0H7B341201941sousouStatens offentliga utredningar 2019:41Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar4102019-09-16 00:00:002019-09-16 16:21:002019-09-16 00:00:00Företagare i de sociala trygghetssystemenhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H7B341/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H7B341https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H7B341
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:420px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:80px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:61px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:416px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;z:b;margin:76px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #p17dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #p17dimg1 #p17img1 {width:415px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_18 #p18dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:672px;}
#page_18 #p18dimg1 #p18img1 {width:416px;height:672px;}
#page_18 #p18inl_img1 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img2 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img3 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img4 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img5 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img6 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img7 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img8 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img9 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img10 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img11 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img12 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img13 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img14 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img15 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img16 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img17 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img18 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img19 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img20 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img21 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img22 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_18 #p18inl_img23 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_19 #p19dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #p19dimg1 #p19img1 {width:415px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #p20dimg1 {position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #p20dimg1 #p20img1 {width:416px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_21 #p21dimg1 {position:absolute;top:610px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #p21dimg1 #p21img1 {width:415px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #p22dimg1 {position:absolute;top:110px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:596px;}
#page_22 #p22dimg1 #p22img1 {width:416px;height:596px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_23 #p23dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:622px;}
#page_23 #p23dimg1 #p23img1 {width:415px;height:622px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:262px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:273px;}
#page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:416px;height:273px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:288px;}
#page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:415px;height:288px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:46px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #p26dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:239px;}
#page_26 #p26dimg1 #p26img1 {width:416px;height:239px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:57px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:257px;}
#page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:415px;height:257px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:51px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:271px;}
#page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:416px;height:271px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:660px;}
#page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:415px;height:660px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:646px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:391px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:256px;}
#page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:416px;height:256px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:208px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:287px;}
#page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:415px;height:287px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_34 #p34dimg1 {position:absolute;top:398px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:282px;}
#page_34 #p34dimg1 #p34img1 {width:416px;height:282px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:137px;left:63px;z-index:-1;width:360px;height:181px;}
#page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:360px;height:181px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_4 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:395px;height:303px;}
#page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:395px;height:303px;}
#page_38 #p38inl_img1 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img2 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img3 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img4 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img5 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img6 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img7 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img8 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img9 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img10 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img11 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img12 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img13 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img14 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img15 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img16 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img17 {position:relative;width:1px;height:3px;}
#page_38 #p38inl_img18 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:416px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:72px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:393px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:349px;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:416px;height:349px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:39px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:304px;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:416px;height:304px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;z:b;margin:50px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:410px;height:228px;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:410px;height:228px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:246px;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:416px;height:246px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:421px;height:537px;}
#page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:421px;height:537px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:684px;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:684px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;z:b;margin:62px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:405px;height:709px;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:405px;height:709px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;z:b;margin:45px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:51px;left:63px;z-index:-1;width:401px;height:445px;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:401px;height:445px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:481px;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:417px;height:481px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:502px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:130px;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:417px;height:130px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:129px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:262px;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:262px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:408px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:262px;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:415px;height:262px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:80px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:67px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:193px;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:415px;height:193px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:179px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:416px;height:179px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:99px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:147px;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:417px;height:147px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:406px;height:159px;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:406px;height:159px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:36px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:53px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:67px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:426px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:413px;height:85px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:413px;height:84px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:340px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:402px;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:416px;height:402px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:149px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:413px;height:84px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:437px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:413px;height:85px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:275px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:413px;height:120px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:311px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:413px;height:84px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:70px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:90px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:50px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:24px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:24px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft8{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft11{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft14{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;}
.ft20{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft21{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft32{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft38{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft42{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 14px;}
.ft43{font: 12px 'Calibri' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft49{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 10px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 9px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft66{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 13px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 12px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 12px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 11px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 7px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 6px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft75{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 14px;}
.ft77{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft79{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 11px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 14px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft85{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft86{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft88{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft89{font: 10px 'Cambria Math' !important;l-h: 12px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft91{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 21px;}
.ft92{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft93{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft94{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft95{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft96{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;}
.ft97{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;}
.ft98{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft99{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft100{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft101{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft102{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft103{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft106{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft109{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft110{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft111{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft112{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft113{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft114{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;}
.ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft116{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft117{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft119{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft120{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft123{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 494px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p48{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:235px;height:11px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p283{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 274px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: left;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p469{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p487{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #1098af 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #f5a417 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #f5a417 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #a2b236 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #a2b236 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #a2b236 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #f5a417 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #919294 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #1098af 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #a2b236 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #702679 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #f5a417 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #1098af 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #a2b236 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #f5a417 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #1098af 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #1098af 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #702679 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #1098af 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #f5a417 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #a2b236 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 38px;}
.tr2{heightzzz: 27px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 19px;}
.tr5{heightzzz: 37px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 14px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 15px;}
.tr10{heightzzz: 50px;}
.tr11{heightzzz: 11px;}
.tr12{heightzzz: 7px;}
.tr13{heightzzz: 3px;}
.tr14{heightzzz: 25px;}
.tr15{heightzzz: 4px;}
.tr16{heightzzz: 9px;}
.tr17{heightzzz: 10px;}
.tr18{heightzzz: 5px;}
.tr19{heightzzz: 1px;}
.tr20{heightzzz: 2px;}
.tr21{heightzzz: 16px;}
.tr22{heightzzz: 13px;}
.tr23{heightzzz: 12px;}
.tr24{heightzzz: 20px;}
.tr25{heightzzz: 6px;}
.tr26{heightzzz: 8px;}
.tr27{heightzzz: 88px;}
.tr28{heightzzz: 87px;}
.tr29{heightzzz: 86px;}
.tr30{heightzzz: 36px;}
.tr31{heightzzz: 35px;}
.tr32{heightzzz: 32px;}
.tr33{heightzzz: 33px;}
.tr34{heightzzz: 51px;}
.tr35{heightzzz: 31px;}
.tr36{heightzzz: 34px;}
.tr37{heightzzz: 23px;}
.tr38{heightzzz: 71px;}
.tr39{heightzzz: 70px;}
.t0{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 415px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 445px;margin-leftZ: 6px;margin-top: 43px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t9{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 223px;margin-leftZ: 197px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t11{width: 206px;margin-leftZ: 203px;margin-top: 7px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t12{width: 264px;margin-leftZ: 167px;margin-top: 6px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t13{width: 335px;margin-leftZ: 70px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t14{width: 364px;margin-leftZ: 120px;margin-top: 7px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t15{width: 304px;margin-leftZ: 79px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t16{width: 167px;margin-leftZ: 213px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t17{width: 412px;margin-leftZ: 25px;f:7px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t18{width: 359px;margin-leftZ: 120px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t19{width: 382px;margin-leftZ: 21px;f:9px 'Calibri' !important;}
.t20{width: 372px;margin-leftZ: 104px;f:10px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t21{width: 218px;margin-leftZ: 122px;margin-top: 6px;f:10px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t22{width: 286px;margin-leftZ: 87px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t23{width: 228px;margin-leftZ: 120px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t24{width: 536px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 374px;margin-leftZ: 49px;f:10px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t26{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 536px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B3411x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Företagare i de sociala trygghetssystemen</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Utredningen om ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv – för tillväxt och innovation</P>
<P class="p2 ft2">Stockholm 2019</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2019:41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p3 ft4">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p0 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P>
<P class="p4 ft5">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p5 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p0 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p0 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p0 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p0 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p6 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p4 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p4 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019</P>
<P class="p7 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-24963-5</NOBR></P>
<P class="p4 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p8 ft8">Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet</P>
<P class="p9 ft9">Regeringen beslutade den 20 juni 2018 att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda ett antal frågor i syfte att förbättra villkoren i socialförsäkringssystemen för företagare (dir. 2018:54). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 30 juni 2019. Genom beslut den 5 juni 2019 beslutades om förlängd tid för uppdraget till den 15 september 2019 (dir. 2019:27).</P>
<P class="p10 ft9">Som särskild utredare förordnades fr.o.m. den 20 juni 2018 Jennie Nilsson, numera statsråd. Den 8 mars 2019 entledigades Jennie Nilsson och som ny utredare förordnades generaldirektören Gunilla Nordlöf.</P>
<P class="p11 ft9">Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 29 augusti 2018 Erik Gustaf Ageberg, Företagarna, Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv, Hans Eriksson, Skatteverket, Erik Irewo, Försäkringskassan, Stina Jakobsson, Unionen, Elisabeth Kristensson, Näringsdepartementet, Victoria Larsson (Dippel), Arbetsmarknadsdepartementet, Ulrika Lorentzi, LO, Pernilla Norlin, Entreprenörskapsforum, Jan Persson, Tillväxtverket, Erik Sjölander, Småföretagarnas riksorganisation och Esbjörn Åkesson, Socialdepartementet. Den 7 januari 2019 entledigades Viktoria Dippel och Stina Jakobsson från sina uppdrag som experter i utredningen. Samma dag förordnades Katarina Lundahl, Unionen, som expert i utredningen. Fr.o.m. den 1 februari 2019 förordnades Altin Vejsiu, Näringsdepartementet, som expert i utredningen. Fr.o.m. den 1 maj 2019 entledigades Erik Irewo från sitt uppdrag som expert. I stället förordnades <NOBR>Eva-Lotta</NOBR> Germundsson, Försäkringskassan, som expert i utredningen.</P>
<P class="p12 ft10">Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 3 september 2018 Ingrid Strömberg. Sekreterare i utredningen har även varit Altin Vejsiu, Näringsdepartementet fr.o.m. den 17 september 2018</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p13 ft9">t.o.m. den 31 januari 2019 (deltid) och Lena Ljungberg, Justitiedepartementet, fr.o.m. den 1 januari 2019 t.o.m. den 30 april 2019.</P>
<P class="p14 ft12">Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande <SPAN class="ft11">Företagare i de sociala trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2019:41). Uppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p15 ft13">Stockholm i september 2019</P>
<P class="p16 ft13">Gunilla Nordlöf</P>
<P class="p17 ft13">/Ingrid Strömberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p18 ft14">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_9">Sammanfattning ..................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_9">9</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_13">1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft15"><A href="#page_13">Uppdraget ................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_13">1.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_13">Utredningens uppdrag............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_13">1.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_13">Avgränsningar .........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_14">1.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_14">Pågående och tidigare utredningar.........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_15">1.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_15">Uppdragets genomförande.....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_15">15</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_15">1.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_15">Utredningens betänkande ......................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_15">15</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_17">2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p21 ft15"><A href="#page_17">Utvecklingen av företagandet</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft15"><A href="#page_17">under perioden </A><NOBR><A href="#page_17">2004–2016 .......................................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_17">2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_17">Inledning..................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_17">2.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_17">Företagandet i Sverige ............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_20">2.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_20">Företagare i Sverige.................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_29">2.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_29">Drivkrafter bakom företagandets utveckling ........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_35">2.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_35">Andra rapporter och undersökningar ....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_35">35</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_41">2.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_41">Sammanfattning ......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_41">41</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_43">3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p21 ft18"><A href="#page_43">Företagare i trygghetssystemen ...................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_43">3.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_43">Inledning..................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_43">3.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_43">Företagare i sjuk- och föräldraförsäkringen..........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft13"><SPAN class="ft16">3.3</SPAN><A href="#page_48"><SPAN class="ft19">Trygghetssystemens inverkan på viljan att starta</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p19 ft3"><A href="#page_48">och driva företag .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_48">49</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft20">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft16">3.4</SPAN><A href="#page_55"><SPAN class="ft19">Andra undersökningar om företagare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_55">i trygghetssystemen................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_55">55</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_64">3.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_64">Företagarnas pension..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_64">64</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_67">3.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_67">Sammanfattning......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_67">68</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_71">4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_71">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen .........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_71">71</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_71">4.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_71">Inledning .................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_71">71</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_71">4.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft16"><A href="#page_71">Sjuk- och föräldraförsäkringen ..............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_71">71</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_74">4.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_74">Sjukförsäkringen.....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_74">74</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_76">4.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_76">Föräldraförsäkringen..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_76">76</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_77">4.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_77">Arbetslöshetsförsäkringen.....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_77">77</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_78">4.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_78">Allmän pension.......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_79">4.7</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_79">Finansiering och avgifter........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_79">79</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_79">4.8</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_79">Stöd och information .............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_79">80</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_80">4.9</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_80">Sammanfattning......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_80">81</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_83">5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p24 ft15"><A href="#page_83">Karenstid och åldersgräns...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_83">83</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_83">5.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_83">Inledning .................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_83">83</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_83">5.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_83">Nuvarande regler ....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_83">83</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_83">5.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_83">Historik...................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_83">84</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_85">5.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_85">Karensval, sjukfall och avgifter ..............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_85">85</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_89">5.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_89">Analys......................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_89">89</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_92">5.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_92">Sammanfattning......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_92">92</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_93">6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft15"><A href="#page_93">Bedömning av arbetsförmåga vid partiell</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_93">sjukskrivning och rehabilitering ...................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_93">6.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft3"><A href="#page_93">Inledning .................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_93">6.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft16"><A href="#page_93">Regler för partiell sjukskrivning ............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft21">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_95">6.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_95">Rehabiliteringskedjan .............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p25 ft13"><A href="#page_95">95</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_95">6.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_95">Rehabiliteringsåtgärder...........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft13"><A href="#page_95">96</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_97">6.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_97">Sammanfattning ......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p25 ft13"><A href="#page_97">98</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_99">7</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p21 ft22"><A href="#page_99">En förändrad arbetsmarknad.......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p25 ft15"><A href="#page_99">99</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_99">7.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_99">Inledning..................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p25 ft13"><A href="#page_99">99</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_99">7.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_99">Tidigare utredningar ...............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p25 ft13"><A href="#page_99">99</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_102">7.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_102">EU och internationellt..........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft16"><A href="#page_102">102</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_105">7.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_105">Andra kartläggningar och rapporter ....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p25 ft16"><A href="#page_105">105</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft16">7.5</SPAN><A href="#page_106"><SPAN class="ft19">Närmare om några nya former för att utföra</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_106">och organisera arbete ............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_106">106</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_107">7.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_107">Sammanfattning ....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_107">108</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p19 ft15"><A href="#page_109">8</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p21 ft15"><A href="#page_109">Överväganden .........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft15"><A href="#page_109">109</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_109">8.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_109">Utredningens kartläggning och analys ................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p20 ft13"><A href="#page_109">109</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft16">8.2</SPAN><A href="#page_110"><SPAN class="ft19">Problembild, utgångspunkter och inriktning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR height=0>
