0H7B3620196sousouStatens offentliga utredningar 2019:6Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar602019-02-01 00:00:002019-02-01 13:50:112019-02-01 00:00:00En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolanhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H7B36/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H7B36https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H7B36
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2019 6 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 620px;height: 916px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:620px;height:916px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:620px;height:916px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;height: 915px;}
#page_2 #p2dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:915px;}
#page_2 #p2dimg1 #p2img1 {width:623px;height:915px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 120px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 481px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 124px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 481px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 358px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 408px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:670px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:117px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:350px;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:417px;height:350px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_138 #p138dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #p138dimg1 #p138img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #p142dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #p142dimg1 #p142img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #p149dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #p149dimg1 #p149img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #p150dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #p150dimg1 #p150img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:610px;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:415px;height:610px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #p160dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #p160dimg1 #p160img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:415px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:135px;left:66px;z-index:-1;width:400px;height:253px;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:400px;height:253px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:163px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:579px;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:415px;height:579px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:651px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:93px;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:413px;height:93px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:406px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:336px;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:336px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:38px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:69px;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:413px;height:69px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_192 #p192dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #p192dimg1 #p192img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 157px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:381px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:361px;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:361px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:349px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:137px;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:137px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:388px;height:171px;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:388px;height:171px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:643px;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:643px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:215px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:431px;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:415px;height:431px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:667px;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:416px;height:667px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:415px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:416px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:607px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:119px;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:413px;height:119px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:488px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:188px;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:188px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:358px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:384px;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:384px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:415px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:543px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:177px;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:413px;height:177px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:666px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:415px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:425px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:302px;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:413px;height:302px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:672px;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:415px;height:672px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #p246dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #p246dimg1 #p246img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:416px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:632px;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:416px;height:632px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:146px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:596px;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:596px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:664px;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:415px;height:664px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:416px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:667px;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:415px;height:667px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:416px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 478px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 64px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 452px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_4 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #p264dimg1 {position:absolute;top:381px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:279px;}
#page_264 #p264dimg1 #p264img1 {width:417px;height:279px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_265 #p265dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #p265dimg1 #p265img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #p266dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:696px;}
#page_266 #p266dimg1 #p266img1 {width:417px;height:696px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_267 #p267dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #p267dimg1 #p267img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:415px;height:1px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #p274dimg1 {position:absolute;top:417px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:223px;}
#page_274 #p274dimg1 #p274img1 {width:416px;height:223px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:507px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:235px;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:235px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #p280dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:129px;}
#page_280 #p280dimg1 #p280img1 {width:413px;height:129px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:415px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:365px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:365px;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:415px;height:365px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_286 #p286dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #p286dimg1 #p286img1 {width:416px;height:1px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_288 #p288dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #p288dimg1 #p288img1 {width:416px;height:1px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_289 #p289dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #p289dimg1 #p289img1 {width:415px;height:1px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #p290dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #p290dimg1 #p290img1 {width:416px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:415px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:632px;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:416px;height:632px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:512px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:170px;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:415px;height:170px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #p294dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #p294dimg1 #p294img1 {width:416px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:149px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:129px;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:413px;height:129px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_296 #p296dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #p296dimg1 #p296img1 {width:416px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:415px;height:1px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_299 #p299dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #p299dimg1 #p299img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_3 {border:none;margin: 157px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_301 #p301dimg1 {position:absolute;top:369px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:75px;}
#page_301 #p301dimg1 #p301img1 {width:413px;height:75px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_303 #p303dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #p303dimg1 #p303img1 {width:415px;height:1px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:415px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_306 #p306dimg1 {position:absolute;top:226px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:474px;}
#page_306 #p306dimg1 #p306img1 {width:417px;height:474px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_307 #p307dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #p307dimg1 #p307img1 {width:415px;height:1px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:416px;height:1px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:415px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_310 #p310dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #p310dimg1 #p310img1 {width:416px;height:1px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_311 #p311dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #p311dimg1 #p311img1 {width:415px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:239px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:467px;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:416px;height:467px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_313 #p313dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #p313dimg1 #p313img1 {width:415px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_314 #p314dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #p314dimg1 #p314img1 {width:416px;height:1px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_315 #p315dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #p315dimg1 #p315img1 {width:415px;height:1px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_316 #p316dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #p316dimg1 #p316img1 {width:416px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:415px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_318 #p318dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #p318dimg1 #p318img1 {width:416px;height:1px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_323 #p323dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #p323dimg1 #p323img1 {width:415px;height:1px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #p324dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #p324dimg1 #p324img1 {width:416px;height:1px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:415px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 #p326dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #p326dimg1 #p326img1 {width:416px;height:1px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_328 #p328dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #p328dimg1 #p328img1 {width:416px;height:1px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_329 #p329dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #p329dimg1 #p329img1 {width:415px;height:1px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_331 #p331dimg1 {position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:282px;}
#page_331 #p331dimg1 #p331img1 {width:413px;height:282px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #p332dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #p332dimg1 #p332img1 {width:416px;height:1px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_333 #p333dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #p333dimg1 #p333img1 {width:415px;height:1px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #p334dimg1 {position:absolute;top:406px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:288px;}
#page_334 #p334dimg1 #p334img1 {width:416px;height:288px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:416px;height:1px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_337 #p337dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #p337dimg1 #p337img1 {width:415px;height:1px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #p338dimg1 {position:absolute;top:286px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:438px;}
#page_338 #p338dimg1 #p338img1 {width:416px;height:438px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_339 #p339dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #p339dimg1 #p339img1 {width:415px;height:1px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_340 #p340dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:638px;}
#page_340 #p340dimg1 #p340img1 {width:416px;height:638px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_341 #p341dimg1 {position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:584px;}
#page_341 #p341dimg1 #p341img1 {width:415px;height:584px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:475px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:255px;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:416px;height:255px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:416px;height:1px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_345 #p345dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #p345dimg1 #p345img1 {width:415px;height:1px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:416px;height:1px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_348 #p348dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #p348dimg1 #p348img1 {width:416px;height:1px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_349 #p349dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #p349dimg1 #p349img1 {width:415px;height:1px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:646px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:105px;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:413px;height:105px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_357 #p357dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_357 #p357dimg1 #p357img1 {width:415px;height:696px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:416px;height:1px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:506px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:236px;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:415px;height:236px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_362 #p362dimg1 {position:absolute;top:543px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_362 #p362dimg1 #p362img1 {width:413px;height:174px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:416px;height:1px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_365 #p365dimg1 {position:absolute;top:149px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:155px;}
#page_365 #p365dimg1 #p365img1 {width:413px;height:155px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_367 #p367dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #p367dimg1 #p367img1 {width:415px;height:1px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:494px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:155px;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:413px;height:155px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 421px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_371 #p371dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #p371dimg1 #p371img1 {width:415px;height:1px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_372 #p372dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #p372dimg1 #p372img1 {width:416px;height:1px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:167px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:74px;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:413px;height:74px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_374 #p374dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #p374dimg1 #p374img1 {width:416px;height:1px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 259px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:287px;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:423px;height:287px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:415px;height:1px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 303px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 84px;padding: 0px;border:none;width: 474px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 77px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 455px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_380 #p380dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:678px;}
#page_380 #p380dimg1 #p380img1 {width:417px;height:678px;}
#page_380 #p380inl_img1 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_380 #p380inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_381 #p381dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #p381dimg1 #p381img1 {width:415px;height:1px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:311px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:431px;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:415px;height:431px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:381px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:339px;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:413px;height:339px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_385 #p385dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:707px;}
#page_385 #p385dimg1 #p385img1 {width:413px;height:707px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:686px;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:413px;height:686px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_387 #p387dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:688px;}
#page_387 #p387dimg1 #p387img1 {width:413px;height:688px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_388 #p388dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:688px;}
#page_388 #p388dimg1 #p388img1 {width:413px;height:688px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_389 #p389dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:692px;}
#page_389 #p389dimg1 #p389img1 {width:413px;height:692px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_390 #p390dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:708px;}
#page_390 #p390dimg1 #p390img1 {width:413px;height:708px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:413px;height:168px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:75px;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:413px;height:75px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:167px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:111px;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:413px;height:111px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:416px;height:1px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 530px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 288px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_3 {border:none;margin: 223px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 163px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_3 {border:none;margin: 157px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 306px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_3 {border:none;margin: 245px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 281px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_459 #p459dimg1 {position:absolute;top:208px;left:75px;z-index:-1;width:417px;height:287px;}
#page_459 #p459dimg1 #p459img1 {width:417px;height:287px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_460 #p460dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:651px;}
#page_460 #p460dimg1 #p460img1 {width:417px;height:651px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 531px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 79px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_4 {border:none;margin: 54px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_461 #p461dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:676px;}
#page_461 #p461dimg1 #p461img1 {width:417px;height:676px;}
#page_461 #p461inl_img1 {position:relative;width:34px;height:3px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 478px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 113px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 452px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_4 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_462 #p462dimg1 {position:absolute;top:81px;left:65px;z-index:-1;width:418px;height:594px;}
#page_462 #p462dimg1 #p462img1 {width:418px;height:594px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 220px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_463 #p463dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:453px;height:491px;}
#page_463 #p463dimg1 #p463img1 {width:453px;height:491px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_464 #p464dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:388px;height:607px;}
#page_464 #p464dimg1 #p464img1 {width:388px;height:607px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 364px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_465 #p465dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:312px;}
#page_465 #p465dimg1 #p465img1 {width:415px;height:312px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 138px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_466 #p466dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:409px;height:658px;}
#page_466 #p466dimg1 #p466img1 {width:409px;height:658px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 621px;height: 914px;}
#page_467 #p467dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:621px;height:914px;}
#page_467 #p467dimg1 #p467img1 {width:621px;height:914px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;height: 914px;}
#page_468 #p468dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:914px;}
#page_468 #p468dimg1 #p468img1 {width:623px;height:914px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 27px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft12{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft27{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft28{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft30{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft32{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft33{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft34{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft35{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft36{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 20px;}
.ft38{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft39{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft40{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft42{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft46{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft47{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft51{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft52{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft53{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft54{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft55{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft56{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft57{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft58{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft60{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft63{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft64{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft65{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft66{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft68{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft70{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft72{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft73{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft74{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft75{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft76{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft77{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft79{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft80{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft81{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft82{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft83{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft85{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 29px;}
.ft86{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft87{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft88{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft89{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft90{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft92{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft93{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 16px;}
.ft94{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft95{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft96{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft97{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft98{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft99{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft100{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft102{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft103{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft104{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft105{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft106{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft108{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft109{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft110{font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft111{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft112{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft113{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft114{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft115{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft116{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft117{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft118{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft119{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft120{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft121{font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;}
.ft122{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft123{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft124{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft125{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft126{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft127{font: 11px 'Georgia';line-height: 16px;}
.ft128{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft129{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft130{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft131{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft132{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft133{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft134{font: 13px 'Calibri';color: #595959;line-height: 15px;}
.ft135{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 14px;}
.ft136{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft137{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft138{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft139{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft140{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft141{font: 12px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft142{font: 12px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft143{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft144{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft146{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft147{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft148{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft149{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft150{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft151{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft152{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft153{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft154{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft155{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft156{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft157{font: italic 15px 'Arial';color: #242424;line-height: 18px;}
.ft158{font: 15px 'Arial';color: #242424;line-height: 18px;}
.ft159{font: 11px 'Arial';color: #333333;line-height: 14px;}
.ft160{font: 13px 'Cambria';line-height: 17px;}
.ft161{font: 11px 'Arial';color: #333333;margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft162{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft163{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft164{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft165{font: 13px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 18px;}
.ft166{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft167{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft168{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft169{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft170{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft171{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft172{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft173{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;}
.ft174{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 12px;}
.ft175{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft176{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft177{font: 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft178{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft179{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft180{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft181{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft182{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft183{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft184{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft185{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft186{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft187{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft188{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft189{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft190{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft191{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft192{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft193{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft194{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft195{font: 12px 'Calibri';color: #595959;margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft196{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft197{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft198{font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft199{font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft200{font: 12px 'Calibri';color: #595959;margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft201{font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft202{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft203{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft204{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 234px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 450px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 166px;margin-top: 529px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 237px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p61{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 190px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 53px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 152px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 171px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 195px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 254px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p261{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 364px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 207px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 188px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 210px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 163px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p382{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 167px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 198px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 290px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 188px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 8px;}
.p419{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: center;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 214px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 284px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 73px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p456{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 174px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 228px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p537{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p541{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:186px;height:15px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:9px;}
.p575{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:14px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 290px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 233px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p617{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 256px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p623{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 55px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p631{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 221px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: left;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 81px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 86px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p657{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 5px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: left;padding-right: 179px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 81px;padding-right: 377px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 154px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p716{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p720{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p725{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 174px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:9px;}
.p739{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:14px;}
.p740{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:12px;}
.p741{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:209px;height:15px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p772{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-right: 242px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p798{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p804{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 150px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 149px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p819{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p830{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-right: 256px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 156px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 166px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 136px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p840{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 148px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 35px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 175px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 149px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 279px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 144px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 152px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 148px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 141px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p944{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 134px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 151px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 160px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 154px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 166px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p988{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 198px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1002{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 211px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 146px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1006{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 135px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 209px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1047{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1048{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1056{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1057{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 138px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1072{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:222px;height:15px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:235px;height:15px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;margin-top: 301px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1083{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 402px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 352px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 362px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 149px;padding-right: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 149px;padding-right: 322px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 149px;padding-right: 326px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #9bbb59 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #9bbb59 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #8064a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #9bbb59 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #9bbb59 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 14px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 28px;}
.tr9{height: 15px;}
.tr10{height: 50px;}
.tr11{height: 17px;}
.tr12{height: 25px;}
.tr13{height: 24px;}
.tr14{height: 101px;}
.tr15{height: 102px;}
.tr16{height: 6px;}
.tr17{height: 7px;}
.tr18{height: 4px;}
.tr19{height: 13px;}
.tr20{height: 22px;}
.tr21{height: 5px;}
.tr22{height: 29px;}
.tr23{height: 56px;}
.tr24{height: 57px;}
.tr25{height: 121px;}
.tr26{height: 334px;}
.tr27{height: 335px;}
.tr28{height: 48px;}
.tr29{height: 47px;}
.tr30{height: 16px;}
.tr31{height: 71px;}
.tr32{height: 70px;}
.tr33{height: 33px;}
.tr34{height: 32px;}
.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t5{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t10{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t17{width: 378px;margin-left: 37px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 400px;margin-left: 7px;margin-top: 154px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t23{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t24{width: 299px;margin-left: 75px;margin-top: 6px;font: 14px 'Calibri';}
.t25{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t26{width: 284px;margin-left: 43px;margin-top: 12px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t27{width: 350px;margin-left: 116px;font: 12px 'Calibri';}
.t28{width: 373px;margin-left: 95px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t29{width: 356px;margin-left: 82px;margin-top: 52px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t31{width: 350px;margin-left: 113px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t32{width: 355px;margin-left: 123px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t33{width: 357px;margin-left: 111px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t34{width: 347px;margin-left: 112px;margin-top: 2px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t35{width: 374px;margin-left: 28px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t36{width: 284px;margin-left: 83px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B361x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut)</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2019</P>
<P class="p3 ft2">SOU 2019:6</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="p2dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B362x1.jpg/" id="p2img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p5 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P>
<P class="p6 ft4">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p7 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p8 ft5">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p8 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p8 ft6">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p8 ft4">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p9 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p6 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p6 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019</P>
<P class="p10 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24897-3</NOBR></P>
<P class="p6 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p11 ft7">Till statsrådet</P>
<P class="p12 ft8">Regeringen beslutade den 27 april 2017 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och hög- skolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Statsrådet Helene Hellmark Knutsson förordade fr.o.m. den 15 maj 2017 Pam Fredman som särskild utredare.</P>
<P class="p13 ft8">Som huvudsekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 15 maj 2017 Lars Olof Mikaelsson. Ingeborg Amnéus, Magnus Petersson och Anders Steinwall har varit anställda som sekreterare i utred- ningen från samma datum.</P>
<P class="p14 ft9">Utredningen har tagit namnet Styr- och resursutredningen (Strut). Som experter förordnades fr.o.m. den 15 maj Jonas Björk (Utbild- ningsdepartementet), Sara Bringle (Utbildningsdepartementet), Love Hansson (Finansdepartementet), Michael Jacob (Näringsdeparte- mentet) och Mikaela Staaf (Utbildningsdepartementet). Markus Hed (Näringsdepartementet) förordnades fr.o.m. den 1 september 2017. Michael Jacob entledigades fr.o.m. den 1 november 2017. I hans ställe</P>
<P class="p15 ft10">förordnades Anna Ax (Näringsdepartementet) fr.o.m. samma dag. Utredningen har enligt direktiv haft en parlamentarisk referens-</P>
<P class="p16 ft9">grupp knuten till sig, där samtliga riksdagspartier har varit repre- senterade. Fredrik Christensson (Centerpartiet), Annika Eclund (Kristdemokraterna), Elisabet Knutsson (Miljöpartiet), Hanna Victoria Mörck (Vänsterpartiet), Christer Nylander (Liberalerna), Robert Stenkvist (Sverigedemokraterna), Thomas Strand (Social- demokraterna) och Camilla Waltersson Grönvall (Moderaterna) för- ordnades som ledamöter fr.o.m. den 20 september 2017. Camilla Waltersson Grönvall entledigades fr.o.m. den 23 februari 2018. I hen- nes ställe förordnades Erik Bengtzboe (Moderaterna) fr.o.m. samma datum. Christer Nylander entledigades fr.o.m. den 30 oktober 2018. I hans ställe förordnades Roger Haddad (Liberalerna) fr.o.m. samma datum. Thomas Strand entledigades fr.o.m. den 13 november 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p17 ft8">I hans ställe förordnades Gunilla Svantorp (Socialdemokraterna) fr.o.m. samma datum. Annika Eclund entledigades fr.o.m. den 22 november 2018. I hennes ställe förordnades Pia Steensland (Krist- demokraterna) fr.o.m. samma datum.</P>
<P class="p18 ft8">Genom ett tilläggsdirektiv den 1 november 2018 förlängdes utred- ningstiden så att redovisning av uppdraget skulle ske senast den 1 februari 2019.</P>
<P class="p19 ft12">Härmed överlämnas Styr- och resursutredningens betänkande <SPAN class="ft11">En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan </SPAN>(SOU 2019:6). I och med detta är uppdraget fullgjort.</P>
<P class="p20 ft13">Stockholm 1 februari 2019</P>
<P class="p21 ft13">Pam Fredman</P>
<P class="p22 ft13">/Lars Olof Mikaelsson</P>
<P class="p23 ft13">Ingeborg Amnéus</P>
<P class="p24 ft13">Magnus Petersson</P>
<P class="p24 ft13">Anders Steinwall</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p26 ft14"><A href="#page_13">Förkortningar</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p27 ft15"><A href="#page_13">.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p28 ft15"><A href="#page_13">13</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td3"><P class="p26 ft15"><A href="#page_15">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p28 ft15"><A href="#page_15">15</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td3"><P class="p26 ft15"><A href="#page_29">Summary ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p28 ft15"><A href="#page_29">29</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft15"><A href="#page_41">1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><P class="p29 ft16"><A href="#page_41">Utredningens uppdrag och arbete................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p28 ft15"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_41">1.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p29 ft2"><A href="#page_41">Utredningens uppdrag............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft13"><A href="#page_42">1.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p30 ft17"><A href="#page_42">Avgränsningar i uppdraget......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_42">42</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p29 ft13"><A href="#page_43">1.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p30 ft2"><A href="#page_43">Om våra förslag .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_44">1.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p29 ft2"><A href="#page_44">Utredningsarbetet...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">1.2.1</SPAN><A href="#page_44"><SPAN class="ft19">Möten och diskussioner med högskolans</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p32 ft2"><A href="#page_44">intressenter...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_45">1.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p32 ft17"><A href="#page_45">Idéer från många aktörer.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_46">1.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p29 ft2"><A href="#page_46">Betänkandets disposition........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_46">46</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_47">1.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p32 ft2"><A href="#page_47">Begrepp ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_47">47</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft15"><A href="#page_49">2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><P class="p29 ft16"><A href="#page_49">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv ..............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p28 ft15"><A href="#page_49">49</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_49">2.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p29 ft17"><A href="#page_49">Högskolan som en del av samhällsbygget .............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p28 ft13"><A href="#page_49">49</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">2.2</SPAN><A href="#page_51"><SPAN class="ft20">Övergripande princip att utbildning och forskning hör</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft17"><A href="#page_51">ihop – men svårt i praktiken...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p28 ft17"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">2.2.1</SPAN><A href="#page_52"><SPAN class="ft19">Sektorsforskning – utan koppling</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p32 ft2"><A href="#page_52">till utbildning ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p28 ft17"><A href="#page_52">52</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_53">2.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p32 ft17"><A href="#page_53">Särskilda lärarkategorier för undervisning .............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p28 ft17"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">2.2.3</SPAN><A href="#page_54"><SPAN class="ft19">Universitetsfilialer utan</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft17"><A href="#page_54">forskningsorganisation............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p28 ft17"><A href="#page_54">54</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p26 ft17"><A href="#page_54">2.3 En genomgripande högskolereform 1977 .............................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_54">54</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">2.3.1</SPAN><A href="#page_56"><SPAN class="ft19">Utbildningar med brist på vetenskaplig</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p26 ft17"><A href="#page_56">tradition förs till högskolan....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_56">56</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">2.3.2</SPAN><A href="#page_57"><SPAN class="ft19">Nya högskolor – forskningsanknytning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p36 ft2"><A href="#page_57">diskuteras.................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13"><A href="#page_59">2.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p36 ft13"><A href="#page_59">Anslaget delas i utbildning och forskning .............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_59">59</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><P class="p36 ft17"><A href="#page_61">2.4 1993 års reform – Frihetsreformen .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_61">61</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">2.4.1</SPAN><A href="#page_62"><SPAN class="ft19">Förändringar behövdes för att rätta till akuta</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p32 ft2"><A href="#page_62">problem....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_62">62</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_63">2.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p32 ft17"><A href="#page_63">”Frihet är normen”..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_63">63</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_64">2.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p32 ft17"><A href="#page_64">Förändrad anslagsfördelning ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_64">64</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">2.5</SPAN><A href="#page_68"><SPAN class="ft20">Utredningar om styrning och resurstilldelning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><P class="p29 ft2"><A href="#page_68">efter 1993.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_68">68</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p28 ft17"><A href="#page_70">2.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td22"><P class="p29 ft17"><A href="#page_70">Autonomireformen 2010 .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_70">70</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p28 ft17"><A href="#page_72">2.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td22"><P class="p29 ft17"><A href="#page_72">Styrning av forskning och forskarutbildning........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_72">2.7.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p32 ft13"><A href="#page_72">Forskningsråd med fokus på grundforskning</A></P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p32 ft2"><A href="#page_72">inrättades på </A><NOBR><A href="#page_72">1940-talet...........................................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">2.7.2</SPAN><A href="#page_73"><SPAN class="ft19">Forskningspolitiska propositioner</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p26 ft17"><A href="#page_73">för långsiktighet och samordning ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">2.7.3</SPAN><A href="#page_74"><SPAN class="ft19">Forskningsresurser till högskolor gav</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p26 ft17"><A href="#page_74">ett mindre tudelat landskap ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p28 ft13"><A href="#page_74">74</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">2.7.4</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft19">Ökning av externa medel och kvalitetsbaserad</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p32 ft2"><A href="#page_76">tilldelning.................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_76">76</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p38 ft13"><A href="#page_78">2.7.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft17"><A href="#page_78">Styrning av forskarutbildning.................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft13"><A href="#page_79">2.8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p38 ft2"><A href="#page_79">Samverkan och samhällspåverkan..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p26 ft13"><A href="#page_80">2.9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td26"><P class="p38 ft2"><A href="#page_80">Studentinflytande ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_80">80</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_81">2.10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p38 ft17"><A href="#page_81">Kvalitetssäkringssystemets utveckling..................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_81">81</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td23"><P class="p26 ft15"><A href="#page_85">3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td26"><P class="p38 ft16"><A href="#page_85">Hur styrs universitet och högskolor i dag? .....................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p28 ft15"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft13"><A href="#page_85">3.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p38 ft17"><A href="#page_85">Decentraliserad styrning av verksamheten ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft13"><A href="#page_86">3.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p38 ft17"><A href="#page_86">Reglering genom högskolelag och högskoleförordning ......</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p26 ft13"><A href="#page_88">3.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td26"><P class="p38 ft2"><A href="#page_88">Regleringsbrev ........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p38 ft13"><A href="#page_90">3.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft2"><A href="#page_90">En årlig cykel ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p28 ft13"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p28 ft22">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td16"><P class="p26 ft17"><A href="#page_91">3.4 Resurstilldelning .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p39 ft17"><A href="#page_91">91</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">3.4.1</SPAN><A href="#page_91"><SPAN class="ft19">Resurser till utbildning på grundnivå</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft2"><A href="#page_91">och avancerad nivå ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p28 ft17"><A href="#page_91">91</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">3.4.2</SPAN><A href="#page_92"><SPAN class="ft19">Resurser till forskning och utbildning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p32 ft2"><A href="#page_92">på forskarnivå...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_92">92</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_93">3.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p29 ft2"><A href="#page_93">Enskilda utbildningsanordnare ..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_93">93</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_94">3.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p29 ft2"><A href="#page_94">Normer och kontext...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_96">3.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td29"><P class="p29 ft2"><A href="#page_96">Studentinflytande....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_96">96</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_97">3.8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p29 ft17"><A href="#page_97">Kvalitetssäkringssystem för utbildning och forskning.........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_97">97</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p26 ft15"><A href="#page_101">4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td29"><P class="p29 ft16"><A href="#page_101">Principer för en ändamålsenlig styrning .....................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft15"><A href="#page_101">101</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_102">4.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p29 ft17"><A href="#page_102">Utgångspunkter för en ändamålsenlig styrning..................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_102">102</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_102">4.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p32 ft2"><A href="#page_102">Ändamålet ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_102">102</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_107">4.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p32 ft2"><A href="#page_107">Förutsättningar ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_107">107</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_119">4.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p32 ft17"><A href="#page_119">Principer för en ändamålsenlig styrning ..............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_123">4.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p29 ft17"><A href="#page_123">Ansvarsfördelningen mellan regeringen och lärosätena .....</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_127">4.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td29"><P class="p29 ft17"><A href="#page_127">Generell och lärosätesspecifik styrning ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_127">127</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">4.3.1</SPAN><A href="#page_128"><SPAN class="ft19">Dagens breda högskolelandskap</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_128">är utgångspunkten .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_130">4.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft23"><A href="#page_130">Dagens styrning uppmuntrar inte profilering .....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">4.3.3</SPAN><A href="#page_132"><SPAN class="ft19">Behov av profilering, samarbete</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p26 ft2"><A href="#page_132">och arbetsfördelning..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">4.3.4</SPAN><A href="#page_132"><SPAN class="ft19">En generell styrning som ger utrymme</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p26 ft2"><A href="#page_132">för mångfald...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">4.3.5</SPAN><A href="#page_133"><SPAN class="ft19">En mer lärosätesspecifik styrning genom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p26 ft2"><A href="#page_133">utvecklad dialog .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_133">133</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">4.3.6</SPAN><A href="#page_134"><SPAN class="ft19">Fokus på samarbete och arbetsfördelning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p26 ft2"><A href="#page_134">snarare än konkurrens ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_134">134</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">4.4</SPAN><A href="#page_135"><SPAN class="ft20">Uppföljning och bedömning av måluppfyllelse</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td33"><P class="p26 ft2"><A href="#page_135">och resultat ............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_135">135</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p26 ft13"><A href="#page_136">4.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft23"><A href="#page_136">Olika syften med uppföljning och utvärdering ...</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_136">136</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p26 ft13"><A href="#page_140">4.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft17"><A href="#page_140">Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling..............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_140">140</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p26 ft13"><A href="#page_143">4.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_143">Indikatorer .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_143">143</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p26 ft13"><A href="#page_144">4.4.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft17"><A href="#page_144">Behov av ökad samordning, dialog och analys.....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_144">144</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td34"><P class="p41 ft17"><A href="#page_146">4.5 Finansiell eller annan styrning .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_146">146</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13"><A href="#page_147">4.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p41 ft13"><A href="#page_147">Syftet – resursfördelning eller incitament ...........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13"><A href="#page_149">4.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p41 ft17"><A href="#page_149">Vad säger forskning och erfarenheter? ................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">4.5.3</SPAN><A href="#page_151"><SPAN class="ft19">En försiktig inställning till prestationsbaserad</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p32 ft2"><A href="#page_151">resurstilldelning.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_153">4.5.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p32 ft17"><A href="#page_153">Andra former av styrning .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">4.5.5</SPAN><A href="#page_153"><SPAN class="ft19">Behov av förändringar i den finansiella</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p41 ft13"><A href="#page_153">styrningen ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p41 ft23"><A href="#page_157">4.6 Förstärkning av vissa normer i högskolelagen....................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_157">157</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">4.6.1</SPAN><A href="#page_159"><SPAN class="ft19">Markering av den akademiska friheten</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p32 ft2"><A href="#page_159">och lärosätenas särskilda roll ................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_159">159</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_160">4.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p32 ft17"><A href="#page_160">Utbildningens frihet .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_162">4.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p32 ft2"><A href="#page_162">Det kollegiala ansvaret ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_162">162</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">4.6.4</SPAN><A href="#page_165"><SPAN class="ft19">Både utbildning och forskning i lärarnas</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p42 ft2"><A href="#page_165">arbetsuppgifter ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p29 ft13"><A href="#page_167">4.6.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p42 ft17"><A href="#page_167">Lärosätenas autonomi och myndighetsformen...</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_167">167</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><P class="p26 ft15"><A href="#page_169">5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td40"><P class="p29 ft15"><A href="#page_169">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad</A></P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p29 ft16"><A href="#page_169">styrning</A></P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p41 ft15"><A href="#page_169">..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p28 ft15"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p26 ft17"><A href="#page_170">5.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p29 ft2"><A href="#page_170">En långsiktig och sammanhållen process ............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">5.1.1</SPAN><A href="#page_171"><SPAN class="ft19">En samlad proposition för högre utbildning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p26 ft17"><A href="#page_171">och forskning vart fjärde år ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_171">171</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">5.1.2</SPAN><A href="#page_174"><SPAN class="ft19">Långsiktig styrning av utbildningens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p26 ft2"><A href="#page_174">dimensionering......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_174">174</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">5.1.3</SPAN><A href="#page_176"><SPAN class="ft19">En samlad proposition behandlar ett urval</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr5 td41"><P class="p26 ft2"><A href="#page_176">av frågor .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_176">176</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">5.1.4</SPAN><A href="#page_177"><SPAN class="ft19">Regeringens behov av underlag till en samlad</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p26 ft2"><A href="#page_177">proposition ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_177">177</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">5.2</SPAN><A href="#page_180"><SPAN class="ft20">Dialogbaserad och långsiktig styrning genom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td42"><P class="p26 ft17"><A href="#page_180">överenskommelser och regleringsbrev ................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_180">180</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p26 ft13"><A href="#page_180">5.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p32 ft23"><A href="#page_180">Tidigare försök till mer långsiktig målstyrning...</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_180">180</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">5.2.2</SPAN><A href="#page_184"><SPAN class="ft19">Ansatser till mer dialogbaserad styrning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p26 ft2"><A href="#page_184">i andra länder .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_184">184</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">5.2.3</SPAN><A href="#page_188"><SPAN class="ft19">En mer långsiktig, fokuserad</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p26 ft2"><A href="#page_188">och dialogbaserad styrning ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_188">188</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">5.2.4</SPAN><A href="#page_190"><SPAN class="ft19">Långsiktig och dialogbaserad styrning genom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p26 ft2"><A href="#page_190">regleringsbrev ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_190">190</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p26 ft24">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft17">5.2.5</SPAN><A href="#page_193"><SPAN class="ft19">Dialogbaserad styrning genom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p26 ft2"><A href="#page_193">överenskommelser.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">5.3</SPAN><A href="#page_201"><SPAN class="ft20">Processbeskrivning för proposition och dialogbaserad</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p26 ft13"><A href="#page_201">styrning</A></P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p28 ft2"><A href="#page_201">.................................................................................. 201</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p26 ft13"><A href="#page_204">5.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p28 ft13"><A href="#page_204">Nya former för uppföljning och rapportering..... 204</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">5.4</SPAN><A href="#page_205"><SPAN class="ft20">Analys och uppföljning av högre utbildning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td33"><P class="p26 ft2"><A href="#page_205">och forskning ........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_205">205</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p26 ft13"><A href="#page_206">5.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft17"><A href="#page_206">Behovet av samlade och oberoende analyser .......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_206">206</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">5.4.2</SPAN><A href="#page_209"><SPAN class="ft19">En analysfunktion inom högre utbildning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_209">och forskning .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_209">209</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_212">5.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft17"><A href="#page_212">Organisatorisk form och finansiering ..................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_212">212</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">5.4.4</SPAN><A href="#page_218"><SPAN class="ft19">Relation till nuvarande uppföljningar</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p32 ft17"><A href="#page_218">och myndigheter med uppföljningsansvar</A></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p28 ft2"><A href="#page_218">........... 218</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft15"><A href="#page_221">6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td49"><P class="p29 ft14"><A href="#page_221">Utbildning och forskning ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p28 ft15"><A href="#page_221">221</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_221">6.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td49"><P class="p29 ft2"><A href="#page_221">Kopplingen mellan utbildning och forskning .....................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p28 ft13"><A href="#page_221">221</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_224">6.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><P class="p29 ft2"><A href="#page_224">Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p28 ft13"><A href="#page_224">224</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_225">6.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p32 ft13"><A href="#page_225">Vad ska styra utbildningsutbudets</A></P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p32 ft2"><A href="#page_225">utformning? ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p28 ft13"><A href="#page_225">225</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">6.2.2</SPAN><A href="#page_228"><SPAN class="ft19">Behöver utbildningsutbudet styras tydligare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p41 ft17"><A href="#page_228">utifrån arbetsmarknadens behov?.........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_228">228</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft13"><A href="#page_236">6.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p41 ft13"><A href="#page_236">Hela landets behov av utbildning .........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_236">236</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td34"><P class="p41 ft17"><A href="#page_241">6.3 Hur ska behovet av livslångt lärande tillgodoses? ..............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_241">241</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">6.3.1</SPAN><A href="#page_242"><SPAN class="ft19">Vad är högskolans roll i det livslånga lärandet? ... 242</SPAN></A></P>
<P class="p44 ft8"><SPAN class="ft17">6.3.2</SPAN><A href="#page_250"><SPAN class="ft25">Ekonomiska hinder för flexibla utbildningsformer försvårar utbud</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p41 ft13"><A href="#page_250">för fortbildning ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_250">250</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p41 ft17"><A href="#page_252">6.4 Utbildning på forskarnivå ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_252">252</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">6.4.1</SPAN><A href="#page_252"><SPAN class="ft19">Forskarutbildningen mellan forskning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p41 ft17"><A href="#page_252">och utbildning........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_252">252</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p34 ft13"><A href="#page_254">6.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p41 ft13"><A href="#page_254">Dimensionering av utbildning på forskarnivå......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_254">254</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td34"><P class="p41 ft13"><A href="#page_257">6.5 Breddad rekrytering till utbildning ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_257">257</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">6.5.1</SPAN><A href="#page_257"><SPAN class="ft19">Snedrekrytering utifrån social och utländsk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_257">bakgrund ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_257">257</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft17"><A href="#page_258">6.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_258">Regional snedrekrytering ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_258">258</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><P class="p34 ft13"><A href="#page_259">6.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p41 ft13"><A href="#page_259">Högskolans ansvar för breddad rekrytering........</A></P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td34"><P class="p41 ft2"><A href="#page_260">6.6 Forskning ..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_260">260</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft17">6.6.1</SPAN><A href="#page_261"><SPAN class="ft19">Balansen mellan direkta anslag och externa</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p32 ft2"><A href="#page_261">medel......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p45 ft13"><A href="#page_272">6.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p32 ft17"><A href="#page_272">Fördelningen av direkta anslag.............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_272">272</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p45 ft13"><A href="#page_274">6.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p32 ft17"><A href="#page_274">Åtgärder för att främja hög kvalitet.....................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_274">274</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p45 ft13"><A href="#page_278">6.6.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p32 ft17"><A href="#page_278">Avvägningar mellan olika forskningsområden ....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_278">278</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p45 ft13"><A href="#page_280">6.6.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p32 ft17"><A href="#page_280">Översyn av de statliga forskningsfinansiärerna...</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_280">280</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td51"><P class="p28 ft15"><A href="#page_283">7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td5"><P class="p45 ft16"><A href="#page_283">Samverkan och samhällspåverkan..............................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p28 ft15"><A href="#page_283">283</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">7.1</SPAN><A href="#page_283"><SPAN class="ft20">Ökade förväntningar på samverkan</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p47 ft2"><A href="#page_283">och samhällspåverkan ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_283">283</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p48 ft17"><A href="#page_285">7.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p47 ft17"><A href="#page_285">Förslag till en ny formulering i högskolelagen ...................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_285">285</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><P class="p48 ft17"><A href="#page_288">7.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p47 ft17"><A href="#page_288">Hur kan samverkan och samhällspåverkan bedömas? .......</A></P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_288">288</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">7.4</SPAN><A href="#page_292"><SPAN class="ft20">Samverkan som en del av ett nationellt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p47 ft2"><A href="#page_292">kvalitetssäkringssystem ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_292">292</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p48 ft17"><A href="#page_293">7.5</A></P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p47 ft17"><A href="#page_293">Styrning och uppföljning genom överenskommelser ........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_293">293</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><P class="p48 ft17"><A href="#page_295">7.6</A></P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p47 ft17"><A href="#page_295">Att främja samverkan ekonomiskt ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_295">295</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">7.7</SPAN><A href="#page_301"><SPAN class="ft20">Behov av utökade undantag från det</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><P class="p29 ft17"><A href="#page_301">ekonomiadministrativa regelverket .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_301">301</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><P class="p26 ft17"><A href="#page_301">7.8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td40"><P class="p29 ft2"><A href="#page_301">Innovationssystemet ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_301">301</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td21"><P class="p26 ft15"><A href="#page_305">8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p29 ft15"><A href="#page_305">Jämställdhet ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p28 ft15"><A href="#page_305">305</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p26 ft17"><A href="#page_305">8.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p29 ft2"><A href="#page_305">En ojämställd högskola ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_305">305</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><P class="p26 ft17"><A href="#page_308">8.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td40"><P class="p29 ft17"><A href="#page_308">Hittillsvarande styrning för ökad jämställdhet...................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_308">308</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_311">8.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p32 ft17"><A href="#page_311">Jämställdhetsintegrering som strategi..................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_311">311</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p26 ft17"><A href="#page_312">8.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p29 ft17"><A href="#page_312">Långsiktig strategi för ökad jämställdhet............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p28 ft13"><A href="#page_312">312</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft17">8.3.1</SPAN><A href="#page_313"><SPAN class="ft19">Jämställdhet som en integrerad del av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p41 ft13"><A href="#page_313">verksamhetsstyrningen och uppföljningen .........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_313">313</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13"><A href="#page_317">8.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p49 ft13"><A href="#page_317">Rekryteringsmål för nyrekryterade</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p41 ft17"><A href="#page_317">professorer.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_317">317</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td34"><P class="p41 ft13"><A href="#page_318">8.4 Ökad jämställdhet genom förändrad styrning....................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p28 ft13"><A href="#page_318">318</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft22">SOU 2019:6<SPAN style="padding-left:389px;">Innehåll</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p26 ft15"><A href="#page_321">9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td29"><P class="p29 ft15"><A href="#page_321">Resurstilldelning .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p28 ft15"><A href="#page_321">321</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft17"><A href="#page_324">9.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p29 ft17"><A href="#page_324">Bakgrund till dagens finansiella styrning.............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_324">324</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_327">9.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p32 ft13"><A href="#page_327">Utredningar av resurstilldelningen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p32 ft2"><A href="#page_327">under </A><NOBR><A href="#page_327">00-talet.........................................................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_327">327</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">9.1.2</SPAN><A href="#page_327"><SPAN class="ft19">Prestationsbaserad tilldelning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_327">av forskningsanslag................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_327">327</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_328">9.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft17"><A href="#page_328">Sveriges lantbruksuniversitetet .............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_328">328</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_329">9.1.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft17"><A href="#page_329">Resurstilldelning i några jämförbara länder .........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_329">329</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p28 ft17"><A href="#page_330">9.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><P class="p29 ft17"><A href="#page_330">Resurstilldelning för starka och ansvarsfulla lärosäten.......</A></P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_330">330</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_331">9.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_331">Ett samlat anslag ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_331">331</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p28 ft17"><A href="#page_338">9.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p29 ft2"><A href="#page_338">Utbildningsramen .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_338">338</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p29 ft13"><A href="#page_338">9.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p32 ft2"><A href="#page_338">Den fasta basen ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_338">338</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">9.3.2</SPAN><A href="#page_340"><SPAN class="ft19">Resultatbaserad ersättning baserat på antalet</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p41 ft13"><A href="#page_340">helårsstudenter.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_340">340</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p41 ft17"><A href="#page_356">9.4 Forskningsramen ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_356">356</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft17">9.4.1</SPAN><A href="#page_356"><SPAN class="ft19">Förslag kopplade till dagens modell</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p26 ft2"><A href="#page_356">för tilldelning .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_356">356</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">9.4.2</SPAN><A href="#page_361"><SPAN class="ft19">En ökad andel direkta anslag kan uppnås</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p50 ft13"><A href="#page_361">genom omfördelning av statliga medel för</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p41 ft2"><A href="#page_361">forskning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_361">361</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p34 ft13"><A href="#page_362">9.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p41 ft13"><A href="#page_362">Övrig ökning av direkta anslag till forskning ......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_362">362</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p28 ft17"><A href="#page_365">9.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p41 ft17"><A href="#page_365">Särskilda medel......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_365">365</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p28 ft17"><A href="#page_366">9.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><P class="p41 ft17"><A href="#page_366">Ett lärosätesexempel .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_366">366</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft17">9.7</SPAN><A href="#page_368"><SPAN class="ft20">Vissa riktade utbildningssatsningar inom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td55"><P class="p38 ft2"><A href="#page_368">högskoleområdet...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_368">368</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><P class="p26 ft15"><A href="#page_371">10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td55"><P class="p38 ft16"><A href="#page_371">Det ekonomiadministrativa regelverket.......................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p28 ft15"><A href="#page_371">371</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p26 ft17"><A href="#page_371">10.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td55"><P class="p38 ft2"><A href="#page_371">Bakgrund ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_371">371</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td57"><P class="p26 ft17"><A href="#page_373">10.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td55"><P class="p38 ft2"><A href="#page_373">Anslagssparande och anslagsavräkning................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_373">373</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p38 ft13"><A href="#page_374">10.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p47 ft17"><A href="#page_374">Anslagssparande och överproduktion ..................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_374">374</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p38 ft13"><A href="#page_377">10.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p47 ft2"><A href="#page_377">Anslagsavräkning...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_377">377</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p26 ft17"><A href="#page_383">10.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td55"><P class="p38 ft17"><A href="#page_383">Övriga undantag och särskilda regler ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_383">383</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p38 ft23"><A href="#page_384">10.3.1 Undantag i det gemensamma regleringsbrevet....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_384">384</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft22">Innehåll<SPAN style="padding-left:384px;">SOU 2019:6</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR height=0>
<TD width=26px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=294px></TD>
<TD width=28px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_391">10.4</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td9"><P class="p28 ft17"><A href="#page_391">Undantag och särskilda regler för SLU...............................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_391">391</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_392">10.5</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td9"><P class="p28 ft17"><A href="#page_392">Författningsreglering ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_392">392</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_393">10.6</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td9"><P class="p28 ft17"><A href="#page_393">Önskemål om ytterligare undantag .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_393">393</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td23"><P class="p26 ft15"><A href="#page_397">11</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td9"><P class="p38 ft16"><A href="#page_397">Konsekvenser av förslagen ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p41 ft15"><A href="#page_397">397</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_398">11.1</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td9"><P class="p28 ft17"><A href="#page_398">Samhällsekonomiska konsekvenser.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_398">398</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_399">11.2</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td9"><P class="p28 ft17"><A href="#page_399">Konsekvenser för staten.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_399">399</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_399">11.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft2"><A href="#page_399">Riksdagens arbete..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_399">399</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_400">11.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft2"><A href="#page_400">Regeringens arbete ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_400">400</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_403">11.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft2"><A href="#page_403">Regeringskansliets arbete .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_403">403</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_403">11.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft17"><A href="#page_403">Konsekvenser för universitet och högskolor ......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_403">403</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_407">11.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p28 ft2"><A href="#page_407">Konsekvenser för SLU..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_407">407</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_408">11.2.6</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft17"><A href="#page_408">Konsekvenser för Försvarshögskolan..................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_408">408</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_408">11.2.7</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft17"><A href="#page_408">Konsekvenser för UKÄ ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_408">408</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_409">11.2.8</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft17"><A href="#page_409">Konsekvenser för UHR........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_409">409</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_409">11.2.9</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft17"><A href="#page_409">Konsekvenser för övriga myndigheter.................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_409">409</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p38 ft13"><A href="#page_410">11.2.10</A></P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p28 ft2"><A href="#page_410">Analysfunktionen..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_410">410</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_410">11.3</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td9"><P class="p28 ft17"><A href="#page_410">Konsekvenser för jämställdheten ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_410">410</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p26 ft17"><A href="#page_411">11.4</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td9"><P class="p28 ft17"><A href="#page_411">Konsekvenser för högskolans studenter och lärare............</A></P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_411">411</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td61"><P class="p26 ft15">Slutord från utredaren ......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p41 ft15">413</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td61"><P class="p26 ft15">Referenser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p41 ft15">421</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td6"><P class="p26 ft15">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p26 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p26 ft2"><A href="#page_439">Kommittédirektiv 2017:46 ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p28 ft13"><A href="#page_439">4</A>39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p26 ft13">Bilaga 2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p28 ft17"><A href="#page_453">Kommittédirektiv 2018:108 .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_453">453</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td61"><P class="p26 ft17">Bilaga 3 <A href="#page_455">Kontakter och samrådsaktiviteter................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_455">455</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td61"><P class="p26 ft17">Bilaga 4 <A href="#page_459">Statistik om högskolan .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p41 ft13"><A href="#page_459">459</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td63"><P class="p26 ft13">EA</P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p26 ft13">Ekonomiadministrativa (regelverket)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">ESG</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft17">Standards and Guidelines for Quality Assurance</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td63"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p26 ft13">in the European Higher Education Area</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">ESV</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Ekonomistyrningsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p26 ft13">EUA</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p26 ft13">European University Association</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">IVA</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">KTH</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Kungl. Tekniska högskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p26 ft13">KVA</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p26 ft13">Kungl. Vetenskapsakademien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">RUT 1</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Resursutredningens delbetänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td63"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p26 ft13">(SOU 2005:48)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">RUT 2</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Resursutredningens slutbetänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td63"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p26 ft13">(SOU 2007:81)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">SCB</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Statistiska centralbyrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">SFO</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Strategiska forskningsområden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p26 ft13">SFS</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p26 ft13">Sveriges förenade studentkårer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">SKL</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Sveriges kommuner och landsting</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">SLU</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Sveriges lantbruksuniversitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p26 ft13">SUHF</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p26 ft13">Sveriges universitets- och högskoleförbund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">SULF</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Sveriges universitetslärare och forskare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">TCO</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Tjänstemännens centralorganisation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td63"><P class="p26 ft13">UHR</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p26 ft13">Universitets- och högskolerådet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p26 ft13">UKÄ</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p26 ft13">Universitetskanslersämbetet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p25 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p51 ft9">Styr- och resursutredningen har fått i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning och resurs- tilldelning. Enligt våra direktiv ska styrningen främja ”starka och ansvarsfulla lärosäten” som kan uppfylla nationella mål och möta samhällsutmaningar i Sverige och globalt. Vårt mål är alltså ett ram- verk för styrning och resurstilldelning som ger lärosätena goda för- utsättningar att ta ansvar för att utveckla och förmedla kunskap för samhällets långsiktiga utveckling. Ramverkets olika delar bör utvär- deras, utvecklas och anpassas över tid för att svara mot samhällets skiftande behov och prioriteringar. Vi ser det dock som avgörande att styrningen alltid utgår från universitets och högskolors särskilda roll och uppdrag i samhället och förutsättningarna för detta.</P>
<P class="p52 ft26">Principer för en ändamålsenlig styrning</P>
<P class="p53 ft8">Styrningen behöver utgå från <SPAN class="ft27">ändamålet </SPAN>med verksamheten och <SPAN class="ft27">förutsättningarna </SPAN>för att det ska kunna uppnås väl. Det övergripande ändamålet med universitet och högskolor kan sammanfattas med att utveckla, förmedla och förvalta kunskap som bidrar till en bättre värld. Lärosätenas uppdrag innefattar en lyhördhet för samhälls- behov, men också en omistlig fristående roll. Det fria kunskaps- sökandet är det som är unikt för universitet och högskolor, och är en förutsättning också för den behovsdrivna kunskaps- och kompe- tensförsörjning på vetenskaplig eller konstnärlig grund som läro- sätena svarar för.</P>
<P class="p54 ft9">En första förutsättning för lärosätenas fullgörande av sitt kom- plexa uppdrag är därför <SPAN class="ft28">akademisk frihet</SPAN>, som en grund för kun- skapsutvecklingen inom forskning och utbildning och tilliten till att denna inte styrs eller begränsas av politiska, ekonomiska eller andra</P>
<P class="p55 ft21">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p56 ft30">intressen. Den akademiska friheten behöver vidare speglas i motsva- rande <SPAN class="ft29">ansvar </SPAN>i form av integritet och hög kvalitet. Akademiska nor- mer för kvalitetsbedömning och integritet upprätthålls genom <SPAN class="ft29">kolle- giala processer</SPAN>, som därmed också är centrala förutsättningar för lärosätenas uppdrag. Ett aktivt <SPAN class="ft29">samhällsansvar </SPAN>i form av samverkan och insatser för samhällspåverkan är likaledes centralt. Slutligen är såväl <SPAN class="ft29">långsiktighet </SPAN>som utrymme för <SPAN class="ft29">flexibilitet och förnyelse </SPAN>viktiga förutsättningar.</P>
<P class="p57 ft8">Utifrån detta menar vi att en ändamålsenlig styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten måste:</P>
<P class="p58 ft11"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Främja akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande </SPAN><SPAN class="ft12">– garantera det fria kunskapssökandet och främja en stark kvalitetskultur genom att hålla fokus på resultat och kvalitet och samtidigt und- vika detaljstyrning eller snedvridande incitament.</SPAN></P>
<P class="p59 ft27"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Främja ett rollsäkert samhällsansvar </SPAN><SPAN class="ft8">– lärosätena bör förväntas att utifrån en stark akademisk integritet göra vad de kan för att den kunskap och kompetens som skapas kommer till nytta i samhället på olika sätt.</SPAN></P>
<P class="p60 ft27"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Främja strategisk handlingsförmåga </SPAN><SPAN class="ft8">– ge lärosätena långsiktiga ramar och handlingsutrymme att ta ansvar utifrån sina respektive förutsättningar.</SPAN></P>
<P class="p61 ft10">Detta ligger i linje med utvecklingen mot <SPAN class="ft34">tillitsbaserad styrning</SPAN>, dvs. en styrning som bygger på inre motivation, professionella normer och verksamhetsnära kunskap, där ett tydligt fokus på och ansvar för verksamhetens mål paras med en flexibilitet i hur verksamheten bäst bedrivs för att nå målen. En styrning som i högre grad är <SPAN class="ft34">dialogbase- rad </SPAN>är en viktig del i detta. Styrningen behöver vidare bli mer <SPAN class="ft34">sam- ordnad</SPAN>, mellan olika politikområdens behov, olika styrmedel och inte minst med ett helhetsperspektiv på verksamheten där samban- det mellan utbildning och forskning beaktas tydligare. Styrningen behöver vara <SPAN class="ft34">kunskapsbaserad </SPAN>med utvärdering och uppföljning av reformer. <SPAN class="ft34">Långsiktigheten </SPAN>i styrningen behöver öka och detaljerings- graden minska.</P>
<P class="p62 ft30"><SPAN class="ft29">Ansvarsfördelningen </SPAN>bör utgå från att regering och riksdag anger övergripande mål för verksamheten, medan lärosätena har stor frihet när det gäller hur målen nås. Regering och riksdag har särskilt ansvar för den nationella överblicken och en samlad strategi för högre</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft24">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">utbildning och forskning i landet, prioritering av högre utbildning och forskning i förhållande till andra samhällsbehov, och samord- ning av styrningen inklusive faktorer som ligger utanför universitet och högskolor men påverkar förutsättningarna för deras verksam- het. Lärosätena har ett särskilt ansvar för att utveckla verksamheten utifrån den verksamhetsnära och professionella kunskapen och de regionala, nationella och internationella sammanhang de verkar i.</P>
<P class="p64 ft9">Styrningen bör göras mer <SPAN class="ft28">lärosätesspecifik </SPAN>för att utnyttja bredden i högskolelandskapet och främja samarbeten där lärosäten använder varandras styrkor för gemensamma satsningar på högkvalitativ forsk- ning och utbildning. För detta behövs en kvalificerad dialog, där läro- sätena kan tydliggöra vilken roll som de utifrån sin kompetens, sin kapacitet och sina förutsättningar vill fylla i det nationella samman- hanget, och regeringens kunskap om de olika lärosätenas profiler där- igenom utvecklas och löpande underhålls.</P>
<P class="p64 ft9"><SPAN class="ft28">Uppföljning och utvärdering </SPAN>fyller viktiga funktioner genom att vara kvalitetsdrivande i verksamheten, ge underlag för beslut och prioriteringar, och synliggöra kvalitet och resultat för olika intres- senter. Samtidigt behöver omfattningen av uppföljning och utvär- dering begränsas och utformas så att negativa styreffekter som lik- riktning, fokus på mått i stället för mål eller undanträngning av intern motivation undviks. Uppföljning och utvärdering bör också så långt möjligt vara relevant och användbar både för regeringen och lärosätena själva. En stark kvalitetskultur och löpande kvalitetssäk- ring inom lärosätet utgör grunden för upprätthållande och utveck- ling av kvalitet. Externa granskningar med synliggörande av kvalitet och relevans är viktiga drivkrafter för att upprätthålla en kvalitets- kultur och få signaler till förändringsbehov, och för att stärka och upprätthålla omvärldens förtroende.</P>
<P class="p65 ft15">Sambandet mellan utbildning och forskning</P>
<P class="p66 ft9">Ett nära samband mellan utbildning och forskning är en viktig för- utsättning för hög kvalitet och förnyelse i båda verksamheterna. Vi ser att det i dagens system finns strukturer som försvårar sambandet mellan utbildning och forskning och föreslår ett antal förändringar för att stärka sambandet. Det handlar om återinförande av en bestämmelse i högskolelagen om att lärares arbetsuppgifter normalt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft30">ska innehålla både forskning och utbildning; gemensam behandling av både utbildning och forskning i en samlad proposition; ett samlat anslag som möjliggör flexibel medelsanvändning för att på bästa sätt uppfylla lärosätets uppdrag inom utbildning och forskning; en för- stärkt koppling mellan utökade utbildningsuppdrag och tilldelning av forskningsmedel; samt ett minskat beroende av externa forsknings- bidrag i den totala finansieringsbilden och en ökad hänsyn till att forsk- ningsbidrag kan förenas med undervisningsuppgifter. Lärosätena bör också aktivt främja en akademisk kultur som värderar utbildning och forskning lika högt.</P>
<P class="p68 ft26">Förstärkning av viktiga normer i högskolelagen</P>
<P class="p69 ft9">En tydlighet kring grundläggande akademiska värden och normer ger en viktig grund för rollfördelning och en tillitsbyggande dialog mellan regering och lärosäten liksom mellan lärosätena och samverkansparter i det omgivande samhället. Vi konstaterar att flera viktiga principer redan finns uttryckta i högskolelagen, men att det också enligt vår bedömning finns några aspekter som skulle kunna markeras tydligare. Det handlar om <SPAN class="ft28">ansvaret att värna akademisk frihet</SPAN>, en tydligare beto- ning av <SPAN class="ft28">utbildningens frihet</SPAN>, <SPAN class="ft28">det kollegiala ansvaret och inflytandet </SPAN>samt <SPAN class="ft28">sambandet mellan utbildning och forskning som en vägledande princip för lärarnas arbetsuppgifter</SPAN>. Vi föreslår att regeringen tar initiativ till förändring av högskolelagen på dessa punkter.</P>
<P class="p70 ft35">En samordnad, långsiktig, kunskapsbaserad och dialogbaserad process för målformulering och styrning</P>
<P class="p71 ft9">Vi menar att det bör finnas etablerade, återkommande tillfällen att samla och samordna politiken, som en förutsättning för att hantera bredden i politikens målsättningar och de målkonflikter som kan upp- stå. En särskilt viktig aspekt av sådan samordning är att behandla högre utbildning och forskning i ett sammanhang. Övergripande nationella mål bör formuleras långsiktigt – exempelvis i ett tioårigt perspektiv – med mer konkreta mål och planeringsförutsättningar för en fyraårsperiod. Detta är inte minst viktigt för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå, där dimensioneringsbeslut inte sällan präglats av vad vi menar är alltför stor kortsiktighet. Vi föreslår därför att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft24">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft28"><SPAN class="ft9">regeringen presenterar </SPAN>en samlad proposition för högre utbildning och forskning varje mandatperiod <SPAN class="ft9">enligt liknande modell som för de forsk- ningspolitiska propositioner som funnits de senaste decennierna.</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Vi föreslår också en mer dialogbaserad, samordnad och långsiktig ram för den direkta styrning av universitet och högskolor som i dag sker i form av myndighetsdialoger, regleringsbrev eller särskilda upp- drag till lärosäten. Med den samlade propositionen för högre utbild- ning och forskning som grund tas de delar som är relevanta för den direkta styrningen vidare i <SPAN class="ft28">en dialogbaserad process som resulterar i fyraåriga planeringsförutsättningar </SPAN>för lärosätet med avseende på mål, utbildningsuppdrag, särskilda åtaganden och resurstilldelning. I dia- logerna bör även samarbete och arbetsfördelning mellan lärosäten tas upp, i syfte att åstadkomma bättre rollfördelning och samordning av angelägna områden.</P>
<P class="p73 ft9">Som komplement till regleringsbrevet föreslår vi ett dialogbaserat och lärosätesanpassat styrinstrument i form av fyraåriga <SPAN class="ft28">överenskom- melser </SPAN>där varje lärosätes mål och uppföljningskriterier formuleras för ett antal av politiken prioriterade områden. Mål och uppföljnings- kriterier bör vara föremål för dialog mellan Regeringskansliet och lärosätet, men tydligt vara lärosätets ansvar. Vi föreslår därför att över- enskommelsen hänvisas till i, men inte ingår som en del av, det regler- ingsbrev som regeringen beslutar. Ekonomiska incitament bör inte initialt kopplas till överenskommelserna. På ett övergripande plan syftar överenskommelserna till att ytterligare främja en fördjupad dia- log som ökar den ömsesidiga förståelsen mellan regeringen och läro- sätena. Konkret kan överenskommelserna användas för komplexa och kvalitativa mål, där en mer lärosätesanpassad och fokuserad styrning som tydligare tar fasta på varje lärosätes förutsättningar och strategier enligt vår mening ger bättre förutsättningar för måluppfyllelse. Exem- pel på sådana mål som nämns i våra direktiv och som vi menar kan adresseras i överenskommelser är samverkan, jämställdhet och bred- dad rekrytering. Överenskommelser kan också användas för att följa upp resurstillskott syftande till kvalitetsförstärkning.</P>
<P class="p74 ft9">Som underlag för styrningen och för att systematiskt kunna om- pröva politiken behövs analyser som ger samlade bedömningar av högskolans utveckling, belyser effekterna av den politik och de refor- mer som genomförts, samt sätter den svenska utvecklingen i relation till internationella utvecklingstendenser. Vi menar att underlag av detta slag skulle behöva tas fram med en ökad systematik och ökad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">grad av oberoende från såväl regeringen som verksamhetsansvariga. Vi föreslår därför att <SPAN class="ft28">en analysfunktion inrättas med uppgift att göra samlade och oberoende analyser och uppföljningar </SPAN>som kan ligga till grund för framtida politiska prioriteringar men även kan utgöra stöd för lärosätenas och andra intressenters arbete. Funktionen föreslås utgöras av en expertgrupp med bred representation från olika delar av samhället och placeras vid en värdmyndighet, företrädelsevis UKÄ. I analysfunktionens uppdrag föreslås ingå att inkomma med en samlad analys inför propositionen för högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p75 ft26">Utbildningen</P>
<P class="p76 ft8">Att lärosätena har det grundläggande ansvaret för utbildnings- utbudet är en viktig utgångspunkt. Vi föreslår att principerna för ut- bildningsutbudets utformning skrivs in i författning, med innebör- den att <SPAN class="ft27">utbildningsutbudet ska utformas med hänsyn till kunskaps- utvecklingen och svara mot studenternas efterfrågan samt arbetslivets och samhällets behov</SPAN>. Det föreslås gälla alla tre utbildningsnivåer. Både nationella och regionala behov av kompetens- och kunskaps- försörjning bör vara en del i lärosätenas planering av utbildnings- utbudets utformning.</P>
<P class="p77 ft28"><SPAN class="ft9">Vi föreslår att </SPAN>lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning åter explicit slås fast i högskolelagen<SPAN class="ft9">. Den kursbaserade högskoleutbildningen ger goda förutsättningar för livslångt lärande inom nuvarande system, och utökad uppdragsutbildning och öppen nätbaserad utbildning är vik- tiga instrument för att stärka lärosätenas arbete med livslångt lärande. Samtidigt medför det prestationsbaserade resurstilldelningssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utbildningar som på olika sätt är flexibla för studenten ofta är ekonomiskt ofördelaktiga för lärosätena att erbjuda. Vi föreslår därför att </SPAN>prestationer ges mins- kad betydelse i resurstilldelningssystemet <SPAN class="ft9">för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</SPAN></P>
<P class="p78 ft27">Etableringen på arbetsmarknaden <SPAN class="ft8">är enligt vår mening viktig att följa, men </SPAN>bör inte ligga till grund för någon automatisk styrning <SPAN class="ft8">t.ex. via resurstilldelningen, inte minst givet den snabbt föränderliga och svårprognosticerade arbetsmarknaden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft24">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Lärosätenas ansvar för utbildningsutbudet innebär att regering- ens styrning bör begränsas till områden där det är särskilt motiverat och hållas på en övergripande nivå. Vi föreslår att regeringens styrning sker genom <SPAN class="ft28">fyraåriga utbildningsuppdrag som består i mål för antal helårsstudenter på totalnivå samt mål för antal examina för utbildningar mot legitimationsyrken inom skola och hälso- och sjukvård</SPAN>. Det faktum att dessa yrken kräver legitimation och att det delvis är politiska refor- mer som ligger till grund för nuvarande och framtida behov av utbil- dade är särskilda skäl som, tillsammans med den uttalade brist på utbildade som finns i dagsläget, motiverar särskild styrning. Utbild- ningsuppdragen kan även innehålla särskilda åtaganden som, liksom i dag, exempelvis kan gälla utbildning inom ämnen med få studenter men ett tydligt samhällsbehov. Förändringar i utbildningsuppdragen bör grunda sig på de politiska ställningstaganden som regeringen gjort i den samlade propositionen för högre utbildning och forsk- ning och den fördjupade dialogen med lärosätena.</P>
<P class="p80 ft9"><SPAN class="ft28">Samarbeten mellan lärosäten </SPAN>för att åstadkomma arbetsdelning kring utbildningsutbudet bör utvecklas vidare, liksom det arbete som har inletts med att skapa <SPAN class="ft28">nationella och regionala samverkans- arenor </SPAN>för exempelvis vårdutbildningar. I syfte att underlätta sam- arbeten mellan lärosäten föreslår vi också att UKÄ ges i uppdrag att lämna de förslag som krävs för att möjliggöra <SPAN class="ft28">gemensamma examens- tillstånd </SPAN>eller examenstillstånd som bygger på överenskommelser om att ett annat lärosäte bidrar med nödvändig kompetens. Vi föreslår också en utredning av hur man i övrigt kan underlätta för två eller flera lärosäten att bedriva gemensamma utbildningar.</P>
<P class="p73 ft10"><SPAN class="ft34">Breddad rekrytering </SPAN>är fortsatt en utmaning; inte minst är den sociala snedrekryteringen tydlig inom alla tre utbildningsnivåer. Även om en stor del av den skeva selekteringen sker redan på tidigare utbildningsnivåer tyder befintliga kartläggningar på att lärosätenas arbete med breddad rekrytering också kan utvecklas. De överens- kommelser mellan regering och lärosäte som vi föreslår är enligt vår bedömning en lämplig form för regeringen att följa arbetet. Vi menar att lärosätenas arbete med breddad rekrytering också borde omfatta utbildning på forskarnivå, vilket vi bedömer inte ingår i högskole- lagens bestämmelse i dag.</P>
<P class="p81 ft9"><SPAN class="ft28">Utbildning på forskarnivå </SPAN>är inte i dag föremål för någon styrning från regering och riksdag avseende dimensionering eller inriktning. Vi ser inte heller någon grund att föreslå specifika styrformer för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">forskarutbildningen. Däremot framhåller vi att både regeringen och lärosätena har ett ansvar att på sina respektive nivåer ha en uppfatt- ning om forskarutbildningens omfattning och inriktning i förhållan- de till olika behov, att följa utvecklingen i ljuset av detta och vid behov vidta åtgärder. Vi konstaterar vidare att vårt förslag om ett samlat anslag ger en ökad flexibilitet för såväl lärosätena som reger- ingen när det gäller utformningen av eventuell styrning.</P>
<P class="p75 ft26">Forskningen</P>
<P class="p69 ft10">Vi menar att både direkta anslag och externa medel har viktiga roller i forskningsfinansieringen, men också att <SPAN class="ft34">nuvarande höga andel externa medel har en rad negativa konsekvenser</SPAN>. Viktigast är att det försvårar lärosätenas möjlighet att agera självständigt och fatta stra- tegiska beslut angående långsiktiga inriktningar och prioriteringar, att utarbeta sammanhållna kunskapsmiljöer där forskning och utbildning hänger samman, och att ta ett strategiskt arbetsgivaransvar i frågor om jämställdhet, tjänstestruktur och karriärutveckling. Samtidigt som projektfinansieringen fyller en viktig roll är det också angeläget att utrymme för forskning kan ges på andra sätt än genom projekt- ansökningar.</P>
<P class="p77 ft9">Vi föreslår därför att regering och riksdag tydligt uttalar ett mål och formulerar en plan för att <SPAN class="ft28">andelen direkta statsanslag ska utgöra minst hälften av de totala forskningsintäkterna vid universitet och hög- skolor i landet inom den närmsta åttaårsperioden</SPAN>. En sådan förändring kan genomföras genom att nya medel tillförs eller genom att medel omfördelas från de myndigheter som delar ut statliga forsknings- bidrag. Om medel överförs från de statliga forskningsfinansiärerna ser vi det som rimligt att de fördelas till lärosätena utifrån respektive lärosätes historiska tilldelning av statliga bidragsmedel för forsk- ning. Lärosätenas insatser som möjliggörs av de ökade direkta ansla- gen bör följas i de överenskommelser som vi föreslår.</P>
<P class="p83 ft30">Vi framhåller också behovet av ökad samordning mellan de stat- liga forskningsfinansiärerna, och föreslår <SPAN class="ft29">att regeringen tar initiativ till en översyn av den statliga externa forskningsfinansieringen </SPAN>i syfte att åstadkomma en samordnad och flexibel struktur samt säkerställa hög kvalitet i fördelningen av medel oavsett inriktning. Översynen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft24">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft13">bör inkludera såväl forskningsråden och Vinnova som övriga myn- digheter som finansierar forskning.</P>
<P class="p85 ft9">Vår utgångspunkt är att det behövs tydliga drivkrafter för hög kvalitet och främjande av en stark kvalitetskultur som är institu- tionaliserad på lärosätena och internaliserad av lärare och forskare. Vi menar att en hög andel externa medel eller omfördelning baserad på bibliometriska indikatorer riskerar att inte främja en sådan kvali- tetskultur utan i stället flytta fokus till vissa indikatorer och överlåta kvalitetsbedömningsfrågorna till tidskrifter och bidragsgivare. Där- emot menar vi att kvalitetsgranskning med synliggörande av forsk- ningens kvalitet och relevans, med flexibel utformning för att kunna anpassas till olika områdens och lärosätens olika förutsättningar, kan fylla en viktig funktion. Vi rekommenderar därför lärosätena att, till- sammans med andra aktörer såsom UKÄ och Vetenskapsrådet, <SPAN class="ft28">utarbeta ett nationellt ramverk för utvärdering av forskningen som är kvalitetsdrivande och ger god insyn</SPAN>.</P>
<P class="p52 ft26">Samverkan och samhällspåverkan</P>
<P class="p86 ft9">I lärosätenas samverkan med det omgivande samhället och i deras insatser för att utbildning och forskning ska leda till en positiv sam- hällspåverkan ryms en mycket stor spännvidd av aktiviteter. Det kan gälla allt från rena bildningsinsatser för en allmänhet eller indirekt och långsiktig påverkan genom spridning av grundforskningsresul- tat till avgränsade forskningssamarbeten med enskilda företag eller uppdragsutbildning för en specifik personalgrupps konkreta kompe- tensbehov. Dagens formulering i 1 kap. 2 § högskolelagen menar vi är för begränsad bland annat för att den inte omfattar utbildningens samhällspåverkan, och vi föreslår i stället den bredare formuleringen att det i högskolornas uppgift ska ingå ”<SPAN class="ft28">att samverka med det omgi- vande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta</SPAN>.”</P>
<P class="p54 ft28"><SPAN class="ft9">När det gäller </SPAN>bedömning och uppföljning av lärosätenas samver- kansarbete <SPAN class="ft9">menar vi att detta primärt bör ske inom ramen för det nationella kvalitetssäkringssystemet för utbildning och forskning med UKÄ som ansvarig myndighet. Regeringen kan för att få en samlad nationell bild av specifika områden begära tematiska utvär- deringar. Vidare kan inom ramen för de överenskommelser som vi</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">föreslår lärosätena beskriva prioriterade insatser för att stärka sam- verkan och samhällspåverkan och hur dessa ska följas upp.</P>
<P class="p87 ft27"><SPAN class="ft8">När det gäller </SPAN>ekonomisk premiering av samverkan <SPAN class="ft8">föreslår vi att regeringen utformar särskilda satsningar där medel fördelas som direkta anslag efter en öppen utlysning och en transparent bered- ningsprocess. Vi anser dock inte att en generell fördelningsnyckel för samverkan eller samhällspåverkan i resurstilldelningssystemet är ändamålsenlig.</SPAN></P>
<P class="p88 ft27">Högskolans roll i det nationella innovationssystemet <SPAN class="ft8">föreslår vi blir föremål för en särskild utredning.</SPAN></P>
<P class="p75 ft26">Jämställdhet</P>
<P class="p89 ft9">Många insatser har gjorts för att öka jämställdheten inom högskolan, men det kvarstår en problembild med könsbundna utbildningsval samt att kvinnor och män inte har samma förutsättningar att göra karriär eller tilldelas forskningsmedel på lika villkor. Vi bedömer att <SPAN class="ft28">regeringen fortsatt bör ha jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi </SPAN>för ökad jämställdhet inom högskolan, och att jämställdhet ska ses som en integrerad del av kärnverksamhet och finnas med som ett bedömningsområde i det nationella kvalitetssäkringssystemet.</P>
<P class="p87 ft9">Vi föreslår att regeringen överväger att <SPAN class="ft28">ge UKÄ ett tydligt ansvar för utvärdering och uppföljning av högskolans jämställdhetsarbete</SPAN>, och att indikatorer och tematiska utvärderingar inom området utvecklas vidare som underlag för nationell uppföljning och jämförelse.</P>
<P class="p83 ft28">Lärosätesspecifika mål inom prioriterade jämställdhetsområden <SPAN class="ft9">kan finnas med i de överenskommelser mellan regering och lärosäte som</SPAN></P>
<P class="p90 ft9"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft36">föreslår. De kan då ges den utformning som är mest relevant för varje lärosäte under den närmaste fyraårsperioden. Detta är enligt vår mening en mer ändamålsenlig styrning än nuvarande form för läro- sätespecifika mål för andelen kvinnor vid nyrekrytering av professo- rer, som är likadant utformade för alla lärosäten, begränsade till enbart professorer, formulerade på aggregerad lärosätesnivå (som kan dölja obalanser inom olika områden) och föregås av begränsad dialog. Vi menar därför att regeringen bör föreslå riksdagen att nuvarande form för lärosätespecifika mål för andelen kvinnor vid nyrekrytering av professorer ska upphöra efter innevarande treårsperiod.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft24">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26">Resurstilldelningen</P>
<P class="p86 ft10">Utifrån de principer för styrningen som vi förordar menar vi att resurstilldelningen ska <SPAN class="ft34">främja ett tydligt lärosätesansvar </SPAN>där frihet i resursanvändningen kombineras med ansvar för resurseffektivitet och kvalitet; <SPAN class="ft34">främja ett helhetsansvar för verksamheten </SPAN>utan alltför skarpa uppdelningar mellan olika delar av uppdraget; <SPAN class="ft34">möjliggöra skill- nader mellan lärosäten </SPAN>så att lärosätena kan arbeta utifrån delvis olika mål och uppdrag och på olika sätt utifrån respektive lärosätes förut- sättningar; och <SPAN class="ft34">understödja det professionella ansvaret </SPAN>genom att ta hänsyn till hur styrsignaler och incitament påverkar de inre drivkraf- ter och den kvalitets- och ansvarskultur som är grunden för verk- samheten.</P>
<P class="p64 ft10">När högskolans verksamhet diskuteras finns det ofta förslag på <SPAN class="ft34">ekonomiska incitament </SPAN>som ska lösa en specifik utmaning. Vi ser risker med en utveckling mot fler sådana incitament för olika frågor, bland annat när det gäller hur högskolans mål och övriga verksamhet påverkas, risken för likriktning i högskolelandskapet och risken för undanträngning av inre motivation och kvalitetskultur. Vi menar därför att andra styrformer än en prestationsbaserad resurstilldel- ning ofta kan vara mer ändamålsenliga. Viktiga sådana styrmedel är ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem och en utvecklad dialog- baserad styrning.</P>
<P class="p54 ft9"><SPAN class="ft28">Riktade satsningar </SPAN>kan enligt vår mening användas för olika syf- ten, såsom satsningar på olika forskningsområden, främjande av samverkan eller särskilda medel för utbildning. För sådana satsningar menar vi att följande grundläggande arbetssätt så långt möjligt bör användas. För det första bör det ske en behovsanalys där relevanta aktörer deltar och vars resultat redovisas öppet. Prioritering av om- råden att satsa på bör därefter ske i den samlade propositionen, med utgångspunkt från behovsanalysen och utifrån principen att kom- plettera eller kompensera det som lärosätena eller andra aktörer redan gör. Områden som pekas ut måste vara tillräckligt breda för att inte inskränka den akademiska friheten. Lärosäten (och i före- kommande fall andra aktörer) bör därefter ges möjlighet att anmäla intresse för deltagande i satsningen. Medel och uppdrag bör sedan fördelas efter prövning av en utpekad myndighet med stöd av sak- kunniga, alternativt inom Regeringskansliet (t.ex. vid fördelning av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft12">utbildningsuppdrag). I de fall som riktade satsningar görs som per- manenta höjningar av anslaget bör det finnas beslut om utvärdering och en tidpunkt när satsningen inte längre avses följas upp separat. Om flera lärosäten gör gemensamma ansökningar bör medlen redan initialt fördelas mellan deras olika anslag.</P>
<P class="p92 ft15">Ett samlat anslag för utbildning och forskning</P>
<P class="p93 ft9">För att lärosätena ska kunna ta ett helhetsansvar för verksamheten och säkerställa ett nära samband mellan utbildning och forskning menar vi att lärosätena måste kunna använda resurserna samlat. För att åstadkomma det föreslår vi att dagens två verksamhetsgrenar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå – slås ihop till <SPAN class="ft28">en verksamhetsgren som finansieras med ett samlat anslag</SPAN>. Resurserna föreslås dock fortsatt beräknas och tilldelas dels för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, dels för forskning och utbildning på forskarnivå.</P>
<P class="p75 ft15">Tilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</P>
<P class="p94 ft9">I dag avräknas hela anslaget för utbildning på grundnivå och avance- rad nivå årligen baserat på helårsstudenter och helårsprestationer. För att öka stabiliteten föreslår vi att dagens modell ersätts med <SPAN class="ft28">en fast bas och en årligt rörlig del</SPAN>. Basen och den rörliga ersättningen föreslås utgöra vardera hälften av lärosätets totala tilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. <SPAN class="ft28">Den rörliga delen före- slås styras av antalet helårsstudenter</SPAN>. Komponenten helårsprestatio- ner föreslås således utgå, för att underlätta utvecklingen av nya utbildningar och av det livslånga lärandet, undvika incitament att sänka examinationskrav samt ge en ökad stabilitet.</P>
<P class="p83 ft9">Vi bedömer vidare att dagens ämnesbaserade ersättningsbelopp har en rad nackdelar, bland annat att ämnesindelningen utgår från traditionella och delvis föråldrade indelningar, att kursklassificer- ingen är varierande och svår att granska, och att nyskapande utbild- ningar och utbildningar över ämnes- och fakultetsgränser försvåras. Vi föreslår <SPAN class="ft28">en modell utan ersättningsbelopp, som innebär att ett läro- säte tilldelas en viss ekonomisk ram och ett mål om antalet helårsstu- denter</SPAN>. Fördelarna med modellen är dels att det tydliggör lärosätets</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft24">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">ansvar att bedöma hur resurserna fördelas för att uppnå hög kvalitet i utbildningen och ett attraktivt utbildningsutbud, dels att statsmak- terna ges möjlighet att styra den totala omfattningen av utbildningen vilket i dag endast sker indirekt. I de fall regering och riksdag beslu- tar om utbyggnad av någon eller några specifika utbildningar behö- ver en beräkning av kostnaderna för berörd utbildning tas fram, med hjälp av underlag från UKÄ.</P>
<P class="p96 ft15">Tilldelning för forskning och utbildning på forskarnivå</P>
<P class="p97 ft9">Vi förordar fortsatt användning av en basresurs i form av en minsta nivå på de direkta forskningsanslagen relaterad till utbildningens storlek motsvarande minst 12 000 kronor per helårsstudent. För att göra kopplingen mellan utbildning och forskning ännu tydligare före- slår vi att <SPAN class="ft28">uppdrag om ökad utbildningsvolym även bör leda till ökad tilldelning för forskning med 12 000 kronor per ny helårsstudent</SPAN>, och att detta bör gälla alla lärosäten. Omvänt är det rimligt att medlen kopp- lade till basresursen minskar om ett lärosätes utbildningsuppdrag minskas. Denna beräkning bör göras kopplat till utbildningsupp- draget vart fjärde år.</P>
<P class="p54 ft10">Vi menar att nuvarande indikatorbaserade modell för omfördel- ning av en del av tilldelningen bör överges, och att <SPAN class="ft34">en prestations- baserad omfördelning av tilldelningen inte är motiverad till dess att en balans har uppnåtts mellan direkta anslag och externa medel</SPAN>. Om behov bedöms finnas för en modell för fördelning av nytillkomna medel bör inte nuvarande modell användas utan en ny tas fram efter noggrann beredning. Vilka kriterier som väljs, och relationen dem emellan, är ett politiskt ställningstagande styrt av vilka mål man vill uppnå, vilket kan förändras över tid.</P>
<P class="p64 ft10">Om det finns behov av att rikta resurser mot <SPAN class="ft34">utpekade områden </SPAN>kan en modell liknande de strategiska forskningsområden som in- fördes i 2008 års forskningsproposition tillämpas, dvs. att lärosäten ges möjlighet att konkurrera om medel efter sakkunniggranskning samtidigt som regeringen kan ställa upp villkor, exempelvis avseende kopplingen till utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15">Det ekonomiadministrativa regelverket</P>
<P class="p93 ft8">Vi bedömer att de anpassningar och undantag som universitet och högskolor har i förhållande till det gemensamma s.k. ekonomiadmi- nistrativa regelverket för statliga myndigheter i huvudsak är ända- målsenliga och bör behållas. Vi menar också att regeringen i syfte att bättre anpassa styrningen till lärosätenas särskilda behov och förut- sättningar bör se över de återstående frågorna om lättnader i det eko- nomiadministrativa regelverket som behandlas i Autonomipropo- sitionen (prop. 2009/2010:149).</P>
<P class="p78 ft8">Vi föreslår att den generella styrning som i dag finns i det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor i stället regleras i förordning i enlighet med den inriktning som gällt för myndighetsstyrningen sedan 2010 års förvaltningspolitiska proposi- tion (prop. 2009/10:75).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">Summary</P>
<P class="p51 ft9">The Commission of Inquiry on Governance and Resources has had a broad remit: to conduct a comprehensive review of the steering of and resource allocation to Swedish state Higher Education Insti- tutions (HEIs). According to our terms of reference, state steering should be conducive to “strong and responsible HEIs” that can help fulfil national goals and meet societal challenges in Sweden and globally. Our goal is thus a framework of governance and funding that enables HEIs to take an independent responsibility for the development and dissemination of knowledge for society’s long- term development. The details in the framework should be evalu- ated, developed and adapted over time to respond to shifting societal needs and priorities. However, we believe it is imperative that it always be based on a recognition of HEIs’ distinctive role and mission in society and the preconditions for its effective fulfilment.</P>
<P class="p52 ft26">Principles for appropriate steering</P>
<P class="p86 ft10">State steering needs to take its departure in the <SPAN class="ft34">purpose </SPAN>of HEIs and the <SPAN class="ft34">conditions </SPAN>for the fulfilment of this purpose. The overarching purpose of HEIs can be summarized as the creation, preservation and transmission of knowledge for a better world. The HEIs’ mission includes being responsive to societal needs, but also an indispensable freedom and critical distance. The free pursuit of knowledge is the hallmark of HEIs, and a condition also for their development of research and education to meet specific needs.</P>
<P class="p99 ft8">A first precondition for the fulfilment of HEIs’ complex mission is therefore <SPAN class="ft27">academic freedom</SPAN>, as a basis for the development of knowledge and the necessary trust that this development is not controlled or limited by political, economic or other interests.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">Academic freedom needs to be reflected in corresponding <SPAN class="ft27">responsi- bilities </SPAN>in the form of integrity and high quality. Academic norms of quality and integrity are upheld through <SPAN class="ft27">collegial processes </SPAN>which, consequently, are also central preconditions for HEIs’ mission. An active <SPAN class="ft27">societal responsibility </SPAN>in the form of public engagement and dissemination of knowledge is also central. Lastly, a <NOBR><SPAN class="ft27">long-term</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> view</SPAN>, coupled with room for <SPAN class="ft27">flexibility and renewal</SPAN>, are important conditions.</P>
<P class="p101 ft8">On these grounds we believe that appropriate steering for strong and responsible HEIs must:</P>
<P class="p102 ft27"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Promote academic freedom, quality and responsibility </SPAN><SPAN class="ft8">– guarantee the free pursuit of knowledge and promote a strong quality culture through maintaining focus on results and quality while avoiding detailed steering or misaligned incentives.</SPAN></P>
<P class="p103 ft27"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Promote societal responsibility </SPAN><SPAN class="ft8">– on a basis of strong academic integrity, HEIs should be expected to do what they can to ensure that the knowledge and competence they build contributes to society in various ways.</SPAN></P>
<P class="p103 ft27"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Promote the ability for strategic action </SPAN><SPAN class="ft8">– provide </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">long-term</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> con- ditions that allow HEIs to take responsibility according to their different profiles.</SPAN></P>
<P class="p104 ft9">This is in line with the reforms initiated by the Swedish Government towards <NOBR><SPAN class="ft28">trust-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> public management</SPAN>, which places emphasis on intrinsic motivation and professional norms and knowledge, and combines a clear responsibility for meeting overarching goals with flexibility on how to meet them. An increased focus on <SPAN class="ft28">dialogue </SPAN>is an important part of this. So is <SPAN class="ft28">coordination </SPAN>between different political expectations of HEIs, including joint consideration of education and research. Steering should be <NOBR><SPAN class="ft28">knowledge-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> </SPAN>with <NOBR>follow-up</NOBR> and evaluation of reforms, take <SPAN class="ft28">a </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">long-term</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> view </SPAN>and be less detailed. In general, government should set overarching goals while HEIs have a great degree of freedom in how to achieve them. The government’s role includes a national overview of and strategy for higher education and research, weighing higher education and research against other societal needs, and coordination of steering to include factors that impact HEIs but are outside their sphere of influence. The role of HEIs is to develop education and research</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">through their local and professional knowledge, in the regional, national and international contexts in which they operate.</P>
<P class="p105 ft27"><SPAN class="ft8">Steering should be more </SPAN>tailored towards different HEIs’ profiles <SPAN class="ft8">in order to leverage the diversity of the Swedish higher education landscape and promote cooperation where HEIs can use each other’s strengths for joint development of high quality research and education. This requires a dialogue where HEIs can explain the role that they see for themselves in a national context and where the government’s knowledge of HEIs’ different profiles is thereby con- tinuously maintained.</SPAN></P>
<P class="p106 ft8"><NOBR><SPAN class="ft27">Follow-up</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> and evaluation </SPAN>fill important functions to drive quality, provide a basis for priorities, and provide transparency to interested parties concerning quality and results. At the same time, it must be used in moderation and designed so as to avoid negative side effects such as homogenisation, goal displacement or crowding out of intrinsic motivation. Evaluation and <NOBR>follow-up</NOBR> should as far as possible be relevant and useful both to the government and to HEIs. A strong quality culture and continuous quality assurance within HEIs provide the foundation for maintaining and improving quality. External reviews which reveal quality and relevance are important drivers for maintaining a quality culture and the trust of society.</P>
<P class="p52 ft15">The link between teaching and research</P>
<P class="p107 ft10">A close linkage of teaching and research is an important condition for the quality and renewal of both. We see structural hurdles to this linkage and propose changes to strengthen it. These are: stating in the Higher Education Act that the work of academic staff should normally include both teaching and research; a recurring joint Government Bill for higher education and research; a common budget allocation for education and research that enables HEIs to use funds flexibly to fulfil their dual mission; strengthening the connection between how funds are calculated for education and research; and diminishing the dependence on external research funding. HEIs should also actively promote an academic culture where teaching and research are valued equally.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft35">Strengthening important norms in the Higher Education Act</P>
<P class="p109 ft8">Clarity on basic academic values and norms provides a foundation for the division of responsibility and a <NOBR>trust-building</NOBR> dialogue between the government and HEIs, as well as between HEIs and their partners in the surrounding community. We note that several important principles are already set out in the Higher Education Act, but also find that there are some that we believe should be stated more clearly. These include <SPAN class="ft27">the responsibility to protect and promote academic freedom</SPAN>; <SPAN class="ft27">the freedom of teaching</SPAN>; <SPAN class="ft27">collegial responsi- bility and influence</SPAN>; and stating that <SPAN class="ft27">the work of academic staff should normally include both teaching and research</SPAN>. We propose that the government initiate changes to the Higher Education Act in these respects.</P>
<P class="p110 ft38"><SPAN class="ft26">A</SPAN><SPAN class="ft37">coordinated, </SPAN><NOBR>dialogue-based</NOBR> and <NOBR>forward-looking</NOBR> process</P>
<P class="p111 ft9">Higher education and research are subject to a wide range of policy goals, some of them in potential conflict with each other. In our view, this calls for established, recurrent occasions for coordinating policy. A particularly important aspect of such coordination is treating higher education <SPAN class="ft28">and </SPAN>research in one context. Goals should be formulated with a <NOBR>long-term</NOBR> perspective – e.g. ten years – with more concrete goals for a <NOBR>four-year</NOBR> period. A longer planning horizon than today is especially required for first and second cycle education. We therefore propose that the government present <SPAN class="ft28">a Bill for higher education and research once during each term of office</SPAN>, as has been the tradition for research policy over the last decades.</P>
<P class="p112 ft9">We also propose a more <NOBR>dialogue-based,</NOBR> coordinated and long- term framework for the direct steering of HEIs that is done today through annual dialogues and appropriation directives. On the basis of the aforementioned Bill, those aspects that are relevant to direct steering should become the subject of <SPAN class="ft28">a dialogue process which results in a </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">four-year</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> planning horizon </SPAN>with regards to goals, education tar- gets, commitments, and resources. The dialogues should also add- ress cooperation and division of labour between HEIs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft30">In addition to making steering through the existing appropriation directives more <NOBR>long-term</NOBR> and <NOBR>dialogue-based,</NOBR> we also propose a new instrument in the form of <NOBR><SPAN class="ft29">four-year</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">Government-HEI</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> Agree- ments</SPAN>. In the Agreements, targets and <NOBR>follow-up</NOBR> indicators are formulated for each HEI within a limited number of priority areas. While subject to dialogue, targets and indicators should remain the responsibility of each HEI. We therefore propose that the Agree- ment be referenced, but not included, in the appropriation directives decided by government. The Agreements should not, at least not initially, be tied to funding. At a general level, the Agreements aim to promote a substantive dialogue to increase mutual understanding between the government and HEIs. Concretely, the Agreements can be used to address complex and qualitative goals in a way that is focused and grounded in each HEI’s profile and strategies, thereby enabling better goal attainment. Examples of such goals that are mentioned in our terms of reference and which we suggest be addressed through the Agreements are public engagement, gender equality and widening participation. Agreements could also be used to follow up funding increases aimed at quality improvement.</P>
<P class="p80 ft8">As a basis for policy formulation, and for the systematic re- evaluation of policy choices, there is a need for analyses of the HEI sector’s development, the effects of current policy and earlier reforms, as well as international developments. We believe that these kinds of analyses should be produced more systematically than today, and with a greater degree of independence in relation to both government and actors with a stake in policy. We therefore propose that <SPAN class="ft27">an analytical function be created with the mission to collect or commission independent analyses </SPAN>to inform policy and support the work of HEIs and other actors. It should consist of a group of experts with broad societal representation and be hosted by the Swedish Higher Education Authority. One of the tasks of such a function should be to provide a report to inform the Bill for higher education and research.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft26">Education</P>
<P class="p113 ft10">An important point of departure is that HEIs remain responsible for their academic offerings. We propose that this responsibility be stated in the Higher Education Ordinance, along with the factors that should inform HEIs’ design of their academic offerings, namely: <SPAN class="ft34">the development of knowledge</SPAN>, <SPAN class="ft34">student demand</SPAN>, <SPAN class="ft34">the needs of the labour market</SPAN>, and <SPAN class="ft34">other needs of society</SPAN>. Both national and regional needs should be included in HEIs’ planning.</P>
<P class="p87 ft28"><SPAN class="ft9">We also propose a </SPAN>statement of HEIs’ responsibility for <NOBR>life-long</NOBR> learning in the Higher Education Act<SPAN class="ft9">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">Life-long</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> learning is facilitated by the present </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">course-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> system in Sweden, as well as by the possibility to provide contract education and recently also Moocs. However, in the current resource allocation system, courses and programmes that are flexible for the student are often less economically viable for the HEI. We therefore propose that </SPAN>funding becomes less dependent on the number of students and their credits<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p88 ft27">Employment numbers for HEI graduates <SPAN class="ft8">are important to follow, but </SPAN>should not be linked to automatic steering <SPAN class="ft8">e.g. through the resource allocation system; the rapidly changing nature of the labour market is an important reason to avoid such </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">backward-looking</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> steering.</SPAN></P>
<P class="p83 ft30">HEIs’ responsibility for their academic offerings means that the government’s steering should be limited to cases where it is warranted by particular reasons and not be too detailed. We propose that the government steer through <NOBR><SPAN class="ft29">four-year</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> education targets including the total number of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">full-time</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> equivalent (FTE) students and the number of completed degrees in professional programmes within health care and teacher training</SPAN>. Steering in the latter case is moti- vated by the high demand for graduates from these programmes in combination with the fact that this demand is partly the result of political decisions. An HEI’s education target could also include special commitments, e.g. regarding fields with few students but a clear national or regional need. Changes in education targets should be grounded in the overall priorities made in the Bill for higher education and research and in the dialogue with each HEI.</P>
<P class="p114 ft28">Cooperation between HEIs to achieve division of labour <SPAN class="ft9">should continue, as should the work that has been initiated in creating local and regional arenas for cooperation, e.g. regarding health care</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft9">programmes. We also propose a review of how cooperation between HEIs through joint degrees and programmes can be facilitated.</P>
<P class="p64 ft28">Widening access to higher education <SPAN class="ft9">remains a challenge; not least is there clear underrepresentation of students from </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">non-academic</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> backgrounds in all three cycles. Although much of this underrepre- sentation is caused at earlier levels of education, HEIs can also do more. The </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">Government-HEI-Agreements</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> that we propose are a good form for the government to follow up the HEIs’ work. We believe the HEIs’ mission concerning widening access should also include the doctoral level, which we deem not to be the case as the mission is currently worded in the Higher Education Act.</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">There are at present no state targets regarding <SPAN class="ft28">doctoral education</SPAN>, nor do we propose any. We do, however, stress that both the govern- ment and HEIs have a responsibility to make judgements regarding the need of doctorates inside and outside academia and whether those needs are being met. A common budget allocation for education and research, which we propose, would provide more flexibility in the design of any steering deemed necessary in the future.</P>
<P class="p52 ft26">Research</P>
<P class="p86 ft10">Both institutional funding and competitive project funding fill important roles, but we believe that <SPAN class="ft34">the high levels of competitive funding compared to institutional funding in Sweden bring a number of negative consequences</SPAN>. Most importantly, they hamper HEIs’ capa- city for independent strategic action regarding the <NOBR>long-term</NOBR> direction of the institution, for developing strong knowledge environ- ments with close linkage between teaching and research, and for taking a strategic employer responsibility regarding career structure and development including gender equality. While project funding fills an important function, it is also valuable that teachers can be provided time and opportunity for research in other ways than through project funding.</P>
<P class="p54 ft30">We therefore propose that the government and parliament state as a goal that <SPAN class="ft29">institutional funding should form half of total HEI research income </SPAN>(up from 44 per cent today), and lay out a plan to achieve such a balance <SPAN class="ft29">within an </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">eight-year</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> period</SPAN>. Such a change can be achieved through new funding to the HEI sector or through redistributing</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">funds from state research councils and other public authorities that provide research funding. In the latter case, we propose that redistri- buted funds be allocated to the various HEIs according to their historical levels of funding from the public authorities in question. The changes that increased institutional funding for HEIs should enable can be monitored through the <NOBR>Government-HEI</NOBR> Agreements.</P>
<P class="p88 ft27"><SPAN class="ft8">We propose a separate </SPAN>review of state external funding<SPAN class="ft8">, regarding both organisational structure and funding procedures. The review should include the research councils as well as other public agencies that fund research.</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">We stress the importance of clear drivers for high quality and a strong quality culture that is institutionalized at HEIs and inter- nalized by academics. We do not believe that such a quality culture is best promoted by a high degree of dependence on project funding or performance based funding based on publications and citations; these means of funding risk shifting the focus to certain indicators and outsourcing quality judgements to journals and review panels. How- ever, we do see an important role for research evaluations, as long as they can be adapted flexibly to different HEIs or fields. We therefore recommend that HEIs – together with other actors such as the Swedish Higher Education Authority and the Swedish Research Council – <SPAN class="ft28">develop a national framework for research evaluations which drives quality and provides transparency</SPAN>.</P>
<P class="p116 ft26">Public engagement and societal impact</P>
<P class="p117 ft8">HEIs’ work with public engagement and societal impact encom- passes a wide range of activities. In our view, the current statement of HEIs’ public engagement mission in the Higher Education Act is too narrow, not least regarding the societal impact of education. We therefore propose a new wording according to which <SPAN class="ft27">HEIs should work to ensure that societal benefit is derived from their knowledge and competence</SPAN>.</P>
<P class="p87 ft30"><SPAN class="ft29">Evaluation and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">follow-up</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN>of HEIs’ public engagement work should in our view be an integral part of the national quality assurance system, and could also be included in the Government- HEI Agreements we propose. We do not believe that public engage- ment or social impact should be made part of a general allocation</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">formula, but propose that the government instead, from time to time, can allocate certain funds through a transparent process where all HEIs can apply.</P>
<P class="p106 ft27"><SPAN class="ft8">We propose that </SPAN>the role of HEIs in the innovation system <SPAN class="ft8">become the subject of a separate inquiry.</SPAN></P>
<P class="p52 ft26">Gender equality</P>
<P class="p86 ft10">Although much has been done to increase gender equality within HEIs, problems remain in the form of gendered choices of fields of study and unequal opportunities in academic careers or access to research funding. We believe that <SPAN class="ft34">gender mainstreaming should remain the overall strategy for increased gender equality in HEIs</SPAN>, and that gender equality should be an integral part of the national quality assurance system. We suggest that the government consider giving the <SPAN class="ft34">Swedish Higher Education Authority a clear responsibility for evaluation and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">follow-up</SPAN></NOBR><SPAN class="ft34"> of HEIs’ work for gender equality, </SPAN>and that indicators and thematic evaluations are developed further for national <NOBR>follow-up</NOBR> and comparisons.</P>
<P class="p118 ft28">Goals and targets specific to each HEI can be included in the <NOBR>Government-HEI</NOBR> Agreements<SPAN class="ft9">. This allows them to be designed in the way that is the most relevant for each HEI during the coming </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">four-year</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> period. This is in our view a more appropriate and effective form of steering than the current targets for the proportion of women among newly recruited professors, which have the same design for all HEIs, are limited to only professors, are set at the aggregate level (which may hide imbalances in different fields) and are preceded by limited dialogue. These targets should be abandoned in favour of a more </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">HEI-specific</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> steering through the Agreements.</SPAN></P>
<P class="p52 ft26">Resource allocation</P>
<P class="p119 ft9">In our view, resource allocation for strong and responsible HEIs should combine freedom in resource use, including between different parts of their mission, with responsibility for resource efficiency and quality. It should enable differences between HEIs so that they can work in different ways towards partly different goals and missions. It should also build on professional responsibility</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">through a sensitivity to how incentives or other steering signals affect the intrinsic motivation and the culture of quality and responsibility which must form the foundation of the HEI’s mission.</P>
<P class="p87 ft9">When HEI issues are being discussed, <SPAN class="ft28">financial incentives </SPAN>are often proposed to solve a particular problem. We see risks with a development toward more and more incentives for different issues, e.g. concerning their effect on other parts of HEIs’ mission, the risk of homogenisation of the HEI landscape and the risk of crowding out of intrinsic motivation and quality culture. We therefore believe that forms of steering other than <NOBR>performance-based</NOBR> funding are often more appropriate. Such forms of steering include a well- functioning quality assurance system and a stronger base in dialogue.</P>
<P class="p87 ft10">One commonly used form of financial steering is <SPAN class="ft34">directing funds for some specific purpose</SPAN>. We believe this can be an appropriate form of steering, provided that the process is sound. It should be based on a thorough and transparent analysis of the needs, problems or challenges to be addressed, in which relevant parties participate. Based on the analysis, priorities should be made, with a view to complement or compensate for what HEIs or other actors are already doing. Areas selected must be sufficiently broad so as not to infringe on academic freedom. HEIs should thereafter be given the opportunity to apply, and funds be allocated after a transparent and professional review process. In cases where funds are allocated as part of the general institutional funding, a review should be planned and a time limit should be set for when the specific purpose of the new funding will no longer be followed up separately. If several HEIs formulate joint applications, funds should be divided between their different budgets at the outset.</P>
