOBR>EU-domstolen,</NOBR> Cassis de Dijon, den 20 februari 1979, mål 120/78.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat (varuförordningen).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpack- ning av ämnen och klassningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för salu- föring av byggprodukter (byggproduktförordningen).</P>
<P class="p1 ft17">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1025/2012 av den</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft73">oktober 2012 om europeisk standardisering (standardiserings- förordningen).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;" class="ft25">561</P>
</DIV>
<DIV id="page_564" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar.</P>
<P class="p1024 ft17">Rådets direktiv 89/106/EEG.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänste- direktivet).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p34 ft17">Europaparlamentets</P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p34 ft17">och</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p34 ft17">rådets</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p34 ft17">direktiv</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p34 ft17">2012/27/EU</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p34 ft17">av</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p34 ft23">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p181 ft17">25 oktober 2012 om energieffektivitet.</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p34 ft27"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr18"><P class="p34 ft17">Europaparlamentets</P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p34 ft17">och</P></TD>
<TD class="tr18 td75"><P class="p58 ft17">rådets</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr18"><P class="p34 ft17">direktiv</P></TD>
<TD class="tr18 td143"><P class="p34 ft17">2014/32/EU</P></TD>
<TD class="tr18 td26"><P class="p58 ft17">av</P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p58 ft23">den</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1153 ft18">26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstift- ning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (om- arbetning).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft14">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstift- ning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (omarbetning).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning.</P>
<P class="p515 ft17">Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den</P>
<P class="p1153 ft18"><SPAN class="ft17">9</SPAN><SPAN class="ft95">september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tek- niska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informations- samhällets tjänster (anmälningsdirektivet).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Rådets resolution 85/C 136/01 av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37">Europeiska kommissionen, COM (2016) 445 av den 7 juli 2016, om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 98px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">562</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_565" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Europeiska kommissionen (2018), Landsrapport Sverige 2018 Med en fördjupad granskning rörande förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser, arbetsdokument från kommis- sionens avdelningar, SWD (2018) 225.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">OECD (2018), OECD </SPAN>Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden.</P>
<P class="p1 ft17">ISO (2015), Membership Manual.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft21">ISO POCOSA (2017), Policy for the distribution, sales and reproduc- tion of ISO publications and the protection of ISO’s copyright.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18"><NOBR>CEN-CENELEC</NOBR> (2015), Guide 10, Policy on dissemination, sales and copyright of <NOBR>CEN-CENELEC</NOBR> Publications.</P>
<P class="p1 ft17">Bygningsreglementet BR 18, Danmark.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Bekendtgørelse om certificeringsordning for dokumentation af tek- niske forhold i bygningsreglementet, Danmark.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 20px;">Lov om planlegging og byggesaksbehandling, Norge. Byggteknisk forskrift 17, Norge.</P>
<P class="p1 ft17">Markanvändnings- och byggförordningen, Finland.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarterings- lokaler och arbetsutrymmen 1008/2017, Finland.</P>
<P class="p801 ft17">CIB General Secretariat, Nederländerna.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Wet algemene bepalingen omgevingsrecht, Nederländerna. Building (Scotland) Act 2003 (asp 8), Skottland.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Part II, The Building (Procedure) (Scotland) Regulations 2004 (No. 428), Skottland.</P>
<P class="p1 ft17">The Building (Forms) (Scotland) Regulations 2005 (No. 172).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"><SPAN class="ft37">Scottish Government (2018), </SPAN>Feasibility of a Centralized Hub for Verification of Complex Fire Engineered Solutions in Scotland.</P>
<P class="p9 ft17">Den Nordiske Komité for Bygningsbestemmelser, NKB 4.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Nordiska kommittén för byggbestämmelser (1978), <SPAN class="ft43">Strukturering av byggbestämmelser</SPAN>, NKB rapport nr. 34.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">The <NOBR>Inter-jurisdictional</NOBR> Regulatory Collaboration Committee (1998), <SPAN class="ft43">Guidelines for the introduction of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">performance-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> building regulation </SPAN>(Discussion Paper).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">563</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_566" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 482px;margin-left: 66px;font: bold 11px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 166px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft44">Källor från riksdag, regering, Regeringskansli och statliga utredningar</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Regeringsformen (1974:152).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 134px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft22">Byggnadsstadga och brandstadga för rikets städer (1874). Byggnadsstadga för stad och landsbygd (1931).</P>
<P style="text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Kungl. Maj:ts byggnadsstadga; given Stockholms slott den. 30 juni 1947.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Kungl. Maj:ts byggnadsstadga; given Stockholms slott den 30 decem- ber 1959.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 274px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Bostadssaneringslagen (1973:531). Arbetsmiljölagen (1977:1160).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Euro- peiska unionen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 231px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 14px 'Arial';line-height: 21px;">Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lagen (2006:545) om skyddsrum.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 20px;">Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 199px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft22">Kommunallagen (2017:725). Författningssamlingsförordningen (1976:725). Plan- och byggförordningen (1987:383). Begränsningsförordningen (1987:1347).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Förordning (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnads- verk, m.m.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 206px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 22px;">Förordningen (1994:2029) om tekniska regler. Kommittéförordningen (1998:1474). Rättsinformationsförordningen (1999:175).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostads- byggande m.m.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">564</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_567" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17">Myndighetsförordningen (2007:515).</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Förordning (2009:1482) med instruktion för Boverket.</P>
<P class="p3 ft17">Plan- och byggförordningen (2011:338).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">Förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket. Förordningen (2015:216) om trafikbuller (trafikbullerförordningen).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Proposition 1973:90, </SPAN>Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Proposition 1975/76:112, </SPAN>om kungörande av lagar och andra för- fattningar<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Proposition 1983/84:119 </SPAN>om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P class="p1 ft20"><SPAN class="ft17">Proposition 1985/86:1, </SPAN>med förslag till ny plan- och bygglag<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Proposition 1990/91:146, </SPAN>om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) m.m.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">Proposition 1993/94:178, </SPAN>Ändring i plan- och bygglagen, m.m<SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">. Proposition 2009/10:170, </SPAN>En enklare plan- och bygglag.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Proposition 2008/09:28, </SPAN>Mänskliga rättigheter för personer med funk- tionsnedsättning<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Proposition 2012/13:93, </SPAN>Anpassning av svensk rätt till <NOBR>EU-förordning</NOBR> om byggprodukter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Proposition 2013/14:128, </SPAN>Samordnad prövning av buller enligt miljö- balken och plan- och bygglagen<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Proposition 2013/14:174, <SPAN class="ft43">Genomförande av energieffektiviserings- direktivet.</SPAN></P>
<P class="p1 ft20"><SPAN class="ft17">Proposition 2015/16:59, </SPAN>Genomförande av hissdirektivet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Proposition 2017/18:210, </SPAN>Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft88"><SPAN class="ft21">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft21">1996-12-12,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft21"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 1997 avse- ende Boverket<SPAN class="ft21">, dnr. In96/2823/BO, In97/2811/AD (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">1997-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 1998 av- seende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. In97/1461/FU, In97/3016/BO (delvis), In97/3099/FU (delvis).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">565</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_568" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft16"><SPAN class="ft15">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1998-12-17,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 1999 avse- ende anslag till Boverket<SPAN class="ft15">, dnr. In98/2894/BO (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">1999-12-16,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2000 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M1999/5031/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2000-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2001 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2000/4657/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2001-12-20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2002 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2001/4896/Hs (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2002-12-11,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2003 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2002/4096/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2003-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2004 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2003/3794/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2004-12-16,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2005 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2004/4162/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2005-12-15,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2006 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2005/6373/A (delvis), M2005/3709/Kk, M2005/6274/Bo.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">2006-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2007 avse- ende Boverket<SPAN class="ft17">, dnr. M2006/5959/A (slutgiltig).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2007-12-19,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2008 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2007/5487/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2008-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2009 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2008/4791/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2009-12-21,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2010 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2009/4802/A (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2010-12-22,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2011 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. M2010/4959/A (slutgiltig).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2012-12-20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2013 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. S2012/8390/SAM (slutligt).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2013-12-19,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2014 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. S2013/8937/SAM (delvis).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">2014-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2015 avse- ende Boverket<SPAN class="ft17">, dnr. S2014/8774/SAM (delvis).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">566</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_569" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2015-12-17,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2016 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. N2015/08892/SUBT, N2015/08630/KLS (delvis), N2015/01953/PUB.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2016-12-14,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2017 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. N2016/07802/SUBT, N2016/07505/KLS (delvis), N2016/01717/PBB m.fl.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Regeringsbeslut <NOBR>2017-02-23,</NOBR> <SPAN class="ft43">Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.</SPAN>, direktiv. 2017:22.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2017-05-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi<SPAN class="ft18">, dnr. N2017/03643/D.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft88"><SPAN class="ft21">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft21">2017-12-03,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft21"> </SPAN>Uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen, <SPAN class="ft21">dnr. N2017/07543/PBB.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2017-12-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2018 avse- ende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. N2017/07683/SUBT.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2018-12-20,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Boverket<SPAN class="ft18">, dnr. N2018/05841/SUBT, N2018/05793/KLS (delvis), N2018/01427/SUBT.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft48"><SPAN class="ft14">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">2019-06-13,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>Uppdrag till Boverket att se över myndig- hetens bygg- och konstruktionsregler<SPAN class="ft14">, dnr. Fi 2019/02343/BB.</SPAN></P>
<P class="p1 ft20"><SPAN class="ft17">Regeringen, </SPAN>Handlingsplan Agenda 2030.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Regeringens skrivelse 2007/08:140, <SPAN class="ft43">Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Infrastrukturdepartementet (2019), <SPAN class="ft43">Remiss av Boverkets rapport 2019:15 Nya krav på laddinfrastruktur för laddfordon</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Miljödepartementet (2019), Genomförande av reviderade EU- direktiv på avfallsområdet, Dnr M2019/01776/R.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Näringsdepartementet (2018), <SPAN class="ft43">Remissammanställning för Boverkets rapport En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus</SPAN>, N2017/06080/PBB.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft18">Regeringskansliet, Promemoria <NOBR>2010-08-19,</NOBR> <SPAN class="ft43">Remiss med förslag till ny plan- och byggförordning</SPAN>, dnr M2010/3420/R.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Regeringskansliet (2018), Remissammanställning för Boverkets rapport <SPAN class="ft43">En mer förutsägbar byggprocess – förenklad kontroll av serietill- verkade hus</SPAN>, N2017/06080/PBB.</P>
<P class="p1 ft17">Regeringskansliet (2019), Regeringens strategi för standardisering.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">567</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_570" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Statsrådsberedningen (1998), </SPAN>Myndigheternas föreskrifter – handbok i författningsskrivning<SPAN class="ft17">, Ds 1998:43.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Normalförslag till byggnadsordningar m.m., SOU 1932:6, <SPAN class="ft43">Bygg- nadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Förenklad Byggnadslagstiftning: <SPAN class="ft43">Betänkande avgivet av 1951 års byggnadsutredning</SPAN>, SOU 1957:21.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Bostadsbyggnadsutredningen, SOU 1965: 32, <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;">Höjd bostadsstandard</SPAN>. Bostadskommittén, SOU 1986:5, <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;">Slutbetänkande.</SPAN></P>
<P class="p215 ft17">Plan- och byggutredningen, SOU 1994:36, <SPAN class="ft20">Miljö och fysisk planering</SPAN>.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">SOU 2004:23, </SPAN>Från verksförordning till myndighetsförordning<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Inremarknadsutredningen, SOU 2009:71, <SPAN class="ft43">EU, Sverige och den inre marknaden – En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Byggkravsutredningen, SOU 2013:10, <SPAN class="ft20">Rätta byggfelen snabbt! – med effektivare förelägganden och försäkringar.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Bullersamordningsutredningen, SOU 2013:57, <SPAN class="ft20">Samordnade buller- regler för att underlätta bostadsbyggandet.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Utredningen om bostäder för äldre, SOU 2015:85, <SPAN class="ft20">Bostäder att bo kvar i</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, <SPAN class="ft43">Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Långtidsutredningen, SOU 2015:101, <SPAN class="ft43">Demografins regionala utma- ningar.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, <SPAN class="ft43">Plats för fler som bygger mer</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016:2, <SPAN class="ft43">Effektiv vård.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Kommittén för modernare byggregler, SOU 2017:106, <SPAN class="ft43">Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Kommittén för modernare byggregler, SOU 2018:51, <SPAN class="ft43">Resurseffektiv användning av byggmaterial</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Kommittén för modernare byggregler (2018), rapport <SPAN class="ft20">Vägval för Sveriges nya byggregler.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">568</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_571" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft34">Domstolar samt myndigheters föreskrifter och rapporter</P>