<TD width=28px></TD>
<TD width=40px></TD>
<TD width=324px></TD>
<TD width=23px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_110">av fortsatt arbete ...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_110">111</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_112">8.3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_112">Enklare SGI för företagare med enskild firma ....................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_112">112</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_113">8.4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_113">Närmare om inkomstunderlaget..........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_113">114</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_116">8.5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_116">Åldersgränsen i val av karensdag m.m. ................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_116">116</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_119">8.6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p27 ft23"><A href="#page_119">Partiell sjukskrivning och rehabilitering..............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_119">119</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_120">8.7</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_120">Föräldraförsäkringen ............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_120">120</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_121">8.8</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_121">Information och vägledning .................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_121">121</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p19 ft13"><A href="#page_122">8.9</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_122">Företagande i ett förändrat arbetsliv ...................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_122">122</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft15">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p19 ft13">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_125">Kommittédirektiv 2018:54 ...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_125">125</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p19 ft13">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p27 ft16"><A href="#page_133">Kommittédirektiv 2019:27 ...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_133">133</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft14">Sammanfattning</P>
<P class="p28 ft24">Utredningens uppdrag</P>
<P class="p29 ft25">Utredningens uppdrag har varit att kartlägga hur företagandet utvecklats och vilka drivkrafter som legat bakom utvecklingen. I kunskapsunderlaget har också ingått att analysera frågor med koppling till företagarnas villkor och förutsättningar i de allmänna trygghetssystemen med fokus på sjuk- och föräldraförsäkringen.</P>
<P class="p2 ft24">Kunskapsunderlag om företagande och trygghetssystem</P>
<P class="p30 ft15">Företagandets utveckling i Sverige</P>
<P class="p31 ft9">Utredningen har undersökt företagandets utveckling <NOBR>2004–2016</NOBR> med fokus på företagare utan anställda i enskild firma eller aktiebolag samt kombinatörer. Nyföretagandet ökade markant fram till 2011 men har därefter planat ut på en nivå kring 70 000 nya företag per år, vilket är väsentligt högre än i början av perioden. Kombinatörer har haft en liknande utveckling. Viktiga faktorer bakom ökningen bedöms vara skatte- och regelförändringar och avregleringar inom bland annat välfärdssektorn. Andra faktorer handlar om globalisering och omvärldsförändringar, konjunkturvariationer under finanskrisen 2009 m.m. En ökning har skett av antalet företagare med aktiebolag <NOBR>(få-mansaktiebolag)</NOBR> jämfört med enskilda firmor.</P>
<P class="p32 ft9">Internationella jämförelser visar att Sverige har en något lägre nivå på entreprenörskap än flera andra länder. Sverige uppvisar också stora skillnader i entreprenörskap mellan könen, där männens entreprenörskap ökar medan kvinnors entreprenörskap minskar. Bristande tilltro till egen förmåga, ekonomisk osäkerhet och rädsla för att misslyckas utgör faktorer identifierats som hinder för nyföretagande, vilket även framgår av nationella undersökningar.</P>
<P class="p33 ft20">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft15">Företagare i de sociala trygghetssystemen</P>
<P class="p35 ft12">Väl fungerande system för social trygghet utgör en av flera grundläggande förutsättningar för ett gott företagsklimat. Något entydigt samband mellan trygghetssystemen och företagande har inte kunnat påvisas. Analysen indikerar dock att trygghetssystemen kan ha större betydelse för att personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden ska starta företag.</P>
<P class="p36 ft12">Utredningens analys och även andra undersökningar visar att företagare har ett något lägre nyttjande av förmånerna i sjuk- och föräldraförsäkringen än anställda. Samtidigt finns skillnader också mellan kvinnor och män, inte minst i föräldraförsäkringen, och mellan olika företagsformer samt över livscykeln.</P>
<P class="p37 ft9">Det kan konstateras att trygghetssystemen har en utformning som ger mest genomslag för anställda med möjlighet att vara borta från sitt arbete på grund av sjukdom eller vård av barn. Regler och tillämpning är inte alltid anpassade till företagare och andra grupper som arbetar självständigt och som kan ha mer varierande arbetsförhållanden och inkomster. Ett område där detta kan ha betydelse är i bedömningar i samband med partiell sjukskrivning och rehabilitering.</P>
<P class="p38 ft24">Utredningens bedömningar inför fortsatt arbete</P>
<P class="p39 ft12">Utredningen kan konstatera att flera angelägna förändringar och förbättringar av villkoren för företagare i trygghetssystemen har genomförts. Samtidigt finns fortsatt områden där förutsättningarna kan förbättras för att företagare ska uppleva att de har ett gott socialt skydd i de allmänna försäkringarna.</P>
<P class="p40 ft26">En övergripande bedömning är att mer behöver göras för att öka förutsebarheten i det försäkringsskydd som erbjuds företagare i de allmänna försäkringarna. Tydliga och klara regler är grundläggande. Men den faktiska tillämpningen och bemötandet påverkar också hur företagare upplever tryggheten i systemen. En större förståelse kan behövas för företagarens arbetsförhållanden liksom för andra grupper som arbetar självständigt.</P>
<P class="p41 ft10">Ett annat viktigt område är att åstadkomma neutralitet i regelverken mellan olika företagsformer och undanröja omotiverade skillnader. Nuvarande regler för karenstid och sjuklön bedöms vara ett angeläget område att se över mot denna bakgrund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p19 ft27">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12">Generellt bedömer utredningen att mer behöver göras för att nå ut till företagare med bra stöd och information om regler och villkor i försäkringarna. Lättillgänglig och samlad webbaserad information och utvecklade <NOBR>e-tjänster</NOBR> är centralt för att skapa tillit och förtroende hos företagen för de sociala trygghetssystemen.</P>
<P class="p43 ft12">Sammantaget och mot bakgrund av de områden som behandlats i utredningen, bedöms fortsatta åtgärder och analyser vara angelägna inom följande områden:</P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Tydligare och enklare regler för SGI för företagare med enskild firma.</SPAN></P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Översyn av reglerna för karens och sjuklön i syfte att uppnå en större enhetlighet mellan olika företagsformer.</SPAN></P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Analys av regler och tillämpning gällande partiell sjukskrivning och rehabilitering för företagare.</SPAN></P>
<P class="p46 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">Stärkt webbaserad information och stöd till företagare samt utvecklade </SPAN><NOBR>e-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Fortsatt analys av frågor kring företagandets utveckling samt pågående förändringar och utmaningar i en globaliserad gig- och delningsekonomi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft14">1 Uppdraget</P>
<P class="p28 ft24"><SPAN class="ft24">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p48 ft12">Utredningens uppdrag har varit att utreda ett antal frågor i syfte att förbättra villkoren för företagare i socialförsäkringssystemen och främja ett tryggare företagande.</P>
<P class="p49 ft9">Uppdragets första del har varit att ta fram ett kunskapsunderlag om företagandets utveckling och trygghetssystemens inverkan på viljan att starta och driva företag. I denna del har ingått att belysa drivkrafter och hinder för att gå från anställning till företagande. Uppdragets andra del har varit att utreda behovet av anpassningar i sjuk- och föräldraförsäkringen mot bakgrund av en förändrad arbetsmarknad, där det blir vanligare att individer växlar mellan anställning och företagande. Frågor om reglernas ändamålsenlighet och förutsebarhet ska belysas och analyser göras av hur kvinnor och män kombinerar anställning och företagande, jämställdhetsaspekt och reglernas påverkan. En tredje och sista del av utredningens uppdrag har gällt frågan om åldersgränsen 55år som gäller för val av kortare karenstid för företagare med inkomst av näringsverksamhet.</P>
<P class="p50 ft13">Utredningens direktiv återfinns i bilaga 1 och 2 till betänkandet.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">1.2</SPAN><SPAN class="ft32">Avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p52 ft12">Utredningens arbete har avgränsats till frågor som rör reglerna i sjuk- och föräldraförsäkringen. Övriga försäkringar och bidrag i det allmänna socialförsäkringssystemet inklusive pensionssystemet har endast berörts övergripande. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen pågår sedan 2018 en särskild översyn med inriktning på ett nytt regelverk, varför utredningen inte behandlat denna del mer än översiktligt.</P>
<P class="p53 ft20">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="p14dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34114x1.jpg/" id="p14img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft26">Utredningen har haft huvudsakligt fokus på företagare som individer och då främst på egna företagare utan anställda med verksamhet i enskild firma eller aktiebolag.<SPAN class="ft33">1 </SPAN>Analysen av hur försäkringssystemen inverkar på företagandet har inriktats på vilka faktorer som påverkar en <SPAN class="ft34">övergång </SPAN>från anställning till ett eget företagande. Frågor som rör försäkringarnas inverkan på företagens tillväxtvilja, till exempel viljan att anställa, har därför inte behandlats i denna utredning. Utredningen bedömer dock att detta är en av flera frågor och områden där fortsatt analys kan krävas.</P>
<P class="p41 ft26">När det gäller trygghet och företagande är detta frågor som är bredare än enbart det skydd som de allmänna försäkringarna ger. I grunden handlar ekonomisk trygghet i ett företag om lönsamhet och möjligheten att bygga upp buffertar i företaget. Företagets lönsamhet är också en förutsättning för att företagaren ska kunna ta ut en bra lön, vilket påverkar ersättningarna från de allmänna försäkringarna vid eventuell sjukdom m.m. Flera regelverk kan ha bäring på företagarnas trygghet i olika faser företagandet, från start till avveckling eller konkurs. Utöver skattelagstiftning inverkar även regler för insolvens och företrädaransvar.</P>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft24">1.3</SPAN><SPAN class="ft32">Pågående och tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p55 ft9">Flera utredningar som berör företagare har pågått parallellt med utredningens uppdrag. Som nämndes ovan pågår en översyn av arbetslöshetsförsäkringen med uppdrag att föreslå regler för en ny arbetslöshetsförsäkring (A 2018:01). En utgångspunkt är att försäkringen ska anpassas till nya förhållanden på arbetsmarknaden och därigenom omfatta fler personer. Ersättningar i den nya försäkringen ska baseras på de inkomster som lämnas i de månatliga arbetsgivardeklarationerna. Utredningen ska lämna förslag senast den 15 maj 2020.</P>
<P class="p56 ft25"><NOBR>F-skatteutredningen</NOBR> (Fi 2017:08) har haft i uppdrag att se över F- skattesystemet i syfte att förhindra skattefusk och skatteundandragande. Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 2018:49) behandlat frågor om förekomsten av s.k. falska egenföretagare. Slutbetänkandet (SOU 2019:31) har lämnats i juni 2019.</P>
<P class="p57 ft37"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft36">De regler som gäller företagare med enskild firma gäller i allmänhet även handels- och kommanditbolag eller en europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p19 ft27">Uppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">Inom sjukförsäkringsområdet pågår en utredning med uppdrag att analysera tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete vid bedömningen av rätten till sjukpenning (S 2018:05). Vidare har en nationell samordnare uppdraget att analysera samverkan för en välfungerande sjukskrivningsprocess (S 2018:06).</P>
<P class="p59 ft12">En tidigare utredning i frågor som särskilt rör företagare och trygghetssystemen tillsattes 2006 och redovisade förslag 2008 (SOU 2008:89). Utredningen lämnade flera förslag till ändrade regler i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som till stora delar genomförts.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">1.4</SPAN><SPAN class="ft32">Uppdragets genomförande</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">Utredningen påbörjade sitt arbete i september 2018. Som stöd för utredningens arbete har funnits en expertgrupp med representanter från näringslivs- och företagarorganisationer, arbetstagarorganisationer och från berörda myndigheter och departement. Expertgruppen har haft sammanlagt sju möten under utredningstiden. Enskilda möten med utredningens experter har också ägt rum i syfte att fördjupa kunskapen inom olika områden.</P>
<P class="p60 ft12">I utredningsarbetets inledande fas hölls två möten ute i landet med aktiva företagare i syfte att få in synpunkter på angelägna frågor. Uppgiften att ta fram ett kunskapsunderlag om företagandets utveckling och socialförsäkringssystemets inverkan på företagande har genomförts genom ett uppdrag till SCB om statistikunderlag med analys.</P>
<P class="p61 ft9">Utredningen har under utredningsarbetet haft samråd med andra pågående utredningar i enlighet med direktiven. Samråd har även skett med ett antal fackliga organisationer och andra aktörer som gjort undersökningar av företagarna och socialförsäkringssystemen.</P>
<P class="p62 ft24"><SPAN class="ft24">1.5</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens betänkande</SPAN></P>
<P class="p29 ft10">Utredningens uppdrag har haft inriktning på att ta fram ett kunskapsunderlag om företagande och socialförsäkringssystemen samt att belysa de särskilda frågor som nämns i direktiven. Dessa delar av uppdraget redovisas i huvudsak i kapitel 2 och 3 i betänkandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft9">Kapitel 4 innehåller en redogörelse för gällande regler i socialförsäkringssystemen med fokus på företagare. Kapitel 5 behandlar frågan om karenstid och åldersgränsen 55 år i karensvalet för företagare med inkomst av näringsverksamhet. I kapitel 6 redovisas vissa frågor om bedömningar i samband med partiell sjukskrivning och rehabilitering av företagare. Uppdraget att kartlägga och analysera frågor om en förändrad arbetsmarknad redovisas i kapitel 7.</P>
<P class="p10 ft9">Utredningens samlade slutsatser och överväganden redovisas i kapitel 8. Mot bakgrund av uppdragets tyngdpunkt på kunskapsunderlag och analys lämnar utredningen inga förslag i betänkandet. I stället redovisas bedömningar av behovet av åtgärder och ytterligare analyser som kan ligga till grund för fortsatt arbete. Som följd av att betänkandet inte innehåller några förslag redovisas ingen separat konsekvensbedömning i betänkandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="p17dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34117x1.jpg/" id="p17img1">
</DIV>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft14">2</SPAN><SPAN class="ft38">Utvecklingen av företagandet under perioden </SPAN><NOBR>2004–2016</NOBR></P>
<P class="p64 ft24"><SPAN class="ft24">2.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P>
<P class="p48 ft12">I detta avsnitt beskrivs hur företagandet i Sverige har utvecklats under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR> samt vilka orsaker och drivkrafter som ligger bakom utvecklingen.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">2.2</SPAN><SPAN class="ft32">Företagandet i Sverige</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">Antalet företag i Sverige uppgick 2016 till 1 200 106 företag, vilket är en ökning med 38 procent sedan 2004.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>Ökningen har skett i samtliga storleksklasser. Antalet företag utan anställda, s.k. soloföretag, ökade under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR> med 36 procent och företag med <NOBR>1–4</NOBR> anställda ökade med 52 procent. Stora ökningar kan även observeras i andra segment, till exempel i gruppen med <NOBR>50–99</NOBR> anställda, medan antalet företag med mer än 200 anställda uppvisar lägre ökningar än genomsnittet. Utvecklingen av antalet nystartade företag under perioden <NOBR>1994–2017</NOBR> visas i figur 2.1.</P>
<P class="p65 ft37"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft41">Statistik från Tillväxtanalys.</SPAN></P>
<P class="p66 ft20">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="p18dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34118x1.jpg/" id="p18img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft42">80 000</P>
<P class="p68 ft42">70 000</P>
<P class="p69 ft42"><SPAN class="ft42">60</SPAN><SPAN class="ft43">000</SPAN></P>
<P class="p68 ft42"><SPAN class="ft42">50</SPAN><SPAN class="ft43">000</SPAN></P>
<P class="p69 ft42"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft43">000</SPAN></P>
<P class="p68 ft42"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft43">000</SPAN></P>
<P class="p70 ft42">20 000 <INGENBILD zsrc="H7B34118xi2.jpg/" id="p18inl_img1"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi3.jpg/" id="p18inl_img2"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi4.jpg/" id="p18inl_img3"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi5.jpg/" id="p18inl_img4"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi6.jpg/" id="p18inl_img5"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi7.jpg/" id="p18inl_img6"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi8.jpg/" id="p18inl_img7"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi9.jpg/" id="p18inl_img8"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi10.jpg/" id="p18inl_img9"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi11.jpg/" id="p18inl_img10"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi12.jpg/" id="p18inl_img11"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi13.jpg/" id="p18inl_img12"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi14.jpg/" id="p18inl_img13"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi15.jpg/" id="p18inl_img14"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi16.jpg/" id="p18inl_img15"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi17.jpg/" id="p18inl_img16"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi18.jpg/" id="p18inl_img17"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi19.jpg/" id="p18inl_img18"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi20.jpg/" id="p18inl_img19"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi21.jpg/" id="p18inl_img20"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi22.jpg/" id="p18inl_img21"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi23.jpg/" id="p18inl_img22"><INGENBILD zsrc="H7B34118xi24.jpg/" id="p18inl_img23"> 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016</P>
<P class="p71 ft37">Källa: Tillväxtanalys.</P>
<P class="p72 ft26">Figur 2.1 visar att antalet nystartade företag var relativt oförändrat mellan 1994 till 2004, med omkring 35 000 nya företag per år.<SPAN class="ft33">2 </SPAN>Perioden efter 2004 uppvisar dock en markant ökning av nystartade företag fram till 2011, då antalet nya företag uppgick till över 70 000 företag. Nyföretagandet har under senare år planat ut på denna nivå. I jämförelse med 2004 representerar detta dock en ökning av nivån på nyföretagandet med omkring 75 procent. En del av denna ökning beror dock på att fler branscher inkluderats i underlaget samt på ett antal metodförändringar under perioden.<SPAN class="ft33">3</SPAN></P>
<P class="p40 ft9">Fördelat på bransch visar underlaget från Tillväxtanalys en generell utveckling där industriföretagen minskar medan fler nya företag startas inom tjänstebranscher, särskilt under perioden fram till 2011. Ett ökat företagande inom ett antal branscher under perioden <NOBR>2006–2011</NOBR> kan sannolikt kopplas till flera politiska reformer, till exempel avregleringar inom välfärdssektorn (vård, omsorg och utbildning) samt ROT- och <NOBR>RUT-reformen.</NOBR> Även andra reformer som sänkta socialavgifter för ungdomar och sänkt restaurangmoms</P>
<P class="p73 ft46"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft44">Se även </SPAN>Företags- och anställningsformer i förändring<SPAN class="ft45">. Ds 2003:27.</SPAN></P>
<P class="p74 ft37"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft36">Från 2007 ingår även branscherna Jordbruk, skogsbruk och fiske samt Fastighetstjänster i nyföretagarstatistiken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="p19dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34119x1.jpg/" id="p19img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft13">kan ha inverkat positivt på nyföretagandet, även om syftet främst var att stimulera sysselsättningen.</P>
<P class="p76 ft9">Underlaget om nystartade företag kan även fördelas på företagsform, dvs. enskild firma eller aktiebolag. Uppgången av antalet nystartade företag under perioden <NOBR>2004–2010</NOBR> kan till största del förklaras av en ökning av antalet nya enskilda firmor samtidigt som antalet nya aktiebolag förblir oförändrat under denna period. Perioden efter 2010 karaktäriseras emellertid av en markant ökning av antalet nya aktiebolag och en minskning i antalet nya enskilda firmor. Reformerade skatteregler för fåmansaktiebolag, sänkt krav på lägsta aktiekapital m.m. kan ha varit bidragande orsaker till denna utveckling för aktiebolagen. Ett minskat antal nya enskilda firmor kan bero på såväl minskat inflöde som omvandling från enskild firma till aktiebolag. Av de nystartade företagen 2017 utgjordes 44 procent av aktiebolag och 52 procent av enskilda firmor.<SPAN class="ft39">4</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Utöver den generella strukturomvandlingen i den svenska ekonomin och flera politiska reformer under observationsperioden så finns det även andra faktorer som kan ligga bakom utvecklingen. Tillgång till finansiering och bankernas kreditåtstramningar efter finanskrisen kan ha påverkat utvecklingen särskilt för egna företagare. De senare åren har också präglats av en högkonjunktur med en god sysselsättningsutveckling, där möjligheten till en anställning kan ha trängt undan nyföretagandet. Denna faktor gäller särskilt de s.k. nödvändighetsbaserade företagen, dvs. företag som startas främst som ett alternativ till arbetslöshet. Samtidigt kan en hög ekonomisk tillväxt ha inneburit ökade möjligheter för de s.k. möjlighetsbaserade företagen, som startas främst med ett affärsmässigt motiv.<SPAN class="ft39">5</SPAN></P>
<P class="p77 ft15">Kvinnors företagande</P>
<P class="p31 ft9">Kvinnor är i lägre utsträckning än män företagare. Tillväxtanalys har i samband med en utvärdering av en satsning för att öka kvinnors företagande sammanställt statistik i en särskild rapport.<SPAN class="ft39">6 </SPAN>Av rapporten framgår att drygt 30 procent av företagarna i Sverige är kvinnor. Kvinnors andel av antalet nystartade företag har legat på ungefär samma nivå. Under perioden 2004 fram till 2010 skedde dock en viss</P>
<P class="p78 ft45"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft47">Nystartade företag i Sverige 2017</SPAN>. Statistik 2018:03. Tillväxtanalys.</P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft48">För definitioner, se t.ex. Entreprenörskapsforums </SPAN><NOBR>GEM-undersökningar.</NOBR></P>
<P class="p0 ft50"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft49">Främja kvinnors företagande – en statistiksammanställning</SPAN><SPAN class="ft37">, Statistik 2018:06. Tillväxtanalys.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="p20dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34120x1.jpg/" id="p20img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft13">ökning i nyföretagande bland kvinnor, men därefter har en relativ minskning skett.</P>
<P class="p80 ft9">De branscher som dominerar bland kvinnors företagande är personliga och kulturella tjänster samt företags- och konsulttjänster samt även handel. Ett område där kvinnor startat fler företag är välfärdssektorn, även om nyföretagandet avtagit under senare år som följd av en osäkerhet kring ramverket men också en konsolidering inom sektorn. Inom traditionellt manligt dominerade branscher som bygg eller transport och magasinering var det kvinnliga företagandet lågt. Storleksmässigt dominerar soloföretag, dvs. företag utan anställda, eller mikroföretag, med upp till nio anställda. Andelen kvinnor som är operativa företagsledare utgör knappt 30 procent, men har ökat under senare år.</P>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft24">2.3</SPAN><SPAN class="ft32">Företagare i Sverige</SPAN></P>
<P class="p55 ft9">I detta avsnitt analyseras utvecklingen av företagandet i Sverige utifrån ett företagarperspektiv. <SPAN class="ft39">7 </SPAN>Att skifta fokus från nyföretagande till individer görs dels för att fånga företagsägarnas individuella karaktäristika, dels för att kunna studera sambandet mellan individers trygghet och ställning på arbetsmarknaden (kap. 4). Avsnittet riktar uppmärksamhet på skillnader mellan olika företagsformer, företagare och kombinatörer samt eventuella skillnader mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p38 ft15">Metod och dataunderlag</P>