<P class="p116 ft15">A common budget allocation for education and research</P>
<P class="p94 ft9">Today, the parliament decides on two separate budget allocations to HEIs: one for first and second cycle education, and one for research and doctoral education. In their current form, these allocations must be kept separate according to budgetary rules, i.e. funds for research must not be used for education or vice versa. In order for HEIs to ensure a close linkage between teaching and research, we believe that</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">HEIs need to be able to use their resources in an integrated way. To achieve this, we propose that these two budget allocations instead form <SPAN class="ft28">one, common budget allocation for education and research</SPAN>. With- in this common budget allocation, we believe that there should still be one portion calculated for education and one for research, but that HEIs should have the freedom to use their total institutional funding to achieve their mission within education and research.</P>
<P class="p96 ft15">The portion for first and second cycle education</P>
<P class="p97 ft10">Today, the entire allocation for first and second cycle education is based on the number of FTE students enrolled and the number of credits they earn. The actual funding for a particular year is thus settled at the end of that year based on the number of students and credits. To increase stability, we propose that this system be replaced with a model where <SPAN class="ft34">half of the funding cap for each HEI is given as a block grant, and half is settled yearly based on the number of students</SPAN>. The number of credits earned by students is thus proposed to no longer affect funding, in order to facilitate the development of new programmes and <NOBR>life-long</NOBR> learning and avoid incentives to lower requirements on students.</P>
<P class="p54 ft30">The <NOBR>subject-based</NOBR> funding rates in the present system have a number of drawbacks in our view. The subject categories are based on traditional and partly obsolete disciplinary fields, consistency in how each course is classified according to these categories is difficult to maintain, and the different funding rates for different subjects may hamper the development of new and transdisciplinary pro- grammes. We propose <SPAN class="ft29">a model without </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">subject-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> funding rates, where an HEI is instead given a certain funding level and a target for the number of FTE students</SPAN>. This model highlights each HEI’s responsibility for how resources are allocated within the HEI, while providing a more direct way for the government to influence the total number of students. In cases where funding levels are raised to expand a specific programme, the costs need to be calculated with the help of the Swedish Higher Education Authority.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft15">The portion for research and doctoral education</P>
<P class="p121 ft8">There is currently a connection between education and research funding in the form of a floor in research funding related to the number of FTE students (SEK 12 000/FTE). To further strengthen this connection, we propose that <SPAN class="ft27">raised targets for FTE students should be accompanied by increases also in the research portion of funding</SPAN>, with SEK 12 000 for each new FTE student. If targets are lowered, the same logic should apply.</P>
<P class="p19 ft9">The present <NOBR>indicator-based</NOBR> model for parts of the institutional research funding should be abandoned, and <SPAN class="ft28">we do not consider perfor- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">mance-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> redistribution of institutional funding to be motivated until balance between institutional funding and external funding has been achieved</SPAN>. If a model for allocating additional funding is needed, a new one should be designed after careful analysis. Which criteria are used, and the relation between them, depends on which goals are desirable, which may shift over time depending on changing circum- stances and political considerations.</P>
<P class="p122 ft8">If there is a need to direct funds to certain areas, we suggest using a model similar to the one used for Strategic Research Areas presented in the 2008 Research Bill, i.e. that HEIs can compete for funds which are allocated after peer review. The government can also attach terms to the funding, e.g. the connection of research to education.</P>
<P class="p52 ft15">General administrative provisions</P>
<P class="p123 ft10">HEIs have a number of exceptions from the general administrative provisions for government agencies, most of which we believe serve their purpose and should be maintained. In addition, we believe the government should consider further exceptions in line with its earlier announcements (Govt. Bill 2009/10:149).</P>
<P class="p18 ft8">We propose that the general regulation that is currently included in the common appropriation directive for all HEIs instead be regulated through ordinance, as has been the general rule for govern- ment agencies since 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="p41dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3641x1.jpg/" id="p41img1">
</DIV>
<P class="p124 ft40"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft39">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p125 ft26"><SPAN class="ft26">1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">I direktiven<SPAN class="ft42">1 </SPAN>till utredningen framgår att vi ska föreslå ett styr- och resurstilldelningssystem som stöder universitet och högskolor och ger dem incitament att utveckla verksamheten i enlighet med kraven i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt de mål i övrigt som riksdag och regering har fastställt för högre utbildning och forskning. Vi ska göra en samlad översyn av de stat- liga universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. Vi har alltså att se till universitetens och högskolornas samlade verk- samhet, och till hela paletten av styrningsformer. I utredningsdirek- tiven framhålls vidare bland annat att styrningen ska:</P>
<P class="p126 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Främja högkvalitativ forskning, utbildning och innovation som leder till samhällets utveckling och bidrar till att möta samhälls- utmaningar.</SPAN></P>
<P class="p127 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Stödja och ge incitament för att nå de mål som riksdag och reger- ing beslutat, och kunna hantera målkonflikter.</SPAN></P>
<P class="p128 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Ta hänsyn till universitets och högskolors särart och särskilda roll, och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan regering och läro- säten.</SPAN></P>
<P class="p129 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Ge universitet och högskolor goda förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet, agera strategiskt och hantera omvärlds- förändringar.</SPAN></P>
<P class="p130 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">Främja profilering, samarbeten och arbetsfördelning mellan läro- säten så att resurserna i systemet används effektivt och det skapas</SPAN></P>
<P class="p131 ft49"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">Direktiven finns i sin helhet i bilaga 1 och bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p132 ft21">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft13">förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning i hela landet.</P>
<P class="p134 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Säkerställa kunskaps- och kompetensförsörjningen (inklusive att förebygga eller åtgärda brister i form av för lite utbildning eller forskning inom vissa områden).</SPAN></P>
<P class="p135 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Främja samverkan och mobilitet mellan lärosäten och omgivande samhälle.</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Främja jämställdhet och breddad rekrytering samt livslångt lärande.</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">Styrningen och resurstilldelningen ska utformas så att den stöder lärosätenas möjligheter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför. Styrningen bör utformas så att den effektivt och ändamålsenligt stöder det i den forskningspolitiska propositionen angivna målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvali- tativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de utmaningar samhället står inför, både i Sverige och globalt. Vi ser sammanfattningsvis att målet är styrning som ger lärosätena goda förutsättningar att ta ett självständigt ansvar för att utveckla och för- medla kunskap för samhällets långsiktiga utveckling.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Avgränsningar i uppdraget</SPAN></P>
<P class="p138 ft9">I direktiven till vår utredning finns vissa avgränsningar. De förslag vi lämnar ska enbart avse statliga lärosäten. När det gäller SLU ska för- slagen vara begränsade till forskning och utbildning på forskarnivå. Vi ska vidare inte lämna förslag som berör den befintliga examensstruk- turen. Dessutom ska vi inte lämna förslag som rör innehåll eller ge- nomförande av universitets och högskolors utbildning eller forskning.</P>
<P class="p87 ft9">I direktiven påpekas också att våra förslag inte får vara kostnads- drivande i sig eller ställa krav på ökade resurser eller ett minskat antal studenter för att kunna genomföras. Utredningen behandlar alltså inte behovet av utökade resurser för högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p87 ft30">Vi har i utredningen sett på högskolan i ett brett samhällspers- pektiv. Dock har vi i utredningsarbetet valt att inte närmare gå in på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td69"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p26 ft24">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft30">innovationssystemet och högskolans roll i detta, trots att inno- vationsfrågor ingår som en självklar del i högskolans uppgift att verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Skälet till att vi inte behandlar innovationssystemet och högskolans roll i detta är att det är en komplex fråga som inbegriper en rad olika aktörer samt regelverk och lagstiftning som ligger utanför högskolans ordinarie verksamhet. Vi menar därför att det är lämpligt att innovations- systemet, inklusive hur högskolans roll i detta ska se ut, utreds i särskild ordning. En utförligare resonemang kring detta finns i kapi- tel 7. Vi vill dock betona att även om vi inte särskilt har behandlat innovationssystemet i vårt utredningsarbete, ingår innovationsfrå- gor som en del av det övergripande ramverk vi föreslår.</P>
<P class="p139 ft15"><SPAN class="ft15">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Om våra förslag</SPAN></P>
<P class="p140 ft9">Vårt uppdrag är alltså brett och omfattande. De förslag som vi lägger i detta betänkande utgår från den övergripande tanken om att en ändamålsenlig styrning ska bidra till att utbildning och forskning ska kunna nå hög kvalitet och bedrivas effektivt. Vårt fokus har varit att utveckla ett övergripande ramverk och principer för styrning och resurstilldelning, snarare än detaljer. Ett sådant ramverk kan anpas- sas och utvecklas i relation till skiftande politiska förutsättningar och omvärldsfaktorer och därmed leva över lång tid.</P>
<P class="p54 ft8">Vi menar att de detaljer som behöver utvecklas vidare inom ram- verket lämpligast görs inom Regeringskansliet. Det gäller också de av våra förslag som avser förändringar i lag och förordning, vilka kräver beredning av juridisk expertis. I vidareutvecklingen av ram- verkets detaljer bör Regeringskansliet samarbeta med lärosäten och berörda myndigheter.</P>
<P class="p64 ft9">När dagens styrsystem infördes 1993 påtalade regeringen att den förväntade sig att systemet skulle utvecklas efter hand. Regeringen beslutade därför att på olika sätt följa upp och utvärdera reformen för att kunna vidareutveckla systemet. Vi ansluter oss till denna tanke, och menar att det är en klok ansats att samtidigt som nya styrformer införs besluta om hur dessa ska följas upp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="p44dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3644x1.jpg/" id="p44img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft26"><SPAN class="ft26">1.2</SPAN><SPAN class="ft41">Utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p142 ft15"><SPAN class="ft15">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Möten och diskussioner med högskolans intressenter</SPAN></P>
<P class="p93 ft8">I vårt utredningsarbete har vi fäst stor vikt vid möten med olika intressenter, av vilka lärosätena naturligtvis varit en part. Förutom lärosätesledningar har vi träffat forskare, olika ämnesföreträdare samt tjänstemän med ansvar för planering och ekonomi m.m.</P>
<P class="p77 ft9">Vi har också haft möten med studentorganisationer, statliga och privata forskningsfinansiärer, arbetstagar- och arbetsgivarorganisa- tioner, myndigheter, regionala och kommunala organ, intresseorga- nisationer, vetenskapliga akademier m.m.<SPAN class="ft42">2 </SPAN>Vi har även deltagit i ett antal konferenser som på olika sätt anknutit till utredningens upp- drag. Dessutom har vi haft dialog med andra utredningar och myn- digheter med uppdrag som anknyter till högskolans styrning.</P>
<P class="p143 ft10">Det huvudsakliga syftet med dessa möten har varit att lyssna och samla in synpunkter från högskolans olika intressenter. Vi har vid dessa möten delat med oss av våra egna analyser och relativt öppet testat tankar på möjliga förändringar. Diskussionerna har genom- gående varit konstruktiva och framåtsyftande.</P>
<P class="p87 ft10">I början av januari 2018 presenterade vi en första övergripande skiss på en ny modell för styrning och resurstilldelning till högsko- lan. Utifrån denna skiss har vi haft förnyade diskussioner med olika intressenter. Diskussionerna har framför allt handlat om hur våra preliminära idéer har kunnat vidareutvecklas och vilka konsekvenser olika förändringar kan innebära. I juni 2018 presenterade vi mer pre- ciserade förslag kring tre frågor som de inledande diskussionerna särskilt kretsat kring: kompetensförsörjning, resursfördelning samt vår idé om en mer långsiktig och dialogbaserad styrning. Detta dis- kuterades på ett flertal seminarier under Almedalsveckan, där utred- ningen deltog.</P>
<P class="p77 ft30">Genom att tidigt i processen vara öppna med våra preliminära tankar och idéer har vi velat vara en diskussionspart under utred- ningens gång. Vår ambition har varit att föra en öppen diskussion om vilka förändringar som behövs och vilka konsekvenser olika för- ändringar kan medföra, och att låta denna diskussion vara en del av utredningsarbetet. Många intressenter har lämnat genomarbetade</P>
<P class="p144 ft49"><SPAN class="ft52">2 </SPAN>En lista över vilka vi träffat samt de konferenser vi medverkat i finns i bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="p45dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3645x1.jpg/" id="p45img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td69"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p26 ft24">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">skriftliga inspel till utredningen, vanligtvis med avstamp i de idéer som vi presenterat.</P>
<P class="p105 ft8">Vår förhoppning är att denna process, förutom att ha givit oss värdefull kunskap och förståelse, också har bidragit till en vidare dis- kussion om högskolans roll i samhället, nu och i framtiden. I de många olika sammanhang som våra utredningsdirektiv och vårt utrednings- arbete har diskuterats har vi märkt att högskolans olika intressenter har kunnat mötas för att framföra sina synpunkter och lyssna till andras resonemang. Vi hoppas att diskussionen har bidragit till en ökad förståelse för varandras olika utgångspunkter och uppdrag, och startat en diskussion som kan fortsätta även när vi nu har fullgjort vårt arbete.</P>
<P class="p106 ft8">De underlag som vi har presenterat under utredningsarbetet finns att tillgå på utredningens webbsida.<SPAN class="ft53">3 </SPAN>Där finns även alla inspel som skickats in till utredningen.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Idéer från många aktörer</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Många idéer om hur högskolan ska styras har uttryckts långt innan vårt arbete i utredningen påbörjades. Högskolans styrning och resurs- tilldelning har varit föremål för flera statliga utredningar sedan nuvarande styrsystem infördes 1993.<SPAN class="ft42">4 </SPAN>Förutom statliga utredningar har flera andra aktörer, exempelvis SUHF, Svenskt näringsliv, TCO, SFS och IVA, fört fram underbyggda idéer om förändringar på systemnivå, vilka vi har granskat och resonerat kring.</P>
<P class="p54 ft9">Vårt uppdrag omfattar frågor som är föremål för en intensiv dis- kussion i de flesta andra länder. För att få ett internationellt perspektiv har vi gjort studiebesök i Norge, Danmark, Finland och Neder- länderna. Vi har därtill tagit del av olika internationella jämförelser och rapporter som givit oss en bild av den internationella utvecklingen. Eftersom varje land finns i sin speciella kontext med olika system för hur man organiserat högre utbildning och forskning går det inte, ens om man skulle vilja, att kopiera ett annat lands styr- och resurstill- delningssystem. Däremot har studiebesöken givit oss värdefull infor- mation om erfarenheter från olika delar i styrsystemen.</P>
<P class="p145 ft55"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft54">https://strututredningen.wordpress.com/</SPAN></P>
<P class="p146 ft49"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">Se bl.a. SOU 1994:80, SOU 1996:21, SOU 1998 :128, SOU 2000:82, SOU 2005:48, SOU 2007:81, SOU 2008:104.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="p46dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3646x1.jpg/" id="p46img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">I enlighet med direktiven har utredningen haft en parlamentarisk referensgrupp där samtliga riksdagspartier har varit representerade.<SPAN class="ft42">5 </SPAN>Därtill har experter från Utbildningsdepartementet, Näringsdepar- tementet och Finansdepartementet varit knutna till utredningen.</P>
<P class="p148 ft26"><SPAN class="ft26">1.3</SPAN><SPAN class="ft41">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p149 ft9">Betänkandet inleds med en historisk bakgrund till dagens system (kapitel 2). De lösningar och val som gjorts under tidens gång har alla verkat i sitt sammanhang; sammanhang som i vissa fall fortfarande är giltiga, men i andra fall har förändrats betydligt. Därefter följer en översiktlig beskrivning av de principer och verktyg som regering och riksdag styr högskolan med i dag (kapitel 3).</P>
<P class="p87 ft9">I kapitel 4 redovisar vi utredningens principiella utgångspunkter för en ändamålsenlig styrning, och hur ansvarsfördelningen mellan regering och lärosäten bör se ut. Vi föreslår även att några grundläg- gande akademiska värden och normer bör tydliggöras i författning.</P>
<P class="p77 ft9">I kapitel 5 lämnas bedömningar och förslag till ramverk för styr- processen. Vi redogör först för hur övergripande mål och prioriter- ingar för högre utbildning och forskning kan formuleras för att uppnå långsiktighet, samordning och förstärkt samband mellan utbildning och forskning. Därefter fokuserar vi på den direkta styrningen av uni- versitet och högskolor, och hur denna kan göras mer dialogbaserad och långsiktig. Sedan beskriver vi hur styrning och utveckling av högre utbildning och forskning kan göras mer kunskapsbaserad.</P>
<P class="p143 ft9">I kapitel 6 beskriver vi verksamheten, dvs. utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, samt forskning. Vad gäller utbildning diskuteras styrning och dimensionering av utbildningsutbudet, inklu- sive utbildning för livslångt lärande. För forskningen är lärosätenas utrymme för eget ansvarstagande i relation till externa finansiärer i fokus. I kapitel 7 resonerar vi om högskolans samverkan med det om- givande samhället, och verksamhetens samhällspåverkan. Kapitel 8 ägnas åt en diskussion om jämställdheten i högskolan och hur den bör följas upp och främjas.</P>
<P class="p87 ft30">Den finansiella styrningen av högskolan diskuteras i kapitel 9. Det handlar dels om hur anslagsfördelningen bör utformas, dels hur den finansiella styrningen i övrigt bör se ut. Kapitel 10 innehåller</P>
<P class="p150 ft49"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Den parlamentariska gruppens sammansättning framgår av bilaga 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td69"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p26 ft24">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">bedömningar och överväganden vad gäller det ekonomiadministra- tiva regelverket, mot bakgrund av de undantag som universitet och högskolor har från detta.</P>
<P class="p106 ft8">I kapitel 11 redogör vi för de viktigaste konsekvenserna av våra förslag.</P>
<P class="p151 ft13">Betänkandet avslutas med utredarens slutord.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Begrepp</SPAN></P>
<P class="p152 ft8">Vi har valt att använda uttrycket ”universitet och högskolor” syno- nymt med uttrycket ”lärosäten”. När vi använder ”högskolan” speglar detta ett systemperspektiv. Begreppet ”lärare” används i högskole- lagens mening (1992:1434, 3 kap.) och innefattar alltså personal med både forskande och undervisande uppgifter.</P>
<P class="p64 ft10">När vi skriver om forskning avser vi även konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete, i enlighet med högskolelagen (1992:1434,</P>
<P class="p153 ft8"><SPAN class="ft17">1</SPAN><SPAN class="ft58">kap. 2 §). Med vetenskaplig kompetens avses också konstnärlig kom- petens. Med vetenskapligt kompetenta lärare avses också konstnärligt kompetenta lärare.</SPAN></P>
<P class="p154 ft13">De förkortningar som används frekvent finns angivna i en lista i början av betänkandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft59">Högskolans styrning</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">i ett historiskt perspektiv</P>
<P class="p156 ft9">I det här kapitlet ger vi en historisk bakgrund till dagens styrning av högskolan. Det högskolelandskap och det styrsystem vi har i dag är resultat av hur akademin, politiken och andra aktörer i olika tider har sett på hur högskolan ska förhålla sig till samhällsutvecklingen, natio- nellt och internationellt. De vägval som har gjorts vid olika tidpunkter präglar på olika sätt fortfarande högskolan. Som en röd tråd finns principen om en nära koppling mellan utbildning och forskning, vilken dock inte alltid har harmoniserat med andra politiska mål.</P>
<P class="p54 ft30">Två reformer, 1977 och 1993, har särskilt stor påverkan på dagens högskola. 1977 års högskolereform innebar en kraftigt vidgad hög- skola, dels genom att många volymmässigt stora utbildningar såsom lärar- och vårdutbildningar blev högskoleutbildning, dels genom att en mängd nya högskolor inrättades runt om i landet. Reformen 1993 utgör startpunkten för dagens system, och det är enligt de principer som infördes då som högskolan fortfarande styrs. Den grundläg- gande tanken bakom 1993 års reform var att universitet och hög- skolor behövde ett stort mått av frihet dels för att åstadkomma hög kvalitet i utbildning och forskning, dels för att kunna verka som kritiska röster i samhället.</P>
<P class="p157 ft26"><SPAN class="ft26">2.1</SPAN><SPAN class="ft41">Högskolan som en del av samhällsbygget</SPAN></P>
<P class="p158 ft30">I början av <NOBR>1900-talet</NOBR> fanns sex lärosäten i Sverige: Uppsala och Lunds universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högsko- lan, Stockholms högskola och Göteborgs högskola. Totalt var cirka 6 500 studenter inskrivna vid dessa. Till universitetsfamiljen fördes</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3650x1.jpg/" id="p50img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">decennierna som följde också de privata lärosätena Chalmers tek- niska högskola och Handelshögskolan i Stockholm samt veterinär- högskolan, skogshögskolan och lantbrukshögskolan.</P>
<P class="p87 ft10">Efter andra världskriget underströks synen på högre utbildning och forskning som viktiga inslag i att bygga det moderna samhället. Utbildning och forskning blev samhällspolitiskt viktiga frågor, och omfattande utredningar tillsattes kring högskolans roll. Utredning- arna behandlade forskning och utbildning tillsammans.<SPAN class="ft60">1</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Tillgången till högre utbildning blev en viktig demokratifråga – de med rätt förutsättningar skulle ges möjlighet att studera, oavsett sam- hällsklass. I linje med detta infördes 1965 ett allmänt studiestöds- system för att underlätta för ungdomar att genomföra högskolestu- dier. Samtidigt byggdes gymnasieskolan ut, vilket innebar att fler ungdomar blev behöriga att studera vid högskolan, och tillström- ningen till högre utbildning tilltog.</P>
<P class="p77 ft8">Under 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> blev det tydligt att det fanns behov av högre utbildning utanför befintliga universitetsorter. I början handlade det om att förvärvsarbetande personer behövde komplet- tera sin utbildning för att fungera bättre i sitt arbete och avancera i karriären. Därefter handlade diskussionen dels om att avlasta befint- liga universitet, dels om att kunna tillgodose Norrland med akade- miska professioner inom vården. Som svar på dessa behov inrättades Umeå universitet 1965, och sedan universitetsfilialer i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö 1967.<SPAN class="ft53">2</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">De samhällspolitiska frågor som funnits på agendan påverkade alltså utvecklingen inom högskolesektorn, och samhällsbyggande frågor har under hela efterkrigstiden varit en del av högskolepoli- tiken. Ett exempel är diskussionen om breddad tillgång till högskole- utbildning utifrån ett klassperspektiv, vilket också sammanföll med behovet av fler akademiskt utbildade i samhället. Frågan om breddad rekrytering till högre utbildning har följt med under årtiondenas lopp, och inkluderar i dag såväl social som svensk/utländsk bak- grund. Ett annat exempel är jämställdhet, som började uppmärksam- mas i högskolepolitiken under 1980- och <NOBR>1990-talen,</NOBR> såväl i Sverige</P>
<P class="p159 ft62"><SPAN class="ft56">1</SPAN><SPAN class="ft61">Se 1945 års universitetsberedning, 1955 års universitetsberedning, 1963 års universitets- och högskolekommitté.</SPAN></P>
<P class="p160 ft49"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft57">Universitetsfilialen i Linköping blev 1970 en teknisk högskola, och 1975 universitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="p51dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3651x1.jpg/" id="p51img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">som internationellt. Frågorna om jämställdhet har framför allt hand- lat om könsbundna studieval samt mäns och kvinnors skilda möjlig- heter till forskarkarriär.<SPAN class="ft60">3 </SPAN>Detta har lett till olika satsningar och upp- drag till universitet och högskolor. Ytterligare ett exempel på en samhällspolitisk fråga som påverkat högskolan är hållbar utveckling, som sedan 2005 finns inskrivet i högskolelagen som ett mål för uni- versitets och högskolors verksamhet.<SPAN class="ft60">4</SPAN></P>
<P class="p161 ft64"><SPAN class="ft26">2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Övergripande princip att utbildning och forskning hör ihop – men svårt i praktiken</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Wilhelm von Humboldts ideal om ett universitet där utbildning och forskning är intimt knutna till varandra fick starkt stöd i utveck- lingen av det svenska universitetsväsendet under senare hälften av <NOBR>1800-talet.</NOBR> I de svenska universitetsstatuterna infördes 1916 en mål- beskrivning för universitetens verksamhet där det tydliggjordes att ”universitetets uppgift är forskning och undervisning”. Detta ideal lever kvar i dagens universitets- och högskolesystem, befäst i de europeiska universitetens rättighetsförklaring <SPAN class="ft28">Magna Charta Uni- versitatum</SPAN><SPAN class="ft42">5</SPAN>, och i Sverige stadfäst i det som brukar kallas högskole- lagens portalparagraf (SFS 1992:1434, 1 kap. 2 §).</P>
<P class="p64 ft9">Kopplingen mellan utbildning och forskning har på ett princi- piellt plan varit gällande under hela den moderna högskolans upp- byggnad. I Andréns historiska genomgång av högskolans utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR> skriver han att det från 1945 års universitetsbered- ning och fram till dagens debatt har rått en total enighet om att denna princip ska vara vägledande eftersom utbildningen ska vila på vetenskaplig grund, och sådan uppnås först genom det direkta sam- bandet mellan forskning och utbildning. Andrén påpekar att något annat alternativ inte heller har presenterats, men konstaterar att det ”däremot fanns divergerande tolkningar av den konkreta innebörden av principen och hur den skulle omsättas i praktiken”.<SPAN class="ft42">6 </SPAN>Principen om att utbildning och forskning ska vara sammankopplade har utmanats</P>
<P class="p139 ft55"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2016b), s. </SPAN><NOBR>14–15.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft54">SFS 1992:1434, 1 kap. 5 §.</SPAN></P>
<P class="p162 ft66"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft65">Universitetens Magna Charta, Bologna 1988. I SOU 2015:70 konstateras att denna princip används som ett kriterium på vad som konstituerar universitet och högskolor (s. 311).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft48">Andrén (2013), s. </SPAN><NOBR>63–64.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="p52dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3652x1.jpg/" id="p52img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">bland annat genom införandet av sektorsforskning, särskilda lärar- kategorier för undervisning och inrättandet av universitetsfilialer (sedermera högskolor) utan forskningsorganisation.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Sektorsforskning – utan koppling till utbildning</SPAN></P>
<P class="p163 ft8">Fackhögskolor inom medicin, teknik, ekonomi samt skogs- och lant- bruk inrättades under <NOBR>1800-talet</NOBR> och början av <NOBR>1900-talet</NOBR> i syfte att utveckla och främja Sveriges sjukvård, näringsliv samt skogs- och lant- bruk. Dessa fackhögskolor hade ansvar för en avgränsad samhällssek- tor. Genom utbildning och forskning skulle de stödja respektive områden.</P>
<P class="p77 ft9">I samband med den samhälleliga utvecklingen efter andra världs- krigets slut uppstod nya forskningsfält rörande praxis i arbetsliv, undervisning, boende, energihushållning, bistånd, miljöfrågor och socialtjänst. I slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> introducerades därför en ny form av sektorsinriktad forskning som stöddes av interna rådsliknande organ vid statliga ämbetsverk och myndigheter, finansierade med statliga medel. Utgångspunkten för den sektoriella forskningspoli- tiken var att varje samhällssektor skulle bedöma och finansiera sek- torns forsknings- och utvecklingsbehov.</P>
<P class="p83 ft8">Till skillnad från den branschinriktade forskningen vid fackhög- skolorna var sektorsforskningen helt skild från utbildning. Ansatsen var i stället att forskningen kunde och borde renodlas. Sverker Gustavsson har beskrivit att sektorsforskningens roll inte var att ge svar på vissa bestämda frågor och att den därmed inte hade någon tydlig beställare, utan bedömningar av forskningens värde i relation till praxis gjordes av de ämbetsmän och myndigheter som ansvarade för en viss sektor.<SPAN class="ft53">7</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">I sektorsforskningens natur ligger också att resurserna för forsk- ning inom de olika samhällssektorerna vägs mot andra användnings- områden inom just den sektorn. Forskningsfinansiering skildes alltså inte från andra myndighetsuppgifter. De resurser som avdelades för sektorsforskning var därmed inte tillgängliga för alternativ användning inom andra forskningsområden, utan var delar i en skolpolitik, en energipolitik etc.<SPAN class="ft42">8</SPAN></P>
<P class="p164 ft55"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft67">Gustavsson. (2016b), s. </SPAN><NOBR>47–57.</NOBR></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft57">Gustavsson (1989) s. </SPAN><NOBR>166–173,</NOBR> Andrén (2013), s. <NOBR>126–127.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="p53dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3653x1.jpg/" id="p53img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft8">Sektorsforskningen hade en stark utveckling under 1960- och <NOBR>1970-talet.</NOBR> Från <NOBR>1980-talets</NOBR> slut minskade sektorsanslagen, men fort- farande finansierar vissa myndigheter med sektorsperspektiv en rela- tivt stor del av lärosätenas forskning.<SPAN class="ft53">9</SPAN></P>
<P class="p96 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Särskilda lärarkategorier för undervisning</SPAN></P>
<P class="p107 ft9">Under 1960- och <NOBR>1970-talen</NOBR> gick högre utbildning och forskning från att ha varit en företeelse som berörde ett fåtal personer i de högre samhällsklasserna, till att involvera en stor del av befolk- ningen. År 1945 studerade 14 000 män och kvinnor vid universiteten</P>
<P class="p25 ft13"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft68">i början av </SPAN><NOBR>1970-talet</NOBR> hade antalet vuxit till över 100 000.<SPAN class="ft69">10</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">Att hålla fast vid principen om utbildning och forskning som oskiljaktiga blev svårare i takt med att antalet studenter ökade. En större utmaning av principen skedde när den nya lärarkategorin uni- versitetslektor inrättades 1958. Lektoraten inrättades då de traditio- nella akademiska tjänsterna<SPAN class="ft53">11 </SPAN>inte ansågs kunna räcka till för att undervisa alla de studenter som sökte sig till högre utbildning och samtidigt utföra högkvalitativ forskning och handledning av dokto- rander. Universitetslektorerna, som skulle vara disputerade, var kon- centrerade på undervisning och hade inte vetenskapligt arbete i sin tjänst. Under <NOBR>1960-talet</NOBR> skapades sådana tjänster i praktiskt taget alla ämnen inom de filosofiska fakulteterna. Då bristen på kompe- tenta lärare var stor anställdes även mycket oerfarna yngre lärare som lektorer.<SPAN class="ft53">12</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Att införa denna lärarkategori och samtidigt fortsätta att hävda det Humboltska idealet, förklarade regeringen genom att hänvisa till att forskning och utbildning inte måste återspeglas i arbetsuppgif- terna för varje enskild befattning. Man menade alltså att detta sam- band inte behövde uppnås på personnivå, utan kravet kunde upp- fyllas genom att sambandet fanns inom universitetet som sådant.<SPAN class="ft42">13</SPAN></P>
<P class="p96 ft55"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft54">Se UKÄ (2018e), s. 154.</SPAN></P>
<P class="p167 ft66"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft65">Högskoleverket (2006a), s. 16. Det var inte bara i Sverige som högskolesektorn ökade dra- matiskt, utan detta var ett internationellt fenomen, se exempelvis Andrén (2013), s. </SPAN><NOBR>32–33.</NOBR></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft65">Professor var den enda fasta forskar- och lärartjänsten, och professorerna var ansvariga för både vetenskapligt arbete och grundläggande undervisning. Kring professor fanns tjänster av olika slag (docent, amanuens, lektor, biträdande lärare m.m.) – alla betraktade som stödtjänster. Professors undervisningsskyldighet angavs i antal timmar per läsår. Se Andrén (2013), s. </SPAN><NOBR>185–186.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1992:1, s. </SPAN><NOBR>53–55.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft48">Andrén (2013), s. 197.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="p54dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3654x1.jpg/" id="p54img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft13">I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> tillkom ännu en typ av undervisningstjänster</P>
<P class="p170 ft9"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft70">universitetsadjunkterna – som ytterligare tänjde på principen om att utbildning och forskning hör samman. I dessa tjänster, som inte krävde forskarutbildning, ingick inte någon forskning alls. Inom i synnerhet de filosofiska fakulteterna blev professorernas kontakter med grund- utbildningsstudenterna allt mer sällsynta. Denna utveckling förstärk- tes i och med forskarutbildningsreformen 1969 som innebar att profes- sorer, docenter och forskarassistenter förväntades att i huvudsak undervisa och handleda i forskarutbildningen, medan universitets- lektorer och adjunkter förutsattes ägna sig åt grundutbildningen.</SPAN><SPAN class="ft42">14</SPAN></P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Universitetsfilialer utan forskningsorganisation</SPAN></P>
<P class="p171 ft9">Den Humboltska principen utmanades på nytt när universitetsfilia- lerna i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö inrättades i slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Till dessa filialer knöts inga forskningsresurser, utan deras uppdrag var utbildning. 1963 års universitets- och högskolekommitté, vars förslag till modell regeringens proposition sedan följde, argumen- terade för att forskarutbildning och grundforskning måste hållas sam- man på universiteten för att inte splittra de knappa resurserna, varför inga forskningsresurser skulle tillföras filialerna. Principen om en stark koppling mellan utbildning och forskning skulle i stället upprätthållas genom anknytningen till respektive moderuniversitet.<SPAN class="ft42">15</SPAN></P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">2.3</SPAN><SPAN class="ft41">En genomgripande högskolereform 1977</SPAN></P>
<P class="p89 ft9">Den kraftiga studentexpansionen och en politisk vilja att tydligare knyta samman utbildning och arbetsliv lade grunden till 1977 års högskolereform. Som grund för reformen låg 1968 års utbildnings- utredning (U 68), vilken präglade den högskolepolitiska debatten under många år. Reformen 1977 kännetecknades av en fortsatt stark tilltro till högskolans roll som utvecklings- och förändringskraft i samhället, men den präglades också av tidsandan med bärande idéer om social ingenjörskonst och centralplanering. Dimensioneringen</P>
<P class="p172 ft55"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1992:1, s. 55.</SPAN></P>
<P class="p173 ft49"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft57">Moderuniversitet för filialerna var: Linköping – Stockholms universitet, Örebro – Uppsala universitet, Karlstad – Göteborgs universitet, Växjö – Lunds universitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="p55dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3655x1.jpg/" id="p55img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">av olika utbildningar skulle utgå från samhällets behov av arbets- kraft; dessa behov räknades fram efter bedömningar av den framtida utvecklingen inom olika näringsgrenar och yrken.</P>
<P class="p73 ft9">1977 års reform innebar stora förändringar för den högre utbild- ningen. Begränsningar i det fria tillträdet till studier vid filosofiska fakulteter hade förvisso påbörjats redan 1969, men nu blev den högre utbildningen i princip totaldimensionerad och centralplanerad. Yrkes- utbildning prioriterades framför utbildning mot bildningsideal. Ut- bildningslinjer fördelade mot yrkesutbildningssektorer<SPAN class="ft42">16 </SPAN>blev därför den grundläggande enheten för all utbildning. Utbildningens inne- håll och organisation reglerades i nationella utbildningsplaner som fastställdes av en central myndighet, Universitets- och högskoleämbe- tet (UHÄ). Riksdagen fattade beslut om utbildningarnas dimensio- nering utifrån förslag från UHÄ, vilket baserades på prognoser över arbetslivets behov av kompetens.<SPAN class="ft42">17</SPAN></P>
<P class="p73 ft10">Reformen 1977 var genomgripande, men samtidigt begränsad då den framför allt var inriktad mot utbildning samt mot högskolans organisation, dimensionering och lokalisering. Frågor om forskning och högskolans tjänstestruktur var däremot endast marginellt berör- da. Vad gäller forskarutbildningen genomfördes de stora förändring- arna 1969 när en fyraårig doktorsexamen infördes. Någon styrning av forskarutbildningens dimensionering, liknande den för grundutbild- ning, infördes inte. (Se vidare avsnitt 2.7.5.)</P>
<P class="p175 ft62"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft71">Det fanns fem yrkesutbildningssektorer: 1) Tekniska yrken, 2) Administrativa, ekonomiska och sociala yrken, 3) Vårdyrkesutbildning, 4) Utbildning för undervisningsyrken, 5) Utbild- ning för kultur- och informationsyrken.</SPAN></P>
<P class="p176 ft49"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft48">Undantaget var individuella och lokala linjer samt enstaka kurser som beslutades av region- styrelser.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="p56dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3656x1.jpg/" id="p56img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft15"><SPAN class="ft15">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildningar med brist på vetenskaplig tradition förs till högskolan</SPAN></P>
<P class="p178 ft8">En stor förändring med 1977 års reform var att flera stora efter- gymnasiala utbildningar, framför allt lärarutbildningar, vårdutbild- ningar<SPAN class="ft53">18 </SPAN>samt utbildningar vid socialhögskolor, blev högskoleutbild- ning.<SPAN class="ft53">19 </SPAN>Detta innebar att antalet högskolestudenter ökade med nästan 46 000 studenter mellan 1976 och 1977. Det innebar också att andelen kvinnor steg med 10 procentenheter, från 43 till 53 procent, och att högskolan från och med då fick en majoritet av kvinnliga studenter.<SPAN class="ft53">20</SPAN></P>
<P class="p179 ft8">Ursprunget till att bland annat lärar- och vårdutbildningarna för- des till högskolan var det vidgade högskolebegrepp som U 68 före- slog. Detta förslag härrörde framför allt ur en önskan om en tydligare struktur för den eftergymnasiala utbildningen, men i regeringens pro- position anför statsrådet också motiv kring social och könsmässig snedrekrytering till högskolan.<SPAN class="ft53">21</SPAN></P>
<P class="p180 ft8">Det nya högskolebegreppet inkluderade utbildningar där den vetenskapliga anknytningen i många fall var en annan än den tradi- tionella. Samtidigt var beskeden från riksdag och regering att all hög- skoleutbildning skulle betraktas på samma sätt i fråga om forsknings- anknytning. I propositionen uttryckte statsrådet också förhoppningar om att forskningsanknuten yrkesinriktad utbildning skulle utveckla samhälle och arbetsliv:</P>
<P class="p181 ft17">En kritisk medvetenhet, stimulerad av bl.a. utbildningens anknytning till vetenskaplig verksamhet, kan i fråga om yrkesinriktad utbildning bidra till samhällsförändring genom förnyelse av arbetslivet.<SPAN class="ft72">22</SPAN></P>
<P class="p89 ft9">Behovet av mer koppling mellan forskning och lärarutbildning hade identifierats tidigare. Exempelvis beskrev Lärarutbildningskommit- tén i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> forskningen om lärarutbildningens ämnen</P>
<P class="p182 ft66"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft73">Utbildning till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingen- jör, sjukgymnast (i dag fysioterapeut), sjuksköterska (inklusive specialistsjuksköterska), tand- hygienist samt utbildning mot social omsorg (i dag sammanförd med socionomutbildning) hade landsting eller kommun som huvudmän. De förstatligades 2002. Se prop. 2000/01:71.</SPAN></P>
<P class="p183 ft62"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft61">Även konstnärliga utbildningar och journalistutbildningen fördes till högskolan. I slutet av </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> tillkom också korta ingenjörsutbildningar när gymnasieingenjörsutbildningen upp- graderades till högskoleutbildning.</P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2006a), s. </SPAN><NOBR>19–20.</NOBR></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1975:9, s. </SPAN><NOBR>402–404.</NOBR></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1975:9, s. </SPAN><NOBR>405–406.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="p57dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3657x1.jpg/" id="p57img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft13">som bristfällig och i behov av utveckling.<SPAN class="ft69">23 </SPAN>I och med att all lärar- utbildning fördes till högskolan blev kopplingen mellan denna och forskningen formellt mer sammankopplade.</P>
<P class="p85 ft9">Det var dock inte självklart hur forskningsanknytningen skulle se ut för de utbildningar som blev högskoleutbildningar 1977. I mot- sats till de etablerade ämnena hade de inte någon given ”vetenskaplig corpus” att förhålla sig till. För dessa professionsutbildningar fanns också spänningar mellan förväntningar på att utbildningen å ena sidan skulle leverera yrkesrelevanta färdigheter och å andra sidan uppfylla kraven på vetenskaplig förankring.</P>
<P class="p64 ft9">Hur de nya utbildningarna utvecklades inom den akademiska värl- den tycks ha varierat. I den tematiska studie om forskningsanknytning som Högskoleverket gjorde 2006 beskrivs hur sjuksköterske- och lärarutbildningarna skiljer sig åt i forskningsanknytning. Detta förkla- ras med att omvårdnad efter 1977 kom att utvecklas både som forsk- ningsområde och som forskarutbildningsämne, och blev därmed en självklar vetenskaplig överbyggnad inom sjuksköterskeutbildningen. Inom lärarutbildningen utvecklades däremot inte samma distinkta ämnesidentitet, varken i form av undervisningsämne eller gemensamt forskningsområde.<SPAN class="ft42">24</SPAN></P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Nya högskolor – forskningsanknytning diskuteras</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">I samband med 1977 års reform blev universitetsfilialerna i Karlstad, Örebro och Växjö självständiga högskolor och därtill inrättades tio nya högskolor.<SPAN class="ft42">25 </SPAN>Ett principbeslut i riksdagen om att fasta forsk- ningsresurser enbart skulle finnas vid sju orter innebar att alla dessa nya högskolor inrättades utan forskningsorganisation och utan forsk- ningsresurser. De nya högskolorna skulle alltså enbart ha till uppgift att utföra utbildning. Det handlade då om befintliga lärar- och vård-</P>
<P class="p96 ft55"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1972:92, s. 235.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2006c), s. </SPAN><NOBR>51–52.</NOBR></P>
<P class="p153 ft62"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft71">De nya högskolorna inrättades i Borås, Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Gävle/ Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Sundsvall/Härnösand och Östersund. Filialen i Linköping hade 1975 fått status som universitet. 1977 års reform innebar också att de konst- närliga utbildningarna i Stockholm blev självständiga enheter, medan de konstnärliga utbild- ningarna i Göteborg och Malmö gick upp i Göteborgs respektive Lunds universitet. Sveriges lantbruksuniversitet bildades genom en sammanslagning av </SPAN><NOBR>lantbruks-,</NOBR> skogs- och veterinär- högskolorna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="p58dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3658x1.jpg/" id="p58img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">yrkesutbildningar som nu gavs högskolestatus, samt om nya utbild- ningar som utgick från behov som identifierats av regionens näringsliv. De nya utbildningarna var tekniska yrkesutbildningar, administra- tiva och ekonomiska utbildningar samt utbildningar för kultur- och informationsyrken. Även om önskemål från regionen togs upp blev de nya högskolorna inte särskilt profilerade, utan deras utbildnings- utbud kom att överensstämma till stor del med de etablerade läro- sätenas utbud inom samma områden.<SPAN class="ft60">26</SPAN></P>
<P class="p180 ft8">Kopplingen mellan utbildning och forskning diskuterades utförligt av U 68, som därmed introducerade begreppet ”forskningsanknyt- ning”. U 68 fastslog att:</P>
<P class="p186 ft17">I den i många hänseenden mycket heterogena högskoleutbildning som utredningsförslaget avser måste mål och medel för forskningsanknyt- ning kunna skifta avsevärt. Man bör emellertid utgå från att all utbild- ning bör ha ett samband med forskningen /…/ <SPAN class="ft72">27</SPAN>.</P>
<P class="p93 ft9">Den lösning som presenterades var att dela in Sverige i sex hög- skoleregioner, med minst ett universitet i varje region. På samma sätt som för de tidigare universitetsfilialerna skulle därmed universiteten utgöra garanten för forskningsanknytning vid regionens högskolor.</P>
<P class="p180 ft8">I debatten kring U 68 och 1977 års reform diskuterades frågan om forskningsanknytning flitigt.<SPAN class="ft53">28 </SPAN>I remissvaren till U 68 framgår att den då befintliga högskolevärlden starkt ifrågasatte om principen om utbildningens och forskningens nära samband kunde upprätthållas i och med inrättandet av nya högskolor med enbart grundutbildnings- uppdrag. Lärarhögskolorna, gymnastik- och idrottshögskolorna samt socialhögskolorna var däremot generellt sett mer positiva till det vid- gade högskolebegreppet.<SPAN class="ft53">29</SPAN></P>
<P class="p143 ft9">I grunden vidhöll U 68 alltså principen om att all utbildning bör ha ett samband med forskningen, men två andra principer blev i slut- ändan viktigare: 1) att sprida utbildning över landet, 2) att inte splitt- ra forskningsresurserna på för många enheter. Reformen 1977 innebar ett avsteg från traditionen att forskning och utbildning skulle bedrivas vid varje enhet. Som för att understryka paradoxen infördes i den nya högskolelagen två paragrafer som uttryckte att utbildning ska bygga på</P>
<P class="p187 ft55"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft54">Andrén (2013), s. </SPAN><NOBR>40–41.</NOBR></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1973:2, s. 58.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft71">Se Andrén (2013), s. </SPAN><NOBR>44–48.</NOBR></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1975:9, s. </SPAN><NOBR>145–146.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="p59dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3659x1.jpg/" id="p59img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">vetenskaplig grund samt att verksamheten ska anordnas så att sam- band mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet främjas.<SPAN class="ft53">30</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">1977 års reform innebar alltså att högskolelandskapet förändra- des; det var skillnad mellan <SPAN class="ft28">universitet </SPAN>med uppdrag att både utbilda och forska, och <SPAN class="ft28">högskolor </SPAN>med enbart grundutbildning som uppdrag. Kopplingen mellan utbildning och forskning skulle kvarstå genom regionala samarbeten där högskolorna skulle dra nytta av univer- sitetens vetenskapliga bas i forskningen, och ett särskilt anslag för forskningsanknytning ställdes till högskolornas förfogande.</P>
<P class="p64 ft9">Med tiden förändrades dock riksdagens och regeringens syn på de nya högskolornas uppdrag, och 1997 fattade riksdagen beslut om att alla statliga universitet och högskolor skulle ges fasta forskningsresur- ser (se avsnitt 2.7.3). Motivet till detta var att stärka sambandet mellan utbildning och forskning.<SPAN class="ft42">31 </SPAN>Genom detta beslut stärktes principen om en tydlig koppling mellan utbildning och forskning, även om diskus- sionen om hur principen praktiskt ska hanteras fortgår.<SPAN class="ft42">32</SPAN></P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Anslaget delas i utbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p152 ft8">Fram till 1977 var det direkta statsanslaget till universiteten samlat, med utgångspunkt i att det var den akademiska strukturen (byggnader, materiel, tjänster) som finansierades, oavsett om den skulle användas till forskning eller till utbildning. Detaljeringsgraden i finansieringen var dock hög – till exempel förtecknades alla lönegradsplacerade tjäns- ter vid varje lärosäte i regleringsbrev, och lönegraden angavs. Det fanns särskilda anslagsposter för förvaltning, bibliotek, utrustning, lokaler etc.</P>
<P class="p64 ft8">Reformen 1977 innebar att anslagen till universiteten i stället kana- liserades i tre strömmar: 1) fakultetsanslag avsedda för forskning och forskarutbildning, 2) sektorsanslag för utbildning på linjerna inom de fem yrkesutbildningssektorerna<SPAN class="ft53">33</SPAN>, 3) ett anslag för lokala och indivi- duella linjer och enstaka (fristående) kurser.</P>
<P class="p188 ft55"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft54">SFS 1977:218, § 2, § 5.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1996/97:5.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft71">I SOU 2015:70, s. 311 ff ges en översiktlig beskrivning av denna diskussion.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft48">Se avsnitt 2.3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="p60dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3660x1.jpg/" id="p60img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft8">Enligt U 68 hade utbildning och forskning olika mål och olika behov, vilket bland annat hade aktualiserats när ytterligare utbild- ningar fördes till högskolan. Planeringsorganisationen måste därför byggas upp med hänsyn till detta. I propositionen anförde statsrådet detta som motiv till att göra åtskillnad mellan utbildning och forsk- ning inom anslagssystemet.<SPAN class="ft53">34</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Även om reformen medförde att en del öronmärkta anslag slopades var resursfördelningssystemet fortfarande detaljerat på statsmaktsnivå. Riksdagen beslutade varje år om anslagen till de fem yrkesutbildnings- sektorerna med en anslagspost per lärosäte. I regleringsbrev precise- rades antalet nybörjarplatser (planeringsramar) på de allmänna utbild- ningslinjerna för varje lärosäte. Tilldelade resurser kunde avräknas på ett sådant sätt att hela anslaget kunde förbrukas, och lärosätena fick alltså betalt oavsett om platserna utnyttjades eller ej. Någon ekono- misk uppföljning gjordes egentligen inte.<SPAN class="ft42">35 </SPAN>Under <NOBR>1980-talet</NOBR> mins- kade detaljstyrningen, men systemet med planeringsramar kvarstod till och med budgetåret 1992/93.<SPAN class="ft42">36</SPAN></P>
<P class="p83 ft10">Resurserna till utbildning var alltså helt <NOBR>input-styrda,</NOBR> och resul- tatet saknade betydelse för finansieringen. Gunnar Wetterberg har framfört att 1977 års system därmed gav olika signaler till ansvariga för institutioner och fakulteter vad gäller synen på forskning respek- tive utbildning. Medan kvalitet och prestationer enligt den akade- miska traditionen var avgörande för vilken forskning som skulle sat- sas på, styrdes grundutbildningen av att resurser fördelas genom politiska och administrativa beslut, ”där lobbyverksamhet ofta kan vara väl så effektiv som goda resultat. Med ett sådant system är det faktiskt inte underligt, att talet om att belöna de goda pedagogerna inte blev så mycket mer än tal.”<SPAN class="ft60">37</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Sedan 1977 har forskarutbildningen anslagsmässigt betraktats som en del av forskningen.</P>
<P class="p190 ft55"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1975:9, s. 99.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2007:81, s. 170.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft71">Högskoleverket (2006a), s. 40.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft48">Wetterberg (1996), s. 11.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="p61dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3661x1.jpg/" id="p61img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft26"><SPAN class="ft26">2.4</SPAN><SPAN class="ft41">1993 års reform – Frihetsreformen</SPAN></P>
<P class="p119 ft9">Reformen 1993 innebar en tydlig brytning mot de tankar som legat till grund för 1977 års reform. I praktiken hade svårigheter med centralstyrning inneburit att 1977 års system redan under <NOBR>1980-talet</NOBR> luckrats upp, och mer decentralisering hade successivt genomförts. 1993 års reform tillkom också i ett läge där den svenska statsför- valtningen i stort övergick från detaljerad regelstyrning till mål- och resultatstyrning.<SPAN class="ft42">38 </SPAN>Den högskolelag (1992:1434) som blev ett resul- tat av reformen styr i allt väsentligt ännu högskolan.</P>
<P class="p106 ft8">I förarbetena till 1993 års reform angavs två huvudsakliga motiv till reformen. Dels angavs ett kvalitativt motiv:</P>
<P class="p192 ft17">Universitet och högskolor, som står fria, har de största förutsättning- arna för att förmedla en kvalificerad undervisning. Avancerad kunskaps- utveckling fordrar frihet, oberoende och konkurrens.</P>
<P class="p193 ft13">Dels angavs ett principiellt motiv:</P>
<P class="p194 ft17">Ett samhälle som värnar mångfalden och som inser riskerna i en allom- fattande statsmakt måste skydda de kritiska motvikterna. Dit hör fria universitet och högskolor.<SPAN class="ft72">39</SPAN></P>
<P class="p195 ft8">En ökad frihet för universitet och högskolor skulle alltså gagna både kvaliteten i utbildning och forskning och friheten i samhället i stort. Riksdagens och regeringens uppgift var att bidra till att skapa rätt förutsättningar för detta.</P>
<P class="p196 ft8">Samtidigt var det en villkorad frihet där en större självständighet skulle åtföljas av ”tydliga incitament till kreativ konkurrens”, vilket ställde krav på uppföljning och utvärdering. God kvalitet och goda prestationer i utbildning och forskning skulle premieras, medan otillräcklig kvalitet och bristande effektivitet skulle leda till mins- kade anslag.<SPAN class="ft53">40</SPAN></P>
<P class="p64 ft30">Reformen 1993 sammanföll med en kraftig utbyggnad av grund- utbildningen. Antalet studenter fördubblades på 15 år, från 170 000 höstterminen 1990 till 340 000 höstterminen 2004.<SPAN class="ft74">41 </SPAN>Utbyggnaden</P>
<P class="p197 ft62"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft71">I 1988 års kompletteringsproposition föreslogs generella riktlinjer för ett nytt statligt bud- get- och styrsystem med större ansvar för myndigheterna samt treåriga budgetperioder. Pro- positionen blev inledningen till ett omfattande utvecklingsarbete avseende det statliga budget- och styrsystemet. Se SOU 2007:75 s. 88 ff.</SPAN></P>
<P class="p198 ft62"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1992/93:1, s. 9. Statsrådet refererar där till de motiv som angavs i budgetpropositionen den 10 januari 1992.</SPAN></P>
<P class="p199 ft55"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:1, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft48">Högskoleverket (2006a), s. </SPAN><NOBR>16–17.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3662x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">innebar att alla lärosäten tillfördes utökade resurser. Det fanns där- med utrymme att både öka antalet nybörjare och att förlänga utbild- ningar som i internationell jämförelse var korta.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Förändringar behövdes för att rätta till akuta problem</SPAN></P>
<P class="p93 ft29"><SPAN class="ft30">Propositionen </SPAN>Universitet & högskolor, Frihet för kvalitet <SPAN class="ft30">(prop. 1992/93:1) lade fast principerna för 1993 års reform. I denna proposition pekade ansvarigt statsråd på ett antal identifierade problem för universitet och högskolor som behövde åtgärdas för att målet om att stärka Sverige som kunskapsnation skulle kunna nås:</SPAN></P>
<P class="p201 ft29"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft75">Klyftan mellan grundutbildning och forskning</SPAN><SPAN class="ft30">, som ansågs ha sitt ursprung i beslutet att införa rena undervisningstjänster i början av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">1960-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> Denna klyfta fick sedan ”en stark markering i 1977 års högskolereform där såväl anslagssystemet som högskolornas inre organisation präglades av klar boskillnad i detta avseende.”</SPAN></P>
<P class="p202 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Linjeorganisationen</SPAN>, som tenderat att slå sönder ämnesinstitutio- nerna eller hotat utplåna vissa ämnen. Linjesystemet gick också stick i stäv mot ämnesfördjupning, självständig problemlösning och kritisk analys – dvs. det som kännetecknar den akademiska utbild- ningstanken.</P>
<P class="p203 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Den inre organisationen</SPAN>, som var hårt reglerad och därmed inflexibel och tungrodd.</P>
<P class="p204 ft27"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Totaldimensioneringen av utbildning</SPAN><SPAN class="ft8">, som hade medfört ett ineffek- tivt utnyttjande av resurser.</SPAN></P>
<P class="p205 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft76">Resursutnyttjandet</SPAN>, som var ineffektivt och orättvist då samma typer av utbildningar kunde ha olika resurstilldelning beroende på vid vilket lärosäte de gavs.<SPAN class="ft77">42</SPAN></P>
<P class="p206 ft8">Från studentrörelsens sida hade dessutom kritik framförts om låg kvalitet i utbildningen, och ett ointresse för utbildningen från lärar- nas sida.<SPAN class="ft53">43</SPAN></P>
<P class="p207 ft55"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:1, s. </SPAN><NOBR>14–15.</NOBR></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft48">Eriksson & Heyman (2014). s. 9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3663x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft51">”Frihet är normen”</SPAN></P>
<P class="p208 ft8">För att åstadkomma önskvärda förändringar av högre utbildning och forskning anfördes tre generella metoder:</P>
<P class="p209 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Ökad frihet för statliga universitet och högskolor och därmed skapande av incitament för utveckling och kvalitet.</SPAN></P>
<P class="p210 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Införandet av fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten och fristående universitet och högskolor.</SPAN></P>
<P class="p210 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Förändrat, </SPAN><NOBR>icke-statligt</NOBR> huvudmannaskap för vissa universitet och högskolor.<SPAN class="ft53">44</SPAN></P>
<P class="p211 ft9">Inom ramen för den första punkten – ökad frihet – angavs åtta om- råden inom vilka de statliga universiteten och högskolorna skulle ges större frihet, framför allt gällande utbildningsutbudet och hur resur- ser används.<SPAN class="ft42">45 </SPAN>Frihet var normen, och varje reglering krävde sin egen motivering. En ny <SPAN class="ft28">högskolelag </SPAN>(1992:1434) infördes, liksom en <SPAN class="ft28">hög- skoleförordning </SPAN>(1993:100<SPAN class="ft42">46</SPAN>) som bland annat innehöll en examens- ordning där grundläggande bestämmelser om olika examina angavs.</P>
<P class="p54 ft9">En viktig del av reformen var att studenternas val skulle påverka såväl utbildningarnas utformning och inriktning som resurstilldel- ningen till universitet och högskolor. I 1977 års system hade resurser endast tilldelats för platser, medan inget intresse – åtminstone inte ur resurstilldelningsperspektiv – fanns för resultatet. Införandet av ett prestationsbaserat resurstilldelningssystem skulle borga för att uni- versitet och högskolor prioriterade att förbättra utbildningens kvalitet och öka genomströmningen. Studenterna förväntades välja utbild- ningar med hög kvalitet, och goda studieresultat premierades i resurs- tilldelningen. Tanken var att ett sådant system skulle stimulera lärare, forskare, institutioner och lärosätesledningar att bli lyhörda för stu- denternas önskemål och krav på utbildning av hög kvalitet. På så vis skulle även klyftan mellan forskning och utbildning överbryggas.</P>
<P class="p157 ft55"><SPAN class="ft47">44</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:1, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p153 ft62"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft71">De åtta områdena avsåg studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av studenter, inrät- tande och tillsättning av professurer, skapande av karriärvägar för lärare, institutionell orga- nisation, disposition av resurser till grundutbildning, samt omfördelning mellan anslag till forskning. Prop. 1992/93:1, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">46</SPAN><SPAN class="ft48">För SLU infördes Förordning (1993:121) för Sveriges lantbruksuniversitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="p64dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3664x1.jpg/" id="p64img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft9">Reformen innebar alltså att kvalitet i utbildning kom i fokus. An- svaret för kvaliteten lades på lärosätena, samtidigt som ett nyinrättat utvärderingssekretariat – som övergick i Kanslersämbetet, sedermera Högskoleverket – skulle granska kvaliteten i den högre utbildningen, och genomföra uppföljningar och utvärderingar.<SPAN class="ft42">47 </SPAN>I inledningsskedet diskuterades även kvalitetsindikatorer som ett underlag för resurs- tilldelning till grundläggande högskoleutbildning.<SPAN class="ft42">48</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">I samband med reformen ombildades 1994 Chalmers tekniska högskola (som sedan 1937 varit en statlig högskola) och Högskolan i Jönköping till stiftelsehögskolor, dvs. enskilda utbildningsanord- nare i form av stiftelser. Regeringen ansåg att förekomsten av olika huvudmän skulle säkerställa universitetens och högskolornas fri- görelse från statlig detaljstyrning, och på så sätt stimulera utveck- lingen även inom resten av högskolan. Stiftelsehögskolorna fick även ett finansiellt tillskott i form av ett stiftelsekapital.<SPAN class="ft42">49</SPAN></P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft51">Förändrad anslagsfördelning</SPAN></P>
<P class="p213 ft15">Samlat anslag diskuteras</P>
<P class="p138 ft9">Som en del av 1993 års reform förändrades anslagsfördelningen till universitet och högskolor. Det nya anslagssystemet utgick från ett fortsatt tudelat anslag, men inför reformen hade frågan om ett samlat anslag till utbildning och forskning diskuterats. I högskoleutred- ningens huvudbetänkande <SPAN class="ft28">Frihet, ansvar, kompetens </SPAN>framhölls anslags- systemets tudelning som en bidragande orsak till splittringen mellan grundutbildning och forskning.<SPAN class="ft42">50 </SPAN>Därtill identifierades i departements- promemorian <SPAN class="ft28">Fria universitet och högskolor </SPAN>krav på vad ett nytt anslagssystem behövde innehålla för att det skulle stämma överens med en reform för ökad självständighet. Bland annat anfördes att anslagssystemet bör underlätta en samlad planering för forskning och utbildning.<SPAN class="ft42">51</SPAN></P>
<P class="p75 ft55"><SPAN class="ft47">47</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:1, s. </SPAN><NOBR>66–67.</NOBR></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">48</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93 :1, s. 74.</SPAN></P>
<P class="p214 ft66"><SPAN class="ft47">49</SPAN><SPAN class="ft73">Prop. 1992/93:231, s. </SPAN><NOBR>11–14.</NOBR> Enligt en utvärdering gjord av Statskontoret har stiftelsekapi- talet bidragit till att trygga och utveckla verksamheten. Stiftelsehögskolorna har större befo- genhet än övriga universitet och högskolor att finansiera samverkansinsatser och verksamhet som syftar till att kommersialisera forskningsresultat. Se Statskontoret (2012).</P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">50</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 1992:1, s. 55.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">51</SPAN><SPAN class="ft48">Ds. 1992:1, s. 33.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="p65dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3665x1.jpg/" id="p65img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">Frågan om ett samlat eller tudelat anslag diskuterades vidare i princippropositionen <SPAN class="ft28">Frihet för kvalitet </SPAN>(prop. 1992/93:1). I resone- manget kom statsrådet fram till att resurser till universitet och hög- skolor även fortsättningsvis skulle tilldelas via två separata anslag; ett för utbildning och ett för forskning. Något principiellt ställnings- tagande för fortsatt tudelning går inte att utläsa ur resonemanget, utan som motiv anges en ovilja att helt släppa statens styrning då det var osäkert om den nyvunna friheten för universitet och högskolor i tillräckligt stor utsträckning skulle nå de uppsatta målen. I proposi- tionen påpekades att ett gemensamt anslag kunde komma att aktua- liseras senare, när anslagssystemet vidareutvecklades.<SPAN class="ft42">52</SPAN></P>
<P class="p52 ft15">Studenterna i centrum för resurstilldelning till utbildning</P>
<P class="p216 ft8">Resurstilldelningen till grundläggande utbildning skulle bygga på tre grunder: 1) kvalitet, 2) studenternas val, 3) effektivitet i resursanvänd- ningen.<SPAN class="ft53">53 </SPAN>Att grundutbildningens resurser skulle styras av resultat var något helt nytt. ”Platser” var inte längre ett begrepp som var relevant i regeringens uppdrag till lärosätena.</P>
<P class="p54 ft30">I det nya resurstilldelningssystemet skedde styrningen på en över- gripande nivå.<SPAN class="ft74">54 </SPAN>Medel anvisades till varje statligt universitet eller hög- skola under ett enda anslag till grundläggande högskoleutbildning, vil- ket ersatte de fem tidigare anslagen till yrkesutbildningssektorerna samt anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser. För varje lärosäte angavs ett takbelopp som angav den maximala ersätt- ningen för helårsstudenter och helårsprestationer vid varje lärosäte. I stället för att statsmakterna i detalj angav hur många studenter som skulle utbildas inom olika områden skulle det vara studenterna, uni- versiteten och högskolorna som avgjorde detta genom sina val och prioriteringar. Helt fritt släpptes dock inte styrningen av utbildningen, då riksdag och regering även fortsättningsvis bedömdes behöva garan- tera ett visst antal examinerade från utbildningar mot yrken som var viktiga ur ett nationellt perspektiv, liksom vissa mindre men väsentliga ämnen.<SPAN class="ft74">55</SPAN></P>
<P class="p91 ft55"><SPAN class="ft47">52</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:1, s. </SPAN><NOBR>68–69.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">53</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:1, s. 69.</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft47">54</SPAN><SPAN class="ft71">SLU omfattades inte av resurstilldelningssystemet, liksom inte heller senare Försvarshög- skolan.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">55</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1992/93:169, s. 32.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="p66dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3666x1.jpg/" id="p66img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">En utgångspunkt för resurstilldelningssystemet var att den nya friare studieordningen medförde att all grundutbildning skulle orga- niseras i kurser. Varje kurs måste därför kunna hänföras till det som var grund för resurstilldelningen, nämligen utbildningsområden. Utbildningsområdena motsvarade de traditionella fakultetsområ- dena, samt undervisnings- och vårdområdena och det konstnärliga området. Därtill kom ett <NOBR>övrigt-område</NOBR> för vissa kurser inom lärar- utbildningen samt kurser inom bibliotekarie- och journalistutbild- ningar.<SPAN class="ft42">56 </SPAN>Vid starten 1993/94 fanns tolv utbildningsområden, senare har ytterligare utbildningsområden tillkommit.</P>
<P class="p77 ft9">Vid införandet av reformen beräknades och översattes utbildning- arna från de fem sektorsanslagen samt anslaget för lokala och indivi- duella linjer och enstaka kurser i 1977 års studieordning till det nya systemet med utbildningsområden. En viktig princip var den om enhetliga ersättningsbelopp, dvs. att kurser inom samma utbildnings- område skulle få lika stor ersättning per student, oavsett lärosäte.<SPAN class="ft42">57</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Ersättningsbeloppen för humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbildningsområde motsvarade den bastill- delning som Högskoleutredningen hade föreslagit i sitt slutbetän- kande.<SPAN class="ft42">58 </SPAN>Ersättningsbeloppen för övriga utbildningsområden inne- bar att respektive område i princip behöll de resurser som gällt totalt för området före 1993.<SPAN class="ft42">59 </SPAN>I propositionen påpekades att ersättnings- beloppen per utbildningsområde endast avsåg statsmakternas resurs- tilldelning till universitet och högskolor, och att det var upp till lärosätena att sedan – med utgångpunkt i kvaliteten i verksamheten</P>
<P class="p184 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft78">besluta om hur de tilldelade medlen skulle fördelas internt.</SPAN><SPAN class="ft69">60</SPAN></P>
<P class="p143 ft9">För att garantera att lärosätena inte enbart gav utbildningar som upplevdes som lätta att genomföra, för att på så sätt maximera den ersättning som baseras på studenternas prestationer (helårspresta- tioner), gavs ett utbildningsuppdrag till respektive lärosäte. Utbild- ningsuppdragen, som skulle utgöra underlag för regeringens budget- propositioner, dokumenterade omfattningen av den grundutbildning som respektive lärosäte skulle genomföra under den kommande tre- årsperioden. Det fanns alltså en viss långsiktighet i och med att utbild- ningsuppdragen hade en treårig planeringshorisont.</P>
<P class="p218 ft55"><SPAN class="ft47">56</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:169 s. 14.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">57</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2007:81, s. 170.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">58</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 1992:44.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">59</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 2007:81, s. 171.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">60</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1992/93:169, s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="p67dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3667x1.jpg/" id="p67img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">Enligt ursprungstanken skulle uppdragen bland annat omfatta ett minsta antal av vissa examina som borde avläggas under treårsperio- den. Inledningsvis avsåg uppdragen ett lägsta antal examina omfat- tande 120 (dåvarande) poäng inom framför allt vård, undervisning och teknik.<SPAN class="ft42">61 </SPAN>Uppdragen angav också det maximala antalet helårspresta- tioner respektive helårsstudenter som kunde ge ersättning, liksom den högsta sammanlagda ersättningen (takbelopp) för varje budgetår. Där- till angav uppdragen begräsningar i omfattning av och ersättning för konstnärliga utbildningar. I uppdragen skulle också särskilda åtagan- den finnas, exempelvis uppdrag om att genomföra vissa ämnen. Av uppdragen skulle även framgå vilka åtgärder som lärosätet skulle vidta för att säkra kvaliteten i utbildningen.<SPAN class="ft42">62</SPAN></P>
<P class="p64 ft8">Utbildningsuppdragens innehåll har förändrats över tid, och för- svann slutligen i samband med autonomireformen 2010 (se av- snitt 2.6.). Redan i den första treårsperiodens andra år minskade dock uppdragens betydelse som planeringsstöd för lärosätena i och med att regeringen genomförde ett antal nya initiativ som påverkade verksamheten (basår, distansutbildning, sommarkurser m.m.), och även införde förändringar i befintliga uppdrag då man ville minska läkar- och tandläkarutbildningarna.<SPAN class="ft53">63</SPAN></P>
<P class="p52 ft15">Kritik och farhågor när resurstilldelningssystemet infördes</P>
<P class="p97 ft9">Inför införandet av resurstilldelningssystemet 1993 höjdes kritiska röster om att systemet riskerade leda till sänkt kvalitet i utbild- ningen. Denna kritik kretsade bland annat kring risken för sänkta krav i examination för att kunna godkänna fler studenter och därmed få ersättning för fler helårsprestationer. Resursberedningen – som hade regeringens uppdrag att både utveckla och iaktta införandet av det nya systemet – konstaterade dock ett år efter att systemet införts att det verkade ha lett till en ökad medvetenhet om studenters presta- tioner, och ett mer medvetet kvalitetsarbete från lärosätenas sida.<SPAN class="ft42">64</SPAN></P>
<P class="p118 ft30">Det fanns också farhågor om att det nya resurstilldelningssyste- met skulle leda till begränsningar i utbildningsutbudet på sätt som</P>
<P class="p219 ft55"><SPAN class="ft47">61</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1996:21, s. 35.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">62</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1993:3, s. 15, s. </SPAN><NOBR>47–49.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">63</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 1994:80, s. </SPAN><NOBR>35–36.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">64</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1994 :80, s </SPAN><NOBR>39–41.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="p68dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3668x1.jpg/" id="p68img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">inte var önskvärda. Det handlade dels om kurser som erfarenhets- mässigt har låga prestationsgrader, framför allt kurser som tillgodo- såg fortbildnings- och vidareutbildningsbehov. Dels handlade det om kurser med få studenter, till exempel kurser på högre akademisk nivå, specialkurser och kurser inom ämnen med få studenter.<SPAN class="ft42">65</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Tidigt ifrågasattes de stora skillnaderna i ersättningsbelopp mel- lan utbildningsområdena, i synnerhet humaniora, teologi, samhälls- vetenskap och juridik kontra övriga utbildningsområden. Ersätt- ningsbeloppen ansågs förlegade i förhållande till hur undervisning bedrevs inom olika ämnesområden, gränserna mellan utbildnings- områdena ansågs vara oskarpa och de ansågs motverka förändring och förnyelse. Utbildningsområdena tog heller inte hänsyn till tvär- vetenskap eller till att nya ämnen utvecklades.<SPAN class="ft42">66</SPAN></P>
<P class="p220 ft38"><SPAN class="ft26">2.5</SPAN><SPAN class="ft79">Utredningar om styrning och resurstilldelning efter 1993</SPAN></P>
<P class="p93 ft30">Regeringen beslutade redan i anslutning till reformen 1993 att följa upp och utvärdera denna. Resursberedningen, vilket var den utred- ning som lämnat förslag till det nya resurstilldelningssystemet, gavs i uppdrag att följa dess införande.<SPAN class="ft74">67 </SPAN>Regeringen tillsatte också en utredning <NOBR>(RUT-93)</NOBR> för att göra en uppföljning av treårsperioden <NOBR>1993/94–1995/96.</NOBR> I sitt slutbetänkande konstaterade <NOBR>RUT-93</NOBR> att inställningen till reformen bland universitet och högskolor i stort sett var positiv. Som mest värdefullt framhölls det ökade engage- manget för grundutbildningen och för studenterna. <NOBR>RUT-93</NOBR> konsta- terade samtidigt att många delar av reformen återstod att utveckla om reformens mål skulle nås.<SPAN class="ft74">68</SPAN></P>
<P class="p221 ft9">I slutet av 1999 tillsatte regeringen en utredning för att analysera möjligheterna att vidareutveckla och föreslå förbättringar av styr- systemet. I sitt betänkande <SPAN class="ft28">Högskolans styrning </SPAN>kom utredningen bland annat fram till att målen för högskolans grundutbildning var disparata och borde ses över. Utredningen diskuterade bland annat vilka typer av mål som regeringen bör sätta för att passa in i den</P>
<P class="p222 ft55"><SPAN class="ft47">65</SPAN><SPAN class="ft54">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">66</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (1997), s. </SPAN><NOBR>16–18,</NOBR> Kim (1996) s. <NOBR>32–33.</NOBR></P>
<P class="p223 ft62"><SPAN class="ft47">67</SPAN><SPAN class="ft61">Resursberedningen lämnade ett betänkande (SOU 1994:80) innan regeringen beslutade att den skulle upphöra.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">68</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1996:21, s. 117 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="p69dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3669x1.jpg/" id="p69img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">nuvarande styrmodellen. Utredningen förordade examensmål för vissa yrkesexamina respektive mål om antal helårsprestationer för vissa utbildningsområden, men avvisade tanken om styrning genom mål för antal nybörjarplatser.<SPAN class="ft60">69 </SPAN>Vad gäller resurstilldelningen före- slog utredningen bland annat att ersättningsnivåerna för grundläg- gande utbildning skulle ses över, och att det skulle införas en separat medelstilldelning till forskarutbildningen.</P>
<P class="p118 ft10">Utredningens förslag togs delvis upp i regeringens proposition <SPAN class="ft34">Den öppna högskolan </SPAN>(prop. 2001/02:15) där regeringen bedömde att ett minsta antal helårsstudenter totalt för varje lärosäte borde anges som riktmärke, och att examinationsmål för vissa yrkesexamina samt för magisterexamen skulle finnas kvar.</P>
<P class="p64 ft9">I mitten av <NOBR>2000-talet</NOBR> tillsatte regeringen en utredning med upp- drag att göra en översyn av resurstilldelningssystemet för grund- läggande högskoleutbildning. Efter tilläggsdirektiv omfattades även resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskar- utbildning.<SPAN class="ft42">70 </SPAN>Utredningsarbetet skedde i två omgångar och med två olika utredare. Den första utredaren presenterade sitt delbetänkan- de om resurstilldelning för grundläggande utbildning 2005.<SPAN class="ft42">71 </SPAN>Den andra utredaren, som gav sin utredning namnet RUT 2, presen- terade slutbetänkandet, som omfattade både grundläggande utbild- ning, forskarutbildning och forskning, 2007.<SPAN class="ft42">72</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">I sitt slutbetänkande föreslog RUT 2 ett system med ett hög- skolelandskap där forskning och forskarutbildning koncentrerades till etablerade universitet. Utredningen föreslog vidare ett samlat anslag till forskning och utbildning (inklusive forskarutbildning) vilket skulle beräknas i fyraårsperioder. Resurstilldelningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslogs bestå av en grundersättning per helårsstudent samt tre olika tilläggsersättningar som var beroende av undervisningsmetod. RUT 2 menade att ersätt- ning som beräknades utifrån ämnestillhörighet inte stämde överens med hur moderna utbildningar såg ut. I ersättningen för helårs- studenter skulle också en resurs för forskningsanknytning inklude- ras, vilken skulle överföras från forskningsanslaget. Därtill skulle en</P>
<P class="p224 ft55"><SPAN class="ft47">69</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2000:82, s. 49 ff.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">70</SPAN><SPAN class="ft54">Dir 2004:49, Dir 2006:29.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">71</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 2005:48.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">72</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2007:81.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="p70dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3670x1.jpg/" id="p70img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">kvalitetsrelaterad tilldelning införas, vilken var beroende av resul- tatet av kvalitetsutvärderingar. Resurstilldelning baserad på helårs- prestationer skulle avskaffas.</P>
<P class="p77 ft9">RUT 2 ville vidare införa ersättning för helårsdoktorander. Fors- karutbildningen skulle alltså betraktas som en utbildning också i resurstilldelningssystemet. När det gällde anslaget till forskning före- slog utredningen att hälften av detta skulle konkurrensutsättas och fördelas utifrån kvalitets- och aktivitetsbaserade kriterier.</P>
<P class="p87 ft9">För att driva systemet föreslog RUT 2 att ett akademiskt väl kvalificerat intermediärt organ utanför Regeringskansliet inrättades.</P>
<P class="p87 ft12">Förutom utredningens förslag om att delar av anslaget till forsk- ning och forskarutbildning borde fördelas utifrån kvalitetskriterier (se avsnitt 2.7.4), har RUT 2:s förslag inte lett till några förändringar av hur resurser tilldelas universitet och högskolor.</P>
<P class="p98 ft26"><SPAN class="ft26">2.6</SPAN><SPAN class="ft41">Autonomireformen 2010</SPAN></P>
<P class="p89 ft10">I slutet av 2006 tillsatte regeringen en utredning för att lämna förslag om en eller flera nya verksamhetsformer för universitet och hög- skolor. Enligt direktiven var målsättningen att öka lärosätenas själv- bestämmande och minska den politiska styrningen, samtidigt som statens intresse av att kunna styra och kontrollera för staten viktiga delar av verksamheten tillgodosågs.<SPAN class="ft60">73</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Utredningen föreslog att universitet och högskolor skulle upp- höra att vara statliga myndigheter och i stället utgöra en ny offent- ligrättslig organisationsform; ”självständiga lärosäten”. Den statliga finansieringen skulle ske genom fleråriga avtal. <SPAN class="ft53">74</SPAN></P>
<P class="p143 ft9">I efterföljande proposition gjorde dock regeringen bedömningen att det krävdes ytterligare omfattande utredning om en ny organisa- tionsform skulle kunna införas. Ökad frihet för universitet och hög- skolor var viktigt, men skulle i första hand uppnås inom ramen för myndighetsformen. I sin argumentation för ökad frihet anknöt reger- ingen explicit till principerna i 1993 års reform, och anförde att för- slagen i propositionen var en vidareutveckling av denna.<SPAN class="ft42">75 </SPAN>Regeringen ansåg att regleringen av lärosätena borde begränsas till områden där</P>
<P class="p98 ft55"><SPAN class="ft47">73</SPAN><SPAN class="ft54">Dir. 2007:158.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">74</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2008:104.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">75</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2009/10:149, s. </SPAN><NOBR>14–15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="p71dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3671x1.jpg/" id="p71img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft13">staten ”har ett tydligt intresse att styra”, såsom kvalitet, ansvars- utkrävande och rättssäkerhet. (Se vidare avsnitt 3.2.)</P>
<P class="p226 ft9">De förändringar som riksdagen och regeringen beslutade om med anledning av propositionen innebar en avreglering av lärosätenas inre organisation, lärarbefattningar och anställningsförfarande samt utbild- ningsplaneringen. Störst var förändringen rörande den interna organi- sationen, där endast rektor och styrelse kvarstod som centralt regle- rade; inga kollegiala organ föreskrivs därmed längre. I högskolelagen anges dock att beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens.<SPAN class="ft42">76</SPAN></P>
<P class="p227 ft30">I flera analyser<SPAN class="ft74">77 </SPAN>har konstaterats att det ökade självstyret främst axlats av lärosätesledningarna. Andrén menar att den största skill- naden i dag jämfört med <NOBR>1940-talet</NOBR> är den ökade friheten på lokal nivå, men konstaterar också att denna gäller lärosätes- och fakul- tetsledningar medan ”basnivåns inflytande snarare har reducerats”.<SPAN class="ft74">78 </SPAN>I en rapport från riksdagen konstateras att rektorerna upplever att makten i praktiken bara ökat på lärosätenas ledningsnivå, inåt gent- emot den egna organisationen, medan den reella autonomin inte för- ändrats. I rapporten framgår samtidigt att det inte råder konsensus om vad autonomi innebär, varken bland lärosäten eller politiska beslutsfattare, eller vad lärosätenas önskemål om ökat självbestäm- mande konkret innebär.<SPAN class="ft74">79</SPAN></P>
<P class="p228 ft9">I ett andra steg lades 2013 en departementspromemoria fram med förslag om att statliga lärosäten skulle kunna ombildas till stiftelser. Regeringen meddelade 2017 att den inte går vidare med dessa förslag.<SPAN class="ft42">80 </SPAN>Autonomireformen innebar alltså att lärosätena kunde välja att organisera sina ledningsfunktioner på olika sätt. Med det som ut- gångspunkt tillsatte regeringen Ledningsutredningen för att kartlägga och analysera lärosätenas interna styrning, i syfte att utgöra underlag för lärosätenas diskussion i dessa frågor. Ledningsutredningen kon- staterade bland annat att de akademiska ledarnas uppdrag och befo- genheter ofta är otydliga. Utredningen lämnade även förslag avseen- de styrelsens roll och uppgifter samt processen för hur rektor borde</P>
<P class="p11 ft13">rekryteras.<SPAN class="ft69">81</SPAN></P>
<P class="p229 ft55"><SPAN class="ft47">76</SPAN><SPAN class="ft54">SFS 1992:1434, 2 kap. 6 §.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft47">77</SPAN><SPAN class="ft71">Se bl.a. Utbildningsutskottet (2014/15:RFR5), Ahlbäck Öberg, (2016) (red), Wedlin & Pallas (2017) (red).</SPAN></P>
<P class="p11 ft55"><SPAN class="ft47">78</SPAN><SPAN class="ft54">Andrén (2013), s. 110.</SPAN></P>
<P class="p11 ft62"><SPAN class="ft47">79</SPAN><SPAN class="ft71">Utbildningsutskottet (2014b), s. </SPAN><NOBR>14–16.</NOBR></P>
<P class="p11 ft62"><SPAN class="ft47">80</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2017/18:1, s. 171.</SPAN></P>
<P class="p11 ft49"><SPAN class="ft47">81</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2015:92.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="p72dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3672x1.jpg/" id="p72img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft26"><SPAN class="ft26">2.7</SPAN><SPAN class="ft41">Styrning av forskning och forskarutbildning</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Såsom framgått ovan var forskning och forskarutbildning endast till mindre del direkt berörda av reformerna 1977 och 1993. Men också för dessa verksamheter har styrning och resurstilldelning förändrats över tid. Den grundläggande strukturen som etablerades på 1940- talet, med fakultetsanslag (basanslag) kompletterade med forsknings- rådsmedel, har förvisso bestått, men förhållandena mellan basanslag och forskningsrådsmedel har förändrats över tid.</P>
<P class="p77 ft30">Utgångspunkten för svensk högskoledebatt har ända sedan början av <NOBR>1900-talet</NOBR> varit att värna sammanhållna miljöer med utbildning, forskarutbildning och forskning. Det har inneburit att offentligt orga- niserad forskning framför allt bedrivs inom universitet och högskolor och inte i fristående institut som i flera andra länder.</P>
<P class="p231 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.1</SPAN><SPAN class="ft51">Forskningsråd med fokus på grundforskning inrättades på </SPAN><NOBR>1940-talet</NOBR></P>
<P class="p171 ft9">På <NOBR>1930-talet</NOBR> var forskning helt beroende av årliga fakultetsanslag som skulle täcka såväl kostnader för tjänster som driftskostnader. Förnyelse bestod främst av att statsmakterna efter förslag från läro- sätena inrättade professurer med inriktning mot nya ämnesområden. Från näringslivet och bland annat Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) restes krav på en bättre samordning och styrning av forsk- ningen inom det tekniska området för att tillgodose industrins och näringslivets behov. I början av <NOBR>1940-talet</NOBR> inrättades därför, med USA och Storbritannien som förebilder, forskningsråd för teknisk forskning och byggnadsforskning. Några år senare tillkom forsk- ningsråd för medicinsk, jordbruksvetenskaplig och naturvetenskap- lig forskning. Så småningom etablerades också forskningsråd för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Tyngdpunkten i forskningsrådens satsningar låg på grundforskningen, men också den tillämpade forskningen gavs plats inom ramarna för att kunna tillgodose specifika bransch- och samhällsbehov.<SPAN class="ft42">82</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Forskningsråden var självständiga fristående statliga organ, och ledamöterna var ledande forskare vid universitet och högskolor. Forskningens frihet var en viktig utgångspunkt, och någon styrning</P>
<P class="p164 ft49"><SPAN class="ft47">82</SPAN><SPAN class="ft48">Högskoleverket (2006a), s. </SPAN><NOBR>42–43,</NOBR> Andrén (2013), s. <NOBR>112–120.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="p73dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3673x1.jpg/" id="p73img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">från statens sida fick inte förekomma. Dock kunde råden ta initiativ till forskning som de ansåg vara av särskild betydelse för landet, och de kunde därför försöka inspirera forskare att ta sig an vissa upp- gifter.</P>
<P class="p64 ft9">En annan viktig utgångspunkt för forskningsråden var att den forskning som de stödde skulle ingå i universitetens och högskolornas verksamhet, och inte förläggas till utomstående organisationer eller institut – vilket fallet var i de internationella förebilderna. Mottagarna av forskningsbidragen var professorer och docenter som hade ansvar för både forskning och utbildning, och därigenom kunde sambandet mellan utbildning och forskning säkras.</P>
<P class="p232 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.2</SPAN><SPAN class="ft51">Forskningspolitiska propositioner för långsiktighet och samordning</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">År 1979 beslöt riksdagen att regeringen vart tredje år – dvs. under varje mandatperiod – skulle lägga fram en forskningspolitisk propo- sition. Syftet var att få till stånd en mer långsiktigt hållbar och sam- manhållen forskningspolitik. I den första samlade forskningspropo- sitionen som kom 1982 pekade regeringen på att forskningspolitiken tidigare hade utvecklats utefter olika linjer utan samordning; dels politik för högskolan som Utbildningsdepartementet ansvarat för, dels politik för forskning inom olika samhällsområden som respek- tive sakdepartement ansvarat för. Därmed hade olika delar av forsk- ningsverksamheten beretts i olika riksdagsutskott. En koordinerad forskningspolitisk proposition skulle i stället innebära att riksdagen kunde göra en samlad bedömning av forskningspolitiken.<SPAN class="ft42">83</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">I och med den proposition som regeringen lade fram 2016 har totalt tio forskningspolitiska propositioner tagits fram.<SPAN class="ft42">84 </SPAN>Sedan 1996 ingår, i enlighet med det nya statliga budgetsystem som då börjat gälla, budgetförslag inte i forskningspropositionerna utan återfinns i budgetpropositionen. Kommittén Forskning 2000 konstaterade i sitt slutbetänkande 1998 att den forskningspolitiska propositionen delvis ändrat karaktär över tid, och att den inte längre var den enda</P>
<P class="p233 ft55"><SPAN class="ft47">83</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1981/82:106, s. 6.</SPAN></P>
<P class="p234 ft49"><SPAN class="ft47">84</SPAN><SPAN class="ft48">Här räknas inte de forskningspropositioner som lades fram före riksdagens principbeslut 1979. I och med att mandatperioden förlängdes till fyra år 1994 har periodiciteten för forsk- ningspropositionerna ändrats till vart fjärde år.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="p74dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3674x1.jpg/" id="p74img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">proposition där förslag i forskningsfrågor presenterades. Utred- ningen förordade dock att regeringen fortsatte att lägga fram en forskningspolitisk proposition under varje mandatperiod.<SPAN class="ft53">85</SPAN></P>
<P class="p235 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.3</SPAN><SPAN class="ft51">Forskningsresurser till högskolor gav ett mindre tudelat landskap</SPAN></P>
<P class="p171 ft9">Såsom framgått ovan hade Sverige, först i och med högskolefilialerna och sedan i och med inrättandet av nya högskolor i samband med 1977 års reform, utvecklat ett tudelat högskolelandskap. Tudel- ningen innebar att universiteten både utbildade och forskade medan högskolornas uppdrag enbart var grundutbildning.</P>
<P class="p83 ft9">Den stora skillnaden mellan universitet och högskolor gällde alltså de fasta forskningsresurserna, vilka enbart tillfördes de etable- rade universiteten, samt att högskolorna inte hade rätt att utfärda doktorsexamen. Högskolorna hade dock vissa forskningsresurser. Fram till och med 1996 anslog riksdagen årligen cirka 150 miljoner kronor till ”forskningsstödjande åtgärder” vid högskolorna. Därtill var universiteten ålagda att bidra med medel från fakultetsanslagen som en så kallad rörlig resurs för forskning, för att ge högskolornas lärare möjlighet att forska parallellt med undervisningen.<SPAN class="ft42">86</SPAN></P>
<P class="p77 ft30">Inställningen till högskolornas uppdrag förändrades dock över tid, och så småningom gavs högskolorna ekonomiska förutsätt- ningar att bygga upp egen forskning. År 1994 inrättades Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling <NOBR>(KK-stiftelsen)</NOBR> med syfte att stärka forskningen vid högskolorna. <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> skulle del- finansiera ”profilforskning inom särskilda styrkeområden i sam- arbete med näringslivet”, under förutsättning att regionalt näringsliv finansierade resterande del.<SPAN class="ft74">87 </SPAN>Högskolornas regionala beroende för- stärktes därmed, liksom deras forskning inom näringslivsrelaterade områden. Detta innebar för de flesta högskolor att deras forskning till stor del bedrevs inom andra områden än större delen av deras utbildningsutbud, vilket hade sin tyngdpunkt inom lärarutbildning, vård, humaniora och samhällsvetenskap.<SPAN class="ft74">88</SPAN></P>
<P class="p92 ft55"><SPAN class="ft47">85</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1998:128, s. 211.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">86</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (1998a), s. 31.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">87</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1993/94:177, s. 49.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">88</SPAN><SPAN class="ft48">Benner (2008), s. 116.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="p75dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3675x1.jpg/" id="p75img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">Från och med 1997 fick dock högskolorna ökade och permanenta forskningsresurser genom statsanslag. Dessa resurser skulle fritt dis- poneras av respektive högskola så att högskolan kunde utveckla forsk- ning under eget ansvar. Regeringen underströk att högskolorna skulle utveckla sin egen forskningsprofil och inte kopiera universiteten.<SPAN class="ft42">89</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Fram till 1999 var fakulteter grund för resurstilldelningen till forsk- ning och forskarutbildning. Denna grund ersattes 1999 av fyra bredare vetenskapsområden<SPAN class="ft42">90</SPAN>, vilket innebar färre men större anslag. För hög- skolornas del innebar införandet av vetenskapsområden att de gavs möjlighet att söka om att inrätta ett vetenskapsområde och därtill hörande tillstånd att examinera doktorer. I propositionen <SPAN class="ft28">Högskolans ledning, lärare och organisation </SPAN>(prop. 1996/97:141) beskrevs att en högskola som uppnått ”tillräcklig bredd och specialisering inom grundutbildning och forskning inom ett antal näraliggande ämnen” skulle kunna ges sådan rätt.<SPAN class="ft42">91 </SPAN>Detta öppnade också vägen för högsko- lor att ansöka om att bli universitet, i och med att kriterierna för uni- versitetsstatus specificerades.<SPAN class="ft42">92 </SPAN>Fyra högskolor fick slutligen univer- sitetsstatus, efter en process där Högskoleverket genom en bedöm- ningsgrupp utvärderat hur väl de uppställda kriterierna uppfyllts. Bedömningsgruppen menade att endast en av de fyra ansökande hög- skolorna uppfyllde kriterierna, medan övriga behövde fortsätta upp- byggnaden.<SPAN class="ft42">93 </SPAN>Efter vissa kompletteringar beslutade riksdagen att ge högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro universitetsstatus 1999, och Mitthögskolan gavs universitetsstatus 2005. Regeringen tydliggjorde 2009<SPAN class="ft42">94 </SPAN>att den inte avsåg att inrätta nya universitet, ett ställnings- tagande som legat fast fram till 2016 då den efterföljande regeringen meddelade att Malmö högskola skulle bli universitet 1 januari 2018.<SPAN class="ft42">95</SPAN></P>
<P class="p236 ft30">År 2010 togs vetenskapsområde bort som avgränsning för både resurstilldelning och examenstillstånd för utbildning på forskarnivå, och i stället öppnades möjligheten för alla högskolor att ansöka om</P>
<P class="p237 ft55"><SPAN class="ft47">89</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1996/97:1, Utgiftsområde 16, s. </SPAN><NOBR>79–80.</NOBR></P>
<P class="p238 ft62"><SPAN class="ft47">90</SPAN><SPAN class="ft80">Humanistiskt/samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt veten- skapsområde.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">91</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1996/97:141, s. 55.</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft47">92</SPAN><SPAN class="ft71">I samband med att kriterierna klargjordes bytte även Högskolan i Luleå namn till Luleå tek- niska universitet.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">93</SPAN><SPAN class="ft71">Högskoleverket (1998b), s. 74 ff.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">94</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2008/09:134, s. 52.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">95</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17 :1 Utgiftsområde 16, s. 208.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="p76dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3676x1.jpg/" id="p76img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">examenstillstånd på forskarnivå inom ett avgränsat område. De hög- skolor som hade vetenskapsområde 2010 fick precisera inom vilka områden deras examenstillstånd skulle gälla. Examenstillståndet skildes helt från resurstilldelningen, och högskolor som ansöker om examenstillstånd förväntas finansiera utbildningen på forskar- nivå inom befintliga anslag.<SPAN class="ft53">96</SPAN></P>
<P class="p239 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.4</SPAN><SPAN class="ft51">Ökning av externa medel och kvalitetsbaserad tilldelning</SPAN></P>
<P class="p171 ft9">Såsom ovan nämnts anvisades mellan 1977 och 1993 medel för forsk- ning och forskarutbildning under så kallade fakultetsanslag, dvs. anslaget avsåg en viss fakultet. Under detta anslag anvisades resurser till vart och ett universitet på en anslagspost per lärosäte. Efter refor- men 1993 ändrades strukturen så att varje lärosäte med fakultet hade ett eget anslag för forskning och forskarutbildning. Anslaget per läro- säte var uppdelat på anslagsposter per fakultet, och sedermera per vetenskapsområde.<SPAN class="ft42">97 </SPAN>I och med att vetenskapsområden togs bort 2010 är anslagen till forskning och forskarutbildning inte längre ämnesmäs- sigt specificerade.</P>
<P class="p78 ft8">Under början och mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade forskningsresur- serna vid universitet och högskolor. Med miljardbelopp från lön- tagarfonderna inrättades <NOBR>1993–1994</NOBR> forskningsstiftelser för strate- gisk forskning inom teknik, naturvetenskap och medicin, samt mil- jöstrategisk och kulturvetenskaplig forskning. År 2001 inrättades forskningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)<SPAN class="ft53">98</SPAN>. Samma år bildades även Verket för innovationssystem (Vinnova). Dessa fyra tilldelar forsknings- medel i konkurrens.</P>
<P class="p143 ft9">För forskningen vid universitetet och högskolor innebar detta att externa medel utanför lärosätenas inflytande ökade. De direkta ansla- gen till lärosätena, som stagnerade i början av <NOBR>2000-talet,</NOBR> kom därmed att spela en allt mindre roll för forskningen. Enligt Andrén bidrog de stora forskningsprojekten, som levde ett eget liv vid sidan av eller</P>
<P class="p240 ft55"><SPAN class="ft47">96</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2008/09:134.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">97</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2007:81, s. 196.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">98</SPAN><SPAN class="ft48">Fram till 2013 hette det Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="p77dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3677x1.jpg/" id="p77img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">mellan lärosätenas interna organisation, till ett försvagat samband mellan utbildning och forskning.<SPAN class="ft69">99</SPAN></P>
<P class="p85 ft8">Modellen med flera forskningsråd och flera forskningsfinansie- rande myndigheter, kritiserades av Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering, som lämnade sitt betänkande 2008. Utredningen menade att självständiga myndig- heter under olika departement inte kan förväntas ta hänsyn till de gränsöverskridande målsättningar som politiken ger uttryck för, och föreslog därför en sammanhållande organisation för forskningsfinan- siering.<SPAN class="ft53">100 </SPAN>Regeringen menade dock att utredningens förslag inte skulle genomföras utifrån motivet att det behövs mångfald i finansier- ingssystemet.<SPAN class="ft53">101</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Såsom beskrivs i avsnitt 2.5 lämnade Resursutredningen (RUT 2) 2007 förslag på en ny anslags- och resurstilldelningsmodell för utbild- ning och forskning. De flesta förslagen från RUT 2 har lämnats utan åtgärd. Ett förslag som dock delvis genomfördes avsåg tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning utifrån resultat.<SPAN class="ft42">102</SPAN></P>
<P class="p54 ft10">I den forskningspolitiska propositionen 2008 klargjorde reger- ingen att nya forskningsmedel i form av basanslag som tillfördes universitet och högskolor skulle fördelas utifrån kvalitetsindika- torer. Också en andel av befintligt anslag skulle omfördelas. De kva- litetsindikatorer som användes för detta var externa medel samt vetenskaplig produktion (publicering och citeringar).<SPAN class="ft60">103 </SPAN>Modellen tillämpades för första gången 2009. Hur fördelning av anslag utifrån kvalitetsparametrar ska ske har utretts vidare i flera omgångar.<SPAN class="ft60">104 </SPAN>I budgetpropositionen för 2018 användes även samverkan med det omgivande samhället som kvalitetsindikator.<SPAN class="ft60">105</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">I 2008 års forskningspolitiska proposition introducerade reger- ingen också strategiska forskningsområden (SFO), vilka beskrevs som samhällsviktiga områden där regeringen ville bygga upp forsk- ning i världsklass. Lärosätena ansökte i konkurrens om medel inom ett tjugotal SFO som regeringen fastställt inom främst medicin och livsvetenskaper, teknik samt klimat. Majoriteten av de ansökningar</P>
<P class="p241 ft55"><SPAN class="ft47">99</SPAN><SPAN class="ft54">Andrén (2013), s. 130.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">100</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2008:30, s. </SPAN><NOBR>113–115.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">101</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2008/09:50, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">102</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 2007:81, s. </SPAN><NOBR>225–227.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">103</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2008/09 :50, s. 23. RUT 2 hade föreslagit fler och delvis annorlunda indikatorer.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">104</SPAN><SPAN class="ft61">Se Flodström (2011), Vetenskapsrådet (2014) samt Vetenskapsrådet (2016).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">105</SPAN><SPAN class="ft57">Prop. 2016/17 :1, Utgiftsområde 16, s. </SPAN><NOBR>210–212.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="p78dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3678x1.jpg/" id="p78img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">som beviljades avsåg samarbeten mellan två eller flera lärosäten. Medlen fördelades genom en höjning av det direkta forsknings- anslaget till huvudsökande lärosäte i varje SFO, som fick i ansvar att fördela medel till övriga deltagande lärosäten.<SPAN class="ft53">106</SPAN></P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.5</SPAN><SPAN class="ft51">Styrning av forskarutbildning</SPAN></P>
<P class="p93 ft10">Det har aldrig funnits någon särskild resurstilldelning till forskar- utbildningen, utan den har finansierats inom ramen för lärosätenas direkta forskningsanslag, och med externa medel från forskningsråd, företag m.m. Fram till <NOBR>1990-talet</NOBR> var principen för forskarutbild- ningens dimensionering att den fastställdes utifrån tillgängliga resur- ser så att doktoranderna gavs förutsättningar att bedriva studierna på heltid och med god handledning.<SPAN class="ft60">107</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> hamnade dock dimensionering av forskarutbild- ning på den högskolepolitiska agendan, då det uppmärksammades att examinationen beräknades minska samtidigt som arbetsmarknadens behov av forskarutbildade förväntades öka. Såväl den socialdemokra- tiska som den borgerliga regeringen satte som mål att forskarutbild- ningen skulle fördubblas, något som också realiserades då antalet fors- karexaminerade ökade från drygt 1 000 år 1990 till närmare 2 200 år 2000. Fördubblingsmålet konkretiserades genom lärosätesmål om antal examina per vetenskapsområde. Under <NOBR>2000-talet</NOBR> började dock behovet av ökad forskarutbildning ifrågasättas allt mer i debatten, bland annat för att forskarutbildningen ansågs ha tagit för stor andel av forskningsresurserna i anspråk och för att meriteringsmöjlighe- terna för nydisputerade inte ökat i takt med examinationen.</P>
<P class="p83 ft8">Mellan budgetåren 1983/84 och 2002 angavs ett minsta belopp av lärosätenas anslag som skulle gå till studiefinansiering för doktoran- der. Denna öronmärkning togs sedan bort med hänvisning till att den inte hade någon koppling till regeringens mål för antal examina och dessutom spelade liten roll för det belopp som varje lärosäte anslog till studiefinansiering.</P>
<P class="p87 ft30">År 2002 tillsatte regeringen Forskarutbildningsutredningen med uppdrag att bland annat överväga möjligheten att införa ett mål- och</P>
<P class="p68 ft55"><SPAN class="ft47">106</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2008/09:50, s. 67 ff.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">107</SPAN><SPAN class="ft48">Prop 1989/90:90.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="p79dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3679x1.jpg/" id="p79img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">resultatstyrt resurstilldelningssystem för forskarutbildningen, lik- nande det som finns för grundutbildningen. Forskarutbildnings- utredningen föreslog bland annat att de direkta statsanslagen skulle tilldelas i proportion till de examinationsmål som regeringen ställde upp.<SPAN class="ft42">108 </SPAN>Regeringen bedömde i propositionen <SPAN class="ft28">Forskning för ett bättre liv </SPAN>att utredningens förslag inte borde genomföras, bland annat med hänvisning till att forskarutbildningen måste vara en integrerad del av den forskning som bedrivs, inklusive den stora del av forskningen som finansieras genom bidrag från externa finansiärer.<SPAN class="ft42">109 </SPAN>Tre år senare lämnade Resursutredningen (RUT 2) sitt betänkande, där man, lik- som tidigare Forskarutbildningsutredningen, kritiserade att reger- ingen angav mål för antal examina utan att anvisa resurser till dessa. RUT 2 föreslog också ett system där utbildningen på forskarnivå även anslagsmässigt skulle betraktas som en del av den högre utbildningen genom ersättning för helårsdoktorander.<SPAN class="ft42">110 </SPAN>Regeringen har inte be- handlat RUT 2:s förslag i denna del i någon proposition.</P>
<P class="p54 ft9">I budgetpropositionen för 2011 gjorde regeringen bedömningen att lärosätena själva, analogt med vad som gäller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, borde ta ansvar för dimensioneringen av utbildning på forskarnivå. Detta bland annat för att kunna väga forskarutbildning mot resurser för vidareutveckling av yngre fors- kare.<SPAN class="ft42">111 </SPAN>Mål för antal forskarexamina har därefter inte angetts i regler- ingsbreven till universitet och högskolor.</P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">2.8</SPAN><SPAN class="ft41">Samverkan och samhällspåverkan</SPAN></P>
<P class="p86 ft10">I och med 1977 års högskolereform och särskilda högskolelag vid- gades högskolans uppgifter till att, förutom att bedriva utbildning, forskning och utvecklingsarbete, också innefatta ett ansvar för att informera om sin forskning och sina forskningsresultat.<SPAN class="ft60">112</SPAN></P>
<P class="p118 ft30">I samband med att en ny högskolelag infördes 1992 (SFS 1992:1434) förtydligades högskolans ansvar för att forsknings- resultat ska kunna tillämpas. En viktig milstolpe var förändringen av</P>
<P class="p242 ft55"><SPAN class="ft47">108</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2004:27, s. 127 ff.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">109</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2004/05:80 s. 134.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">110</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 2007:81, s. 196 ff.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">111</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2010/11:1, Utgiftsområde 16, s. 133.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">112</SPAN><SPAN class="ft57">SFS 1977:218, 6 §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="p80dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3680x1.jpg/" id="p80img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">högskolelagen 1998 då samverkan skrevs in som en huvuduppgift vid sidan om utbildning och forskning. Samverkan kom i och med detta att manifesteras som ”den tredje uppgiften” och blev en del i läro- sätenas regleringsbrev.<SPAN class="ft42">113 </SPAN>Den senaste förändringen av högskole- lagen rörande samverkan kom som en följd av propositionen <SPAN class="ft28">Ett lyft för forskning och innovation </SPAN>(prop. 2008/09:50). I och med detta förtydligades högskolans roll för forskningens nyttiggörande.</P>
<P class="p88 ft8">Verket för innovationssystem (Vinnova) inrättades 2001, med ett tydligt ansvar för att främja främst innovationsarbetet men också andra samverkansprocesser i samhället. Vinnova har fördelat ut stora summor, främst tidsbegränsade projektmedel, till stöd för lärosäte- nas innovations- och samverkansarbete.</P>
<P class="p87 ft9">För att främja samverkan och innovation har en rad olika organ och stödorganisationer skapats till stöd för lärosätenas samverkans- och innovationsarbete. Som exempel kan nämnas vissa lärosätens möjlighet för att ha holdingbolag samt inrättandet av så kallade inno- vationskontor.<SPAN class="ft42">114 </SPAN>Såsom ovan nämnts har regeringen valt att pre- miera prestation och kvalitet i samverkan och nyttiggörande i resurs- tilldelningen för 2018.<SPAN class="ft42">115 </SPAN>(Se vidare kapitel 7.)</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">2.9</SPAN><SPAN class="ft41">Studentinflytande</SPAN></P>
<P class="p89 ft9">Även om studenters inflytande över utbildningen har funnits genom hela historien – det var ju studenter som grundade det första univer- sitetet i Bologna – var det inte förrän i och med 1977 års högskolelag som studentinflytandet blev formellt befäst i svensk lag.</P>
<P class="p143 ft9">Studentoroligheterna i slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> ledde till högröstade krav på ökat studentinflytande. För att möta detta genomfördes en försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan lärare, studenter och övrig personal. I 1977 års högskolelag formaliserades den ordning för studentinflytande som vuxit fram ur erfarenheterna av försöksverksamheten och ur kraven på en representativ demokrati.</P>
<P class="p243 ft66"><SPAN class="ft47">113</SPAN><SPAN class="ft65">Begreppet tredje uppgiften hade redan lyfts i tidigare utredningar och forskningspolitiska pro- positioner. Begreppet ”third mission” hade också internationellt etablerats som benämning.</SPAN></P>
<P class="p223 ft62"><SPAN class="ft47">114</SPAN><SPAN class="ft71">För fördjupade beskrivningar av samverkansuppgiftens utveckling efter efterkrigstiden se exempelvis Högskoleverket (1999) eller Lidhard & Petrusson (2012).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">115</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="p81dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3681x1.jpg/" id="p81img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">Lagen föreskrev att företrädare för studenterna skulle vara represen- terade i alla viktigare beslutsorgan.<SPAN class="ft60">116 </SPAN>Studentinflytandet reglerades på liknande sätt i 1992 års högskolelag.</P>
<P class="p64 ft30">Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> pågick ett arbete inom Regerings- kansliet med att stärka studentinflytandet ytterligare. I propositio- nen <SPAN class="ft29">Studentinflytande och kvalitetsutveckling </SPAN>(prop. 1999/2000:28) pekade regeringen på att det formella studentinflytandet behövde stärkas. Motivet var att ett aktivt och engagerat deltagande från stu- denternas sida var centralt för högskolans utvecklingsarbete och för kvaliteten i den högre utbildningen.<SPAN class="ft74">117 </SPAN>Följden blev förändringar i högskolelagen med skrivningar om studenternas rätt till inflytande över utbildningen och att studenter ska ta aktiv del i att vidare- utveckla utbildningen.<SPAN class="ft74">118</SPAN></P>
<P class="p244 ft8">Förutsättningarna för studentinflytande förändrades när kårobli- gatoriet avskaffades för de statliga lärosätena 2010. Fram till dess hade det varit obligatoriskt för en student att vara medlem i en stu- dentkår, och en stor del av studentinflytandet kanaliseras genom stu- dentkårerna. Enligt regeringen syftade obligatoriets avskaffande till att införa ett modernt system för studentinflytande, och obligatoriet ansågs dessutom strida mot grundläggande demokratiska principer om föreningsfrihet.<SPAN class="ft53">119</SPAN></P>
<P class="p196 ft8">Enligt UKÄ:s uppföljning av studentinflytandet har många stu- dentkårer efter obligatoriets avskaffande hamnat i en beroendeställ- ning gentemot lärosätena, och förutsättningar och villkor att utföra sitt uppdrag skiljer sig åt mellan olika kårer. Enligt UKÄ:s beräk- ningar har studentkårernas medlemsantal halverats sedan kårobliga- toriets avskaffande, trots att antalet studenter i utbildning är i stort sett oförändrat.<SPAN class="ft53">120</SPAN></P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">2.10</SPAN><SPAN class="ft81">Kvalitetssäkringssystemets utveckling</SPAN></P>
<P class="p158 ft12">Som nämnts ovan innebar 1993 års reform ett ökat fokus på att granska och följa upp kvaliteten i den högre utbildningen. I Hög- skoleutredningens huvudbetänkande framfördes vikten av att hitta</P>
<P class="p242 ft55"><SPAN class="ft47">116</SPAN><SPAN class="ft67">SFS 1977:218.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">117</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 1999/2000:28, s. </SPAN><NOBR>7–8.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">118</SPAN><SPAN class="ft61">I kapitel 3 beskrivs nuvarande regleringar kring studentinflytande.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">119</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2008/09:154, s. </SPAN><NOBR>25–26.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">120</SPAN><SPAN class="ft57">UKÄ (2017b), s. </SPAN><NOBR>90–91.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="p82dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3682x1.jpg/" id="p82img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">former för att säkra kvaliteten mot bakgrund av en alltmer uttalad mål- och resultatstyrning. Utredningen bedömde att det saknades kontroller av kvalitet i grundutbildningen motsvarande dem som fanns för ansökningar om forskningsbidrag etc. I utredningen sågs resultatuppföljning, kvalitetssäkring och utvärdering som samver- kande delar i ett sammanhängande kvalitetssystem.<SPAN class="ft60">121</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> dominerades det nationella kvalitetssäkrings- systemet, som Högskoleverket ansvarade för, av bedömningar av universitetens och högskolornas interna system för kvalitetssäkring. Därutöver prövades, mot bakgrund av examensordningen som inför- des 1993, lärosätenas ansökningar om tillstånd att utfärda examina. Då särskilda skäl förelåg initierades en nationell utvärdering av ämnen eller utbildningsprogram.</P>
<P class="p77 ft29"><SPAN class="ft30">I propositionen </SPAN>Studentinflytande och kvalitetsutveckling i hög- skolan <SPAN class="ft30">(prop. 1999/2000:28) tydliggjorde regeringen att kvalitets- säkringssystemet behövde utvecklas så att utbildningens kvalitet och resultaten av universitetens och högskolornas kvalitetsarbete skulle sättas i fokus. Utifrån de bedömningar som gjordes i propositionen fick Högskoleverket 2001 i uppdrag att utvärdera samtliga utbild- ningar för generella examina och yrkesexamina, inklusive forskar- utbildningen, med en periodicitet om sex år. Utöver dessa gjorde Högskoleverket lärosätesvisa tematiska granskningar av särskilda kvalitetsaspekter såsom jämställdhet, mångfald eller internationali- sering. Prövningar av lärosätenas ansökningar om examenstillstånd fortsatte på samma sätt som tidigare. Ett lärosäte kunde således få sitt examenstillstånd ifrågasatt och återkallat om en utbildning upp- visade stora brister.</SPAN><SPAN class="ft74">122</SPAN></P>
<P class="p114 ft9">Regeringen som tillträdde 2006 menade att kvalitetssäkrings- systemet behövde ges en ny inriktning som svarade mot ökad frihet för universitet och högskolor. Detta föranledde en total omarbet- ning av systemet. I propositionen <SPAN class="ft28">Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen </SPAN>(prop. 2009/10:139) presenterade regeringen ett system bestående av utbildningsutvärderingar (samt examenstill- ståndsprövningar), betygsatta med en tregradig skala där det högsta</P>
<P class="p245 ft55"><SPAN class="ft47">121</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1992:1.</SPAN></P>
<P class="p170 ft84"><SPAN class="ft47">122</SPAN><SPAN class="ft82">Högskoleverket kunde inledningsvis fatta sådana beslut bara gällande examina i den grund- läggande högskoleutbildningen (grundnivå och avancerad nivå). Med anledning av regeringens förslag i propositionen </SPAN><SPAN class="ft83">Forskarutbildning med profilering och kvalitet </SPAN>(prop. 2008/09:134) ändrades lagen så att Högskoleverket även kunde besluta att en viss examen på forskarnivå inte längre får utfärdas om kraven för examen inte är uppfyllda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="p83dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3683x1.jpg/" id="p83img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p26 ft24">Högskolans styrning i ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft8">betyget resulterade i en ekonomisk premie. Liksom utvärderings- cykeln <NOBR>2001–2006</NOBR> skulle alla utbildningar som kunde leda till exa- men utvärderas, men nu i en period av fyra år i stället för tidigare sex. Till skillnad från föregående utbildningsutvärderingar – som omfat- tat utbildningens förutsättningar, processer och resultat – fokuse- rade utvärderingarna nu främst på utbildningens resultat, i huvudsak bedömd genom ett urval av studenternas självständiga arbeten och lärosätenas självvärderingar.</P>
<P class="p64 ft30">Systemet tillämpades <NOBR>2011–2014</NOBR> och kritiserades bland annat av lärosätena för orimlig resursåtgång, godtyckliga bedömningar, bris- tande återkoppling och för snävt resultatfokus utan hänsyn till de studerandes förutsättningar.<SPAN class="ft74">123 </SPAN>UKÄ:s genomgång av effekterna lik- som en utvärdering som Utbildningsutskottet gjorde bekräftade denna bild, men pekade också på att systemet haft en kvalitetsdri- vande effekt. Bland annat hade lärandemålen i examensordningen fått en mer framträdande roll, det hade skapats mer uppmärksamhet kring kvalitetssäkring av de självständiga arbetena, och både utbild- ningsutbud och kvalitetsarbete hade setts över som en följd av utvär- deringarna. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen ansågs dock inte ha haft någon nämnvärd betydelse. Risken att förlora examens- tillståndet som en följd av omdömet ”bristande kvalitet” ansågs där- emot vara en stark drivkraft.<SPAN class="ft74">124</SPAN></P>
<P class="p246 ft9">När fyraårscykeln med utbildningsutvärderingar var över presen- terade regeringen 2015 ett nytt kvalitetssäkringssystem i en skrivelse till riksdagen, vilken riksdagen ställde sig bakom i mars 2016.<SPAN class="ft42">125 </SPAN>Det nya systemet innebär att granskningarna ska vara inriktade både på att kontrollera resultat och på att främja kvalitetsutveckling, och det ska tydligare kopplas ihop med lärosätenas eget kvalitetsarbete. UKÄ<SPAN class="ft42">126 </SPAN>har därefter fått regeringens uppdrag att vidareutveckla det nationella systemet för kvalitetssäkring så att det även omfattar forsk- ning. Enligt regeringen kan ett mer sammanhållet system för kvalitets- säkring, som inkluderar högskolans hela verksamhet, bidra till ökad koppling mellan forskning och utbildning.<SPAN class="ft42">127 </SPAN>I kapitel 3 finns en be- skrivning av nuvarande kvalitetssäkringssystem.</P>
<P class="p247 ft55"><SPAN class="ft47">123</SPAN><SPAN class="ft67">Se bl.a. SUHF (2013) och UKÄ (2014a).</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">124</SPAN><SPAN class="ft67">UKÄ (2015b) och Utbildningsutskottet (2014a).</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">125</SPAN><SPAN class="ft61">Skr. 2015/16:76.</SPAN></P>
<P class="p238 ft62"><SPAN class="ft47">126</SPAN><SPAN class="ft71">Högskoleverket lades ned 1 januari 2013, och den verksamhet som avsåg kvalitetssäkring övertogs av UKÄ som då inrättades som myndighet.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">127</SPAN><SPAN class="ft57">Prop. 2016/17:50, s. 24.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="id_1">
<P class="p248 ft86"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft85">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</SPAN></P>
<P class="p249 ft10">Det finns i dag 31 statliga universitet och högskolor, varav 4 är konst- närliga högskolor. Universiteten och högskolorna är myndigheter som hör till Utbildningsdepartementets ansvarsområde, förutom SLU som hör till Näringsdepartementets ansvarsområde. Utöver de statliga universiteten och högskolorna finns ett femtontal enskilda utbildningsanordnare (se avsnitt 3.5).</P>
<P class="p106 ft8">Riksdagen beslutar om vilka statliga lärosäten som ska finnas och därmed alltså inrättandet av nya lärosäten. Vidare beslutar riksdagen om lagar, om principerna för tilldelning av resurser till utbildning och forskning, samt hur stora de årliga anslagen till universitet och högskolor ska vara.</P>
<P class="p196 ft8">Regeringen utfärdar årliga regleringsbrev som styr lärosätenas verksamhet. Regeringen beslutar också om förordningar samt om en högskola ska få bli universitet. Regeringen förordnar styrelseord- förande och majoriteten av de övriga ledamöterna i lärosätenas styrel- ser. Därtill anställer regeringen rektor samt beslutar om villkoren för anställningen.</P>
<P class="p250 ft8">Universitet och högskolor styrs genom en mångfald av instru- ment. I det här kapitlet beskriver vi olika styrmedel som vi relaterar till i andra kapitel.</P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft41">Decentraliserad styrning av verksamheten</SPAN></P>
<P class="p86 ft30">Regeringen har i olika sammanhang fortsatt att bejaka att univer- sitets och högskolors särskilda roll i samhället innebär att styrningen behöver utmärkas av ett stort mått av frihet. Såsom framgår i kapi- tel 2 har den långsiktiga utvecklingen gått mot decentralisering och avreglering. Lärosätenas verksamhet – att utveckla, förmedla och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3686x1.jpg/" id="p86img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">förvalta kunskap – sker utifrån grundläggande värden och kvalitets- ideal som formas i en internationell kontext. Styrning och ledning på olika nivåer ska därför syfta till att stödja, främja och koordinera denna verksamhet.</P>
<P class="p87 ft10">Högskolans verksamhet, dvs. högre utbildning och forskning, skapas och styrs av lärare och studenter. Det är lärare som utifrån sin vetenskapliga kompetens, tillsammans med studenter och i dialog med omvärlden, bäst kan bedöma hur högre utbildning och forsk- ning ska utformas utifrån kunskapsutveckling och samhällsföränd- ringar. För forskningen finns denna tanke uttryckt i regeringsfor- men (1974:152), där forskningens frihet särskilt påpekas (2 kap. 18 §). De speciella förutsättningar som gäller för högre utbildning och forskning leder alltså till att högskolan är – och bör vara – en decentraliserad organisation. Även om universitet och högskolor formellt styrs av regeringen vidare i en kedja till styrelse och rektor, är beslutsfattandet i verksamheten i realiteten till stor del decen- traliserat till lärare och institutioner.</P>
<P class="p83 ft9">Lärosätenas interna styrning och ledning utreddes av Lednings- utredningen 2015. Utredningen konstaterade att kollegialitet är en grundläggande komponent i ledningen av universitet och högskolor. Några huvudprinciper för kollegialitet är kritisk granskning och kollegial sakkunniggranskning, det kritiska samtalet mellan kollegor och kollegiala ledarval. Beslut ska enligt dessa principer utgå från sakligt grundad kunskap som utsatts för prövning, utvärdering och kritik. En annan komponent i den interna styrningen är linjestyr- ning. Med linjestyrning avses en rak chefshierarki, i lärosätenas fall mellan rektor, dekaner och prefekter (eller motsvarande). Lednings- utredningen menade att kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och är tillsammans ryggraden i ledningen vid alla lärosäten.<SPAN class="ft42">1</SPAN></P>
<P class="p251 ft64"><SPAN class="ft26">3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Reglering genom högskolelag och högskoleförordning</SPAN></P>
<P class="p94 ft30">I propositionen <SPAN class="ft29">En akademi i tiden </SPAN>(prop. 2009/10:149) anger reger- ingen de styrningsprinciper som bör gälla för regleringen av hög- skolans verksamhet. Enligt propositionen bör reglering begränsas till lärosätenas kärnverksamhet – utbildning och forskning samt</P>
<P class="p252 ft49"><SPAN class="ft56">1</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:92, s. 125 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="p87dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3687x1.jpg/" id="p87img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p26 ft87">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">samverkan som är en integrerad del av verksamheten – i frågor där staten har ett tydligt intresse att styra. Dit hör kvalitet i utbildning och forskning, ansvarsutkrävande samt rättssäkerhet för studenter. Regeringen sammanfattade sina överväganden i propositionen med att författningsregler för högskoleverksamheten kan vara motive- rade när dessa syftar till följande:</P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft88">garantera frihet i forskning och utbildning,</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft88">ange grundläggande mål och centrala begrepp för verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft88">säkra kvaliteten i verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft88">tydliggöra ansvarsförhållanden,</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft88">värna rättssäkerheten för studenter,</SPAN></P>
<P class="p210 ft8"><SPAN class="ft17">6.</SPAN><SPAN class="ft89">möjliggöra vissa särlösningar i förhållande till övriga statliga myn- digheter, och</SPAN></P>
<P class="p254 ft13"><SPAN class="ft17">7.</SPAN><SPAN class="ft88">garantera öppenhet och insyn i offentligt finansierad verksam- het.</SPAN><SPAN class="ft69">2</SPAN></P>
<P class="p255 ft9">Till skillnad från övriga myndigheter styrs inte universitet och hög- skolor genom instruktioner, utan deras verksamhet regleras i huvud- sak genom högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100).<SPAN class="ft42">3 </SPAN>De innehåller bestämmelser för universitet och hög- skolor som har staten som huvudman.<SPAN class="ft42">4 </SPAN>I högskolelagens första kapi- tel finns grundläggande mål för verksamheten, såsom att lärosätenas uppdrag är utbildning och forskning, att de ska samverka med det omgivande samhället, att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan utbildning och forskning, och att verksam- heten ska hålla hög kvalitet. Där finns också studenternas inflytande lagfäst, och där anges mål om hållbarhet, jämställdhet, internatio- nalisering och breddad rekrytering. Kapitlet innehåller alltså till stor del normer och värderingar för verksamheten.</P>
<P class="p54 ft30">I högskolelagens andra och tredje kapitel finns regleringar om läro- sätenas organisation respektive läraranställningar. Här regleras bland</P>
<P class="p96 ft55"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:149, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft71">SLU och Försvarshögskolan har egna förordningar, parallella till högskoleförordningen (SFS 1993:221 och SFS 2007:1164).</SPAN></P>
<P class="p256 ft49"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">För universitet och högskolor som inte har staten som huvudman gäller Lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, se avsnitt 3.5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">annat att beslut som kräver bedömning av utbildningens eller forsk- ningens upplägg, genomförande, organisation eller kvalitet ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. För lärare finns bestämmelser om att det i arbetsuppgifterna får ingå att ha hand om utbildning eller forskning samt administrativt arbete. I och med propositionen <SPAN class="ft28">En akademi i tiden </SPAN>(prop. 2009/10:149) togs många regleringar om lärosätenas inre organisation bort, liksom flera regler- ingar som handlade om läraranställningar. Regeringens motiv till de omfattande avregleringarna var att lärosätena behöver ha stor frihet att utforma den interna organisationen på det sätt som bäst passar varje lärosäte.</P>
<P class="p87 ft9">Högskoleförordningen kompletterar bestämmelserna i högskole- lagen. I bilaga till högskoleförordningen finns en examensordning, där det anges vilka examina som får avläggas samt de mål om kunskaper och förmågor som ska uppnås för respektive examen.</P>
<P class="p77 ft10">Det finns även andra lagar och förordningar som styr verksamheten vid statliga universitet och högskolor; allmänna såsom förvaltnings- lagen (1986:223), eller specifika såsom förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor och förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Dessutom finns föreskrifter inom tillträdesområdet, där UHR har föreskriftsrätt.</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">3.3</SPAN><SPAN class="ft41">Regleringsbrev</SPAN></P>
<P class="p113 ft9">Precis som andra myndigheter styrs statliga universitet och högsko- lor inte bara genom lag och förordning, utan även genom årliga regleringsbrev. Regleringsbrev utfärdas av regeringen i syfte att styra den verksamhet som statliga myndigheter utför. De beslutas årligen baserat på riksdagens beslut om statens budget för det kommande året. Regleringsbrevet anger finansiella förutsättningar för verksam- heter samt vanligen tillkommande mål, återrapporteringskrav och uppdrag. I regleringsbrevets finansieringsdel anger regeringen också eventuella villkor för resursernas utnyttjande. Enligt Styrutredning- en är regleringsbrevens funktion att ge uttryck för prioriteringar och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="p89dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3689x1.jpg/" id="p89img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p26 ft87">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft13">preciseringar inom det grundläggande uppdraget.<SPAN class="ft69">5 </SPAN>Utöver reglerings- brev kan regeringen också besluta om uppdrag för varje myndighet i särskilda förvaltningsbeslut.</P>
<P class="p85 ft9">Förutom de lärosätesspecifika regleringsbreven finns ett reglerings- brev som är gemensamt för alla lärosäten under Utbildningsdeparte- mentet. Detta gäller alltså inte för SLU, som finns under Närings- departementet. I viss utsträckning har dock regleringsbrevet för SLU samma formuleringar som det regleringsbrev som är gemensamt för övriga universitet och högskolor.</P>
<P class="p64 ft9">Det gemensamma regleringsbrevet består i stor utsträckning av en rad återrapporteringskrav, vilka knyter an till politiska satsningar och prioriteringar. Det är vanligt att återrapporteringen sker i läro- sätenas årsredovisningar. Vilka krav som finns på återrapportering skiftar över tid. De senaste åren har det bland annat funnits krav på redovisning av statistikuppgifter kring utbildningsutbudet, till exem- pel antal helårsstudenter, programnybörjare och examinerade inom vissa program. Återrapporteringskraven har de senaste åren också bestått av redovisningar av olika överväganden, exempelvis utform- ningen av utbildningsutbudet och användningen av medel för kvali- tetsförstärkning inom vissa utbildningsområden. Återrapporterings- kraven har också gällt hur lärosätena arbetar med olika frågor såsom jämställdhetsintegrering och bedömning av reell kompetens.</P>
<P class="p196 ft8">I det gemensamma regleringsbrevet finns också instruktioner för den ekonomiska redovisningen, bland annat vilka ersättningsbelopp som gäller för olika utbildningsområden. I bilagor till reglerings- brevet anges bland annat undantag från vissa bestämmelser om eko- nomisk redovisning.</P>
<P class="p64 ft9">I de lärosätesspecifika regleringsbreven anges mål, återrapporter- ingskrav och uppdrag som är specifika för respektive lärosäte. I exem- pelvis Umeå universitets regleringsbrev för budgetåret 2018 finns särskilda åtaganden om att anordna decentraliserad utbildning mot- svarande minst 100 helårsstudenter, och uppdrag att erbjuda utbild- ning i meänkieli och samiska. I de lärosätesspecifika reglerings- breven anges också lärosätenas finansiering bestående av anslag, finansiella villkor, låneram m.m.</P>
<P class="p236 ft9">I det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor 2010 tog regeringen bort mål och återrapporteringskrav som redan fanns i högskolelag och högskoleförordning. Ledningsutredningen</P>
<P class="p20 ft49"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2007:75, s. 122.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="p90dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3690x1.jpg/" id="p90img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">uppmärksammade 2015 utvecklingen mot att mindre fokus hade lagts på de årliga regleringsbreven och mer fokus på de långsiktiga uppdragen i högskolelag och högskoleförordning.<SPAN class="ft53">6</SPAN></P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">En årlig cykel</SPAN></P>
<P class="p138 ft30">Regeringens styrning av lärosätena genomgår en årlig cykel, vilken i stort sett är densamma som för alla myndigheter. Regleringsbrev utfärdas i december, baserat på riksdagens beslut om budget för det kommande året, och är styrande för det kommande verksamhetsåret. Lärosätena lämnar sina årsredovisningar till regeringen i februari. I årsredovisningarna ska lärosätena redovisa och kommentera verk- samhetens resultat i förhållande till de mål och uppgifter som framgår i högskolelag och högskoleförordning och i förhållande till vad reger- ingen har angivit i regleringsbrev eller i annat beslut. Resultatredo- visningen ska bland annat avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Parallellt med års- redovisningen ska lärosätena lämna ett budgetunderlag till regeringen som ska innehålla förslag till finansiering av verksamheten de tre närmast följande åren.<SPAN class="ft74">7</SPAN></P>
<P class="p257 ft9">Under perioden mars till juni bjuds lärosätena in till myndighets- dialog för diskussion om verksamhetens resultat och framtida inrikt- ning. I dialogen ges möjlighet att utbyta information och diskutera frågor, vilket ger stöd och underlag för regeringens styrning och läro- sätenas genomförande av verksamheten. Från lärosätet deltar vanligt- vis rektor, förvaltningschef och <NOBR>planerings-/ekonomichef,</NOBR> men det förekommer även att andra ledningsfunktioner, styrelseordförande och studentrepresentanter medverkar. Från departementet medverkar vanligen statssekreterare, ansvarig högre tjänsteman och myndighets- handläggare. I samband med dialogen genomförs också ett enskilt samtal mellan den politiska ledningen (vanligtvis statssekreteraren) och rektor.</P>
<P class="p258 ft55"><SPAN class="ft56">6</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2015:92, s. 110.</SPAN></P>
<P class="p259 ft49"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft57">I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt särskilt beslut om direktiv till budgetunderlag för universitet och högskolor som ersätter kapitel 9 i för- ordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="p91dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3691x1.jpg/" id="p91img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p26 ft87">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26"><SPAN class="ft26">3.4</SPAN><SPAN class="ft41">Resurstilldelning</SPAN></P>
<P class="p53 ft8">Högskolans verksamhet styrs i hög grad av hur resurserna tilldelas. För alla statliga lärosäten utom SLU beslutar riksdagen om två skilda anslag till universitet och högskolor: ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett för forskning och utbildning på forskar- nivå. SLU tilldelas ett gemensamt anslag för sin verksamhet, som förutom utbildning och forskning även innehåller fortlöpande miljö- analys.<SPAN class="ft53">8</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Universitet och högskolor har ett antal undantag från det gene- rella ekonomiadministrativa regelverket <NOBR>(EA-regelverket)</NOBR> som gäller för statliga myndigheter. De största skillnaderna mellan högskolan och andra myndigheter är att högskolan är friare att avgöra när i tid medel ska användas, se kapitel 10.</P>
<P class="p260 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Resurser till utbildning på grundnivå och avancerad nivå</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ges i form av ett så kallat takbelopp. Takbeloppet är det högsta belopp som läro- sätet kan tillföras under året för att utbilda studenter på grundnivå och avancerad nivå. Lärosätet förfogar fritt över användningen av anslaget, vilket innebär att det avgör hur många studenter som ska erbjudas utbildning. Lärosätet får avräkna medel från takbeloppet med hänsyn till att studenter dels har registrerats på olika kurser (helårsstudent), dels har godkänts för de poäng som kurserna avser (helårspresta- tion). Försvarshögskolan och SLU har inte avräkning mot tak- belopp, däremot anges i SLU:s regleringsbrev ett mål för antalet helårsstudenter för en treårsperiod.<SPAN class="ft42">9</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">För utbildningsanslaget används alltså ett helt prestationsbaserat fördelningssystem med ämnesbaserade ersättningsbelopp. Ersätt- ningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer varierar markant mellan olika utbildningsområden, vilket framgår i tabell 3.1. Lärosätena ansvarar själva för att klassificera varje kurs till ett eller flera utbildningsområden. Regeringen anger i regleringsbrev vilka</P>
<P class="p261 ft62"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft71">I SLU:s regleringsbrev finns dock ett villkor som anger hur stor del av anslaget SLU minst ska avsätta till forskning och utbildning på forskarnivå.</SPAN></P>
<P class="p262 ft49"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft48">Enligt våra direktiv ska utredningen undanta SLU från förslag som handlar om styrning och resurstilldelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="p92dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3692x1.jpg/" id="p92img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft8">utbildningsområden som respektive lärosäte får avräkna mot. För konstnärliga utbildningsområden är den maximala avräkningen per lärosäte fastställd av regeringen.</P>
<P class="p263 ft90">Utbildningsområdet Undervisning avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildning. Utbildningsområdet Övrigt avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktiska och estetiska kurser inom lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, grundlärarutbildning och förskollärarutbildning.</P>
<P class="p264 ft49">Källa: Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende universitet och högskolor.</P>
<P class="p265 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft51">Resurser till forskning och utbildning på forskarnivå</SPAN></P>
<P class="p123 ft30">Statens resurser till forskning och utbildning på forskarnivå fördelas dels via direkta anslag till universitet och högskolor, dels via anslag till forskningsråd och myndigheter för bidrags- och uppdragsforsk- ning. År 2017 utgjorde direkta anslag i genomsnitt 44 procent av lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå,</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="p93dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3693x1.jpg/" id="p93img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p26 ft87">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">forskningsråd stod för 15,5 procent och övriga statliga myndigheter för 10,5 procent.<SPAN class="ft69">10</SPAN></P>
<P class="p85 ft30">De direkta anslagen bygger på en historisk fördelning. Sedan 2009 har delar av anslagsmedlen dessutom tilldelats genom fördel- ning efter så kallade kvalitetsindikatorer. Kvalitetsindikatorerna har fram till 2017 varit externa medel respektive vetenskaplig produk- tion (publiceringar och citeringar). För 2018 tillkom samverkan som fördelningsgrund, med utgångspunkt i en utvärdering som Vinnova gjort av lärosätenas samlade samverkan.<SPAN class="ft74">11 </SPAN>Lärosätena har i grunden ansvar för att själva bestämma hur basanslaget ska användas och för- delas internt inom lärosätet.</P>
<P class="p266 ft9">I de direkta anslagen ingår också anslag fördelade till strategiska forskningsområden (SFO). Genom SFO:erna har regeringen, efter ett förfarande med kollegial sakkunniggranskning, tilldelat medel inom områden som den har bedömt vara av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv. Förutom direkta anslag finns anslag för klinisk utbildning och forskning (ALF).</P>
<P class="p196 ft8">Forskningsråd och statliga myndigheter som finansierar forsk- ning gör det utifrån olika uppdrag, vilket delvis innebär inriktning mot olika ämnesområden.<SPAN class="ft53">12</SPAN></P>
<P class="p96 ft26"><SPAN class="ft26">3.5</SPAN><SPAN class="ft41">Enskilda utbildningsanordnare</SPAN></P>
<P class="p86 ft10">De utbildningsanordnare på högskoleområdet som inte har staten som huvudman kallas enskilda utbildningsanordnare. Styrningen av enskilda utbildningsanordnare ska enligt våra direktiv inte ingå i utredningens uppdrag, men vi redogör ändå kort för dessa här.</P>
<P class="p54 ft9">En enskild utbildningsanordnare kan vara en stiftelse, en förening eller ett företag. Det finns ett femtontal enskilda utbildningsanord- nare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, av vilka sex stycken har tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Majoriteten av de enskilda utbild- ningsanordnarna har bara utbildning inom ett eller ett par områden, främst inom vård, psykoterapi eller teologi. Två av de enskilda</P>
<P class="p267 ft62"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft71">UKÄ (2018e), s. 151. Andra offentliga finansiärer – kommuner och landsting samt offent- liga forskningsstiftelser – stod för 6,5 procent, privata finansiärer för 15,6 procent, EU för 4,4 procent, övriga 3,5 procent.</SPAN></P>
<P class="p268 ft55"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft54">Denna diskuteras i kapitel 7.</SPAN></P>
<P class="p269 ft49"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft48">En genomlysning av statens organisation för forskningsfinansiering gjordes 2008 (SOU 2008:30).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">utbildningsanordnarna är Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping vilka tillkom i samband med 1993 års reform (se kapitel 2).</P>
<P class="p87 ft30">Av lagen om tillstånd att utfärda vissa examina framgår att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Utbildningen ska bedrivas så att den i övrigt uppfyller krav som ställs på utbildning i första kapitlet högskole- lagen. Men i övrigt gäller inte högskolelagen för dessa utbildnings- anordnare. Regeringen beslutar om examenstillstånd för enskilda utbildningsanordnare, efter prövning från UKÄ. För varje examen som tillståndet gäller ska utbildningen dessutom uppfylla de särskil- da krav som gäller enligt examensordningen (bilaga till högskole- förordningen). Övriga delar av högskoleförordningen gäller inte för enskilda utbildningsanordnare. Enskilda utbildningsanordnare har dock skyldighet att medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningen.</P>
<P class="p270 ft9">Hur resurstilldelningen till de enskilda utbildningsanordnarna sker varierar, och alla får inte några statliga medel utan tar istället ut avgifter för utbildningarna. Det ersättningssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som gäller för de statliga lärosätena (förutom SLU och Försvarshögskolan), gäller för enbart två: Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Dessa två ges alltså ett takbelopp som de avräknar helårsstudenter mot. När de inrättades som enskilda utbildningsanordnare i och med 1993 års reform angavs att de skulle ha villkor som motsvarar vill- koren för de statliga lärosätena, vilket regleras i avtal med dem.</P>
<P class="p180 ft8">För övriga enskilda utbildningsanordnare som får statliga medel regleras ersättningen i vissa fall i avtal som ofta innehåller utbildnings- uppdrag. Det finns ett särskilt regleringsbrev för bidrag till enskilda utbildningsanordnare.</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">3.6</SPAN><SPAN class="ft41">Normer och kontext</SPAN></P>
<P class="p89 ft30">Förutom den formella styrningen finns en normstyrning som sker genom politiska uttalanden och målsättningar. De viktigaste kana- lerna för dessa är regeringens propositioner. De lagar som beslutas efter förslag i en proposition är självklart styrande, men regeringens uttalanden i propositioner har inte någon formellt direkt styrande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="p95dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3695x1.jpg/" id="p95img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p26 ft87">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">roll för myndigheterna. Uttalanden i propositioner uttrycker reger- ingens uppfattning i olika frågor. Ett tydligt exempel är den forsk- ningspolitiska propositionen, där regeringen i den senaste bland annat betonar värdet av att lärosätena arbetar med attraktiva meri- teringsvägar för unga forskare och strategiska rekryteringar.<SPAN class="ft42">13</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Också utvärderingar och uppföljningar av UKÄ, Vetenskapsrådet, Vinnova och andra myndigheter står för en styrning mot normer. Dessa normer upprätthålls i många fall av vetenskapssamhället genom att utvärderingar sker genom kollegial sakkunniggranskning. Men normerna kan också på olika sätt ha sin bakgrund i politiska ställnings- taganden, exempelvis genom att regeringen ger myndigheter uppdrag om uppföljning eller utvärdering inom specifika områden. Ett exem- pel på det är UKÄ:s regeringsuppdrag att utveckla uppföljningen av visstidsanställningar i högskolan.<SPAN class="ft42">14</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Uppföljning sker också genom den statistik som produceras och redovisas. Att statistik kan vara styrande mot normer visar inte minst det fokus som statistikbaserade internationella och nationella rankingar får.<SPAN class="ft42">15 </SPAN>Vad gäller ansvaret för Sveriges officiella statistik är det fördelat mellan olika statistikansvariga myndigheter. Det finns en övergripande reglering för den officiella statistiken (SFS 2001:99 och SFS 2001:100), men det är den statistikansvariga myndigheten som avgör statistikens innehåll och omfattning och hur den ska redo- visas. UKÄ är statistikansvarig myndighet för högskoleväsendet, medan SCB är statistikansvarig myndighet för forskning och befolk- ningens utbildning. Vilka uppgifter som lärosätena ska registrera och rapportera är reglerat i förordning (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Där framgår bland annat att lärosätena ska föra individbaserade register över sina studenter.</P>
<P class="p54 ft9">Slutligen kan vi konstatera att det som Tillitsdelegationen beskri- ver som ”kontextuell styrning”<SPAN class="ft42">16 </SPAN>i hög grad är närvarande och styr högre utbildning och forskning. För högskolans del handlar den kontextuella styrningen om påverkan från bland annat studenter, det internationella vetenskapssamhället, forskningsfinansiärer och det omgivande samhället i stort. Svenska universitet och högskolor påver- kas starkt av den internationella utvecklingen, dels genom samarbetet</P>
<P class="p241 ft55"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2016/17:50.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft54">Se UKÄ (2018f).</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft71">Se exempelvis Högskoleverket (2008) och Wedlin (2011).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2017:56.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="p96dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3696x1.jpg/" id="p96img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">mellan länder som sker inom EU, Bolognaprocessen och OECD, men även genom att många lärosäten har strategiskt viktiga samarbe- ten med aktörer i andra länder.<SPAN class="ft53">17</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Den kontextuella styrningen kan spela stor roll för lärosätenas arbete med exempelvis kopplingen mellan utbildning och forskning, jämställdhet, meriteringssystem och samverkan. Detta är en kon- sekvens av att verksamheten styrs decentraliserat. Det är för det mesta ämnesområdet, inte lärosätet som helhet, som står i centrum för olika intressenters önskan att påverka.</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">3.7</SPAN><SPAN class="ft41">Studentinflytande</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Studenters rätt till inflytande över sin utbildning regleras i hög- skolelagen (1992:1434), i högskoleförordningen (1993:100)<SPAN class="ft53">18 </SPAN>och i studentkårsförordningen (2009:769).<SPAN class="ft53">19</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">I högskolelagen framgår att kvalitetsarbete är en gemensam ange- lägenhet för högskolornas personal och studenterna. Där finns också framskrivet att studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen, och att lärosätena ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.<SPAN class="ft42">20</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Studenterna ska alltså vara medaktörer i skapandet av kunskap, något som regeringen också tydligt uttryckte i propositionen <SPAN class="ft28">Student- inflytande och kvalitetsutveckling i högskolan </SPAN>(prop. 1999/2000:28). I propositionen beskriver regeringen hur studenterna har dubbla rol- ler, dels som deltagare i kurser och program vid högskolan, dels som kritiker och pådrivare av utvecklingen inom utbildningen.<SPAN class="ft42">21</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Studenternas rätt till representation utgår från studentkårerna. I högskolelagen (4 kap. <NOBR>9–14</NOBR> §§) regleras vad en studentkår i formell mening är, och vilket uppdrag den har gentemot studenterna och lärosätet. För att en studentkår ska få en formell ställning som stu- dentkår, och få företräda studenterna gentemot lärosätet, krävs att kåren ansöker hos lärosätet om kårstatus. En grundförutsättning för att få ställning som studentkår är att den har som huvudsakligt syfte</P>
<P class="p272 ft55"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft54">Se vidare SOU 2018:78.</SPAN></P>
<P class="p223 ft62"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft61">För SLU och Försvarshögskolan gäller motsvarande i förordningar 1993:221 respektive 2007:1164.</SPAN></P>
<P class="p223 ft62"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft61">Dessa förordningar avser statliga universitet och högskolor, för övriga lärosäten är regler- ingen av studentinflytandet mindre, se SFS 1993:792.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft54">SFS 1992:1434, 1 kap, §§4, 4a.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1999/2000:28, s. 24.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p26 ft87">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förut- sättningarna för studier vid lärosätet. Sedan 2010 är det inte obliga- toriskt för studenter att vara medlem i en studentkår (se avsnitt 2.9). I studentkårsförordningen (8 §) fastställs att kårerna har ett ansvar att representera alla studenter, även de som väljer att stå utanför kåren.</P>