<P class="p11 ft17">Högsta domstolen (2017), målnummer Ö <NOBR>4833-16</NOBR> (NJA 2017:14).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Mark- och miljööverdomstolen (2015), målnummer P <NOBR>6103-15</NOBR> (MÖD 2015:39).</P>
<P class="p1 ft17">Mark- och miljööverdomstolen (2016), målnummer P <NOBR>1948-15.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Mark- och miljööverdomstolen (2017), målnummer P <NOBR>4033-16</NOBR> (MÖD 2017:3).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Mark- och miljööverdomstolen (2017), målnummer P <NOBR>1646-17</NOBR> (MÖD 2017:50).</P>
<P class="p1 ft17">Mark- och miljööverdomstolen (2018), målnummer P <NOBR>12189-17.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BBR 94:1, (BFS 1993:54).</P>
<P class="p1 ft17">Boverkets nybyggnadsregler, nr. 1, (BFS 1988:18).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energi- expert (BFS 2007:5).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft15">Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämp- ning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kon- trollansvariga, (BFS 2011:14).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sak- kunniga avseende kulturvärden (BFS 2011:15).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter (BFS 2011:16).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sak- kunniga inom brandskydd (BFS 2011:17).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sak- kunniga av tillgänglighet (BFS 2011:18).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD (BFS 2011:27).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft16"><SPAN class="ft15">Boverket, </SPAN>Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik<SPAN class="ft15">, allmänna råd 2008:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">569</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_572" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Boverkets allmänna råd (BFS 2012:7) om funktionskontroll av ventila- tionssystem.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Boverkets allmänna råd (2012:8) om den kontrollansvariges själv- ständiga ställning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2003), </SPAN>Bra bostadsutformning – Regler, kvalitet, kostnader och exempel för flerbostadshus<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P class="p515 ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2004), </SPAN>Principer för <NOBR>BBR-revideringar<SPAN class="ft17">.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"><SPAN class="ft37">Boverket (2007), </SPAN>Byggnader i förändrat klimat: Bebyggelsens sårbarhet för klimatförändringars och extrema väders påverkan<SPAN class="ft37">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2012), </SPAN>Konsekvensutredning – Boverkets allmänna råd om den kontrollansvariges självständiga ställning.</P>
<P class="p515 ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2012), </SPAN>Årsredovisning 2011.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2013), </SPAN>Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2013), </SPAN>Tillgängliga eurokoder och andra standarder inom byggsektorn<SPAN class="ft17">, rapport 2013:27.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2014), </SPAN>Boverket informerar om ändringar i Boverkets bygg- regler den 1 juli 2014.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">Boverket (2014), <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Förstudie kontrollplan</SPAN>, rapport 2014:11. Boverket (2014), <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Expertfunktion för byggskador</SPAN>, rapport 2014:22.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft88"><SPAN class="ft21">Boverket (2014), </SPAN>Uppdrag att utreda definitioner på byggnadshöjd, nock- höjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare<SPAN class="ft21">, rapport 2014:4.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2014), </SPAN>Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse<SPAN class="ft18">, rapport 2014:14.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2015), </SPAN>En strategi för hänvisning till standarder<SPAN class="ft18">, rapport 2015:42.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket och Movium (2015), </SPAN>Gör plats för barn och unga! En väg- ledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö, <SPAN class="ft18">rapport 2015:8.</SPAN></P>
<P class="p515 ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2016), </SPAN>Byggregler – en historisk översikt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2016), </SPAN>Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2016), </SPAN>Utveckling och förvaltning av BBR.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft16"><SPAN class="ft15">Boverket (2016), </SPAN>Var byggdes det? – en kartläggning av kommunernas bostadsbyggande <NOBR>2005–2015<SPAN class="ft15">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> rapport 2016:25.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">570</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_573" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17">Boverket (2016), <SPAN class="ft20">Trångboddhet i storstadsregionerna</SPAN>, rapport 2016:28.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2016), </SPAN>En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet<SPAN class="ft18">, rapport 2016:32.</SPAN></P>
<P class="p1 ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2017), </SPAN>Bostadsmarknadsenkäten 2017.</P>
<P class="p644 ft17">Boverket (2017), <SPAN class="ft20">Partiella hyreskontrakt</SPAN>, rapport 2017:15.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2017), </SPAN>Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025<SPAN class="ft18">, rapport 2017:17.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2017), </SPAN>En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus<SPAN class="ft18">, rapport 2017:23.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2018), </SPAN>Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglag- stiftningen 2016.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2019), </SPAN>Redovisning av tillämpningen av Plan- och bygglag- stiftningen 2017.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 248px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">Boverket (2018), <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Årsredovisning 2017. </SPAN>Boverket (2018), <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Bostadsmarknadsenkäten 2018.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2018), </SPAN>Förstudie: Framtidssäkrad målbild digitala byggför- fattningar.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Boverket (2018), </SPAN>Boverkets byggregler och klimatanpassning<SPAN class="ft17">, rapport 2018:10.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft88"><SPAN class="ft21">Boverket (2018), </SPAN>Bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag<SPAN class="ft21">, rapport 2018:21.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2018), </SPAN>Beräkning av behovet av nya bostäder <NOBR>2018–2025<SPAN class="ft18">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> rapport 2018:24.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2018), </SPAN>Uppdrag att följa utvecklingen på andrahands- marknaden<SPAN class="ft18">, rapport 2018:29.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2018), </SPAN>Analys av reglerna om enkelt avhjälpta hinder<SPAN class="ft18">, rapport 2018:31.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2018), </SPAN>Kartläggning av fel, brister och skador inom bygg- sektorn<SPAN class="ft18">, rapport 2018:36.</SPAN></P>
<P class="p1 ft17">Boverket (2019), <SPAN class="ft20">Boverkets indikatorer</SPAN>, nummer 1, juni 2019.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Boverket (2019), </SPAN>Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019<SPAN class="ft18">, rapport 2019:2.</SPAN></P>
<P class="p644 ft17">ESO (2013), <SPAN class="ft20">Bäste herre på täppan</SPAN>, rapport 2013:1.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Energimyndigheten (2019), <SPAN class="ft20">Scenarier över Sveriges energisystem 2018</SPAN>, ER 2019:07.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">571</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_574" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft20"><SPAN class="ft17">Finansinspektionen (2018), </SPAN>Den svenska bolånemarknaden, april 2018.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Folkhälsomyndigheten (2017), <SPAN class="ft20">Folkhälsorapport 2017.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Folkhälsomyndigheten (2018), </SPAN>Värmestress i urbana inomhusmiljöer</P>
<P class="p70 ft20"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft76">förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Formas </SPAN>Radonboken – Förebyggande åtgärder i nya byggnader<SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">. Formas </SPAN>Radonboken: åtgärder mot radon i befintliga byggnader<SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Formas (2007), </SPAN>Metoder för mätning av luftflöden i ventilations- installationer (T9:2007)<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft88"><SPAN class="ft21">Konkurrensverket (2009), </SPAN>Åtgärder för bättre konkurrens – Konkur- rensen i Sverige<SPAN class="ft21">, Konkurrensverkets rapportserie 2009:4.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Konkurrensverket (2013), </SPAN>Konkurrensen i Sverige – så kan vi bygga mer och billigare<SPAN class="ft18">, rapport 2013:10.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Konkurrensverket (2015), </SPAN>Byggbar mark? En nyckelresurs vid byggande<SPAN class="ft18">, Konkurrensverkets rapportserie 2015:5.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft48"><SPAN class="ft14">Konkurrensverket (2018), </SPAN>Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utvecklingen <NOBR>2015–2018</NOBR> samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov<SPAN class="ft14">, Konkurrensverkets rapportserie 2018:7.</SPAN></P>
<P class="p515 ft17">Kungl. Byggnadsstyrelsen (1964), <SPAN class="ft20">God Bostad i dag och imorgon</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Lantmäteriet (2018), </SPAN>Digitalt först – För en smartare samhällsbyggnads- process<SPAN class="ft17">, rapport 2018:1.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges Kom- muner och Landsting och (2017), <SPAN class="ft191">Trygghet och säkerhet 2017.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft88"><SPAN class="ft21">Naturvårdsverket (2018), </SPAN>Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018 – Med fokus på statliga insatser.</P>
<P class="p361 ft20"><SPAN class="ft17">Riksantikvarieämbetet (2018), </SPAN>Kulturvärden försvinner i byggprocessen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">RISE, provningsmetod SP FIRE 105.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">SCB (2018), </SPAN>Sveriges framtida befolkning <NOBR>2018–2070<SPAN class="ft18">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> Demografiska rapporter 2018:1</SPAN></P>
<P class="p515 ft20"><SPAN class="ft17">SCB (2016), </SPAN>Utveckling av innovationer för innovation<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">SCB, lägenhetsregistret.</P>
<P class="p1024 ft17">SCB, statistikdatabasen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Socialstyrelsen (2017), </SPAN>Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Statens haverikommission, </SPAN>Husras på Aulingatan i Ystad, <SPAN class="ft17">slutrapport RO 2013:03.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">572</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_575" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Statskontoret (2012), </SPAN>Mark bostadsbyggande och konkurrens<SPAN class="ft17">, rapport 2012:25.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Statskontoret (2014), </SPAN>Myndigheternas ledningsformer – kartläggning och analys<SPAN class="ft18">, 2014:4.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Statskontoret (2017), </SPAN>Åtgärder för att öka uthyrningen av privat- bostäder<SPAN class="ft18">, 2017:11.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2016), <SPAN class="ft43">Byggande för ett fram- tida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet</SPAN>, rapport 2016:86.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Sweco (2018), </SPAN>Analoga spiken i kistan eller slå huvudet på den digitala spiken.</P>
<P class="p1 ft20"><SPAN class="ft17">Sweco (2018), </SPAN>Sammanställning av tillgänglig statistik om byggskador.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Sweco (2016), </SPAN>Kartläggning av regelverk i Norden gällande kontroll av egenskaper hos seriebyggda hus.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Tillväxtanalys (2017), </SPAN>Digital mognad i svenskt näringsliv<SPAN class="ft17">, rapport 2017:02.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft48"><SPAN class="ft14">Tillväxtverket (2018), </SPAN>Digitalisering i svenska företag – Temarapport 0253<SPAN class="ft14">, nr 7 i serien om Företagsvillkor och verklighet.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft48"><SPAN class="ft14">Vinnova (2017), </SPAN>Från idé till affär – Framgångsrika innovationspro- cesser inom samhällsbyggandet<SPAN class="ft14">, dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">2016–02653.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p74 ft34">Litteratur</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft15">Banerjee T., <NOBR>Loukaitou-Sideris</NOBR> A. (2011), i Gullers E. <SPAN class="ft16">Urbanisering och agrara markvärden i en storstadsregion</SPAN>, SLU 2012.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Bexelius A. m.fl., </SPAN>Byggnadslagstiftningen, 1948 – kommentar till 1947 års nya byggnadslagstiftning<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Boumediene J. och Grahn G. (2015), <SPAN class="ft20">Produktivitetsutveckling, inve- steringar och välstånd.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft16"><SPAN class="ft15">Braide Eriksson A. (2016), </SPAN>Residential usability and social sustain- ability – towards a paradigm shift within housing design?</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Corrado C., Hulten D., Sichel D. (2006), <SPAN class="ft43">Intangible Capital and Economic Growth</SPAN>, National Bureau of Economic Research Working Paper 11948.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">573</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_576" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37">Dubois A. och Gadde <NOBR>L-E.</NOBR> (2002), <SPAN class="ft191">The construction industry as a loosely coupled system: implications for productivity and innova- tion</SPAN>, Construction Management and Economics vol 20.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Elfgren L., Gylltoft K., Sundquist H. och Thelandersson S., Bygg- nader som rasar växande problem i Sverige, <NOBR>2012-11-06</NOBR> i <SPAN class="ft43">Dagens Nyheter</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Femenias P. et al. (2016), </SPAN>Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder<SPAN class="ft18">, rapport 2016:02, E2B2.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Femenias P. et al. (2018), </SPAN>Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad<SPAN class="ft18">, rapport 2018:22, E2B2.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"><SPAN class="ft37">Femenias P. (2019), </SPAN>Har bostadens utformning betydelse för den miljö- mässiga och sociala hållbarheten?<SPAN class="ft37">, Den goda bostaden.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Foliente G. C. (2000), </SPAN>Developments in <NOBR>performance-based</NOBR> building codes and standards<SPAN class="ft18">, Forest Products Journal.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Granath K. (2019), <SPAN class="ft20">Bostadens arkitektur</SPAN>, Den goda bostaden.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft48"><SPAN class="ft14">Granath K. (2001), </SPAN>Ordning, lag och stadga – om byggnadsordningar och maktfördelning<SPAN class="ft14">, Nordisk arkitekturforskning 2001:4.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Hagén </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">H-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> (2012), </SPAN>Does Sweden give away its TFP for free?, <SPAN class="ft17">SCB:s Productivity </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">year-book</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> 2006.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Hagén </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">H-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> (2012), </SPAN>Multifactor productivity growth in Sweden <NOBR>1993–2010<SPAN class="ft18">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> SCB:s Productivity yearbook 2012.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Hagén </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">H-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> (2016), </SPAN>Intangible investments, innovativeness and internationalisation in the Swedish business sector 2015<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Hagén </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">H-O</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> (2018), </SPAN>Betydelsen av produktivitet, innovationer och marknader.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Holmström C. (2018), </SPAN>Möter byggregler boendes förväntningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Lee A. och Barrett P. (2003), </SPAN>Performance Based Building: First International <NOBR>State-of-the-Art</NOBR> Report<SPAN class="ft18">, International Council for Research and Innovation in Building and Construction.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Leupen B. (2006), </SPAN>Polyvalence, a concept for the sustainable dwelling<SPAN class="ft17">, NA, 19(3).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Lind H., Song </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">H-S.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> (2012), </SPAN>Dålig produktivitet i byggindustrin – Ett faktum eller ett mätfel<SPAN class="ft17">, Sveriges Byggindustrier.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">574</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_577" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p34 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft17">Lindebäck <NOBR>C-O.</NOBR> (2009), En studie i höghusbyggande, LIU 2009.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">McKinsey & Co (2012), </SPAN>Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin, <SPAN class="ft18">Svenskt Näringsliv.</SPAN></P>