<P class="p81 ft9">Statistiken om den svenska arbetsmarknaden hämtas från RAMS, den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. <NOBR>RAMS-statistiken</NOBR> redovisar sysselsättningsstatus och yrkesställning för alla individer som är folkbokförda i Sverige per den 31 december varje år. Individerna ges i statistiken en yrkesställning såsom antingen anställda eller egna företagare. En person mellan <NOBR>15–74</NOBR> år räknas som företagare om han eller hon har deklarerat för aktiv näringsverksamhet och har en inkomst från företaget som överstiger löneinkomsten från en eventuell annan anställning. Företagarna delas i RAMS upp i</P>
<P class="p82 ft37"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft36">För en sammanfattande diskussion och litteraturöversikt över konceptualisering och olika sätt att mäta företagande, se Gartner, W. B och S. A. Shane (1995), “Measuring entrepreneurship over time”, </SPAN><SPAN class="ft50">Journal of Business Venturing</SPAN>, vol 10, s. <NOBR>283–301.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="p21dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34121x1.jpg/" id="p21img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12">företagare med enskilda firmor (egenföretagare) och de med aktiebolag (fåmansaktiebolagsdelägare) medan företagens juridiska form delas upp i bl.a. enskilda företag samt <NOBR>handels-,</NOBR> kommandit- och aktiebolag.<SPAN class="ft51">8</SPAN></P>
<P class="p49 ft26">RAMS redovisar dessutom s.k. kombinatörer, dvs. individer som vid sidan av sin anställning driver ett företag. I denna studie ligger fokus på kombinatörer som huvudsakligen är anställda men som vid sidan av sin anställning har ett företag. En svårighet är dock att det är omöjligt att utifrån statistiken veta om kombinationen av anställning och företagande sker parallellt eller sekventiellt.<SPAN class="ft33">9</SPAN></P>
<P class="p49 ft26">Antalet företag i RAMS skiljer sig markant från den totala företagsstocken i Sverige. År 2016 fanns det nästan 538 000 företag i RAMS medan antalet företag i Företagsdatabasen (FDB) översteg 1,2 miljoner. Förklaringen är att det i RAMS endast ingår företag med en viss ekonomisk aktivitet. Samtidigt finns en risk för underskattning av antalet fåmansaktiebolagsdelägare i RAMS. Bakgrunden är att det saknas ett register över vilka som äger fåmansaktiebolagen i Sverige.<SPAN class="ft33">10</SPAN></P>
<P class="p84 ft12">En metodförändring 2011 påverkar statistiken. Från och med 2011 avgränsas alla egna företagare oavsett ålder på samma sätt. Förändringen medförde att antalet företag ökade samt att proportionerna av olika företag förändrades i RAMS.</P>
<P class="p49 ft10">I studien avgränsas underlaget till individer mellan <NOBR>20–64</NOBR> år, delvis för att undvika problematiken med metodförändringen 2011. Mellan <NOBR>2004–2016</NOBR> har det dock skett en markant ökning av antalet företagare i RAMS som är äldre än 64 år. Även andra underlag och studier visar att andelen företagare ökar i de högre åldersintervall.<SPAN class="ft52">11</SPAN></P>
<P class="p85 ft54"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft53">Terminologin när det gäller företagarkategorierna avviker i kapitlet något från den i övriga kapitel med hänvisning till det externa statistikunderlaget.</SPAN></P>
<P class="p86 ft54"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft53">Vid en test av 2016 års kombinatörer visades det sig att 82 procent av dem hade kontrolluppgifter från en anställning som gällde helåret 2016, d.v.s. kontantbruttolönen avsåg perioden </SPAN><NOBR>jan–dec.</NOBR> 3 procent av 2016 års kombinatörer hade inte någon kontrolluppgift för december månad.</P>
<P class="p86 ft54"><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft53">Metoden för att identifiera antalet fåmansaktiebolagsdelägare i RAMS bygger i stället på att individer som har kvalificerade andelar i ett aktiebolag fyller i </SPAN><NOBR>K10-bilagan.</NOBR> En annan källa är styrelseinformation från Bolagsverket om vilka personer som företräder fåmansaktiebolagen. Enligt dessa uppgifter framgår det att drygt 50 procent av styrelsemedlemmarna klassas även som fåmansaktiebolagsdelägarana i RAMS.</P>
<P class="p87 ft37"><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft41">Se t.ex. rapporten </SPAN><SPAN class="ft50">Äldre som företagare – finns de? </SPAN>Entreprenörskapsforum, 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="p22dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34122x1.jpg/" id="p22img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft15">Utveckling av företagandet <NOBR>2004–2016</NOBR></P>
<P class="p88 ft15">Arbetsmarknadens utveckling</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td24"><SPAN class="p89 ft55">5800000</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td25"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td29"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td31"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td33"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td36"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td37"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td38"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td1"><SPAN class="p20 ft55">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td47"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td13"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td49"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr14 td24"><SPAN class="p89 ft55">5700000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td42"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td43"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td46"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td48"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p20 ft55">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td47"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td13"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td49"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p20 ft55">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td39"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td41"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td5"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td49"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p89 ft55">5600000</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td25"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td37"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td38"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td50"><SPAN class="p20 ft60">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td24"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td39"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td43"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td5"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td47"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td13"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td48"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr4 td24"><SPAN class="p89 ft55">5500000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft55">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td5"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td48"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td39"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td1"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td42"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td43"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td5"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td45"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td1"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td48"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td1"><SPAN class="p19 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td24"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td39"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td43"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td44"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td5"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td46"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td47"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td49"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td50"><SPAN class="p20 ft55">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td24"><SPAN class="p89 ft60">5400000</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td36"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td37"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td50"><SPAN class="p20 ft55">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td24"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td39"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td1"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td5"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td45"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td47"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td1"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td48"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p19 ft59"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td24"><SPAN class="p89 ft55">5300000</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td33"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td36"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td38"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td50"><SPAN class="p20 ft60">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td24"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td39"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td43"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td5"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td47"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td13"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td48"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td24"><SPAN class="p89 ft55">5200000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p20 ft55">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td50"><SPAN class="p20 ft55">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td24"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td39"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td42"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td44"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td5"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td46"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td47"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td48"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td24"><SPAN class="p89 ft55">5100000</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td25"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td26"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td27"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td28"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td29"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td30"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td26"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td32"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td33"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td27"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td36"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td37"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td38"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td50"><SPAN class="p20 ft55">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td41"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td5"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td49"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p89 ft55">5000000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td25"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td28"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td29"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td30"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td31"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td26"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td32"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td27"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft55">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p20 ft55">2004</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p90 ft55">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p20 ft55">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td42"><SPAN class="p91 ft55">2007</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td53"><SPAN class="p20 ft55">2008</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td45"><SPAN class="p20 ft55">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p20 ft55">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p92 ft55">2011</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td41"><SPAN class="p27 ft55">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td13"><SPAN class="p20 ft55">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td48"><SPAN class="p93 ft55">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p20 ft55">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p94 ft55">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td24"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td39"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td55"><SPAN class="p20 ft55">Antal befolkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td56"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td57"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr8 td58"><SPAN class="p95 ft55">Förvärvsintensitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td47"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p90 ft55">Andel anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td46"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td1"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td24"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td39"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td43"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td47"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft37">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–64</NOBR> år.</P>
<P class="p0 ft37">Källa: SCB.</P>
<P class="p97 ft9">Figur 2.2 visar förvärvsintensiteten, dvs. andelen förvärvsarbetande respektive anställda som andel av befolkningen i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år under perioden <NOBR>2004–2016.</NOBR> Sverige har haft en mycket god arbetsmarknadsutveckling som lett till ökade anställningar som andel av befolkningen efter finanskrisen, i synnerhet de senaste åren. Denna goda utveckling av anställningar har varit utmärkande för samtliga individer inklusive dem med utländsk bakgrund.<SPAN class="ft39">12</SPAN></P>
<P class="p98 ft66"><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft64">Hammarstedt, M och C Miao (2018), </SPAN><NOBR>Self-employed</NOBR> Immigrants and Their Employees: Evidence from Swedish <NOBR>Employer-Employee</NOBR> Data<SPAN class="ft65">, IFN Working Paper, nr. 1235, kartlägger hur företagandet bland utrikes födda personer utvecklats under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">2000-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> samt att studera vilka personer som anställs i företag som ägs och drivs av utrikes födda.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="p23dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34123x1.jpg" style="width:433px;height:648px" id="p23img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft67">390000</P>
<P class="p100 ft67">380000</P>
<P class="p100 ft67">370000</P>
<P class="p101 ft67">360000</P>
<P class="p100 ft67">350000</P>
<P class="p100 ft67">340000</P>
<P class="p101 ft67">330000</P>
<P class="p100 ft67">320000</P>
<P class="p101 ft67">310000</P>
<P class="p100 ft67">300000</P>
<P class="p101 ft68">290000</P>
<P class="p102 ft67">2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td61"><SPAN class="p19 ft67">Antal företagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td62"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td61"><SPAN class="p103 ft69">Antal kombinatörer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td49"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft37">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–64</NOBR> år.</P>
<P class="p18 ft37">Källa: SCB.</P>
<P class="p105 ft69">7</P>
<P class="p106 ft69">6,8</P>
<P class="p106 ft69">6,6</P>
<P class="p106 ft69">6,4</P>
<P class="p107 ft69">6,2</P>
<P class="p108 ft69">6</P>
<P class="p106 ft69">5,8</P>
<P class="p106 ft69">5,6</P>
<P class="p109 ft69">2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p19 ft69">Andel företagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td64"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td65"><SPAN class="p110 ft69">Andel kombinatörer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft45">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–64</NOBR> år.</P>
<P class="p112 ft37">Källa: SCB.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="p24dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34124x1.jpg/" id="p24img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft9">Figur 2.3 och 2.4 visar antal respektive andel av befolkning som är företagare och kombinatörer. Bilden bekräftar det mönster som observerades även för nystartade företag, dvs. en ökning av antalet företagare under perioden <NOBR>2004–2011</NOBR> som sedan följs av en jämnare utveckling de senare åren. Kombinatörerna har emellertid haft en snabbare ökning under den första perioden i jämförelse med företagare i allmänhet. Även andelsmässigt har kombinatörer haft en substantiell ökning under åren <NOBR>2004–2011.</NOBR> Perioden efter 2011 karakteriseras dock av en snabbare ökning av befolkningen, framför allt personer med utländsk bakgrund, jämfört med antalet företagare och kombinatörer där de respektive andelarna följer varandra i allt minskande takt.</P>
<P class="p114 ft69">12</P>
<P class="p115 ft69">10</P>
<P class="p116 ft69">8</P>
<P class="p116 ft69">6</P>
<P class="p116 ft69">4</P>
<P class="p116 ft69">2</P>
<P class="p117 ft70">0</P>
<P class="p118 ft69">2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td66"><SPAN class="p19 ft69">Andel företagare Man</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td67"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td66"><SPAN class="p119 ft69">Andel företagare Kvinna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td68"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p19 ft69">Andel kombinatörer Man</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td69"><SPAN class="p19 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p119 ft55">Andel kombinatörer Kvinna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft45">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–64</NOBR> år.</P>
<P class="p121 ft37">Källa: SCB</P>
<P class="p122 ft26">I figur 2.5 (obs! annan skala än i figur 2.3. och 2.4) redovisas närmare fördelning av företagare och kombinatörer på kvinnor och män mätt som andelar av befolkningen. Den relativa utvecklingen för såväl företagare som kombinatörer för män följer utvecklingen för kvinnor under perioden fram till 2011. I den efterföljande perioden minskar dock andelen män som är företagare och kombinatörer, samtidigt som andelen kvinnor förblir oförändrat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="p25dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34125x1.jpg/" id="p25img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft67">5</P>
<P class="p124 ft67">4,5</P>
<P class="p125 ft67">4</P>
<P class="p124 ft67">3,5</P>
<P class="p125 ft67">3</P>
<P class="p124 ft67">2,5</P>
<P class="p125 ft67">2</P>
<P class="p124 ft67">1,5</P>
<P class="p125 ft67">1</P>
<P class="p126 ft67">0,5</P>
<P class="p125 ft67">0</P>
<P class="p127 ft67">2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td70"><SPAN class="p19 ft67">Andel egenföretagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td72"><SPAN class="p110 ft69">Andel fåmansaktiebolagsdelägare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft37">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–64</NOBR> år.</P>
<P class="p128 ft9">Figur 2.6 visar en uppdelning på företagare i enskild firma (egenföretagare) respektive aktiebolag (fåmansaktiebolag). Fram till 2011 är utvecklingen av båda dessa företagsgrupper relativt konstant, där andelen företagare med enskild firma är knappt 2 procentenheter högre. Efter 2011 observeras en tydlig neråtgående utveckling för andelen företagare med enskild firma medan andelen företagare med aktiebolag ökade i motsvarande takt. År 2016 närmar dessa andelar sig till en nivå på cirka 3 procent. Som framgick av avsnitt 3.2 kan utvecklingen för de olika företagsformerna förklaras av dels ändrade regler som gynnat omvandlingen eller nybildandet av aktiebolag men också vara en avspegling av konjunktur- och sysselsättningsutvecklingen som minskat incitamenten för möjlighetsbaserade företag.</P>
<P class="p61 ft10">Figur 2.7 visar samma utveckling med en fördelning på kvinnor respektive män. Såväl kvinnor som män i med aktiebolag har haft en något starkare utveckling än den för företagare med enskild firma.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="p26dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34126x1.jpg/" id="p26img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft55">6</P>
<P class="p130 ft55">5</P>
<P class="p131 ft55">4</P>
<P class="p130 ft55">3</P>
<P class="p131 ft55">2</P>
<P class="p130 ft55">1</P>
<P class="p131 ft60">0</P>
<P class="p132 ft55">2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td73"><SPAN class="p19 ft55">egenföretagare man</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td75"><SPAN class="p133 ft55">egenföretagare kvinna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td76"><SPAN class="p119 ft55">Fåab man</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td77"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td78"><SPAN class="p119 ft55">Fåab kvinna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td8"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft37">Källa: SCB.</P>
<P class="p122 ft9">I figur 2.8 redovisas fördelningen av företagarna med avseende på ålder och företagsform. Andelen företagare med aktiebolag (fåmansaktiebolagsdelägare) per åldersgrupp når sin topp vid cirka <NOBR>50-årsåldern</NOBR> för såväl män som kvinnor. I åldersspannet <NOBR>35–55</NOBR> år ligger denna grupp av företagare betydligt högre jämfört med företagare med enskild firma (egenföretagare). Efter <NOBR>55-årsåldern</NOBR> fortsätter dock andelen företagare med enskild firma att öka och då främst bland manliga företagare men även för kvinnliga företagare. Denna utveckling tyder på att man väljer att fortsätta förvärvsarbeta i eget företag efter pensionering från anställning. Det kan exempelvis gälla äldre företagare inom jord- och skogsbruket utanför storstadsregionerna fortsätter sin verksamhet längre upp i åldrarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="p27dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34127x1.jpg/" id="p27img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft72">4,5</P>
<P class="p136 ft72">4</P>
<P class="p137 ft72">3,5</P>
<P class="p138 ft72">3</P>
<P class="p139 ft72">2,5</P>
<P class="p138 ft72">2</P>
<P class="p139 ft72">1,5</P>
<P class="p138 ft72">1</P>
<P class="p139 ft72">0,5</P>
<P class="p138 ft72">0</P>
<P class="p140 ft72">1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839404142434445</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td79"><SPAN class="p19 ft72">fåmansatikebolagsdelägare Andel män</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td79"><SPAN class="p119 ft73">fåmansatikebolagsdelägare Andel kvinnor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td79"><SPAN class="p19 ft72">egenföretagare Andel män</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td81"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td79"><SPAN class="p119 ft72">egenföretagare Andel kvinnor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft37">Källa: SCB.</P>
<P class="p142 ft12">Att gruppen företagare med enskild firma har en relativt hög genomsnittlig ålder är känt tidigare. Utredningens statistikmaterial har dock inte medgett någon ytterligare analys av frågan eftersom underlaget är avgränsat till åldern <NOBR>20–64</NOBR> år (jfr avsnitt 2.3.1). Åldersfördelningen i gruppen kombinatörer följer dock i stort sett den för aktiebolagsdelägare, se figur 2.9.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="p28dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34128x1.jpg/" id="p28img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft67">4</P>
<P class="p144 ft67">3,5</P>
<P class="p145 ft67">3</P>
<P class="p144 ft67">2,5</P>
<P class="p146 ft67">2</P>
<P class="p144 ft67">1,5</P>
<P class="p145 ft67">1</P>
<P class="p144 ft67">0,5</P>
<P class="p146 ft67">0</P>
<P class="p147 ft67">20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td82"><SPAN class="p19 ft67">Andel män</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td83"><SPAN class="p110 ft69">Andel kvinnor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft37">Källa: SCB.</P>
<P class="p122 ft9">En regional uppdelning av andelen företagare redovisas i figur 2.10. Vi ser en fallande trend för alla regionindelningarna efter 2011 där storstadskommuner visar den lägsta minskningen. Kombinatörer visar däremot inte samma fallande trend över observationsperioden. En möjlig förklaring till utvecklingen kan vara att storstadsföretagande i högre utsträckning är möjlighetsbaserat företagande medan företagandet utanför storstadsområdena i högre grad är nödvändighetsbaserat och kopplat till arbetsmarknadsläget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="p29dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34129x1.jpg/" id="p29img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft72">12</P>
<P class="p150 ft72">11</P>
<P class="p150 ft72">10</P>
<P class="p151 ft72">9</P>
<P class="p152 ft72">8</P>
<P class="p151 ft72">7</P>
<P class="p151 ft72">6</P>
<P class="p151 ft72">5</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR height=0>
<TD width=24px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=7px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=40px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=23px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td84"><SPAN class="p153 ft73">2004</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td49"><SPAN class="p20 ft72">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p20 ft72">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p20 ft72">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td85"><SPAN class="p154 ft72">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p91 ft72">2009</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td13"><SPAN class="p94 ft72">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td13"><SPAN class="p20 ft72">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td86"><SPAN class="p155 ft72">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td53"><SPAN class="p20 ft72">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p92 ft72">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td87"><SPAN class="p89 ft72">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td15"><SPAN class="p20 ft72">2016</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td84"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td88"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr9 td89"><SPAN class="p119 ft72">Landsbygdskommuner avlägset belägna</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td90"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr9 td91"><SPAN class="p119 ft73">Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td84"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td92"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr11 td89"><SPAN class="p119 ft73">Landsbygdskommuner nära en större stad</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td93"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td7"><SPAN class="p119 ft72">Storstadskommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td53"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td87"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td15"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td53"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td87"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr23 td95"><SPAN class="p119 ft73">Täta kommuner avlägset belägna</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td96"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr23 td97"><SPAN class="p119 ft72">Täta kommuner nära en större stad</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td87"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td2"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td87"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft37">Källa: SCB.</P>
<P class="p157 ft24"><SPAN class="ft24">2.4</SPAN><SPAN class="ft32">Drivkrafter bakom företagandets utveckling</SPAN></P>
<P class="p6 ft15">Globalisering och strukturomvandling</P>
<P class="p31 ft9">Företagandet i Sverige påverkas mycket av det som händer i omvärlden. Globaliseringen har minskat flera hinder som traditionellt avskiljer lokala affärsmöjligheter och lokala företag från sina internationella motsvarigheter. Lokala marknader blir integrerade delar av bredare globala marknader, där även mindre företag kan ha access till globala marknader. Teknisk utveckling, digitalisering och automatisering, specialisering och aktivt deltagande i alltmer fragmentiserade globala värdekedjor har såväl förändrat konkurrensvillkoren som ökat betydelsen av exporterande företag. Andra faktorer är ökat utländskt ägande och direktinvesteringar och effekter på produktivitet, löner och sysselsättning.<SPAN class="ft39">13</SPAN></P>