<P class="p73 ft30">Studenternas rätt att vara representerade och få inflytande beskrivs i författningarna för två områden: dels lärosätets högsta beslutande organ, styrelsen, dels inom högskolans organisation. Vad gäller styrelsen framgår i högskolelagen (2 kap, 4 §) att studenter har rätt att utse ledamöter. I studentkårsförordningen anges att det är studentkåren som ska utse dessa (7 §). Vad gäller inflytande inom lärosätenas organisation anges i högskolelagen (2 kap, 7 §) att stu- denterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Det innebär att studenterna har rätt att vara representerade i lärosätenas besluts- och beredningsprocess på alla nivåer; styrelse, fakultets- och programnivå, samt inom förvaltning och administra- tion när utbildningsfrågor berörs.</P>
<P class="p273 ft38"><SPAN class="ft26">3.8</SPAN><SPAN class="ft79">Kvalitetssäkringssystem för utbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p274 ft10">Såsom nämnts i avsnitt 3.6 kan uppföljning och utvärderingar från olika myndigheter innebära en styrning mot normer. De utvär- deringar som görs inom ramen för det nationella kvalitetssäkrings- systemet som UKÄ ansvarar för har dock en mer direkt styrning då de också kan påverka lärosätenas möjligheter att erbjuda utbild- ningar. I kapitel 2 framgår att kvalitetssäkringssystemens utform- ning och fokus har skiftat över tid.</P>
<P class="p80 ft28"><SPAN class="ft9">I skrivelsen </SPAN>Kvalitetssäkring av högre utbildning <SPAN class="ft9">(skr. 2015/16:76) beskriver regeringen utgångspunkterna för nuvarande kvalitetssäk- ringssystem. Grundläggande är högskolelagens reglering om att uni- versitet och högskolor ansvarar för att utbildningen håller hög kva- litet (1 kap. 4§), och därmed bör granskningar i större utsträckning beakta lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete. Regeringen angav vida- re att ett nationellt kvalitetssäkringssystem bör vara inriktat på både</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="p98dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3698x1.jpg/" id="p98img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">kontroll av resultat och kvalitetsutveckling av högre utbildning. I skri- velsen framfördes att det nationella systemet för kvalitetssäkring ska bestå av fyra komponenter: 1) Examenstillståndsprövning, 2) Gransk- ning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, 3) Utbildningsutvärdering och 4) Tematiska utvärderingar.<SPAN class="ft42">22</SPAN></P>
<P class="p77 ft10">Det nationella kvalitetssäkringssystemet bygger på interna- tionella principer för kvalitetssäkring av högre utbildning som tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen: <SPAN class="ft34">Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area </SPAN>(ESG). Den huvudsakliga målsättningen med ESG är att bidra till en gemensam förståelse av kvalitetssäkring som rör lärande och under- visning, att bidra till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende samt att underlätta erkännande av examina och utbildningar över nations- gränserna. ESG grundar sig på fyra principer:</P>
<P class="p135 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Lärosätena har det primära ansvaret för kvaliteten och kvalitets- säkringen av sitt utbildningsutbud.</SPAN></P>
<P class="p275 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Kvalitetssäkring svarar mot mångfalden av högskolesystem, läro- säten, utbildningar och studenter.</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Kvalitetssäkring stöder utvecklingen av en kvalitetskultur.</SPAN></P>
<P class="p276 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Kvalitetssäkring beaktar behoven och förväntningarna hos stu- denter, alla övriga intressenter och samhället.</SPAN><SPAN class="ft53">23</SPAN></P>
<P class="p277 ft30">UKÄ fick våren 2016 i uppdrag att ansvara för att vidareutveckla och genomföra kvalitetssäkringssystemet. I den forskningspolitiska pro- positionen 2016 bedömde regeringen att ett mer sammanhållet system för kvalitetssäkring som inkluderar hela högskolans verk- samhet kan bidra till en ökad koppling mellan forskning och utbild- ning, och till en övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen.<SPAN class="ft74">24 </SPAN>I juli 2017 fick därför UKÄ i uppdrag från regeringen att vidare- utveckla det nationella systemet för kvalitetssäkring så att det även omfattar lärosätenas arbete med att kvalitetssäkra forskningsverk- samheten. UKÄ har redovisat förslag på övergripande ramar och principer för detta i april 2018. Under <NOBR>2019–2020</NOBR> planerar UKÄ att pilottesta kvalitetssäkring av forskning.</P>
<P class="p75 ft55"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft54">Skr. 2015/16:76, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ har översatt ESG till svenska, se UKÄ (2015d).</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17:50, s. 25.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="p99dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3699x1.jpg/" id="p99img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p26 ft87">Hur styrs universitet och högskolor i dag?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft8">Under 2017 genomförde UKÄ en pilotomgång med gransk- ningar av lärosätenas interna system för kvalitetssäkring. Mellan 2018 och 2022 ska UKÄ genomföra en granskning av alla univer- sitets och högskolors kvalitetsarbete. UKÄ gör också utbildnings- utvärderingar av ett urval utbildningar. Utvärderingarna fokuserar på hur utbildningarna säkerställer att studenterna får goda förutsätt- ningar att nå examensmålen. När granskningen är klar ges ett om- döme om utbildningens kvalitet. De universitet och högskolor vars utbildningar får omdömet ifrågasatt kvalitet har ett år på sig att läm- na in en redovisning av vidtagna åtgärder. Om bristerna finns kvar återkallas examenstillståndet.</P>
<P class="p64 ft8">De tematiska utvärderingarna har inte samma direkta styrning som övriga tre komponenter i kvalitetssäkringssystemet, utan kan ses som den sorts normstyrning vi beskriver i avsnitt 3.6. I de tema- tiska utvärderingar granskar UKÄ olika områden som universiteten och högskolorna ansvarar för enligt lag och förordning och som rör kvaliteten i högre utbildning. Hittills har UKÄ genomfört en tema- tisk utvärdering som avsåg lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling.<SPAN class="ft53">25</SPAN></P>
<P class="p54 ft10">De tematiska utvärderingarna ska bidra till viktig kunskap och ge nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar och vilka resultat som har nåtts i en viss fråga. De tematiska utvärderingarna har fram- för allt ett utvecklande syfte och leder därför inte till några sank- tioner för universiteten och högskolorna. När en utvärdering är klar presenterar UKÄ en nationell bild men även omdömen för varje universitet och högskola.</P>
<P class="p250 ft8">UKÄ:s granskningar och utvärderingar görs genom kollegial sak- kunniggranskning. Resultaten publiceras på UKÄ:s webbplats i verk- tyget <SPAN class="ft27">Högskolekollen</SPAN><SPAN class="ft53">26</SPAN>.</P>
<P class="p278 ft55"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2017d).</SPAN></P>
<P class="p279 ft84"><SPAN class="ft47">26</SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/resultat-fran-granskningarna-</SPAN></NOBR> hogskolekollen/hogskolekollen.html</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<P class="p280 ft40"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft39">Principer för en ändamålsenlig styrning</SPAN></P>
<P class="p125 ft12">I våra direktiv anges under rubriken <SPAN class="ft11">Vilka nya principer och former behövs för högskolans styrning? </SPAN>att utredaren ska föreslå:</P>
<P class="p281 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">hur styrningen bör utformas för att säkerställa att riksdagens och regeringens mål får genomslag i verksamheten på ett ändamåls- enligt sätt,</SPAN></P>
<P class="p282 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">en tydlig och ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan regeringen och lärosätena,</SPAN></P>
<P class="p283 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">principer för att avgöra när styrningen ska vara fortsatt generell och när den ska vara lärosätespecifik,</SPAN></P>
<P class="p284 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">hur principer för uppföljning och bedömning av måluppfyllelse och resultat bör utformas, och</SPAN></P>
<P class="p285 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">principer för att avgöra när finansiell eller annan styrning bör väljas.</SPAN></P>
<P class="p286 ft8">I detta kapitel kommer vi att på en övergripande nivå formulera principiella utgångspunkter för styrningen utifrån dessa frågor, göra bedömningar av hur dagens styrning fungerar i förhållande till dessa utgångspunkter, och ge en översikt över vilka förändringar som vi menar behövs. Kapitlet avslutas med ett avsnitt där vi föreslår att några viktiga principer bör ges uttryck i högskolelagen. Övriga för- slag utvecklas i kommande kapitel.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="p102dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36102x1.jpg/" id="p102img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft26"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Utgångspunkter för en ändamålsenlig styrning</SPAN></P>
<P class="p89 ft30">Samhället satsar mycket stora resurser på universitet och högskolor. Kostnaden för lärosätenas totala verksamhet 2017 var 70,6 miljarder kronor, motsvarande 1,53 procent av Sveriges BNP).<SPAN class="ft74">1 </SPAN>Syftet är själv- klart att verksamheten vid universitet och högskolor ska bidra till samhället på olika sätt. Samhällen världen över investerar i univer- sitet och högskolor för deras kapacitet att bidra till samhällsutveck- lingen, genom utveckling av kompetenta individer, idéer, nyttigheter och arbetssätt som kan skapa välstånd av olika slag, och genom bidrag till den kritiska diskussionen och fria tanken i ett demokra- tiskt samhälle. Medborgarna har rätt att förvänta sig att de resurser som staten avsätter används effektivt och att lärosätenas bidrag till samhället blir så bra som möjligt. Frågan för vår utredning är hur detta sker på bästa sätt. Med andra ord: hur ser en ändamålsenlig styrning av universitet och högskolor ut?</P>
<P class="p287 ft8">För det första behöver styrningen utgå från <SPAN class="ft27">ändamålet </SPAN>– eller ändamålen – med verksamheten. Det kan uttryckas som att valet av sätt att styra ska främja målet med styrningen. Det närmare syftet med ett specifikt inslag i styrningen behöver stå i samklang med det övergripande ändamålet med verksamheten, och olika inslag i styr- ningen behöver harmoniera med varandra. När man kan identifiera delvis olika ändamål med verksamheten – som är fallet med univer- sitet och högskolor – behöver styrningen utformas så att den inte ensidigt främjar ett av dessa syften med risk för att undergräva ett annat.</P>
<P class="p78 ft8">För det andra behöver styrningen utgå från verksamhetens <SPAN class="ft27">förut- sättningar</SPAN>. Hur är verksamheten beskaffad? Hur skapas de värden som verksamheten ska leda till? Vilka förutsättningar behöver råda för att detta ska ske?</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Ändamålet</SPAN></P>
<P class="p171 ft30">Lärosätenas uppdrag beskrivs i högskolelagens (1992:1434) första kapitel, som vi utgår från i beskrivningen nedan.<SPAN class="ft74">2 </SPAN>Samtidigt kan beskrivningen sägas gälla universitet och högskolor generellt i värl- den, inte bara svenska statliga lärosäten. De inledande paragraferna i</P>
<P class="p288 ft55"><SPAN class="ft56">1</SPAN><SPAN class="ft67">UKÄ (2018e).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft57">Se kapitel 3 för beskrivning av den övriga författningsstyrningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="p103dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36103x1.jpg/" id="p103img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft30">högskolelagen kan därmed i hög utsträckning ses som en kodifiering av vad universitet och högskolor internationellt och traditionellt anses vara. Samhällsansvaret, och kravet på god hushållning med resurserna, blir dock av särskild betydelse för de lärosäten som finansieras med allmänna medel och har staten som huvudman.</P>
<P class="p289 ft15">Utbildning och forskning som bidrar till samhällsutvecklingen</P>
<P class="p216 ft8">Det övergripande syftet med universitet och högskolor kan sam- manfattas med att utveckla, förmedla och förvalta kunskap som bidrar till en bättre värld. Regeringen uttrycker i propositionen <SPAN class="ft27">Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft </SPAN>målet att ”högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.”<SPAN class="ft53">3</SPAN></P>
<P class="p106 ft8">I högskolelagens 1 kap. 2 § anges det grundläggande uppdraget för universitet och högskolor att bedriva:</P>
<P class="p290 ft92"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft91">utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och</SPAN></P>
<P class="p291 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft93">forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.</SPAN></P>
<P class="p292 ft8">Att utbildningen och forskningen ska komma samhället till gagn speglas i kravet i samma paragraf på samverkan, information och att verka för att forskningsresultat ska komma till nytta.</P>
<P class="p96 ft94">Samband mellan utbildning och forskning</P>
<P class="p53 ft8">I 1 kap. 3 § högskolelagen fastslås att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, vilket är en princip som återkommer i de flesta internationella diskussioner om vad universitet och högskolor är och som också betonats genomgående i den svenska högskolepolitiken (se kapitel 2 och kapitel 6).</P>
<P class="p293 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17:50, s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="p104dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36104x1.jpg/" id="p104img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft94">Kvalitet, trovärdighet och ansvar</P>
<P class="p138 ft10">I 1 kap. 3a § samt 4 § högskolelagen markeras ytterligare aspekter som är centrala för högskolans uppdrag: att värna vetenskapens trovärdighet och god forskningssed (3a §) och att nå hög kvalitet i utbildning och forskning (4 §). Kvalitetskravet är grundläggande och det finns en stor enighet från lärosätena själva, aktörer i det omgivande samhället och regering och riksdag att ambitionsnivån för kvaliteten ska läggas högt. I den senaste forskningspolitiska propositionen uttrycker regeringen t.ex. målet att Sverige ska vara ”ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.”<SPAN class="ft60">4 </SPAN>I 4 § anges också att tillgängliga resurser ska utnyttjas effektivt för att nå en hög kvalitet.</P>
<P class="p143 ft10">Vidare anges i 4 § att kvalitetsarbetet är en gemensam ange- lägenhet för personal och studenter, och i 4a § att studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen och att högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidare- utveckla utbildningen. Dessa bestämmelser uttrycker två viktiga aspekter. Det gemensamma kvalitetsansvaret för personal och studenter pekar på att de är dessa grupper som i grunden utgör lärosätet.<SPAN class="ft60">5 </SPAN>Därmed antyds också det kollegiala ansvaret, vilket vi åter- kommer till under avsnitt 4.1.2 nedan. Studenternas aktiva medverkan speglar också förhållningssättet att studenterna inte bara är ”kunder” som har rätt att ställa krav på högkvalitativ och användbar utbildning, utan medaktörer i lärosätenas utveckling och medskapare i sin utbildning till kreativa och kritiskt tänkande individer i arbets- och samhällsliv.</P>
<P class="p75 ft94">Andra mål</P>
<P class="p93 ft30">I 1 kap. 5 § högskolelagen anges ett antal övergripande mål som högskolan ska främja i sin verksamhet: jämställdhet, förståelsen för andra länder och internationella förhållanden, breddad rekrytering</P>
<P class="p294 ft55"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2016/17:50 s. 20.</SPAN></P>
<P class="p214 ft66"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft73">Detta kan jämföras med den finska universitetslagen (1 kap. 4 §), där ”universitetssamfun- det” beskrivs som bestående av ”universitetets undervisnings- och forskningspersonal, övriga personal och studerande”, eller Autonomiutredningens förslag till ny lag för självständiga läro- säten som innehöll paragrafen ”Lärosätena utgörs av studenter, lärare och annan personal”</SPAN></P>
<P class="p165 ft49">(SOU 2008:104 s. 19).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="p105dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36105x1.jpg/" id="p105img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft30">samt hållbar utveckling. Det kan ses som ett uttryck för att hög- skolesektorns ökade betydelse för kunskapsutveckling och kompe- tensförsörjning och som arbetsplats för anställda och studenter innebär att sektorn också fått en allt viktigare roll för övergripande mål i samhällsutvecklingen. Målen i 5 § mål är sådana som inte nödvändigtvis varit en del av högskolans traditionella identitet, utan som det tvärtom delvis har funnits och finns strukturer som mot- verkar. Våra direktiv lyfter den låga andelen kvinnliga professorer och den fortsatta sociala snedrekryteringen som exempel. Här kan styrningen anses syfta till ett kulturförändringsarbete inom hög- skolan, så att den i sin tur kan bidra till ett kulturförändringsarbete på samhällsnivå. Det bör betonas att även denna typ av mål är något som universitet och högskolor världen över arbetar med och inte utgör ett specifikt svenskt fenomen.</P>
<P class="p295 ft15">Fritt kunskapssökande och behovsdriven kunskaps- och kompetensförsörjning</P>
<P class="p216 ft8">Förutom uppdelningen i utbildning och forskning kan man peka på en annan dualitet i lärosätenas uppgift, nämligen att ansvara för både fritt kunskapssökande och behovsdriven kunskaps- och kompetens- försörjning.</P>
<P class="p64 ft9"><SPAN class="ft28">Fritt kunskapssökande </SPAN>kan ses som kärnan i universitetens och högskolornas uppgift. Utan detta är de något annat, och ingen annan samhällsinstitution har detta som sitt huvudsyfte. Motivet till denna grundläggande roll är att det inte på förhand går att veta vilken kun- skap och kompetens som kan vara värdefull i framtiden – förutom att framtiden alltid är osäker skapar kunskapsutvecklingen i sig genom forskningsrön och studenter nya frågor, mål, problem och möjligheter. Att ifrågasätta etablerad kunskap är en central del i det vetenskapliga sökandet efter ny kunskap.<SPAN class="ft42">6</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Kopplat till detta anses universitet och högskolor också ha en viktig roll att ifrågasätta olika företeelser i samhället – att, som det uttryckts av svenska regeringar, vara ”en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället”.<SPAN class="ft53">7 </SPAN>Detta uttrycks dock inte i hög- skolelagen (se vidare avsnitt 4.6).</P>
<P class="p296 ft62"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft71">Se bl.a. Barrling Hermansson (2005), Sundquist (2010), Bexell (2013), Boulton & Lucas (2008).</SPAN></P>
<P class="p268 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Bl.a. i prop. 2009/10:149 och i direktiven till vår utredning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="p106dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36106x1.jpg/" id="p106img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft29">Behovsdriven kunskaps- och kompetensförsörjning <SPAN class="ft30">har samtidigt alltid varit en central grund för statens eller andra aktörers invester- ingar i universitet och högskolor och därmed en del av uppdraget. Det finns behov av utbildning för en mängd viktiga funktioner i sam- hälle och näringsliv, och av forskning inom vissa områden som underlag för sådana viktiga samhällsfunktioner. Läkarutbildning och klinisk forskning är ett konkret sådant exempel med mycket lång historia vid universiteten. Som framgår av kapitel 2 har över tid allt fler utbildningar förlagts till högskolan med tillhörande behov av forskningsunderbyggnad. Ju större del av samhällets kompetensför- sörjning som sker genom högskolan, desto viktigare blir högskolans ansvar att möta olika specifika behov på arbetsmarknaden. Jämfört med andra länder med stor institutssektor ligger i Sverige mycket behovsmotiverad forskning inom högskolans ram. I våra direktiv</SPAN><SPAN class="ft74">8 </SPAN><SPAN class="ft30">betonas att lärosätena förväntas spela en allt mer aktiv roll för att hitta lösningar på olika samhällsutmaningar, och att styrning och resurstilldelning ”ska utformas så att den stöder lärosätenas möjlig- heter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför.”</SPAN></P>
<P class="p298 ft9">Båda dessa aspekter är omistliga delar i högskolans uppdrag, men det fria kunskapssökandet är i en viktig mening primärt. All kun- skaps- och kompetensförsörjning som högskolan svarar för ska vila på vetenskaplig grund och bygga på det fria kunskapssökandet i form av ett öppet, kritiskt och prövande förhållningssätt genom vilket kunskapen ständigt utvecklas, utmanas och förnyas. Detta är grund- läggande även för utpräglade professionsutbildningar, inte minst när <NOBR>kunskaps-,</NOBR> teknik- och samhällsutvecklingen går allt snabbare. Som direktiven till vår utredning pekar på ska högskolans utbildningar möta arbetsmarknadens och samhällets behov på längre sikt, och lärosätena ”har en unik förmåga att genom sin forskning och tillgång till ny kunskap utveckla utbildningar som påverkar och förnyar den framtida arbetsmarknaden på såväl nationell som regional nivå.” Utbildningen har också en bredare roll än enbart arbetsmarknaden; våra direktiv betonar bl.a. utbildningen som en avgörande förutsätt- ning för att befästa demokratin och pekar på högskoleutbildningens bidrag till bildning och enskilda individers utveckling, samhällsenga- gemang och kritiska tänkande. Samtidigt som en del av högskolans</P>
<P class="p299 ft49"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft57">Och i den senaste forskningspolitiska propositionen; jämför även tidigare satsningar på stra- tegiska forskningsområden m.m.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="p107dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36107x1.jpg/" id="p107img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">samhällsansvar handlar om att bidra till att möta dagens samhälls- utmaningar är det viktigt att komma ihåg att den fria och nyfiken- hetsstyrda forskningen och utbildningen är avgörande för att hög- skolan ska kunna bidra till att både identifiera och möta framtidens samhällsutmaningar.</P>
<P class="p64 ft9">Högskolans uppdrag är således brett och komplext, vilket också blivit mer uttalat i takt med högskolans expansion över tid. Hög- skolans uppgift i samhällets tjänst är att <SPAN class="ft28">både </SPAN>stå fri <SPAN class="ft28">och </SPAN>vara lyhörd för specifika samhällsbehov. Detta behöver inte stå i konflikt men kan göra det, och det är en spänning och balans som ständigt måste hanteras. Vissa upplever ett ökande nyttofokus som ett hot mot det fria kunskapssökandet, medan andra upplever att lärosätena ägnar för lite uppmärksamhet åt samhällsnyttan. Detta är inget unikt vare sig för dagens situation eller för Sverige. Den viktiga utgångspunk- ten för styrningen är att det inte diskuteras i termer av ”lärosätenas intresse” gentemot ”samhällets intresse” utan som en fråga om att balansera två aspekter av lärosätenas uppdrag.<SPAN class="ft42">9</SPAN></P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p300 ft13">Vilka är då förutsättningarna för att lärosätena ska fullgöra detta komplexa uppdrag?</P>
<P class="p105 ft8">Det första att påminna om är att även om vårt uppdrag rör reger- ingens och riksdagens styrning av lärosätena utförs uppdraget i grun- den av lärare och forskare i samarbete med studenter och med aktörer i det omgivande samhället, utifrån normer och kvalitetsideal som i stor utsträckning formas i en internationell kontext. Ledning och styr- ning på olika nivåer syftar till att stödja och koordinera denna verksamhet.</P>
<P class="p64 ft12">Centrala förutsättningar för verksamheten som beskrivs i det följande är 1) akademisk frihet, 2) det akademiska ansvaret för kvali- tetsbedömning och andra normer som utvecklas i kollegiala proces- ser, 3) samhällsansvar och samverkan, 4) långsiktigheten i verksam- heten, och 5) behovet av flexibilitet och förnyelse.</P>
<P class="p301 ft55"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft54">Jfr Europarådets parlamentariska församlings rekommendation 1762 (2006) om akademisk frihet och universitetens autonomi, där de betonar att lärosäten måste vara tillräckligt nära sam- hället för att kunna bidra till att lösa grundläggande problem, men samtidigt tillräckligt fristående för att upprätthålla en kritisk distans och ha en mer långsiktig syn (punkt 4.4). Se också flera av bidragen i SUHF (2013a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="p108dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36108x1.jpg/" id="p108img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft15">Akademisk frihet</P>
<P class="p171 ft30">En första förutsättning för lärosätenas verksamhet är det som brukar kallas akademisk frihet. En ofta använd referens i diskussionen om denna är de europeiska universitetens Magna Charta<SPAN class="ft74">10</SPAN>, antagen vid Bolognauniversitetets <NOBR>900-årsjubileum</NOBR> 1988, och i dag signerad av närmare 900 lärosäten i 89 länder. I de grundläggande principer som anges där beskrivs universitetet som en autonom institution som ”frambringar, undersöker, värderar och vidareför kulturen genom forskning och undervisning,” och där både forskning och under- visning – för att tillgodose omvärldens behov – måste vara ”moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och eko- nomiska maktgrupperingar”. Friheten inom forskning och utbildning slås fast som ”en fundamental princip” som såväl statsmakterna som universiteten måste respektera inom sina respektive områden. Det betonas också att ”undervisningen och forskningen vid universiteten inte får åtskiljas om utbildningen skall kunna motsvara förändrade behov, samhällets krav och vetenskapliga framsteg”, och ”principen att forskning och undervisning är oskiljaktig” anges som vägledande vid rekrytering av lärare. Vidare betonas att universitetens mål är ”universell kunskap” och att universiteten måste ”bortse från alla geografiska och politiska gränser”.</P>
<P class="p88 ft8">Det är viktigt att betona orden ”för att tillgodose omvärldens behov”. Den akademiska friheten är inget ståndsprivilegium utan en praktisk förutsättning för att lärosätena ska kunna utföra sitt uppdrag med kvalitet och trovärdighet. Friheten syftar till att främja kunskapsutvecklingen inom forskning och utbildning och tilliten till att denna inte styrs eller begränsas av t.ex. politiska eller ekonomiska intressen.</P>
<P class="p87 ft9">Även om Magna Charta Universitatum är ett dokument antaget av universiteten själva hänvisar också andra aktörer återkommande till det, och den akademiska friheten betonas i såväl internationella konventioner som nationella lagstiftningar. I artikel 13 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2010/C 83/02) fastslås att ”Konsten och den vetenskapliga forskningen ska vara fria. Den akademiska friheten ska respekteras.” Europarådets parlamen- tariska församling antog 2006 en rekommendation 1762 (2006) om</P>
<P class="p302 ft49"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft57">Magna Charta finns i svensk översättning på: www.suhf.se/publicerat/internationella- dokument.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="p109dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36109x1.jpg/" id="p109img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">akademisk frihet och universitetens autonomi, där det bl.a. uttalas att lärares och forskares akademiska frihet och universitetens insti- tutionella autonomi bör bekräftas och garanteras i lag, helst i grundlag (punkt 7). I Europarådets rekommendation CM/Rec(2012)7 anges att offentliga myndigheter bör tillhandahålla ett ramverk för akade- misk frihet och institutionell autonomi och löpande följa implemen- teringen av dessa grundläggande rättigheter.<SPAN class="ft42">11 </SPAN>Som framgår av kapi- tel 2 har även svenska regeringar återkommande betonat behovet av frihet och motiverat det utifrån bl.a. kvalitet och lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. Orden ”akademisk frihet” förekommer inte i högskolelagen, men forskningens frihet är skyddad enligt 1 kap. 6 §:</P>
<P class="p303 ft17">För forskningen skall som allmänna principer gälla att</P>
<P class="p151 ft92"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft95">forskningsproblem får fritt väljas,</SPAN></P>
<P class="p151 ft92"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft95">forskningsmetoder får fritt utvecklas och</SPAN></P>
<P class="p151 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft96">forskningsresultat får fritt publiceras.</SPAN></P>
<P class="p304 ft8">En hänvisning till att forskningens frihet är skyddad enligt lag finns numera även i grundlagen. Utbildningens frihet – eller betydelsen av universitetens och högskolornas självständighet för samhällsutveck- lingen – finns dock inte angiven i lagen. Detta ser vi som en brist, vilket vi diskuterar vidare i avsnitt 4.6.</P>
<P class="p64 ft10">Den akademiska frihetens gränser och praktiska tillämplighet är inte självklara. Exempelvis kan forskningens frihet självklart inte innebära en rätt för alla forskare att få obegränsad finansiering för alla sina forskningsidéer, samtidigt som alltför begränsad finansier- ing också begränsar forskningsfrihetens praktiska betydelse.<SPAN class="ft60">12 </SPAN>Det är en diskussion som alltid måste hållas levande.</P>
<P class="p52 ft94">Inre drivkrafter</P>
<P class="p86 ft10">Utöver den intellektuella friheten att utforma forskning och utbild- ning finns också ett värde i vad som kan kallas kreativ frihet, vilket motiveras delvis annorlunda. Forskning och erfarenhet tyder på att</P>
<P class="p305 ft98"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft97">”… public authorities should set the framework for academic freedom and institutional autonomy and continuously monitor the implementation of those fundamental rights.”</SPAN></P>
<P class="p306 ft66"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft65">Utvecklade resonemang om den akademiska frihetens villkor och begränsningar finns bl.a. i den norska utredning som 2006 hade i uppdrag att överväga om en lagfästning av individuell akademisk frihet borde ske i Norges universitets- och högskolelag (NOU 2006:19).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="p110dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36110x1.jpg/" id="p110img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">en hög grad av frihet och en situation där inre drivkrafter är viktigare än yttre generellt är positivt i kreativa och innovativa verksamheter.<SPAN class="ft42">13 </SPAN>Detta gäller naturligtvis inte bara universitet och högskolor,<SPAN class="ft42">14 </SPAN>men är viktigt att värna där. Li <NOBR>Bennich-Björkman</NOBR> menar att universitet och högskolor har varit långt före sin tid när det gäller att skapa sådana kreativa och innovativa miljöer som präglar dagens kunskapsintensiva företag, men att den kreativa friheten alltmer har undergrävts av byrå- kratisering, managementtänkande, kontroll och resultatstyrning.<SPAN class="ft42">15 </SPAN>Detta är en risk som måste beaktas i styrningen.</P>
<P class="p75 ft15">Akademiskt ansvar – integritet och kvalitet</P>
<P class="p94 ft10">Akademisk <SPAN class="ft34">frihet </SPAN>förutsätter motsvarande <SPAN class="ft34">ansvar</SPAN>: gentemot veten- skapen och studenterna, gentemot det omgivande samhället, och gentemot regering och riksdag som å medborgarnas vägnar beslutar om resurser, mål och ramar för verksamheten.</P>
<P class="p88 ft8">För att fylla sin funktion måste det oberoende som de akade- miska friheterna ska garantera också förverkligas i akademisk integ- ritet, dvs. att inte låta politiska, ekonomiska eller andra hänsyn begränsa forskningsfrågor eller publicering av resultat, eller vilka perspektiv som får förmedlas i utbildningen.<SPAN class="ft53">16 </SPAN>Forskningens frihet kan därmed också ses som en plikt: forskningsresultat inte bara får utan <SPAN class="ft27">ska </SPAN>fritt publiceras för att syftet med den grundlagsstadgade fri- heten ska uppnås.<SPAN class="ft53">17</SPAN></P>
<P class="p83 ft10">En klassisk sammanfattning av de normer som bör styra den vetenskapliga kunskapsproduktionen är Robert Mertons<SPAN class="ft60">18 </SPAN>akronym</P>
<P class="p184 ft13">CUDOS:</P>
<P class="p307 ft62"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft61">Detta perspektiv kallas självbestämmandeteori </SPAN><NOBR>(Self-Determination</NOBR> Theory) efter Ryan & Deci (2000); för en genomgång av senare forskning samt en empirisk undersökning baserad på den svenska Levnadsnivåundersökningen, se Tåhlin (2016).</P>
<P class="p160 ft55"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft54">Casson (2018) s. 12.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">Bennich-Björkman</SPAN></NOBR> (2016).</P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft71">Bexell (2011), s. 97, Högskoleverket (2006b), s. 30.</SPAN></P>
<P class="p183 ft62"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft61">I den norska universitets- och högskolelagen (1 kap. 5 §, punkt 6) står att anställda vid uni- versitet och högskolor har rätt att offentliggöra sina resultat och </SPAN><SPAN class="ft99">ska </SPAN>sörja för att sådant offent- liggörande sker. I den föregående utredningen motiverades detta bl.a. med att bara forsknings- resultat som är offentliggjorda uppfyller det grundläggande kravet på kritiserbarhet, och att forskning som inte offentliggörs inte kan ses som fullgjort arbete ur ett arbetsgivarperspektiv. NOU 2006:19, s. 46.</P>
<P class="p223 ft49"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft57">Merton (1973 [1942]). För svenska beskrivningar se bl.a. Lövkrona (2016), Nelhans (2013) eller Vetenskapsrådet (2017b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="p111dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36111x1.jpg/" id="p111img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Communalism </SPAN>(kommunalism): Vetenskapen ses som publik kun- skap som är fritt tillgänglig för alla, vilket ger förutsättningar för att forskningsresultat kan prövas offentligt och leda till nya veten- skapliga framsteg som ett resultat av samarbete inom och mellan generationer av forskare.</P>
<P class="p309 ft12"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Universalism</SPAN>: Vetenskapliga anspråk förutsätts vara universella och inte specifika till nationalitet, religion m.m., vilket också inne- bär att forskarens ursprung, kön eller ställning i samhället inte är relevanta för att ta ställning till resultatets hållbarhet.<SPAN class="ft100">19</SPAN></P>
<P class="p310 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft76">Disinterestedness </SPAN>(oegennyttighet): Forskarens motiv förutsätts vara att bidra med nya kunskaper och inte att främja egna intressen.</P>
<P class="p311 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft76">Organised Scepticism </SPAN>(organiserad skepticism): All vetenskaplig kunskap ska granskas kontinuerligt och revideras i ljuset av nya upptäckter.</P>
<P class="p312 ft10">Dessa normer är inte alltid vägledande för forskare i praktiken, och de har också problematiserats på olika sätt. Exempelvis har mot- normer identifierats som kan vara väl så starka i olika situationer: att hemlighålla fynd för att bli först med publicering, att bedöma forsk- ningsresultat främst utifrån forskarens rykte, att drivas av tävling med kollegor om finansiering och erkännande, eller att med alla medel försvara de teorier eller resultat som man byggt sin karriär på.<SPAN class="ft60">20 </SPAN>Mertons normer utgör dock fortfarande en viktig utgångspunkt i diskussioner om exempelvis oredlighet i forskning.<SPAN class="ft60">21</SPAN></P>
<P class="p99 ft8">För statliga universitet och högskolor gäller även den statliga värdegrunden, som i Värdegrundsdelegationens definition utgörs av Demokrati; Legalitet; Objektivitet; Fri åsiktsbildning; Respekt för lika värde, frihet och värdighet; samt Effektivitet och service. Dessa kan anses stå i samklang med akademiska friheter och normer och med lärosätenas samhällsansvar.<SPAN class="ft53">22</SPAN></P>
<P class="p313 ft62"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft71">Jämför betoningen i Magna Charta Universitatum av att eftersträva universell kunskap och bortse från alla geografiska och politiska gränser.</SPAN></P>
<P class="p199 ft55"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft54">Mitroff (1974), s. </SPAN><NOBR>579–595.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft54">Vetenskapsrådet (2017b).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft48">Rejmer (2016), s. </SPAN><NOBR>33–66.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="p112dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36112x1.jpg/" id="p112img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft27">Kvalitet </SPAN>är ett centralt akademiskt värde.<SPAN class="ft53">23 </SPAN>Kvalitet är en självklar referenspunkt för lärosätenas verksamhet, avgörande för lärosätenas samhällsbidrag och följaktligen också en politiskt högt prioriterad fråga. Det finns dock ingen enkel definition av kvalitet i högre utbildning och forskning. Akademisk kvalitet bedöms i kollegiala processer i ett internationellt perspektiv<SPAN class="ft53">24 </SPAN>– vilket också gäller de andra normer som beskrivits ovan.</P>
<P class="p148 ft94">Professionellt och kollegialt ansvar</P>
<P class="p93 ft10">Normer är till sin karaktär kollektiva. Varken enskilda lärare eller utomstående instanser kan upprätthålla centrala normer eller defi- niera vad som utgör hög kvalitet i en viss utbildning eller forskning, vilka argument och slutsatser som är hållbara, vad som är originellt</P>
<P class="p315 ft8"><SPAN class="ft23">m.m.</SPAN><SPAN class="ft101">För detta är kollegiet centralt. Högre utbildning och forskning utformas utifrån dels principer som är mer eller mindre allmängiltiga inom akademin (kritisk prövning av argument osv.), dels kvalitets- kriterier och </SPAN><NOBR>-normer</NOBR> för hur kunskapssökandet sker och prövas inom ett specifikt ämne eller område. Kollegiala processer av olika slag är centrala både för att pröva och utveckla utbildningens och forskningens kvalitet enligt sådana normer, och för att upprätthålla och utveckla normerna.</P>
<P class="p143 ft9">Dessa kollegiala processer äger rum i många sammanhang och på flera nivåer. Många processer sker inom det aktuella akademiska om- rådet nationellt och globalt, t.ex. vid peer review inför publicering eller i utvärderingssammanhang. Men även den lokala kollegialiteten, det kritiska samtalet mellan kollegor om utbildningens och forsk- ningens innehåll, är centralt för att upprätthålla akademisk integritet och kvalitet. Det är också viktigt att, som Ledningsutredningen ut- tryckte det, kollegiets och medarbetarnas kompetens och kunskap kan tillvaratas i ledningen av lärosätet.<SPAN class="ft42">25 </SPAN>Detta gäller för övrigt inte bara inom universitet och högskolor. Tillitsdelegationen pekar bl.a. på kollegiala strukturer och utvecklade system för kunskapsutveckling, t.ex. genom arenor och tid för utbyte av kunskap och erfarenhet, som grundläggande i en tillitsbaserad organisation.<SPAN class="ft42">26 </SPAN>Vi återkommer i</P>
<P class="p316 ft55"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. Bexell (2011), s. </SPAN><NOBR>97–98.</NOBR></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft54">Jämför bl.a. SOU 2007:81, s. 51.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 2015:92 s. 147.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2018:38 s. 72.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="p113dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36113x1.jpg/" id="p113img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft13">avsnitt 4.6 till frågan om det kollegiala ansvaret och inflytandet som vi menar bör betonas starkare i högskolelagen.</P>
<P class="p65 ft94">Normer och kvalitetskultur behöver underhållas och utvecklas</P>
<P class="p86 ft30">De inomakademiska normerna är grundläggande förutsättningar för lärosätenas verksamhet men kan – som alla normer – inte tas för givna utan behöver underhållas, förnyas och värnas mot tendenser som riskerar att undergräva dem. Undergrävande tendenser kan komma både inifrån och utifrån. Även om alla t.ex. skriver under på att en utpräglat meritokratisk process med noggrann kvalitetspröv- ning i samband med rekrytering av lärare och forskare är centralt för kvalitet och förnyelse kan andra faktorer, såsom personliga sympa- tier eller antipatier, smyga in i anställningsprocesser eller medelsför- delning. Därför behövs system för att upprätthålla centrala normer, och när det kommer signaler om att systemen inte är tillräckligt effektiva – som t.ex. SULF:s rapport om anställningsprocesser<SPAN class="ft74">27 </SPAN>– behöver de tas på allvar och föranleda åtgärder.</P>
<P class="p246 ft10">Yttre faktorer som kan undergräva normsystemen är bl.a. över- drivet fokus på kvantitativ mätbarhet eller marknadstänkande (se vidare diskussion i avsnitt 4.4 och 4.5), vilket både är en internatio- nell utveckling och också kan förstärkas av styrningen.</P>
<P class="p196 ft8">Traditionella inomakademiska normer är inte heller alltid tillräck- liga. Den bristande jämställdheten är ett tydligt exempel där akade- miska normer som teoretiskt sett borde gynna jämställdhet – fokus på meritokrati, argumentets och kvalitetens primat osv – uppenbart inte har varit tillräckligt starka för att väga upp ojämställda struktu- rer. Befintliga strukturer och trögheter kan således hämma föränd- ring och förnyelse på många sätt.</P>
<P class="p106 ft8">Styrningen måste därför beakta både behovet av att underhålla och stärka viktiga normer som sedan länge utgör grund för den högre utbildningens och forskningens kvalitet och trovärdighet, och behovet av att bidra till att förändra och förnya den akademiska kulturen.</P>
<P class="p317 ft49"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft48">SULF (2018a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="p114dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36114x1.jpg/" id="p114img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft15">Samhällsansvar genom samverkan och samhällspåverkan</P>
<P class="p171 ft9">Det fria kunskapssökandet, stark akademisk integritet och höga kvalitetskrav är en grundförutsättning för den högre utbildningens och forskningens bidrag till samhällets utveckling. Men i universitets och högskolors samhällsansvar ligger också aktiva insatser för att utbildningen och forskningen ska komma samhället till godo på bästa sätt. Detta slås fast i 1 kap. 2 § högskolelagen genom uppgiften att ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid hög- skolan kommer till nytta.” Det beskrevs när bestämmelsen infördes som högskolans ”tredje uppgift”, i linje med det internationellt använda begreppet ”third mission”. Som många har påpekat var dock uppgiften inte ny, på så sätt att staten som finansiär alltid har haft förväntningar på verksamhetens samhällsnytta och i allt ökande utsträckning sedan efterkrigstiden.<SPAN class="ft42">28 </SPAN>Det påpekades också tidigt att den ”tredje uppgiften” inte kan ses som en helt separat uppgift. I propositionen <SPAN class="ft28">Vissa forskningsfrågor </SPAN>betonade regeringen att sam- verkan ska vara en integrerad del av högskolans verksamhet, t.ex. genom att högskolan bedriver forskning och utbildning på ett sådant sätt att kunskaper och former för att dra nytta av forskningen ut- vecklas tillsammans med det omgivande samhället. Regeringen beto- nade samtidigt att samverkan ger ett inflöde av idéer till lärosätets undervisning och forskning och därmed utgör en kvalitetsaspekt, och att den gäller hela det omgivande samhället och inte bara företag och näringsliv.<SPAN class="ft42">29 </SPAN>På samma sätt beskriver regeringen i direktiven till vår utredning samverkan som en naturlig och integrerad del av läro- sätenas utbildning och forskning, som bör kunna bidra till att stärka kvaliteten och relevansen i denna. Det framhålls också att samverkan kan omfatta en rad olika aktiviteter med många olika aktörer, allt från näringsliv och offentlig sektor på olika samhällsnivåer till civil- samhället.</P>
<P class="p318 ft55"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. Högskoleverket (2001).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1998/99:94 s. 34.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="p115dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36115x1.jpg/" id="p115img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft94">Ett brett samhällsansvar</P>
<P class="p86 ft9">Högskolelagen talar inte bara om samverkan utan även om informa- tion och insatser för att forskningsresultat ska komma till nytta; även om ”samverkan” ofta används som beteckning för allt detta handlar det om delvis olika saker. I grunden handlar det om att universitet och högskolor – och dess lärare och forskare – har ett <SPAN class="ft28">samhällsansvar </SPAN>(internationellt används t.ex. termer som ”public engagement”). Detta betonas även i Magna Charta Universitatum, som anger att mänsk- lighetens framtid i mycket hög grad är beroende av den kulturella, vetenskapliga och tekniska utveckling som äger rum vid lärosätena, och att lärosätena måste betjäna hela samhället.</P>
<P class="p54 ft30">Lärosätenas samhällsansvar handlar delvis om hur forskning och utbildning bedrivs och utformas. Utbildningen ska vara användbar och bidra till att fylla kompetensbehov på arbetsmarknaden och andra samhällsbehov. Också inom forskningen är det naturligt att utöver den rena nyfikenheten även drivas av olika samhällsbehov som forskningen kan bidra till, liksom att beakta vilka problem eller risker den kan tänkas skapa. Samverkan – i meningen ett ömsesidigt utbyte med parter utanför högskolan – är här ett viktigt medel. Ut- bildningen kan göras mer relevant för studenter och arbetsgivare genom olika former av dialog, arbetslivsföreträdares medverkan i programråd eller i undervisningen, verksamhetsförlagd utbildning, examensarbeten i samverkan med externa parter m.m. Samverkan inom forskningen kan på motsvarande sätt stärka forskningens kva- litet och relevans.</P>
<P class="p319 ft30">Utöver ömsesidiga samverkansaktiviteter ingår i samhällsansvaret också aktivt arbete för att föra ut kunskap på olika sätt. Häri ingår allt från forskares populärvetenskapliga insatser och deltagande i samhälls- debatten till nyttiggörande genom kommersialisering samt spridning av nya metoder och ansatser i offentlig sektor, civilsamhälle, m.m.</P>
<P class="p289 ft94">Samhällspåverkan</P>
<P class="p86 ft9">Ett av de långsiktiga mål som regeringen satte upp i den senaste forskningspolitiska propositionen är att ”samverkan och samhälls- påverkan ska öka”.<SPAN class="ft42">30 </SPAN>Ordet samhällspåverkan får i sammanhanget ses</P>
<P class="p289 ft49"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17:50 s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="p116dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36116x1.jpg/" id="p116img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft30">i ljuset av ett ökat fokus både nationellt och internationellt på forsk- ningens genomslag i samhället (”impact”). Detta ökade fokus bott- nar i att forskningens samhällspåverkan ofta är svårare att se och följa än utbildningens samhällspåverkan; det sistnämnda diskuteras oftare i termer av utbildningens kvalitet och användbarhet på arbetsmark- naden.<SPAN class="ft74">31 </SPAN>Men för både utbildning och forskning gäller ambitionen att den kunskap och kompetens som genereras kommer till användning för att utveckla tänkande, teknik, processer eller produkter för ett bättre samhälle. Det handlar som sagt både om utformningen av ut- bildning och forskning i sig och om aktiva insatser för deras positiva genomslag, men också om strukturella förutsättningar. I dag begränsas t.ex. möjligheten för olika aktörer i samhället att ta del av forsknings- resultat av den tidskriftsbaserade publiceringsformen, varför öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är en högt prioriterad fråga.<SPAN class="ft74">32 </SPAN>Det bör också påpekas att målet inte är att enkelt ”maximera sam- hällspåverkan” utan också att beakta de nya problem eller etiska dilemman som kunskapsutvecklingen kan skapa; termen ansvarsfull forskning och innovation (Responsible research and innovation) som bl.a. ingår i EU:s Horisont 2020 är en ansats som söker fånga in även denna aspekt.</P>
<P class="p148 ft94">En integrerad men egen uppgift som behöver utvecklas</P>
<P class="p89 ft9">Samverkan och samhällspåverkan är som sagt inte en separat ”tredje uppgift” såtillvida att utbildning och forskning är de primära uppgif- terna utan vilka det inte finns någonting att samverka eller informera om eller nyttiggöra. Samtidigt är det inte heller något som automa- tiskt kan förutsättas följa av de två första uppgifterna, åtminstone inte i den utsträckning som det omgivande samhället kan önska – vilket är bakgrunden till att bestämmelsen införts i lagen och att regeringen och andra aktörer fortsatt talar om behovet av ökad sam- verkan. Samverkan är såsom ofta påpekats en viktig kvalitetsaspekt,</P>
<P class="p320 ft62"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft61">Utbildningen (utbildningsnivån i samhället) har av Vetenskapsrådet (2018b) föreslagits som en av indikatorerna för forskningens samhällspåverkan.</SPAN></P>
<P class="p321 ft66"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft73">Regeringen anger i propositionen Kunskap i samverkan som målbild att alla vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet till- gängliga direkt då de publiceras (prop. 2016/17:50 s. 107). I regleringsbreven för 2017 gavs Kungliga biblioteket ett nationellt samordningsuppdrag rörande öppen tillgång till veten- skapliga publikationer, och Vetenskapsrådet motsvarande samordningsuppdrag för öppen till- gång till forskningsdata. Öppen tillgång är även ett krav i EU:s Horisont </SPAN><NOBR>2020-program.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="p117dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36117x1.jpg/" id="p117img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">men den kan inte reduceras till det. Insatser för att kunskap och kom- petens ska få genomslag i samhället, liksom dialog och samverkan syftande till att ge nya impulser till utbildningen och forskningen, måste också vara något som prioriteras med tid och resurser.</P>
<P class="p64 ft9">Samverkan och samhällspåverkan är på många sätt sedan länge en del av högskolans kultur och historia,<SPAN class="ft42">33 </SPAN>och utvärderingar pekar också på att den utvecklats mycket under senare årtionden.<SPAN class="ft42">34 </SPAN>Sam- tidigt pekar utvärderingar också på fortsatt utvecklingsbehov. Det finns åtskilliga vittnesmål, såväl inifrån akademin som utanför den, om att insatser för samverkan och samhällspåverkan fortfarande inte alltid får det utrymme som många skulle önska. Bland orsakerna kan finnas yttre hinder i form av t.ex. det ekonomiadministrativa regel- verket som till en del försvårar möjligheten att delta i olika former av organiserad och formaliserad samverkan. Men det finns också hinder i form av tradition och kultur. En ofta framförd aspekt är att lärares och forskares arbete med samverkan och samhällspåverkan tar tid från forskningsmeriteringen, som är det som i dag fästs störst vikt vid i högskolans kultur och incitamentsstruktur. Att samverkan ofta inte är meriterande innebär också att mobiliteten bland anställda mellan akademi och näringsliv eller offentlig sektor, som kan ha stor betydelse för det ömsesidiga kunskapsutbytet, missgynnas. För- utom yttre eller inre hinder av detta slag finns också ett behov av större kunskap om hur olika former av samverkan och aktiva insatser för samhällspåverkan faktiskt fungerar för att bidra till ett så positivt genomslag som möjligt av utbildningen och forskningen.</P>
<P class="p54 ft9">Styrningen har därför enligt vår mening en viktig roll för att främja utvecklingen av högskolans samhällsansvar genom samver- kan och samhällspåverkan. En viktig utgångspunkt är att utforma styrningen utifrån målet att samverkan och ett samhällsansvar som direktiven säger ska vara ”en naturlig och integrerad del” av utbild- nings- och forskningsverksamheten, dvs. att stärka detta element i den professionella kultur varpå verksamheten vilar. Häri ingår att akademisk integritet och kvalitet inte är förhandlingsbara. En annan utgångspunkt som också uttrycks i direktiven är mångfalden i de aktiviteter som berörs och att ”varje lärosäte bör stärka samverkan utifrån sina specifika förutsättningar”. Styrning i form av uppfölj- ning och utvärdering kan också bidra till ökad kunskap om hur olika</P>
<P class="p322 ft55"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. Benner & Sörlin (2015).</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft48">Se bl.a. Högskoleverket (2004), Högskoleverket(2008b), Vinnova (2015a), Vinnova (2015b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">insatser inom samverkan och samhällspåverkan fungerar. Våra reso- nemang om styrning för samverkan och samhällspåverkan utvecklas i kapitel 7.</P>
<P class="p148 ft15">Långsiktighet</P>
<P class="p93 ft9">Utbildning och forskning är verksamheter som kräver långsiktighet. Att starta forskningsprojekt och utbildningsprogram, genomföra dem och kunna se resultatet i form av färdiga publikationer eller utexaminerade studenter tar många år – och ytterligare tid för att kunna se effekterna t.ex. i form av studenternas etablering på arbets- marknaden eller forskningens citeringsgenomslag eller nyttiggöran- de. Att bygga upp starka forsknings- och utbildningsmiljöer tar ännu längre tid, t.ex. för att bygga upp lärarkompetens. Verksamhetens decentraliserade karaktär och den kollegiala diskussionen bidrar också till att förändringar kan ta lång tid.</P>
<P class="p75 ft15">Flexibilitet och förnyelse</P>
<P class="p323 ft8">Långsiktigheten betyder inte att verksamheten är oföränderlig. Tvärt- om behöver det ske en ständig förnyelse i allt från löpande uppdatering av kunskapsinnehåll i utbildningen eller justeringar av forskningens inriktning till större förändringar och omprioriteringar. Utformningen av regelverk, rutiner och resurstilldelning är viktiga faktorer som på- verkar flexibiliteten.</P>
<P class="p143 ft9">Förnyelse kommer ofta från de insikter och idéer som lärare får i mötet med studenter, kollegor, forskningsresultat, olika aktörer i om- världen eller olika frågor och problem som diskuteras i samhället. Styr- ning och resurstilldelning behöver ge den flexibilitet som behövs för att låta impulser till förnyelse omsättas i praktiken utan onödiga admi- nistrativa hinder. Ledningar på universitet och högskolor behöver också kunna fånga upp förändringsbehov och göra omprioriteringar.</P>
<P class="p87 ft30">En konsekvens av inte minst digitaliseringen och artificiell intel- ligens är att förutsättningarna för både utbildning och forskning kan komma att förändras mycket kraftigt under de närmaste årtiondena. Det kommer att ställa allt större krav på framsyn och flexibilitet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="p119dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36119x1.jpg/" id="p119img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft8">Lärosätena bedriver en komplex verksamhet, med dubbla uppdrag i flera dimensioner som måste hänga ihop. En flexibilitet i resurs- användningen är viktigt i detta perspektiv.</P>
<P class="p64 ft30">Sammantaget kan man säga att universitet och högskolor är svår- styrda verksamheter. Omvärldens förändringar och förväntningar hamnar ständigt i ett spänningsförhållande till kunskapssökandets oförutsägbarhet, det decentraliserade och kollegiala ansvaret samt de långa planeringshorisonterna för utbildningsprogram och forsknings- projekt. Det är något som å ena sidan måste bejakas som en förut- sättning för verksamheten<SPAN class="ft74">35</SPAN>, samtidigt som universitet och högskolor behöver ha både förväntningar och förutsättningar att anpassa och förändra sig för att möta snabba omvärldsförändringar och omvärl- dens skiftande krav. Starka och ansvarsfulla lärosäten skapar förut- sättningar för utbildningen och forskningen att utvecklas i dialog med det omgivande samhället – men följer inte nödvändigtvis alla de senaste trenderna utan kan också behöva stå emot och gå mot ström- men. Det innebär att styrningen inte får vara detaljstyrande, efter- som lärosätena måste ha flexibilitet att möta förändringar, och läro- sätena måste kunna balansera omvärldens krav på att möta de för stunden prioriterade områdena med sin roll att vara en instans för det fria kunskapssökandet.</P>
<P class="p65 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Principer för en ändamålsenlig styrning</SPAN></P>
<P class="p300 ft8">Mot bakgrund av ovanstående diskussion om ändamål och förutsätt- ningar menar vi att följande principer bör prägla en styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten.</P>
<P class="p52 ft15">Tre viktiga mål med styrningen</P>
<P class="p324 ft94">Främja akademisk frihet, kvalitet och integritet</P>
<P class="p107 ft30">Styrningen måste garantera det fria kunskapssökandet och främja hög kvalitet och akademisk integritet. Styrningen bör främja lärarnas och forskarnas frihet och inre drivkrafter för uppdraget att söka och</P>
<P class="p325 ft55"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft54">”Ett lättstyrt universitet är inget universitet alls,” som Boulton & Lucas (2008) uttryckt det</SPAN></P>
<P class="p200 ft49">(s. 15).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">förmedla kunskap, fungerande kollegiala processer som upprätthål- ler kvalitet och integritet, och ett vitalt studentinflytande. Styr- ningen behöver främja och upprätthålla en stark kvalitetskultur där jämförelser – inte minst i ett internationellt perspektiv – och kon- kurrens om akademiskt erkännande spelar en naturlig roll. Styr- ningen behöver därmed hålla fokus på resultat och kvalitet, och sam- tidigt undvika detaljstyrning eller snedvridande incitament som kan störa en sund kvalitetskultur. Detta diskuteras vidare i avsnitt 4.4, 4.5 och 4.6.</P>
<P class="p75 ft94">Främja ett rollsäkert samhällsansvar</P>
<P class="p138 ft9">Styrningen måste främja ett aktivt samhällsansvar grundat i lärosäte- nas specifika roll. Det bör finnas tydliga förväntningar på lärosätena och kollegiet att utifrån en stark akademisk integritet göra vad de kan för att den kunskap och kompetens som skapas kommer till nytta i samhället på olika sätt. Som en del i en stark akademisk kvali- tetskultur behövs därmed en ansvarskultur där utbildningens och forskningens betydelse för samhällets utveckling är i fokus.</P>
<P class="p75 ft94">Främja strategisk handlingsförmåga</P>
<P class="p76 ft8">Styrningen måste främja lärosätenas strategiska handlingsförmåga. Starka och ansvarsfulla lärosäten behöver ges långsiktiga förutsätt- ningar och handlingsutrymme att ta ansvar utifrån sina respektive förutsättningar. Häri ligger också möjligheten att ta ett helhets- ansvar för verksamheten och skapa sammanhållna kunskapsmiljöer med utbildning, forskning och samverkan med det omgivande sam- hället.</P>
<P class="p87 ft30">För att åstadkomma detta behöver styrningen vara tillitsbaserad, samordnad, kunskapsbaserad samt långsiktig och flexibel.</P>
<P class="p326 ft15">En tillitsbaserad styrning</P>
<P class="p171 ft30">Ovanstående ligger i linje med utvecklingen mot tillitsbaserad styr- ning enligt de principer som Tillitsdelegationen har utvecklat på reger- ingens uppdrag. Enligt Tillitsdelegationen är tillitsbaserad styrning en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="p121dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36121x1.jpg/" id="p121img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">styrning med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå verkar aktivt för att 1) stimulera samverkan och hel- hetsperspektiv, 2) bygga tillitsfulla relationer, 3) säkerställa förmåga, integritet och välvilja.<SPAN class="ft102"></SPAN><SPAN class="ft53">36</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Det bör betonas att en tillitsbaserad styrning inte handlar om blind, naiv tilltro från huvudmannens eller ledningens sida, eller om fritt valt arbete för utförarna.<SPAN class="ft42">37 </SPAN>Tvärtom är ett fokus på verksam- hetens syfte grundläggande. En tillitsbaserad styrning innebär dock att så långt möjligt bygga på inre motivation, professionella normer och verksamhetsnära kunskap, där ett tydligt ansvar för verksam- hetens syfte paras med en flexibilitet i hur verksamheten bäst bedrivs för att uppnå syftet. Det innebär också att eftersträva ett helhets- perspektiv snarare än att försöka styra enskilda aspekter av verksam- heten i stuprör. Eftersom såväl tillit som misstro tenderar att vara självförstärkande ingår i Tillitsdelegationens definition att på alla nivåer bygga tillitsfulla relationer. Transparens och kontroll av pres- tationer, måluppfyllelse och kostnadseffektivitet är en viktig del i att bygga och underhålla tillit;<SPAN class="ft42">38 </SPAN>dock behöver man vara varsam så att detaljstyrning, alltför krävande dokumentation och uppföljning eller styrning genom ekonomiska incitament inte tränger undan inre motivation och professionella normer eller medför att verksamhets- nära kunskap inte tas tillvara.<SPAN class="ft42">39</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Viktigt att notera är att tillitsbaserad styrning och ledning handlar om tillit till <SPAN class="ft28">professionen</SPAN>. Ansvaret för en tillitbaserad ledning som verkligen åstadkommer de fördelar som Tillitsdelegationen beskri- ver ligger därmed i hög utsträckning på lärosätesledningar på olika nivåer. Regeringens och riksdagens styrning behöver främja och ge förutsättningar för detta, med beaktande av att styrsignalerna upp- ifrån ofta tenderar att tillämpas i hög utsträckning även internt på lärosätena. Viktiga konsekvenser för styrningen är</P>
<P class="p309 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">att utveckla dialogen mellan regering och lärosätena för att bygga tillitsfulla relationer och främja samsyn om verksamhetens syfte och mål (se vidare avsnitt 4.3 och kapitel 5),</SPAN></P>
<P class="p327 ft55"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2017:56, s. </SPAN><NOBR>50–53.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2018:38 s. 77, 79.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 2018:38 s. 79, 445.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2017:56.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">att ha en uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och tillsyn som är verksamhetsanpassad och utvecklande men också synlig- gör resultat som grund för tilliten (se vidare avsnitt 4.4), och</SPAN></P>
<P class="p329 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">en resurstilldelning som tar hänsyn till verksamhetens komplex- itet och behovet av inre drivkrafter och inte i detalj försöker styra mot olika delar av verksamhetens mål (se vidare avsnitt 4.5 och kapitel 6 och 10).</SPAN></P>
<P class="p116 ft15">En samordnad och kunskapsbaserad styrning</P>
<P class="p178 ft8">Universitet och högskolor bedriver en komplex verksamhet med många mål (som ibland kan stå i konflikt), får finansiering från många källor och har att samverka med många olika aktörer. Samordning av regeringens styrning är därför viktig.</P>
<P class="p143 ft9">En del i detta handlar om att ha en helhetssyn på högskolans verk- samhet. Det finns i dag ingen etablerad form där regering och riks- dag gör samlade överväganden om hela högskolesektorn, exempelvis om balansen mellan resurser för utbildning och forskning. Utbild- ning och forskning är ofta delar i andra politikområden, vilket inne- bär att flera departement och myndigheter vill kunna göra satsningar och ge uppdrag till lärosätena. En väl fungerande samordning mellan satsningar och uppdrag från olika politikområden är en viktig förut- sättning för en sammanhållen politik där eventuella målkonflikter hanteras och vägs mot varandra, och för lärosätenas möjligheter till långsiktig planering och helhetsansvar för verksamheten. Denna samordning behöver enligt vår mening förstärkas. Det handlar både om mål och uppdrag och finansiering.</P>
<P class="p180 ft8">Samordning är viktigt också mellan olika styrformer. Ingen enskild del i styrningen – resurstilldelning, målstyrning eller uppföljning och utvärdering – kan innehålla ”allt”, och dubbelstyrning eller överstyr- ning bör undvikas.<SPAN class="ft53">40</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">En viktig grund för en samlad styrning är analys och kunskaps- underlag. Politiken har att göra avvägningar mellan olika mål och värden, som inte kan avgöras av rena fakta. Däremot är det angeläget att det finns gedigna kunskapsunderlag som de politiska avvägning- arna utgår från och förhåller sig till. Sammantaget produceras i dag mycket kunskap om högskolan, men det saknas en återkommande</P>
<P class="p330 ft49"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft48">Jämför Statskontoret (2016), s. 26.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">och övergripande analys av högre utbildning och forskning som på ett sammanhållet sätt kan ge underlag för politiska beslut och utvär- dera dess effekter (se kapitel 5).</P>
<P class="p96 ft15">En styrning som ger långsiktiga förutsättningar och flexibilitet</P>
<P class="p300 ft8">Verksamhetens långsiktiga karaktär, i kombination med behovet av ständig förnyelse, har konsekvenser för styrningens tidshorisont och detaljeringsgrad.</P>
<P class="p118 ft10">En långsiktighet i styrningen är viktig ur ett lärosätesperspektiv, men också för att politiska beslut ska ha en chans att få genomslag. Även om mycket av statens styrning av lärosäten är av långsiktig karaktär, t.ex. reglering i lag och förordning och de övergripande resurstilldelningsprinciperna, finns det också inslag av kortsiktighet och ryckighet i styrningen. Lärosätenas förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet hämmas bl.a. av ett ökat beroende av en mängd tidsbegränsade externa bidrag på forskningssidan, samt av sent annonserade, detaljerade och ibland tillfälliga resursökningar på utbildningssidan.</P>
<P class="p236 ft9">En hög detaljeringsgrad försämrar också förutsättningarna för långsiktig planering och flexibilitet. De långa ställtiderna i utbildning och forskning ökar ytterligare om lärosätena i hög grad inväntar och reagerar på signaler eller besked från regeringen, jämfört med om de tar ett självständigt ansvar för verksamhetens utveckling.</P>
<P class="p118 ft10">En långsiktig styrning kan samtidigt inte bygga på system som i detalj förutsätts vara oförändrade över lång tid. Behoven i samhället, politikens inriktning, verksamhetens förutsättningar och olika sätt att mäta och följa upp verksamheten förändras över tid.</P>
<P class="p106 ft8">En hög grad av framsyn såväl på nationell nivå som av lärosätena krävs för att balansera dessa förutsättningar.</P>
<P class="p331 ft38"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft79">Ansvarsfördelningen mellan regeringen och lärosätena</SPAN></P>
<P class="p107 ft30">Vi menar att en mångfald av universitet och högskolor som själv- ständigt agerar utifrån sina förutsättningar i regional, nationell och internationell kontext skapar grunden för att kunna möta dagens och morgondagens behov av kunskap och kompetens. Samtidigt har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="p124dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36124x1.jpg/" id="p124img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">regering och riksdag ett ansvar för att ange övergripande mål och strategier för högre utbildning och forskning i landet.</P>
<P class="p332 ft9">En samsyn kring roller och ansvar är en viktig förutsättning för en tillitsbaserad styrning. Ett enkelt sätt att beskriva rollfördel- ningen är att politiken ska ta ansvar för <NOBR>vad-frågor,</NOBR> medan lärosätena tar ansvar för <NOBR>hur-frågor.</NOBR> Regering och riksdag bör alltså ange över- gripande mål för verksamheten, medan lärosätena bör ha stor frihet när det gäller hur målen nås. Som Tillitsdelegationen påpekar kan dock gränsdragningen mellan vad och hur i praktiken vara svår, och den kräver en återkommande dialog.<SPAN class="ft42">41</SPAN></P>
<P class="p333 ft15">Ansvar som både regeringen och lärosätena har på respektive nivå</P>
<P class="p334 ft10">Det finns ett antal grundläggande uppgifter som vi menar att både regeringen och lärosätena har på sin respektive nivå, nämligen</P>
<P class="p135 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">att främja och värna akademisk frihet, normer och kvalitets- kultur,</SPAN></P>
<P class="p335 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">att identifiera samhällsbehov,</SPAN></P>
<P class="p276 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">att skapa förutsättningar för verksamheten (finansiering, regel- verk och organisatoriska ramar),</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">att ange övergripande mål, prioriteringar och strategier, och</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">att följa upp verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p337 ft9">Att främja och värna de friheter, normer och drivkrafter som högre utbildning och forskning bygger på är en uppgift för både huvudman och lärosäte. För regering och riksdag handlar det dels om att i för- fattning slå fast akademisk frihet och andra centrala normer, inklu- sive studentinflytandet, dels om att i utformningen av styrningen beakta att den stödjer och inte inkräktar på dessa friheter och nor- mer. Lärosätena har ett ansvar att främja och värna de enskilda lärarnas och forskarnas akademiska frihet och integritet, det kolle- giala ansvaret för utbildningens och forskningens kvalitet samt stu- dentinflytandet, och att upprätthålla väl fungerande kvalitetssäkring och en stark kvalitetskultur. I linje med en tillitsbaserad styrning</P>
<P class="p150 ft49"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2018:38, s. 73.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">behöver både nationell styrning och ledning på lärosätesnivå värna och främja de inre drivkrafter som högre utbildning och forskning bygger på.</P>
<P class="p250 ft8">Vidare behöver både regeringen och lärosätet på sina respektive nivåer identifiera samhällsbehov som högre utbildning och forsk- ning har att möta. Att identifiera samhällsbehov är förstås i grunden något som högskolans lärare gör för att utveckla utbildning och forskning, men även lärosätesledningar har en viktig roll, liksom regeringen på nationell nivå.</P>
<P class="p118 ft10">Att skapa förutsättningar för verksamheten genom att finansiera den och sätta övergripande regler och organisatoriska ramar för den är självklart en grundläggande uppgift för regering och riksdag, men också för lärosätena med de stora frihetsgrader de har att fördela medel internt och besluta om sin organisation.</P>
<P class="p64 ft9">Likaså har både regering och lärosäte att ange övergripande mål, prioriteringar och strategier på sina respektive nivåer – regeringen för hela högskolelandskapet, lärosätet för det egna ”landskapet” av utbild- nings- och forskningsmiljöer, som i många fall också är mycket brett och med högst varierande förutsättningar. Det är för både regering och lärosäten en svår men viktig avvägning att utforma dessa med rätt detaljeringsgrad. I båda fallen är dialogen – mellan regering och läro- sätena respektive inom lärosätet – en viktig grund. Både lärosätet självt och regeringen behöver också säkerställa uppföljning av verksamhe- ten och dess resultat.</P>
<P class="p65 ft15">Regeringens och riksdagens särskilda ansvar</P>
<P class="p66 ft10">Regeringens och riksdagens unika roll rör den nationella överblicken, avvägningar mellan högre utbildning och forskning i förhållande till andra samhällsbehov, samordning av styrning inom olika sektorer samt rollen att komplettera vad andra aktörer gör.</P>
<P class="p64 ft9">Det är bara regeringen och riksdagen som kan ta ansvar för den nationella överblicken över högre utbildning och forskning och en samlad nationell strategi för denna. En övergripande ambitionsnivå gällande utbildade på olika nivåer eller med olika inriktning och resur- ser till forskning ingår här. Det handlar också om att, utifrån en nationell bild av de mest centrala behov som samhället har gällande kunskaps- och kompetensförsörjning, kunna bedöma om dessa fylls</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="p126dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36126x1.jpg/" id="p126img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">genom de enskilda lärosätenas insatser och deras frivilliga koordi- nation, och att kunna vidta åtgärder om något samhällsviktigt riske- rar att falla bort. En annan central roll gäller högskolelandskapet, som är en produkt av reformer och beslut med delvis skiftande inriktning under många årtionden. Lärosätena har genom SUHF arbetat med den frågan,<SPAN class="ft60">42 </SPAN>men som flera har pekat på behöver också regering och riksdag ha en genomtänkt och samlad strategi för hög- skolelandskapet.<SPAN class="ft60">43 </SPAN>En utvecklad samlad analys och fördjupad dialog mellan regering och lärosäten – liksom med andra intressenter – är viktiga förutsättningar här.</P>
<P class="p87 ft9">Regering och riksdag har också att beakta hela samhällets behov och prioritera resurser och avväga styrningsbehov i förhållande till dessa. Det innebär också att regering och riksdag kan utnyttja möj- ligheterna att samordna styrning inom olika sektorer eller delar av dessa. Många faktorer som inverkar på lärosätenas möjligheter att uppfylla olika mål ligger utanför vad de själva kan påverka. Exem- pelvis påverkas lärosätenas möjligheter att främja och bredda rekry- teringen av förhållanden inom grund- och gymnasieskolan. Det finns självfallet faktorer som regeringen inte heller kan påverka. I förhållande till sådant som regering och riksdag inte styr över, exempelvis forskningsfinansiering från näringslivet eller andra priva- ta finansiärer, bör staten inta en komplementär roll.<SPAN class="ft42">44</SPAN></P>
<P class="p75 ft15">Lärosätenas roll</P>
<P class="p163 ft8">Lärosätenas roll är omvänt att de har närmare kännedom om verk- samheten och sin regionala kontext, men också nationella och inter- nationella kontakter inom olika områden.</P>
<P class="p87 ft9">Den verksamhetsnära och professionella kunskapen finns som vi har beskrivit ovan hos lärare och forskare som utvecklar, förmedlar och förvaltar kunskap i samarbete med studenter och aktörer i det omgivande samhället. Lärosätesledningar på olika nivåer kan inte detaljstyra verksamheten, men kan (och måste) till skillnad från regeringen ha god kännedom om den och tillvarata professionens</P>
<P class="p164 ft55"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. SUHF (2013a) och Bexell m.fl. (2007).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. Andrén (2013), s. </SPAN><NOBR>69–70,</NOBR> Kirsebom (2012), s. <NOBR>39–45.</NOBR></P>
<P class="p183 ft49"><SPAN class="ft47">44</SPAN><SPAN class="ft57">I linje med de principer för forskningspolitiken som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1998/99:94, dvs. att statens ansvar framför allt gäller sådan verksamhet som är viktig för hela samhället men som inte utförs av någon annan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="p127dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36127x1.jpg/" id="p127img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft9">och studenternas kunskaper och perspektiv i syfte att kunna stödja och koordinera verksamheten på bästa sätt och göra prioriteringar.</P>
<P class="p64 ft9">Lärosätena är också de som bäst kan upprätthålla god kännedom om de specifika behov och förutsättningar som finns i den region där de verkar, som en del av deras samhällsansvar. Detta måste dock balanseras mot att lärosätena har ett nationellt uppdrag och att högre utbildning och forskning till sin natur är internationell.<SPAN class="ft42">45</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Som utförare av ett offentligfinansierat samhällsuppdrag har läro- sätena självklart att driva verksamheten inom ekonomiska ramar och regelverk och uppfylla satta mål med hög kvalitet och resurseffek- tivitet.</P>
<P class="p52 ft15">Vad behöver förändras?</P>
<P class="p66 ft30">Den övergripande ansvarsfördelning vi skisserat här bedömer vi att det i grunden finns en stor samsyn om. Dock menar vi att detta inte alltid återspeglats tillräckligt väl i den faktiska styrningen och rela- tionen mellan regeringen och lärosätena. Regering och riksdag bör å ena sidan kunna vara tydligare när det gäller övergripande nationell strategi och målbild för sektorn. En utvecklad process för en mer sammanhållen politik och en förbättrad samlad analys är viktiga delar i detta. Utvecklade former för att anpassa styrningen till läro- sätenas olika förutsättningar och roller behövs också, med en för- djupad dialog som grund. Det utvecklas i kapitel 5. Å andra sidan behöver regeringen i högre utsträckning leva upp till de principer som uttalades i samband med 1993 års reform och har upprepats även därefter, och bl.a. undvika detaljerad styrning av utbildnings- utbudet. Detta utvecklas i kapitel 6.</P>
<P class="p237 ft26"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft41">Generell och lärosätesspecifik styrning</SPAN></P>
<P class="p86 ft30">I en ansvarsfördelning där regering och riksdag har ansvar för den nationella överblicken och övergripande mål medan lärosätena ansva- rar för att utveckla verksamheten utifrån sina förutsättningar uppstår</P>
<P class="p338 ft49"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft104">Såväl regering och riksdag som lärosäten och andra myndigheter har viktiga roller att fylla när det gäller internationaliseringen; dessa har behandlats av Internationaliseringsutredningen (SOU 2018:3 samt SOU 2018:78).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">också frågan i vilken grad styrningen ska vara generell eller lärosätes- specifik. I våra direktiv pekar regeringen att dagens i huvudsak gene- rella styrning har fördelen att vara tydlig och ge alla lärosäten samma grundförutsättningar. Samtidigt framhåller regeringen att det i en föränderlig omvärld finns anledning att överväga om lärosätena i högre grad ska ha delvis olika roller och om styrningen i vissa avseen- den ska vara mer lärosätesspecifik. Regeringen betonar behovet av att i styrningen underlätta för olika former av profilering, samarbe- ten och arbetsfördelning. För att varje lärosäte ska kunna skapa framstående miljöer inom forskning och utbildning måste profiler- ing vara möjlig samtidigt som samarbeten mellan lärosäten under- lättas. Det måste också finnas strukturer som säkerställer att sam- hällets behov av viktig kunskap kan tillgodoses, exempelvis inom ämnesområden med få studenter eller forskare.</P>
<P class="p339 ft13">I detta avsnitt utvecklar vi skäl för en mer lärosätesspecifik styrning.</P>
<P class="p116 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Dagens breda högskolelandskap är utgångspunkten</SPAN></P>
<P class="p94 ft9">Sverige har en samlad högskolesektor av universitet och högskolor i hela landet som är huvudansvariga för den statligt finansierade forsk- ningen och högre utbildningen. Det skiljer Sverige från flera andra länder där det finns tudelade system för högre utbildning där uni- versitet och professionsinriktade högskolor verkar under olika regel- verk, eller en omfattande institutssektor där en stor del av den stat- ligt finansierade forskningen bedrivs. Sverige har därmed en närmast unik bredd i högskolelandskapet, där lärosätena är formellt likställda</P>
<P class="p340 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft101">med undantag för rätten att bedriva forskarutbildning – men högst varierande i storlek, balans mellan utbildning och forskning, ämnes- mässig profil, finansieringsprofil, regional kontext m.m.</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">I debatten om högskolan framförs ibland önskemål om mer eller mindre dramatiska omstruktureringar i högskolelandskapet. Det kan t.ex. gälla att en tydlig utjämning av forskningsresurserna mellan landets lärosäten borde eftersträvas, eller att resurserna tvärtom bor- de koncentreras i högre grad än i dag. Vissa kan snegla på andra län- der där stora sammanslagningar av lärosäten genomförts för att skapa större och förmodat slagkraftigare enheter. Eftersom sådana tankar även har uttryckts som förhoppningar eller farhågor på vår utredning vill vi betona att vi inte anser att förslag om sådana</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">omstruktureringar ingår i vårt uppdrag. Vi påstår inte därmed att dagens högskolelandskap eller medelsfördelning inte ska ifrågasättas eller kunna omprövas, men däremot att eventuella förändringar i det med nödvändighet blir politiska både i övergripande ställningstagan- den kring hur olika mål ska prioriteras mot varandra och i de konkreta konsekvenserna för olika lärosäten och de regioner där de ligger. Poli- tiken har skapat det högskolelandskap och den medelsfördelning som i dag råder, och politiken måste ta ansvar för större förändringar av detta. Eventuella sådana förändringar måste också föregås av nog- grann analys och förankring. Vår utgångspunkt är alltså hur styr- ningen bör utformas på bästa sätt givet dagens högskolelandskap.</P>
<P class="p52 ft15">Vad menar vi med profilering?</P>
<P class="p66 ft10">Eftersom ordet ”profilering” kan användas på olika sätt finns det anledning att förtydliga vad vi menar. Alla lärosäten har en profil i bemärkelsen en specifik mix av utbildning och forskning, särskilda styrkeområden inom dessa, regional/nationell/internationell roll och position, samverkansparter, studentsammansättning, fokusområden, särskilda arbetssätt, m.m. ”Profilering” innebär då för det första ett medvetet och aktivt förhållningssätt till denna profil. Såväl lärosätet självt som regeringen bör vara medveten om varje lärosätes profil och kunna diskutera behov och utveckling utifrån denna – inklusive behov av förändringar av profilen. De egna förutsättningarna samt samhällets behov är självklara utgångspunkter för sådana bedöm- ningar. För det andra behöver den egna profilen ställas i förhållande till andra lärosätens profiler, för att ett lärosäte ska kunna göra över- väganden om vilka aspekter av dess verksamhet som är av särskild betydelse i ett nationellt perspektiv, och för att regeringen ska kunna säkerställa att samhällets behov av viss kunskap och kompetens tillgodoses.</P>
<P class="p54 ft9">Insatser för profilering i denna mening <SPAN class="ft28">kan </SPAN>innebära koncentration av verksamheten, men det kan lika gärna handla om att behålla en bredd och utnyttja den bättre, eller att se till att viss utbildning och forskning bibehålls även om den förknippas med höga kostnader. Det kan också handla om andra saker än avvägningar mellan områden, t.ex. att vissa ansatser genomsyrar utbildningen, en särskild tonvikt vid distansutbildning, balansen mellan grundnivå och avancerad nivå m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">Utbildning, forskning och samverkan utvecklas av enskilda lärare och forskare i kollegialt samarbete, tillsammans med studenterna och i samverkan med parter utanför lärosätet. En profil växer på så vis i huvudsak fram organiskt och varken kan eller bör centralstyras helt. Men för ett lärosäte gäller att en medvetenhet om den egna pro- filen är en förutsättning för att kunna ta strategiska beslut när det behövs. För regeringen gäller det att kunna identifiera vilka delar av olika lärosätens profiler som är särskilt centrala från ett nationellt perspektiv. Vissa utbildningar finns exempelvis på få lärosäten och det blir då inte bara en fråga för det enskilda lärosätet om en sådan utbildning bör läggas ner vid det lärosätet.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Dagens styrning uppmuntrar inte profilering</SPAN></P>
<P class="p171 ft9">Styrningen av universitet och högskolor är i huvudsak generell, dvs. lika för alla statliga lärosäten. Det gäller regelstyrningen i lagar och förordningar, den finansiella styrningen, kvalitetssäkringssystemet och det mesta av styrningen genom regleringsbrev (genom det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor). Några undantag finns. Skillnaden mellan universitet och högskolor består numera formellt i att universiteten enligt 1 kap. 11 § högskolelagen får utfärda generella examina på forskarnivå medan högskolor enligt 12 § behöver ansöka om tillstånd att utfärda forskarexamina. Den modell som använts sedan 2009 för fördelning av en del av forsk- ningsanslaget omfattar inte de konstnärliga högskolorna. Delar av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor gäller bara vissa lärosäten, t.ex. återrapporteringskrav gällande läro- säten som har lärarutbildning eller vissa undantag från det ekonomi- administrativa regelverket. Regleringsbrevet för varje lärosäte kan innehålla vissa särskilda åtaganden eller uppdrag, och också anslag, låneram m.m. för respektive lärosäte. Även uppdrag som ges gene- rellt kommer självfallet att utföras olika på olika lärosäten.</P>
<P class="p78 ft8">Som beskrivits i kapitel 2 lades grunden till dagens breda men enhetliga högskolelandskap i högskolereformen 1977. De skillnader som inledningsvis fanns genom att högskolor bl.a. saknade fasta forskningsresurser eller rätt att utse professorer togs successivt bort under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="p131dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36131x1.jpg/" id="p131img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">De ökade friheterna för universitet och högskolor genom 1993 års reform innebar att möjligheten till mångfald inom den gemen- samma ramen ökade. Samtidigt har ett antal likriktande faktorer kvarstått. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning anses ha bidragit till att lärosäten haft incitament att tillägna sig en delvis lik- artad uppsättning av utbildningar för att kunna attrahera studenter.<SPAN class="ft42">46 </SPAN>Den möjlighet att ansöka om ett vetenskapsområde eller universi- tetsstatus (med vidhängande rätt att utfärda forskarexamina och för- väntningar om större resurser) som infördes 1999<SPAN class="ft42">47 </SPAN>medförde en drivkraft till breddning av verksamheten och ökad likhet mellan lärosäten i ett slags ”högskolekarriärsystem”. Den prestationsbase- rade forskningstilldelningen och den höga andelen externa medel anses också ha haft likriktande konsekvenser när det gäller publicer- ingstraditioner och vilka forskningsområden som prioriteras. Utvär- deringssystemet innebär nationella krav på utbildning som ska verka normerande och riskerar att motverka profilering; gemensamma examenstillstånd där två eller fler lärosäten bidrar utifrån skilda pro- filer är inte heller möjliga. Även peer <NOBR>review-systemet</NOBR> med kollegial bedömning av forskning i samband med medelsansökan och meri- tering bygger på en samsyn på vad som utgör forskning av hög kvalitet som också bär med sig vissa risker för standardisering inom discipli- nerna som kan hämma förnyelse och profilering. När det gäller utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå kan såväl studenternas krav på likvärdig utbildning som arbetsgivares förväntningar ibland verka konserverande och likriktande. Många av de likriktande faktorerna ovan beskrivs i <NOBR>SUHF-rapporten</NOBR> <SPAN class="ft28">Det framtida högskolelandskapet</SPAN>. Rapporten pekar också på krafter som verkar för olikhet och profi- lering, såsom nya finansiärer som ställer krav på profilering, regionala krav och önskemål, ökad konkurrens om studenter och forsk- ningsmedel och de uttalade politiska önskemålen om ökad profilering. Rapportförfattarna menar dock att fler och starkare krafter verkar för likhet än för profilering.<SPAN class="ft42">48 </SPAN>Vi delar den bedömningen.</P>
<P class="p341 ft55"><SPAN class="ft47">46</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. SOU 2015 :92 och Riksrevisionen (2012).</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft47">47</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1996/97:141. Systemet för ansökan om vetenskapsområde och universitetsstatus togs bort med anledning av prop. 2008/09:134.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">48</SPAN><SPAN class="ft48">Bexell m.fl. (2007).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="p132dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36132x1.jpg/" id="p132img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Behov av profilering, samarbete och arbetsfördelning</SPAN></P>
<P class="p163 ft8">Under lång tid har regeringen framhållit att universitet och hög- skolor bör profilera sig för att på så sätt kunna utveckla sina respek- tive styrkor och därigenom skapa ett mer effektivt högskoleland- skap. En ökad grad av profilering är också en fråga som universitet och högskolor själva drivit genom SUHF,<SPAN class="ft53">49 </SPAN>och som en rad andra aktörer påpekat vikten av.<SPAN class="ft53">50</SPAN></P>
<P class="p87 ft8">Trots dessa ambitioner är det fortfarande så att de stora olikheter mellan lärosäten som finns i tämligen liten utsträckning påverkar respektive lärosätes mål och uppdrag samt hur dessa följs upp. Följ- den blir enligt vår mening att dagens styrning inte tillvaratar den potential som finns i den svenska högskolesektorn.</P>
<P class="p83 ft10">Ett mer differentierat högskolelandskap bejakar en mångfald av inriktningar och sätt att organisera, och det bidrar även till geogra- fisk spridning och räckvidd. Om lärosäten utifrån sina respektive profiler kan samarbeta och använda varandras styrkor för gemen- samma satsningar på högkvalitativ forskning och utbildning utnytt- jas bredden i högskolelandskapet och blir en styrka.</P>
<P class="p77 ft9">Vi menar att lärosätena bör uppmuntras att tydliggöra vilken roll som de utifrån sin kompetens, kapacitet och förutsättningar vill fylla i det nationella sammanhanget, och regeringens kunskap om de olika lärosätenas profiler bör utvecklas och löpande underhållas. Den gene- rella styrningen behöver ge utrymme för mångfald och regeringen behöver också utvecklade verktyg för lärosätesspecifik styrning.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft51">En generell styrning som ger utrymme för mångfald</SPAN></P>
<P class="p171 ft9">Huvuddelen av styrningen bör enligt vår mening fortsatt vara generell. Lag och förordning bör självfallet fortsatt gälla alla lärosäten, liksom huvuddelen av de ekonomiadministrativa undantag m.m. som i dag anges i det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högsko- lor (i kapitel 10 föreslår vi att generellt gällande långsiktiga regler bör anges i förordning i stället för i regleringsbrev). Resurstilldelningen bör också fortsatt i huvudsak vara enkel och generell. Kvalitetskraven på utbildning och forskning bör gälla alla lärosäten.</P>
<P class="p222 ft55"><SPAN class="ft47">49</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. SUHF:s manifest </SPAN><SPAN class="ft105">Framtiden börjar nu </SPAN>från 2013, där en av punkterna har rubriken</P>
<P class="p184 ft55">”Profil – en nödvändig styrka”.</P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">50</SPAN><SPAN class="ft48">Se bl.a. IVA (2017b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Den generella styrningen ska dock undvika att vara mer likriktan- de än nödvändigt. När det gäller regelstyrningen har redan tidigare reformer åstadkommit en relativt stor frihet. Vi föreslår i avsnitt 4.6 att viss reglering bör införas eller återinföras i högskolelagen, men då det handlar om förtydligande av normer på övergripande nivå ser vi inte att det kommer att hämma mångfalden i systemet.</P>
<P class="p342 ft9">Det nya kvalitetssäkringssystemet är också utformat för att i högre utsträckning än tidigare anpassas till olika lärosätens respek- tive förutsättningar. Hur likriktande tendenser har kunnat undvikas är något som bör uppmärksammas när systemet utvärderas.</P>
<P class="p73 ft30">Den viktigaste förändringen i den generella styrningen som vi ser behov av rör resurstilldelningssystemen. En resurstilldelning som har ett större inslag av basresurs och flexibel användning kan ge ökat utrymme att våga satsa på nya områden eller sätt att arbeta och där- med uppmuntra profilering. Detta utvecklas i kapitel 9.</P>
<P class="p343 ft16"><SPAN class="ft15">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft106">En mer lärosätesspecifik styrning genom utvecklad dialog</SPAN></P>
<P class="p344 ft9">Den styrning som bör vara lärosätesspecifik kan på konkret nivå handla om vissa utbildningar eller forskningsområden (som därmed berör olika lärosäten i olika grad), uppgifter som är viktiga på natio- nell nivå men som vissa lärosäten kan tänkas profilera sig mer på än andra, eller mål som gäller alla lärosäten men där det kan finnas större behov av utveckling och insatser vid vissa lärosäten än andra. Mer övergripande bör styrningen i ökad utsträckning erkänna de olikheter som finns och mer uttalat uppmuntra lärosätena att utifrån sina respektive styrkor sträva efter delvis olika mål.</P>
<P class="p19 ft8">En grundförutsättning för en mer lärosätesspecifik styrning är enligt vår mening att dialogen mellan regering och lärosäten för- stärks och blir mer kvalificerad. Dialogen är grundläggande för att långsiktigt utveckla ömsesidig förståelse där lärosätena kan tydlig- göra sina roller och profiler på ett sätt som ger regeringen en bättre samlad bild av dessa och hur de förhåller sig till övergripande natio- nella mål och strategier. Med en kvalificerad dialog som grund kan mål, uppdrag och uppföljning i högre grad utformas utifrån olika lärosätens olika förutsättningar.</P>
<P class="p81 ft30">En mer lärosätesspecifik styrning och uppföljning kan också åstadkomma bättre genomslag för olika mål genom att ambitiösa och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="p134dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36134x1.jpg/" id="p134img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p345 ft10">genomförbara mål konkretiseras i dialog med varje lärosäte. I dia- logerna bör även samarbete och arbetsfördelning mellan lärosäten tas upp, vilket innebär möjlighet för större rollfördelning och sam- ordning av angelägna områden. Detta utvecklas i kapitel 5.</P>
<P class="p346 ft16"><SPAN class="ft15">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft106">Fokus på samarbete och arbetsfördelning snarare än konkurrens</SPAN></P>
<P class="p347 ft10">Ibland framhålls konkurrens mellan lärosäten som en viktig driv- kraft för profilering. Vi är dock inte övertygade om att konkurrens är ett effektivt eller ändamålsenligt verktyg för att uppnå detta mål. Konkurrens mellan lärosäten om resurser (via studenter, externa forskningsanslag eller bibliometripoäng) kan teoretiskt antas gynna profilering genom att varje lärosäte söker den ”nisch” som ger bäst utdelning. Det kan dock också leda till motsatsen, genom att alla lärosäten fokuserar på de utbildningsområden som är populära eller de forskningsområden där det finns god tillgång på externa medel att söka. Förmodligen finns båda effekterna, men vår bedömning är att ett starkt fokus på konkurrens mellan lärosäten åtminstone hit- tills övervägande stärkt de likriktande drivkrafterna i systemet. I den mån som konkurrens om resurser åstadkommer profilering finns en klar risk att områden som inte blir ekonomiskt lönsamma trängs undan med luckor i den nationella kunskaps- och kompetensför- sörjningen som följd. Vi vill betona att konkurrens enligt vår mening är ett naturligt och viktigt inslag i akademin, men att det inte i första hand behöver gälla konkurrens mellan lärosäten som organisationer, särskilt inte mellan statliga lärosäten i ett litet land som Sverige.<SPAN class="ft60">51 </SPAN>Vi menar i stället att ett ökat fokus på samarbete och arbetsfördelning mellan lärosätena är en bättre väg för att säkerställa bredd, mångfald och ett mer effektivt resursutnyttjande i det samlade nationella högskolelandskapet.</P>
<P class="p348 ft49"><SPAN class="ft47">51</SPAN><SPAN class="ft48">Jfr. Sundquist (2010) s. 98.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="p135dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36135x1.jpg/" id="p135img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft38"><SPAN class="ft26">4.4</SPAN><SPAN class="ft79">Uppföljning och bedömning av måluppfyllelse och resultat</SPAN></P>
<P class="p211 ft10">Uppföljning och utvärdering ska, som alla inslag i styrningen, syfta till att förbättra och utveckla verksamheten.<SPAN class="ft60">52 </SPAN>Specifikt för uppfölj- ning och utvärdering är att det ska kunna utgöra underlag för beslut, alltifrån att låta saker fortgå oförändrade, över mindre justeringar till att göra mer omfattande omprövning av verksamheten gällande mål, förutsättningar, organisation m.m. Det ska också kunna ge underlag för ställningstaganden av studenter, samverkansparter och allmän- het, samt bidra till att upprätthålla tilltron till verksamheten och vil- jan att finansiera den. En viktig grund för en tillitsbaserad styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten är att synliggöra verksamhetens resultat och kvalitet.</P>
<P class="p64 ft9">Samtidigt har uppföljning och utvärdering också alltid en kost- nad, både för inhämtning och sammanställning av information och inte minst i form av nedlagd tid av dem som följs upp eller utvärderas</P>
<P class="p238 ft8"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft107">tid som annars kunde ha ägnats åt själva verksamheten. Det kan också finnas mer indirekta kostnader eller risker i form av</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">fokus på form snarare än verksamhetens innehåll och mål,</SPAN></P>
<P class="p350 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">att det blir likriktande och konserverande (om alternativa eller innovativa sätt att bedriva verksamheten ”faller utanför utvärder- ingsramen”),</SPAN></P>
<P class="p311 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">att utförarnas inre motivation minskar på grund av bristande återkoppling eller upplevd brist på förståelse för verksamheten och tillit till utförarna, eller</SPAN></P>
<P class="p126 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">att uppföljning och utvärdering leder verksamheter till att gömma brister i stället för att visa upp dem som en grund för för- bättringar.</SPAN></P>
<P class="p351 ft10">Det finns många vittnesmål om att omfattningen och formen av uppföljning och utvärdering av olika slag leder till ett ”gransknings-</P>
<P class="p352 ft55"><SPAN class="ft47">52</SPAN><SPAN class="ft54">Med ”verksamheten” avses här den direkta verksamhet som ska följas upp eller utvärderas.</SPAN></P>
<P class="p234 ft49">Beroende på sammanhang kan det handla om allt från det svenska utbildnings- och forsknings- systemet som helhet, lärosäten, delar av lärosäten, ner till enskilda utbildningar, forsknings- miljöer eller projekt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="p136dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36136x1.jpg/" id="p136img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">samhälle” där verksamheten anpassas till granskningen med ”mål- förflyttning” och undanträngning av professionella normer och inre drivkrafter.<SPAN class="ft53">53 </SPAN>En viktig grund för en tillitsbaserad styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten är därför också att begränsa omfattningen av uppföljning och utvärdering och vara uppmärksam på hur den utformas.</P>
<P class="p87 ft30">Det är viktigt att komma ihåg att uppföljning och utvärdering görs av många aktörer – regeringen, olika statliga myndigheter, pri- vata finansiärer m.fl. – och dessutom är utvärderingar och uppfölj- ningar i hög grad en integrerad del av lärosätenas egen verksamhets- utveckling. Den samlade effekten av dessa behöver beaktas.</P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Olika syften med uppföljning och utvärdering</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">Uppföljning och utvärdering kan tjäna i huvudsak tre syften. För det första behöver regeringen och riksdagen, liksom ledningar på olika nivåer på ett lärosäte, information om verksamheten och dess mål- uppfyllelse och resultat som underlag för beslut eller för att följa upp hur beslutade reformer och förändringar fungerat. Inom verksam- heten är lärande och utveckling en del av detta. För det andra behöver studenter, arbetsgivare m.fl. intressenter information för att kunna fatta sina olika beslut, och för att allmänt ge underlag för tilltro till verksamheten från allmänheten. För det tredje kan uppföljning och utvärdering ha ett direkt styrningssyfte i form av att främja kvalitet eller sätta fokus på någon viss aspekt.</P>
<P class="p75 ft15">Information som underlag för beslut om verksamheten</P>
<P class="p138 ft9">Analys- och utvärderingsutredningen (SOU 2018:79) skiljer på upp- följning och utvärdering på operativ nivå respektive sektors- och sektorsövergripande nivå. Den primära målgruppen för uppföljning och utvärdering på operativ nivå är myndighetsledning eller opera- tivt verksamhetsansvariga, men den kan också vara relevant för regeringens uppföljning av hur statens verksamhet utvecklas och hur statens medel har använts. Regeringen använder sådan information för myndighetsstyrning och som underlag för sin rapportering till</P>
<P class="p354 ft49"><SPAN class="ft47">53</SPAN><SPAN class="ft57">Power (1997), Ahlbäck Öberg (2018) s. </SPAN><NOBR>180–189,</NOBR> SOU 2007:75 s. 167 f, SOU 2018:38 s. <NOBR>359–362</NOBR> och <NOBR>405–425,</NOBR> Molander (2017) s. <NOBR>150–157.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="p137dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36137x1.jpg/" id="p137img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">riksdagen. Analyser och utvärderingar på sektors- och sektorsöver- gripande nivå kan vara mer inriktade på effekter av genomförd poli- tik (dvs. om en verksamhet bidrar till regeringens mål och bedrivs effektivt) eller på att utveckla eller förändra mål, regleringar eller resursfördelning.<SPAN class="ft53">54</SPAN></P>
<P class="p64 ft30">Starka och ansvarsfulla lärosäten bör förväntas själva ta ansvar för den uppföljning och utvärdering som behövs för den egna verksam- heten. Som Analys- och utvärderingsutredningen påpekar bör upp- följning och utvärdering som görs för att förbättra och utveckla en verksamhet göras nära själva verksamheten. Det ger bättre förutsätt- ningar för att resultaten får genomslag och kommer till användning, och bidrar till ett lärande i verksamheten.<SPAN class="ft74">55 </SPAN>Av både kvalitets- och kostnadseffektivitetsskäl bör även uppföljning och utvärdering som initieras av externa parter så långt möjligt vara relevant och användbar för lärosätet självt.</P>
<P class="p355 ft30">Regeringen behöver underlag för den löpande styrningen och för omprioriteringar och omprövning av politiken, samt för sin redovis- ning till riksdagen. Regeringen behöver därför ha tillgång till eller vid behov kunna skaffa sig nationell överblick vad gäller viktigare resultat eller målindikatorer. Sådan information kan komma från lärosätena själva eller aggregerat via andra myndigheter. För att kunna bedöma och ompröva politiken behövs också analyser som belyser effekter av den politik och de reformer som beslutats, internationella utvecklings- tendenser och samlade bedömningar av högskolans utveckling. En del av detta kan göras och görs i dag av befintliga myndigheter såsom UKÄ, UHR och Vetenskapsrådet, eller kommittéväsendet. Inom hög- skoleområdet finns dock ingen stående, oberoende resurs av det slag som finns inom vissa andra områden, vilket vi ser som en brist (se vidare kapitel 5).</P>
<P class="p246 ft9">Givet kostnaden för uppföljning och utvärdering är det avgöran- de att den information som samlas in används, vilket talar för en återhållsamhet i inhämtningen. En återkommande utmaning i reger- ingens styrning har varit att mängden efterfrågad information ten- derar att öka, att de uppgiftslämnande myndigheterna får liten åter- koppling och att det är svårt att se vad all information används till.</P>
<P class="p219 ft55"><SPAN class="ft47">54</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2018:79 s. </SPAN><NOBR>29–30.</NOBR></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">55</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2018:79 s. </SPAN><NOBR>153–154.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="p138dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36138x1.jpg/" id="p138img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">Det gäller både inom högskolan<SPAN class="ft60">56 </SPAN>och generellt i myndighetsstyr- ningen.<SPAN class="ft60">57 </SPAN>Detta leder inte bara till onödiga kostnader och negativa effekter i verksamheten utan försvårar också regeringens styrning. Styrutredningen beskrev ett Regeringskansli i en ”korseld av infor- mation”<SPAN class="ft60">58 </SPAN>där grundläggande information om olika verksamheter riskerade att trängas undan av en mängd frågor av mindre bety- delse.<SPAN class="ft60">59 </SPAN>Mot bakgrund av Styrutredningen gjorde regeringen i bud- getpropositionen för 2009 flera principiella ställningstaganden vad gäller styrning och underlag för styrning, bl.a. att myndighetsstyr- ningen ska inriktas mot att bli långsiktig och strategisk. I propo- sitionen <SPAN class="ft34">En akademi i tiden </SPAN>(Prop. 2009/10:149) hänvisade reger- ingen till detta och betonade också vikten av att universitet och högskolor styrs utifrån deras särskilda förutsättningar. Regeringen bedömde att mängden mål och återrapporteringskrav i reglerings- brevet bör begränsas för att bl.a. tydliggöra lärosätenas grundupp- drag som framgår av högskolelagen. Återrapporteringskrav skulle vara få till antalet, noga övervägda och svara mot ett konkret behov av information.<SPAN class="ft60">60 </SPAN>Regleringsbreven till universitet och högskolor minskade markant i omfattning från och med 2010. Därefter har reg- leringsbreven successivt byggts på, men är fortfarande mindre omfat- tande än tidigare.</P>
<P class="p75 ft15">Information till andra intressenter</P>
<P class="p93 ft9">Det finns många som av olika skäl vill kunna få reda på resultat och kvalitet vid universitet och högskolor. Presumtiva studenter och arbetsgivare vill kunna få en bild av utbildningens kvalitet och om den ger bra förutsättningar för det fortsatta arbetslivet. Företag, myndigheter och organisationer vill veta vilken forskning som finns och var man kan samverka på olika sätt. Allmänheten har ett intresse</P>
<P class="p172 ft55"><SPAN class="ft47">56</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. SOU 2000:82 och SOU 2008:104.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">57</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2007:75.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">58</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 2007:75 s. 138.</SPAN></P>
<P class="p214 ft66"><SPAN class="ft47">59</SPAN><SPAN class="ft73">SOU 2007:75 s. 157. Brunsson (2000) menar i samma anda att en regering som vill styra aktivt måste försöka begränsa tillgången till information – inte för att fatta oinformerade regerings- beslut, men för att ”utrymmet för att skaffa sig situationsspecifik och relevant information ökar, om tiden inte upptas av uppgifter som för tillfället är ovidkommande.” Brunsson pekar också på risken att regeringen genom inhämtande av information tar på sig ansvar och förväntningar att agera på denna som det ofta är svårt att uppfylla på ett bra sätt.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">60</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2009/10:149, s. 99.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="p139dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36139x1.jpg/" id="p139img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13">av att de resurser som läggs på högre utbildning och forskning är goda samhällsinvesteringar.</P>
<P class="p357 ft13">Olika intressenters behov ställer krav på att informationen är:</P>
<P class="p358 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Lättillgänglig</SPAN>. Det kan handla om nationell statistik som är jäm- förbar, UKÄ:s och andra myndigheters utvärderingar, men även lärosätenas egna utvärderingar behöver vara tillgängliga när de själva står för en större del av utvärderingarna.</P>
<P class="p359 ft10"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft108">Tydlig men inte förenklad</SPAN>. Övergripande mönster och slutsatser måste vara lätta att se, men nyanseringar och förbehåll behöver också finnas tillgängliga så att till synes enkla jämförelsetal inte leder till slutsatser som det inte finns stöd för.</P>
<P class="p360 ft109"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft76">Saklig, öppen och ärlig </SPAN><SPAN class="ft45">– dvs. utformad mer som konsumentinfor- mation än marknadsföring.</SPAN><SPAN class="ft77">61</SPAN></P>
<P class="p96 ft15">Uppföljning och utvärdering som normstyrning</P>
<P class="p216 ft8">Uppföljning och utvärdering är i sin funktion som underlag för beslut om verksamheten och information till andra aktörer en del i styrningen, men kommer därutöver ofta att ha mer direkta styr- ningseffekter i verksamheten av olika slag. Som beskrivs i avsnitt 3.6 kan uppföljning och utvärdering vara en form av styrning mot normer genom att den sätter fokus på det som följs upp eller utvär- deras. Som exempel kan nämnas utvärderingar av jämställdhets- arbetet eller kvalitetsutvärderingar. Vilka nyckeltal och indikatorer som följs löpande kan också ha en styrande effekt (se avsnitt 4.4.3 nedan).</P>
<P class="p99 ft8">Vi menar att uppföljning och utvärdering kan vara en bra form av styrning mot normer, inte minst när det gäller att främja en stark kvalitetskultur (se nästa avsnitt 4.4.2). Det är samtidigt viktigt att undvika oönskade styrningseffekter, t.ex. att det blir likriktande eller konserverande i sin utformning eller att lärosätenas helhetsansvar för verksamheten försvagas.</P>
<P class="p361 ft49"><SPAN class="ft47">61</SPAN><SPAN class="ft48">Jfr. Fredriksson & Pallas (2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="p140dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36140x1.jpg/" id="p140img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft51">Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p277 ft9">Att högre utbildning och forskning håller en hög kvalitet är centralt. Ansvaret för kvaliteten ligger självklart på verksamheten själv vilket också uttrycks i högskolelagen.<SPAN class="ft42">62 </SPAN>Det finns av tradition en mängd kvalitetssäkrande processer inom akademin där kollegial bedömning med externa inslag används vid disputation, anställning, befordran, publicering och fördelning av forskningsmedel. Universitet och hög- skolor har beskrivits som en av få samhällsinstitutioner där konti- nuerligt återkommande formell granskning utgör ett dominerande inslag.<SPAN class="ft42">63 </SPAN>Eftersom de interna kvalitetskontrollerna traditionellt huvud- sakligen gällt forskningen<SPAN class="ft42">64 </SPAN>har särskilda kvalitetssäkringssystem för utbildningen utvecklats både på lärosätes- och nationell nivå.</P>
<P class="p143 ft30">Kvalitetssäkringssystem på nationell nivå fyller tre viktiga syften: information, kontroll och kvalitetsutveckling. För det första har uni- versitet och högskolor ett särskilt ansvar att visa för studenter, arbetsgivare och andra i samhället hur man arbetar för att hålla en hög kvalitet eftersom denna inte kan bedömas enkelt utifrån och vanliga marknadsmekanismer inte fungerar.<SPAN class="ft74">65 </SPAN>Detta har också blivit av allt större betydelse för internationella samarbeten och internatio- nell mobilitet av studenter och arbetskraft, varför kvalitetssäkring är en högt prioriterad fråga inom såväl Bolognaprocessen, EU och OECD. För det andra finns ett kontrollsyfte, bl.a. genom att exa- menstillstånd (i vissa fall) bara utfärdas om det bedöms finnas förut- sättningar att uppfylla kvalitetskrav och genom att examenstillstånd kan återkallas om kraven vid en senare granskning inte anses uppfyll- da. För det tredje har kvalitetssäkringssystemet i olika utsträckning över tid syftat till ”att granska för att främja”,<SPAN class="ft74">66 </SPAN>dvs. att genom utvär- dering bidra till en stark kvalitetskultur med fokus på kvalitets- utveckling och förbättring.</P>
<P class="p362 ft9">Det finns utmaningar i att kombinera dessa syften på ett bra sätt eftersom uppgifterna ger olika signaler och kan ge upphov till olika</P>
<P class="p245 ft55"><SPAN class="ft47">62</SPAN><SPAN class="ft54">1 kap. 4 § högskolelagen. Se även avsnitt 4.2.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">63</SPAN><SPAN class="ft54">Engwall (2016), s. </SPAN><NOBR>15–16.</NOBR></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">64</SPAN><SPAN class="ft71">Se bl.a. SOU 1992:1.</SPAN></P>
<P class="p90 ft66"><SPAN class="ft47">65</SPAN><SPAN class="ft73">Som Lars Engwall påpekat kan inte studenter i förväg bedöma utbildningens närmare innehåll, de genomgår inte samma utbildning igen hur nöjda de än är, och utbildningens faktiska värde i en arbetssituation kan bara bedömas delvis och med stor fördröjning. Även arbetsgivarna kan i första hand bara ställa krav utifrån dagens situation snarare än den framtida arbetsmarknaden, och den kunskap de har från sin egen utbildning är av naturliga skäl föråldrad. Engwall (2016), s. </SPAN><NOBR>61–63.</NOBR></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">66</SPAN><SPAN class="ft48">Hagström (1997).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="p141dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36141x1.jpg/" id="p141img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">slag av beteende. För att främja kvalitetsutveckling så bra som möj- ligt behövs en öppen dialog mellan granskare och granskade där man kan visa upp och diskutera problem och åtgärder för att rätta till dem. Ett snävt fokus på kontroll kan medföra att de utvärderade skönmålar verksamheten och undanhåller observerade brister med risk för att dessa inte åtgärdas. Ett annat problem är standardisering, dvs. att utvärderingen främjar ”rättning i leden” i stället för ”den förändrings- vilja och det nytänkande som bör känneteckna institutioner inom högre utbildning och forskning.”<SPAN class="ft42">67</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Utifrån de principer för styrningen som vi beskrivit i detta kapi- tel måste kvalitetsutveckling ses som det mest grundläggande syftet. Ett system som främjar en stark kvalitetskultur och synliggör både bra och dåliga resultat kommer att leda till att utbildning eller forsk- ning som håller otillräcklig kvalitet fångas upp i hög grad. En mini- minivå för kvaliteten är svårt att fastställa exakt, och upprätthållande av en miniminivå överallt bör dessutom inte ses som en tillräckligt hög ambitionsnivå. Målet måste vara förnyelse, kvalitetsförbättring och utveckling. Kontroll och effektiva former att synliggöra resultat för utomstående intressenter är dock också viktigt, inte minst för att upprätthålla tilltron till verksamheten.</P>
<P class="p52 ft15">Principer för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling</P>
<P class="p300 ft13">Vi menar sammanfattningsvis att följande principer är centrala för säkerställande, utveckling och utvärdering av kvalitet.<SPAN class="ft69">68</SPAN></P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft9">För det första måste en stark </SPAN>kvalitetskultur och löpande kvalitets- säkring <SPAN class="ft9">inom lärosätet utgöra grunden. Lärosätena måste främja en kvalitetskultur på alla nivåer, säkerställa att det finns olika former av löpande processer (kollegial kvalitetsgranskning vid anställningar m.m., kursutvärderingar, strukturer för etablering av utbildnings- program m.m.) och följa upp hur dessa fungerar i praktiken. Det behövs också processer för att hantera och förebygga forskningsfusk och upprätthålla god forskningssed.</SPAN></P>
<P class="p363 ft66"><SPAN class="ft47">67</SPAN><SPAN class="ft65">Engwall (2016), s. 79. Tillitsdelegationen för liknande resonemang om den statliga tillsynen i SOU 2018:48 och mer generellt om olika former av granskning och utvärdering i SOU 2018:38.</SPAN></P>
<P class="p364 ft66"><SPAN class="ft47">68</SPAN><SPAN class="ft65">Jfr bl.a. Kettis (2016), s. </SPAN><NOBR>264–265.</NOBR> Vad gäller utbildningen ingår bl.a. dessa principer i Stan- dards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="p142dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36142x1.jpg/" id="p142img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft30">För det andra behövs återkommande <SPAN class="ft29">extern granskning </SPAN>av verk- samheten, utöver den granskning som sker exempelvis vid publicer- ing och projektansökningar. Ett utifrånperspektiv på verksamheten där den kan värderas i förhållande till andra, liknande verksamheter driver kvalitetsutvecklingen och bidrar till legitimiteten i omvärldens ögon. Den externa granskningen behöver dels vara kollegial, dvs. bestå av bedömare med sakkunskap inom det utvärderade området, men också kunna ta in andra intressenters perspektiv. Med tanke på den högre utbildningens och forskningens internationella karaktär bör bedömare med erfarenhet från andra länder med fördel med- verka. För att främja kvalitetsutveckling och en stark kvalitetskultur behöver granskningar anpassas till den aktuella verksamhetens sär- skilda förutsättningar. Det innebär att validitet och relevans för verksamheten ges större tonvikt än jämförbarhet t.ex. mellan läro- säten. Det är dock viktigt att granskningars resultat, oavsett om de initieras inom lärosätet eller av externa aktörer, är tillgängliga för olika intressenter.</P>
<P class="p362 ft9">För det tredje behöver såväl det löpande kvalitetssäkringsarbetet som externa granskningar kopplas till en <SPAN class="ft28">handlingsberedskap </SPAN>i form av strategiska omprioriteringar, styrningsåtgärder för att adressera brister, eller spridande och utveckling av väl fungerande processer till andra delar av verksamheten. Förutsättningen för det förtroende som verksamhetsanpassad granskning bygger på är att verksamheten kan visa att brister hanteras och möjligheter tillvaratas.<SPAN class="ft42">69</SPAN></P>
<P class="p75 ft15">Det nationella kvalitetssäkringssystemet</P>
<P class="p94 ft9">Det nationella kvalitetssäkringssystem som UKÄ utvecklat och vidareutvecklar på regeringens uppdrag (se beskrivning i kapitel 3) hör till det som vi enligt våra direktiv inte i första hand ska lägga förslag om. Vi vill dock betona att systemet ligger väl i linje med våra överväganden kring den samlade styrningen, bl.a. eftersom det tyd- ligt bygger på lärosätenas eget ansvar för kvalitetssäkring och kvali- tetsutveckling. Genom UKÄ:s utökade uppdrag rörande kvalitets- säkring på nationell nivå av hela högskolans verksamhet, och inte enbart utbildningen som tidigare, läggs grunden för ett helhetsper- spektiv på verksamheten som är mycket värdefullt. Vi återkommer i</P>
<P class="p365 ft49"><SPAN class="ft47">69</SPAN><SPAN class="ft48">Kettis (2016) s. 265.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="p143dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36143x1.jpg/" id="p143img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13">flera delar av betänkandet till kvalitetssäkringssystemets centrala roll i den tillitsbaserade styrningsansats vi förordar.</P>
<P class="p65 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft51">Indikatorer</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Ofta är verksamhetens mål av en sådan karaktär att resultat inte kan mätas på ett entydigt sätt. Då kan man i stället använda indikatorer som mäter någon del av de effekter som verksamheten syftar till. Fördelarna är flera. Indikatorer kan aggregeras på ett sätt som kvali- tativa bedömningar inte kan. De kan möjliggöra jämförelser över tid eller mellan verksamheter som annars är svåra att göra. De kan ge en överblick över ett visst område och följas löpande för att signalera behov av åtgärder. Arbetet med utformning av indikatorer kan bidra till att precisera mål och utveckla planering av verksamheten.</P>
<P class="p64 ft9">Den förenkling som är indikatorernas fördel för dock samtidigt med sig utmaningar. Behovet av indikatorer kommer som regel av att det inte går att direkt mäta det man verkligen vill mäta (t.ex. hög kvalitet). Utmaningen är då att identifiera någonting att mäta som är relevant för det övergripande målet, som är tydligt och tolknings- bart, och har hög validitet och reliabilitet (dvs. mäter det den utger sig för att mäta och baseras på en tillförlitlig källa).<SPAN class="ft42">70 </SPAN>Även om indi- katorn i sig har en hög validitet och reliabilitet speglar den som regel bara en del av verksamheten, medan annan viktig information inte fångas upp. Stor omsorg krävs därför i hur indikatorer utformas, och inte minst hur de används. Den objektiva karaktär som en siffra ger kan leda till felaktiga bedömningar eller åtgärder om indikatorn är dåligt utformad eller om dess begräsningar och osäkerhet glöms bort. Den tekniska enkelheten i att aggregera kvantitativa uppgifter kan dölja osäkerheter i den underliggande informationen. Som bl.a. ESV och Styrutredningen har påpekat har resultatindikatorer ofta kommit att behandlas som ”resultat” med förenklade analyser av sambandet mellan prestationer och effekter som följd.<SPAN class="ft42">71</SPAN></P>
<P class="p54 ft30">ESV har utarbetat ett antal principer för hur resultatindikatorer bör utformas. För det första måste det finnas ett tydligt mål, dvs. en beskrivning av något framtida önskvärt tillstånd. För det andra behövs en genomtänkt effektkedja som beskriver hur prestationer leder till</P>
<P class="p366 ft55"><SPAN class="ft47">70</SPAN><SPAN class="ft54">Jfr Vetenskapsrådet (2018b), s. 13.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">71</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2007:75, sammanfattat i ESV (2012), s. 27.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="p144dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36144x1.jpg/" id="p144img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">vissa effekter och eventuellt vidare till andra effekter i ett antal led som slutligen påverkar måluppfyllelsen. Indikatorer bör enligt ESV utfor- mas så långt upp i effektkedjan (dvs. så nära målet) som möjligt. För det tredje måste man noga analysera vad som mäts och vad som inte mäts med aktuell indikator, och argumentera tydligt och transparent kring valda indikatorers begränsningar.<SPAN class="ft53">72</SPAN></P>
<P class="p87 ft30">Resultatindikatorer kan spela en roll som del av beslutsunderlag, information till andra intressenter eller i styrningssyfte. Indikatorer som styrinstrument är dock av flera skäl problematiskt. Eftersom indikatorer bara mäter en viss aspekt av en mer komplex verksamhet finns en risk för att fokus läggs på det som mäts på bekostnad av annat. Om en indikator medvetet eller som en sidoeffekt blir sty- rande riskerar också dess funktion som indikator att försämras enligt ”Goodharts lag”, dvs. ”när ett mått blir ett mål slutar det att vara ett bra mått.”<SPAN class="ft74">73 </SPAN>Jakt på ”pinnar”, att pricka av kvantitativa mått inom bl.a. polisen är ofta diskuterade exempel.<SPAN class="ft74">74 </SPAN>Inom forskningsvärlden har man länge talat om att ett starkt fokus på mängden publiceringar i samband med meritering eller fördelning av medel riskerar att ge upphov till oönskade effekter som s.k. ”salamipublicering” där fors- kare försöker dela upp idéer och resultat i så många olika artiklar som möjligt snarare än att presentera dem samlat (”minsta publicer- bara enhet”). En sådan ”inflation” i publiceringen leder inte nödvän- digtvis till fler forskningsresultat som effektivare bidrar till kun- skapsutvecklingen och kan få genomslag i samhället.</P>
<P class="p332 ft30">När indikatorer används för fördelning av resurser finns ofta en avsedd styreffekt i form av incitament, vilket behandlas i avsnitt 4.5.</P>
<P class="p141 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft51">Behov av ökad samordning, dialog och analys</SPAN></P>
<P class="p93 ft12">Som nämndes inledningsvis följs lärosätena upp och utvärderas av flera olika aktörer. Bristande samordning ur lärosätenas perspektiv är något som bl.a. SUHF varnade för som ett framväxande ”otuktat utvärderingslandskap” inom högre utbildning och forskning, där</P>
<P class="p367 ft55"><SPAN class="ft47">72</SPAN><SPAN class="ft54">ESV (2007, 2012).</SPAN></P>
<P class="p90 ft111"><SPAN class="ft47">73</SPAN><SPAN class="ft110">Goodharts egen definition lyder ”Any observed statistical regularity will tend to collapse once pressure is placed upon it for control purposes”. Den mer kortfattade omformuleringen ”When a measure becomes a target, it ceases to be a good measure” gjordes av Strathern (1997), s. </SPAN><NOBR>305–321.</NOBR></P>
<P class="p170 ft66"><SPAN class="ft47">74</SPAN><SPAN class="ft73">Exempelvis kan antalet insamlade utandningsprov vara en indikator på polisens arbete för nyk- terhet i trafiken, men när uppföljningen centrerar på antalet insamlade prov tenderar tidpunkter, platser och former för insamlingen av sådana prov att väljas för att maximera antalet prov snarare än utifrån det trafikpolitiska syftet och måttet blir därmed en sämre indikator. Holgersson (2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="p145dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36145x1.jpg/" id="p145img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">olika delar av lärosätenas kärnverksamhet skulle utvärderas av tre olika centrala myndigheter (UKÄ, Vetenskapsrådet och Vinnova) förutom av lärosätena själva. Därutöver tillkommer Riksrevisionens utvärderingsuppdrag, andra centrala myndigheters behov av tillsyn eller uppföljning och olika finansiärers utvärderingar och uppfölj- ningar på Europanivå.<SPAN class="ft53">75</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">På senare år har dock utvecklingen på flera sätt gått mot en mer samordnad uppföljning. Regeringen har ökat samordningen bl.a. genom att ge olika myndigheter uppdrag att samarbeta kring olika frågor. UKÄ och Vetenskapsrådet redovisade i april 2018 ett reger- ingsuppdrag om hur samordning av uppföljning och utvärdering kan ske. Redovisningen innehöll bl.a. en översyn över befintlig uppfölj- ning och förslag på vad som behöver utvecklas (framför allt gällande forskningsstatistiken) och hur samordningen kan öka.<SPAN class="ft42">76 </SPAN>Det är en- ligt vår mening viktigt att denna positiva utveckling fortsätter.</P>
<P class="p64 ft30">Enligt vår mening bör nationell uppföljning främst göras via UKÄ och andra myndigheter. Den rapportering som sker direkt från lärosätena till regeringen bör i stället i första hand syfta till fördjupad information som underlag för dialog och värdering utifrån varje läro- sätes specifika förutsättningar. Det finns fortfarande rapporterings- krav i regleringsbreven som inte föranleder någon tydlig återkopp- ling eller någon redovisning av regeringen hur informationen har använts. Kraven på att årligen – i såväl budgetunderlag som årsredo- visning – redovisa överväganden kring utbildningsutbudet är kanske det tydligaste exemplet på detta.<SPAN class="ft74">77 </SPAN>Dialogen mellan regeringen och respektive lärosäte är enligt vår mening ett viktigt verktyg för att löpande säkerställa att uppföljningen är relevant och fördjupa reger- ingens underlag. Lärosätena bedriver en komplex verksamhet och har tämligen vitt skilda förutsättningar och profiler, och en god dia- log behövs för att ge regeringen en bild av respektive lärosätes verk- samhet. Dialogen är också viktig för att lärosätena ska få återkopp- ling på den redovisning de ger och kunna ge återkoppling på hur mål och redovisningskrav är utformade. Dialogen är även viktig för att fördjupa lärosätenas förståelse för regeringens syften med styr- ningen. Vikten av att utveckla dialogen har återkommande påtalats i</P>
<P class="p368 ft62"><SPAN class="ft47">75</SPAN><SPAN class="ft71">Röding (2015). Se också Kettis (2016) s. </SPAN><NOBR>260–261.</NOBR> De av Vetenskapsrådet och Vinnova före- slagna utvärderingssystemen har dock inte genomförts.</P>
<P class="p199 ft55"><SPAN class="ft47">76</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2018c).</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">77</SPAN><SPAN class="ft48">I direktiven till budgetunderlagen för </SPAN><NOBR>2020–2022</NOBR> har dock detta krav utgått.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="p146dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36146x1.jpg/" id="p146img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft13">olika utredningar,<SPAN class="ft69">78 </SPAN>och vi menar att detta bör vara en högt prio- riterad fråga för en utvecklad styrning av universitet och högskolor. Vi behandlar detta mer ingående i kapitel 5.</P>
<P class="p370 ft10">Som underlag för regeringens politik räcker inte information från lärosätena själva eller aggregerad sådan från de statistikansvariga myn- digheterna. För att kunna bedöma och ompröva politiken behövs ana- lyser som belyser effekter av den politik och de reformer som beslu- tats, internationella utvecklingstendenser och samlade bedömningar av högskolans utveckling. Vi menar att underlag av detta slag skulle behöva tas fram med en ökad systematik och ökad grad av oberoende från såväl regeringen som verksamhetsansvariga, vilket utvecklas i kapitel 5.</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">4.5</SPAN><SPAN class="ft41">Finansiell eller annan styrning</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">I våra direktiv framhåller regeringen att det måste övervägas nog- grant när det är mest ändamålsenligt att välja finansiell styrning och när andra styrformer i stället är mer lämpliga för att nå högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning eller när regeringen vill påverka lärosätenas prioriteringar och utveckling. Som faktorer att beakta framhåller regeringen att universitet och högskolor har ett stort ansvar att prioritera inom sin verksamhet och att finansiell styr- ning ofta skapar starka incitament vars effekter kan vara svåra att förutse, särskilt i en verksamhet där resultaten blir synliga först efter lång tid.</P>
<P class="p143 ft9">Den finansiella styrningen, att verksamhet styrs med hjälp av eko- nomiska ramar samt olika restriktioner och villkor knutna till finan- sieringen, är ett viktigt instrument för att statens medel ska fördelas enligt politiska prioriteringar och utnyttjas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. I detta avsnitt talar vi – i samma anda som direktivens formuleringar ovan – om finansiell styrning i en något snävare bemär- kelse. Fokus ligger inte på styrning av resursanvändningen utan sna- rare på att styra verksamheten genom resurserna framför allt genom olika former av prestationsbaserad resurstilldelning.</P>
<P class="p371 ft49"><SPAN class="ft47">78</SPAN><SPAN class="ft57">Se bl.a. ESV (2016) s. 48 om värdet av dialog kring resultatredovisningen för både regeringen och myndigheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="p147dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36147x1.jpg/" id="p147img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft10">Ökad användning av prestationsbaserad resurstilldelning har varit en allmän trend runtom i världen, både inom högre utbildning och forskning och generellt i styrning av offentligfinansierad verk- samhet, och anses ofta vara en del av New Public Management.<SPAN class="ft60">79</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">I dagens svenska system används finansiell styrning av verksam- heten framför allt genom uppdelningen av anslag för utbildning respektive forskning samt genom prestationsbaserade inslag i tilldel- ningsmodellerna för respektive anslag. Som beskrivs i kapitel 3 är tilldelningen av utbildningsresurser helt beroende av antal studenter och deras prestationer. Resurstilldelning till forskning styrs dels genom att en del (en allt större del över tid) av statens medel fördelas via forskningsråd och andra finansiärer, dels genom en fördelnings- modell för en del av det direkta anslaget som ger incitament och omfördelningseffekter syftande till att främja forskningskvalitet.</P>
<P class="p64 ft9">Antalet parametrar för finansiell styrning genom prestations- baserad resurstilldelning är inte påfallande stort i Sverige (jämför t.ex. den finska fördelningsmodellen som innehåller ett dussintal para- metrar). Däremot kan man observera en tendens att resurstilldel- ningen återkommande föreslås som lösning på en mängd frågor. Det kan röra t.ex. samverkan med det omgivande samhället, forskningens genomslag i samhället, sambandet mellan utbildning och forskning, utbildningens kvalitet eller arbetsmarknadsanknytning, livslångt läran- de, validering eller kompetensförsörjningen på landsbygden. Argu- mentet att något är viktigt och därför bör premieras på något sätt i resurstilldelningen är lätt att förstå på ett intuitivt plan, men vägen mellan fördelningsmodell och ökad måluppfyllelse av något slag är sällan så enkel. Det är viktigt att vara klar över syftet, hur det för- väntas uppnås genom prestationsbaserad tilldelning och vilka oöns- kade konsekvenser som kan uppstå.</P>
<P class="p65 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft51">Syftet – resursfördelning eller incitament</SPAN></P>
<P class="p140 ft30">Prestationsbaserad resurstilldelning kan ha två huvudsakliga syften, som även om de ofta kan förekomma samtidigt bör hållas isär.<SPAN class="ft74">80 </SPAN>Dels kan det ses som en resursallokeringsfråga där (om)fördelning av</P>
<P class="p372 ft62"><SPAN class="ft47">79</SPAN><SPAN class="ft71">För en diskussion om New Public Management i styrning av offentlig verksamhet, se bl.a. Molander (2017); kopplat till universitet och högskolor bl.a. Ahlbäck Öberg red. (2016) och SOU 2015:92 s. 109 ff.</SPAN></P>
<P class="p373 ft49"><SPAN class="ft47">80</SPAN><SPAN class="ft48">Jfr. NOU 2006:19 s. 30.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft8">resurserna i sig är syftet, dvs. att fördela resurserna dit de väntas ge bäst avkastning i form av önskade resultat. Dels kan det syfta till att skapa incitament som ändrar motivation och beteenden och där- igenom ger bättre måluppfyllelse (t.ex. högre kvantitet eller kvalitet av något) generellt i ett system; om någon omfördelning sker spelar här egentligen ingen roll.</P>
<P class="p18 ft8">Prestationsbaserad resurstilldelning som syftar till omfördelning bör bygga på en bedömning att:</P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Det finns ineffektiviteter i systemet (i förhållande till något spe- cifikt mål) som beror på att ekonomiska resurser är felaktigt för- delade mellan lärosäten.</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft113">Det går att identifiera dessa ineffektiviteter i form av</SPAN></P>
<P class="p375 ft13"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft88">vilka lärosäten som inte får ut tillräckligt av sitt anslag, och</SPAN></P>
<P class="p375 ft13"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft114">vilka andra lärosäten som skulle använda medlen bättre.</SPAN></P>
<P class="p376 ft8"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Detta går att göra genom en (uppsättning) indikator(er) eller genom kvalitativa utvärderingar vars resultat kvantifieras och görs jämförbara mellan lärosäten.</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft113">Effektivitetsvinsterna för det utvalda målet av att omfördela</SPAN></P>
<P class="p377 ft10">medel är större än förluster som kan uppstå för andra mål (t.ex. genom att lärosäten som förlorar medel för att de presterar sämre på det utvalda målet därmed får sämre förutsättningar även för andra mål, eller att alla lärosäten lägger större prioritet på det utvalda målet och prioriterar ner annat värdefullt).</P>
<P class="p378 ft8">Prestationsbaserad resurstilldelning syftande till incitament bör bygga på en bedömning att:</P>
<P class="p379 ft8"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Det finns brister i måluppfyllelse (eller åtminstone förutsätt- ningar för högre måluppfyllelse).</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Måluppfyllelsen kan ökas genom vissa beteendeförändringar (på olika nivåer, från lärosätesledningar till enskilda lärare och fors- kare).</SPAN></P>
<P class="p380 ft30"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft115">Genom en finansieringsmodell baserade på nyckeltal, indikatorer eller kvantifierade kvalitativa utvärderingar kan incitament ges som åstadkommer önskade beteendeförändringar och därmed bättre måluppfyllelse enligt en tänkt effektkedja.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="p149dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36149x1.jpg/" id="p149img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft8"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft89">Den förbättrade måluppfyllelsen för det utvalda målet genom beteendeförändringarna är mer värdefull än eventuella förluster som kan uppstå för andra mål.</SPAN></P>
<P class="p96 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft51">Vad säger forskning och erfarenheter?</SPAN></P>
<P class="p382 ft15">Generellt om incitamentsstyrning</P>
<P class="p216 ft8">Grunden för incitamentsstyrning är <NOBR>principal-agentteorin,</NOBR> som byg- ger på en förmodad målkonflikt mellan uppdragsgivaren och utfö- raren som löses genom yttre motivation, inte minst ekonomiska belöningar men även sådant som positiv eller negativ uppmärksam- het eller bättre karriärmöjligheter.<SPAN class="ft53">81</SPAN></P>
<P class="p236 ft8">Det finns belägg för att incitament har effekt, men effekten är inte enkel eller oproblematisk. Generellt kan man säg att det finns belägg för att man genom att belöna vissa individer och grupper för att göra X får dem att göra X. Det finns dock en stor variation i reaktionerna på liknande typer av incitament, och effekterna av just en viss typ av incitament är därför svåra att urskilja.<SPAN class="ft53">82</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Forskningen har också påvisat en rad problem med incitament- styrning. Det som främjas är det som explicit premieras, vilket kan leda till sämre kvalitet eller kvantitet av det som inte belönas, framför allt i arbetssituationer med många parallella uppgifter.<SPAN class="ft60">83 </SPAN>Mätsvårig- heter kan ge snedvridningar – komplexa mål och mångfacetterade uppgifter leder till att ett visst mått ofta ger en ofullständig och ibland direkt felaktig bild. Det är därför svårt att utforma ett opti- malt incitamentprogram i komplexa verksamheter. Incitament kan också leda till manipulation av det som ska mätas.<SPAN class="ft60">84</SPAN></P>
<P class="p118 ft12">En allvarlig risk med incitamentsstyrning är undanträngning av den inre motivationen. Forskningen tyder på att inre motivation har en stark effekt och att denna ofta inte förstärks utan tvärtom kan försvagas av yttre incitament.<SPAN class="ft100">85 </SPAN>Avgörande är inte bara hur yttre</P>
<P class="p383 ft55"><SPAN class="ft47">81</SPAN><SPAN class="ft54">Nistotskaya (2018) s. 253.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">82</SPAN><SPAN class="ft54">Nistotskaya (2018) s. 269.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">83</SPAN><SPAN class="ft71">Holmström & Milgrom (1991); Nitsoskaya (2018) s. </SPAN><NOBR>258–259.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">84</SPAN><SPAN class="ft71">Nistotskaya (2018) s. </SPAN><NOBR>256–260.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">85</SPAN><SPAN class="ft48">Frey & Jegen (2001); Nitsoskaya (2018) s. 260.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="p150dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36150x1.jpg/" id="p150img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">incitament utformas utan främst hur de kommuniceras och uppfat- tas – som stödjande och i linje med befintlig inre motivation eller som kontrollerande.<SPAN class="ft53">86</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">Dessa problem är mer uttalade i offentlig sektor, eftersom det som regel är komplexa verksamheter och mål och flera principaler (t.ex. inte bara politiker utan även medborgare) och att samhällsser- vicens motiverande effekt riskerar att undanträngas.<SPAN class="ft42">87 </SPAN>Högre utbild- ning och forskning är verksamheter som i hög utsträckning drivs av lärares, forskares och studenters inre motivation.</P>
<P class="p384 ft15">Prestationsbaserad resurstilldelning till universitet och högskolor</P>
<P class="p385 ft9">Prestationsbaserad resurstilldelning till universitet och högskolor har använts under flera årtionden i olika delstater i USA (främst inom utbildning) och i ökande utsträckning också i andra delar av världen (i Europa i högre utsträckning inom forskningsfinansiering). Synteser av hittillsvarande forskning i USA har pekat på att presta- tionsbaserade fördelningsmodeller påverkar lärosätenas beteende, men däremot finns det åtminstone än så länge inget stöd för positiva effekter på de mål som avses;<SPAN class="ft42">88 </SPAN>i vissa fall noteras t.o.m. negativa effekter.<SPAN class="ft42">89 </SPAN>En översikt som även inkluderade europeiska system kun- de inte heller hitta stöd för effekter på själva målen.<SPAN class="ft42">90</SPAN></P>
<P class="p179 ft8">Det finns studier som tyder på positiva effekter av prestations- baserad resurstilldelning av forskningsmedel på forskningsproduk- tion eller citeringar,<SPAN class="ft53">91 </SPAN>men eftersom länder både med och utan sådana fördelningsmodeller har liknande utveckling är det svårt att dra slut- satser om effekter.<SPAN class="ft53">92</SPAN></P>
<P class="p87 ft30">Bland möjliga orsaker till uteblivna effekter har framförts att de ekonomiska incitamenten inte varit tillräckligt starka eller dåligt ut- formade, men också att de underliggande antagandena kan vara fel-</P>
<P class="p294 ft55"><SPAN class="ft47">86</SPAN><SPAN class="ft54">Jacobsen & Andersen (2014), s. 99.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">87</SPAN><SPAN class="ft54">Nitsoskaya (2018), s. </SPAN><NOBR>260–261.</NOBR></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">88</SPAN><SPAN class="ft71">”Summary and Conclusions” i Dougherty & Reddy (red) (2013).</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">89</SPAN><SPAN class="ft71">Rutherford & Rabovsky (2014).</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">90</SPAN><SPAN class="ft71">Kivistö & Kohtamäki (2016).</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">91</SPAN><SPAN class="ft71">Se bl.a. översikt i Debackere m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">92</SPAN><SPAN class="ft48">Jonkers & Zacharewicz (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="p151dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36151x1.jpg/" id="p151img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">aktiga. Prestationsbaserade fördelningsmodeller syftande till incita- ment bygger på ett grundantagande om lärosäten som ”intäkts- maximerare”.<SPAN class="ft53">93 </SPAN>Det förutsätter att ledningen <SPAN class="ft27">kan </SPAN>påverka organisa- tionens prestationer (dvs. vet vad som kan förbättra prestationerna och också har förmåga och resurser att vidta sådana åtgärder) men <SPAN class="ft27">inte vill </SPAN>göra det i avsaknad av tillräckliga incitament (i linje med <NOBR>principal-agentteorin).<SPAN class="ft53">94</SPAN></NOBR></P>
<P class="p64 ft8">På samma sätt som för incitamentsstyrning generellt pekar litte- raturen också på befarade eller observerade negativa sidoeffekter. Inom utbildning kan det t.ex. handla om att undvika antagning av studenter från mindre studievan bakgrund eller sänkta examina- tionskrav,<SPAN class="ft53">95 </SPAN>och inom forskningen exempelvis sämre förutsättningar för tvärvetenskap, forskning utanför huvudfåran i respektive fält, populärvetenskapliga insatser m.m.<SPAN class="ft53">96</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Vissa pekar på att prestationsbaserad resurstilldelning kan ge posi- tiva effekter framför allt i form av en ”chock till systemet” där dåligt fungerande strukturer kan skakas om.<SPAN class="ft53">97 </SPAN>Effekterna tycks dock tendera att vara kortvariga,<SPAN class="ft53">98 </SPAN>samtidigt som systemen är svåra att ändra när de väl införts.<SPAN class="ft53">99</SPAN></P>
<P class="p386 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft51">En försiktig inställning till prestationsbaserad resurstilldelning</SPAN></P>
<P class="p216 ft8">Utifrån ovanstående redogörelse och de principer för styrningen vi formulerat ovan ser vi anledning att – som våra direktiv också anty- der – vara försiktig med finansiella styrningen i form av presta- tionsbaserad resurstilldelning.</P>
<P class="p118 ft30">Om nya former av sådan styrning övervägs bör man för det första vara klar över syftet. Vilket problem, eller ouppnådd potential, är det som ska åtgärdas? Handlar det i första hand om omfördelning av resurserna dit de gör bäst nytta eller incitament i hela systemet? Om det är incitament, vilken förändring ska de åstadkomma och på vil-</P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft47">93</SPAN><SPAN class="ft54">Dougherty m.fl. (2016), s. 149.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">94</SPAN><SPAN class="ft54">Rutherford & Rabovsky (2014), s. </SPAN><NOBR>204–205.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">95</SPAN><SPAN class="ft71">Dougherty m.fl. (2016).</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">96</SPAN><SPAN class="ft71">Se bl.a. översikt i Debackere m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">97</SPAN><SPAN class="ft71">Debackere m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">98</SPAN><SPAN class="ft71">Auranen (2014).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">99</SPAN><SPAN class="ft48">Debackere m.fl. (2018).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="p152dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36152x1.jpg/" id="p152img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">ken nivå ska de fungera – är det incitament på individnivå som läro- sätena förväntas vidareföra, eller incitament till lärosätesledningar att vidta helt andra åtgärder än interna incitamentsstrukturer? Oav- sett syftet behöver de direkta och indirekta incitament som skapas på olika nivåer tänkas igenom noga, med beaktande av både önskade och oönskade effekter.</P>
<P class="p101 ft8">Det finns ett antal risker eller komplicerande faktorer att beakta med prestationsbaserad resurstilldelning.</P>
<P class="p387 ft8">För det första är som vi betonat tidigare de inre drivkrafterna och en kvalitets- och ansvarskultur i kollegiet den grund som måste fungera, eller fås att fungera om den inte gör det. Den kan inte ersät- tas av yttre incitament utan att förutsättningarna för verksamheten undergrävs.<SPAN class="ft53">100</SPAN>.</P>
<P class="p388 ft9">För det andra finns risken att effektiva incitament i en komplex verksamhet visserligen gynnar det som avses, men samtidigt tränger undan andra mål. Att försöka införa en indikator i resurstilldelnings- systemet för alla de olika mål som lärosätena har att arbeta med, och dessutom bestämma en optimal avvägning mellan dessa i en fördel- ningsmodell, är förknippat med stora svårigheter.</P>
<P class="p112 ft9">För det tredje finns risken att inte ens det eller de mål som styr- ningen tar sikte på nödvändigtvis främjas, om fokus i stället hamnar på att optimera utfall på de specifika indikatorer som används.</P>
<P class="p388 ft10">För det fjärde finns det stora skillnader mellan lärosäten och mel- lan områden (dvs. även inom lärosäten) som kan göra att incita- mentsstrukturer eller fördelningsmodeller får olika effekt. Att skapa en incitamentsstruktur som är ”rätt” för alla lärosäten – eller ens för alla områden inom ett lärosäte – är därmed inte enkelt. Här bör också den tydliga tendens som finns att lärosätena använder nationella för- delningsmodeller även internt beaktas.</P>
<P class="p388 ft8">För det femte behöver incitament till beteendeförändringar kun- na verka över tid, vilket innebär att systemet inte bör förändras för ofta. Varje förändring leder dessutom till omfördelningseffekter som kommer att väcka motstånd. Det innebär att eventuella oön- skade effekter som byggs in på grund av ovanstående riskfaktorer kan bli bestående under lång tid.</P>
<P class="p389 ft84"><SPAN class="ft47">100</SPAN><SPAN class="ft82">Som bl.a. Ylva Hasselberg (2012, s. 42) pekat på blir rekommendationer om styrning via eko- nomiska incitament motsägelsefulla i den utsträckning som de ekonomiska incitamenten å ena sidan förväntas ha en tydlig styreffekt (dvs. att ekonomiskt egenintresse är en viktig drivkraft för hur arbetet utförs), å andra sidan inte antas ha en så tydlig styreffekt att de underliggande, aka- demiska värdena och drivkrafterna påverkas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="p153dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36153x1.jpg/" id="p153img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft8">Komplikationerna som vi berört ovan menar vi är starka skäl för att regering och riksdag bör hålla resurstilldelningen relativt enkel och i första hand styra på annat sätt än genom prestationsbaserad resurstilldelning.</P>
<P class="p96 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft51">Andra former av styrning</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Den ökande användningen av prestationsbaserad resurstilldelning runt om i världen kan ses som en del av ett ökat fokus på transparens och ansvarsutkrävande (accountability), i takt med akademins växan- de omfattning och samhällsbetydelse. Förutom prestationsbaserad resurstilldelning har andra instrument som fått ökad betydelse varit ökad uppföljning och utvärdering samt styrning via överenskommel- ser eller kontrakt.<SPAN class="ft42">101 </SPAN>Vi ser dessa två delar som lämpliga att utveckla snarare än en ökad användning av prestationsbaserad resurstilldelning.</P>
<P class="p118 ft9">Som vi beskrivit ovan ser vi uppföljning och utvärdering som ett viktigt inslag i styrningen, vars betydelse blir större ju större friheter lärosätena har i övrigt. Det behövs väl fungerande uppföljning och inte minst ett tydligt kvalitetssäkringssystem där utbildningens och forskningens kvalitet, och lärosätenas åtgärder för att utveckla den eller åtgärda brister, synliggörs för olika intressenter.</P>
<P class="p99 ft8">En utvecklad dialogbaserad styrning är också ett sätt att föra regeringens och lärosätenas mål i linje med varandra som undviker de problem som beskrevs ovan med likriktning mellan lärosäten, inflexibilitet m.m. Se vidare diskussion i kapitel 5.</P>
<P class="p96 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft51">Behov av förändringar i den finansiella styrningen</SPAN></P>
<P class="p368 ft8">De olika delar kommer att diskuteras i kommande kapitel i betän- kandet, men vi ger här en översiktlig bedömning.</P>
<P class="p391 ft49"><SPAN class="ft47">101</SPAN><SPAN class="ft57">Hazelkorn (2018), s. 430.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15">Skilda anslag</P>
<P class="p138 ft9">Uppdelningen av anslag bygger på logiken att utbildning och forskning är skilda verksamheter som bör finansieras utifrån sina respektive för- utsättningar. Som framgår av kapitel 2 fanns också när uppdelningen gjordes ett problem i form av att utbildningen planerades utökas mycket starkt och samtidigt spridas över landet, medan forskningen avsågs vara fortsatt koncentrerad. Samtidigt har regering och riksdag ställt krav på ett nära samband mellan utbildning och forskning.</P>
<P class="p87 ft9">Det är enligt vår uppfattning rimligt att beräkna behov och resur- ser för utbildning respektive forskning. Utifrån målet att det ska finnas ett nära samband mellan utbildning och forskning är det dock viktigt att övervägandena om resurser görs samlat för båda (se dis- kussion i kapitel 5 och 6). Det finns annars risk att stora utbildnings- områden inte kopplas till den forskning och forskarutbildning som behövs för utbildningarnas långsiktiga lärarförsörjning och inne- hållsmässiga fördjupning och förnyelse, eller att forskningen inte får önskat genomslag i samhället om den inte kopplas till utbildning. Givet kravet på nära samband är det också rimligt att lärosätena kan använda anslagen på ett samlat sätt (se diskussion i kapitel 6 och 9).</P>
<P class="p392 ft15">Tilldelning av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</P>
<P class="p171 ft9">Att utbildningsanslaget automatiskt påverkas av studenternas val av lärosäte ger direkt uttryck för målet att utbildningsutbudet ska utfor- mas utifrån studenternas behov, och är ett effektivt sätt att fördela resurserna dit där studenterna vill läsa (dvs. en omfördelnings- eller investeringsprincip). Lärosätena får samtidigt incitament att ha ett utbildningsutbud som är attraktivt för studenterna. Avräkningen mot studenternas avklarade poäng syftar till att ge lärosätena incitament att stödja studenterna i genomförandet av utbildningen.</P>
<P class="p83 ft9">Det finns dock också negativa effekter. Dagens system innebär att lärosätena får bäst ersättning för utbildningar där en stor student- efterfrågan och studenternas resultat är säkerställda. Det betyder att systemet driver mot ett relativt likriktat utbildningsutbud, med ut- bildningar som kan bedrivas med ett stort antal studenter och hög genomströmning. Andra former av utbildningar, exempelvis utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">ningar där studenternas intresse eller möjlighet att delta i och slut- föra utbildningarna är svåra att förutse, gynnas inte i systemet då de inte på samma sätt ger säkra intäkter. Utbildningsformer som fri- stående kurser, distansutbildningar och utbildningar med annan studietakt än heltid passar bl.a. för livslångt lärande, men har ofta låg prestationsgrad och missgynnas därmed av det höga genomslaget av helårsprestationer. Systemet gynnar inte heller utvecklandet av utbild- ningar som svarar mot arbetslivets och samhällets kompetensbehov men som har låg studentefterfrågan. Detsamma gäller för nya utbild- ningar där lärosätena, genom sin forskning, ser en framväxt av nya kunskaper och ett behov av att föra över dessa till arbetsliv och sam- hälle. Sådana utbildningar kan ha en låg studentefterfrågan till en början innan utbildningen blir känd. Utbildningar som har ett litet studentunderlag blir inte ekonomiskt försvarbara för ett lärosäte att genomföra, även om de skulle fylla ett stort kompetensbehov på arbetsmarknaden. Systemet missgynnar även lösningar såsom vali- dering och sena ingångar på program, vilka skulle behövas för att komma tillrätta med kompetensförsörjningen inom samhällsviktiga områden. Att delar av ersättningen är kopplad till studenternas resultat anses ibland också medföra en risk för sänkta kvalitetskrav.</P>
<P class="p54 ft9">Systemet innehåller också en indirekt styrning genom att ersättning för helårsstudent och helårsprestation varierar mellan olika utbild- ningsområden. När systemet infördes 1993 definierades utbildnings- områdena såsom motsvarande de traditionella fakultetsområdena, vil- ka upphörde att gälla som indelning av utbildning 1977. Flertalet utredningar har därefter belyst dels svårigheterna med att klassificera kurser enligt en föråldrad ämnesstruktur, dels irrelevansen i att koppla kostnader till ämnestillhörighet. Se fortsatt diskussion i kapitel 6 och 9.</P>
<P class="p52 ft15">Forskning</P>
<P class="p66 ft9">Jämfört med utbildningsanslaget är kopplingen mellan resursstyr- ningen och utfallet betydligt oklarare inom forskningen, dvs. om en hög andel externa medel och en omfördelningskomponent i basan- slaget baserad på bibliometri och externa medel verkligen åstadkom- mer högre forskningskvalitet än en högre andel basanslag som sak- nar prestationsbaserad omfördelning. Såväl fördelningseffekterna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft8">(framför allt via externa medel) som de incitament som ges – att foku- sera insatserna på områden eller forskningsproblem som ger störst möjligheter att få beviljade bidragsansökningar, publiceringar och citeringar – kan också inverka negativt på andra viktiga aspekter såsom forskning inom samhällsviktiga områden kopplat till stora utbild- ningar, forskarutbildning, tvärvetenskaplig forskning, eller forskning- ens förnyelse genom nya forskningsfält och forskningsproblem. Se vidare diskussion i kapitel 6 och 9.</P>
<P class="p75 ft15">Riktade satsningar</P>
<P class="p94 ft8">En form av finansiell styrning som ofta används är riktade satsningar av olika slag. Sådana satsningar kan enligt vår mening vara en ända- målsenlig form av styrning, men under förutsättningen att det sker i en bra process. Om motiven till satsningarna eller till hur de fördelas mellan lärosäten är oklara kan det undergräva tilliten eller leda till att lärosäten drar slutsatsen att det är lobbyverksamhet som lönar sig. Vi menar att följande grundläggande arbetssätt så långt möjligt bör användas.</P>
<P class="p78 ft13">För det första bör det ske en behovsanalys där relevanta aktörer deltar och vars resultat redovisas öppet.</P>
<P class="p370 ft9">Prioritering av områden att satsa på bör därefter ske med utgångs- punkt från behovsanalysen, och utifrån principen att komplettera eller kompensera det som lärosätena eller andra aktörer redan gör.</P>
<P class="p88 ft8">Områden som pekas ut måste vara tillräckligt breda för att inte inskränka den akademiska friheten.</P>
<P class="p87 ft10">Lärosäten (och i förekommande fall andra aktörer) bör därefter ges möjlighet att anmäla intresse för deltagande i satsningen.</P>
<P class="p88 ft8">Medel och uppdrag bör sedan fördelas efter prövning av en utpe- kad myndighet med stöd av sakkunniga.</P>