<P class="p1 ft20"><SPAN class="ft17">McKinsey & Co (2016), </SPAN>Imagining construction’s digital future<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Meacham B., Bowen R., Traw J., och Moore A., (2005), <SPAN class="ft43">Performance- based building regulation: current situation and future needs</SPAN>, Building, Research & Information, 33:2.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Meacham B., (2016) </SPAN>Sustainability and resiliency objectives in per- formance building regulations<SPAN class="ft18">, Building Research & Information, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">44:5–6.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Nylander O., Femenias P., Andersson M., Morichetto H. och Braide Eriksson A. (2018), <SPAN class="ft43">Bostadsforskare om bostadskvalitet</SPAN>, Centrum för boendets arkitektur, Chalmers arkitektur och samhälls- byggnadsteknik.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Nylander O. (2019), </SPAN>Bostadsundersökningen, en del av bostadsforsk- ningens historia<SPAN class="ft17">, Den goda bostaden.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">Rosenberg N. (1971), </SPAN>The Economics of Technological Change: Selected Readings<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: italic 15px 'Arial';line-height: 20px;"><SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 20px;">Rosenberg N. (1972) </SPAN>Technology and American Economic Growth. <SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 20px;">Rosenberg N. (1976) </SPAN>Perspectives on Technology<SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 20px;">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Romer P. (1994), The Origins of Endogenous Growth<SPAN class="ft43">, The Journal of Economic Perspectives, 8(1).</SPAN></P>
<P class="p74 ft34">Övriga tryckta källor</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft48"><SPAN class="ft14">Boston Consulting Group (2016), </SPAN>Digital engineering and construc- tion – The transformative power of building information modelling.</P>
<P class="p1 ft17">Energigas Sverige, Energigas Sveriges Energigasnormer EGN 2011.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Energi- och miljötekniska föreningen, R1 – Riktlinjer för specifika- tion av inneklimatkrav.</P>
<P class="p801 ft20"><SPAN class="ft17">Funkis, </SPAN>Radon 1 och Radon 2<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P class="p644 ft17">Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola, <SPAN class="ft20">Branschstandard ByggaF</SPAN></P>
<P class="p190 ft20"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft78">metod för fuktsäker byggprocess.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 82px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">575</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_578" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Hyresgästföreningen (2017), <SPAN class="ft43">Unga vuxnas boende. Hur påverkar situationen på bostadsmarknaden unga vuxnas möjligheter att skapa sin egen framtid?</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Industrifakta på uppdrag av AB Svensk Byggtjänst (2017), <SPAN class="ft43">Bygg- branschen och digitalisering</SPAN>.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Industrifakta (2018), </SPAN>Import, export samt distribution av byggvaror<SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">. IVA (2017), </SPAN>Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser<SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">Lunds universitet, avdelningen för byggnadsfysik, <SPAN class="ft43">Bestämning av kritiskt fukttillstånd för påväxt av mögel på byggnadsmaterial</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Markör (2016), </SPAN>Fastighetsbolagens syn på kraven i BBR – en kvalitativ studie<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Markör (2016), </SPAN>Slutrapport: Översyn av problemområden gällande Boverkets byggregler – en PDS:studie.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 12px 'Arial';line-height: 21px;"><SPAN style="font: 12px 'Arial';line-height: 21px;">Malmö Stad (2016), </SPAN>BEST rapporten – Boverket och ekosystemtjänsterna. <SPAN style="font: 12px 'Arial';line-height: 21px;">Navet Analytics (2019), </SPAN>Renoveringsbehov i rekordårens bostäder.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Nordic Competition Authorities (2014), <SPAN class="ft20">Vision for Competition – Competition Policy towards 2020</SPAN>, rapport 2014:1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Nordic Innovation (2012), </SPAN>Uppskattning av samhällskostnader för bostäder på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna<SPAN class="ft18">, rapport 2012:06.</SPAN></P>
<P class="p515 ft17">Nordisk Arkitekturforskning 2001:4.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Nordtests Nordtestmetod NT VVS 114.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Nybyggarkommissionen (2014), </SPAN>En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 förslag för ökat byggande<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P class="p515 ft17">Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">SABO (2018), </SPAN>Allmännyttans byggagenda.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">SBUF (2018), </SPAN>BBR’s kostnadspåverkan på installationer – samman- fattande slutrapport<SPAN class="ft18">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">SBUF-projekt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> 13389.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">SBUF (2017), </SPAN>Fler, billigare och bättre bostäder – Är det möjligt genom att förenkla byggreglerna!<SPAN class="ft18">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">SBUF-projekt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> 13271.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">SIS, Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått (SS 91 42 21).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft20"><SPAN class="ft17">SKL (2018), </SPAN>Yttrande till Remiss: Förslag till ändring i Boverkets bygg- regler.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">SSSB och White arkitekter (2017), <SPAN class="ft20">Framtidens studentbostäder – från enkätundersökning till färdiga studentbostäder.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">576</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_579" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft26">SOU 2019:68<SPAN style="padding-left:371px;">Referenser</SPAN></P>
<P class="p44 ft17">Stadsbyggnad, nr 5 2018.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Standarden </SPAN>Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga <SPAN class="ft18">mått (SS 91 42 21).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;"><SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">Stockholms stad (2013), </SPAN>Arkitektur Stockholm – Vägledning Balkonger. <SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">Svensk byggtjänst, </SPAN>Regler för brandlarm<SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">, SBF 110:8.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 235px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;"><SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">Svensk byggtjänst, </SPAN>Fukthandbok – praktik och teori<SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">. Svensk byggtjänst, </SPAN>AMA VVS & Kyl 09<SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">.</SPAN></P>
<P class="p9 ft17">Sveriges byggindustrier (2015), <SPAN class="ft20">Fakta om byggandet 2015</SPAN>.</P>
<P class="p644 ft20"><SPAN class="ft17">Sveriges byggindustrier, </SPAN>Manual – fuktmätning i betong.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Sveriges bygguniversitet, </SPAN>System för personlig meritering och certifier- ing för ingenjörer inom den svenska byggsektorn<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P class="p1 ft17">Terminologicenter (1994), <SPAN class="ft20">Plan- och byggtermer 1994</SPAN>, TNC 95.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft43"><SPAN class="ft18">Veidekke (2018), </SPAN>Så vill unga bo i framtiden – En minirapport om unga och framtidens bostäder<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P class="p644 ft20"><NOBR><SPAN class="ft17">VVS-företagen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> </SPAN>Rätt arbetsmiljö för <NOBR>VVS-montörer</NOBR> och driftpersonal.</P>
<P class="p100 ft34">Webbplatser</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Agenda <NOBR>2030-delegationen,</NOBR> https://agenda2030delegationen.se Boverket, www.boverket.se</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 23px;">Borgå kommun, www.borga.fi <NOBR>CEN-CENELEC,</NOBR> www.cencenelec.eu C/O City, www.hallbarstad.se/cocity Eurostat, https://ec.europa.eu/eurostat Förenta nationerna, https://treaties.un.org ISO, http://isotc.iso.org Kommerskollegium, www.kommers.se Finska Miljöministeriet, <NOBR>www.ym.fi/sv-FI</NOBR> Naturvårdsverket, <A href="http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen">www.sverigesmiljomal.se/miljomalen </A>Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft22">Norges regering, www.regjeringen.se Regeringen, www.regeringen.se Rikstermbanken, www.rikstermbanken.se</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">577</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_580" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 14px 'Arial';line-height: 21px;">Statistiska centralbyrån, <A href="http://www.scb.se/">www.scb.se </A>Skanska, www.skanska.se</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">Skottska regeringen, <A href="http://www.certificationregister.co.uk/">www.certificationregister.co.uk </A>SIS, www.sis.se</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft22">Sveriges kommuner och regioner, https://skl.se Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se Stockholm stad, www.stockholm.se</P>
<P class="p3 ft17">Svensk byggtjänst, www.byggtjanst.se</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">Sveriges byggindustrier, www.sverigesbyggindustrier.se <NOBR>Trafik-,</NOBR> Bygge- og Boligstyrelsen, <A href="http://bygningsreglementet.dk/">http://bygningsreglementet.dk</A></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 527px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">578</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_581" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Bilaga 1</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft13">Kommittédirektiv 2017:22</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">Genomgripande översyn</P>
<P class="p226 ft34">av Boverkets byggregler m.m.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2017</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Sammanfattning</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">En kommitté ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft47">och 10 kap. plan- och bygglagen, </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> och 7 kap. plan- och bygg- förordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om till- lämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och kon- struktion av byggnader och anläggningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Kommittén ska även analysera behovet av reglering för att minska klimat- och miljöpåverkan inklusive minskad spridning av särskilt farliga ämnen under byggprocessen och vid val av byggmaterial.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft17">Kommittén ska i den del som avser föreskrifter om byggregler fort- löpande överlämna sina förslag till Boverket.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft17">Överväganden och förslag när det gäller standarder ska redovisas senast den 29 december 2017.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft18">Överväganden och förslag när det gäller minskad klimat- och miljöpåverkan till följd av byggprocessen och materialval ska redo- visas senast den 30 november 2018.</P>
<P class="p329 ft17">Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 13 december 2019.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">579</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_582" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Bakgrund</P>
<P class="p384 ft14">Bostadsbyggandet i Sverige har under många år varit lågt i förhållande till befolkningstillväxten. Sveriges befolkning ökar kraftigt och störst är befolkningstillväxten i storstadsregionerna. Av Boverkets bostads- marknadsenkät för 2016 framgår att 240 av landets kommuner bedömer att det råder underskott på bostäder på marknaden. Drygt 80 pro- cent av Sveriges befolkning bor i sådana kommuner.</P>
<P class="p69 ft14">Sedan 2012 har antalet påbörjade bostäder tredubblats i landet och det senaste året har antalet påbörjade bostäder genom nybygg- nad ökat från cirka 46 500 år 2015 till 60 500 år 2016 enligt Bover- kets senaste uppgifter. Prognoserna för kommande år är att bostads- byggandet kommer att öka ytterligare. Staten har en viktig uppgift att se till att den positiva utvecklingen håller i sig och att bostadsbyg- gandet ökar ännu mer. När bostadsbyggandet ökar gäller det att regelverk och berörda processer anpassas.</P>
<P class="p204 ft18">Plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, trädde i kraft den 2 maj 2011 och ersatte då den äldre plan- och bygglagen (1987:10), förkortad ÄPBL, och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. På motsvarande sätt ersatte den nuvarande plan- och byggförordningen (2011:338), förkortad PBF, en tidigare förordning med samma namn.</P>
<P class="p69 ft14">I PBL och PBF regleras krav på byggnadsverk. Boverket får med- dela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna och myndighetens föreskrifter benämns Boverkets byggregler, för- kortade BBR. Merparten av bestämmelserna återfinns i BBR medan lagen och förordningen är översiktligt hållna. I BBR anges funktions- krav, dvs. att en viss funktion ska uppnås. Det innebär att funktionen ibland kan uppnås med olika tekniska lösningar.</P>
<P class="p87 ft14">I propositionen som föregick PBL angav regeringen att den med den nya lagen avsåg att bl.a. förenkla plan- och byggprocesserna och skärpa kontrollen av byggandet. Den nya lagen innebar även en språklig modernisering och ett krav på att fler aspekter ska beaktas vid plan- läggning och byggande, bl.a. miljö- och klimataspekter. Hänsyn till natur- och kulturvärden och att det byggda ska ha en estetiskt till- talande utformning lyftes också fram som allmänna intressen.</P>
<P class="p499 ft21">I 8 kap. PBL finns de materiella bestämmelserna om krav på bygg- nadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. I kapitlet anges bl.a. krav på byggnadsverks utformning och deras tekniska egen-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">580</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_583" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft14">skaper. En del av kraven i dessa bestämmelser fanns redan i ÄPBL medan andra har tillkommit på senare tid, bl.a. till följd av <NOBR>EU-direktiv.</NOBR></P>
<P class="p90 ft15">I 10 kap. PBL finns bestämmelser om genomförandet av <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och markåtgärder. Det är byggherren som ansvarar för att kraven uppfylls, medan byggnadsnämnden främst agerar som tillsyns- myndighet. Genom PBL utvidgades kraven på hur en kontrollplan ska utformas. Den kvalitetsansvarige ersattes av en kontrollansvarig, samtidigt som dennes uppgifter utvidgades och förtydligades. Bygg- samrådet ersattes av ett tekniskt samråd, samtidigt som det formella innehållet i detta samråd preciserades. Vidare infördes krav på att byggnadsnämnden ska besluta om ett startbesked innan byggnads- arbetet får påbörjas. Slutbeviset ersattes av ett slutbesked vilket gjordes till en förutsättning för att byggnadsverket ska få tas i bruk. Sam- tidigt samordnades bygglovskedet i högre grad med den tekniska kon- trollprocessen.</P>
<P class="p91 ft14">Standarder har kommit att spela en allt mer synlig roll inom byg- gandet i takt med att byggreglerna har utformats som funktionskrav, dvs. krav på funktion utan att ange hur den ska uppnås. Funktions- kraven kompletteras i många fall med en hänvisning till en standard för en specifik lösning. Hänvisningen görs oftast i ett allmänt råd och är därmed inte bindande. Däremot finns det en fördel med att följa det allmänna rådet eftersom det därigenom kan förutsättas att funk- tionskravet i föreskriften uppfylls. Det står var och en fritt att välja en annan lösning, men den som gör det måste kunna visa att funk- tionskravet har uppfyllts.</P>
<P class="p90 ft14">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för salu- föring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG (byggproduktförordningen) trädde i kraft 2011. Den reglerar bl.a. hur vissa byggprodukters egenskaper ska göras kända. Detta görs genom att europagemensamma, harmoniserade standarder tas fram. För de produkter som omfattas av en harmoniserad stan- dard är det obligatoriskt att prova och redovisa produktens egen- skaper enligt denna, för att få sälja produkten på EU:s inre marknad.</P>
<P class="p91 ft21">Den 1 januari 2011 upphörde Boverkets föreskrifter och allmänna råd om konstruktion (BKR) att gälla som tillämpningsföreskrifter till plan- och byggförordningens krav på ett byggnadsverks kon- struktion. Som tillämpningsföreskrifter infördes i stället Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska kon-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">581</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_584" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p965 ft14">struktionsstandarder (EKS). EKS består av hänvisningar till relevanta delar av de europeiska konstruktionsstandarderna (eurokoderna) och nationella val inom dessa. Till skillnad från de flesta andra standarder inom byggande är konstruktionsstandarderna bindande. Genom övergången från BKR till EKS blev byggföretagen tvungna att köpa in relevanta standarder för att kunna följa regelverket.</P>
<P class="p133 ft18">I budgeten för 2013 avsattes tio miljoner kronor till ett uppdrag åt Boverket att översätta eurokoderna och andra centrala standarder inom byggsektorn till svenska och göra dem fritt tillgängliga för svenska företag. Sedan 2014 har ett anslag om sju miljoner kronor lämnats varje år för detta ändamål.</P>
<P class="p133 ft18">Enligt PBF ska Boverket bl.a. följa upp och analysera samt regel- bundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av PBL och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Inom ramen för denna uppgift har Boverket årligen lämnat rapporter till regeringen om hur olika delar av PBL tillämpas. Någon samlad utvärdering av PBL har däremot inte genomförts.</P>
<P class="p413 ft15">Under riksmötet 2013/2014 framfördes i flera riksdagsmotioner uppfattningen att PBL inte fullt ut har motsvarat förväntningarna om en enklare plan- och bygglagstiftning. Enligt motionerna finns det anledning att genomföra ytterligare förenklingar. Med anledning av motionerna har riksdagen tillkännagett för regeringen att det fortfa- rande finns ett omfattande reformbehov och att PBL behöver moderni- seras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10, rskr. 2013/14:187 och 2013/14:188).</P>
<P class="p131 ft14">Regeringen presenterade den 21 juni 2016 ett bostadspolitiskt paket med 22 steg för fler bostäder. I paketet föreslogs flera refor- mer som behöver utredas för att kunna genomföras. Bland annat avi- serades förslag om en översyn av Boverkets byggregler (punkten 6 i paketet). Förslaget behandlas i dessa direktiv. Direktiven omfattar i huvudsak en översyn av bygg- och konstruktionsregler, men också andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och kon- struktion av byggnader och anläggningar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">582</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_585" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Utredningsbehovet</P>
<P class="p20 ft20">Byggreglerna behöver ses över</P>
<P class="p285 ft18">Mot bakgrund av att plan- och bygglagstiftningen har genomgått omfattande förändringar under de senaste åren tillsätter regeringen en kommitté för att genomföra en genomgripande översyn av hela byggregelsystemet.</P>