<P class="p32 ft9">Parallellt med globaliseringen har även en branschutveckling skett där tjänsteinnehållet i svensk tillverkningsindustri har ökat.<SPAN class="ft39">14 </SPAN>Industrin både köper och själv producerar mer tjänster än tidigare sam-</P>
<P class="p15 ft45"><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft48">Eliasson, K, P Hansson och M Lindvert (2017), ”Utländska uppköp − hot eller möjlighet”,</SPAN></P>
<P class="p0 ft46">Ekonomisk Debatt<SPAN class="ft45">, nr 7.</SPAN></P>
<P class="p158 ft37"><SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft41">Lodefalk, M (2013), “Servicification of manufacturing: evidence from Sweden”, </SPAN><SPAN class="ft50">International Journal of Economics and Business Research</SPAN>, vol 6, s. <NOBR>87–113.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="p30dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34130x1.jpg/" id="p30img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft12">tidigt som den säljer och exporterar alltmer tjänster. Denna integrering av sektorernas har i sin tur haft betydelse för den svenska ekonomins förändrade produktionsstruktur, näringslivets dynamik och sysselsättningsutvecklingen.</P>
<P class="p159 ft12">Sammantaget finns en rad faktorer som har bidragit till ett förändrat företagande i Sverige över tid. Synen på företagarnas roll i tillväxtmodeller har ändrats och deras roll i innovationsprocesser har anammats i den politiska agendan.<SPAN class="ft51">15</SPAN></P>
<P class="p38 ft15">Förändrade incitamentsstrukturer och institutionellt ramverk</P>
<P class="p160 ft9">Det har länge argumenterats att företagande är en viktig byggsten för ekonomisk utveckling. De flesta utvecklade länder har numera en rad politiska åtgärder som syftar till att främja, förbättra och underlätta företagande. Av stor betydelse är också det institutionella ramverket på makronivå, t.ex. arbetsmarknadslagstiftning och lönebildning.<SPAN class="ft39">16</SPAN></P>
<P class="p40 ft9">Som framgick av avsnitt 2.3.2 har flera reformer genomförts under observationsperioden som bedöms ha haft en positiv effekt på nyföretagandet. Förändringar som sänkt lägsta tillåtna aktiekapital från 100 000 till 50 000 kronor liksom slopad revisionsplikt kan antas ligga bakom en trendmässig ökning av antalet nyregistrerade fåmansaktiebolag. År 2006 reformerades de svenska skattereglerna för utdelningar till aktiva delägare i fåmansaktiebolag, de s.k. 3:12- reglerna. En utvärdering av reformerna visar att förändringarna lett till ett mer gynnsamt investeringsklimat.<SPAN class="ft39">17 </SPAN>Ökning av antalet aktiebolag kan sannolikt delvis hänföras till omvandlingen av befintliga enskilda firmor till aktiebolag till följd av förmånligare regler ur skattesynpunkt. Även annan forskning om ägarskatters effekter på företagande och investeringar stödjer denna slutsats.<SPAN class="ft39">18 </SPAN><NOBR>F-skattereformen,</NOBR> som innebar att fler skattskyldiga fick möjlighet att betala <NOBR>F-skatt</NOBR> från och med 2009, är ett annat exempel på förändringar i ramverket som kan ha stimulerat nyföretagandet.</P>
<P class="p161 ft54"><SPAN class="ft40">15</SPAN><SPAN class="ft74">Braunerhjelm, P (2008), “Entrepreneurship, Knowledge and Economic Growth”, </SPAN><SPAN class="ft75">Foundations and Trends® in Entrepreneurship</SPAN>, vol 4, s. <NOBR>451–533.</NOBR></P>
<P class="p162 ft54"><SPAN class="ft40">16</SPAN><SPAN class="ft74">Henrekson, M, D Johansson och M Stenkula (2012), ”Den svenska företagsstrukturen – utvecklingen i de medelstora företagen efter </SPAN><NOBR>1990-talskrisen”,</NOBR> Ekonomisk Debatt, nr 2.</P>
<P class="p163 ft54"><SPAN class="ft40">17</SPAN><SPAN class="ft74">Alstadsæter, A, M Jacob och A Vejsiu (2014), “Gynnar 3:12 reglerna värdeskapande eller skatteplanering?”, Ekonomisk Debatt, nr 7. Se även rapporten “Income Shifting in Sweden An empirical evaluation of the 3:12 rules”. Rapport 2012:4. ESO.</SPAN></P>
<P class="p164 ft37"><SPAN class="ft40">18</SPAN><SPAN class="ft36">Henrekson, M och T Sanandaji (2014), ”Företagandets förutsättningar – en </SPAN><NOBR>ESO-rapport</NOBR> om den svenska ägarbeskattningen, ESO, 2014:3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="p31dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34131x1.jpg/" id="p31img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft10">Avregleringar inom tidigare reglerade marknader samt privatiseringar av delar av den offentliga sektorn har inneburit att nya sektorer öppnats upp för konkurrens från privata företag. Detta har gynnat uppkomsten av nya företag inom välfärdssektorn, exempelvis inom utbildning och hälso- och sjukvård. Flera initiativ har också tagits på mikronivå för att stärka den produktiva entreprenörskapsaktiviteten inom kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund.<SPAN class="ft52">19 </SPAN>Analyser av långsiktiga effekter av entreprenörskap som inslag i gymnasieutbildning visar en ökad benägenhet till nystart av företag samt ökad företagsinkomst.<SPAN class="ft52">20</SPAN></P>
<P class="p165 ft26">Utöver strukturomvandling i svensk ekonomi och de olika politiska besluten i syfte att främja företagandet har observationsperioden präglats även av stora konjunkturella variationer och en djup finanskris, som kan ha påverkat möjligheterna för företagens finansiering. En annan förändring är befolkningsökningen i form av relativt stor immigration under senare år.</P>
<P class="p51 ft15">Varför har nyföretagandet planat ut?</P>
<P class="p166 ft9">Genomgången visar att nyföretagandet och företagandet mätt som andel av befolkningen planat ut efter 2011. Flera faktorer kan ligga bakom denna utveckling. Perioden fram till 2010 präglades av en hög efterfrågan i ekonomin samtidigt som flera riktade reformen genomfördes för att stimulera företagande och tillväxt. Finanskrisen <NOBR>2009–10</NOBR> innebar dock en förändrad situation. Kreditåtstramningen kan ha bidragit till att det blivit svårare för företagen att få finansiering. Under de senare åren i observationsperioden har också färre strukturella reformer riktade till företagare genomförts. Effekterna av de tidigare avregleringarna av områden inom välfärdssektorn kan ha stannat av som följd av konsolideringar genom uppköp m.m. Diskussionen om att återreglera vissa områden kan också ha påverkat utvecklingen.</P>
<P class="p60 ft12">En stark konjunktur och befolkningsökning under de senare åren har påverkat valet mellan anställning och företagande, särskilt för individer som tidigare stått utanför arbetsmarknaden.</P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft40">19</SPAN><SPAN class="ft53">Se utvärderingar från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) för dessa grupper, men även inom regelförenkling, företagsrådgivning, regionala stöd och innovationsfrämjande insatser.</SPAN></P>
<P class="p168 ft37"><SPAN class="ft40">20</SPAN><SPAN class="ft41">Elert, N, F Andersson och K Wennberg (2014), “The impact of entrepreneurship education in high school on </SPAN><NOBR>long-term</NOBR> entrepreneurial performance”, <SPAN class="ft50">Journal of Economic Behavior and Organization</SPAN>, vol 111, s. <NOBR>209–223.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="p32dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34132x1.jpg/" id="p32img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft15">Närmare om in- och utflöde av företagare</P>
<P class="p169 ft12">I följande avsnitt studeras in- och utflödet av företagare till skillnad från beståndet av företagare som redovisats i föregående avsnitt.</P>
<P class="p51 ft15">Inflöde av företagare</P>
<P class="p170 ft9">Figur 2.11 visar inflödet av företagare mellan två efterföljande år som andel av befolkningen. Det totala inflödet från alla folkbokförda i Sverige är relativt oförändrat under perioden <NOBR>2005–2011</NOBR> och minskar sedan med närmast 0,3 procentenheter fram till 2016. Det tydligaste nergången observeras efter 2011 och gäller företagare med enskild firma som inte var förvärvsarbetande året innan. Denna effekt kan delvis förklaras av den goda konjunkturen som möjliggjort anställning framför nystart av enskild firma bland personer i inaktivitet. Inflödet av kombinatörer uppvisar ett liknande mönster även om minskningen efter 2011 inte är lika signifikant för denna grupp. In- flödet av aktiebolag från tidigare inaktivitet är mycket låg.</P>
<P class="p171 ft67">1</P>
<P class="p172 ft67">0,9</P>
<P class="p172 ft67">0,8</P>
<P class="p172 ft67">0,7</P>
<P class="p173 ft67">0,6</P>
<P class="p172 ft67">0,5</P>
<P class="p172 ft67">0,4</P>
<P class="p172 ft67">0,3</P>
<P class="p172 ft67">0,2</P>
<P class="p172 ft67">0,1</P>
<P class="p174 ft68">0</P>
<P class="p175 ft67">2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016</P>
<P class="p176 ft76">inflöde_företagare<SPAN style="padding-left:61px;">inflöde_Enskildföretagare inflöde_ABföretagare</SPAN></P>
<P class="p177 ft45">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–64.</NOBR></P>
<P class="p178 ft37">Källa: SCB.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="p33dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34133x1.jpg/" id="p33img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft26">Figur 2.12 visar inflödet av företagare fördelat på ålder 2016 i jämförelse med år 2005. Bland företagare med aktiebolag är inflödet som högst i åldersspannet <NOBR>35–45</NOBR> år samt något högre 2016 jämfört med 2005. Inflödet bland företagare med enskild firma är mer koncentrerat bland yngre individer och är betydligt lägre 2016 jämfört med 2005. När det gäller företagare med enskild firma kan observeras ett starkt inflöde av företag i åldersspannet <NOBR>30–35</NOBR> år samt efter <NOBR>60-års-</NOBR> åldern vid båda tidpunkterna.</P>
<P class="p180 ft67">0,7</P>
<P class="p181 ft67">0,6</P>
<P class="p182 ft67">0,5</P>
<P class="p181 ft67">0,4</P>
<P class="p182 ft67">0,3</P>
<P class="p181 ft67">0,2</P>
<P class="p182 ft67">0,1</P>
<P class="p183 ft67">0</P>
<P class="p184 ft67">20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64</P>
<P class="p185 ft67">inflöde_Enskildföretagare inflöde_ABföretagare</P>
<P class="p186 ft67">inflöde_Enskildföretagare inflöde_ABföretagare</P>
<P class="p96 ft45">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–64.</NOBR></P>
<P class="p178 ft37">Källa: SCB.</P>
<P class="p187 ft15">Utflöde av kombinatörer – inflöde av företagare</P>
<P class="p31 ft9">Att avsluta sin anställning och blir företagare innebär risker och möjligheter. Ett sätt att testa sin affärsidé är att parallellt med anställningen starta ett företag. År 2016 fanns det nästan 369 000 kombinatörer, varav 43 procent var kvinnor. När vi tittar på utflödet från kombinatörsskap gick en del av dem över till att bli företagare på heltid medan andra gick tillbaka till sin anställning. Det vanligaste år 2016 var dock att kombinatörerna stannade kvar i sitt kombinatörskap året efter, i synnerhet de som hade en enskild firma vid sidan av sin anställning. För de individer som drev aktiebolag vid sidan av sin</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="p34dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34134x1.jpg/" id="p34img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft26">anställning var det marginellt fler som gick tillbaka till sin anställning jämfört med att ha kvar företaget som bisyssla. Relativt sett är det väldigt få individer som går över till att bli företagare på heltid. Högst andel har de som har aktiebolag vid sidan av anställningen. Sett till fördelningen kvinnor och män var det en högre andel kvinnor som stannade kvar som kombinatörer, framför att gå tillbaka till anställning eller blir företagare på heltid.</P>
<P class="p38 ft15">Överlevnad för nybildade företag</P>
<P class="p81 ft12">En jämförelse har gjorts av överlevnadsgraden för de företag som startades 2005 respektive 2011. Företagarna följs upp fem år framåt. Individerna är även uppdelade på de som var sysselsatta eller inte sysselsatta året innan de blev företagare. Man kan tänka sig att individer som är sysselsatta har en affärsidé som de vill utveckla och blir s.k. möjlighetsbaserade företagare. Gruppen som startar sin verksamhet som alternativ till arbetslöshet blir ofta s.k. nödvändighetsbaserade företagare.</P>
<P class="p189 ft69">100</P>
<P class="p190 ft69">90</P>
<P class="p191 ft69">80</P>
<P class="p190 ft69">70</P>
<P class="p190 ft69">60</P>
<P class="p190 ft69">50</P>
<P class="p191 ft69">40</P>
<P class="p190 ft69">30</P>
<P class="p190 ft69">20</P>
<P class="p191 ft69">10</P>
<P class="p192 ft70">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td53"><SPAN class="p193 ft70">t</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td7"><SPAN class="p194 ft70">t+1</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td53"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p195 ft70">t+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td83"><SPAN class="p193 ft70">t+3</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td53"><SPAN class="p119 ft70">t+4</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td60"><SPAN class="p196 ft70">t+5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td99"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td7"><SPAN class="p110 ft69">2005 Ej syss</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td64"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td98"><SPAN class="p110 ft69">2005 Syss</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td100"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td83"><SPAN class="p119 ft69">2011 Ej syss</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td101"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td60"><SPAN class="p110 ft69">2011 Syss</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft37">Anmärkning: Ålder <NOBR>20–58</NOBR> år <NOBR>t-1.</NOBR></P>
<P class="p198 ft37">Källa: SCB.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="p35dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34135x1.jpg/" id="p35img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft9">Figur 2.13 visar att överlevnadsgraden för företag som startades 2011 var cirka 55 procent efter fem år. Motsvarande grupp individer som blev företagare 2005 hade något lägre överlevnadsgrad de första åren, men nådde också 55 procent efter fem år. Företagens överlevnadsgrad var lägre för individer som inte var sysselsatta året innan de blev företagare. Skillnaden var särskilt stor för den grupp som startade företag 2011 och uppgick till närmare 10 procentenheter.</P>
<P class="p49 ft9">Företagarnas sysselsättningsstatus vid starten kan således ha betydelse för hur framgångsrikt företaget blir. Analysen av överlevnadsgraden kan även tolkas som att de mer möjlighetsbaserade företagarna, i första hand individer som var sysselsatta innan företaget startades, har högre överlevnadsgrad jämfört med nödvändighetsbaserade företagare, som oftare antas bestå av individer som tidigare saknade anställning. Resultaten kan jämföras med en undersökning av Tillväxtanalys, där 76 procent av de nystartade företagen 2012 fortfarande var verksamma tre år senare.<SPAN class="ft39">21 </SPAN>Undersökningen visade också att överlevnaden för dem som startade aktiebolag var högre än för dem med enskild firma eller andra företagsformer.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">2.5</SPAN><SPAN class="ft32">Andra rapporter och undersökningar</SPAN></P>
<P class="p30 ft15">Tillväxtverket</P>
<P class="p166 ft9">Tillväxtverket gör regelbundet två typer av undersökningar om företagande och entreprenörskap.<SPAN class="ft39">22 </SPAN>I undersökningen <SPAN class="ft77">Företagens villkor och verklighet </SPAN>ställs frågor till små och medelstora företag om bl.a. viljan att växa och utvecklas, tillväxthinder och innovationer. <SPAN class="ft77">Entreprenörskapsbarometern, </SPAN>som genomförts sju gånger sedan 2003, syftar till att kartlägga attityderna till företagande hos befolkningen.<SPAN class="ft39">23 </SPAN>Här tas till exempel frågan om trygghet och ekonomisk osäkerhet upp, dvs. aspekter som delvis är kopplade till socialförsäkringssystemen.</P>
<P class="p49 ft10">Resultaten från Entreprenörskapsbarometern 2016 visar att knappt hälften, 47 procent, av befolkningen i arbetsför ålder <NOBR>18–70</NOBR> år kan tänka</P>
<P class="p199 ft45"><SPAN class="ft40">21</SPAN><SPAN class="ft48">Uppföljning av 2012 års nystartade företag – tre år efter start. Tillväxtanalys.</SPAN></P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft40">22</SPAN><SPAN class="ft48">Se aktuella och tidigare rapporter på www.tillvaxtverket.se</SPAN></P>
<P class="p86 ft45"><SPAN class="ft40">23</SPAN><SPAN class="ft48">Entreprenörskapsbarometern är Sveriges mest omfattande attitydundersökning. I 2016 års undersökning har 10 300 personer i arbetsför ålder </SPAN><NOBR>(18–70</NOBR> år) svarat vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. Undersökningen är kombinerad enkät- och webbundersökning med telefonuppföljning. I undersökningen ingår även drygt 900 personer med företagande som huvudsaklig sysselsättning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="p36dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34136x1.jpg/" id="p36img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft12">sig att bli företagare medan 31 procent av befolkningen helst skulle vilja vara företagare, se figur 2.14. Samtidigt är det endast 9 procent av befolkningen i arbetsför ålder som har företagande som huvudsaklig sysselsättning.</P>
<P class="p201 ft37">Källa: Tillväxtverket.</P>
<P class="p202 ft9">Det är alltså betydligt fler som säger att de vill vara företagare än som faktiskt är företagare. Denna skillnad kan förklaras på olika sätt. En del av förklaringen berör lagar och ramverk för företagande eller utformningen av socialförsäkringssystemen. Andra förklaringar är mer kopplade till individen. Många kan sakna en affärsidé eller tycka att riskerna är för stora eller inte är beredda att genomgå de förändringar som krävs för att starta ett företag. Sammantaget visar resultaten att steget från att ha en positiv attityd till företagande till att verkligen starta företag är relativt stort.</P>
<P class="p56 ft26">I undersökningen ställs frågor om vilka hinder och nackdelar det finns med att starta och driva företag. Både de som kan tänka sig att bli företagare och de som redan är företagare anser att <SPAN class="ft34">mindre trygghet </SPAN>är den största nackdelen med att vara företagare. Det är även relativt många i båda grupperna som instämmer helt i påståendet att företagande <SPAN class="ft34">osäkert ekonomiskt</SPAN>. Hela 38 procent av dem som kan tänka sig att starta företag instämmer helt i att företagande innebär mindre trygghet. Motsvarande siffra för dem som redan är företagare är 25 procent.</P>
<P class="p56 ft9">Svaren skiljer sig åt beroende på kön, ålder och bakgrund. Kvinnor ser generellt större hinder för företagande än män. Framför allt instämmer kvinnor i högre utsträckning helt i påståendet att eget</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="p37dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34137x1.jpg/" id="p37img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft9">företagande är för osäkert ekonomiskt, tar för mycket tid och engagemang samt innebär mindre trygghet jämfört med anställning.</P>
<P class="p203 ft9">Sett till åldersgrupper ser unga personer <NOBR>(18–30</NOBR> år) generellt inte lika stora hinder för att starta och driva företag, men här finns en större andel som inte vet hur de ska gå tillväga för att starta företag.</P>
<P class="p204 ft9"><SPAN class="ft13">I</SPAN><SPAN class="ft78">de högre åldersintervallen </SPAN><NOBR>31–55</NOBR> år och <NOBR>56–70</NOBR> år lyfter man i större utsträckning fram ekonomisk osäkerhet och mindre trygghet som hinder för att starta företag. Personer med utländsk bakgrund som kan tänka sig att starta företag lyfter i betydligt större utsträckning fram svårigheter med att få finansiering till företagsstart samt att det är för många och krångliga regler att följa som företagare.</P>
<P class="p62 ft15">Global Entrepreneurship Monitor 2019</P>
<P class="p31 ft77">Global Entrepreneurship Monitor<SPAN class="ft9">, </SPAN>GEM<SPAN class="ft9">, ger en årlig bild av entreprenörskapet i olika länder. I den senaste undersökningen definieras 6,8 procent av den svenska befolkningen som entreprenörer 2018, vilket innebär en minskning från 2017 (7,3 procent).</SPAN><SPAN class="ft39">24 </SPAN><SPAN class="ft9">Minskningen beror helt på en minskning av kvinnors entreprenörskap från knappt 6 till 4 procent. En förklaring till minskningen kan enligt rapporten vara osäkerheten kring förutsättningarna företagande inom de s.k. välfärdsbranscherna, där kvinnor är dominerande. Entreprenörskapsnivån för män ökar och uppgick 2018 till nära 10 procent 2018.</SPAN></P>
<P class="p32 ft9">Internationellt sett ligger Sverige på en något lägre nivå än länder som USA, Irland och Nederländerna men högre än i flera stora EU- länder, se figur 2.15. Överlag har utvecklade ekonomier en lägre entreprenöriell nivå (TEA) än låg- och medelinkomstländer. Samtidigt har länder som Sverige och Tyskland ett större inslag av <SPAN class="ft77">intraprenörskap</SPAN>, dvs. när anställda aktivt deltar i utveckling av nya verksamheter inom ramen för en anställning.</P>
<P class="p205 ft50"><SPAN class="ft40">24</SPAN><SPAN class="ft49">Global Entrepreneurship Monitor 2019</SPAN><SPAN class="ft37">. Entreprenörskapsforum.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="p38dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34138x1.jpg" style="width:411px;height:316px" id="p38img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-224px;margin-bottom:0px;" class="p206 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-224px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:224px;" class="p206 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-112px;margin-top:112px;margin-right:-112px;margin-bottom:112px;" class="p206 ft79"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p19 ft79">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p19 ft79">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p19 ft79">Irland</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p19 ft79">Israel</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td102"><SPAN class="p19 ft79">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td103"><SPAN class="p19 ft79">Schweiz</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p19 ft79">Stora <NOBR>EU-länder</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft79">18</P>
<P class="p6 ft79">16</P>
<P class="p6 ft79">14</P>
<P class="p6 ft79">12</P>
<P class="p6 ft79">10</P>
<P class="p208 ft79">8</P>
<P class="p208 ft79">6</P>
<P class="p208 ft79">4</P>
<P class="p209 ft79">2</P>
<P class="p210 ft79">0 <INGENBILD zsrc="H7B34138xi2.jpg/" id="p38inl_img1"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi3.jpg/" id="p38inl_img2"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi4.jpg/" id="p38inl_img3"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi5.jpg/" id="p38inl_img4"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi6.jpg/" id="p38inl_img5"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi7.jpg/" id="p38inl_img6"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi8.jpg/" id="p38inl_img7"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi9.jpg/" id="p38inl_img8"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi10.jpg/" id="p38inl_img9"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi11.jpg/" id="p38inl_img10"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi12.jpg/" id="p38inl_img11"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi13.jpg/" id="p38inl_img12"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi14.jpg/" id="p38inl_img13"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi15.jpg/" id="p38inl_img14"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi16.jpg/" id="p38inl_img15"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi17.jpg/" id="p38inl_img16"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi18.jpg/" id="p38inl_img17"><INGENBILD zsrc="H7B34138xi19.jpg/" id="p38inl_img18"> 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p211 ft80">Anmärkning: Stora <NOBR>EU-länder</NOBR> består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien. Avsaknaden av markör för enskilda länder och år indikerar en linjär approximation.</P>
<P class="p0 ft37">Källa: Global Entrepreneurship Monitor 2019. Entreprenörskapsforum.</P>
<P class="p97 ft26">Trots trenden med en minskad entreprenöriell aktivitet har Sverige sedan flera år tillbaka utmärkt sig genom att vara det land där störst andel av befolkningen, nästan 80 procent, anger att närmiljön erbjuder goda entreprenöriella möjligheter. Detta kan enligt rapporten tolkas som att risken med att starta företag inte uppvägs av eventuella fördelar med att vara anställd. Andelen svenskar som planerar att starta ett företag inom tre år har haft en svagt fallande trend men uppvisade en försiktig vändning 2018.</P>
<P class="p212 ft9">Ett skäl till att identifierade affärsmöjligheter inte omsätts i nytt företagande kan vara en bristande tilltro till den egna förmågan att driva företag. Resultaten för Sverige visar att knappt 40 procent anser sig ha tillräcklig kunskap och förmåga att starta ett företag, vilket är något lägre än i andra länder. Trenden har varit negativ under flera år men har vänt uppåt 2018. Tidigare undersökningar har visat att Sverige är ett av de länder där differensen mellan mäns och kvinnors tilltro till den egna kunskapen om företagande är som störst.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft20">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="p39dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34139x1.jpg/" id="p39img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft12">En annan förklaring kan vara rädslan för och konsekvenserna av att misslyckas. I flertalet länder uppger <NOBR>30–40</NOBR> procent att konsekvenserna av ett misslyckande är för stora, och här avviker Sverige inte från länder med en högre entreprenöriell nivå. Samtidigt framgår att andelen som anger att rädslan för att misslyckas hindrar dem från att starta företag ökat i Sverige under flera år. I rapporten noteras att Sverige har en högre andel företag som går i konkurs i förhållande till nystartade företag. Behovet av en konkurs- och rekonstruktionslagstiftning som möjliggör för entreprenörer att komma tillbaka nämns också.</P>
<P class="p49 ft10"><NOBR>GEM-rapporten</NOBR> belyser även Sveriges position i den globala gigekonomin. Sverige intar plats sex av totalt 27 länder vad gäller andelen av befolkningen som är involverad i entreprenörskap i gig- och delningsekonomin (8,5 procent). Cirka 19 procent av gruppen 18– 24 år har erfarenheter av gig- och delningsekonomin medan endast fyra procent i åldersgruppen <NOBR>55–64</NOBR> år har det. <NOBR>Gig-entreprenörer</NOBR> återfinns främst bland dem med lägst eller högst utbildning. Individer som deltar i <NOBR>gig-ekonomin</NOBR> har ofta en betydligt högre ambition att starta ett företag inom en treårsperiod jämfört med de individer som inte är en del av <NOBR>gig-ekonomin.</NOBR> <NOBR>Gig-företag</NOBR> är dessutom överrepresenterade i tidiga faser av entreprenörskap jämfört med mer traditionella företag. Som utmaningar nämns ökad konkurrens och press på anställnings- och entreprenörsmöjligheter, men också att ramverk som de sociala trygghetssystemen inte är anpassade till de förändrade förutsättningarna.</P>
<P class="p214 ft15">Entreprenörskapsutredningen</P>
<P class="p215 ft12">Entreprenörskapsutredningen redovisade i sitt betänkande 2016 en omfattande kartläggning och analys av hinder och möjligheter samt förslag för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige.<SPAN class="ft51">25</SPAN></P>
<P class="p49 ft10">I betänkandet diskuteras inledningsvis flera definitioner av entreprenörskap med en historisk tillbakablick på tidigare forskning. Entreprenören kan ses som ”ekonomins förändringsagent” och som en drivkraft i industriell omvandling, dynamik och tillväxt. Samtidigt är entreprenören själv sällan en uppfinnare eller forskare. Det är inte</P>
<P class="p216 ft50"><SPAN class="ft40">25</SPAN><SPAN class="ft49">Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet </SPAN><SPAN class="ft37">(SOU 2016:72, del 1).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="p40dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34140x1.jpg/" id="p40img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft12">heller uppfinningen eller en vetenskaplig upptäckt i sig som utgör ett ekonomiskt värde eller en samhällsnytta. Utan det är först när en uppfinning eller upptäckt kan kopplas till en ny vara eller tjänst som ett ekonomiskt värde kan uppstå. Det är i den innovationsprocessen som entreprenören utgör en central länk. Samtidigt betonas att innovationsprocessen utvecklas i relationer eller i system som involverar flera aktörer.</P>
<P class="p40 ft9">Entreprenörskapsutredningens menar att entreprenörskap inte är att likställa med nyföretagande. I definitionen av entreprenörskap utesluts s.k. levebröds- eller nödvändighetsbaserat företagande, som enligt utredningen sällan har ambitionen att bidra till förändring, förnyelse eller tillväxt. Vidare framhålls att entreprenörskap också kan ske inom redan existerande företag, s.k. intraprenörskap.</P>
<P class="p41 ft26">Utredningen konstaterar att potentiella innovativa entreprenörer är få och att dessa personer besitter en ovanlig kompetens. Bara ett fåtal väljer att starta ett företag med utgångspunkt i sina kunskaper, kompetens och insikter. Många har dessutom trygga och välbetalda jobb i existerande företag med goda karriärmöjligheter. Samtidigt finns forskning som visar att just den bakgrunden borgar för det mest framgångsrika entreprenörskapet.</P>