<P class="p77 ft12">I de fall som riktade satsningar görs som permanenta höjningar av anslaget bör det finnas beslut om utvärdering och en tidpunkt när sats- ningen inte längre avses följas upp separat. Om flera lärosäten gör gemensamma ansökningar bör medlen redan initialt fördelas mellan deras olika anslag. Se vidare diskussion i kapitel 9.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="p157dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36157x1.jpg/" id="p157img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26"><SPAN class="ft26">4.6</SPAN><SPAN class="ft41">Förstärkning av vissa normer i högskolelagen</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p394 ft8">Regeringen tar initiativ till förändringar i högskolelagen (1992:1434), inklusive den ytterligare beredning som behövs, i syfte att i lagen markera:</P>
<P class="p395 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">att lärosäten och staten som huvudman ska främja och värna akademisk frihet, som en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig grund samt för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället;</SPAN></P>
<P class="p396 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">lärosätenas och den enskilda lärarens frihet i utbildningens utformning;</SPAN></P>
<P class="p396 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">lärares och forskares möjlighet till deltagande i beslut och beredning av frågor som rör forskning och utbildning; och</SPAN></P>
<P class="p397 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">att det normalt ska ingå både utbildning och forskning i tills- vidareanställda vetenskapligt kompetenta lärares arbetsupp- gifter.</SPAN></P>
<P class="p398 ft30">En del av statens roll och ansvar består i att värna de akademiska grundvärdena och förutsättningarna för att universitet och hög- skolor ska kunna utföra sitt uppdrag. I olika delar av världen hotas idag universitets och högskolors roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, liksom friheten att utforma forskning och utbildning.<SPAN class="ft74">102 </SPAN>Även om direkta sådana hot kan kännas avlägsna i Sverige bör de om möjligt förebyggas. Dessutom finns risk att vik- tiga normer undergrävs oavsiktligt, för att de tas för givna och inte anses behöva ha ett uttalat skydd. En tydlighet kring grundläggande principer för högskolans roll ger en viktig grund för rollfördelning och en tillitsbyggande dialog mellan regering och lärosäten liksom mellan lärosätena och samverkansparter i det omgivande samhället. Vi menar därför att det är viktigt att centrala akademiska grundnor- mer uttalas i högskolans författningar.</P>
<P class="p399 ft66"><SPAN class="ft47">102</SPAN><SPAN class="ft65">Bland annat har Central European University tvingats att lämna Budapest från den 1 januari 2019, och den ungerska regeringen har stoppat landets två masterutbildningar i genusvetenskap genom att dra tillbaka programmens ackreditering. I Turkiet har tusentals akademiker avskedats eller fängslats sedan kuppförsöket 2016. Se bl.a. Skarsgård (2018) och Aktas m.fl. (2018).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="p158dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36158x1.jpg/" id="p158img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft9">Flera viktiga principer finns redan i högskolelagen. Det gäller forsk- ningens frihet, som också grundlagen sedan 2011 anger ska skyddas i lag.<SPAN class="ft42">103 </SPAN>Sambandet mellan utbildning och forskning är en annan sådan. Bestämmelser på denna övergripande nivå ger visserligen inte alltid detaljerad vägledning i konkreta situationer, och lagar och även grund- lagar kan ändras. Bestämmelsen i högskolelagen om exempelvis forsk- ningens frihet ger dock ett bättre skydd för denna princip jämfört med om det enbart vore en återkommande fras i propositioner eller akade- miska festtal. Som Andrew Casson påpekar<SPAN class="ft42">104 </SPAN>kan en lagfästning, även om den inte på kort sikt påverkar nuvarande förhållanden, tjäna som en varnande påminnelse till framtida regeringar.</P>
<P class="p77 ft30">I vår genomgång av högskolans roll och förutsättningar har vi identifierat några principer som enligt vår mening borde uttryckas i författning men där så inte sker i dag. Det handlar dels om två om- råden där avregleringen i autonomireformen 2010 enligt vår mening innebar att viktiga principer föll bort, dels två principiella marker- ingar som saknas i de svenska författningarna men finns i en del av våra grannländer. För det första saknas i de svenska författningarna en tydlig markering av lärosätenas särskilda roll med den akademiska friheten som grund. För det andra ser vi behov av att särskilt markera utbildningens frihet. För det tredje ser vi behov av att betona det kol- legiala ansvaret och inflytandet. Slutligen menar vi att sambandet mellan utbildning och forskning åter bör markeras när det gäller lärarnas arbetsuppgifter. Vi föreslår därför att regeringen tar initiativ till förändringar på dessa fyra punkter i högskolelagen (1992:1434), inklusive den ytterligare beredning som behövs. Vi redogör i det föl- jande för våra överväganden kring dessa fyra frågor. Avslutningsvis berör vi även kort frågan om myndighetsformen, som vi inte lägger några förslag om.</P>
<P class="p400 ft55"><SPAN class="ft47">103</SPAN><SPAN class="ft54">2 kap. 18 § Regeringsformen (1974:152).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">104</SPAN><SPAN class="ft48">Casson (2018), s. 25.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="p159dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36159x1.jpg/" id="p159img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft51">Markering av den akademiska friheten och lärosätenas särskilda roll</SPAN></P>
<P class="p66 ft30">Begreppet akademisk frihet är väl etablerat och förankrat som en central förutsättning för högre utbildning och forskning. Som vi beskrivit ovan används det i <NOBR>EU-stadgan</NOBR> och i olika rekommenda- tioner från kommissionen och europaparlamentet, inklusive ett ut- pekat ansvar för både staten och lärosäten att värna den akademiska friheten. Sådana bestämmelser finns också i flera andra länders lag- stiftning. I den norska universitets- och högskolelagen (1 kap. 5 § punkt 1) anges t.ex. att ”universiteter og høyskoler skal fremme og verne akademisk frihet”. I den finska universitetslagen (1 kap. 3 §) står att ”universiteten har självstyrelse genom vilken forskningens, konstens och den högsta undervisningens frihet tryggas”. I den finska universitetslagen uttrycks således en uttalad koppling mellan lärosätets frihet och den individuella akademiska friheten. I Sverige beskrivs universitet och högskolor återkommande som institutioner som har en särskild roll som en självständig och kritiskt reflek- terande kraft i samhället, men denna roll markeras inte i högskole- lagen. Forskningens frihet skyddas genom 1 kap 6 § högskolelagen, men begreppet akademisk frihet används inte.</P>
<P class="p85 ft9">Akademisk frihet används ibland med en mycket bred betydelse. Henrik Berggren utforskade exempelvis i en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> från 2012 olika aspekter av den akademiska friheten, och lyfte som centrala delar i dessa den individuella akademiska friheten att utforma forsk- ning och undervisning; sambandet mellan forskning och undervis- ning; det kollegiala självstyret; institutionell autonomi gentemot stat och marknad; samt studenternas frihet att välja sina studier och en syn på studenterna som medskapare av universitetet.<SPAN class="ft42">105 </SPAN>Vi menar att det är den individuella akademiska friheten – avseende både utbild- ning och forskning – som bör avses. När det gäller sambandet mellan utbildning och forskning menade Berggren att detta är så centralt för själva idén om universitet att det bör räknas bland de akademiska friheterna, även om det inte är en ”frihet” i strikt bemärkelse. Vi delar bedömningen om vikten av sambandet mellan utbildning och forskning, men menar att den principen bör hävdas i sin egen rätt snarare än infogas i begreppet akademisk frihet. Likaså anser vi att kollegiets centrala roll i utformningen av högre utbildning och</P>
<P class="p366 ft49"><SPAN class="ft47">105</SPAN><SPAN class="ft57">Berggren (2012) s. </SPAN><NOBR>49–55.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="p160dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36160x1.jpg/" id="p160img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft13">forskning bör hävdas i sin egen rätt, även om det utgör ett argument för lärosätenas autonomi.</P>
<P class="p402 ft10">När det gäller den institutionella autonomin och individuell aka- demisk frihet ansluter vi oss till synsättet i den norska utredningen om akademisk frihet (NOU 2006:19). Det betyder att vi reserverar begreppet akademisk frihet för den individuella akademiska friheten och ser den institutionella autonomin som en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för individuell akademisk frihet.<SPAN class="ft60">106 </SPAN>För att den akademiska friheten ska vara en realitet behöver både lärosätena och staten som huvudman upprätthålla denna.</P>
<P class="p19 ft10">Huvudargumentet för akademisk frihet är som vi berörde i avsnitt 4.1 dels att det fria kunskapssökandet är en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig grund, dels lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Eftersom den självständiga och kritiska rösten främst behövs när den säger det som går emot rådande uppfattningar om samhällets önskvärda tillstånd eller vart det är på väg ligger i detta en förväntan på att stå upp för obekväma sanningar eller perspektiv, och att detta respekteras av omvärlden.</P>
<P class="p403 ft30">Vi föreslår mot bakgrund av ovanstående att en bestämmelse förs in i högskolelagen om att <SPAN class="ft29">både lärosätena och staten som huvudman ska främja och värna akademisk frihet, som en förutsättning för forsk- ning och utbildning på vetenskaplig grund samt för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället</SPAN>.</P>
<P class="p352 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildningens frihet</SPAN></P>
<P class="p404 ft9">Forskningens frihet skyddas genom 1 kap 6 § högskolelagen, en reglering som numera också har sitt stöd i grundlagen. I flera andra länder gäller dock sådana skydd i både grundlag och särförfattningar inte bara forskningens utan också den högre utbildningens frihet.</P>
<P class="p19 ft30">I propositionen <SPAN class="ft29">Vissa forskningsfrågor </SPAN>angav regeringen att det är genom utrymmet för fritt tänkande och ohindrad kreativitet som forskningen kan ge sina oumbärliga bidrag till samhället. Regeringen framhöll att eftersom forskningens resultat och innebörden av dessa</P>
<P class="p405 ft55"><SPAN class="ft47">106</SPAN><SPAN class="ft54">Om lärosätena t.ex. åläggs begränsningar i forskningens innehåll förväntas de vidareföra dessa begränsningar till den akademiska personalen, men ett lärosäte kan också själv införa begränsningar som bryter mot den akademiska friheten Se NOU 2006:19 s. 13. och även Sundquist (2010), s. 81.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="p161dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36161x1.jpg/" id="p161img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">inte kan förutsägas kan de också uppfattas som hot mot etablerade intressen eller anses icke önskvärda utifrån olika värderingar. Riskerna för olämpliga resultat får dock inte tas till intäkt för att vare sig styra eller hindra det fria kunskapssökandet. Att styra forskningen till enbart lämpliga resultat skulle, framhöll regeringen, strida mot såväl forskningens som det öppna demokratiska samhällets grundidé.<SPAN class="ft42">107</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Vi menar att dessa resonemang i hög grad är tillämpliga även för den högre utbildningen. Även utbildningen måste ha det fria kun- skapssökandet som grund för att ge sitt oumbärliga bidrag till sam- hället, det som inte andra utbildningsformer kan ge. Även olika utbildningar eller inslag i undervisningen kan uppfattas som hot mot vissa intressen eller värderingar, men att därför förhindra lärosäten att erbjuda vissa utbildningar eller enskilda lärare att förmedla visst kunskapsinnehåll skulle strida mot såväl den högre utbildningens som det öppna demokratiska samhällets grundidé.</P>
<P class="p64 ft30">Parallelliteten mellan forskningens och utbildningens frihet är inte fullständig. Den enskilde högskolelärarens frihet att utforma utbildning är i praktiken mer begränsad än forskarens frihet, av naturliga och nödvändiga skäl. En diskussion om detta finns bl.a. i den norska utredning som 2006 hade i uppdrag att överväga om en lagfästning av individuell akademisk frihet borde ske i Norges uni- versitets- och högskolelag (NOU 2006:19). Det har att göra med att utbildningen i långt högre grad än forskningen är ett kollektivt ansvar för kollegiet och lärosätet som helhet, och också i högre grad reglerad nationellt. Den norska utredningen såg ändå anledning att markera att varken staten eller lärosätet kan detaljreglera undervis- ningens innehåll, och att läraren bör ha en rätt och ett ansvar att formulera sitt eget ”faglig baserte budskap til studenterna”.<SPAN class="ft74">108 </SPAN>Sedan tidigare fanns i den norska universitets- och högskolelagen ett för- bud mot att ge lärosätena pålagor om utbildningens innehåll (1 kap. 5 § punkt 3), och detta kompletterades enligt utredningens förslag med en bestämmelse om den enskilde lärarens självständiga ansvar för utbildningens innehåll och uppläggning inom de ramar som hög- skolan fastställer (1 kap. 5 § punkt 4).</P>
<P class="p406 ft9">Vi menar att det finns anledning att införa liknande bestämmelser i Sverige. Lärosätenas frihet att utforma utbildningen kan markeras genom att i högskolelagen slå fast att utöver vad som anges i 1 kap.</P>
<P class="p131 ft55"><SPAN class="ft47">107</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 1998/99:94 s. </SPAN><NOBR>9–10.</NOBR></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">108</SPAN><SPAN class="ft57">NOU 2006:19, s. 48.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="p162dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36162x1.jpg/" id="p162img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9"><NOBR>7–9</NOBR> §§ högskolelagen (de allmänna målen för utbildning på grund- nivå, avancerad nivå och forskarnivå) samt de föreskrifter för examina som regeringen meddelar med stöd av 10 a § får lärosätena inte ges instruktioner om utbildningens innehåll. En sådan bestäm- melse skulle kunna kompletteras med en bestämmelse som slår fast den enskilde lärarens självständiga ansvar för sin undervisning, inom de ramar som lärosätet fastställer.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft51">Det kollegiala ansvaret</SPAN></P>
<P class="p93 ft9">Vi har i avsnitt 4.1.2 ovan beskrivit det kollegiala ansvaret och infly- tandet som en viktig förutsättning för universitets och högskolors verksamhet. Starka och ansvarsfulla lärosäten behöver enligt vår mening byggas på starka och ansvarsfulla kollegiala strukturer.</P>
<P class="p87 ft9">Autonomiutredningen (SOU 2008:104) betonade, som en av utgångspunkterna för sitt förslag om en ny verksamhetsform för universitet och högskolor, att det kollegiala inflytandet och student- inflytandet måste tryggas.<SPAN class="ft42">109 </SPAN>Utredningen föreslog därför att en lag för självständiga lärosäten skulle innehålla en bestämmelse om att kollegiala beslutsorgan, med en majoritet av vetenskapligt kompe- tenta lärare, ska ansvara för frågor om utbildningens och forskning- ens innehåll och kvalitet. Autonomiutredningens förslag behand- lades i propositionen <SPAN class="ft28">En akademi i tiden </SPAN>(prop. 2009/10:149), där regeringen bl.a. framhöll lärarnas och forskarnas ansvar för kvali- teten i verksamheten som en grundläggande princip inom den högre utbildningen och forskningen. I detta ligger, framhöll regeringen, att beslut som rör den akademiska verksamhetens innehåll och utform- ning ska fattas av dem som besitter den bästa sakkunskapen.<SPAN class="ft42">110 </SPAN>Regeringen betonade vidare att</P>
<P class="p407 ft118"><SPAN class="ft2">…</SPAN><SPAN class="ft116">den forskande och undervisande personalen, tillsammans med studen- terna, utgör kärnan i ett lärosätes verksamhet. Det är därför angeläget att universitet och högskolor på lämpligt sätt tar till vara lärarnas och fors- karnas kompetens och kunskaper i beslutsfattandet och att det finns former för lärare och forskare att kunna påverka verksamheten, inte minst när det gäller innehållsliga aspekter av utbildning och forskning.</SPAN><SPAN class="ft117">111</SPAN></P>
<P class="p68 ft55"><SPAN class="ft47">109</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2008:104, s. </SPAN><NOBR>153–154.</NOBR></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">110</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:149, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">111</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2009/10:149, s. 32.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="p163dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36163x1.jpg/" id="p163img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">Regeringen anförde vidare att det är naturligt att lärarna och fors- karna har ett stort inflytande över kärnverksamheten vid universitet och högskolor, men att riksdag och regering inte bör slå fast i vilken organisatorisk form detta inflytande ska utövas.<SPAN class="ft42">112 </SPAN>Efter regeringens förslag i propositionen togs de flesta bestämmelser som reglerar lärosätenas inre organisation bort, inklusive tidigare bestämmelser om kollegialt sammansatta fakultetsnämnder. I stället för Autonomiutred- ningens förslag om krav på att varje lärosäte skulle ha minst ett kolle- gialt organ infördes en bestämmelse som säger att beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om beslu- ten kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kva- litet i utbildningen, eller organisation av eller kvalitet i forskningen (2 kap. 6 § högskolelagen).</P>
<P class="p64 ft9">Ledningsutredningen (SOU 2015:92) diskuterade olika aspekter av kollegialitet och kollegialt inflytande och beslutsfattande. Utred- ningen menade att kollegialitet utgör en oumbärlig komponent i läro- sätenas ledningsfunktioner, framför allt vad gäller kvalitetsgranskning av verksamheten men också andra ledningsuppgifter. Utredningen framhöll samtidigt möjliga svagheter med den kollegiala lednings- modellen, bl.a. svårigheter att hantera större förändringar, risk för konservatism och oklarare ansvarsutkrävande. Utredningens slut- sats var att kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och tillsammans utgör ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla läro- säten. Utredningen föreslog att de kollegiala organens uppdrag ut- formas så att kollegiets och medarbetarnas kompetens och kunskap kan tillvaratas i ledningen av lärosätet.<SPAN class="ft42">113</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Ledningsutredningen hänvisade också till den kritik som framförts att autonomireformen kommit att innebära en urholkning av kolle- gialiteten vid svenska lärosäten,<SPAN class="ft42">114 </SPAN>inklusive att svenska lärosäten inte alltid lever upp till Unescos rekommendation om undervisande per- sonal i den högre utbildningen som bl.a. anger att lärarna ska ha rätt och möjlighet att delta i ledningsorgan och rätt att utse en majoritet i akademiska organ vid lärosätet.<SPAN class="ft42">115 </SPAN>Ledningsutredningen framhöll att Unescos rekommendation inte är juridiskt bindande, och bedömde att högskoleförfattningarnas bestämmelser om att lärarna har rätt att</P>
<P class="p241 ft55"><SPAN class="ft47">112</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2009/10:149, s. 34.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">113</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2015:92, s. </SPAN><NOBR>141–147.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">114</SPAN><SPAN class="ft61">Förutom de källor som Ledningsutredningen hänvisar till, se bl.a. Ahlbäck Öberg m.fl. (2016).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">115</SPAN><SPAN class="ft57">Unesco (1997).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="p164dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36164x1.jpg/" id="p164img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">utse ledamöter i styrelsen samt kravet på att vissa beslut ska fattas av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta personer i princip mot- svarar de målsättningar som Unesco formulerat.<SPAN class="ft53">116</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">Vi delar bedömningarna från regeringen och Ledningsutred- ningen ovan när det gäller vikten av kollegialt inflytande vid univer- sitet och högskolor. Till skillnad från Ledningsutredningen menar vi dock inte att högskolelagen i dag uttrycker någon norm om kolle- gialt kvalitetsansvar och inflytande. Den konstruktion som infördes i högskolelagen 2011 säger enbart att vissa beslut ska fattas av per- soner med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Det innebär i praktiken att rektor, eller någon annan person med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, kan fatta alla beslut. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § högskolelagen garanterar därmed varken närmare sakkunskap inom de områden som besluten avser eller att högskolans lärare har det inflytande som bl.a. Unesco:s rekommendationer för undervi- sande personal i högre utbildning stipulerar. Enligt 2 kap. 7 § hög- skolelagen har studenterna rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, men lärarna har inte motsvarande rätt enligt lagen.<SPAN class="ft42">117 </SPAN>Regeringen framhöll i propositionen <SPAN class="ft28">En akademi i tiden </SPAN>vik- ten av att lärosätets ledning inte ska ha ett närmare ansvar för utbild- ningens och forskningens innehåll, och uttryckte ett stort förtro- ende både för styrelsernas insikt i detta avseende och för lärarnas och forskarnas förmåga att verka för att det akademiska inflytandet får genomslag.<SPAN class="ft42">118 </SPAN>Vi menar att en så central princip som det kollegiala ansvaret och inflytandet borde uttryckas explicit i lagen och inte bara förutsättas. Vi föreslår därför att 2 kap. 6 och 7 §§ högskolelagen formuleras om eller kompletteras så att krav på kollegial sakkunskap och lärarnas inflytande i beredning och beslut rörande utbildningens och forskningens organisation och kvalitet säkerställs.</P>
<P class="p408 ft55"><SPAN class="ft47">116</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2015:92, s. </SPAN><NOBR>133–134.</NOBR></P>
<P class="p183 ft62"><SPAN class="ft47">117</SPAN><SPAN class="ft71">Lärarna har visserligen rätt att utse ledamöter i styrelsen, men som regeringen anför i propo- sitionen En akademi i tiden (prop. 2009/10:149 s. 37) har styrelsen normalt inte en majoritet av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter och kan därmed inte fatta den typ av beslut som avses i 2 kap. 6 § högskolelagen.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">118</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2009/10:149, s. 37.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="p165dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36165x1.jpg/" id="p165img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft16"><SPAN class="ft15">4.6.4</SPAN><SPAN class="ft106">Både utbildning och forskning i lärarnas arbetsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Alla strukturer måste enligt vår mening stödja sambandet mellan utbildning och forskning – från övergripande resurstilldelning till den enskilde lärarens arbete. Att de undervisande lärarna har en aktuell in- sikt i och erfarenhet av egen forskning är som vi ser det en viktig faktor för ett väl fungerande samband mellan utbildning och forskning.</P>
<P class="p54 ft9">Tidigare fanns det bestämmelser i högskolelagen om att i en professors och lektors arbetsuppgifter ska det normalt sett ingå både utbildning och forskning. Avseende lektorer infördes denna bestäm- melse direkt i den nya högskolelagen 1992.<SPAN class="ft42">119 </SPAN>Motsvarande bestäm- melse avseende professorer<SPAN class="ft42">120 </SPAN>infördes efter regeringens förslag i propositionen <SPAN class="ft28">Högskolans ledning, lärare och organisation</SPAN>. I propo- sitionen framhöll regeringen att alla lärare med vetenskaplig kom- petens, dvs. doktorsexamen eller motsvarande, bör medverka i såväl grundläggande utbildning som forskning/forskarutbildning. Förtyd- ligandet avseende professorer motiverades bl.a. med att det med tanke på utbildningens anknytning till forskningen var väsentligt att pro- fessorer i större utsträckning deltog i grundutbildningen.<SPAN class="ft42">121</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Befattningsutredningen (SOU 2007:98) framhöll som ”en viktig framtidsfråga” att såväl forskning som utbildning ingår i lärarnas arbetsuppgifter; ”Alla lärare bör forska och alla forskare bör under- visa.”<SPAN class="ft60">122 </SPAN>Mot bakgrund av en diskussion om vikten av forsknings- anknytning, och med hänvisning till rapporter om ett utbrett miss- nöje med bristande möjligheter till kompetensutveckling och egen tid för forskning, betonade utredningen att det i normalfallet bör finnas ett rimligt utrymme för egen forskning och kompetensut- veckling, samt att samtliga lärare i normalfallet även bör vara delak- tiga i utbildningen. Mängden undervisning och forskning kan givet- vis fluktuera över tid, framhöll utredningen.<SPAN class="ft60">123 </SPAN>Utredningen föreslog en allmänt hållen bestämmelse enligt vilken det i en vetenskapligt kompetent lärares arbetsuppgifter normalt skulle ingå både utbild- ning och forskning.</P>
<P class="p410 ft62"><SPAN class="ft47">119</SPAN><SPAN class="ft71">Tidigare 3 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434), enligt förslag i prop. 1992/93:1. Tidigare angavs i 19 kap. </SPAN><NOBR>7–8</NOBR> § högskoleförordningen (1977:263) att professorer och högskolelektorer skulle ägna sig åt både utbildning och forskning.</P>
<P class="p268 ft55"><SPAN class="ft47">120</SPAN><SPAN class="ft67">Tidigare 3 kap. 2 § högskolelagen.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">121</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 1996/97:141, s. </SPAN><NOBR>38–39.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">122</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 2007:98, s. 93.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">123</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2007:98, s. 347.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="p166dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36166x1.jpg/" id="p166img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">Befattningsutredningens förslag behandlades i propositionen <SPAN class="ft28">En akademi i tiden </SPAN>tillsammans med Autonomiutredningen, vars förslag till ny lag om självständiga lärosäten inte innehöll några närmare bestämmelser om lärarna. Resultatet blev att tidigare skrivningar om lärarnas arbetsuppgifter helt togs bort med motivering att det är läro- sätena som arbetsgivare som bäst känner till vilka arbetsuppgifter som ska utföras.<SPAN class="ft42">124 </SPAN>I författningskommentaren till den nya bestämmelse där det anges att det för utbildning och forskning ska finnas profes- sorer och lektorer anställda (SFS 1992:1434, 3 kap. 2 §) anges att bestämmelsen inte innebär att det i den enskilde professorns eller lektorns arbetsuppgifter alltid måste ingå både utbildning och forsk- ning, utan att ”i vilken mån de olika momenten ska ingå i en enskild anställning får bestämmas från fall till fall.”<SPAN class="ft42">125</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Dagens reglering kan därmed anses öppna för att anställa perso- ner enbart för utbildning eller forskning utan någon uttalad norm om att båda arbetsuppgifterna normalt bör ingå, ens över tid. Vi anser inte att det är en god ordning, och föreslår därför att återinföra tidigare reglering med en mer generell formulering enligt Befatt- ningsutredningens förslag.</P>
<P class="p143 ft9">Den tidigare bestämmelsen i 3 kap. 5 § högskolelagen stipulerade att det i en lektors arbetsuppgifter ”utom på det konstnärliga om- rådet,” skulle ingå både utbildning och forskning. I propositionen anfördes dock i omedelbar anslutning till bedömningen att det i lekto- rernas arbetsuppgifter borde ingå både utbildning och forskning att ”på den konstnärliga sidan motsvaras forskning av konstnärligt utvecklingsarbete.”<SPAN class="ft42">126 </SPAN>Ordet forskning i högskolelagen har sedermera kommit att omfatta även konstnärlig forskning, efter förslag i propo- sitionen <SPAN class="ft28">Forskning och innovation</SPAN>.<SPAN class="ft42">127 </SPAN>Vi bedömer därför att en ny bestämmelse borde utformas så att <SPAN class="ft28">det i vetenskapligt eller konstnär- ligt kompetenta lärares arbetsuppgifter normalt ska ingå både utbild- ning och forskning</SPAN>.</P>
<P class="p411 ft55"><SPAN class="ft47">124</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:149, s. 59.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">125</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:149, s. 111.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">126</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1992/93:1, s. 59.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">127</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2012/13:30, s. </SPAN><NOBR>105–106.</NOBR> Se även prop. 2008/09:134, s. <NOBR>19–21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="p167dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36167x1.jpg/" id="p167img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p26 ft24">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.5</SPAN><SPAN class="ft51">Lärosätenas autonomi och myndighetsformen</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Statliga universitet och högskolor är en del av den offentliga orga- nisationen av förvaltningsmyndigheter, och lyder som sådana under regeringen (11 kap. 6 § regeringsformen). En inskränkning i reger- ingens möjlighet att styra myndigheterna är att dessa är självständiga när det gäller beslut i enskilda fall som innebär myndighetsutövning eller tillämpning av lag (11 kap. 7 § regeringsformen). Den domine- rande verksamheten vid universitet och högskolor – forskning och utbildning – är dock exempel på s.k. faktiskt handlande som inte om- fattas av det skyddet. Universiteten och högskolorna har således inte det grundlagsskydd för självständighet som regeringsformen ger de typiska myndighetsuppgifterna.<SPAN class="ft42">128</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">I förarbetena till högskolelagen (prop. 1992/93:1 s. 25) angavs grundinställningen att universitet och högskolor skulle ges så stor självständighet som möjligt och därför borde regleringen i lag och för- ordning begränsas till dels de för utbildning, forskning och konst- närligt utvecklingsarbete specifika målen, dels de organisatoriska be- stämmelser som behövs för att garantera rättssäkerheten för enskilda och kvaliteten i verksamheten samt fastlägga principerna för lednings- ansvaret. Därutöver fanns också ett visst behov av att möjliggöra särlösningar för högskoleverksamhet i förhållande till andra statliga föreskrifter, t.ex. vad gäller tjänsteorganisationen. Regeringen gjorde motsvarande överväganden i propositionen <SPAN class="ft28">En akademi i tiden</SPAN>, där regeringen också föreslog ytterligare avregleringar i syfte att ge lärosätena större frihet inom ramen för myndighetsformen.<SPAN class="ft42">129</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Autonomiutredningen ansåg att en myndighets lydnadsförhållan- de under regeringen rimmar illa med den autonomi som universitet och högskolor bör ha<SPAN class="ft42">130 </SPAN>och pekade på ett antal praktiska hinder för lärosätenas utförande av sitt uppdrag som följer av myndighetsfor- mens begränsningar.<SPAN class="ft42">131 </SPAN>Autonomiutredningen föreslog därför att stat- liga universitet och högskolor skulle upphöra att vara myndigheter och i stället få en ny offentligrättslig associationsform benämnd själv- ständiga lärosäten.</P>
<P class="p236 ft10">Grundlagsutredningen (SOU 2008:125) diskuterade frågan om högskolornas självständighet, och angav som ett sätt att förstärka</P>
<P class="p322 ft55"><SPAN class="ft47">128</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2008:125, s. 461.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">129</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2009/10:149.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">130</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 2008:104, s. 112.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">131</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2008:104, s. </SPAN><NOBR>115–121.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="p168dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36168x1.jpg/" id="p168img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Principer för en ändamålsenlig styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">denna vore att i regeringsformen ställa upp ett krav på att föreskrif- ter om universitetens och högskolornas organisation, befogenheter och åligganden ska meddelas i lag. En sådan ordning skulle enligt Grundlagsutredningen kunna stärka universitetens och högskolornas självständighet gentemot regeringen och därmed även stärka skyddet för forskningens frihet samtidigt som det grundläggande demokra- tiska inflytandet säkerställs. För att inte föregripa beredningen av Autonomiutredningens förslag som då pågick lade dock Grundlags- utredningen inget förslag på detta område.<SPAN class="ft42">132 </SPAN>Regeringen valde i pro- positionen <SPAN class="ft28">En akademi i tiden </SPAN>att öka lärosätenas frihet inom ramen för myndighetsformen, bl.a. på grund av ett antal frågor rörande en annan associationsform krävde ytterligare utredning.<SPAN class="ft42">133</SPAN></P>
<P class="p87 ft10">Diskussionen om myndighetsformen är lämplig för universitet och högskolor aktualiseras fortfarande, bl.a. med anledning av vår utredning.<SPAN class="ft60">134 </SPAN>Vi har inte sett det som en del av vårt uppdrag att behandla frågan om lärosätenas associationsform, utan utgår från den befintliga myndighetsformen. Vi menar dock att de principer och former vi föreslår för styrning och resurstilldelning i stor ut- sträckning skulle kunna tillämpas även i en eventuell framtida situa- tion med en annan associationsform för lärosätena. Det är i alla händelser viktigt att styrningen liksom hittills bejakar att lärosäten <SPAN class="ft34">inte </SPAN>är myndigheter som alla andra. Exempelvis bör ingripande i utbildningens och forskningens innehåll ses som uteslutna trots det faktum att de inte är myndighetsutövning och därför inte skyddas från regeringens ingripande enligt grundlagen.</P>
<P class="p412 ft55"><SPAN class="ft47">132</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2008:125, s. 467.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">133</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:149, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">134</SPAN><SPAN class="ft48">Se bl.a. Honeth (2018).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="id_1">
<P class="p413 ft120"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft119">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</SPAN></P>
<P class="p414 ft9">Med utgångspunkt i de principer för ändamålsenlig styrning som vi redogör för i kapitel 4, menar vi att dagens styrprocess delvis bör förändras. Styrningen bör vara mer långsiktig och mer samordnad för att utbildnings- och forskningsmiljöer med kvalitet ska kunna byggas upp, och för att lärosätena ska kunna ta sitt samhällsansvar. Styrningen måste också i större utsträckning präglas av tillit. Tillit är något som byggs upp mellan parter, där dialog är ett viktigt verktyg.</P>
<P class="p415 ft30">För att uppnå långsiktighet och samordning i styrningen krävs att högre utbildning och forskning i större utsträckning behandlas till- sammans i politiken, samt att uppdrag och resurssättning i huvudsak har ett flerårigt perspektiv som omfattar universitets och högskolors hela verksamhet. Därför föreslår vi att regeringen bör lämna en samlad proposition för högre utbildning och forskning under varje mandatperiod. Vi föreslår också att lärosätena ges fyraåriga planer- ingsförutsättningar där mål och uppdrag utgår från propositionen men anpassas till respektive lärosätes förutsättningar och profil. Dessa mål och uppdrag bör sättas i dialog mellan lärosätet och regeringen. Genom dialogbaserad styrning blir målen och uppdragen mer rele- vanta och förpliktigande att uppfylla. Med detta kommer ett tydli- gare ansvar och ansvarsutkrävande. Utfallet av lärosätets uppdrag och måluppfyllelse ligger därefter till grund för kommande propo- sition och uppdrag.</P>
<P class="p416 ft30">En ändamålsenlig styrning kräver också att det finns relevant kunskap på en övergripande nivå som ger bra förutsättningar för regering och riksdag att kunna formulera politiska mål. Det ställer krav på analyser som belyser utfall av tidigare reformer, internatio- nella utvecklingstendenser och bedömningar av högskolans utveck-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="p170dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36170x1.jpg/" id="p170img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">ling. Vi föreslår därför att en analysfunktion inrättas som komple- ment till dagens myndigheter, med uppdrag att göra samlade och oberoende analyser utifrån ett övergripande perspektiv.</P>
<P class="p339 ft13">Vår föreslagna styrprocess kan sammanfattas i nedanstående bild.</P>
<P class="p417 ft121">Samlad politik</P>
<P class="p418 ft121">i form av gemensam proposition</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr5 td75"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p419 ft121">Fyraåriga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td75"><P class="p420 ft121">Analys inför</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p419 ft121">planerings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td75"><P class="p420 ft121">ny proposition</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p419 ft121">förutsättningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p419 ft121">och uppdrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft121">Utfall och</P>
<P class="p422 ft121">lärospecifik</P>
<P class="p422 ft121">uppföljning</P>
<P class="p423 ft26"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft41">En långsiktig och sammanhållen process</SPAN></P>
<P class="p69 ft10">I detta avsnitt föreslår vi en ram för hur övergripande mål och prioriteringar för högre utbildning och forskning bör formuleras. Den huvudsakliga form vi föreslår är en samlad proposition för högre utbildning och forskning. I senare avsnitt beskriver vi hur denna proposition bör vara grunden för en mer långsiktig styrning av högskolan genom dialoger, genom fyraåriga överenskommelser och genom att de mål och återrapporteringskrav som finns i regler- ingsbrevet får ett fyraårigt perspektiv.</P>
<P class="p143 ft9">Det finns tre huvudsakliga syften som vi menar att en samlad pro- position kan uppnå: långsiktighet, samordning och förstärkt samband mellan utbildning och forskning. För det första kan propositionen lägga en ram för en ökad långsiktighet i styrningen, inte minst avse- ende utbildningen. För det andra blir propositionen ett tillfälle att samla och samordna politiken, vilket är en förutsättning för att styr- ningen, i enlighet med våra direktiv, ska kunna hantera bredden i poli- tikens målsättningar och de målkonflikter som kan uppstå. En särskilt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="p171dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36171x1.jpg/" id="p171img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13">viktig aspekt av sådan samordning är, för det tredje, att behandla högre utbildning och forskning i ett sammanhang.</P>
<P class="p424 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">En samlad proposition för högre utbildning och forskning vart fjärde år</SPAN></P>
<P class="p425 ft15">Vi föreslår att:</P>
<P class="p396 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">En samlad proposition för högre utbildning och forskning lämnas en gång per mandatperiod.</SPAN></P>
<P class="p426 ft9">Sedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har regeringen lämnat en forskningspoli- tisk proposition till riksdagen varje mandatperiod. Utredningen Forskning 2000 (SOU 1998:128) gjorde en bedömning av de sex första propositionerna som resulterade i att utredningen förordade en fortsättning med forskningspolitiska propositioner en gång per mandatperiod. Med hänsyn till det nära sambandet mellan forsk- ningen och forskarutbildningen inom universitet och högskolor och den grundläggande högskoleutbildningen pekade utredningen på att det också kunde vara lämpligt att samtidigt lägga fram övergripande förslag avseende den grundläggande högskoleutbildningen.</P>
<P class="p54 ft9">Forskning 2000 framhöll också att mycket kan hinna hända under en fyraårsperiod, och att betoningen av långsiktighet inte får undanskymma att det också kan finnas behov av flexibilitet och möj- ligheter att göra snabba insatser. Regering och riksdag förutsattes vara fria att, när så bedöms angeläget, ta upp forskningsfrågor och andra kunskapsfrågor också i andra sammanhang, men utredningen betonade att övergripande och principiella forskningsfrågor borde behandlas i den forskningspolitiska propositionen.<SPAN class="ft42">1 </SPAN>Regeringen ställ- de sig bakom denna bedömning i propositionen <SPAN class="ft28">Vissa forskningsfrågor </SPAN>(prop. 1998/99:94), och sedan dess har ytterligare fem forskningspoli- tiska propositioner lagts fram.</P>
<P class="p64 ft12">Vi menar att ordningen med forskningspolitiska propositioner i stort har varit en lyckad form för att skapa en långsiktig politik, och för en samlad redogörelse för de politiska målen och vilka resurser som finns till förfogade för att möta dem. De skäl som Forsk- ning 2000 anförde avseende avvägningen mellan långsiktighet och</P>
<P class="p427 ft49"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1998:128 s. </SPAN><NOBR>232–234.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">återkommande tillfällen för omprövning ser vi som fortsatt tungt vägande skäl för denna form.</P>
<P class="p428 ft8">Vi anser också, i linje med våra resonemang i andra delar av betän- kandet, att det är hög tid att slå fast denna långsiktighet även i utbild- ningspolitiken och styrningen av utbildningens dimensionering, vil- ket behandlas i avsnitt 5.1.2 nedan.</P>
<P class="p429 ft9">En nackdel med hittillsvarande ordning med forskningspolitiska propositioner är att det kan bidra till en separation av politiken mel- lan utbildning och forskning. Vi ser därför som ett viktigt skäl för en samlad proposition för högre utbildning och forskning att de åter- kommande tillfällena för samlade avvägningar och prioriteringar också ska omfatta avvägningar mellan insatser rörande utbildning och forsk- ning och hur de kan samordnas. Med en samlad proposition ges reger- ingen en god möjlighet att tydliggöra de mål den har för både den hög- re utbildningen och forskningen samt för kopplingen dem emellan. En samlad styrning av utbildning och forskning menar vi utgör en viktig förutsättning för att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer där utbildning och forskning av hög kvalitet samspelar. Utbildningens dimensionering har i vissa fall koppling till forskningspolitiken. Ett exempel på det är regeringens önskan att ny forskning snabbt ska komma utbildningen tillgodo inte minst för det livslånga lärandet. Ett annat är forskarutbildningens betydelse både för samhället i stort men också för högskolans egna kompetensförsörjning.</P>
<P class="p112 ft9">Vi föreslår därför att regeringen lämnar en samlad proposition för högre utbildning och forskning vart fjärde år. Vi ser det som natur- ligt att behandla både utbildning och forskning för att ge en samlad, övergripande bild av högskolans mål, resultat och resurser. På sam- ma sätt som för forskningen bör regeringen varje mandatperiod pre- sentera sin långsiktiga politik för den högre utbildningen, redogöra för olika satsningar och redovisa de övergripande resultaten. På så sätt ges utbildningsfrågorna ett långsiktigt perspektiv och utbildning och forskning knyts närmare varandra.</P>
<P class="p388 ft9">Den senaste forskningspolitiska propositionen (prop. 2016/17:50) har delvis redan påbörjat utvecklingen mot en samlad proposition genom att den även berör utbildningen på olika sätt. Det gäller bl.a. förslagen om karriärvägar för högskolans lärare. Kopplingen mellan utbildning och forskning berörs också, och av propositionen fram- går att högre utbildning bör vara en integrerad del i de satsningar på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="p173dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36173x1.jpg/" id="p173img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">forskning och innovation som görs för att möta olika samhällsutma- ningar. Däremot behandlar inte propositionen frågor som rör hög- skolans dimensionering, t.ex. utbyggnad av olika utbildningar.</P>
<P class="p64 ft8">Sedan 2008 har de forskningspolitiska propositionerna även be- rört innovationsfrågor. Att samverkansaspekten är en naturlig del i utbildning och forskning talar för att innovationsfrågorna har en plats i den samlade propositionen. Högskolan är en viktig del i inno- vationssystemet både genom den kunskapsutveckling som forsk- ningen leder till men också genom högskolans roll inom kompetens- försörjningen. (Se avsnitt 7.8.)</P>
<P class="p64 ft10">Vi tror att tidpunkten när den forskningspolitiska propositionen lämnas i dag – mitt i mandatperioden – är den tidpunkt som även passar frågor om högre utbildning bäst. En genomarbetad proposi- tion behöver tid för att utarbetas samtidigt som det behöver finnas tid kvar i mandatperioden för dess implementering.</P>
<P class="p64 ft30">Den samlade proposition vi föreslår ger både lärosäten och andra myndigheter en klar bild av utgångspunkterna för de kommande årens styrning t.ex. när det gäller framtida resurstillskott eller för den delen neddragningar om det blir aktuellt. Tydliga planerings- förutsättningar underlättar lärosätenas planering på både kort och lång sikt och de får därmed ökade möjligheter att ta ett tydligt verk- samhetsansvar. Propositionen underlättar också regeringens interna arbete då grunden för exempelvis olika uppdrag är givna och därmed enklare kan utformas.</P>
<P class="p430 ft9">Betydelsen av en samlad proposition beror självfallet på utform- ningen. I den genomgång som Forskning 2000 gjorde av de första sex forskningspolitiska propositionerna konstaterade de att propo- sitionerna sällan innehöll några systematiska analyser av vad som skett till följd av förslagen i tidigare propositioner, och att det var svårt att utläsa motiven för de samlade insatserna och prioritering- arna eller vilka konkreta slutsatser regeringen dragit av de mål och riktlinjer som presenterades.<SPAN class="ft42">2 </SPAN>Vi menar dock i likhet med Forsk- ning 2000 att en periodiskt återkommande proposition åtminstone ger förutsättningar för denna typ av analyser och samlade över- väganden. Det har också framförts att de forskningspolitiska propo- sitionerna kan ha bidragit till ryckigheten i politiken, genom att varje regering har känt ett behov av att komma med något nytt ”koncept”</P>
<P class="p145 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1998:128 s. 211.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="p174dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36174x1.jpg/" id="p174img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">i propositionerna.<SPAN class="ft42">3 </SPAN>Denna invändning är värd att beakta såväl för regeringen som för andra aktörer som ställer förväntningar på de återkommande propositionerna. Ett sätt att motverka en sådan ten- dens kan vara att kombinera återkommande propositioner varje man- datperiod med vissa övergripande principer och mål som avses gälla för en längre period. Den senaste svenska forskningspolitiska propo- sitionen har också ett uttalat tioårigt perspektiv med vissa mål som avser hela tioårsperioden. Ett sådant långsiktigt perspektiv kan ge en viktig ram och stabilitet för politiken.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Långsiktig styrning av utbildningens dimensionering</SPAN></P>
<P class="p171 ft9">Att både högre utbildning och forskning är verksamheter som kräver en långsiktig styrning har varit vägledande för politiken under lång tid. I <NOBR>1993-års</NOBR> reform var t.ex. treåriga utbildningsuppdrag en viktig del i modellen (se kapitel 2). I praktiken har dock långsiktig- heten inte beaktats när det gäller den högre utbildningens dimensio- nering. De övergripande målen med högskolans utbildning har dock varit stabila över tid.<SPAN class="ft42">4 </SPAN>Vid två tillfällen har regeringen under de senaste decennierna lämnat propositioner som mer samlat behandlat högskolepolitiken<SPAN class="ft42">5</SPAN>, dock inte i frågor om utbildningens resurser. I övrigt har frågor behandlats i egna propositioner.</P>
<P class="p143 ft9">Regeringens styrning av utbildningens dimensionering har bestått av två delar. Den viktigaste har varit storleken på de ekonomiska resur- serna. Därutöver fanns fram till 2008 tre- eller fyraåriga mål för ett urval examina. De ekonomiska resurserna fastställs i och med att riks- dagen tar ställning till regeringens förslag i budgetpropositionen. När regeringen lämnar förslag om budgeten beräknar den också storleken på de kommande årens anslag för att ge en mer långsiktig bild av verk- samhetens ekonomiska förutsättningar.</P>
<P class="p87 ft9">De senaste 15 årens budgetpropositioner innehåller samtliga nya förslag som påverkar utbildningens dimensionering. I flertalet fall avser förslagen permanenta resursökningar eller minskningar för ett lärosäte. Samtidigt finns det också flera tillfälliga förändringar av resurserna till utbildning. Även om merparten av förändringarna är stadigvarande, och både permanenta och tillfälliga satsningar inte</P>
<P class="p240 ft55"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft67">Wetterberg (2010).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2015:70, s. 61.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Prop. 2001/02:15 och prop. 2004/05:162.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">sällan haft goda politiska motiv i form av regionala arbetsmarknads- utmaningar eller brist på lärare i skola och förskola samt personal i hälso- och sjukvården, har ett långsiktigt perspektiv delvis saknats genom att varje år har inneburit nya förändringar. På samma sätt har neddragningar av olika lärosätens resurser hanterats. Särskilt de till- fälliga resurserna har, på grund av sin korta livslängd, varken kunnat användas till att utveckla utbildningsutbudet långsiktigt eller att anställa flera lärare i högskolan.</P>
<P class="p19 ft8">Utöver mängden förändringar har långsiktigheten enligt oss påver- kats negativt av att förändringarna inte har föregåtts av en tillräcklig diskussion om vilka lärosäten som bäst kan ta vara på dem. De har heller inte varit utformade så att lärosätena fått tillräckligt med tid för att kunna genomföra dem på bästa sätt. Att det blivit så är en följd av att de utformats under en kort tidsperiod för att sedan sjösättas snabbt.</P>
<P class="p19 ft8">Tidsbegränsade satsningar och för kort period mellan beslut och införande leder både till att den önskade verksamheten inte fullt ut kan erhållas men också till att de ekonomiska resurserna inte kan användas på ett ändamålsenligt sätt. Ett exempel är den tidsbegrän- sade kvalitetssatsning om 250 miljoner kronor på lärar- och förskol- lärarutbildningar och utbildningar inom humaniora och samhälls- vetenskap som inleddes 2015. De flesta lärosäten bedömer att den bästa användningen av medlen är att öka den lärarledda tiden, men de anställningar som det kräver försvåras av att medlen har varit tidsbegränsade.</P>
<P class="p80 ft10">De senaste årens utbyggnad av högre utbildning har till stor del varit inriktad mot lärar- och vårdutbildningar. En förutsättning för att dessa ska komma till stånd är tillgången på platser för verksam- hetsförlagd utbildning inom skola och vård. Den nödvändiga dialo- gen med vårdens och skolans huvudmän försvåras när satsningarna ska göras med kort varsel, vilket kan leda till att en utökad utbild- ningsvolym inte fullt ut kan realiseras. Ett exempel är den satsning på utökad barnmorskeutbildning som inleddes 2015 men som ännu inte nått den önskade omfattningen.</P>
<P class="p80 ft9">En ökad långsiktighet innebär inte minst att regeringens mål att bygga ut vissa utbildningar ges bättre förutsättningar att få genomslag både i högskolan och hos huvudmännen som tillhandahåller platser för verksamhetsförlagd utbildning. En ökad långsiktighet skulle kunna uppnås på andra sätt, t.ex. genom de långsiktiga planer för utbyggnad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">av högre utbildning som presenterats i tidigare budgetpropositioner. En återkommande proposition med en fastslagen periodicitet skapar dock ett tydligt tillfälle för att presentera dessa långsiktiga övervägan- den. Vi menar att en samlad proposition ökar tydligheten i regeringens politik och ger lärosätena bättre förutsättningar att bedriva sitt arbete långsiktigt och strategiskt. En samlad proposition har också ett signal- värde i betoningen av värdet av ökad koppling mellan utbildning och forskning. Den ökar även lärosätenas möjligheter att ta ansvar i imple- menteringen av regeringens politik. Vårt förslag innebär att regeringen i den budgetproposition som lämnas i anslutning till den samlade propositionen redovisar sina långsiktiga bedömningar av utbildningens ekonomiska ramar precis som den gör med forskningen i dag. Ut- gångspunkten är att den bedömningen i normalfallet sedan ska ligga fast under fyraårsperioden.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">En samlad proposition behandlar ett urval av frågor</SPAN></P>
<P class="p94 ft30">Den forskningspolitiska propositionen behandlar inte alla frågor som rör forskningspolitiken, och vi föreslår inte heller att den sam- lade propositionen ska göra det. Det slutliga urvalet av frågor är en bedömning som kommer att variera över tid. I vissa fall krävs också nya riksdagsbeslut exempelvis när det gäller att fastställa kommande års anslag, eftersom förslag om anslag lämnas i budgetpropositionen och besluten om anslag är ettåriga. Vår utgångspunkt är att reger- ingen redovisar de övergripande resultaten, presenterar sin långsik- tiga politik för forskning och högre utbildning och redogör för olika satsningar i propositionen. Även om beskrivning av insatser med koppling till de ekonomiska resurserna som föreslagits i budgetpro- positionen upptar en stor del av den forskningspolitiska proposi- tionen så behandlar den även andra för verksamheten viktiga om- råden. I den senaste forskningspolitiska propositionen behandlas t.ex. frågor om kvalitet, karriärvägar och jämställdhet. Vi ser positivt på att propositionen på så sätt hanterar frågor utifrån ett helhets- perspektiv. Att frågor om kvalitet och dimensionering av utbild- ningen ska ingå ser vi som naturligt.</P>
<P class="p332 ft8">Utvecklingen av politiken för forskning och högre utbildning är på samma sätt som inom andra områden ett resultat av tidigare erfarenheter och nyvunnen kunskap. Utredningen Forskning 2000</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="p177dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36177x1.jpg/" id="p177img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft30">betonade vikten av att det görs systematiska analyser av vad som skett till följd av förslagen i tidigare propositioner, något också vi vill framhålla. I många fall görs utvärderingar av olika satsningar men det är särskilt angeläget att utfallet analyseras i förhållande till andra insatser och de övergripande målen för högskolan så att de mest ändamålsenliga lösningarna kan väljas. Oavsett om det finns en formulerad långtidsplan för längre än fyra år eller inte är det också viktigt att propositionerna bygger vidare på varandra. Längre fram i kapitlet ger vi förslag om en analysfunktion med uppdrag att bl.a. utvärdera den förda politiken. En sådan analysfunktion har här en viktig roll. Om regering eller riksdag slår fast mer långsiktigt tillämp- liga principer bör propositionerna återkomma till dem och antingen relatera förslagen i den aktuella propositionen till dessa, eller vid behov föreslå omformuleringar eller nya principer.</P>
<P class="p319 ft30">Många av de frågor som mer övergripande behandlas i proposi- tionen behöver utvecklas vidare inom ramen för regeringens styr- ning av sina myndigheter, t.ex. genom utformningen av olika upp- drag. Propositionen är ett första steg i en styrprocess där nästa steg blir att ta om hand propositionens mer övergripande riktlinjer och översätta dem till lärosätesspecifika mål och uppdrag. Detta resone- rar vi om i avsnitt 5.2. I förhållande till högskolan handlar det ofta om att fördela satsningar eller besparingar mellan olika lärosäten. I kapitel 9 beskriver vi närmare hur det ska gå till. Grundtanken med våra förslag är att styrningen av respektive lärosäte utformas året efter att propositionen lämnats till riksdagen. Genom att så långt som möjligt använda ett sådant stegvist arbetssätt i högskolans styr- ning kan en mer samordnad och långsiktig styrning etableras. Läro- sätena ges då bättre förutsättningar att nå målen om hög kvalitet och effektiv resursanvändning.</P>
<P class="p431 ft16"><SPAN class="ft15">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringens behov av underlag till en samlad proposition</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi föreslår att:</P>
<P class="p432 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">UKÄ ges i uppdrag att inför en samlad proposition för högre utbildning och forskning lämna underlag för den högre utbildningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">Ett omfattande underlag ligger till grund för regeringens arbete med den forskningspolitiska propositionen. Underlagen, inte minst från regeringens myndigheter, ger tillsammans en samlad bild att ta ställning till, där resultat, behov och visioner redovisas. Att arbetet görs vart fjärde år innebär att berörda myndigheter kan kraftsamla i sitt analysarbete med vetskapen om att underlagen blir en viktig del i regeringens arbete.</P>
<P class="p87 ft9">Underlagen speglar också verksamhetens logik där projekt och miljöer tar tid att bygga upp och där förändringarna mellan enskilda år är för små för att vara intressanta. Genom kraftsamlingen vart fjärde år behöver inte myndigheternas rapportering till regeringen vara lika omfattande de mellanliggande åren och onödigt administra- tivt arbete undviks. Detta innebär t.ex. att lärosätenas årliga rappor- tering om genomförd och planerad utveckling av utbildningsutbudet skulle kunna minska i omfattning.</P>
<P class="p87 ft10">En samlad proposition bör bygga vidare på den forskningspoli- tiska propositionens arbetssätt när frågor om den högre utbild- ningen inkluderas. Exakt vilka ytterligare underlag som behöver tas fram kommer att variera beroende på aktuella samhällsutmaningar och politiska mål. Att frågor om den högre utbildningens dimensio- nering och kopplingen till arbetsmarknadens behov alltid ska ingå ser vi dock som naturligt.</P>
<P class="p179 ft8">Vi har tidigare i kapitlet betonat behovet av att ta vara på erfaren- heterna från tidigare reformer när nya förslag formuleras. Det gäller både när enskilda insatser utformas men kanske i ännu större grad i valet mellan olika typer av medel för att nå de politiska målen. Vi bedömer att vårt förslag om en analysfunktion (se avsnitt 5.4) kan fylla en viktig roll i detta arbete genom att följa upp och utvärdera tidigare beslutade reformer. Analysfunktionen har också en viktig funktion i att beskriva hur högskole- och forskningspolitiken ut- vecklas internationellt.</P>
<P class="p75 ft15">Underlag om utbildningens dimensionering</P>
<P class="p94 ft12">Även om bland annat UKÄ redan i dag på olika sätt beskriver den högre utbildningens dimensionering och arbetsmarknadens behov av utbildade, saknas en mer samlad analys av dimensioneringsfrå- gorna. Vi föreslår att UKÄ ges i uppdrag att inför arbetet med den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">samlade propositionen sammanställa ett sådant underlag. Många av de frågor som bör behandlas belyses redan i dag av UKÄ och andra myndigheter i olika rapporter och prognoser. Det nya uppdraget innebär därmed i första hand att säkerställa att underlag tas fram så att de passar propositionens tidplan och att UKÄ gör en över- gripande analys.</P>
<P class="p73 ft9">Vår utgångspunkt är att universitet och högskolor även fortsätt- ningsvis ska vara huvudansvariga för utbildningens dimensionering (se kapitel 6). Det underlag som UKÄ bör ta fram ska därmed inte vara utformat för att detaljstyra utbildningarnas dimensionering. I stället behövs ett underlag som övergripande bedömer hur den högre utbildningens dimensionering långsiktigt utvecklas och vilka åtgärder som krävs för att nå politiskt uppsatta mål, exempelvis mål om andelen med eftergymnasial utbildning i befolkningen. Inom de områden där regeringen valt att styra utbildningsutbudet med exa- mensmål (se kapitel 6) bör dock UKÄ beskriva situationen på en mer detaljerad nivå. UKÄ bör också lämna förslag om utbildningar inom områden som av olika skäl behöver styras med hjälp av sär- skilda uppdrag till utpekade lärosäten.</P>
<P class="p433 ft8">Som underlag bör UKÄ använda de prognoser och underlag som olika myndigheter och organisationer tar fram. Underlagen från de kompetensplattformar som bland annat UKÄ är med och bygger upp bör vara centrala underlag i arbetet. Det är viktigt att UKÄ inte bara speglar nationella obalanser utan också, om det är möjligt, obalanser på regional nivå – inte minst när det gäller behov av hög- skoleutbildade i hela landet. Det livslånga lärandets utveckling behöver också belysas.</P>
<P class="p73 ft8">Inför arbetet med propositionen bör lärosätena lämna underlag som beskriver hur de ser på sitt utbildningsutbud på kort och lång sikt. Det kan handla om beskrivningar av nuvarande utbud och om bedömningar av behovet av förändringar både för sitt eget lärosätes del och frågor som rör sektorn i sin helhet. Det är önskvärt att dessa bedömningar och beskrivningar både kan användas av UKÄ i arbetet med underlaget till regeringen och i regeringens arbete med propo- sitionen.</P>
<P class="p80 ft9">Det är viktigt att de underlag som regeringen begär av lärosäten och andra myndigheter under arbetet med den samlade propositio- nen så långt som möjligt bygger på tillgänglig statistik och samord-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">nas med de underlag som ska lämnas inom ramen för t.ex. budget- arbetet. Högskolestatistiken är omfattande och genom att utnyttja tillgänglig statistik fås kvalitetssäkrad information till en låg kost- nad. Genom att samordna uppgiftslämnandet kan resurser frigörs till kärnverksamheten utan att regeringen för den skull behöver förlora nödvändig information.</P>
<P class="p434 ft64"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft63">Dialogbaserad och långsiktig styrning genom överenskommelser och regleringsbrev</SPAN></P>
<P class="p93 ft30">En samlad proposition för högre utbildning och forskning kan utmynna i olika former av styrning, exempelvis förändringar i lag eller förordning, resurstilldelning direkt till lärosätena eller via andra myndigheter, uppdrag till någon myndighet att följa upp eller driva en viss fråga m.m. Den direkta styrningen av universitet och hög- skolor sker i dag i form av myndighetsdialoger, regleringsbrev eller särskilda uppdrag till lärosäten (se kapitel 3). I det följande ser vi till de övergripande formerna och principerna för styrning av det enskil- da lärosätet. Vi inleder med en översikt av den målstyrning regering och riksdag har använt under de senaste årtiondena för att därefter lämna förslag på hur den direkta styrningen kan utvecklas för att nå långsiktighet, samordning och tillit.</P>
<P class="p435 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Tidigare försök till mer långsiktig målstyrning</SPAN></P>
<P class="p171 ft9">Såsom framgår av kapitel 2 fanns under <NOBR>1990-talet,</NOBR> förutom den årliga cykeln, även en treårscykel med utbildningsuppdrag rörande minsta antal helårsstudenter eller examina inom prioriterade områden samt tak för helårsstudenter och helårsprestationer inom vissa områden.</P>
<P class="p170 ft9"><SPAN class="ft13">I</SPAN><SPAN class="ft70">budgetpropositionen för 2000 anförde regeringen att perioderna med målangivelser för både utbildning och forskning bör vara desamma och i fas med de forskningspolitiska propositionerna. I samband med pro- positionen </SPAN><SPAN class="ft28">En akademi i tiden </SPAN>(prop. 2009/10:149) tog regeringen bort målen för antal examina. Målen i regleringsbreven för det totala antalet helårsstudenter avskaffades inför budgetåret 2005 för univer- sitet och högskolor under Utbildningsdepartementet; SLU har fort- satt mål för antal helårsstudenter i fyraårsperioder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="p181dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36181x1.jpg/" id="p181img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft10">Förutom mål för antal examina har ett viktigt inslag i styrningen varit utbyggnad av utbildningen i form av ökat antal så kallade utbildningsplatser, eller omflyttning av sådana ”platser” mellan läro- säten för att bygga ut vissa utbildningar. Dessa ”platser” har ofta fördelats med kort varsel, vilket skapat en ryckighet och kortsiktig- het med ett stort mått av osäkerhet för lärosätena. Graden av dialog kring utbyggnad eller omflyttningar har varierat men ofta varit täm- ligen begränsad.<SPAN class="ft60">6 </SPAN>Den modell som infördes 1993 där lärosätena ansvarade för dimensioneringen och statens styrning skulle ske genom långsiktiga utbildningsuppdrag har alltså i många fall ersatts med olika former av kortsiktiga mål där regeringen ingriper i planer- ingen av utbildningsutbudet.</P>
<P class="p64 ft9">Utbildningsuppdragen på <NOBR>1990-talet</NOBR> innehöll också så kallade generella uppdrag, exempelvis gällande distansutbildning, fortbild- ning, vidareutbildning, studenter med invandrarbakgrund, jämställd- het och rekrytering. Den typen av periodiska generella utbildnings- uppdrag har därefter inte förelagts riksdagen för beslut, men en mängd generella mål och uppdrag har uttryckts i regleringsbrevet för universitet och högskolor. Problem med omfattande regleringsbrev och bristande återkoppling på redovisningen har för högskolans del bland annat uppmärksammats i betänkandet <SPAN class="ft28">Högskolans styrning </SPAN>(SOU 2000:82) och av Autonomiutredningen (SOU 2008:104), men också generellt för statliga myndigheter av Styrutredningen (SOU 2007:75). Styrutredningen konstaterade bl.a. att reglerings- breven riskerar att bli mer och mer omfattande till följd av att krav och information läggs till och sällan tas bort, och att olika delar i Regeringskansliet vill ha med sina frågor. Styrutredningen föreslog därför att regleringsbreven endast skulle avse finansiella villkor och att myndigheternas uppdrag i stället ska framgå av instruktionen.</P>
<P class="p54 ft9">I propositionen <SPAN class="ft28">En akademi i tiden </SPAN>(prop. 2009/10:149) gjorde regeringen bedömningen att antalet mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet för universitet och högskolor borde begränsas. Enligt regeringen skulle främst finansiella villkor samt ettåriga upp- drag och återrapporteringskrav ingå.<SPAN class="ft42">7 </SPAN>I regleringsbrevet för 2010 ingick huvudsakligen krav på återrapportering gällande nya hög- skoleplatser, studieavgifter och de strategiska forskningsområden som följde av 2008 års forskningspolitiska proposition. Därefter har</P>
<P class="p322 ft55"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft54">Eriksson & Heyman (2014).</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2009/10:149, s. 99.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="p182dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36182x1.jpg/" id="p182img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft30">regleringsbreven successivt byggts på, främst med krav på redovis- ning gällande utbildningens dimensionering generellt och för vissa utpekade utbildningar, men också med krav på planer eller återrap- portering för jämställdhetsintegrering, reell kompetens samt den kvalitetsförstärkning i form av höjd ersättningsnivå för humaniora och samhällsvetenskap som riksdagen beslutat om. De gemensamma regleringsbreven är trots detta mindre omfattande än tidigare, och hänvisar i större utsträckning än tidigare till högskolelagen gällande lärosätenas övergripande mål.</P>
<P class="p436 ft15">Dialog, profilering och strategiutveckling</P>
<P class="p171 ft30">Även behovet av en förbättrad dialog och mer utrymme för läro- sätenas olika förutsättningar och profil har varit en återkommande diskussion. Bl.a. framhölls det i betänkandet <SPAN class="ft29">Högskolans styrning </SPAN>(SOU 2000:82) att dialogen mellan regering och lärosäte borde ut- vecklas, och att också frågor om profilering kunde ingå där. I remiss- hanteringen betonade flertalet lärosäten vikten av myndighetsdialo- gen, och flera menade att den behövde utvecklas till en reell diskussion om framtida möjligheter och problem med ett perspektiv om åtminstone fem år.<SPAN class="ft74">8 </SPAN>Utredningen behandlades i propositionen <SPAN class="ft29">Den öppna högskolan </SPAN>(prop. 2001/02:15), där regeringen betonade vikten av ”att operativa mål kommuniceras med hänsyn till påverkbarhet, realism, trovärdighet och uppnåbarhet, vilket ställer krav på såväl kommunikation som tid.” De naturliga tillfällena för detta, anförde regeringen, är dels årligen i anslutning till budgetproposition och regleringsbrev, dels i anslutning till en ny fyraårsperiod. Regeringen konstaterade att lärosätena framfört kritik mot att myndighetsdia- logen tidigare varit otillfredsställande, men också uppskattning över att den förbättrats.<SPAN class="ft74">9</SPAN></P>
<P class="p332 ft30">I Resursutredningens delbetänkande (SOU 2005:48) föreslogs förstärkta myndighetsdialoger år två och fyra i de fyraårsperioder som utbildningsuppdragen omfattade, där dialogen år två skulle fokusera på analys av lärosätenas resultat i relation till strategier och målsättningar och dialogen år fyra fokusera på utbildningsuppdraget</P>
<P class="p437 ft55"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2001/02:15, s. </SPAN><NOBR>135–136.</NOBR></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft56">9</SPAN><SPAN class="ft57">Prop. 2001/02:15, s. 136.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="p183dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36183x1.jpg/" id="p183img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">för den kommande fyraårsperioden. Förslaget togs dock inte upp i slutbetänkandet från RUT 2 (SOU 2007:81).</P>
<P class="p85 ft10">En fråga som har diskuterats under många år är behovet av att, i ett samlat men heterogent svenskt högskolelandskap, tydliggöra lärosätenas olika profiler och främja en utveckling där lärosätena utformar tydliga strategier utifrån sina olika förutsättningar. Inför de forskningspolitiska propositionerna <SPAN class="ft34">Forskning och förnyelse </SPAN>(prop. 2000/01:3) samt <SPAN class="ft34">Forskning för ett bättre liv </SPAN>(prop. 2004/05:80) gavs lärosäten och forskningsråd i uppdrag att ta fram forsknings- strategier som bland annat skulle innehålla bedömningar av starka och svaga sidor samt frågor om ämnesmässig bredd, profilering och specialisering.<SPAN class="ft60">10 </SPAN>Strategierna skulle utgöra underlag för såväl stats- makternas beslut som myndigheternas egen planering och verksam- het. Inför de två senaste forskningspolitiska propositionen inbjöds lärosätena att inkomma med sina strategier, men inte som ett tvingande uppdrag.</P>
<P class="p54 ft9">Resursutredningen (SOU 2005:48) föreslog att universitet och högskolor även skulle utarbeta utbildningsstrategier vart fjärde år, som grund för kommande utbildningsuppdrag. Med hänsyn till det intima sambandet mellan utbildning och forskning föreslogs att samlade utbildnings- och forskningsstrategier skulle inlämnas. Syf- tet med utbildningsstrategierna angavs bl.a. vara att det skulle skapa bättre förutsättningar för respektive lärosäte att planera och utveckla sin utbildning, skapa bättre underlag för en dialog mellan departe- mentet och respektive lärosäte om t.ex. framtida utbildningsuppdrag samt att ge departementet en samlad bild av utbildningen i Sverige. Detta förslag genomfördes inte. Däremot har universitet och hög- skolor under flera år haft att redovisa överväganden rörande utbild- ningsutbudet årligen i såväl budgetunderlag som årsredovisning.</P>
<P class="p64 ft9">När Riksrevisionen 2011 granskade lärosätenas användning av basanslaget för forskning och forskarutbildning gjorde de också en genomgång av lärosätenas forskningsstrategier. Riksrevisionen fann att dessa var tämligen likartade, att de var brett formulerade och att strategierna inte i någon större omfattning hade inneburit att läro- säten valt att profilera sig så att de skiljer sig från varandra.<SPAN class="ft42">11 </SPAN>I IVA:s projekt <SPAN class="ft28">Utsiktsplats forskning </SPAN>framhölls att det behövdes ytterligare åtgärder för att lärosätena skulle kunna utveckla sina roller och</P>
<P class="p322 ft55"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft54">Förslaget härrörde från utredningen Forskning 2000 (SOU 1998:128).</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft48">Riksrevisionen (2011).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="p184dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36184x1.jpg/" id="p184img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">profiler. Bland annat rekommenderade projektet att möjligheterna att införa en modell med så kallade utvecklingskontrakt med inspi- ration från länder som Finland, Danmark och Nederländerna borde övervägas.<SPAN class="ft53">12</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Sammanfattningsvis har det tidvis funnits mer långsiktiga mål- perioder för styrningen, och ambitioner att knyta ihop sådana perio- der för utbildningen med de perioder som gäller för de forsknings- politiska propositionerna. Styrningen av framför allt utbildningens dimensionering har dock i hög utsträckning präglats av en kortsik- tighet och detaljeringsgrad som är svår att förena med de övergri- pande principer som gällt sedan 1993 och som regeringen också vid flera tillfällen har hänvisat till. Mängden och karaktären på mål i regleringsbreven har återkommande diskuterats, och det har funnits ambitioner att rensa och hålla tillbaka omfattningen i reglerings- breven och vara mer långsiktiga så att inte allt ska rapporteras varje år. Det saknas dock utpekade tillfällen för sådan översyn och priori- tering. Behov av en utvecklad dialog och mer profilering och sam- arbete i högskolelandskapet har också varit en återkommande dis- kussion i flera av de inspel som lämnats till utredningen.</P>
<P class="p78 ft8">Sammantaget menar vi att det finns ett starkt stöd för en mer långsiktig och dialogbaserad styrning. Den historiska tillbakablicken visar att regering och riksdag vid flera tillfällen gjort olika försök i denna riktning. Våra förslag bygger vidare på detta och syftar till en process och ett ramverk som möjliggör en långsiktig och ändamåls- enlig styrning.</P>
<P class="p88 ft8">Behovet av utvecklad dialog och återkoppling har även varit en återkommande diskussion i andra länder som vi har haft kontakt med under utredningen.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Ansatser till mer dialogbaserad styrning i andra länder</SPAN></P>
<P class="p171 ft30">Överenskommelser, ”utvecklingskontrakt” eller ”performance agree- ments” har kommit till ökad användning som en styrningsform för universitet och högskolor i en rad olika länder.<SPAN class="ft74">13 </SPAN>Som Elken m.fl. framhåller bör överenskommelser eller utvecklingskontrakt inte ses som ett enda instrument, utan snarare en övergripande idé med stora</P>
<P class="p222 ft55"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft54">IVA (2017b).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft48">Se exempelvis Kunnskapsdepartementet (2015) appendix A, eller EUA (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="p185dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36185x1.jpg/" id="p185img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">variationer i utformningen. I grunden handlar det om en överens- kommelse mellan enskilda lärosäten och staten angående måluppfyl- lelse inom vissa utvalda områden. Även om utvecklingskontrakt ofta förknippas med prestationsbaserad resurstilldelning bör de skiljas åt; medan prestationsbaserad resurstilldelning belönar resultat utifrån gemensamma kriterier utformas utvecklingskontrakt normalt indi- viduellt för varje lärosäte med fokus på dess specifika förutsätt- ningar. Som styrinstrument betonar de därmed olika mål för syste- met som helhet.<SPAN class="ft60">14</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Litteraturen framhåller ett antal dilemman kopplat till överens- kommelser eller kontrakt som styrinstrument. Ett rör omfattning och detaljeringsgrad – ju större denna är desto mer kan staten teore- tiskt sett styra, men samtidigt riskerar lärosätets strategiska förmåga att minska och den administrativa bördan öka med ineffektiv resurs- användning som följd. Ett annat rör kopplingen till finansiering (som varierar både mellan länder och över tid inom samma land) – ekonomiska incitament kan bidra till måluppfyllelse, men kan också bidra till att lärosätena söker minimera risken genom att utforma ”säkra” mål. Den informationsassymetri som finns mellan huvud- mannen och lärosätet, tillsammans med verksamhetsmålens kom- plexa karaktär, gör det svårt för huvudmannen att värdera ambitions- grad och måluppfyllelse.<SPAN class="ft60">15</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">På ett övergripande plan anses överenskommelser ha en potential att förändra relationen mellan lärosätena och staten som huvudman, där båda parter kan finna samsyn om realistiska mål att sträva mot, stärka lärosätenas strategiska förmåga och främja tydligare profiler- ing. Genom att utgångspunkten är det enskilda lärosätet kan de lik- riktande incitamenten för lärosätena minskas och resultat följas upp på ett mer kvalificerat sätt.<SPAN class="ft53">16</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Vi har särskilt tagit del av hur överenskommelser eller utvecklings- kontrakt använts i våra nordiska grannländer och i Nederländerna. I Nederländerna utformades för perioden <NOBR>2012–2016</NOBR> utvecklingskon- trakt utifrån ett uttalat behov från regeringens sida att stärka den stra- tegiska dialogen mellan regering och lärosäten samt öka profilering och kvalitet. Regeringen pekade ut ett antal områden som samtliga</P>
<P class="p438 ft55"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft54">Elken m.fl. (2016) s. </SPAN><NOBR>16–17.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft54">Elken m.fl. (2016) s. 18.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft48">Elken m.fl. (2016) s. 19.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="p186dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36186x1.jpg/" id="p186img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">lärosäten angav egna mål inom. En speciell Review Committee vär- derade utvecklingsplanerna utifrån tre kriterier: ambitionsnivå; strä- van mot politiska nationella och internationella mål; samt genom- förbarhet. De strategiska kontrakten utformades som ett försök som utvärderades av flera aktörer efter periodens slut 2016. Bland positiva slutsatser var att kontrakten hade hjälpt regeringen att sätta agendan och lärosätena att fokusera sina individuella styrkor. Sam- tidigt fanns kritik bl.a. mot att de nationella målen var för styrande, att fokus på indikatorer skapade höga administrativa kostnader och att de finansiella konsekvenserna inte tog hänsyn till orsakerna till att vissa mål inte uppnåtts.<SPAN class="ft42">17 </SPAN>För perioden <NOBR>2019—2024</NOBR> har nya över- enskommelser tecknats med ett annat upplägg, där målsättningen bl.a. är att kvantitativa mål ska ha minskad betydelse. I dessa ”Quality Agreements” är fokus på utbildningskvalitet. Överens- kommelserna kopplas till medel som frigjorts i en reform av studie- lånssystemet med utfästelsen att de ska bidra till synliga förbätt- ringar i utbildningen. Ett antal förbättringsområden pekas ut (t.ex. ökad profilering i utbildningen, förbättrad handledning av studenter, studieframgång och kompetensutveckling av lärare), inom vilka lärosätena ska utveckla konkreta åtgärder och vilken förbättring som ska vara synlig till 2021. Liksom i föregående period sker en extern värdering av planerna och utfallet, men denna gång kopplat till det befintliga kvalitetssäkringssystemet och utvärderingsorganet NVAO. Om måluppfyllelsen är bristande efter halva tiden kommer lärosätet att ges ett år på sig att vidta åtgärder, annars hålls resurstillskottet för återstående år inne.<SPAN class="ft42">18</SPAN></P>
<P class="p439 ft9">I Danmark har utvecklingskontrakt använts i treårsperioder mellan 2006 och 2017. Från 2012 användes en ordning där ministeriet fast- ställde <NOBR>3–5</NOBR> obligatoriska mål och respektive lärosäte <NOBR>3–5</NOBR> egna mål. En utvärdering pekade på kritik mot befintliga kontrakt, bl.a. att de obligatoriska målen ledde till en likriktning, att dialogen kring kon- trakten var otillräcklig och att kontraktens betydelse för det enskilda lärosätet var liten.<SPAN class="ft42">19 </SPAN>Från och med 2018 har en ny form införts kallad strategiska ramkontrakt som avser fyraårsperioder. Kontrakten syf- tar till att sätta strategiska mål för lärosätets kärnverksamhet och</P>
<P class="p68 ft55"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft54">Jongbloed m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft54">OCW m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft48">Nextpuzzle (2016) s. </SPAN><NOBR>24–28.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="p187dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36187x1.jpg/" id="p187img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">därigenom synliggöra hur lärosätet bidrar till att uppfylla samhällel- iga mål. Syftet är att sätta fokus på utveckling och resultat, stärka den strategiska dialogen mellan minister och lärosätets styrelse och stödja samarbeten och koordinering mellan lärosäten. Regeringen har inför dialogerna angett ett större antal prioriterade områden, där lärosäten kan prioritera vissa av dessa mål och avgränsa dem på olika sätt. Kontrakten innehåller lärosätesdefinierade indikatorer för måluppfyllelse, där fokus ska vara på ambitionen och riktningen snarare än specifika måltal. Motsvarande en dryg procent av läro- sätets utbildningsanslag görs avhängigt måluppfyllelsen.<SPAN class="ft42">20</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Finland har använt olika former av avtal mellan ministeriet och lärosätena sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> Inledningsvis var dessa årliga men avser numera fyraårsperioder. Avtalen består av fyra delar: 1) Gemensam- ma mål för hela högskolesektorn, 2) Lärosätets uppdrag, profilering och fokusområde, 3) Nycketal för utveckling, 4) Finansiering inklu- sive uppföljning och utvärdering av hur väl lärosätet uppnått målen. Avtalen upprättas genom en interaktiv process, där lärosätena före- slår egna strategiska mål utifrån de övergripande politiska mål som ministeriet formulerat. Lärosätenas förslag på mål har föregåtts av interna strategiska diskussioner. Utifrån detta sker en förhandling om målnivåer. Ministeriet ger med vissa års mellanrum högskolorna skriftlig respons på deras verksamhet och utvecklingsbehov.</P>
<P class="p403 ft8">I Norge har efter en försöksperiod införts en modell med ”utvik- lingsavtal” som inbegriper samtliga högskolor och universitet. Av- talen innehåller mål och målparametrar för prioriterade utvecklings- områden för lärosätet. Avtalen ska bidra till hög kvalitet och ökad profilering i sektorn. Ingen finansiering är ännu kopplad till avtalen, men planer finns att göra det på sikt.</P>
<P class="p73 ft9">Även om vi har tagit del av erfarenheter och idéer från andra län- der behöver också olikheterna i historik och system beaktas. Den viktigaste frågan är vad inslag i detta arbetssätt kan bidra med i palet- ten av styrning i en svensk kontext. I IVA:s genomgång av utveck- lingskontrakt i olika länder anges ett antal återkommande motiv som vi menar alla är relevanta utifrån vårt utredningsuppdrag:</P>
<P class="p440 ft49"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft48">Kopplingen till resurser var inte avsedd från början utan tillkom under pågående dialoger, vilket skapade oro bland lärosätena. Muntlig kommunikation vid möten med ministeriet respektive Roskilde universitet </SPAN><NOBR>23–24</NOBR> augusti 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="p188dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36188x1.jpg/" id="p188img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">att uppmuntra lärosäten till profilering och skapa ett mer diffe- rentierat högskolelandskap,</SPAN></P>
<P class="p442 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">att förbättra den strategiska dialogen och den ömsesidiga förstå- elsen mellan lärosäten och huvudmannen (oftast staten),</SPAN></P>
<P class="p367 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">att öka kvaliteten och effektiviteten i lärosätenas verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p443 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">att öka transparensen avseende både huvudmannens prioriteter och lärosätets strategier, samt att tydliggöra ansvarsfördelningen.</SPAN><SPAN class="ft42">21</SPAN></P>
<P class="p444 ft9">Användningen av utvecklingskontrakt internationellt kan dels ses som en del av ökad prestationsbaserad styrning, dels ses som en utveckling mot ökad dialogbaserad styrning. Utifrån de principer vi diskuterat i kapitel 4 är det framför allt den ökade dialogbaserade styrningen som</P>
<P class="p445 ft8"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft101">ser som intressant, men också att uppföljning av prestationer i högre grad kan utgå från varje lärosätes förutsättningar.</SPAN></P>
<P class="p446 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">En mer långsiktig, fokuserad och dialogbaserad styrning</SPAN></P>
<P class="p447 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p448 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Regeringens styrning av högre utbildning och forskning bör ha ett dialogbaserat och fyraårigt perspektiv med avseende på mål, dimensionering, uppdrag och resurstilldelning.</SPAN></P>
<P class="p449 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p450 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Regleringsbrevet för varje lärosäte utformas med utgångs- punkt i den samlade propositionen för högre utbildning och forskning genom en fördjupad dialog med lärosätet, och reglerar resurser, utbildningsmål samt särskilda uppdrag och bemyndiganden med ett fyraårsperspektiv.</SPAN></P>
<P class="p451 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">Som komplement till regleringsbrevet införs ett dialogbaserat och lärosätesanpassat styrinstrument i form av fyraåriga över- enskommelser där varje lärosätes mål och uppföljningskrite- rier formuleras för ett antal av politiken prioriterade områden.</SPAN></P>
<P class="p148 ft49"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft48">IVA (2017a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="p189dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36189x1.jpg/" id="p189img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Det gemensamma regleringsbrevet tas bort och långsiktiga mål eller anvisningar läggs i förordning, medan andra mål ges en mer lärosätesspecifik utformning.</SPAN></P>
<P class="p453 ft8">Den direkta styrningen av universitet och högskolor och dialogen kring denna är en viktig del i en styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. Utmaningen är att hitta former för att regeringens och riksdagens övergripande mål och prioriteringar kan få genomslag på ett ändamålsenligt sätt, samtidigt som varje lärosäte ges förutsätt- ningar att ta ett långsiktigt helhetsansvar för sin verksamhet utifrån sin respektive profil och roll.</P>
<P class="p403 ft8">Vi kan konstatera att de nödvändiga elementen i en sådan styr- ning i stor utsträckning redan finns eller har prövats, och att ett antal utvecklingsbehov har identifierats tidigare. Det gäller inte minst att låta målperioder följa nuvarande forskningspolitiska propositioners periodicitet, för att skapa förutsättningar för mer långsiktighet i styrningen och en fördjupad dialog inför nya målperioder. En sådan periodicitet i styrningen skapar enligt vår bedömning även en ram som underlättar att prioritera i regleringsbreven för att hålla nere omfattningen av dessa.</P>
<P class="p73 ft30">Vi menar därför att relevanta delar i den föreslagna samlade pro- positionen för högre utbildning och forskning bör operationaliseras genom en dialogbaserad process mellan regering och lärosäten. Det skulle ge fyråriga planeringsförutsättningar för lärosätet med avse- ende på mål, dimensionering, särskilda uppdrag och resurstilldelning. Vi anser att en sådan process kan konkretisera kopplingen mellan övergripande och politiska mål och lärosätenas specifika förutsätt- ningar och egna strategier samt bidra till en mer ändamålsenlig styr- ning av högskolan.</P>
<P class="p454 ft8">Vi menar att det är naturligt att en del av den styrning vi här före- slår fortsatt sker i form av regleringsbrev beslutade av regeringen. Processen bör dock göras mer långsiktig och dialogbaserad. Det gäller inte minst utbildningsuppdrag och resurser för dessa, samt särskilda åtaganden för vissa lärosäten. Vi menar att även bemyn- diganden som kan behövas för olika frågor bör behandlas i samma process och tas med i regleringsbrevet. I vissa fall kan samarbeten och arbetsfördelning mellan lärosäten kräva regeringsbeslut som med fördel sker i regleringsbrevet. Vi beskriver detta vidare i avsnitt 5.2.4 nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p62 ft9">Vi ser dock också skäl att komplettera detta med ett nytt inslag inspirerat av de överenskommelser eller utvecklingskontrakt som används i andra länder. Ett sådant inslag kan ytterligare bidra till att främja en fördjupad dialog som ökar den ömsesidiga förståelsen mellan regeringen och lärosäten, inklusive en ökad tydlighet kring lärosätenas egna strategier, förutsättningar och målsättningar. Mer konkret är syftet att åstadkomma en mer ändamålsenlig styrning för vissa typer av mål som är svåra att ge en generell utformning med tillräcklig träffsäkerhet, men där det är angeläget för regeringen att driva på arbetet. Detta beskrivs vidare i avsnitt 5.2.5. I avsnitt 5.3 beskrivs hur processen konkret kan gestaltas.</P>
<P class="p455 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft51">Långsiktig och dialogbaserad styrning genom regleringsbrev</SPAN></P>
<P class="p456 ft30">Som vi har pekat på tidigare i betänkandet måste styrningen utgå från att både utbildning och forskning är verksamheter som är av lång- siktig karaktär. Det har också regeringen ofta framhållit, även i direktiven till vår utredning. Däremot har styrningen inte alltid tagit fasta på detta faktum i praktiken. När det gäller vilken tidshorisont som är lämplig för styrningen kan vi å ena sidan konstatera att reger- ingen i den senaste forskningspolitiska propositionen menade att ett tioårigt perspektiv bör anläggas. En del av de inspel som har lämnats till vår utredning har också betonat att fyra år är en relativt kort tid ur ett lärosätesperspektiv. Å andra sidan har också synpunkten fram- förts att fyraåriga ramar inte ger tillräcklig flexibilitet och att oförut- sedda händelser behöver kunna hanteras oftare än vart fjärde år. Vår bedömning är att en fyraårig ram är bra avvägning mellan behovet av långsiktighet och flexibilitet (se även avsnitt 5.1). Ett årligt regler- ingsbrev kommer också att vara nödvändigt för de finansiella delarna då budgetbesluten är ettåriga. I vissa frågor kan å andra sidan ett mer långsiktigt perspektiv än fyra år anläggas.</P>
<P class="p457 ft10">Vi menar att tydligt utpekade fyraårsperioder har fler fördelar utöver den längre planeringshorisonten. En fyraårig ram skapar ett återkommande tillfälle för varje regering att under mandatperioden se över helheten i styrningen och prioritera och rensa i denna. Ett fyrårigt perspektiv ansluter också till den etablerade form som finns för nuvarande forskningspolitiska proposition.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="p191dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36191x1.jpg/" id="p191img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft8">Förutsättningarna för en fördjupad dialog underlättas också om en sådan inte behöver ske varje år. Det har också under lång tid fun- nits önskemål och förväntningar om att lärosätenas olika förutsätt- ningar och profil skulle få större betydelse för styrningen. En viktig förutsättning för detta skapas genom fördjupad dialog inför längre perioder.</P>
<P class="p64 ft9">I en sådan fördjupad dialog är det enligt vår mening naturligt att lärosätena utgår från sina strategier. De ursprungliga uppdragen röran- de forskningsstrategier, liksom Resursutredningens (SOU 2005:48) förslag rörande utbildningsstrategier, var dock alltför omfattande. När regeringen begär in underlag bör den också kunna redovisa en analys av och ge återkoppling på dessa. Regeringen bör därför inför varje period precisera vilket underlag som efterfrågas. Det bör vara frivilligt att bifoga de strategidokument som lärosätet har beslutat.</P>
<P class="p52 ft15">Utbildningsuppdrag</P>
<P class="p66 ft9">Som beskrivits ovan så har de skiftande utbildningsuppdragen, ofta i form av ”nya platser” riktade till specifika områden, varit ett problem vad gäller möjligheten för lärosätet att bygga upp långsiktigt hållbara miljöer. Vi menar att ett samlat utbildningsuppdrag<SPAN class="ft42">22 </SPAN>bör utformas för varje lärosäte efter en dialog. Tidsramen för utbildningsuppdraget bör vara fyraårig. Beroende på frågeställning får lärosätet i dialogen ange rimliga mål baserat på sina förutsättningar. Det är troligt att detta, i ett inledande skede, primärt kommer handla om utbyggnadstakten inom för regeringen prioriterade områden. Vi menar att det är centralt att lärosätet känner ett ägandeskap för vilken målsättning som kan sättas och att målen sätts på en lagom ambitiös nivå för en fyraårsperiod.</P>
<P class="p99 ft8">Utbildningsuppdrag anges därefter i lärosätets regleringsbrev inklusive tilldelade och beräknade resurser för en fyraårsperiod.</P>
<P class="p52 ft15">Särskilda åtaganden</P>
<P class="p66 ft30">Det finns en rad uppdrag till lärosätena som inte ingår i ordinarie uppdrag utan som har tillkommit utifrån särskilda behov och som finansieras genom anslaget 2:65 <SPAN class="ft29">Särskilda medel till universitet och högskolor. </SPAN>Det kan gälla ett nationellt ansvar för en viss fråga eller att</P>
<P class="p33 ft49"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft48">I avsnitt 6.2 beskriver vi hur vi ser på utbildningsuppdrag till universitet och högskolor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="p192dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36192x1.jpg/" id="p192img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">lärosätet genom sin tradition eller geografiska placering har ett spe- cifikt uppdrag. Vi menar att dessa särskilda åtaganden och uppdrag bör behandlas i samband med dialogen för att på så sätt ges en samlad beredning. Det är också rimligt att dessa uppdrag ges med ett fyra- årigt perspektiv och att återrapportering primärt sker i samband med ställningstagande inför kommande period.</P>
<P class="p77 ft30">En samlad beredning menar vi kan få extra stor betydelse med anledning av att vi, som anges i kapitel 6.2, ser behov av att lärosätena i större utsträckning samarbetar kring att fördela ansvaret för att ge vissa utbildningar. Det kan gälla utbildningar som är av strategisk bety- delse men som inte har ett studentunderlag som innebär att utbild- ningen bär sig med utgångspunkt i ordinarie resurstilldelningssystem. Här menar vi att regeringen, efter dialog med lärosätena, bör peka ut att något eller några lärosäten, inom ramen för ordinarie resurser eller med särskild resurstilldelning, får ett nationellt uppdrag att bedriva utbildningen.</P>
<P class="p458 ft8">De särskilda uppdragen anges därefter i lärosätets regleringsbrev inklusive eventuella tilldelade och beräknade resurser för en fyra- årsperiod.</P>
<P class="p148 ft15">Särskilda bemyndiganden</P>
<P class="p93 ft9">Trots att högskolesektorn har en rad undantag vad gäller det statliga regelverket (se kapitel 10 för fördjupad diskussion) så krävs reger- ingens eller riksdagens godkännande för en rad frågor från fall till fall. Detta kan röra olika typer av nationella och internationella sam- verkansavtal, medlemskap, möjlighet att ingå i internationella kon- sortier, möjlighet att teckna längre hyresavtal och att få ytterligare undantag från gällande avgiftsregler m.m. Dessa bör i möjligaste mån behandlas i dialogerna så att regeringen får en samlad bild och pro- cess för vilka regelverk som är problematiska för lärosätena. I direk- tivet inför dialogen uppmanas lärosätet ange vilka särskilda bemyn- diganden som lärosätet önskar få. I dialogen tas dessa, tillsammans med redan existerande bemyndiganden, upp till behandling och reg- leras därefter i lärosätets regleringsbrev med ett fyraårsperspektiv.<SPAN class="ft42">23</SPAN></P>
<P class="p459 ft66"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft73">En samlad process inför regleringsbrev och överenskommelser får inte utesluta att lärosäten under perioden kan inkomma med förnyade ansökningar vid prioriterade ärenden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft51">Dialogbaserad styrning genom överenskommelser</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">I våra direktiv beskrivs ett antal områden som styrningen bör främja, t.ex. jämställdhet, breddad rekrytering och samverkan. Det är breda och långsiktiga mål som finns i högskolelagen (1 kap. 2 § och 5 §), men för vilka själva målet i högskolelagen uppenbarligen inte anses ha givit tillräcklig styreffekt. Det finns också liknande politiskt utta- lade mål som i dag inte anges i lag eller förordning, t.ex. utbildning i hela landet eller livslångt lärande. Andra politiska mål kan tillkomma i framtiden. Även grundläggande mål som hög kvalitet i forskning och utbildning är mångfacetterade och komplexa till sin karaktär.</P>
<P class="p64 ft9">Som framgår av vår diskussion om principer för styrningen i kapi- tel 4 menar vi att en ändamålsenlig rollfördelning är att riksdagen och regeringen formulerar övergripande mål för verksamheten utifrån sitt nationella helhetsansvar, men att lärosätena och professionen får arbeta med dessa mål på olika sätt utifrån sina olika förutsättningar. Som beskrivs i kapitel 3 har det nationella kvalitetssäkringssystem som UKÄ ansvarar för en central roll när det gäller att följa upp kvali- teten i verksamheten, vilket numera också inkluderar olika tematiska frågor. Som huvudregel menar vi att de övergripande, långsiktiga målen för lärosätenas verksamhet bör följas upp genom väl funge- rande kvalitetssäkringssystem. Samtidigt har regering och riksdag ett legitimt ansvar att, när det finns identifierade brister eller väl underbyggda utvecklingsbehov inom vissa områden, vara pådrivan- de. Hur bör i så fall en sådan styrning utformas?</P>
<P class="p236 ft10">Eftersom nya mål eller uppdrag normalt sätts för områden som lärosätena av olika skäl tenderar att inte arbeta spontant med i tillräcklig omfattning, är det rimligt att det behövs mer styrning och uppföljning än att enbart t.ex. skriva in ett mål i högskolelagen. De tidvis omfattande redovisningskraven i regleringsbreven har visat på detta behov. Om resurser tillförs i syfte att åstadkomma någon viss förändring kan det också finnas behov av uppföljning utan att där- med styra hur resurserna ska användas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="p194dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36194x1.jpg/" id="p194img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15">En ändamålsenlig styrning för komplexa och kvalitativa mål</P>
<P class="p138 ft9">För komplexa mål kan det vara svårt att formulera tydliga, kvanti- tativa mål som samtidigt är träffsäkra och relevanta för alla lärosäten. Träffsäkerheten i målen försämras om målen sätts utifrån indika- torer som är gemensamma för hela högskolesektorn. Hur angelägna sektorsövergripande indikatorer är varierar mellan olika lärosäten, beroende på deras förutsättningar. Träffsäkerheten försämras också om indikatorer formuleras på lärosätesnivå eftersom brister eller obalanser inom vissa områden kan döljas av en genomsnittlig siffra för lärosätet.<SPAN class="ft42">24 </SPAN>Om målen ska främjas genom en indikator i resurstilldel- ningssystemet, vilket då och då föreslås, uppstår ytterligare kompli- kationer. Ofta innehåller målen en mängd aspekter och många vägar framåt, varav bara vissa går att mäta på ett sätt som är jämförbart mellan lärosäten. (Se kapitel 4 för en fördjupad diskussion om indikatorer.)</P>
<P class="p83 ft10">Den omedelbara effekt som väntas av styrningen mot ett nytt mål kan därför i många fall inte vara mer än att ett ambitiöst arbete mot målet bedrivs, att insatserna och dess effekter på målet följs upp, och att insatserna justeras i ljuset av uppföljningen.</P>
<P class="p180 ft8">Inte sällan har regeringens styrning också haft precis denna inrikt- ning. En vanlig form har varit krav på särskilda strategier eller hand- lingsplaner för olika frågor, som t.ex. pedagogisk utveckling, breddad rekrytering, jämställdhet eller samverkan. När det gäller exempelvis breddad rekrytering och samverkan gavs lärosätena krav på att utfor- ma handlingsplaner i samband med att dessa uppgifter skrevs in i högskolelagen. Lärosätenas arbete enligt dessa planer följdes upp av Högskoleverket.</P>
<P class="p77 ft8">En sådan ansats är i linje med de principer för styrningen som vi argumenterar för, såtillvida att den bygger på att lärosätena själva måste utforma sitt arbete utifrån sin respektive situation. Många av de handlingsplaner som tagits fram på detta sätt har säkert också haft positiva effekter, inte minst som stöd i att ta sig an ett nytt mål i lag eller förordning. Samtidigt är det uppenbart att många planer varit för vaga eller blivit hyllvärmare, vilket bland annat framgick av Hög- skoleverkets uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekry- tering under perioden <NOBR>2006–2008.<SPAN class="ft53">25</SPAN></NOBR></P>
<P class="p436 ft55"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft54">Jfr. diskussion om rekryteringsmål för kvinnliga professorer i kapitel 8.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft48">Högskoleverket (2009).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Vi menar att styrning via handlingsplaner och liknande har haft begränsad framgång på grund av att den 1) inte varit tillräcklig foku- serad, 2) inte gett lärosätena tillräckligt ägarskap, 3) har saknat en skarp dialog om inriktning, ambitionsgrad och utfall. Handlingspla- ner riskerar för det första att bli för generella och omfatta lärosätets övergripande policy och insatser i alla delar av verksamheten, men inte vara tillräckligt specifika när det gäller vad som ska åstadkom- mas den närmaste perioden och hur det ska följas upp. När det gäller lärosätenas ägarskap riskerar krav på specifika handlingsplaner att leda till fokus på att uppfylla kravet på en plan snarare än en egen analys av vilka insatser som behövs. Om det dessutom inte finns en dialog med tydlig återkoppling på planer och arbetet med dem, riskerar de att i både utformning och uppföljning bli mindre skarpa än önskvärt, och dessutom uppfattas som mindre betydelsefulla.</P>
<P class="p73 ft30">Vi menar alltså att en ändamålsenlig styrning mot nya eller kom- plexa mål både måste ge lärosätena ett tydligt ägarskap för hur målen ska konkretiseras utifrån respektive lärosätes förutsättningar och samtidigt ställa tydliga krav på uppföljning av resultat. Här menar vi att en ordning med inspiration i de utvecklingskontrakt som används i andra länder kan bidra till en mer ändamålsenlig styrning. Förslaget är att lärosätena – inom ett begränsat antal prioriterade områden – får visa att de arbetar utifrån ambitiösa och tydliga mål som följs upp, men att dessa kan variera mellan lärosäten. Mål och uppföljningskri- terier bör formuleras av respektive lärosäte utifrån vissa övergri- pande problemområden som regeringen prioriterar. Vilka olika stra- tegier eller handlingsplaner som lärosätet har beslutat om bör inte vara frågan, utan fokus bör ligga på vilka specifika insatser som bedöms vara särskilt viktiga för de närmaste åren och hur dessa ska följas upp. En annan, och avgörande, skillnad mot tidigare hand- lingsplaner är att lärosätenas mål och uppföljningskriterier här före- slås vara föremål för dialog rörande relevans, ambitionsnivå, reali- serbarhet m.m. Det innebär alltså att departementet ska kunna – och förväntas – ha synpunkter på lärosätenas mål i syfte att dessa ska bli så effektiva som möjligt.</P>
<P class="p80 ft9">En sådan modell kan enligt vår bedömning göra styrningen mer ändamålsenlig i och med att den tydligare utgår från lärosätets för- utsättningar och görs på ett mer fokuserat och långsiktigt sätt. Över- gripande politiska mål som konkretiseras på lärosätesnivå, under-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">byggt av lärosätesledda och kollegiala processer samt fördjupad dia- log med regeringen, kan enligt vår bedömning förväntas få en bättre förankring och därigenom ett bättre genomslag på lärosätet. Genom att de indikatorer som ska användas för att följa upp och värdera lärosätenas arbete mot de prioriterade målen formuleras i dialog, kan ambitionsnivån drivas på samtidigt som man undviker likriktning eller strategisk anpassning mot vissa indikatorer.</P>
<P class="p88 ft8">I de fall regeringen önskar en nationell jämförelse av en viss prio- riterad fråga menar vi att detta kan göras genom exempelvis UKÄ:s tematiska utvärderingar.</P>
<P class="p87 ft9">Exempel på mål som nämns i våra direktiv och som vi i andra delar av betänkandet föreslår kan adresseras i överenskommelser är sam- verkan (kapitel 7), jämställdhet (kapitel 8) samt livslångt lärande och breddad rekrytering (kapitel 6). I kapitel 6 föreslår vi också att över- enskommelser kan också användas för att följa upp ökade basanslag till forskning. Även resurstillskott syftande till kvalitetsförstärkning i utbildningen skulle kunna följas upp i överenskommelserna, i likhet med Nederländernas pågående modell.</P>
<P class="p75 ft15">Utformningen av överenskommelser</P>
<P class="p138 ft9">Det finns ett antal komplikationer och möjliga invändningar mot en sådan ordning som vi har skisserat här. En viktig principiell invänd- ning kan vara att en skarpare dialog kring varje lärosätes mål och uppföljningskriterier skulle innebära att regeringen tar över ”hur- frågan,” tvärtemot vad vi argumenterat för när det gäller övergripan- de rollfördelning. Dialogen kring <NOBR>”hur-frågorna”</NOBR> är en del av syftet med de överenskommelser vi föreslår, och som vi menar är moti- verad för att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig styrning i de fall där en sådan behövs. Samtidigt är också ett tydligt ägarskap hos lärosätet en central del av syftet. Syftet skulle alltså förfelas om regeringen kräver vissa specifika lösningar. För att undvika detta är det centralt att de utvecklingsområden som regeringen prioriterar är begränsade till antalet och av tillräckligt övergripande karaktär, att lärosätet utformar sina insatser och uppföljningskriterier utifrån sin egen situation, och att det är utgångspunkt för dialogen. Som vi åter- kommer till nedan menar vi också att lärosätenas konkretiserade mål och uppföljningskriterier inte bör beslutas av regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Det finns också invändningar av mer praktisk karaktär. Reger- ingskansliet och lärosätena har i dag inte beredskap för den nya typen av dialoger. Ett införande av dialoger kommer kräva att kapa- citeten behöver utvecklas. Frågan är om fördelarna med en fördjupad dialog motiverar ett arbete med att över tid utveckla den kapacitet och de arbetsformer som krävs. Vår bedömning är att fördelarna överväger. De mest genomgående positiva erfarenheterna från de internationella kontakter vi har haft rör själva dialogen som bidrag till en förbättrad ömsesidig förståelse mellan regering och lärosäten.</P>
<P class="p73 ft9">De ovanstående invändningarna har också koppling till mer for- mella förutsättningar för en dialog, dels rörande regeringens arbets- sätt och relation till lärosätena, dels rörande lärosätets interna pro- cesser. När det gäller lärosätenas interna processer har de idéer om en mer dialogbaserad styrning som vi har presenterat under utred- ningens gång väckt farhågor på vissa håll att detta skulle bli ytter- ligare ett inslag som stärker lärosätesledningen men lämnar kollegiet utanför. Inför en mer fördjupad dialog vart fjärde år bör det finnas större förutsättningar att ha en god intern process inför dialogen än vad det finns inför dagens dialoger, och lärosätet bör kunna redovisa hur personal och studenter på olika sätt medverkat i denna.</P>
<P class="p403 ft8">När det gäller regeringens arbetssätt och relation till lärosätena har invändningen framförts att erfarenheterna med överenskom- melser eller utvecklingskontrakt från andra länder inte är tillämpliga i en svensk kontext. Medan vissa andra länder har autonoma läro- säten med vilka en minister eller en intermediär kan sluta överens- kommelser kan vi i Sverige inte ha överenskommelser i formell avtalsform mellan den svenska regeringen och dess underlydande myndigheter. Det handlar dels om att regeringen sitter med besluts- makt över lärosätena, dels om att regeringen i Sverige till skillnad från flera andra länder fattar kollektiva beslut. Vi har inte heller någon intermediär med mandat att fördela basanslag och uppdrag till lärosätena. Vi redogör i det följande för våra överväganden gällande detta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="p198dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36198x1.jpg/" id="p198img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft94">Överenskommelser i form av dialogprotokoll</P>
<P class="p69 ft9">Som vi har beskrivit i avsnitt 5.2.4 kan styrningen göras mer lång- siktig, dialogbaserad och samordnad inom ramen för nuvarande regleringsbrev som får ett fyraårigt perspektiv avseende resurser, dimensionering och särskilda uppdrag. En möjlighet är att inkludera även mer kvalitativa utvecklingsmål för respektive lärosäte i regler- ingsbrevet. Fördelen med detta är att det ansluter till en etablerad styrningsprincip.<SPAN class="ft42">26 </SPAN>Nackdelen ligger i att det kan uppfattas att läro- sätets mål och uppföljningsinstrument tas över och beslutas av regeringen, och att den tydliga ömsesidigheten och lärosätets ägar- skap för målen försvagas. Det kan också göra lärosätena mer defen- siva i dialogen, samt bidra till mindre konkreta och ambitiösa mål av rädsla för att de inte ska gå att revidera på ett tillräckligt smidigt sätt.</P>
<P class="p78 ft8">Ett annat alternativ är att den delen som rör kvalitativa utveck- lingsmål enbart innebär ett krav på lärosätet att utveckla mål och strategier, liksom tidigare krav i regleringsbreven på olika strategier och handlingsplaner. Nackdelarna med detta, att det inte skapar något naturligt utrymme för dialog och att styrningseffekten riske- rar att bli begränsad, har vi berört ovan.</P>
<P class="p77 ft10">Ett tredje alternativ utgör en medelväg mellan de ovan nämnda alternativen. Detta skulle innebära att själva överenskommelsen får status som ett dialogprotokoll som regleringsbrevet hänvisar till. I regleringsbrevet regleras den formella styrningen i form av resurser, dimensionering och särskilda åtaganden och bemyndiganden i ett fyraårigt perspektiv. Regleringsbrevet kan också innehålla allmänt for- mulerade uppdrag till varje lärosäte att arbeta utifrån de mål och uppföljningskriterier som blivit utfallet av dialogen. Denna variant bejakar ömsesidigheten genom att dialogprotokollet summerar vad båda parter enats om i dialogen vad gäller lärosätets mål inom vissa centrala områden men utan att detta i detalj blir föremål för ett ensi- digt beslut av regeringen. En nackdel är att det kan uppfattas vara oklart vad som formellt gäller.</P>
<P class="p143 ft30">Vår samlade bedömning är att det tredje alternativet bäst främjar en ömsesidig och tillitsbaserad dialog, och att detta är värt att ut- veckla även om lärosätena i egenskap av statliga myndigheter har ett lydnadsförhållande till regeringen. Vi menar att denna form inte för-</P>
<P class="p116 ft49"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft48">Detta överensstämmer i hög grad med den modell som Norge använder.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="p199dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36199x1.jpg/" id="p199img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">utsätter att de statliga lärosätena har en annan formell status än för- valtningsmyndigheter. Ett utvecklat system med överenskommelser kan dock ligga till grund för styrningen också om universitet och högskolor eventuellt skulle ges en annan juridisk form i framtiden. De internationella erfarenheterna visar också på att införande av denna styrform innebär en utvecklingsprocess för samtliga parter där det skett en successiv förändring av såväl form som innehåll. Om överenskommelser införs i Sverige menar vi att det på samma sätt bör ses som en ram vars form och innehåll kan utvecklas över tid.</P>
<P class="p106 ft8">Överenskommelser enligt denna modell ställer större krav på både lärosäten och regeringen. Vi bedömer att det är värt det extra arbetet om det leder till förbättrad måluppfyllelse och en fördjupad ömsesidig förståelse. Förutsättningen är att det finns ett tydligt styrningsbehov, att omfattningen begränsas och att lärosätesanpass- ningen blir reell.</P>
<P class="p52 ft15">Bör ekonomiska incitament kopplas till överenskommelser?</P>
<P class="p425 ft15">Vi bedömer att:</P>
<P class="p460 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Ekonomiska incitament initialt inte bör kopplas till överens- kommelserna.</SPAN></P>
<P class="p461 ft9">Flera länder har infört överenskommelser som ett instrument för prestationsbaserad resurstilldelning. Överenskommelserna innebär då att lärosätet erhåller en viss resurs baserat på måluppfyllelse, eller att resurser fördelas i konkurrens baserat på en bedömning av lärosätenas strategier. Argumentet för detta är att ekonomiska incitament ska förstärka styreffekten och säkerställa att arbetet tas på allvar.</P>
<P class="p54 ft9">Samtidigt finns baksidor med att koppla finansiell styrning till överenskommelserna. En risk är att lärosätena blir mer defensiva och försöker minimera risken att inte uppnå uppsatta mål, snarare än att sätta ambitiösa mål som inte med nödvändighet kommer att nås men i gengäld har större chans att åstadkomma verklig förändring.<SPAN class="ft42">27 </SPAN>Det informationsövertag som lärosätena normalt har gällande sin egen verksamhet underlättar ett sådant strategiskt beteende. En erfaren- het från Nederländerna är också att de lärosäten som inte nådde sina</P>
<P class="p462 ft49"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft48">Elken m.fl. (2016) s. 18.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="p200dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36200x1.jpg/" id="p200img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft30">mål tenderade att vara mindre högskolor som inte hade samma per- sonella förutsättningar som de större universiteten att prognosticera och förutse genomförbarheten i målen.<SPAN class="ft74">28 </SPAN>Det finns också en risk att behovet av att kunna fördela medel driver i riktning mot gemen- samma indikatorer och instrument som likriktar uppföljningen, vil- ket motverkar syftet med att varje lärosäte ska arbeta utifrån sina egna förutsättningar. En annan komplikation rör hur konsekven- serna ska hanteras. Antingen görs bedömningen av en intermediär eller en separat utpekad grupp, och medelsfördelningen sker auto- matiskt utifrån den bedömningen. Problemet kan då uppstå att läro- säten förlorar pengar även om den bristande måluppfyllelsen huvud- sakligen beror på omvärldsfaktorer som stod utanför lärosätets kontroll. Det omöjliggör också en politisk avvägning om hur ett sämre resultat ska åtgärdas, dvs. om ett lärosäte med lägre målupp- fyllelse i själva verket kan ha ett större behov av bibehållna medel. Om å andra sidan medelsfördelningen görs med hänsyn till läro- sätenas behov och konsekvenserna av innehållen finansiering, är ris- ken stor att alla får full finansiering och att meningsfullheten med modellen ifrågasätts.</P>
<P class="p179 ft8">Vi menar att en mer dialogbaserad och lärosätesspecifik styrning kan bidra till en bättre måluppfyllelse. Att bygga upp den tillit och förståelse för varandras förutsättningar som krävs kommer dock att ta tid. Med hänsyn till de risker som nämnts ovan anser vi därför att det skulle göra större skada än nytta att initialt koppla ekonomiska incitament till överenskommelser. Mål som lärosätena känner ett tydligt eget ägarskap för kombinerat med tydliga krav på uppfölj- ning, anpassat till olika lärosätens olika förutsättningar, kommer enligt vår bedömning i sig ha en utvecklande effekt och bidra till att verksamheten bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Från reger- ingens sida är det samtidigt viktigt att lärosätena lever upp till de åtaganden de gjort i tidigare dialoger, för att regeringens tillit inte ska urholkas.</P>
<P class="p87 ft30">Även utan ekonomiska incitament är det naturligt att resultaten från en period påverkar styrningen för nästa. Om målen nås med god marginal kan det finnas anledning att driva på för högre ambitions- nivå i nästa dialog, medan bristande måluppfyllelse i stället sätter fokus på genomförbarhet eller löpande uppföljning. När formerna</P>
<P class="p92 ft49"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft48">Träff med VSNU (De nederländska universitetens förbund) </SPAN><NOBR>2018-06-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="p201dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36201x1.jpg/" id="p201img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">för processen har etablerats och resultaten kan värderas kan det över- vägas om ekonomiska incitament bör tillföras. Det bör då under- byggas av en analys som dels gör det troligt att måluppfyllelsen skulle bli klart bättre, dels att negativa sidoeffekter kan undvikas (jämför diskussionen i kapitel 4).</P>
<P class="p463 ft64"><SPAN class="ft26">5.3</SPAN><SPAN class="ft63">Processbeskrivning för proposition och dialogbaserad styrning</SPAN></P>
<P class="p123 ft8">Modellen med överenskommelser och regleringsbrev som ger fyra- åriga planeringsförutsättningar förutsätter en väl utvecklad bered- ningsprocess som är synkroniserad med arbetet med den samlade propositionen för högre utbildning och forskning samt med ordi- narie budget- och regleringsbrevsarbete. Processen kan förenklat beskrivas med nedanstående bild.</P>
<P class="p464 ft8">I den samlade propositionen för högre utbildning och forskning anger regeringen prioriteringar för den aktuella fyraåriga perioden. På samma sätt som för dagens forskningspolitiska proposition kan vissa av dessa innebära t.ex. generella resursförstärkningar eller sats- ningar via forskningsråden som inte utgör mål för universitet och högskolor och som därmed inte behöver beröras i lärosätenas regler- ingsbrev eller överenskommelser. Den samlade propositionen före- gås av en budgetproposition som anger de övergripande ekonomiska ramarna.</P>
<P class="p342 ft30">När den samlade propositionen är lämnad till riksdagen och bud- getpropositionen är beslutad av riksdagen kan regeringen skicka ut direktiv för arbetet med överenskommelse och regleringsbrev. Direktivet syftar till att ta fram underlag inför dialogen om över- enskommelse och regleringsbrev och där anger regeringen bland</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">annat vilka mål som ska behandlas i överenskommelserna, förutsätt- ningarna för eventuell utbyggnad och riktlinjer för kommande ut- bildningsmål utifrån vad som är presenterat i den samlade propo- sitionen.</P>
<P class="p429 ft9">Utifrån direktivet lämnar sedan lärosätena förslag till lärosätes- specifika konkretiseringar av målen samt indikatorer för uppföljning. I direktivet uppmanas lärosätena även att inkomma med underlag till utbildningsuppdragen utifrån regeringens riktlinjer, samt behov av särskilda uppdrag och bemyndiganden. Befintliga uppdrag bör kom- menteras i direktivet med angivelse av om regeringen har som utgångs- punkt att de bör kvarstå eller tas bort. I underlaget bör också de finan- siella uppgifter som i dag lämnas i budgetunderlaget ingå.</P>
<P class="p429 ft30">Underlaget från lärosätena ligger därefter till grund för en dialog- fas mellan departement och lärosätesledning. Vissa delar av dialogen kan ske på tjänstemannanivå medan andra bör inbegripa akademisk ledning (inklusive lärosätets styrelse) och politisk ledning. Ett upp- lägg värt att pröva är det som används för strategiska ramkontrakt i Danmark, där det första skedet i dialogen är mer öppet med fokus på lärosätets utmaningar, för att senare komma till de konkreta mål och uppföljningskriterier som ska anges. Dialogfasen avslutas med en överenskommelse i form av ett dialogprotokoll, som därefter de kommande fyra årens regleringsbrev hänvisar till. De delar i dialogen som gällt utbildningsmål, särskilda uppdrag samt särskilda bemyndi- ganden förs in i regleringsbrevet som utformas så att det ger fyra- åriga planeringsförutsättningar både vad gäller uppdrag och resurs- tilldelning.</P>
<P class="p465 ft9">Processen behöver för att synkroniseras med proposition och budgetarbetet rymmas inom ett år efter att propositionen har pre- senterats. För att vinna tid bör direktiven skickas ut direkt efter pro- positionen med förbehåll för riksdagens godkännande. På vissa punkter kan lärosätenas förberedelse ha påbörjats redan tidigare, t.ex. genom att synpunkter och underlag lämnats i förarbetet till propositionen. Frågor som påverkar lärosätenas anslag, t.ex. utform- ningen av en utbyggnad av högskolan, behöver behandlas mer skynd- samt då resultatet av diskussionerna ska hinna leda till konkreta för- slag i budgeten. I praktiken betyder det att sådana diskussioner behö- ver vara avklarade före sommaren. För övriga frågor finns mer tid då de först ska beslutas i samband med regleringsbrevet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="p203dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36203x1.jpg/" id="p203img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr9 td79"><P class="p466 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td80"><P class="p467 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td81"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr15 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td79"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td79"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p468 ft30">Det är viktigt att inte överdriva arbetets omfattning. För regeringens del ska utgångspunkterna vara givna i propositionen. Den gemen- samma beredningen inom Regeringskansliet bör lägga tyngdpunk- ten inför propositionen och direktiven till regleringsbrev och över- enskommelser, samt de ramar och utgångspunkter som kan behövas för departementets dialoger med respektive lärosäte. För lärosätets del omfattas bara en mindre del av verksamheten, och arbetsupp- gifter som i dag behöver göras relativt snabbt som t.ex. fördelning av nya utbildningsplatser mellan lärosäten ges här en mer struktu- rerad process.</P>
<P class="p469 ft9">Vi föreslår vidare att en halvtidsutvärdering i form av en mindre rapportering och dialog sker efter år två, vilket också sammanfaller med förberedelserna för nästa proposition. Inför nästkommande uppdragsperiod förväntas lärosätet inkomma med en samlad rappor- tering. Detta material tillsammans med ny proposition och resultatet av olika typer av utvärderingar samt förnyade dialoger ligger till grund för kommande regleringsbrev och överenskommelse.</P>
<P class="p470 ft9">Vad gäller bedömning av måluppfyllelse ligger huvudansvaret på lärosätet att ta fram material utifrån de utvärderingskriterier som angivits i överenskommelsen. I de fall regeringen önskar en nationell sammanställning av uppnådda resultat inom olika områden är det rimligt att ansvarig sakmyndighet (främst UKÄ, UHR och Veten- skapsrådet) ges i uppdrag att sammanställa detta. Vad gäller övergri- pande analyser av själva modellens tillämpning och dess värde för att uppnå politiskt prioriterade mål kan detta utgöra en uppgift för den analysfunktion som beskrivs längre fram (avsnitt 5.4).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Nya former för uppföljning och rapportering</SPAN></P>
<P class="p138 ft9">Arbetet med framtagande och uppföljning av regleringsbrev, överens- kommelser och en samlad proposition kommer att innebära en ökad arbetsbelastning för samtliga parter under det år som detta pågår. En minskad årlig arbetsbörda för såväl departement som lärosäten bör eftersträvas för att kompensera för den ökade insats som krävs i sam- band med den utökade dialogen vart fjärde år samt halvtidsuppfölj- ningen. Nuvarande moment med budgetunderlag, regleringsbrev och årlig återrapportering (se kapitel 3) behöver därför förenklas. En stor del av den information som årligen behövs för att följa sektorns utveckling ingår också i den statistik som UKÄ tar fram. Om någon fråga eller något lärosäte särskilt behöver följas på årlig eller mer regel- bunden basis kan det anges i regleringsbrevet.</P>
<P class="p143 ft9">Vi föreslår att budgetunderlaget förenklas till att endast innehålla en prognos över lärosätets ekonomiska resultat, den rörliga anslags- avräkningen kopplad till utbildningen för innevarande och kommande år samt uppgifter om verksamhetsinvesteringar och behov av låneram för anläggningstillgångar. Mer strategiska överväganden av den typ som lämnas i dag görs i stället som en del i det underlag lärosätet tar fram utifrån de direktiv regeringen lämnar inför arbetet med proposi- tionen och överenskommelserna. Information om påtagliga avvikelser från det underlag som lämnades inför att den aktuella överenskom- melsen togs fram kan lämnas i anslutning till budgetunderlagen.</P>
<P class="p87 ft9">När det gäller regeringens tillgång till angelägen information kan konstateras att lärosätenas ekonomi och verksamhet är relativt stabil med få förändringar mellan år eller mellan prognostillfällen. Med tanke på de små förändringarna i verksamheten kan dagens två utgiftsprognoser ersättas med en utgiftsprognos som lämnas inom ramen för budgetunderlaget. Även kraven på årsredovisningarnas innehåll bör kunna förenklas särskilt de år då varken slut- eller halv- tidsrapporteringen av överenskommelsen ska lämnas. Dessa år kan årsredovisningen i första hand inriktas på finansiell information.</P>
<P class="p143 ft9">I dag sker en rad årliga återrapporteringar för särskilda åtaganden och uppdrag. Några ingår i årsredovisningen medan andra sker vid sidan om som separata återrapporteringar. Rapportering sker i vissa fall till olika departement. Flertalet av dessa gäller uppdrag som mer eller mindre har karaktären av permanenta verksamheter även om de ofta regleras formellt genom kortsiktiga uppdrag. Som exempel kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">nämnas olika typer av kompletteringsutbildningar samt ansvar för att bedriva nationella verksamheter. Vi menar, utan att ha analyserat samt- liga uppdrag, att flera av dessa bör kunna rapporteras i samband med den mindre återrapporteringen vid halvtidsdialogen och mer full- ständigt i samband med utfallet av den samlade överenskommelsen.</P>
<P class="p342 ft9">Vi föreslår vidare att de årliga myndighetsdialogerna ersätts av en fördjupad dialog i samband med utformandet av överenskommel- serna vart fjärde år samt en mindre halvtidsdialog som diskuterar utfallet av överenskommelserna efter två år. Dialog av mer informell karaktär kring enskilda frågor kan naturligtvis fortsatt föras vid behov. Vidare bör statssekreterarens årliga möte med rektor kvarstå.</P>
<P class="p471 ft38"><SPAN class="ft26">5.4</SPAN><SPAN class="ft79">Analys och uppföljning av högre utbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p274 ft9">Ett genomgående tema för de förslag som vi lämnar är att styrningen och utvecklingen av högre utbildning och forskning ska eftersträva att i så hög grad som möjligt vara kunskapsbaserad. Detta innebär att det ligger ett stort ansvar på kunskapsprofessionen att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Ett kunskapsbaserat för- hållningssätt innebär också att den övergripande styrningen av hög- skolan bör utformas enligt samma princip, dvs. det behöver finnas välunderbyggda underlag som utgångspunkt för styrningen, och de val som görs bör prövas systematiskt.</P>
<P class="p73 ft9">Detta ställer krav på analyser som belyser utfall av tidigare refor- mer, internationella utvecklingstendenser samt samlade bedömning- ar av den högre utbildningens och forskningens utveckling. I detta ligger även att kontinuerligt kunna bedöma huruvida gällande styr- instrument och resurstilldelning är ändamålsenliga för att nå de poli- tiska målen. I det följande kommer att vi att visa att det i Sverige saknas en aktör som kan göra denna typ av samlade och oberoende analyser, och vi förslår därför att en oberoende analysfunktion inrät- tas. Vi beskriver också hur den kan relatera till och komplettera de aktörer som i dag utför olika typer av uppföljningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="p206dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36206x1.jpg/" id="p206img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Behovet av samlade och oberoende analyser</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p448 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">Det finns behov av en analysfunktion inom det utbildnings- och forskningspolitiska området med uppgift att göra samlade och oberoende analyser och uppföljningar som kan ligga till grund för framtida politiska prioriteringar men även kan utgöra stöd för lärosätenas och andra intressenters arbete.</SPAN></P>
<P class="p473 ft9">Den modell som vi föreslår för en långsiktig, sammanhållen och dia- logbaserad styrning, i form av en samlad proposition samt regler- ingsbrev och överenskommelser med fyraåriga perspektiv, menar vi kommer att ställa höga krav på välgrundade analyser som beaktar såväl framtida behov och internationella tendenser som utfall av politiska reformer inom högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p77 ft9">Statskontorets menar i sin rapport <SPAN class="ft28">Utvärdering på olika områden – en analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter </SPAN>att ett inrättande av en specifik utvärderingsenhet måste berättigas av att den ger ett mervärde genom att regeringen får tillgång till djup metod- och sak- kompetens som fortlöpande tar fram analyser och utvärderingar på det aktuella området. Statskontoret menar vidare detta kan möjliggöra en långsiktig kunskapsutveckling om den förda politikens resultat och effekter samt om förhållanden som är viktiga för politikens utform- ning. Samtidigt betonar Statskontoret att frågan om när det är berätti- gat att inrätta en sektorsspecifik utvärderingsorganisation måste hand- la om vilket mervärde en separat utvärderingsmyndighet<SPAN class="ft42">29 </SPAN>förväntas ge i förhållande till andra statliga utvärderingsalternativ. Samma resone- mang för Analys- och utvärderingsutredningen i sitt betänkande.<SPAN class="ft42">30</SPAN></P>
<P class="p143 ft9">Vid våra möten med olika intressenter har en återkommande upp- fattning varit att det svenska högskolesystemet och tillhörande finan- sieringssystem är svåröverskådligt och komplext. Antalet externa aktörer med intressen för högre utbildning och forskning är stort. Den historiska genomgång som presenterats i kapitel 2 visar också att olika typer reformer, men framför allt finansieringen till högskolan från olika finansiärer, har ökat mycket kraftigt sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> Med den kraftfulla utökningen av högskolesektorn har också följt att</P>
<P class="p474 ft62"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft71">Vi menar att Statskontorets resonemang angående myndigheter går att applicera på andra typer av regeringen tillsatta organisationer.</SPAN></P>
<P class="p160 ft49"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft48">Statskontoret (2014a), s. 8, och SOU 2018:79.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="p207dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36207x1.jpg/" id="p207img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">förväntningarna från riksdagen, regering och andra intressenter har ökat. Vi menar att detta ställer krav på politiken att ha tydliga instru- ment för att kunna göra prioriteringar men också för att kunna följa upp effekterna av genomförda reformer.</P>
<P class="p64 ft9">IVA beskriver i en genomgång hur Sveriges och några andra län- ders samlade analyskapacitet inom forskningsområdet har utvecklats inför politiska prioriteringar och reformer. Författarna menar att Sverige, till skillnad från flera jämförbara länder, är i avsaknad av en analysfunktion som har till uppgift att ta fram kunskapsbaserat mate- rial inför politiska reformer. I rapporten anges att forskningspolitiken har präglats av en fragmentering av kunskapsunderlaget, ryckighet i politikens inriktning samt bristande koordinering mellan olika poli- tiska insatser.<SPAN class="ft42">31 </SPAN>Författarna menar vidare att detta ska ställas i rela- tion till andra politikområden där regeringen har varit pådrivande i att utveckla kraftfulla utrednings- och analysfunktioner i form av exempelvis sektorsspecifika utvärderingsenheter.<SPAN class="ft42">32</SPAN></P>
<P class="p54 ft30">På vårt uppdrag har Mats Benner gjort en uppdaterad jämförelse av hur några jämförbara länder utnyttjar olika typer av kunskaps- baserat underlag i högskolepolitiken.<SPAN class="ft74">33 </SPAN>I relation till <NOBR>IVA-rapporten</NOBR> som behandlade forskningspolitik belyser denna rapport även utbild- ning och samverkan. Rapporten visar att Sverige till stora delar särskil- jer sig från jämförda länder genom att det saknas en tydlig aktör som kan medverka till att skapa en gemensam referensram för politiken. I stället menar Mats Benner att Sverige präglas av ”en påfallande bred uppsättning intressenter och aktörer kring svensk högre utbildning och forskning, som var och en driver sina frågor och utgår från sina perspektiv.”<SPAN class="ft74">34</SPAN></P>
<P class="p475 ft30">Idén om en samlad analysfunktion för högre utbildning och forskning har även tidigare påtalats av flera skribenter och aktörer.<SPAN class="ft74">35 </SPAN>Behovet av samlade analyser har också förts fram av tidigare utred- ningar. Utredningen Forskning 2000 lade ett konkret förslag om att inrätta ett forskningsinstitut med uppdraget att regelbundet ta fram</P>
<P class="p265 ft55"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft54">IVA (2014), s. 2.</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft71">Som exempel på sådana analysfunktioner kan nämnas Vårdanalys, Kulturanalys, Finans- politiska rådet, Agrifood, ESO m.fl.</SPAN></P>
<P class="p238 ft62"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft71">I rapporten ingår Danmark, Norge, Finland Schweiz, Storbritannien, Nederländerna och Sverige.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft54">Benner (2018), s. 21.</SPAN></P>
<P class="p238 ft49"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft48">Exempelvis framförs idén av Strömholm i boken </SPAN><SPAN class="ft122">Den svenska högskolan </SPAN>(1994) samt av Andrén i boken <SPAN class="ft122">Visioner, vägval och verkligheter </SPAN>(2013).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="p208dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36208x1.jpg/" id="p208img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">samlade översikter och analyser av svensk forskning och högre utbild- ning i ett internationellt perspektiv. Forskning 2000 framhöll att det är nödvändigt att regelbundet göra analyser och bedömningar som ger överblick över hela det svenska systemet, viktigare förändringar, utvecklingstendenser, problem och behov etc. Detta skulle ske utöver de uppföljningar och utvärderingar som görs av olika myndigheter och aktörer. Man menade vidare att dessa analyser också skulle in- begripa förhållanden och utvecklingen i andra länder. Det betonades att det behövs analyser som sätter in forskningen i ett vidare per- spektiv av kunskapsutveckling och kunskapsförmedling, där också utbildningsinsatserna tas upp.<SPAN class="ft42">36</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Forskning 2000 byggde vidare på förslag från <NOBR>RUT-93</NOBR> (SOU 1996:21) som betonade vikten av behovet av ett institut som skulle ha en fristående ha roll och som skulle belysa hela det hög- skolepolitiska området. I <NOBR>RUT-93:s</NOBR> förslag påtalades att själva insti- tutet förutsattes få en begränsad omfattning och verksamheten i hög utsträckning skulle kunna utnyttja det omfattande faktamaterial som samlas in inom olika delar av utbildnings- och forsknings- systemet.<SPAN class="ft53">37</SPAN></P>
<P class="p83 ft30">Även regering och riksdag har påtalat behovet av en förstärkt analyskapacitet. I propositionen <SPAN class="ft29">Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft </SPAN>(prop. 2016/17:50) anges att uppföljning och utvärdering på nationell nivå är viktiga verktyg i regeringens styrning av forskningspolitiken. Mot denna bakgrund menar regeringen att det finns ett behov av uppföljning och utvär- dering av forskning som bl.a. kan ge underlag för en nationell bild av kvaliteten på svensk forskning och hur den utvecklas i förhållande till regeringens mål. Regeringen menar vidare att dessa utvärderingar och uppföljningar bör komplettera varandra och ge en bred och mer hel- täckande bild av forskningens kvalitet vilket kan bidra till kvalitets- utveckling.<SPAN class="ft74">38</SPAN></P>
<P class="p476 ft8">I Utbildningsutskottet betänkande (2017/18:UbU17) utvecklas behovet av samlade och oberoende analyser:</P>
<P class="p407 ft2"><SPAN class="ft2">…</SPAN><SPAN class="ft123">det finns anledning att se över om Sverige skulle vara betjänt av ett system som möjliggör en mer samlad och oberoende analys av resultat</SPAN></P>
<P class="p150 ft55"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1998:128, s. 239 ff.</SPAN></P>
<P class="p214 ft66"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft73">Som en följd av detta identifierade behov startades 1999 föreningen SISTER av ett antal vetenskapliga akademier och forskningsstiftelser. SISTER hade till uppdrag att göra själv- ständiga studier och analyser av högre utbildning och forskning. SISTER lades ned 2008.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17:50, s. 62.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="p209dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36209x1.jpg/" id="p209img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p477 ft92">och effekter av statliga investeringar i forskning, utveckling och inno- vation. Enligt utskottets mening bör frågan om hur Sverige kan inrätta och organisera ett sådant system ses över i särskild ordning. Utskottet anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.<SPAN class="ft72">39</SPAN></P>
<P class="p478 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft51">En analysfunktion inom högre utbildning och forskning</SPAN><SPAN class="ft124">40</SPAN></P>
<P class="p425 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p432 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Det inrättas en analysfunktion med uppdraget att göra sam- lade och oberoende analyser och uppföljningar med syfte att ligga till grund för framtida politiska prioriteringar men även kan utgöra stöd för lärosätenas och andra intressenters egna arbete.</SPAN></P>
<P class="p479 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Analysfunktionen ges i uppdrag att inkomma med en samlad analys inför propositionen för högre utbildning och forsk- ning, och att utöver detta göra analyser av högre utbildning och forskning.</SPAN></P>
<P class="p479 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Uppdraget ska vara utformat så att analysfunktionen ges man- dat att själv välja frågeställningar och metoder för sina analyser samt hur de sprids.</SPAN></P>
<P class="p480 ft10">Vi menar, med utgångspunkt i avsnittet ovan, att det finns ett starkt stöd för och ett stort behov av att skapa en analysfunktion med ett brett och fritt mandat att ta fram analyser till grund för en framtida politik för högre utbildning och forskning. Vi menar vidare att väl utvecklade analyser också kan få betydelse för lärosätenas, forsk- ningsfinansiärernas och andra intressenters prioriteringar.</P>
<P class="p52 ft55"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft54">Utbildningsutskottet betänkande 2017/18:UbU17, s. </SPAN><NOBR>12–13.</NOBR></P>
<P class="p481 ft125"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft65">Den 1 november 2018 överlämnades betänkandet </SPAN>Analyser och utvärdering för effektiv styr- ning <SPAN class="ft66">(SOU 2018:79). I betänkandet lämnas, utifrån ett helhetsperspektiv, ett antal förslag vad gäller samlad organisation och gemensamma instruktioner för nuvarande och eventuella till- kommande analysfunktioner. Även om slutsatserna i betänkandet stödjer vårt övergripande resonemang har vi inte utgått från dess förslag, då vårt perspektiv primärt har varit de specifika behov som vi uppfattar finns inom högre utbildning och forskning. Vid en slutgiltig utform- ning av en analysfunktion i denna sektor behöver regeringen således anpassa utformningen om förslagen i betänkandet </SPAN>Analyser och utvärdering för effektiv styrning <SPAN class="ft66">blir verklighet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="p210dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36210x1.jpg/" id="p210img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft9">Med tanke på de mycket stora resurser som satsas på området och den samhällsbetydelse som högre utbildning och forskning tillskrivs i olika sammanhang menar vi att det är förvånande att det saknas en samlad analysfunktion. Den komplexitet som finns inbyggd i syste- met med ett stort antal lärosäten, forskningsråd och forsknings- finansiärer och en lång rad av intressenter förstärker behovet av samlade kunskapsunderlag som kan ligga till grund för framtida poli- tiska avgöranden och uppföljningar av tidigare reformer. Att högre utbildning och forskning finns i en internationell kontext som på olika sätt påverkar verksamheten bidrar ytterligare till komplexite- ten i systemet. Förslaget om en analysfunktion menar vi också ligger i linje med en svensk tradition att ha utvärderingsenheter som på ett oberoende sätt kan bidra till en förstärkning av politikens besluts- underlag. En analysfunktion i Sverige skulle också ansluta till en internationell utveckling med oberoende utvärderingsenheter. Detta ligger också i linje med slutsatserna i betänkandet <SPAN class="ft28">Analyser och utvär- deringar för effektiv styrning </SPAN>(SOU 2018:79) som menar att reger- ingen behöver en analysfunktion om sektorn kännetecknas av stora kostnader, dominerande myndighet eller stark profession samt kom- plexitet. I betänkandet framgår att högre utbildning och forskning uppfyller dessa kriterier.<SPAN class="ft42">41</SPAN></P>
<P class="p75 ft15">Uppdrag för en analysfunktion</P>
<P class="p163 ft8">Analysfunktionens huvuduppgift bör vara att ta fram relevanta underlag av hög kvalitet i form av analyser, utvärderingar, studier</P>
<P class="p214 ft10"><SPAN class="ft23">m.m.</SPAN><SPAN class="ft126">för att regeringen ska kunna fatta välgrundade beslut och utveckla styrningen av högre utbildning och forskning. Den bör ha i uppdrag att framåtsyftande analysera och utvärdera den samlade högskolepolitiken samt bidra till förarbetet inför propositionen för högre utbildning och forskning. Detta innebär att analysfunktionen ska utvärdera och analysera det svenska systemet för forskning och utbildning, dess styrmekanismer samt styrningens effekter.</SPAN></P>
<P class="p87 ft12">Analysfunktionen behöver i sina analyser, där det är relevant, anlägga ett internationellt perspektiv och ska kontinuerligt bevaka viktigare internationella utvecklingstendenser. Dessa underlag kan</P>
<P class="p144 ft49"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2018:79, s. 208.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft10">även vara av intresse för riksdagen, olika myndigheter, universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra intressenter.</P>
<P class="p73 ft30">Analysfunktionen behöver enligt oss ha en oberoende ställning i relation till det som den granskar och ska självständigt kunna svara för val av studier och för kvalitet. Den bör dock ha ett stående upp- drag att inkomma med en samlad analys i samband med proposi- tionen för högre utbildning och forskning. Avsikten är att stärka den sammantagna analys- och utvärderingsverksamheten inom området genom att komplettera annan sådan verksamhet och särskilt foku- sera på frågor och områden där dess oberoende ställning har ett tyd- ligt mervärde. Vi menar att detta innebär att analysfunktionen måste ha en utvecklad förmåga att bedriva omvärldsanalys och inneha en hög kapacitet att analysera och föra samman kunskap som produ- ceras av olika aktörer, dra slutsatser och presentera rekommenda- tioner.</P>
<P class="p483 ft9">Det finns förvisso redan en betydande forsknings- och analys- verksamhet vad gäller det högskolepolitiska området. Utöver myn- digheterna bedriver aktörer som exempelvis vetenskapsakademierna, Vetenskap & allmänhet, Svenskt Näringsliv, SUHF, SULF och SFS ett omfattande arbete vad gäller att lyfta angelägna högskolepolitiska frågor. Vi menar dock att dessa diskussioner riskerar att tappa i genomslagskraft eftersom de ofta drivs utifrån den egna organisa- tionens huvudintresse och problemställning. Vår uppfattning är att analysfunktionen, utöver att producera rapporter och analyser, på sikt och genom sin oberoende ställning, också kan utvecklas till en arena för diskussion och debatt om politiken för högre utbildning och forskning. Erfarenheter från andra politikområden visar på vär- det av ett forum för möten mellan forskning och politik där en hög grad av oberoende förenas med närhet till beslutsfattande.</P>
<P class="p403 ft8">En analysfunktion måste för att tillföra något till det svenska systemet tydligt relatera till olika myndigheters redan etablerade uppföljnings- och analysverksamhet. För att få legitimitet som ett oberoende organ är det enligt oss också helt centralt att den får en organisatorisk och formell grund som ger långsiktighet och en hög grad av självständighet. I det följande avsnittet kommer vi att reso- nera om möjliga organisatoriska alternativ, ge förslag på samman- sättning och finansiering samt hur funktionen ska relatera till andra myndigheters verksamhet inom området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="p212dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36212x1.jpg/" id="p212img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft51">Organisatorisk form och finansiering</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi föreslår att:</P>
<P class="p484 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Analysfunktionen inrättas som en kommitté med ett konti- nuerligt uppdrag.</SPAN></P>
<P class="p485 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Kommittén utgörs av en expertgrupp (maximalt tio personer) bestående av en bred representation av ledamöter från olika delar av samhället.</SPAN></P>
<P class="p486 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Expertgruppens ledamöter inklusive ordförande utses av regeringen på sex år.</SPAN></P>
<P class="p487 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">UKÄ utgör värd för analysfunktionen.</SPAN></P>
<P class="p488 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Analysfunktionen ges namnet Expertgruppen för analys av högre utbildning och forskning.</SPAN></P>
<P class="p489 ft30">Med utgångspunkt i det uppdrag vi anser att analysfunktionen bör ha har vi gjort en bedömning av huruvida någon av dagens sektors- myndigheter (främst UKÄ eller Vetenskapsrådet) skulle kunna få ett utökat ansvar vad gäller samlade uppföljningar och analyser. Detta kan uppfattas som rimligt då ett stort uppföljnings- och utvärderings- arbete redan görs inom dessa myndigheter. Dessa myndigheter har också en uppbyggd kompetens och erfarenhet av att arbeta med utvär- deringar av olika slag. I rapporten <SPAN class="ft29">Samordning av uppföljning och utvärdering </SPAN>redogör UKÄ och Vetenskapsrådet för hur de avser att samordna olika uppföljningar, statistik och analyser.<SPAN class="ft74">42 </SPAN>Rapporten visar att det görs en mängd uppföljningar på olika myndigheter med ibland bristande samordning.</P>
<P class="p270 ft9">Vi välkomnar de initiativ som UKÄ och Vetenskapsrådet tar när det gäller ökad samordning och menar att detta kan bidra till att genomförda utvärderingar och analyser kan ske mer effektivt och få större genomslag och på så sätt kan bidra till en mer kunskaps- baserad utveckling av styrningen av högre utbildning och forskning. Vi menar dock att ett utökat uppdrag för en framtida analysfunktion inte bör ligga på någon av nuvarande sektorsmyndigheter. Skälen till detta är primärt principiella. Nuvarande sektorsmyndigheter har ett stort ansvar för viktiga delar i verkställandet av rådande politik. Det</P>
<P class="p316 ft49"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2018c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="p213dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36213x1.jpg/" id="p213img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">kan exempelvis gälla utveckling av kvalitetssäkringssystem eller för- delning av forskningsmedel. Mot denna bakgrund bör inte dessa myndigheter åläggas att delvis utvärdera sig själva. Det andra huvud- skälet menar vi rör det faktum att forskning och högre utbildning har intressenter inom praktiskt taget samtliga politikområden. Det är därför av stor vikt att analyser kan belysa ett brett fält, och att diskussioner kan föras med olika grupperingar i samhället.</P>
<P class="p73 ft9">Med anledning av detta bör analysfunktionen få en så oberoende och bred plattform som möjligt, både vad gäller sammansättning och organisatorisk status. Vi menar att detta utgör en viktig faktor för att skapa trovärdighet och för funktionens möjlighet att skapa av- tryck i politiska beslut. Detta ställningstagande har stöd av Statskon- toret som framhåller vikten av att den som utvärderar resultatet av verksamheten inte bör vara densamma som genomför den. Stats- kontoret bedömer att det är större risk att en sektorsmyndighet, jämfört med en sektorsspecifik utvärderingsmyndighet, uppfattas som mindre trovärdig och tillförlitlig beträffande vilken information som tas fram och hur brister och behov i verksamheten formuleras. Statskontoret menar vidare att utvärderingar från sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter ger regeringen och Regeringskansliet en mer fristående resultatbedömning, vilket kan komplettera eller balan- sera den information som sektorsmyndigheter tar fram.<SPAN class="ft42">43</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">Ett annat alternativ till en fristående analysfunktion skulle kunna vara att Statskontoret fick ett utökat uppdrag. De analyser som redan görs av Statskontoret fyller en viktig roll för såväl regeringens, riksdagens som lärosätenas arbete. Ett huvudsyfte med analysfunk- tionen är enligt oss att skapa en långsiktig kunskapsutbyggnad inom området som involverar olika intressenter som bygger på kontinuer- liga utvärderingar och analyser. Detta menar vi inte överensstämmer med den roll som Statskontoret har och hur myndigheten arbetar.</P>
<P class="p19 ft8">Argumentet att analysfunktionen på ett legitimt sätt ska kunna involvera olika intressenter menar vi också försvårar att olika typer av intresseorganisationer skulle kunna vara huvudman för en fram- tida analysfunktion.</P>
<P class="p490 ft49"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft48">Statskontoret (2014a), s. 9 och s. 78. Detta principiella ställningstagande görs även i SOU 2018:79.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="p214dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36214x1.jpg/" id="p214img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft9">Andra politikområdens analysfunktioner har primärt organise- rats som myndigheter<SPAN class="ft42">44</SPAN>. Flera av dessa har tillkommit den senaste tioårsperioden. Det har funnits olika skäl till att regeringen inrättat analysmyndigheterna. I vissa fall har de analyser och utvärderingar som tidigare genomförts inom enskilda sakområden bedömts vara otillräckliga i något avseende. I andra fall har regeringen ansett att den befintliga analys- och utvärderingsverksamheten, t.ex. inom en myndighet med ansvar för en viss verksamhet inom en sektor, inte kunnat möta de nya behov som uppkommit till följd av samhälls- utvecklingen. Inrättandet har i några fall också motiverats med att en organisatoriskt fristående statlig analys och utvärdering ska kun- na bedrivas löpande och på ett självständigt sätt i förhållande till de övriga aktörerna inom respektive sektor. Ytterligare ett skäl till inrättandet av sektorsanknutna analysmyndigheter har varit att regeringen ansett att det funnits ett behov av att förbättra tillgången till oberoende kunskapsunderlag i förhållande till de som genomför verksamheten, för att därigenom förbättra politikutvecklingen inom olika områden. Gemensamt för dessa myndigheter är att de har upp- följning, analys, utredning eller utvärdering som en av sina huvudupp- gifter, men de har inte direkta uppdrag att genomföra den verksamhet som de utvärderar.<SPAN class="ft42">45</SPAN></P>
<P class="p491 ft9">Ett alternativ skulle kunna vara att inordna analysfunktionen i en av de befintliga analysmyndigheterna. Närmast till hands ligger Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Enligt Analys- och utvärderingsutredningen avviker IFAU i förhållande till de övriga analysmyndigheterna i och med att myn- digheten har i uppdrag att genom forskning genomföra uppfölj- ningar och utvärderingar. IFAU skiljer sig också från övriga myn- digheter med en nära samverkan med universitet och högskolor och att dess verksamhet har ett tydligt akademiskt fokus.<SPAN class="ft42">46 </SPAN>Vår bedöm- ning är att IFAU i sin nuvarande form inte är lämplig för det uppdrag som vi föreslår att analysfunktionen bör ha. Den uppföljning och</P>
<P class="p492 ft55"><SPAN class="ft47">44</SPAN><SPAN class="ft67">Brottsförebyggande rådet (Brå), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering (IFAU), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Myndigheten för kulturanalys, Myn- digheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Myndigheten för Kulturanalys samt Trafikanalys. </SPAN><NOBR>2018-01-01</NOBR> startade också Klimatpolitiska rådet.</P>
<P class="p493 ft55"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2018:79.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">46</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2018:79, s. </SPAN><NOBR>69–71.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="p215dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36215x1.jpg/" id="p215img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">utvärdering som IFAU genomför gäller till liten del högre utbild- ning och forskning, utan har tydligt fokus på arbetsmarknaden och de tidiga skolformerna (grundskola, gymnasium). IFAU har också begränsat sin uppföljning och utvärdering genom att fokusera på analyser som görs genom ekonometriska och kvantitativa metoder. Därtill utgör IFAU:s påtagliga närhet till akademin en svårighet när det gäller att involvera andra intressenter. Däremot bör IFAU vara en myndighet som kan leverera underlag till analysfunktionen.</P>
<P class="p64 ft9">Parallellt med vår utredning har Analys- och utvärderingsutred- ningen utrett den framtida organisationen av regeringens analys- resurser.<SPAN class="ft42">47 </SPAN>I sitt betänkande föreslår Analys- och utvärderingsutred- ningen att nuvarande analysfunktioner och eventuellt tillkommande sådana bör organiseras som myndigheter.<SPAN class="ft42">48 </SPAN>Vi menar att en analys- funktion inom högskoleområdet mycket väl kan inrättas som en egen permanent myndighet. Detta skulle ge en tydlighet i uppdraget och en fast organisatorisk form. Samtidigt skulle det förmodligen innebära ett relativt stort ekonomiskt åtagande. Eftersom det är oklart vilket resultatet kommer att bli av de förslag som lämnats av Analys- och utvärderingsutredningen menar vi att myndighetsfor- men i det korta perspektivet inte bör vara det självklara valet.</P>
<P class="p196 ft8">Ett alternativ till myndighetsformen är att inrätta analysfunk- tionen som en kommitté med en kontinuerlig verksamhet.<SPAN class="ft53">49 </SPAN>Denna form utnyttjas i dag för tre organ med ett tydligt uppdrag för att utvärdera politiken och dess effekter inom respektive områden. Det gäller Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), Expertgruppen för Studier i offentliga Ekonomi (ESO) och Delegationen för migra- tionsstudier (Delmi).</P>
<P class="p64 ft9">Att detta kan vara en fungerande organisationsform bekräftas av Statskontoret som i sin utvärdering av EBA föreslår att dess nuva- rande organisationsform kvarstår. Detta föreslås trots att Statskon- toret anser att statlig verksamhet som förstahandsalternativ bör drivas i myndighetsform.<SPAN class="ft42">50 </SPAN>Statskontoret konstaterar att själva orga- nisationsformen inte på något avgörande sätt hindrat EBA från att rekrytera och behålla kompetent personal. Vidare konstateras att</P>
<P class="p322 ft55"><SPAN class="ft47">47</SPAN><SPAN class="ft54">Dir. 2017:79.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">48</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2018:79, s. 222 ff.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">49</SPAN><SPAN class="ft71">Kommittéer regleras enligt Kommittéförordningen (1998:1474).</SPAN></P>