<P class="p15 ft14">Byggreglerna är samhällets sätt att ange den lägsta accepterade nivån för det som byggs. Byggregelsystemet har en stor betydelse för effektiviteten i plan- och bygglagstiftningen som helhet.</P>
<P class="p14 ft14">Byggreglerna och deras utformning är bl.a. avgörande för att det ska kunna finnas ett diversifierat utbud av bostäder som kan efter- frågas av flera olika målgrupper och ett bostadsbyggande som passar olika behov och preferenser, liksom för att säkerställa att de arbets- platser som byggs blir sunda och säkra för arbetstagarna.</P>
<P class="p14 ft15">Det finns en kritik mot den nuvarande regleringen som går ut på att den uppfattas som alltför omfattande och kostnadsdrivande, men kritiken är vanligtvis allmänt hållen och ger därmed begränsad väg- ledning för hur regelverket skulle kunna ändras.</P>
<P class="p14 ft18">Eftersom någon genomgripande och systematisk översyn inte har gjorts för att modernisera och uppdatera byggregelsystemet finns det anledning att utreda om regelverket är anpassat och ändamåls- enligt samt att utreda om byggreglerna representerar en lämplig av- vägning mellan allmänna och enskilda intressen. Det finns också anled- ning att utreda om deras utformning bidrar till att öka kostnaderna för byggproduktionen.</P>
<P class="p61 ft18">Digitaliseringen av samhället i stort liksom av processer för pla- nering, projektering, produktionsstyrning och uppföljning inom byggandet skapar förväntan på att regler och allmänna råd, som t.ex. utgörs av mätvärden och beräkningsmodeller, ska kunna behandlas digitalt.</P>
<P class="p14 ft14">Dagens samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Med de förändringar i klimatet som är att förvänta ändras förut- sättningarna. Det kommer att få konsekvenser på många olika om- råden i samhället och inte minst för bebyggelsen. Klimatförändringen innebär omställningar i bl.a. temperaturer, relativ fuktighet och neder- börd. Bebyggelsen kommer att påverkas av detta t.ex. genom påver- kan på materials livslängd och risk för ökade fukt- och mögelrelate- rade skador. Nya dimensioneringsregler kan behöva utarbetas för att</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">583</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_586" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p894 ft18">klara mer extrema väder, t.ex. höga snölaster. Byggreglerna behöver därför anpassas till de ändrade förutsättningar som klimatföränd- ringarna innebär.</P>
<P class="p94 ft18">Agenda 2030 är den handlingsplan som världens länder enats om för att lösa den globala utmaning det innebär att etablera en ekono- miskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Den byggda miljön påverkar alla aspekter av hållbar utveckling och vid en översyn av de regler som styr bebyggelsens utformning ska agendan och dess mål vara vägledande.</P>
<P class="p94 ft18">Till Boverkets byggregler finns allmänna råd som kompletterar de föreskrivna funktionskraven och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Avgörande är dock att byggherren kan visa att funktionskraven uppfylls, inte att de allmänna råden följts. I vissa fall finns svårigheter att visa att funk- tionskraven är uppfyllda om man inte följer de allmänna råden. Av den anledningen har de allmänna råden kommit att få en betydande och i praktiken normgivande roll för vad som byggs och hur det byggs. Det innebär att det utrymme för innovation och utveckling som funktionskraven förväntas ge inskränks. I det sammanhanget är det angeläget att utreda hur tillämpningen av regelverket med de allmänna råden ser ut i kommunerna.</P>
<P class="p195 ft18">Regeringen gav den 8 september 2016 Boverket i uppdrag att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2017. Det ligger i Boverkets uppdrag att bl.a. överväga författnings- förändringar, som då kommer att beröra en delmängd av det som byggs i landet. För övrigt byggande förutsätts befintligt regelverk fortsätta att gälla. I dessa delar finns det anledning att utvärdera de förändringar som gjordes när delvis nya regler för kontroll av genom- förandet av <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och markåtgärder infördes i 10 kap. PBL år 2011.</P>
<P class="p413 ft14">Boverket fick 2012 i uppdrag av regeringen att föreslå författ- ningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ung- domsbostäder och föreslå de ändringar i lagar, förordningar, före- skrifter och vägledningar som behövs för att stimulera och underlätta framväxt och byggande av sådana bostäder. Uppdraget resulterade i långtgående ändringar i utformningskraven som möjliggjorde minskad boyta i dessa två kategorier av bostäder utan att göra avkall på till- gängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">584</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_587" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">eller orienteringsförmåga. Utöver student- och ungdomsbostäder finns andra tidsbegränsade boendeformer som eventuellt skulle kunna ses över på liknande sätt.</P>
<P class="p74 ft20">Standarders roll i byggregelverket behöver ses över</P>
<P class="p354 ft14">Boverkets byggregler är sedan många år i huvudsak utformade som funktionskrav. Specifika lösningar för att uppfylla de funktionskrav som ställs i regelverket förväntas utvecklas av branschens aktörer. Genom att utveckla en standard kan en specifik teknisk lösning som tagits fram av en aktör användas av flera andra. Andra företag kan på så sätt undvika de utvecklingsinsatser som annars skulle krävas. Genom att på så sätt sänka byggföretags informations- och anpass- ningskostnader bidrar utveckling och användning av branschgemen- samma standarder till ett effektivare byggande.</P>
<P class="p120 ft14">Standarder är privaträttsliga dokument, som andra aktörer måste köpa för att få använda. Systemet gör det möjligt för den aktör eller de aktörer som har haft utvecklingskostnader att få ersättning för standarden, något som är en förutsättning för att standarder tas fram.</P>
<P class="p112 ft18">Samtidigt kan kostnaden för att köpa standarder vara relativt hög för det enskilda företag som behöver tillgång till dem. För små företag kan sådana kostnader vara särskilt kännbara. I den mån kostnaderna för standarder är så höga att de skapar inträdeshinder eller hindrar små företag från att växa, kan systemet med standarder också hämma konkurrensen på byggmarknaden och därigenom leda till högre bygg- kostnader.</P>
<P class="p120 ft15">Eftersom en väl fungerande standardisering är väsentlig för in- dustrins tillväxt och utveckling lämnar staten dels direkta bidrag till standardiseringsorganen, dels stöd på annat sätt, exempelvis genom myndighetsexperters medverkan inom olika sektorer.</P>
<P class="p14 ft18">Det finns ett behov av att utreda om byggregelverkets funktions- krav i kombination med standarder och byggindustrins struktur ska- par hinder för etablering av nya företag och för tillväxt inom bygg- industrin. I detta sammanhang måste dock för- och nackdelar av alternativ till standardisering övervägas. Likaså behöver dessa alter- nativ prövas i förhållande till <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P>
<P class="p180 ft15">Europeiska och internationella standarder är nyckeln till mark- nader utanför Sverige. För att svenska företag ska ha möjlighet att</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">585</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_588" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">driva innovation och utveckling krävs möjligheter att också kunna påverka utformningen av standarder på europeisk och internationell nivå. Det finns ett behov av att utreda särskilda insatser för att främja byggindustrins medverkan i utvecklingen av europeiska och inter- nationella standarder.</P>
<P class="p85 ft20">Hållbara byggprocesser och materialval</P>
<P class="p103 ft14">Den byggda miljön står för en stor del av miljöpåverkan och energi- användningen i samhället. För att underlätta omställningen till ett energisystem baserat på förnybara råvaror där de nationella miljökva- litetsmålen nås behöver den byggda miljöns energianvändning minska. Dagens nyproducerade bostäder håller oftast hög kvalitet när det gäller energieffektivitet. Till följd av att nyproducerade bostäder blir alltmer energieffektiva blir byggprocessens relativa andel av byggna- dens sammantagna miljöpåverkan sett under byggnadens hela livslängd allt större. Därför anger bl.a. Miljömålsberedningen i sitt delbetänkande En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) att mer fokus behöver läggas på att minimera klimat- och miljöpåverkan från byggmaterial och under byggprocessen.</P>
<P class="p70 ft17">Två studier initierade av Sveriges Byggindustrier visar att upp till</P>
<P class="p71 ft14">50 procent av ett nybyggt flerbostadshus totala klimatpåverkan under dess livscykel uppkommer under byggprocessen. Studierna visar att materialval har en betydande klimatpåverkan under byggprocessen. Boverkets kartläggning från 2015 av forsknings- och kunskapsläget om byggnaders klimatpåverkan pekar på behovet av statlig ledning för att öka drivkrafterna i klimatarbetet inom byggsektorn. Boverkets förstudie av miljö- och klimatanpassade byggregler visar bl.a. på en obalans i informationen om byggprodukters miljöpåverkan mellan materialproducenter och byggherrar, vilket kan utgöra skäl för att reglera vilken information om byggprodukters miljöpåverkan som ska finnas tillgänglig under byggprocessen.</P>
<P class="p499 ft14">I dagens byggregler finns krav om hygien, hälsa och miljö (8 kap. 4 § första stycket 3 PBL), men dessa krav är begränsade till den miljö användarna av byggnaden vistas i. Byggreglernas energihushållnings- krav (8 kap. 4 § första stycket 6 PBL) syftar till att minska byggnadens energianvändning och klimat- och miljöpåverkan under dess drifts- fas. I takt med att produktionsfasen står för en allt större del av de</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">586</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_589" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft18">negativa klimat- och miljöeffekterna från bygg- och bostadssektorn blir det allt viktigare att beakta klimatpåverkan under byggprocessen. Mot bakgrund av denna utveckling finns det anledning att se över behovet av styrmedel i syfte att begränsa miljö- och klimatpåverkan under byggprocessen.</P>
<P class="p100 ft19">Uppdraget</P>
<P class="p382 ft15">En kommitté ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, <NOBR>3–5</NOBR> och 7 kap. plan- och bygg- förordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om till- lämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till med utgångspunkt i vad som redovisats under rubriken Utredningsbehovet. Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av bygg- nader och anläggningar.</P>
<P class="p61 ft18">Kommittén ska även analysera hur regelverket kan utformas för att minska klimat- och miljöpåverkan inklusive minskad spridning av särskilt farliga ämnen under byggprocessen och vid val av bygg- material.</P>
<P class="p191 ft17">Uppdraget omfattar inte skattefrågor.</P>
<P class="p112 ft18">Syftet med översynen är att modernisera och förenkla regelverket och samtidigt främja konkurrensen, utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande.</P>
<P class="p14 ft18">Nedan redogörs för fem deluppdrag. Det första uppdraget under rubriken Moderna och förenklade föreskrifter ska redovisas löpande under utredningstiden medan de övriga delredovisas eller ingår i slutbetänkandet enligt vad som framgår under rubriken Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget.</P>
<P class="p100 ft20">Moderna och förenklade föreskrifter</P>
<P class="p142 ft21">En översyn av reglerna i BBR och EKS ska genomföras med utgångs- punkt i byggregelsystemet inom de ramar som ges av lag och för- ordning. Systemet består av en betydande volym regler som har många</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">587</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_590" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft18">användare; i första hand kommuner och byggherrar med varierande förutsättningar, allt från enskilda byggare till stora kommersiella byggföretag, som ska kunna hitta, läsa och tillämpa de enskilda reg- lerna och regelverket som helhet. Reglerna omfattar i varierande grad alla typer av byggnadsverk.</P>
<P class="p210 ft18">Byggnaders utformning styrs i vissa avseenden av föreskrifter som meddelas av andra myndigheter än Boverket, bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Arbetsmiljöverket. Med hän- syn till användarna av reglerna är det lämpligt om regler som avser samma egenskap hos en byggnad beslutas och tillhandahålls i ett sammanhang. Det finns därför anledning att överväga om nuvarande fördelning av bemyndigande mellan myndigheterna är i alla delar lämplig.</P>
<P class="p87 ft14">Hur reglerna är strukturerade och hur de presenteras för olika typer av användare kan vara väl så viktigt för om de upplevs vara krångliga eller fördyrande. Kommittén ska därför i samband med den systematiska översynen av reglernas materiella innehåll även utreda möjligheter att göra reglerna mera användarvänliga, t.ex. genom tekniska applikationer som gör det möjligt att överblicka vilka delar av regelverket som är relevanta i en viss beslutssituation. Denna del av utredningsuppdraget innefattar också användningen av allmänna råd samt hänvisningar till standarder.</P>
<P class="p167 ft17">Kommittén ska därför:</P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">se över samtliga byggregler i BBR och EKS, samt föreslå de för- ändringar i reglerna som bedöms lämpliga,</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft14"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft112">överväga om avgränsningen av bemyndiganden mellan de myndig- heter som utfärdar föreskrifter på byggområdet är lämplig, och</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">utreda i vilka former byggreglerna och allmänna råd ska finnas till- gängliga för olika användare och hur hänvisningar görs till stan- darder.</SPAN></P>
<P class="p85 ft20">På vilken normgivningsnivå bör olika byggregler beslutas?</P>
<P class="p103 ft21">Offentliga regler för byggnaders utformning tar sikte på bl.a. säkerhet, hälsa och resurseffektivitet. Även om varje regel enskilt är motiverad finns det skäl att genomföra en översyn av hela systemet. Med stöd</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">588</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_591" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft17">av forskning och internationella jämförelser ska kommittén belysa om de svenska byggreglerna har en ändamålsenlig omfattning.</P>
<P class="p410 ft21">Även om omfattningen av regelverket på byggområdet är lämplig finns det anledning att överväga om den nuvarande ordningen med subdelegation av normgivningsmakt från riksdagen och regeringen till Boverket i alla delar är ändamålsenlig. Kommittén ska därför över- väga om systematiken i något avseende bör förändras så att norm- givningen tydligare avspeglar i vilken mån en viss regel ger uttryck för ett politiskt ställningstagande, som det är lämpligare att riks- dagen eller regeringen meddelar föreskrifter om, eller i stället utgör detaljföreskrifter som med fördel meddelas av en förvaltningsmyn- dighet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Kommittén ska därför:</P>
<P class="p374 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">belysa det svenska regelverkets omfattning i jämförelse med regelverkets omfattning i andra jämförbara länder,</SPAN></P>
<P class="p144 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">vid behov föreslå förändringar av det offentliga åtagandets om- fattning, och</SPAN></P>
<P class="p491 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">överväga om den nuvarande ordningen med subdelegation av normgivningsmakt när det gäller föreskrifter på byggområdet i alla delar är ändamålsenlig och vid behov föreslå författningsför- ändringar.</SPAN></P>
<P class="p100 ft20">Standarder och konkurrenskraft</P>
<P class="p101 ft14">Mot bakgrund av de förändringar plan- och byggregleringen genom- gått sedan PBL infördes och Boverkets konstruktionsregler övergick till EKS 2011 är det motiverat att se över dagens standardiserings- modell inom byggområdet. Kommittén ska särskilt utreda hur det nuvarande systemet med standarder och dess praktiska tillämpningar påverkar byggandets effektivitet, samt systemets ekonomiska kon- sekvenser och hur det påverkar konkurrensen inom byggindustrin och på byggmarknaden. Syftet är att öka förståelsen och använd- barheten av systemet med standarder.</P>
<P class="p99 ft18">Uppdraget innefattar även att se över hur byggregelverkets funk- tionskrav och standarder samverkar, för att kartlägga sådana för- hållanden som hämmar företagsetablering och tillväxt inom bygg- branschen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">589</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_592" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1175 ft17">Kommittén ska därför:</P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">kartlägga hur jämförbara medlemsstater inom EU hanterar stan- dardisering på byggområdet,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">kartlägga pågående reviderings- och utvecklingsarbete för stan- darder inom EU på byggområdet,</SPAN></P>
<P class="p77 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">kartlägga och analysera vilka hinder för etablering och tillväxt inom byggindustrin som kan hänföras till kombinationen av bygg- regelverkets funktionskrav och standarder,</SPAN></P>
<P class="p1024 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">vid behov föreslå åtgärder för att undanröja sådana hinder, och</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft14"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft112">undersöka om det är motiverat med särskilda insatser för att unde- rlätta byggsektorns medverkan i europeisk och internationell stan- dardisering, med hänsyn tagen till de generella insatser som bl.a. görs som en del av stödet till den svenska exportindustrin.</SPAN></P>
<P class="p138 ft20">Kontrollsystemet</P>
<P class="p86 ft18">PBL medförde flera väsentliga förändringar i den offentliga kon- trollen av genomförandet av <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och markåtgärder. Mot bakgrund av att lagen har varit i kraft några år finns det anledning att analysera om bestämmelserna i 10 kap. PBL är ändamålsenligt utfor- made, bl.a. mot bakgrund av att Boverket har konstaterat att det finns brister i många kontrollplaner. Även riksdagens tillkännagivan- de om att det behövs en översyn av PBL talar för en närmare översyn av dessa bestämmelser.</P>
<P class="p210 ft18">Översynen av 10 kap. PBL bör i första hand omfatta de ändringar som innebar väsentliga nyheter i förhållande till bestämmelserna i ÄPBL, men översynen bör även säkerställa att den sammantagna kontrollprocessen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Översynen bör även omfatta reformen att vissa utformningskrav, som tidigare enbart omfattades av byggherrens egenkontroll, numera ska prövas redan i bygglovet.</P>
<P class="p210 ft18">Översynen syftar till att säkerställa att systemet är ändamålsenligt utformat och ska göras med utgångspunkt i de motiv som låg till grund för förändringarna (prop. 2009/10:170).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">590</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_593" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Kommittén ska därför:</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utvärdera hur bestämmelserna i 10 kap. PBL och anslutande före- skrifter tillämpas,</SPAN></P>