<P class="p38 ft15">Andra undersökningar och rapporter</P>
<P class="p217 ft9">Swedbank har i en rapport också undersökt attityder till företagande hos svenskarna och gjort jämförelser med företagarens förhållanden i andra länder.<SPAN class="ft39">26 </SPAN>I rapporten ställs frågan varför företagandet i Sverige inte ökat under senare år utan tvärtom minskat som andel av de sysselsatta. Genom att den negativa trenden inte märks på samma sätt i andra <NOBR>EU-länder,</NOBR> och dessutom är nivån på företagandet lägre i Sverige än många andra länder, ställs frågan om det är svårare att vara företagare i Sverige jämfört med i andra länder.</P>
<P class="p40 ft9">Enligt Swedbanks undersökning uppger 26 procent av svenskarna att de skulle vilja starta företag eller att de skulle vilja ha ett företag som komplement till en anställning. Av dem som svarat att de ville starta ett företag är det bara ett fåtal, 16 procent, som har konkreta planer på detta. I undersökningen har frågan ställts vad som hindrar resterande 84 procent från att faktiskt starta ett företag. Omkring</P>
<P class="p218 ft50"><SPAN class="ft40">26</SPAN><SPAN class="ft49">Den lyckliga svenska företagaren – en väl bevarad hemlighet. </SPAN><SPAN class="ft37">Swedbank 2018.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p19 ft27">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft9">en tredjedel uppger att de inte har någon färdigutvecklad affärsidé, medan fyra av tio anger som den främsta orsaken att de ser företagandet som alltför ekonomiskt osäkert. Nära en fjärdedel anger att företagandet skulle ta för mycket tid och engagemang.</P>
<P class="p59 ft12">Rapporten ställer resultaten mot fördelarna med företagande. Även om företagare ofta arbetar mer än anställda och kan uppleva mer ekonomisk osäkerhet har forskningen visat att företagare ofta är mycket nöjda med sin livssituation. Det är framför allt företagarnas oberoende och kontroll över sin arbetssituation som är grunden för deras tillfredsställelse.</P>
<P class="p49 ft9">För att jämföra resultaten med situationen i andra länder har Swedbank konstruerat ett index för företagare bestående av fyra delkomponenter. Den första jämförelsen gäller medianinkomst, där företagare i Sverige hamnar på tredje plats efter Norge och Luxemburg. I nästa steg jämförs den ekonomiska levnadsstandarden för företagare i Europa. I denna mätning hamnar svenska företagare högst i rankingen. När det gäller arbetstider visar jämförelsen att företagare i Sverige hamnar på en mittenplacering. Den fjärde komponenten i jämförelsen är självupplevd hälsa. Här placerar sig företagare i Sverige, där 84,9 procent uppger sig ha god hälsa, på åttonde plats.</P>
<P class="p84 ft12">I en sammanvägning av dessa komponenter, kallad livskvalitet, hamnar Sverige högst av de länder som jämförts. Resultaten kan enligt rapporten inte ge en fullständig bild av förhållanden i de olika länderna. Men resultaten i undersökningen ger heller inte stöd för uppfattningen att livet som företagare i Sverige utifrån inkomster, arbetstid eller hälsa skulle vara sämre än i övriga Europa, menar Swedbank i rapporten.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">2.6</SPAN><SPAN class="ft32">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">Utredningen har undersökt företagandets utveckling <NOBR>2004–2016</NOBR> med fokus på egenföretagare i enskild firma eller aktiebolag samt kombinatörer. Nyföretagandet ökade markant fram till 2011 men har därefter planat ut på en nivå kring 70 000 nya företag per år, vilket är väsentligt högre än i början av perioden. Kombinatörer har haft en liknande utveckling. Viktiga faktorer bakom ökningen bedöms vara skatte- och regelförändringar och avregleringar inom bland annat välfärdssektorn. Andra faktorer handlar om globalisering och omvärlds-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Utvecklingen av företagandet under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft12">förändringar, konjunkturvariationer under finanskrisen 2009, m.m. En ökning har skett av antalet företagare med aktiebolag (fåmansaktiebolag) jämfört med enskilda firmor.</P>
<P class="p220 ft9">Internationella jämförelser visar att Sverige har en något lägre nivå på entreprenörskap än flera andra länder. Sverige uppvisar också stora skillnader i entreprenörskap mellan könen, där männens entreprenörskap ökar medan kvinnors entreprenörskap minskar. Bristande tilltro till egen förmåga, ekonomisk osäkerhet och rädsla för att misslyckas utgör faktorer identifierats som hinder för nyföretagande, vilket även framgår av nationella undersökningar.</P>
<P class="p221 ft12">Faktorer som bristande tilltro till egen förmåga och oron för att misslyckas utgör faktorer som identifierats som hinder för nyföretagande, vilket även framgår av nationella undersökningar. Företagande kan drivas av förväntningar om högre inkomst och förverkligande av affärsidéer men kan också innebära en ökad ekonomisk osäkerhet i jämförelse med en anställning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="p43dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34143x1.jpg/" id="p43img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">3 Företagare i trygghetssystemen</P>
<P class="p28 ft24"><SPAN class="ft24">3.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P>
<P class="p29 ft25">I detta kapitel studeras dels hur företagare utnyttjar förmånerna i socialförsäkringssystemen, med fokus på sjuk- och föräldraförsäkringen, dels vilken inverkan trygghetssystemen kan ha på företagandet och på viljan att vilja bli företagare. Några tidigare utredningar och undersökningar om dessa frågor redovisas kort.</P>
<P class="p2 ft24"><SPAN class="ft24">3.2</SPAN><SPAN class="ft32">Företagare i sjuk- och föräldraförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p222 ft12">Kartläggningen i denna del görs på grundval av information om antal dagar samt utbetalningar i sjuk- och föräldraförsäkringen. Populationen omfattar liksom i kapitel 2 tidigare sysselsatta i åldern <NOBR>20–64</NOBR> respektive år enligt RAMS.</P>
<P class="p49 ft9">Det är viktigt att påpeka att en jämförelse av antalet sjukpenningdagar för olika företagsformer eller mellan företagare och anställda inte kan ge en fullständig bild av faktiska förhållanden. Anställda, egna företagare med enskild firma respektive aktiebolag har olika regler för karenstid och sjuklön i sjukförsäkringen, se vidare kapitel 4 och 5. Medan anställda har ett karensavdrag kan företagare med enskild firma välja karenstid upp till 90 dagar.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>De flesta av dem har dock valt grundkarens på sju dagar eller en karensdag. Företagare med aktiebolag har i likhet med anställda också en karensdag men omfattas därutöver av reglerna för sjuklön under de första 14 dagarna i sjukperioden.</P>
<P class="p32 ft9">Sammantaget innebär detta att statistiken för sjukpenningdagar gäller från dag 2 i sjukperioden för de egenföretagare som valt en karensdag. Merparten av egenföretagare med enskild firma har dock 7 dagars karenstid. För anställda och företagare med aktiebolag</P>
<P class="p223 ft37"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft41">Från och med den 1 januari 2019 har karensavdrag ersatt karensdag.</SPAN></P>
<P class="p66 ft20">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="p44dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34144x1.jpg/" id="p44img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft13">gäller statistiken från dag 15 i sjukperioden, eftersom sjukpenning utgår först efter sjuklöneperioden.</P>
<P class="p224 ft15">Sjukförsäkringen</P>
<P class="p81 ft10">Figur 3.1 visar utvecklingen av genomsnittligt antal dagar med sjukpenning uppdelat på kön och yrkesställning för perioden 2004– 2016.<SPAN class="ft52">2 </SPAN>Som framgår sjönk sjukfrånvaron för både företagare och anställda fram till 2010 för att därefter stadigt öka igen. Förändringen i sjukfrånvaron kan ha berott på flera faktorer som en ökad ohälsa, regelförändringar eller ändrad tillämpning men också påverkats av konjunkturläget. Kvinnor, både företagare och anställda, uppvisar en betydligt högre sjukfrånvaro än männen, och även en större förändring under perioden. Skillnaden i sjukfrånvaro mellan företagare och anställda är mindre än den mellan kvinnor och män, och tydligast för kvinnor där de anställda har något högre sjukfrånvaro. Bland männen har företagarna vissa år högre sjukfrånvaro än anställda. Ut- betalning av sjukpenning följer ett likande mönster som antal sjukdagar, vilket framgår av figur 3.2.</P>
<P class="p225 ft67">25</P>
<P class="p226 ft67">20</P>
<P class="p226 ft67">15</P>
<P class="p227 ft67">10</P>
<P class="p228 ft67">5</P>
<P class="p229 ft68">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr23 td104"><SPAN class="p20 ft68">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p20 ft68">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td105"><SPAN class="p230 ft68">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td106"><SPAN class="p20 ft68">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td2"><SPAN class="p20 ft68">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td21"><SPAN class="p231 ft68">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td68"><SPAN class="p232 ft68">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td43"><SPAN class="p20 ft68">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td2"><SPAN class="p20 ft68">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td107"><SPAN class="p233 ft68">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td108"><SPAN class="p20 ft68">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p20 ft68">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td2"><SPAN class="p20 ft68">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td110"><SPAN class="p119 ft67">Män företagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td67"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td110"><SPAN class="p110 ft69">Kvinnor företagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td108"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td68"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td108"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td2"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td15"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td111"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr4 td110"><SPAN class="p119 ft67">Män anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td69"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr4 td110"><SPAN class="p110 ft67">Kvinnor anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td108"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td45"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td15"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td49"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td108"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td45"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td2"><SPAN class="p19 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft37">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p234 ft37"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft36">Terminologin i kapitlet avviker något från övriga kapitel p.g.a. externt underlag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="p45dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34145x1.jpg/" id="p45img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft67">90</P>
<P class="p236 ft67">80</P>
<P class="p237 ft67">70</P>
<P class="p236 ft67">60</P>
<P class="p236 ft67">50</P>
<P class="p237 ft67">40</P>
<P class="p236 ft67">30</P>
<P class="p236 ft67">20</P>
<P class="p237 ft67">10</P>
<P class="p238 ft67">0</P>
<P class="p239 ft67">2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td114"><SPAN class="p19 ft67">Män företagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td115"><SPAN class="p19 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td116"><SPAN class="p110 ft69">Kvinnor företagare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td39"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td114"><SPAN class="p19 ft67">Män anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td117"><SPAN class="p19 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td116"><SPAN class="p110 ft67">Kvinnor anställda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft37">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p240 ft26">Tabell 3.1 visar en fördelning av antalet dagar med ersättning i form av sjukpenning 2016 för anställda, företagare med enskild firma (egenföretagare) och företagare med aktiebolag (fåmansaktiebolagsägare). Som påpekats ovan beror dock antalet sjukpenningdagar av vilken karenstid varje yrkeskategori har, vilket komplicerar jämförelsen något. Av tabellen framgår att fördelningen av sjukpenningdagar för anställda och företagare med enskild firma har två toppar i det lägsta och högsta intervallet. Företagare med aktiebolag (fåmansaktiebolagsägare), både kvinnor och män, uppvisar inte riktigt samma mönster utan har en större andel med noll sjukpenningdagar och ett lägre genomsnitt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="p46dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34146x1.jpg" style="width:427px;height:237px" id="p46img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td118"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p241 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td122"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td121"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td123"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td123"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td124"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td123"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td123"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td121"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p97 ft10">Figur 3.3 visar en åldersfördelning av det genomsnittliga antalet sjukpenningdagar efter karenstid eller sjuklöneperiod. Diagrammet visar att företagare med aktiebolag har en lägre sjukfrånvaro med sjukpenning än övriga grupper, vilket gäller både för kvinnor och män. Det framgår också att antalet dagar med sjukpenning generellt ökar med ålder, även om sjukfrånvaron minskar något högre upp i åldrarna för vissa grupper, t.ex. företagare med enskild firma. Kvinnor ligger generellt högre än män i sjukfrånvaro. Kvinnor med aktiebolag har dock lägre sjukfrånvaro än anställda och de med enskild firma. Bland de äldre företagarna i åldern <NOBR>60–64</NOBR> år minskar skillnaderna mellan kvinnor och mäns sjukfrånvaro.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="p47dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34147x1.jpg/" id="p47img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft72">30</P>
<P class="p150 ft72">25</P>
<P class="p243 ft72">20</P>
<P class="p150 ft72">15</P>
<P class="p150 ft72">10</P>
<P class="p244 ft72">5</P>
<P class="p244 ft72">0</P>
<P class="p245 ft72">20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td103"><SPAN class="p19 ft72">anställd man</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td126"><SPAN class="p133 ft72">anställd kvinna</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td92"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td98"><SPAN class="p119 ft72">företagare man</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td93"><SPAN class="p19 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td127"><SPAN class="p119 ft73">företagare kvinna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p19 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft37">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p246 ft12">Sammantaget visar underlaget att företagare med aktiebolag har ett något lägre utnyttjade av sjukförsäkringen än övriga grupper. Mellan anställda och företagare med enskild firma är skillnaderna relativt små och inte alltid entydiga, förutom att kvinnor ligger betydligt högre i sjukfrånvaro än männen.</P>
<P class="p51 ft15">Föräldraförsäkringen</P>
<P class="p166 ft12">Figur 3.4 visar utvecklingen av genomsnittligt antal dagar med föräldrapenning uppdelat på kön och yrkesställning. En ytterligare avgränsning har gjorts genom kravet att individerna ska ha småbarn i åldrarna <NOBR>0–6</NOBR> år. Anställda har något högre genomsnittligt antal dagar med föräldrapenning än företagargruppen. Den stora skillnaden föreligger dock mellan kvinnor och män. Kvinnor tar i genomsnitt ut betydligt fler dagar med föräldrapenning än männen, oavsett om de är anställda eller är egenföretagare. Över tid kan det dock observeras en något mer jämställd fördelning mellan könen genom att männens uttag av föräldrapenning ökar medan kvinnornas uttag minskar.</P>
<P class="p60 ft12">När det gäller kombinatörer definieras de i studien som anställda med ett företag vid sidan av anställningen. I figur 3.4 ingår de därför i gruppen anställda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="p48dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34148x1.jpg" style="width:438px;height:559px" id="p48img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p247 ft83">100</P>
<P class="p248 ft83">90</P>
<P class="p249 ft83">80</P>
<P class="p248 ft83">70</P>
<P class="p248 ft83">60</P>
<P class="p248 ft83">50</P>
<P class="p249 ft83">40</P>
<P class="p248 ft83">30</P>
<P class="p248 ft83">20</P>
<P class="p248 ft83">10</P>
<P class="p250 ft83">0</P>
<P class="p251 ft83">2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td128"><SPAN class="p19 ft83">Män anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td129"><SPAN class="p19 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td130"><SPAN class="p110 ft83">Kvinnor anställda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p19 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td128"><SPAN class="p19 ft83">Män företagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td131"><SPAN class="p19 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td130"><SPAN class="p110 ft67">Kvinnor företagare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft37">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p252 ft12">Skillnader finns dock inom företagargruppen. Företagare med aktiebolag tar i genomsnitt ut färre dagar med föräldrapenning än de med enskild firma och anställda, vilket gäller för både män och kvinnor, se tabell 3.2.</P>
<P class="p253 ft37">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p97 ft25">När det gäller fördelningen av nyttjandet av den tillfälliga föräldrapenningen (VAB) har det i det statistikunderlag som legat till grund för utredningens arbete inte gått att utläsa tillförlitliga resultat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft86"><SPAN class="ft24">3.3</SPAN><SPAN class="ft85">Trygghetssystemens inverkan på viljan att starta och driva företag</SPAN></P>
<P class="p255 ft9">För att studera hur trygghetssystemen inverkar på en individs beslut att starta företag har en ekonometrisk modell använts. Modellen skattar sannolikheten för att gå över från att vara anställd till att bli företagare samt vilka faktorer som påverkar denna övergång.</P>
<P class="p256 ft9">I studien ställs frågan om hur faktorer som anställdas förväntade inkomst som företagare samt förväntad sjukfrånvaro och föräldraledighet påverkar beslutet att bli företagare. En förväntad hög och jämn inkomst ökar individens ekonomiska trygghet och bör därför ha en positiv påverkan på övergången till företagande. En tidigare sjukskrivningshistorik som anställd kan däremot betyda en minskad trygghet som företagare vilket skulle kunna innebära en negativ påverkan. Samtidigt kan ett eget företag utgöra ett nödvändigt alternativ för personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden, t.ex. tidigare arbetslöshet. I studien görs en åtskillnad mellan en förväntad lång respektive kort frånvaro från arbetet på grund av sjukskrivning.</P>
<P class="p43 ft12">Analysen omfattar även andra faktorer som kan påverka övergången till att bli företagare, t.ex. partners inkomst och erfarenhet som företagare, närheten till föräldrar som kan ge stöd, tidigare erfarenheter på arbetsmarknaden samt andra individuella och demografiska karaktäristika.</P>
<P class="p257 ft26">Studien belyser vidare vilken företagsform som individen väljer vid övergången, dvs. enskild firma (egenföretagare i tabellen) eller aktiebolag (fåmansdelägare) samt skillnader mellan män och kvinnor. Populationen består av de individer som var anställda och förvärvsarbetande 2013 respektive 2016 fördelat på följande grupper: anställda 2013 som förblev anställda 2016, anställda som blev företagare med enskild firma 2016 och anställda som startade aktiebolag 2016. Data som ligger till grund för studien är hämtade från officiella databaser hos SCB m.fl.</P>
<P class="p256 ft26">När det gäller inkomster visar de data som använts på tydliga skillnader i disponibel inkomst mellan de olika grupperna, som kan vara intressanta att beakta. Som framgår av tabell 3.3 ligger tidigare anställda som startat aktiebolag (fåmanssägare) betydligt högre i inkomst än de som startat enskild firma (egenföretagare). Värt att notera är också att företagare som startat enskild firma har en lägre disponibel inkomst än de som stannat kvar i anställning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34150x1.jpg" style="width:433px;height:713px" id="p50img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td12"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p258 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td134"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td133"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td134"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td135"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td137"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td132"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td138"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td139"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">Källa: SCB, egna beräkningar.</P>
<P class="p97 ft9">Att det finns betydande inkomstskillnader mellan individer med olika företagsformer är känt inom forskningen. Personer som driver företag är representerade både i de lägsta och i de allra högsta inkomstskikten. I de lägre inkomstskikten återfinns företagare med enskild firma, som i genomsnitt också har lägre inkomster än anställda, medan företagarna i de övre inkomstskikten är aktiebolag.<SPAN class="ft39">3</SPAN></P>
<P class="p51 ft15">Resultat av studien</P>
<P class="p259 ft13">Resultaten av studien redovisas i tabell 3.4 och kommenteras i det följande.<SPAN class="ft87">4</SPAN></P>
<P class="p77 ft88">Förväntad inkomst</P>
<P class="p260 ft26">Studien visar att faktorn förväntad högre inkomst som företagare har större betydelse för de individer som startar aktiebolag än för dem som startar med en enskild firma. Innebörden är att ett starkt motiv eller drivkraft för den företagare som startar aktiebolag är att få en högre inkomst jämfört med en anställning. En förväntad högre inkomst har dock inte samma betydelse för dem som startar en enskild firma. Mönstret är detsamma för kvinnor och män.</P>
<P class="p43 ft10">Valet av företagsform kan delvis vara en skatteteknisk fråga En aktiebolagsdelägare har en valfrihet att själv avgöra storleken på sitt</P>
<P class="p6 ft45"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft44">Se exempelvis Halvarsson m.fl. (2008).</SPAN></P>
<P class="p178 ft37"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft36">Tabell 3.4 visar ett urval av de viktigaste resultaten från studien.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12">löneuttag och möjlighet att utnyttja 3:12 reglerna för att hålla beskattningen på en lägre nivå än vad som hade varit möjligt för en enskild näringsidkare.</P>
<P class="p62 ft88">Förväntad sjukskrivning eller föräldraledighet</P>
<P class="p222 ft12">När det gäller faktorn förväntad sjukskrivning visar studien att ju högre risken är för perioder av kortare sjukfrånvaro, desto större är sannolikheten för att kvarstå i anställning, oavsett kön och företagsform. Detta är ett tecken på en positiv selektionseffekt där friskare individer väljer företagande framför anställning.</P>
<P class="p49 ft9">Resultaten ser annorlunda ut för längre sjukskrivning, eller tidigare sjukdomshistorik. För gruppen fåmansaktiebolagsdelägare är påverkan negativ, dvs. man startar inte ett aktiebolag om man förväntar sig eller har haft en längre sjukskrivningsperiod. Däremot har denna faktor en större positiv påverkan för övergången till att bli egen företagare med enskild firma. Resultatet kan tyda på att denna senare grupp av företagare redan i utgångsläget kan ha haft en sämre position på arbetsmarknaden, t.ex. som följd av en sjukskrivning. Att starta ett eget företag kan då bli en väg in i arbetslivet igen.</P>
<P class="p32 ft26">En förväntad föräldraledighet har enligt studien en negativ påverkan för valet att gå från anställd till företagande, oavsett företagsform. När det gäller kombinationen av småbarn under 10 år och företagande visar studien inga entydiga resultat, som bara är signifikanta för män som startar enskild firma. Det kan dock finnas grupper av företagare som kombinerar småbarn med den ökade flexibilitet som ett eget företagande kan ge. Resultaten visar vidare att kombinationen småbarn och föräldrar som bor nära har en viss positiv effekt på företagandet för vissa kategorier.</P>
<P class="p51 ft88">Andra påverkande faktorer</P>
<P class="p166 ft26">Även andra faktorer som kan påverka övergången till företagande har skattats i modellen. Resultaten visar att en partners (högre) inkomster eller erfarenhet av företagande har positiv effekt på en övergång till eget företagande. Det framgår vidare att föräldrarnas erfarenhet som företagare positivt påverkar viljan att starta företag oavsett om man väljer enskild firma eller aktiebolag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft9">Arbetsmarknadserfarenheter har betydelse för övergången till företagande. Egen tidigare erfarenhet som företagare har inte oväntat en stark och signifikativ betydelse för nästan alla grupper, utom för kvinnor som blir egenföretagare. Liknande resultat när det gäller betydelsen av tidigare erfarenheter finns även i andra studier (se kapitel 2). Likaså har en yrkesbakgrund inom privat sektor en positiv påverkan. Frekventa byten av jobb framträder också som en drivkraft för eget företagande, oavsett kön eller företagsform.</P>
<P class="p261 ft12">En tidigare yrkesbakgrund inom enklare serviceyrken som t.ex. försäljning utgör generellt inte någon påverkande faktor för att starta företag, utom för kvinnor i vissa fall. En tjänstemannabakgrund utgör däremot en faktor som ökar sannolikheten för att starta ett aktiebolag. I fråga om region visar resultaten att boende i storstadsregioner eller tätbefolkad region kan ha större sannolikhet att starta aktiebolag än enskild firma. Resultaten är dock inte signifikanta för alla grupper.</P>
<P class="p262 ft12">Vad gäller personer med utländsk bakgrund finns en skillnad mellan företagsformerna som kan tolkas som att det är enklare att starta enskild firma än aktiebolag för individer med utländsk bakgrund. Det kan också tolkas i termer av nödvändighets- eller möjlighetsbaserande företagande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="p53dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34153x1.jpg" style="width:422px;height:738px" id="p53img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td140"><SPAN class="p133 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td141"><SPAN class="p263 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td142"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td142"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td143"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td144"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td145"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td140"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td146"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td147"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="p54dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34154x1.jpg" style="width:418px;height:464px" id="p54img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td3"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td148"><SPAN class="p194 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td149"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td149"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td150"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td154"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td155"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft90">Anm: Tabellen visar skattningar av det tredje steget (structural form) i en modell av sannolikheten för övergång till olika typer av företagande. Bransch och utbildning ingår i den empiriska modellens första steg, men exkluderas i det tredje steget av identifikationsskäl. Referenskategorier: företag med färre än 10 anställda, arbetare, landsbygdskommuner, född i Sverige av svenska föräldrar. Asterisker indikerar statistisk signifikans enligt följande: <SPAN class="ft89">∗∗ </SPAN>p <0.01, <SPAN class="ft89">∗ </SPAN>p <0.05.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="p55dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34155x1.jpg/" id="p55img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft92"><SPAN class="ft24">3.4</SPAN><SPAN class="ft91">Andra undersökningar om företagare i trygghetssystemen</SPAN></P>
<P class="p31 ft26">Frågan om företagares möjligheter att utnyttja trygghetssystemens förmåner har belysts flera utredningar och undersökningar. I det följande görs en kort summering av några av dessa rapporter.</P>