<P class="p162 ft66"><SPAN class="ft47">50</SPAN><SPAN class="ft65">Att statlig verksamhet som huvudregel bör organiseras inom ramen för myndighetsformen angavs i 2010 års förvaltningspolitiska proposition (prop. 2009/10:175).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="p216dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36216x1.jpg/" id="p216img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">EBA har kunnat agera självständigt och med integritet samtidigt som de har producerat kunskapsunderlag på ett kostnadseffektivt sätt.<SPAN class="ft53">51</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Vi menar att kommittéformen bör ses som ett huvudalternativ vid inrättandet av en analysfunktion. Kommittéformen medger en varia- tion i uppdrag och ledningsstrukturer vilket vi menar kan vara en stor fördel i den utvecklingsfas som analysfunktionen kommer att befinna sig i under de första åren. Kommittéformen medger också en flexi- bilitet och självständighet i arbetsformer och hur man väljer att kom- municera. Graden av självständighet och oberoende baseras dock på de direktiv som styr kommittén. Vår analys av de direktiv som reglerar EBA, ESO och Delmi visar att samtliga har inskrivet att man ska ha en oberoende ställning i relation till det som kommittén granskar, och självständigt ska svara för val av studier och för studiernas kvalitet.<SPAN class="ft42">52 </SPAN>Dessa erfarenheter menar vi stärker argumentet att initialt starta verk- samheten som en kommitté med en kontinuerlig verksamhet.</P>
<P class="p143 ft9">De analysfunktioner som finns internationellt är till storlek och arbetsformer mycket olika. Medan vissa har karaktären av forsk- ningsinstitut med stor egen utredningskapacitet har andra en betyd- ligt mindre organisation.<SPAN class="ft42">53 </SPAN>Med tanke på det redan omfattande mate- rial som produceras av olika myndigheter och andra aktörer inom området, menar vi att den analysfunktion som vi föreslår primärt bör arbeta med att syntetisera och beställa olika analyser. Vi menar att kommittéformen är lämplig för en sådan syntetiserande och bestäl- lande roll. Detta ligger också i linje med hur ESO, EBA och Delmi arbetar. Kommittéformen skulle också innebära att verksamheten relativt snabbt kan etableras och producera resultat<SPAN class="ft127">.</SPAN></P>
<P class="p494 ft15">Analysfunktionens sammansättning, administrativa stöd, fysiska placering och namn</P>
<P class="p495 ft8">I likhet med de kommittéer som beskrivits ovan menar vi att kom- mittén bör ledas av en expertgrupp med maximalt tio ledamöter,</P>
<P class="p496 ft55"><SPAN class="ft47">51</SPAN><SPAN class="ft54">Statskontoret (2018a), s. </SPAN><NOBR>8–9.</NOBR></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">52</SPAN><SPAN class="ft54">ESO: Dir. 2007:46, Delmi: Dir. 2013:102, EBA: Dir. 2016:71.</SPAN></P>
<P class="p315 ft55"><SPAN class="ft47">53</SPAN><SPAN class="ft67">Inom högre utbildning och forskning finns internationellt exempel på båda varianterna. I Norge finns t.ex. Utredningsinstituttet for forskning og höyere utdanning (NIFU) med omfattande egen utvärderingskapacitet medan Danmark genom Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd (DFiR) har en tydlig beställar- och syntesroll.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="p217dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36217x1.jpg/" id="p217img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft10">vilka utses av regeringen. Eftersom högre utbildning och forskning rör en rad olika områden bör expertgruppen vara brett sammansatt med ledamöter från akademi, offentlig sektor, näringsliv och andra intressegrupper.<SPAN class="ft60">54 </SPAN>Vi menar att expertgruppen självständigt ska an- svara för val av granskningar och hur de kvalitetssäkras. Till de utvär- deringar, analyser och studier som expertgruppen låter genomföra kan knytas referensgrupper bestående av personer med relevant sak- och metodkunskap.</P>
<P class="p73 ft10">Mandatperioden för expertgruppens medlemmar bör medge att de kan följa en samlad cykel för propositionen för högre utbildning och forskning. Detta innebär en mandatperiod om minst sex år. I samband med att mandatperioden upphör är det rimligt att reger- ingen tar initiativ till en utvärdering av kommitténs arbete.</P>
<P class="p73 ft9">Till stöd för expertgruppen bör det finnas ett mindre kansli som i formell mening fungerar som sekretariat till kommittén. Kansliets uppgift är att stöda expertgruppens löpande arbete, inklusive att arbeta fram och konkretisera förslag till studier, engagera externa rapportförfattare, samordna arbetet under studiernas genomförande, medverka till kommunikation av genomförda studier och andra upp- gifter som krävs för att kommittén ska kunna fullgöra uppdraget.</P>
<P class="p80 ft10">Vad gäller fysisk placering och administrativt stöd innebär kom- mittéformen att expertgruppen kan inordnas i det stöd som Reger- ingskansliet erbjuder genom Kommittéservice. Vi menar dock att den faktiska fysiska placeringen bör avgöras efter en samlad bedöm- ning av olika alternativ. Som exempel kan en fysisk placering vid en myndighet som UKÄ innebära att man kan utnyttja etablerade for- mer för kommunikation, administrativt stöd och tillgång till lokaler avsedda för mer publika arrangemang. UKÄ har redan värdskap för Överklagandenämnden för högskolan utan att detta påverkar nämn- dens självständiga roll. Vi föreslår därför att UKÄ utgör värd för analysfunktionen.</P>
<P class="p342 ft30">Det är viktigt att analysfunktionens namn speglar uppdragets hela bredd. Med anledning av detta, och i linje med namngivningen för andra liknande analysfunktioner, föreslår vi att kommittén be- nämns <SPAN class="ft29">Expertgruppen för analys av högre utbildning och forskning</SPAN>.</P>
<P class="p497 ft49"><SPAN class="ft47">54</SPAN><SPAN class="ft104">Det speglar relativt väl den danska motsvarigheten DFiR som består av en nio ledamöter från olika samhällssektorer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft15">Analysfunktionens finansiering</P>
<P class="p178 ft8">I relation till det uppdrag som vi skisserat, och i jämförelse med kommittéer med liknande uppdrag, menar vi att ett anslag om 10– 12 miljoner kronor initialt bör räcka för att etablera analysfunk- tionen som en nationell aktör.</P>
<P class="p87 ft10">Vi bedömer att förslaget inte innebär ett minskat behov av de analyser och uppföljningar som i dag primärt genomförs av UKÄ och Vetenskapsrådet (se avsnitt 5.4.4). Vi bedömer därför att medel inte i första hand bör omfördelas från dagens sektorsmyndigheter till analysfunktionen. Förslaget att analysfunktionen ska bedrivas som kommitté med stor beställarkompetens men med liten egen utvärderingskapacitet och ett mindre kansli, menar vi utgör ett kostnadseffektivt sätt att bedriva den verksamhet som skisserats här. Ett väl underbyggt analysunderlag av genomförda och framtida reformer menar vi kan få stor långsiktig betydelse för effektiviteten i framtida prioriteringar och beslut för utvecklingen av högre utbild- ning och forskning.</P>
<P class="p78 ft8">Finansiering av analysfunktionen kan, om tillskjutande medel inte kan erhållas, göras genom en omfördelning inom ramen för de resurser som tilldelas högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p498 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft51">Relation till nuvarande uppföljningar och myndigheter med uppföljningsansvar</SPAN></P>
<P class="p178 ft8">Det finns i dag ett flertal myndigheter som har i uppdrag att göra uppföljningar av den svenska högskolan, framför allt UKÄ, UHR, Vetenskapsrådet, Vinnova och SCB.</P>
<P class="p143 ft9">Det bredaste uppdraget har UKÄ som ska följa och analysera utvecklingen i stort, och som även har ansvar för den officiella statistiken på högskoleområdet. I sin årsrapport redovisar UKÄ en samlad bild av den svenska högskolan utifrån statistiska uppgifter. Därtill ska UKÄ granska kvaliteten i högre utbildning samt läro- sätenas kvalitetssystem för utbildning och forskning. UHR:s upp- drag rör framför allt rekryteringen till högskolan, men även vissa internationaliseringsfrågor och främjandeuppdrag. Vetenskapsrådet har till uppgift att följa upp och utvärdera forskning samt genomföra forskningspolitiska analyser. Vetenskapsrådet publicerar bland annat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="p219dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36219x1.jpg/" id="p219img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p26 ft24">En långsiktig, sammanhållen och dialogbaserad styrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9"><SPAN class="ft28">Forskningsbarometern </SPAN>som beskriver utvecklingen av svensk forsk- ning i ett internationellt perspektiv. Vinnovas uppföljningsuppdrag rör framför allt innovation. SCB är statistikansvarig myndighet för forskning och utveckling, men producerar bland annat också statistik och analyser kring gränslandet <NOBR>utbildning-arbetsmarknad.</NOBR> Utanför myndighetssektorn finns bland annat vetenskapsakademierna, arbets- givar- och arbetstagarorganisationerna, kommun- och regionförbund samt ideella organisationer som på olika sätt producerar kunskap och diskuterar högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p64 ft9">En analysfunktion ersätter inte de uppföljningar och utvärder- ingar som i dag görs av UKÄ, Vetenskapsrådet, Vinnova, andra myndigheter och andra organisationer, utan dessa bör utgöra en del av underlaget för analysfunktionens arbete. Det är enligt vår mening dock viktigt att kontinuerligt bevaka att dubbelarbete inte genom- förs. Att UKÄ och Vetenskapsrådet genomfört en genomlysning av dagens uppföljningar och statistikinsamling i syfte att effektivisera hanteringen och identifiera eventuella luckor är ett viktigt steg.<SPAN class="ft42">55 </SPAN>Vi menar att ytterligare ansvarsfördelning och genomlysning kan bli aktuell i samband med att analysfunktionen har etablerats.</P>
<P class="p499 ft49"><SPAN class="ft47">55</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2018c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="p221dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36221x1.jpg/" id="p221img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">6 Utbildning och forskning</P>
<P class="p51 ft8">Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. I våra direktiv påtalar regeringen att universitet och hög- skolor har en avgörande roll för kompetensförsörjningen och utveck- lingen av kunskapssamhället. Lärosätena har en unik förmåga att genom sin forskning och tillgång till ny kunskap utveckla utbildningar som påverkar och förnyar den framtida arbetsmarknaden på såväl nationell som regional nivå. I direktiven betonar regeringen vidare att det är viktigt att Sverige satsar på kvalitet och framstående forsk- ningsmiljöer oavsett var i landet och vid vilka lärosäten som dessa miljöer finns.</P>
<P class="p64 ft9">I det här kapitlet redovisar vi inledningsvis våra bedömningar av hur kopplingen mellan utbildning och forskning kan stärkas genom våra förslag. Därefter behandlar vi frågor som ansluter till utbildning respektive forskning. Vad gäller utbildning diskuterar vi framför allt vad som ska styra utbildningsutbudets utformning, hur hela landets behov av utbildning ska tillgodoses samt högskolans roll i det livs- långa lärandet. Vad gäller forskning handlar diskussionen främst om avvägningen mellan direkta anslag och externa medel, hur det direkta anslaget fördelas mellan lärosäten samt hur kvalitet främjas.</P>
<P class="p65 ft26"><SPAN class="ft26">6.1</SPAN><SPAN class="ft41">Kopplingen mellan utbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p500 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">Styrning av universitet och högskolor bör utformas så att den i möjligaste mån hanterar utbildning och forskning samlat.</SPAN></P>
<P class="p501 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Lärosätena bör aktivt arbeta med att främja en akademisk kultur som värderar utbildning och forskning lika högt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="p222dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36222x1.jpg/" id="p222img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">Ett nära samband mellan utbildning och forskning är en förutsätt- ning för hög kvalitet och förnyelse i båda verksamheterna, och det utgör en grundläggande del i den globala universitetstanken. För utbildningens del är kopplingen viktig för att studenterna ska få del av den pågående kunskapsutvecklingen. Genom kontakt med forsk- ningen fördjupas också utbildningen, vilket ger studenter en skol- ning i vetenskaplig metodik och en träning i att lära sig ett kritiskt förhållningssätt. För forskningens del kan kontakter med studenter innebära att frågor ställs som ger upphov till nya vetenskapliga idéer eller nya infallsvinklar. Ett nära samband till utbildning har också betydelse för rekryteringen av nästa generations lärare och forskare.</P>
<P class="p88 ft8">Principen om att högre utbildning och forskning hör ihop är stark, såväl i Sverige som internationellt. Men såsom framgår av den historiska genomgången i kapitel 2 har denna princip utmanats när andra mål har prioriterats. Den har dock hela tiden funnits som en utgångspunkt för diskussioner i anslutning till olika reformer och politiska beslut, den har funnits i högskolelagen<SPAN class="ft53">1 </SPAN>sedan 1977, och den lyfts även i våra direktiv.</P>
<P class="p143 ft10">Vi ser att det i dagens system finns organisatoriska och ekonomis- ka strukturer som verkar i en riktning som försvårar kopplingen mel- lan utbildning och forskning. Dessa strukturer underbygger också delar av den akademiska kultur där forskningen har högre status. Vi menar att det är viktigt att styrningen utformas så att den i möjligaste mån hanterar utbildning och forskning samlat. Ett antal delar i styr- ningen anser vi bör förändras i denna riktning för att den bättre ska bidra till att stärka kopplingen mellan utbildning och forskning på verksamhetsnivå.</P>
<P class="p77 ft9">Den första delen är att regeringen i större utsträckning bör behandla utbildning och forskning samlat när politiken utformas. För att åstadkomma detta föreslår vi en samlad proposition för högskole- och forskningspolitiken (se kapitel 5). I dag sker en stor del av poli- tiska satsningar på utbildning och forskning åtskilda från varandra. Vi menar att om regeringen på ett tydligare sätt än i dag kan hantera utbildning och forskning utifrån en samlad tanke, skulle detta påverka kopplingen på verksamhetsnivå positivt. Till viss del finns denna tanke i den senaste forskningspolitiska propositionen (prop. 2016/17:50) där regeringen betonar vikten av samlade kunskapsmiljöer, men fokus i satsningarna är dock forskning och innovation.</P>
<P class="p240 ft49"><SPAN class="ft56">1</SPAN><SPAN class="ft57">SFS 1977:218 (5 §) och 1992:1434 (1 kap. 3 §).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="p223dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36223x1.jpg/" id="p223img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Den andra delen handlar om att lärosätenas anslag är tudelade – ett till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett till forskning och utbildning på forskarnivå.<SPAN class="ft42">2 </SPAN>Denna uppdelning innebär att verk- samhet, personal och andra resurser som i många fall är gemensamma måste delas upp på ett konstruerat sätt. Därmed skapas onaturliga gränser mellan forskning och utbildning. Den tredje delen avser den externa forskningsfinansieringen som ofta saknar koppling till utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå. I våra kontakter har förvisso flera forskningsfinansiärer – både statliga och privata – uttryckt att de i allt större utsträckning ställer krav på att deras satsningar också ska gagna utbildningen. Men även om forskningsfinansiärerna tar ett större ansvar för sammanhållna miljöer kvarstår deras fokus på forsk- ningen. Inom vissa stora utbildningsområden, exempelvis lärarutbild- ningen, är dessutom den externa finansieringen liten, vilket innebär att den forskning som finns i stort sett är den som lärosätena finan- sierar inom de direkta anslagen.</P>
<P class="p80 ft9">Vi menar att tudelningen av anslagen och den höga andelen externa medel tillsammans underblåser en uppdelning i forskande och undervisande personal, där forskningsmedel kan användas för att ”köpa sig fri” från undervisning. I kapitel 9 redovisar vi vårt för- slag om ett samlat anslag för utbildning och forskning. Där föreslår</P>
<P class="p345 ft8"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft58">även att utbildning och forskning finansiellt bör följas åt i beräk- ningsunderlagen för det samlade anslaget: ett utökat utbildnings- uppdrag ska därmed leda till en ökning av lärosätets tilldelning för forskning. Längre fram i detta kapitel (avsnitt 6.6.1) föreslår också en ökad andel direkta anslag.</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Vi bedömer att dessa förändringar förbättrar förutsättningarna för en nära koppling mellan utbildning och forskning. Samtidigt sätter de bara förutsättningarna, medan vad som sker på verksam- hetsnivå är beroende av hur universitet och högskolor arbetar med att stärka kopplingen. I många sammanhang, bland annat i globala rankingar, är det forskningsproduktionen som är mått på framgång. Forskning har också högre meritvärde för läraranställningar än vad utbildning har. I den akademiska kulturen har alltså forskning en högre status än utbildning. Vi menar att detta är en kulturfråga som universitet och högskolor aktivt måste arbeta med att förändra,</P>
<P class="p502 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Detta gäller inte SLU som har ett anslag, dock med villkor om hur stor del som ska användas till forskning och utbildning på forskarnivå.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="p224dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36224x1.jpg/" id="p224img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">exempelvis genom att se över meriteringssystem och intern resurs- fördelning. Att utbildning har lägre status än forskning kan också missgynna jämställdhet i den mån som utbildningsuppdraget i högre grad utförs av kvinnor. Att ge utbildning och forskning en jämbör- dig status i verksamheten ansluter också till den diskussion vi för i kapitel 4. Där föreslår vi att återinföra en författningsreglering om att det normalt ska ingå både utbildning och forskning i vetenskap- ligt kompetenta lärares arbetsuppgifter.</P>
<P class="p87 ft30">I detta sammanhang vill vi också peka på kvalitetssäkringssyste- mets roll. Vi menar att det är en fördel att kvalitetssäkringssystemet för utbildning och forskning hanteras av samma myndighet (UKÄ).</P>
<P class="p141 ft26"><SPAN class="ft26">6.2</SPAN><SPAN class="ft41">Utbildning på grundnivå och avancerad nivå</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">På en övergripande nivå har målen med högre utbildning varit konstanta över tid. I den departementspromemoria som föregick reformen 1993 tydliggjordes målen, vilka kan sammanfattas i fyra punkter:</P>
<P class="p335 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Förbereda för yrkesverksamhet utanför högskolan.</SPAN></P>
<P class="p288 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Förbereda för forskarutbildning.</SPAN></P>
<P class="p288 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Ge fortbildning och vidareutbildning.</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Utveckla och bilda studenten som individ.</SPAN><SPAN class="ft69">3</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">Även om regering och riksdag har betonat dessa mål i olika grad, har det första – att förbereda för yrkesverksamhet – hela tiden varit det dominerande. Högre utbildning ska framför allt förbereda människor för ett långt arbetsliv på dagens och morgondagens arbetsmarknad, och det har i våra möten med högskolans intressenter funnits en tydlig samsyn om att studenter behöver utveckla såväl yrkeskunskaper som generiska förmågor såsom kritiskt tänkande, kreativitet och analytisk förmåga för att uppfylla detta mål. Att vi inte i dag kan bedöma vilka precisa krav ett framtida yrkesliv ställer är ett argument för vikten av generiska förmågor. Detta beskrevs av det föredragande statsrådet i princippropositionen inför 1993 års reform:</P>
<P class="p437 ft49"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft57">Ds 1992:1, s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="p225dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36225x1.jpg/" id="p225img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft92"><SPAN class="ft92">…</SPAN><SPAN class="ft128">den student som genomgått högskoleutbildning som uppfyller de här föreslagna målen har tillägnat sig ett aktivt och kritiskt förhållningssätt till kunskap. Detta är enligt min mening den bästa förberedelsen för kom- mande yrkesverksamhet av skilda slag, och vars krav vi i dag inte kan förut- säga i detalj.</SPAN><SPAN class="ft72">4</SPAN></P>
<P class="p504 ft8">Detta är än mer aktuellt i dag med tanke på arbetslivets snabba för- ändringar, och motsvarande resonemang finns också i en rapport från Näringslivets forskningsberedning 2017. I rapporten lyfts att rätt kompetens för ett yrke delvis handlar om så kallade generella kompetenser, såsom kritiskt tänkande, analytisk kompetens samt förmågan att ta till sig komplex kunskap.<SPAN class="ft53">5</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">De generiska kunskaperna anknyter tydligt till det akademiska förhållningssättet, och de är också formulerade i högskolelagen. Där framgår bland annat att utbildningen ska utveckla studenternas för- mågor att göra självständiga och kritiska bedömningar och att själv- ständigt urskilja och lösa problem, samt deras beredskap att möta förändringar i arbetslivet.<SPAN class="ft60">6 </SPAN>Detta är samtidigt kunskaper och förmå- gor som utgör beståndsdelar i ett klassiskt bildningsideal. Kunskap, färdighet, bildning och personutveckling är alltså intimt förknippade med varandra, och på så sätt är den högre utbildningens olika mål sammankopplade.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Vad ska styra utbildningsutbudets utformning?</SPAN></P>
<P class="p505 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p432 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringen tar initiativ till att det i författning skrivs in att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska utfor- mas med hänsyn till kunskapsutvecklingen och svara mot studenternas efterfrågan samt arbetslivets och samhällets behov.</SPAN></P>
<P class="p506 ft55"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:1, s. 30.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft54">Näringslivets forskningsberedning (2017).</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft65">1992:1434, 1 kap, </SPAN><NOBR>8–9</NOBR> §§. Utöver de krav som är formulerade i högskolelagen finns examens- beskrivningar med specificerade mål för respektive examen i högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen (och motsvarande i förordningen för SLU respektive Försvarshögskolan).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="p226dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36226x1.jpg/" id="p226img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">Det gemensamma regleringsbrevet till universitet och högskolor innehåller instruktioner om att utbildningsutbudet ska svara mot stu- denternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.<SPAN class="ft53">7 </SPAN>Formuleringen har varierat något över tid, men har funnits som ett generellt uppdrag sedan 1997.</P>
<P class="p77 ft9">I de diskussioner som vi har haft med lärosäten, studentorganisa- tioner, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt regionförbund har det funnits en enighet om att utbildningsutbudet i huvudsak ska utformas av lärosätena. Att lärosätenas utformning av utbildnings- utbudet ska grunda sig på studenternas efterfrågan, arbetslivets och samhällets behov, samt kunskapsutvecklingen, accepteras av alla, lik- som att utbildningarna ska hålla hög kvalitet. Däremot har det till viss del redovisats skilda uppfattningar om vilken vikt som bör läggas vid de olika komponenterna, där det från arbetslivets organisationer har uttryckts kritik mot att utbildningsutbudet har anpassats för lite till arbetslivets behov. Kritiken handlar om vilket utbildningsutbud som erbjuds, hur utbildningar dimensioneras, hur utbildningar distribueras samt hur regionala behov tas tillvara. Hur olika behov ska vägas mot varandra har återkommande diskuterats. Högskolereformerna 1977 respektive 1993 stod för två skilda synsätt, vilket framgår av den historiska beskrivningen i kapitel 2.</P>
<P class="p83 ft30">En annan form av kritik handlar om studenternas möjligheter att kunna göra tillräckligt informerade val.<SPAN class="ft74">8 </SPAN>Utredningen om högsko- lans utbildningsutbud konstaterade att studenters efterfrågan är en bra utgångspunkt för lärosätenas utformning av utbildningsutbudet, inte minst för att det lägger ansvaret för att planera sin framtid på studenterna själva, och studenterna är med och skapar framtidens arbetsliv.<SPAN class="ft74">9 </SPAN>Men för att studenter ska kunna ta detta ansvar krävs att det finns tillräcklig och överblickbar information om utbildningars innehåll, kvalitet och arbetsmarknadsutsikter. UKÄ och UHR har i dag ett antal tydliga ingångar på sina webbplatser. Exempelvis kan presumtiva studenter via studera.nu hitta information om olika utbildningar och arbetsmarknadsutsikter för olika yrken. Student- informationen om högskoleutbildning och arbetsmarknadsutsikter måste fortsätta att utvecklas, och såväl lärosäten som UKÄ och UHR har ansvar för detta.</P>
<P class="p353 ft55"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft67">Motsvarande formulering finns i SLU:s regleringsbrev.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft67">Se t.ex. Saco Studentråd (2015).</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft56">9</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:70, s. 256 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="p227dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36227x1.jpg/" id="p227img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft30">Även om det finns skilda uppfattningar om hur olika utgångs- punkter ska betonas, råder det alltså en bred enighet kring att utbild- ningsutbudet ska svara mot studenters efterfrågan och arbetsmark- nadens behov, såsom anges i regleringsbrev. Denna princip är också en av utgångspunkterna i 1993 års reform (se kapitel 2). Vår bedöm- ning är att en sådan princip, som funnits under lång tid och som hög- skolans olika intressenter ställer sig bakom, bör regleras i författning i stället för i regleringsbrev. Detta är också i linje med principerna för regeringens myndighetsstyrning, vilket innebär att återkomman- de uppdrag eller styrningsprinciper normalt inte ska finnas i regler- ingsbrev utan i författning. Det skulle också innebära att lärosätenas uppdrag tydliggörs.</P>
<P class="p507 ft9">Arbetslivets behov är en del av samhällets behov, men samhällets behov är bredare än så. Samhället har behov av kunniga, välinforme- rade, kritiska medborgare som självständigt kan söka kunskap. Detta utgör en av flera förutsättningar för det demokratiska samhället. I samhällets behov ingår också kompetensförsörjning av den ideella sektorn, där frivilligarbetet inte är en del av arbetsmarknaden.<SPAN class="ft42">10</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">En förutsättning som är grundläggande för det som ibland kallas ”högskolemässighet” är att utbildningarna har ett akademiskt förhåll- ningssätt och att deras innehåll ska styras av kunskapsutvecklingen. Detta regleras i högskolelagen där det framgår att utbildningar ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Men även i fråga om hur utbildningsutbudet ska utformas måste läro- sätena i sin bedömning se till kunskapsutvecklingen. Kunskapsutveck- lingen inom olika ämnesområden har sin grund i forskningens utveck- ling, och är en viktig parameter i lärosätenas bedömningar av vilken kompetens som sannolikt kommer att behövas för den framtida arbetsmarknaden och för samhällets framtida behov. Det är ett bidrag som universitet och högskolor unikt kan stå för, och den bygger på en tydlig koppling mellan utbildning och forskning.</P>
<P class="p64 ft9">De faktorer som universitet och högskolor bör sammanväga när de fattar beslut om sitt utbildningsutbud är inte isolerade från var- andra, utan studenters efterfrågan, arbetsmarknadens och samhällets behov samt kunskapsutvecklingen hör samman. Vi bedömer därför att skrivningen, såsom den har varit formulerad i regleringsbrev, bör kompletteras med att utbildningsutbudet även ska utformas utifrån samhällets behov och kunskapsutvecklingen. I en principdiskussion</P>
<P class="p145 ft49"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft48">Den högre utbildningens roll för samhällets behov diskuterades i SOU 2015:70, s. 235 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="p228dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36228x1.jpg/" id="p228img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">om den högre utbildningens syfte sammanfattar Boulton och Lucas de faktorer som bör ligga till grund för ett lärosätes avvägning vid utbildningsutbudets utformning:</P>
<P class="p186 ft2">/…/student demand, the progress and potential of specific areas of study, which naturally wax and wane with the tempo of discovery, the demand for knowledge in the public domain and the prospects of employment.<SPAN class="ft56">11</SPAN></P>
<P class="p508 ft9">Mot bakgrund av ovan förda resonemang föreslår vi att regeringen tar initiativ till en författningsändring, inklusive det ytterligare bered- ningsarbete som kan behövas. Vi föreslår att följande formulering skrivs in i författning: <SPAN class="ft28">Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska utformas med hänsyn till kunskapsutvecklingen och svara mot stu- denternas efterfrågan samt arbetslivets och samhällets behov</SPAN>.</P>
<P class="p509 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Behöver utbildningsutbudet styras tydligare utifrån arbetsmarknadens behov?</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p450 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Utformningen av utbildningsutbudet bör fortsatt vara läro- sätenas ansvar. Regeringen bör dock styra utbildningens om- fattning på totalnivå, samt omfattningen av vissa utbildningar som leder till legitimationsyrken och där behovet påverkas av politiska beslut.</SPAN></P>
<P class="p510 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p450 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringens styrning av utbildningsutbudet sker genom att i regleringsbrev ange fyraåriga utbildningsuppdrag till respek- tive lärosäte.</SPAN></P>
<P class="p450 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningsuppdraget innehåller mål om antal helårsstudenter på totalnivå samt mål för antal examina inom vissa utbild- ningar som leder till legitimationsyrken.</SPAN></P>
<P class="p511 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">I utbildningsuppdraget ingår även eventuella särskilda åtagan- den som lärosätet och regeringen fastställt i dialog.</SPAN></P>
<P class="p512 ft49"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft48">Boulton &Lucas (2008), s. 9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="p229dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36229x1.jpg/" id="p229img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Utredningen om högskolans utbildningsutbud konstaterade att – med undantag från områdena skola och hälso- och sjukvård – har lärosätena varit framgångsrika i att utforma sitt utbud efter studen- ters efterfrågan och arbetslivets behov (samhällets behov bedömdes vara svårare att mäta).<SPAN class="ft42">12 </SPAN>Detta är också den slutsats som kan dras utifrån befintlig statistik, där det framgår att de flesta som utbildar sig etablerar sig på arbetsmarknaden. Om man ser till andelen arbets- lösa är denna betydligt lägre bland högskoleutbildade än bland per- soner med lägre utbildningsnivå. Enligt SCB:s arbetskraftsunder- sökningar, AKU, var arbetslösheten 2017 för eftergymnasialt utbil- dade 4,3 procent, vilket kan jämföras med dem med grundskola som högsta utbildning (19,9 procent) och gymnasieskola som högsta ut- bildning (5,8 procent)<SPAN class="ft42">13</SPAN>. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel högskoleutbildade som är sysselsatta på arbetsmarknaden. Bland <NOBR>25–34-åringar</NOBR> har andelen i sysselsättning ökat från 82 till 87 procent mellan 2000 och 2016, medan genomsnittet för OECD under motsvarande period har sjunkit från 85 till 83 procent.<SPAN class="ft42">14</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Ett mer kvalificerat sätt att mäta kopplingen mellan högre utbild- ning och arbetsmarknad är att undersöka studenternas etablering på arbetsmarknaden, något som UKÄ regelbundet gör. För att räknas som etablerad i UKÄ:s statistik ska individerna inte bara vara i sys- selsättning, utan de ska också ha haft en viss sammanräknad arbets- inkomst under året, och de får inte ha varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det etableringsmått som UKÄ använder är alltså förhållandevis strängt. Det finns dock också svag- heter i måttet eftersom det underskattar egenföretagare och inte tar hänsyn till dem som etablerats utanför Sverige. I UKÄ:s senaste mät- ning var i genomsnitt 81 procent av dem som examinerades etablerade på arbetsmarknaden <NOBR>1–1,5</NOBR> år efter examen. Andelen etablerade var högst inom vård och omsorg samt teknik. Inom naturvetenskap, humaniora och teologi samt det konstnärliga ämnesområdet var andelen etablerade däremot under eller klart under genomsnittet. Låga etableringstal i dessa grupper kan dock delvis bero på att relativt många är egenföretagare.<SPAN class="ft42">15</SPAN></P>
<P class="p236 ft9">Ytterligare stöd för att utbildningens koppling till arbetslivet fungerar relativt bra är resultatet av en enkätundersökning som SCB</P>
<P class="p513 ft55"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2015:70.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft54">Se SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) grundtabeller årsmedeltal 2017, tabell 23.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft71">OECD (2017).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2015c), s. </SPAN><NOBR>26–28,</NOBR> s. <NOBR>51–53.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="p230dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36230x1.jpg/" id="p230img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">gjort till studenter som nyligen avlagt examen. Enligt undersök- ningen är majoriteten av de nyutexaminerade som hittat sysselsätt- ning på arbetsmarknaden nöjda med sin utbildning och sitt arbete. Tre år efter att de avlagt examen gör nästan 85 procent bedömningen att deras arbete kräver en högskoleutbildning, och 80 procent upp- ger att de arbetar helt eller till stor del inom det område som utbild- ningen var riktad mot. Endast 6 procent svarar att arbetet inte alls överensstämmer med utbildningen.<SPAN class="ft60">16</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Men även om kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad tycks fungera relativt väl ur ett studentperspektiv finns det problem för många arbetsgivare att hitta rätt utbildade personer. Enligt SCB:s <SPAN class="ft28">Arbetskraftsbarometern </SPAN>är det framför allt arbetsgivare inom skola och vård som har brist på arbetssökande med adekvat högskoleutbild- ning.<SPAN class="ft42">17 </SPAN>I Svenskt näringslivs <SPAN class="ft28">Rekryteringsenkäten </SPAN>uppger 30 procent av medverkande företag att de haft mycket svårt att rekrytera medarbe- tare när de sökt personer med högskoleutbildning. Samtidigt anger företagen att det inte primärt är medarbetare med rätt formell utbildning som det är svårt att hitta, utan att det snarare handlar om personer med rätt yrkeserfarenhet.<SPAN class="ft42">18 </SPAN>Det finns också en annan dis- kussion om kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, som handlar om huruvida arbetsmarknaden verkligen behöver kompe- tens som motsvarar högskoleutbildning, eller om en högre utbild- ning delvis används som konkurrensfördel för att få arbete.<SPAN class="ft42">19</SPAN></P>
<P class="p143 ft9">I våra diskussioner om styrning av utbildningsutbudets utform- ning har några intressenter föreslagit styrning genom att resurser delvis fördelas genom en arbetsmarknadskomponent. I Danmark styr sedan 2014 regeringen över universitetsutbildningars dimensio- nering, i avsikt att åstadkomma en tydlig koppling till arbetsmark- nadens behov. I korthet innebär det danska systemet att regeringen sätter ett tak på de utbildningar där examinerade historiskt sett har varit arbetslösa i högre utsträckning än genomsnittet. Dimensio- neringssystemet gäller befintliga utbildningar. För att kunna starta nya utbildningar behöver universiteten få tillstånd från ett särskilt råd</P>
<P class="p514 ft62"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft61">SCB (2017b) s. 19 ff. Bland personer som studerat minst två år på högskola men inte avlagt examen är det en betydligt lägre andel – 56 procent – som anser att deras arbete kräver hög- skoleutbildning.</SPAN></P>
<P class="p160 ft55"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2017a).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft54">Svenskt näringsliv (2018), s. 21.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft48">Se t.ex. Eklund & Pettersson (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="p231dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36231x1.jpg/" id="p231img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">som avgör om utbildningen är relevant ur ett arbetsmarknadsper- spektiv. Utöver dessa två former av styrning införs fr.o.m. 2019 en komponent i resurstilldelningssystemet där en del av tilldelningen minskas om den genomsnittliga sysselsättningsgraden för ett lärosätes studenter är lägre än den generella sysselsättningsgraden i landet.</P>
<P class="p250 ft8">Den danska styrningen sätter tydligt fokus på högskoleutbild- ningars relevans för arbetslivet, och på att en högskoleutbildning ska leda till arbete. Undersökningar som gjorts bland svenska gymnasie- ungdomar visar på att för många är möjligheten till jobb det över- vägande motivet till att utbilda sig. <SPAN class="ft53">20</SPAN></P>
<P class="p64 ft30">Det finns dock uppenbara nackdelar med att använda statistik om arbetslöshet för att styra utbildningsutbudet. Det viktigaste argu- mentet är att det innebär ett tillbakablickande mot gårdagens arbets- marknad i stället för att agera för ett framtida arbetsliv. Detta kan leda till att utbildningsutbudet stagnerar och att satsningar på nyska- pande utbildningar uteblir. Nya nischer på arbetsmarknaden kan skapas utan att ett arbetsmarknadsbehov först har identifierats. Ett exempel på detta är utvecklingen inom spelbranschen som på kort tid skapat ett behov av nya typer av utbildningar. Ett annat argument är att det går på tvärs med många av de ovan redovisade principerna och målen för högre utbildning, där den akademiska kompetensen i sig är väsentlig, och där lärosätena ska stå för bedömningen om kun- skapsutvecklingen.</P>
<P class="p507 ft9">Om vi ändå resonerar kring vad en liknande modell som i Danmark skulle innebära för högskoleutbildning i Sverige, kan vi, med utgångspunkt i UKÄ:s statistik om etablering, bedöma att det sannolikt skulle innebära en minskning av examinerade inom huma- niora och konst samt naturvetenskap. Examina inom dessa inrikt- ningar utgör en relativt liten del (cirka 12 procent läsåret 2016/17<SPAN class="ft42">21</SPAN>) av samtliga examina. En neddragning av resurser inom dessa områden skulle därför inte leda till någon större omfördelning av resurser till exempelvis teknik, pedagogik och lärarutbildning eller hälso- och sjuk- vård. Jämfört med andra <NOBR>OECD-länder</NOBR> utbildas i Sverige en högre andel inom hälso- och sjukvård samt inom teknik, och en lägre andel inom samhällsvetenskap, humaniora och media.<SPAN class="ft42">22 </SPAN>Det finns också, inte</P>
<P class="p247 ft55"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft54">Se t.ex. SCB (2016).</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ & SCB (2018), tabell 25.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft48">OECD (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="p232dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36232x1.jpg/" id="p232img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">minst internationellt, en diskussion om att kompetenser från generella utbildningar inom bland annat humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap behövs i minst lika stor grad på en framtida arbets- marknad som personer med specifika yrkeskompetenser.<SPAN class="ft42">23</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">Utifrån ovanstående resonemang är vår bedömning att utform- ningen av utbildningsutbudet fortsatt bör vara lärosätenas ansvar. Regeringen bör dock styra utbildningens omfattning på totalnivå samt, utifrån ett samhällsansvar, omfattningen av vissa utbildningar som leder till legitimationsyrken. I nedanstående avsnitt beskriver vi hur vi föreslår att denna styrning ska genomföras.</P>
<P class="p75 ft15">Utbildningsuppdrag</P>
<P class="p171 ft9">Regering och riksdag har ett nationellt mål om andelen i befolkningen med högre utbildning.<SPAN class="ft42">24 </SPAN>Hur det nationella målet har översatts till lärosätesnivån har hanterats på olika sätt över tid. Såsom framgår i kapitel 2 gavs lärosätena inledningsvis efter 1993 års reform utbild- ningsuppdrag. Uppdragen avsåg omfattningen av den utbildning som respektive lärosäte skulle genomföra under en treårsperiod. Beroende på politiskt fokus har examensmålen under åren avsett bland annat <NOBR>sjuksköterske-,</NOBR> <NOBR>lärar-,</NOBR> civilingenjörs- och kandidatexamina. I sam- band med den så kallade autonomipropositionen beslöt regeringen att ta bort examensmål ur regleringsbreven, med motivet att:</P>
<P class="p407 ft2"><SPAN class="ft2">…</SPAN><SPAN class="ft129">det inte bör ankomma på regeringen att sätta mål för enskilda utbild- ningar och att det är dags att låta universitet och högskolor ansvara för att dimensionera även civilingenjörs- och sjuksköterskeutbildningarna med hänsyn till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.</SPAN><SPAN class="ft56">25</SPAN></P>
<P class="p515 ft10">Det takbelopp som anger lärosätets maximala ersättning för grund- utbildning, vilket riksdagen beslutar om, är därmed det sätt som</P>
<P class="p340 ft9"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft130">dagens system styr utbildningsvolymen. Regeringen har dock fort- satt att visa intresse av att styra utbildningsvolymen mer specificerat, inte minst vad gäller utbildningar för yrken inom skola och hälso- och sjukvård där bristen på utbildade har varit stor under lång tid. Under senare år har denna styrning bestått i form av tilldelade ”nybörjarplatser”.</SPAN><SPAN class="ft42">26 </SPAN>I egentlig mening har det varit fråga om ett</P>
<P class="p288 ft55"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. Hallberg (2018), Humtank (2017).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft54">Se prop. 2016/17:1, utgiftsområde 16.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2009/10:149, s. 101.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft48">Se exempelvis prop. 2017/18:1, utgiftsområde 16, s. </SPAN><NOBR>206–207.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="p233dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36233x1.jpg/" id="p233img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">utökat anslag som schablonmässigt beräknats för att motsvara det önskade antalet nybörjarplatser.</P>
<P class="p85 ft9">I utredningen <SPAN class="ft28">Högskolans styrning </SPAN>tydliggjordes att ”nybörjar- platser” inte går att inordna i dagens styrsystem.<SPAN class="ft42">27 </SPAN>Hur många ”plat- ser” (helårsstudenter) som ett utökat anslag ger, påverkas bland annat av hur nära takbeloppet (den maximala ersättningen) lärosätet ligger, vilken mix av ersättningsbelopp som används för avräkning av kurser inom utbildningen och hur prestationsgraden på utbild- ningen är. Att regeringen trots detta använder ”platser” för att beskriva utbyggnad av högskolan generellt eller inom vissa utbild- ningar är förståeligt då begreppet på ett enkelt sätt förmedlar politi- kens önskan om vad lärosätenas anslag förväntas resultera i.</P>
<P class="p64 ft10">SLU skiljer sig från övriga lärosäten genom att lärosätet har ett anslag för utbildning och forskning, och inte avräknar mot tak- belopp. För SLU har regeringen i stället satt mål om antalet helårs- studenter under en treårsperiod. Vi menar att regeringen genom att sätta motsvarande mål för övriga lärosäten på ett tydligt sätt kan koppla ett nationellt mål om andelen högskoleutbildade i befolk- ningen till utbildningsuppdrag för varje lärosäte.</P>
<P class="p54 ft10">Vi föreslår att regeringens styrning av utbildningsutbudet sker genom fyraåriga utbildningsuppdrag för varje lärosäte. Utbildnings- uppdragen ska bestå i mål för antal helårsstudenter på totalnivå under en fyraårsperiod samt examensmål för utbildningar mot legi- timationsyrken inom skola och hälso- och sjukvård (se nedan).</P>
<P class="p64 ft9">I enlighet med våra övriga förslag bör förändringar i utbildnings- uppdragen grunda sig på de politiska ställningstaganden som reger- ingen gjort i den samlade propositionen. Utbildningsuppdragen anges i respektive lärosätes regleringsbrev (se kapitel 5).</P>
<P class="p64 ft9">I utbildningsuppdragen kan även särskilda åtaganden förekomma. De särskilda åtagandena kan exempelvis gälla decentraliserad utbild- ning eller utbildning inom ämnen med få studenter. I dag finns i flera lärosätens regleringsbrev särskilda åtaganden, exempelvis ska Luleå tekniska universitet erbjuda utbildning i rymdvetenskap i Kiruna, och Södertörns högskola ämneslärarutbildning i romani chib.</P>
<P class="p196 ft13">Hur utbildningsuppdragen påverkar finansieringen beskrivs i kapi- tel 9.</P>
<P class="p516 ft49"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2000:82, s. </SPAN><NOBR>57–58.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="p234dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36234x1.jpg/" id="p234img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft15">Särskild styrning för att dimensionera utbildningar inom skola samt hälso- och sjukvård</P>
<P class="p444 ft8">Inom välfärdsområdena skola och hälso- och sjukvård är bristen på utbildade ett omvittnat och väldokumenterat problem, och det är också områden som är tydligt utpekade i våra direktiv. Dessa områ- den är speciella, dels för att de flesta yrken kräver legitimation, dels för att det delvis är politiska reformer som ligger till grund för nuva- rande och framtida behov av utbildade. Genom kraven på verksam- hetsförlagd utbildning (VFU) kräver dessa utbildningar också med- verkan av andra – framför allt offentliga – aktörer för att uppnå målen i examensordningen. Det har i våra dialoger med såväl läro- säten som med andra intressenter funnits en förståelse för att reger- ingen har ett behov av att mer direkt styra hur många som utbildas inom dessa utbildningar.</P>
<P class="p143 ft10">Historiskt sett har regeringen också visat intresse av att mer direkt styra mot en ökad utbildningsvolym inom skola och hälso- och sjukvård, under senare år i form av tilldelade ”nybörjarplatser”. Styrningen mot nybörjarplatser har dock inte resulterat i att mot- svarande mängd färdigutbildade har examinerats från utbildning- arna. Detta beror delvis på att ett lågt söktryck medfört att läro- sätena inte har lyckats öka utbildningarna på det sätt som önskats. Många av de antagna studenterna har heller inte påbörjat utbild- ningen eller har lämnat den i förtid. Enligt en rapport från UKÄ läm- nar exempelvis 35 procent av nybörjarna på ämneslärarprogrammet utbildningen det första året.<SPAN class="ft60">28</SPAN></P>
<P class="p83 ft10">I stället för att styra mot antal nybörjarplatser anser vi att styr- ningen återigen bör fokusera på utbildningens resultat. Det skulle innebära att regeringen styr volymen på dessa utbildningar genom mål om antalet examina. Att fokusera styrningen på antalet examina innebär att lärosätena uppmuntras till att arbeta med lösningar där det är resultatet – examinerade – som räknas. Det kan handla om att hitta nya upplägg för utbildningarna, men även validering och sena ingångar på program. Ett exempel på en sådan resultatorienterad lös- ning som redan finns är samarbetet mellan Högskolan Dalarna och närliggande kommuner där lärarutbildning kombineras med anställ- ning i kommunen på deltid.</P>
<P class="p75 ft49"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2017e).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="p235dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36235x1.jpg/" id="p235img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">För att knyta an till vårt förslag med fyraåriga planeringsförut- sättningar (se kapitel 5) bör examensmålen ges för en fyraårsperiod. I uppföljningen ska lärosätena kunna redogöra för hur man arbetar med att lösa problem som är kopplade till uppfyllelse av examens- målen. Både i samband med målformulering och i uppföljning är det viktigt att belysa och ta hänsyn till förutsättningar och hinder för att uppnå målen. I utvecklingsarbetet behöver lärosätena samarbeta med det regionala arbetslivet.</P>
<P class="p118 ft9">Vi menar att i grunden uppnås bäst balans mellan studenters efterfrågan, arbetslivets behov och samhällets behov om universitet och högskolor har ansvaret för utbildningsutbudets utformning. Denna bedömning gjordes vid införandet av 1993 års reform, och såsom Utredningen om högskolans utbildningsutbud har visat har modellen visat sig vara framgångsrik för de flesta utbildningar.<SPAN class="ft42">29 </SPAN>Såsom vi ovan redovisat är vår bedömning att lärosätenas ansvar för utformningen av utbildningsutbudet bör behållas och ska vara utgångspunkten för att nå bäst kvalitet och relevans i utbildningarna. Utbildningar inom skola och hälso- och sjukvård har dock speciella förutsättningar och bör därför styras på ett annorlunda sätt.</P>
<P class="p54 ft10">Utbildningar inom skola och hälso- och sjukvård är alltså särskil- jande från övriga utbildningar genom att de är legitimationsutbild- ningar<SPAN class="ft60">30 </SPAN>och att de kräver en aktiv medverkan från andra till största delen offentliga aktörer för att nå målen i examensordningen. Det innebär för det första att de inte kan ersättas av andra utbildningar på arbetsmarknaden, och för det andra att studenter som fullföljer utbildningen vanligtvis avlägger en examen. Examen är alltså en nöd- vändighet för att kunna arbeta i yrket. Detta gäller inte för vissa av de utbildningar som det tidigare fanns examensmål för, såsom ingen- jörsutbildningar. Vi förordar därför att examensmål inte används för andra utbildningar än legitimationsutbildningar inom skola och hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p64 ft30">Vi föreslår att styrningen av vissa utbildningar som leder till legi- timationsyrken inom skola och hälso- och sjukvård sker genom att regeringen anger mål för antal examina per lärosäte. Målen bör sättas i dialog mellan regering och lärosäte, där också utbildningens kvalitet</P>
<P class="p518 ft55"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2015:70.</SPAN></P>
<P class="p234 ft49"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft48">Specialistsjuksköterska är dock inte ett legitimationsyrke, utan en skyddad yrkestitel som endast den som har specialistsjuksköterskeexamen kan använda. Specialistsjuksköterskeutbild- ningen har nyligen utretts (se SOU 2018:77).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="p236dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36236x1.jpg/" id="p236img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">diskuteras. Vi menar att en dialogbaserad styrning ökar verksam- hetens ansvarstagande för de uppsatta målen, vilket vi resonerar kring i kapitel 5.</P>
<P class="p77 ft9">Precis som i dag bör lärosätena kunna redovisa hur de agerar för att omsätta hela sitt utbildningsutbud till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens samt samhällets behov. I stället för att göra detta årligen i årsredovisningar och budgetunderlag, bör det göras vart fjärde år och vara föremål för en dialog, baserad på en grundlig sam- manställning och analys. Det innebär att det inom ramen för dialogen mellan regering och lärosäte bör finnas utrymme för att följa upp hur utbildningsutbudet utformas också utöver utbildningar inom skola och hälso- och sjukvård. I en sådan dialog bör lärosätenas bedömning att genomföra utbildningar med hög kvalitet vara en central aspekt, inte minst utifrån lärarkapaciteten inom utbildningarna och sam- verkan med arbetslivet på främst regional nivå, då tillgången till VFU måste ses som ett villkor för att lärosätet ska kunna ge utbildningarna.</P>
<P class="p78 ft8">Universitet och högskolor kan dock inte ta hela ansvaret för att antalet utbildade inom bristområden ökar, utan det krävs att andra aktörer också agerar. Arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att åstadkomma ett attraktivt arbetsliv så att studenter söker utbildningar och yrkesverksamma stannar kvar. Regering och riks- dag kan också skapa incitament för att öka dessa utbildningars attraktionskraft genom att förbättra individernas villkor, till exem- pel genom studiestödssystemet.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Hela landets behov av utbildning</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p484 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Det arbete som har inletts med att skapa nationella och regio- nala samverkansarenor bör utvecklas vidare.</SPAN></P>
<P class="p519 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Både nationella och regionala behov av kompetens- och kun- skapsförsörjning bör vara delar i lärosätenas planering av utbild- ningsutbudets utformning.</SPAN></P>
<P class="p520 ft10"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft131">Samarbeten mellan lärosäten för att åstadkomma arbetsdel- ning kring utbildningsutbudet bör utvecklas vidare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="p237dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36237x1.jpg/" id="p237img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p432 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">UKÄ ges i uppdrag att lämna de förslag som krävs för att möj- liggöra gemensamma examenstillstånd eller examenstillstånd som bygger på överenskommelser om att ett annat lärosäte bidrar med nödvändig kompetens.</SPAN></P>
<P class="p396 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Frågan om hur man kan underlätta för två eller flera lärosäten att bedriva gemensamma utbildningar utreds.</SPAN></P>
<P class="p426 ft30">Universitet och högskolor har ett nationellt utbildningsuppdrag. Det är regeringens och riksdagens uppgift att ta ställning till över- gripande mål såsom hur stor andel av befolkningen som ska ha hög- skoleutbildning, och det är lärosätenas uppgift att fylla detta utifrån sina förutsättningar och uppdrag. Till detta kommer att det inom vissa områden kan behövas en nationell samordning och arbetsfördelning mellan lärosäten. Det kan gälla exempelvis utbildning inom ämnen med liten studentvolym som av nationellt intresse är viktiga att upp- rätthålla, men som av effektivitetsskäl bara kan finnas vid ett fåtal lärosäten. Kända exempel på det är minoritetsspråken där det finns ett uttalat samhälleligt behov av att utbildningen ges trots små stu- dentgrupper. Det kan även gälla vissa inriktningar inom ingenjörs- eller lärarutbildningar m.m. Enligt en undersökning från UKÄ sker redan i dag viss samordning och arbetsdelning mellan lärosäten.<SPAN class="ft74">31 </SPAN>Utgångspunkten bör vara att lärosätena själva organiserar sådan sam- ordning och arbetsdelning, men om detta inte är möjligt kan den utvecklas genom särskilda åtaganden som skrivs in i regleringsbrev. Därtill kommer att lärosätena har ett uppdrag att verka för internatio- nalisering. Det innebär bland annat att utbildningsutbudet ska vara sådant att utländska högskolestudenter väljer Sverige som studiedesti- nation.<SPAN class="ft74">32</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Samtidigt finns det regionala perspektivet ständigt närvarande. Denna spänning mellan det nationella och det regionala utbildnings- uppdraget diskuteras bland annat av UKÄ i en rapport om samver- kan för dimensionering, där det framgår att lärosäten och regionala</P>
<P class="p224 ft55"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2018d), s. </SPAN><NOBR>40–44.</NOBR></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft48">Förutsättningar för internationalisering diskuteras utförligt i SOU 2018:78.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="p238dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36238x1.jpg/" id="p238img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft9">arbetsmarknadsföreträdare har delvis olika syn på i vilken utsträck- ning och på vilket sätt lärosätenas utbildningsuppdrag är regionalt.<SPAN class="ft42">33 </SPAN>En stor del av utbildningsutbudet har en regional prägel på så sätt att studenter rekryteras från regionen och också bor och arbetar i regionen efter examen.<SPAN class="ft42">34 </SPAN>Detta gäller framför allt volymmässigt stora utbildningar såsom lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning och hög- skoleingenjörsutbildning vilka är geografiskt spridda över landet. Vissa kommuner har dock långa geografiska avstånd till alla univer- sitet och högskolor, och därmed till all campusbaserad utbildning. Eftersom inte alla av olika skäl kan flytta för att studera, behöver det också finnas decentraliserad utbildning eller distansutbildning som anknyter till olika regionala behov. Landsbygdskommittén diskute- rade i sitt betänkande betydelsen av närhet till högre utbildning, och pekade på vikten av denna utifrån såväl individers rätt till utbildning</P>
<P class="p184 ft13">som kommuners möjlighet till kompetensförsörjning.<SPAN class="ft69">35</SPAN></P>
<P class="p83 ft10">Ur såväl studenternas som regioners och kommuners perspektiv är det alltså rimligt att ett regionalt behov tas om hand på ett kvali- ficerat sätt. Lärosätena behöver också ha ett utvecklat samarbete med arbetslivet i den region man verkar för att kunna ge arbetslivs- relaterade utbildningsmoment. Inte minst behövs ett samarbete för att hitta lösningar för att lösa bristen på platser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom skola och vård.</P>
<P class="p143 ft9">Det finns flera olika initiativ för samarbete mellan lärosäten och arbetsliv, på nationell och på regional nivå. Under perioden <NOBR>2010–2012</NOBR> etablerades, på regeringens uppdrag, regionala kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Under <NOBR>2013–2016</NOBR> gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att stödja verksamheten. Därefter har satsningen utvärde- rats. I den nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attrak- tionskraft som regeringen formulerade för <NOBR>2015–2020,</NOBR> konstaterades att kompetensplattformarna behöver verka för att universitet och</P>
<P class="p523 ft55"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2018d), s. </SPAN><NOBR>75–76.</NOBR></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ & SCB (2018), Mälardalsrådet (2018).</SPAN></P>
<P class="p214 ft66"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft73">SOU 2017:1, s. </SPAN><NOBR>119–120.</NOBR> Kommittén föreslog bland annat att universitet och högskolor skulle ges i uppdrag att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet, samt att utbild- ningscentra för högre utbildning inrättas i kommuner utan tillgång till högre utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="p239dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36239x1.jpg/" id="p239img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">högskolor i högre grad involveras i det regionala kompetensförsörj- ningsarbetet.<SPAN class="ft42">36 </SPAN>Enligt UKÄ:s undersökning om samverkan för dimen- sionering av utbildning finns samverkan mellan lärosäten och regio- nalt arbetsliv i många olika former, ofta utbildningsspecifikt. Sådan samverkan är dock betydligt vanligare inom utbildningar där det finns krav på VFU, än inom övriga utbildningar.<SPAN class="ft42">37</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Det finns även nationella arenor för samverkan. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har UKÄ och Socialstyrelsen regeringens uppdrag att analysera och föreslå hur samverkansarenor på nationell och regional nivå mellan berörda aktörer kan utvecklas långsiktigt. Detta samlas inom projektet <SPAN class="ft27">Framtidens vårdkompetens</SPAN>. Uppdraget ska rapporteras i augusti 2019.</P>
<P class="p106 ft8">Vi menar att det arbete som inletts med att skapa nationella och regionala samverkansarenor bör utvecklas vidare.</P>
<P class="p64 ft9">Både nationellt och regionalt behov av kompetens behöver analy- seras genom väl utarbetade prognoser och andra kunskapsunderlag. I dag görs en mängd olika prognoser av arbetsmarknadens behov, både på nationell och regional nivå. UKÄ har i detta sammanhang haft en särskild viktig roll genom sin uppgift att sätta lärosätenas utbildningsuppdrag i relation till arbetsmarknadens behov.<SPAN class="ft42">38 </SPAN>Oavsett hur noggranna och genomarbetade prognoserna är finns dock alltid okända faktorer som påverkar det framtida behovet av kompetens. Vikten av att högre utbildning ger generella kunskaper såsom analys- förmåga, kritiskt tänkande, förmåga till självständigt arbete m.m. kan därför inte nog understrykas, också i detta sammanhang.</P>
<P class="p54 ft30">Vi bedömer att även om universitet och högskolor har ett natio- nellt utbildningsuppdrag, bör regionala behov av kompetens ges utrymme i uppföljningar om huruvida lärosätena uppfyller sitt sam- hällsansvar. Det är en del av lärosätenas uppdrag att väga hur både det nationella och det regionala behovet av kompetens kan tillgodoses.</P>
<P class="p524 ft55"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft54">Regeringskansliet (2015), s. 57.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2018d).</SPAN></P>
<P class="p162 ft66"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft65">I dagsläget har UKÄ bl.a. i uppdrag att följa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet samt examinerades etablering på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="p240dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36240x1.jpg/" id="p240img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15">Arbetsdelning kring utbildningsutbudet</P>
<P class="p138 ft9">Vi bedömer att lärosätenas samarbete för arbetsdelning kring utbild- ningsutbudet behöver utvecklas vidare. Det bör framför allt ske genom att lärosätena själva organiserar en sådan arbetsdelning. I de fall en sådan arbetsdelning inte kommer till stånd genom lärosätenas eget arbete, kan särskilda åtaganden anges i regleringsbreven för vissa lärosäten inom ramen för den dialogprocess vi beskriver i kapitel 5. Lärosätena behöver också i ökad utsträckning samarbeta för att till- handahålla utbildning – decentraliserad utbildning eller distansutbild- ning – i kommuner med långa geografiska avstånd till högre utbildning.</P>
<P class="p87 ft29"><SPAN class="ft30">I Statskontorets rapport </SPAN>Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel <SPAN class="ft30">beskrivs i kapitlet om samverkan inom högskolesektorn som Lars Haikola författat, frågan på ett genomgripande sätt.</SPAN><SPAN class="ft74">39 </SPAN><SPAN class="ft30">Rap- porten visar att det finns en omfattande samverkan inom många områden men att dagens regelverk till en del gör den omöjlig eller onödigt tungrodd. De hinder som särskilt lyfts fram gäller myndig- hetsutövning och möjligheten att samverka och få gemensamma examenstillstånd. Många av frågorna kring myndighetsutövning gäl- ler utbildning. Det kan t.ex. gälla beslut om antagning eller exami- nation. Samarbeten kring utbildning försvåras av att två lärosäten inte kan skapa gemensamma beslutsorgan för att organisera och bedriva gemensam utbildning.</SPAN></P>
<P class="p525 ft8">Av Statskontorets rapport framgår att det inom Utbildningsdepar- tementet gjorts en förstudie som undersökt möjligheterna att för- ändra regelverket för att förenkla samarbetet. Frågorna visar sig vara komplexa och vårt förslag är därför att de i huvudsak bör utredas vidare.</P>
<P class="p78 ft8">Frågan om samarbeten kring examenstillstånd faller till viss del på UKÄ:s tillämpning av dagens regelverk. Det är därför lämpligt att UKÄ ges i uppdrag att särskilt se över frågan om det är möjligt att möjliggöra gemensamma examenstillstånd eller examenstillstånd som bygger på överenskommelser om att ett annat lärosäte bidrar med nödvändig kompetens.</P>
<P class="p77 ft30">I vissa fall kan nya eller pågående samarbeten mellan lärosäten ges en starkare status genom att de görs till uppdrag från regeringen. Inom ramen för våra förslag innebär det att de behandlas i regler- ingsbreven för de lärosäten som berörs. Ett sådant uppdrag bör</P>
<P class="p150 ft49"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft48">Statskontoret (2017), s. </SPAN><NOBR>109–144.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="p241dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36241x1.jpg/" id="p241img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13">enligt vår bedömning i första hand bygga på en begäran från de berörda lärosätena.</P>
<P class="p65 ft26"><SPAN class="ft26">6.3</SPAN><SPAN class="ft41">Hur ska behovet av livslångt lärande tillgodoses?</SPAN></P>
<P class="p53 ft8">Idén om det livslånga lärandet vilar på principen att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren, utan fortgår under hela livet och i alla miljöer. Det livslånga lärandet sker både genom formell utbildning i reguljära utbildningssystem och genom informellt läran- de i arbetsliv och vardag. Begreppet livslångt lärande introducerades på <NOBR>1960-talet</NOBR> av Unesco, och det har sedan dess varit ett återkom- mande ämne internationellt, bland annat omnämnt i Agenda 2030- målen<SPAN class="ft53">40</SPAN>.</P>
<P class="p236 ft8">Det livslånga lärandets innebörd och syfte har varierat över tid: från individuell bildningsprocess med syfte att öka jämlikhet och social rättvisa, till ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling. Diskussionen om det livslånga lärandet i dag bär med sig denna betydelseförskjutning, vilket ibland kan leda till förvirring då flera perspektiv diskuteras samtidigt utan särskiljning. Vi vill därför betona att det livslånga lärandet har olika betydelser och olika syften för olika individer och organisationer.</P>
<P class="p250 ft8">I ett samhällspolitiskt perspektiv kvarstår alltjämt idén om livs- långt lärande som ett medel för främjande av jämlikhet. Men i ljuset av en ökad digitalisering, automatisering och globalisering är det framför allt tanken om snabbt förändrade kompetenskrav i arbets- livet som på senare tid dominerat diskussionen om det livslånga lärandet.</P>
<P class="p196 ft13">Livslångt lärande kan sorteras i fyra olika kategorier, utifrån syf- tet med lärandet:</P>
<P class="p526 ft8"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft89">Fortbildning: Arbetstagarens behov att utbilda sig för att kunna utföra samma arbetsuppgifter, vilka bedöms utvecklas och kräva högre kompetens.</SPAN></P>
<P class="p209 ft8"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft89">Vidareutbildning: Arbetstagarens behov att utbilda sig för att kunna utföra nya arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p527 ft49"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft48">Mål 4: ”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livs- långt lärande för alla.”</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="p242dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36242x1.jpg/" id="p242img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p528 ft13"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft113">Karriärväxling: Individens behov av att utbilda sig för att byta karriär.</SPAN></P>
<P class="p529 ft13"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft113">Bildning: Individens behov av att utbilda sig för personlig utveck- ling.</SPAN></P>
<P class="p530 ft9">I de två första kategorierna är det relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare som står i fokus, medan det i kategorierna 3 och 4 är individen som har eget intresse av ett livslångt lärande. Kategori 4 särskiljer sig från de övriga då detta lärande inte nödvändigtvis i första hand har koppling till individens roll på arbetsmarknaden. Jämlikhetsfrågan anknyter till alla fyra kategorier. Det är givetvis inga vattentäta skott mellan de fyra kategorierna, utan de kan ofta överlappa. Exempelvis kan en person som studerar för sin egen bild- nings skull använda den kunskapen på ett sätt som också gynnar en arbetsgivare eller samhällsutvecklingen i stort.</P>
<P class="p18 ft8">I texten nedan används fortbildning som ett samlingsnamn för fortbildning och vidareutbildning.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Vad är högskolans roll i det livslånga lärandet?</SPAN></P>
<P class="p531 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p532 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Lärosätenas ansvar för yrkesverksammas fortbildning behöver tydliggöras.</SPAN></P>
<P class="p533 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Om regeringen av utbildningspolitiska skäl vill prioritera viss utbildning är detta ett ställningstagande som öppet bör redo- visas.</SPAN></P>
<P class="p534 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Den kursbaserade högskoleutbildningen ger goda förutsätt- ningar för livslångt lärande inom nuvarande system.</SPAN></P>
<P class="p535 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Utökad uppdragsutbildning och öppen nätbaserad utbildning är viktiga instrument för att stärka lärosätenas arbete med livslångt lärande.</SPAN></P>
<P class="p536 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Uppdrag från olika offentliga aktörer till högskolan behöver vara långsiktiga så att de kan integreras på ett ändamålsenligt sätt i verksamheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="p243dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36243x1.jpg/" id="p243img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p395 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">Regeringen tar initiativ till att det i högskolelagen (1992:1434) åter regleras att det i utbildning på grundnivå och avancerad nivå även ingår fortbildning och vidareutbildning.</SPAN></P>
<P class="p426 ft9">Många människor använder högskolan inte bara för en första grund- utbildning, utan återkommer senare i livet till nya studieperioder. I en studie som Högskoleverket gjorde 2012 framkom att mer än 40 procent av dem som studerat i högskolan återkom till nya studier efter en kortare eller längre period.<SPAN class="ft42">41 </SPAN>Samtidigt visar SCB:s under- sökning om vuxnas deltagande i utbildning att den fortbildning som sker i människors yrkesliv främst handlar om personalutbildning utanför det reguljära utbildningsväsendet.<SPAN class="ft42">42</SPAN></P>
<P class="p236 ft9">Högskolan spelar alltså en stor roll i det livslånga lärandet, även om den också tycks relativt begränsad. Bör högskolan spela en större</P>
<P class="p168 ft30"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft132">eller en annan – roll i framtiden? Frågan kan ställas mot bakgrund av en internationellt samstämmig syn på att framtidens arbetsmark- nad – med ökad digitalisering, ökad internationalisering och en arbetskraft som arbetar längre upp i åldrarna – kommer att ställa större krav på kompetensutveckling under arbetslivets gång. Många arbetsuppgifter kommer dessutom att i högre grad kräva ett hållbar- hetsperspektiv, där exempelvis teknisk kompetens kombineras med ekologiska och sociala perspektiv. De förändringar som väntas ske omfattar inte minst personer i yrken som kräver högskoleutbildning, varför denna vidareutbildning till större del än i dag behöver vara på eftergymnasial nivå.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8">Den roll som högskolan bör ta i det livslånga lärandet måste dock stämma överens med högskolans övergripande uppdrag och ansvar, dvs. att utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet.<SPAN class="ft53">43 </SPAN>Gränsen mellan högskolans och andra utbildningsaktörers – framför allt yrkeshögskolans – ansvar för fortbildning utgår från denna ram.</P>
<P class="p537 ft55"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2012a), s. </SPAN><NOBR>12–15.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2018b), s. </SPAN><NOBR>13–15.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft48">SFS 1992:1434, 1 kap, 2 §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="p244dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36244x1.jpg/" id="p244img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft15">Den kursbaserade högskoleutbildningen ger goda förutsättningar för livslångt lärande</P>
<P class="p171 ft9">I jämförelse med många andra länder är svensk högskoleutbildning organiserad på ett sätt som gör att den lämpar sig väl för livslångt lärande. All högskoleutbildning är organiserad i kurser, vilket har skapat ett flexibelt system där lärosätena kan sätta samman kurser till program, men även ge fristående kurser utanför program. Ett utbild- ningstillfälle kan därmed samtidigt vara en fristående kurs och en del av en programutbildning. Fristående kurser som kan sökas av perso- ner som är verksamma i yrkeslivet öppnar för att högskolans hela utbud kan nyttjas för livslångt lärande. I många andra länder har man ett programinriktat utbildningssystem som innebär att man ofta nöd- gas bygga särskilda system för att tillgodose behoven av fortbildning.</P>
<P class="p143 ft9">De senaste åren har dock utbudet av programutbildningar ökat på bekostnad av fristående kurser, så kallad programmifiering. Detta har bland annat skett som respons på politiska målsättningar om att läro- sätena ska prioritera utbildningar som leder till examen.<SPAN class="ft42">44 </SPAN>Därtill har de senaste årens utbyggnad fokuserat utbildningsprogram. Till skill- nad från program kan fristående kurser användas som ”dragspel”, där antalet studenter relativt snabbt kan öka eller minska beroende på lärosätets ekonomiska situation. De senaste åren när lärosätena nått sina takbelopp har det inte funnits incitament för lärosätena att göra programkurser sökbara som fristående kurser. Detta eftersom det – ekonomiskt sett – inte har funnits plats för fler studenter.</P>
<P class="p539 ft15">Uppdragsutbildning och öppen nätbaserad utbildning kan vara verktyg för livslångt lärande</P>
<P class="p94 ft9">Förutom det reguljära utbildningsutbudet har universitet och hög- skolor utbildningar för yrkesverksamma via uppdragsutbildning, dvs. utbildning som lärosätena anordnar på uppdrag av myndigheter, företag och andra organisationer. Uppdragsutbildning styrs av en särskild förordning (2002:760). I enligt med denna kan enbart juri- diska personer vara uppdragsgivare för uppdragsutbildning. Upp- dragsgivaren bestämmer vem som får gå utbildningen, och lärosätena ska ta ut en avgift som beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Uppdragsutbildningen måste knyta an till utbildning på grundnivå</P>
<P class="p330 ft49"><SPAN class="ft47">44</SPAN><SPAN class="ft48">Se bl.a. SOU 2015:70, TCO (2015), Riksrevisionen (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="p245dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36245x1.jpg/" id="p245img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">eller avancerad nivå som lärosätet har examensrätt för, men får inte bedrivas på sådant sätt eller i sådan omfattning att den får negativa konsekvenser för den reguljära utbildningen.</P>
<P class="p64 ft9">Uppdragsutbildningen är inte särskilt omfattande – cirka 7 000 hel- årsstudenter per år enligt UKÄ:s beräkningar<SPAN class="ft42">45 </SPAN>– och det är tydligt att det i synnerhet är arbetsgivare inom offentlig sektor (myndigheter, kommuner och landsting) som köper uppdragsutbildning. Att upp- dragsutbildning är av sådan liten omfattning kan delvis bero på de hinder som finns, vilket vi resonerar kring nedan.</P>
<P class="p64 ft10">Utredningen om högskolans utbildningsutbud menade att hög- skolans organisation inte är anpassad för arbetsgivares behov av att systematiskt kompetensutveckla sin personal. För att tillgodose arbetsmarknadens behov av systematisk fortbildning av anställda finns ett fåtal korta program på avancerad nivå men genomgående har hög- skolan svårt att hantera den mycket kortare och snabbare process som krävs.<SPAN class="ft60">46 </SPAN>Här kan uppdragsutbildningen i stället spela en större roll. Den har en relativt kort planeringshorisont, och den innebär också att kostnaderna bärs av beställaren – dvs. arbetsgivaren. Upp- dragsutbildning bör i större utsträckning ge möjligheter för myn- digheter, företag och organisationer att ta del av den kunskap och kompetens som finns inom högskolan för fortbildning av sina anställda.</P>
<P class="p54 ft9">I propositionen <SPAN class="ft28">Den öppna högskolan </SPAN>påtalar regeringen att upp- dragsutbildning bör vara ett instrument för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet.<SPAN class="ft42">47 </SPAN>Ett hinder för ökad uppdragsutbildning hand- lar om dess förhållande till den ordinarie utbildningen. Lärosätena behöver balansera uppdragsutbildningen mot den ordinarie utbild- ningens behov av exempelvis den lärarkompetens man delar. Här kan staten i sin roll som uppdragsgivare inom andra politikområden också ta ett större ansvar så att den uppdragsutbildning som staten bestäl- ler organiseras utifrån hur denna påverkar det ordinarie utbildnings- utbudet vid universitet och högskolor. Högskolan har bland annat en viktig roll när det gäller fortbildning av grund- och gymnasie- skolans lärare och personal inom hälso- och sjukvården. För att hög- skolan ska kunna genomföra dessa uppdrag på ett bra sätt och utan</P>
<P class="p247 ft55"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2016a), s. 20.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">46</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2015:70, s. </SPAN><NOBR>250–251.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">47</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2001/02:15, s. </SPAN><NOBR>80–82.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="p246dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36246x1.jpg/" id="p246img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">att övrig verksamhet påverkas negativt är det viktigt att uppdrags- utbildningen får en mer långsiktig karaktär. Det gäller inte minst i utformandet av den framtida lärarfortbildningen där högskolan har en viktig roll att fylla.<SPAN class="ft53">48</SPAN></P>
<P class="p180 ft8">Ett annat hinder är att uppdragsutbildning bara får ges till juridiska personer, vilket innebär att egenföretagare inte har möjlighet att köpa uppdragsutbildning. UKÄ har i en rapport till regeringen föreslagit att bestämmelserna bör ändras så att även egenföretagare ska kunna köpa uppdragsutbildning.<SPAN class="ft53">49 </SPAN>En sådan författningsändring skulle kunna öka möjligheten för företag att använda högskolan för fortbildning av personal.</P>
<P class="p87 ft8">Även för mindre företag kan det vara svårt att köpa uppdrags- utbildning då det kan vara ekonomiskt svårgenomförbart för både företaget och lärosätet att ge utbildning till ett litet antal individer. För att lösa detta kan det behövas att branschorganisationer eller lik- nande samordnar de mindre företagens efterfrågan.</P>
<P class="p143 ft30">Ytterligare en möjlighet för högskolan att arbeta med livslångt lärande är genom öppna nätbaserade kurser (Moocs). Det är kurser som är öppna för alla via internet men som inte ger högskolepoäng. I juni 2018 beslutade regeringen om förändringar i högskoleför- ordningen (och i motsvarande förordningar för SLU samt Försvars- högskolan) för att inkludera öppna nätbaserade kurser. Förändring- arna innebär att universitet och högskolor får använda sina anslag till att utveckla och anordna öppen nätbaserad utbildning, och att de får anordna prov och sätta betyg på den. Eftersom utbildningen ska vara avgiftsfri, får lärosätena inte ta ut avgifter för kursintyg, något som förekommer internationellt. Den öppna nätbaserade utbildningen ska knyta an till och främja den utbildning eller forskning som hög- skolan bedriver.</P>
<P class="p540 ft8">En fråga för framtiden är hur Moocs och annan nätbaserad utbild- ning utvecklas. Den nätbaserade utbildningen har, till skillnad från Moocs, behörighetskrav och ger högskolepoäng. Både Moocs och poänggivande nätbaserad utbildning kan behöva byggas ut för att fylla arbetslivets behov av fortbildning.</P>
<P class="p523 ft55"><SPAN class="ft47">48</SPAN><SPAN class="ft54">Se SOU 2018:17.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">49</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2016a), s. </SPAN><NOBR>54–55.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="p247dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36247x1.jpg/" id="p247img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft15">Lärosätena balanserar olika uppdrag</P>
<P class="p66 ft9">Inom ramen för sin verksamhet balanserar universitet och högskolor sina olika uppdrag. Den examensinriktade utbildningen riktad mot unga heltidsstuderande har generellt sett alltid utgjort kärnan i utbild- ningen. Det är rimligt att den också fortsätter att vara det, inte minst utifrån Sveriges mål inom ramen för <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> <SPAN class="ft28">Utbildning 2020 </SPAN>avseende andelen eftergymnasialt utbildade i den yngre befolk- ningen.<SPAN class="ft42">50 </SPAN>Det är också så att Sveriges befolkning växer. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos som sträcker sig till år 2070 kommer antalet <NOBR>19–24-åringar</NOBR> att växa konstant under prognosperioden.<SPAN class="ft42">51</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Det innebär att om andelen högskoleutbildade i befolkningen ska vara lika stor som den är i dag behöver volymen examensinriktad högskoleutbildning för unga människor öka. Hur universitet och högskolor ska arbeta för att prioritera fortbildning samtidigt som den examensinriktade utbildningen fortsätter att utvecklas och utökas behöver diskuteras. Om inte uppdragen ska ställas mot varandra behöver resurserna till högskolan öka. I dagens läge när lärosätena fyller sina takbelopp skulle ett kraftigt utökat uppdrag om fortbild- ning innebära att utbildning av ungdomar för en första grundutbild- ning behöver minska. Ett utökat antal studenter i högskolan ställer krav på ökade resurser till undervisning och till dess forsknings- anknytning.</P>
<P class="p54 ft9">Utredningen <SPAN class="ft28">Högskolans styrning </SPAN>framhöll att när det är stor efter- frågan på högre utbildning blir frågan om vilken typ av utbildning som ska prioriteras viktig. Utredningen påtalade att sådana prioriteringar måste redovisas öppet av regering och riksdag – de kan inte ses som en ”teknisk” del av resurstilldelningssystemet.<SPAN class="ft42">52 </SPAN>Vi delar denna upp- fattning, och menar att om regeringen av utbildningspolitiska skäl vill prioritera fortbildning av yrkesverksamma framför ”ungdoms- utbildning” är detta ställningstaganden som öppet bör redovisas.</P>
<P class="p54 ft30">Högskolan kan spela en mer aktiv roll i det livslånga lärandet i framtiden, men rollen ser olika ut beroende på vilken kategori av livs- långt lärande vi talar om. Den öppenhet och den flexibilitet som präg- lar den svenska högskolans kursbaserade system ger ett starkt</P>
<P class="p541 ft62"><SPAN class="ft47">50</SPAN><SPAN class="ft71">Se prop. 2016/17 :1, utgiftsområde 16. Sveriges mål är att andelen </SPAN><NOBR>30–34-åringar</NOBR> som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till <NOBR>45–50</NOBR> procent.</P>
<P class="p199 ft55"><SPAN class="ft47">51</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2018a), s. </SPAN><NOBR>21–22.</NOBR></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">52</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2000:82, s. 66.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="p248dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36248x1.jpg/" id="p248img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft30">system för livslångt lärande. Men det är ett system som främst är användbart för individen.<SPAN class="ft74">53 </SPAN>Det innebär att högskolan fungerar väl för dem som vill ta del av det befintliga utbildningsutbudet inom högskolan. Det handlar om individer som vill utbilda sig i bildnings- syfte, men även om individer som vill fortbilda eller vidareutbilda sig genom att ta del av befintligt utbud. Det som kan hindra livslångt lärande ur dessa perspektiv handlar om vilket utbildningsutbud som finns, och hur tillgängligt detta är. Här finns behov av ett mer flexi- belt utbildningsutbud (t.ex. nätbaserat, inte full studietakt eller undervisning på kvällstid) som universitet och högskolor bör ta ställning till. Behovet kan tillgodoses bland annat ske genom att läro- sätena ökar tillgången till platser på fristående kurser, inklusive sådana som också ingår i utbildningsprogram. Ett sådant utbud finns i viss utsträckning redan i dag, men behöver generellt utvecklas ytterligare om det ska kunna komma fler tillgodo.</P>
<P class="p542 ft9">På samma sätt kan högskolan fungera väl för dem som vill karriär- växla och läsa en helt annan utbildning, eftersom detta i egentlig mening inte skiljer sig från ungdomsutbildning. Det som hindrar i detta fall är snarast hur övergången från yrkesliv till studier påverkar individers privatekonomi. Det innebär att också studiemedelssystem och andra välfärdssystem kan behöva ses över så att de är bättre anpassade till ett ökat behov av livslångt lärande.</P>
<P class="p143 ft9">Inom ramen för de överenskommelser som vi föreslår i kapitel 5 bör universitets och högskolors insatser för livslångt lärande disku- teras. Exempelvis kan regeringen tydligt betona värdet av fristående kurser i utbildningsutbudet om man önskar att universitet och hög- skolor går i en sådan riktning. Regeringen kan också ställa krav på lärosätena att redovisa sitt strategiska arbete för livslångt lärande, och inom ramen för detta hur man samarbetar med arbetslivsföre- trädare och samhälle i utvecklingen av utbildningsutbudet.</P>
<P class="p87 ft9">Riksrevisionen konstaterade i sin undersökning 2016 att det råder delade meningar hos arbetsmarknadens parter om hur stort behovet av fortbildning inom högre utbildning är. Riksrevisionen noterade också att inom de områden där behovet bedöms vara stort är efter- frågan inte alltid konkretiserad, och ibland splittrad mellan olika aktörer.<SPAN class="ft42">54 </SPAN>Vi menar att det därför är nödvändigt med en välutvecklad dialog mellan arbetsliv och lärosäten, inte minst på regional nivå, för</P>
<P class="p218 ft55"><SPAN class="ft47">53</SPAN><SPAN class="ft54">Detta resonemang återfinns i SOU 2015:70, s. </SPAN><NOBR>251–254.</NOBR></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">54</SPAN><SPAN class="ft48">Riksrevisionen (2016), s. </SPAN><NOBR>21–22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="p249dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36249x1.jpg/" id="p249img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">att kunna identifiera efterfrågan och anpassa utbildningsutbudet. I det regionala perspektivet bör de regionala sammanslutningar som finns vara en del av samtalet, då de kan förväntas tala för en samlad regional bild.</P>
<P class="p543 ft15">Vi föreslår att lärosätenas ansvar för fortbildning tydliggörs i författning</P>
<P class="p66 ft30">Det finns alltså samhälleliga krav på att universitet och högskolor ska ta ett större ansvar för yrkesverksammas kompetensutveckling, och universitet och högskolor har också själva samlats kring insikten om sitt ansvar för livslångt lärande.<SPAN class="ft74">55 </SPAN>Mellan 1993 och 2005 fanns läro- sätenas ansvar för fortbildning inskrivet i högskolagen, men togs bort när en ny utbildningsstruktur infördes med anledning av Bolognapro- cessen. Motivet var att fortbildning inte är en egen kategori av utbild- ningar.<SPAN class="ft74">56</SPAN></P>
<P class="p544 ft10">Vi anser att även om det inte enkelt går att identifiera utbildning för fortbildning i utbildningsutbudet, bör lärosätenas ansvar för denna tydliggöras. Att tydliggöra detta ansvar var också en rekom- mendation som Riksrevisionen gav utifrån i sin granskning av livs- långt lärande i högre utbildning.<SPAN class="ft60">57 </SPAN>Även UKÄ har lämnat förslag om att regeringen bör tydliggöra i vilken utsträckning det är lärosätenas ansvar att tillgodose behovet av fortbildning.<SPAN class="ft60">58</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Vi menar att givet lärosätenas övergripande ansvar att utforma utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan och arbetslivets samt samhällets behov, bör ett tydliggörande av deras ansvar för fortbildning ske genom reglering i författning. En reglering förstär- ker det politiska signalvärdet av fortbildning, och bidrar till att lyfta frågan i lärosätenas prioriterings- och uppföljningsarbete. Vi föreslår därför att regeringen tar initiativ till en ändring i högskolelagen (1992:1434), inklusive det ytterligare beredningsarbete som kan behövas, så att det åter regleras att det i utbildning på grundnivå och avancerad nivå även ingår fortbildning.</P>
<P class="p52 ft55"><SPAN class="ft47">55</SPAN><SPAN class="ft54">Se exempelvis EUA (2008).</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">56</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2004/05:162, s. 88.</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft47">57</SPAN><SPAN class="ft65">Riksrevisionen (2016), s. 7. I regeringens skrivelse till riksdagen med anledningen av gransk- ningen (skr. 2016/17:67) hänvisade regeringen till den pågående behandlingen av SOU 2015:70, och att man därför inte kunde göra en bedömning av denna rekommendation.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">58</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2018d), s. 84.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="p250dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36250x1.jpg/" id="p250img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p545 ft16"><SPAN class="ft15">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft106">Ekonomiska hinder för flexibla utbildningsformer försvårar utbud för fortbildning</SPAN></P>
<P class="p546 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p533 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Det prestationsbaserade resurstilldelningssystemet (helårs- studenter och helårsprestationer) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå medför att utbildningar som på olika sätt är flexibla för studenten ofta är ekonomiskt ofördelaktiga för lärosätena att erbjuda.</SPAN></P>
<P class="p547 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Det är individens syfte med en utbildning som avgör om den är fortbildning eller annan utbildning.</SPAN></P>
<P class="p548 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p549 ft12"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft133">Prestationer ges minskad betydelse i resurstilldelningssyste- met för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</SPAN></P>
<P class="p550 ft9">Dagens resurstilldelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå bygger på ett ”rakt ackord” där ersättning ges för registrerade studenter och för deras prestationer. Att erbjuda utbildning för fort- bildning kan i ett sådant system vara ekonomiskt ofördelaktigt för universitet och högskolor, något som också konstaterades i Riks- revisionens granskning av det livslånga lärandet i högre utbildning.<SPAN class="ft42">59 </SPAN>Studentdeltagandet kan vara litet eller osäkert, eftersom det bland annat påverkas av arbetsgivares möjlighet att erbjuda sina medarbe- tare utbildning under arbetstid, något som kan förändras med kort varsel beroende på ändrade omvärldsförutsättningar, exempelvis ett förändrat konjunkturläge. Det innebär att lärosäten kan skapa och förbereda utbildningar utifrån en viss behovsbild, men ersättningen blir liten om studenterna uteblir. Samtidigt har lärosäten kostnader för lärare, utrustning, lokaler m.m.</P>
<P class="p403 ft9">I utbildningar som är flexibla för studenter, och som därmed är attraktiva för yrkesverksamma, är poängprestationen ofta lägre eller långsammare. Fristående kurser och distansutbildningar har lägre prestationsgrad än programutbildningar och campusutbildningar. Prestationsgraden är också lägre bland äldre studenter (något som</P>
<P class="p462 ft49"><SPAN class="ft47">59</SPAN><SPAN class="ft48">Riksrevisionen (2016), s. </SPAN><NOBR>35–36.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="p251dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36251x1.jpg/" id="p251img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">troligen hör samman med att det är många äldre studenter som stu- derar på fristående kurser och på distans).<SPAN class="ft69">60</SPAN></P>
<P class="p85 ft30">I de diskussioner som vi fört om livslångt lärande har framför allt arbetstagarorganisationer fört fram förslag om att ge en särskild ersättning till utbildningar för fortbildning för yrkesverksamma, för att ge lärosätena tydliga incitament att anordna sådana utbildningar. En sådan särskild ersättning skulle med all sannolik också medföra ett utbildningsutbud som är mer flexibelt och anpassat för yrkes- verksamma. Men även om vi kan ana att ett visst utbildningsutbud kan användas för detta ändamål, är det ändå alltid individens syfte med utbildningen som avgör om det är en utbildning för fortbild- ning. Samma kurs kan alltså användas för grundutbildning, fortbild- ning eller bildning, beroende på individens avsikt. En särskild resurs- sättning av utbildning för livslångt lärande kräver att vi tydligt kan peka ut de utbildningar som används i fortbildningssyfte. I enlighet med vårt resonemang i kapitel 4 behöver dessutom önskade och oönskade effekter av prestationsbaserad resurstilldelning analyseras ur ett helhetsperspektiv om styrningen ska vara ändamålsenlig. I detta fall behöver effekterna på den grundläggande utbildningen av att premiera fortbildning beaktas. Med hänsyn till svårigheterna att iden- tifiera fortbildning och bedöma konsekvenserna för annan utbildning föreslår vi ingen särskild ersättning för fortbildning.</P>
<P class="p64 ft9">Vi delar däremot Riksrevisionens bedömning att den prestations- baserade resursfördelningen till utbildning på grundnivå och avan- cerad nivå hindrar utvecklingen av ett flexibelt utbildningsutbud. Utbildningsformer som skulle kunna underlätta fortbildning för yrkesverksamma är ekonomiskt ofördelaktiga för lärosätena att erbju- da. Vi menar att detta bör lösas genom förändringar i hela resurs- tilldelningssystemet som uppmuntrar flexibilitet i utbildningsutbu- det, och inte genom att sätta särskilda resurser till vissa utbildningar. Vi föreslår därför att prestationer (helårsstudenter och helårspresta- tioner) ges minskad betydelse i resurstilldelningssystemet för utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå. I kapitel 9 beskriver vi hur resursfördelningssystemet till utbildning bör förändras.</P>
<P class="p361 ft49"><SPAN class="ft47">60</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ & SCB (2017), s. </SPAN><NOBR>10–19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="p252dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36252x1.jpg/" id="p252img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft26"><SPAN class="ft26">6.4</SPAN><SPAN class="ft41">Utbildning på forskarnivå</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Genom den examensreform som genomfördes 2007 infördes tre nivåer i svensk högre utbildning: grundnivå, avancerad nivå och fors- karnivå. Varje nivå bygger på den tidigare, men det ska också finnas en viss flexibilitet mellan avancerad nivå och forskarnivå. Behörig- hetsreglerna utformades så att en forskarutbildning kan bestå av moment som också ingår i en examen på avancerad nivå. Enligt reger- ingen innebar den nya examensstrukturen att den skarpa tudelningen mellan grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, som tidigare präglat utbildningssystemet, luckrades upp. Dock tillhör utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive utbildning på forskarnivå fortfarande skilda verksamhetsgrenar. Det innebär att principerna för styrning och resurstilldelning är helt olika för utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå (utan någon skillnad mellan dessa nivåer) respektive utbildning på forskarnivå.</P>
<P class="p87 ft30">I möten och i inspel som skickats till oss har några intressenter pekat på att det nationella behovet av utbildade på forskarnivå behöver diskuteras på ett mer kvalificerat sätt än vad som görs i dag.</P>
<P class="p141 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Forskarutbildningen mellan forskning och utbildning</SPAN></P>
<P class="p138 ft30">Enligt 1 kap. 9a § högskolelagen ska utbildning på forskarnivå, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att själv- ständigt kunna bedriva forskning. Forskarutbildningens kännemär- ke är, som regeringen har uttryckt det, att den är ”utbildning genom egen forskning.”<SPAN class="ft74">61 </SPAN>Utbildningen på forskarnivå är den högsta nivån i utbildningssystemet och samtidigt ofta det första steget i en forskar- karriär.<SPAN class="ft74">62 </SPAN>Doktoranderna är studenter i högskoleförordningens mening, men i normalfallet också anställda. Omkring en tredjedel av forskningsårsverkena vid universitet och högskolor utförs av doktorander.<SPAN class="ft74">63</SPAN></P>
<P class="p551 ft30">Denna forskarutbildningens dubbla karaktär är ett genomgående tema i utredningar och propositioner som berört forskarutbildning- en, åtminstone sedan forskarutbildningsreformen 1969, som lade</P>
<P class="p496 ft55"><SPAN class="ft47">61</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2004/05:162 s. 115.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">62</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2004/05:80 s. 131.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">63</SPAN><SPAN class="ft48">SCB:s statistik Forskning och utveckling i Sverige (www.scb.se).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="p253dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36253x1.jpg/" id="p253img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">grunden för dagens utbildning på forskarnivå. Då beslutades om en forskarutbildning som skulle omfatta fyra års heltidsstudier och leda till doktorsexamen. Målet var en genomtänkt, systematiskt planerad utbildning där individens väsentligaste vetenskapliga insatser kom- mer efter doktorsexamen och inte som ett led i utbildningen. Karak- tären av utbildning har betonats återkommande, inte minst genom de förordningsändringar som trädde i kraft 1998 syftande till att förverkliga en mer strukturerad forskarutbildning. Samtidigt har också regeringen sett anledning att betona forskningskaraktären.<SPAN class="ft42">64</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Det finns också en dubbelhet i vad forskarutbildningen förbereder för. Traditionellt har forskarutbildningens uppgift varit att repro- ducera nästa generation av forskare och lärare inom universiteten. Redan i direktiven till 1963 års forskarutredning framhölls dock att forskarutbildningen hade att tillgodose ett väsentligt bredare yrkes- fält än tidigare och att detta ställde nya krav på utbildningen. Även detta är ett återkommande tema genom åren. I såväl propositionerna <SPAN class="ft34">Forskning och förnyelse </SPAN>(prop. 2000/01:3) som <SPAN class="ft34">Ny värld – ny högskola </SPAN>(prop. 2004/05:162) samt i regleringsbrev till och med 2008 har regeringen betonat att forskarutbildningen i ökad utsträckning bor- de utformas så att den även förbereder för ett arbete och en karriär utanför högskolan.</P>
<P class="p196 ft8">En sedan länge etablerad princip i forskningspolitiken är att sta- ten har ett särskilt ansvar för grundforskning och forskarutbild- ning.<SPAN class="ft53">65 </SPAN>Bland de principer som riksdagen beslutade om med anled- ning av regeringens förslag i propositionen <SPAN class="ft27">Vissa forskningsfrågor </SPAN>(prop. 1998/99:94) framhölls särskilt statens ansvar för att garantera forskningens frihet samt ansvaret för grundforskning och forskar- utbildning.<SPAN class="ft53">66</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Forskarutbildningens roll som en strategiskt viktig utbildning i det moderna kunskapssamhället har återkommande betonats i flera propositioner även därefter.<SPAN class="ft42">67 </SPAN>I <SPAN class="ft28">Forskarutbildning med profilering och kvalitet </SPAN>(prop. 2008/09:134) beskrevs forskarutbildningen som ”central för förnyelsen och kvalitetsutvecklingen av den högre ut- bildningen och forskningen, men också för att förse samhället i</P>
<P class="p91 ft55"><SPAN class="ft47">64</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2004/05:80, s. 131.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">65</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. prop. 1989/90:90.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">66</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1998/99:94, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">67</SPAN><SPAN class="ft48">Se bl.a. prop. 2000/01:3, prop. 2004/05:80.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="p254dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36254x1.jpg/" id="p254img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p552 ft13">stort med kompetens för att utveckla, tillvarata, sprida och nyttig- göra ny kunskap i alla samhällssektorer.”<SPAN class="ft69">68</SPAN></P>
<P class="p65 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft51">Dimensionering av utbildning på forskarnivå</SPAN></P>
<P class="p531 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p553 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Både regeringen och lärosätena har ett ansvar att på sina respektive nivåer ha en uppfattning om forskarutbildningens omfattning och inriktning utifrån olika behov, att följa utvecklingen i ljuset av detta och vid behov vidta åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p554 ft10"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft131">Det samlade anslag vi föreslår ger en ökad flexibilitet för såväl lärosätena som regeringen när det gäller utformningen av eventuell styrning av utbildning på forskarnivå.</SPAN></P>
<P class="p555 ft8">Forskarutbildningen är en utbildning som är viktig för både hög- skolans lärarförsörjning och för kompetensförsörjning i samhället i stort, och samtidigt en naturligt integrerad del av forskningen. Fors- karutbildningen har dock inte getts något större utrymme i de senaste tio årens forskningspolitiska propositioner. Frågor om dok- toranders studievillkor har behandlats, senast i samband med att utbildningsbidraget avskaffades som finansieringsform i forskar- utbildningen. Vissa riktade satsningar har också gjorts, framför allt på forskarutbildning av lärare i skolan. Regeringen har dock inte på många år uttryckt någon tydlig uppfattning om forskarutbild- ningens roll i samhällets kompetensförsörjning eller dimensioner- ingen av forskarutbildningen. Det står i kontrast till den starka beto- ning av forskarutbildningen som fanns inte minst under <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> (se avsnitt 2.7.5). Det finns i dag inte någon styrning från regering och riksdag av forskarutbildningens dimen- sionering.</P>
<P class="p403 ft9">Det kan vara helt i sin ordning att specifika styrformer saknas. Att regering och riksdag har ett särskilt ansvar för utbildningen på forskarnivå behöver inte innebära att den måste styras aktivt. Utifrån de principer vi har formulerat i kapitel 4 är det rimligt att lärosätena inom de samlade resurser de har till sitt förfogande tar ansvar för forskarutbildningen, och att regering och riksdag styr bara</P>
<P class="p513 ft49"><SPAN class="ft47">68</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2008/09:134, s. 12.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft30">om utvecklingen behöver påverkas i någon riktning. För att kunna avgöra det behöver man dock ha en uppfattning om vilken utveck- ling som är önskvärd, åtminstone i stora drag, och bedöma utveck- lingen i ljuset av detta. Enligt de principer för rollfördelning mellan regeringen och lärosätena som vi anför i kapitel 4, ska regeringen ha den nationella överblicken och göra övergripande bedömningar. Att föreslå en målbild för forskarutbildningen ingår inte i vårt uppdrag, men tänkbara aspekter i en sådan kan vara antalet forskarutbildade i samhället, eventuella särskilda behov inom vissa områden (t.ex. skolan, som är ett område där regeringen har gjort insatser), hög- skolans kompetensförsörjning i ett nationellt perspektiv och förut- sättningarna för balanserade karriärstrukturer och sammanhållna kunskapsmiljöer. Vid bedömningar och eventuella styrningsinsatser är det viktigt att beakta skillnaderna mellan olika områden när det gäller utveckling, behov och förutsättningar.</P>
<P class="p556 ft8">Det bör betonas att lärosätenas ansvar att följa upp och ta ansvar för forskarutbildningens såväl kvalitativa som kvantitativa utveck- ling inte minskar i avsaknad av en nationell målbild, utan snarast är desto större. Vi kan notera att regeringen under flera år begärt in redogörelser för lärosätenas överväganden om utbildningsutbudet på grundnivå och avancerad nivå men inte motsvarande för forskar- utbildningen.</P>
<P class="p80 ft9">Eftersom en tydlig problem- eller målbild gällande forskarutbild- ningen saknas har vi inte sett oss ha grund för att föreslå några speci- fika styrformer för forskarutbildningen. I kapitel 9 om resurstilldel- ning utgår vi därför fortsatt från att en del av anslaget beräknas för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och en del beräknas för forskning och utbildning på forskarnivå. Vi kan dock konstatera att det samlade anslag vi föreslår ger nya förutsättningar både i form av en flexibilitet i resursanvändningen för lärosätena och för de styr- ningsformer som regering och riksdag kan överväga. Vi menar att eventuella bedömningar om forskarutbildningen bör finnas med i den samlade propositionen, och att styrning bör vara en del i den dialogbaserade styrningen vi beskriver i kapitel 5. Tidigare använda instrument som t.ex. satsningar på forskarskolor kan fortsatt använ- das. Om mål för antal examina övervägs bör det inte gälla den typ av generella mål som tidigare använts utan riktade mål utifrån tydligt identifierade behov, i linje med våra överväganden gällande mål för antal examina för vissa samhällsviktiga utbildningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="p256dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36256x1.jpg/" id="p256img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft9">Såväl Forskarutbildningsutredningen som RUT 2 framförde i sina betänkanden att eventuella förväntningar från riksdagens eller reger- ingens sida på en utökning av forskarutbildningen också bör åtföljas av en bedömning av resursbehovet.<SPAN class="ft42">69 </SPAN>Vi instämmer i denna bedöm- ning, men menar också att det, i likhet med regeringens tidigare bedömningar<SPAN class="ft42">70</SPAN>, är rimligt att både lärosätets direkta anslag och medel från externa forskningsfinansiärer används i forskarutbildningen.</P>
<P class="p75 ft15">Utbildningsutbudets utformning</P>
<P class="p94 ft30">Fram till regleringsbrevet 2008 angavs att den högre utbildningen skulle svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Detta mål stod före uppdelningen i verksamhetsområden, och kan därmed anses ha omfattat även forskarutbildningen. Det är dock oklart om detta var avsikten och om det är så det har tolkats. Under verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning stod fram till och med regleringsbrevet för 2008 bland annat att forskar- utbildningen skulle förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan. Från och med regleringsbrevet för 2009 togs skrivning- arna om utbildningsutbudets utformning bort. Det återkom från och med regleringsbrevet för 2013, men har därefter stått under avsnittet om utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</P>
<P class="p557 ft9">Vår bedömning är att samma principer som vi beskrivit i avsnitt 6.2.1 kan gälla den högre utbildningen på alla tre nivåer, även om de kan få olika karaktär på olika nivåer liksom inom olika om- råden. Det är naturligt att efterfrågan på forskarutbildning påverkar utbudet, trots att resurstilldelningssystemet inte innehåller några sådana drivkrafter. Arbetsmarknadsperspektivet ingår redan i UKÄ:s utvärderingar av forskarutbildningar.<SPAN class="ft42">71 </SPAN>När det gäller arbetsmarkna- dens behov är det viktigt att betona att forskarutbildade inte bara kan möta befintliga behov utan i hög grad förväntas driva arbetslivets förändringar. Att forskarutbildningen drivs av och är med och driver kunskapsutvecklingen får ses som självklart.</P>
<P class="p148 ft55"><SPAN class="ft47">69</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2004:27 och SOU 2007:81.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">70</SPAN><SPAN class="ft54">Se prop. 2004/05:80, s. 134.</SPAN></P>
<P class="p183 ft55"><SPAN class="ft47">71</SPAN><SPAN class="ft67">Inom bedömningsområdet ska lärosätet bl.a. redogöra för på vilket sätt utbildningen är upp- daterad och anpassad till arbetslivet, samt på vilket sätt sådan information inhämtas som är relevant för utbildningens kvalitetssäkring och utveckling avseende dess användbarhet och förberedelse för arbetslivet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="p257dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36257x1.jpg/" id="p257img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26"><SPAN class="ft26">6.5</SPAN><SPAN class="ft41">Breddad rekrytering till utbildning</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p396 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Lärosätenas arbete med breddad rekrytering kan följas upp via dialogbaserad styrning genom överenskommelser.</SPAN></P>
<P class="p396 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildning på alla tre nivåer bör ingå i lärosätenas arbete med breddad rekrytering.</SPAN></P>
<P class="p558 ft8">Enligt 1 kap. 5 § högskolelagen ska lärosätena aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Det innebär att de aktivt ska arbeta för att öka mångfalden och minska snedrekryteringen, dvs. säkerställa att inte någon studentgrupp missgynnas.</P>
<P class="p118 ft30">I diskussionen om snedrekrytering är det vanligen områdena kön, social bakgrund, utländsk bakgrund och regional rekrytering som avses. I nedanstående avsnitt behandlar vi snedrekrytering utifrån social bakgrund, utländsk bakgrund och regional rekrytering, medan snedrekrytering utifrån kön diskuteras i kapitel 8.</P>
<P class="p289 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft51">Snedrekrytering utifrån social och utländsk bakgrund</SPAN><SPAN class="ft69">72</SPAN></P>
<P class="p152 ft8">Inom alla tre utbildningsnivåer – grundnivå, avancerad nivå och fors- karnivå – finns det en snedrekrytering med avseende på social bak- grund (föräldrars utbildningsbakgrund).</P>
<P class="p64 ft9">Ju högre utbildning föräldrarna har, desto mer troligt är det att deras barn kommer att studera i högskolan. Bland dem som börjar studera är det dessutom skillnader i studieval beroende på social bakgrund. Exempelvis har de långa utbildningarna till läkare, psyko- log och arkitekt en större snedrekrytering än de medellånga utbild- ningarna till förskollärare, yrkeslärare och röntgensjuksköterska. Den sociala snedrekryteringen har varit mer eller mindre oförändrad under lång tid. På forskarnivå är den sociala sammansättningen ske- vare än på grundnivå och avancerad nivå.</P>
<P class="p64 ft30">En stor del av den sociala snedrekryteringen etableras dock innan övergången till högskolan i och med att barn med skilda sociala bak- grunder läser olika gymnasieprogram. Det är nämligen stora skillnader mellan olika gymnasieprogram vad gäller andelen elever som läser</P>
<P class="p513 ft49"><SPAN class="ft47">72</SPAN><SPAN class="ft48">Avsnittet bygger på uppgifter i UKÄ (2018e), s. </SPAN><NOBR>63–68,</NOBR> <NOBR>81–82.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="p258dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36258x1.jpg/" id="p258img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">vidare på högskolan. Dessutom är förkunskaperna – gymnasiebety- get – starkt kopplade till social bakgrund. Det är dock också många från studieovana hem som inte går vidare till högskolestudier trots att de har höga gymnasiebetyg.</P>
<P class="p87 ft10">När skillnaden i övergång mellan ungdomar med svensk och utländsk bakgrund<SPAN class="ft60">73 </SPAN>studeras är bilden mer komplex. Det är ingen skillnad i övergången till högskolan bland ungdomar med svensk bak- grund jämfört med ungdomar med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller har invandrat före 7 års ålder. Däremot är det stora skillnader mellan dessa grupper och ungdomar som har invandrat till Sverige efter 7 års ålder, där den senare gruppen har en betydligt lägre övergång till högskolestudier.</P>
<P class="p88 ft8">Det finns ingen snedrekrytering till forskarutbildningen med av- seende på utländsk bakgrund. Däremot består de skillnader som finns på grundnivå och avancerad nivå. Det innebär att det bland den del av befolkningen som har utländsk bakgrund är det en lägre andel som har påbörjat forskarutbildning än det är bland den del av befolk- ningen som har svensk bakgrund.</P>
<P class="p83 ft9">En hög andel av de forskarstuderande är utländska doktorander – dvs. doktorander som inte tillhör den svenska befolkningen utan kommer till Sverige i syfte att genomgå en forskarutbildning. År 2017 var drygt 40 procent av nybörjarna på forskarnivå utländska dokto- rander. De utländska doktoranderna är en del av högskolans inter- nationalisering, och inte ett uttryck för breddad rekrytering.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft51">Regional snedrekrytering</SPAN><SPAN class="ft69">74</SPAN></P>
<P class="p138 ft9">Det är stor skillnad mellan kommuner och län i hur stor andel av befolkningen som påbörjar högskolestudier. Det finns generella skillnader mellan stad och landsbygd samt mellan nordliga och syd- liga delar av Sverige. Av dem som fyllde 24 år 2017 hade hemma- hörande i Gotlands, Norrbottens och Jämtlands län lägst övergång till högskolan <NOBR>(35–36</NOBR> procent), medan invånare i Stockholms och Uppsala län hade högst övergång (51 respektive 50 procent).</P>
<P class="p559 ft62"><SPAN class="ft47">73</SPAN><SPAN class="ft71">Med utländsk bakgrund avses personer som tillhör den svenska befolkningen men som är födda utanför Sverige samt personer som är födda i Sverige och har två utrikes födda föräldrar. Med svensk bakgrund avses personer som är födda i Sverige (inklusive adoptivbarn) och har minst en inrikes född förälder.</SPAN></P>
<P class="p367 ft49"><SPAN class="ft47">74</SPAN><SPAN class="ft48">Avsnittet bygger på uppgifter i UKÄ (2018g).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="p259dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36259x1.jpg/" id="p259img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft10">Geografisk närhet till ett lärosäte kan utgöra grund för regionala skillnader, men det förklarar inte att det exempelvis finns stora skill- nader mellan kommunerna i Storstockholmsområdet. Sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och ungdomars övergång till hög- skolan är starkt även på regional nivå.</P>
<P class="p250 ft8">Regeringen har påtalat att tillgången till utbildning ska vara god oavsett var i landet man bor, och att lärosätena därför bör utveckla distansutbildningen så att även boende i glesa landsbygdskommuner ges tillgång till högre utbildning.<SPAN class="ft53">75 </SPAN>Regeringen har i detta syfte gett UHR i uppdrag att utlysa projektmedel för att utveckla distans- pedagogik.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft51">Högskolans ansvar för breddad rekrytering</SPAN></P>
<P class="p560 ft8">Högskolans ansvar att arbeta med att bredda rekryteringen till hög- skolan framgår av högskolelagen. Enligt en kartläggning från UHR arbetar lärosätena också med breddad rekrytering, men inte alltid på ett strukturerat sätt. UHR menar exempelvis att verktyg som bedömning av reell kompetens och alternativt urval kan användas bättre.<SPAN class="ft53">76 </SPAN>Samtidigt är högskolans möjligheter att påverka en skev rekrytering begränsad eftersom en stor del av selekteringen sker redan i grundskolan och i gymnasiet. Enligt en studie från UHR har barn med högutbildade föräldrar ett försprång mot andra barn då de tidigare får information om högre studier, oftare går i skolor där fler läser vidare, i högre utsträckning får rådet att studera vidare av sina föräldrar m.m.<SPAN class="ft53">77</SPAN></P>
<P class="p196 ft8">Vi menar att om regeringen vill följa breddad rekrytering på läro- sätesnivå kan detta ske genom de överenskommelser som vi föreslår i kapitel 5. Varje lärosäte kan då, utifrån sina förutsättningar och uppdrag, sätta mål för arbetet med breddad rekrytering som sedan följs upp.</P>
<P class="p118 ft30">Utbildning på forskarnivå berörs sällan av regeringens uttalanden om breddad rekrytering, och forskarutbildningen finns heller inte omnämnd i förarbetena till högskolelagens reglering.<SPAN class="ft74">78 </SPAN>Universitet och högskolor har därmed såvitt vi kan bedöma inget uttalat uppdrag</P>
<P class="p382 ft55"><SPAN class="ft47">75</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2017/18:179, s. </SPAN><NOBR>59–60.</NOBR></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">76</SPAN><SPAN class="ft54">UHR (2016), s. </SPAN><NOBR>8–9.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">77</SPAN><SPAN class="ft71">UHR (2017), s. </SPAN><NOBR>35–36.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">78</SPAN><SPAN class="ft48">Se prop. 2001/02:15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="p260dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36260x1.jpg/" id="p260img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">att verka för en breddad rekrytering till utbildning på forskarnivå, även om det förstås kan ses som en del av lärosätenas generella sam- hällsansvar. Under sommaren 2017 remitterade regeringen en pro- memoria med förslag om att ändra begreppet i högskolelagen från breddad rekrytering till breddat deltagande. Inte heller denna berör- de forskarutbildningen. Regeringen drog senare tillbaka förslaget. Vi menar att högskolans ansvar för breddad rekrytering bör omfatta utbildning på forskarnivå likväl som utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Om regeringen avser att gå vidare med planerna att se över högskolelagen i detta avseende bör den överväga om även ett breddat deltagande i forskarutbildningen ska ingå.</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">6.6</SPAN><SPAN class="ft41">Forskning</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Utredningen Forskning 2000 pekade på tre olika avvägningar som regering och riksdag har att göra när det gäller forskningen vid uni- versitet och högskolor: avvägningar mellan anslag direkt till univer- sitet och högskolor respektive anslag till forskningsråd, avvägningar mellan olika forskningsområden samt avvägningar om den geogra- fiska lokaliseringen, dvs. fördelningen mellan olika lärosäten.<SPAN class="ft42">79 </SPAN>Till dessa tre avvägningar, som vi bedömer alltjämt är viktiga komponen- ter i styrningen, kan fogas ytterligare en aspekt, nämligen drivkrafter för kvalitet. Den kan visserligen naturligt ingå i alla de tre förstnämnda komponenterna, men också ses som en egen aspekt som fått ökad uppmärksamhet under de senaste tio åren när det gäller kvalitetsrela- terade kriterier i resurstilldelningen till universitet och högskolor avseende forskning och forskarutbildning. I detta avsnitt behandlar vi dessa olika avvägningar, som vi även återkommer till i kapitel 9.</P>
<P class="p561 ft49"><SPAN class="ft47">79</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1998:128 s. 72.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="p261dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36261x1.jpg/" id="p261img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft51">Balansen mellan direkta anslag och externa medel</SPAN></P>
<P class="p505 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p432 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Regering och riksdag uttalar ett mål och formulerar en plan för att andelen direkta statsanslag ska utgöra minst hälften av de totala forskningsintäkterna vid universitet och högskolor i landet inom den närmaste åttaårsperioden.</SPAN></P>
<P class="p480 ft9">Riksdag och regering fördelar forskningsresurser till universitet och högskolor på två huvudsakliga sätt: som direkta anslag eller via andra myndigheter som fördelar forskningsbidrag. Utöver statens forsk- ningsfinansierande myndigheter får lärosätena bidrags- och uppdrags- finansiering till forskning och forskarutbildning från en mängd andra svenska och utländska finansiärer. Den långsiktiga trenden har varit att andelen externa medel i lärosätenas samlade finansieringsbild har ökat, vilket också har bidragit till att diskussioner om för- och nack- delar med detta har förts under lång tid. I detta avsnitt beskriver vi denna utveckling, argumenterar för att en ökad andel direkta anslag är en viktig del i en styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten, och föreslår en målbild och former för en sådan ökning.</P>
<P class="p52 ft15">Både externa medel och direkta anslag spelar en viktig roll</P>
<P class="p97 ft10">Både de anslag som går direkt till universitet och högskolor (kallas i det följande ”direkta anslag” eller ”basanslag” omväxlande) och stat- liga externa medel (dvs. medel som fördelas efter kvalitetsprövning via forskningsråd eller andra myndigheter) fyller viktiga funktioner i den statliga forskningsfinansieringen.</P>
<P class="p52 ft94">De externa medlens betydelse</P>
<P class="p97 ft30">Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forsk- ningsfinansiering (SOU 2008:30) grupperade forskningsfinansierings- systemets uppgifter i begreppen kvalitet och relevans.<SPAN class="ft74">80 </SPAN>Att främja kva- litet genom att fördela medel efter sakkunniggranskning utifrån</P>
<P class="p91 ft49"><SPAN class="ft47">80</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2008:30, s. 24.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="p262dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36262x1.jpg/" id="p262img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">vetenskapliga kriterier är således en viktig roll för de forskningsfinan- sierande myndigheterna, framför allt forskningsråden. En andra roll är att väga in forskningens användbarhet utifrån olika samhälleliga kun- skapsbehov. Ur ett styrningsperspektiv har alltså staten använt forsk- ningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter dels för att styra mot ökad kvalitet genom att fördela medel i konkurrens efter kvalitetsprövning, dels för att delvis styra forskningens inriktning för att säkerställa forskning av betydelse för olika samhällsbehov.</P>
<P class="p87 ft9">Utöver dessa två perspektiv brukar även de externa medlens bety- delse för forskarnas frihet framhållas. Som Andrén beskriver innebar inrättandet av forskningsråd på <NOBR>1940-talet</NOBR> en viss begränsning av den enskilde forskarens frihet jämfört den närmast totala frihet på verk- samhetsnivå som rådde dessförinnan.<SPAN class="ft42">81 </SPAN>I en situation där omfattande fri forskningstid i tjänsten inte är någon självklarhet är dock möj- ligheten att utifrån egna forskningsidéer ansöka om finansiering som prövas av sakkunniga utan koppling till det egna lärosätet en viktig källa till frihet för den enskilda forskaren. Det gäller särskilt fria utlysningar inom bredare vetenskapsområden som bl.a. är en viktig del av Vetenskapsrådets finansiering.</P>
<P class="p75 ft94">De direkta anslagens betydelse</P>
<P class="p69 ft9">En tillräcklig basfinansiering är avgörande för lärosätenas förutsätt- ningar att ta ett helhetsansvar för verksamheten och dess utveckling. Det innefattar bl.a. att skapa goda grundförutsättningar för forsk- ningen genom att upprätthålla en nödvändig infrastruktur och en väl fungerande karriärstruktur med rimliga anställningsvillkor för lärare och forskare. I detta ligger även, som bl.a. utredningen Forsk- ning 2000 betonade, att ansvara för en bred forskningsorganisation som ger möjlighet för lärare att forska, också utan bidrag från exter- na finansiärer. Forskning 2000 framhöll att pluralismen i forsknings- systemet inte bara kan ligga i att universitetens och högskolornas lärare har ett antal finansiärer att söka medel hos, utan också att det vid universitet och högskolor finns reella möjligheter att förverkliga de idéer och initiativ som där kommer fram.<SPAN class="ft42">82 </SPAN>De direkta anslagen är också avgörande för lärosätenas ansvar för forskarutbildningen, och</P>
<P class="p164 ft55"><SPAN class="ft47">81</SPAN><SPAN class="ft54">Andrén (2013), s. 74.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">82</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1998:128, s. 76.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="p263dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36263x1.jpg/" id="p263img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft13">för sammanhållna kunskapsmiljöer med nära samband mellan utbild- ning, forskning och samverkan.</P>
<P class="p85 ft9">Basanslagens betydelse har också återkommande betonats av reger- ingen. Regeringen framhöll bl.a. i propositionen <SPAN class="ft28">Vissa forskningsfrågor </SPAN>vikten av att lärosätenas egna resurser är så stora att de möjliggör ett självständigt agerande och egna prioriteringar när det gäller forsk- ningens inriktning och omfattning.<SPAN class="ft42">83 </SPAN>Även i 2005 års och 2008 års forskningspolitiska propositioner framhöll regeringen de direkta anslagen som ”grunden för lärosätenas verksamhet” som ska ge läro- sätena möjlighet att agera självständigt och fatta strategiska beslut angående långsiktiga inriktningar och prioriteringar om forskningen och utbildning på forskarnivå.<SPAN class="ft42">84 </SPAN>I 2012 års forskningsproposition framhöll regeringen de direkta anslagen som centrala för att skapa förutsättningar för fri, oberoende forskning genom att ge forskarna möjligheter att bedriva långsiktig forskning och fritt välja sina forsk- ningsområden och frågeställningar. Regeringen betonade vidare de direkta anslagens betydelse för att ge goda villkor för forskare i form av tryggare finansiering och anställningar.<SPAN class="ft42">85 </SPAN>I 2016 års forskningspoli- tiska proposition framhölls också de direkta anslagens betydelse för att ta ansvar för en tydlig och överblickbar tjänstestruktur och kar- riärutveckling, jämställdhet, sambandet mellan utbildning och forsk- ning, samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av forskning, forskningsinfrastruktur samt deltagande med medfinan- siering i större <NOBR>EU-program.<SPAN class="ft42">86</SPAN></NOBR></P>
<P class="p562 ft55"><SPAN class="ft47">83</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1998/99:94 s. 26.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">84</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2004/05:80 s. 54; prop. 2008/09:50 s. 53.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">85</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2012/13:30 s. 16, 55.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">86</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17:50 s. 50.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="p264dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36264x1.jpg/" id="p264img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15">Utvecklingen av direkta anslag respektive externa medel</P>
<P class="p93 ft9">Universitets och högskolors samlade intäkter – anslag, bidrag och uppdragsintäkter – för forskning och utbildning på forskarnivå (hädanefter benämnt forskningsintäkter) uppgick 2017 till 41,3 mil- jarder kronor. Forskningsintäkterna har ökat sedan 1997, men den tydligaste ökningen har varit från 2008 och framåt, vilket framgår av figur 6.1. De senaste tio åren har lärosätenas forskningsintäkter ökat med 10,5 miljarder kronor i fasta priser (34 procent).</P>
<P class="p180 ft8">Både de direkta statsanslagen och lärosätenas intäkter från externa finansiärer har ökat under den senaste <NOBR>20-årsperioden.</NOBR> Omräknat i fasta priser har de direkta statsanslagen ökat från 13,0 till 18,2 miljarder kronor mellan 1997 och 2017. Under samma period har intäkter från externa finansiärer ökat från 12,5 till 23,0 miljarder kronor. Ökningen av externa medel har alltså varit större än ökningen av direkta stats- anslag. Mellan 1997 och 2017 har de direkta statsanslagens andel av lärosätenas forskningsintäkter därför minskat, från 51 procent till 44 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-171px;margin-bottom:0px;" class="p563 ft134"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-171px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:171px;" class="p563 ft134"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-86px;margin-top:86px;margin-right:-85px;margin-bottom:85px;" class="p563 ft134"><![endif]>Miljarder kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p25 ft135">45</P>
<P class="p264 ft135">40</P>
<P class="p268 ft135">35</P>
<P class="p268 ft135">30</P>
<P class="p264 ft135">25</P>
<P class="p268 ft135">20</P>
<P class="p268 ft135">15</P>
<P class="p264 ft135">10</P>
<P class="p564 ft135">5</P>
<P class="p564 ft135">0</P>
<P class="p565 ft135">1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td87"><P class="p26 ft135">Totalt</P></TD>
<TD class="tr16 td88"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td89"><P class="p566 ft135">Externa medel</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td79"><P class="p566 ft137">Direkta statsanslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td23"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p567 ft62">Anm. De direkta anslagen inkluderar också de anslag som fördelas via Kammarkollegiet efter beslut av regeringen.</P>
<P class="p268 ft49">Källa: UKÄ (2018e).</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p25 ft21">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="p265dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36265x1.jpg/" id="p265img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">Förutom de direkta statsanslagen fördelas statliga resurser via forsk- ningsråd och andra myndigheter. År 2017 uppgick universitets och högskolors forskningsintäkter från forskningsråd och statliga myn- digheter till totalt 10,7 miljarder kronor.</P>
<P class="p64 ft10">Om man räknar samman de direkta statsanslagen med de statliga medel som fördelas via forskningsråd och statliga myndigheter inne- bär det att 28,9 miljarder kronor statliga medel finansierade forsk- ning vid universitet och högskolor år 2017. Det motsvarade 70 pro- cent av lärosätenas totala forskningsintäkter. Forskningsintäkter från forskningsråd och statliga myndigheter har ökat i snabbare takt än de direkta statsanslagen, och utgjorde 2017 en större andel av de statliga resurserna till forskning än de gjorde 1997 (38 procent 2017 jämfört med 32 procent 1997).</P>
<P class="p64 ft9">En stor del av de externa forskningsintäkterna kommer från privat sektor. År 2017 utgjorde bidrag från privata stiftelser och organisatio- ner 12 procent av lärosätenas forskningsintäkter (4,9 miljarder kro- nor). Mellan 1997 och 2017 har bidrag från dessa finansiärer mer än fördubblats, omräknat till fasta priser. Intäkter från företag i Sverige stod för 4 procent av lärosätenas forskningsintäkter. (Se bilaga 4 för ytterligare uppgifter om forskningsintäkter per finansiärskategori.)</P>
<P class="p54 ft10">I ett längre tidsperspektiv blir utvecklingen mot en högre andel externa medel än tydligare. Sedan 1981 har andelen direkta anslag minskat från 68 procent till nuvarande nivå på omkring 44 procent. Som framgår av figur 6.2 nedan ökade andelen externfinansiering särskilt starkt under <NOBR>1980-talet</NOBR> samt från 1995 till 2003. Även mellan 2006 och 2015 var ökningen tämligen stor. Utvecklingen har påver- kats både av strukturella förändringar som inrättandet av de offent- liga forskningsstiftelserna, och periodvis av en uttalad politik att en allt större del av forskningsresurserna ska fördelas efter prövning av externa forskningsfinansiärer.<SPAN class="ft60">87</SPAN></P>
<P class="p568 ft49"><SPAN class="ft47">87</SPAN><SPAN class="ft48">Regeringen uttalade denna ambition i prop. 2000/01:3 s. 146.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="p266dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36266x1.jpg/" id="p266img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft139">Procent</P>
<P class="p570 ft140">80</P>
<P class="p571 ft140">70</P>
<P class="p572 ft140">60</P>
<P class="p571 ft140">50</P>
<P class="p572 ft140">40</P>
<P class="p571 ft140">30</P>
<P class="p572 ft140">20</P>
<P class="p571 ft140">10</P>
<P class="p573 ft141">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft142"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p574 ft142"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p574 ft142"><![endif]>1981</P></TD>
<TD class="tr12 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1983</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1985</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1987</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1989</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1991</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1993</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2013</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2015</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p575 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p575 ft140"><![endif]>2017</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft55">Anm. Figuren är bearbetad efter Heyman (2018).</P>
<P class="p165 ft49">Källa: SCB:s forskningsstatistik <NOBR>1981–1997,</NOBR> UKÄ avseende <NOBR>1999–2016.</NOBR></P>
<P class="p576 ft9">Internationella jämförelser av graden av externfinansiering försvåras av att förutsättningar i olika länder skiljer sig i flera avseenden. Flera bedömare menar dock att den svenska externfinansieringsgraden är hög i en internationell jämförelse. I en rapport beställd av det danska forsknings- och innovationspolitiska rådet beräknas exempelvis att 55 respektive 70 procent av forskningsintäkterna i Danmark respek- tive Nederländerna var direkta anslagsmedel 2013.<SPAN class="ft42">88</SPAN></P>
<P class="p78 ft8">Skillnaderna mellan lärosäten är stora. Bland universiteten varie- rar andelen direkta anslagsmedel mellan 34 procent för Karolinska institutet och 62 procent för Linnéuniversitetet 2017. Bland högsko- lorna är variationen än större. Den direkta anslagsfinansieringens andel var 36 procent vid Mälardalens högskola och 94 procent vid Stockholms konstnärliga högskola 2017. (I bilaga 4 finns ytterligare statistik.)</P>
<P class="p577 ft49"><SPAN class="ft47">88</SPAN><SPAN class="ft48">Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="p267dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36267x1.jpg/" id="p267img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft15">Nackdelar och risker med för hög andel externa medel</P>
<P class="p66 ft9">Extern forskningsfinansiering bör ses som ett omistligt inslag i forskningssystemet som ger positiva effekter både för forskningens kvalitet och som ett sätt för samhället att styra en del av forsk- ningens inriktning. Dock medför en alltför hög andel extern finan- siering enligt vår mening ett antal negativa effekter eller risker.<SPAN class="ft42">89</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Utifrån perspektivet att främja starka och ansvarsfulla lärosäten är det ett grundläggande problem om externa medel blir alltför sty- rande för verksamheten. Det blir då svårt för ledningar att styra hur en ämnesinstitution, en fakultet eller ett lärosäte totalt sett ska utvecklas när det gäller olika områdens omfattning eller balans mel- lan utbildnings- och forskningsuppdrag. En hög andel externa medel försvårar inte minst för lärosätena att vara ansvarstagande arbets- givare som strategiskt arbetar med frågor om jämställdhet, tjänste- struktur och karriärutveckling.</P>
<P class="p54 ft9">Externa medel binder dessutom upp stora delar av basanslaget i olika former av samfinansiering. Styreffekten förstärks av att en hög andel extern finansiering – tillsammans med att även en del av bas- anslaget fördelas på denna grund – ger ett lärosäte incitament att rikta sina basanslagsmedel till områden där möjligheten att få externa medel är stor. Det finns också en risk att lärosätenas interna kvali- tetsprocesser inte upprätthålls och utvecklas som de borde utan ”outsourcas” till forskningsfinansiärerna.</P>
<P class="p64 ft9">Även för enskilda forskare och forskargrupper riskerar en hög andel externa medel att leda till en opportunistisk anpassning till det som finansiärer satsar på. Detta missgynnar forskning där det inte finns stor tillgång till externa medel och mer riskfylld forskning, och kan därmed hota såväl forskningens bredd och utbildningsanknyt- ning som dess förnyelse och långsiktiga genomslagskraft. Det med- för också en risk för undanträngning av inre drivkrafter och för- flyttning till pengar som drivkraft.<SPAN class="ft42">90 </SPAN>Möjligheten att söka externa medel kan ge en frihet för den enskilde forskaren, men möjligheten att utveckla forskning utan hänsyn till möjligheten att få ett visst</P>
<P class="p578 ft62"><SPAN class="ft47">89</SPAN><SPAN class="ft71">Diskussion av dessa finns bl.a. i Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd (2016) s. 25 och Heyman (2018).</SPAN></P>
<P class="p268 ft49"><SPAN class="ft47">90</SPAN><SPAN class="ft48">Bl.a. Frey & Osterloh (2006) s. 11.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="p268dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36268x1.jpg/" id="p268img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft13">anslag beviljat är också en viktig frihet.<SPAN class="ft69">91 </SPAN>En hög andel externfinan- siering medför också höga transaktionskostnader i form av tid för att skriva och granska ansökningar som annars kunnat användas till forskning.<SPAN class="ft69">92</SPAN></P>
<P class="p579 ft30">Det finns studier som pekar på att hög andel projektfinansiering kan vara negativt för forskningskvaliteten. Sandström & van den Besselaar finner bl.a. att länder med hög effektivitet (mätt som för- ändring av högciterade artiklar som följd av förändring i finan- sieringsnivåer) har väl utvecklade utvärderingssystem, men att län- der med hög andel projektfinansiering har lägre effektivitet.<SPAN class="ft74">93 </SPAN>Den danska rapport som nämndes ovan konstaterar att det utifrån befint- lig forskning inte finns några generaliserbara samband mellan nivån på basanslag och forskningens utveckling, men framhåller ändå ut- ifrån en jämförande fallstudie den låga andelen basanslag som en bidragande orsak till att den svenska forskningen utvecklats sämre än den gjort i Danmark och i Nederländerna.<SPAN class="ft74">94 </SPAN>När det gäller jäm- förelser mellan svenska lärosäten verkar det inte finnas något tydligt samband mellan andel externa medel och effektivitet eller kvalitet, åtminstone inget positivt sådant.<SPAN class="ft74">95</SPAN></P>
<P class="p580 ft8">Det finns alltså inte empiriska belägg för att något visst förhål- lande mellan basanslag och externa medel är det bästa, men inte heller för att en hög andel externa medel ger högre kvalitet. Det verkar därmed inte finnas empiriskt stöd för den politik som förts de senaste årtiondena, som får anses bygga på antagandet att fördel- ning av en större andel via projektbidrag kommer att leda till högre kvalitet.</P>
<P class="p581 ft62"><SPAN class="ft47">91</SPAN><SPAN class="ft61">För beskrivningar av den begränsade fria forskningstiden se bl.a. </SPAN><NOBR>Bennich-Björkman</NOBR> (2004) och SULF (2018c), samt prop. 2012/13:30 s. 16.</P>
<P class="p223 ft62"><SPAN class="ft47">92</SPAN><SPAN class="ft61">Enligt Högskoleverket (2011) och Hwang (2018) ägnas i genomsnitt åtminstone 10 procent av forskningstiden åt att ansöka om forskningsmedel.</SPAN></P>
<P class="p582 ft55"><SPAN class="ft47">93</SPAN><SPAN class="ft54">Sandström & van Besselaar (2018), s. </SPAN><NOBR>365–384.</NOBR></P>
<P class="p223 ft62"><SPAN class="ft47">94</SPAN><SPAN class="ft61">Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd (2016). Öquist & Benner (2012) drar samma slutsats.</SPAN></P>
<P class="p173 ft49"><SPAN class="ft47">95</SPAN><SPAN class="ft57">Damvad (2016) finner inget tydligt samband, liksom Hwang (2018); Heyman (2018) finner ett troligt negativt samband.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="p269dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36269x1.jpg/" id="p269img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15">Andelen direkta anslag bör öka</P>
<P class="p97 ft9">Mot bakgrund av ovanstående menar vi att det är angeläget att andelen direkta anslag i det svenska forskningsfinansieringssystemet ökar. Många har pekat på detta behov tidigare. Utredningen Forskning 2000 (SOU 1998:128) betonade bl.a. vikten av att universitet och högsko- lor har egna medel som i rimlig utsträckning kan finansiera forsk- ningstid och andra forskningsresurser för forskning för de anställda lärarna samt för andra insatser inom forskning och forskarutbildning som prioriteras av lärosätena. Sedan dess har som ovan beskrivits andelen direkta anslag minskat. Riksrevisionen har behandlat proble- matiken, och rekommenderade regeringen att överväga om systemet är väl avvägt i relation till målet att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om forskningen och att värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartners.<SPAN class="ft42">96 </SPAN>Även Ledningsutredningen pekade på att basanslagets andel av den totala forskningsfinansieringen är alltför liten vilket innebär problem för en strategisk och proaktiv ledning av lärosätena.<SPAN class="ft42">97</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">I de senaste forskningspolitiska propositionerna har regeringen framhållit vikten av de direkta anslagen och att dessas andel bör öka. I propositionen <SPAN class="ft28">Ett lyft för forskning och innovation </SPAN>anförde reger- ingen att den minskade andelen som lärosätena själva disponerar över har försvårat lärosätenas möjligheter att möta en ökad interna- tionell konkurrens och inte gett framstående forskare de förutsätt- ningar som krävs.<SPAN class="ft42">98 </SPAN>I propositionen <SPAN class="ft28">Forskning och innovation </SPAN>fram- höll regeringen också ett antal nackdelar med ett alltför stort beroende av externa medel, bl.a. att det ger en osäkerhet och en kort- siktighet som försvårar såväl lärosätenas som enskilda forskares lång- siktiga planering. Risktagandet i forskningen, som ofta är en förut- sättning för den nydanande forskningen, blir för litet och satsningar sker i stället på forskning där forskaren med säkerhet kan visa resultat när det är dags att söka nya medel. Regeringen framhöll vidare att en obalans i förhållandet mellan direkta anslag och externa bidrag kan medföra att en alltför stor del av forskares tid får ägnas åt ansök- ningar i stället för åt forskning, och bidra till att resurser binds i allt- för stor utsträckning genom att forskargrupper bygger upp reserver</P>
<P class="p20 ft55"><SPAN class="ft47">96</SPAN><SPAN class="ft54">Riksrevisionen (2011) och Riksrevisionen (2012).</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">97</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2015:92 s. </SPAN><NOBR>104–109.</NOBR></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">98</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2008/09:50, s. 53.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="p270dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36270x1.jpg/" id="p270img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">som säkerhet för att möta risken att kommande ansökningar om medel inte bifalls.<SPAN class="ft69">99</SPAN></P>
<P class="p370 ft9">Även i den senaste forskningspolitiska propositionen anför reger- ingen att det är angeläget att lärosätenas medel till forskning och ut- bildning på forskarnivå ökar för att ge dem bättre möjligheter att ta ansvar för utvecklingen av den svenska forskningen. Regeringen menar att ökade anslag ger lärosätena bättre förutsättningar att genomföra förändringar som förväntas leda till ökad kvalitet i verksamheten och till att svensk forskning kan behålla sin tätposition i världen. De för- ändringar regeringen ser framför sig kopplat till ökade direkta anslag är t.ex. ökad samverkan med det omgivande samhället, interna utvär- deringssystem av forskning, genomtänkta karriärsystem och bättre villkor för unga forskare som främjar jämställdhet, samt inte minst insatser för ökad forskningsanknytning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Generellt konstaterar regeringen att en förstärk- ning av de direkta anslagens andel av lärosätenas totala forsknings- finansiering ger lärosätena ett större inflytande över både forsk- ningens inriktning och hur den genomförs.<SPAN class="ft143"></SPAN><SPAN class="ft42">100</SPAN></P>
<P class="p83 ft30">Trots dessa ambitioner har den långsiktiga trenden den senaste tioårsperioden varit att andelen direkta anslag har fortsatt att minska från cirka 47 procent till cirka 44 procent, även om den ökat något vissa enskilda år. Vi menar att det behövs en mer uttalad målbild och plan för en bättre balans mellan direkta anslag och externa medel.</P>
<P class="p353 ft15">Minst hälften direkta anslag inom en åttaårsperiod</P>
<P class="p94 ft9">Vilken målbild bör då gälla för förhållandet mellan direkta anslag och externa medel? Det finns inget givet svar på den frågan. Det som behövs är enligt vår mening en tydlig förändring som ger nya signaler i systemet. För enskilda forskare och forskargrupper är målet att beroendet av att söka externa medel ska minska, med ökat utrymme att utveckla forskningsfrågor som kanske inte passar dagens utlys- ningar men kan leda till större genombrott över tid, eller att t.ex. forska inom områden där tillgången på externa medel är liten men behovet stort, t.ex. för en bättre forskningsbas för utbildning eller yrkespraktik. För lärosätesledningar på olika nivåer är målet att de</P>
<P class="p164 ft55"><SPAN class="ft47">99</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2012/13:30, s. 16 och 55.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">100</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17:50, s. 55.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft10">ska kunna ta ett tydligt ansvar för forskningens förutsättningar i form av karriärvägar och anställningsvillkor, utvecklade former för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, infrastruktur, forskarutbild- ningen och sambandet mellan utbildning och forskning. En föränd- ring bör motverka tendensen att beslut om forskningsverksamhe- tens inriktning i hög grad överlämnas till externa finansiärer.</P>
<P class="p73 ft9">Förändringen i balansen behöver då vara tillräckligt stor och vara en del av en tydligt uttalad och långsiktig färdriktning, så att både ledningar och enskilda forskare och forskargrupper kan arbeta mot en situation där medelsutlysningar blir mindre styrande för vilka forsk- ningsfrågor som väljs, medelsansökningar tar mindre del av forskarnas tid och medelsbeviljningar får mindre avgörande betydelse för utveck- lingen av lärosätenas forsknings- och utbildningsmiljöer.</P>
<P class="p73 ft10">I den andra vågskålen ligger att välja en realistisk målbild inom en rimlig tidsram, med hänsyn till att effekterna inte ska bli för drama- tiska för den verksamhet som de forskningsfinansierande myndig- heterna finansierar. Givet att staten bara styr över en del av de externa medlen behövs en större relativ omfördelning eller tillskott för att åstadkomma en viss förändring i den totala andelen.</P>
<P class="p80 ft9">Vi förordar att regering och riksdag tydligt uttalar ett mål och formulerar en plan för att andelen direkta statsanslag ska utgöra minst hälften av de totala forskningsintäkterna vid universitet och högskolor i landet inom den närmaste åttaårsperioden. Vi menar att det är rimligt att uttala ett riktmärke i förhållande till den totala externfinansieringsgraden, även om staten bara styr över en del av dessa medel. I konkreta termer behöver en sådan målbild översättas till vilka förändringar i statens fördelning av medel som behövs för att åstadkomma den. Vi föreslår självfallet ingen automatik i förhål- lande till olika privata eller utländska finansieringsströmmar, vilket vore oförenligt med principerna för statsbudgeten. Vi föreslår inte heller en målbild att externfinansieringsgraden ska vara densamma för olika lärosäten, utan den förändring vi förordar är en inriktnings- förändring som verkar på systemnivå.</P>
<P class="p80 ft9">Att uppnå 50 procent direkta anslag är enligt vår mening inte ett orimligt högt ställt mål. Jämfört med situationen i vissa andra fram- gångsrika forskningsnationer, med situationen i Sverige under 1980-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="p272dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36272x1.jpg/" id="p272img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">talet, eller med målbilder som föreslagits i den aktuella svenska debat- ten,<SPAN class="ft42">101 </SPAN>kan det tvärtom anses vara väl lågt tilltaget. Vi menar därför att en ambition att ytterligare öka de direkta anslagens andel på längre sikt vore rimlig, men föreslår ingen konkret målnivå eller period för detta. När det gäller tidsperioden menar vi på samma sätt att en åtta- årsperiod är fullt realistisk i förhållande till hur snabbt andelen extern- finansiering förändrats under vissa tidigare tidsperioder.</P>
<P class="p87 ft9">Vägen mot balans bör ske genom en succesiv ökning av basansla- gen som inleds i nästa samlade proposition. En sådan förändring kan genomföras genom att basanslagen prioriteras i kommande forsk- ningssatsningar eller genom att medel omfördelas från myndigheter som delar ut statliga forskningsbidrag. Inom ramen för oförändrade totala intäkter skulle anslagsintäkterna behöva öka med 2,6 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 27 procent av de statliga forsknings- bidragen 2017. I kapitel 9 lämnar vi förslag om hur de ökade forsk- ningsanslagen bör fördelas.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft51">Fördelningen av direkta anslag</SPAN></P>
<P class="p163 ft8">Fördelningen av anslag diskuteras i kapitel 9. Vi kommenterar här översiktligt frågan om en omfördelningsmodell för det direkta ansla- get i den del som avser forskning och forskarutbildning.</P>
<P class="p77 ft9">Sedan 2009 har en modell använts där en del av anslaget omför- delas mellan lärosätena utifrån två indikatorer. Den ena baseras på vetenskapliga publiceringar och citeringar och den andra på stor- leken av de externa intäkterna (se vidare beskrivning i kapitel 9). Denna modell för omfördelning tycks i praktiken ha övergivits. Den användes senast i budgetpropositionen för 2016, och då enligt en tidigare ej använd princip där olika kategorier av lärosäten delades in i grupper med olika summor som fördelades inom respektive grupp. I budgetpropositionen för 2018 angav regeringen att den inte genom- för någon omfördelning med hänsyn till ambitionen att ge goda förut- sättningar för att bedriva forskning vid alla lärosäten. Regeringen har dock inte tydligt uttalat att modellen inte ska tillämpas i framtiden.</P>
<P class="p583 ft49"><SPAN class="ft47">101</SPAN><SPAN class="ft48">Se t.ex. Öquist & Benner (2012), som föreslog målet att kvoten egenfinansiering/extern finansiering inte underskrider 60/40.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="p273dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36273x1.jpg/" id="p273img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft10">Vi menar att nuvarande modell bör ses som överspelad. Förutom de mer principiella skäl som vi anför i det följande är en grundläg- gande brist att såväl normeringsgrunderna för den bibliometriska indikatorn<SPAN class="ft60">102 </SPAN>som de viktfaktorer som departementet tillämpar<SPAN class="ft60">103 </SPAN>baserar sig på förhållanden som gällde 2008.</P>
<P class="p64 ft9">Vi anser inte heller att nuvarande modell i närtid bör ersättas med en annan indikatorbaserad modell för omfördelning. Även med den successiva ökning av andelen basanslag som vi förordar kommer andelen externa medel att vara hög under många år framöver, och en stabilitet i basanslaget kommer därför vara särskilt betydelsefullt. De insatser som en ökning av de direkta anslagen möjliggör bör dess- utom göras utifrån varje lärosätes förutsättningar, och styrning mot utfall enligt vissa indikatorer bör därför undvikas.</P>
<P class="p64 ft9">Vi hänvisar också till de risker med prestationsbaserad resurs- tilldelning som vi diskuterade i avsnitt 4.5. Flera har pekat på att användningen av kvantitativa indikatorer för resursstyrning riskerar att leda till en ”performance paradox” där indikatorernas värde som mått urholkas och negativa bieffekter uppstår, såsom undanträngd inre motivation, uppdelning av forskningen för att maximera antalet artiklar och undanträngning av mer riskfylld forskning med osäkert kortsiktigt utfall men stort potentiellt långsiktigt värde.<SPAN class="ft42">104</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">De två indikatorer som i dag används, vetenskapliga publiceringar och citeringar respektive externa medel, har dessutom sina särskilda begränsningar. När det gäller bibliometriska modeller formuleras i det s.k. Leidenmanifestet<SPAN class="ft42">105 </SPAN>från 2015 tio principer som bör beaktas vid utvärdering av forskning, där den första handlar om att kvanti- tativa mått ska utgöra ett komplement till kvalitativ expertbedöm- ning och inte stå för sig själv. Ett viktigt skäl att inte i närtid använda bibliometriska mått i styrningen är utvecklingen mot öppen veten- skap där det vore direkt kontraproduktivt att premiera publicering enligt dagens system. När det gäller externa medel är det för att åstad- komma den förändring vi vill uppnå med en ökad andel basanslag</P>
<P class="p585 ft66"><SPAN class="ft47">102</SPAN><SPAN class="ft65">Dvs. de s.k. områdesnormalerna i den tillämpade modellen (Waringmodellen) som baseras på bedömningar av antalet forskare inom olika ämnesområden och deras produktivitet.</SPAN></P>
<P class="p238 ft62"><SPAN class="ft47">103</SPAN><SPAN class="ft71">Dessa utgår från fördelningen mellan vetenskapsområden i respektive lärosätes anslag senaste gången dessa användes, dvs. budgetåret 2008.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">104</SPAN><SPAN class="ft67">För en översikt, se Welpe m.fl. (2015).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">105</SPAN><SPAN class="ft57">Hicks m.fl. (2015); Se även www.leidenmanifesto.org</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="p274dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36274x1.jpg/" id="p274img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft9">angeläget att fördelningen av basanslaget inte samtidigt ger driv- krafter för att maximera mängden externa medel. Dessutom saknas</P>
<P class="p214 ft146"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft144">dagsläget en tillräckligt bra grund för att vikta externa medel mellan olika områden.</SPAN><SPAN class="ft145">106 </SPAN>Vi anser inte heller att den fördelningsgrund för samverkan som användes 2018 är hållbar, vilket utvecklas i kapitel 7.</P>
<P class="p332 ft10">Vi beskrev i avsnitt 4.5 två tänkbara syften med prestations- baserad tilldelning: omfördelningen i sig eller incitament. När det gäller omfördelning som syfte är det värt att notera att utfallet på olika produktivitets- eller kvalitetsindikatorer är starkt korrelerat med mängden tillgängliga resurser.<SPAN class="ft60">107 </SPAN>Det betyder att sådana utfall inte nödvändigtvis är en god indikator på var en resursförstärkning på marginalen skulle göra störst nytta. När det gäller incitament för kvalitetsutveckling finns den tidigare nämnda risken att fokus läggs på vad som premieras i modellen snarare än utveckling av egna stra- tegier och profiler. Den incitamentseffekt som åstadkoms tycks också i högre grad vara kopplad till prestigen att komma väl ut i en kvalitetsjämförelse än själva resurstilldelningen.<SPAN class="ft60">108</SPAN></P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft51">Åtgärder för att främja hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi bedömer att:</P>
<P class="p587 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Lärosätenas insatser med anledning av höjda basanslag bör följas upp i överenskommelserna.</SPAN></P>
<P class="p587 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Ett nationellt ramverk för utvärdering av forskningen bör skapas som är kvalitetsdrivande och ger god insyn.</SPAN></P>
<P class="p588 ft8">Tidigare har regering och riksdag sökt skapa drivkrafter för ökad forskningskvalitet på två huvudsakliga sätt: genom en ökad andel externa medel fördelade efter kvalitetsprövning<SPAN class="ft53">109 </SPAN>och genom en</P>
<P class="p589 ft62"><SPAN class="ft47">106</SPAN><SPAN class="ft71">Dagens viktning baseras som sagt på de direkta anslagens fördelning mellan vetenskaps- områden 2008. Den ämnesuppdelade </SPAN><NOBR>SCB-statistik</NOBR> som föreslagits användas av Flodström (2011) och Vetenskapsrådet (2016) är enligt vår bedömning inte tillräckligt väl kvalitetssäkrad i dagsläget.</P>