<P class="p375 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">analysera om bestämmelserna i 10 kap. PBL och anslutande före- skrifter är ändamålsenligt utformade sett från både allmän och enskild synpunkt, särskilt i förhållande till intresset av att mini- mera antalet byggfel,</SPAN></P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">översiktligt beskriva förändringarnas betydelse för kvaliteten på det som byggs,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utvärdera reformen att vissa utformningskrav, som tidigare om- fattades av byggherrens egenkontroll, numera prövas av bygg- nadsnämnden redan i bygglovskedet,</SPAN></P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">utreda hur förändringarna i PBL har påverkat handläggnings- tiderna i kommunerna,</SPAN></P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">undersöka om förändringarna har inneburit ökade administrativa kostnader för byggherrarna, och</SPAN></P>
<P class="p1017 ft21"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft117">vid behov föreslå sådana förändringar av regelverket som behövs för att åstadkomma en ändamålsenlig bygg- och kontrollprocess.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 285px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft20">Minskad klimat- och miljöpåverkan till följd av byggprocessen och materialval</P>
<P class="p285 ft18">Mot bakgrund av att en betydande andel av nyproducerade byggna- ders klimatpåverkan uppstår under byggprocessen och vid material- val finns det skäl att se över behovet av att rikta styrmedel även mot byggprocessen.</P>
<P class="p190 ft17">Kommittén ska därför:</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft15"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;">bedöma de samhällsekonomiska effekterna av att minska bygg- naders klimat- och miljöpåverkan inklusive minskad spridning av särskilt farliga ämnen ur ett livscykelperspektiv, och</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft15"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;">utreda behovet av förändringar i regelverk och andra styrmedel för att minska klimat- och miljöpåverkan inklusive minskad sprid- ning av särskilt farliga ämnen under byggprocessen och vid behov lämna kostnadseffektiva förslag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">591</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_594" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p104 ft15">Kommittén ska redovisa kostnadsberäkningar samt förslagens effek- ter för miljön, jämställdheten mellan flickor, pojkar, kvinnor och män, tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och i övrigt i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) i den om- fattning som är relevant för de olika förslagen. När det gäller förslag om föreskrifter som ska överlämnas till Boverket ska även tillhör- ande konsekvensutredningar överlämnas till myndigheten.</P>
<P class="p210 ft18">Konsekvensanalysen ska påbörjas i utredningens inledande skede och löpa parallellt med det övriga utredningsarbetet. Kommittén ska redovisa vilka förslag som har övervägts men avfärdats, och motivera sitt ställningstagande. Kommittén ska därutöver bedöma och redo- visa vilka effekter förslagen kan få för miljön. Om kommittén bedö- mer att förslagen kan få statsfinansiella effekter ska kommittén föreslå finansiering.</P>
<P class="p85 ft19">Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p103 ft15">Kommittén ska inom ramen för uppdraget studera och analysera systemen för byggregler i övriga nordiska länder samt andra länder som kommittén anser relevanta utifrån kommittédirektivens syfte. Kommittén ska ta del av relevant forskning om hur byggregler på- verkar den byggda miljöns utformning samt påverkan på kostnaderna för <NOBR>ny-,</NOBR> till- och ombyggnad. Det står kommittén fritt att initiera forskningsstudier inom dessa områden.</P>
<P class="p69 ft14">Det är viktigt att kommuner och byggherrar, såväl små och medel- stora som stora, samt organisationer med brukarperspektiv, ges möjlighet att medverka vid utformningen av förslagen till föränd- rade. Översynen ska genomföras med olika referensgrupper som kopplar till direktivens olika deluppdrag för att nå samsyn och ökad förståelse och för att åstadkomma ett ändamålsenligt regelsystem som säkerställer god användbarhet och tillämpbarhet, väl gestaltade livsmiljöer samt ett effektivt byggande.</P>
<P class="p87 ft21">Kommittén ska invänta redovisningen av Boverkets uppdrag att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av serietill- verkade hus innan utvärderingen av kontrollsystemet inleds. I den del av uppdraget som avser minskad klimat- och miljöpåverkan till följd av byggprocessen och materialval ska kommittén samråda med</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">592</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_595" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft14">Boverket om hur utredningsinsatserna kan komplettera uppdrag 8 i Boverkets regleringsbrev för 2017. Kommittén ska vidare hålla sig informerad om andra utredningar och uppdrag som kan vara av rele- vans för denna utredning. Boverket ska under hela utredningsperiod- en fungera som expertstöd och bistå utredningen.</P>
<P class="p14 ft14">Kommittén ska samråda med länsstyrelserna. Vid behov ska läns- styrelserna även bistå kommittén, t.ex. med sammanställningar och utvärderingar av kommuners tillämpning av regelverket.</P>
<P class="p75 ft18">Kommittén ska i den del som avser föreskrifter om byggregler fortlöpande överlämna sina förslag med konsekvensutredningar till Boverket.</P>
<P class="p75 ft18">Den del av uppdraget som avser standarder ska redovisas senast den 29 december 2017.</P>
<P class="p112 ft18">Den del av uppdraget som avser minskad klimat- och miljöpå- verkan till följd av byggprocessen och materialval ska redovisas senast den 30 november 2018. Denna del av uppdraget ska redovisas separat från övriga delar.</P>
<P class="p14 ft18">Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 13 december 2019. Denna redovisning ska innefatta en kortfattad redogörelse för hur den del av uppdraget som avser föreskrifter, där förslagen fortlöpande har överlämnats till Boverket, har genomförts.</P>
<P class="p342 ft17">(Näringsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 331px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">593</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_596" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_597" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Bilaga 2</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft13">Enkät internationell jämförelse</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Byggreglernas uppbyggnad och omfattning</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Kommittén för modernare byggregler genomför en genomgripande översyn av de svenska byggreglerna gällande krav på byggnader och tillsyn över byggprocessen i syfte att modernisera och för- enkla dem.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Frågor</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN class="ft207">Vilka större förändringar av byggreglerna har ni genomfört sedan </SPAN><NOBR>2010-01-01?</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft174">Pågår det någon genomgripande översyn av byggreglerna nu och vad handlar den i så fall om?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft17"><SPAN class="ft64">c)</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;">Vad har varit syftet med de ändringar som har genomförts eller med pågående översyn?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Byggreglernas nivåer och beslutsorgan</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft21"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;">I Sverige finns bestämmelser om krav på byggnader och tillsyn över byggprocessen i tre nivåer. I plan- och bygglagen (2010:900) finns de grundläggande bestämmelserna. Lagen beslutas av Sveriges riksdag. I plan- och byggförordningen (2011:338) finns preciser- ingar av bestämmelserna i lagen. Dessa beslutas av regeringen.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft21">I Sverige har riksdagen och regeringen delegerat rätten att med- dela bindande bestämmelser till Boverket i flera frågor som rör krav på byggnader. (Se en redogörelse för dessa i bilaga.) I Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BBR) och Boverkets</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">595</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_598" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">konstruktionsregler (EKS) finns därför ytterligare preciseringar. Boverket är en myndighet under regeringen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">I Sverige finns även två näraliggande lagstiftningar, miljöbalken och arbetsmiljölagen, som i viss utsträckning hanterar samma frågor som PBL. Arbetsmiljöverket är en myndighet under reger- ingen som ger ut bindande bestämmelser som påverkar krav på byggnader som är arbetslokaler.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">I Sverige är det kommunerna som beslutar om tillstånd att bygga och har tillsyn över byggprocessen.</P>
<P class="p85 ft19">Frågor</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft21"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;">På hur många nivåer finns bindande bestämmelser om krav på byggnader och tillsyn över byggprocessen i ert land? Vilken/vilka instanser har rätt att meddela bindande bestämmelser?</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft195">Vilka krav på byggnader och tillsyn över byggprocessen regleras längst ner i regelhierarkin i ert land (motsvarande Boverkets före- skrifter i Sverige)?</SPAN></P>
<P class="p82 ft17"><SPAN class="ft17">c)</SPAN><SPAN class="ft174">Vilken/vilka instanser beslutar om tillstånd att bygga och har tillsyn över byggprocessen?</SPAN></P>
<P class="p952 ft18"><SPAN class="ft17">d)</SPAN><SPAN class="ft195">Finns det andra bindande bestämmelser för krav på byggnader? Vilken/vilka instanser har rätt att meddela dessa bindande bestämmelser?</SPAN></P>
<P class="p138 ft19">Lagteknisk utformning av krav – så kallade funktionskrav</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">I Sverige är kraven på byggnader delvis utformade som funktions- krav, det vill säga de anger vilken funktion som ska uppnås (ofta i form av förväntade byggnadsegenskaper) men lämnar frihet att använda medel, metoder och lösning för att nå kraven. Den före- slagna lösningen prövas av kommunen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 106px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">596</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_599" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Frågor</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN class="ft207">Har ni krav på byggnader som är utformade som funktionskrav? Om ja, hur stor andel? Varför? Vilka positiva och negativa effek- ter kan ni se av funktionskrav?</SPAN></P>
<P class="p373 ft18"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft170">Om ni i huvudsak har funktionskrav, finns det undantag där ni bestämmer vilken lösning som ska användas? För vilka krav är det och varför?</SPAN></P>
<P class="p100 ft19"><NOBR>Icke-bindande</NOBR> rekommendationer</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft14"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">I Sverige kompletteras Boverkets föreskrifter med rekommen- dationer, som i Sverige kallas för allmänna råd. Allmänna råd är rekommendationer om tillämpningen av en bindande bestämmelse som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De allmänna råden är inte bindande. I Boverkets föreskrifter är de allmänna råden sammanförda i samma dokument som före- skrifterna. Först anges föreskrift, sedan det allmänna rådet.</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Frågor</P>
<P class="p4 ft17"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;">Har ni någon motsvarighet till allmänna råd?</SPAN></P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft170">Finns det i så fall tillsammans med bindande bestämmelser eller i separat dokument?</SPAN></P>
<P class="p74 ft19"><NOBR>Icke-bindande</NOBR> vägledningar</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">I Sverige ger Boverket ut </SPAN><NOBR>icke-bindande</NOBR> vägledningar för att under- lätta tillämpningen.</P>
<P class="p100 ft19">Frågor</P>
<P class="p396 ft18">Finns <NOBR>icke-bindande</NOBR> vägledning om krav på byggnader och tillsyn över byggprocessen i ert land? Om ja, vilken instans ger ut vägled- ningen? Vad innehåller vägledningen?</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">597</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_600" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19">Standardernas roll i byggreglerna</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">I Sverige görs hänvisningar till standarder (från ISO, CEN och den nationella standardiseringsorganisationen), ibland i föreskrifter (bindande bestämmelser) men oftast i allmänna råd. I Sverige ingår alla Sveriges nationella val av eurokoderna i bindande bestäm- melser.</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Frågor</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN class="ft207">Hänvisar ert land till standarder i byggreglerna, inklusive hand- böcker eller vägledning, som ges ut av den nationella byggmyn- digheten? Om ja, varför hänvisar ni till standarder? På vilken hierarkisk nivå i byggreglerna görs hänvisningarna oftast och varför? Sker hänvisningar till standarder i bindande bestämmelser i ert land?</SPAN></P>
<P class="p81 ft14"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft47">När ni gör hänvisningar till standarder, vilken legal status får stan- darderna? Vänligen beskriv den legala statusen för varje hierarkisk nivå i byggreglerna där det förekommer hänvisningar i dag.</SPAN></P>
<P class="p79 ft18"><SPAN class="ft17">c)</SPAN><SPAN class="ft170">När ni gör hänvisningar till standarder i byggreglerna och den legala statusen är att de fortfarande är frivilliga att använda, är tillämparna av byggreglerna medvetna om det? Eller tror tilläm- parna att dessa standarder är bindande? Om nej, motivera varför inte.</SPAN></P>
<P class="p82 ft18"><SPAN class="ft17">d)</SPAN><SPAN class="ft195">Ingår eurokoderna i ert lands bindande bestämmelser? Om ja, i vilken omfattning?</SPAN></P>
<P class="p85 ft19">Krav på byggnader</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft21"><SPAN class="ft23">7.</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;">I Sverige finns krav på byggnader både som så kallade utform- ningskrav och tekniska egenskapskrav vid nybyggnad respektive ändring/ombyggnad av ett byggnader i befintligt bestånd.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft21">Med ändring avses i Sverige ”en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde”, det vill säga alla former av ändringar så som ombyggnad, tillbyggnad etc. Med ombyggnad avses i Sverige en viss typ av ändring, nämligen ”ändring av en byggnad som inne-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">598</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_601" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">bär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas”.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">I Sverige finns också bestämmelser om krav på varsamhet och förbud mot förvanskning vid ändring. (Se beskrivning av de svenska kraven i bilaga.)</P>
<P class="p100 ft19">Frågor</P>
<P class="p20 ft17"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;">Vilka krav på byggnader vid nyproduktion finns i ert land?</SPAN></P>
<P class="p491 ft18"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft170">Finns det olika krav vid nybyggnation respektive ändring/om- byggnad av byggnader i befintligt bestånd? På vilket sätt skiljer de sig åt i så fall?</SPAN></P>
<P class="p365 ft18"><SPAN class="ft64">c)</SPAN><SPAN class="ft207">Har ni krav på varsamhet och förbud mot förvanskning vid ändring/ombyggnad?</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Modernisering av byggreglerna</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">8.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Moderna byggregler behöver förhålla sig till samhällets utveck- ling och vi vill med nedanstående frågor fånga hur ni hanterat några sådana frågor i ert lands bindande bestämmelser.</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Frågor</P>
<P class="p20 ft20">Lämplighet för ändamålet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN class="ft207">Finns det olika krav på olika sorters byggnader (exempelvis bostäder, skolor, kontor, sjukhus)?</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft200">Finns det krav vid nybyggnad respektive ändring/ombyggnad på byggnaders utformning för dess lämplighet för sitt ändamål? Finns exempelvis krav på bostadsutformning, avseende de funk- tioner en bostad förväntas inrymma (sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring)? Finns lämplighets- krav för andra ändamål, exempelvis skolor, kontor och sjukhus?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">599</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_602" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 231px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft20">FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">c)</SPAN><SPAN class="ft200">Finns krav vid nybyggnad eller ändring/ombyggnad av bostäder, lokaler och offentliga lokaler på tillgänglighet utifrån FN:s kon- vention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Finns krav på tillgänglighet enligt </SPAN><NOBR>FN-konventionen</NOBR> för bostäder, lokaler och offentliga lokaler vid ombyggnad?</P>
<P class="p138 ft20">FN:s konvention om barnets rättigheter</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">d)</SPAN><SPAN class="ft47">Finns särskilda krav på byggnader för att säkerställa uppfyllandet av FN:s barnkonvention eller på annat sätt tillgodose barn- perspektivet? Om ja, hur är de kraven formulerade?</SPAN></P>
<P class="p146 ft20">Framtida utmaningar</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft17">e)</SPAN><SPAN class="ft170">Påverkar era byggregler förutsättningarna för flexibla boende- former och möjligheten att byta användning mellan exempelvis lokaler och bostäder? Om ja, hur då? Har ni infört eller tagit bort/ undvikit krav för att möjliggöra detta?</SPAN></P>
<P class="p77 ft18"><SPAN class="ft17">f)</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Finns det särskilda krav för att byggnader ska kunna möta utmaningar i form av klimatanpassningar? Om ja, hur är de kraven formulerade?</SPAN></P>
<P class="p387 ft14"><SPAN class="ft17">g)</SPAN><SPAN class="ft200">Finns det särskilda krav på byggnader med anledning av urbani- sering med högre byggnader och tätare städer? Om ja, hur är de kraven formulerade? Finns krav på höga hus specifikt?</SPAN></P>
<P class="p387 ft14"><SPAN class="ft17">h)</SPAN><SPAN class="ft47">Finns det några andra krav med anledning av urbaniseringen? Finns bestämmelser om ekosystemtjänster och vilka krav ställs i så fall? Finns bestämmelser om vattenbesparing och dagvatten- hantering och vilka krav ställs i så fall? Finns bestämmelser om ute- vistelseplatser per medborgare/barn och vilka krav ställs i så fall?</SPAN></P>