<P class="p62 ft15">Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)</P>
<P class="p166 ft9">Utredningen, som tillsattes 2006 med uppdrag att se över företagarnas försäkringsvillkor i de allmänna trygghetssystemen, genomförde en kartläggning av hur mycket företagen betalar in till trygghetssystemen för ett enskilt år i förhållande till hur mycket som betalas ut till dem.</P>
<P class="p265 ft13">Av kartläggningen framgick att arbetstagare 2006 fick tillbaka</P>
<P class="p266 ft9">25 procent av inbetald sjukförsäkringsavgift genom utbetald sjukpenning.<SPAN class="ft39">5 </SPAN>Motsvarande siffra för företagarna med aktiebolag (exkl. sjuklöneperiod) var 13 procent och för egenföretagarna med enskild firma 32 procent. I föräldraförsäkringen uppgick arbetstagarnas ersättningar till 88 procent av avgiften, för företagare i aktiebolag</P>
<P class="p86 ft12"><SPAN class="ft16">40</SPAN><SPAN class="ft93">procent och för företagare i enskild firma till 63 procent. I arbetslöshetsförsäkringen fick företagare i aktiebolag tillbaka 4 procent av inbetald arbetsmarknadsavgift medan företagare med enskild firma och arbetstagarna fick tillbaka 46 procent i form av arbetslöshetsersättning.</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">Utredningen föreslog mot denna bakgrund bl.a. ett förslag om en förlängd grundkarenstid och en sänkning av sjukförsäkringsavgiften för företagare med enskild firma, se vidare kapitel 5.</P>
<P class="p62 ft15">Jämställdhet i socialförsäkringen (SOU 2014:74)</P>
<P class="p167 ft12">Delegationen för jämställdhet i arbetslivet <NOBR>(JA-delegationen)</NOBR> redovisade i ett betänkande 2014 ett antal forskningsrapporter om jämställdheten i socialförsäkringssystemen, inklusive skillnader mellan kvinnor och män med olika yrkesställning.<SPAN class="ft51">6</SPAN></P>
<P class="p267 ft46"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft47">Trygghetssystemen för företagare </SPAN><SPAN class="ft45">(SOU 2008:89), s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">133–142.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p268 ft66"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft94">Den ojämställda arbetsmarknadens konsekvenser: Könsskillnader i inkomstkompensation bland egenföretagare och anställda </SPAN><SPAN class="ft65">(SOU 2014:74), s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">157–191.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft12">Rapportens analys av förhållanden 2008 visade att det var vanligare att anställda män med barn <NOBR>0–3</NOBR> år hade använt föräldrapenning än män som var företagare med barn i samma ålder. I genomsnitt tog anställda pappor ut 25 dagar jämfört med ungefär 18 dagar för företagarna oavsett företagsform. Bland kvinnor var mönstret ungefär detsamma. Antalet dagar med föräldrapenning var dock betydligt högre för kvinnorna samtidigt som skillnaderna mellan olika yrkesställningar var mindre. En observation var också att det framför allt bland företagare med enskild firma fanns en stor spridning i uttag av föräldrapenning.</P>
<P class="p221 ft26">Motsvarande analys av användningen av sjukförsäkringen visade att en högre andel bland företagare med enskild firma hade fått sjukpenning, jämfört både med anställda och med företagare med eget aktiebolag. Men när företagare med enskild firma tog ut sjukpenning gjorde de det under färre dagar än vad anställda gjorde. För företagare med eget aktiebolag gällde det omvända. Bland kvinnor var skillnaden i uttag mindre mellan anställda och företagare med enskild firma. Kvinnor med eget aktiebolag hade lägre uttag och lägre antal dagar med sjukpenning.</P>
<P class="p270 ft9">Sett till ersättningsnivåer visade rapportens analyser att män med enskild firma i genomsnitt får 19,8 procent lägre dagersättning än anställda män samt att kvinnliga företagare som driver enskild firma i genomsnitt får 10,7 procent lägre ersättning än anställda kvinnor. För företagare med eget aktiebolag är bilden en annan. Manliga företagare i denna kategori får i genomsnitt 5,4 procent högre ersättning än manliga anställda och kvinnliga företagare med eget aktiebolag får 17,9 procent högre ersättning än vad anställda kvinnor får.</P>
<P class="p221 ft9">När det gäller sjukförsäkringen konstateras att kvinnliga företagare med eget aktiebolag också i sjukförsäkringen får en högre ersättning i förhållande till anställda kvinnor relativt vad manliga egenföretagare får i förhållande till manliga anställda. Manliga företagare med eget aktiebolag har i genomsnitt 3,7 procent högre dagersättning vid sjukdom än vad manliga anställda har, medan kvinnliga företagare med denna typ av företag i genomsnitt får 10 procent högre dagersättning i förhållande till anställda kvinnor. Samtidigt gäller att dagersättningen beror på vilken SGI som Försäkringskassan fastställer, vilken i sin tur beror på faktisk inkomst. Det är också troligt att det finns en positiv selektering i gruppen företagare, enligt rapporten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="p57dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34157x1.jpg" style="width:435px;height:501px" id="p57img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft15">Riksrevisionen</P>
<P class="p166 ft9">Riksrevisionen genomförde 2018 en granskning av Försäkringskassans handläggning av föräldrapenning för egenföretagare.<SPAN class="ft39">7 </SPAN>I rapporten, som omfattar både företagare med enskild firma och aktiebolag<SPAN class="ft39">8</SPAN>, refereras till tidigare utredningar som konstaterat att trygghetssystemen framför allt är anpassade efter anställdas förutsättningar och att egna företagare nyttjar socialförsäkringarna i lägre utsträckning än anställda.</P>
<P class="p60 ft12">Inom ramen för granskningen gjordes en egen undersökning som visade följande resultat.</P>
<P class="p272 ft37">Källa: Riksrevisionen.</P>
<P class="p142 ft12">Statistiken i tabell 3.5 bekräftar bilden att egenföretagare nyttjar föräldrapenningen i mindre utsträckning än anställda. Sett till andelen som tagit ut respektive inte tagit ut, minst en dags föräldrapenning är det framför allt män med eget företag som inte alls tagit ut föräldrapenning. Särskilt gäller detta män med enskild firma. Även bland kvinnor med enskild firma är det något högre andel som inte tagit ut föräldrapenning, om dock på en annan nivå. Resultaten innebär inte att dessa föräldrar inte alls har varit föräldralediga med sina barn, utan bara att de inte har tagit ut någon ersättning från föräldraförsäkringen.</P>
<P class="p49 ft10">Statistiken visar samtidigt att de män med enskild firma som tar ut föräldrapenning i genomsnitt tar ut fler dagar (89 dagar) än män som har eget aktiebolag, vilket tyder på att det finns en större varia-</P>
<P class="p177 ft46"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft47">Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare</SPAN><SPAN class="ft45">. RiR 2018:1.</SPAN></P>
<P class="p273 ft37"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft41">I rapporten används begreppet </SPAN><SPAN class="ft50">egenföretagare </SPAN>både på företagare som har inkomst av näringsverksamhet (enskild firma m.fl.) och företagare med eget aktiebolag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="p58dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34158x1.jpg/" id="p58img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft12">tion i uttagsmönster bland egenföretagare med enskild firma. Lägst antal dagar med ersättning har de med aktiebolag, både kvinnor och män. Flest antalet dagar med ersättning har kvinnor som är anställda och män som är kombinatörer.</P>
<P class="p41 ft9">Riksrevisionen undersökning av ersättningsnivåerna visar att de föräldrar som har högst ersättning i föräldrapenningen är de med eget aktiebolag, vilket speglar att aktiebolagsägare i genomsnitt har högre inkomstnivåer än övriga grupper av företagare. Kvinnor med eget aktiebolag har också högre genomsnittlig ersättning i föräldrapenningen än anställda män. Kvinnor med enskild firma får i genomsnitt lägst ersättning. Förklaringen är att de har lägre inkomster generellt samt att en jämförelsevis hög andel kvinnor med enskild firma får ersättning på grundnivå i föräldrapenningen.</P>
<P class="p40 ft9">Riksrevisionen bedömer att regelverket kring fastställande av SGI för egna företagare är mer komplext och administrativt krävande än för de flesta anställda, vilket framför allt beror på svårigheten att bedöma framtida inkomster. Svårigheten att förutsäga vilken ersättningen blir kan bidra till att företagare väljer att inte nyttja föräldraförsäkringen, vilket också kan utgöra ett hinder för en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen och tillfällig föräldrapenning.</P>
<P class="p38 ft15">Inspektionen för socialförsäkringen</P>
<P class="p274 ft12">Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har i en rapport 2012 redovisat en kartläggning av företagares användning av sjukpenning och tillfällig föräldrapenning för vård av barn.<SPAN class="ft51">9 </SPAN>Bakgrunden till undersökningen var bedömningen att kunskapen om hur sjuk- och föräldraförsäkringen används och fungerar för företagare och olika företagsformer var bristfällig.</P>
<P class="p41 ft9">I rapporten konstateras att företagare nyttjar sjukförsäkringen i lägre utsträckning än anställda. Samtidigt finns skillnader mellan olika grupper av företagare. Sett enbart till företagare som bedriver enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag (”egenföretagare”) är skillnaden gentemot anställda inte så tydlig. Bland kvinnor är egenföretagare mindre sjukfrånvarande än anställda, men bland män gäller det omvända. Egenföretagare är emellertid i genomsnitt äldre än anställda och är inte verksamma i samma branscher som anställda.</P>
<P class="p218 ft50"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft95">Sjukfrånvaro och vård av barn bland företagare</SPAN><SPAN class="ft37">, ISF 2012:8.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft9">Företagare i eget aktiebolag avviker med en klart lägre sjukfrånvaro än anställda och övriga företagare i samtliga branscher. De som blir sjukfrånvarande är också i högre grad än övriga grupper sjukskrivna på deltid. Företagare i eget aktiebolag har även sjuklöneansvar gentemot sig själva som försäkrade individer, eftersom de i socialförsäkringen ses som anställda i sitt företag. En hypotes i rapporten är att deras lägre sjukfrånvaro delvis kan bero på detta sjuklöneansvar, som i praktiken för många småföretagare innebär en två veckors karenstid i sjukförsäkringen. Skillnaderna mellan företagare med olika företagsformer kan vara ett tecken på att företagares sjukfrånvaro påverkas av socialförsäkringens utformning, menar ISF, men påpekar att ytterligare studier behövs.</P>
<P class="p256 ft9">När det gäller möjligheten för egenföretagare att välja karenstid konstaterar ISF att valfriheten används i liten utsträckning, och att få som valt längre karenstid än 7 dagar. Skillnaderna i avgift mellan de olika karenstidsalternativen blir små. För merparten av alla egenföretagare står den lägre avgiften inte i proportion till den högre risk som en längre karenstid medför. Samtidigt riktas i rapporten kritik till den modell med riskdifferentiering som tidigare använts av Försäkringskassan för beräkning av avgiften för egenföretagare. En annan förklaring till att valfriheten i karenstid inte utnyttjas kan enligt rapporten vara att efterfrågan på en mindre omfattande sjukförsäkring i grunden är liten bland egenföretagare. I rapporten lyfts fram även andra sätt att differentiera företagarnas försäkringsskydd, t.ex. att kunna välja en lägre ersättningsnivå i försäkringen.</P>
<P class="p257 ft10">Även den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn utnyttjas mindre av företagare än av anställda, men också här är skillnaderna mellan olika grupper av företagare stora. I vissa branscher är egenföretagarnas uttag en tiondel av de anställdas. I föräldrapar där ena föräldern är egenföretagare och den andra är anställd är det oftast den med anställning som tar ut tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Detta bedöms bidra till egenföretagares lägre användning. Om båda eller ingen av föräldrarna är egenföretagare, är det oftast kvinnan som tar ut tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Företagare i eget aktiebolag och egenföretagare som också har en anställning (kombinatörer) avviker inte lika mycket från anställda som övriga egenföretagare gör.</P>
<P class="p276 ft9">ISF konstaterar att sjuk- och föräldraförsäkringen i högre grad har varit inkomstbortfallsförsäkringar för anställda än för egenföretagare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="p60dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34160x1.jpg/" id="p60img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft12">Bedömningen av den sjukpenninggrundande inkomsten är dock svårare att göra för en egenföretagare med varierande inkomster än för en anställd med fast månadslön. I rapporten diskuteras om en övergång till en SGI baserad på faktiska inkomster skulle vara en fördel för egenföretagare.</P>
<P class="p277 ft15">Swedbank</P>
<P class="p278 ft10">Swedbank har i flera undersökningar lyft fram frågor om företagarna och trygghetssystemen. I en rapport från 2018 redovisas en undersökning av hur företagarna ser på tryggheten i socialförsäkringssystemen.<SPAN class="ft52">10 </SPAN>Företagarnas svar har jämförts med motsvarande svar från en undersökning avseende anställda. Resultaten visar att företagarnas förtroende för socialförsäkringssystemen är lågt. Över hälften av de svarande trodde inte att de skulle få tillräcklig ekonomisk kompensation av trygghetssystemen vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet.</P>
<P class="p279 ft9">När det gäller trygghet vid föräldraskap under föräldraledigheten utnyttjar företagare föräldraförsäkringen i lägre utsträckning än anställda.<SPAN class="ft39">11 </SPAN>Huvudorsaken är att företagares frånvaro från arbetet ofta är betydligt mer kostsam än för anställda, eftersom en långvarig frånvaro från företaget kan leda till att kunder förloras. Därför väljer företagare ofta att ta ut en kortare föräldraledighet. Undersökningen visar också att företagarna har lägre förtroende än anställda för det ekonomiska stödet vid föräldraskap. Nära 40 procent av företagarna litar inte på att få det ekonomiska stöd de behöver. Motsvarande andel bland anställda var 14 procent. Företagarnas begränsade möjligheter att vara frånvarande gör att de heller inte använder sjukförsäkringen i samma utsträckning som de anställda.</P>
<P class="p56 ft9">När det gäller trygghet vid arbetslöshet pekar Swedbank på att det finns särskilda regler för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Företagare kan till exempel inte vara arbetslösa på deltid. För att räknas som arbetslös krävs också att företagaren tydligt visar att företaget är nedlagt eller vilande. Arbetslöshetsförsäkringen är därför den socialförsäkring som företagarna använder i lägst utsträckning.</P>
<P class="p280 ft46"><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft47">Företagarna och trygghetssystemen</SPAN><SPAN class="ft45">. Swedbank 2018.</SPAN></P>
<P class="p121 ft37"><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft41">I rapporten hänvisas bl.a. till uppgifter i betänkandet SOU 2008:89.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="p61dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34161x1.jpg/" id="p61img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft13">Över 60 procent av företagarna i undersökningen upplever att de inte får ett tillräckligt stöd vid arbetslöshet.</P>
<P class="p76 ft25">I rapportens slutsatser framhålls problemen med att företagare har lägre förtroende för det allmänna trygghetssystemet än anställda, genom att det kan påverka viljan att starta företag.</P>
<P class="p271 ft15">Unionen</P>
<P class="p166 ft9">Fackförbundet Unionen, som organiserar närmare 10 000 egenföretagare, har i en rapport från 2018 analyserat frågor kring företagarnas trygghet i socialförsäkringssystemen, med fokus på sjuk- och föräldraförsäkringen.<SPAN class="ft39">12 </SPAN>Inledningsvis konstateras att socialförsäkringssystemen utformades i en tid då fast anställning var normen medan arbetsmarknaden i dag ser annorlunda ut. De som har eget företag eller är kombinatörer har blivit flera och bland unga finns ett stort intresse för att starta eget företag. Samtidigt stöter ofta på problem när de behöver utnyttja socialförsäkringarna. Svårigheterna handlar om hur inkomstunderlag beräknas, kvalifikationskrav på sammanhängande arbetstid men också problem som gäller myndigheternas handläggning och bemötande. I rapporten hänvisas också till studier som visat att företagare nyttjar socialförsäkringssystemen i lägre utsträckning än anställda.</P>
<P class="p50 ft13">Två utgångspunkter läggs fast för förändringar:</P>
<P class="p281 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Alla som arbetar och betalar in till systemet bör så långt det är möjligt ha lika goda förutsättningar att få ut ersättning vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet.</SPAN></P>
<P class="p282 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Alla inkomster från arbete måste kunna ligga till grund för ersättningar från socialförsäkringarna – oavsett om de kommer från eget företag, anställning eller både och, och oavsett om de är tillfälliga eller återkommande.</SPAN></P>
<P class="p283 ft10">Unionen presenterar i rapporten ett antal förslag på kort och lång sikt. I korthet handlar det om att på sikt införa ett nytt inkomstunderlag som bygger på tidigare faktiska inkomster. Fram till dess föreslås att det vid beräkning av SGI ska bli möjligt att tillgodoräkna sig inkomster från kortare anställningar, att karenstiden sänks för</P>
<P class="p284 ft50"><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft49">Unionens politik för ökad trygghet bland egenföretagare</SPAN><SPAN class="ft37">, Unionen 2018.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34162x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p285 ft12">egenföretagare och kombinatörer samt göra det enklare för egenföretagare att ta ut VAB. Vidare föreslås Försäkringskassans arbete utvecklas genom bl.a. bättre information som når egenföretagare och kombinatörer. Förslag läggs också om förändringar i arbetslöshetsförsäkringen.</P>
<P class="p62 ft15">Företagarna</P>
<P class="p169 ft9">Företagarorganisationen Företagarna har i flera rapporter behandlat frågor kring företagare i sjuk- och föräldraförsäkringen. I en enkätundersökning från januari 2019 har frågor ställts om bl.a. sjukfrånvaro, karenstid och kontakter med Försäkringskassan.<SPAN class="ft39">13 </SPAN>Svaren visar att den absoluta merparten har valt karenstid på 1 eller 7 dagar, samtidigt som hela 26 procent svarat ”vet ej”. Många företagare uppger sig ha arbetat trots sjukdom, och relativt många, 65 procent av respondenterna, hade inte haft kontakt med Försäkringskassan under de senaste fyra åren. Bedömningen av kontakterna med Försäkringskassan varierar. De som haft problem med SGI är framför allt soloföretagen och i högre utsträckning kvinnor.</P>
<P class="p286 ft26">Företagarnas situation i föräldraförsäkringen har också belysts i en aktuell rapport <SPAN class="ft34">Föräldrafällan 2.0</SPAN>. I undersökningen konstateras att flera problem som lyfts fram i en tidigare rapport kvarstår. Framför allt gäller det svårigheten för en egenföretagare (soloföretag) att ta ut föräldraledighet utan att riskera företagets överlevnad. En större flexibilitet i försäkringen efterlyses därför. När det gäller företagarnas lägre utnyttjande av försäkringen refereras till statistik i Riksrevisionens rapport 2018:1.</P>
<P class="p14 ft12">Genom att systemen trots vissa förändringar ändå inte bedöms ha anpassats tillräcklig till företagarnas förhållanden, tar organisationen upp frågan om alternativ som <NOBR>”opt-out”,</NOBR> dvs. att företagare skulle ges större frihet att välja privata försäkringslösningar i stället för att betala till ett offentligt system.</P>
<P class="p287 ft37"><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft41">Se www.foretagarna.se</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34163x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft15">DIK</P>
<P class="p167 ft12">Fackförbundet DIK, som organiserar bl.a. anställda inom kultur och kommunikation, har i en rapport från 2018 analyserat företagares möjligheter att utnyttja socialförsäkringarna.<SPAN class="ft51">14 </SPAN>Studien baseras på data från RAMS och fokuserar på skillnader i utnyttjande mellan företagare och anställda.</P>
<P class="p49 ft9">När det gäller s<SPAN class="ft77">jukförsäkringen </SPAN>visar studien att skillnaderna mellan anställda och företagare är störst när det gäller kortare sjukfall, där företagare har lägre antal sjukdagar än anställda. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. <NOBR>DIK-gruppen,</NOBR> där många är privat anställda, har i studien färre sjukdagar än övriga. Bland de längre sjukfallen är avvikelsen mellan företagare och anställda inte lika stor. En slutsats är därför att det snarare är skillnaderna i reglerna som påverkar företagarnas agerande än skillnader i hälsotillståndet. Företagare kan också ha andra arbetsförhållanden som påverkar utnyttjandet av försäkringen. I <SPAN class="ft77">föräldraförsäkringen </SPAN>och uttag av föräldradagar och VAB är skillnaderna mellan anställda och företagare betydligt mindre enligt rapporten. Här är bedömningen att reglerna i föräldraförsäkringen och VAB är likartade för företagare och anställda och att skillnaderna i nyttjande därför är små. Den största skillnaden mellan anställda och företagare finns enligt rapporten i utnyttjandet av <SPAN class="ft77">arbetslöshetsförsäkringen. </SPAN>Sammantaget konstaterar rapporten att det är skillnader i regler som förklarar skillnader i utnyttjande av trygghetssystemen.</P>
<P class="p84 ft12">Rapporten lyfter fram flera problem som gäller statistikunderlag. Bland annat konstateras att RAMS innefattar en stor grupp benämnd ”oklart yrke”, för vilken yrkesbeteckning saknas. Bedömningen är att denna grupp kan innefatta individer som är yngre, arbetslösa eller byter anställning oftare eller består av fler egenföretagare än populationen som helhet.</P>
<P class="p288 ft50"><SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft49">Trygga egenföretagare? − En analys av egenföretagares möjligheter att utnyttja socialförsäkringarna. </SPAN><SPAN class="ft37">Utredning av Ragnar Bengtsson på uppdrag av DIK, 2018.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="p64dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34164x1.jpg/" id="p64img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft24">3.5</SPAN><SPAN class="ft32">Företagarnas pension</SPAN></P>
<P class="p289 ft12">Utredningen ska inte närmare behandla frågor som rör den allmänna pensionen. Inom ramen för den kartläggning som gjorts har dock en mindre studie gjorts av hur yrkesställning och inkomst påverkar pensionsutfallet. I avsnittet refereras även till några andra rapporter om egenföretagares pension.</P>
<P class="p277 ft15">Betydelsen av yrkesställning och inkomst för pensionsutfallet</P>
<P class="p290 ft13">Studiens syfte var att utvärdera individers disponibla inkomst vid</P>
<P class="p291 ft12"><SPAN class="ft16">74</SPAN><SPAN class="ft96">års ålder utifrån deras olika yrkesställning 2006. Dessutom studeras hur många procent av respektive grupps individer som var kvar på arbetsmarknaden mellan åren 2006 och 2016.</SPAN></P>
<P class="p41 ft26">Studien avgränsas till individer som var 64 år 2006 (födda 1942) och som var förvärvsarbetande enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) samma år. För att populationsförändringar inte ska störa analysen har ett villkor lagts till om att personerna måste ha varit folkbokförda i Sverige 2016. Cirka 10 procent av individerna i respektive kategori försvinner på grund av detta villkor, genom att individerna har avlidit eller flyttat från Sverige. I övrigt är definitioner och kategoriseringar samma som tidigare i utredningens undersökning (jfr metodavsnitt 2.31). Tabell 3.6 nedan visar antal individer och yrkesställning 2006.</P>
<P class="p292 ft37">Källa: SCB, RAMS.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="p65dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34165x1.jpg/" id="p65img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft15">Överlevnadsgrad som förvärvsarbetande</P>
<P class="p215 ft12">Figur 3.5 beskriver utflödet av aktivt förvärvsarbetande inom respektive yrkesställningskategori under perioden <NOBR>2006–2016.</NOBR></P>
<P class="p293 ft67">100</P>
<P class="p294 ft67">90</P>
<P class="p295 ft67">80</P>
<P class="p295 ft67">70</P>
<P class="p294 ft67">60</P>
<P class="p295 ft67">50</P>
<P class="p295 ft67">40</P>
<P class="p294 ft67">30</P>
<P class="p295 ft67">20</P>
<P class="p295 ft67">10</P>
<P class="p296 ft68">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p90 ft69">2011</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td156"><SPAN class="p297 ft67">2012</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td157"><SPAN class="p298 ft67">2013</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td46"><SPAN class="p90 ft67">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td82"><SPAN class="p232 ft67">2015</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td55"><SPAN class="p299 ft67">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td48"><SPAN class="p20 ft67">2017</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td159"><SPAN class="p232 ft67">anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td2"><SPAN class="p300 ft67">fåab</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td47"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td82"><SPAN class="p301 ft67">egenftgare</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td161"><SPAN class="p153 ft67">komb</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td41"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p19 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft37">Källa: SCB, RAMS.</P>
<P class="p128 ft10">År 2006 var 100 procent förvärvsarbetande i respektive kategori. Mellan 2006 och 2007 kan observeras ett utflöde av cirka 80 procent av egenföretagarna, som alltså lämnade aktiv yrkesverksamhet vid 65 års ålder. Under resterande del av perioden planar dock utveckling ut. Bland företagare med aktiebolag (fåmansaktiebolagsägare) var utvecklingen annorlunda under perioden. Endast 35 procent upphörde med sin verksamhet mellan 2006 och 2007, alltså vid 65 års ålder, och i slutet av perioden (74 års ålder) fanns fortfarande många aktiva företag. Studien visar därmed på en stor skillnad i överlevnad mellan de två olika företagsformer, där företagare med aktiebolag tenderar att jobba kvar betydligt längre medan en stor del av egenföretagarna går tidigt i pension. Samtidigt kan noteras att mot slutet av perioden, år 2016, är fler företagare med enskild firma och kombinatörer aktiva än anställda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="p66dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34166x1.jpg/" id="p66img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft15">Disponibel inkomst 2016</P>
<P class="p81 ft12">Efter pensioneringen består individernas inkomster av framför allt ålderspension och tjänstepension. För samma yrkeskategorier som ovan kan den disponibla inkomsten 2016 beräknas. Beräkningen, som redovisas uppdelat på kvinnor och män, omfattar både ett medel- och medianvärde. Detta görs mot bakgrund av att inkomster generellt brukar ha en skev fördelning.</P>
<P class="p41 ft9">När medelvärdena av disponibelinkomst studeras, se figur 3.6, framkommer det att företagare med aktiebolag (FaAB), både kvinnor och män, har högst disponibel inkomst år 2016, dvs. vid 74 års ålder. Näst högst inkomster har gruppen kombinatörer. Gruppen anställda respektive företagare med enskild firma ligger lägst och på ungefär samma nivå. När medianvärdet i stället studeras framkommer det att den disponibla inkomsten för företagarna med enskild firma är lägre än de anställds disponibla inkomst. Proportionellt finns det alltså en högre andel individer bland företagare med enskild firma som har förhållandevis höga disponibla inkomster i jämförelse med de övriga grupperna. Det kan slutligen konstateras att män i genomsnitt ligger högre än kvinnor i disponibel inkomst i samtliga yrkeskategorier.</P>
<P class="p302 ft37">Källa: SCB, egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="p67dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34167x1.jpg/" id="p67img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft15">Andra undersökningar om pensionsutfall</P>
<P class="p166 ft9">Pensionsutfallet för egenföretagare har undersökts i en underrapport från Finanspolitiska rådet 2012.<SPAN class="ft39">15 </SPAN>Rapporten konstaterar inledningsvis att andelen fattiga pensionärer i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv och även i jämförelse med flera andra europeiska länder. Det finns dock grupper som har låga pensioner och en låg ekonomisk standard, framför allt bland äldre pensionärer.</P>
<P class="p49 ft10">En sådan grupp är egenföretagare. De som varit egenföretagare fem år före pensioneringen tillhörde enligt rapporten oftare gruppen med lägst pensionsinkomster. Som bakgrund konstateras att egenföretagare är en grupp med mycket stor inkomstspridning. Många egenföretagare har låga inkomster och många tecknar inte en kompletterande pension av samma slag som anställda i regel har. Villkoren för egenföretagare varierar mycket och därmed också möjligheterna och kunskaperna om hur man bäst ska förbereda sig ekonomiskt för ett liv som pensionär.</P>