<P class="p590 ft62"><SPAN class="ft47">107</SPAN><SPAN class="ft71">Hwang (2018) beräknar korrelationen mellan ett lärosätes forskningsintäkter och forsk- ningsvolym i form av publiceringar och citeringar till över 99 procent.</SPAN></P>
<P class="p582 ft55"><SPAN class="ft47">108</SPAN><SPAN class="ft54">Hicks (2012).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">109</SPAN><SPAN class="ft48">En politik tydligast uttryckt i propositionen </SPAN><SPAN class="ft122">Forskning och förnyelse </SPAN>(prop. 2000/01:3).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="p275dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36275x1.jpg/" id="p275img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft30">omfördelningsmekanism i de direkta anslagen.<SPAN class="ft74">110 </SPAN>Vi har i det före- gående argumenterat för att dessa två sätt riskerar att få ett antal negativa effekter. Denna bedömning baseras inte på en uppfattning att drivkrafter för hög kvalitet är oviktiga. Tvärtom menar vi att sådana drivkrafter behövs, och också bör förstärkas utifrån ambitio- nen att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Vi menar också att det är viktigt att lärosätenas insatser och resultat kan synliggöras på ett förtroendeskapande sätt för såväl regering och riksdag som andra aktörer i samhället. Den ökning av andelen basanslag som vi förordar bör också åtföljas av insatser som bidrar till att effekten blir så bra som möjligt.</P>
<P class="p157 ft15">Uppföljning av hur nya basanslag används</P>
<P class="p591 ft8">Om en tydlig förstärkning av lärosätenas basanslag sker, genom nytillkomna medel eller omfördelning från de forskningsfinansie- rande myndigheterna, är det rimligt att regeringen vill kunna se att dessa medel kommer att användas på ett för respektive lärosäte ändamålsenligt sätt och att de åtgärder som lärosätena vidtar kan följas upp. Samtidigt är det angeläget att nya medel inte styrs på ett likriktande sätt.</P>
<P class="p54 ft9">Här menar vi att de överenskommelser som beskrivs i kapitel 5 är en lämplig form. Det innebär att varje lärosäte formulerar sina stra- tegier och mål för vilka förändringar som är ändamålsenliga utifrån lärosätets förutsättningar och de övergripande mål som en ökad andel basanslag syftar till, och hur dessa mål ska följas upp. Reger- ingen bör inte peka ut konkreta insatser eller målbilder som ska gälla för alla lärosäten, men varje lärosäte behöver argumentera tydligt för sina val och visa att uppföljning kan göras. Denna ansats är jämförbar med den som Nederländerna använder i sina ”Quality Agreements” <NOBR>2019–2024.</NOBR> Medel som frigjordes i en reform av studiestödssystemet beslutades användas för kvalitetsfrämjande åtgärder inom den högre utbildningen. I dessa överenskommelser anges ett antal teman i form av övergripande effekter som resursförstärkningen avses få (t.ex. mer</P>
<P class="p592 ft49"><SPAN class="ft47">110</SPAN><SPAN class="ft48">Genom den indikatorbaserade modell som infördes 2009 (prop. 2008/09:50) eller baserat på utvärderingar enligt den modell som Vetenskapsrådet (2014) utvecklade på regeringens uppdrag men som inte genomfördes.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="p276dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36276x1.jpg/" id="p276img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">lärarintensiv undervisning och mer handledning, bättre genomström- ning eller förstärkt kompetensutveckling för lärarna). Varje lärosäte översätter dessa övergripande teman i konkreta insatser under perio- den och vad de förväntar sig ha uppnått efter en viss tid.<SPAN class="ft42">111</SPAN></P>
<P class="p148 ft15">Stärkt kvalitetssäkring och utvärdering av forskningen</P>
<P class="p93 ft10">UKÄ utvecklar för närvarande det nationella kvalitetssäkrings- systemet för att även omfatta lärosätenas kvalitetssäkring av forsk- ning.<SPAN class="ft60">112 </SPAN>Inom ramen för sitt uppdrag har UKÄ redogjort för de anpassningar av det nationella kvalitetssäkringssystemet som de bedömer behövs i en rapport som de också remitterat för synpunkter inför det fortsatta arbetet.<SPAN class="ft60">113 </SPAN>I huvudsak handlar det enligt UKÄ:s bedömning om att utveckla granskningen av lärosätenas kvalitets- säkringsarbete så att det också omfattar forskning. UKÄ ska alltså inte utvärdera forskningens kvalitet i sig.</P>
<P class="p77 ft9">I rapporten uttrycker UKÄ bl.a. att myndigheten ser positivt på att lärosätena utvecklar ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av forskning som skulle kunna motsvara de riktlinjer för intern kvalitets- säkring som European Standards and Guidelines (ESG) anger när det gäller utbildningens kvalitetssäkring. I sina resonemang om ett ram- verk hänvisar UKÄ också till det Standard Evaluation Protocol (SEP) som de nederländska universiteten utarbetat i samarbete med mot- svarigheterna till Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskaps- rådet. Detta protokoll har funnits i olika versioner sedan 1993, och det senaste omfattar perioden <NOBR>2015–2021.</NOBR> Det övergripande målet anges vara att visa upp den akademiska forskningens kvalitet och relevans, och förbättra dem där det behövs. Som målgrupper anges forskarna själva, lärosätesledningar, regeringen och intressenter i näringsliv och samhälle. Lärosätena ansvarar för att utvärdering sker vart sjätte år, enligt tre kriterier som anges i utvärderingsprotokollet (kvalitet, samhällsrelevans och livskraft/viability). Protokollet ger</P>
<P class="p593 ft55"><SPAN class="ft47">111</SPAN><SPAN class="ft54">OCW m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p214 ft66"><SPAN class="ft47">112</SPAN><SPAN class="ft65">Uppdraget gavs som ett tillägg i UKÄ:s regleringsbrev för 2017. Samtidigt breddades uppdraget i UKÄ:s instruktion från att svara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning till att nu gälla kvali- tetssäkring ”av universitetens och högskolornas verksamhet”. Se även prop. 2016/17:50 s. </SPAN><NOBR>65–66.</NOBR></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">113</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2018b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="p277dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36277x1.jpg/" id="p277img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">utrymme för flexibilitet och anpassning till olika lärosätens eller områdens skilda förutsättningar.<SPAN class="ft69">114</SPAN></P>
<P class="p85 ft9">Inom SUHF pågår diskussioner om ett ramverk för kvalitets- säkring av forskning med anledning av UKÄ:s arbete. I ett förslag utarbetat av SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor anges tre grund- läggande komponenter: 1) Fastställd ordning för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning, 2) Kontinuerlig uppföljning, samt</P>
<P class="p168 ft149"><SPAN class="ft13">3)</SPAN><SPAN class="ft147">Återkommande granskning. I den tredje punkten anges att läro- sätena med viss periodicitet och med stöd av externa granskare genomför bredare genomlysningar av sina forskningsmiljöer eller sin forskning i ett helhetsperspektiv för att identifiera styrkor, svag- heter och utvecklingsmöjligheter, samt har system för att ta hand om de rekommendationer som denna granskning ger upphov till.</SPAN><SPAN class="ft148">115</SPAN></P>
<P class="p594 ft8">Vi menar att UKÄ:s utvidgade uppdrag kan få positiva effekter för forskningens kvalitetssäkring, bl.a. med hänsyn till vad vi anfört i kapitel 4 om vikten av att främja en stark kvalitetskultur och effek- tiva kvalitetssäkrande system. Det gäller i synnerhet om ett natio- nellt ramverk med bred förankring och legitimitet såväl bland uni- versitet och högskolor som hos andra aktörer utvecklas. En del i ett sådant ramverk som vi särskilt vill betona gäller extern utvärdering av forskningens kvalitet och relevans.</P>
<P class="p54 ft10">UKÄ:s uppdrag är att utvärdera lärosätenas kvalitetssäkring, och inte själva forskningens kvalitet. En viktig roll för ett nationellt ram- verk skulle enligt vår mening vara att ange ramar för själva forsk- ningens utvärdering som är kvalitetsdrivande och tillitsfrämjande. Att periodiskt se över sin forskning, själv beskriva dess kvalitet och få den granskad av externa kollegor i nationell och internationell jäm- förelse är viktiga drivkrafter för att upprätthålla en kvalitetskultur och få signaler till förändringsbehov, samtidigt som utvärderingar också tjänar ett viktigt syfte genom att ge insyn till politiker, andra intres- senter och allmänheten.</P>
<P class="p64 ft8">För att tjäna dessa syften skulle ett ramverk för forsknings- utvärdering behöva utvecklas och bli mer konkret än en enbart en norm om att extern genomlysning ska ske med viss periodicitet. Vissa ytterligare gemensamma principer och ramar skulle både</P>
<P class="p595 ft62"><SPAN class="ft47">114</SPAN><SPAN class="ft71">Standard Evaluation Protocol </SPAN><NOBR>2015–2021:</NOBR> Protocol for Research Assessments in the Netherlands. Se även beskrivning i UKÄ (2018b,) s. <NOBR>25–26.</NOBR></P>
<P class="p268 ft49"><SPAN class="ft47">115</SPAN><SPAN class="ft57">SUHF (2018b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="p278dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36278x1.jpg/" id="p278img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">kunna verka kvalitetsdrivande och öka omvärldens tilltro till syste- met. Som vi har betonat tidigare är det dock viktigt att utvärderingar kan anpassas så att de främjar kvalitetsutveckling utifrån lärosätets egna förutsättningar, strategier och profiler. En långt driven standar- disering bör därför undvikas. Även om det nederländska systemet ger utrymme för anpassningar behöver det beaktas att de neder- ländska universiteten är ganska lika varandra, medan skillnaderna mellan de svenska lärosätena i storlek och förutsättningar i övrigt är betydande. Ett svenskt ramverk för forskningsutvärdering skulle därför behöva ha en högre grad av flexibilitet än det nederländska.</P>
<P class="p77 ft9">Om ett sådant ramverk utvecklas skulle det också tjäna på att inte ses som enbart lärosätenas angelägenhet, av två skäl. Dels är det väsentligt att de utvärderingar som lärosätena ansvarar för, den utvärdering av forskningens vetenskapliga kvalitet och betydelse som Vetenskapsrådet ansvarar för enligt sin instruktion (2 §), och UKÄ:s granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete samspe- lar så effektivt som möjligt. Dels ökar tilltron till ett ramverk för utvärderingar om också andra relevanta intressenter står bakom det. Vi rekommenderar därför lärosätena att ta initiativ till att ett ram- verk för utvärdering av forskningens kvalitet och relevans tas fram i samarbete med UKÄ, Vetenskapsrådet och andra relevanta intres- senter som t.ex. vetenskapsakademierna.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.4</SPAN><SPAN class="ft51">Avvägningar mellan olika forskningsområden</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p450 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Styrning mot olika forskningsområden kan ske via forsknings- finansierande myndigheter eller som särskilda satsningar via de direkta anslagen efter bred utlysning och sakkunnig- prövning.</SPAN></P>
<P class="p307 ft30">Avvägningen mellan olika forskningsområden beskrevs av utred- ningen Forskning 2000 som ”själva huvudfrågan” i forsknings- politiken.<SPAN class="ft74">116 </SPAN>Även i dagens forskningspolitiska propositioner upptar frågor om forskning med olika inriktning eller för olika behov stort utrymme. Formerna för styrningen har dock förändrats radikalt över</P>
<P class="p240 ft49"><SPAN class="ft47">116</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1998:128 s. 232.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">tid. Från en situation, före 1993 års reform, där samlade potter för varje fakultet fördelades över ett begränsat antal lärosäten (främst uni- versiteten), har i dag samtliga lärosäten fasta forskningsresurser som de kan fördela helt fritt mellan olika områden. Regeringens och riks- dagens styrning av den övergripande inriktningen på forskningsmed- len sker i stället genom fördelningen av medel via de forskningsfinan- sierande myndigheterna (vilkas andel har ökat kraftigt) samt via rik- tade satsningar av olika slag (vilkas omfattning också har ökat).</P>
<P class="p64 ft9">Vi ser det som legitimt att regering och riksdag bedömer behovet av forskningsresurser bl.a. med hänsyn till utmaningar i samhället eller olika kunskapsområden. Varken kunskapsutvecklingen eller samhällets kunskapsbehov kan dock förutses, och ofta nog kommer båda att förutsätta tvärvetenskap och utveckling av nya forsknings- områden. Områden som anses behöva särskilda satsningar bör också kunna avgränsas olika över tid. Vi föreslår således inte någon åter- gång till en fast indelning av lärosätenas anslag i olika vetenskaps- områden. Styrning av forskningsmedlen till vissa områden kan som i dag göras via de forskningsfinansierande myndigheterna eller genom särskilda satsningar såsom strategiska forskningsområden. Det är dock viktigt att denna styrning utformas på ett ändamåls- enligt sätt. Vi menar att följande principer bör gälla.</P>
<P class="p54 ft9">För det första bör styrning mot vissa områden baseras på en ana- lys som visar på tydliga brister, luckor eller utvecklingsbehov. Givet statens roll att framför allt ansvara för sådant som är samhällsviktigt men inte säkerställs av andra aktörer måste en sådan analys ta hänsyn även till de privata finansiärernas prioriteringar, med inriktningen att balansera eller kompensera dessa.</P>
<P class="p64 ft9">För det andra måste områden som pekas ut vara tillräckligt breda för att inte inkräkta på forskningens frihet. Eventuella behov att få mycket specifika frågor belysta bör hanteras som uppdragsforskning.</P>
<P class="p106 ft8">För det tredje bör fördelningen mellan olika områden som resur- ser ska satsas på göras samlat och på nationell nivå innan fördelning mellan lärosäten kommer in i bilden.</P>
<P class="p99 ft13">Fördelning mellan lärosäten måste, för det fjärde, göras efter bred utlysning och sakkunnigprövning utifrån tydliga kriterier.</P>
<P class="p357 ft13">Formerna för fördelning av forskningsanslaget utvecklas i kapitel 9.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="p280dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36280x1.jpg/" id="p280img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.5</SPAN><SPAN class="ft51">Översyn av de statliga forskningsfinansiärerna</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p448 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">En översyn av den statliga externa finansieringen av forsk- ningen görs. Översynen bör omfatta såväl forskningsråden och Vinnova som övriga myndigheter som finansierar forsk- ning. Syftet med översynen ska vara att säkerställa att den stat- liga forskningsfinansieringen är ändamålsenligt organiserad.</SPAN></P>
<P class="p473 ft30">Nuvarande myndighetsorganisation för forskningsfinansiering sjö- sattes 2001 och föregicks av flera utredningar, bl.a. en parlamentarisk kommitté (Forskning 2000). Systemet utvärderades 2008 av utred- ningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forsknings- finansiering (SOU 2008:30). Utredaren bedömde bland annat att det generellt sett saknades uttalade ambitioner bland forsknings- finansiärerna att skapa en mer sammanhållen struktur av utlysningar för att tillgodose behoven inom hela värdekedjan, från grundforsk- ning till tillämpning inom olika sektorer. Utredningens huvudförslag var att de statliga forskningsfinansiärerna skulle slås samman till en för att öka möjligheterna att uppnå såväl hög vetenskaplig kvalitet som nyttiggörande. Regeringen valde att inte genomföra utredningens förslag med argumentet att det är viktigt med mångfald i finansier- ingssystemet.</P>
<P class="p257 ft9">Under mandatperioden <NOBR>2018–2022</NOBR> kommer den statliga forsk- ningsfinansierande myndighetsorganisationen (med forskningsråden och Vinnova) att fylla 20 år. En ny forskningsfinansierande myn- dighet, Skolforskningsinstitutet, har inrättats 2015 och har en delvis överlappande finansiering av forskning med Vetenskapsrådet. Forsk- ningsråden och Vinnova har genomgått stora förändringar sedan de bildades inte minst på grund av många och utvidgade uppdrag initie- rade av regeringen. Forskningsfinansieringen från övriga myndig- heter är fortsatt omfattande och stod för cirka 15 procent av hög- skolans statliga bidragsintäkter till forskningen 2017.</P>
<P class="p87 ft30">Finansieringen av forskning är i många fall överlappande och alla forskningsråd finansierar i varierande grad såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning. Det svenska systemet beskrivs ibland som fragmenterat där samma forskare vänder sig till olika forsk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p26 ft87">Utbildning och forskning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">ningsråd och andra externa finansiärer med ansökningar om forsk- ningsbidrag. Mot bakgrund av lärosätenas beroende av extern finan- siering från många olika källor, det delade ansvaret för finansiering av forskningsinfrastruktur mellan lärosäten och finansiärer samt betydelsen av finansiärernas interna styrning och förmåga att prio- ritera och genomföra regeringens forskningspolitik, finns enligt vår mening anledning för regeringen att genomföra en ny utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering i syfte att åstadkomma en samordnad och flexibel struktur.</P>
<P class="p73 ft30">För att möjliggöra en helhetssyn på den statliga forskningsfinan- sieringen bör översynen inkludera samtliga myndigheter som finan- sierar forskning vid universitet och högskolor. Utöver organisa- tionsfrågor bör det i översynen också ingå att se över finansiärernas arbetssätt och val av finansieringsformer för att även i dessa delar säkerställa att de statliga medlen fördelas på ett ändamålsenligt sätt och med hög kvalitet oavsett finansieringens inriktning. En särskild fråga för översynen att belysa är hur större infrastrukturer bör finan- sieras för att säkerställa en ändamålsenlig finansiering och god tillgång för forskare och aktörer från näringsliv och offentlig sektor. Ett av syftena med vår utredning är att tydliggöra anslagsfinansieringens roll i forskningens finansiering. Vår ambition är att den översyn vi föreslår på samma sätt ska tydliggöra den externa finansieringens roll och slå fast vilka övergripande principer som ska gälla för att den ska ge bästa resultat.</P>
<P class="p596 ft9">I avvaktan på en sådan översyn är det viktigt att den positiva ut- veckling som vi kan skönja mot ökad samordning mellan finansiärerna och ökad dialog mellan finansiärer och lärosäten fortsätter. All statlig extern forskningsfinansiering bör enligt vår mening ha ett långsiktigt perspektiv, präglas av transparens och säkerställa hög kvalitet i bered- ningsprocesserna. Statliga forskningsfinansiärer bör samordna sina administrativa rutiner samt uppföljning och utvärdering. Det är också angeläget att den externa finansieringen inte påverkar lärosätets sam- lade verksamhet negativt, t.ex. genom att de forskare som tilldelas bidrag inte ges möjlighet att delta i utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="p283dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36283x1.jpg/" id="p283img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p597 ft120"><SPAN class="ft7">7</SPAN><SPAN class="ft119">Samverkan och samhällspåverkan</SPAN></P>
<P class="p598 ft64"><SPAN class="ft26">7.1</SPAN><SPAN class="ft63">Ökade förväntningar på samverkan och samhällspåverkan</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället i vid mening har alltid utgjort en grundpelare i lärosätenas arbete och varit en självklar del av såväl utbildning som forskning. Som Benner och Sörlin konsta- terar så har högskolan, som delar av en offentlig styrning och bero- ende av offentlig finansiering, varit en integrerad och pådrivande aktör i samhället, med nära anknytning till skola, näringsliv, stad, politik och kultur.<SPAN class="ft42">1 </SPAN>Samtidigt har förväntningarna ökat i takt med högsko- lans ökade omfattning och roll i samhället, vilket framgår i kapitel 2.</P>
<P class="p196 ft8">Utvecklingen av högskolans samverkan med omgivande samhälle har under lång tid haft en central roll i den svenska högskolepolitiken men även inom andra politikområden. En rad utredningar och samt- liga forskningspolitiska propositioner genom åren har lyft fram sam- verkan på olika sätt: som ett medel för demokratiutveckling, kvali- tetsutveckling av kärnverksamheten, näringslivets utveckling och konkurrenskraft och som ett sätt att möta globala och samhälleliga utmaningar.</P>
<P class="p64 ft30">Den senaste propositionen för forskning och innovation, <SPAN class="ft29">Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft </SPAN>(prop. 2016/17:50), är ett aktuellt och belysande exempel. Samverkan och samhällspåverkan lyfts här som ett av tre prioriterade delmål:</P>
<P class="p599 ft17">För att Sverige att ska fortsätta vara ett framstående forsknings- och innovationsland måste samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället stärkas och förnyas i hela landet.<SPAN class="ft72">2</SPAN></P>
<P class="p518 ft55"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft54">Benner & Sörlin (2015).</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2016/17:50, s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="p284dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36284x1.jpg/" id="p284img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p600 ft9">Ett starkt fokus på samverkan är ingen specifikt svensk företeelse utan ansluter i hög grad till en internationell utveckling där inte minst EU lyfter fram att samverkan, forskningens nyttiggörande och innovation är viktiga medel för att stärka EU:s konkurrenskraft.<SPAN class="ft42">3</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">De successiva förändringarna av högskolelagen (1992:1434) röran- de samverkan, som beskrivits i kapitel 2, är ett av flera uttryck för hur de politiska förväntningarna på högskolan att kunna bidra till sam- hällets utveckling har accentuerats över tid. Andra exempel är infö- rande av holdingbolag och andra strukturer för högskolans medver- kan i innovationssystemet, samt att externa finansiärer (nationella och internationella) i allt högre grad ställt krav på att forskningen ska bedrivas i samverkan och/eller ska visa på tydlig tillämpning. Här kan Vinnova samt <NOBR>KK-stiftelsen,</NOBR> som finansierat verksamhet vid högskolor och nya universitet, lyftas fram som belysande exempel.</P>
<P class="p387 ft8">Gemensamt för den nationella och internationella politiken inom området är att det finns en underliggande övertygelse om att ökad samverkan kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Vidare finns en uppfattning att utbildningens och forskningens kvalitet och rele- vans stärks genom att på ett strukturerat och ömsesidigt sätt sam- verka med externa aktörer.</P>
<P class="p112 ft8">Denna förväntning på hur akademin kan bidra i samhälls- utvecklingen menar vi ligger i linje med högskolans grundläggande samhällsansvar som vi har beskrivit i kapitel 4. Det bör finnas tydliga förväntningar på lärosätena och lärarna att bidra till att den kunskap och kompetens som skapas kommer till nytta i samhället på olika sätt. All samverkan innebär samtidigt någon typ av interaktion med en annan part som ofta har egna målsättningar och förväntningar. Här finns en potentiell risk för olika typer av intressekonflikter. Högskolans samverkansarbete måste därför ske med beaktande och med utgångspunkt i de akademiska grundvärden som redogjorts för i kapitel 4.</P>
<P class="p388 ft12">I de följande avsnitten kommer vi att presentera hur styrningen av högskolan bör utformas för att främja lärosätenas samverkans- arbete på ett ändamålsenligt sätt. Vi fördjupar oss dock inte i hög- skolans roll i innovationssystemet, som vi menar bör vara föremål</P>
<P class="p601 ft66"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft73">Ett belysande exempel på detta är den s.k. Lissabonstrategin som fokuserade just på EU:s konkurrenskraft. Ett mer aktuellt exempel är det åttonde ramprogrammet Horizon 2020 som särskilt betonar innovation och forskningens betydelse för att lösa samhälleliga utmaningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="p285dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36285x1.jpg/" id="p285img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft30">för fortsatt utredningsarbete<SPAN class="ft74">4</SPAN>. Begreppet samverkan är mångfacet- terat och historiskt föremål för en rad tolkningar, vilket vi menar delvis har försvårat styrningen och det konkreta utvecklingsarbetet inom området. Vi inleder kapitlet med frågan om hur uppgiften att samverka, informera och nyttiggöra forskningsresultat anges i lagen och föreslår en ny formulering som bättre fångar bredden i högsko- lans samhällsansvar. Därefter diskuteras hur samverkan och sam- hällspåverkan kan mätas, och vi föreslår att uppföljning och utvär- dering av lärosätenas arbete med samverkan och samhällspåverkan sker dels inom ramen för kvalitetssäkringssystemet, dels inom ramen för överenskommelserna. När det gäller finansiell styrning menar vi att en samlad samverkansparameter i resurstilldelningssystemet inte är ändamålsenlig, men att regeringen med fördel kan göra mer riktade satsningar.</P>
<P class="p325 ft26"><SPAN class="ft26">7.2</SPAN><SPAN class="ft41">Förslag till en ny formulering i högskolelagen</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p395 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">Regeringen tar initiativ till att förändra lydelsen i 1 kap. 2 § hög- skolelagen (1992:1434) så att det anges att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid hög- skolan kommer samhället till nytta.</SPAN></P>
<P class="p602 ft8">Såsom framgår i kapitel 2 har regleringen i högskolelagen (1992:1434) rörande samverkansuppgiften successivt preciserats och utvecklats. Lärosätenas övergripande uppdrag regleras i högskolelagen (1992:1434) där det i 1 kap. 2 § anges:</P>
<P class="p603 ft49"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">Se avsnitt 7.8 i detta kapitel där vi föreslår att högskolans roll i innovationssystemet belyses i en särskild utredning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="p286dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36286x1.jpg/" id="p286img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft17">Staten ska som huvudman anordna högskolor för</P>
<P class="p605 ft92"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft95">utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad vetenskap, och</SPAN></P>
<P class="p606 ft152"><SPAN class="ft150">2.</SPAN><SPAN class="ft151">forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.</SPAN></P>
<P class="p607 ft17">I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forsk- ningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.</P>
<P class="p89 ft30">Det sista stycket, som kan sägas övergripande definiera den samlade samverkansuppgiften, visar på att samverkan består av olika delar. Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan läro- sätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttig- görande (inklusive innovationsarbete). Dessa två senare delar förut- sätter inte alltid en direkt ömsesidig relation, och sätter fokus mer på faktisk samhällspåverkan än på samverkan som aktivitet eller metod. Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbild- ningens och forskningens samhällspåverkan. En positiv samhälls- påverkan kan förstärkas dels genom att samverkan bidrar till utbild- ningens och forskningens kvalitet och relevans, dels genom aktiva insatser för att sprida kunskap och kompetens och bidra till dess praktiska tillämpning.</P>
<P class="p608 ft8">Vi menar att högskolelagens nuvarande formulering är för be- gränsad när det gäller att beskriva högskolans faktiska roll och ansvar att bidra med samhällsnytta i bred mening. Ett ensidigt fokus på forskningsresultat och information menar vi inte speglar högskolans samlade och faktiska verksamhet.</P>
<P class="p77 ft9">För det första är det senaste tillägget, att ”verka för att forsknings- resultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”, en onödigt snäv avgränsning i förhållande till högskolans samhällsansvar. Ändringen tillkom efter förslag av <NOBR>UHFOR-utredningen,</NOBR> som bedömde att för- värv och nyttiggörande av forskningsresultat inte inrymdes i läro- sätenas uppgift som den tidigare formulerades och att det därför behövdes en ny bestämmelse. Denna ansåg utredningen medföra en ny och egen uppgift vid sidan av forskning och utbildning.<SPAN class="ft42">5 </SPAN>Reger- ingen ansåg att uppgiften att verka för att forskningsresultat kom- mer till nytta visserligen kunde ses som en naturlig del av högskolans befintliga samverkans- och informationsuppgift, men att det ändå borde förtydligas. Till skillnad från utredningen ansåg regeringen att</P>
<P class="p365 ft49"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2005:95.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="p287dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36287x1.jpg/" id="p287img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft30">även detta borde ses som en integrerad del av högskolans samlade uppgift. Även om kommersialisering stod i fokus för UHFOR- utredningen framhöll såväl utredningen som regeringen att nyttig- görande också kan innebära att information om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället och den övriga forskarvärlden och där väcker intresse för vidareutveckling av liknande eller bättre idéer.<SPAN class="ft74">6 </SPAN>Utifrån ett sådant integrerat och kumulativt synsätt menar vi att bestämmelsen borde ha fått en bredare formulering.<SPAN class="ft74">7 </SPAN>Den kunskap och kompetens som finns vid universitet och högskolor är bredare än vad som går att hänföra till specifika forskningsresultat, och läro- sätenas ansvar med att föra ut kunskap och bidra till att den omsätts till samhällsnytta bör inte begränsas till enbart ursprungliga forsk- ningsresultat från det egna lärosätet utan avse den kunskap och kom- petens som högskolans lärare, forskare och studenter skapar eller tillägnar sig inom ramen för utbildnings- och forskningsverksam- heten. Den bör inte heller begränsas till forskningen; i diskussionen om samhällspåverkan saknas ofta hela den betydelse som utbild- ningen har för samhällspåverkan.</P>
<P class="p85 ft9">När det gäller uppgiften att informera om verksamheten kan den anses otydlig. Formuleringen är likartad med det krav som alla myn- digheter har enligt 6 § myndighetsförordningen (2007:515) att till- handahålla information om verksamheten, men högskolelagens krav bör anses vara mer långtgående. Varken begreppet ”samverkan” eller ”information” kan självklart anses omfatta centrala delar i samhälls- ansvaret såsom högskolans folkbildningsuppgift samt det ansvar som högskolan har i att vara en kritisk röst i samhället. Vi menar att en bredare formulerad uppgift att verka för att kunskap och kompe- tens kommer samhället till nytta naturligt skulle omfatta även olika former av information, och att information därför inte behöver näm- nas särskilt i högskolelagen.</P>
<P class="p64 ft10">Vi menar att det fortsatt bör anges i högskolelagen att lärosätena ska samverka med det omgivande samhället. Utifrån ett resonemang om samverkan som ett medel för samhällspåverkan kunde man möjli- gen ifrågasätta behovet av detta. Samverkan är dock viktigt inte minst för lärosätenas mottagande av erfarenheter och problem utifrån och bör därför anges särskilt.</P>
<P class="p241 ft55"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2008/09:50 s. </SPAN><NOBR>117–118.</NOBR></P>
<P class="p234 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Den tidigare formuleringen att ”sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kun- skaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten ska kunna tillämpas” var jämförelsevis bredare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="p288dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36288x1.jpg/" id="p288img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft8">Med anledning av ovanstående föreslår vi att regeringen tar initia- tiv till en lagändring, inklusive det ytterligare beredningsarbete som kan behövas, i syfte att högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällspåverkan tydligare ska framgå. Vi föreslår att lydelsen i högskolelagen bör vara:</P>
<P class="p87 ft27">I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.</P>
<P class="p609 ft38"><SPAN class="ft26">7.3</SPAN><SPAN class="ft79">Hur kan samverkan och samhällspåverkan bedömas?</SPAN></P>
<P class="p138 ft9">När man betraktar den samlade samverkansuppgiften är det tydligt att uppgiften på konkret nivå består av en mycket stor spännvidd av aktiviteter.<SPAN class="ft42">8 </SPAN>Dessa aktiviteter, sett ur ett lärosätesperspektiv, kan se olika ut beroende på ämnesområde, utbildningsmix, olika forsknings- traditioner och inriktningar, lärosätesprofil samt vilka omgivande aktörer som finns inom lärosätets verksamhetsområde. Detta kan gälla allt från rena bildningsinsatser för en allmänhet till etablerade forsk- ningssamarbeten med enskilda företag eller utbyten mellan forskare, offentliga aktörer och näringsliv t.ex. genom gemensamma projekt eller öppna forum. Det kan gälla indirekt påverkan genom spridning av grundforskningsresultat vars kortsiktiga tillämpning är oklar men som kan ha stor långsiktig betydelse till uppdragsutbildning som ett svar på ett konkret kompetensutveckling för en specifik personalgrupp.</P>
<P class="p143 ft9">Olika försök har gjorts genom åren att dela in samverkan i olika aspekter. I Högskoleverkets utvärderingar av högskolans samverkan användes exempelvis en tredelning i samverkan för demokrati- utveckling, för kunskapsutveckling och tillväxt, samt för bättre utbildning.<SPAN class="ft42">9 </SPAN>I en senare forskningsöversikt över samverkansmönster publicerad av Vinnova menar författarna, utifrån en sammanställning av olika kategoriseringar av samverkansmönster, att samverkan kan inordnas i fyra huvudkategorier: Samverkan vid tekniköverföring, Forskningssamverkan, Utbildningssamverkan samt Övrig utåtriktad</P>
<P class="p437 ft55"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft67">Se exempelvis Högskoleverket (2005) och Vinnova (2014).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft56">9</SPAN><SPAN class="ft57">Högskoleverket (2004) Högskoleverket (2008b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="p289dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36289x1.jpg/" id="p289img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft10">samverkan.<SPAN class="ft60">10 </SPAN>Dessa kategorier kan sedan inordnas i en mängd under- kategorier som speglar olika typer av aktiviteter. Liknande katego- riseringar har gjorts av andra forskare och myndigheter.<SPAN class="ft60">11</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Vi kan alltså konstatera att samverkan kan ta sig en mängd olika uttryck, vilket enligt vår mening får två viktiga konsekvenser. Å ena sidan behöver styrningen utformas med hänsyn till denna bredd och inte avgränsa högskolans samhällsansvar till exempelvis enbart närings- livsutveckling. Å andra sidan behövs ofta en precisering av begreppet för att tala om samverkan i meningsfulla termer. Risken är annars att styrningen greppar över ett för stort område som saknar relevans när det gäller styrning, kvalitet, incitament och uppföljning.</P>
<P class="p64 ft9">Om högskolans verksamhet ska bidra till en positiv samhälls- utveckling så är det också rimligt att på olika sätt försöka bedöma effekterna utanför lärosätena. Olika modeller tillämpas i olika länder för att försöka bedöma de direkta och indirekta effekterna av läro- sätenas verksamhet. Flera länder använder utvärderingsmodeller där bedömning av forskningens samhällspåverkan ingår i kvalitetssäk- ringssystemet, och i vissa fall även utgör grund för medelstilldelning.<SPAN class="ft42">12</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">En del i bedömningen av lärosätenas samverkan är att försöka samla in olika aktörers faktiska och upplevda nytta av den forskning och, utbildning och insatser för nyttiggörande som utförs på läro- säten. Den av Vinnova utvecklade modellen för bedömning av läro- sätenas samverksarbete som beskrivs i avsnitt 7.6 utgjorde ett försök att i ett nationellt sammanhang tillämpa en modell där just medaktö- rer får bedöma lärosätenas samverkansarbete.<SPAN class="ft42">13</SPAN></P>
<P class="p64 ft8">Det finns dock en rad svårigheter att bedöma effekterna av sam- verkansarbetet. I Vinnovas rapport <SPAN class="ft27">Universitet och högskolors sam- verkansmönster och dess effekter </SPAN>görs en nationell och internationell litteraturgenomgång av den forskning som studerat effekter på olika samverkansprocesser. Författarna sammanfattar sin genomgång med att konstatera att:</P>
<P class="p438 ft55"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft54">Vinnova (2014), s. </SPAN><NOBR>9–10.</NOBR></P>
<P class="p238 ft62"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft71">Se t.ex. Petrusson (2015) och de underlagsrapporter från Vetenskap & Allmänhet som beskrivs i avsnitt 7.6 nedan.</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft65">Det mest kända är kvalitetsutvärderingssystemet REF i England där forskningens genomslag (impact) har direkt påverkan på anslagsfördelningen. Även Australien och Italien är exempel på länder som har ett liknande system med expertpaneler som bedömer forskningens impact.</SPAN></P>
<P class="p610 ft49"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft104">Även i Vetenskapsrådets förslag till kvalitetssystem (FOKUS) fanns en komponent där forskningens genomslag och relevans skulle bedömas av särskilt utsedda paneler. Se Veten- skapsrådet (2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="p290dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36290x1.jpg/" id="p290img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft2">Samtidigt som litteraturöversikten lyfter fram ett antal typeffekter av samverkansmönster, framträder även stora svårigheter med att identi- fiera och värdera effekter. Detta beror på att många effekter är subtila och att samverkansaktiviteterna är nära sammanflätade med varandra och med andra aktörers agerande. Effekten påverkas således av kontex- tuella förutsättningar som kan vara svåra för UoH, eller andra samver- kansparter att påverka, såsom motivation, stödsystem, omvärldens driv- krafter och påtryckningar, regioner och branschers förutsättningar att samverka, samt olika ämnesområdens karaktär. Dessutom värderar olika parter effekterna av samverkan på olika sätt.<SPAN class="ft56">14</SPAN></P>
<P class="p117 ft8">Ett ytterligare exempel på att det är svårt att mäta effekterna ges av Vetenskapsrådet i sin rapportering av ett regeringsuppdrag att ta fram indikatorer till stöd för att följa de forskningspolitiska målen. I upp- draget ingick bland annat att ta fram indikatorer för samverkan och samhällspåverkan. I slutrapportens sammanfattning anger Vetenskaps- rådet att:</P>
<P class="p612 ft92">Samverkan och samhällspåverkan sker på många sätt när det kommer till forskning. Det kan konstateras att det inte finns indikatorer som på ett fullödigt sätt beskriver detta. Det bör därför beaktas att de föreslag- na indikatorerna mer än på andra områden bara beskriver en begränsad del av samverkan och samhällspåverkan. Det är vidare så att det som är möjligt att forma indikatorer för i många fall främst är förutsättningar för det som önskas beskrivas.<SPAN class="ft72">15</SPAN></P>
<P class="p613 ft9">Vi menar att det är relevant att bedöma de effekter som lärosätenas samverkansprocesser (och övrig verksamhet) har på det omgivande samhället. Vi vill dock betona vikten av att utvärderingar görs på ett sådant sätt att resultaten både är användbara av lärosätena själva och ger värdefull information för regeringen och omvärlden, och så att de inte ger oönskade styreffekter. Bland annat är det viktigt att utvärderingar inte blir likriktande, givet uppgiftens mångfacetterade karaktär och den målsättning som uttrycks i våra direktiv att varje lärosäte ska kunna stärka samverkan utifrån sina specifika förutsätt- ningar. Sveriges högskolesystem med lärosäten med mycket stora skillnader och skilda förutsättningar gör detta än viktigare.</P>
<P class="p143 ft30">Som vi beskrivit ovan kan modeller som bedömer samverkan och samhällspåverkan inte enkelt reduceras till kvantitativa indikatorer eller enkla kvalitativa bedömningar. Ett system som syftar till att jäm-</P>
<P class="p148 ft55"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft54">Vinnova (2014), s. </SPAN><NOBR>5–6.</NOBR></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft48">Vetenskapsrådet (2018b), s. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="p291dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36291x1.jpg/" id="p291img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">föra och rangordna alla lärosätens samlade samverkan och samhälls- påverkan med tillräcklig kvalitet och legitimitet skulle enligt oss inne- bära en mycket omfattande administrativ överbyggnad och utvärder- ingsapparat med svåra metodologiska avvägningar som tar hänsyn till lärosätenas kontext och inriktning. Vi menar också att kostnaden för ett sådant system förmodligen överskrider de vinster i form av tyd- liga bedömningar som skulle kunna åstadkommas.<SPAN class="ft42">16 </SPAN>Vi menar vidare att sådana system kan missa eller underskatta den samhällseffekt som högskolan grunduppgift att utbilda studenter, som genom kompetens bidrar till samhällets utveckling, innebär. Vi föreslår därför i det föl- jande att uppföljning och utvärdering av lärosätenas arbete med sam- verkan och samhällspåverkan sker dels inom ramen för kvalitetssäk- ringssystemet (7.4), dels inom ramen för överenskommelserna (7.5). När det gäller finansiell styrning menar vi att en samlad samverkans- parameter i resurstilldelningssystemet inte är ändamålsenligt, men att regeringen med fördel kan göra mer riktade satsningar (7.6).</P>
<P class="p80 ft10">Ett relativt nytt område för bedömning av högskolans samhälls- påverkan utgörs av så kallade altmetritska undersökningar. I korthet innebär detta att forskningsresultats genomslag i publika medier och sociala forum mäts. Även om det pågår en utveckling att kvalitets- säkra metoderna är den samlade bedömningen att resultatet av dessa undersökningar inte kan ligga till grund för att på ett rättvist sätt mäta lärosätenas samhällspåverkan.<SPAN class="ft60">17</SPAN></P>
<P class="p614 ft62"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft71">I Vetenskapsrådets förslag till nytt kvalitetssystem (FOKUS) görs en redovisning av inter- nationella erfarenheter. Se Vetenskapsrådet (2014).</SPAN></P>
<P class="p615 ft49"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft153">Se exempelvis Bornmann (2017) för en diskussion om hur man kan mäta genomslag för olika typer av publiceringar och forskningsresultat.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="p292dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36292x1.jpg/" id="p292img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p616 ft155"><SPAN class="ft26">7.4</SPAN><SPAN class="ft154">Samverkan som en del av ett nationellt kvalitetssäkringssystem</SPAN></P>
<P class="p548 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p533 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Bedömning och uppföljning av lärosätenas samverkansarbete primärt sker inom ramen för det nationella kvalitetssäkrings- systemet för utbildning och forskning med UKÄ som ansva- rig myndighet.</SPAN></P>
<P class="p535 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringen kan för att få en samlad nationell bild av specifika områden ge UKÄ i uppdrag att genomföra tematiska utvär- deringar.</SPAN></P>
<P class="p617 ft8">Vi menar att det finns en grundläggande samsyn om att betrakta samverkan som en integrerad del av högskolans traditionella upp- gifter forskning och utbildning.</P>
<P class="p403 ft10">Vinnova har i sin metodutveckling av bedömning av lärosätenas samlade samverkansarbete definierat samverkan som</P>
<P class="p618 ft2"><SPAN class="ft2">…</SPAN><SPAN class="ft123">en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta, både för lärosäten och samverkanspartners. Samverkan ses inte som en enskild verksamhet utan som integrerad i lärosätenas kärnverksamhet.</SPAN><SPAN class="ft56">18</SPAN></P>
<P class="p619 ft13">Synsättet har också stöd i det policydokument som SUHF:s expert- grupp för samverkan har sammanställt där man anger att</P>
<P class="p620 ft92">Samverkan är en integrerad del av – och enbart relevant i relation till – lärosätenas forskning eller utbildning ... Detta synsätt har betydelse för hur samverkan bör beskrivas, följas upp och värderas liksom hur sam- verkansuppgiften ska premieras i samband med meritvärdering på indi- vidnivå eller ekonomiska incitament.<SPAN class="ft72">19</SPAN></P>
<P class="p621 ft9">Vi menar att det är viktigt att betona samverkan och samhällspå- verkan som en integrerad del av högskolans forsknings- och utbild- ningsuppgift som motvikt till den föreställning som fortfarande finns att se samverkan som en tredje uppgift vid sidan om utbildning och forskning. Detta integrativa sätt att se på den samlade samver- kansuppgiften innebär enligt oss att bedömning och kvalitetssäkring</P>
<P class="p438 ft55"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft54">Vinnova (2016), s. 2.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft48">SUHF (2018a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="p293dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36293x1.jpg/" id="p293img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft8">följaktligen bör ske inom ramen för ordinarie kvalitetssystem. Läro- sätenas samverkansarbete med arbetslivet finns redan med som ett bedömningsområde för utbildning i det nationella kvalitetssystemet som nu implementeras.<SPAN class="ft53">20 </SPAN>På samma sätt har UKÄ i sitt förslag till kvalitetssäkringsarbete av forskning föreslagit att forskningens sam- verkan och forskningens nyttiggörande bör inkluderas i gransk- ningen av forskningens kvalitetssäkring.<SPAN class="ft53">21</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Vi stöder utvecklingen av att samverkan som relaterar till utbild- ning och forskning blir integrerade delar av det nationella kvalitets- säkringssystemet för utbildning och forskning. Vi menar att en integration av viktiga samverkansaspekter<SPAN class="ft60">22 </SPAN>till ordinarie kvalitets- system förväntas få legitimitet i högskolan och vara en internt starkt motiverande faktor för den fortsatta utvecklingen. Vi menar vidare att en sådan utveckling kan utgå ifrån och anpassas till olika läro- sätens och miljöers specifika profil och förutsättningar.</P>
<P class="p250 ft8">Att UKÄ får ett tydligt ansvar för uppföljning av samverkan som relaterar till kvalitetssystemet menar vi också kan stärka bedöm- ningsgrunderna och uppföljningen av området. Vi menar vidare att regeringen också kan ge UKÄ i uppdrag att genomföra tematiska utvärderingar av olika delar av lärosätenas samverkansarbete vid behov av nationella jämförelser.</P>
<P class="p622 ft38"><SPAN class="ft26">7.5</SPAN><SPAN class="ft79">Styrning och uppföljning genom överenskommelser</SPAN></P>
<P class="p505 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p479 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Styrning och uppföljning av prioriterade samverkansaspekter kan ske inom ramen för överenskommelserna och deras upp- följning.</SPAN></P>
<P class="p623 ft12">Som beskrivits i kapitel 5 utgör arbetet med överenskommelserna ett sätt att styra mot mål inom angelägna politiska områden på ett</P>
<P class="p624 ft55"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft54">Se UKÄ (2016c).</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2018b), s. 53.</SPAN></P>
<P class="p153 ft55"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft54">I utbildningsutvärderingarna ska lärosätet exempelvis visa hur lärosätet arbetar för att syste- matiskt beakta arbetsliv och samverkan i sina utbildningar. Samverkan ska inbegripa såväl planering som genomförande av utbildningarna så att utbildningarna väl förbereder studenter och doktorander för arbetslivet. Se UKÄ (2016c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="p294dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36294x1.jpg/" id="p294img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">sätt som tillvaratar respektive lärosätes specifika profil och förut- sättningar. Eftersom samverkan kan gestaltas på olika sätt menar vi att olika aspekter av samverkansuppgiften kan vara särskilt lämpliga att behandla i överenskommelseprocessen. I överenskommelsen kan lärosätet ange mål och uppföljningsmetod som speglar den egna strategin och profilen.</P>
<P class="p87 ft10">Vilka aspekter av samverkansuppgiften som kan behandlas i över- enskommelserna bör framgå i en framtida proposition för högre utbildning och forskning. Vi menar att fokus primärt bör ligga på samverkansfrågor som är av övergripande och strukturell art och som inte behandlas i kvalitetssäkringssystemet.</P>
<P class="p88 ft8">För att belysa hur vi tänker att överenskommelserna kan utgöra ett instrument anges här några möjliga exempel:</P>
<P class="p87 ft9">Bedömningar av lärosätenas samverkansarbete pekar genom- gående på att samverkan generellt värderas lågt i lärosätenas egna meriteringssystem.<SPAN class="ft42">23 </SPAN>Vi menar att det är avgörande att de indivi- duella incitamenten stärks för att samverkan ska bli en självklar del av lärarens arbete. För att utveckla samverkan behöver den lärosätes- interna incitaments- och meriteringsstrukturen utformas så att sam- verkan bedöms meriterande exempelvis vid anställningar och befordran. I en överenskommelse kan lärosätet beskriva hur man arbetar med den interna incitaments- och meriteringsstrukturen.</P>
<P class="p83 ft9">En annan faktor som bedöms ha en tydlig effekt för kunskaps- överföring är graden av ökad mobilitet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.<SPAN class="ft42">24 </SPAN>Ett sätt att utveckla detta är att använda möj- ligheten till adjungerade lärare, dvs. lärare som är anställda inom högskolesektorn men som har sin huvudsakliga anställning utanför denna. Vi menar att adjungerade lärare är ett gott exempel på sam- verkan som berikar såväl akademi som näringsliv eller offentlig sek- tor genom att människor bär med sig kunskap, kompetens och erfarenhet mellan högskolesektorn och övriga sektorer. Detta mått har stöd i Vetenskapsrådets förslag till hur man ska följa upp sam- verkansuppgiften inom svensk forskning.<SPAN class="ft42">25 </SPAN>I en överenskommelse</P>
<P class="p625 ft66"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft73">Detta konstaterades redan i Högskoleverkets utvärdering av lärosätenas samverkansarbete 2004, se Högskoleverket (2004). Meriteringssystemets påverkan på samverkan betonades också i det så kallade </SPAN><NOBR>KLOSS-nätverkets</NOBR> slutrapport 2015 där nio lärosäten samarbetade kring strategisk sam- verkan, se Broström m.fl. (2015). Meriteringssystemet lyfts också fram i prop. 2016/17:50.</P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft54">Detta anges bland annat i prop. 2016/17:50.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft48">Vetenskapsrådet (2018b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="p295dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36295x1.jpg/" id="p295img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p626 ft13">kan lärosätet beskriva hur man avser att verka för ökad personal- rörlighet genom exempelvis en ökad andel adjungerade lärare.</P>
<P class="p65 ft26"><SPAN class="ft26">7.6</SPAN><SPAN class="ft41">Att främja samverkan ekonomiskt</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p395 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">Regeringen bör för större och långsiktiga satsningar och för specifika samverkansaspekter lämna uppdrag om utlysningar vars beredningsprocess är transparent. För att förstärka lång- siktigheten i samverkansarbetet övergår dessa medel, efter utvärdering, till ordinarie anslag till lärosätet.</SPAN></P>
<P class="p602 ft8">Genom ovannämnda förslag att tydligt integrera samverkan i det nationella kvalitetssäkringssystemet tillsammans med att styra och bedöma olika samverkansfrågor i överenskommelserna menar vi att det kan skapas tydliga drivkrafter för att långsiktigt stärka samver- kansarbetet inom högskolan. Enligt våra direktiv ska vi också lämna förslag till hur samverkan och samhällspåverkan kan premieras eko- nomiskt.</P>
<P class="p54 ft9">Ekonomiska resurser används i dag på två huvudsakliga sätt för att främja samverkan. För det första genom externa medel, antingen i form av att samverkan eller samhällspåverkan ingår som en del av målet med och prövningen för vissa typer av resurser till forsknings- projekt och större forskningsmiljöer, eller genom finansiering av särskilda projekt för att utveckla (former för) samverkan och sam- hällspåverkan. För det andra genom att en del av de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning i budgeten för 2018 fördelas utifrån en samverkansparameter. Främjande av samverkan genom externa medel menar vi kan fortsätta. Vi anser däremot att det finns starka skäl för att inte koppla någon generell fördelningsnyckel för det direkta anslaget till samverkan och samhällspåverkan, och före- slår i stället att främjande av samverkan inom det direkta anslaget kan ske i en liknande form som de Strategiska forskningsområdena, dvs. genom transparenta utlysningar och sakkunniggranskning.</P>
<P class="p54 ft9">Det finns i dag en mängd former av extern finansiering med ett tydligt samverkansfokus. Rätt utformade kan sådana medel vara effek- tiva för att driva på utvecklingen. De kan fokuseras tydligt, följas upp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="p296dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36296x1.jpg/" id="p296img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">och omprövas utifrån gjorda erfarenheter. Nackdelen är att det kan bidra till en situation där insatser för samverkan och samhällspåverkan begränsas till en projektverksamhet som delvis lever sitt eget liv vid lärosätena. Att integrera samverkan och samhällspåverkan i bredare projekt eller större miljösatsningar är ett sätt att motverka detta, men det kan också kompletteras med andra former av styrning som tydli- gare tar sikte på lärosätenas samlade verksamhet.</P>
<P class="p87 ft9">Ett sätt att styra mot ökad samverkan som diskuterats under lång tid och användes i budgeten för 2018 är att på inkludera en fördel- ningsnyckel baserat på samverkan i resurstilldelningssystemet. Resursutredningen (RUT 2) övervägde samverkansindikatorer i sitt förslag till resurstilldelningssystem men bedömde det inte som lämpligt att föreslå. Utredningen hade inhämtat ett underlag från Vetenskap & Allmänhet<SPAN class="ft42">26 </SPAN>med förslag på hur samverkan skulle kun- na ingå i resurstilldelningssystemet. Förslaget innehöll fyra indika- torgrupper med ett antal underliggande indikatorer (sammanlagt tjugo). RUT 2 ansåg dock att osäkerheterna var alltför stora när det gällde hur dessa parametrar kunde mätas och viktas, och föreslog därför inte någon samverkansindikator. Samverkan bedömdes dock ingå i indikatorn externfinansiering.<SPAN class="ft42">27</SPAN></P>
<P class="p143 ft28"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Ett lyft för forskning och innovation <SPAN class="ft9">aviserade regeringen en fortsatt utredning bl.a. av frågan hur en bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan med omvärlden ska kunna vara en del av resurssystemet.</SPAN><SPAN class="ft42">28 </SPAN><SPAN class="ft9">Uppdraget gavs 2010 till Anders Flodström.</SPAN><SPAN class="ft42">29 </SPAN><SPAN class="ft9">Även till denna utredning levererade Vetenskap & Allmänhet ett underlag, med ett något reviderat förslag till fördelningsmodell med 17 indikatorer grupperade i tre indikatorgrupper.</SPAN><SPAN class="ft42">30 </SPAN><SPAN class="ft9">I rapporten </SPAN>Pres- tationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor<SPAN class="ft42">31 </SPAN><SPAN class="ft9">konsta- terades att det är svårt att hitta indikatorer som baseras på tillförlitlig statistik och som är tillräckligt stabila för att inte ge stora slumpvisa variationer mellan åren, liksom att vikta olika indikatorer. Det som bedömdes som möjligt att mäta och jämföra var förmågan att attra- hera uppdrag. Utredningen föreslog därför att den befintliga indika-</SPAN></P>
<P class="p68 ft55"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft54">Publicerat som bilaga 9 i SOU 2007:81.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2007:81 s. 246.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2008/09:50 s. 60.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft71">Dnr U2010/4151/SAM.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft71">Bilaga 6 i Flodström (2011).</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft48">Flodström (2011).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="p297dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36297x1.jpg/" id="p297img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">torn externa medel enbart skulle avse vetenskapligt prövade forsk- ningsbidrag och att uppdragsforskning i stället skulle utgöra en egen samverkansindikator tillsammans med uppdragsutbildning. Utred- ningen föreslog också en pilotstudie för fallstudier av forskningens samhällspåverkan som senare kunde ingå i resursfördelningen. I pro- positionen <SPAN class="ft28">Forskning och innovation </SPAN>(prop. 2012/13:30) gjorde reger- ingen bedömningen att prestation och kvalitet i samverkan och nyttig- görande borde premieras i resurstilldelningen, men med en bredare ansats. Vinnova fick i uppgift att, i samråd med Vetenskapsrådet, Formas och Forte, utforma en modell för bedömning av lärosätenas samverkan med omgivande samhälle. Metoden utvecklades genom två pilotutvärderingar som inkluderade flertalet (men inte samtliga) läro- säten.<SPAN class="ft42">32 </SPAN>Modellen baserades på självvärderingar, beskrivning av olika samverkansaktiviteter och bedömning av lärosätets samlade samver- kansarbete inom primärt utbildnings- och forskningsområdet. Arbetet avslutades med att en expertpanel gjorde en kvantitativ bedömning av respektive lärosätes samverkansarbete utifrån en tregradig värderings- skala där hänsyn skulle tas till lärosätets profil, kontext och förutsätt- ningar.<SPAN class="ft42">33 </SPAN>I slutrapporten bedömde Vinnova att metoden behövde vidareutvecklas bland annat när det gäller viktning i förhållande till lärosätenas storlek för att kunna användas i ett samlat resurstilldel- ningssystem. I budgetpropositionen för 2017 angavs, liksom i den forskningspolitiska propositionen <SPAN class="ft28">Kunskap i samverkan – för sam- hällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</SPAN>, att lärosätenas samver- kansarbete med omgivande samhälle i högre grad ska påverka medels- tilldelningen. Denna ambition fullföljdes i budgetpropositionen för 2018 där det angavs att regeringen, i avvaktan på Styr- och resurs- utredningens förslag på hur samverkan skulle premieras ekonomiskt, skulle fördela avsatta medel med utgångspunkt i Vinnovas betygs- sättning av lärosätenas strategier för samverkan i ovan nämnda pilot- utvärderingar. Regeringen fördelade medlen utifrån tre olika nivåer, 1,7 miljoner, 3,3 miljoner respektive 5,0 miljoner kronor per lärosäte. De två lärosäten som inte deltog i Vinnovas första pilotprojekt tilldelades det lägsta beloppet.<SPAN class="ft42">34</SPAN></P>
<P class="p627 ft55"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft54">Totalt ingick 26 lärosäten i den andra piloten.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft54">Vinnova (2016).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft48">Se tabell 9.6 i prop. 2017/18:1, utgiftsområde 16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft15">Samverkan bör inte utgöra en generell fördelningsnyckel för anslaget</P>
<P class="p629 ft9">Den modell som Vinnovas pilotutvärderingar använde är, som Vinnova själv konstaterade, inte en färdigutvecklad modell för resurs- fördelning. Vinnova menade att erfarenheterna från pilotutvärder- ingarna visade att det går att utvärdera kvalitet i samverkan, och att de principer som modellen baseras på därför skulle kunna användas i ett resursfördelningssystem i kombination med utvärdering av kvalitet i andra dimensioner av lärosätenas verksamhet. Men Vinnova pekade också på ett antal viktiga begränsningar, bl.a. att modellen i sin helhet inte prövats, att delar av modellen bara använts för en begränsad del av lärosätenas samverkan, att alla lärosäten inte deltagit och inte minst att en utvecklad viktning i förhållande till lärosätesstorlek behövdes om resultaten skulle kunna användas i en resursfördelningsprocess. Att trots dessa förbehåll använda resultaten från pilotutvärderingarna för fördelning av basanslag är enligt vår mening inte förenligt med en ändamålsenlig och tillitsfrämjande styrning.</P>
<P class="p630 ft9">Utifrån våra resonemang i kapitel 4.6, 6.6 och 9.4 anser vi inte heller att utvärderingsmodellen bör vidareutvecklas i syfte att använ- das i resurstilldelningen. Vinnova framhåller som grundläggande prin- ciper för bedömning av samverkan att bedömningen ska stödja läro- sätenas egna kvalitets- och verksamhetsutveckling, ta hänsyn till att samverkan kan bidra till olika resultat inom olika vetenskapsområden och ta hänsyn till olikheter i olika lärosätens roller och förutsätt- ningar. Detta är enligt vår mening mycket goda principer. Tillämp- ningen av de principerna försvåras dock markant av en målsättning att sammanfatta varje lärosätes samlade samverkansinsatser i ett betyg på en för alla lärosäten gemensam skala som sedan ska användas som fördelningsnyckel. Dessa principer och de erfarenheter som gjorts i Vinnovas projekt bör däremot kunna tas till vara i de utvärderingar som görs inom ramen för kvalitetssäkringssystemet.</P>
<P class="p112 ft9">På samma sätt anser vi inte heller att tidigare förslag om att basera anslagsfördelningen på en uppsättning kvantitativa indikatorer är en ändamålsenlig väg att främja samverkan och samhällspåverkan. Att utforma en uppsättning resursfördelningsindikatorer som kan fånga bredden i samverkansuppgiften menar vi i likhet med flera tidigare utredningar inte är en framkomlig väg, både för att många tänkbara indikatorer inte är tillräckligt tillförlitliga eller stabila och för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="p299dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36299x1.jpg/" id="p299img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft30">viktningen dem emellan är principiellt problematisk. De indikatorer som konkret har föreslagits – intäkter från uppdragsutbildning och uppdragsforskning – är sådana där själva uppdragsintäkterna utgör ett incitament och som i liten grad kan förväntas bidra till en utveck- ling av samverkan och samhällspåverkan i hela dess bredd. Om en modell skulle införas som verkligen fungerar som incitament (dvs. som får lärosätenas ledningar att göra prioriteringar som syftar till att få ett gott utfall i anslagsfördelningen) kommer fokus att läggas på de aspekter och samverkansformer som premieras i modellen, med risk för att andra värdefulla aspekter och samverkansformer prioriteras ned. Det förhindrar inte att det kan vara värdefullt att utveckla och använda indikatorer för olika aspekter av samverkan, både för lärosätenas egna arbete och för att ge en nationell bild av olika aspekter.</P>
<P class="p319 ft28"><SPAN class="ft9">Såväl i rapporten </SPAN>Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor<SPAN class="ft156">35 </SPAN><SPAN class="ft9">som i Vetenskapsrådets förslag FOKUS</SPAN><SPAN class="ft42">36 </SPAN><SPAN class="ft9">föreslogs att fallstudier över forskningens genomslag skulle användas som grund för resurstilldelning. Inte heller detta bedömer vi som en ändamåls- enlig del i ett generellt resurstilldelningssystem. Hur forskningens bidrag till samhället kan främjas på bästa sätt är en angelägen fråga. Vägarna till genomslag är dock krokiga, i hög grad oförutsebara och påverkas av en mängd faktorer utöver lärosätets eller forskarens egna insatser. Det finns ingen etablerad kunskap om vilka insatser eller samverkansformer som ger ett bättre eller snabbare genomslag och under vilka förutsättningar och som därmed borde främjas i ett resurs- tilldelningssystem. En aspekt är också hur ett fördelningssystem skulle utformas så att det å ena sidan inte styr mot enbart forskning som kan ge ett snabbt, direkt genomslag, och å andra sidan inte ger olika förutsättningar beroende på lärosätets specifika profil. Även här kan det dock finnas ett värde i att genomföra fallstudier, både som ett sätt att öka uppmärksamheten på detta i verksamheten och för att öka kunskapen om vad som tycks fungera.</SPAN></P>
<P class="p631 ft55"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft54">Flodström, A. (2011).</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft48">Vetenskapsrådet (2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft15">Fördelning av direkta anslag genom särskilda utlysningar</P>
<P class="p123 ft10">Samtidigt som vi alltså anser att en generell fördelningsnyckel för samverkan eller samhällspåverkan i resurstilldelningssystemet inte är ändamålsenligt menar vi att andra former att fördela en del av det direkta anslaget utifrån samverkansparametrar kan och bör använ- das. För att undvika de nackdelar vi har beskrivit ovan menar vi att man bör söka kombinera den möjlighet till fokusering och gedigen sakkunnigprövning som externa medel erbjuder med den långsik- tighet och det fokus på lärosätenas helhetsansvar för verksamheten som de direkta anslagen medför.</P>
<P class="p19 ft9">Vi föreslår därför att regeringen för prioriterade områden kan fördela medel genom uppdrag om särskilda utlysningar enligt en liknande modell som tidigare använts för de Strategiska forsknings- områdena (SFO). Som vi påpekat ovan är samverkan och samhälls- påverkan breda företeelser som är svåra att fånga, bedöma och eko- nomiskt premiera på ett samlat sätt. En process där regeringen väljer att göra särskilda utlysningar bör därför föregås av en tydlig målbild av vilka aspekter av samverkan och samhällspåverkan man vill ut- veckla långsiktigt. Denna målbild bör självfallet föregås av en nog- grann beredning, och utvecklas i den samlade propositionen.</P>
<P class="p403 ft9">Utifrån målbilden bör utlysningar ske öppet och utformas så att alla lärosäten har möjlighet att söka utifrån sina förutsättningar, och ansökningarna granskas och bedömas av utsedd myndighet. För att betona samverkansuppgiftens betydelse och för att undvika den höga grad av projektfinansiering som präglat området bör dessa medel fördelas som direkta anslag. Verksamheten bör följas upp och efter en viss tid utvärderas. Med anledning av utvärderingens utfall bör medel kunna omfördelas, liksom har gällt för SFO:erna. Som vi utvecklar i kapitel 9.4 bör det i denna typ av satsningar anges en tid- punkt när satsningen inte längre avses följas upp separat, och om flera lärosäten gör gemensamma ansökningar bör medlen redan ini- tialt fördelas mellan deras olika anslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="p301dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36301x1.jpg/" id="p301img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft64"><SPAN class="ft26">7.7</SPAN><SPAN class="ft63">Behov av utökade undantag från det ekonomiadministrativa regelverket</SPAN></P>
<P class="p633 ft9">Genomgående i denna utredning har vi föreslagit att olika styrsystem behöver harmonisera för att olika mål ska få genomslag och kunna uppnås. Det har i olika sammanhang identifierats att högskolans roll som förvaltningsmyndighet försvårar samverkan med olika aktörer. En fördjupad samverkan kräver i många fall att högskolan kan agera på ett sätt som inte överensstämmer med de regelverk som är kopplade till högskolan som myndighet. I kapitel 10 beskrivs dessa problem och de förslag till undantag från det ekonomiadministrativa regelverket som diskuterats. I kapitel 5 beskrivs även hur behov av bemyndi- ganden kan hanteras som en del i den dialogbaserade processen med regleringsbrev och överenskommelse.</P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">7.8</SPAN><SPAN class="ft41">Innovationssystemet</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p396 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Högskolans roll i det nationella innovationssystemet belyses i en särskild utredning.</SPAN></P>
<P class="p634 ft8">I ovan nämnda genomgång har vi medvetet inte behandlat högsko- lans roll i det nationella innovationssystemet trots att detta kan betraktas som en självklar del av högskolelagens skrivning att det i högskolans uppgifter ingår att verka för att forskningsresultat till- komna vid högskolan kommer till nytta.</P>
<P class="p64 ft9">Just forskningens nyttiggörande ansluter till en lång politisk tradition och samsyn där forskningens betydelse för samhälls- utvecklingen betonats. Redan på <NOBR>1940-talet</NOBR> började politiken upp- märksamma främst teknikforskningens betydelse för näringslivet utveckling. Under 1960- och <NOBR>1970-talet</NOBR> betonades allt tydligare att investeringar i forskning i större utsträckning behövde komma till nytta i näringslivets omställning. Forskningens betydelse för andra samhällssektorer kom också att betonas genom en uppbyggnad av så kallad sektorsforskning med olika myndigheter som finansiärer. Under 1980- och <NOBR>1990-talet</NOBR> kom forskningens betydelse för innova-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft9">tion och hållbar tillväxt att fokuseras allt tydligare i forskningspoli- tiska propositioner och innovationspolitiska skrivelser. Belysande för synsättet att forskning och innovation hör ihop är att forsknings- politiska propositioner från 2008 har benämnts forsknings- och innovationsproposition. Denna fokusering på forskningens bety- delse för innovation, konkurrenskraft och tillväxt ansluter som vi beskrivit tidigare till en internationell utveckling (se avsnitt 7.1).</P>
<P class="p388 ft9">Högskolans roll i innovationssystemet har alltså en lång historia. Eftersom högskolan i Sverige, till skillnad från flera andra länder med starka forskningsinstitut, har en dominerande roll i den offentligt finansierade forskningen så är de politiska förväntningarna, formu- lerade i till exempel de senaste forsknings- och innovationspropo- sitionerna höga, vad gäller högskolans roll att stödja och utveckla innovationsarbetet. Den statliga styrningen och initiativen har, för- utom förändring av högskolelag och tydlig målstyrning i proposi- tioner, primärt rört uppbyggnaden av olika stödfunktioner i form av holdingbolag, innovationskontor men också omfattande stöd till innovationsprocesser genom Vinnova och andra aktörer. Gemen- samt för många av dessa satsningar är att de handlar om att utveckla stöd och ge incitament till den enskilda läraren att delta i innova- tionsarbete och kommersialisering av produkter.</P>
<P class="p630 ft9">Vi menar att högskolan har en central och viktig roll vad gäller att verka för verksamhet som bedrivs och skapas i högskolan kommer samhället till nytta i bred mening. Som vi beskrivit i tidigare avsnitt bör incitamenten för utvecklad samverkan stärkas inom olika om- råden. Vad gäller den mer specifika frågan om lärosätets roll och ansvar för innovationssystemet uppkommer dock en rad frågor av både principiell och praktisk art. Som Lidhard och Petrusson har be- lyst så finns en rad omständigheter som försvårar för högskolan att ta en tydlig roll i ett nationellt innovationssystem. En viktig aspekt rör lagstiftning som begränsar högskolan, som förvaltningsmyndig- het, att vara en aktör i innovationsprocesser. En annan fråga som försvårar högskolans roll rör det så kallade lärarundantaget som innebär att rättigheterna för olika innovationer tillfaller den enskilda läraren. Fokus blir i stället på stöd och service till lärarens egna inno- vations- och nyttiggörandearbete. Lidhard och Petrusson menar vidare att detta tillsammans med en hög grad av statlig styrning via olika tidsbegränsade projekt- och programsatsningar har inneburit att svenska lärosäten framstår som relativt svaga samverkansparter i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="p303dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36303x1.jpg/" id="p303img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td91"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p26 ft24">Samverkan och samhällspåverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p636 ft13">det nationella innovationssystemet.<SPAN class="ft69">37 </SPAN>Förutom hindrande faktorer av detta slag finns också principiella frågor om hur lärosätenas roll i innovationssystemet bör utformas för att säkerställa att akademiska friheter och kärnvärden inte hotas.</P>
<P class="p637 ft9">Högskolans ansvar i nationella innovationssystemet bör därför enligt vår mening belysas särskilt. Vi menar att regeringen behöver tillsätta en särskild utredning som fördjupat kan identifiera problem och lämna förslag för att tydliggöra högskolans roll i det samlade innovationssystemet. En sådan utredning behöver enligt oss utgå från de akademiska grundvärden som har formulerats i kapitel 4.</P>
<P class="p638 ft49"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft48">Lidhard & Petrusson (2012).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="p305dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36305x1.jpg/" id="p305img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">8 Jämställdhet</P>
<P class="p639 ft8">Högskolan är en viktig aktör för att nå det jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma sam- hället och sina egna liv. Det jämställdhetspolitiska delmålet <SPAN class="ft27">j</SPAN><SPAN class="ft157">ämställd utbildning </SPAN><SPAN class="ft158">som innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling, betonar den högre utbildningens roll för ett jämställt samhälle.</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Högskolan har i denna betydelse en dubbel roll i det nationella jämställdhetsarbetet. För det första påverkar den forskning som bedrivs och de studenter som går ut i arbetslivet hela samhället. Hög- skolan kan i det senare avseendet antingen kompensera eller förstärka ett redan könsuppdelat arbetsliv. För det andra utgör själva hög- skolan statens största arbets- och studieplats och har som sådan ett stort ansvar att erbjuda samma möjligheter och villkor oavsett kön. Detta ansvar sammanfattas högskolelagen: <SPAN class="ft28">I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas</SPAN>.<SPAN class="ft42">1</SPAN></P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">8.1</SPAN><SPAN class="ft41">En ojämställd högskola</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Statistik visar dock att det finns uppenbara problem med jämställ- dheten i högskolan. I UKÄ:s rapport <SPAN class="ft28">Kvinnor och män i högskolan </SPAN>konstateras att jämställdheten i högskolan har förbättrats de tio senaste åren men att det samtidigt kvarstår en rad brister. En uppenbar brist är att utbildningsvalen i hög grad är könsbundna, där enbart cirka en fjärdedel av alla kurser har jämn könsfördelning. En annan är att kvinnor som grupp utgör en tydlig majoritet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt inom de lägre anställnings-</P>
<P class="p325 ft159"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">SFS </SPAN>1992:1434, 1 kap, 5 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="p306dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36306x1.jpg/" id="p306img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">formerna bland undervisande och forskande personal, medan ande- len män ökar ju högre upp man kommer i den akademiska hierarkin. Situationen i Sverige skiljer sig inte från internationella förhållanden, där män utgör en övervägande majoritet av antalet professorer.<SPAN class="ft53">2 </SPAN>Den könsmässiga sammansättningen skiljer sig också stort mellan olika områden. Inom området vård och omsorg samt medicin är kvinnor i kraftig majoritet, medan män är i majoritet inom teknikområdet. Det gäller för såväl studenter som för undervisande och forskande personal.<SPAN class="ft53">3</SPAN></P>
<P class="p640 ft135">70%</P>
<P class="p641 ft135">60%</P>
<P class="p642 ft135">50%</P>
<P class="p642 ft135">40%</P>
<P class="p642 ft135">30%</P>
<P class="p641 ft135">20%</P>
<P class="p642 ft135">10%</P>
<P class="p643 ft135">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR height=0>
<TD width=25px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=113px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=57px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=69px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td93"><P class="p28 ft135">1987</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p644 ft135">1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td95"><P class="p28 ft135">2000</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p28 ft135">2005</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td97"><P class="p645 ft135">2010</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p28 ft135">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td99"><P class="p646 ft137">Registerade studenter</P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td100"><P class="p566 ft137">Forskarexaminerade</P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td59"><P class="p647 ft137">Professorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td57"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p648 ft55">Anm. Registrerade studenter avser studenter på grundnivå och avancerad nivå.</P>
<P class="p165 ft49">Källa: SCB (www.scb.se) samt UKÄ (2018e).</P>
<P class="p576 ft9">I UKÄ:s årsrapport för 2018 framgår att kvinnor i genomsnitt har en betydligt högre utbildningsnivå än män. Det hör till stor del sam- man med att de påbörjar högskolestudier i större utsträckning än män. Men det är också så att inom respektive utbildning tar kvinnor i högre grad än män sina poäng och avlägger även examen i större utsträckning.<SPAN class="ft42">4 </SPAN>Samtidigt avancerar män generellt snabbare till högre</P>
<P class="p218 ft55"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft67">UKÄ (2016b).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft67">UKÄ (2018e), s. 43 och s. 127.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft57">UKÄ (2018e), s. 35 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="p307dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36307x1.jpg/" id="p307img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p26 ft24">Jämställdhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">anställningar inom akademin.<SPAN class="ft42">5 </SPAN>Könsskillnader kan också yttra sig i lönedifferenser. Enligt UKÄ har lönedifferenserna generellt minskat sedan 2013, men fortsatt gäller att män har högre lön inom alla kate- gorier av undervisande och forskande personal.<SPAN class="ft42">6 </SPAN>Statistik visar också på strukturella könsskillnader avseende anställningsgrund. En undersök- ning från UKÄ visar att kvinnor i högre grad än män har tidsbegrän- sade anställningar som baseras på vikariat eller allmän visstidsanställ- ning (50 procent för kvinnor mot 40 procent för män).<SPAN class="ft42">7</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Andra studier visar att ojämställda villkor i akademin motverkar kvinnors forskarkarriär exempelvis genom att fördelningsutfall och anslagsfördelning generellt är till kvinnors nackdel, samt att kvinnors tillgång till strategiska forskningsmedel är sämre än mäns.<SPAN class="ft42">8 </SPAN>Statskon- toret kunde, genom en kartläggning av hur forskningsanslagen internt fördelas inom några lärosäten, visa att kvinnor får forskningsmedel i mindre utsträckning än män vid de undersökta lärosätena.<SPAN class="ft42">9 </SPAN>I rappor- ten anges att fördelningseffekter kan uppstå på grund av att olika vetenskapsområden har skiftande ekonomiska förutsättningar vilket kan slå igenom i villkoren då könsfördelningen är ojämn mellan olika områden. En annan orsak kan enligt Statskontoret vara det faktum att professorer generellt har en högre andel forskning i sin anställning. Eftersom män dominerar vad gäller professorsanställningar följer med automatik att männen får en större andel av forskningsanslagen.</P>
<P class="p54 ft30">Just könsfördelningen bland professorer har varit föremål för regeringens insatser, med en ökning av andelen kvinnor bland pro- fessorerna som ett tydligt mål. (Se nedan avsnitt 8.2). UKÄ:s sta- tistik för 2017 visar att antalet kvinnor bland professorerna sedan 2007 har ökat med 700 helårspersoner, från 740 till 1 440 helårsper- soner, vilket motsvarar en ökning med 94 procent. Antalet män bland professorerna har under samma period ökat från 3 340 till 3 680 helårspersoner, vilket motsvarar en ökning med 10 procent. Den sammantagna utvecklingen innebär att andelen kvinnor har ökat med 10 procentenheter sedan 2007, och 2017 var andelen kvin- nor 28 procent av det totala antalet professorer. Bland nyanställda professorer var 40 procent kvinnor 2017.<SPAN class="ft74">10</SPAN></P>
<P class="p462 ft55"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2016b), s. 96 ff.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2018e), s. 129.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft71">UKÄ (2018f).</SPAN></P>
<P class="p162 ft98"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft97">Se t.ex. Nationella sekretariatet för genusforskning (2015) för en forskningsöversikt av könsskillnader i forskningsberedningen, samt Sandström & van den Besselaar (2017).</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft71">Statskontoret (2014b).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2018e), s. </SPAN><NOBR>126–127.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="p308dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36308x1.jpg/" id="p308img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">Statistiken visar alltså att, trots en generellt positiv utveckling inom några områden, så finns det fortfarande brister i jämställdheten i högskolan. Det är rimligt att anta att detta baseras på att det finns strukturella villkor och hinder som motverkar en jämställd högskola. I slutet av detta kapitel beskriver vi hur våra förslag kan bidra till ökad jämställdhet. Inledningsvis ger vi en översiktlig bild och analys av de initiativ och den styrning som regeringen historiskt har vidtagit för att öka jämställdheten i högskolan.</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">8.2</SPAN><SPAN class="ft41">Hittillsvarande styrning för ökad jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Som en följd av kvinnors inträde i högre utbildning och på arbets- marknaden under 1960- och <NOBR>1970-talet</NOBR> har jämställdhetsfrågorna inom högskolan blivit en återkommande fråga för regering och riksdag.</P>
<P class="p77 ft9">Regeringen har över tid genomfört ett antal åtgärder för att öka jämställdheten inom högskolan. År 1995 formulerades regeringens jämställdhetspolitik inom utbildningsområdet för första gången i en särskild proposition – <SPAN class="ft28">Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbild- ningsområdet </SPAN>(prop. 1994/95:164)<SPAN class="ft28">. </SPAN>I propositionen angav regeringen att man uppfattade att vidtagna åtgärder för att öka jämställdheten inte fått tillräcklig verkan. Med anledning av detta föreslogs en rad åtgärder, som exempelvis en engångssatsning om att inrätta nya professurer i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland professorerna. Det var också i denna proposition som regeringen för första gången gjorde bedömningen att det skulle finnas lärosätesspecifika mål för könsfördelningen vid rekryteringen av professorer. I propositionen <SPAN class="ft28">Högskolans ledning, lärare och organisation </SPAN>(prop. 1996/97:141) före- slog regeringen att samtliga universitet och vissa högskolor skulle ges mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professo- rer, och att dessa mål skulle sättas för treårsperioder som ett enda samlat mål per lärosäte, beräknat utifrån rekryteringsunderlaget.<SPAN class="ft42">11 </SPAN>Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.<SPAN class="ft42">12 </SPAN>De första målen för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer sattes för åren <NOBR>1997–1999.</NOBR> Senare sattes mål för perioderna <NOBR>2001–2004</NOBR> och</P>
<P class="p68 ft55"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1996/97:141 s. 39 ff.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft48">Bet. UbU 1997/98:3, rskr. 1997/98:12.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="p309dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36309x1.jpg/" id="p309img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p26 ft24">Jämställdhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p636 ft13"><NOBR>2005–2008.</NOBR> Efter ett uppehåll<SPAN class="ft69">13 </SPAN>under <NOBR>2009–2011</NOBR> har nya mål satts för perioderna <NOBR>2012–2015</NOBR> och <NOBR>2017–2019.</NOBR></P>
<P class="p54 ft9">Med anledning av att regeringen ansåg att problembilden med ojämställdhet i högskolan kvarstod tillsattes 2009 Delegationen för jämställdhet i högskolan<SPAN class="ft28">.</SPAN><SPAN class="ft42">14 </SPAN>Delegationen kom att arbeta brett med bidragsgivning till en mängd lokala projekt samt kartläggning av pågå- ende jämställdhetsarbete, kunskapsspridning och analyser. I sitt betän- kande sammanfattade delegationen jämställdhetsarbetet i högskolan:</P>
<P class="p649 ft17">Vår slutsats är också att de insatser som gjorts under de senaste tre decen- nierna inte gett önskvärda resultat. Visst har framsteg gjorts. Det är också rimligt att anta att ytterligare framsteg kommer med tiden. Men det går långsamt, för långsamt. Vill vi verklig förändring, behövs det något mer och något annat än vad som hittills prövats.<SPAN class="ft72">15</SPAN></P>
<P class="p216 ft8">Delegationen för jämställdhet i högskolan framhöll att projekt och tidsbegränsade satsningar inte är någon lösning på problemen med ojämställdhet, utan att det krävs mer strukturella och långsiktiga åtgärder. Delegationen betonade ett antal huvudprinciper för det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p64 ft9">För det första menade delegationen att det måste skapas förutsätt- ningar som gör att den lokala nivåns engagemang och professionalism tas till vara. Med anledning av att det är stora skillnader mellan läro- säten, ämnen och miljöer så måste det konkreta arbetet för jämställd- het alltid bedrivas utifrån lokala förutsättningar<SPAN class="ft160">. </SPAN>För att detta ska ske menade delegationen att lärosätena behöver ett centralt metodstöd.</P>
<P class="p64 ft9">För det andra betonades att arbetet måste bedrivas utifrån tydliga ramar som sätts av regering och högskoleledningar. Enligt delega- tionen måste jämställdhetsaspekter integreras och tydliggöras i existe- rande system och i rutiner för styrning, uppföljning och utvärdering. Delegationen framhöll att detta också skulle gälla de forskningsfinan- sierande myndigheterna. Man menade vidare att uppföljningen av de kvantitativa målen behövde utvecklas med tydligare återkoppling och resultatredovisning, och att regeringen behövde införa ekono- miska incitament som skulle påskynda utvecklingen.<SPAN class="ft42">16</SPAN></P>
<P class="p650 ft62"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft71">Uppehållet berodde på att Delegationen för jämställdhet i högskolan hade ett uppdrag att analysera utfallet av tidigare rekryteringsmål. I betänkandet </SPAN><SPAN class="ft99">Svart på vitt – om jämställdhet </SPAN>(SOU 2011:1) föreslogs att rekryteringsmålen skulle kvarstå.</P>
<P class="p268 ft55"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft54">Dir 2009:7.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2011:1, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2011:1, s. </SPAN><NOBR>157–176.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="p310dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36310x1.jpg/" id="p310img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p651 ft13">För att tillvarata erfarenheterna från de projekt<SPAN class="ft69">17 </SPAN>som fick finan- siering av Delegationen för jämställdhet fick UHR regeringens upp- drag att analysera utfallet av de genomförda projekteten. I sin analys drog UHR slutsatsen att projekt visserligen kan starta en intern dis- kussion och ligga till grund för förändring, men för att uppnå lång- siktiga effekter krävs att lärosätena driver jämställdhetsfrågorna långsiktigt och på ett integrerat sätt.<SPAN class="ft69">18</SPAN></P>
<P class="p114 ft9">UHR föreslog vidare att lärosätena, likt andra myndigheter, bör arbeta med jämställdhetsintegrering och på det sättet integrera jämställdhetsperspektivet i alla beslut, processer och verksamheter. Vidare föreslogs att lärosätena utvecklar könsuppdelad statistik som komplement till UKÄ:s statistik som underlag för att kunna göra analyser. För att synliggöra de normer och värderingar som styr måste dock statistiken kompletteras med kvalitativa analyser.<SPAN class="ft42">19</SPAN></P>
<P class="p77 ft28"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Kunskap i samverkan– för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft <SPAN class="ft9">(prop. 2016/17:50) angav regeringen att det fortsatt behövs rekryteringsmål för att nå målet att andelen nyrekry- terade professorer som är kvinnor ska vara 50 procent år 2030. I pro- positionen angavs också att anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå bör stärkas så att lärosätena kan motverka snedfördelning i anställningarna på grund av kön. Samtidigt betonades att lärosätena behöver ta ett aktivt ansvar för att följa upp hur den interna fördel- ningen av forskningsmedel sker. Vidare lyftes forskningsfinansiärernas roll för en ökad jämställdhet särskilt fram i propositionen. Regeringen angav att det behövs gemensamma instruktioner för deras berednings- processer för forskningsfinansiering.</SPAN><SPAN class="ft42">20</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Den ovan kort redovisade historiska beskrivningen utgör ett ax- plock av de viktigaste politiska åtgärderna som genomförts för att öka jämställdheten inom högskolan. I övergripande termer kan man dock konstatera att, trots de senaste decenniernas olika mål, åtgärder och initiativ, så kvarstår i stort samma problembild med könsbundna utbildningsval samt att kvinnor och män inte har samma förutsätt- ningar att göra karriär eller tilldelas forskningsmedel på lika villkor. Som direktivet till vår utredning också anger så går detta emot de jämställdhetspolitiska mål som Sverige har satt upp och det innebär</P>
<P class="p218 ft55"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft54">Totalt rörde det sig om 47 miljoner kronor till 34 olika projekt.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft54">UHR (2014), s. 13.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft71">UHR (2014), s. 14.</SPAN></P>
<P class="p652 ft66"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft73">Prop. 2016/17:50, s. </SPAN><NOBR>75–78.</NOBR> Vetenskapsrådet fick redan 2013 ett uppdrag att arbeta med jäm- ställdhetsintegrering medan Forte, Formas och Vinnova fick detta under 2015 och 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="p311dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36311x1.jpg/" id="p311img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p26 ft24">Jämställdhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13">att människors kompetens inte fullt ut tas till vara. Det är därför väsentligt att styrningen utvecklas så att jämställdheten stärks.</P>
<P class="p65 ft15"><SPAN class="ft15">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Jämställdhetsintegrering som strategi</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Jämställdhetsintegrering är den strategi som Sveriges regering och riksdag sedan 1994 valt som huvudsaklig strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.<SPAN class="ft42">21 </SPAN>Strategin innebär att jämställdhets- frågorna ska finnas med i verksamhetens ordinarie arbete i stället för som ett spår vid sidan om. För att få genomslag för arbetet ska berörd verksamhet systematiskt synliggöra och analysera vilka kon- sekvenser olika förslag och beslut får för kvinnor respektive män. Den kunskap som detta medför ska i ett nästa skede ligga till grund för utformningen av verksamhetens planering, genomförande, upp- följning och utveckling på alla nivåer inom all offentlig verksamhet.<SPAN class="ft42">22 </SPAN>Jämställdhetsintegrering syftar till att förändra de strukturer som ger diskriminerande effekter för kvinnor och män.<SPAN class="ft42">23</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">För att stärka arbetet startade regeringen ett utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) 2013, med en pilot bestående av 18 myndigheter som sedan utökades successivt. I detta första skede inbegreps dock inte universitet och högskolor.</P>
<P class="p54 ft9">I regleringsbrev för 2016 ställdes dock krav på att universitet och högskolor skulle ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Planen skulle innehålla utveck- lingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avsåg att vidta samt genomföra under <NOBR>2017–2019.</NOBR> Vidare skulle planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. I budgetpropositio- nen för 2016 avsattes medel till Nationella sekretariatet för genus- forskning för att stödja lärosätenas arbete under perioden <NOBR>2016–2019.<SPAN class="ft42">24</SPAN></NOBR></P>
<P class="p118 ft30">Jämställdhetsintegringsarbetet pågår således vid landets lärosäten och det är för tidigt att bedöma de faktiska effekterna av arbetet</P>
<P class="p91 ft55"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1993/94:147.</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft54">Jämställdhetsmyndigheten (2018a).</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft71">Detta till skillnad från jämställdhets- och lika villkorsarbete som är lagstyrt utifrån diskri- mineringslagstiftning och som syftar till att motverka diskriminering av individer.</SPAN></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2015/16:1 utgiftsområde 16, s. </SPAN><NOBR>202–203.</NOBR> Uppdraget att stödja myndigheter övergick</P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft66">1</SPAN><SPAN class="ft48">januari 2018 till den nya Jämställdhetsmyndigheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="p312dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36312x1.jpg/" id="p312img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p345 ft10">enligt den nya inriktningen.<SPAN class="ft60">25 </SPAN>I Statskontorets utvärdering av reger- ingens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndig- heter anges att myndigheterna har kommit olika långt i sitt arbete. I rapporten lyfter Statskontoret bl.a. upp ledningens direkta stöd och medarbetarnas engagemang som nyckelfaktorer för att nå ett gott resultat. Vidare betonas metodstödets betydelse samt att reger- ingen tar initiativ till tydliga återrapporteringskrav.<SPAN class="ft60">26</SPAN></P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">8.3</SPAN><SPAN class="ft41">Långsiktig strategi för ökad jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p546 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p549 ft10"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft131">Regeringen bör fortsatt ha jämställdhetsintegrering som huvud- saklig strategi för ökad jämställdhet inom högskolan.</SPAN></P>
<P class="p532 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Jämställdhet bör finnas med som ett bedömningsområde i kvalitetssäkringssystemet för utbildning och forskning.</SPAN></P>
<P class="p533 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Lärosätesspecifika mål inom prioriterade jämställdhetsområ- den kan finnas med i överenskommelserna mellan regering och lärosäte.</SPAN></P>
<P class="p653 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Utvärderingar och indikatorer för uppföljning bör utvecklas vidare inom området för att utgöra underlag för nationell upp- följning och jämförelse.</SPAN></P>
<P class="p654 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p553 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">Regeringen överväger att ge UKÄ ett tydligt ansvar för ut- värdering och uppföljning av högskolans jämställdhetsarbete.</SPAN></P>
<P class="p655 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft46">Regeringen föreslår riksdagen att tidigare beslutade principer för rekryteringsmålen för professorer inte längre ska gälla.</SPAN></P>
<P class="p656 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Nuvarande form för hur regeringen sätter lärosätespecifika mål för andelen kvinnor vid nyrekrytering av professorer bör upphöra vid utgången av 2019.</SPAN></P>
<P class="p657 ft62"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft61">Se Jämställdhetsmyndigheten (2018a) för en översikt av hur arbetet beskrivs i årsredo- visningarna.</SPAN></P>
<P class="p658 ft49"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft57">Statskontoret (2018b), s. </SPAN><NOBR>60–61.</NOBR> Denna utvärdering gäller dock inte lärosäten utan de myn- digheter som ingick i <NOBR>JiM-uppdraget.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="p313dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36313x1.jpg/" id="p313img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p26 ft24">Jämställdhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p659 ft16"><SPAN class="ft15">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft106">Jämställdhet som en integrerad del av verksamhetsstyrningen och uppföljningen</SPAN></P>
<P class="p255 ft30">Den ovan beskrivna bilden av styrningen pekar på att regeringen haft olika strategier utifrån en, över tid, tämligen konstant problembild. Som officiell statistik visar och som Delegationen för jämställdhet i högskolan påpekat (se avsnitt 8.2) så har det skett en positiv utveck- ling inom vissa områden, men utvecklingen går långsamt.<SPAN class="ft74">27 </SPAN>En anled- ning till detta är att utvecklingen på aggregerad och nationell nivå med viss nödvändighet sker långsamt eftersom högskolan är en stor verksamhet där den könsmässiga sammansättningen av olika perso- nalkategorier tar tid att förändra. Detta är extra uppenbart för anställ- ningar som baseras på långa meriteringsprocesser (t.ex. andelen kvin- nor bland professorer). En annan anledning är att universitets och högskolors verksamhet är beroende av omvärlden. Detta är särskilt tydligt när det gäller könsbundna studieval där antagningssystem medför att lärosätena är beroende av de sökandes meriter och egna studieval. Detta uttrycktes tydligt av Delegationen för jämställdhet i högskolan:</P>
<P class="p660 ft17">Det säger sig självt att högskolan har begränsade möjligheter att påverka de könsbundna utbildningsvalen. Det handlar här ofta om att förändra strukturer som grundläggs långt tidigare i individens liv, under upp- växten och i grund- och gymnasieskola. <SPAN class="ft72">28</SPAN></P>
<P class="p152 ft8">Ovan nämnda orsaker utgör enligt oss inte legitima skäl för att acceptera de uppenbara problem med jämställdheten som finns inom högskolan. Däremot menar vi att det är viktigt att den styrning och reglering som regering och riksdag väljer tar hänsyn till ovan nämnda faktorer så att målbilder blir relevanta och möjliga att operationa- lisera på lärosätesnivå.</P>
<P class="p64 ft9">En risk med nationella och aggregerade mål är att de inte speglar den faktiska verksamheten och miljöerna inom ett lärosäte. En upp- följning på lärosätesgemensam nivå kan dölja det faktum att olika miljöer kan ha könsmässigt diametralt skild sammansättning med avseende på studenter och personal. Vi menar därför att uppfölj- ningen av och arbetet för ökad jämställdhet bör ske så decentraliserat</P>
<P class="p661 ft62"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft71">Vad gäller könsbundna utbildningsval har utvecklingen till och med delvis gått mot ökad ojämställdhet, se UKÄ (2016b), s. 33 ff.</SPAN></P>
<P class="p268 ft159"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft161">SOU 2011:1, s. 187.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="p314dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36314x1.jpg/" id="p314img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">som möjligt för att spegla jämställdheten i de faktiska forsknings- och utbildningsmiljöerna. Med detta följer, i likhet med andra tvärgående mål,<SPAN class="ft42">29 </SPAN>att formerna för bedömning behöver ske inom ramen för ordi- narie kvalitetssystem. Jämställdhetsaspekter finns redan med som ett bedömningsområde i det nationella kvalitetssystem för utbildning som nu implementeras.<SPAN class="ft42">30 </SPAN>På samma sätt har UKÄ i sitt förslag till modell för kvalitetssäkringsarbete av forskning föreslagit att jäm- ställdhet bör inkluderas i granskningen.<SPAN class="ft42">31 </SPAN>Att se jämställdhet som en aspekt av kvalitet i utbildning och forskning ligger också i linje med vad regeringen har betonat i en rad sammanhang.<SPAN class="ft42">32</SPAN></P>
<P class="p75 ft15">Jämställdhetsintegrering</P>
<P class="p171 ft30">I rapporten <SPAN class="ft29">Fördelning eller förfördelning</SPAN><SPAN class="ft74">33 </SPAN>görs en forskningsöver- sikt av studier som belyser olika delar av forskningsprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv. Forskningsöversikten visar på att det behövs mer forskning för att kunna ge en entydig bild varför kvinnor tenderar att komma sämre ut vad gäller forskningsfinansiering och vid bedöm- ning av meriter. Det ingår inte i vår uppgift att klargöra orsakerna till varför statistik och olika studier visar att kvinnor inte har samma förutsättningar att göra karriär eller tilldelas forskningsmedel på lika villkor. Det kan dock konstateras att orsakerna uppenbarligen är komplexa och att de bottnar i strukturella och kulturella hinder inom akademin där olika faktorer förmodligen samverkar. Det är sannolikt att olika ämnesmässiga traditioner och finansieringsmöj- ligheter också spelar in. Vi menar att denna komplexitet innebär att förändringar kräver strategier som involverar och engagerar med- arbetare och som analyserar orsakerna till ojämställdheten i den egna miljön. Vi står således bakom Nationella sekretariatet för genus- forsknings sammanfattande bedömning:</P>
<P class="p662 ft118">Det är vår övertygelse att jämställdhet inom akademin inte kan nås genom tillfälliga och kompensatoriska insatser som rekryteringsmål för kvinnliga professorer och liknande. Sådana insatser kan temporärt mildra sympto- men, men undviker att förhålla sig till de underliggande problemen. För</P>
<P class="p252 ft55"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft54">Se t.ex. kapitel 6.5 om breddad rekrytering och kapitel 7 om samverkan.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2016c).</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft71">UKÄ (2018b), s. 53.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft71">Se exempelvis prop. 2016/17:50.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft48">Nationella sekretariatet för genusforskning (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="p315dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36315x1.jpg/" id="p315img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p26 ft24">Jämställdhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p663 ft17">att ge alla forskare samma villkor oavsett kön och andra maktordningar krävs ett skärskådande av akademins mest grundläggande system och processer.<SPAN class="ft72">34</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Vi menar att strukturella och kulturella hinder måste belysas och hanteras inom ramen för de processer som universitet och högskolor samt forskningsfinansiärer i hög grad själva ansvarar för. Detta gäller inomakademiska processer för exempelvis rekrytering, meritering, nomineringar och forskningsfinansiering. Liksom Delegationen för jämställdhet i högskolan påtalade måste en positiv utveckling baseras på ett starkt lokalt engagemang där jämställdhetsaspekter integreras och tydliggörs i existerande system och rutiner för styrning. Vi menar att regeringens jämställdhetsintegreringsuppdrag till lärosätena och forskningsråden ligger i linje med vad olika utredningar har formulerat som en framgångsrik strategi för ökad jämställdhet. Vi föreslår att detta arbete fullföljs och utvärderas innan andra initiativ till styrning av högskolans jämställdhetsarbete eventuellt införs. I likhet med Stats- kontoret<SPAN class="ft42">35 </SPAN>menar vi att det krävs tydliga uppföljningskrav från reger- ingen för att det ska finnas ett externt tryck i arbetet.</P>
<P class="p64 ft30">Regeringen har givit Statskontoret i uppdrag att utvärdera effek- terna av myndigheternas jämställdhetsintegreringsarbete. En slutrap- port ska överlämnas 2019. Jämställdhetsmyndigheten har i sitt regler- ingsbrev för 2018 ett uppdrag att lämna en slutredovisning 2020 vad gäller stödet till lärosätenas jämställdhetsintegreringsarbete. Vi menar att det är centralt att uppföljningsarbetet inte avstannar i samband med att det nuvarande stödet till lärosätena jämställdhetsintegrerings- arbetet upphör 2019.</P>
<P class="p664 ft15">Analys och uppföljning</P>
<P class="p66 ft30">Uppföljningen på såväl nationell nivå som lärosätesnivå behöver bli en integrerad del av det samlade uppföljningsarbetet. Regeringen bör därför överväga om en myndighet, företrädelsevis UKÄ, ska ha ett långsiktigt uppdrag att följa utvecklingen vad gäller specifikt uni-</P>
<P class="p665 ft55"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft54">Nationella sekretariatet för genusforskning (2015), s. 6.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft48">Statskontoret (2014b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="p316dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36316x1.jpg/" id="p316img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">versitets och högskolors jämställdhetsarbete. Att Jämställdhetsmyn- digheten<SPAN class="ft42">36 </SPAN>har ett övergripande och nationellt ansvar för analys och uppföljning av jämställdhetspolitiken behöver inte innebära att den sektorsspecifika uppföljningen behöver ligga på Jämställdhetsmyn- digheten. Ett uppdrag till UKÄ menar vi skulle få tydliga samord- ningsvinster eftersom UKÄ kommer att bedöma jämställdheten inom ramen för kvalitetssäkringssystemet. UKÄ har också byggt upp en modell för tematiska utvärderingar, en modell som vi menar skulle passa för att utvärdera olika aspekter av jämställdhetsarbetet.</P>
<P class="p77 ft10">För att kunna följa utvecklingen krävs att relevant data finns till- gänglig, bland annat i form av indikatorer för jämställdhet. I Jäm- ställdhetsmyndighetens förslag till ett samlat system för uppföljning och analys av jämställdheten beskrivs översiktligt de 44 indikatorer som SCB har tagit fram inom det jämställdhetspolitiska delmålet <SPAN class="ft34">Jäm- ställd utbildning</SPAN>.<SPAN class="ft60">37 </SPAN>Jämställdhetsmyndigheten menar att det finns anledning att utvärdera hur väl indikatorerna fyller sitt syfte.<SPAN class="ft60">38 </SPAN>Vi delar Jämställdhetsmyndighetens slutsats att SCB bör arbeta med att ut- veckla indikatorerna. Forskning utgör förvisso inte ett explicit del- mål bland de jämställdpolitiska delmålen, men bland de forsknings- politiska delmålen ingår ökad jämställdhet.<SPAN class="ft60">39 </SPAN>Vi ser det som viktigt att det utvecklas indikatorer som täcker in hela högskolans verk- samhet. Ett sådant arbete bör ske i samarbete med UKÄ, Veten- skapsrådet och de lärosäten som inom ramen för jämställdhets- integreringsarbetet utarbetar olika indikatorer. Som inspel till ett sådant arbete bör SCB utgå från de indikatorer som Vetenskapsrådet och UKÄ gemensamt utarbetat<SPAN class="ft34">.</SPAN><SPAN class="ft60">40</SPAN></P>
<P class="p666 ft62"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft61">De uppgifter som föreslås gälla Jämställdhetsmyndigheten bör föras över till den eller de myndigheter som tar över Jämställdhetsmyndighetens uppgifter enligt riksdagens budget- beslut den 12 december 2018.</SPAN></P>
<P class="p160 ft55"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft54">Se http://www.scb.se/jamstalldhet. SCB:s indikatorer täcker hela utbildningsområdet.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft54">Jämställdhetsmyndigheten (2018b), s. 34.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2016/17:50, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft48">Vetenskapsrådet (2018b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="p317dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36317x1.jpg/" id="p317img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p26 ft24">Jämställdhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15"><SPAN class="ft15">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Rekryteringsmål för nyrekryterade professorer</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Som vi beskrivit ovan har rekryteringsmål för andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna varit en viktig del av regeringens styr- ning. I propositionen <SPAN class="ft28">Kunskap i samverkan samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft </SPAN>(prop. 2016/17:50) anger reger- ingen att man med anledning av den könsmässiga snedbalansen bland professorer ser kvantitativa mål för nyrekryterade professorer som ett viktigt styrinstrument för ökad jämställdhet. <SPAN class="ft42">41 </SPAN>Regeringen base- rar sitt ställningstagande bland annat på den slutsats som drogs av Delegationen för jämställdhet i högskolan om att rekryteringsmålen hade varit pådrivande för lärosätenas egna översyner av meriterings- och anställningsprocesser. Enligt delegationen har målet lett till att jämställdhet blivit en fråga för lärosätets ledning och styrelse.<SPAN class="ft42">42</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Vi menar att vid flera lärosäten kan de kvantitativa rekryterings- målen ha utgjort en plattform för att driva ett systematiskt jämställd- hetsarbete, som förutom att påverka de kvantitativa förändringarna har lett till en generellt ökad medvetenhet om de kvalitativa och kul- turella frågor som ligger bakom den ojämna könsfördelningen. Vi menar dock också att det finns ett antal nackdelar med dessa måls utformning, en utformning som i hög grad är bunden med riksdagen. Den första är begränsningen till enbart nyrekryterade professorer. De ojämställda villkor och förutsättningar som uppenbarligen finns inom högskolan kan inte fångas i detta enkla kvantitativa mål. I stället menar vi att det behövs en bredare uppföljning av högskolornas kvali- tets- och jämställdhetsintegreringsarbete i linje med vad som före- slagits ovan. Här behövs också ett bredare batteri av indikatorer för att belysa resultatet av universitets och högskolors arbete med jäm- ställdhet. Exempelvis kan ett lärosätes konkreta mål och insatser för ökad jämställdhet i tidigare karriärskeden vara av större betydelse än målet för nyrekryterade professorer. Regeringens styrning har själv- fallet även hittills haft ett bredare perspektiv än enbart professors- målen, men i linje med en mer lärosätesanpassad styrning är det olämp- ligt att ha ett mål som regeringen är tvungen att utforma på exakt samma sätt för varje lärosäte.</P>
<P class="p236 ft12">Vi menar för det andra att det är problematiskt att i en uppfölj- ning ensidigt se till andelen kvinnor som rekryteras på aggregerad</P>
<P class="p366 ft55"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2016/17:50 s. 75.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2011:1, s. 163.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="p318dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36318x1.jpg/" id="p318img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">lärosätesnivå. En genomsnittlig siffra för ett stort lärosäte kan dölja de underliggande problem som finns då olika områden inom ett läro- säte kan ha stora skillnader i personalsammansättningen.</P>
<P class="p77 ft9">För det tredje är rekrytering av professorer en lång process som styrs av många faktorer, vilket innebär att ett lärosätes möjligheter att påverka rekryteringen den närmast följande treårsperioden är begrän- sade. I stället behövs ett mer långsiktigt perspektiv.</P>
<P class="p88 ft8">Detta hör också samman med en fjärde nackdel med nuvarande modell, nämligen bristen på dialog. Som Delegationen för jämställd- het i högskolan påpekade behöver återkopplingen på utvecklingen förstärkas, men det är också viktigt att lärosätena själva känner ett ägarskap för målen, vilket förutsätter att de har utformats i en fördjupad dialog utifrån olika lärosätens specifika förutsättningar och utmaningar.</P>
<P class="p77 ft9">Grundat på ovanstående resonemang menar vi att det kvantitativa rekryteringsmålet inte bör kvarstå i gällande form efter att nuva- rande period <NOBR>2017–2019</NOBR> har avslutats. Vi menar att regeringen bör föreslå riksdagen att tidigare beslutade principer för rekryterings- målen för professorer inte längre ska gälla. En mer lärosätesanpassad styrning, fokuserad på de mål och de konkreta insatser som är mest motiverade för respektive lärosäte under kommande fyraårsperiod, är enligt vår mening en mer ändamålsenlig styrning. Mål avseende pro- fessorer kan således tillsammans med andra mål ingå i den överens- kommelseprocess som beskrivs i kapitel 5. Denna process innebär att återkopplingen från regeringen till lärosätena förstärks genom att det finns en tydlig dialog mellan regering och lärosäten både när målen sätts och när de följs upp.<SPAN class="ft42">43</SPAN></P>
<P class="p116 ft26"><SPAN class="ft26">8.4</SPAN><SPAN class="ft41">Ökad jämställdhet genom förändrad styrning</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">I kapitel 5 redogör vi för vår bedömning av hur en ändamålsenlig styr- ning för komplexa och kvalitativa mål bör se ut. Vi menar där att övergripande politiska mål som konkretiseras på lärosätesnivå, under- byggt av lärosätesledda och kollegiala processer samt fördjupad dialog med regeringen, förväntas få bättre förankring och därigenom bättre genomslag på lärosätet. Vi anser att den dialogbaserade styrning som</P>
<P class="p667 ft49"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft57">Behovet av dialog och återkoppling beskrevs tydligt i Högskoleverket (2012b) samt i Utbild- ningsdepartementet (2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p26 ft24">Jämställdhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft89">föreslår passar väl för att styra mot det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd utbildning samt det forskningspolitiska del- målet om ökad jämställdhet. Det är rimligt att utfallet av universitets och högskolors jämställdhetsarbete ingår i den dialog- och överens- kommelseprocess som beskrivs i kapitel 5, och att lärosätesspecifika mål inom prioriterade jämställdhetsområden finns med i överens- kommelserna.</SPAN></P>
<P class="p19 ft8">En stor del av jämställdhetsarbetet påverkas av universitets och högskolors förmåga att vara ansvarsfulla arbetsgivare. I avsnitt 6.6 diskuterar vi problemet med att en hög andel externa forsknings- medel kan bli alltför styrande för verksamheten, och därmed för- svåra för lärosätena att strategiskt arbeta med viktiga arbetsgivar- frågor såsom jämställdhet. Vi menar att de direkta anslagen bör öka för att lärosätena ska kunna vara ansvarsfulla arbetsgivare, och där- med kan också större krav ställas på dem i arbetet för en mer jäm- ställd högskola.</P>
<P class="p80 ft9">I kapitel 9 föreslår vi att dagens två verksamhetsgrenar (utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå) slås ihop till en verksamhetsgren och finansieras med ett samlat anslag. Vi menar att lärosätena i och med detta får utökat utrymme och förstärkt förmåga att fatta strategiska beslut om verk- samheten, också utifrån ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p19 ft8">Förutom förslaget om ett samlat anslag, lägger vi ytterligare förslag som vi bedömer bidrar till att stärka kopplingen mellan utbildning och forskning (se kapitel 6.1). I den mån som utbildnings- och forsknings- uppdragen är ojämställt fördelade i verksamheten, kan en förstärkt koppling mellan utbildning och forskning också leda till ökad jäm- ställdhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">9 Resurstilldelning</P>
<P class="p51 ft30">I detta kapitel lämnar vi förslag till hur anslagstilldelningen bör utfor- mas för högskolan. I vissa fall skiljer sig högskolans finansiella styrning från det myndighetsgemensamma regelverket. De undantag och sär- skilda regler som gäller i dag och hur de bör hanteras framöver redo- visas mer i detalj i kapitel 10. Enligt utredningens direktiv ska vi föreslå på vilket sätt anslag för utbildning och forskning bör tilldelas så att lärosätena får förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet, kan nå målen för verksamheten samt uppnå högsta möjliga kvalitet i verk- samheten. Vidare framgår av våra direktiv att resurstilldelningssyste- met ska vara förståeligt och förutsebart för riksdag och regering, för lärosätena och för omvärlden samt klara omvärldsförändringar, t.ex. variationer i studenters efterfrågan eller förändringar i nivån på resurserna.</P>
<P class="p507 ft9">Utifrån de principer för styrningen som vi diskuterar i kapitel 4, förslagen om en mer långsiktig dialogbaserad styrning i kapitel 5 och de närmare överväganden kring styrningen av utbildning, forskning och samverkan som vi redovisar i kapitel 6 och kapitel 7 menar vi att resurstilldelningen för att uppnå de krav som ställs i direktiven ska:</P>
<P class="p668 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft162">Främja ett tydligt lärosätesansvar. </SPAN>För att ge bästa förutsättningar att nå högskolelagens (1992:1434) krav om att resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten bör lärosätena ha stor frihet i resursanvändningen och ansvar för resurseffektivitet och kvalitet.</P>
<P class="p309 ft28"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft162">Främja ett helhetsansvar för verksamheten. </SPAN><SPAN class="ft9">Lärosätenas verksam- het bör ses som en helhet där ett nära samband mellan utbildning och forskning kan utvecklas för att understödja hög kvalitet och en effektiv resursanvändning. I helheten ingår också samverkan med det omgivande samhället som stärker kvalitet och relevans i utbildningen och forskningen, samt insatser för att den kunskap</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p669 ft8">och kompetens som utvecklas kommer till nytta i samhället. Resurstilldelningen bör undvika alltför skarpa uppdelningar mel- lan olika delar av detta uppdrag.</P>
<P class="p102 ft28"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft162">Möjliggöra skillnader mellan lärosäten. </SPAN><SPAN class="ft9">För att åstadkomma hög kvalitet och effektiv resursanvändning i hela högskolelandskapet bör resurser kunna fördelas och användas på ett sådant sätt att lärosätena kan arbeta utifrån delvis olika mål och uppdrag och på olika sätt utifrån respektive lärosätes förutsättningar. Likriktande effekter av resurstilldelningen bör därmed undvikas.</SPAN></P>
<P class="p670 ft28"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft162">Understödja det professionella ansvaret. </SPAN><SPAN class="ft9">Ytterst är det lärare och forskare som står för det fria kunskapssökandet och utveckling av utbildning och forskning för att möta samhällsbehov och sam- hällsutmaningar av olika slag, i kollegialt samarbete, tillsammans med studenterna och med aktörer i det omgivande samhället. Resurstilldelningen behöver utformas med hänsyn till hur styr- signaler och incitament påverkar de inre drivkrafter och den kva- litets- och ansvarskultur som är grunden för verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p671 ft30">Den finansiella styrningen är ett av de styrningsverktyg regeringen förfogar över, och det finns inte sällan stora förväntningar på just detta verktyg. När högskolans verksamhet diskuteras finns det ofta förslag på ekonomiska incitament som ska lösa en specifik utmaning. I kapitel 4 pekar vi på risker med en utveckling mot fler sådana incitament för olika frågor, bl.a. när det gäller hur högskolans mål och övriga verksamhet påverkas, risken för likriktning i högskole- landskapet och risken för undanträngning av inre motivation och kvalitetskultur. Vi gör i kapitel 4 bedömningen att andra styrformer än den finansiella styrningen ofta kan vara mer ändamålsenliga, vilket också är vägledande för de överväganden vi gör i kapitel <NOBR>5–8.</NOBR> Till exempel föreslår vi inte någon specifik finansiell styrning som syftar till högsta möjliga kvalitet utan menar att väl fungerande kvalitets- säkringssystem kan åstadkomma det bättre utan koppling till resurs- tilldelningen. De förslag vi lämnar i detta kapitel innebär att omfatt- ningen av den finansiella styrningen minskar. Det syftar inte till att regeringens styrning ska försvagas utan att den ska utformas på mer ändamålsenliga sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="p323dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36323x1.jpg/" id="p323img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft8">Avsikten med vårt förslag till ramverk är att regeringen över tid kan utveckla tillämpningen för att på så sätt kunna anpassa utform- ningen till förändrade förutsättningar och olika politiska prioriter- ingar. Det kanske tydligaste exemplet på det är hur tilldelningen av ökade forskningsmedel varierat över tid varför vi i stället för att peka på en enda lösning redovisar några olika, som kan väljas beroende på vilket syfte som ska uppnås.</P>
<P class="p64 ft30">En viktig faktor att beakta i diskussionen om den finansiella styr- ningen är att få verksamheter inom svensk statsförvaltning har en så skiftande finansieringsbild som universitet och högskolor.<SPAN class="ft74">1 </SPAN>En avse- värd del av högskolans finansiering sker genom externa medel som ofta är begränsade i både ändamål och tidsperiod. Den gäller stora delar av forskningsfinansieringen men också t.ex. uppdragsutbildning eller avgiftsintäkter från tredjelandsstudenter. Till en del är det staten som styr över dessa medel och den direkta styrningen av t.ex. forsk- ningsråden blir därmed ofta en indirekt styrning av högskolan. Vi har i föregående kapitel betonat vikten av samordning mellan de statliga myndigheter som fördelar medel till universitet och hög- skolor, och återkommer också till frågan i detta kapitel. De direkta anslagen har en särställning i högskolans finansiering för att säker- ställa långsiktigheten i verksamheten. Vi har därför i kapitel 6 lämnat förslag angående balansen mellan direkta anslag och externa medel i forskningsfinansieringen.</P>
<P class="p672 ft10">Högskolan har i dag stor frihet i hur de tilldelade anslagsmedlen används och graden av detaljstyrning är i många fall låg. Det som följs upp är i huvudsak om målen nåtts, inte hur medlen exakt an- vänts. I propositionen <SPAN class="ft34">En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor </SPAN>(prop. 2009/10:149) menade regeringen att en långt- gående decentralisering av verksamhetsnära beslut främjar utveck- lingen av kvaliteten i utbildning och forskning samt ger universitet och högskolor bättre möjligheter att anpassa verksamheten efter dess förutsättningar och behov – och av allt snabbare förändringar i dessa.<SPAN class="ft60">2 </SPAN>Vi ser ingen anledning att förändra denna princip som också utgör en utgångspunkt för våra förslag.</P>
<P class="p673 ft55"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:149 s. 17.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2009/10:149 s. 15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="p324dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36324x1.jpg/" id="p324img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft8">I detta kapitel lämnar vi ett antal förslag som rör utformningen av högskolans resurstilldelning och som utgår från de mål för utform- ningen av resurstilldelningen som vi inledningsvis redovisar i detta avsnitt. De mest centrala förslagen är</P>
<P class="p205 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">att dagens två verksamhetsgrenar utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och forskarutbildning slås ihop till en verksamhetsgren och finansieras med ett samlat anslag där tilldelade medel baseras på tre delar (utbildning, forskning och särskilda medel),</SPAN></P>
<P class="p335 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">att andelen direkta anslagsmedel för forskningen ökar,</SPAN></P>
<P class="p203 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">att tilldelningen för utbildning delas upp i en fast och en rörlig del,</SPAN></P>
<P class="p135 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">att den rörliga delen endast baseras på antalet helårsstudenter, och</SPAN></P>
<P class="p205 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">att de skilda ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden ersätts med ett samlat belopp per lärosäte i kombination med lärosätesmål för det totala antalet helårsstudenter som fastställs för en fyraårsperiod.</SPAN></P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">9.1</SPAN><SPAN class="ft41">Bakgrund till dagens finansiella styrning</SPAN></P>
<P class="p674 ft8">En översiktlig beskrivning av dagens resurstilldelningssystem för universitet och högskolor finns i kapitel 3. I detta avsnitt beskriver</P>
<P class="p675 ft9"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft165">de diskussioner som förts om utformningen av den finansiella styrningen sedan 1993 och huvuddragen i de ändringar som gjorts.</SPAN><SPAN class="ft42">3 </SPAN>Nuvarande resurstilldelningssystem för utbildning vid universitet och högskolor infördes i samband med högskolereformen 1993. I kapitel 2 beskrivs reformen mer i sin helhet. Genom reformen mins- kade regeringens detaljreglering av högskolornas verksamhet och ut- bildningsutbud, och ett mål- och resultatinriktat styrsystem infördes. Utgångspunkten är alltjämt att regeringen gör övergripande priori- teringar men överlämnar ansvaret för effektiv resursanvändning och kvalitetssäkring till lärosätena själva, kompletterat med en nationell kvalitetssäkring. Syftet med förändringen var att få en bättre anpass-</P>
<P class="p75 ft49"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft57">Se även den historiska översikten i kapitel 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="p325dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36325x1.jpg/" id="p325img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">ning av utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan. Studen- ternas valmöjligheter sågs även som en form av kvalitetssäkring. Enligt propositionen <SPAN class="ft28">om högre utbildning för ökad kompetens </SPAN>(prop. 1992/93:169) skulle det nya resurstilldelningssystemet ge läro- sätena incitament för effektivitet och hög utbildningskvalitet samt god omvårdnad om studenterna.<SPAN class="ft42">4 </SPAN>Detta skulle åstadkommas genom att tilldela lärosätena resurser för faktiskt genomförd verksamhet i form av per <NOBR>capita-ersättning</NOBR> för fullgjorda studieresultat (helårspres- tationer) och antalet registrerade studenter (helårsstudenter).</P>
<P class="p64 ft30">Alla universitet och högskolor erhåller lika stora per <NOBR>capita-ersätt-</NOBR> ningar för kurser inom samma utbildningsområde. Utbildningsområ- dena konstruerades med utgångspunkt i de traditionella fakultetsom- rådena, dvs. humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, odontologiskt och medi- cinskt utbildningsområde, samt därutöver <NOBR>undervisnings-<SPAN class="ft74">5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft74"> </SPAN>och vård- utbildningsområdena och ett antal konstnärliga områden. Det finns också ett område för kurser som inte naturligt kan inordnas i dessa områden, vilket benämns övrigt. Lärosätena ansvarar för att klassifi- cera varje kurs till ett eller fler utbildningsområden utifrån kursens ämnesinnehåll.</P>
<P class="p355 ft9">Per capitabeloppen för humanistiskt, teologiskt, juridiskt och sam- hällsvetenskapligt utbildningsområde motsvarade vid införandet den bastilldelning som Högskoleutredningen hade föreslagit i slutbetän- kandet <SPAN class="ft28">Resurser för högskolans grundutbildning </SPAN>(SOU 1992:44) inom ämnesgruppen humanistisk, teologisk och juridisk utbildning. Den av Högskoleutredningen framräknade bastilldelningen innebar 19 000 kronor per helårsstudent, och grundade sig på den lärarinsats med kringkostnader och kostnader för gemensamma ändamål som krävdes för att studenterna skulle få cirka sex veckotimmar lektions- undervisning i grupper om cirka 30 studenter och cirka tre vecko- timmar undervisning i mindre grupper med cirka 15 studenter.<SPAN class="ft42">6 </SPAN>Hög- skoleutredningen framhöll att beräkningsgrunden inte skulle betraktas som norm, utan endast som en beräkningsgrund för den schablon</P>
<P class="p219 ft55"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1992/93:169 s. 8.</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft71">2013 infördes ett eget ersättningsbelopp för lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbild- ning.</SPAN></P>
<P class="p256 ft49"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1992:44, s. </SPAN><NOBR>61–75.</NOBR> I SOU 2005:48, SOU 2015:70 och i UKÄ (2018h) finns en utförlig beskrivning av hur per capitaersättningen har utvecklats över tid.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="p326dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36326x1.jpg/" id="p326img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">utredningen föreslog. Per capitabeloppen för övriga utbildnings- områden innebar vid införandet av systemet 1993 att respektive om- råde i princip behöll de resurser som gällt totalt för respektive område före 1993.<SPAN class="ft53">7</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Före 1993 års reform fick lärosätet sina utbildningsresurser bland annat uppdelat i fem utbildningssektorer. 1993 års reform innebar att lärosätet i stället fick en summa pengar för att finansiera all utbildning utan någon styrning av hur mycket pengar som skulle användas inom den ena eller andra området. Visserligen baserades tilldelningen på olika per capitaersättningar för olika utbildningsområden, men avsik- ten var inte att lärosätet internt skulle fördela resurserna på samma sätt.</P>
<P class="p87 ft10">Målet med utformningen av ersättningsnivåerna var att de på pedagogiska grunder skulle spegla resursbehovet inom olika utbild- ningar så att det lärarstöd som erbjuds studenterna i högskolan skulle vara ”rätt avvägt och bra utformat”.<SPAN class="ft60">8 </SPAN>Högskoleutredningen som tog fram det ursprungliga förslaget till ersättningsnivåer kon- staterade att uppgiften i princip inte har någon lösning då det saknas ett objektivt sätt att fastställa den optimala omfattningen av lärar- stödet.<SPAN class="ft60">9 </SPAN>Den fortsatta diskussionen om ersättningsmodellen har också till en del handlat om huruvida den lägsta ersättningsnivån når Högskoleutredningens krav.<SPAN class="ft60">10</SPAN></P>
<P class="p143 ft9">När det gäller forskningen såg regeringen inte samma behov av en prestationsbaserad anslagstilldelning.<SPAN class="ft42">11 </SPAN>Bland skälen fanns det direkta anslagets betydelse för att upprätthålla en fast organisation med kvali- ficerade tjänster, utrustning och lokaler, vilket i stället pekade mot att diskussionen i första hand borde handla om balansen mellan anslag och externa medel. Ett annat skäl som anfördes var att det inom forsk- ningen redan fanns en hög grad av kvalitetskontroll som säkerställde att medlen användes på ett ändamålsenligt sätt. Den finansiella styr- ning som regeringen inledningsvis kopplade till forskningsanslaget var att det fortsatt var indelat i fakultetsområden.<SPAN class="ft42">12</SPAN></P>
<P class="p676 ft55"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2007:81, s. 171.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft67">Dir. 1989:7 under avsnittet uppdraget.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft56">9</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 1992:44 s. 20.</SPAN></P>
<P class="p223 ft62"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft61">Förslag om att höja bastilldelningen finns i SOU 2000:82 och SOU 2007:81. I UKÄ (2018h) redovisas hur den lärarledda tiden utvecklats över tid.</SPAN></P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1992/93:1, s. 74.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft48">Indelning av anslaget i fakultetsområden och senare vetenskapsområden togs bort 2009.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15"><SPAN class="ft15">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningar av resurstilldelningen under </SPAN><NOBR>00-talet</NOBR></P>
<P class="p97 ft9">Under förra decenniet utreddes resurstilldelningen två gånger. Först enbart med fokus på utbildningen (dir. 2004:49) vilket presenterades i delbetänkandet <SPAN class="ft28">Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning </SPAN>(SOU 2005:48). Genom tilläggsdirektiv (dir. 2006:29) utvidgades uppdraget till att också omfatta en översyn av resurs- tilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarut- bildning vid universitet och högskolor inklusive SLU. Resultatet presenterades i betänkandet <SPAN class="ft28">Resurser för kvalitet </SPAN>(SOU 2007:81). För enkelhetens skull kallar vi dem RUT 1 och RUT 2. Den beskrivning och de slutsatser som gjordes i dessa betänkanden menar vi på många sätt är giltiga även i dag.</P>
<P class="p54 ft9">Kort beskrivet föreslog RUT 1 att resurstilldelningen till utbild- ningen skulle bestå av en fast ”grundersättning” (35 procent) och en student och prestationsrelaterad del (65 procent) som skulle avräk- nas med färre ersättningsbelopp. RUT 2 hade ett vidare uppdrag som även omfattade tilldelningen av forskningsanslag. RUT 2 före- slog ett samlat anslag för utbildning och forskning och att fyraåriga planeringsperioder skulle införas. Anslaget föreslogs bestå av en utbildningsram, en forskningsram och särskilda medel för bland annat olika vissa uppdrag. Både tilldelningen för utbildning och för forskning skulle till 50 procent bestå av en fast del och till 50 procent en resultatbaserad del. Under fyraårsperioden skulle anslagen vara fasta och inte påverkas av uppnådda resultat. Forskningens och utbild- ningens resultat skulle påverka den resultatbaserade delen av tilldel- ningen först nästkommande period. Resultatet i utbildningen skulle baseras på antalet helårsstudenter och i stället för ersättningsbelopp kopplade till ämnesinnehållet föreslog RUT 2 en grundersättning per helårsstudent för samtliga helårsstudenter samt tre olika tilläggs- ersättningar som var beroende av undervisningsmetod m.m.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Prestationsbaserad tilldelning av forskningsanslag</SPAN></P>
<P class="p107 ft29"><SPAN class="ft30">Genom propositionen </SPAN>Ett lyft för forskning och innovation <SPAN class="ft30">(prop. 2008/09) infördes en prestationsbaserad del i beräkningen av forskningsanslagen. Förändringen byggde på delar av de förslag som RUT 2 lämnade och tillämpas delvis fortfarande. Ändringen innebar</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="p328dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36328x1.jpg/" id="p328img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft30">att delar av anslagen omfördelades mellan lärosätena utifrån två indi- katorer. Den ena baseras på vetenskapliga publiceringar och citeringar och den andra på storleken av de externa intäkterna. Indikatorerna används också för att fördela ökade anslagsmedel. Förändringen moti- verades med att när forskningsanslagen ökas bör både nya anslag och en andel av de tidigare anslagen fördelas baserat utifrån en kvalitets- bedömning. Syftet var att skapa tydligare incitament för priori- tering och specialisering på de områden där förutsättningarna för högsta internationella kvalitet är störst.<SPAN class="ft74">13 </SPAN>Sedan 2016 har det inte gjorts någon omfördelning av medel. Däremot har regeringen fort- satt att fördela nya medel med de två indikatorerna. I <SPAN class="ft29">Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft </SPAN>(prop. 2016/17:50) presenterades ytterligare en indikator som ska spegla lärosätets samverkan.</P>
<P class="p677 ft9">Utöver den prestationsbaserade ersättningen pekade regeringen i <SPAN class="ft28">Ett lyft för forskning och innovation </SPAN>(prop. 2008/09:50) ut ett antal sam- hällsviktiga områden utifrån de inspel till propositionen som bland annat forskningsråden och Vinnova hade gjort. Inom dessa områden fördelades medel till strategiska forskningsområden (SFO). Medlen till SFO:erna fördelades på samma sätt som forskningsrådens normala satsningar genom utlysningar, men för att säkerställa långsiktigheten i dem inkluderades de i de direkta forskningsanslagen. Det fanns en uttalad inriktning att flera av SFO:erna var lämpliga för samverkans- program med t.ex. näringslivet och att en viktig grund för satsningarna var samhällets och arbetslivets behov av kvalificerad personal och till- gång till forskningskunskap i den internationella forskningsfronten. Ytterligare <NOBR>SFO-medel</NOBR> presenterades 2012. Medlen till SFO:erna är utpekade i de berörda lärosätenas regleringsbrev och omfattade 1,2 miljarder kronor av de 16,3 miljarder kronor som utgjorde läro- sätenas direkta anslag till forskning 2017.</P>
<P class="p116 ft15"><SPAN class="ft15">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Sveriges lantbruksuniversitetet</SPAN></P>
<P class="p171 ft30">SLU påverkades i mindre grad av 1993 års reform. SLU:s anslags- konstruktion med ett samlat anslag som finansierar all verksamhet vid universitetet påverkades inte. Ingen direkt koppling mellan intäkter och antalet studenter gjordes, däremot sattes på samma sätt som för</P>
<P class="p218 ft49"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2008/09:50.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="p329dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36329x1.jpg/" id="p329img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">övriga lärosäten treåriga mål för antalet studenter. Utöver mål för antalet studenter har det under olika tidsperioder funnits mål för stu- denternas prestationsgrad och för andelen fristående kurser. Sedan 2010 finns det ett krav på en minsta del av anslaget som ska användas till forskning och utbildning på forskarnivå. Till skillnad från övriga lärosäten finns det också finansiella villkor som styr omfattningen av medel till ett antal utpekade verksamheter. SLU har också en tredje verksamhetsgren, fortlöpande miljöanalys, som övriga statliga läro- säten saknar. Villkoren är ofta kopplade till denna verksamhetsgren.</P>
<P class="p106 ft8">Den modell för fördelning av forskningsanslag som infördes 2009 har också omfattat SLU.</P>
<P class="p106 ft8">Enligt vårt direktiv ska vi endast lämna förslag som rör styrningen av forskning och utbildning på forskarnivå vid SLU.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">9.1.4</SPAN><SPAN class="ft51">Resurstilldelning i några jämförbara länder</SPAN></P>
<P class="p140 ft9">En resurstilldelningsmodell kan utformas på många olika sätt och det räcker att gå till våra nordiska grannländer och till Nederländerna för att hitta stora variationer.<SPAN class="ft42">14 </SPAN>Under utredningens arbete har vi närmare studerat styrningen av högskolan i dessa länder.</P>
<P class="p54 ft9">Genomgående är att dessa länder har en samlad resursanvändning både när det gäller tilldelning och i den ekonomiska redovisningen. Den ekonomiska uppföljningen skiljer sig dock åt där Danmark ut- märker sig genom att inte bara dela upp den ekonomiska redovis- ningen i utbildning och forskning som vi gör i Sverige, utan också bland annat i de olika utbildningsnivåerna. I alla länderna gäller att resurserna tilldelas som en fast del och en del som påverkas av om- fattningen och resultat av utbildning och forskning t.ex. antalet stu- denter, examina och bibliometriska resultat.</P>
<P class="p64 ft9">Det är viktigt att inse att varje lands system är utvecklat i sin egen kontext under en lång tidsperiod. En svårighet när olika länders styr- ning ska jämföras är att styrningen består av många olika delar som har olika betydelse i olika länder. Vissa delar är lättare att studera, t.ex. resurstilldelningen, medan andra styrningsformer är långt svå- rare att fånga. Det gäller inte minst det som gäller den informella styrningen eller högskolans egen kvalitetskultur. Det är därför svårt</P>
<P class="p678 ft49"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft48">SUHF (2017) innehåller en redovisning av systemen i de nordiska länderna och i Nederländerna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">att skapa en sammantagen bild för ett land som är möjlig att på ett rättvisande sätt jämföra med ett annat lands.</P>
<P class="p332 ft9">Sammantaget gör detta att det är svårt att kopiera ett annat lands system. Respektive lands resurstilldelning utvecklas också successivt för att göra styrningen mer ändamålsenlig och för att anpassa den till aktuella politiska mål. Ett exempel på det är Danmark som nyligen förändrat sitt system. Samtidigt kan förändringar och utvecklings- arbete i andra länder utgöra viktiga underlag och inspirationskällor för det nationella utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p679 ft38"><SPAN class="ft26">9.2</SPAN><SPAN class="ft79">Resurstilldelning för starka och ansvarsfulla lärosäten</SPAN></P>
<P class="p680 ft12">Som vi framhållit i inledningen till detta kapitel och i kapitel 4 menar vi att syftet med den finansiella styrningen bland annat bör vara att</P>
<P class="p681 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">ge långsiktiga planeringsförutsättningar och ge ett tydligt läro- sätesansvar för resursanvändningen,</SPAN></P>
<P class="p682 ft9"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft166">understödja synen på högskolans verksamhet som en helhet där kopplingen mellan utbildning och forskning behöver stärkas och</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">möjliggöra skillnader i mål och uppdrag mellan olika lärosäten.</SPAN></P>
<P class="p473 ft9">Utöver de mer principiella utgångspunkterna som presenteras i inled- ningen av detta kapitel påverkas utformningen av förslagen om resurs- tilldelningen även av andra delar i utredningen. Det gäller förslagen i kapitel 5 om ökad långsiktighet och fyraåriga planeringsförutsätt- ningar, samt förslagen i kapitel 6 om utbildningsmål, åtgärder för att utveckla det livslånga lärandet, stärkt koppling mellan utbildning och forskning samt ökade basanslag för forskning.</P>
<P class="p143 ft9">Huvudlinjen i våra förslag är att tydliggöra lärosätets ansvar för resursanvändningen och skapa en modell där verksamheten kan och får ses som en helhet. Dagens uppdelning av verksamheten i två verk- samhetsgrenar med var sitt anslag innebär att de tillgängliga resurserna (personal, lokaler och infrastruktur) delas upp på ett delvis konstru- erat sätt som riskerar att leda till att resurserna inte utnyttjas effek- tivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Uppdelningen mot- verkar också högskolelagens krav på att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samarbete mellan forskning och utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="p331dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36331x1.jpg/" id="p331img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft8">Lärosätets helhetsansvar påverkas inte bara av uppdelningen i två anslag och två verksamhetsgrenar utan också av att dagens resurstill- delning till utbildningen baseras på olika ersättningsbelopp. De överväganden lärosätet förväntas göra för att säkerställa en effektiv resursanvändning menar vi försvåras när regeringens fastställda ersätt- ningsbelopp får styra den interna resursfördelningen i för stor om- fattning.</P>
<P class="p250 ft8">Vad gäller utbildningen bedömer vi att den årliga resurstilldel- ningen bör göras mindre beroende av antalet registrerade studenter och deras studieresultat för att ge mer långsiktiga planeringsför- utsättningar och utrymme för större risktagande.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Ett samlat anslag</SPAN></P>
<P class="p425 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p396 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildning och forskning ses som en samlad verksamhetsgren där all verksamhet vid lärosätet ingår.</SPAN></P>
<P class="p501 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Varje lärosäte tilldelas ett samlat anslag för denna verksam- hetsgren.</SPAN></P>
<P class="p479 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">För det samlade anslaget redovisas en utbildningsram och en forskningsram där utbildningsramen motsvarar dagens anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forsk- ningsramen dagens anslag till forskning och utbildning på forskarnivå.</SPAN></P>
<P class="p479 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Utöver de medel som ingår i utbildningsramen och forsk- ningsramen kan det i det samlade anslaget ingå särskilda medel för utpekade ändamål.</SPAN></P>
<P class="p461 ft9">För att lärosätena ska kunna ta ett helhetsansvar för verksamheten och säkerställa ett nära samband mellan utbildning och forskning menar vi att lärosätena måste kunna använda resurserna samlat. För att uppnå det föreslår vi att dagens uppdelning av verksamheten i två verksamhetsgrenar med var sitt anslag slås ihop till ett en samlad verksamhetsgren som finansieras med ett samlat anslag.</P>
<P class="p236 ft30">I våra direktiv framhåller regeringen att det är angeläget att styr- ning och resurstilldelning inte motverkar högskolelagens krav på ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="p332dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36332x1.jpg/" id="p332img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft13">nära samband mellan utbildning och forskning.<SPAN class="ft69">15 </SPAN>Detta samband, som kan sägas vara en del av universitetets grundidé, menar vi mot- verkas av att utbildning och forskning i dag hanteras som två olika verksamhetsområden som ska hållas isär även i den ekonomiska redovisningen.</P>
<P class="p542 ft9">Utbildning och forskning är förvisso delvis skilda verksamheter, men den ena vilar på den andra och det är i många fall, och i ideal- fallet, samma individer som genomför dem. Båda utnyttjar också ofta samma infrastruktur och andra gemensamma resurser. Det gäl- ler inte minst forskarutbildningen som i dag finansieras med forsk- ningsmedel men också är den högsta utbildningsnivån. Den är av- görande för att säkerställa tillgången på lärare i högskolan och bidrar till att öka kompetensnivån i olika samhällssektorer så att de kan ta till sig och använda forskning och bedriva forsknings- och utvecklings- arbete. Även flertalet forskningsfinansiärer framhåller betydelsen av att den kunskap som forskningen skapar kommer samhället tillgodo inte minst via studenternas kompetens. Ett exempel på detta är att andelen av befolkningen som genomgått högre utbildning är en av de föreslagna indikatorerna för att följa utvecklingen av svensk forskning och utveckling på nationell nivå<SPAN class="ft42">16</SPAN>.</P>
<P class="p83 ft9">Regeringen har också, bland annat i våra utredningsdirektiv, beto- nat betydelsen av att lärosäten utvecklar sammanhållna kunskaps- miljöer där utbildning, forskning och samverkan ingår som delar i en helhet. Ett resurstilldelningssystem som innebär att verksamheten ses som en helhet bör skapa bättre förutsättningar för att uppnå detta.</P>
<P class="p87 ft9">Uppdelningen i två anslag underblåser enligt vår bedömning också, tillsammans med bl.a. en ökad andel externa forsknings- bidrag, en olycklig uppdelning i forskande och undervisande perso- nal där externa forskningsmedel kan användas för att ”köpa sig fri” från undervisning. Att forskningen generellt har högre status än undervisningen är inget unikt svenskt fenomen och påverkas av flera faktorer. Vår uppfattning är dock att en samlad resursanvändning skulle understödja en utveckling där synsättet är att lärosätet har ett samlat uppdrag som innebär både utbildning och forskning och där samverkan är en integrerad del. Därutöver är det angeläget att externa finansiärer har samma synsätt i sin bidragsgivning och tar</P>
<P class="p294 ft55"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft54">1 kap. 3 §.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft48">Vetenskapsrådet (2018b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="p333dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36333x1.jpg/" id="p333img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft13">hänsyn till att lärare ska kunna delta i både utbildning och forskning, samt att lärosätena ger utbildning ett tydligt meritvärde.</P>
<P class="p85 ft30">Som framgår av den historiska genomgången i kapitel 2 är anslags- uppdelningen ett av flera inslag i styrningen som historiskt har för- svårat sambandet mellan utbildning och forskning. Högskoleutred- ningen 1992 beskrev dåvarande situation som en olycklig ”tudelning av hela högskolan” bestående av strikt åtskillnad i budgeteringen, parallell ledningsorganisation, differentiering mellan lärosäten med och utan forskning och mellan forskande och undervisande lärare, och krav på redovisning på hur resurserna fördelar sig mellan utbildning och forskning på alla nivåer i högskolan.<SPAN class="ft74">17 </SPAN>Den organisatoriska diffe- rentieringen har sedermera tagits bort, men den uppdelade budge- teringen och kraven på att resurserna hålls isär inom lärosätet kvarstår. Vi menar att det är hög tid att undanröja även den strikta uppdel- ningen av anslaget, något som övervägdes redan i samband med 1993 års reform.<SPAN class="ft74">18</SPAN></P>
<P class="p683 ft8">Två farhågor med ett samlat anslag har förts fram. Den ena är att ett samlat anslag skulle leda till att utbildningen urholkas genom att resurser skulle föras från utbildningen till forskningen. Den andra är den motsatta; att medel som i dag används till forskning i stället skulle användas till utbildning.</P>
<P class="p64 ft10">Vi menar att det i en styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten måste förutsättas att lärosätet ansvarar för att man inte utarmar den ena verksamheten på den andras bekostnad. Ansvaret ligger hos lärosätet att på bästa sätt utveckla forskning och utbildning på ett sätt som stödjer kvalitet och konkurrenskraft. Det finns inte och kan inte finnas någon färdig formel för detta, och den exakta resurs- användningen bör kunna variera både över tid och mellan lärosäten. Frågan om resurser för utbildning används för forskning eller vice versa bygger på en strikt särredovisning som vi menar inte är ända- målsenlig och som i praktiken ändå innefattar ett stort mått av upp- skattning och schabloner.</P>
<P class="p118 ft30">Ett samlat anslag innebär inte avsaknad av styrning i form av krav på verksamhetens omfattning och kvalitet. Det är enligt vår mening rimligt att resurstilldelningen även fortsättningsvis till en del är baserad på antalet studenter. Vi bedömer att en resurstilldelning kopplad till utbildningens volym kombinerad med ett välutvecklat</P>
<P class="p20 ft55"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1992:1 s. </SPAN><NOBR>85–86.</NOBR></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1992/93:1 s. </SPAN><NOBR>68–69.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="p334dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36334x1.jpg/" id="p334img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">kvalitetssäkringssystem för utbildningen möter farhågan att en sam- lad resursanvändning skulle leda till att mer resurser skulle riktas till forskningen på utbildningens bekostnad.<SPAN class="ft53">19 </SPAN>Vi bedömer inte heller att den motsatta farhågan är befogad. Inte minst forskningens höga status motverkar detta.</P>
<P class="p87 ft30">I de länder vi besökt (de nordiska grannländerna och Neder- länderna) är ett samlat anslag norm.<SPAN class="ft74">20 </SPAN>Däremot baseras tilldelningen på olika sätt på resultat och omfattning av forskning och utbildning. Vår utgångspunkt är att även den svenska resurstilldelningen bör utformas på ett liknande sätt, där en beräkningsgrund är kopplad till utbildningen, och en beräkningsgrund är kopplad till forskningen och en tredje består av medel för särskilda åtaganden. RUT 2 be- nämnde beräkningsgrunderna utbildningsram och forskningsram, begrepp som vi också föreslår används.<SPAN class="ft74">21 </SPAN>För att uppnå en tydlighet i hur beräkningen av anslaget är gjord bör den redovisas i budget- propositionen.</P>
<P class="p684 ft8">Figur 9.1 ger en samlad bild av det samlade anslagets olika delar. I fortsättningen av kapitlet kommer de olika delarna att beskrivas mer i detalj.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p26 ft15">Utbildningsram</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p26 ft15">Forskningsram</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p26 ft16">Sär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p26 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p26 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p26 ft14">skilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p26 ft13">Fast bas (50 %)</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p26 ft13">Fast bas</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p26 ft21">medel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p685 ft9">Resultatbaserad, rörlig del (50 %)</P>
<P class="p686 ft55"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft54">Kvalitetssäkringssystemet beskrivs i kapitel 3.</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft54">Se även SUHF (2017) kap. 3.</SPAN></P>
<P class="p183 ft49"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft57">RUT 2 föreslog att resurser för forskarutbildningen skulle ingå i utbildningsramen. Efter- som vi inte föreslår någon särskild beräkningsgrund för forskarutbildningen ingår den i vårt förslag i forskningsramen, i analogi med nuvarande anslagsindelning.”</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">Den mer tekniska utformningen av det samlade anslaget kan se ut på olika sätt. Utifrån den bedömning vi gör i, avsnitt 10.2 om anslags- sparande och anslagsavräkning föreslår vi att anslaget även i fort- sättningen ska anslagsavräknas när det betalas ut till lärosätet. Vi före- slår i avsnitt 9.3 i detta kapitel att hälften av de medel som tilldelas för utbildning ska vara resultatbaserade. Denna rörliga del ska avräknas på motsvarande sätt som utbildningsanslaget avräknas i dag och vi före- slår att dagens möjligheter till anslagssparande och sparande av över- produktion behålls för dessa medel. De förändringar vi föreslår rör vad som ska avräknas. För att det ska vara möjligt måste dessa medel vara utpekade i regleringsbrevet och villkoren för sparande framgå där.</P>
<P class="p73 ft30">Ett samlat anslag gör det möjligt att se högre utbildning och forsk- ning som en samlad verksamhetsgren till skillnad från dagens uppdel- ning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskanivå. Även med ett samlat anslag kommer det i olika sammanhang att krävas en uppföljning som beskriver hur stora resurser som används i forskning respektive utbildning. Genom att det samlade anslaget bygger på olika beräkningsgrunder för utbildning respektive forskning är det fortsatt möjligt att se hur mycket medel som regeringen beräknar för respektive område. Möjligheten att följa det över tid påverkas inte heller då medlen som beräknas för utbildning respektive forskning motsvarar dagens anslag för forsk- ning respektive utbildning. Utfallet av den rörliga delen av tilldel- ningen för utbildning kommer också fortsättningsvis gå att följa då sparandet beräknas årligen. Det som förändras är hur lärosätet redo- visar användningen av sina resurser. En gemensam verksamhetsgren innebär att lärosätet samlat redovisar sina kostnader oavsett om det avser forskning eller utbildning.</P>
<P class="p687 ft9">Vill man följa kostnadsutvecklingen mer specifikt är det i stället annan uppföljning som visar detta. Ett exempel på statistik som redan i dag tas fram är SCB:s ekonomiska forskningsstatistik. Genom denna kommer det vara möjligt att på olika sätt följa de ekonomiska resur- sernas fördelning mellan utbildning och forskning utan att verksam- heten för den delen är uppdelad i olika verksamhetsgrenar. SCB:s forskningsstatistik som samlas in vartannat år gör det möjligt att se kostnaderna per ämne uppdelat på olika typer av finansiering. Det nationella behovet av ekonomisk statisk för utbildningen lär förändras över tid, men regeringen bör överväga om inte forskningsstatistiken</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="p336dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36336x1.jpg/" id="p336img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft10">kan vara en tänkbar modell där insamlingen görs vartannat år och statistiken delas upp i ämnen och på olika typer av finansiering.</P>
<P class="p87 ft10">För utbildningens del är det inte i första hand hur resurserna till- delats som ger relevant information om verksamhetens kvalitet. I stället är det utbildningens kvalitet som redovisas och säkerställs av det ansvar lärosätena har för sitt interna kvalitetsarbete samt av det nationella kvalitetssäkringssystemet, samt statistiken om studenterna och deras resultat som är mest angelägen att följa. Statistiken går att bryta ned till ämnes- och examensnivå och visar både antalet studen- ter och deras resultat. Våra förslag innebär inte på något sätt att den påverkas då den bygger på lärosätets studieregister<SPAN class="ft60">22 </SPAN>och inte på den ekonomiska redovisningen.</P>
<P class="p87 ft9">En samlad verksamhetsgren innebär också att dagens myndig- hetskapital som är uppdelat på de två verksamhetsgrenarna slås ihop.</P>
<P class="p77 ft9">Det är dock inte vår avsikt att eventuella anslagsmedel för klinisk utbildning och forskning (anslaget 2:66 <SPAN class="ft28">Ersättningar för klinisk utbild- ning och forskning) </SPAN>eller anslag från andra utgiftsområden än utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ska ingå i det samlade ansla- get, då det är medel med egna tydligt avskilda ändamål. När det gäller medel för klinisk utbildning och forskning styrs de dessutom av sär- skilda avtal mellan staten och berörda landsting.</P>
<P class="p75 ft15">Alternativ vi övervägt</P>