<P class="p79 ft18"><SPAN class="ft17">i)</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;">På vilka nivåer i regelhierarkin finns krav på dagsljus respektive buller i ert land? Vilka krav finns? Är kravnivån baserad på forsk- ning, standard eller något annat?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">600</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_603" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft19">Kontroll av och tillsyn över byggprocessen</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft15"><SPAN class="ft23">9.</SPAN><SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">I Sverige är kommunerna tillsynsmyndighet för byggprocessen. De beslutar om tillstånd att bygga genom startbesked och slut- besked. I processen ingår också tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd. Byggherren ska kontrollera att lov- och anmäl- ningspliktiga åtgärder genomförs i enlighet med gällande bestäm- melser och beslut enligt en kontrollplan. Kontrollen kan utföras både inom ramen för byggherrens egenkontroll och av certifierad sakkunnig. (Se bilaga för en kort beskrivning av processen och aktörer i den.)</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Frågor</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN class="ft207">Hur ser kontrollsystemet ut i ert land, det vill säga när och hur kontrolleras det att byggnader uppfyller de krav som finns inför beslut om lov att bygga, under byggtiden samt efter färdigställande av byggnader?</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft17">b)</SPAN><SPAN class="ft174">Regleras krav på kompetens hos någon aktör?</SPAN></P>
<P class="p100 ft19">Övriga frågor</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18">10.Kan ni bifoga/länka till de lagar, förordningar, föreskrifter, all- männa råd och vägledningar (eller motsvarande bestämmelser) som ovanstående svar hänvisar till?</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft15">11.Har ni genomfört några offentliga utredningar som har studerat hur konkurrensen på byggmarknaden, bostadsbyggandet eller byggkostnaderna påverkas av byggreglerna? Har de lämnat några förslag till förändringar av krav på byggnader eller tillsyn av bygg- processen för att främja konkurrens och bostadsbyggande? Kan ni bifoga/länka dessa eller information vilken myndighet/organi- sation som har genomfört dessa?</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 139px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">601</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_604" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft19">Bilaga till enkäten med information om svenska förhållanden</P>
<P class="p432 ft19">Krav på byggnaders utformning vid nybyggnation</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft20">I Sverige finns vid nybyggnation krav på byggnaders utformning avseende:</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft14"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft112">vara lämplig för sitt ändamål, vilket innebär att byggnader som innehåller bostäder i skälig utsträckning ska ha avskiljbara utrym- men för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring samt inredning och utrustning för matlagning och hygien,</SPAN></P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">form-,</SPAN></NOBR> färg- och materialverkan, och</P>
<P class="p878 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 118px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft20">Byggnader måste vid nybyggnation utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till:</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,</SPAN></P>
<P class="p82 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafik- olyckor och andra olyckshändelser,</SPAN></P>
<P class="p83 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verk- ningarna av stridshandlingar,</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">möjligheterna att hantera avfall,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,</SPAN></P>
<P class="p878 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga att använda området, och</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">behovet av framtida förändringar och kompletteringar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 120px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">602</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_605" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Krav på byggnaders utformning vid ändringar</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Kraven på byggnaders utformning vad det gäller lämplighet och tillgänglighet ska vid ombyggnad uppfyllas för hela byggnaden. Om detta inte är rimligt ska dessa krav uppfyllas för den bety- dande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden.</SPAN></P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">Kraven på byggnaders utformning ska vid annan ändring än om- byggnad uppfyllas i fråga om ändringen.</SPAN></P>
<P class="p492 ft21">När det gäller kravet om tillgänglighet och användbarhet för perso- ner med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns ett krav om att hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit all- mänheten har tillträde alltid ska avhjälpas, om det utifrån de prak- tiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.</P>
<P class="p391 ft19">Tekniska krav på byggnader vid nybyggnation</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft48">I Sverige finns vid nyproduktion krav på att byggnader ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om:</P>
<P class="p20 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bärförmåga, stadga och beständighet,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">säkerhet i händelse av brand,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">säkerhet vid användning,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">skydd mot buller,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">energihushållning och värmeisolering,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">lämplighet för det avsedda ändamålet,</SPAN></P>
<P class="p374 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p700 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">hushållning med vatten och avfall, och</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">bredbandsanslutning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">603</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_606" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Tekniska krav på byggnader vid ändringar</P>
<P class="p104 ft15">Vid ändring eller flyttning av en byggnad får avsteg från utform- ningskraven och de tekniska kraven göras med hänsyn till änd- ringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.</P>
<P class="p85 ft19">Förbud mot förvanskning av byggnader och områden</P>
<P class="p103 ft14">I Sverige finns ett skydd för byggnader och områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnär- lig synpunkt. Dessa byggnader och områden får inte förvanskas.</P>
<P class="p138 ft19">Krav på varsamhet</P>
<P class="p147 ft18">I Sverige finns krav på att ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Rätten för Boverket att meddela närmare bestämmelser om krav på byggnader i Sverige</P>
<P class="p393 ft18">I Sverige har riksdagen och regeringen delegerat rätten att meddela bindande bestämmelser till Boverket i flera frågor som rör krav på byggnader.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 164px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">604</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_607" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft20">När det gäller byggnaders utformning får Boverket meddela föreskrifter om hur byggnader måste utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till:</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,</SPAN></P>
<P class="p365 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafik- olyckor och andra olyckshändelser,</SPAN></P>
<P class="p144 ft42"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verk- ningarna av stridshandlingar,</SPAN></P>
<P class="p144 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">möjligheterna att hantera avfall,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga att använda området,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">behovet av framtida förändringar och kompletteringar,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt,</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft46">inredning och utrustning för matlagning och hygien,</SPAN></P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft45">tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p158 ft18">I fråga om de tre sistnämnda punkterna får Boverket meddela före- skrifter om hur de ska uppfyllas vid nybyggnad och ombyggnad eller annan ändring.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 171px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">605</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_608" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p886 ft20">När det gäller byggnaders tekniska egenskaper får Boverket föreskrifter om:</P>
<P class="p432 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bärförmåga, stadga och beständighet,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">säkerhet i händelse av brand,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">säkerhet vid användning,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">särskilda säkerhetskrav avseende redan uppförda byggnader,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">skydd mot buller,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">energihushållning och värmeisolering,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">lämplighet för det avsedda ändamålet,</SPAN></P>
<P class="p878 ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hushållning med vatten,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">hushållning med avfall,</SPAN></P>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">bredbandsanslutning.</SPAN></P>
<P class="p919 ft18">Boverket får meddela föreskrifter om hur de tekniska kraven på byggnader ska uppfyllas vid nybyggnad och ombyggnad eller annan ändring.</P>
<P class="p210 ft18">I övrigt får Boverket meddela föreskrifter om byggprodukter, hissar, värmepannor och linbaneanläggningar, funktionskontroll av ventilationssystem och kontroll av motordrivna anordningar i byggnader.</P>
<P class="p85 ft19">Kontroll av och tillsyn över byggprocessen</P>
<P class="p393 ft18">Tillsyn, kontroll och prövning av genomförandet av byggåtgärder i Sverige kan delas upp i momenten tekniskt samråd, startbesked, utstak- ning, arbetsplatsbesök, slutsamråd och slutbesked. Processen inne- bär i korthet följande:</P>
<P class="p69 ft21">I Sverige är det byggherren som ansvarar för att byggåtgärder genomförs i enlighet med gällande föreskrifter eller beslut. Med bygg- herre menas ”den som för egen räkning utför eller låter utföra pro-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">606</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_609" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17"><NOBR>jekterings-,</NOBR> <NOBR>byggnads-,</NOBR> rivnings- eller markarbeten”. Byggherren kan vara en fysisk eller juridisk person.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft15">Byggherren ska kontrollera att lov- och anmälningspliktiga åtgär- der genomförs i enlighet med gällande bestämmelser och beslut enligt en kontrollplan. Kontrollen kan utföras både inom ramen för bygg- herrens egenkontroll och av certifierad sakkunnig. För kontrollen ska det som huvudregel finnas en eller flera certifierade kontroll- ansvariga. Den certifiering som gäller för sakkunniga och kontroll- ansvariga ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och mark- nadskontroll i samband med saluföring av produkter eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbets- området.</P>
<P class="p137 ft14">Efter att kommunen har lämnat tillstånd till byggnationen ska ett tekniskt samråd hållas. Tekniskt samråd behöver dock inte hållas om det inte krävs en kontrollansvarig för åtgärden eller om det är uppenbart att samråd inte behövs. I de fall det inte behövs något tekniskt samråd ska kommunen i samband med att den meddelar lov eller tar emot en anmälan antingen ge startbesked, eller begära ytter- ligare handlingar som behövs för prövningen om startbesked.</P>
<P class="p1162 ft15">Genom startbeskedet ska kommunen godkänna att de åtgärder som kräver lov eller anmälan får påbörjas. I startbeskedet får kom- munen bland annat bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna. Villkor får även under vissa förutsättningar meddelas efter start- beskedet, så kallade kompletterande villkor. Efter startbeskedet ska kommunen genomföra minst ett arbetsplatsbesök, om åtgärderna har krävt ett tekniskt samråd. I vissa fall behöver inte något arbets- platsbesök ske.</P>
<P class="p136 ft18">I samband med att åtgärder avslutas ska ett slutsamråd hållas om det inte är uppenbart obehövligt. Krav på slutsamråd gäller för åtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd.</P>
<P class="p1145 ft18">Slutligen ska kommunen godkänna att åtgärderna ska anses slut- förda och att byggnaden får tas i bruk. Detta beslutar kommunen genom ett slutbesked.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">607</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_610" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p483 ft169">Rätten för Boverket att meddela närmare bestämmelser om kontrollen av genomförandet av byggåtgärder</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft20">I fråga om kontrollen av genomförandet av byggåtgärder får Boverket meddela närmare bestämmelser om:</P>
<P class="p496 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">utformningen av kontrollplan,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">kontrollansvariga,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">sakkunniga,</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft28">vilken information en tillsynsmyndighet ska lämna samt hur och när informationen ska lämnas,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">språkkrav,</SPAN></P>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">ersättning för provningskostnader, och</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft29">avgift vid tillsyn.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 457px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">608</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_611" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Bilaga 3</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 242px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft124">Grundmall semistrukturerad intervjuserie med arkitekter</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">BBR avsnitt 3:2 Bostadsutformning</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">Kommittén för modernare byggregler har till uppgift att moderni- sera och förenkla byggreglerna samt öka förutsättningarna för ett diversifierat utbud av bostäder. Intervjustudien sker per telefon med ett urval arkitekter vid arkitektföretag och omfattar synen på BBR avsnitt 3:2 om bostadsutformning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14">Regeringen har genom propositioner uttalat att en ambition med kraven som finns i PBF är att skydda svaga konsumenter, närmiljöns betydelse för säkerhet, hälsa och välbefinnande och skydd för sär- skilt utsatta grupper, exempelvis rörelsehindrade och äldre. Det utgör en bakgrund till frågorna som ställs och inledande presente- rades utformningskraven avseende lämplighet i 3 kap. PBF 1 §.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft184"><SPAN class="ft209">1 § </SPAN>För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft18">Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Min första fråga är om du har några synpunkter kring skrivningen i PBF?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft21">Nu önskar jag ställa några frågor om Boverkets preciserade föreskrifter av plan- och byggförordningens krav på lämplighet för bostäder:</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 90px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">609</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_612" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft18"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Ser du några hinder för ett diversifierat bostadsutbud utifrån hur avsnittet </SPAN><NOBR>3:22–3:228</NOBR> är skrivet i föreskrift. allmänt råd och hän- visning till standard?</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Beskriv gärna kort föreskrift, allmänt råd och standards rela- tion och därefter synpunkter på var och en.</SPAN></P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">På vilket sätt ser du se att detta avsnitt kan förbättras gällande:</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">ett diversifierat bostadsutbud?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">tydlighet?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">innovation?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">att säkra svagare brukare/konsumenter behov i relation till bostadsutbudet?</SPAN></P>
<P class="p951 ft21"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;">Förutsatt att BBR ska innehålla funktionskrav, vad är din uppfatt- ning om funktionsmåtten i allmänna råd respektive standarder?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Vilka funktionsmått säkrar boendes behov?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Vilka funktionsmått hindrar innovation?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Finns det något i standarden, exempelvis funktionsmått, som kan anges i föreskrift?</SPAN></P>
<P class="p952 ft18"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Förutsatt att BBR ska innehålla funktionskrav, vad är din upp- fattning om BBR:s precisering av inredning och utrustning gällande:</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">kök?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">badrum?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">förvaring?</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Har du någon kommentar till att Boverket har lagt till krav på k) inredning för förvaring (utöver utrymme för förvaring)?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Finns inredningsmått som säkrar boendes behov?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Finns inredningsmått som hindrar innovation?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Finns det något i standarden, exempelvis inredningsmått, som kan anges i föreskrift?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">610</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_613" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft17"><SPAN class="ft23">7.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">Någon kommentar till preciseringen av avskiljbart utrymme i BBR:</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft23">Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Vad behöver vara avskiljbart mellan olika funktioner som ska finnas i en bostad?</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Relaterar behovet av avskiljbart utrymme till storlek av bostad, till antal personer eller till något annat? Finns det något gene- rellt att reglera?</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft23">8.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">Har du någon kommentar till följande skrivning i 3:22?</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft23">Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin lång- siktiga användning. Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Hur ser du att detta kan preciseras i föreskrift?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Har du någon tanke om hur byggherren kan visa för kom- munen att detta är uppfyllt?</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft21"><SPAN class="ft61">9.</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;">Någon kommentar till skrivningen i 3:222 om att bostäder </SPAN><SPAN class="ft88">ska utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Hur bedömer du att/när det är uppnått?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Hur ser du att det kan preciseras i föreskrift?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Har du någon tanke om hur byggherren kan visa för kom- munen att det är uppfyllt?</SPAN></P>