<P class="p303 ft9">Rapporten undersökning av skillnaderna i den genomsnittliga allmänna, tjänste- och privata pensionen visade att de som varit anställda hade både högre allmän pension och tjänstepension men lägre privat pensionssparande än de som varit egenföretagare. Egenföretagarnas allmänna pension uppgick till <NOBR>80–85</NOBR> procent av de anställdas pensioner för både män och kvinnor. För de manliga egenföretagarna motsvarade tjänste- och privatpensioner tillsammans cirka <NOBR>50–60</NOBR> procent av de anställda männens tjänstepensioner. För de egenföretagande kvinnorna var den sammanlagda privata och tjänstepensionen är ungefär lika stor som de anställda kvinnornas tjänstepensioner. Dessa resultat visade att de egenföretagande männen inte sparade så mycket att deras sparande kunde jämställas med de anställda männens tjänstepensioner. De egenföretagande kvinnorna hade däremot sparat så mycket att det motsvarade tjänstepensionen för anställda kvinnor.</P>
<P class="p61 ft9">Tjänstepensionens betydelse för pensionsutfallet har även belysts i en rapport 2018 från Inspektionen för socialförsäkringen.<SPAN class="ft39">16</SPAN></P>
<P class="p304 ft45"><SPAN class="ft40">15</SPAN><SPAN class="ft47">Inkomstfördelningen bland pensionärer</SPAN>. Rapport till Finanspolitiska rådet 2012/5.</P>
<P class="p178 ft50"><SPAN class="ft40">16</SPAN><SPAN class="ft49">Vem får avsättningar till tjänstepension? </SPAN><SPAN class="ft37">ISF 2018:15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft24">3.6</SPAN><SPAN class="ft32">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p305 ft10">Sammantaget visar genomgången i kapitlet att företagare i regel har ett något lägre nyttjande av förmånerna i sjuk- och föräldraförsäkringen än anställda. Flera slutsatser från tidigare utredningar och undersökningar är därför fortfarande relevanta. Samtidigt finns betydande skillnader mellan kvinnor och män oavsett yrkesställning, inte minst i föräldraförsäkringen men även i termer av sjukfrånvaro. Bland företagare märks också stora skillnader mellan de olika företagsformerna. Skillnader märks framför allt mellanföretagare i aktiebolag (oavsett kön) och grupperna anställda och företagare i enskild firma. Företagare med enskild firma kan också uppvisa större variationer i nyttjandet av förmåner. Vissa av de skillnader som observerats kan bero på olika regler för t.ex. karenstid.</P>
<P class="p306 ft9">Styrande för ersättningsnivåerna i sjuk- och föräldraförsäkringen är inkomster och den SGI som fastställs. Flera undersökningar visar att företagare med aktiebolag har högre disponibel inkomst än de med enskild firma. Vidare framkommer att företagare med enskild firma i genomsnitt har lägre disponibel inkomst än anställda. Dessa inkomstskillnader påverkar nivån på ersättningarna i systemen och även pensionerna.</P>
<P class="p307 ft12">Det har tidigare konstaterats att dagens socialförsäkringar får mest genomslag för anställda med jämna inkomster och möjlighet att vara borta från arbetet. Ojämna och låga inkomster kan leda till en lägre ersättning i systemen i kombination med svårighet att vara borta från arbete, vilket sammantaget kan leda till en lägre nyttjandegrad. Samma problematik gäller för andra grupper som arbetar självständigt, t.ex. uppdragstagare, projektanställda eller egenanställda (jfr kapitel 7).</P>
<P class="p40 ft9">När det gäller sambandet mellan företagande och de allmänna trygghetssystemen visar den ekonometriska studien inte på något entydigt samband. Detta behöver dock inte betyda att de allmänna försäkringarna saknar betydelse för enskilda individers beslut eller som en bland flera grundläggande förutsättningar för ett gott företagsklimat. Resultaten indikerar dock att sambandet mellan sjuk- och föräldraförsäkringen och viljan att starta företag är starkare för företagare som startar enskild firma i jämförelse med dem som startar aktiebolag. Bakgrunden kan vara att denna grupp omfattar personer som går från en svagare ställning på arbetsmarknaden, eventu-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td113"><SPAN class="p19 ft27">Företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft9">ellt med en tidigare sjukskrivningshistorik, till att starta ett eget företag som enda möjliga utkomstkälla. När det gäller personer som startar aktiebolag är förväntan om en högre inkomst den främsta drivkraften enligt studien. Resultaten i denna del tycks bekräfta några av de synpunkter och erfarenheter som framförts vid de möten som utredningen haft med aktiva företagare och rådgivare.</P>
<P class="p309 ft12">När det gäller pensioner slutligen förefaller företagare med aktiebolag och även kombinatörer vara aktiva längre upp i åldrarna, vilket ger ett högre pensionsutfall. Undersökningar finns som visar att egna företagare ofta får ett lägre utfall när det gäller pensioner, vilket delvis beror på lägre inkomster och att man inte alltid sparat för tjänstepension.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
</DIV>
<DIV id="page_71">
<P class="p63 ft98"><SPAN class="ft14">4</SPAN><SPAN class="ft97">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN></P>
<P class="p310 ft24"><SPAN class="ft24">4.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P>
<P class="p222 ft12">I detta avsnitt beskrivs gällande regler i sjuk- och föräldraförsäkringen och med tonvikt på de regler som gäller för företagare. En översiktlig beskrivning görs också av arbetslöshetsförsäkringen och den allmänna pensionen.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">4.2</SPAN><SPAN class="ft32">Sjuk- och föräldraförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">Sjuk- och föräldraförsäkringarna är allmänna och omfattar både anställda och företagare. Både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen innehåller bosättningsbaserade förmåner och arbetsbaserade förmåner. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning respektive föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå. Exempel på arbetsbaserade förmåner är sjukpenning respektive föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå. Bestämmelser om sjuk- och föräldraförsäkringen och andra allmänna försäkringar, ersättnings- och bidragssystem finns samlade i socialförsäkringsbalken (2010:110).</P>
<P class="p51 ft15">Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)</P>
<P class="p166 ft10">Grunden för beräkningar av arbetsbaserade dagersättningar i sjuk- och föräldraförsäkringen är den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI <NOBR>(25–26</NOBR> kap. socialförsäkringsbalken). Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. För att SGI ska kunna fast-</P>
<P class="p311 ft20">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="p72dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34172x1.jpg/" id="p72img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft12">ställas krävs att inkomsten kommer från arbete i Sverige, kommer från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller är årligen återkommande samt att den uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet.</P>
<P class="p41 ft9">Den inkomst som ska ligga till grund för fastställande av SGI kan antingen vara <SPAN class="ft77">inkomst av anställning</SPAN>, som avser den inkomst som arbetstagare har i allmän eller enskild tjänst, eller <SPAN class="ft77">inkomst av annat förvärvsarbete</SPAN>. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inkomst av näringsverksamhet men även vissa andra inkomster. För företagare innebär detta att reglerna ser något olika ut beroende på företagsform. En företagare som bedriver verksamhet i aktiebolagsform tar ut lön från bolaget vilket räknas som inkomst av tjänst. För en företagare som bedriver verksamheten i enskild firma fastställs SGI på grundval av inkomsten av näringsverksamheten.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>Några närmare bestämmelser för hur inkomsten ska beräknas anges dock inte i lagen.<SPAN class="ft39">2 </SPAN>När SGI beräknas bortses från inkomster som sammantaget överstiger 8,0 prisbasbelopp (inkomsttak).</P>
<P class="p312 ft12">Särskilda regler gäller för SGI under uppbyggnadsskedet av ett företag. Under de första 36 månaderna ska en företagares SGI beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Syftet är att öka tryggheten vid sjukdom eller annan händelse för företagare under de första åren i företagets uppbyggnad. Reglerna såg tidigare olika ut beroende på företagsform men är numera harmoniserade.</P>
<P class="p38 ft88">Handläggning av <NOBR>SGI-ärenden</NOBR></P>
<P class="p278 ft9">I samband med en ansökan om en försäkringsförmån, t.ex. sjukpenning, visas den senast registrerade inkomsten. Det finns då möjlighet för den försäkrade att lämna ny uppgift om inkomst. När en ansökan innehåller uppgift om ny inkomst skapas automatiskt ett <NOBR>SGI-ärende.</NOBR> <NOBR>(SGI-ärendet</NOBR> handläggs i regel av samma handläggare som bedömer rätten till den förmån som ansökan gäller.) Kontroll av den lämnade inkomstuppgifter görs vid behov med arbetsgivaren. Om personen inte ändrar några uppgifter i samband med ansökan kontrol-</P>
<P class="p313 ft45"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft44">Detsamma gäller för företagare med handels- eller kommanditbolag.</SPAN></P>
<P class="p291 ft37"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft36">En jämförelse kan göras med de bestämmelser som finns i lagen för beräkning av pensionsgrundande inkomst (59 kap. 14 §) och bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag m.m. (97 kap. 2 §).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="p73dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34173x1.jpg/" id="p73img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td162"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td163"><SPAN class="p19 ft27">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft9">lerar Försäkringskassans datasystem automatiskt inkomstuppgifterna mot tillgängliga interna uppgifter eller hos andra myndigheter som t.ex. Arbetsförmedlingen. Om kontrollen inte ger andra resultat fortsätter tidigare SGI att gälla. Uppskattningsvis handläggs 80 procent av <NOBR>SGI-besluten</NOBR> helt automatiserat.</P>
<P class="p256 ft10">När det gäller företagare kan fastställandet av SGI ofta kräva ytterligare handläggning. Sådana ärenden fördelas till en särskild enhet inom myndigheten som handlägger <NOBR>SGI-ärenden</NOBR> för företagare oavsett vilken förmån som ansökan gäller. Om företagaren bedriver verksamheten i <SPAN class="ft99">enskild firma, </SPAN>och därigenom har inkomst från näringsverksamhet, inhämtas uppgifter från Skatteverket om företagarens förvärvsinkomst under de tre senaste åren enligt beslut om slutlig skatt. Det förfarande som används, och som beskrivs nedan, bygger i stället på den praxis som utvecklats och som stöds av interna föreskrifter och vägledningar.<SPAN class="ft52">3</SPAN></P>
<P class="p314 ft9">I ett första steg görs en justering av förvärvsinkomsten för de eventuella skatterättsliga dispositioner som företagaren har gjort. Innebörden är att en ny förvärvsinkomst för de tre senaste åren beräknas, som inte innehåller avsättningar eller återföringar till periodiseringsfonder eller expansionsfonder. En justering görs också för de egenavgifter som skulle ha betalats på den justerade inkomstnivån. Den nya och omräknade inkomsten för de tre senaste åren räknas därefter upp med det aktuella årets förhöjda prisbasbelopp. Slutligen görs en bedömning av om de omräknade förvärvsinkomsterna uppvisar en trend eller ett genomsnitt som överensstämmer mer eller mindre väl överens med de inkomstuppgifter som företagaren lämnat. Företagaren har också möjlighet att skicka in underlag som styrker de lämnade inkomstuppgifterna.</P>
<P class="p257 ft9">Det faktum att handläggningen innehåller flera moment påverkar handläggningstiden. Under processen behöver också kontakter ske mellan Försäkringskassan och den försäkrade för att begära in kompletterande underlag eller lämna synpunkter på underlag som myndigheten tagit fram. Försäkringskassan uppskattar att den genomsnittliga handläggningstiden för att fastställa SGI för företagare med enskild firma uppgick till 36 dagar 2018. Den effektiva arbetstiden per ärende bedöms dock uppgå till cirka en timme.</P>
<P class="p315 ft37"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft41">Föreskrift RFFS 1998:12 och allmänna råd till den föreskriften, RAR 2002:2 samt Försäkringskassans vägledning för att fastställa SGI och årsarbetstid, 2004:5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft9">För <SPAN class="ft77">företagare med aktiebolag </SPAN>jämförs den lämnade inkomstuppgiften inte på samma sätt med tidigare förvärvsinkomster. I stället görs en bedömning utifrån tre huvudsakliga faktorer – vad företagaren tidigare har tagit ut i lön från bolaget, vad han eller hon säger sig avse att ta ut i lön framöver samt en uppskattning av företagets ekonomiska förutsättningar att betala ut den lönen. Försäkringskassan hämtar vid behov uppgifter om vad den försäkrade tidigare har tagit ut i lön från Skatteverket genom elektronisk informationsöverföring. Företagaren kan också skicka in underlag som visar vad han eller hon har tagit ut i lön under det innevarande året.</P>
<P class="p159 ft12">Om ett företag är nybildat och omfattas av reglerna för uppbyggnadsskede (jfr ovan) görs i handläggningen av <NOBR>SGI-ärendet</NOBR> en kontroll mot lönestatistik från SCB för att avgöra nivån på jämförelseinkomsten. Ofta behöver ytterligare uppgifter som inhämtas genom kontakt med företagaren som då också kan lämna eventuella synpunkter.</P>
<P class="p56 ft26">Det ska tilläggas att den särskilda handläggningsprocessen för företagare med inkomst av näringsinkomst endast gäller när företagaren anmäler en ändrad inkomst och en ny SGI ska fastställas. Om ingen ändring av inkomsten anmäls upprepas inte förfarandet.</P>
<P class="p277 ft24"><SPAN class="ft24">4.3</SPAN><SPAN class="ft32">Sjukförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p289 ft12">Sjukförsäkringen består av flera förmåner: sjukpenning vid sjukdom och nedsatt arbetsförmåga, rehabiliteringsersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga), arbetsskadeersättning, m.m. I det följande behandlas i första hand sjukpenning.</P>
<P class="p38 ft88">Sjukpenning</P>
<P class="p55 ft9">Sjukpenning lämnas vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel <NOBR>(27–28a</NOBR> kap. socialförsäkringsbalken). Sjukpenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels nivå. Vid partiell sjukskrivning lämnas sjukpenning för nedsättning av arbetsförmåga med tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Från och med den sjunde dagen i sjukperioden ska den försäkrade styrka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="p75dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34175x1.jpg/" id="p75img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td162"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td163"><SPAN class="p19 ft27">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft13">nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom genom ett läkarintyg.</P>
<P class="p76 ft26">Sjukpenning lämnas på två nivåer beroende på sjukperiodens längd. Sjukpenning på normalnivå utgår under de första 364 dagar i sjukperioden och motsvarar 80 procent av SGI.<SPAN class="ft33">4 </SPAN>För perioden därefter utgår sjukpenning på fortsättningsnivå som motsvarar 75 procent av SGI. Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om fler dagar med sjukpenning på normalnivå även efter 364 dagar.</P>
<P class="p59 ft12">Ersättningen för varje individ beror på den SGI som fastställts av Försäkringskassan, vilken i sin tur beror av lön eller annan arbetsinkomst. För företagare med aktiebolag innebär det att SGI baseras på den lön som tas ut från aktiebolaget. Om företagaren tar ut en låg lön eller ingen lön alls riskerar denne att inte få någon ersättning vid sjukdom. För företagare med enskild firma är det resultatet av näringsverksamheten som ligger till grund för SGI och beräkning av ersättningen.</P>
<P class="p51 ft88">Sjuklön och karenstid</P>
<P class="p29 ft26">Sjukpenning utgår efter karensavdrag/karenstid och efter sjuklöneperioden. För arbetstagare med inkomst av tjänst gäller att ett karensavdrag görs från och med den första dagen i sjukperioden. Fram till och med den fjortonde dagen betalar arbetsgivaren sjuklön motsvararande 80 procent av ordinarie lön och anställningsförmåner.<SPAN class="ft33">5 </SPAN>Ersättning från Försäkringskassan i form av sjukpenning lämnas från och med dag 15 i sjukperioden.<SPAN class="ft33">6</SPAN></P>
<P class="p49 ft10">En företagare med aktiebolag omfattas av reglerna för sjuklön. Det egna företaget får därför betala sjuklön under sjuklöneperioden, varför sjukpenning utgår först efter dag 14 i sjukperioden. För en företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet gäller andra</P>
<P class="p317 ft54"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft53">Egentligen 80 procent av beräkningsunderlaget som utgörs av SGI multiplicerat med en justeringsfaktor på 0,97.</SPAN></P>
<P class="p4 ft45"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft48">Lag (1991:1047) om sjuklön.</SPAN></P>
<P class="p86 ft54"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft53">För anställda, som inte uppfyller villkoren för rätt till sjuklön från sin arbetsgivare, lämnas sjukpenning under sjukperiodens första två veckor för de dagar som den anställde behövt avstå från arbete. Arbetslösa kan ha rätt till kalenderdagsberäknad sjukpenning (sjukpenning sju dagar i veckan) från sjukperiodens början, efter karensavdrag. Även för en företagare som har en sjukpenninggrundande inkomst som består av endast inkomst av annat förvärvsarbete får kalenderdagsberäknad sjukpenning från sjukperiodens början </SPAN><NOBR>(27–28</NOBR> kap. socialförsäkringsbalken).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft13">regler, med möjlighet att välja en karenstid mellan 1 och 90 dagar, se närmare i kapitel 5.</P>
<P class="p318 ft88">Rehabiliteringskedjan</P>
<P class="p305 ft26">Vid längre sjukfall finns särskilda bestämmelser för bedömning av arbetsförmågans nedsättning, den så kallade rehabiliteringskedjan (27 kap. socialförsäkringsbalken). Reglerna, som syftar till att den försäkrade så snart möjligt ska kunna återgå i till ordinarie eller annat arbete, handlar övergripande om att pröva arbetsförmågan efter 90, 180 och 365 dagar. Frågan om rehabilitering för företagare behandlas närmare i kapitel 6 i betänkandet.</P>
<P class="p38 ft88">Högriskskydd</P>
<P class="p217 ft10">Särskilda regler finns om allmänt respektive särskilt högriskskydd som bl.a. innebär att sjukpenning får lämnas utan karensavdrag vid ett visst antal återkommande sjukperioder under en tolvmånadersperiod. Samma regler gäller för en företagare med enskild firma som valt en dags karens. För dem som valt längre karenstid är avdraget lägre.</P>
<P class="p319 ft24"><SPAN class="ft24">4.4</SPAN><SPAN class="ft32">Föräldraförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p55 ft26">Föräldraförsäkringen omfattar föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samt graviditetspenning <NOBR>(10–13</NOBR> kap. socialförsäkringsbalken). I föräldrapenningen finns förutom en inkomstbaserad ersättning även ersättning på grundnivå (250 kronor), för dem utan inkomst/SGI, och på lägstanivå (180 kronor) för vissa ersättningar. En annan skillnad gäller inkomsttaket som i föräldrapenningen uppgår till 10 prisbasbelopp och i den tillfälliga föräldrapenningen uppgår till 7,5 prisbasbelopp.</P>
<P class="p56 ft9"><SPAN class="ft77">Föräldrapenning </SPAN>med anledning av barns födelse eller adoption omfattar 480 dagar per barn. Föräldrapenning utgår för de dagar eller del av dagar när en förälder inte har förvärvsarbetat, vilket kan avse hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Ersättningen är kalenderdagsberäknad och utgår för sju dagar per</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="p77dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34177x1.jpg/" id="p77img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td162"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td163"><SPAN class="p19 ft27">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft13">vecka. Föräldrapenning kan betalas ut fram till dess barnet har fyllt tolv år.</P>
<P class="p320 ft12"><SPAN class="ft11">Tillfällig föräldrapenning </SPAN>(”VAB”) lämnas vid vård av barn vid sjukdom eller vissa andra situationer. Tillfällig föräldrapenning kan överlåtas på annan försäkrad, t.ex. anhörig som tar hand om sjukt barn. Tillfällig föräldrapenning utgår för de dagar då en förälder avstått från förvärvsarbete och kan lämnas för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Tidigare gällde att den tillfälliga föräldrapenningen var arbetstidsberäknad för anställda men kalenderdagsberäknad för företagare, vilket också innebar en skillnad mellan företagare med aktiebolag och dem med enskild firma. Denna skillnad är numera borttagen och samma regler gäller för samtliga föräldrar.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">4.5</SPAN><SPAN class="ft32">Arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p29 ft26">Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring och handhas av arbetslöshetskassorna.</P>
<P class="p59 ft12">Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare, även om vissa särskilda bestämmelser gäller för företagare.<SPAN class="ft51">7 </SPAN>Som företagare i arbetslöshetsförsäkringen räknas en person som utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över företagets verksamhet och som skött förvärvsverksamheten yrkesmässigt och självständigt.</P>
<P class="p32 ft9">En företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet anses vara arbetslös så snart det inte vidtas några åtgärder i näringsverksamheten. Det krävs i detta led inte att verksamheten upphört definitivt, t.ex. att tillgångar i verksamheten avyttrats eller verksamheten avregistrerats. Det finns vidare undantag för åtgärder som kan vidtas utan att ersättningsrätten upphör, t.ex. nödvändiga åtgärder som vidtas på grund av oförutsedda händelser.</P>
<P class="p49 ft9">Företagare har inte samma möjligheter som arbetstagare att beviljas arbetslöshetsersättning mellan uppdrag. Ersättning lämnas normalt inte heller till en person som bedriver näringsverksamhet på deltid. En person som har haft ett företag vid sidan av ett tidigare förvärvsarbete på heltid (kombinatör) kan dock under vissa förutsättningar få företaget klassat som bisyssla. Om företaget klassas</P>
<P class="p321 ft37"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft41">Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="p78dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34178x1.jpg/" id="p78img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft12">som bisyssla påverkar det inte arbetslöshetsersättningen. Som villkor gäller då att företagsverksamheten inte utvidgas under arbetslösheten eller hindrar personen från att ta ett heltidsarbete och att inkomsterna inte överstiger motsvarande 6 grundbelopp per vecka. Det finns också en regel som medger ersättning vid s.k. begränsat företagande, där verksamheten i företaget bl.a. är begränsad till maximalt 10 timmar per vecka.</P>
<P class="p36 ft12">Begränsningar finns i reglerna för en företagare som återupptagit en tidigare tillfälligt nedlagd verksamhet och som på nytt behöver lägga ned verksamheten. En sådan företagare kan inte beviljas ersättning på nytt förrän fem år passerat från det att näringsverksamheten återupptagits. I annat fall måste näringsverksamheten vid en samlad bedömning ha upphört definitivt för att den sökande ska kunna beviljas ersättning.</P>
<P class="p40 ft26">Sedan 2018 pågår en översyn av arbetslöshetsförsäkringen med uppdraget att föreslå regler för en ny arbetslöshetsförsäkring. En utgångspunkt är att försäkringen ska anpassas till nya förhållanden på arbetsmarknaden och nå fler och baseras på inkomster i stället för villkor om arbetad tid m.m. Utredningen ska enligt direktiven lämna förslag senast den 15 maj 2020.<SPAN class="ft33">8</SPAN></P>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft24">4.6</SPAN><SPAN class="ft32">Allmän pension</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Ålderspensionen består dels av de inkomstgrundade pensionsförmånerna, dels av ett grundskydd. De inkomstgrundade förmånerna är inkomstpension och premiepension. Grundskyddet utgörs av garantipension och vissa andra förmåner. Den inkomstgrundade ålderspensionen baseras på individens samlade livsinkomst. Pensionsunderlaget utgörs av den pensionsgrundande inkomsten (PGI) som beräknas av Skatteverket på inkomster som den försäkrade har haft varje år av anställning eller annat förvärvsarbete och som det därför betalats pensionsavgift för (59 kap. socialförsäkringsbalken).</P>
<P class="p56 ft10">För företagare såväl som för anställda gäller att det är <SPAN class="ft99">arbetsinkomsten </SPAN>som ligger till grund för pensionen. För en företagare med aktiebolag grundas pensionen på den lön som företagaren tar ut i bolaget. En låg lön eller ett lågt uttag av lön i förhållande till utdelningar får därmed konsekvenser för pensionen. För en företagare</P>
<P class="p322 ft37"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft36">Utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (A 2018:01).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="p79dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34179x1.jpg/" id="p79img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td162"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td163"><SPAN class="p19 ft27">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12">med enskild firma är det arbetsinkomsten i form av verksamhetens årliga nettoresultat som ligger till grund för pensionen. Oavsett företagsform gäller att lönsamheten i företaget är avgörande för utfallet i den allmänna pensionen.</P>
<P class="p49 ft10">En annan skillnad mellan anställda och företagare är tjänstepensionen. I jämförelse med de flesta anställda har egna företagare ofta ingen tjänstepension. För den som överväger att gå från anställning till företagande kan detta förhållande särskilt behöva beaktas.</P>
<P class="p271 ft24"><SPAN class="ft24">4.7</SPAN><SPAN class="ft32">Finansiering och avgifter</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">De allmänna försäkringarna finansieras genom uttag av sociala avgifter och ibland genom anslag på statsbudgeten. De sociala avgifterna betalas som arbetsgivaravgifter eller för företagare med inkomst av näringsverksamhet, bl.a. enskild firma, som egenavgifter.<SPAN class="ft39">9 </SPAN>Avgiftsunderlaget utgörs av lön och ersättningar respektive överskottet av näringsverksamheten. Arbetsgivaravgiften uppgår 2019 till 31,42 procent och egenavgiften till 28,97 procent. Skillnaden beror främst på att arbetsmarknadsavgiften är lägre i egenavgiften.</P>
<P class="p49 ft9">Sjukförsäkringsavgiften, som finansierar förmånerna i sjukförsäkringen, uppgår 2019 till 3,55 procent i arbetsgivaravgiften och 3,64 procent i egenavgiften. Avgiften har varierat över tid och låg under vissa år i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> på nivåer över 10 procent. För företagare med enskild näringsverksamhet är sjukförsäkringsavgiften differentierad beroende på karensvalet, se vidare kapitel 5.</P>
<P class="p84 ft12">Föräldraförsäkringen finansieras genom föräldraförsäkringsavgiften som 2019 uppgår till 2,60 procent i både arbetsgivar- och egenavgiften. Avgiften har legat relativt konstant över tid.</P>
<P class="p49 ft26">Arbetslöshetsförsäkringen finansieras genom arbetsmarknadsavgiften i socialavgifterna samt över statsbudgeten.</P>
<P class="p49 ft26">Den allmänna pensionen finansieras dels med skattemedel och över statsbudgeten, dels med avgifter. Den skattefinansierade delen avser grundskyddet garantipension. Den inkomstgrundade ålderspensionen, som redovisas särskilt från statsbudgeten, finansieras i sin helhet genom ålderspensionsavgiften som ingår i arbetsgivar- och egenavgiften. Ålderspensionsavgiften uppgår 2019 till 10,21 procent i både <NOBR>arbetsgivar-och</NOBR> egenavgiften.</P>
<P class="p321 ft37"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft41">Socialavgiftslagen (2000:980).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="p80dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34180x1.jpg/" id="p80img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft24">4.8</SPAN><SPAN class="ft32">Stöd och information</SPAN></P>
<P class="p289 ft12">Stöd och vägledningar för sjuk- och föräldraförsäkringens olika förmåner finns på Försäkringskassans hemsida. För företagare finns särskild information som också anger vad som gäller för olika företagsformer. Genom <NOBR>SGI-guiden</NOBR> kan en företagare få information om sin SGI genom att lämna uppgifter om sitt företag och inkomster. Försäkringskassan har även ett kundcenter där <NOBR>SGI-frågor</NOBR> som rör företagare kan besvaras.</P>
<P class="p41 ft12">Flera tjänster hos Försäkringskassan finns tillgängliga som <NOBR>e-tjäns-</NOBR> ter. När det gäller sjukförsäkringen kan den försäkrade göra anmälan om sjukdom och ansöka om sjukpenning. Även för andra förmåner inom sjukförsäkringen kan anmälan och ansökan om ersättning göras genom <NOBR>e-tjänsten.</NOBR> Som stöd för <NOBR>e-tjänsten</NOBR> finns vissa informations- och instruktionsmaterial tillgängliga.</P>
<P class="p41 ft9">Genom att det görs särskilda prövningar av företagares inkomstuppgifter (jfr ovan) har handläggningen i mindre utsträckning kunnat automatiseras för företagare. Riksrevisionen har i en tidigare nämnd rapport om föräldrapenning bedömt att det finns en obalans när det gäller tillgängligheten till verktygen på Försäkringskassans hemsida och informationen som ges till anställda respektive företagare.<SPAN class="ft39">10</SPAN></P>