<P class="p93 ft9">I våra diskussioner har några lärosäten framfört förslaget att öka flexibiliteten inom ramen för dagens tilldelningsmodell. Det skulle innebära att indelningen i två verksamhetsgrenar behålls men att varje lärosäte ges en möjlighet att omfördela en mindre del av de tilldelade medlen mellan verksamhetsgrenarna. Det är varken möjligt för reger- ingen eller en myndighet att omfördela medel mellan två anslag, det är bara något som riksdagen kan besluta om. Även detta alternativ skulle därför kräva att dagens två anslag slås ihop till ett.</P>
<P class="p87 ft30">Inom ramen för detta anslag skulle styrningen kunna utformas på samma sätt som den som gäller för SLU. SLU tilldelas ett anslag,</P>
<P class="p688 ft49"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft57">Som styrs genom förordning (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="p337dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36337x1.jpg/" id="p337img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p689 ft13">men verksamheten är indelad i olika verksamhetsgrenar<SPAN class="ft69">23 </SPAN>för utbild- ning och forskning och det finns ett villkor angivet som anger det minsta beloppet som ska användas för forskning. Inom ramen för det villkoret avgör sedan SLU hur mycket resurser som ska användas till utbildning respektive forskning. Jämfört med villkorets minsta nivå valde SLU att rikta ytterligare 3,5 procent av det tilldelade ansla- get till forskning 2017.</P>
<P class="p483 ft9">Ett andra alternativ skulle vara att anslaget i regleringsbrevet dela- des in i två anslagsposter, en för utbildning och en för forskning. Genom villkor i regleringsbrevet skulle sedan lärosätet kunna ges möj- lighet att omdisponera medel mellan anslagsposterna för att på så sätt skapa en flexibilitet mellan verksamhetsgrenarna forskning och utbild- ning. På så sätt skulle lärosätet inom mer eller mindre strama gränser ges en större flexibilitet i resursanvändningen. Regeringen skulle också få en tydlig information om i vilken grad ett lärosäte utnyttjar möjligheten till omfördelning mellan anslagsposterna.</P>
<P class="p80 ft10">Vilken av lösningarna som är lämpligast styrs i hög grad av hur resurstilldelningen för utbildning utformas. För SLU:s del finns ingen direkt koppling mellan resurser och antalet studenter. Vill man behålla dagens koppling mellan resurstilldelning och antalet studen- ter, särskilt om möjligheten till anslagssparande ska behållas, är i stället lösningen med två anslagsposter lämpligast då den kan för- enkla regleringen av anslagssparandet.</P>
<P class="p73 ft8">En svårighet med en modell med omfördelning är att fastställa vad som är en ändamålsenlig storlek på omfördelningen och vilka krav på redovisning av användningen av den som bör ställas. För SLU ställs inga särskilda krav på redovisning.</P>
<P class="p73 ft9">Även om en begränsad möjlighet att omfördela medel jämfört med i dag ökar lärosätets möjlighet att styra över resursanvändningen, så uppnås inte det som vi ser som den viktigaste förändringen – att verk- samheten ses som en helhet. Genom att de två verksamhetsgrenarna behålls kvarstår de hinder som uppstår då lärosätets resurser ska delas upp i utbildning och forskning. Förändringen skulle dock kunna ses som ett steg på vägen mot en verksamhetsgren.</P>
<P class="p690 ft49"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft48">SLU:s verksamhet är också indelad i en verksamhetsgren för fortlöpande miljöanalys och det finns ekonomiska villkor som även styr den verksamhetsgrenen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="p338dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36338x1.jpg/" id="p338img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft26"><SPAN class="ft26">9.3</SPAN><SPAN class="ft41">Utbildningsramen</SPAN><SPAN class="ft168">24</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Vi har i föregående avsnitt föreslagit ett samlat anslag med en utbildningsram för beräkning av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och en forskningsram för beräkning av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå. Avsnittet behandlar två delar. Det första är behovet av en mer långsiktigt stabil del i resurs- tilldelningen som inte direkt varierar med antalet studenter. Den andra delen handlar om hur den rörliga delen av tilldelningen för utbildning, som är kopplad till antalet studenter, ska beräknas.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Den fasta basen</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p450 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Hälften av utbildningsramen utgör en bas som inte varierar med det faktiska antalet helårsstudenter eller deras presta- tioner.</SPAN></P>
<P class="p691 ft9">Att dagens resurstilldelning för utbildning är helt prestationsbaserad har tydliga nackdelar. Vi delar därför den analys som RUT 1 och RUT 2 gjorde om att en fast bas i utbildningsramen är angelägen. Några av skälen som förts fram är att en bas skulle möjliggöra för lärosätena att till en del göra andra prioriteringar och ta andra hän- synstaganden än de som är direkt baserade på studenternas efter- frågan och studieprestationer. Skälet till det är att utveckling av nya utbildningar och profilering av utbildningsutbudet riskerar att leda till minskade intäkter genom färre studenter i en uppstartsfas.</P>
<P class="p83 ft9">En fast bas markerar statsmakternas förståelse för att lärosätena har kostnader av långsiktig karaktär (t.ex. kostnader för personal och lokaler) och som därmed inte helt och hållet bör vara beroende av tillströmningen av studenter och deras prestationer. Genom den fasta basens stabilare och mer förutsägbara intäktsnivå ökar därmed lärosätets möjligheter att strategiskt utforma sin verksamhet.</P>
<P class="p87 ft30">En kritik mot en fast bas som förts fram är att den i liten grad skulle påverka lärosätenas förutsättningar då de allra flesta lärosätena</P>
<P class="p222 ft49"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft48">Enligt vårt direktiv ska vi inte lämna förslag som påverkar SLU när det gäller utbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="p339dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36339x1.jpg/" id="p339img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">i dag utbildar så många studenter att de fullt ut utnyttjar sina anslagsmedel. Som RUT 2 påpekade<SPAN class="ft60">25 </SPAN>minskar ändå känsligheten för årliga förändringar i studentantalet genom att den rörliga delen utgör en mindre del av anslaget, vilket skapar en ökad ekonomisk stabilitet. Det gäller särskilt de lärosäten som hårdast påverkas av variationerna av studentantal. Frågan beskrivs mer i detalj i avsnitt 10.2 om an- slagssparande och anslagsavräkning.</P>
<P class="p64 ft9">Eftersom vi anser att resurstilldelningssystemet även fortsätt- ningsvis till en del ska vara baserat på studenternas efterfrågan får basen inte utgöra den dominerande delen av resurstilldelningssyste- met. Samtidigt får den heller inte vara så liten att den blir betydelse- lös. Det går inte att räkna sig fram till en optimal procentsats utan valet är i första hand en rimlighetsbedömning. Vår utgångspunkt är att basen behöver vara relativt stor för att få någon betydelse. Att göra basen och den rörliga ersättningen lika stora bedömer vi skapar en rimlig balans samtidigt som vi skapar en enkel och tydlig modell.</P>
<P class="p54 ft9">Vårt förslag innebär att hälften av den ram för utbildning som regeringen redovisar inom det samlande anslaget tillfaller lärosätet oavsett det faktiska studentantalet varje år. Hur stor del av reste- rande halva av utbildningsramen som tillfaller lärosätet kommer som i dag att vara beroende av antalet studenter. Den rörliga delen utgör alltså alltid hälften av de beräknade resurserna, men eftersom den varierar med det faktiska studentantalet kommer den inte alltid att utgöra exakt hälften av de faktiskt tilldelade resurserna. Om basen skulle tillämpas i dagens modell för resurstilldelning skulle den mot- svara halva årets anslag (årets tilldelning enligt regleringsbrevet) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Storleken på den rörliga delen påverkas också av eventuellt anslagssparande från tidigare år inom ramen för reglerna för anslagssparande och överproduktion.</P>
<P class="p692 ft49"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2007:81 s. 220.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="p340dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36340x1.jpg/" id="p340img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p693 ft15"><SPAN class="ft15">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Resultatbaserad ersättning baserat på antalet helårsstudenter</SPAN></P>
<P class="p447 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p587 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Hälften av utbildningsramen görs rörlig och beroende av antalet studenter.</SPAN></P>
<P class="p694 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Den rörliga delen avräknas årligen och baseras på antalet hel- årsstudenter det aktuella budgetåret.</SPAN></P>
<P class="p489 ft30">Frågan om utformning av den rörliga delen av resurstilldelningen för utbildning innehåller ett flertal val. En central fråga handlar om i vil- ken grad det ska vara antalet studenter eller studenternas prestationer som tilldelningen ska utgå ifrån. I dagens modell för resurstilldelning väger antalet helårsstudenter något tyngre än antalet helårspresta- tioner.<SPAN class="ft74">26 </SPAN>En andra genomgripande fråga handlar om huruvida mer kostsamma ämnen eller undervisningsmetoder ska ge lärosätet mer ersättning per student. Det görs i dag genom att ersättningen varierar beroende på utbildningens ämnesinnehåll. Dessa två frågor behand- las i de kommande avsnitten.</P>
<P class="p695 ft8">Ytterligare en fråga av mer teknisk natur är om den rörliga ersätt- ningen ska påverkas av antalet studenter det aktuella budgetåret, eller om antalet ska påverka tilldelningen först kommande år. I dag på- verkas tilldelningen innevarande år. För att öka stabiliteten i resurs- tilldelningen föreslog RUT 2 att antalet studenter skulle påverka tilldelningen först när tilldelningen för kommande fyraårsperiod skulle fastställas.</P>
<P class="p143 ft9">Vår bedömning är att dagens modell som låter årets resultat på- verka resurstilldelningen samma år tydliggör kopplingen mellan anta- let studenter och resurser, och att den ökade stabilitet som den fasta basen ger, som vi föreslår i avsnitt 9.3.1, är tillräcklig för att möta behovet av ökad långsiktighet. Vi föreslår därför att den rörliga till- delningen ska påverka årets resurstilldelning och baseras på det aktuella budgetårets studentantal samt av sparade inte tidigare er- satta studenter (överproduktion). Det innebär att den modell för avräkning som nu tillämpas även används framöver. Genom övriga</P>
<P class="p696 ft66"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft73">Aktuella ersättningsbelopp framgår av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor som är tillgängligt på Ekonomistyrningsverkets hemsida samt av tabell 3.1 i kap. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="p341dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36341x1.jpg/" id="p341img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p697 ft13">förslag i detta kapitel som påverkar avräkningen kan den dock avse- värt förenklas.</P>
<P class="p65 ft15">Antalet helårsstudenter som grund för tilldelning</P>
<P class="p505 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p396 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Den rörliga ersättningen baseras endast på antalet helårsstu- denter.</SPAN></P>
<P class="p698 ft9">Ersättningen för antalet studenter och deras studieprestationer består i dag av två delar där ersättningen för per helårsstudenter är något större än ersättningen per helårsprestation. Dels får lärosätet ersättning för antalet studenter som påbörjar en kurs, dels får man ersättning för det antal högskolepoäng studenterna presterar.</P>
<P class="p64 ft10">En synpunkt som bland annat flera lärosäten, SFS och TCO fört fram är att ersättningen per student bör ges en större tyngd jämfört med ersättningen per presterad poäng. Ett skäl för det är att under- lätta utvecklingen av det livslånga lärandet där prestationsgraden ofta är lägre bland annat som en följd av att studenternas intresse av att examineras är lägre (se kapitel 6). Att koppla ersättningen till prestationsgraden har också kritiserats för att leda till att lärosätet får incitament att sänka sina krav för att på så sätt säkerställa sina intäkter.<SPAN class="ft60">27 </SPAN>Ett tredje skäl är att lärosätets kostnader är beroende av antalet studenter, inte deras prestationsgrad och att dagens tilldel- ningsmodell därför leder till att utbildningar där prestationsgraden är lägre får mindre resurser.</P>
<P class="p118 ft10">I vilken grad studenterna tar sina poäng varierar mellan olika utbildningar, mellan program och kurser och mellan campusstudier och distansutbildning.<SPAN class="ft60">28 </SPAN>En önskan att öka det livslånga lärandet kräver att lärosätena i högre grad prioriterar studentgrupper och utbildningsformer som i dag har lägre prestationsgrad. För att nå detta mål menar vi att det krävs några olika förändringar där en mindre tonvikt på ersättningen per helårsprestation är en av dem.</P>
<P class="p699 ft55"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft54">Se bl.a. Riksrevisionen (2012) s. 11.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft48">Se UKÄ (2018e).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="p342dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36342x1.jpg/" id="p342img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft9">Ersättningen per poäng kan å ena sidan ses som ett sätt att ge incitament för att säkerställa utbildningens kvalitet eftersom läro- sätena utan denna ersättning inte har några incitament genom resurs- tilldelningen att hjälpa studenterna genom utbildningen. Å andra sidan kan ersättningen per poäng leda att man godkänner studenter utan tillräckliga kunskaper för att inte missa intäkter, något som exempelvis både Riksrevisionen<SPAN class="ft42">29 </SPAN>och RUT 2 påpekat. RUT 2 skriver:</P>
<P class="p700 ft92">Höga prestationsgrader, som medför större intäkter till lärosätena, kan således vara ett resultat av antingen hög kvalitet i undervisningen eller sänkta krav i examinationen. RUT 2 anser därför att resurstilldelning baserad på helårsprestationer bör avskaffas och att denna viktiga aspekt av kvaliteten i utbildningen bör undersökas och utvärderas inom ramen för de föreslagna lärosätesutvärderingarna.<SPAN class="ft72">30</SPAN></P>
<P class="p701 ft8">Vi instämmer i Riksrevisionens och RUT 2:s analys och menar att kvalitetsfrågan bättre hanteras inom ramen för det kvalitetssystem för utbildningen som lärosätena ansvarar för och som UKÄ följer upp.</P>
<P class="p88 ft8">Med bakgrund i de ovan redovisade nackdelarna med helårs- prestationen som grund för tilldelning av resurser, föreslår vi att endast helårsstudent ska vara grund för den rörliga tilldelningen.</P>
<P class="p75 ft15">Ersättningsbelopp ersätts med ett mål för antalet helårsstudenter</P>
<P class="p447 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p448 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">För varje lärosäte fastställs ett mål för antalet helårsstudenter. Understiger det faktiska antalet helårsstudenter målet, redu- ceras den rörliga tilldelningen med ett belopp motsvarande den genomsnittligt beräknade ersättningen per helårsstudent.</SPAN></P>
<P class="p702 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Outnyttjat anslag upp till 10 procent av den beräknade rörliga delen av tilldelningen får sparas. Helårsstudenter, som inte ersatts, upp till ett värde motsvarande 10 procent av lärosätets mål för antalet helårsstudenter, får sparas.</SPAN></P>
<P class="p523 ft55"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft54">Riksrevisionen (2012), s. 47.</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2007:81, s. 181.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="p343dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36343x1.jpg/" id="p343img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">Dagens ersättningsmodell innebär att ersättningen per helårsstudent och helårsprestation varierar beroende på vilket ämnesinnehåll en kurs har, grupperat i utbildningsområden. Det finns i dag 16 ersätt- ningsnivåer, och lärosätet kopplar i sin kursklassificering en kurs till en eller flera utbildningsområden.</P>
<P class="p118 ft9">Modellen har dock länge kritiserats och redan i den första upp- följningen som Högskoleverket gjorde 1997 påpekades att systemet är konserverande då den bygger på en traditionell indelning av ut- bildningar. Det gör att det svårt att förnya och utveckla utbild- ningsutbudet genom att luckra upp gränserna mellan traditionella föreläsningsämnen och mer resurskrävande ämnen.<SPAN class="ft42">31</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">I RUT 2 finns en gedigen beskrivning av problemen med model- len.<SPAN class="ft42">32 </SPAN>Mycket av kritiken handlar om svårigheten att klassificera en kurs och riskerna för att klassificeringen görs på ett sådant sätt så att kursen klassificeras inom ett utbildningsområde med högre ersätt- ning. Det här har lett till att det finns en variation i hur kurser klas- sificeras vid olika lärosäten samtidigt som det är svårt att skapa ett så tydligt regelverk att det är möjligt att granska klassificeringen.</P>
<P class="p54 ft9">Kursklassificeringen är något som både Riksrevisionen och UKÄ har behandlat i flera rapporter.<SPAN class="ft42">33 </SPAN>En genomgående iakttagelse är att det är svårt att granska och bedöma effekterna av lärosätenas kur- klassificering då regelverket bedöms öppna upp för skillnader i bedömning. Riksrevisionen lyfte särskilt fram att lärosätena utgår från flera olika grunder när de klassificerar kurser. Även om ämnes- tillhörighet utgör en central faktor för klassificering av kurser vid merparten av lärosätena, har även andra faktorer betydelse för klassi- ficeringen, som till exempel kursens undervisningsmetod.<SPAN class="ft42">34</SPAN></P>
<P class="p106 ft8">Att undervisningsmetoden diskuteras i detta sammanhang beror på att olika undervisningsmetoder är olika dyra, där t.ex. behovet av speciella lokaler och särskild utrustning gör att kostnaderna per student kan variera stort.</P>
<P class="p64 ft30">Riksrevisionen framför att i och med att det finns betydande nivå- skillnader i ersättning mellan olika utbildningsområden så skapas eko- nomiska incitament för lärosätena att utveckla sina kurser så att de motiverar en högre ersättningsnivå. Riksrevisionen slutsats är att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att</P>
<P class="p46 ft55"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (1997).</SPAN></P>
<P class="p25 ft55"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2007:81, s. </SPAN><NOBR>172–176.</NOBR></P>
<P class="p25 ft62"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft71">UKÄ (2013a), UKÄ (2014b), UKÄ (2017c) samt Riksrevisionen (2010).</SPAN></P>
<P class="p25 ft49"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft48">Riksrevisionen (2010), s. 28.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">343</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="p344dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36344x1.jpg/" id="p344img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">lärosätena följer riksdagens intentioner vad gäller lärosätenas klassi- ficering av kurser. Detta leder till att lärosätena klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika grunder, vilket resulterat i högre ersätt- ningar över tid och att lärosäten kan få olika ersättning för likvärdiga kurser. Enligt Riksrevisionens beräkningar hade lärosätenas föränd- ringar i klassificering av kurser under perioden <NOBR>1997–2008</NOBR> medfört cirka 7 procent högre ersättning till lärosätena än vad som blivit fal- let om lärosätena klassificerat kurser likartat över tid.</P>
<P class="p77 ft10">UKÄ visade 2017 att som helhet har kursklassificeringen gått i riktning mot klassificering till utbildningsområden med högre ersätt- ningsbelopp. Analysen visar att ämnesinnehåll är utgångspunkten för lärosätenas kursklassificering, men att det finns flera andra faktorer som har påverkat förändringarna av klassificeringen. Sammantaget bedömer UKÄ att klassificeringen av kurser i huvudsak sker likartat mellan lärosätena men att det finns vissa ämnen inom vilka skillna- derna är större.<SPAN class="ft60">35 </SPAN>Ett exempel på detta är sjuksköterskeutbildningen som UKÄ följde upp 2013.<SPAN class="ft60">36</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Ett annat problem med dagens system är att ersättningsbeloppen i så hög grad används i lärosätenas interna resursfördelning vilket försvårar samarbeten kring utbildningar både inom och mellan läro- säten. Tanken med modellen har aldrig varit att tilldelningen auto- matiskt ska styra lärosätenas interna resursfördelning<SPAN class="ft42">37</SPAN>, men risken är alltid stor att resursstyrning får den effekten, särskilt när styr- ningen är så genomgripande som den är i detta fall. Detta är särskilt allvarligt om det påverkar effektiviteten i resursanvändningen. Ut- gångspunkten måste i stället vara att den interna resursfördelningen ska bygga på varje lärosätes egna överväganden om hur en utbildning bäst ska läggas upp och organiseras.</P>
<P class="p87 ft9">Att ersättningsbeloppen blir styrande i den interna resursför- delningen har flera skäl. Ett är att det är ett enkelt sätt att besluta om hur begränsade resurser ska fördelas. Ett annat är att ersättnings- beloppen är lätta att åberopa som riktlinje för den som tjänar på det. Regeringen har också delvis underblåst detta när den frångått sin egen princip om att tilldelningen inte ska styra lärosätets interna</P>
<P class="p68 ft55"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2017c).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2013a).</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1992/93:1, s. 68.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="p345dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36345x1.jpg/" id="p345img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p703 ft13">resursfördelning genom att justera specifika ersättningsbelopp med motivet att kvaliteten i en viss utbildning behöver höjas.<SPAN class="ft69">38</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Utvecklingen av utbildningsutbud och utbildningsformer har gjort att ersättningsbeloppen i än lägre grad speglar utbildningens resursbehov i dag jämfört med när de infördes. Att då göra ersätt- ningsbeloppen styrande i stället för att utgå från den verkliga kost- naden bromsar t.ex. utvecklingen av nya utbildningar och undervis- ningsmetoder och försvårar samarbeten inom och mellan lärosäten.</P>
<P class="p73 ft10">RUT 2 föreslog en genomgripande förändring av modellen som innebar att utbildningsmetod i stället för ämne skulle styra ersätt- ningen. Kurser som tillämpade dyrare metoder skulle ge mer i till- delning baserat på tilläggsbelopp på tre olika nivåer. För att förslaget inte skulle öka kostnaderna föreslog RUT 2 att antalet tilläggs- belopp för dyrare metoder skulle begränsas och beräkningen baseras på dagens klassificering. Att tilläggsbeloppen skulle baseras på den nuvarande klassificeringen innebar att förslaget inte grundade sig på en bedömning av vilka utbildningsmetoder som användes inom olika utbildningar.</P>
<P class="p403 ft8">Genom sitt förslag försökte RUT 2 hitta en lösning som kunde ta bort ersättningsbeloppens koppling till ämnesinnehåll. Tanken var på många sätt rimlig men utformningen ifrågasattes. I remissbehand- lingen av betänkandet kritiserade en stor del av remissinstanserna förslaget. Förslaget ansågs inte ta hänsyn till de verkliga kostnads- skillnaderna mellan olika utbildningar. Det ansågs också ta bort den flexibilitet i utformningen av utbildningsutbudet som nuvarande system möjliggör.</P>
<P class="p19 ft8">Utredningens förslag om högre bastilldelning per student sakna- de finansiering, vilket troligen bidrog till att utredningens förslag inte genomfördes.</P>
<P class="p704 ft66"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft65">Ett exempel är den särskilda höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena huma- niora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning som inleddes 2016 där det särskilt framgår av det gemensamma regleringsbrevet att medlen avsatta för humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap i första hand ska användas för att öka andelen lärarledd tid på utbildningar inom dessa områden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="p346dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36346x1.jpg/" id="p346img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft94">En ny modell utan ersättningsbelopp</P>
<P class="p705 ft8">Vi förordar att ersättningsbeloppen helt tas bort. Ett lärosäte till- delas då ekonomiska medel och ett mål om antalet helårsstudenter. Det är också så utbildningsvolymen vid SLU styrs i dag.<SPAN class="ft53">39 </SPAN>Till skillnad från SLU:s modell föreslår vi dock att hälften av de tilldelade medlen för utbildning ska vara direkt beroende av det faktiska antalet studenter.</P>
<P class="p87 ft9">I och med förslaget kan de ämnesbaserade ersättningsbeloppen tas bort och i stället får då varje lärosäte indirekt ett eget ersättnings- belopp genom att dela målet om antal helårsstudenter med resurserna. Ersättningsbeloppet kommer att variera mellan olika lärosäten som ett resultat av den blandning av utbildningar lärosätet har i dag.</P>
<P class="p83 ft10">Avsikten är att lärosätet vid införandet av föreslagen modell ska kunna tilldelas de resurser lärosätet tilldelas i dag. Det innebär att dagens anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå delas i två delar. Ena halvan blir vår föreslagna bas och den andra halvan den beräknade rörliga ersättningen. Målet om antalet helårsstudenter ska överensstämma med det antal helårsstudenter som lärosätet behöver utbilda för att tilldelas den beräknade rörliga ersättningen<SPAN class="ft60">40</SPAN>. På så sätt innebär inte bytet av modell varken någon förändring av läro- sätets resurser eller krav på ett förändrat antal studenter för att till- delas dessa resurser.</P>
<P class="p77 ft9">Vi ser tre huvudsakliga skäl för vårt förslag. Det kanske viktigaste är att det tydliggör lärosätets ansvar att bedöma hur resurserna för- delas inom lärosätet för att säkerställa en ändamålsenlig användning. Dagens tilldelningssystem har i hög grad också använts för att styra den interna resursanvändningen på lärosätet och det finns en risk att det motverkar en effektiv resursanvändning. Genom att ta bort ersätt- ningsbeloppen måste universitet och högskolor utveckla interna resursfördelningsmodeller som bygger på lärosätets egna förutsätt- ningar och prioriteringar i stället för att luta sig emot hur lärosätet tilldelats resurser. Att uppnå hög kvalitet i utbildningen kommer där- med vara styrande för lärosätet. Något som inte minst understöds av</P>
<P class="p706 ft62"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft71">SLU:s mål är för en treårsperiod och som vi redovisade i ett tidigare avsnitt finns det ingen direkt koppling mellan antalet studenter och tilldelade resurser. Det är inte vår utrednings uppdrag att föreslå att det ska förändras.</SPAN></P>
<P class="p707 ft66"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft65">Det behöver inte exakt vara samma antal helårsstudenter som lärosätet redovisar då lärosätet kan ha färre eller fler studenter än vad som kan ersättas inom anslaget. Se UKÄ (2013b) för en beskrivning av hur antalet helårsstudenter som ryms inom tillgängliga resurser kan beräknas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">granskningarna inom ramen för kvalitetssäkringssystemet och beho- vet av att tillhandahålla ett attraktivt utbildningsutbud för att attra- hera tillräckligt många studenter.</P>
<P class="p73 ft10">För det andra ges regeringen ett verktyg för att styra det totala antalet helårsstudenter i högskolan. I dag styr regeringen omfatt- ningen av utbildningen indirekt genom storleken på tilldelade resur- ser. Ökade resurser leder inte automatiskt till fler studenter då utfal- let styrs av vilka utbildningsområden lärosätet väljer att använda de ökade resurserna inom. Vårt förslag innebär att regeringen ges möj- lighet att styra den totala dimensioneringen av högskolan genom att målet om antalet helårsstudenter som vi föreslår i kapitel 6 kopplas direkt till resurstilldelningen.</P>
<P class="p73 ft9">För det tredje bibehålls en koppling till studenternas efterfrågan. Förslaget innebär att dagens koppling mellan studentantal och till- delade resurser behålls genom att hälften av de beräknade resurserna för utbildning är rörliga. En sådan koppling innebär att studenternas efterfrågan kommer att få ett fortsatt genomslag i resurstilldel- ningen. Förslaget innebär att om antalet helårsstudenter under året understiger lärosätets mål, minskas lärosätets tilldelning för utbild- ning med ett belopp som motsvarar den genomsnittliga beräknade ersättningen per helårsstudent. Den genomsnittliga ersättningen beräknas som kvoten mellan målet och den beräknade rörliga ersätt- ningen. Vi har också mer noggrant övervägt två alternativa lösningar. Den ena innebär att dagens ersättningsmodell med ämnesbaserade ersättningsbelopp vidareutvecklas. Den andra möjligheten vi över- vägt är den modell med helårsstudentmål utan direkt koppling till resurstilldelningen som i dag gäller för SLU.</P>
<P class="p708 ft94">Vidareutveckling av de ämnesbaserade ersättningsbeloppen som en alternativ lösning</P>
<P class="p274 ft9">Ett alternativ till att helt överge modellen med ämnesbaserade ersätt- ningsbelopp skulle kunna vara att beräkna nya ersättningsbelopp an- passade till dagens högskoleverklighet. Att olika kurser har olika kost- nader beror i första hand på vilken undervisningsmetod som används, hur många studenter som deltar i utbildningen och hur många lärar- timmar kursen omfattar. Utgångspunkten i dagens ersättningsbelopp är att utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap i långt högre grad kan vara föreläsningsbaserade med ett större inslag av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="p348dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36348x1.jpg/" id="p348img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">självstudier jämfört med utbildningar inom t.ex. teknik och medicin. Att fastställa ersättningsbeloppen var svårt 1993 och vi tror att en ny beräkning av ersättningsbeloppens storlek skulle möta motstånd oav- sett hur den gjordes. Skälen är flera. Variationerna mellan olika läro- säten har ökat. Gränserna mellan ämnesområden har tunnats ut, och variationerna inom ämnesområdena har troligen ökat när det gäller hur man kan och vill utforma en utbildning. Ersättningsbeloppens olika grad av urholkning över tid är också något som inte minst stu- denternas och lärarnas fackliga organisationer lyfter fram som ett problem.<SPAN class="ft60">41</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">En möjlighet skulle vara att i enlighet med RUT 1:s förslag minska antalet ersättningsbelopp. Det skulle förenkla modellen, men de svårigheter och risker som finns med kursklassificering skulle kvarstå då dessa uppstår i valet att klassificera en kurs mellan exempelvis den lägre ersatta samhällsvetenskapen och den högre ersatta naturvetenskapen. Även med färre ersättningsbelopp skulle de stora ersättningsskillnaderna finnas mellan humaniora/samhälls- vetenskap och naturvetenskap/teknik eller vård/medicin.</P>
<P class="p83 ft10">Ett stort problem med dagens modell är den osäkerhet som finns för hur kursklassificeringen ska gå till. Osäkerheten har skapat skillnader i tillämpning mellan olika lärosäten och tydligare riktlinjer har efterlysts. Vår bedömning är att det dock är svårt för regeringen att ange tydligare riktlinjer. Regeringen har också konstaterat att den riktlinje som finns är att ämnesinnehållet ska styra klassificeringen. I budgetpropositionen för 2012 menar regeringen att klassificer- ingen av kurser måste ske på ett likartat sätt för att åstadkomma rätt- visa villkor, men säger samtidigt att någon helt likriktad klassificer- ing inte är möjlig att uppnå.<SPAN class="ft60">42</SPAN></P>
<P class="p87 ft28"><SPAN class="ft9">UKÄ framför i rapporten </SPAN>Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning <SPAN class="ft9">att det är svårt att sätta upp tydliga regler för klassi- ficeringen i och med att ämnesbegreppet är otydligt och har föränd- rats över tid.</SPAN><SPAN class="ft42">43 </SPAN><SPAN class="ft9">UKÄ föreslår i rapporten att det behövs en förtyd- ligande beskrivning av hur ämnesinnehåll ska tolkas i samband med kursklassificering, att en översiktlig beskrivning av samtliga utbild- ningsområden utarbetas och att myndigheten får i uppdrag att följa upp att det finns system för kursklassificering på lärosätena. UKÄ</SPAN></P>
<P class="p245 ft55"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft54">SULF (2018b).</SPAN></P>
<P class="p184 ft55"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2011/12:1, s. 46.</SPAN></P>
<P class="p184 ft49"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft48">UKÄ (2017c) s. 68.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="p349dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36349x1.jpg/" id="p349img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft13">föreslår också att lärosätena tillsammans arbetar för att öka likvär- digheten i kursklassificeringen.</P>
<P class="p85 ft9">I kapitel 6 bedömer vi att betydelsen av helårsprestationen bör minska bland annat för att underlätta utvecklingen av det livslånga lärandet. Att genomföra en sådan förändring är svår inom ramen för dagens ersättningssystem. Prestationsgraden (antalet helårspresta- tioner per helårsstudent) skiljer sig mellan olika lärosäten bland annat till följd av olikheter i utbildningsutbudet. Om ersättnings- beloppen förändras mot en högre ersättning per student och en mindre ersättning per prestation kommer det antal studenter som ett lärosäte behöver utbilda för att utnyttja sina tilldelade resurser, att förändras. Lärosäten med relativt hög prestationsgrad kommer att behöva öka antalet studenter och de med relativt låg prestations- grad kan i stället minska antalet studenter. Till en del skulle detta kunna hanteras genom att resurser omfördelas mellan lärosäten.</P>
<P class="p64 ft10">Vår bedömning är att om regeringen väljer att fortsätta att bygga tilldelningen på olika ämnesområden finns det goda skäl att gå vidare med UKÄ:s förslag i rapporten <SPAN class="ft34">Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning </SPAN>för att på så sätt försöka förbättra tillämpningen och följa upp dess konsekvenser. Det skulle t.ex. kunna innebära att riktlinjer tas fram när det gäller vilket utbildningsområde olika ämnen ska klassificeras till och riktlinjer för hur de största utbild- ningsprogrammen ska klassificeras, t.ex. när det avvägningen mellan utbildningsområdena vård och medicin i sjuksköterskeutbildningen. Med sådana riktlinjer skulle kursklassificeringen förenklas, skillna- derna mellan olika lärosätens klassificering av samma utbildningar minska och klassificeringen gå att granska och följa upp på ett enk- lare sätt.</P>
<P class="p65 ft94"><NOBR>SLU-modellen</NOBR> som en alternativ lösning</P>
<P class="p107 ft30">Det andra alternativet vi har övervägt är att utgå från hur SLU styrs i dag. För SLU gäller att lärosätet har ett treårigt mål för antalet helårsstudenter.<SPAN class="ft74">44 </SPAN>Resurstilldelningen är inte är direkt kopplad till målet utan lärosätet tilldelas resurserna oavsett måluppfyllelse. (RUT 2 förordade en liknande modell för alla lärosäten för att på så</P>
<P class="p53 ft49"><SPAN class="ft52">44 </SPAN>Under perioden <NOBR>2013–2015</NOBR> överskred SLU regeringens mål med 129 helårsstudenter (1 procent). Nuvarande period sträcker sig till 2018 varför det den slutliga måluppfyllelsen ännu inte är tillgänglig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">sätt öka stabiliteten i resurstilldelningen. Till skillnad från SLU- modellen föreslog RUT 2 att mål och resurser automatiskt skulle justeras vart fjärde år bland annat utifrån den föregående periodens måluppfyllelse.)</P>
<P class="p87 ft10"><NOBR>SLU-modellen</NOBR> har flera fördelar. En är att den ger lärosätet goda planeringsförutsättningar och möjlighet att kunna utveckla sitt utbildningsutbud även om det på kort sikt skulle riskera att leda till ett minskat antal studenter eller en sänkt prestationsgrad. Modellen skapar därmed goda förutsättningar att möta det livslånga lärandets krav och utgöra en god grund för en kontinuerlig utveckling av utbildningsutbudet inte minst kopplat till den kunskapsuppbyggnad som forskningen skapar. En faktor som understryker det är att den är baserad på antalet helårsstudenter.</P>
<P class="p87 ft9">Modellen är också enkel och lättbegriplig och den behöver inte kompletteras med särskilda regler för anslagssparande för att kunna hantera variationer i studentefterfrågan. Det sista är också den största nackdelen med modellen då en minskad studentefterfrågan inte får någon omedelbar påverkan på medelstilldelningen och därmed statens utgifter. I avsnitt 10.2 visar vi att efterfrågan på högre studier varierat över tid. Dagens modell har trots lärosätenas möjligheter att spara upp till 10 procent av outnyttjade anslagsmedel inneburit att medel inte förbrukats och därmed kunnat dras in från anslagen till utbildning. Att tilldelade medel direkt påverkats av antalet studenter innebär också att studenternas efterfrågan får ett tydligt genomslag. Det var också en av grundtankarna med 1993 års reform.</P>
<P class="p116 ft94">Årlig avstämning och sparandemöjligheter</P>
<P class="p138 ft9">I dagens modell påverkar antalet studenter ett visst år lärosätets intäk- ter samma år genom att en avräkning görs vid årsskiftet. För att kunna hantera mindre variationer mellan åren finns en begränsad möjlighet att spara både anslag och icke ersatta studenter under kommande år. För att minska de årliga variationerna i lärosätenas intäkter föreslog RUT 2 att antalet studenter skulle påverka intäkterna först efter fyra år. Vi föreslår i stället att dagens modell med årlig avräkning behålls då den ger en tydlig koppling mellan studentefterfrågan och tilldel- ning av resurser. Så länge inte avräkningsmodellen är allt för kom- plicerad är det också praktiskt genomförbart.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">Vårt förslag om en fast bas leder till en ökad ekonomisk stabilitet genom att antalet studerande i mindre grad påverkar resurstill- delningen. Vi bedömer dock att det finns goda skäl att ändå behålla dagens möjligheter att spara outnyttjade anslagsmedel eller rätten till ersättning för studenter som ännu inte kunnat avräknas för den rör- liga delen av tilldelningen. Ett avgörande skäl är att sparandemöj- ligheten har visat sig skapa en flexibilitet i högskolan att möta varia- tioner i studentefterfrågan. Se även avsnitt 10.2 där frågan behandlas med grundligt. Det ger en flexibilitet att hantera variationer i stu- denttillströmningen, något som visat sig vara ändamålsenligt och som bland annat innebär att anslagsnivåerna inte behöver justeras mellan åren för att hantera mindre variationer.</P>
<P class="p250 ft8">Ett annat skäl är att storleken på sparandemöjligheten varit oför- ändrad sedan modellen infördes. Det har inneburit att lärosätenas planering av utbildningsutbudet i hög grad har anpassats till den. Att ta bort eller avsevärt förändra möjligheten till sparande av både anslag och överproduktion bedömer vi därför kan leda till en mindre effektiv verksamhet.</P>
<P class="p52 ft94">Förändrade utbildningsuppdrag</P>
<P class="p86 ft9">I kapitel 6 föreslår vi att varje lärosäte tilldelas ett utbildningsupp- drag som ska omfatta en fyraårsperiod och att uppdraget fastställs i dialog med regeringen. Även om utbildningsuppdraget ska omfatta en fyraårsperiod behöver inte uppdraget och resurserna vara oför- ändrade under perioden. I de flesta fall kommer troligen utbildnings- uppdraget att innebära en utbyggnad av högskolan, generellt eller riktat mot utpekade utbildningar vilket innebär både ökade resurser och ett utökat utbildningsuppdrag under fyraårsperioden.</P>
<P class="p64 ft9">När regeringen byggt ut högskolan har normalt resurserna ökat succesivt under ett antal år. Det leder till att de ökade resurserna tilldelas lärosätet i samma takt som antalet studenter på utbildningen ökar. Byggs t.ex. en treårig utbildning ut är det först efter tre år som ökningen av antalet studenter fullt ut slagit igenom. Vi bedömer att så bör ske även fortsättningsvis. Det innebär att om en högskola ska expandera kommer både resurserna som beräknas för utbildning i det samlade anslaget och målen i utbildningsuppdraget att öka år från år</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">under fyraårsperioden. Motsvarande gäller om ett lärosätes utbild- ningsuppdrag minskas. Det kan t.ex. vara fallet om de examensmål vi föreslår i avsnitt 6.2 minskas för ett lärosäte. Byggs utbildningar som är längre än fyra år ut så bör det framgå av utbildningsuppdraget att även kommande fyraårsperiod påverkas.</P>
<P class="p87 ft10">Att olika utbildningar kostar olika mycket att genomföra har vi redan resonerat kring. För att göra det möjligt att tillföra ökade resurser på ett rättvist sätt när en specifik utbildning ska byggas ut krävs därför att regeringen har en uppfattning om vad den unge- färliga kostnaden är för att bygga ut utbildningen. Då det är inom få områden en sådan utpekad utbyggnad antas ske är behovet av sådana beräkningar begränsat. Baserat på tidigare erfarenheter gäller det lärarutbildningar, hälso- och sjukvårdsutbildningar samt ingenjörs- utbildningar. Regeringen bör ge uppdrag till UKÄ för att ta fram underlag till sådana beräkningar när det är aktuellt.</P>
<P class="p87 ft30">Vår utgångspunkt är att utbildningsuppdraget i princip ska ligga fast under fyraårsperioden. Enligt vårt förslag ska en mindre upp- följning av uppdraget göras efter två år. Om det då visar sig att läro- sätets uppdrag av olika skäl är omöjligt att genomföra är det rimligt att regeringen i ett sådant fall kan justera både uppdrag och resurser.</P>
<P class="p353 ft94">Ändrat utbildningsutbud</P>
<P class="p89 ft9">En styrka i dagens modell som går förlorad i vårt förslag om mål om antalet helårsstudenter är den flexibilitet som uppstår till följd av att lärosätet själv påverkar hur många studenter som utbildas inom ramen för de tilldelade resurserna. Väljer lärosätet att förändra sitt utbildningsutbud mot utbildningar med högre ersättningsbelopp leder det till att färre studenter krävs för att kunna avräkna utbild- ningsanslaget och tvärtom. Samtidigt har vårt förslag en tydlig styrka i och med att det är regeringen som fastställer antalet studenter i högskolan. Regeringens vilja att kunna styra detta syns också tydligt när regeringen presenterat utbyggnad av högskolan uttryckt som antalet platser, studenter eller nybörjarplatser. Även andra politiska mål är och har varit kopplade till antalet studenter. Ett exempel är <NOBR>EU-målet</NOBR> för andelen <NOBR>30–35-åringar</NOBR> med högre utbildning.</P>
<P class="p83 ft13">För de flesta lärosäten bör inte heller förändringen rent faktiskt spela någon roll då utbildningsutbudet i de flesta fall både är brett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">och relativt stabilt. Vårt förslag innebär inte heller att införandet av en ny modell leder till minskade resurser eller krav på ett ökat antal studenter för något lärosäte.</P>
<P class="p64 ft10">Avsikten med vårt förslag är inte att ett förändrat utbildnings- utbud vid ett lärosäte automatiskt ska leda till förändringar i målet om antalet helårsstudenter. Men det är rimligt att långsiktiga större förändringar i ett lärosätes utbildningsutbud ska kunna leda till ett förändrat mål om antalet helårsstudenter Den nationella student- statistik som baseras på studieregistret gör det också enkelt för regeringen att fortsättningsvis följa denna och andra förändringar i utbildningsutbud och studentbeteende, t.ex. prestationsgrad.</P>
<P class="p52 ft15">Examensmål och resurser</P>
<P class="p66 ft9">Vi föreslår i avsnitt 6.2 att mål om antal examina införs för vissa utbildningar. En fråga som diskuterats under utredningens arbete är om det behövs en examenspremie för att förstärka examensmålens genomslag. Fram till 2008 fanns examensmål bland annat för lärar- utbildningen, men inga resurser var kopplade till dem. RUT 1 behand- lade frågan och kom fram till att målen var ändamålsenliga och hade fått ett stort genomslag trots att inga resurser var kopplade till dem. RUT 1 föreslog därför inte någon examenspremie, utan menade att insikten att låg måluppfyllelse på sikt kan leda till ett minskat utbild- ningsuppdrag för lärosätet har en tillräckligt styrande effekt. Vi instämmer i denna bedömning och menar särskilt att en mer ända- målsenlig process för att sätta realistiska mål som är förankrade med skol- och hälso- och sjukvårdshuvudmän, är den viktigaste åtgärden för att styra dimensioneringen av dessa utbildningar.</P>
<P class="p65 ft15">Validering</P>
<P class="p216 ft8">Tillgodoräknande av reell kompetens ingår i dag i lärosätenas ansvar men det finns ingen särskild ersättning kopplad till uppgiften. Vali- deringsdelegationen har i betänkandet <SPAN class="ft27">Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande </SPAN>(SOU 2018:29) föreslagit att ett lärosätes tillgodoräknande av reell kompetens bör ersättas med en schabloniserad ersättning. Förslaget bereds för närvarande i Reger- ingskansliet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft10">Om regeringen gör bedömningen att tillgodoräknande av reell kompetens bör ersättas är detta tekniskt möjligt inom ramen för vårt förslag. I vår modell skulle då tilldelade medel påverkas både av anta- let helårsstudenter och av antalet valideringar. Ersättningsmodellen skulle då bli mer komplicerad. Regeringen bör därför överväga om en sådan ersättning skulle motverka den ambition om att främja läro- sätets helhetsansvar som förs fram i vårt direktiv. I bland annat avsnittet om Särskilda medel i detta kapitel betonar vi att regeringen bör undvika en för omfattande användning av öronmärkta medel för att motverka en situation där önskemål väcks om att varje uppgift ska ha en egen ersättning.</P>
<P class="p709 ft15">Sammantagna effekter av våra förslag om tilldelning för utbildning</P>
<P class="p213 ft13">Våra förslag innebär i huvudsak tre förändringar.</P>
<P class="p710 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Tilldelningen för utbildning görs mer stabil och förutsägbar genom att halva tilldelningen för utbildning tilldelas som en fast bas som tillfaller lärosätet oavsett det faktiska studentantalet. I dag är hela tilldelningen för utbildning fullt ut rörlig och utfallet styrs av studentantal och studenternas studieprestationer.</SPAN></P>
<P class="p711 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Den del av resurstilldelningen som påverkas av innevarande års studentantal baseras enbart på antalet helårsstudenter. Det inne- bär att antalet helårsprestationer inte längre ska påverka tilldel- ningen.</SPAN></P>
<P class="p682 ft12"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft133">De ämnesbaserade ersättningsbeloppen tas bort och lärosätets rörliga tilldelning styrs i stället av hur väl man uppfyller den delen av sitt utbildningsmål som anger antalet helårsstudenter.</SPAN></P>
<P class="p712 ft9">Den viktigaste effekten av den första punkten är att lärosätets eko- nomi i mindre grad kommer att påverkas av variationer i student- efterfrågan. Påverkan på intäkterna till följd av färre antal studenter halveras jämfört med i dag då endast halva den beräknade tilldel- ningen påverkas av studentantalet. Den andra halvan av de beräknade medlen tilldelas lärosätet oberoende av antalet studenter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft30">Samtidigt minskar den ekonomiska betydelsen av möjligheten att kunna spara anslag och ej ersatta prestationer då sparandemöjlighe- ten endast är aktuell för hälften av den beräknade tilldelningen för utbildning. Det betyder att om vårt förslag hade tillämpats vid mitten av förra decenniet när studentefterfrågan var svag hade läro- sätenas intäkter blivit större och anslagssparandet hade inte blivit lika stort. De medel som drogs in från anslagen hade då också blivit mindre. I avsnitt 10.2 redovisas effekterna av anslagssparandet över tid mer i detalj.</P>
<P class="p713 ft10">Möjligheten för lärosätet att utveckla sitt utbildningsutbud på- verkas positivt av de två första förslagen. Att inte fullt ut på kort sikt vara helt beroende av antalet studenter för att säkerställa sina intäkter gör det möjligt för ett lärosäte att vara mer risktagande när utbildningsutbudet utvecklas. De lärosäten som aktivt väljer att för- ändra sitt utbildningsutbud mot kurser som i genomsnitt har lägre prestationsgrad, t.ex. kurser riktade mot yrkesverksamma eller nya utbildningar vars attraktivitet kan vara svår att bedöma i förväg, kan med vårt förslag göra det utan att lärosätets intäkter påverkas nega- tivt av en lägre prestationsgrad. Sammantaget bör det leda till både ett mer varierat utbildningsutbud och en snabbare utveckling av utbildningsutbudet.</P>
<P class="p403 ft8">Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att den önskade utvecklingen av ett flexiblare utbildningsutbud riktat mot yrkes- verksamma kan komma att leda till en lägre genomsnittlig presta- tionsgrad. Det blir därför än mer angeläget att uppföljningen av pres- tationsgrad och genomströmning utvecklas så att olika utbildningar och utbildningsformer jämförs på ett ändamålsenligt sätt för att undvika att felaktiga slutsatser dras t.ex. genom att lärosäten jämförs utan att hänsyn tas till hur utbildningsutbudet är utformat. I av- snitt 6.2 förs ett mer ingående resonemang om utbildningsutbuds- frågor.</P>
<P class="p73 ft9">Den avslutande punkten ger lärosätet det fulla ansvaret för att bedöma hur tilldelade resurser på bästa sätt ska disponeras. Det ansvaret och den möjligheten finns redan i dag men dagens ersätt- ningsbelopp har i många fall fått en allt för starkt styrande effekt på lärosätets interna resursfördelning. Det försvårar en effektiv intern resursfördelning inte minst när det gäller möjligheten att samarbeta mellan olika ämnesområden. Ersättningsbeloppen försvårar också</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="p356dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36356x1.jpg/" id="p356img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">samarbeten mellan lärosäten då de sätter upp en indirekt norm för hur mycket olika kurser ska få kosta.</P>
<P class="p714 ft8">Samtidigt är det troligt att lärosätena inledningsvis kommer att fortsätta att fördela sina resurser som tidigare. Skälet till det är att alla förändringar som innebär interna omfördelningar av resurser kommer att ta tid att utveckla. Vår bedömning är dock att i ett längre tidsperspektiv kommer inte minst utveckling och förändring av utbildningsutbudet att dra nytta av att inte styras av historiska ämnesprislappar.</P>
<P class="p77 ft9">Förslaget innebär också att regeringen i högre grad kommer att kunna styra över antalet studenter i högskolan. Det innebär att dagens möjlighet för ett lärosäte att styra över antalet studenter genom att välja mellan lägre eller högre ersatta kurser och utbildningar minskar. Större förändringar i ett lärosätes utbildningsutbud genomförs dock i normalfallet både i små och långsamma steg. Ett eventuellt behov av ett förändrat utbildningsuppdrag bör därför kunna hanteras i dialog mellan regering och lärosäte.</P>
<P class="p75 ft26"><SPAN class="ft26">9.4</SPAN><SPAN class="ft41">Forskningsramen</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">I avsnittet beskriver vi våra förslag som rör den del av tilldelningen av det samlade anslaget som beräknas för forskning och forskarutbild- ning. Det gäller förslag om att ökade utbildningsuppdrag också bör följas av ett tillskott av medel för forskning, att omfördelning av läro- sätesanslaget utifrån indikatorer inte bör ske till dess att balans mellan andelen lärosätesanslag och externa bidrag har uppnåtts, hur en balans mellan lärosätesanslag och externa bidrag kan uppnås genom en om- fördelning av medel från de statliga forskningsfinansiärerna, och hur tilldelning av nya medel för forskning kan ske.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag kopplade till dagens modell för tilldelning</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p450 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">En ändamålsenlig tilldelning av medel för forskning inte går att uppnå med ett fåtal indikatorer. I stället bör tilldelningen kontinuerligt anpassas till forskningspolitikens mål och bestå av flera olika delar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="p357dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36357x1.jpg/" id="p357img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p396 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Ett utökat utbildningsuppdrag leder till en ökning av läro- sätets forskningsram.</SPAN></P>
<P class="p396 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Nuvarande anslagstilldelning baserat på betygssättning av lärosätenas samlade samverkansarbete upphör.</SPAN></P>
<P class="p715 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">En omfördelning mellan olika lärosäten av anslagsmedlen som tilldelas för forskning kan övervägas när andelen direkta anslag av de totala forskningsintäkterna avsevärt ökat.</SPAN></P>
<P class="p716 ft9">1993 års reform förändrade inte tilldelning av forskningsmedel på samma sätt tilldelningen av medel för utbildning. Regeringen såg inte samma behov av att göra tilldelningen av forskningsmedel pres- tationsbaserad.<SPAN class="ft42">45 </SPAN>Skälet var att regeringen ansåg att kvaliteten i verk- samheten ändå var säkerställd bland annat genom den akademiska kulturen och kvalitetsgranskningen av de externa medlen. Samtidigt fortsatte dock regeringen att styra användningen genom att dela upp basanslaget i vetenskapsområden.</P>
<P class="p64 ft28"><SPAN class="ft9">I och med </SPAN>Ett lyft för forskning och innovation <SPAN class="ft9">(prop. 2008/09:50) förändrades tilldelningen på flera sätt. Uppdelningen av basanslaget i vetenskapsområden togs bort. Tilldelningen gjordes till en del pres- tationsbaserad genom att en viss omfördelning mellan lärosätena infördes baserad på två kvalitetsindikatorer. Dessa indikatorer, en bibliometrisk och en baserad på lärosätets externa medel, användes också för att fördela delar av de ökade forskningsanslagen. Reger- ingen ville med förändringen i högre grad styra fördelningen av bas- anslagen med kvalitetsindikatorer. Delar av de ökade forsknings- anslagen började också fördelas mot utpekade områden – strategiska forskningsområden. De strategiska forskningsområdena hade identi- fierats av forskningsråden och medel fördelades i konkurrens mellan lärosätena genom utlysningar. År 2009 infördes också en basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå om 8 000 kronor per helårsstudent för att säkerställa en minsta storlek på basanslaget. Syftet med basresursen var att ge förutsättningar för att bedriva forskning vid alla lärosäten och därmed stärka forskningsanknyt- ningen i samtliga utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Det</SPAN></P>
<P class="p717 ft49"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1992/93:1, s. 68.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="p358dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36358x1.jpg/" id="p358img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">nya sättet att fördela och omfördela medel har omfattat univer- siteten och de flesta högskolorna. Försvarshögskolan, de konstnär- liga högskolorna och de mindre enskilda utbildningsanordnarna har inte omfattats.</P>
<P class="p77 ft9">Den modell för resurstilldelning som infördes 2009 har successivt vidareutvecklats.<SPAN class="ft42">46 </SPAN>2013 ökade storleken på omfördelningen för att sedan tas bort 2017. Ökningen av forskningsanslagen 2016 fördela- des inte enbart utifrån de två indikatorerna utan lärosätena delades också upp i grupper för att säkerställa en jämnare fördelning mellan stora och mindre lärosäten. År 2018 ökades storleken på basresursen till 12 000 kronor per helårsstudent och även Försvarshögskolan och de konstnärliga högskolorna tillfördes ökade forskningsmedel. Samma år infördes också en tredje indikator, resurstilldelning utifrån samverkan, som grundas på den bedömning som Vinnova gjorde av lärosätenas strategier för samverkan 2015.<SPAN class="ft42">47 </SPAN>Frågan om samverkans- indikator behandlas mer i detalj i avsnitt 7.6.</P>
<P class="p143 ft30">Den indikatorbaserade fördelningen av medel innebar att de ökade anslagen i första hand tilldelats lärosäten med stora och etablerade forskningsmiljöer. Samtidigt har regeringen sett ett behov av att öka basanslagen vid alla lärosäten bland annat för att stärka utbildningens forskningsanknytning. För få en mer jämn fördelning av medlen har regeringen vidtagit olika åtgärder. De viktigaste är basresursen och indelningen i grupper vid fördelningen av ökade anslagsmedel 2016. För många högskolor har också basanslagen ökat med mer än 50 procent sedan 2009. Den borttagna omfördelningen av de direkta medlen ska också ses i ljuset av den politiska viljan att stärka forsk- ningen vid de minsta högskolorna. I budgetpropositionen för 2018 skriver regeringen att mot bakgrund av de principer som regeringen har infört för att stärka forskningsanknytningen i samtliga utbild- ningar och ge goda förutsättningar för att bedriva forskning vid alla lärosäten, kommer det inte att ske en omfördelning av befintliga anslag 2018.<SPAN class="ft74">48</SPAN></P>
<P class="p718 ft62"><SPAN class="ft47">46</SPAN><SPAN class="ft71">I UKÄ (2015a) och UKÄ (2017a) beskrivs utformningen och utfallet av forskningsfinan- sieringen mer i detalj.</SPAN></P>
<P class="p582 ft55"><SPAN class="ft47">47</SPAN><SPAN class="ft54">Vinnova (2015).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">48</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2017/18:1, Utgiftsområde 16, s. 210.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft15">Utgångspunkter för resurstilldelning</P>
<P class="p216 ft8">En ändamålsenlig tilldelning av medel för forskning går inte uppnå med ett fåtal indikatorer. I stället bör tilldelningen anpassas till forsk- ningspolitikens mål och bestå av flera olika delar. I betänkandet läm- nar vi förslag om några olika sätt för regeringen att utforma tilldel- ningen.</P>
<P class="p106 ft8">Vi föreslår i avsnitt 6.6 att en ökad andel basanslag för att stärka lärosätenas strategiska förmåga ska vara det viktigaste målet med resurstilldelningen. Det innebär också att resurstilldelningen bör utformas med detta som ledstjärna.</P>
<P class="p64 ft9">Våra förslag innebär att den indikatorbaserade tilldelningen över- ges i nuvarande form. Det gäller särskilt den valda indikatorn för att premiera samverkan. I utredningens direktiv anges att vi ska lämna förslag till hur samverkan och samhällspåverkan ska premieras eko- nomiskt. I kapitel 7 redovisar vi ett antal förslag som syftar till att skapa tydliga drivkrafter för att långsiktigt stärka samverkansarbetet inom högskolan. Som konsekvens av dessa förslag och med anled- ning av att vi menar att nuvarande fördelningsmodellmodell inte skapar tydliga incitament för en utveckling av samverkansarbetet vid högskolan föreslås att medelstilldelningen baserat på betygsättning av lärosätenas samverkansuppgift upphör.</P>
<P class="p65 ft15">Basresurs grundad på utbildningens omfattning</P>
<P class="p66 ft9">Vi ser ingen anledning att ifrågasätta den basresurs i anslagstilldel- ningen som infördes 2009. Den garanterar alla lärosäten en minsta nivå på de direkta forskningsanslagen genom kopplingen till utbild- ningens storlek. Genom basresursen ges också resurser som skapar förutsättningar för ökad forskningsanknytning som gör det möjligt att stärka sambandet mellan utbildning och forskning.</P>
<P class="p54 ft9">För att göra kopplingen mellan utbildning och forskning ännu mer tydlig menar vi att det är angeläget att uppdrag om ökad utbild- ningsvolym även leder till ökad tilldelning för forskning. Vi föreslår att ett sådant tillskott inte bara ska tillfalla de lärosäten där ett ökat antal studenter skulle innebära att lärosätets medel för forskning inte är tillräckligt för att uppfylla basresursens 12 000 kronor per helårs- student, utan alla lärosäten. På så sätt ges alla lärosäten förutsätt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">ningar att stärka sambandet mellan utbildning och forskning. Bas- resursen bidrar också till ökade möjligheter att stärka forskningen inom områden som traditionellt haft lite forskningsmedel men vars utbyggnad inom utbildningen har varit kraftfull, t.ex. lärarutbild- ningarna.</P>
<P class="p88 ft8">Det är också rimligt att medlen kopplade till basresursen minskar om ett lärosätes utbildningsuppdrag minskas. På samma sätt som för utbildningsuppdraget bör beräkningen av basresursen göras vart fjärde år.</P>
<P class="p77 ft9">När basresursen tidigare har utökats har det gjorts inom ramen för de ökade resurserna till forskning som högskolan tilldelats. Vi menar att de medel som krävs för att säkerställa basresursen även framöver finansieras på detta sätt. Om det uppstår en situation där utbildnings- uppdragen ökar utan att forskningsresurserna ökar, är vår utgångs- punkt att de medel som krävs för att öka basresursen finansieras genom omfördelning av de totala resurserna för forskning.</P>
<P class="p75 ft15">Omfördelning av direkta forskningsanslag genom indikatorer</P>
<P class="p93 ft30">Så länge som den externa finansieringen är dominerande ställer vi oss tveksamma till att dagens basanslag ska omfördelas i konkurrens med hjälp av någon eller några indikatorer, t.ex. ett bibliometriskt index eller erhållna externa medel. Vi bedömer att regeringens motiv till att inte införa en prestationsbaserad resurstilldelning till forsk- ningen, som framfördes i propositionen <SPAN class="ft29">Frihet för kvalitet (</SPAN>prop. 1992/93:1) fortfarande är giltiga. I propositionen beskriver regeringen det direkta anslagets betydelse för att upprätthålla en fast organisation med kvalificerade tjänster, utrustning och lokaler. Ett annat skäl som anfördes var att det inom forskningen redan finns en hög grad av kvalitetskontroll som säkerställer att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.</P>
<P class="p270 ft9">Ett ytterligare skäl är att en förutsägbar nivå på basanslaget ger lärosätet möjlighet att långsiktigt utveckla verksamheten utan att behöva ta hänsyn till kortsiktiga resultat enligt ett fåtal nationella kvantitativa indikatorer. På så sätt finns det möjlighet att göra mer riskfyllda satsningar på forskning och satsningar inom angelägna områden där tillgången till externa medel är låg. Ett annat är att hög-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="p361dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36361x1.jpg/" id="p361img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">skolans mål är många och risken är stor att man genom valet av indi- katorer missgynnar vissa angelägna mål eller områden. I budgetpro- positionen för 2018 angav också regeringen att den inte genomför någon omfördelning med motivet att den motverkar ambitionen att ge goda förutsättningar för att bedriva forskning vid alla lärosäten.<SPAN class="ft42">49</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Vi föreslår i avsnitt 6.6 att regeringen bör sträva efter att nå balans mellan direkta anslag och externa medel i finansieringen av forsk- ningen på nationell nivå. När det nåtts kan det finnas skäl att över- väga om årliga medel ska omfördelas för att ge regeringen en möj- lighet att fördela medel utifrån prestation och kvalitet eller rikta medel till områden som är politiskt prioriterade. Hur det ska genom- föras bör beredas i nära samarbete med lärosäten och forsknings- finansiärer. Principen bör vara att omfördelningen inte får vara av sådan storlek att lärosätets förmåga att agera långsiktigt påverkas negativt. En annan är att en omfördelning inte får leda till att bas- resursens 12 000 kronor per helårsstudent underskrids för något lärosäte.</P>
<P class="p196 ft8">I en omfördelningsmodell innebär ofta förändringar i de indika- torer som används att det uppstår omfördelningseffekter mellan olika lärosäten. Ytterligare en princip är att sådana effekter som upp- står på grund av tekniska förändringar bör minimeras.</P>
<P class="p719 ft16"><SPAN class="ft15">9.4.2</SPAN><SPAN class="ft106">En ökad andel direkta anslag kan uppnås genom omfördelning av statliga medel för forskning</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p395 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">En ökad andel direkta anslag för forskning kan finansieras genom omfördelning från statliga forskningsfinansiärer. Medel som omfördelas från statliga forskningsfinansiärer bör fördelas till lärosätena utifrån respektive lärosätes historiska tilldelning av bidrag från de berörda finansiärerna.</SPAN></P>
<P class="p480 ft30">I avsnitt 6.6 redogör vi för behovet av att öka andelen direkt anslags- finansiering av forskningen och vi föreslår att andelen direkta anslag i förhållande till externa medel bör öka. Det mål som sätts upp i kapitlet kan bara ses som en strävan då delar av de externa medlen</P>
<P class="p720 ft49"><SPAN class="ft47">49</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2017/18:1, Utgiftsområde 16, s. 210.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="p362dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36362x1.jpg/" id="p362img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">kommer från ickestatliga aktörer. Vår utgångspunkt är dock att målet för andelen direkta anslag bör vara 50 procent av de totala forskningsintäkterna. Målet avser högskolan som helhet vilket bety- der att målet inte gäller ett specifikt lärosäte utan är ett medelvärde. På samma sätt som graden av externfinansiering inom forskningen varierar mellan olika lärosäten varierar också andelen medel från stat- liga forskningsfinansiärer mellan olika lärosäten. De statliga forsk- ningsbidragen betalas ut från ett antal myndigheter utifrån ett stort antal syften. Delar av bidragen avser grundforskning inom olika veten- skapliga områden, andra medel avser tillämpad forskning inom vitt skilda områden. Tilldelningen till respektive lärosäte är därför ett resultat av lärosätets inriktning och deras vetenskapliga kvalitet.</P>
<P class="p77 ft30">Om medel överförs från de statliga forskningsfinansiärerna ser vi det som rimligt att de fördelas utifrån lärosätets historiska tilldelning av statliga bidragsmedel för forskning. På så sätt kommer medlen även fortsättningsvis att tillfalla de lärosäten som har den inriktning och kvalitet som motiverade de statliga forskningsfinansiärerna för- delning, och varje lärosätes samlade resurser påverkas så lite som möjligt. Samtidigt är syftet med överföringen att den ska leda till förändringar i lärosätenas agerande inte minst när det gäller möj- lighet att stärka jämställdhetsarbetet och ta ansvar för anställningar, karriärsystem och lokal forskningsinfrastruktur. Den uppföljning och styrning i övrigt som vi bedömer är nödvändig för att uppnå detta framgår i avsnitt 6.6.</P>
<P class="p435 ft15"><SPAN class="ft15">9.4.3</SPAN><SPAN class="ft51">Övrig ökning av direkta anslag till forskning</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p448 ft12"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft133">Övrig ökning av direkta anslag för forskning fördelas som långsiktiga strategiska satsningar, i proportion till nuvarande tilldelning eller med en eller flera kvalitetsindikatorer.</SPAN></P>
<P class="p721 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Om regeringen bedömer att medel ska fördelas med kvalitets- indikatorer ges en eller flera expertmyndigheter, t.ex. Veten- skapsrådet, Vinnova eller UKÄ, i uppgift att ta fram dessa i samverkan med universitet och högskolor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">362</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">Om regeringen vill öka tilldelningen för forskning är det angeläget att tilldelningen görs med tydliga kriterier som presenterats i den samlade propositionen. I de fall det rör sig om en ökning av de direkta anslagen för forskning som inte finansieras genom en om- fördelning från statliga forskningsfinansiärer enligt föregående av- snitt ser vi tre lämpliga sätt att göra det på, som väljs utifrån de forskningspolitiska ambitionerna:</P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft164">Som långsiktiga strategiska satsningar.</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft164">Utifrån historisk tilldelning.</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft164">Med hjälp av en eller flera kvalitetsindikatorer.</SPAN></P>
<P class="p255 ft9">Grundläggande för alla är att de ska ge lärosätena ökade förutsätt- ningar att ta långsiktigt ansvar för utvecklingen av den svenska forsk- ningen. Det gäller inte minst att kunna ta ett långsiktigt ansvar för anställningar, karriärvägar och infrastruktur. Det är också viktigt att ökade resurser tilldelas på ett sådant sätt att lärosätet får möjlighet att omsätta dem i verksamhet av hög kvalitet. De stora anslagsökningar som genomfördes <NOBR>2009–2010</NOBR> innebar som vi visar i avsnitt 10.2 en avsevärd ökning av de flesta lärosätens myndighetskapital. Ökningen av myndighetskapitalet beror på att det tar tid att expandera och bygga ut ny verksamhet. För att undvika att detta upprepas bör ökade resurser fördelas på ett förutsägbart och långsiktigt stabilt sätt så att lärosätena har möjlighet att utveckla verksamheten i samma takt.</P>
<P class="p54 ft10">För att skapa goda planeringsmöjligheter bör det av den samlade propositionen som vi föreslår både framgå hur mycket resurserna till högskolan kommer att öka under de kommande åren men också vilka kriterier regeringen kommer att använda för att fördela ökningen mellan lärosätena. Vilka kriterier som väljs och relationen dem emellan är ett politiskt ställningstagande styrt av vilka politiska mål man vill uppnå. Att mål och ställningstaganden kommer att variera över tid är därför naturligt, men en viktig förutsättning är att de ska ligga fast under fyraårsperioden.</P>
<P class="p64 ft9">Vill regeringen rikta resurser mot utpekade mål kan en modell liknande de strategiska forskningsområden som infördes i 2009 års forskningsproposition tillämpas. Då ges alla lärosäten möjlighet att konkurrera om medel som sakkunniggranskas av forskningsråden samtidigt som regeringen kan ställa upp villkor som är kopplade både till område och arbetssätt. Exempel på tänkbara krav kan röra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="p364dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36364x1.jpg/" id="p364img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p345 ft10">koppling till utbildningen, samverkan, jämställdhet eller samarbeten mellan lärosäten. Medlen ska ses som permanenta satsningar och från start bör det finnas beslut om utvärdering och en tidsgräns, exempelvis åtta år, när medlen inte längre kommer att följas specifikt av regeringen. Om flera lärosäten tilldelas medel för gemensamma satsningar bör medlen fördelas direkt till respektive lärosäte för att förenkla hantering och uppföljning.</P>
<P class="p19 ft30">Det är också tänkbart att fördela ökade medel i proportion till nuvarande anslag eller i proportion till forskningens totala omfatt- ning vid lärosätet. Det innebär att alla lärosäten får samma procen- tuella ökning av anslagsmedlen för forskning, samtidigt som mer- parten av de ökade medlen tillfaller de största lärosätena. Väljer regeringen att fördela medel i proportion till forskningens totala omfattning koncentreras medlen än mer till de största lärosätena. Samtidigt leder en sådan fördelningsmodell till att alla lärosäten i procent ökar sina intäkter lika mycket. Det innebär därmed att ande- len anslag av den totala forskningsfinansieringen ökar lika mycket vid alla lärosäten och de därmed ges likartade möjligheter att stärka lärosätets styrning av forskningens inriktning.</P>
<P class="p722 ft30">Även fortsättningsvis kan regeringen vilja fördela medel med olika kvalitetsindikatorer. I kapitel 4 redogör vi för de principer vi menar bör gälla i användningen av indikatorer. Att välja mått som verkligen speglar kvalitet är inte enkelt. Det framgår tydligt av den diskussion som funnits gällande utformningen av de två indikatorer som infördes 2009. Ska indikatorerna användas till att fördela medel räcker det inte med att de speglar kvaliteten i verksamheten. De ska också göra det möjligt att jämföra olika lärosäten och ta hänsyn till olika ämnesinriktning och storlek. I redovisningen av regeringsupp- draget om att utveckla uppföljningen av svensk forskning beskriver Vetenskapsrådet detta.<SPAN class="ft74">50</SPAN></P>
<P class="p722 ft9">Vi ser det inte som ändamålsenligt att i vårt betänkande slå fast vilka indikatorer som ska användas. I stället bör regeringen utifrån de mål den vill uppnå ge berörda expertmyndigheter, t.ex. Veten- skapsrådet, Vinnova eller UKÄ, i uppdrag att ta fram förslag till indikatorer. Det innebär att vi ser ett behov av att regelbundet byta ut och utveckla indikatorerna så att de tar hänsyn till de politiska målen samt samhällets och akademins utveckling. Ett exempel på det</P>
<P class="p96 ft49"><SPAN class="ft47">50</SPAN><SPAN class="ft48">Vetenskapsrsådet (2018b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="p365dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36365x1.jpg/" id="p365img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13">senare är de förändringar som utvecklingen inom open access kan innebära.</P>
<P class="p65 ft26"><SPAN class="ft26">9.5</SPAN><SPAN class="ft41">Särskilda medel</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p396 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Inom ramen för det samlade anslaget bör särskilda medel även fortsättningsvis ingå.</SPAN></P>
<P class="p425 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p500 ft29"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">Medel på dagens anslag 2:65 </SPAN>Särskilda medel till universitet och högskolor <SPAN class="ft30">överförs till respektive lärosätes samlade anslag.</SPAN></P>
<P class="p398 ft28"><SPAN class="ft9">Under anslaget 2:65 </SPAN>Särskilda medel till universitet och högskolor <SPAN class="ft9">finns i dag ett antal poster med medel till olika utpekade åtaganden. Det rör sig i huvudsak om medel till utbildning som av olika skäl inte passar in under takbeloppen. I hög utsträckning är det ersättning till utbildning där kostnaderna inte täcks av ersättningsbeloppen eller där antalet studenter är osäkert. Vi ser ett behov av sådana medel även i framtiden. Vilka insatser som kräver särskilda medel kommer att variera över tid. Tre principer bör gälla:</SPAN></P>
<P class="p210 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">insatsen bör presenteras i den samlade propositionen så att frågan är väl beredd,</SPAN></P>
<P class="p309 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">samtliga tänkbara lärosäten bör få möjlighet att vara med i diskus- sionen om vilket lärosäte som ska tilldelas uppdrag och medel, och</SPAN></P>
<P class="p311 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">omfattningen av de särskilda medlen bör hållas begränsad så att inte styrningen blir för fragmentiserad och utan helhetsper- spektiv.</SPAN></P>
<P class="p255 ft9">Vårt förslag om särskilda medel innebär ingen större verksamhets- mässig förändring jämfört med i dag. Vi vill dock betona betydelsen av en öppen process när medel för olika uppdrag fördelas mellan olika lärosäten. Förslaget innebär att behovet av särskilda medel ska prövas inom ramen för arbetet med den samlade propositionen för högre utbildning och forskning som vi beskriver i kapitel 5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p19 ft10">Särskilda medel kan också användas, helst tillfälligt, för att han- tera politiskt ovälkomna effekter när resurstilldelningssystemet för- ändras eller för att möjliggöra en nödvändig omställning om ett lärosäte ges i uppdrag att genomföra stora förändringar i utbild- ningsutbudet. En sådan användning behöver tydligt redovisas i den samlade propositionen. De konstnärliga högskolornas lokalkost- nadstillägg är ett exempel på sådan användning i dag.</P>
<P class="p19 ft9">Även om de särskilda medlen ska vara långsiktiga och uppdragen många gånger avser mer än den kommande fyraårsperioden är det viktigt att de regelbundet utvärderas och omprövas.</P>
<P class="p19 ft9">Genom att varje lärosäte ges ett samlat anslag för forskning och utbildning är det rimligt att posterna flyttas från anslaget 2:65 till respektive lärosätes anslag för att tydliggöra att medlen är en del av högskolans resurstilldelning och inte direkt kopplade till det speci- fika ändamålet. Det förhindrar inte att regeringen regelbundet redo- visar de särskilda medlen samlat för riksdagen. Genom det samlade anslaget blir det enklare med särskilda medel till satsningar som ligger i gränslandet mellan utbildning och forskning. Det kan t.ex. gälla infrastruktur eller satsningar inom innovationsområdet.</P>
<P class="p289 ft26"><SPAN class="ft26">9.6</SPAN><SPAN class="ft41">Ett lärosätesexempel</SPAN></P>
<P class="p723 ft8">Exemplet visar hur anslagstilldelningen till Göteborgs universitet skulle ha sett ut 2018 om vår modell då hade använts.</P>
<P class="p720 ft13">Nuvarande anslag:</P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 123 478 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Forskning och utbildning på forskarnivå 1 564 290 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Särskilda medel 14 052 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p131 ft13">Samlat anslag enligt vårt förslag:</P>
<P class="p529 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Samlat anslag till högre utbildning och forskning 3 701 820 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p33 ft94"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft169">varav forskningsram 1 564 290 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p46 ft94"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft169">varav utbildningsram 2 123 478 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p46 ft94"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft169">varav särskilda medel 14 052 000 kronor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="p367dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36367x1.jpg/" id="p367img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft22">SOU 2019:6<SPAN style="padding-left:349px;">Resurstilldelning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft13">Av utbildningsramen</P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p724 ft13">utgör den fasta</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p466 ft13">basen</P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p466 ft13">för</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p26 ft13">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p26 ft13">1 061 739 000 kronor</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p26 ft13">och den rörliga</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p26 ft13">delen</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p26 ft13">för</P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p26 ft13">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p26 ft17">1 061 739 000 kronor.<SPAN class="ft170">51</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft10">Enligt vårt förslag tilldelas varje lärosäte ett utbildningsmål som består av ett mål för det totala antalet helårsstudenter och examens- mål för vissa utbildningar. Att i detta exempel förutspå storleken på examensmålen vore en allt för grov förenkling. Målet för antalet helårsstudenter kan däremot på ett schablonmässigt sätt beräknas för 2018. Beräkningen bygger på att verksamhetens omfattning och tillgängliga resurser 2017 (med hänsyn taget till eventuell över- eller underproduktion) löper vidare med tillägg för det antal helårsstu- denter som Göteborgs universitets ökade resurser 2018 motsvarar (om samma genomsnittliga tilldelning per helårsstudent används). I en verklig beräkning skulle ökningen 2018 beräknats utifrån det exakta antal helårsstudenter som Utbildningsdepartementet beräk- nat de ökade resurserna utifrån. Det är dock uppgifter som vi i utredningen saknar.</P>
<P class="p725 ft13">Helårsstudentmålet för Göteborgs universitet skulle då bli</P>
<P class="p481 ft9">26 162 för 2018 och för att tilldelas hela den rörliga delen av utbild- ningsramen skulle det krävas att Göteborgs universitet redovisar minst 26 162 helårsstudenter. Det kan vara helårsstudenter från 2018 eller eventuella tidigare helårsstudenter som ännu inte ersatts (över- produktion) inom ramen för reglerna för anslagssparande och över- produktion. För varje helårsstudent som understiger 26 162 helårs- studenter skulle Göteborgs universitet få återbetala 40 583 kronor till anslaget<SPAN class="ft42">52</SPAN>. Eventuellt anslagssparande skulle få uppgå till högst 106 174 000 kronor (10 procent av den maximala rörliga delen). Maximalt sparad överproduktion skulle få uppgå till samma belopp.</P>
<P class="p64 ft9">En central tanke med våra förslag är att uppnå en ökad lång- siktighet i högskolans styrning. Ställningstaganden om förändringar i högskolans resurser är tänkta att så långt som möjligt göras vart fjärde år som en del i arbetet med den samlade propositionen och de dialogbaserade överenskommelserna. Det gör det möjligt för reger- ingen, när en ny överenskommelseperiod inleds, att ange den beräk- nade storleken på lärosätets samlade anslag (uppdelat på de olika</P>
<P class="p504 ft62"><SPAN class="ft47">51</SPAN><SPAN class="ft71">Om Göteborgs universitet hade haft ett anslagssparande hade universitetet både avräknat anslagssparandet (ingående överföringsbelopp) och dessa medel (årets tilldelning enligt regler- ingsbrev). För avräkning av anslagssparandet används samma ersättning per helårsstudent som för årets tilldelning av medel.</SPAN></P>
<P class="p373 ft49"><SPAN class="ft47">52</SPAN><SPAN class="ft48">Beräknas som den rörliga delen för utbildning delat med helårsstudentmålet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="p368dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36368x1.jpg/" id="p368img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">delarna) för vart och ett av de kommande fyra åren i reglerings- brevet. Då budgetbesluten är årliga anger år <NOBR>2–4</NOBR> de planeringsför- utsättningar som gäller för lärosätet. Respektive års anslag fastställs sedan efter förslag i budgetpropositionen där hänsyn tas till aktuell pris- och löneomräkning.</P>
<P class="p87 ft30">I budgetpropositionen för 2018 beräknar regeringen att anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till Göteborgs universitet ska uppgå till 2 132 304 000 kronor år 2019 och 2 136 462 000 kronor år 2020 uttryckt i 2018 års prisnivå. Vårt för- slag till modell innebär att den fasta basen för utbildning blir hälften av respektive års anslag. Vårt förslag innebär också att regeringen i regleringsbrevet även behöver redovisa anslagets storlek för 2021 för att täcka in hela fyraårsperioden. I de fall ett lärosäte har i uppdrag att bygga ut utbildningar som är längre än fyra år bör regeringen i regleringsbrevet även ange utbildningsmål och hur storleken på de beräknade resurserna i och med detta påverkas efter år fyra för att ge lärosätet tydliga planeringsförutsättningar.</P>
<P class="p726 ft8">Vårt förslag innebär ingen automatisk koppling mellan en fyra- årsperiods måluppfyllelse och nästa periods utbildningsuppdrag. Detta ska i stället utformas i dialog mellan lärosäte och regering.</P>
<P class="p727 ft64"><SPAN class="ft26">9.7</SPAN><SPAN class="ft63">Vissa riktade utbildningssatsningar inom högskoleområdet</SPAN></P>
<P class="p447 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p587 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Riktade satsningar inom utbildningsområdet bör fördelas genom ett utlysningsförfarande.</SPAN></P>
<P class="p447 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p484 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">UHR görs till förstahandsalternativ för att administrera rik- tade utbildningssatsningar inom högskoleområdet.</SPAN></P>
<P class="p588 ft30">Även om det så långt som möjligt är önskvärt att lärosätena får sina uppdrag samlat för fyraårsperioder så kommer det säkerligen att finnas satsningar där det inte är möjligt. Satsningar som komplette- rande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p26 ft87">Resurstilldelning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">och vidareutbildning av obehöriga lärare kommer säkert också fort- sättningsvis helt eller delvis hanteras var för sig då det finns ett behov att succesivt justera innehåll, omfattning och vilka lärosäten som deltar. Det kan också löpande finnas behov för regeringen att i en begränsad omfattning lämna olika utvecklingsuppdrag bland annat för att få underlag till nästa proposition.</P>
<P class="p19 ft8">I dag hanterar regeringen själv vissa satsningar, t.ex. medel för kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning. De insatser som regeringen direkt fattar beslut om finan- sieras från anslaget 2:64 <SPAN class="ft27">Särskilda utgifter inom universitet och högskolor </SPAN>och anslaget 2:67 <SPAN class="ft27">Särskilda bidrag inom högskoleområdet. </SPAN>Därutöver har UHR och Vinnova uppdrag att fördela medel till olika utvecklingsprojekt.</P>
<P class="p73 ft9">Att regeringen själv hanterar ett stort antal satsningar beror på att insatserna succesivt har utvecklats och att det därmed har behövts en administration som enkelt har kunnat väga samman de politiska målen med lärosätenas möjligheter. Samtidigt är det inte Regerings- kansliets kärnuppgift att hantera bidragsgivning och det finns därför anledning att överväga om uppgiften inte kan ges till en myndighet i stället. En förutsättning är att man kan behålla den flexibilitet som i dag finns mellan olika insatser och fördelningen mellan olika läro- säten så att anvisade medel kan användas så effektivt som möjligt. Ytterligare en aspekt som måste kunna hanteras är den kontinuerliga vidareutvecklingen av insatserna.</P>
<P class="p80 ft9">Vårt förslag är att regeringens bidragshantering kopplad till utbild- ning, t.ex. inom ramen för anslagen 2:64 och 2:67, så långt som möjligt flyttas till en myndighet. UHR hanterar redan i dag vissa av de aktuella medlen. De borde därför kunna få ett större ansvar inom området. Det som bör beaktas är dock att bidragsgivningen inte får komma i kon- flikt med myndighetens uppgift att vara en servicemyndighet för universitet och högskolor bland annat när det gäller antagning. Upp- drag och finansiering behöver utformas så att flexibilitet och utveck- lingskraft bibehålls. UHR måste också bygga en organisation som på ett ändamålsenligt sätt kan möta både lärosätenas och andra berörda myndigheters behov när det gäller insatsernas utformning. Det gäller t.ex. Skolverket, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p80 ft10">Om regeringen beslutar om andra liknade utbildningssatsningar som genomförs av högskolan i framtiden bör UHR vara första- handsvalet som administrerande myndighet. Att samla uppgifterna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Resurstilldelning</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p600 ft9">så långt som möjligt på en myndighet bör göra det möjligt att t.ex. förenkla administration och uppföljning. Att ge en myndighet med upparbetade kontaktytor mot lärosäten och andra myndigheter ansvaret för hantering och utveckling av utbildningssatsningarna bör också ge en god grund för ett långsiktigt och samordnat arbetssätt.</P>
<P class="p429 ft9">Vi har inte övervägt om de uppdrag till högskolan som är ett resultat av Arbetsförmedlingens insatser inom arbetsmarknadspoliti- ken, Skolverkets insatser för att vidareutbilda lärare eller Socialsty- relsens insatser inom hälso- och sjukvårdens område bör hanteras på något annat sätt. För dessa omfattande insatser är det snarare ange- läget att försöka uppnå en ökad långsiktighet för att på sätt stärka hög- skolans möjligheter att genomföra sådana uppdrag på ett bra sätt.</P>
<P class="p388 ft9">På samma sätt som för de särskilda medlen är det angeläget att antalet uppdrag hålls begränsat. För många specificerade uppdrag gör att det enskilda uppdraget riskerar att försvinna i mängden. Lärosätets strategiska förmåga påverkas självklart också negativt. Det är också viktigt att inte skapa en kultur där varje fråga som bedöms vara viktig måste vara kopplad till särskilda pengar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="p371dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36371x1.jpg/" id="p371img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p728 ft120"><SPAN class="ft7">10</SPAN><SPAN class="ft171">Det ekonomiadministrativa regelverket</SPAN></P>
<P class="p729 ft9">För myndighetsstyrningen finns ett gemensamt regelverk som om- fattar olika ekonomiska och administrativa frågor. Det brukar benäm- nas det ekonomiadministrativa regelverket <NOBR>(EA-regelverket).</NOBR> Regel- verket består av ett antal lagar och förordningar som bland annat styr förvaltning, finansiering och redovisning. För att göra styrningen mer verksamhetsanpassad har olika myndigheter i större eller mindre ut- sträckning fått undantag och anpassningar från de generella reglerna. I detta kapital beskriver vi de anpassningar som gäller för universitet och högskolor i dag och lämnar förslag om hur nuvarande undantag bör hanteras. Sammanfattningsvis är vår bedömning att de anpass- ningar och undantag som gjorts för universitet och högskolor i EA- regelverket i huvudsak är ändamålsenliga och bör behållas.</P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">10.1</SPAN><SPAN class="ft81">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p730 ft146">I utredningens uppdrag ingår att bedöma om dagens anpassningar och undantag från <NOBR>EA-regelverket</NOBR> är ändamålsenliga.</P>
<P class="p54 ft30">Det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor<SPAN class="ft74">1 </SPAN>innehåller merparten av högskolans undantag från <NOBR>EA-regelverket.</NOBR> Det i särklass mest omfattande undantaget är att högskolans anslag<SPAN class="ft74">2 </SPAN>avräknas när de betalas ut till skillnad från när kostnaden uppstår vil- ket gäller övriga myndigheter. Nära kopplad till den frågan är det tio-</P>
<P class="p731 ft62"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft71">SLU omfattas inte av det gemensamma regleringsbrevet. Där motsvarande reglering är aktu- ell finns den i SLU:s regleringsbrev. De regler som gäller för SLU beskrivs samlat i ett eget avsnitt i detta kapitel.</SPAN></P>
<P class="p732 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">I de få fall ett lärosäte erhåller anslagsmedel från andra utgiftsområden än UO 16 och UO 23 kan kostnadsmässig avräkning gälla för dessa medel. Det gäller t.ex. Försvarshögskolans medel från UO 6.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="p372dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36372x1.jpg/" id="p372img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft9">procentiga anslagssparande som tillåts för anslaget till högre utbild- ning. Det gängse anslagssparandet är 3 procent. Anslagsavräkning och anslagssparande beskrivs mer detaljerat i avsnitt 10.2.</P>
<P class="p388 ft9">Utöver undantagen som rör anslagsavräkning och anslagssparan- de finns det regler som bland annat gör att lärosäten på ett friare sätt kan finansiera anläggningstillgångar med bidrag, hyra ut lokaler i andra hand och hantera över- och underskott i den avgiftsfinansie- rade verksamheten. För några lärosäten finns möjligheten att själva förvalta donationsmedel. Därutöver finns det särskilda regler när är det gäller vilka avgifter man får ta ut och disponera och utformning- en av olika dokument i budgetprocessen t.ex. prognoser och budget- underlag. De övrig undantagen redovisas i avsnitt 10.3.</P>
<P class="p388 ft9">Det finns olika skäl till undantagen. Ett är att möjliggöra en effektiv verksamhet, ett annat är att minska det administrativa arbe- tet genom mindre omfattande återrapportering. I vissa fall handlar det i stället om att regeringen behöver ett mer omfattande underlag som bättre speglar verksamheten än vad standardreglerna möjliggör.</P>
<P class="p733 ft8"><NOBR>EA-regelverket</NOBR> kräver att regeringen uttryckligt fattar beslut om vilka verksamheter en myndighet får ta ut och disponera avgifter för.<SPAN class="ft53">3 </SPAN>Dessa frågor regleras i en särskild bilaga till det gemensamma regleringsbrevet. När det gäller rätten att ta ut och disponera avgifter är den en naturlig följd av högskolans uppdrag. Ska högskolan kunna bedriva t.ex. uppdragsforskning eller uppdragsutbildning behöver det regleras att högskolan får ta ut avgifter för den verksamheten. Motsvarande gäller delvis rätten att ta emot och disponera bidrags- medel.</P>
<P class="p388 ft10">Vissa av undantagen kan tyckas vara väldigt specifika och bara röra en liten del av ett lärosätes totala verksamhet. Trots det kan undantaget vara av stor betydelse för den berörda verksamheten och i vissa fall vara avgörande för att den ska kunna bedrivas.</P>
<P class="p388 ft9">Det är viktigt att komma ihåg att styrningen av högskolan syftar till att högskolans mål och uppdrag ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Då det ekonomiadministrativa regelverket är generellt utformat finns det en risk att det kan sätta upp hinder för att nå de mål som riksdag och regering satt upp i andra sammanhang. Ett exempel är den pågående diskussionen om vilka avgifter som kan tas ut för forskningsinfrastruktur. Det politiska målet är att den i</P>
<P class="p734 ft49"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft57">Avgiftsförordning (1992:191) ger myndigheter ett generellt bemyndigande att ta ut och dispo- nera vissa avgifter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="p373dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36373x1.jpg/" id="p373img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">högre utsträckning ska göras tillgänglig i samhället samtidigt som det generella regelverket kring avgifter uppfattas som hindrande och oklart.</P>
<P class="p96 ft26"><SPAN class="ft26">10.2</SPAN><SPAN class="ft81">Anslagssparande och anslagsavräkning</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p460 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Nuvarande system för högskolans anslagssparande och anslags- avräkning är ändamålsenligt.</SPAN></P>
<P class="p461 ft8"><NOBR>EA-regelverket</NOBR> leder till att myndighetens kostnader och anslags- intäkter är direkt ihopkopplade i och med att myndigheten får sina anslagsmedel när kostnaden uppstår. För att skapa en viss flexibilitet mellan olika år är grundprincipen att en myndighet kan spara en mindre del av sitt förvaltningsanslag, ofta 3 procent, till kommande år. På samma sätt kan anslaget överskridas något, även här i normal- fallet med 3 procent genom en anslagskredit.</P>
<P class="p196 ft8">För högskolan gäller en delvis annorlunda modell. Högskolan får sina anslagsintäkter månadsvis oberoende av storleken på kostna- derna. Det här gör att högskolan alltid fullt ut erhåller sitt forsk- ningsanslag. Anslaget för högskoleutbildning stäms däremot av vid årets slut av mot antalet registrerade studenter och antalet bokförda prestationer. Om inte antalet studenter och prestationer är tillräck- ligt stort för att motsvara det utbetalade anslaget måste den över- skjutande delen betalas tillbaka. Om inte utbildningsanslaget utnytt- jas fullt ut kan upp till 10 procent av anslaget sparas till kommande år. Någon anslagskredit finns inte kopplad till varken utbildnings- eller forskningsanslaget.</P>
<P class="p250 ft8">Om ett lärosätes kostnader understiger intäkterna ett visst år uppstår ett ekonomiskt överskott som sedan kan användas kom- mande år. Är kostnaderna större än intäkterna uppstår ett under- skott som antingen täcks med tidigare överskott eller med framtida överskott.</P>
<P class="p54 ft10">Regelverket är ett direkt resultat av 1993 års reform. Syftet var enligt propositionen <SPAN class="ft34">Om högre utbildning för ökad kompetens </SPAN>(prop. 1992/93:169) att uppnå en önskvärd flexibilitet och ge förut-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="p374dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36374x1.jpg/" id="p374img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">sättningar för en effektiv resursanvändning. Reglerna kring anslags- sparande syftar bland annat till att på längre sikt motverka effekterna av de variationer i årliga intäkter som ett studentbaserat ersättnings- system riskerar att leda till. Det ekonomiska över- eller underskott som modellen för anslagsavräkning leder till ger en möjlighet att överföra medel mellan budgetåren för att på så sätt hantera variatio- ner i intäkter och kostnader mellan enskilda år.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft172">Anslagssparande och överproduktion</SPAN></P>
<P class="p93 ft8">I normalfallet tillåts myndigheter att spara 3 procent av sitt förvalt- ningsanslag. Om kostnaderna under året överstiger intäkterna kan motsvarande anslagskredit utnyttjas. För högskolan gäller en högre gräns för sparandet på utbildningsanslaget samtidigt som kredit- utrymme saknas<SPAN class="ft53">4</SPAN>. För forskningsanslaget saknas både sparande- och kreditmöjlighet. Något sparande uppstår heller inte då anslaget beta- las ut i sin helhet till lärosätet.</P>
<P class="p87 ft9">Undantaget infördes som en del i den modell för resurstilldelning för högre utbildning som gäller sedan 1993. I modellen kopplas anslagsintäkterna direkt till antalet studenter och deras studiepresta- tioner. Om inte antalet studenter och deras prestationer är tillräck- ligt många för att avräkna hela anslaget betalas överskjutande medel tillbaka, och upp till motsvarande 10 procent av anslaget får sparas till kommande år. Är i stället antalet studenter fler än vad som kan ersättas under anslaget ett år, så kallad överproduktion, kan de över- skjutande studenterna utnyttjas för att fylla anslaget ett kommande år. Även här är sparandet begränsat till 10 procent.</P>
<P class="p143 ft9">Studentefterfrågan varierar från år till år av olika skäl. Intresset för högskolestudier varierar med konjunkturen men även storleken på ungdomskullarna påverkar efterfrågan. Tilldelningsmodellen leder till att förändringar i antalet studenter ett visst år påverkar anslagsintäk- terna redan samma år. Lärosätets kostnader är däremot mer trög- rörliga. En stor del av kostnaderna är kopplade till personal som är rekryterade för att säkerställa den kompetens som krävs för att kun- na bedriva en utbildning. Genom möjligheten att spara både anslag och överproduktion kan lärosätet jämna ut intäkterna över tid och</P>
<P class="p435 ft49"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft57">För Försvarshögskolan gäller andra regler.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft9">på så kan lärosätet erbjuda ett för både studenter och arbetsmarknad attraktivt utbildningsutbud trots variationer i studentantal.</P>
<P class="p73 ft9">Förutom att säkerställa stabila intäkter innebär möjligheten till spa- rande också att lärosätet inom ramen för tilldelningsmodellen över- gångsvis kan hantera ett ökat intresse för högre studier utan att utbild- ningsanslaget omedelbart behöver öka. Lärosätet kan då öka antalet studenter med vetskapen om att den överproduktion som uppstår kan omvandlas till intäkter i framtiden. Ett exempel på det var under det förra decenniet då högskolan gick från starkt till svagt student- intresse vilket sedan åter byttes mot en ökad efterfrågan på hög- skoleutbildning till följd av finanskrisen i slutet av decenniet. Intäk- terna stabiliserades då under svackan med intäkter från tidigare icke ersatt överproduktion och det anslagssparande som byggdes upp kunde sedan användas när studenterna återvände till högskolan.</P>
<P class="p73 ft9">Storleken på det maximala sparandet kan naturligtvis diskuteras. Dagens gränser innebär att alla lärosäten inte har kunnat utnyttja alla anslagsmedel det tilldelats då anslagssparande som överstiger 10 pro- cent dras in till statskassan. Sedan 1998 har sammanlagt cirka 3,2 mil- jarder kronor dragits in. När det gäller överproduktionen har motsva- rande cirka 2 miljarder kronor dragits in under perioden <NOBR>1998–2017</NOBR> enligt UKÄ:s statistikdatabas. Samlat för alla lärosäten har högskolan hållit sig inom gränserna sedan 1997 även om variationerna har varit stora under åren. Följande diagram visar det totala anslagssparandet och den totala överproduktionen i förhållande till de totala anslagen till högre utbildning. Förutom att variationerna har varit stora över tid visar också diagrammet att det varje år både finns lärosäten som redo- visar anslagssparande och lärosäten som redovisar överproduktion.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="p376dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36376x1.jpg/" id="p376img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p735 ft135">9,0%</P>
<P class="p736 ft135">8,0%</P>
<P class="p736 ft135">7,0%</P>
<P class="p736 ft135">6,0%</P>
<P class="p736 ft135">5,0%</P>
<P class="p737 ft135">4,0%</P>
<P class="p736 ft135">3,0%</P>
<P class="p736 ft135">2,0%</P>
<P class="p736 ft135">1,0%</P>
<P class="p736 ft135">0,0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR height=0>
<TD width=9px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=22px></TD>
<TD width=7px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=6px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=15px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p738 ft173"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p738 ft173"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p738 ft173"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:5px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2000</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td113"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p740 ft174"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p740 ft174"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p740 ft174"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:5px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2006</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td17"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr13 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2013</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2014</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2015</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2016</P></TD>
<TD class="tr13 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p739 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p739 ft135"><![endif]>2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td51"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td4"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=3 class="tr3 td89"><P class="p741 ft137">Anslagssparande</P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=3 class="tr3 td27"><P class="p741 ft137">Överproduktion</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td51"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td4"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td2"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td117"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td118"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td10"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td2"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td2"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td2"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr16 td2"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td51"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td114"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td116"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p26 ft175"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft49">Källa: UKÄ</P>
<P class="p742 ft8">En minskad möjlighet till sparande skulle innebära både en minskad flexibilitet men också att mer anslagssparande skulle dras in. Det är svårt att beräkna effekten då ett förändrat regelverk troligen också skulle förändra utbildningsutbudet genom ett minskat utbud av de utbildningar som är dyrast att upprätthålla och utbildningar där varia- tionerna i efterfrågan är som störst. Detta riskerar att innebära ett mindre varierat utbildningsutbud och en minskad koppling till arbets- marknadens behov. Frågor kring utbildningsutbudet beskrivs mer i detalj i kapitel 6.</P>
<P class="p78 ft8">Ett större tillåtet sparande skulle öka flexibiliteten än mer. Sam- tidigt finns en gräns där lärosätet inte kan vara säker på om det inom överskådlig tid kan utnyttja sitt sparande. Det gäller särskilt över- produktionen som först blir intäkter i ett läge där antalet studenter understiger vad som kan ersättas i anslaget.</P>
<P class="p77 ft30">Anslagssparandet är särskilt viktigt för de lärosäten som har störst variationer i studentantal. Förenklat gäller det lärosäten utan- för storstäderna och i vissa fall de mer specialiserade lärosätena. Ett exempel på det var när intresset för ingenjörsutbildningar var lågt under <NOBR>00-talet.</NOBR> Utan möjligheten till sparande skulle lärosäten haft</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="p377dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36377x1.jpg/" id="p377img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft10">ännu svårare att klara de variationer i studentefterfrågan som upp- stod under det förra decenniet. Nästan alla lärosäten har dock någon gång sedan 1998 redovisat ett sparande som uppgår till de maximala tio procenten. Sju lärosäten har redovisat ett sparande större än tio procent vid mer än fem tillfällen sedan 1998.<SPAN class="ft60">5</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Vi bedömer att de stora variationerna i studentefterfrågan och verksamhetens behov av långsiktighet motiverar att dagens möjlighet till sparande behålls. Vi bedömer också att den flexibilitet som uppstår ökar möjligheten för högskolan att enkelt möta en ökad student- efterfrågan vid exempelvis en lågkonjunktur. Den fasta bas som vi föreslår i avsnitt 9.3.1 förväntas minska sparandet i och med att ökad långsiktighet i finansieringen uppnås. Även om basen ger lärosätena mer stabila och förutsägbara intäkter menar vi att möjligheten till anslagssparande och sparande av överprestationer bör behållas för den del av finansieringen för utbildning som fortsatt är rörlig. Skälet till det är att vi bedömer att den flexibilitet att möta variationer i studentefterfrågan som sparandemöjligheten ger är ändamålsenlig.</P>
<P class="p99 ft8">Om stora anslagssparanden är återkommande finns det anledning för regeringen att överväga om lärosätets takbelopp bör justeras ned. Det har också skett historiskt.</P>
<P class="p96 ft15"><SPAN class="ft15">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft172">Anslagsavräkning</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Högskolans mest centrala undantag från <NOBR>EA-regelverket</NOBR> gäller hur anslagen avräknas. Ett lärosäte avräknar sina anslag (får tillgång till sina anslagsmedel) när det betalas ut (med 1/12 per månad).<SPAN class="ft42">6 </SPAN>Det innebär att anslaget inte är direkt kopplat till myndighetens kostna- der utan att ett ekonomiskt under- eller överskott kan uppstå mellan olika år. Modellen infördes i och med 1993 års reform och är tydligt beskriven i propositionen <SPAN class="ft28">om högre utbildning för ökad kompetens.</SPAN><SPAN class="ft42">7</SPAN></P>
<P class="p64 ft30">Riksdagen har även tagit ställning för avräkningssättet när det gäller anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå i och med regeringens förlag i propositionen <SPAN class="ft29">Ett lyft för forskning och inno- vation </SPAN>(prop. 2008/09:50). I propositionen <SPAN class="ft29">En reformerad budgetlag </SPAN>(prop. 2010/11:40) konstaterar regeringen att för universitet och</P>
<P class="p743 ft62"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft71">Högskolan Dalarna, Högskolan i Skövde, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska univer- sitet, Mittuniversitetet och Mälardalens högskola.</SPAN></P>
<P class="p199 ft55"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft54">För Försvarshögskolan gäller till en del andra regler.</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1992/93:169, s. </SPAN><NOBR>21–26.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">högskolor tillämpas i dag en särskild ordning för redovisning mot anslag och att denna ordning bör tillämpas även i fortsättningen.</P>
<P class="p298 ft9">Som vi beskrev i föregående avsnitt är det inte givet att lärosätet tilldelas hela anslaget för högskoleutbildning då tilldelningen styrs av antalet studenter. Kopplat till anslaget finns en sparandemöjlig- het. Någon möjlighet till anslagskredit finns inte utan en situation där kostnaderna överstiger intäkterna får i stället hanteras inom ramen för möjligheten att redovisa över- och underskott.</P>
<P class="p429 ft10">Bakgrunden till att riksdag och regering valt en särskild modell för högskolan är att utbildning och forskning behöver en större eko- nomisk flexibilitet för att kunna möta variationer i kostnader och intäkter mellan åren. För utbildningens del är det viktigaste skälet variationerna i studentantal som gör att intäkterna varierar mellan åren. Utöver det krävs en ekonomisk flexibilitet för att kunna genom- föra förändringar i utbildningsutbudet som inledningsvis inte leder till stabila intäkter och som kan kräva extra medel för att t.ex. hantera investeringar eller personalförändringar.</P>
<P class="p112 ft30">För forskningens del beror behovet av flexibilitet på att verk- samheten genomförs i många projekt där en flexibilitet behövs för att kunna hantera förändringar i t.ex. tidsåtgång. Minst lika viktigt är dock att forskningen finansieras från både anslagsmedel och bidrag från olika finansiärer. Forskningsbidragen är ofta flexibla angående när i tiden de får användas samtidigt som varje bidrag van- ligtvis bara täcker en del av projektets kostnader. Avsikten är därför att anslagsmedlen ska kunna hanteras med samma flexibilitet som är möjligt med bidragsmedlen för att på det sättet uppnå en effektiv resursanvändning. Bidragsfinansieringen varierar också över tid då bidragen är tidsbegränsade. Om den av något skäl förändras över tid är det också lärosätet som ansvarar för att, med anslagsmedel, täcka överenskomna kostnader, t.ex. löner.</P>
<P class="p744 ft9">Inte heller när det gäller utbildningsmedlen har regeringen sett det som tänkbart med en kostnadsmässig anslagsavräkning. I stället är en av grundprinciperna i 1993 års reform att intäkterna tilldelas utifrån antalet studenter och deras prestationer och att sedan läro- sätet ska kunna använda dessa medel på ett ändamålsenligt sätt. Samma princip gäller normalt i en avgiftsfinansierad verksamhet – men här ersätter anslaget avgiftsintäkterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft8">Lärosätets ansvar för att resurserna används effektivt blir tydligt genom sättet att anslagsavräkna. Resurserna är inte kopplade till spe- cifika uppgifter utan finansierar forskning respektive utbildning i sin helhet. Det leder till att en högskola å ena sidan har svårt att hävda att pengarna inte räcker till specifika uppgifter, men att högskolan å andra sidan får en större ekonomisk flexibilitet än vad den vanliga myn- digheten har.</P>
<P class="p52 ft15">Myndighetskapital</P>
<P class="p66 ft9">Det överskott som skapas då högskolans intäkter överstiger kostna- derna kallas myndighetskapital. Myndighetskapitalet består till huvud- delen av anslagsmedel, men även ett överskott i den avgiftsfinansierade delen leder till ett ökat myndighetskapital. Bidrag som lärosätet fått men som ännu inte förbrukats påverkar däremot inte myndighets- kapitalet utan dessa medel bokförs som oförbrukade bidrag.</P>
<P class="p64 ft9">Myndighetskapitalet har ökat under de senaste tio åren. Figur 10.2 visar utvecklingen under perioden 2007 till 2017 i fasta priser upp- delat på verksamhetsgrenarna utbildning respektive forskning. Den största ökningen skedde 2009 och 2010 då det genomsnittliga myn- dighetskapitalet växte från cirka 10 procent till 20 procent av omsätt- ningen. I kronor ökade myndighetskapitalet från 6 till cirka 10 mil- jarder kronor. De senaste åren har andelen myndighetskapital i för- hållande till omsättningen i stort varit oförändrad på nationell nivå.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="p380dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36380x1.jpg/" id="p380img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-194px;margin-bottom:0px;" class="p745 ft134"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-194px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:194px;" class="p745 ft134"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-97px;margin-top:97px;margin-right:-97px;margin-bottom:97px;" class="p745 ft134"><![endif]>Miljarder kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p25 ft135">14,0</P>
<P class="p46 ft135">12,0</P>
<P class="p46 ft135">10,0</P>
<P class="p746 ft135">8,0</P>
<P class="p747 ft135">6,0</P>
<P class="p747 ft135">4,0</P>
<P class="p746 ft135">2,0</P>
<P class="p747 ft135">0,0</P>
<P class="p748 ft135">2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017</P>
<P class="p749 ft135"><INGENBILD zsrc="H7B36380xi2.jpg/" id="p380inl_img1"> Utbildning på grundnivå och avancerad nivå</P>
<P class="p750 ft135"><INGENBILD zsrc="H7B36380xi3.jpg/" id="p380inl_img2"> Forskning och utbildning på forskarnivå</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft49">Källa: UKÄ:s statistik.</P>
<P class="p751 ft9">Myndighetskapitalets utveckling har också diskuterats och beskri- vits av bland annat Riksrevisionen. Ett aktuellt exempel är Riksrevi- sionens granskning av myndighetskapitalet vid universitet och hög- skolor som ger en detaljerad beskrivning av frågan.<SPAN class="ft42">8 </SPAN>Riksrevisionen menar att ökat myndighetskapital tyder på att verksamheten inte har bedrivits i den takt och omfattning som riksdag och regering gett resurser för. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den upp- byggnad av myndighetskapital som skett den senaste tioårsperioden på totalnivå inte är förenlig med ett effektivt resursutnyttjande ur ett statsfinansiellt perspektiv. Riksrevisionens föreslår inte att regering- en ska ompröva modellen för anslagsavräkning i sig utan menar i stället att styrningen behöver förbättras för att på så sätt minska storleken på det totala myndighetskapitalet.</P>
<P class="p403 ft9">Att det förekommer en viss förskjutning av resurserna över tid är enligt Riksrevisionen rimlig med tanke på lärosätenas uppdrag och verksamhet. Samtidigt menar Riksrevisionen att det i första hand</P>
<P class="p664 ft49"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft57">Riksrevisionen (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p25 ft21">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="p381dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36381x1.jpg/" id="p381img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft13">gäller forskningen varför uppbyggnaden av myndighetskapital inom utbildningen är svårare att motivera.</P>
<P class="p85 ft9">Mekanismerna bakom ökningen 2009 och 2010 beskriver UKÄ i sitt remissvar på Riksrevisionens rapport.<SPAN class="ft42">9 </SPAN>Att myndighetskapitalet ökade var i första hand ett resultat av kraftigt ökade forskningsanslag som inte lika fort kunde omsättas i ökade kostnader för forskningen. För utbildningens del ökade antalet studenter igen efter en period med lägre intresse för högskolestudier. Det innebar att lärosätena kunde dra nytta av sparade anslagsmedel samtidigt som regeringen tillfälligt höjde utbildningsanslagen vilket i båda fall ökade intäkterna. Varken anslagssparandet eller de tillfälliga anslagshöjningarna innebar några bestående intäktsökningar som kunde använda till permanenta satsningar t.ex. för att anställa nya lärare. Det innebar att delar av de ökade intäkterna sparades.</P>
<P class="p64 ft9">I sitt svar till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport ifrågasatte inte heller regeringen dagens avräkningsmodell.<SPAN class="ft42">10 </SPAN>I stället lyfte man fram ett antal positiva effekter med modellen, bl.a. att den ger mer långsiktiga förutsättningar och drivkrafter för effektivitet och kvalitet. Samtidigt instämde regeringen i Riksrevisionens bedömning att det inte är effektivt om tilldelade resurser i stor utsträckning används som buffert eftersom tilldelade medel är avsedda för att för- verkliga strategiska satsningar, kvalitetshöjningar av utbildningen och utbyggnad av samhällsviktiga utbildningar för att möta framtida behov på arbetsmarknaden. Riksrevisionen föreslog att regeringen skulle sätta upp mål för hur stort myndighetskapitalet får vara. Reger- ingen gjorde dock bedömningen att det inte vore lämpligt. Skälet till det var enligt regeringen att högskolelagens krav att resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten skulle motverkas. Ett lärosätesspecifikt mål fastställt av regeringen skulle då kunna bli ett hinder för lärosätena att uppfylla lagens krav.</P>
<P class="p54 ft9">Vi ser heller inga skäl till att ompröva de ställningstaganden från riksdag och regering som ligger bakom dagens modell för anslags- avräkning. Modellen är anpassad till verksamhetens krav och har positiva effekter både när det gäller att skapa flexibilitet för verksam- heten och ge incitament för att begränsa kostnaderna. Inom ramen för dagens modell finns det möjligheter för högskolans ofta mer trögrörliga verksamhet att kunna ställa om utan att medel riskerar</P>
<P class="p322 ft55"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft54">UKÄ (2017f).</SPAN></P>
<P class="p200 ft49"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft48">Skr. 2017/18:191.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p752 ft8">att dras in. På samma sätt som Riksrevisionen menar vi att åtgärder bör inriktas på att minska storleken på det totala myndighetskapi- talet och förbättra både lärosätenas och regeringens redovisning av myndighetskapitalet.</P>
<P class="p429 ft9">Sparandet är till allra största delen en förskjutning i tid mellan att medel tilldelas och att dessa medel används. Myndighetskapitalet motsvarar i genomsnitt cirka 20 procent av kostnaderna vilket är det- samma som ungefär två månaders kostnader. Samtidigt finns det rela- tivt stora skillnader i andelen myndighetskapital vilket t.ex. framgår av Riksrevisionens granskning. Även om skillnaderna är stora så kan det konstateras att merparten av de största lärosäten visar en likartad bild med ett totalt myndighetskapital i intervallet <NOBR>15–20</NOBR> procent. För de mindre universiteten och högskolorna är variationerna större. En för- klaring är att deras resurser inte på samma sätt ökat som de stora universitetens.</P>
<P class="p429 ft9">Det är viktigt att komma ihåg att myndighetskapitalet är en spa- rad summa pengar. Ett myndighetskapital på 20 procent innebär där- för inte att lärosätet med hjälp av myndighetskapitalet stadigvarande kan öka sina kostnader med 20 procent. Vad myndighetskapitalet möjliggör är att engångsvis öka sina kostnader.</P>
<P class="p112 ft9">Vi bedömer att det finns två huvudsakliga skäl till att myndig- hetskapitalet har ökat över tid. Det viktigaste skälet är att snabbt ökande resurser eller en ryckighet i resurstilldelningen gör det svårt för lärosätet att hinna anpassa verksamhetens storlek till tillgängliga resurser. Granskar man utvecklingen mer i detalj kan man på aggre- gerad nivå se att när intäkterna ökar mycket ett år hinner inte det fullt ut leda till motsvarande ökade kostnader under samma år utan resterande anpassning av kostnaderna sker i stället året efter. Det första årets intäktsökning leder då till ett ökat myndighetskapital.</P>
<P class="p388 ft9">Det andra skälet är en önskan att bygga upp ekonomiska reserver. De behövs för att skapa långsiktig trygghet för läraren och för forskargruppen då högskolan i hög grad är en projekt- och extern- finansierad verksamhet. Ekonomiska reserverna skapas också på lärosätesnivå för att kunna hantera framtida investerings- och med- finansieringsbehov. Våra förslag om en mer långsiktig och samord- nad styrning kommer enligt vår bedömning både leda till att hög- skolan får bättre möjligheter att ta om hand regeringens satsningar på ett ändamålsenligt sätt och att den ekonomiska osäkerhet som många forskare upplever minskar. På så sätt minskar risken för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="p383dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36383x1.jpg/" id="p383img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">ökande myndighetskapital som en följd av framtida satsningar och behovet av reserver i verksamheten minskar. Detta bör leda till att myndighetskapitalet reduceras jämfört med i dag.</P>
<P class="p64 ft10">Precis som Riksrevisionen påpekar menar vi att sparandet av utbildningsmedel är mer problematiskt än sparandet av forsknings- medel. Sparade forskningsanslag leder till önskad verksamhet, om än med viss fördröjning. Sparade utbildningsmedel däremot kan vara ett resultat att de uppdrag lärosätet fått inte genomförts. Om så är fallet kan det vara rimligt att regeringen i dialogen om lärosätets utbildningsuppdrag diskuterar om uppdraget ska förändras eller att vissa medel i stället fördelas till andra lärosäten.</P>
<P class="p52 ft26"><SPAN class="ft26">10.3</SPAN><SPAN class="ft81">Övriga undantag och särskilda regler</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p432 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">De anpassningar och undantag som gjorts för universitet och högskolor i det ekonomiadministrativa regelverket är i huvud- sak ändamålsenliga och bör behållas.</SPAN></P>
<P class="p480 ft9">I avsnitt 10.3.1 redovisas vi högskolans övriga undantag från <NOBR>EA-regel-</NOBR> verket.<SPAN class="ft42">11 </SPAN>Sammanfattningsvis bedömer vi att undantagen är motiverade och att de fyller en viktig funktion för verksamheten. Att undantagen också varit relativt oförändrade under lång tid talar för det.</P>
<P class="p64 ft9">Våra bedömningar grundar sig på tidigare utredningsarbeten och de samtal vi fört med lärosäten och tjänstemän i Regeringskansliet. I våra möten med högskolans intressenter har några frågor om de befintliga <NOBR>EA-undantagen</NOBR> särskilt tagits upp. När det gäller reglerna kring avgifter menar både lärosäten och andra att möjligheten att ta ut avgifter för forskningsinfrastruktur är oklar. Berörda lärosäten menar att om regeringens mål att göra de stora infrastrukturinves- teringarna tillgängliga för hela samhället ska kunna nås, krävs en större flexibilitet i hur avgifter får tas ut. Frågan om avgifter för infrastruktur är heller inte enbart en fråga för de allra största sats- ningarna utan har också bäring på många av mindre infrastrukturer som finns vid olika lärosäten och som kan ha stor betydelse i både</P>
<P class="p21 ft49"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft48">Regler för SLU redovisas i ett eget avsnitt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="p384dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36384x1.jpg/" id="p384img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket<SPAN style="padding-left:244px;">SOU 2019:6</SPAN></P>
<P class="p120 ft13">lokal och nationell samverkan. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p370 ft30">I avsnitt 10.3.1 bedömer vi bland annat att regeringen bör kunna samla avgiftsfrågor för verksamhetsmässigt mindre omfattande verk- samheter under en samlad generell rubrik i stället som för i dag genom specifika bemyndiganden. Därigenom får i stället respektive lärosäte, inom ramen för det generella bemyndigandet, avgöra när det är lämp- ligt att ta ut avgifter. För SLU:s del finns ett generellt bemyndigande att ta ut avgifter för verksamhet som är förenlig med universitetets uppgifter. SLU:s bemyndigande skulle dock inte fullt ut lösa detta problem då SLU:s bemyndigande avser verksamhet där full kostnads- täckning ska nås. De specifika bemyndigandena berör i stället verk- samhet där avgiftsintäkterna endast finansierar en mindre del av verk- samhetens kostnader då de i de flesta fall är en integrerad del i utbildningen.</P>
<P class="p437 ft15"><SPAN class="ft15">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft172">Undantag i det gemensamma regleringsbrevet</SPAN></P>
<P class="p472 ft15">Utgiftsprognoser</P>
<P class="p753 ft13">Enligt Finansdepartementets regleringsbrevshandledning ska ut- giftsprognoser lämnas fem gånger per år.</P>
<P class="p754 ft8">Lärosäten lämnar utgiftsprognos två gånger per år. Prognosen avser både utgifter och antalet studenter per utbildningsområde. Att lärosäten lämnar färre prognoser motiveras med att utfallet är förutsebart långt i förväg och att precisionen inte ökar med fler prognoser. De prognoser som lämnas är däremot mer detaljerade än vad som är gängse. Antalet prognoser per år har minskat över tid utan någon egentlig förlust i ett försämrat beslutsunderlag för regeringen.</P>
<P class="p755 ft28">Vår bedömning är att undantaget är ändamålsenligt. <SPAN class="ft9">Vårprognosen som lämnas i början av maj tillför inte mycket kunskap om kommande utgifter jämfört med de uppgifter som lämnas i bud- getunderlaget, varför även den borde kunna strykas. Att pro- gnoserna som lämnas innehåller både en prognos över kommande utgifter och det totala antalet studenter är rimligt. Men detalj-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">384</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="p385dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36385x1.jpg/" id="p385img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p756 ft8">uppgifterna om antalet studenter uppdelat per utbildnings- område används normalt inte av regeringen och borde kunna tas bort. Utfallsuppgifter för detta finns också i UKÄ:s statistik.</P>
<P class="p352 ft15">Rätt att ta emot och disponera bidrag</P>
<P class="p757 ft8"><NOBR>EA-regelverket</NOBR> reglerar inte möjligheten att emot bidrag från en annan statlig myndighet,</P>
<P class="p758 ft8">en stiftelse som bildats med medel som härrör från avveck- lingen av löntagarfonderna, eller</P>
<P class="p759 ft13">en mellanstatlig organisation till vilken Sverige är anslutet. För att möjliggöra för universitet och högskolor att ta emot</P>
<P class="p760 ft8">bidrag framgår det av regleringsbrevet att ett lärosäte får ta emot och disponera bidrag från såväl statliga som <NOBR>icke-statliga</NOBR> finan- siärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet, samt avkastning från donationer. Inkomsterna ska tillföras lärosätets räntekonto.</P>
<P class="p761 ft27">Vår bedömning är att undantagen bör kvarstå och att de är en direkt följd av målen för högskolans verksamhet.</P>
<P class="p289 ft15">Rätt att ta ut avgifter</P>
<P class="p757 ft8">Enligt avgiftsförordningen (1992:191) 3 § får en myndighet ta ut och disponera avgifter för varor och tjänster som den tillhanda- håller bara om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen.</P>
<P class="p762 ft8">Enligt regleringsbrevet har lärosätena några mer generella bemyndiganden att med full kostnadstäckning ta ut och dispo- nera avgifter för försäljning av beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskolan m.m., uppdragsutbildning, utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter och uppdragsforskning.</P>
<P class="p763 ft94">Vår bedömning är att undantagen bör kvarstå och att de är en direkt följd av målen för högskolans verksamhet.</P>
<P class="p764 ft8">Enligt regleringsbrevet får lärosätena utan krav på full kostnads- täckning ta ut och disponera avgifter för högskoleprov och upp- låtelse av bostadslägenhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="p386dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36386x1.jpg/" id="p386img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p56 ft28">Vår bedömning är att undantaget för högskoleprovet bör kvarstå då högskoleprovet är en del av regeringens tillträdessystem. När det gäller bostadsuthyrningen bereds för närvarande frågan inom Reger- ingskansliet varför vi har valt att inte behandla frågan.</P>
<P class="p765 ft10">Därutöver har några lärosäten mera specifika möjligheter att ta ut och disponera avgifter för museer och konstnärlig utbildning. Uppsala, Lunds, Stockholms och Umeå universitet har rätt att ta ut museiinträden. Lärosäten med konstnärlig utbildning har rätt att ta ut avgifter för biljetter eller program. Stockholms konst- närliga högskola har även rätt att ut avgifter från försäljning av visnings- och sändningsrättigheter för studentproduktioner och för dansundervisning i praktikkurser som genomförs av studen- ter vid danspedagogutbildningen. Linköpings universitet får ta ut avgifter för möbelkonservering och möbeltapetsering vid Carl Malmstens Centrum för träteknik & design.</P>
<P class="p415 ft9">Avgiftsintäkterna för dessa verksamheter är små. De har moti- verats med att det är rimligt att få ta ut inträden och inte behöva skänka bort t.ex. tryckta program. Genom att sälja biljetter säker- ställer man också att föreställningarnas publik faktiskt kommer till föreställningen. Produktionerna är en integrerad del i utbild- ningen varför det är rimligt att inträden m.m. endast täcker en liten del av deras kostnader. Undantaget fyller sitt syfte och bör kvarstå av två skäl. Även om intäkterna är små har de betydelse för att kunna genomföra verksamheten. Möjligheten att ta ut en avgift är också angelägen för att kunna säkerställa t.ex. ett publik- underlag. Lärosätenas museer har i de flesta fall en mycket lång historia och är av kulturhistoriskt värde. De omfattas inte av reformen om fri entré till statliga museer. Intäkterna ger ett betydelsefullt ekonomiskt bidrag till driften av museerna.</P>
<P class="p765 ft29">Vår bedömning är att undantagen bör kvarstå då de är ändamåls- enliga då de ger betydelsefulla intäkter till verksamheterna.</P>
<P class="p766 ft10"><NOBR>Tandläkar-,</NOBR> tandhygienist- och optikerutbildningarna vid Karo- linska institutet, Linnéuniversitet, Malmö universitet och Hög- skolan i Kristianstad får ta ut patientavgifter. Syftet med undan- taget är både att få delar av kostnaderna täckta, men också att</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="p387dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36387x1.jpg/" id="p387img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p767 ft13">genom avgifter säkerställa ett allsidigt patientunderlag. Även dessa intäkter är små.</P>
<P class="p768 ft27">Vår bedömning är att undantagen bör kvarstå då de är ända- målsenliga då de säkerställer ett allsidigt patientunderlag samtidigt som de ger vissa intäkter.</P>
<P class="p765 ft30">Regeringen har i propositionen <SPAN class="ft29">En akademi i tiden </SPAN>framfört att universitet och högskolor utan regeringens beslut i varje särskilt fall bör kunna ta ut avgifter av andra än studenter för verksamhet som bedrivs inom ramen för lärosätenas kärnverksamheter utbild- ning och forskning. Möjligheten bör avse avgifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Det kan t.ex. avse genomförande av vissa praktiska utbildningsmoment vid tandvårdscentraler, möbel- tapetserarverkstäder eller licensiering av immateriella anläggnings- tillgångar. Vi instämmer i denna bedömning. På samma sätt som inte regeringen reglerar vilka typer av uppdragsforskning som avgifter får tas ut för så skulle det vara fullt möjligt att samla de mindre avgiftsfrågorna under en samlad mer generell rubrik och i stället låta respektive lärosäte avgöra när det är lämpligt att ta ut avgifter.</P>
<P class="p769 ft176">Avgifter för tillhandahållande av lokaler som ursprungligen har hyrts för lärosätets egen verksamhet utan den begränsning som följer av 4 § andra stycket avgiftsförordningen</P>
<P class="p770 ft8">Avgiftsförordningen (1992:191) begränsar den långsiktiga totala omfattningen av avgiftsintäkter enligt 4 §. Det gäller bl.a. uthyr- ning av lokaler, rådgivning och tjänsteexport.</P>
<P class="p771 ft8">För ett lärosäte finns ingen begränsning i omfattning av avgifts- intäkter för den del som rör uthyrning av lokaler.</P>
<P class="p62 ft9">Motivet till undantaget är att ett lärosäte ska kunna hyra ut lokaler som inte längre behövs i verksamheten eller kunna sam- verka om lokaler med andra myndigheter. Möjligheten att hyra ut lokaler har stor betydelse, men omfattningen är, med något undantag, inte så stor att undantaget utnyttjas. SLU:s undantag skiljer sig från övriga lärosätens då SLU har rätt att ta ut ersätt- ning för sådana varor och tjänster som avses i 4 § första stycket</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="p388dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36388x1.jpg/" id="p388img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p772 ft13">avgiftsförordningen utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma paragraf.</P>
<P class="p773 ft27">Vår bedömning är att undantaget kan tas bort för de lärosäten som inte utnyttjar undantaget.</P>
<P class="p774 ft15">Om den avgiftsfinansierade verksamheten visar ett underskott eller ett överskott som är större än 10 procent räcker det med att redovisa i årsredovisningen hur över- respektive underskott ska disponeras</P>
<P class="p775 ft8">Enligt avgiftsförordningen (1992:191) 25a § ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponera om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret. Har det uppkommit ett underskott i av- giftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.</P>
<P class="p415 ft10">För högskolor gäller att om det ackumulerade överskottet över- stiger 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett under- skott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredo- visningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.</P>
<P class="p771 ft8">Några stora lärosäten har haft överskott i den avgiftsfinan- sierade verksamheten som överstiger 10 procent. Undantaget syf- tar till att undvika överflödiga regeringsbeslut då regeringens ställ- ningstagande innan undantaget infördes var att lärosätet fick dis- ponera överskottet i ny räkning i dess helhet. Genom att frågan redovisas i årsredovisningen har regeringen möjlighet att följa utvecklingen.</P>
<P class="p61 ft28">Vår bedömning är att undantaget är ändamålsenligt. <SPAN class="ft9">Men resul- taten varierar stort mellan lärosätena och flera av de större läro- sätena har stora överskott. Även om överskotten i många fall</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">388</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="p389dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36389x1.jpg/" id="p389img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p756 ft13">minskar är det tydligt att regeringen behöver följa överskottens utveckling så att de inte permanentas.</P>
<P class="p776 ft15">Regler om redovisning av väsentliga uppgifter i årsredovisningen</P>
<P class="p757 ft8">Enligt 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om års- redovisning och budgetunderlag ska årsredovisningen innehålla redovisning av vissa väsentliga uppgifter.</P>
<P class="p758 ft8">För universitet och högskolor gäller särskilda anvisningar som innebär en mer detaljerad redovisning</P>
<P class="p777 ft29">Vår bedömning är att undantaget är ändamålsenligt då de väsentliga uppgifter som lämnas fyller en viktig funktion för Regeringskansliet.</P>
<P class="p352 ft15">Finansieringsanalys</P>
<P class="p778 ft8">Enligt 2 kap. 4 § andra stycket förordningen (2000:605) om års- redovisning och budgetunderlag ska myndigheter som omsätter mer än en miljard kronor upprätta och lämna en finansierings- analys till regeringen.</P>
<P class="p779 ft8">Finansieringsanalysen syftar till att förklara förändringar i lik- vida medel. Lärosätena redovisar i stället särskilt vad som förkla- rar förändringen i myndighetskapitalet. Utvecklingen av likvida medel framgår av lärosätets finansiella redovisning.</P>
<P class="p761 ft27">Vår bedömning är att undantaget är ändamålsenligt då en särskild finansieringsanalys för lärosäten inte efterfrågas.</P>
<P class="p289 ft15">Finansiering av anläggningstillgångar</P>
<P class="p780 ft9">Enligt 2 kap. 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörjningsför- ordningen (2011:210) får anläggningstillgångar helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från <NOBR>icke-statliga</NOBR> givare. För högskolor gäller det även bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.</P>
<P class="p781 ft10">Undantaget speglar att regeringen vill möjliggöra för sina forskningsfinansierande myndigheter, t.ex. forskningsråden, att</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">389</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="p390dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36390x1.jpg/" id="p390img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p782 ft13">kunna finansiera anläggningstillgångar som forskningsinfrastruk- tur vid ett lärosäte.</P>
<P class="p783 ft27">Vår bedömning är att undantaget är ändamålsenligt då regeringen vill kunna ge forskningsfinansierade myndigheter möjligheten att finansiera anläggningstillgångar på detta sätt.</P>
<P class="p289 ft15">Rätt att förvalta donationsmedel</P>
<P class="p784 ft9">Enligt 12 § första stycket donationsförordningen (1998:140) får efter medgivande av regeringen en myndighet, om inte särskilda villkor knutna till en enskild donation hindrar detta, placera donationsmedel som inte ska förbrukas inom de närmaste två åren i svenska statsobligationer och statsskuldväxlar, värdepap- persfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller i aktier inregistrerade vid en reglerad marknad i Sverige.</P>
<P class="p785 ft8">Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs univer- sitet, Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan har denna möjlighet. Syftet med undantaget är att ge lärosätet möj- lighet att långsiktigt förvalta en donation utan att t.ex. aktier behöver säljas. På så sätt kan exempelvis en donators önskan om förvaltning infrias. Resultatet av förvaltningen ska redovisas. Totalt förvaltas 830 mnkr varav 530 mnkr avser Karolinska insti- tutet. Resultaten i förvaltningen mäter sig väl med jämförelse- index.</P>
<P class="p786 ft27">Vår bedömning är att undantaget är ändamålsenligt då det ger möjligheter att långsiktigt förvalta donationer.</P>
<P class="p289 ft15">Budgetunderlag</P>
<P class="p787 ft8">Enligt kap. 9 om budgetunderlag och fördjupad prövning i för- ordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter lämna budgetunderlag till regeringen.</P>
<P class="p785 ft8">Ett lärosäte lämnar ett mer omfattande budgetunderlag än vad som normalt gäller.</P>
<P class="p788 ft28">Vår bedömning är att undantaget är ändamålsenligt då den verk- samhetsanpassning av budgetunderlagens utformning fyller en viktig</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">390</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="p391dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36391x1.jpg/" id="p391img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p789 ft28">funktion för Regeringskansliet. Vårt förslag till utvecklad styrning av högskolan innebär att budgetunderlagets utformning kommer att behöva förändras för att säkerställa att regeringen får det underlag den behöver för att kunna implementera den dialogbaserade styr- ning som vi föreslår. Det gäller bland annat att budgetunderlaget behöver anpassas till den fyraåriga planeringsperioden. Budget- underlaget behöver då innehålla mer information inför att överens- kommelser och utbildningsuppdrag ska fastställas och mindre infor- mation övriga år.</P>
<P class="p237 ft26"><SPAN class="ft26">10.4</SPAN><SPAN class="ft81">Undantag och särskilda regler för SLU</SPAN></P>
<P class="p53 ft8">De undantag och särskilda regler i förhållande till <NOBR>EA-regelverket</NOBR> som gäller för SLU regleras i förordning (1993:221) för Sveriges lantbruks- universitet och i SLU:s regleringsbrev. I huvudsak gäller samma regler för SLU som för övriga lärosäten. I några fall är de undantag som gäl- ler för SLU något mer omfattande och dessa undantag redovisas i detta avsnitt.</P>
<P class="p64 ft9">Till skillnad från övriga lärosäten har SLU ett anslag som finan- sierar all verksamhet. Som för övriga lärosäten avräknas anslaget när det betalas ut. Då tilldelningen för utbildning inte är direkt kopplad till antalet studenter kan inte något anslagssparande uppstå.</P>
<P class="p250 ft8">Den kanske viktigaste skillnaden är att SLU får förvalta fasta till- gångar. Enligt årsredovisningen var byggnader, mark och andra fasta tillgångar värda 731 miljoner kronor 2017.</P>
<P class="p236 ft10">SLU får till skillnad från andra lärosäten ingå som medlem i för verksamheten relevanta ekonomiska föreningar. För andra lärosäten och andra myndigheter gäller att de får vara medlem i en förening om inte medlemsavgiften överstiger ett prisbasbelopp.</P>
<P class="p118 ft12">SLU har enligt sin instruktion ett bemyndigande att ta ut avgifter för verksamhet som är förenlig med universitetets uppgifter. Övriga lärosäten saknar motsvarande breda bemyndigande utan de ges rätt att ta ut avgifter för mer specifik verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">391</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="p392dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36392x1.jpg/" id="p392img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft26"><SPAN class="ft26">10.5</SPAN><SPAN class="ft81">Författningsreglering</SPAN></P>
<P class="p790 ft15">Vi föreslår att</P>
<P class="p484 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">Långsiktig styrning som i dag ingår i regleringsbrev i stället regleras i förordning.</SPAN></P>
<P class="p791 ft8">Sedan 2010 års förvaltningspolitiska proposition (prop. 2009/10:175) har regeringens utgångspunkt varit att regleringsbreven i första hand ska innehålla styrning med ett kort tidsperspektiv. Den mer lång- siktiga styrningen har i stället förordningsreglerats i myndighetens instruktion. Motsvarande förändring har inte gjorts för högskolan trots att stora delar av det gemensamma regleringsbrevet för univer- sitet och högskolor är styrning av långsiktig karaktär som inte för- ändras mellan åren.</P>
<P class="p143 ft9">Mycket av den styrning som ingår i det gemensamma reglerings- brevet borde därför förordningsregleras. Viktiga delar av högskolans verksamhet styrs redan i förordning genom exempelvis högskole- förordningen (1993:100). Vi föreslår därför att regeringen flyttar den långsiktiga styrningen i det gemensamma regleringsbrevet till exem- pelvis ett eget kapitel i högskoleförordningen. Baserat på 2018 års utformning av det gemensamma regleringsbrevet föreslår vi att föl- jande frågor i stället författningsregleras:</P>
<P class="p135 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">Regleringen under rubrikerna Ekonomisk redovisning m.m. och övrigt.</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 1 Avräkning av hst och hpr.</SPAN></P>
<P class="p288 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 2 Riktlinjer för redovisning.</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 3 Redovisning av takbelopp.</SPAN></P>
<P class="p288 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 4 Avgiftsfinansierad verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p288 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 5 Undantag.</SPAN></P>
<P class="p288 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 6 Väsentliga uppgifter.</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 8 Utgiftsprognos.</SPAN></P>
<P class="p792 ft30">Våra förslag i övriga delar av betänkandet kommer på olika sätt att påverka utformningen av högskolans styrning. De förändringar som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">392</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="p393dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36393x1.jpg/" id="p393img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft8">berör utformningen av det som i dag styrs genom det gemensamma regleringsbrevet samt varje lärosätes egna regleringsbrev beskrivs i kapitel 5.</P>
<P class="p96 ft26"><SPAN class="ft26">10.6</SPAN><SPAN class="ft81">Önskemål om ytterligare undantag</SPAN></P>
<P class="p393 ft15">Vi bedömer att</P>
<P class="p793 ft10"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft131">Regeringen bör i syfte att bättre anpassa styrningen till läro- sätenas särskilda behov och förutsättningar se över de åter- stående frågorna om lättnader i det ekonomiadministrativa regelverket som behandlas i prop. 2009/10:149.</SPAN></P>
<P class="p426 ft30">Under lång tid har behovet av en ytterligare verksamhetsanpassning av styrningen diskuterats. Mycket av diskussionerna har handlat om huruvida myndighetsformen är den bäst lämpade för högskolan. Myndighetsformen har många fördelar, men flera av de hinder som högskolan och dess samarbetspartners vill hitta lösningar på är ett resultat av att myndighetsformen begränsar lärosätenas handlings- frihet. Vi har inte till uppgift att föreslå några ytterligare undantag från <NOBR>EA-regelverket,</NOBR> men vi vill för fullständighetens skull ge en övergripande presentation av de frågor som i olika sammanhang lyfts fram som hinder.</P>
<P class="p794 ft9">Genom den så kallade Autonomipropositionen (prop. 2009/10:149) ökades lärosätenas frihet inom framför allt två områden, den interna organisationen av lärosätena och detaljstyrningen av lärarbefatt- ningar. Regeringen aviserade vidare i propositionen att man, för att bättre anpassa <NOBR>EA-regelverket</NOBR> till lärosätenas särskilda behov och förutsättningar, avsåg att se över vissa frågor. Det gäller t.ex. möjlig- heterna för universitet och högskolor att bland annat delta i samarbe- ten genom medlemskap eller delägande i t.ex. aktiebolag som sam- ordnar forskningssamarbeten och kunna ta emot donationsegendom. I <SPAN class="ft28">En reformerad budgetlag </SPAN>(prop. 2010/11:40) konstaterar regeringen att de överväganden som görs i Autonomipropositionen i vissa delar skiljer sig från de föreslagna bestämmelserna i budgetlagen. Reger- ingen avsåg att närmare utreda vilka bemyndiganden och andra ställ- ningstaganden från riksdagen som behövs för bland annat bildande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">393</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="p394dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36394x1.jpg/" id="p394img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">av bolag och andra associationsformer inom universitets- och hög- skolesektorn.</P>
<P class="p370 ft9">De enda förändringar som genomförts sedan propositionen pre- senterades gäller studentbostäder, överskott i avgiftsfinansierad verk- samhet och finansiering av anläggningstillgångar med forsknings- bidrag. Vår bedömning är att regeringen i syfte att bättre anpassa styrningen till lärosätenas särskilda behov och förutsättningar bör se över de återstående frågorna om lättnader i <NOBR>EA-regelverket</NOBR> som behandlas i Autonomipropositionen.</P>
<P class="p88 ft8">Universitet och högskolor har på olika sätt argumenterat för att se över <NOBR>EA-regelverket</NOBR> bland annat när det gäller de frågor som behandlades i Autonomipropositionen. Ett exempel är en rapport som författats av en arbetsgrupp med Sten Heckscher som ordföran- de 2015. I rapporten framhålls att:</P>
<P class="p407 ft2"><SPAN class="ft2">…</SPAN><SPAN class="ft123">om riksdag och regering ska kunna förvänta sig forskning och utbild- ning av internationell toppklass och om lärosätena ska kunna bidra till både svensk och global tillväxt och utveckling behöver de ges de verktyg som krävs en hög grad av en hög grad av autonomi och handlingsutrym- me i akademiskt, ekonomiskt och administrativt hänseende.</SPAN><SPAN class="ft56">12</SPAN></P>
<P class="p712 ft10">Enligt rapporten är en central del i detta att ge verktyg som gör det möjligt att samverka både på nationell och internationell nivå på ett ändamålsenligt sätt. I rapporten framhålls att staten naturligtvis har ett legitimt intresse att ha kontroll över hur skattebetalarnas medel används, men att styrningen inte får motverka de politiska målen för utbildning och forskning. Rapporten lyfter fram behovet av att kunna medverka i olika former av samarbeten och då särskilt i inter- nationella samarbeten som bedrivs genom självständiga juridiska personer. Rapporten behandlar också behovet av att kunna verka genom sådana samarbeten utomlands, att kunna fatta beslut om längre hyreskontrakt, självständigt kunna ingå vissa avtal, skapa förutsättningarna för att kunna ta emot donerad fast egendom och öka förmågan hos lärosäten att göra strategiska satsningar. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p143 ft9">Även Internationaliseringsutredningen tar i sitt delbetänkande upp frågor som är kopplade till <NOBR>EA-regelverket.</NOBR> Betänkandet behandlar bland annat frågan om utlandsetableringar.<SPAN class="ft42">13 </SPAN>När det gäller utlands- etableringar föreslås i delbetänkandet att universitets och högskolors</P>
<P class="p142 ft55"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft54">Heckscher (2015).</SPAN></P>
<P class="p165 ft49"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2018:3, s. 147 ff och s. 250 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p26 ft24">Det ekonomiadministrativa regelverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p697 ft13">möjligheter att etablera verksamhet utomlands analyseras, klargörs och stärks vid behov.</P>
<P class="p795 ft9">Områdena känns igen från diskussionerna i bland annat Auto- nomipropositionen och från många av de möten med lärosäten som</P>
<P class="p168 ft146"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft144">haft. För några av frågorna har också regeringen fattat beslut eller inlett ett utredningsarbete. Det gäller t.ex. frågan rörande uthyrning av studentbostäder och om skyddet för forskningsresultat (U2017/01013/F). Vi menar sammantaget att det är angeläget att regeringen, i syfte att bättre anpassa styrningen till lärosätenas sär- skilda behov och förutsättningar, ser över de återstående frågorna om lättnader i det ekonomiadministrativa regelverket som behandlas</SPAN></P>
<P class="p373 ft13"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft68">prop. 2009/10:149.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396">
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">11 Konsekvenser av förslagen</P>
<P class="p51 ft10">I detta kapitel analyserar och redovisar vi konsekvenserna av våra förslag och de effekter som dessa bedöms få. I enlighet med kom- mittéförordningen (1998:1474) ska samhällsekonomiska konsekven- ser redogöras för, och om förslagen innebär kostnader eller intäkts- minskningar för staten, kommuner eller landsting ska en finansiering föreslås. Därtill ska konsekvenser redovisas om förslagen har bety- delse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags villkor i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män, och för möjligheterna att nå de integra- tionspolitiska målen.</P>
<P class="p118 ft8">Utöver de konsekvensanalyser som efterfrågas i kommittéför- ordningen ska vi enligt våra direktiv särskilt analysera och bedöma förslagens konsekvenser för universitet och högskolor, övriga berör- da myndigheter samt andra berörda aktörer. Enligt direktiven ska vi också redovisa konsekvenserna för kvinnor och män som är stu- denter eller anställda vid universitet och högskolor samt klargöra hur den föreslagna styrningen kan bidra till en förbättrad jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p54 ft9">Eftersom vårt uppdrag behandlar styrning och resurstilldelning för högre utbildning och forskning är universitet och högskolor centrala i alla de förslag som vi har lagt. Det innebär att konsekvenser för universitet och högskolor redovisas i de resonemang vi för i anslutning till respektive förslag. I det här kapitlet görs en kortare genomgång. De myndigheter som berörs av våra förslag är UKÄ, UHR, Vinnova, Vetenskapsrådet, Formas, Forte och övriga myn- digheter som finansierar forskning vid universitet och högskolor. Förslagen påverkar också Regeringskansliets arbete.</P>
<P class="p118 ft12">I detta kapitel redogör vi också för förslagens konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män och vi för resonemang om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">397</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">hur förslagen i övrigt påverkar studenter och anställda vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p714 ft8">De samhällsekonomiska konsekvenser som vi bedömer att för- slagen har, inklusive påverkan på sysselsättning, offentlig service i olika delar av landet och för de integrationspolitiska målen, beskrivs i nästa avsnitt.</P>
<P class="p87 ft9">Vi bedömer inte att våra förslag har några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen eller för brottsligheten och det brotts- förebyggande arbetet. Förslagen bedöms inte heller ha några kon- sekvenser för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensför- måga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags utöver att dessa områden påverkas positivt av en välfungerande högskola som skapar för samhället användbar kunskap och kompetens.</P>
<P class="p87 ft9">I våra direktiv framgår att om vi lägger fram förslag på författ- ningsändringar, ska konsekvenserna för skyddet av den personliga integriteten vid personuppgiftsbehandling redovisas (integritets- analys). Vi har föreslagit att regeringen ska ta initiativ till flera för- ändringar i högskolelagen och i högskoleförordningen. De föränd- ringar vi föreslår avser framför allt högskolans mål och uppdrag. Vi föreslår också förändringar i författning med avseende på lärares inflytande och riktlinjer för vetenskapligt kompetenta lärares arbets- uppgifter. Förslagen behöver dock utredas och beredas i särskild ordning, och inom ramen för en sådan utredning kan även en integri- tetsanalys göras. Vår bedömning är dock att författningsföränd- ringarna inte bör påverka skyddet av den personliga integriteten.</P>
<P class="p116 ft26"><SPAN class="ft26">11.1</SPAN><SPAN class="ft81">Samhällsekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Sveriges universitet och högskolor är en av de största statliga verk- samheterna. Den säkerställer att hög kompetens och kvalificerad kun- skap tillförs samhället och den utför merparten av den offentligt finansierade forskningen. Med över 345 000 studenter och 75 500 an- ställda är detta en sektor som engagerar många. Tillsammans omsatte lärosätena nästan 71 miljarder kronor 2017, varav 56 miljarder var statliga medel. Det är därför en sektor som inte bara påverkar i sam- hället i stor omfattning utan också en sektor som samhället med all rätt också vill se resultat från.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p26 ft24">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">Förslagen i betänkandet är en del av utredningens uppdrag att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och inno- vationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forsk- ning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhälls- utmaningar Sverige står inför, både nationellt och globalt.</P>
<P class="p64 ft9">De förslag vi lämnar fastställer i första hand ramarna för styr- ningen av universitet och högskolor. Vilka konsekvenser förslagen får för verksamheten och samhället i stort bestäms i hög grad av regeringens implementering av styrningen och av hur universitet och högskolor agerar. Många av förslagen påverkar i första hand läro- sätenas interna verksamhet, bl.a. genom mer stabila och långsiktiga förutsättningar och en ökad flexibilitet i resursanvändningen. Grund- tanken är att detta på sikt ska leda till positiva effekter för samhället i stort genom högre kvalitet i utbildning och forskning och ett utbud av utbildning och forskning som förnyas utifrån kunskapsutveck- lingen och samhällets behov. En del av förslagen – framför allt en samlad proposition för högre utbildning och forskning och en stärkt analysfunktion – syftar till att förbättra processerna för utformning och systematisk utvärdering av politiken och styrningen, vilket bör stärka förutsättningarna för att styrningen är väl avvägd och anpas- sad till samhällets behov. De förslag som tar sikte på själva styr- ningsrelationen mellan regering och lärosäten genom en mer dialog- baserad och lärosätesspecifik styrning bör kunna leda till en bättre arbetsfördelning i det samlade högskolelandskapet där olika läro- säten bidrar utifrån sina förutsättningar till att möta samhällets behov. Mer ändamålsenliga verktyg för regeringen att styra dimen- sioneringen av utbildningar inom vård och skola bör leda till en bättre fungerande kompetensförsörjning inom dessa områden.</P>
<P class="p65 ft26"><SPAN class="ft26">11.2</SPAN><SPAN class="ft81">Konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p513 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft172">Riksdagens arbete</SPAN></P>
<P class="p140 ft30">Förslaget om en samlad proposition för högre utbildning och forskning vart fjärde år kommer att ge riksdagen en mer samlad bild av politiken inom högskoleområdet. En samlad proposition syftar till att tydligare koppla ihop utbildning och forskning och innebär</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">att förändringar av högskolans resurser och dimensionering behand- las samlat en gång per mandatperiod. Den samlade propositionen är inte tänkt att förändra innehållet i de årliga budgetbesluten.</P>
<P class="p87 ft9">Förslaget om ett samlat anslag för utbildning och forskning per lärosäte innebär att dagens anslag för forskning och för utbildning på grundnivå och avancerad nivå slås ihop till ett anslag med ett gemensamt ändamål. Även eventuella medel som i dag anvisas under anslaget 2:65 <SPAN class="ft28">Särskilda medel till universitet och högskolor </SPAN>föreslår vi förs till det samlade anslaget. Ur riksdagens perspektiv innebär det att riksdagen inte längre anvisar medel uppdelat på forskning, utbild- ning respektive särskilda medel utan att det sker samlat.</P>