<P class="p108 ft17"><SPAN class="ft61">10.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;">Någon kommentar till skrivningen i 3:223 om att bostäder </SPAN><SPAN class="ft20">ska utformas med hänsyn till sin storlek?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Hur bedömer du att/när det är uppnått?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Hur ser du att det kan preciseras i föreskrift?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft18"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Har du någon tanke om hur byggherren kan visa för kommu- nen att det är uppfyllt?</SPAN></P>
<P class="p373 ft18"><SPAN class="ft23">11.</SPAN><SPAN class="ft195">Vad i avsnitt 3 kring personer med nedsatt rörelseförmåga är avgörande för bostaden och behöver regleras i lämplighets- avsnittet?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">611</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_614" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft17"><SPAN class="ft61">12.</SPAN><SPAN class="ft77">Har du någon synpunkt på utformningen av 3:221 </SPAN><SPAN class="ft20">Bostäder i flera plan?</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft61">13.</SPAN><SPAN class="ft73">Har du någon synpunkt på utformningen av 3:226 </SPAN><SPAN class="ft43">Bostäder med gemensamma utrymmen </SPAN>eller 3:227 <SPAN class="ft43">Bostäder för en person med gemensamma utrymmen?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft18"><SPAN class="ft61">14.</SPAN><SPAN class="ft95">Har du någon synpunkt på utformningen av 3:228 </SPAN><SPAN class="ft43">Särskilda boende- former för äldre?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 603px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">612</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_615" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="position:absolute;top:449px;left:76px;z-index:-1;width:377px;height:258px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368615x1.jpg/" style="width:377px;height:258px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Bilaga 4</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft13">Förslag till nya föreskrifter i 3:2 BBR</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">Dörröppningar och passager</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"><SPAN class="ft208">1 § </SPAN>Bostadens entrédörr och minst en dörr till varje balkong, terrass och uteplats ska ha ett passagemått om minst 0,8 meter. Övriga dörrar i en bostad ska ha ett passagemått om minst 0,76 meter.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft19">2 § </SPAN>I bostaden ska det finnas plats för rörelseutrymme</P>
<P class="p38 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">vid entrédörr om minst 1,3 meter i diameter,</SPAN></P>
<P class="p38 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">i korridorer om minst 1,1 meter i bredd,</SPAN></P>
<P class="p38 ft17"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;">för att öppna och stänga dörr från rullstol enligt illustration 1, och</SPAN></P>
<P class="p38 ft17"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">vid </SPAN><NOBR>90-gradig</NOBR> sväng om 1,2 meter enligt illustration 2.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 360px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">613</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_616" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft19">Utrymme för sömn och vila</P>
<P class="p104 ft15"><SPAN class="ft54">3 § </SPAN>I bostäder större än 35 kvadratmeter ska minst ett utrymme för sömn och vila ha en yta för en sängplats om 0,9 × 2,2 meter och ett rörelseutrymme längs ena långsidan om minst 1,2 meter och andra långsidan om minst 0,8 meter. Om utrymmet för sömn och vila är avskilt med väggar och enbart har en dörr ska det finnas rörelse- utrymme vid sängplatsens kortsida om 0,7 meter.</P>
<P class="p210 ft18">Eventuellt övriga utrymmen för sömn och vila ska ha en yta för en sängplats om 0,9 × 2,2 och ett rörelseutrymme längs ena långsidan om minst 1,2 meter.</P>
<P class="p917 ft17"><SPAN class="ft19">4 § </SPAN>I bostäder om högst 35 kvadratmeter ska utrymme för sömn och vila ha en yta för en sängplats om 0,9 × 2,2 och ett rörelseutrymme längs ena långsidan om minst 1,2 meter.</P>
<P class="p152 ft19">Utrymme för samvaro och fritid</P>
<P class="p103 ft14"><SPAN class="ft53">5 § </SPAN>I bostäder större än 35 kvadratmeter ska utrymmet för samvaro och fritid vara minst 7 kvadratmeter, där två, inte motstående sidor, ska vara minst 2,3 meter vardera. Längs ena långsidan och passage till dörr ska det finnas ett rörelseutrymme om minst 0,9 meter.</P>
<P class="p210 ft18">I bostäder om högst 35 kvadratmeter ska utrymme för samvaro och fritid vara minst 2,1 × 2,2 meter.</P>
<P class="p85 ft19">Utrymme för matlagning</P>
<P class="p393 ft17"><SPAN class="ft19">6 § </SPAN>I utrymme för matlagning ska det finnas plats för inredning och utrustning till ett djup om minst 0,6 meter och passage- och rörelseyta om 1,2 meter.</P>
<P class="p786 ft18">För bostäder större än 35 kvadratmeter ska platsen för inrednings- längden vara minst 3,4 meter.</P>
<P class="p210 ft18">För bostäder om högst 35 kvadratmeter ska platsen för inrednings- längden vara minst 1,8 meter.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">614</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_617" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368617x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Inredning och utrustning för matlagning</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft19">7 § </SPAN>I utrymmen för matlagning ska det finnas installationer, inred- ning och utrustning för</P>
<P class="p374 ft18"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">arbetsytor och avställningsytor med minsta inredningslängd 0,6 meter,</SPAN></P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">tillagning av mat på spisenhet respektive i ugnsenhet,</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">diskning och utslag av vatten (utslagsvask),</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">kyl- och fryshållande av mat, och</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">förvaring av torrvaror, husgeråd och porslin.</SPAN></P>
<P class="p1014 ft18">Utslagsvask ska placeras i samma inredningslängd som spisenhet. Kravet på ugnsenhet gäller inte för bostäder om högst 35 kvadrat- meter.</P>
<P class="p74 ft19">Utrymme för måltider</P>
<P class="p141 ft17"><SPAN class="ft19">8 § </SPAN>I bostäder större än 35 kvadratmeter ska utrymmet för måltider vara minst 0,8 × 1,4 meter. På ena långsidan ska det finnas ett rörelse- utrymme om 1,2 meter och på andra långsidan ska rörelseutrymmet vara 0,8 meter.</P>
<P class="p17 ft19">Utrymme för personhygien</P>
<P class="p141 ft18"><SPAN class="ft55">9 § </SPAN>Minst ett utrymme för personhygien ska vara XX<SPAN class="ft114">1 </SPAN>kvadratmeter och med inredning och utrustning ha en vändradie om 1,3 meter för en rullstol.</P>
<P class="p74 ft19">Inredning och utrustning för personhygien</P>
<P class="p396 ft18"><SPAN class="ft55">10 § </SPAN>I minst ett utrymme för personhygien ska det finnas inred- ning och utrustning för att tvätta sig, bada eller duscha och använda toalett.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft68">Se avsnitt 9.3.2 i detta betänkande om skälen till att mått för utrymme för personhygien inte har angivits i detta förslag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">615</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_618" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1175 ft17">Avståndet mellan inredning för</P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">att tvätta sig och använda toalett ska vara X meter,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">dusch och övrig utrustning ska vara X meter,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">att tvätta sig och vägg ska vara X meter, och</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">att använda toalett och vägg ska vara X meter.</SPAN></P>
<P class="p156 ft21">I de fall tvättmaskin ska vara i utrymme för personhygien ska avståndet mellan tvättmaskin och övrig inredning och utrustning vara X meter.</P>
<P class="p146 ft19">Utrymme för förvaring</P>
<P class="p393 ft17"><SPAN class="ft19">11 § </SPAN>I bostäder med en bostadsyta större än 35 kvadratmeter ska plats för ytterkläder vara minst 1,2 meter i längd och 0,4 i djup. Plats för övrig förvaring ska vara minst 2,4 meter i längd och 0,6 meter i djup.</P>
<P class="p921 ft14">I bostäder med en bostadsyta om högst 35 kvadratmeter ska plats för ytterkläder vara minst 0,4 meter i längd och djup. Plats för övrig förvaring ska vara minst 1,2 meter i längd och 0,6 meter i djup.</P>
<P class="p204 ft17">Vid plats för förvaring ska det utöver förvaringsdjupet finnas plats för rörelseutrymme om minst 1,2 meter.</P>
<P class="p152 ft19">Bostäder i flera plan</P>
<P class="p432 ft17"><SPAN class="ft19">12 § </SPAN>I bostäder med flera plan ska entréplanet minst rymma</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">ett utrymme för sömn och vila enligt 3 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">ett utrymme för personhygien enligt 9 och 10 §§</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">ett utrymme för förvaring av ytterkläder enligt 11 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">installationer för inredning och utrustning för matlagning,</SPAN></P>
<P class="p49 ft17"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;">utrymme för matlagning enligt 6 § första stycket, och</SPAN></P>
<P class="p80 ft18"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">616</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_619" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H7B368619x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Balkonger, terrasser och uteplatser</P>
<P class="p396 ft17"><SPAN class="ft19">13 § </SPAN>På balkong, terrass och uteplats avsedda för vistelse ska det finnas ett rörelseutrymme om minst 1,3 meter i diameter.</P>
<P class="p100 ft19">Bostäder med gemensamma utrymmen<SPAN class="ft63">2</SPAN></P>
<P class="p4 ft17"><SPAN class="ft19">14 § </SPAN>(3:226 i nuvarande lydelse, ej ändrad)</P>
<P class="p14 ft15">För en grupp boende får de enskilda bostädernas rum för mat- lagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sam- manföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränk- ningarna i de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p112 ft18">För en grupp boende får de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma ut- rymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p75 ft18">Avsnitt 3:226 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänst- lagen (2001:453), SoL.</P>
<P class="p16 ft17"><SPAN class="ft19">15 § </SPAN>(3:227 i nuvarande lydelse, ej ändrad)</P>
<P class="p14 ft14">För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får de enskilda bostädernas rum för personhygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sam- manföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränk- ningarna i de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p15 ft14">För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får dessutom de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de i</P>
<P class="p110 ft121"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft122">Föreskrifterna under denna rubrik anger nuvarande lydelse av 3:226, 3:227 och 3:228 i BBR, men med paragrafnummer. Regeringen bör meddela föreskrifter om vilka utrymmen som ska kunna delas i PBF och Boverket bör meddela de närmare preciseringar som behövs efter ytterligare utredning. Det gäller alla tre boendeformer som omfattas av nuvarande 3:226, 3:227 och 3:228 i BBR. Preciseringar kan behövas i fråga om hur många bostäder som kan dela på respektive utrymme, vilken inredning och utrustning som ska finnas i utrymme för hygien och matlagning och storleken på de gemensamma utrymmena.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">617</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_620" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p34 ft26">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p607 ft14">skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna. Gemensamma delar av bostaden för personhygien ska finnas i nära anslutning och på samma plan som de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p210 ft18">Varje rum för personhygien får högst delas av tre enskilda bostäder avsedda för en person.</P>
<P class="p210 ft18">Gemensamma delar av bostaden för matlagning och daglig sam- varo samt utrymme för måltider ska finnas i nära anslutning till de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p210 ft18">Gemensamma delar av bostaden med inredning och utrustning för matlagning som ersätter motsvarande funktioner i de enskilda bostäderna får inte delas av fler än tolv enskilda bostäder avsedda för en person.</P>
<P class="p210 ft18">Avsnitt 3:227 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänst- lagen (2001:453), SoL.</P>
<P class="p513 ft17"><SPAN class="ft19">16 § </SPAN>(3:228 i nuvarande lydelse, ej ändrad)</P>
<P class="p499 ft18">För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får de enskilda bostädernas rum för matlagning och för daglig sam- varo samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostä- derna. De gemensamma utrymmena ska ligga i anslutning till de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p69 ft14">För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.</P>
<P class="p69 ft14">Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte ha inred- ning och utrustning för matlagning i de enskilda bostäderna. I sådana fall ska dock nödvändiga installationer för detta vara förberedda.</P>
<P class="p204 ft17">Enskilda bostäder om högst 35 kvadratmeter, i särskilda boende- former för äldre, ska utformas enligt 3:223.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">618</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_621" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft26">SOU 2019:68</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p34 ft31">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft19">Bostadskomplement</P>
<P class="p109 ft18"><SPAN class="ft55">17 § </SPAN>I bostadslägenhetens närhet ska det finnas utrymme för för- varing av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och lik- nande som är avskilt med väggar samt utrymme för postboxar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 661px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft25">619</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_622" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_623" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 120px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368623x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft13">Statens offentliga utredningar 2019</P>
<P class="p107 ft23">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">1.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Santiagokonventionen mot organhandel. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">2.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">3.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Effektivt, tydligt och träffsäkert</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. A.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">4.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. U.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">5.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Tid för trygghet. A.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft10"><SPAN class="ft10">6.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. U.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;">7.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Skogsbränderna sommaren 2018. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">8.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Kamerabevakning i kollektivtrafiken</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">ett enklare förfarande. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">9.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. N.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">10.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Stöd för validering eller kompetens åtgärder i samband med korttidsarbete. Fi.</SPAN></P>
<P class="p506 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">11.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Biojet för flyget. M.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">12.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">13.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p506 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">14.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Ett säkert statligt </SPAN><NOBR>ID-kort</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">med </SPAN><NOBR>e-legitimation.</NOBR> Ju.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">15.</SPAN><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. S.</SPAN></P>
<P class="p186 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">16.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Ny kärntekniklag</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">med förtydligat ansvar. M.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft10"><SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;">17.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. N.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">18.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">För flerspråkighet, kunskaps utveckling och inkludering. Moders målsundervisning och studiehand ledning på modersmål. U.</SPAN></P>
<P class="p54 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">19.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Belastningsregisterkontroll</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd. A.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">20.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Stärkt kompetens i vård och omsorg. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 148px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">21.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. UD.</SPAN></P>
<P class="p186 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">22.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Sveriges miljöövervakning</SPAN></P>
<P class="p855 ft12">– dess uppgift och organisation</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">för en god miljöförvaltning. M.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">23.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Styrkraft i funktionshinderspolitiken. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">24.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Stärkt integritet i idrottens antidopnings arbete. Ku.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">25.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. A.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">26.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Organbevarande behandling för donation. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft10"><SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;">27.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Rasistiska symboler. Praxisgenom gång och analys. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">28.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">29.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">God och nära vård. Vård i samverkan. S.</SPAN></P>
<P class="p9 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">30.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Moderna tillståndsprocesser för elnät. I.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">31.</SPAN><NOBR><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">F-skattesystemet</SPAN></NOBR> – en översyn. Fi.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">32.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord. Ju.</SPAN></P>
<P class="p54 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">33.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Ökad statlig närvaro i Härnösand. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 148px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">34.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Förbättrat skydd för totalförsvaret. Fö.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">35.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Demokrativillkor för bidrag till civil samhället.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">+ Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället. Vägledning för hand läggare. Ku.</P>
<P class="p3 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">36.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Skattelättnad för arbetsresor.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">En avståndsbaserad och färdmedels neutral skattereduktion för längre arbetsresor. Fi.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft10"><SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;">37.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Kontroller vid högskoleprovet – ett lagförslag om åtgärder mot fusk. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_624" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 112px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">38.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Stora brottmål</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">nya processrättsliga verktyg. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">39.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">En moderniserad radio- och </SPAN><NOBR>tv-lag</NOBR></P>
<P class="p855 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;">genomförande av ändringar</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN class="ft10">i</SPAN><NOBR><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">AV-direktivet.</SPAN></NOBR> Ku.</P>
<P class="p9 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">40.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Jämlikhet i möjligheter</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">och utfall i den svenska skolan. Fi.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">41.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Företagare i de sociala trygghets systemen. N.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 58px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">42.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Digifysiskt vårdval. Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet. S.</SPAN></P>
<P class="p186 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">43.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Med tillit följer bättre resultat</SPAN></P>
<P class="p855 ft12">– tillitsbaserad styrning och ledning</P>
<P class="p855 ft10"><SPAN class="ft10">i</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">staten. Fi.</SPAN></P>
<P class="p8 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">44.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Ett bättre premiepensionssystem. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">45.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Framtidens kemikaliekontroll. Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen. M.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">Future chemical risk management. Accounting for combination effects and assessing chemicals in groups. M.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">46.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">En ny riksbankslag. Volym 1, 2 och 3. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">47.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Jobbpolarisering på svensk arbetsmarknad. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">48.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Kan utbildning för vuxna påverka jobbchanser och inkomster? Fi.</SPAN></P>
<P class="p9 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">49.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">En ny terroristbrottslag. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">50.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Fusk vid antagning till högskoleutbildning</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">– vad händer sen? U.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">51.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Näringslivets roll inom totalförsvaret. Fö.</SPAN></P>
<P class="p9 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">52.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Sverige och bankunionen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p8 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">53.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Grundpension. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">54.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Inequality and economic performance. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">55.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Utvecklingen av intergenerationell rörlighet i Sverige. Fi.</SPAN></P>
<P class="p9 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">56.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Idéburen välfärd. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">+ Idéburet offentligt partnerskap. Vägledning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">57.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Inkomstfördelningen 2035 vid olika scenarier. Fi.</SPAN></P>
<P class="p186 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">58.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Härifrån till evigheten.</SPAN></P>
<P class="p855 ft12">En långsiktig arkivpolitik för</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">förvaltning och kulturarv. Ku.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">59.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">60.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Ändringar i regelverken om kapitaltäckning och hantering av banker i kris. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">61.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Sveriges ekonomi – utsikter till 2035. Fi.</SPAN></P>
<P class="p186 ft12"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">62.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Kapitalinkomster</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">och inkomstfördelning. Fi</P>
<P class="p8 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">63.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Mer biogas! För ett hållbart Sverige. I.</SPAN></P>
<P class="p9 ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">64.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Nya regler för skolor</SPAN></P>
<P class="p855 ft10">med konfessionell inriktning. U.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">65.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Långtidsutredningen 2019. Huvudbetänkande. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">66.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">En utvecklad vattenförvaltning. Volym 1 och 2. M.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">67.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Hållbar terrängkörning. M.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">68.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_625" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 142px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;">
<INGENBILD zsrc="H7B368625x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft13">Statens offentliga utredningar 2019</P>
<P class="p107 ft23">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft69">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p9 ft10">Effektivt, tydligt och träffsäkert</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. [3]</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">Tid för trygghet. [5] Belastningsregisterkontroll i arbetslivet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">behovet av utökat författningsstöd. [19]</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. [25]</P>
<P class="p709 ft69">Finansdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;">Stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete. [10]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. [12]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. [13]</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><NOBR>F-skattesystemet</NOBR> – en översyn. [31] Ökad statlig närvaro i Härnösand. [33]</P>
<P class="p1 ft12">Skattelättnad för arbetsresor.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">En avståndsbaserad och färdmedels neutral skattereduktion för längre arbetsresor. [36]</P>
<P class="p186 ft12">Jämlikhet i möjligheter</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;" class="ft9">och utfall i den svenska skolan. [40] Med tillit följer bättre resultat</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">tillitsbaserad styrning och ledning i staten. [43]</SPAN></P>
<P class="p9 ft10">En ny riksbankslag. Volym 1, 2 och 3. [46]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 59px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Jobbpolarisering på svensk arbets- marknad. [47]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Kan utbildning för vuxna påverka jobbchanser och inkomster? [48]</P>
<P class="p9 ft10">Sverige och bankunionen. [52]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Inequality and economic performance. [54]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Utvecklingen av intergenerationell rörlighet i Sverige. [55]</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft12">Idéburen välfärd.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN class="ft10">+</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Idéburet offentligt partnerskap. Vägledning. [56]</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Inkomstfördelningen 2035 vid olika scenarier. [57]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. [59]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft12">EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Ändringar i regelverken om kapitaltäckning och hantering</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">av banker i kris. [60]</P>
<P class="p9 ft10">Sveriges ekonomi – utsikter till 2035. [61]</P>
<P class="p9 ft12">Kapitalinkomster</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">och inkomstfördelning. [62]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 199px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft10">Långtidsutredningen 2019. Huvudbetänkande. [65]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft10">Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat. [68]</P>
<P class="p709 ft69">Försvarsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft9">Förbättrat skydd för totalförsvaret. [34] Näringslivets roll inom totalförsvaret. [51]</P>
<P class="p185 ft69">Infrastrukturdepartementet</P>
<P class="p626 ft9">Moderna tillståndsprocesser för elnät. [30] Mer biogas! För ett hållbart Sverige. [63]</P>
<P class="p185 ft69">Justitiedepartementet</P>
<P class="p8 ft10">Skogsbränderna sommaren 2018. [7]</P>
<P class="p9 ft10">Kamerabevakning i kollektivtrafiken</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">– ett enklare förfarande. [8]</P>
<P class="p9 ft10">Ett säkert statligt <NOBR>ID-kort</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">– med <NOBR>e-legitimation.</NOBR> [14]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys. [27]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_626" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 112px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord. [32]</P>
<P class="p3 ft12">Stora brottmål</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;" class="ft9"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;">nya processrättsliga verktyg. [38] En ny terroristbrottslag. [49]</SPAN></P>
<P class="p185 ft69">Kulturdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Stärkt integritet i idrottens antidopnings arbete. [24]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft12">Demokrativillkor för bidrag till civil samhället.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN class="ft10">+</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället. Vägledning för hand läggare. [35]</SPAN></P>
<P class="p186 ft10">En moderniserad radio- och <NOBR>tv-lag</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">genomförande av ändringar i </SPAN><NOBR>AV-direktivet.</NOBR> [39]</P>
<P class="p186 ft12">Härifrån till evigheten.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv. [58]</P>
<P class="p709 ft69">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p8 ft10">Biojet för flyget. [11]</P>
<P class="p9 ft12">Ny kärntekniklag</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;" class="ft9">– med förtydligat ansvar. [16] Sveriges miljöövervakning</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning. [22]</SPAN></P>
<P class="p186 ft12">Framtidens kemikaliekontroll.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen. [45]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Future chemical risk management. Accounting for combination effects and assessing chemicals in groups. [45]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft10">En utvecklad vattenförvaltning. Volym 1 och 2. [66]</P>
<P class="p9 ft10">Hållbar terrängkörning. [67]</P>
<P class="p16 ft69">Näringsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. [9]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. [17]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Företagare i de sociala trygghetssystemen. [41]</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;">
<P class="p3 ft69">Socialdepartementet</P>
<P class="p8 ft10">Santiagokonventionen mot organhandel. [1]</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. [2]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. [15]</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft9">Stärkt kompetens i vård och omsorg. [20] Styrkraft i funktionshinderspolitiken. [23]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Organbevarande behandling för donation. [26]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning. [28]</P>
<P class="p9 ft10">God och nära vård. Vård i samverkan. [29]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Digifysiskt vårdval. Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet. [42]</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft9">Ett bättre premiepensionssystem. [44] Grundpension. [53]</P>
<P class="p16 ft69">Utbildningsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. [4]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. [6]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">För flerspråkighet, kunskapsutveck ling och inkludering. Modersmåls undervisning och studiehandledning på modersmål. [18]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Kontroller vid högskoleprovet – ett lagförslag om åtgärder mot fusk. [37]</P>
<P class="p186 ft12">Fusk vid antagning till högskoleutbildning</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">– vad händer sen? [50]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 92px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Nya regler för skolor med konfessionell inriktning. [64]</P>
<P class="p709 ft69">Utrikesdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 90px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft10">Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. [21]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_627" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_628" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 627px;height: 912px;">
<DIV style="position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:912px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B368/H7B368628x1.jpg" style="width:653px;height:950px" style="width:627px;height:912px;">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV style="border:none;margin: 138px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 622px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: center;padding-left: 68px;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 18px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 26px;">”Moderna byggregler möjliggör ett kostnadseffektivt, innovativt byggande och tillgodoser behovet av bra bostäder. Vi föreslår åtgärder för att regelverket och dess tillämpning ska bli förutsägbar, flexibel och enkel.”</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;font: 14px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 16px;">Kurt Eliasson och Anna Sander</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: -47px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:620px;height:0px;font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 0px;margin-left:0px;margin-top:-47px;margin-right:-620px;margin-bottom:47px;"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: -47px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:620px;height:0px;font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 0px;margin-left:-620px;margin-top:-47px;margin-right:0px;margin-bottom:667px;"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: -47px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:620px;height:0px;font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 0px;margin-left:-310px;margin-top:263px;margin-right:-310px;margin-bottom:357px;"><![endif]>Bild: Folio</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="text-align: left;margin-top: -98px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:12px;font: 1px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 3px;margin-left:539px;margin-top:-98px;margin-right:-625px;margin-bottom:98px;"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="text-align: left;margin-top: -98px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:12px;font: 1px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 3px;margin-left:453px;margin-top:-98px;margin-right:-539px;margin-bottom:184px;"><![endif]--><![if ! IE]><P style="text-align: left;margin-top: -98px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:12px;font: 1px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 3px;margin-left:496px;margin-top:-55px;margin-right:-582px;margin-bottom:141px;"><![endif]>Omslag: Elanders Sverige AB</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 6px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 590px;overflow: hidden;">
<P style="font: 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;" class="p3">ISBN <NOBR>978-91-38-25012-9</NOBR> ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H7B368sou_2019__68.pdf8075727pdfModernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklathttps://data.riksdagen.se/fil/154BFBA6-46B3-45E4-A1FC-1E3512EF2BB1