<P class="p77 ft9">Vårt förslag innebär att regeringen för riksdagen ska redovisa hur anslaget är beräknat uppdelat på forskning, utbildning och eventuella medel för särskilda medel som tilldelas högskolan. Det innebär att det även fortsättningsvis kommer att finnas information om vilka medel ett lärosäte kommer att tilldelas för olika verksamheter. Hur mycket resurser som används till forskning respektive utbildning bör i fram- tiden följas genom statistik som samlas in vart annat år. Sådan statistik finns redan i dag för forskning uppdelat på ämnesnivå.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft172">Regeringens arbete</SPAN></P>
<P class="p93 ft10">Förslaget om en samlad proposition för högre utbildning och forsk- ning vart fjärde år innebär att förändringar av högskolans resurser och dimensionering behandlas samlat en gång per mandatperiod.</P>
<P class="p180 ft8">Vårt förslag om en analysfunktion kommer att ge regeringen bättre underlag till arbetet med den samlade propositionen. Analys- funktionen ska bidra med utvärdering av tidigare insatser, andra samlade och tvärgående analyser samt fungera som en arena där poli- tik, högskola och samhälle kan mötas och ta fram förlag till utveck- ling av högskolans styrning.</P>
<P class="p77 ft9">Förslaget om regleringsbrev med fyraårsperspektiv innebär att regeringen utifrån den samlade propositionen och i dialog med hög- skolan tar fram regleringsbrev som så långt som möjligt ger planer- ingsförutsättningar för fyraårsperioden. Den finansiella styrningen med årliga budgetbeslut och årliga regleringsbrev påverkas inte men utgångspunkten är att budgetbesluten så långt som möjligt ska följa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p26 ft24">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p703 ft13">det som redovisats i den samlade propositionen och i de fyraåriga planeringsförutsättningarna.</P>
<P class="p74 ft9">Förslaget om lärosätesspecifika utbildningsuppdrag som en del av de fyraåriga planeringsförutsättningarna kommer att ge regeringen möjlighet att sätta mål för det totala antalet studenter i högskolan och antalet examina inom vissa utbildningar. När målen fördelas till respek- tive högskola är det viktigt att det görs i dialog för att så långt som möjligt kunna säkerställa att målen är realistiska och genomförbara.</P>
<P class="p73 ft9">Förslaget om dialogbaserade överenskommelser med varje hög- skola ger regeringen ett nytt instrument för lärosätesspecifik styr- ning där konkreta mål och uppföljningskriterier formuleras i dialog med varje lärosäte inom vissa prioriterade områden. Exempel på sådana områden som nämns i våra direktiv och som vi menar kan adresseras i överenskommelser är samverkan, jämställdhet och bred- dad rekrytering. Regeringen föreslås inte fatta beslut om varje läro- sätes konkreta mål och uppföljningskriterier. Överenskommelserna innebär ändå en styrning genom de områden som pekas ut och den dialog som sker kring mål och uppföljningskriterier, och utfallet för- väntas bli bättre genom att mål och uppföljningskriterier blir bättre förankrade på varje lärosäte. Antalet områden bör hållas begränsade och inriktningen på dem bör framgå av den samlade propositionen för att säkerställa långsiktighet och samordning i utformningen. Utformningen av överenskommelserna behöver också ta hänsyn till de frågor som regeringen behandlar i andra delar av styrningen t.ex. kvalitetssäkringssystemet för att undvika dubblering och otydlighet.</P>
<P class="p80 ft10">Förslaget om ett samlat anslag och en samlad verksamhetsgren påverkar regeringens styrning av verksamheten. I stället för som i dag tilldela högskolan ett anslag för forskning och utbildning på forskarnivå och ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå slås ändamålen ihop till ett. Men förslaget innebär att det ska finnas tydligt redovisade beräkningsgrunder för det samlade anslaget upp- delat på forskning respektive utbildning samt eventuella särskilda medel som grund för regeringens budgetförslag. På så sätt går det även i framtiden att följa hur mycket medel som beräknas för de olika områdena.</P>
<P class="p80 ft9">Förslaget om en samlad verksamhetsgren innebär att lärosätet inte längre delar upp sin redovisning i utbildning och forskning utan att verksamheten ses som en samlad verksamhetsgren. På så sätt nås ett helhetsperspektiv på verksamheten. Kostnader för personal, lokaler</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p752 ft8"><SPAN class="ft23">m.m.</SPAN><SPAN class="ft177">kommer liksom tidigare att kunna följas i årsredovisningen, men inte längre uppdelat mellan utbildning och forskning. För att fortsatt kunna följa fördelningen av medel mellan utbildning och forskning bör kvaliteten i den ekonomiska statistik som redan i dag samlas in för forskningen vartannat år ses över, och motsvarande statistik sam- las in även inom utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p388 ft10">Att följa forskningens och utbildningens kvalitet är inte enbart en fråga om att följa resursförbrukningen. Prestationer och kvalitet i utbildningen och forskningen, och dess effekter i samhället, är minst lika angeläget att följa. Den statistik och de uppföljningar, utvärderingar, nyckeltal och indikatorer som bl.a. UKÄ och Veten- skapsrådet svarar för är därför viktiga delar i detta arbete.</P>
<P class="p388 ft8">Särskilt Vetenskapsrådet har även framöver en viktig uppgift i att utvärdera forskning och bedöma forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse. På det sättet kan regeringen erhålla underlag rörande den forskningspolitiska utvecklingen. Även andra myndig- heter t.ex. de övriga forskningsråden, UKÄ och Vinnova har här en viktig uppgift att fylla.</P>
<P class="p112 ft9">Genom vårt förslag att införa dialogbaserade överenskommelser får också regeringen ett verktyg där den kan följa upp hur ett läro- sätes verksamhet och kvalitetskultur utvecklas.</P>
<P class="p101 ft8">Vikten av att säkerställa verksamhetens kvalitet finns oavsett våra förslag; det är ständigt aktuella frågor som hela tiden måste följas och hanteras. Ökade resurser, oavsett hur de fördelas, eller föränd- ringar i styrningen i övrigt behöver därför alltid kombineras med dis- kussion om hur verksamheten ska följas upp för att säkerställa kvaliteten.</P>
<P class="p429 ft9">Förslaget om att ta bort de ämnesbaserade ersättningsbeloppen innebär att regeringen inte längre kan höja ett visst ersättningsbelopp i syfte att öka resurserna till utbildningar inom ett utpekat ämnes- område. Redan i dag har dock högskolan full frihet att styra över hur anslaget används inom utbildningen, dvs. en sådan styrning har ingen automatisk påverkan på hur medel fördelas mellan olika ämnes- områden inom lärosätet. Om regeringen vill följa upp specifika kvali- tetsförstärkningar ger vårt förslag om dialogbaserade överenskom- melser en möjlighet till detta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p26 ft24">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft172">Regeringskansliets arbete</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Vårt förslag om att regeringen ska lämna en samlad proposition för högre utbildning och forskning vart fjärde år ökar troligen inte Reger- ingskansliets sammanlagda arbetsinsats. Däremot innebär förslaget att insatser som tidigare presenterats vid olika tillfällen samlas i en proposition vilket kräver ett större arbete inför att propositionen tas fram, samtidigt som arbetsinsatsen minskar övriga år. Ett förbätt- rade underlag och analyser av genomförd politik bör också ge bättre verktyg för Regeringskansliet att göra prioriteringar och därmed underlätta arbetet med den samlade propositionen.</P>
<P class="p64 ft9">Våra förslag om en mer dialogbaserad och långsiktig styrning stäl- ler högre krav på Regeringskansliets arbetsinsats. De faktorer som påverkar är både att styrningen ska utformas på ett mer lärosätes- anpassat sätt och att en dialog behöver föras med respektive lärosäte både när det gäller utformning och uppföljning av styrningen. Sam- tidigt innebär vårt förslag att styrningen ska ligga fast under en fyra- årsperiod och att den årliga uppföljningen kan minska. Detta minskar belastningen på Regeringskansliet. Det bör finnas goda förutsätt- ningar för Regeringskansliet att lära av de övriga nordiska ländernas erfarenheter när man utformar arbetssättet.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft172">Konsekvenser för universitet och högskolor</SPAN></P>
<P class="p107 ft30">I avsnittet redovisas översiktligt de mest genomgripande effekterna för universitet och högskolor av våra förslag. För en mer detaljerad beskrivning av förslagen hänvisar vi till de kapitel där de presenteras.</P>
<P class="p91 ft15">Lärosätenas resurser</P>
<P class="p591 ft8">Våra förslag är utformade så att de initialt inte ska leda till några automatiska förändringar i vare sig resurser eller utbildningsupp- drag. De utbildningsuppdrag vi föreslår tänker vi oss inledningsvis sätts så att de speglar dagens utbildningsutbud.</P>
<P class="p54 ft9">Förslagen leder till ökad stabilitet och långsiktighet (fyråriga planeringsperioder, ökad andel anslagsmedel i finansieringen av forsk- ning och en fast bas i tilldelningen för utbildning) och till ökad flexi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p345 ft10">bilitet i resursanvändningen (genom det samlade anslaget). Försla- gen om att ta bort de ämnesbaserade ersättningsbeloppen och mins- ka betydelsen av indikatorer i tilldelningen för forskning leder bland annat till en minskning av regeringens indirekta styrning över den interna resursanvändningen.</P>
<P class="p18 ft8">Genom ökad långsiktighet och en friare resursanvändning för- väntar vi oss att varje lärosäte kan utforma sin verksamhet på ett mer ändamålsenligt sätt. För att den ökade flexibiliteten ska kunna leda till verkliga förändringar i verksamheten krävs att lärosätet aktivt omprövar den interna styrningen. Genomgående innebär det ökade krav på att varje lärosäte mer självständigt bedömer hur tillgängliga resurser bäst används för att nå högsta möjliga kvalitet i den egna verksamheten. För att säkerställa detta krävs att lärosätena ser över och utvecklar både sin uppföljning och sina interna resursfördel- ningsmodeller.</P>
<P class="p18 ft8">En ökad förutsägbarhet i styrningen och en mer flexibel resurs- användning bör särskilt kunna minska behovet av sparande för att hantera framtida osäkerhet. Det bör innebära att lärosätenas myn- dighetskapital kan minska.</P>
<P class="p122 ft8">Vi bedömer att förslagen långsiktigt ska leda till en effektivare verksamhet som ett resultat av ökade krav på att varje lärosäte självständigt behöver bedöma hur tillgängliga resurser bäst används för att nå högsta möjliga kvalitet i verksamheten.</P>
<P class="p52 ft15">Administrativa kostnader/ökad arbetsinsats</P>
<P class="p123 ft8">De förslag som vi lämnar i kapitel 5 som har till avsikt att göra styr- ningen mer långsiktig, t.ex. den samlade propositionen och regler- ingsbrev med fyraåriga planeringsförutsättningar, syftar till att både öka förutsägbarheten i styrningen och göra styrningen mer anpassad till verksamhetens behov och förutsättningar.</P>
<P class="p19 ft9">Arbetet med överenskommelser och regleringsbrev med fyra- åriga planeringsförutsättningar kommer att kräva en ökad arbets- insats för universitet och högskolor när underlag till den samlade propositionen och underlag inför arbetet med överenskommelser och regleringsbrev tas fram vart fjärde år. Samtidigt kan annan åter- rapportering i framför allt budgetunderlag och årsredovisning mins- ka. Det underlag lärosätena får i uppgift att lämna bör också i högre</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p26 ft24">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft13">grad än dagens årliga rapportering vara till nytta för lärosätenas eget strategiarbete.</P>
<P class="p406 ft30">Vår bedömning är att den dialogbaserade styrningen kan komma att öka den totala administrativa arbetsinsatsen för universitet och högskolor, men att det vägs upp av att den ökade långsiktigheten i styrningen förenklar lärosätets egna interna planering.</P>
<P class="p191 ft15">Kvalitet i utbildning och forskning</P>
<P class="p66 ft10">Möjligheten till en flexiblare resursanvändning genom samlat anslag och en ökad andel direkta anslag i forskningsfinansieringen förvän- tas stärka lärosätenas möjligheter att skapa långsiktiga förutsätt- ningar för forskningens och utbildningens kvalitet. Kvalitet drivs och följs upp genom kvalitetssäkringssystemet, något som kan för- stärkas genom utvecklingen av ett nationellt ramverk för utvärdering av forskningens kvalitet.</P>
<P class="p64 ft10">Vårt förslag om att öka andelen direkta anslag syftar bland annat till att stärka lärosätenas förutsättningar att ta ansvar för ökad jäm- ställdhet och lärares karriärvägar. För att säkerställa att så blir fallet kan lärosätenas insatser med anledning av ökade basanslag ingå i överenskommelserna. Effekterna på nationell nivå kan också följas upp av UKÄ eller Vetenskapsrådet. Forskningens kvalitetssäkring sker i dag dels på lärosätesnivå, dels i de forskningsfinansierande myndigheternas prövning i samband med beviljande av forsknings- bidrag. En ändrad balans till förmån för de direkta anslagen lägger ett ökat ansvar på lärosätenas kvalitetsarbete. Det säkerställs för- utom av lärarnas och lärosätenas egen vilja att bedriva forskning av hög kvalitet, av den kvalitetsgranskning UKÄ har i uppgift att genomföra.</P>
<P class="p54 ft9">Frågan om ett samlat anslag har diskuterats inte minst i högskole- sektorn under lång tid. I kapitel 9 redogör vi för de farhågor som finns om att ett samlat anslag ska leda till så stora omfördelningar av medel mellan forskning och utbildning att kvaliteten i den ena eller andra verksamheten blir lidande. Vår bedömning är att högskolans styrning i övrigt balanserar de risker med ett samlat anslag som förs fram.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft15">Utbildningens och forskningens relevans och samhällspåverkan</P>
<P class="p94 ft9">Förslaget till ny formulering av 1 kap. 2 § högskolelagen tydliggör bredden i lärosätenas uppgift om samverkan och samhällspåverkan, och i de dialogbaserade överenskommelserna kan lärosätesspecifika mål och uppföljningskriterier sättas för hur lärosätena stärker sam- verkan och samhällspåverkan utifrån sina respektive förutsättningar. En tydlig integrering till kvalitetssäkringssystemet, tillsammans med riktade utlysningar, förväntas stärka lärosätenas samverkansarbete.</P>
<P class="p75 ft15">Utbildningsutbudets utformning</P>
<P class="p94 ft9">Möjligheten att utveckla högskolans utbildningsutbud påverkas posi- tivt av förslaget om en fast bas för utbildning och av förslaget att endast basera den rörliga ersättningen på antalet studenter och inte som nu också på studenternas prestationer. Att inte fullt ut på kort sikt vara helt beroende av antalet studenter för att säkerställa sina intäkter gör det möjligt för ett lärosäte att vara mer risktagande när utbildningsutbudet utvecklas. De lärosäten som aktivt väljer att för- ändra sitt utbildningsutbud mot kurser som i genomsnitt har lägre prestationsgrad, t.ex. kurser riktade mot yrkesverksamma eller nya utbildningar vars attraktivitet kan vara svår att bedöma i förväg, kan med vårt förslag göra det utan att lärosätets intäkter påverkas negativt av den lägre prestationsgraden.</P>
<P class="p83 ft10">Förslaget om examensmål för vissa utbildningar ersätter dagens styrning med nybörjarplatser. Genom att rikta in styrningen mot resultatet, antalet examinerade, ges lärosätet incitament att öka genomströmningen och utveckla ett mer flexibelt utbildningsutbud som bland annat i högre grad tillgodoräknar tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet inom dessa områden.</P>
<P class="p87 ft10">Sammantaget bör det leda till både ett mer varierat utbildnings- utbud och en snabbare utveckling av utbildningsutbudet.</P>
<P class="p180 ft8">Utvecklingen av ett flexiblare utbildningsutbud riktat mot yrkes- verksamma kan komma att leda till en lägre genomsnittlig presta- tionsgrad, vilket bör ses som acceptabelt om utbildningarna ändå är till nytta för den enskildes kompetensutveckling och möjligheter att bidra i arbetsliv och samhälle. För att bedöma detta behövs mer ingå- ende analyser än en uppföljning av den genomsnittliga prestations- graden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p26 ft24">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9">Förslaget innebär också att regeringen i högre grad kommer att kunna styra över antalet studenter i högskolan. Det innebär att dagens möjlighet för ett lärosäte att styra över antalet studenter genom att i högre eller lägre grad välja mellan lägre eller högre ersatta kurser och utbildningar minskar. Större förändringar i ett lärosätes utbildnings- utbud genomförs dock i normalfallet i både små och långsamma steg.</P>
<P class="p106 ft8">Förslaget om att regleringsbreven tas fram i en dialogbaserad process ger lärosätet ett större inflytande över hur det på bästa sätt kan bidra i en planerad utbyggnad av högre utbildning. En viktig del i det arbetet är att ge lärosätet möjlighet att säkerställa tillgången till verksamhetsförlagd utbildning med huvudmännen för skolan och vården när det är aktuellt.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.5</SPAN><SPAN class="ft172">Konsekvenser för SLU</SPAN></P>
<P class="p216 ft8">Enligt vårt direktiv ska utredaren när det gäller SLU endast lämna förslag som rör styrningen av forskning och utbildning på forskar- nivå vid lärosätet.</P>
<P class="p64 ft9">När det gäller den finansiella styrningen av SLU skiljer den sig till en del från övriga lärosätens. Den viktigast delen är att SLU redan i dag har ett samlat anslag. Samtidigt är SLU:s verksamhet uppdelad i tre verksamhetsgrenar: utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt fortlöpande miljöanalys. När det gäller tilldelningen av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå styrs SLU med ett treårigt mål för antalet helårs- studenter där utfallet inte direkt påverkar tilldelade resurser.</P>
<P class="p54 ft9">När det gäller våra principiella utgångspunkter för styrning av hög- skolan och våra förslag om förändringar i högskolelagen och om en mer långsiktig och dialogbaserad styrning bedömer vi att de fullt ut också är giltiga för utformningen av styrning av SLU. När det gäller den finansiella styrningen är vår tanke att våra förslag om ökade anslag för forskning och hur dessa ska fördelas, även ska tillämpas för SLU. Om våra förslag om att slå ihop verksamhetsgrenarna för forskning och utbildning samt att införa fyraåriga planeringsperioder genomförs är det rimligt att de genomförs även för SLU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.6</SPAN><SPAN class="ft172">Konsekvenser för Försvarshögskolan</SPAN></P>
<P class="p138 ft9">Försvarshögskolan skiljer sig från övriga statliga lärosäten genom att merparten av verksamheten finansieras från utgiftsområde 6 <SPAN class="ft28">Försvar och samhällets krisberedskap</SPAN>. Vi har inte övervägt ändamålsenligheten i detta och lämnar inga förslag som förändrar nuvarande finansierings- former. Däremot bör våra förslag påverka utformningen av finansier- ingen från utgiftsområde 16 <SPAN class="ft28">Utbildning och universitetsforskning </SPAN>och den styrning i övrigt som sker i Utbildningsdepartementets regi.</P>
<P class="p87 ft9">I dag avräknar inte Försvarshögskolan sitt utbildningsanslag utan det tilldelas högskolan oberoende av antalet studenter och tagna högskolepoäng. Genom att vårt förslag om en fast bas för utbildning ger en tydlig stabilitet i finansieringen för utbildningen bör även Försvarshögskolan kunna omfattas av samma regler som övriga lärosäten under utgiftsområde 16 utan att det skapar en allt för stor ekonomisk osäkerhet i verksamheten. En alternativ lösning är att Försvarshögskolan på samma sätt som SLU får ett mål för antalet helårsstudenter utan att det direkt kopplas till resurstilldelningen.</P>
<P class="p75 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.7</SPAN><SPAN class="ft172">Konsekvenser för UKÄ</SPAN></P>
<P class="p93 ft30">UKÄ föreslås ges i uppgift att utarbeta underlag inför regeringens arbete med propositionen. Uppgiften innebär en vidareutveckling av UKÄ:s befintliga uppdrag, men också att nya uppdrag tillkommer. Vi föreslår att UKÄ får i uppdrag att ta fram underlag om hur den högre utbildningens dimensionering långsiktigt utvecklas och vilka åtgärder som krävs för att nå politiskt uppsatta mål. På en mer detaljerad nivå ska UKÄ beskriva situationen inom de områden där regeringen valt att styra utbildningsutbudet med examensmål. UKÄ ska också lämna förslag på utbildningar som av olika skäl behöver styras med hjälp av särskilda åtaganden eller medel till utpekade lärosäten. Detta ansluter till UKÄ:s befintliga uppdrag om utbild- ning och arbetsmarknad, men behöver antagligen utvecklas. UKÄ behöver ta stöd av bland annat Tillväxtverket, Skolverket och Social- styrelsen för att utarbeta ett samlat underlag.</P>
<P class="p540 ft8">Vår bedömning är att uppgiften att lämna inspel till den samlade propositionen ingår i myndigheternas uppgifter, och därmed ryms inom myndigheternas befintliga anslagsram.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p26 ft24">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft8">UKÄ är i dag värdmyndighet för Överklagandenämnden för hög- skolan och nämnden har sitt kansli hos UKÄ. Vår bedömning är att även den analysfunktion vi föreslår bör ha sitt kansli hos UKÄ. På så sätt kan analysfunktionen bland annat dra nytta av UKÄ:s service- funktioner. De kostnader som uppstår till följd av att UKÄ görs till värdmyndighet för analysfunktionen bör finansieras inom ramen för analysfunktionens budget.</P>
<P class="p250 ft8">Förslaget att ge UKÄ ett tydligt ansvar för utvärdering och upp- följning av högskolans jämställdhetsarbete bedömer vi kunna genom- föras inom ramen för UKÄ:s uppdrag.</P>
<P class="p52 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.8</SPAN><SPAN class="ft172">Konsekvenser för UHR</SPAN></P>
<P class="p66 ft10">Även UHR bör få i uppdrag att ta fram underlag inför den samlade propositionen. UHR:s uppdrag bör framför allt behandla frågor som ligger inom myndighetens uppdrag, exempelvis rekrytering till hög- skolan, bedömning av utländsk utbildning m.m.</P>
<P class="p106 ft8">Vår bedömning är att uppgiften att lämna inspel till den samlade propositionen ingår i myndighetens uppgifter, och därmed ryms inom myndighetens befintliga anslagsram.</P>
<P class="p54 ft30">Vi föreslår i kapitel 9 att UHR får ett huvudansvar för att admi- nistrera regeringens riktade utbildningssatsningar inom högskole- området. Förslaget innebär bland annat att UHR helt eller delvis övertar arbetet med att fördela bidrag för utbildningssatsningar inom ramen för anslaget 2:64 <SPAN class="ft29">Särskilda utgifter inom universitet och högskolor </SPAN>från regeringen. Förslaget innebär ökade arbetsuppgifter för UHR och myndigheten bör därför tilldelas ökade medel för detta. Storleken av de ökade medlen är beroende på vilka bidrag regeringen för över ansvaret för, och bör beredas inom ramen för denna diskussion. De medel som krävs bör finansieras inom ramen för de bidrag som UHR i framtiden ska administrera.</P>
<P class="p157 ft15"><SPAN class="ft15">11.2.9</SPAN><SPAN class="ft172">Konsekvenser för övriga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p140 ft30">De direkta konsekvenserna av våra förslag för övriga myndigheter är små. Socialstyrelsen och Skolverket kommer fortsatt att ha en viktig roll som samarbetspartner med UKÄ i dess arbete med att ta fram</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft8">underlag kring utbildningsdimensionering inför den samlade propo- sitionen. Det är dock inga nya uppgifter som ska göras utan det som krävs är en anpassning till propositionens tidplan.</P>
<P class="p19 ft9">De forskningsfinansierade myndigheterna påverkas av vårt förlag i avsnitt 6.6.5 om att se över den statliga forskningsfinansieringen.</P>
<P class="p19 ft9">Väljer regeringen att finansiera vårt förslag om att öka andelen direkt anslagsfinansiering för lärosätenas forskning genom att föra över medel från de forskningsfinansierande myndigheterna kommer det att leda till dessa myndigheter i sin helhet tilldelas mindre resur- ser. Vi lämnar inget förslag om hur en sådan överföring ska fördelas mellan de olika forskningsfinansierande myndigheterna utan över- låter ett sådant ställningstagande till regeringen.</P>
<P class="p52 ft15">11.2.10 Analysfunktionen</P>
<P class="p123 ft9">Våra förslag innebär till viss del en omfördelning av uppdrag mellan myndigheter. Statens samlade kostnader bör dock inte påverkas av detta då den totala ramen inte förändras. Ett undantag är vårt förslag om att inrätta en analysfunktion, Expertgruppen för analys av högre utbildning och forskning. En jämförelse med liknande analysfunk- tioner inom andra områden indikerar ett årligt anslag till analysfunk- tionen om cirka <NOBR>10–12</NOBR> miljoner kronor. Detta inkluderar kostnaden för det kanslistöd som behövs.</P>
<P class="p122 ft13">Finansieringen av analysfunktionen föreslås ske genom omför- delning av befintliga medel.</P>
<P class="p65 ft26"><SPAN class="ft26">11.3</SPAN><SPAN class="ft81">Konsekvenser för jämställdheten</SPAN></P>
<P class="p796 ft9">Våra förslag ger universitet och högskolor större möjligheter än idag att vara ansvarsfulla arbetsgivare. Ett samlat anslag och en ökad andel direkta statsanslag ger lärosätena större utrymme och förmåga att fatta strategiska beslut om verksamheten, också utifrån ett jämställd- hetsperspektiv. Detta ser vi kan ske genom att våra förslag ger förut- sättningar för lärosätet att skapa bättre arbetsvillkor för den enskilda läraren och dess karriärsutveckling. Om universitet och högskolor ges större möjlighet att vara ansvarsfulla arbetsgivare kan också större krav ställas på dem i arbetet för en mer jämställd högskola. Vi menar att den dialogbaserade styrning som vi föreslår kan vara ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p26 ft24">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft13">verktyg för att följa upp att lärosätena tar sitt arbetsgivaransvar, liksom ansvaret att främja ökad jämställdhet i studieval.</P>
<P class="p74 ft30">De förslag vi lämnar i kapitel 8 syftar i första hand till att uppfölj- ningen av och arbetet för ökad jämställdhet bör ske så decentraliserat som möjligt för att spegla jämställdheten i de faktiska forsknings- och utbildningsmiljöerna. Med detta följer, i likhet med andra tvär- gående mål, att formerna för bedömning behöver ske inom ramen för ordinarie kvalitetssäkringssystem. Jämställdhetsaspekter finns redan med som ett bedömningsområde i det nationella kvalitets- säkringssystem för utbildning som nu implementeras. På samma sätt har UKÄ i sitt förslag till kvalitetssäkringsarbete av forskning före- slagit att jämställdhet bör inkluderas i granskningen av forskningens kvalitet. Att se jämställdhet som en aspekt av kvalitet i utbildning och forskning ligger också i linje med vad regeringen har betonat i en rad sammanhang.</P>
<P class="p483 ft9">Vi föreslår att de lärosätespecifika målen för andelen kvinnor vid nyrekrytering av professorer bör upphöra och att de i stället kan ersättas med lärosätesspecifika mål inom ramen för de dialogbase- rade överenskommelser som vi föreslår. Genom en sådan förändring bedömer vi att fokus i högre grad kan riktas mot arbetet för ökad jämställdhet i de faktiska forsknings- och utbildningsmiljöerna och inte bara på lärosätesnivå. Därmed förväntas arbetet med en ökad jämställdhet i högskolan att kunna förstärkas.</P>
<P class="p797 ft38"><SPAN class="ft26">11.4</SPAN><SPAN class="ft178">Konsekvenser för högskolans studenter och lärare</SPAN></P>
<P class="p274 ft10">Utredningen innehåller inga förslag som på kort sikt påverkar stu- denterna i högskolan. På längre sikt syftar förslagen i kapitel 6 och 9 till en ökad kvalitet i utbildningen genom ett starkare samband mellan utbildning och forskning och en mer långsiktigt stabil finan- siering. En mer långsiktigt stabil resurstilldelning syftar också till att skapa möjligheter för ett mer varierat kursutbud då lärosätet ges förutsättningar att pröva nya vägar utan att det fullt ut riskerar att påverka intäkterna negativt. Förslaget att inte längre koppla intäk- terna till studenternas prestationer gör det möjligt att öka andelen kurser inom ramen för det livslånga lärandet trots att de ofta har en lägre prestationsgrad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">411</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft9">Samtidigt innebär ett vidgat uppdrag för högskolan för att möta efterfrågan på det livslånga lärandet att konkurrensen om hög- skolans begränsade platser ökar. Med oförändrade resurser innebär fler studenter som återvänder till högskolan inom ramen för det livs- långa lärandet att färre nybörjarstudenter kan antas. Avgörande blir därför riksdagens och regeringens beslut om högskolans totala resur- ser och styrningen av den totala dimensioneringen.</P>
<P class="p387 ft8">För högskolans lärare innebär utredningens förslag flera föränd- ringar. Våra förslag om ökad basfinansiering och en minskad presta- tionsersättning menar vi kommer skapar bättre förutsättningar för lärosätet att skapa bättre arbetsvillkor för den enskilda läraren och dess karriärsutveckling.</P>
<P class="p101 ft8">Vårt förslag om att regeringen tar initiativ till att det i högskole- lagen (1992:1434) åter regleras att det normalt ska ingå både utbild- ning och forskning i vetenskapligt kompetenta lärares arbetsupp- gifter bör innebära att dessa lärare i mindre utsträckning enbart ägnar sig åt forskning eller utbildning. Ett samlat anslag bör minska den administrativa arbetsinsatsen det i dag innebär att dela upp arbetstiden i utbildning och forskning.</P>
<P class="p112 ft30">En fortsatt integrering av samverkan i kvalitetssäkringssystemen i kombination med dialogbaserad styrning i överenskommelser och riktade ekonomiska satsningar bör bland annat bidra till att höja meritvärdet på samverkansarbetet. Detta förväntas innebära ökade förutsättningar för en ökad mobilitet där den enskilda läraren under en karriär i ökad utsträckning kan verka i näringsliv och övrig arbetsmarknad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">Slutord från utredaren</P>
<P class="p798 ft102">Jag vill med dessa slutord dels ge mina egna reflektioner kring upp- draget och det förslag vi lägger fram och dels lyfta frågor som inte legat i uppdraget men som är angelägna att uppmärksamma för att nå den positiva utveckling av högre utbildning och forskning som vi alla eftersträvar.</P>
<P class="p106 ft102">Uppdraget har varit att ”göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning” och att ”läm- na förslag för styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkva- litativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhäl- lets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt”.</P>
<P class="p99 ft102">Det breda uppdraget har också avspeglats i att det finns många frågor rörande högskolepolitik och högskolans roll som har förvän- tats bli omhändertagna i denna utredning och ”Det löser Struten!”, har sagts till oss många gånger. Detta är förstås inte genomförbart. Vi har utgått från ett helhetsperspektiv och tagit fram ett ramverk som ska hålla över tid och där detaljer kommer att behöva utvecklas och omprövas över tid. Det ska också poängteras att direktivet inne- höll också begränsningar som inte alltid beaktats i förslag från olika intressenter.</P>
<P class="p196 ft102">Att ha varit rektor under 11 år och dessutom ordförande för sek- torns medlemsorganisation, Sveriges universitets- och högskoleför- bund (SUHF) under sex år har varit betydelsefullt för uppdraget. Det handlar dels om erfarenhet från att leda och vara ytterst ansvarig för ett lärosätes verksamhet och dels från universitets- och hög- skolesektorns gemensamma arbete som speglar den bredd som finns i det svenska högskolelandskapet med olika verksamhetsfokus och förutsättningar. Det diversifierade högskolelandskapet innebär att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Slutord från utredaren</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p799 ft102">det givetvis finns olika intressen och ståndpunkter som har diskute- rats men som ändå har kunnat leda fram till gemensamma ställnings- tagande uttryckts i manifest, rapporter, remissvar etc. inte minst kopplat till styrning och resurstilldelning. Jag har också varit del i att framföra önskemål om att se över dagens modell för styr- och resurstilldelning Det är självklart att denna bakgrund färgat de för- slag som lämnas i detta betänkande.</P>
<P class="p429 ft102">I direktivet ligger stort fokus på att vi ska föreslå en modell som ger bättre måluppfyllelse vad avser främst nationella/regionala behov i samhället men det undantar inte det internationella och globala sammanhanget. Kunskap har inga gränser och mobilitet och sam- arbeten mellan länder har av tradition varit en självklar del av univer- sitetens sätt att verka. De av FN fastslagna hållbarhetsmålen (SDGs) för att förverkliga Agenda 2030 nås inte utan kunskap och kunskaps- utveckling och utbildning som präglas av ett globalt ansvar. Jag vill speciellt nämna det brev, från april 2017, som Peter Thomson, den dåvarande presidenten i FN:s generalförsamling, skrev till alla ledare för högre utbildningsinstitutioner runt om i världen. Budskapet var tydligt: ”Det är självklart att unga människor är de mest kapabla i den omvandling som krävs, och som har mest att vinna eller förlora, från framgång eller misslyckande av agendan. Jag gör därför denna uppriktiga begäran till dig att göra dessa mål en integrerad del av forskning, undervisning och studier på dina institutioner.” I sitt brev vädjade Thomson om kunskap, utbildning, forskning och ansvars- tagande och engagemang från universitetsledningar för en hållbar utveckling. Det ligger, med rätta, inte i utredningens uppdrag att beröra innehåll i utbildning och forskning men ”Styrning och resurs- tilldelning” måste stödja högskolans roll i detta internationella, glo- bala perspektiv. Det är min personliga övertygelse att högre utbild- ning och forskning har och måste ha en framträdande roll för att sam- hället ska kunna klara de utmaningar vi står inför. Min förhoppning är att våra förslag ska bidra till att förstärka högskolans roll i den sam- hällsomvandling vi står inför.</P>
<P class="p800 ft102">En viktig utgångspunkt för styrning och resurstilldelning är uni- versitet och högskolors unika roll i samhället. Vi har lagt stor vikt vid att skriva fram och betona den akademiska friheten i forskning och utbildning och akademins roll som självständig och kritiskt reflek- terande kraft i samhället. Ambitionen har varit att politiken och olika intressenter i samhället ska vara medvetna om och aktivt medverka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td121"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p26 ft24">Slutord från utredaren</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p801 ft102">till att denna grundläggande och unika roll bejakas. Detta känns än mer viktigt i dag då den akademiska friheten att bedriva forskning och utbildning utan politisk, ideologisk eller ekonomisk påtryckning utmanas i många länder såväl inom som utanför EU. Det går förstås aldrig att garantera den akademiska friheten men jag hoppas att de förslag vi lagt om förändringar i lag och förordning är ett steg för att skydda den. Ifrågasättande av den akademiska friheten har i ett internationellt perspektiv eskalerat bara under utredningens gång och därmed utmanas också demokratin. Redan idag finns också signaler om krav på inflytande på utbildningsinnehåll och eventuella begränsningar i publiceringsfriheten. Kunskap har inte några grän- ser, och forskningen och den högre utbildningen är och ska vara global. Med omfattande samarbete kan den internationella utveck- lingen också komma att påverka den akademiska friheten på svenska lärosäten. Det gäller även eventuell påverkan av regler och normer i samarbetsländerna som inte överensstämmer med de svenska. Jag hoppas att Sverige, gärna i ett nordiskt samarbete, kan ta ett politiskt ansvar för att värna den akademiska friheten globalt.</P>
<P class="p402 ft102">Det är lätt att fastna i ett lärosätesperspektiv och det har under utredningens gång varit viktigt att också få med utifrånperspektiv på högre utbildning och forskning och lärosätenas roll i samhället och för en demokratisk hållbar samhällsutveckling. Samhällets syn på och till- tro till högskolans verksamhet liksom lärosätenas engagemang i sam- hället är viktig för statens styrning och resurstilldelning och vi har mötts av stort intresse och engagemang under arbetet. Inte minst i Almedalen blev det uppenbart att ”Struten” nämndes i olika aktörers arrangemang vilket innebar att högskolepolitiken uppmärksammades, vilket jag ser som en viktig och positiv effekt av själva utrednings- arbetet.</P>
<P class="p433 ft102">I förslagen tydliggör vi samhällsansvaret som en av universitets och högskolors givna roll, som inte är ny och som lärosäten på olika sätt och över tid tagit ansvar för, men som ständigt måste uppmärk- sammas och utvecklas. Globalt har universitets och högskolors sam- hällsansvar, ”social responsibility and social engagement” under senare år fått en ökad uppmärksamhet och är ett tema som förekom- mer i många internationella konferenser. Sverige har jämfört med många länder en lång tradition av samverkan med samhället men det pågår idag många intressanta och framgångsrika projekt världen över där akademi, med lärare och studenter, och samhällets olika aktörer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Slutord från utredaren</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p799 ft102">går samman för att lösa samhällsutmaningar. Även om projekten ofta har ett globalt perspektiv drivs de av lokala samhällsutmaningar och under lokala förutsättningar. Det lagda förslaget rörande sam- verkan som del av överenskommelserna där lärosätenas egna initiativ i samverkan med ofta lokala externa aktörer ligger i linje med detta men jag vill uppmärksamma vikten av att ta del av och dela med sig av erfarenheter internationellt.</P>
<P class="p429 ft102">Lärosätenas roll att ta samhällsansvar är förenat med vissa utma- ningar, som är gemensamma globalt. Det kan gälla svårigheter i att finna finansiering, inte minst av mer långsiktig karaktär, för dessa oftast flerdisciplinära projekt, i meritvärdet för den enskilde forska- ren/läraren och studenten, utvärderingar och uppföljningar av forsk- ning och utbildning som inkluderar samverkan samt lärosätets rank- ing i det rådande systemet. Dessa frågor, som inte är nya, behöver lösas men kräver aktivitet för att nå samsyn inte bara inom den akademiska sektorn och dess finansiärer utan också från samhällets aktörer, inte minst politiken, såväl nationellt som internationellt.</P>
<P class="p630 ft102">Under vårt arbete står det, inte oväntat, klart att enskilda aktörer till viss del har haft olika fokus och förväntningar på utredningen. Det är därför viktigt att mottagare och intressenter av denna utred- ning kan respektera och bejaka olika aktörers intressen och roller i kunskapssamhället och i första hand fokusera på helheten i våra för- slag. Att se över dagens modell för statens styrning och resurstill- delning har av olika aktörer efterfrågats under många år och det är min förhoppning att denna utredning, till skillnad från flera andra utredningar som behandlat liknande frågor, nu leder till förändring. Om inte ser jag det som otänkbart att en ny utredning kommer till stånd inom överskådlig tid.</P>
<P class="p630 ft102">Det förslag till ramverk för styrning och resurstilldelning som vi föreslår, grundar sig på tillit, samordning och långsiktighet i hög- skolepolitiken och är tänkt att kunna verka över lång tid och därmed hantera förändringar i omvärlden samt olika politiska prioriteringar. Dialogen och överenskommelser utgör en viktig grund i det före- slagna ramverket men det har av olika skäl höjts röster om tveksam- het till detta. Jag vill dock understryka att lagda förslag till modell bygger på tillit och då måste utgångspunkten vara att respektive part med öppet sinne medverkar till en positiv utveckling med bättre mål- uppfyllelse som resultat och som ger politiken och lärosätena möj- ligheter att öka förståelsen för varandras roller. Detta med målet att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td121"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p26 ft24">Slutord från utredaren</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft102">utveckla Sverige till en ledande kunskapsnation, som också medver- kar på den internationella arenan och bidrar till demokratisk och hållbar samhällsutveckling.</P>
<P class="p433 ft102">En invändning mot överenskommelser har varit att regeringen i formell mening kommer att ”förhandla” med sig själv eftersom det är regeringen som utser rektor och styrelsens ordförande och exter- na ledamöter. I praktiken menar jag att detta inte behöver vara ett problem då min erfarenhet är att rektorer och styrelser står upp för lärosätets intressen. Detta utesluter inte, enligt mig, att man fram- gent behöver se över utseendeprocessen av styrelse och förordnande av rektor, när en ny modell väl etablerats.</P>
<P class="p803 ft102">Som grund för de dialogbaserade överenskommelserna ligger från regeringens sida den föreslagna positionen med samlade politiska mål och satsningar under den kommande fyraårsperioden. Från läro- sätets sida ska också dess mål och strategier utgöra underlag för dia- logen och därmed får den interna processen med att ta fram dessa ett värde. Som vi skriver i förslaget måste processen involvera lärare och studenter samt universitetets styrelse, vars uppdrag är att tillse att lärosätet genomför uppdraget från regeringen. Själva processen har, enligt min erfarenhet, ett stort värde för ett gemensamt ansvars- tagande för lärosätets verksamhetsutveckling.</P>
<P class="p19 ft102">I våra möten med högskolan och högskolans intressenter lyfts kopplingen av forskning och utbildning och inte minst behovet av kompetens kopplat till kunskapsutvecklingen. Sverige skiljer sig från omvärlden med denna starka uppdelning och det noteras med för- våning från inte minst våra grannländer. Jag har också mött detta från unga akademiker i karriären, inte minst de som har rekryterats internationellt, som också framhåller att avsaknaden av pedagogisk kompetens kan missgynna dem i konkurrensen om akademiska an- ställningar internationellt. Att närmare koppla utbildning och forsk- ning ligger i vårt direktiv och förhoppningen är att förslag om ”ett samlat anslag”, en ökad andel basanslag, och ett förtydligande i hög- skolelagen (HL) att det i lärarens roll normalt ingår både forskning och utbildning ska bidra till en sådan utveckling. Men jag vill förtyd- liga att det ligger på lärosätet, dess lärare och studenter att ta ansvar för och medverka till att utbildning och forskning i realiteten knyts samman.</P>
<P class="p804 ft179">En förändring som måste till är att kopplingen mellan forskning och utbildning avspeglas i meriteringssystemet och primärt är det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Slutord från utredaren</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p805 ft102">lärosätet som vid rekrytering, bedömning av kompetens och karriär- utveckling, tilldelning av resurser etc. äger frågan. Utgångspunkten är förstås inte att göra avkall på kvalitet. Trots goda initiativ på läro- sätesnivå att höja meritvärdet av utbildningskomptens går det enligt min mening alldeles för långsamt. Vad gäller meritvärdet av sam- verkan är detta än mer problematiskt och denna problembild är dess- utom internationell. Det är viktigt att våga kliva ur det som är invant och välbekant och våga ta stegen mot det som så länge efterfrågats. Professionen själva bör vara drivande. Men för att behovet och bety- delsen av utbildning och samverkan ska återspeglas i meritsystemet räcker det inte med att lärosätena tar sitt ansvar. Samhällets olika aktörer, inklusive politiken, måste uppmärksamma det samlade merit- värdet och det gäller inte minst offentliga och privata finansiärer. För de senare handlar det om att vid bedömning av ansökningar värdera den/de sökandes medverkan och kompetens inom utbildning och samverkan. Glädjande har det under utredningen framförts från många håll, inklusive såväl statliga som privata forskningsfinansiärer, en positiv syn på kopplingen av forskning och utbildning men också av att meritvärdet av samverkan uppgraderas. Även här behövs såväl nationell som internationell samsyn som inte kommer utan aktivt engagemang och det är viktigt att såväl lärosätenas lärare och studenter som forskningsfinansiärerna möts och tar frågan framåt.</P>
<P class="p800 ft102">För att utkräva ansvar från lärosätena, vad gäller att se till hela verksamhetens behov av rekryteringar, att verka för jämställdhet, ge goda anställningsförhållanden, bra kunskapsmiljöer och inte minst bra karriär- och utvecklingsmöjligheter måste de ges finansiella förutsättningar. Som vi beskrivit i vårt förslag har en allt ökande andel externfinansiering, som oftast är områdesriktad, gjort det allt svårare för lärosätet att ta detta ansvar. Den ökade externfinansier- ingen lägger också ett ökat tryck på läraren att ständigt söka bidrag och detta redan tidigt i karriären med för många en stress och en oönskat dålig arbetsmiljö som följd. Personligen har jag med oro sett denna utveckling, och utan vetenskapliga eller statistiska belägg, ställt mig frågan om detta innebär att vi förlorar många högt kvali- ficerade framtida lärare och därmed riskerar Sveriges roll som ledan- de kunskapsnation. Lärosätena måste inte bara kunna göra bra rekry- teringar utan också kunna behålla den bästa kompetensen genom att erbjuda en attraktiv arbetsmiljö och skapa och vara tydlig med för- utsättningar för en bra karriär. Externfinansieringen har en viktig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td121"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p26 ft24">Slutord från utredaren</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p806 ft102">roll att fylla men behovet av en statligt ökad andel direktfinansiering av forskning och forskarutbildning, ”basanslag”, har framförts från sektorn under många år och ligger nu i vårt förslag. Detta leder för- stås inte till full effekt över en natt men det är viktigt att lärosätena kan visa på en förändring i rätt riktning, då det finns viss skepticism till att lärosätena klarar detta. Här har den kollegiala professionen en given roll.</P>
<P class="p19 ft102">Frågan om kollegialitet och linjestyrning har inte oväntat kommit upp under vårt utredningsarbete och också debatterats i media. Det ligger inte i vårt uppdrag se på lärosätenas interna styrning och orga- nisation. Det föreslagna fyraåriga ramverket bygger på professio- nens liksom studenternas medverkan och delaktighet i lärosätets interna strategi- och prioriteringsarbete men också ett ansvar för dess genomförande. Vi har därför föreslagit att lärarens roll skrivs in i HL på samma sätt som för studenterna med avsikten att säkerställa kollegiets medverkan och ansvar för lärosätets verksamhet. Min för- hoppning är att detta tillsammans med andra förslag i betänkandet kan bidra till att linjestyrning och kollegialitet går hand i hand och medverkar till verksamhetens kvalitet och dess utveckling</P>
<P class="p19 ft102">I detta sammanhang vill jag personligen lyfta frågan om student- kårernas finansiering. Vi har beskrivit utvecklingen i kapitel 2.9. Kår- obligatoriets avskaffande 2010 och dess betydelse för studenternas representativitet och förutsättningar att aktivt kunna medverka i beredande och beslutande organ, enligt HL, är en fråga som lyfts sedan dess införande. 2017 gjorde UKÄ en kartläggning av student- inflytandets förutsättningar efter det att kårobligatoriet avskaffades. I denna framkom flera brister kopplat till studenternas förutsättning- ar att medverka i studierelaterade frågor och det är viktigt att gå vidare med detta. Studenternas medverkan i den svenska högskolans verk- samhet är internationellt unik och ett föredöme i många länder. Sverige bör enligt min mening, inte minst på politisk nivå, fortsatt aktivt medverka till att betydelsen av studentmedverkan uppmärk- sammas internationellt.</P>
<P class="p402 ft102">I direktiven framgår att framlagda förslag ska vara kostnadsneu- tralt men jag vill utanför utredningens uppdrag lyfta fram ett par frå- gor som varit aktuella och lyfts fram från högskolesektorn samt från arbetstagarorganisationerna SULF och TCO under många år. Jag menar att dessa är centrala för att högskolan ska kunna utvecklas positivt. Den första gäller den urholkning av lärosätestillgängliga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Slutord från utredaren</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p799 ft102">resurser för forskning och utbildning. Häri ligger det s.k. produk- tivitetsavdraget som har kritiserats utifrån att utbildning och forsk- ning inte kan effektiviseras på samma sätt som andra sektorer. Fler studenter per lärare, färre lärarledda timmar, eller fler publicerade artiklar per satsad krona ger ökad produktivitet i finansiella mått men knappast förenligt med mål och därtill gjorda satsningar som syftar till ökad kvalitet i utbildning och forskning. Den andra gäller ifråga- sättandet av Akademiska hus direktiv att vara marknadsanpassade var- vid hyresökningar sker kontinuerligt. Jag menar att resurserna, pri- märt till den högre utbildningen, behöver behandlas av regering och riksdag för att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskapsnation.</P>
<P class="p429 ft102">Avslutningsvis vill jag reflektera över processen. Vi har under utredningens gång försökt vara öppna med våra förslag och har så långt det har varit möjligt försökt vara med på så många diskussioner som det funnits tid till. Det finns förstås avigsidor med en öppen process då det ställt krav på såväl oss i utredningen som på intres- sentsidan att förhålla sig till att långt ifrån alla delar finns på plats under processen. Med utgångspunkt från dialoger, möten och rap- porter, lade vi i januari 2018 fram en skiss till övergripande modell- förslag på utredningens hemsida för att detta skulle visa på våra tankar men också ge intressenter mer underlag för fördjupande dia- loger under våren 2018. Inför presentation av och diskussion om ”Struten” i Almedalen lade vi på hemsidan upp kompletterande och utvecklade texter. Det framfördes då i vissa sammanhang att man inte tyckte sig kunna ta ställning till förslaget då det saknades mycket detaljer, vilket är förståeligt, men tanken har hela tiden varit att vidare- utveckla framlagda underlag till det slutgiltiga förslaget. Jag tror dock att processen har inneburit att det övergripande ramverket är känt liksom förslag om samlat anslag, ökade basanslag, resurstilldelning som stödjer nyutveckling av kurser och program och livslångt lärande. Min förhoppning är att processen på detta sätt bidragit till en dis- kussion om högskolans roll, styrning och resurstilldelning – en dis- kussion som kan gå vidare när vi nu lagt fram vårt samlade förslag.</P>
<P class="p800 ft102">Jag vill sist men inte minst framföra ett tack till de mycket kun- niga, inspirerande, engagerade men också, i sann akademisk anda, kritiska medarbetare. Att kunna arbeta som ett team med öppenhet och tillit har för mig varit en viktig förutsättning för ett arbete som detta. Tack Lars Olof, Ingeborg, Anders och Magnus.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">Referenser</P>
<P class="p807 ft31">Ahlbäck Öberg, S. m.fl. (red) (2016), <SPAN class="ft180">Det hotade universitetet</SPAN>.</P>
<P class="p808 ft179">Ahlbäck Öberg, S. (2018), ”Att kontrollera förvaltningen: fram- växten av granskningssamhället” i Dahlström, C. (red) <SPAN class="ft181">Politik som organisation</SPAN>.</P>
<P class="p809 ft102">Aktas, V. m.fl. (2018), ”Social scientist under threat: Resistance and <NOBR>self-censorship</NOBR> in Turkish academia”. <SPAN class="ft182">British Journal of Educational Studies</SPAN>, <NOBR>1–18.</NOBR></P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">Andrén, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft31">C-G.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> (2013), </SPAN>Visioner, vägval och verkligheter<SPAN class="ft31">.</SPAN></P>
<P class="p810 ft181"><SPAN class="ft179">Auranen, O. (2014), </SPAN>University research performance: Influence of funding competition, policy steering and <NOBR>micro-level</NOBR> factors. <SPAN class="ft179">Doktorsavhandling, Tampere universitet.</SPAN></P>
<P class="p811 ft181"><SPAN class="ft179">Barrling Hermansson, K. (2005), </SPAN>Akademisk frihet i praktiken: En rapport om tillståndet i den högre utbildningen<SPAN class="ft179">. Högskoleverkets rapportserie 2005:43 R.</SPAN></P>
<P class="p812 ft181"><SPAN class="ft179">Benner, M. (2008), </SPAN>Kunskapsnation i kris? Politik, pengar och makt i svensk forskning<SPAN class="ft179">, Swedish Institute for Studies in Education and Research, Skrifter 13.</SPAN></P>
<P class="p813 ft181"><SPAN class="ft179">Benner, M. (2018), </SPAN>Kunskapsunderlag för högskolepolitiken<SPAN class="ft179">. Under- lagsrapport till Styr- och resursutredningen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft179">2018-05-28.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p814 ft184"><SPAN class="ft183">Benner, M & Sörlin, S. (2015), </SPAN>Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv<SPAN class="ft183">, Vinnova Analys VA 2015:02.</SPAN></P>
<P class="p815 ft182"><NOBR><SPAN class="ft102">Bennich-Björkman,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft102"> L. (2004), </SPAN>Överlever den akademiska friheten? En intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens bryt- ningstid<SPAN class="ft102">. Högskoleverkets rapportserie 2004:1 R</SPAN></P>
<P class="p816 ft102"><NOBR>Bennich-Björkman,</NOBR> L. (2016), ”Långt före sin tid: Forsknings- universitetet som kreativ miljö” i Ahlbäck Öberg, S. m.fl. (red) (2016), <SPAN class="ft182">Det hotade universitetet</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p817 ft181"><SPAN class="ft179">Berggren, H. (2012), </SPAN>Den akademiska frågan – en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om frihet i den högre skolan. <SPAN class="ft179">Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:3.</SPAN></P>
<P class="p818 ft181"><SPAN class="ft179">Bexell, G. m.fl. (2007), </SPAN>Det framtida högskolelandskapet<SPAN class="ft179">. Rapport till SUHF:s förbundsförsamling den 8 november 2007.</SPAN></P>
<P class="p819 ft180"><SPAN class="ft31">Bexell, G. (2013), </SPAN>Akademiska värden visar vägen.</P>
<P class="p820 ft182"><SPAN class="ft102">Björnsson, A. (2015), </SPAN>Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen.</P>
<P class="p821 ft102">Bornmann, L. (2017), “Measuring impact in research evaluations: a thorough discussion of methods for, effects of and problems with impact measurements”, <SPAN class="ft182">Higher Education. </SPAN>73:775.</P>
<P class="p822 ft102">Boulton, G. & Lucas, C. (2008), <SPAN class="ft182">What are universities for? </SPAN>League of European Research Universities (LERU) positioning paper.</P>
<P class="p823 ft182"><SPAN class="ft102">Broström, A. m.fl. (2015), </SPAN>Strategisk samverkan. Möjligheter och modeller som stärker lärosätet som utbildningsinstitution, forsk- ningsmiljö och samhällsaktör. Sammanfattande rapportering från <NOBR>KLOSS-projektet.</NOBR></P>
<P class="p824 ft179">Brunsson, K. (2000), ”Det går inte att styra med resultat,” <SPAN class="ft181">Statsvetenskaplig Tidskrift </SPAN>103:3.</P>
<P class="p825 ft181"><SPAN class="ft179">Casson, A. (2018), </SPAN>Några frågor om akademins autonomi<SPAN class="ft179">, Rapport till SUHF.</SPAN></P>
<P class="p826 ft183">Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd (2016), <SPAN class="ft184">Links between research policy and national academic performance. A comparative study of Denmark, Sweden and the Netherlands.</SPAN></P>
<P class="p827 ft182"><SPAN class="ft102">Damvad Analytics (2016). </SPAN>Forskningsperformance vid Sveriges uni- versitet och högskolor<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p828 ft184"><SPAN class="ft183">Debackere, K. m.fl. (2018), </SPAN>Mutual Learning Exercise: Performance- Based Funding of University Research<SPAN class="ft183">, European Commission.</SPAN></P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">Dir. 1989:7, </SPAN>Utredning om vissa undervisningsfrågor i högskolan.</P>
<P class="p829 ft181"><SPAN class="ft179">Dir. 2004:49, </SPAN>Resurstilldelningssystemet för grundläggande högskole- utbildning.</P>
<P class="p830 ft186"><SPAN class="ft185">Dir. 2006:29, </SPAN>Tilläggsdirektiv till Resursutredningen (U 2004:03). <SPAN class="ft185">Dir. 2007:46, </SPAN>Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi.</P>
<P class="p831 ft186"><SPAN class="ft185">Dir. 2007:158, </SPAN>Ökad frihet för universitet och högskolor. <SPAN class="ft185">Dir 2009:7, </SPAN>Delegation för jämställdhet i högskolan<SPAN class="ft185">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p832 ft186"><SPAN class="ft185">Dir. 2013:102, </SPAN>Delegation för migrationsstudier. <SPAN class="ft185">Dir. 2016:51, </SPAN>Tillit i styrningen.</P>
<P class="p833 ft181"><SPAN class="ft179">Dir. 2016:71, </SPAN>Tilläggsdirektiv till Expertgruppen för biståndsanalys (UD 2013:01).</P>
<P class="p834 ft182"><SPAN class="ft102">Dir. 2017:79, </SPAN>Utredning om regeringens analys- och utvärderings- resurser.</P>
<P class="p835 ft102">Dougherty, K.J. & Reddy, V. (red) (2013), <SPAN class="ft182">Performance Funding for Higher Education: What Are the Mechanisms What Are the Impacts</SPAN>.</P>
<P class="p836 ft102">Dougherty, K.J. m.fl. (2016), ”Looking Inside the Black Box of Performance Funding for Higher Education: Policy Instruments, Organizational Obstacles, and Intended and Unintended Impacts,” <SPAN class="ft182">Russell Sage Foundation Journal of the Social Sciences</SPAN>, vol. 2, no. 1.</P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">Ds. 1992:1, </SPAN>Fria universitet och högskolor.</P>
<P class="p264 ft31">Eklund, J. & Pettersson, L. (2017), <SPAN class="ft180">Högskola i otakt</SPAN>.</P>
<P class="p268 ft31">Elken, M., Frølich, N., Reymert, I. (2016), <SPAN class="ft180">Steering approaches in</SPAN></P>
<P class="p837 ft181">higher education: Comparing Norway, Sweden, Finland, the Netherlands and UK (England)<SPAN class="ft179">. NIFU Report 2016:35.</SPAN></P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">Engwall, L. (2016), </SPAN>Universitet under uppsikt.</P>
<P class="p838 ft179">Eriksson, L. & Heyman, U. (2014), <SPAN class="ft181">Resurser för utbildning och forskning</SPAN>. SUHF. Dnr 14/014.</P>
<P class="p839 ft182"><SPAN class="ft102">ESBRI & Vinnova (2013), </SPAN>Det innovativa Sverige. Sverige som kun- skapsnation i en internationell kontext<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">ESV (2007), </SPAN>Resultatindikatorer – en idéskrift<SPAN class="ft31">. Rapport 2007:32.</SPAN></P>
<P class="p264 ft31">ESV (2012), <SPAN class="ft180">Resultatindikatore</SPAN>r. Rapport 2012:41.</P>
<P class="p840 ft186"><SPAN class="ft185">ESV (2016), </SPAN>Att synliggöra myndigheters resultat<SPAN class="ft185">. Rapport 2016:51. EUA (2008), </SPAN>European Universities’ Charter on Lifelong Learning<SPAN class="ft185">.</SPAN></P>
<P class="p841 ft182"><SPAN class="ft102">EUA (2015), </SPAN>Designing Strategies for Efficient Funding of Universities in Europe.</P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">EUA (2017), </SPAN>Public Funding Observatory Report<SPAN class="ft31">.</SPAN></P>
<P class="p842 ft182"><SPAN class="ft102">Europarådet (2012), </SPAN>Recommendation CM/Rec (2012)7 of the Committee of Ministers to member States on the responsibility of public authorities for academic freedom and institutional autonomy<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p843 ft179">Europarådets parlamentariska församling (2006), <SPAN class="ft181">Recommendation 1762(2006) on Academic freedom and university autonomy</SPAN>.</P>
<P class="p844 ft181"><SPAN class="ft179">Flodström, A. (2011), </SPAN>Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor. <SPAN class="ft179">(Utbildningsdepartementet, dnr U2010/4151/SAM.)</SPAN></P>
<P class="p845 ft102">Fredriksson, M. & Pallas, J. (2013), <SPAN class="ft182">Med synlighet som ledstjärna: en analys av vilka principer som styr kommunikationsarbetet i nationella förvaltningsmyndigheter</SPAN>.</P>
<P class="p846 ft102">Frey, B. & Jegen, R. (2001), ”Motivation crowding theory: A survey of empirical evidence,” <SPAN class="ft182">Journal of Economic Surveys </SPAN>15 (5).</P>
<P class="p847 ft179">Frey, B. & Osterloh, M. (2006), “Evaluations: Hidden Costs, Questionable Benefits, and Superior Alternatives,” <SPAN class="ft181">University of Zurich IEW Working Paper </SPAN>No. 302.</P>
<P class="p848 ft179">Gustavsson, S. (1989), ”Den sista forskningspropositionen?” i Nybom, T. (red) <SPAN class="ft181">Universitet och samhälle. Om forskningspolitik och vetenskapens samhälleliga roll</SPAN>.</P>
<P class="p849 ft179">Gustavsson, S. (2016a), ”Universitetens uppgift”, i Ahlbäck Öberg, S. m.fl. (red), <SPAN class="ft181">Det hotade universitetet</SPAN>.</P>
<P class="p850 ft179">Gustavsson, S. (2016b), ”Systemfelet i universitetspolitiken” i Jacobsson, R. (red) <SPAN class="ft181">Thule – Kungl. Skytteanska samfundets i Umeå årsbok 2016</SPAN>.</P>
<P class="p851 ft102">Hagström, (1997), ”Att granska för att främja” i <SPAN class="ft182">Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor: Utgångspunkter samt angrepps- och tillvägagångssätt för Högskole- verkets bedömningsarbete</SPAN>. Högskoleverkets rapportserie 1997:33 R</P>
<P class="p852 ft182"><SPAN class="ft102">Hallberg, A. (2018), </SPAN>Elitism som nytta. Om humaniora och bildning i den svenska akademin. <SPAN class="ft102">Svenskt näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.</SPAN></P>
<P class="p853 ft179">Hasselberg, Y. (2012), ”Demand or discretion? The market model applied to science and its core values and institutions.” <SPAN class="ft181">Ethics in Science and Environmental Politics </SPAN>12.</P>
<P class="p854 ft102">Hazelkorn, E. (2018), ”The Accountability and Transparency Agenda: Emerging Issues in the Global Era,” i Curaj, A. mfl. (red.), <SPAN class="ft182">European Higher Education Area: The Impact of Past and Future Policies</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p855 ft181"><SPAN class="ft179">Heckscher, S. (2015), </SPAN>Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten. En rapport till Stockholm – Uppsala universitetsnätverk.</P>
<P class="p856 ft181"><SPAN class="ft179">Heyman, U. (2018), </SPAN>Är externfinansieringsgraden för stor? <SPAN class="ft179">Rapport till SUHF </SPAN><NOBR><SPAN class="ft179">2018-09-27.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p857 ft102">Hicks, D. (2012), <NOBR>“Performance-based</NOBR> university research funding systems.” <SPAN class="ft182">Research Policy </SPAN>41, <NOBR>251-261.</NOBR></P>
<P class="p858 ft102">Hicks, D., Wouters, P., Waltman, L., de Rijcke, S. & Rafols, I. (2015), “The Leiden Manifesto for research metrics.” <SPAN class="ft182">Nature </SPAN>22 april 2015.</P>
<P class="p859 ft102">Hirschfeldt, J. (2016), ”Universitetet som varumärke”, i Ahlbäck Öberg, S. m.fl. (red), <SPAN class="ft182">Det hotade universitetet.</SPAN></P>
<P class="p860 ft182"><SPAN class="ft102">Holgersson, S. (2014), </SPAN>Polisens trafiksäkerhetsarbete. <SPAN class="ft102">Rikspolis- styrelsens utvärderingsfunktion. Rapport 2014:1</SPAN></P>
<P class="p861 ft179">Holmström, B. & Milgrom, P. (1991), ”Multitask <NOBR>principal-agent</NOBR> analyses: Incentive contracts, asset ownership, and job design,” <SPAN class="ft181">Journal of Law, Economics and Organization </SPAN>7.</P>
<P class="p862 ft182"><SPAN class="ft102">Honeth, P. (2018), </SPAN>Öka autonomin – minska den politiska styrningen. Tankar om inriktningen för ett nytt styr- och resurstill- delningssystem för högskolan. <SPAN class="ft102">Svenskt näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.</SPAN></P>
<P class="p821 ft181"><SPAN class="ft179">Humtank (2017), </SPAN>På jakt efter framtidens kompetenser. Om huma- nioras potential på arbetsmarknaden. <SPAN class="ft179">Rapport #2 2017.</SPAN></P>
<P class="p863 ft182"><SPAN class="ft102">Hwang, S. (2018). </SPAN>Forskningskvalitet, effektivitet och extern finan- siering<SPAN class="ft102">. Rapport till SUHF </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">2018-09-04.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p864 ft182"><SPAN class="ft102">Högskoleverket (1997), </SPAN>Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning – ett regeringsuppdrag<SPAN class="ft102">. Rapport 1997:27 R.</SPAN></P>
<P class="p865 ft182"><SPAN class="ft102">Högskoleverket (1998a), </SPAN>De första 20 åren. Utvecklingen vid de mindre och medelstora högskolorna sedan 1977<SPAN class="ft102">. Rapport 1998:2 R.</SPAN></P>
<P class="p866 ft184"><SPAN class="ft183">Högskoleverket (1998b) </SPAN>Högskola i dynamisk utveckling – fyra högskolors förutsättningar att bli universitet<SPAN class="ft183">. Rapport 1998:11 R.</SPAN></P>
<P class="p867 ft182"><SPAN class="ft102">Högskoleverket (1999), </SPAN>Högskolans samverkan med det övriga sam- hället – en kortfattad historisk tillbakablick. Utvärdering av hög- skolans arbete med sin samverkansuppgift – delrapport 1. <SPAN class="ft102">Arbets- rapport nr. 6.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p868 ft181"><SPAN class="ft179">Högskoleverket (2001), </SPAN>Utvecklingen av högskolans samverkans- uppdrag<SPAN class="ft179">. Rapport 2001:24 R.</SPAN></P>
<P class="p199 ft31">Högskoleverket (2004), <SPAN class="ft180">Högskolan samverkar. </SPAN>Rapport 2004:38 R.</P>
<P class="p869 ft181"><SPAN class="ft179">Högskoleverket (2005), </SPAN>Högskolan samverkar – goda exempel. <SPAN class="ft179">Rapport 2005:9 R.</SPAN></P>
<P class="p819 ft180"><SPAN class="ft31">Högskoleverket (2006a), </SPAN>Högre utbildning och forskning <NOBR>1945–2005</NOBR></P>
<P class="p870 ft31"><SPAN class="ft180">–</SPAN><SPAN class="ft187">en översikt. </SPAN>Rapport 2006:3 R.</P>
<P class="p871 ft182"><SPAN class="ft102">Högskoleverket (2006b), </SPAN>Vidgade uppgifter för universitet och hög- skolor? Utvecklingen de senaste åren och rektorernas synpunkter<SPAN class="ft102">. Rapport 2006:32 R.</SPAN></P>
<P class="p822 ft182"><SPAN class="ft102">Högskoleverket (2006c), </SPAN>Utbildning på vetenskaplig grund – röster från fältet. <SPAN class="ft102">Rapport 2006:46 R.</SPAN></P>
<P class="p872 ft181"><SPAN class="ft179">Högskoleverket (2008a), </SPAN>Rankning av universitet och högskolor som studentinformation? <SPAN class="ft179">Rapport 2008:04 R.</SPAN></P>
<P class="p873 ft179">Högskoleverket (2008b), <SPAN class="ft181">Högskolan samverkar vidare</SPAN>. Rapport 2008:10 R.</P>
<P class="p874 ft181"><SPAN class="ft179">Högskoleverket (2009), </SPAN>Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering <NOBR>2006–2008.</NOBR> <SPAN class="ft179">Rapport 2009:18 R.</SPAN></P>
<P class="p875 ft181"><SPAN class="ft179">Högskoleverket (2011). </SPAN>Tio procent av forskningstiden ägnas åt att ansöka om forskningsmedel. <SPAN class="ft179">Statistisk analys 2011/11.</SPAN></P>
<P class="p876 ft181"><SPAN class="ft179">Högskoleverket (2012a), </SPAN>Studenternas studiemönster och totala studietider<SPAN class="ft179">. Rapport 2012:2 R.</SPAN></P>
<P class="p877 ft182"><SPAN class="ft102">Högskoleverket (2012b), </SPAN>Rekryteringsmål för kvinnliga professorer – ett regeringsuppdrag anno 2012<SPAN class="ft102">. Rapport 2012:13 R.</SPAN></P>
<P class="p878 ft184"><SPAN class="ft183">Högskoleverket (2012c), </SPAN>Högskoleverkets uppföljning av kursklassi- ficering vid universitet och högskolor. <SPAN class="ft183">Rapport 2012:25: R.</SPAN></P>
<P class="p879 ft182"><SPAN class="ft102">IVA (2014), </SPAN>Mot en kunskapsbaserad forskningspolitik? En jäm- förande studie av några länder i Europa<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p880 ft182"><SPAN class="ft102">IVA (2017a), </SPAN>Utvecklingskontrakt mellan stat och lärosäte: Under- lagsrapport till Fyra lärosäten, fyra roller?</P>
<P class="p881 ft181"><SPAN class="ft179">IVA (2017b), </SPAN>Utmaningar, roller och villkor för svensk forskning – Slutrapport <NOBR>IVA-projektet</NOBR> Utsiktsplats forskning<SPAN class="ft179">.</SPAN></P>
<P class="p882 ft179">Jacobsen & Andersen (2014), ”Performance Management for Academic Researchers: How Publication Command Systems</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft179">Affect Individual Behavior,” i <SPAN class="ft181">Review of Public Personnel Administration</SPAN>, Vol. 34(2).</P>
<P class="p884 ft102">Jongbloed, B., Kaiser, F., van Vught, F. & Westerheijden, D.F. (2018), “Performance Agreements in Higher Education: A New Approach to Higher Education Funding” i Curaj m.fl. (red.) <SPAN class="ft182">European Higher Education Area: The Impact of Past and Future Policies</SPAN>.</P>
<P class="p885 ft102">Jonkers, K. & Zacharewicz, T. (2016), <SPAN class="ft182">Research Performance Based Funding Systems: a Comparative Assessment</SPAN>.</P>
<P class="p886 ft102">Jämställdhetsmyndigheten (2018a), <SPAN class="ft182">Myndigheters och lärosätens beskrivning av åtgärder år 2017 för att nå de jämställdhetspolitiska målen</SPAN>.</P>
<P class="p887 ft179">Jämställdhetsmyndigheten (2018b), <SPAN class="ft181">System för uppföljning och analys av jämställdhetspolitiken. </SPAN>2018:5.</P>
<P class="p856 ft179">Kettis, Å. (2016), ”Kvalitet i högre utbildning och forskning – en fråga om både och?” i Elmgren, M. m.fl. (red.), <SPAN class="ft181">Att ta utbild- ningens komplexitet på allvar: En vänskrift till Eva Forsberg</SPAN>.</P>
<P class="p888 ft179">Kim, L. (1996), ”Var finns hindren för förnyelsen?” i <SPAN class="ft181">1993 års högskolereform. Vad blev det av den? Sju vittnesmål efter tre år</SPAN>. Högskoleverkets skriftserie 1996:6 S.</P>
<P class="p888 ft179">Kirsebom, B. (2012) ”Reflexioner över frånvaron av en samman- hållen högskolepolitik”, i <SPAN class="ft181">Vänbok till Ann Fritzell. En envis arkitekt i högskolelandskapet</SPAN>, SULF.</P>
<P class="p889 ft102">Kivistö, J. & Kohtamäki, V. (2016), “Does <NOBR>Performance-Based</NOBR> Funding Work?” i Pritchard R. m.fl. (red) <SPAN class="ft182">Positioning Higher Education Institutions</SPAN>.</P>
<P class="p859 ft102">Kunnskapsdepartementet (2015), <SPAN class="ft182">Finansiering for kvalitet, mangfold och samspill</SPAN>. <SPAN class="ft182">Nytt finansieringssystem for universiteter og høyskoler. Forslag fra ekspertgruppe oppnevnt av Kunnskapsdepartementet 8. april 2014.</SPAN></P>
<P class="p890 ft102">Lidhard, J. & Petrusson, U. (2012), <SPAN class="ft182">Forskning och innovation – statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. </SPAN>Underlagsrapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 2012:8.</P>
<P class="p891 ft179">Lövkrona, I. (2016), ”Värdegrunden och det akademiska ledar- skapet” i Brage, T. & Lövkrona, I. (red.) <SPAN class="ft181">Värdegrundsarbete i akademin </SPAN><SPAN class="ft109">− </SPAN><SPAN class="ft181">med erfarenheter från Lunds universitet</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p892 ft179">Merton, R. K. (1973 [1942]), "The Normative Structure of Science", i Merton, Robert K., <SPAN class="ft181">The Sociology of Science: Theoretical and Empirical Investigations</SPAN>.</P>
<P class="p893 ft102">Mitroff, I. (1974), ”Norms and <NOBR>Counter-Norms</NOBR> in a Select Group of the Apollo Moon Scientists: A Case Study of the Ambivalence of Scientists”, <SPAN class="ft182">American Sociological Review </SPAN>(39:4).</P>
<P class="p894 ft182"><SPAN class="ft102">Molander, P. (2017), </SPAN>Dags för omprövning – en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om styrning av offentlig verksamhet. <SPAN class="ft102">Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2017:1.</SPAN></P>
<P class="p895 ft102">Mälardalsrådet (2018), <SPAN class="ft182">En bättre matchning – Storregional systembild.</SPAN></P>
<P class="p896 ft179">Nationella sekretariatet för genusforskning (2015), <SPAN class="ft181">Fördelning eller förfördelning? Forskningsfinansiering, jämställdhet och genus – en forskningsöversikt.</SPAN></P>
<P class="p200 ft31">Nelhans, G. (2013), <SPAN class="ft180">Citeringens praktiker</SPAN>.</P>
<P class="p897 ft181"><SPAN class="ft179">NIFU (2018), </SPAN>Etter- och vidareutdanning innen digitalisering – tillbud og behov<SPAN class="ft179">. Arbeitsnotat 2018:6.</SPAN></P>
<P class="p898 ft179">Nistotskaya, M. (2018), ”Hur incitamentstrukturer påverkar den offentliga sektorn: empiriska belägg och kvarvarande frågor” i Dahlström, C. (red) <SPAN class="ft181">Politik som organisation.</SPAN></P>
<P class="p899 ft181"><SPAN class="ft179">NOU 2016:19, </SPAN>Akademisk frihet – Individuelle rettigheter og institusjonelle styringsbehov.</P>
<P class="p900 ft102">Näringslivets forskningsberedning (2017), <SPAN class="ft182">Levererar akademin vad näringslivet behöver?</SPAN></P>
<P class="p901 ft102">OCW [Nederländska ministeriet för högre utbildning, forskning och kultur] m.fl. (2018), <SPAN class="ft182">Investing in the quality of education – Quality agreements </SPAN><NOBR><SPAN class="ft182">2019-2024.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft182"> </SPAN>Amsterdam, 9 april 2018.</P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">OECD (2017), </SPAN>Education at a Glance<SPAN class="ft31">.</SPAN></P>
<P class="p264 ft31">Petrusson, U. (2015), <SPAN class="ft180">Forskning och nytta.</SPAN></P>
<P class="p264 ft31">Power, M. (1997), <SPAN class="ft180">The Audit Society</SPAN>.</P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">Prop. 1975:9, </SPAN>Reformering av högskoleutbildning m.m.</P>
<P class="p264 ft31">Prop. 1981/82:106, <SPAN class="ft180">om forskning m.m.</SPAN></P>
<P class="p264 ft31">Prop. 1989/90:90, <SPAN class="ft180">om forskning.</SPAN></P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">Prop. 1992/93:1, </SPAN>Frihet för kvalitet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft180"><SPAN class="ft31">Prop. 1992/93:169, </SPAN>om högre utbildning för ökad kompetens.</P>
<P class="p902 ft181"><SPAN class="ft179">Prop. 1993/94:147, </SPAN>Jämställdhetspolitiken: Delad makt – delat ansvar.</P>
<P class="p903 ft181"><SPAN class="ft179">Prop. 1993/94:177, </SPAN>Utbildning och forskning. Kvalitet och konkur- renskraft.</P>
<P class="p904 ft182"><SPAN class="ft102">Prop. 1994/95:164, </SPAN>Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p905 ft189"><SPAN class="ft188">Prop. 1996/97:1, </SPAN>Budgetproposition. <SPAN class="ft188">Prop. 1996/97:5, </SPAN>Forskning och samhälle.</P>
<P class="p906 ft189"><SPAN class="ft188">Prop. 1996/97:141, </SPAN>Högskolans ledning, lärare och organisation <SPAN class="ft188">Prop. 1998/99:94, </SPAN>Vissa forskningsfrågor.</P>
<P class="p907 ft182"><SPAN class="ft102">Prop. 1999/2000:28, </SPAN>Studentinflytande och kvalitetsutveckling i hög- skolan.</P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">Prop. 2000/01:3, </SPAN>Forskning och förnyelse.</P>
<P class="p908 ft191"><SPAN class="ft190">Prop. 2000/01:71, </SPAN>Nytt huvudmannaskap för vårdutbildningar<SPAN class="ft190">. Prop. 2001/02:15, </SPAN>Den öppna högskolan.</P>
<P class="p909 ft191"><SPAN class="ft190">Prop. 2004/05:80, </SPAN>Forskning för ett bättre liv. <SPAN class="ft190">Prop. 2004/05:162, </SPAN>Ny värld – ny högskola<SPAN class="ft190">.</SPAN></P>
<P class="p25 ft180"><SPAN class="ft31">Prop. 2008/09:50, </SPAN>Ett lyft för forskning och innovation.</P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">Prop. 2008/09:134, </SPAN>Forskarutbildning med profilering och kvalitet.</P>
<P class="p910 ft181"><SPAN class="ft179">Prop. 2009/10: 149, </SPAN>En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor.</P>
<P class="p911 ft182"><SPAN class="ft102">Prop. 2009/10:175, </SPAN>Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt.</P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">Prop. 2010/11:1, </SPAN>Budgetproposition.</P>
<P class="p912 ft189"><SPAN class="ft188">Prop. 2010/11:40, </SPAN>En reformerad budgetlag. <SPAN class="ft188">Prop. 2011/12:1, </SPAN>Budgetproposition</P>
<P class="p913 ft189"><SPAN class="ft188">Prop. 2012/13:30, </SPAN>Forskning och innovation. <SPAN class="ft188">Prop. 2015/16:1, </SPAN>Budgetproposition<SPAN class="ft188">.</SPAN></P>
<P class="p199 ft31">Prop. 2016/17:1, <SPAN class="ft180">Budgetproposition</SPAN>.</P>
<P class="p914 ft181"><SPAN class="ft179">Prop. 2016/17:50, </SPAN>Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p915 ft184"><SPAN class="ft183">Prop. 2017/18:179, </SPAN>En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop.</P>
<P class="p916 ft181"><SPAN class="ft179">Regeringskansliet (2015), </SPAN>En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft <NOBR>2015–2020.</NOBR> <SPAN class="ft179">N2015.31.</SPAN></P>
<P class="p917 ft102">Rejmer, A. (2016), ”Värdegrunden för statsanställda och den aka- demiska friheten” i Brage, T. & Lövkrona, I. (red.) <SPAN class="ft182">Värdegrunds- arbete i akademin </SPAN><SPAN class="ft27">− </SPAN><SPAN class="ft182">med erfarenheter från Lunds universitet</SPAN>.</P>
<P class="p918 ft182"><SPAN class="ft102">Riksrevisionen (2010), </SPAN>Klassificering av kurser vid universitet och högskolor. <SPAN class="ft102">RiR 2010:4.</SPAN></P>
<P class="p919 ft182"><SPAN class="ft102">Riksrevisionen (2011), </SPAN>Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning<SPAN class="ft102">. RiR 2011:21.</SPAN></P>
<P class="p268 ft31">Riksrevisionen (2012), <SPAN class="ft180">Att styra självständiga lärosäten</SPAN>. RiR 2012:4.</P>
<P class="p920 ft181"><SPAN class="ft179">Riksrevisionen (2016), </SPAN>Det livslånga lärandet inom högre utbildning<SPAN class="ft179">. RiR 2016:15.</SPAN></P>
<P class="p867 ft184"><SPAN class="ft183">Riksrevisionen (2017), </SPAN>Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor<SPAN class="ft183">. RiR 2017:28.</SPAN></P>
<P class="p921 ft179">Rutherford, A. & Rabovsky, T. (2014), ”Evaluating Impacts of Performance Funding Policies on Student Outcomes in Higher Education”, <SPAN class="ft181">Annals of the American Academy 655.</SPAN></P>
<P class="p922 ft184"><SPAN class="ft183">Röding, K. (2015), </SPAN>Ett otuktat utvärderingslandskap inom högre utbildning och forskning inom högre utbildning och forskning växer fram – kan det leda till bättre kvalitet<SPAN class="ft183">. Bilaga 3 i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågors slutrapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft183">2014–2015.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p923 ft182"><SPAN class="ft102">Saco Studentråd (2015), </SPAN>Avgiftsfritt är inte gratis. Vikten av informe- rade studieval – En rapportserie om utbildningens alternativ- kostnader.</P>
<P class="p924 ft102">Sandström, U. & van den Besselaar, P. (2017) “Vicious circles of gender bias, lower position, and lower performance: Gender differences in scholarly productivity and impact” i <SPAN class="ft182">PLoS ONE </SPAN>12(8): e0183301.</P>
<P class="p925 ft179">Sandström, U. & van den Besselaar, P. (2018), ”Funding, evaluation and the performance of national research systems”, <SPAN class="ft181">Journal of Informetrics </SPAN>12.</P>
<P class="p200 ft180"><SPAN class="ft31">SCB (2016), </SPAN>Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/16.</P>
<P class="p926 ft181"><SPAN class="ft179">SCB (2017a), </SPAN>Arbetskraftsbarometern 2017. Vilka utbildningar ger jobb?</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p927 ft181"><SPAN class="ft179">SCB (2017b), </SPAN>Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och hög- skolestuderande som har avslutat universitets- eller högskole- utbildning 2013/14<SPAN class="ft179">. Temarapport 2017:8.</SPAN></P>
<P class="p200 ft180"><SPAN class="ft31">SCB (2018a), </SPAN>Sveriges framtida befolkning <NOBR>2018–2070<SPAN class="ft31">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p928 ft184"><SPAN class="ft183">SCB (2018b), </SPAN>Vuxnas deltagande i utbildning – personalutbildning och andra former av utbildning<SPAN class="ft183">. Temarapport 2018:1.</SPAN></P>
<P class="p929 ft102">Skarsgård, K. (2018) ”Ungerns regering stärker greppet om forsk- ningen”, <SPAN class="ft182">Universitetsläraren </SPAN>nr. 6 2018.</P>
<P class="p268 ft180"><SPAN class="ft31">Skr. 2015/16:76, </SPAN>Kvalitetssäkring av högre utbildning.</P>
<P class="p930 ft182"><SPAN class="ft102">Skr. 2016/17:10, </SPAN>Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p931 ft182"><SPAN class="ft102">Skr. 2016/17:67, </SPAN>Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p932 ft181"><SPAN class="ft179">Skr. 2017/18:191 </SPAN>Riksrevisionens rapport om myndighetskapital vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p199 ft31">SOU 1973:2, <SPAN class="ft180">Högskolan.</SPAN></P>
<P class="p930 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 1992:1, </SPAN>Frihet, ansvar, kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan.</P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">SOU 1992:44, </SPAN>Resurser för högskolans grundutbildning.</P>
<P class="p933 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 1993:3, </SPAN>Ersättning för kvalitet och effektivitet – Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskole- utbildning.</P>
<P class="p903 ft182"><SPAN class="ft102">SOU 1994:80, </SPAN>Iakttagelser under en reform. Lägesrapport från Resursberedningens uppföljning vid sex universitet och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskole- utbildning.</P>
<P class="p895 ft182"><SPAN class="ft102">SOU 1996:21, </SPAN>Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform.</P>
<P class="p934 ft189"><SPAN class="ft188">SOU 1998:128, </SPAN>Forskningspolitik. <SPAN class="ft188">SOU 2000:82, </SPAN>Högskolans styrning.</P>
<P class="p935 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 2004:27, </SPAN>En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt.</P>
<P class="p936 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 2005:48, </SPAN>Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning<SPAN class="ft179">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft180"><SPAN class="ft31">SOU 2005:95, </SPAN>Nyttiggörande av högskoleuppfinningar<SPAN class="ft31">.</SPAN></P>
<P class="p937 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 2007:75, </SPAN>Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning</P>
<P class="p913 ft191"><SPAN class="ft190">SOU 2007:81, </SPAN>Resurser för kvalitet. <SPAN class="ft190">SOU 2007:98, </SPAN>Karriär för kvalitet.</P>
<P class="p938 ft189"><SPAN class="ft188">SOU 2008:30, </SPAN>Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. <SPAN class="ft188">SOU 2008:104, </SPAN>Självständiga lärosäten.</P>
<P class="p939 ft186"><SPAN class="ft185">SOU 2011:1, </SPAN>Svart på vitt – om jämställdhet. <SPAN class="ft185">SOU 2015:70, </SPAN>Högre utbildning under tjugo år.</P>
<P class="p25 ft180"><SPAN class="ft31">SOU 2015:92, </SPAN>Utvecklad ledning av universitet och högskolor.</P>
<P class="p940 ft182"><SPAN class="ft102">SOU 2017:1, </SPAN>För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p887 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 2017:56, </SPAN>Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme?</P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">SOU 2018:3, </SPAN>En strategisk agenda för internationalisering.</P>
<P class="p941 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 2018:17, </SPAN>Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling.</P>
<P class="p879 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 2018:29, </SPAN>Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande.</P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">SOU 2018:38, </SPAN>Styra och leda med tillit – Forskning och praktik<SPAN class="ft31">.</SPAN></P>
<P class="p942 ft181"><SPAN class="ft179">SOU 2018:47, </SPAN>Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn.</P>
<P class="p943 ft182"><SPAN class="ft102">SOU 2018:77, </SPAN>Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möj- ligheter.</P>
<P class="p944 ft186"><SPAN class="ft185">SOU 2018:78, </SPAN>Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige. <SPAN class="ft185">SOU 2018:79, </SPAN>Analyser och utvärderingar för effektiv styrning.</P>
<P class="p945 ft182"><SPAN class="ft102">Statskontoret (2011), </SPAN>Fristående utvärderingsmyndigheter – en för- valtningspolitisk trend?</P>
<P class="p946 ft184"><SPAN class="ft183">Statskontoret (2012), </SPAN>Olika men ändå lika. En uppföljning av stiftelseformens betydelse inom högskolan. <SPAN class="ft183">Rapport 2012:37.</SPAN></P>
<P class="p826 ft181"><SPAN class="ft179">Statskontoret (2014a), </SPAN>Utvärdering på olika områden – en analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter. <SPAN class="ft179">Rapport 2014:7.</SPAN></P>
<P class="p947 ft181"><SPAN class="ft179">Statskontoret (2014b) </SPAN>Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsper- spektiv. <SPAN class="ft179">Rapport 2014:27.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p948 ft181"><SPAN class="ft179">Statskontoret (2016), </SPAN>Utvecklad styrning – om sammanhållning och tillit i förvaltningen<SPAN class="ft179">. Rapport 2016:26.</SPAN></P>
<P class="p949 ft181"><SPAN class="ft179">Statskontoret (2017), </SPAN>Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel.</P>
<P class="p950 ft182"><SPAN class="ft102">Statskontoret (2018a), </SPAN>Översyn av Expertgruppen för biståndsanalys. <SPAN class="ft102">Rapport 2018:16.</SPAN></P>
<P class="p951 ft182"><SPAN class="ft102">Statskontoret (2018b), </SPAN>Utvärdering av regeringens utvecklingspro- gram för jämställdhetsintegrering i myndigheter. Delrapport. <SPAN class="ft102">Rapport 2018:17.</SPAN></P>
<P class="p952 ft102">Strathern, M. (1997), “Improving Ratings: Audit in the British University System”, <SPAN class="ft182">European Review 5</SPAN>.</P>
<P class="p268 ft31">Strömholm, S. (1994), <SPAN class="ft180">Den svenska högskolan</SPAN>.</P>
<P class="p953 ft181"><SPAN class="ft179">SUHF (2013a), </SPAN>Framtiden börjar nu – Utbildning och forskning i ett framtidsperspektiv, en antologi för dialog om den svenska högskolan 2030<SPAN class="ft179">.</SPAN></P>
<P class="p954 ft181"><SPAN class="ft179">SUHF (2013b), </SPAN>Slutrapport från SUHF:s expertgrupp för kvalitets- frågor <NOBR>2012–2013<SPAN class="ft179">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">SUHF (2017), </SPAN>Tillitsbaserad styrning & reformerad resurstilldelning.</P>
<P class="p955 ft181"><SPAN class="ft179">SUHF (2018a), </SPAN>Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer 2018. <SPAN class="ft179">Underlag från SUHF:s expertgrupp för samverkan.</SPAN></P>
<P class="p956 ft182"><SPAN class="ft102">SUHF (2018b), </SPAN>Förslag till gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring av forskning. Diskussionsunderlag för samråds- seminarier 27, 28 och 30 november 2018. <SPAN class="ft102">SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">2018-11-06.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p957 ft182"><SPAN class="ft102">SULF (2018a) </SPAN>Ett spel för galleriet? Om anställningsprocesserna i akademin<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p958 ft182"><SPAN class="ft102">SULF (2018b), </SPAN>Systemfel i kunskapsfabriken – om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning.</P>
<P class="p959 ft181"><SPAN class="ft179">SULF (2018c), </SPAN>Ingen tid för forskning – om professorers arbetsvillkor 2018<SPAN class="ft179">.</SPAN></P>
<P class="p960 ft181"><SPAN class="ft179">Sundquist, B. (2010), </SPAN>Svenska universitet – lärdomsborgar eller politiska instrument?</P>
<P class="p199 ft31">Svenskt näringsliv (2018), <SPAN class="ft180">Rekryteringsenkäten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p961 ft181"><SPAN class="ft179">TCO (2015), </SPAN>Ny kunskap för nya jobb. Eftergymnasialt utbildnings- utbud för yrkesverksamma<SPAN class="ft179">. TCO granskar 4/15.</SPAN></P>
<P class="p962 ft179">Tåhlin, M. (2016), ”Kunskap, frihet och lärande: Social rang och det goda arbetet” i Ahlbäck Öberg, S. m.fl. (red), <SPAN class="ft181">Det hotade universitetet</SPAN>.</P>
<P class="p963 ft102">Uddannelses- og Forskningsministeriet (2018), <SPAN class="ft182">Evaluering af den ledighetsbaserede dimensioneringsmodel</SPAN>.</P>
<P class="p924 ft182"><SPAN class="ft102">UHR (2014), </SPAN>Jämställdhet i högskolan – ska den nu ordnas en gång för alla?</P>
<P class="p924 ft182"><SPAN class="ft102">UHR (2017), </SPAN>Utbildning går i arv<SPAN class="ft102">. </SPAN>Inställning till högre utbildning bland svenska folket<SPAN class="ft102">. Rapport 2017:3.</SPAN></P>
<P class="p964 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2013a), </SPAN>Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar. <SPAN class="ft102">Effektivitetsanalys 2013/3.</SPAN></P>
<P class="p965 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2013b), </SPAN>Hur många ”platser” finns det i högskolan? <SPAN class="ft179">Statistisk analys </SPAN><NOBR><SPAN class="ft179">2013-12-10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p966 ft184"><SPAN class="ft183">UKÄ (2014a), </SPAN>Att utvärdera resultat i högre utbildning. Reflektioner kring det svenska utvärderingssystemet<SPAN class="ft183">. Rapport 2014:11.</SPAN></P>
<P class="p967 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2014b), </SPAN>Kursklassificering av ingenjörsutbildningar. <SPAN class="ft179">Effek- tivitetsanalys 2014/4.</SPAN></P>
<P class="p968 ft184"><SPAN class="ft183">UKÄ (2015a), </SPAN>Forskningsresurser baserade på prestation. Tilldelning och omfördelning av direkta anslag till forskning och utbildning på forskarnivå baserat på indikatorer. <SPAN class="ft183">Rapport 2015:15.</SPAN></P>
<P class="p827 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2015b), </SPAN>Utbildningsutvärderingarnas effekter. En genomgång av det nationella utvärderingssystemet <NOBR>2011–2014.</NOBR> <SPAN class="ft102">Rapport 2015:21.</SPAN></P>
<P class="p866 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2015c), </SPAN>Etableringen på arbetsmarknaden för högskole- utbildade 2013. Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10, 2007/08<SPAN class="ft102">. Rapport 2015:26.</SPAN></P>
<P class="p896 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2015d), </SPAN>Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)<SPAN class="ft102">. </SPAN>Översättning av Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG), antagna vid ministerkonferensen i Jerevan, maj 2015<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p969 ft184"><SPAN class="ft183">UKÄ (2016a), </SPAN>Uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Redovisning av ett regeringsuppdrag<SPAN class="ft183">. Rapport 2016:8.</SPAN></P>
<P class="p199 ft31">UKÄ (2016b), <SPAN class="ft180">Kvinnor och män i högskolan. </SPAN>Rapport 2016:16.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">434</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2016c), </SPAN>Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitets- säkringsarbete. <SPAN class="ft179">Reviderad 2018.</SPAN></P>
<P class="p971 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2017a), </SPAN>Forskningsfinansiering vid svenska universitet och högskolor. Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå <NOBR>2005–2015.</NOBR> <SPAN class="ft179">Rapport 2017:1.</SPAN></P>
<P class="p972 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2017b), </SPAN>Studentinflytandet – Kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaf- fande<SPAN class="ft102">. Rapport 2017:4.</SPAN></P>
<P class="p973 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2017c), </SPAN>Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbild- ning. <SPAN class="ft102">Rapport 2017:6.</SPAN></P>
<P class="p895 ft184"><SPAN class="ft183">UKÄ (2017d), </SPAN>Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling. <SPAN class="ft183">Tematiska utvärderingar. Rapport 2017:12.</SPAN></P>
<P class="p903 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2017e), </SPAN>Tidiga avhopp från högskolan – Analyser av genom- strömning på de tio största yrkesexamensprogrammen<SPAN class="ft179">. Rapport 2017:17.</SPAN></P>
<P class="p974 ft184"><SPAN class="ft183">UKÄ (2017f), </SPAN>Yttrande över Riksrevisionens granskning Varför sparar lärosätena? (U2017/04749/UH). <NOBR><SPAN class="ft183">2017-12-19.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">UKÄ (2018a), </SPAN>Årsredovisning för Universitetskanslersämbetet 2017.</P>
<P class="p957 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2018b), </SPAN>Kvalitetssäkring av forskning – rapportering av ett regeringsuppdrag<SPAN class="ft179">. Rapport 2018:2.</SPAN></P>
<P class="p907 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2018c), </SPAN>Samordning av uppföljning och utvärdering, <SPAN class="ft179">Rapport 2018:3.</SPAN></P>
<P class="p975 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2018d), </SPAN>Samverkan av dimensionering av utbildning, en kartläggning – Rapportering av ett regeringsuppdrag. <SPAN class="ft102">Rapport 2018:4.</SPAN></P>
<P class="p976 ft182"><SPAN class="ft102">UKÄ (2018e), </SPAN>Universitet och högskolor. Årsrapport 2018. <SPAN class="ft102">Rapport 2018:5.</SPAN></P>
<P class="p977 ft184"><SPAN class="ft183">UKÄ (2018f), </SPAN>Tidsbegränsade anställningar bland högskolan forskande och undervisande personal<SPAN class="ft183">. Rapport 2018:11.</SPAN></P>
<P class="p978 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2018g), </SPAN>Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner – Fortsatt minskning av <NOBR>19-åringar</NOBR> som påbörjar hög- skolestudier. <SPAN class="ft179">Statistisk analys, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft179">2018-09-19/6.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p979 ft181"><SPAN class="ft179">UKÄ (2018h), </SPAN>Lärarledd tid i den svenska högskolan. <SPAN class="ft179">Rapport 2018:15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">435</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft180"><SPAN class="ft31">UKÄ & SCB (2017), </SPAN>Universitet och högskolor. Genomströmning på</P>
<P class="p980 ft181">grundnivå och avancerad nivå till och med 2015/16<SPAN class="ft179">. Statistiskt meddelande UF 20 SM 1702.</SPAN></P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">UKÄ & SCB (2018), </SPAN>Universitet och högskolor. Studenter och</P>
<P class="p981 ft182">examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2016/17<SPAN class="ft102">. Statistiskt meddelande UF 20 SM 1801.</SPAN></P>
<P class="p982 ft182"><SPAN class="ft102">Unesco (1997), </SPAN>Recommendation concerning the Status of Higher- Education Teaching Personnel<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p983 ft183">Utbildningsdepartementet (2013), <SPAN class="ft184">Rekryteringsmål för en jämnare könsfördelning bland professorer – förslag om dialog mellan reger- ingen och lärosätet</SPAN>. Promemoria <NOBR>2013-05-28,</NOBR> U2012/2998/UH.</P>
<P class="p984 ft182"><SPAN class="ft102">Utbildningsutskottet (2014a), </SPAN>Autonomi och kvalitet: ett uppfölj- ningsprojekt om implementering och effekter av två högskole- reformer i Sverige – Huvudrapport<SPAN class="ft102">. Rapporter från riksdagen 2014/15:RFR5.</SPAN></P>
<P class="p985 ft182"><SPAN class="ft102">Utbildningsutskottet (2014b), </SPAN>Autonomi och kvalitet – ett uppfölj- ningsprojekt om implementering och effekter av två högskole- reformer i Sverige – Delredovisning 2: Intervjuundersökning med rektorer. <SPAN class="ft102">Rapporter från riksdagen 2013/14:RFR22.</SPAN></P>
<P class="p268 ft31">Utbildningsutskottets betänkande 2017/18, UbU17.</P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">Vetenskapsrådet (2014), </SPAN>Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige</P>
<P class="p565 ft180">– FOKUS.</P>
<P class="p986 ft182"><SPAN class="ft102">Vetenskapsrådet (2015), </SPAN>Analys och förslag till regeringens forsknings- och innovationsproposition. Redovisning av regeringsuppdrag (U2015/1362/F) – gemensam analys från Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova.</P>
<P class="p987 ft182"><SPAN class="ft102">Vetenskapsrådet (2016), </SPAN>Regeringsuppdrag att justera indikatorerna vetenskaplig produktion och citeringar i modellen för resurs- fördelning <SPAN class="ft102">(U2016/01350/F).</SPAN></P>
<P class="p988 ft190">Vetenskapsrådet (2017a), <SPAN class="ft191">Forskningsbarometern 2017</SPAN>. Vetenskapsrådet (2017b), <SPAN class="ft191">God forskningssed</SPAN>.</P>
<P class="p989 ft181"><SPAN class="ft179">Vetenskapsrådet (2018a), </SPAN>Vetenskaplig produktion: Analys av det vetenskapliga forskningssystemet<SPAN class="ft179">.</SPAN></P>
<P class="p990 ft181"><SPAN class="ft179">Vetenskapsrådet (2018b), </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td123"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p991 ft181"><SPAN class="ft179">Vinnova (2014), </SPAN>Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. <SPAN class="ft179">Rapport VA 2014:09.</SPAN></P>
<P class="p992 ft181"><SPAN class="ft179">Vinnova (2015a), </SPAN>Samverkansuppgiften i ett historiskt och institu- tionellt perspektiv. <SPAN class="ft179">VA 2015:02.</SPAN></P>
<P class="p993 ft182"><SPAN class="ft102">Vinnova (2015b), </SPAN>Långsiktig utveckling av svenska lärosätens sam- verkan med det omgivande samhället<SPAN class="ft102">. </SPAN>Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser. <SPAN class="ft102">VA 2015:03.</SPAN></P>
<P class="p994 ft182"><SPAN class="ft102">Vinnova (2016), </SPAN>Metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle. <SPAN class="ft102">Slutrapport. Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">2013-03216.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p995 ft102">Wedlin, L. (2011), ”Going global: Rankings as rhetorical devices to construct an international field of management education” i <SPAN class="ft182">Management Learning</SPAN>, 42(2).</P>
<P class="p996 ft183">Wedlin, L. & Pallas, J. (red) (2017), <SPAN class="ft184">Det ostyrda universitetet? Per- spektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten.</SPAN></P>
<P class="p997 ft179">Welpe, I. m.fl. (red) (2015). <SPAN class="ft181">Incentives and Performance: Governance of Research Organizations</SPAN>.</P>
<P class="p998 ft179">Wetterberg, G. (1996), ”Tankar kring en reform”, i <SPAN class="ft181">1993 års hög- skolereform. Vad blev det av den? Sju vittnesmål efter tre år</SPAN>. Högskoleverkets skriftserie 1996:6 S.</P>
<P class="p979 ft181"><SPAN class="ft179">Wetterberg, G. (2010), </SPAN>Perspektiv på forskningspolitiken<SPAN class="ft179">, SSF- rapport nr 11.</SPAN></P>
<P class="p999 ft179">Öquist, G. & Benner, M. (2012), <SPAN class="ft181">Fostering breakthrough research. A comparative study. </SPAN>Kungl. Vetenskapsakademien, Akademi- rapport.</P>
<P class="p91 ft15">Författningar</P>
<P class="p96 ft192">Svensk författningssamling</P>
<P class="p513 ft180"><SPAN class="ft31">1974:152, </SPAN>Regeringsformen.</P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">1977:218, </SPAN>Högskolelag.</P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">1986:223, </SPAN>Förvaltningslag.</P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">1992:191, </SPAN>Avgiftsförordning.</P>
<P class="p264 ft31">1992:1434, <SPAN class="ft180">Högskolelag</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft180"><SPAN class="ft31">1993:100, </SPAN>Högskoleförordning<SPAN class="ft31">.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft186"><SPAN class="ft185">1993:221, </SPAN>Förordning för Sveriges lantbruksuniversitet<SPAN class="ft185">. 1993:792, </SPAN>Lag om tillstånd att utfärda vissa examina<SPAN class="ft185">.</SPAN></P>
<P class="p1001 ft181"><SPAN class="ft179">1993:1153, </SPAN>Förordning om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p819 ft180"><SPAN class="ft31">1998:140, </SPAN>Donationsförordning.</P>
<P class="p264 ft180"><SPAN class="ft31">1998:1474, </SPAN>Kommittéförordning.</P>
<P class="p1002 ft189"><SPAN class="ft188">2000:605, </SPAN>Förordning om årsredovisning och budgetunderlag. <SPAN class="ft188">2001:99, </SPAN>Lag om den officiella statistiken.</P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">2001:100, </SPAN>Förordning om den officiella statistiken.</P>
<P class="p1003 ft182"><SPAN class="ft102">2002:760, </SPAN>Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p924 ft181"><SPAN class="ft179">2004:46, </SPAN>Lag om värdepappersfonder eller i aktier inregistrerade vid en reglerad marknad i Sverige.</P>
<P class="p199 ft180"><SPAN class="ft31">2007:515, </SPAN>Myndighetsförordning.</P>
<P class="p1004 ft186"><SPAN class="ft185">2007:1164, </SPAN>Förordning för Försvarshögskolan. <SPAN class="ft185">2009:769</SPAN>, Studentkårsförordning.</P>
<P class="p25 ft180"><SPAN class="ft31">2011:210, </SPAN>Kapitalförsörjningsförordning<SPAN class="ft31">.</SPAN></P>
<P class="p869 ft181"><SPAN class="ft179">2012:810, </SPAN>Förordning med instruktion för Universitetskanslers- ämbetet.</P>
<P class="p265 ft192">EU</P>
<P class="p1005 ft179">Charter of Fundamental Rights of the European Union, 2010/C 83/02.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="id_1">
<P class="p1006 ft22">Bilaga 1</P>
<P class="p1007 ft7">Kommittédirektiv 2017:46</P>
<P class="p1008 ft26">Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten</P>
<P class="p1009 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017</P>
<P class="p1010 ft15">Sammanfattning</P>
<P class="p1011 ft9">En särskild utredare ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredaren ska lämna förslag för styrningen enbart för statliga lärosäten. Syftet är att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.</P>
<P class="p1012 ft9">Styrningen behöver utvecklas för att ge universitet och högskolor goda förutsättningar att kunna bedriva långsiktig verksamhet.</P>
<P class="p1013 ft9">Utredaren ska bl.a. föreslå ett styr- och resurstilldelningssystem som stöder universitet och högskolor och ger dem incitament att ut- veckla verksamheten i enlighet med kraven i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt de mål i övrigt som riks- dag och regering har fastställt för högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p1014 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 3 december 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft15">Regeringens styrning av universitet och högskolor</P>
<P class="p123 ft8">De statliga universiteten och högskolorna styrs företrädesvis genom de mål och krav som anges i högskolelagen och de förordningar som ansluter till den, främst högskoleförordningen. Vissa centrala mål och krav framgår också av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor. Forskningens frihet regleras både i reger- ingsformen och i högskolelagen.</P>
<P class="p19 ft9">Nuvarande styrningsprinciper infördes 1993 genom en reform som utgick från förslag och bedömningar i propositionerna Univer- sitet och högskolor – frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1) och Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169). De statliga universiteten och högskolorna har sedan dess långtgående möjligheter att själva bestämma hur resurserna ska användas. Ett utmärkande drag är att lärosätena ges två anslag, ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett för forskning och utbildning på forskar- nivå. I princip alla uppgifter som lärosätena har från regering och riksdag finansieras via dessa två anslag med undantag för vissa sär- skilda uppdrag. Forskningsresurserna kan sparas över åren, liksom en viss andel av utbildningsresurserna. Utbildningsresurserna är bero- ende av antalet studenter och studenternas prestationer. Utöver de direkta anslagen finansieras en stor del av verksamheten, framför allt forskning, med statliga och privata s.k. externa medel.</P>
<P class="p403 ft9">1993 års reform innebar också en kraftig decentralisering av ansvaret för beslut om bl.a. studieorganisation och utbildningsutbud till respektive lärosäte. Det är studenternas efterfrågan och arbets- marknadens behov som ska styra dimensioneringen av utbildning- arna. Lärosätena kan dock bara ge utbildningar som leder fram till de examina som de har tillstånd för eller rätt enligt lag att utfärda.</P>
<P class="p19 ft8">En del av tilldelningen av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå har sedan 2009 fördelats baserat på vilket resultat ett lärosäte har uppnått för kvalitetsindikatorerna publiceringar och citer- ingar samt externa medel inom forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft94">Uttryck som används i direktiven</P>
<P class="p152 ft8">I direktiven används begreppet ”lärosäten” synonymt med ”univer- sitet och högskolor”. Med begreppet ”högskolan” åsyftas alla univer- sitet och högskolor om det inte framgår av sammanhanget att det är en enstaka högskola som åsyftas.</P>
<P class="p52 ft94">En samlad översyn behövs</P>
<P class="p97 ft9">Systemet för styrning av högskolan, inklusive resurstilldelning, har nu verkat under snart 25 år. Regeringen har under den tiden vid två tillfällen låtit utreda högskolans resurstilldelning. I betänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (SOU 2005:48) behandlades tilldelningen av resurser för grund- utbildning och forskarutbildning. I betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) behandlades även tilldelningen av resurser till forsk- ning. Delar av de förslag som lämnades i det sistnämnda betänkandet har använts för fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. I övrigt har förslagen i betänkandena inte genomförts.</P>
<P class="p54 ft30">Behovet av en översyn av högskolans styrning och resurstilldel- ning har påtalats vid flera tillfällen, senast i betänkandet Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015:92). Under de senaste åren har det genomförts ytterligare några utredningar som har behandlat olika styrningsaspekter inom högskolan. Utredning- arna har lämnat betänkandena Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70), Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29) och Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20). Regeringen har också behandlat några styrningsaspekter i skrivelsen Kvalitetssäkring av högre utbildning (skr. 2015/16:76) och i proposi- tionen Styrelser för universitet och högskolor – ledamöternas tillsätt- ning och ansvar (prop. 2015/16:131).</P>
<P class="p246 ft9">Någon samlad utredning av högskolans styrning har inte gjorts sedan dagens styrsystem infördes. Under perioden som systemet har verkat har omvärlden förändrats, inte minst genom den snabba tekniska och globala utvecklingen. Kraven på universitets och hög- skolors verksamhet från det omgivande samhället har förändrats och lärosätena förväntas i dag spela en allt mer aktiv roll för att hitta lös- ningar på olika samhällsutmaningar. Det finns därför anledning att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">441</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft13">göra en samlad översyn av styrningen av högskolan, inklusive resurs- tilldelningen.</P>
<P class="p1015 ft15">Uppdraget att utveckla styrningen för starka och ansvarsfulla lärosäten</P>
<P class="p629 ft9">Av den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) framgår att regeringen avser att utreda högskolans styrning och resurstilldelning för att säkerställa att styrningen ger universitet och högskolor incitament och förutsättningar att utforma verksamheten i enlighet med kraven i högskolelagen och högskoleförordningen samt de mål i övrigt som riksdag och regering har fastställt för högre utbildning och forskning. Detta inkluderar lärosätenas integrerade uppgift att samverka med det omgivande samhället. Styr- och resurs- tilldelningen ska utformas så att den stöder lärosätenas möjligheter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför. Styrningen bör utformas så att den effektivt och ändamålsenligt stöder det i den forskningspolitiska propositionen angivna målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbild- ning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar</P>
<P class="p1016 ft9"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft70">står inför, både i Sverige och globalt. Regeringen betonar att det är viktigt att Sverige satsar på kvalitet och framstående forskningsmil- jöer oavsett var i landet och vid vilka lärosäten som dessa miljöer finns. Såväl de äldre som de nyare universiteten och alla högskolor måste ha rimliga förutsättningar att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund och bygga upp starka och profilerade forsknings- miljöer, särskilt inom vissa specifika områden.</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">All högskoleutbildning ska hålla hög kvalitet. Otillräcklig kvalitet riskerar att medföra att färre fullföljer sina studier och att utbild- ningarna inte ger den kunskap som de är menade att ge. Universitet och högskolor har en viktig uppgift att utbilda både för dagens och för morgondagens arbetsmarknad. Lärosätena har därför ett stort ansvar att se till att utbildningarna förnyas, är långsiktigt hållbara, arbetsmarknadsanknutna, tillgängliga för många samt vilar på veten- skaplig grund. För att möjliggöra detta måste den statliga styrningen vara långsiktig och förutsebar så att lärosätena ges möjlighet att agera</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p703 ft8">strategiskt och göra prioriteringar inom ramen för sin verksamhet. För detta krävs också en effektiv användning av de resurser som finns i systemet samt att lärosätenas profilering, samverkan och samarbeten underlättas.</P>
<P class="p73 ft30">I högskolelagen anges att det i lärosätenas uppgift ingår att samver- ka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta (1 kap. 2 § andra stycket). Samverkan ska vara en naturlig och integrerad del av lärosätenas uppgift att anordna utbildning och bedri- va forskning och bör kunna bidra till att stärka kvaliteten och rele- vansen i utbildning och forskning. Samverkan kan omfatta en rad olika aktiviteter med många olika aktörer, allt från näringsliv och offentlig sektor på olika samhällsnivåer till civilsamhället. Regeringen anser att det är angeläget att främja mobilitet mellan lärosäten men även mellan lärosäten och andra samhällssektorer, t.ex. näringsliv och offentlig verksamhet. Sådan mobilitet berikar forskningen och bidrar till att skapa mer dynamiska forskningsmiljöer samt stärker arbetslivets kom- petensförsörjning. Varje lärosäte bör stärka samverkan utifrån sina specifika förutsättningar. Det är särskilt viktigt att stärka samverkan inom de områden där respektive lärosäte kan bidra till att möta sam- hällsutmaningarna.</P>
<P class="p687 ft9">Den sociala snedrekryteringen till högskolan kvarstår, trots att det framgår av högskolelagen att lärosätena ska bredda rekryteringen för att ge fler tillgång till högskolan. Det är dubbelt så vanligt att en student påbörjar en högskoleutbildning om föräldrarna har en hög- skoleutbildning än om föräldrarna saknar en sådan. Alla ska ges möj- lighet att gå vidare till högskoleutbildning oavsett bakgrund och en utvecklad styrning måste underlätta detta.</P>
<P class="p73 ft10">Även när det gäller jämställdheten vid universitet och högskolor finns det brister som påverkar verksamheten negativt på flera sätt. Exempel på detta är att fler kvinnor än män studerar i högskolan. Vidare är könsbundna utbildningsval fortfarande ett problem. Dess- utom har kvinnor och män i dag inte samma möjligheter att göra kar- riär inom universitet och högskolor, meritera sig till de högsta tjänsterna eller tilldelas forskningsmedel. Detta går emot de jämställd- hetspolitiska mål som Sverige har satt upp och innebär att männis- kors kompetens inte fullt ut tas till vara. Det är därför väsentligt att styrningen utvecklas så att jämställdheten stärks.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft94">Vilka nya principer och former behövs för högskolans styrning?</P>
<P class="p138 ft10">En ändamålsenlig styrning av universitetet och högskolor ska leda till att kraven i högskolelagen och högskoleförordningen samt de mål som regering och riksdag har satt upp för lärosätenas verksamhet kan nås. Styrningen av universitet och högskolor ska ge förutsättningar för utbildning och forskning av högsta kvalitet. En framtida styrning behöver också kunna hantera bredden i politikens målsättningar och eventuella målkonflikter.</P>
<P class="p87 ft10">Styrningen av universitet och högskolor skiljer sig i vissa delar från styrningen av flertalet statliga myndigheter. Lärosätena har en högre grad av självständighet både när det gäller hur verksamheten utformas och hur ekonomiska resurser kan användas. Skälen till detta är flera. Universitets och högskolors verksamhet har mer lång- siktiga mål och deras organisation skiljer sig från andra myndig- heters. Lärosätena har också en särskild roll i att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Utbildning är en avgör- ande förutsättning för att befästa demokratin och lika tillgång till utbildning är en demokratisk rättighet. Lärosätena har flera uppgif- ter som ger mervärde för medborgarna, såsom att i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. Regeringen har i olika sammanhang uttryckt att frihet främjar kvalitet och att det faktum att lärosätena verkar i en global konkurrensutsatt miljö ställer krav på handlings- frihet.</P>
<P class="p143 ft30">En utvecklad styrning ska ta hänsyn till universitets och hög- skolors särart och understödja deras långsiktiga uppdrag att ta ansvar såväl för kunskapsutvecklingen som för att bidra till att möta sam- hällsutmaningar. Den ska vara förståelig, transparent och förutsebar för riksdag och regering, för lärosätena och för omvärlden. Styr- ningen ska klara omvärldsförändringar, t.ex. variationer i studenters efterfrågan eller förändringar i nivån på resurserna. Eftersom läro- sätenas verksamhet blir allt mer internationell behöver en utvecklad styrning av högskolan kunna hantera de krav som en ökad interna- tionalisering ställer på universitet och högskolor. De krav och nya möjligheter som en ökad digitalisering av högre utbildning och forsk- ning kan leda till måste också beaktas.</P>
<P class="p551 ft30">Finansiell styrning är en betydelsefull komponent i den statliga styrningen. Det måste noggrant övervägas när det är mest ändamåls- enligt att välja finansiell styrning och när andra styrformer i stället</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">är mer lämpliga för att nå högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning. Då universitet och högskolor har ett stort ansvar att prio- ritera inom sin verksamhet är det viktigt att överväga vilken styrnings- form som passar bäst när regeringen vill påverka lärosätenas priori- teringar och utveckling. Finansiell styrning skapar ofta starka incita- ment. Dessa kan leda till både positiva och negativa effekter som kan vara svåra att förutse, särskilt i en verksamhet där resultaten blir syn- liga först efter lång tid. Detta behöver beaktas i utformningen av styr- ningen.</P>
<P class="p73 ft9">En prioriterad fråga för regeringen är att förbättra styrningen i den offentliga sektorn i syfte att skapa mer effektiva verksamheter, den s.k. tillitsreformen. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) an- för regeringen att det behövs utvecklade former för styrning och uppföljning som balanserar behovet av kontroll med förtroende för den verksamhetsnära kunskapen. Dagens styrning av universitet och högskolor ligger på många sätt nära tillitsreformens syften. Även när det gäller styrningen av universitet och högskolor finns det dock anledning att överväga om balansen mellan kontroll och förtroende är ändamålsenlig. Styrningen ska utformas så att det tydligt framgår vad som är universitets och högskolors ansvar och vad som är reger- ingens ansvar. Inom vissa delar av lärosätenas verksamhet kan det finnas skäl för regeringen att ta ett större ansvar, men det kan också finnas delar av verksamheten där det är lämpligt att beslutsfattandet</P>
<P class="p1017 ft149"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft193">stället flyttas till lärosätena. Det måste också finnas en tydlig struk- tur för uppföljning av lärosätenas resultat så att regeringen kan bedöma måluppfyllelsen. I dag görs en omfattande uppföljning och utvärdering av lärosätenas verksamhet. Det finns dock anledning att se över om denna uppföljning och utvärdering görs av relevanta delar av verksamheten och om regering och riksdag har tillräckligt under- lag för att kunna fatta väl avvägda beslut.</SPAN></P>
<P class="p483 ft9">Styrningen av universitet och högskolor följer i många delar den årliga process som gäller för övriga statliga myndigheter. Det eko- nomiadministrativa regelverket är till stor del också lika även om det finns vissa avgörande skillnader. Det bör prövas om de undantag som beviljats är ändamålsenliga för att säkerställa behovet av lång- siktig styrning eller om detta behov kan uppfyllas på andra sätt. Lärosätenas verksamhet, såväl utbildning som forskning, är till sin natur långsiktig och förändringar i utbildningar och nya forsknings- projekt ger ofta effekter långt fram i tiden. Det krävs därför att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">regeringens styrning, inklusive uppföljning, tar hänsyn till detta då lärosätenas verksamhet tar tid att ställa om.</P>
<P class="p370 ft9">Dagens styrning av lärosätena är generell såtillvida att den är i huvudsak lika för alla lärosäten. Det finns flera fördelar med en generell styrning eftersom styrningen då är tydlig och ger alla läro- säten samma grundförutsättningar. I en föränderlig omvärld finns det dock anledning att överväga om lärosätena i högre grad ska ha delvis olika roller och om styrningen i vissa avseenden ska vara mer lärosätes- specifik. I direktiven till 2007 års resursutredning (dir. 2006:29) beto- nades behovet av att i styrningen underlätta för olika former av profilering, samarbeten och arbetsfördelning. Behovet av detta har inte minskat. För att varje lärosäte ska kunna skapa framstående mil- jöer inom forskning och utbildning måste profilering vara möjlig samtidigt som samarbeten mellan lärosäten underlättas. Det måste också finnas strukturer som säkerställer att samhällets behov av vik- tig kunskap kan tillgodoses, exempelvis inom ämnesområden där antalet kvinnor och män som studerar eller forskar är litet.</P>
<P class="p78 ft8">Vid utformningen av en förändrad styrning av lärosätena kan det finnas anledning att hämta inspiration t.ex. från andra länders sätt att styra högskolan eller styrningen av annan offentlig verksamhet i Sverige eller i andra länder.</P>
<P class="p339 ft13">Utredaren ska därför föreslå</P>
<P class="p711 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">hur styrningen bör utformas för att säkerställa att riksdagens och regeringens mål får genomslag i verksamheten på ett ändamåls- enligt sätt,</SPAN></P>
<P class="p203 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">en tydlig och ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan regeringen och lärosätena,</SPAN></P>
<P class="p135 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">hur principer för uppföljning och bedömning av måluppfyllelse och resultat bör utformas,</SPAN></P>
<P class="p275 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">principer för att avgöra när styrningen ska vara fortsatt generell och när den ska vara lärosätespecifik, och</SPAN></P>
<P class="p203 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">principer för att avgöra när finansiell eller annan styrning bör väljas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft94">Utbildning för långsiktig kompetensförsörjning</P>
<P class="p97 ft9">Dagens långtgående decentraliserade och flexibla dimensionering med stort ansvar för universitet och högskolor ersatte en tidigare nästan totalt centralstyrd dimensionering. Den centralstyrda dimensionering som gällde fram till 1993 visade sig inte fungera ändamålsenligt. Nu- varande ordning för dimensionering har varit mer framgångsrik, men det har under hela perioden funnits obalanser i dimensioneringen för vissa samhällsviktiga utbildningar, vilket konstaterades i betänkandet Högre utbildning under tjugo år. Regeringen har på olika sätt för- sökt påverka utbildningsutbudet för att komma till rätta med detta. Dimensioneringen av läkarutbildningarna påverkas till stor del av till- gången på platser i den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket regleras i avtal mellan staten och landstingen. Under perioden 1995– 2008 fanns mål för antalet examinerade från vissa utbildningar, bl.a. lärarutbildningen. Målen avskaffades då deras styrande funktion var begränsad, bl.a. eftersom det var svårt att rekrytera studenter till de aktuella utbildningarna (prop. 2009/10:149). Sedan 2012 har dimen- sioneringen till viss del styrts genom att utpekade lärosäten tilldelats resurser för att bygga ut utpekade samhällsviktiga utbildningar. Det gäller såväl ingenjörsutbildningar som hälso- och sjukvårdsutbild- ningar och lärarutbildningar. Att dessa åtgärder vidtagits visar på regeringens behov av att i vissa fall kunna påverka dimensioneringen. Utredningen behöver därför överväga hur styrningen av dimensioner- ingen bör utformas i de fall där regeringen har ett behov att påverka utbildningsutbudet.</P>
<P class="p1018 ft10">Högskolans utbildningar ska möta arbetsmarknadens och sam- hällets behov på längre sikt. Styrningen behöver säkerställa att läro- sätena kan klara denna uppgift. För att trygga kompetensförsörj- ningen konstateras bl.a. i betänkandet Högre utbildning under tjugo år att det krävs en ökad samverkan mellan lärosäten och berörda arbetslivsorganisationer kring gemensamma lösningar inom fram- för allt bristyrkesutbildningar. På så sätt ökar möjligheterna att fler utbildas inom dessa områden.</P>
<P class="p54 ft12">Högskoleutbildning bidrar till bildning och till enskilda indivi- ders utveckling, samhällsengagemang och kritiska tänkande. Den bidrar till att människor på ett bättre sätt klarar omställningar och förändringar i arbetslivet. Universitet och högskolor har en avgör-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">ande roll för kompetensförsörjningen och utvecklingen av kun- skapssamhället. Lärosätena har en unik förmåga att genom sin forsk- ning och tillgång till ny kunskap utveckla utbildningar som påverkar och förnyar den framtida arbetsmarknaden på såväl nationell som regional nivå. Dimensioneringen och utformningen av utbildningarna i högskolan ska kunna möta inte bara unga kvinnors och mäns utbildningsbehov utan det ska också vara möjligt att påbörja hög- skolestudier senare i livet. För att möjligheten till livslångt lärande ska vara reell krävs flexibilitet i både utbildningsutbud och utbild- ningsformer, t.ex. genom utbildning på distans och på deltid samt genom validering av tidigare kunskaper och erfarenheter.</P>
<P class="p77 ft30">Den snabba digitaliseringen i samhället kommer att leda till ett förändrat utbildningsutbud och utveckling av nya utbildningsfor- mer. Den ger också bättre möjligheter att säkerställa kompetensför- sörjningen och öka tillgängligheten till högre utbildning i hela lan- det. Genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter bör högskolan kunna öka sina möjligheter att både spela en aktiv roll inom det livslånga lärandet och möta privata och offentliga arbetsgivares behov av fort- och vidareutbildning, genom t.ex. uppdragsutbildning. Vid sidan av det ordinarie utbildningsutbudet görs i dag omfattande riktade satsningar på t.ex. vidareutbildning av obehöriga lärare och kom- pletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning inom t.ex. hälso- och sjukvårdsområdet. Dessa utbildningar finansieras och styrs på annat sätt än ordinarie högskoleutbildning. Det behöver övervägas hur styrningen av denna typ av insatser på lämpligaste sätt bör ske.</P>
<P class="p1019 ft13">Utredaren ska därför föreslå</P>
<P class="p711 ft45"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft44">hur ansvaret för dimensioneringen av utbildningsutbudet ska för- delas mellan regeringen och lärosätena för att säkerställa kompe- tensförsörjningen och andra samhällsbehov,</SPAN></P>
<P class="p1020 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">hur en ändamålsenlig styrning bör utformas i de fall regeringen behöver påverka dimensioneringen för att minska tydliga obalan- ser i utbildningsutbudet, och</SPAN></P>
<P class="p711 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">hur styrningen bör utvecklas för att säkerställa att olika gruppers utbildningsbehov kan tillgodoses, särskilt när det gäller möjlig- heten till ett livslångt lärande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft94">En långsiktigt hållbar resurstilldelning</P>
<P class="p97 ft9">Regeringen konstaterade i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att styra självständiga lärosäten (skr. 2011/12:170) att nuvarande resurs- tilldelningssystem i stort fungerar väl, men att det kan behöva för- ändras i vissa delar. Sedan systemet infördes har emellertid högskole- utbildningarna utvecklats på ett sätt som gör att den ursprungliga kursklassificeringen blivit svårare att tillämpa. Graden av prestations- baserad resurstilldelning kan behöva ses över, både i fråga om kvalitet och i fråga om lärosätenas behov av långsiktighet. En av fördelarna med nuvarande system är att det har varit hållbart över tid. Lärosätena behöver ha förutsättningar att göra långsiktiga investeringar i t.ex. forskningsinfrastruktur och att göra resursprioriteringar över tid. Ett resurstilldelningssystem för högskolan måste ge möjligheter till detta.</P>
<P class="p54 ft9">Nuvarande tilldelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå har kritiserats för att ha lett till att resurser har samlats hos ett fåtal lärosäten. Regeringen konstaterade i 2016 års forsk- ningspolitiska proposition att tilldelningen inte i tillräcklig utsträck- ning tar hänsyn till olika ämnesområdens förutsättningar och att den har medfört att angelägna aspekter av högskolans verksamhet inte har främjats i tillräcklig utsträckning, t.ex. jämställdhet bland fors- kande personal, samverkan med det omgivande samhället och utbild- ning på forskarnivå. Av propositionen framgår att regeringen anser att en andel av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå även i fortsättningen ska tilldelas efter kvalitetsindikatorer. De två kvalitetsindikatorer – publiceringar och citeringar samt externa medel</P>
<P class="p168 ft9"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft36">som har använts sedan tidigare bör utvecklas och förbättras så att de bättre speglar forskningens mångfald och olika ämnesområdens egenart. Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) fram- går att regeringen avser att låta samverkan med det omgivande sam- hället i högre grad påverka fördelningen av medlen.</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Forskningen finansieras i dag med både direkta anslag och externa medel. Finansieringsformerna kompletterar varandra och kan många gånger användas för samma ändamål. Om detta är ett ändamålsenligt system eller om det finns anledning att tydligare peka ut vad respek- tive resurs får användas till bör undersökas närmare. Det kan t.ex. gälla finansieringen av anställningar av lärare eller forskare. Det är angeläget att de forskningssatsningar som görs ger långsiktiga resul- tat och leder till ett effektivt resursutnyttjande. Det är därför viktigt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft13">med en väl fungerande samverkan dels mellan lärosäten och forsk- ningsfinansiärer, dels forskningsfinansiärer sinsemellan.</P>
<P class="p370 ft9">Det är angeläget att styrningen och resurstilldelningen är effektiv och inte motverkar högskolelagens krav på ett nära samband mellan forskning och utbildning. Om dagens strikta uppdelning i skilda anslag är skälet till ett eventuellt bristande samband eller om den fram- för allt beror på andra orsaker bör undersökas närmare. Det måste vara möjligt för universitet och högskolor att skapa sammanhållna kun- skapsmiljöer i vilka utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället ingår. Förslag i tidigare utredningar som rört resurstilldelningen har varit svåra att genomföra då de antingen krävt stora resurstillskott eller förutsatt att antalet studenter i högskolan minskas. En utgångspunkt för utredningens arbete ska därför vara att dess förslag inte får vara kostnadsdrivande i sig eller ställa krav på ökade resurser eller minskat antal studenter för att kunna genomföras.</P>
<P class="p339 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p134 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">föreslå på vilket sätt anslag för utbildning och forskning bör till- delas så att lärosätena får förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet, kan nå målen för utbildning och forskning samt upp- nå högsta möjliga kvalitet,</SPAN></P>
<P class="p682 ft30"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft103">bedöma om användningsområdena i dag för direkta forsknings- anslag respektive externa forskningsmedel är ändamålsenliga, och</SPAN></P>
<P class="p681 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft43">föreslå hur samverkan med det omgivande samhället kan premie- ras ekonomiskt.</SPAN></P>
<P class="p75 ft15">Avgränsningar av utredarens uppdrag</P>
<P class="p138 ft9">Utredaren ska lämna förslag för styrningen, inklusive resurstilldel- ningen, enbart för statliga lärosäten. Hur regeringens bidrag till enskilda utbildningsanordnares verksamhet fördelas ska inte beröras annat än som en del av hela styrsystemet. Utredaren ska när det gäller Sveriges lantbruksuniversitet endast lämna förslag som rör styrningen av forskning och utbildning på forskarnivå vid lärosätet.</P>
<P class="p87 ft30">Utredaren ska inte lämna förslag som berör den examensstruktur inom högskolan som beslutades med anledning av förslagen i pro- positionen Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162). Utredaren</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft13">ska inte heller lämna förslag som rör innehåll eller genomförande av universitets och högskolors utbildning eller forskning.</P>
<P class="p105 ft8">I avsnittet En samlad översyn behövs anges ett antal betänkanden, en proposition och en skrivelse som behandlar olika styrningsaspekter. Förslag ska i första hand inte lämnas inom de områden som berörs av dessa.</P>
<P class="p52 ft15">Konsekvenser</P>
<P class="p216 ft8">Utredaren ska redovisa konsekvenser av förslagen. Utöver vad som följer av kommittéförordningen (1998:1474) ska utredaren särskilt redogöra för konsekvenserna för universitet och högskolor, övriga berörda myndigheter samt andra berörda aktörer. Utredaren ska också redovisa konsekvenserna för kvinnor och män som är studenter eller anställda vid universitet och högskolor samt klargöra hur den före- slagna styrningen kan bidra till en förbättrad jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p366 ft15">Genomförande och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p97 ft9">Utredarens arbete ska bedrivas öppet och utåtriktat. Utredaren ska samråda med statliga universitet och högskolor, Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Utredaren ska också samråda med Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Ekonomistyrningsverket och andra berörda myndig- heter. Utredaren ska under arbetets gång föra en dialog med Sveriges förenade studentkårer, Sveriges universitets- och högskoleförbund och andra berörda organisationer, inklusive arbetsmarknadsorgani- sationer. En referensgrupp med företrädare för riksdagens partier ska också knytas till utredningen. Utredaren ska hålla sig informerad om och vid behov beakta relevant arbete som pågår inom Regerings- kansliet och utredningsväsendet.</P>
<P class="p54 ft9">Utredaren ska lägga fram de förslag till författningsändringar som det finns anledning till. Om utredaren lägger fram sådana förslag ska utredaren analysera konsekvenserna för skyddet av den personliga integriteten vid personuppgiftsbehandling (integritetsanalys).</P>
<P class="p151 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 3 december 2018.</P>
<P class="p1021 ft13">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="id_1">
<P class="p1006 ft22">Bilaga 2</P>
<P class="p1007 ft7">Kommittédirektiv 2018:108</P>
<P class="p1022 ft38">Tilläggsdirektiv till Styr- och resursutredningen (Strut) (U 2017:05)</P>
<P class="p1023 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 1 november 2018</P>
<P class="p1010 ft15">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p1024 ft9">Regeringen beslutade den 27 april 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högsko- lornas styrning, inklusive resurstilldelning (dir. 2017:46). Uppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 3 december 2018.</P>
<P class="p1025 ft8">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 1 februari 2019.</P>
<P class="p1026 ft13">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454">
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="id_1">
<P class="p1006 ft22">Bilaga 3</P>
<P class="p1007 ft7">Kontakter och samrådsaktiviteter</P>
<P class="p1008 ft26">Parlamentarisk grupp</P>
<P class="p1027 ft8">Utredningen har enligt direktiv haft en parlamentarisk referens- grupp knuten till sig, med ledamöter utsedda av samtliga riksdags- partier. Gruppen har sammanträtt fem gånger. Följande ledamöter har ingått i referensgruppen:</P>
<P class="p1028 ft13">Erik Bengtzboe, Moderaterna (fr.o.m. <NOBR>2018-02-23)</NOBR></P>
<P class="p1029 ft13">Fredrik Christensson, Centerpartiet</P>
<P class="p1029 ft13">Annika Eclund, Kristdemokraterna (t.o.m. <NOBR>2018-11-21)</NOBR></P>
<P class="p1029 ft13">Roger Haddad, Liberalerna (fr.o.m. <NOBR>2018-10-30)</NOBR></P>
<P class="p1029 ft13">Elisabet Knutsson, Miljöpartiet</P>
<P class="p1029 ft13">Hanna Victoria Mörck, Vänsterpartiet</P>
<P class="p1029 ft13">Christer Nylander, Liberalerna (t.o.m. <NOBR>2018-10-29)</NOBR></P>
<P class="p1030 ft13">Pia Steensland, Kristdemokraterna (fr.o.m. <NOBR>2018-11-22)</NOBR></P>
<P class="p1029 ft13">Robert Stenkvist, Sverigedemokraterna</P>
<P class="p1029 ft13">Thomas Strand, Socialdemokraterna (t.o.m. <NOBR>2018-11-12)</NOBR></P>
<P class="p1029 ft13">Gunilla Svantorp, Socialdemokraterna (fr.o.m. <NOBR>2018-11-13)</NOBR></P>
<P class="p1029 ft13">Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna (t.o.m. <NOBR>2018-02-22)</NOBR></P>
<P class="p1010 ft26">Samråd</P>
<P class="p1009 ft15">Lärosäten</P>
<P class="p1011 ft9">Åtta möten med olika grupper av lärosäten anordnades under hösten 2017 samt under våren 2018. Därtill har vi i utredningen besökt SUHF:s förbundsförsamling vid två tillfällen. Ett särskilt möte har anordnats för styrelseordförande i universitet och högskolor samt forskningsråd. Vi har också vid några tillfällen deltagit vid lärosätens styrelsemöten och möten för lärosätesledningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft8">Vi har även deltagit vid ett flertal olika dekankonferenser. Vi har vid flera tillfällen besökt universitetens respektive högskolornas nät- verk för planeringschefer samt universitetens nätverk för jurister, och även högskolornas nätverk för redovisningsfrågor (HfR). Vi har också medverkat vid nordiskt nätverk för internrevisorer vid univer- sitet och högskolor.</P>
<P class="p18 ft8">Därtill har vi deltagit vid två öppna möten arrangerade av Uppsala universitet respektive Lunds universitet.</P>
<P class="p96 ft15">Studentorganisationer</P>
<P class="p382 ft13">Saco studentråd</P>
<P class="p200 ft13">SFS</P>
<P class="p131 ft13">Vi har även vid två tillfällen besökt SFS:s årliga medlemsmöte.</P>
<P class="p65 ft15">Forskningsråd och forskningsstiftelser</P>
<P class="p324 ft13">Formas</P>
<P class="p200 ft13">Forte</P>
<P class="p200 ft13"><NOBR>KK-stiftelsen</NOBR></P>
<P class="p199 ft13">Mistra</P>
<P class="p200 ft13">Ragnar Söderbergs stiftelse</P>
<P class="p200 ft13">Torsten Söderbergs stiftelse</P>
<P class="p200 ft13">Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond</P>
<P class="p200 ft13">Stiftelsen Strategisk forskning</P>
<P class="p200 ft13">Vetenskapsrådet</P>
<P class="p200 ft13">Wallenbergsstiftelserna</P>
<P class="p52 ft15">Myndigheter m.m.</P>
<P class="p382 ft13">Akademiska hus</P>
<P class="p200 ft13">ESV</P>
<P class="p200 ft13">Jämställdhetsmyndigheten</P>
<P class="p200 ft13">Kungliga biblioteket</P>
<P class="p200 ft13">Riksrevisionen</P>
<P class="p200 ft13">Statskontoret</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft13">UHR</P>
<P class="p200 ft13">UKÄ</P>
<P class="p200 ft13">Vinnova</P>
<P class="p52 ft15">Akademier, nätverk och organisationer</P>
<P class="p382 ft13">Akademi Norr</P>
<P class="p200 ft13">Humtank</P>
<P class="p200 ft13">Include</P>
<P class="p200 ft13">IVA</P>
<P class="p200 ft13">IQ Samhällsbyggnad</P>
<P class="p200 ft13"><NOBR>KLOSS-nets</NOBR></P>
<P class="p200 ft13">Konstex</P>
<P class="p200 ft13">KVA</P>
<P class="p200 ft13">Landsorganisationen (LO)</P>
<P class="p200 ft13">Mälardalsrådet</P>
<P class="p200 ft13">Naturvetarna</P>
<P class="p200 ft13">Professionsförbundet, Uppsala</P>
<P class="p200 ft13">Saco</P>
<P class="p199 ft13">Sekretariatet för genusforskning, Göteborg</P>
<P class="p200 ft13">SKL</P>
<P class="p200 ft13">SULF</P>
<P class="p200 ft13">Statstjänstemannaförbundet (ST)</P>
<P class="p200 ft13">Svenskt näringsliv</P>
<P class="p200 ft13">Sveriges ingenjörer</P>
<P class="p200 ft13">Sveriges unga akademi</P>
<P class="p200 ft13">TCO</P>
<P class="p200 ft13">Teknikföretagen</P>
<P class="p200 ft13">Vetenskap & Allmänhet</P>
<P class="p65 ft26">Konferensmedverkan</P>
<P class="p513 ft13"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft164">Styr- och resursseminarium i riksdagen 27 september 2017.</SPAN></P>
<P class="p1031 ft8"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft163">Resursfördelning och ojämställdhet (Nationella sekretariatet för genusforskning) 26 oktober 2017.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft8"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft163">Nationella lika villkorskonferensen (Södertörns högskola) 23 november 2017.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Högskoleforum </SPAN><NOBR>(UKÄ)4–5</NOBR> december 2017.</P>
<P class="p1033 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Dialogseminarium, högskoleledningar och forskningsfinansiärer (SUHF) 13 januari 2018.</SPAN></P>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Kompetensförsörjningsdagarna, 26 april 2018.</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Lärarutbildningskonventet (SUHF) 31 januari 2018.</SPAN></P>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Vart är högskolan på väg (Saco) 18 april 2018.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">Nya </SPAN><NOBR>Vägar-konferensen</NOBR> (TCO och Campus Västervik) 17 maj 2018.</P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Linking Education and Reseach (STINT) 22 maj 2018.</SPAN></P>
<P class="p1035 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">Konsekvenser av styr- och resursutredningen – vad tror studen- terna? (SFS), Almedalen, 3 juli 2018.</SPAN></P>
<P class="p1036 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">Utbildar vi för jobb? – Om styrning av högre utbildning och forskning (Teknikföretagen), Almedalen, 3 juli 2018.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft8"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft163">Går det att utbilda studenter fortare i dag än på </SPAN><NOBR>90-talet?</NOBR> (SULF), Almedalen 3 juli 2018.</P>
<P class="p1038 ft146"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft194">Behövs regionala perspektiv i högskolornas utbildningsplaner- ing? (Mälardalsrådet), Almedalen 4 juli 2018.</SPAN></P>
<P class="p1039 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Äntligen ny styrning av högskolan? (SUHF), Almedalen 4 juli 2018.</SPAN></P>
<P class="p1040 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Utan kompetensutveckling stannar Sverige (TCO), Almedalen, 5 juli 2018.</SPAN></P>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft164">Innovation by Collaboration (Snitts) 17 september 2018.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">458</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="p459dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36459x1.jpg/" id="p459img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1006 ft22">Bilaga 4</P>
<P class="p1007 ft7">Statistik om högskolan</P>
<P class="p1041 ft135"><SPAN class="ft135">400</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1042 ft135"><SPAN class="ft135">350</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1042 ft135"><SPAN class="ft135">300</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1042 ft135"><SPAN class="ft135">250</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1042 ft135"><SPAN class="ft135">200</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1042 ft135"><SPAN class="ft135">150</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1043 ft135"><SPAN class="ft135">100</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1044 ft135"><SPAN class="ft135">50</SPAN><SPAN class="ft195">000</SPAN></P>
<P class="p1045 ft135">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><P class="p28 ft196">1977</P></TD>
<TD class="tr19 td0"><P class="p1046 ft196">1985</P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p741 ft196">1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td127"><P class="p1047 ft196">2000</P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p1048 ft196">2010</P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p28 ft196">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td129"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td131"><P class="p26 ft135">Totalt antal studenter</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td133"><P class="p566 ft137">Svenska kvinnor</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td23"><P class="p26 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p26 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p26 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p26 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p26 ft198"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td90"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td0"><P class="p26 ft135">Svenska män</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr11 td134"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td135"><P class="p566 ft137">Inresande kvinnor och män</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td23"><P class="p26 ft199"> </P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p26 ft199"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p26 ft199"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p26 ft199"> </P></TD>
<TD class="tr17 td39"><P class="p26 ft199"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1049 ft49">Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<DIV id="p460dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B36/H7B36460x1.jpg" style="width:434px;height:678px" id="p460img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1050 ft135"><SPAN class="ft135">25</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1051 ft135"><SPAN class="ft135">20</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1051 ft135"><SPAN class="ft135">15</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1052 ft135"><SPAN class="ft135">10</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1053 ft135"><SPAN class="ft135">5</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1054 ft135">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR height=0>
<TD width=66px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=13px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=1px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=29px></TD>
<TD width=58px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p1055 ft196">1977</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p41 ft196">1985</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p27 ft196">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td44"><P class="p28 ft196">1995</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td137"><P class="p28 ft196">2000</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td138"><P class="p1056 ft196">2005</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p28 ft196">2010</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p28 ft196">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td136"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td129"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td68"><P class="p34 ft137">Totalt</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td138"><P class="p566 ft135">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td93"><P class="p1057 ft135">Män</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td136"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1058 ft111">Anm. Uppgifter för 2017 är preliminära och kommer sannolikt att öka då det sker eftersläpning i lärosätenas rapportering. Som aktiv räknas doktorander med aktivitet om 1 procent eller mer.</P>
<P class="p184 ft49">Källa: SCB (www.scb.se).</P>
<P class="p1059 ft135"><SPAN class="ft135">70</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1060 ft135"><SPAN class="ft135">60</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1061 ft135"><SPAN class="ft135">50</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1060 ft135"><SPAN class="ft135">40</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1060 ft135"><SPAN class="ft135">30</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1060 ft135"><SPAN class="ft135">20</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1061 ft135"><SPAN class="ft135">10</SPAN><SPAN class="ft200">000</SPAN></P>
<P class="p1062 ft135">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p28 ft135">1986</P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p28 ft135">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p28 ft135">2000</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p28 ft135">2005</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p28 ft135">2010</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p28 ft135">2017</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1063 ft135">Samtliga anställda</P>
<P class="p1064 ft135">Samtliga anställda exklusive doktorander</P>
<P class="p1065 ft135">Forskande och undervisande personal</P>
<P class="p1064 ft135">Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter</P>
<P class="p1066 ft62">Anm. I forskande och undervisande personal ingår professor, lektor, meriteringsanställning, adjunkter samt annan forskande och undervisande personal.</P>
<P class="p160 ft49">Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">460</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<DIV id="p461dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B36/H7B36461x1.jpg" style="width:434px;height:704px" id="p461img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p26 ft24">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1067 ft135">70%</P>
<P class="p1068 ft135">60%</P>
<P class="p1069 ft135">50%</P>
<P class="p1068 ft135">40%</P>
<P class="p1068 ft135">30%</P>
<P class="p1068 ft135">20%</P>
<P class="p1069 ft135">10%</P>
<P class="p1070 ft135">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR height=0>
<TD width=26px></TD>
<TD width=4px></TD>
<TD width=114px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=57px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=69px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td93"><P class="p28 ft135">1987</P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p1071 ft135">1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td146"><P class="p28 ft135">2000</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p28 ft135">2005</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><P class="p1056 ft135">2010</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p28 ft135">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td129"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td99"><P class="p646 ft137">Registerade studenter</P></TD>
<TD class="tr7 td132"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td100"><P class="p566 ft137">Forskarexaminerade</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p26 ft197"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td59"><P class="p647 ft137">Professorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td23"><P class="p26 ft201"> </P></TD>
<TD class="tr16 td57"><P class="p26 ft201"> </P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p26 ft201"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft49">Källa: SCB (www.scb.se) och UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-207px;margin-bottom:0px;" class="p1072 ft134"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-207px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:207px;" class="p1072 ft134"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-104px;margin-top:104px;margin-right:-103px;margin-bottom:103px;" class="p1072 ft134"><![endif]>Miljarder kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p25 ft135">80</P>
<P class="p33 ft135">70</P>
<P class="p46 ft135">60</P>
<P class="p46 ft135">50</P>
<P class="p46 ft135">40</P>
<P class="p46 ft135">30</P>
<P class="p46 ft135">20</P>
<P class="p46 ft135">10</P>
<P class="p747 ft135">0</P>
<P class="p357 ft135">1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017</P>
<P class="p1073 ft135"><INGENBILD zsrc="H7B36461xi2.jpg/" id="p461inl_img1"> Totalt</P>
<P class="p1074 ft135">Forskning och utbildning på forskarnivå</P>
<P class="p1075 ft135">Utbildning på grundnivå och avancerad nivå</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft49">Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p25 ft21">461</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<DIV id="p462dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B36/H7B36462x1.jpg" style="width:434px;height:618px" id="p462img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p26 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-220px;margin-bottom:0px;" class="p1076 ft134"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-220px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:220px;" class="p1076 ft134"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-110px;margin-top:110px;margin-right:-110px;margin-bottom:110px;" class="p1076 ft134"><![endif]>Miljarder kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p25 ft135">45</P>
<P class="p268 ft135">40</P>
<P class="p264 ft135">35</P>
<P class="p268 ft135">30</P>
<P class="p268 ft135">25</P>
<P class="p264 ft135">20</P>
<P class="p268 ft135">15</P>
<P class="p268 ft135">10</P>
<P class="p1077 ft135">5</P>
<P class="p564 ft135">0</P>
<P class="p565 ft135">1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td87"><P class="p26 ft135">Totalt</P></TD>
<TD class="tr16 td88"><P class="p26 ft201"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td89"><P class="p566 ft135">Externa medel</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p26 ft201"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td79"><P class="p566 ft137">Direkta statsanslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td23"><P class="p26 ft199"> </P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p26 ft199"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p513 ft49">Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
<P class="p1078 ft49">Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p25 ft21">462</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV id="p463dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B36/H7B36463x1.jpg" style="width:473px;height:512px" id="p463img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td147"><P class="p466 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr9 td148"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td149"><P class="p1079 ft24">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td150"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td93"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td154"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td155"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td148"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td156"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td157"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td155"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr27 td93"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1080 ft55"><SPAN class="ft55">*</SPAN><SPAN class="ft54">Enskilda utbildningsanordnare.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft49"><SPAN class="ft49">**</SPAN><SPAN class="ft48">Malmö universitet var Malmö högskola t.o.m. 31december 2017.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="p464dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B36/H7B36464x1.jpg" style="width:404px;height:632px" id="p464img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p26 ft22">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td99"><P class="p1082 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr23 td163"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td163"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr30 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr30 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td167"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1083 ft55">Uppgifterna om helårsstudenter är registeruppgifter och avser vårtermin plus hösttermin. Aktiva doktorander avser höstterminen 2017.</P>
<P class="p200 ft49">Anställda samt forskande och undervisande personal avser helårspersoner.</P>
<P class="p1084 ft62">I forskande och undervisande personal ingår professor, lektor, meriteringsanställning, adjunkt, annan forskande och undervisande personal.</P>
<P class="p25 ft49">Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV id="p465dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36465x1.jpg/" id="p465img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr9 td169"><P class="p466 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p1085 ft24">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td170"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td170"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td171"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr30 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td171"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td169"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td171"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td169"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td171"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td171"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td169"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td171"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td169"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td171"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td170"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1086 ft55">Uppgifterna om helårsstudenter är registeruppgifter och avser vårtermin plus hösttermin. Aktiva doktorander avser höstterminen 2017.</P>
<P class="p1087 ft62">I forskande och undervisande personal ingår professor, lektor, meriteringsanställning, adjunkt, annan forskande och undervisande personal.</P>
<P class="p1088 ft49">Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft21">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<DIV id="p466dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B36/H7B36466x1.jpg" style="width:425px;height:686px" id="p466img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p26 ft22">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p1089 ft22">SOU 2019:6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr32 td174"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr32 td175"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr34 td174"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr34 td175"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr33 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td172"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td161"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr5 td175"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft66"><SPAN class="ft84">*</SPAN><SPAN class="ft65">Enskilda utbildningsanordnare. Källa: UKÄ:s årsrapport 2018.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft21">466</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="p467dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36467x1.jpg/" id="p467img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1090 ft7">Statens offentliga utredningar 2019</P>
<P class="p1091 ft17">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p1092 ft4"><SPAN class="ft202">1.</SPAN><SPAN class="ft203">Santiagokonventionen mot organhandel. S.</SPAN></P>
<P class="p1093 ft4"><SPAN class="ft202">2.</SPAN><SPAN class="ft203">Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. S.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft4"><SPAN class="ft202">3.</SPAN><SPAN class="ft203">Effektivt, tydligt och träffsäkert</SPAN></P>
<P class="p1095 ft4">– det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. A.</P>
<P class="p1096 ft4"><SPAN class="ft202">4.</SPAN><SPAN class="ft203">Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. U.</SPAN></P>
<P class="p1097 ft4"><SPAN class="ft202">5.</SPAN><SPAN class="ft203">Tid för trygghet. A.</SPAN></P>
<P class="p1098 ft4"><SPAN class="ft202">6.</SPAN><SPAN class="ft203">En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="p468dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B36468x1.jpg/" id="p468img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1099 ft7">Statens offentliga utredningar 2019</P>
<P class="p1100 ft17">Systematisk förteckning</P>
<P class="p1101 ft49">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p5 ft4">Effektivt, tydligt och träffsäkert</P>
<P class="p1102 ft4"><SPAN class="ft202">–</SPAN><SPAN class="ft204">det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. [3]</SPAN></P>
<P class="p6 ft4">Tid för trygghet. [5]</P>
<P class="p1103 ft49">Socialdepartementet</P>
<P class="p5 ft4">Santiagokonventionen mot organhandel. [1]</P>
<P class="p1104 ft4">Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. [2]</P>
<P class="p1105 ft49">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1106 ft4">Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. [4]</P>
<P class="p1107 ft4">En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. [6]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H7B36sou_2019__6.pdf6687899pdfEn långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolanhttps://data.riksdagen.se/fil/C1DAFFDF-F5F9-42C7-A88A-8E409DAF4318