<P class="p37 ft9">När det gäller den allmänna pensionen har Pensionsmyndigheten särskild information riktad till företagare med enskild firma eller aktiebolag och som behandlar både pension och de pensionsavgifter som betalas av företagare. Verktyg finns för att beräkna en prognos för pensionsutfallet. På webbplatsen <SPAN class="ft77">Min pension, </SPAN>som är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen, finns också informationsmaterial riktat till företagare med enskild firma eller aktiebolag samt ett verktyg för att beräkna den sammanlagda pensionen.</P>
<P class="p41 ft9">En gemensam plattform för myndigheternas information och tjänster riktade till företagare är <SPAN class="ft77">Verksamt.se</SPAN>. Grunden är ett myndighetssamarbete mellan Bolagsverket, Tillväxtverket, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, m.fl. myndigheter. Med utgångspunkt i den digitala plattformen genomförs riktade informationsinsatser, <NOBR>starta-eget-dagar,</NOBR> webbseminarier och andra aktiviteter. Social trygghet och information om t.ex. sjuk- och föräldraförsäkringen är exempel på sakområden.</P>
<P class="p323 ft37"><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft41">Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. RiR 2018:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td162"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td163"><SPAN class="p19 ft27">Gällande regler för företagare i trygghetssystemen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft24"><SPAN class="ft24">4.9</SPAN><SPAN class="ft32">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">Sammantaget kan konstateras att förmånerna i sjuk- och föräldraförsäkringen gäller för alla försäkrade, både arbetstagare och egna företagare. Ett område som där skillnader finns gäller fastställandet av SGI, där särskilda kontroller görs av de uppgifter som företagen lämnar i samband med en ansökan om sjuk- eller föräldrapenning. Detta gäller särskilt för företagare med inkomst av näringsverksamhet, där handläggningen innehåller flera moment av utredning och bedömningar. När det gäller karenstid och sjuklön kan noteras att företagare möter olika regler beroende på företagsform, där den ena gruppen kan välja karenstid medan den andra gruppen inte medges sådan flexibilitet. Frågan behandlas närmare i kapitel 5.</P>
<P class="p49 ft26">I både sjuk- och föräldraförsäkringen finns möjligheter till flexibilitet genom att sjukpenning och föräldrapenning kan tas ut för hela eller delar av dagarna. Förutsättningarna finns därmed för att åtminstone vid kortare fall av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller vård av sjukt barn kunna upprätthålla driften av ett företag eller att kombinera föräldraskap och företagande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
</DIV>
<DIV id="page_83">
<P class="p0 ft14">5 Karenstid och åldersgräns</P>
<P class="p28 ft24"><SPAN class="ft24">5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P>
<P class="p29 ft12">Utredningen ska enligt direktiven analysera möjligheten för företagare med enskild firma, handels- eller kommanditbolag att över 55 år fritt kunna välja karenstid. Uppdraget innefattar dels att utreda och ta ställning till om åldersgränsen 55 år ska kvarstå, höjas eller tas bort, dels att redogöra för konsekvenserna av en eventuell förändring för kvinnor respektive män.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">5.2</SPAN><SPAN class="ft32">Nuvarande regler</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">En försäkrad med inkomst av enskild näringsverksamhet, t.ex. enskild firma, har i dag möjlighet att välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar (27 kap. <NOBR>29–33a</NOBR> §§ socialförsäkringsbalken). Om inget val görs gäller en grundläggande karenstid på sju dagar. En ändring av karenstid görs genom en anmälan till Försäkringskassan. Ändring till en kortare karenstid får dock inte göras efter det att den försäkrade fyllt 55 år. Ändringen får inte heller tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen har börjat gälla. Valet av karenstid påverkar den sjukförsäkringsavgift som företagaren betalar inom ramen för egenavgifterna<SPAN class="ft77">. </SPAN>Avgiften fastställs av Försäkringskassan.</P>
<P class="p49 ft12">En företagare som driver sin verksamhet i aktiebolagsform har ingen motsvarande möjlighet att välja karenstid, utan har som andra anställda en karensdag, numera ändrat till karensavdrag. De omfattas också av reglerna för sjuklön, vilket innebär att sjukpenning kan utgå först efter dag 14 i sjukperioden.</P>
<P class="p324 ft20">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="p84dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34184x1.jpg/" id="p84img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft24">5.3</SPAN><SPAN class="ft32">Historik</SPAN></P>
<P class="p55 ft12">Möjligheten för företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet att välja karenstid i sjukförsäkringen har en lång historik. När den allmänna sjukförsäkringen infördes 1955 bestod försäkringen dels av en grundsjukpenning som omfattade alla, dels en inkomstrelaterad tilläggssjukpenningförsäkring för anställda med inkomst av tjänst.<SPAN class="ft51">1 </SPAN>Företagare med enskild näringsverksamhet – vid denna tid ofta inom jord- och skogsbruk, handel och hantverk – erbjöds möjlighet att frivilligt ansluta sig till tilläggssjukpenningen. Bakgrunden var en bedömning att denna grupp av personer hade olika behov av en sjukförsäkring och att deras arbetsförhållanden var annorlunda än för anställda.</P>
<P class="p40 ft9">I den frivilliga försäkringen fanns möjlighet för denna grupp av företagare att välja karenstid, dvs. graden av försäkringsskydd. Den allmänna karenstiden uppgick till 3 dagar (samma som för anställda) men företagaren kunde välja en längre karenstid med ytterligare 15, 30 eller 90 dagar. Valet av karenstid avspeglades i den avgift som företagaren betalade för tilläggsförsäkringen. För att få teckna den frivilliga försäkringen fanns två villkor, nämligen att den försäkrade hade god hälsa och ej hade fyllt 55 år. Senare kom dessa villkor att också gälla om den försäkrade ville anmäla en kortare karenstid, dvs. en utökad försäkring. Åldersgränsen 55 år och hälsovillkoret motiverades med att det för en frivillig försäkring var nödvändigt att ”förhindra ett dåligt medlemsurval och för att undvika spekulation från medlemmarnas sida”. Vidare anfördes att systemet behövde ”spärrar” för att begränsa risken för överutnyttjande.</P>
<P class="p37 ft12">År 1962 sammanfördes de allmänna försäkringarna i en samlad lag om allmän försäkring (1962:381) som då kom att omfatta sjuk- och moderskapsförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen. I detta sammanhang beslutades att företagare med enskild näringsverksamhet också skulle omfattas av tilläggsförsäkringen, som därigenom blev obligatorisk. Motivet var att denna grupp av individer skulle ges samma skydd vid sjukdom som anställda. Ett annat motiv var behovet av samordning och enhetliga regler för de allmänna försäkringarna.</P>
<P class="p56 ft9">Eftersom försäkringen nu blev obligatorisk för företagare med enskild näringsverksamhet bedömdes antalet karensdagar kunna re-</P>
<P class="p224 ft37"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft36">Lag (1947:1) om allmän sjukförsäkring infördes 1955.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="p85dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34185x1.jpg/" id="p85img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td164"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td165"><SPAN class="p19 ft100">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12">duceras till 30 och 90 dagar utöver grundkarens. Samma ålders- och hälsovillkor som tidigare skulle gälla som villkor för ändring till en kortare karenstid.</P>
<P class="p49 ft9">Antalet karensdagar har därefter ändrats vid flera tillfällen. Den senaste större förändring genomfördes 2010. Bakgrunden var att en utredning hade föreslagit att möjligheten för företagare med enskild näringsverksamhet att välja karensdag skulle utvidgas till 30, 90, 180 och 365 dagar, att jämföra med de dåvarande alternativ 3 eller 30 dagar.<SPAN class="ft39">2 </SPAN>Vidare föreslogs grundkarensen höjas från en till sju dagar. Syfte med förslagen var att ge företagarna större möjlighet att välja nivån på sitt försäkringsskydd, eftersom det i utredningen konstaterats att företagare hade ett lägre utnyttjande av sjukförsäkringen. En längre grundkarens motiverades av att möjligheten att då kunna sänka sjukförsäkringsavgiften för företagarna. I utredningen redovisades beräkningar av hur avgiften skulle kunna sänkas, dock lämnades inga lagförslag i denna del. Utredningens förslag genomfördes med någon ändring. Beslutet att ta bort alternativet en karensdag reviderades dock i ett senare beslut 2013.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">5.4</SPAN><SPAN class="ft32">Karensval, sjukfall och avgifter</SPAN></P>
<P class="p222 ft12">Utredningen har inhämtat statistik över företagarnas val av karenstid. I tabell 5.1 nedan redovisas fördelningen på de olika karensvalen 2017.</P>
<P class="p325 ft50"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft49">Trygghetssystemen för företagare </SPAN><SPAN class="ft37">(SOU 2008:89)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34186x1.jpg" style="width:431px;height:201px" id="p86img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td11"><SPAN class="p19 ft21">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td166"><SPAN class="p326 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td167"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td168"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td167"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td168"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td170"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td171"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td170"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td171"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td170"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td171"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td120"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td172"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td173"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft37">Källa: Skatteverket.</P>
<P class="p202 ft9">Som framgår av tabellen hade en majoritet av företagarna, 88 procent, en grundkarens på 7 dagar. I denna grupp ingår även en ganska stor grupp av företagare som inte tagit ställning till karensval (saknar ett registrerad karens). Endast ett fåtal, omkring 3 procent, hade valt 14 eller fler karensdagar och därmed nyttjat de utökade valmöjligheterna för karensdagar som infördes 2010. Alternativet en dags karens hade valts av cirka 9 procent av företagarna.</P>
<P class="p56 ft9">Fördelningen av karensdagar skiljer sig inte nämnvärt mellan män och kvinnor. Sett till åldersgrupperna har gruppen över 55 år i något lägre utsträckning en dags karens eller grundkarens. För karensalternativen över 14 dagar finns inte några nämnvärda skillnader mellan åldersgrupperna. Eftersom de som är över 55 år inte längre kan byta till ett lägre karensalternativ måste de som 2017 var över 55 år och hade en dags karens ha gjort det valet före 55 års ålder. Det kan också finnas personer som gjorde valet under övergångstiden efter 2013, då alternativet en karensdag infördes, då det var möjligt även för dem över 55 år att välja en karensdag.</P>
<P class="p38 ft15">Hur påverkas sjukförsäkringsavgiften av karensvalet?</P>
<P class="p160 ft10">Som framgått tidigare ska det karensval som företagare gör påverka nivån på sjukförsäkringsavgiften i den egenavgift som företagaren betalar. Egenavgiften betalas på företagarnas inkomster av aktiv näringsverksamhet. Med utgångspunkt i inkomstunderlaget för 2017 har ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="p87dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B341/H7B34187x1.jpg" style="width:434px;height:186px" id="p87img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td164"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td165"><SPAN class="p19 ft100">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft13">genomsnittligt inkomstunderlag för varje ålderskategori och karensval räknats fram, se tabell 5.2.</P>
<P class="p327 ft37">Källa: Skatteverket.</P>
<P class="p142 ft12">Avgiftsunderlaget är den inkomst som ligger till grund för den egenavgift och inkomstskatt som företagaren betalar på. Det är alltså den inkomst som ska jämföras med lönen före skatt för en anställd. Som framgår av sammanställningen i tabellen är inkomster och avgiftsunderlag för denna grupp av företagare låga. Den genomsnittliga inkomsten i hela gruppen uppgick 2017 till cirka 140 000 kronor, vilket är en mycket låg inkomst jämfört med medelinkomsten för löntagare i Sverige.</P>
<P class="p49 ft9">Inkomstspridningen i gruppen företagare med enskild firma och näringsinkomst är dock stor. I underlaget här ingår dessutom alla som har aktiva näringsinkomster även om dessa utgör en mindre del av försörjningen, t.ex. för dem som driver näringsverksamheten parallellt med en anställning. Värt att notera är att inkomstnivåerna skiljer sig något dels mellan kvinnor och män men också beroende på karensval. De som valt en dags karens har de högsta inkomsterna medan den stora gruppen med grundkarens i genomsnitt har lägst inkomster. För dem med 14 dagar och längre karenstid faller inkomstnivåerna med karenstidens längd. En förklaring kan vara att det bland dem som valt de längre karenstiderna finns företagare som inte är beroende av näringsinkomsten eller av sjukpenning som är grundad på denna inkomst.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="p88dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34188x1.jpg/" id="p88img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft13">Tabell 5.3 nedan visar effekten på sjukförsäkringsavgiften beroende på karensval.</P>
<P class="p328 ft37">Källa: Skatteverket.</P>
<P class="p329 ft9">Som framgår av tabellen ovan får den företagare som har valt 90 dagars karens en reducering av sjukförsäkringsavgiften med drygt en procentenhet. Beräknat på ett avgiftsunderlag som i genomsnitt uppgår till 140 000 kronor blir skillnaden i avgift begränsad, cirka 1 400 kronor per år. Med en högre inkomst blir skillnaderna i kronor givetvis större. På avgiftsunderlag som överstiger 8 prisbasbelopp gäller dock samma avgiftsnivå som för grundkarensen, dvs. 3,64 procent.</P>
<P class="p40 ft9">Att skillnaden i avgiften mellan karensvalen är så liten beror på två faktorer. Det har dels att göra med den metod som används för att beräkna den differentierade avgiften, där avgiften i dag beräknas på ett sätt som inte avspeglar den försäkringsmässiga risken för de olika karenstidsvalen. Den andra faktorn har att göra med att sjukförsäkringsavgiftens nivå. Sjukförsäkringsavgiften i egenavgiften låg i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> på nivåer över 10 procent men har därefter sänkts. I stället har andra avgifter i egenavgiften (och arbetsgivaravgifter) höjts, t.ex. ålderspensionsavgiften och den allmänna löneavgiften. Med en sjukförsäkringsavgift kring 4 procent blir utrymmet för en differentiering begränsat oavsett beräkningsmetod</P>
<P class="p38 ft15">Karensval och sjukdagar</P>
<P class="p330 ft12">En jämförelse har gjorts mellan karensval och sjukfall. Tabell 5.4 visar antalet företagare med minst ett sjukfall fördelat på de olika karensvalen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="p89dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34189x1.jpg/" id="p89img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr9 td174"><SPAN class="p133 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td113"><SPAN class="p331 ft100">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td175"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td176"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td175"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td176"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td174"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td174"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td179"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p19 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft37">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p333 ft9">Antalet sjukfall per person är högst i gruppen med en dags karens, vilket inte är förvånande eftersom de flesta sjukfall är korta. Lägst antal sjukfall har gruppen med grundkarens, dvs. 7 dagars karenstid. Förklaringen till det kan bl.a. vara att denna grupp kan antas omfatta många personer som inte i huvudsak lever på näringsinkomsten. De kan därför ha sjukfrånvaro från annan sysselsättning som inte fångas upp av denna statistik. Genom att de flesta sjukfallen generellt är korta hinner majoriteten av de försäkrade egenföretagarna bli friska under karenstiden, vilket troligen förklarar att det är så få sjukfall bland dem som har valt längre karenstid från 14 dagar och uppåt. När det gäller jämförelser mellan kvinnor och män och mellan de olika åldersklasserna är skillnaderna relativt små.</P>
<P class="p334 ft24"><SPAN class="ft24">5.5</SPAN><SPAN class="ft32">Analys</SPAN></P>
<P class="p335 ft15">Åldersgränsen 55 år</P>
<P class="p336 ft9">När det gäller frågan om åldersgränsen 55 år i karensvalet för företagare med enskild näringsverksamhet kan konstateras att den i grunden inte har omprövats sedan <NOBR>1950-talet</NOBR> när den första allmänna sjukförsäkringen utformades. Samtidigt har den demografiska strukturen och medellivslängden väsentligt förändrats sedan denna tid. Beslut har också tagits om förändrade pensionsregler. Exempelvis är lägsta ålder för uttag av pension i dag 61 år. Det är också väl känt, vilket också framgår av utredningens kartläggning, att gruppen företagare med enskild firma ofta ligger något högre åldersmässigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="p90dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34190x1.jpg/" id="p90img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft26">Mot denna bakgrund kan det bedömas rimligt att ompröva åldersgränsen med inriktning på en anpassning till mer aktuella förutsättningar. Ett alternativ till den nuvarande fasta åldersgränsen skulle kunna vara en anpassning till det nya åldersbegreppet <SPAN class="ft34">riktålder för pension </SPAN>som avses införas i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem.<SPAN class="ft33">3 </SPAN>Innebörden är att en riktålder fastställs för varje årskull och som sedan blir styrande för tidigaste pensionsuttag. En- ligt förslag kommer riktålder att tillämpas från och med 2026. Fram till dess kommer nuvarande åldersgränser i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem att höjas stegvis. Skulle en anpassning till riktålder göras behövs sannolikt en stegvis uppräkning göras av åldersgränsen.</P>
<P class="p40 ft9">En annat alternativ är att helt ta bort åldersgränsen i bestämmelserna om karenstidsvalet. Fördelen med en sådan lösning skulle vara att inte utesluta någon företagare från att kunna utnyttja valfriheten i systemet. Samtidigt finns en risk för en ökad statsfinansiell belastning som följd av en borttagen åldersgräns, även om företagare generellt har ett relativt lågt utnyttjande av sjukförsäkringen. Ett av skälen för att inte kunna byta till färre karensdagar efter en viss ålder är att förhindra att en försäkrad betalar låg premie när risken för försäkringsfall är låg och sedan ökar sitt försäkringsskydd när den egna risken ökar. Utredningens material tyder dock inte på att de som är över 55 år och har valt en karensdag har högre benägenhet att vara sjuka jämfört med personer under 55 år som har valt en karensdag. Däremot är sjukfallsfrekvensen högre bland dem som har en karensdag men det gäller i alla åldersgrupper. Den individuella risken för sjukfrånvaro påverkas troligtvis av fler faktorer än ålder.</P>
<P class="p318 ft15">Karensval och företagsform</P>
<P class="p81 ft9">Det kan konstateras att möjligheten för företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet att välja karenstid i sjukförsäkringen har en lång historik. Någon motsvarande valfrihet när det gäller karenstid eller försäkringsskydd för andra försäkrade. Ett skäl som låg bakom de särskilda reglerna för företagare med enskild näringsverksamhet vid denna tid var att de bedrev sin verksamhet under särskilda omständigheter. Om detta skäl är giltigt även i dag –</P>
<P class="p218 ft50"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft95">En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv</SPAN><SPAN class="ft37">, prop. 2018/19:133.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td164"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td165"><SPAN class="p19 ft100">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p337 ft9">och om de särskilda omständigheterna är olika mellan företagare med enskild firma respektive aktiebolag – förefaller inte ha prövats i tidigare utredningar eller andra sammanhang. Väl känt är dock att gruppen företagare med näringsverksamhet är heterogen med stora variationer i verksamhetens omfattning och arbetsförhållanden.</P>
<P class="p256 ft9">Samtidigt visar den statistik som utredningen tagit fram att endast tre procent valt något annat karensalternativ än grundkarens eller en dags karenstid. Som framgått kan en förklaring till detta vara den begränsade effekten på sjukförsäkringsavgiften vid ett val av en längre karenstid. En förändrad avgift som i högre grad avspeglar den risk som företagare övertar genom att välja ett lägre försäkringsskydd skulle hypotetiskt kunna ge ett annat utfall. I realiteten begränsas dock utrymmet för att väsentligt differentiera avgiften av sjukförsäkringsavgiftens relativt låga nivå i dag, cirka 4 procent. En annan förklaring till hur karensvalet utfallit kan vara brister i informationen eller förståelsen av reglerna hos företagarna. Slutligen kan en förklaring vara att denna grupp av företagare inte har behov av väsentligt annorlunda karenstidsalternativ än andra försäkrade.</P>
<P class="p257 ft10">En bärande princip har under senare år varit att åstadkomma en neutralitet i regelverken mellan olika företagsformer och undanröja omotiverade skillnader. Mot denna bakgrund kan det vara motiverat att se över grunderna och pröva skälen för att ha olika regler för karens beroende på företagsform. Medan en företagare som driver enskild firma (eller handels- eller kommanditbolag) har möjlighet att välja karenstid har en företagare med verksamheten i aktiebolagsform ingen motsvarande valfrihet. Grundregeln i sjukförsäkringen är att alla med inkomst av tjänst (anställning) har en karensdag, numera kallat karensavdrag. I den meningen gäller samma karensregler för företagare med aktiebolag som för anställda. Men en – företagare med eget aktiebolag omfattas därutöver av reglerna för sjuklön, vilket innebär att de kan ansöka om sjukpenning först efter en sjuklöneperiod om 14 dagar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Karenstid och åldersgräns</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft24"><SPAN class="ft24">5.6</SPAN><SPAN class="ft32">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p339 ft9">Sammanfattningsvis kan konstateras att de ytterligare karensval som infördes 2010 för företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet i begränsad utsträckning har utnyttjats. Merparten av företagarna har sju dagars karenstid (grundkarens) – inklusive dem som inte aktivt valt karenstid – eller en dags karens, ett alternativ som infördes 2013. En förklaring till utfallet kan vara att avgiften för de olika karensvalen inte är tillräckligt differentierad eller riskavspeglande för att motivera en längre karenstid. Andra orsaker kan handla om brist på information eller kännedom om reglerna. Det kan också vara så att denna grupp av företagare inte har väsentligt skilda behov av karenstid jämfört med andra försäkrade.</P>
<P class="p159 ft12">När det gäller frågan om åldersgränsen 55 år som gäller för byte till lägre karenstid finns skäl för en anpassning till aktuella demografiska förhållanden. Möjliga handlingsalternativ är en anpassning till den föreslagna riktåldern i pensionssystemet eller att helt ta bort åldersgränsen.</P>
<P class="p312 ft12">Det kan konstateras att det finns stora skillnader i reglerna för karenstid mellan de olika företagsformerna enskild firma och aktiebolag. En företagare med enskild firma kan välja karenstid medan företagare med aktiebolag inte har denna möjlighet, och också omfattas av reglerna för sjuklön. Det kan finnas skäl att se över förhållandet och pröva grunderna för att ha olika regler för karens beroende på företagsform.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<P class="p340 ft8"><SPAN class="ft14">6</SPAN><SPAN class="ft38">Bedömning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning och rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p341 ft24"><SPAN class="ft24">6.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P>
<P class="p342 ft26">Utredningen ska enligt direktiven belysa de hinder som finns för Försäkringskassan att bedöma arbetsförmåga för sjukskrivna företagare särskilt vid partiell sjukskrivning samt belysa de utmaningar och eventuella hinder som finns för rehabilitering av företagare.</P>
<P class="p62 ft24"><SPAN class="ft24">6.2</SPAN><SPAN class="ft32">Regler för partiell sjukskrivning</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">Rätten till sjukpenning regleras i 27 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110). I sammandrag gäller följande. En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk ska det bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Sjukpenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån enligt följande:</P>
<P class="p343 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Hel sjukpenning lämnas för dag när den försäkrade saknar arbetsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p344 ft9"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft101">Tre fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt.</SPAN></P>
<P class="p345 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">Halv sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar.</SPAN></P>
<P class="p346 ft9"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft101">En fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften.</SPAN></P>
<P class="p347 ft20">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Bedömning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning och rehabilitering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft9">Den försäkrade ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukperiodens första dag genom ett läkarintyg till Försäkringskassan. Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne. För en företagare kan bedömningen enbart göras i relation till dennes vanliga arbete, dvs. det egna företaget. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande grad den dagen. Sjukpenning kan även utgå om en försäkrad genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering.</P>
<P class="p38 ft15">Tillämpning</P>
<P class="p81 ft9">Tillämpningen av reglerna i socialförsäkringsbalken när det gäller bedömning av arbetsförmåga styrs inte närmare av någon förordning. Försäkringskassan utfärdar dock vägledningar som ska utgöra stöd för myndighetens arbete och bedömningar. I riktlinjerna som gäller sjukpenning finns inga särskilda anvisningar för hur arbetsförmågan hos företagare ska bedömas när det gäller deltidssjukskrivning.</P>
<P class="p38 ft15">Försäkringskassans bedömningar</P>
<P class="p217 ft26">Försäkringskassan gör i sin tillämpning av reglerna en bedömning av företagarens arbetsförmåga i förhållande till arbetsuppgifter och normal arbetstid. Reglerna i sjukförsäkringen ser delvis annorlunda ut för företagare och anställda t.ex. vad gäller karenstid och sjuklöneperiod. Skillnaderna i övrigt handlar enligt myndigheten om olika förutsättningar eller omständigheter relaterar till företagarens arbetstid och arbetsförmåga. Det kan exempelvis handla om följande avvägningar:</P>
<P class="p348 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">Vissa uppgifter av administrativ art i företaget kan behöva utföras även under sjukskrivningsperioden, och vad innebär det för bedömningen av arbetsförmåga?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td182"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td183"><SPAN class="p19 ft27">Bedömning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning och rehabilitering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft9"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft101">Inkomstbortfallet på grund av sjukdom kanske inte står i relation till arbetstiden för företagare i samma utsträckning som för anställda.</SPAN></P>
<P class="p345 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">Företagaren kan inte anses jobba i lägre omfattning om han eller hon är på sin ”arbetsplats” hela dagen.</SPAN></P>
<P class="p350 ft10">En annan omständighet som Försäkringskassan lyfter fram är att uppgifter om företagarens faktiska omständigheter under sjukskrivningen inte kan intygas av någon annan än företagaren själv, att jämföra med den kontroll som en arbetsgivare kan utöva över en anställd.</P>
<P class="p271 ft24"><SPAN class="ft24">6.3</SPAN><SPAN class="ft32">Rehabiliteringskedjan</SPAN></P>
<P class="p29 ft9">Särskilda bestämmelser finns för bedömning av arbetsförmågans nedsättning vid längre sjukfall, den så kallade rehabiliteringskedjan (27 kap. <NOBR>47–49</NOBR> §§ socialförsäkringsbalken). Reglerna, som syftar till att den försäkrade så snart möjligt ska kunna återgå i arbete, handlar övergripande om att pröva arbetsförmågan enligt ett antal fastlagda tidsgränser och bedömningsgrunder.</P>
<P class="p49 ft9">Bedömning av arbetsförmågans nedsättning i rehabiliteringskedjan innebär i korthet följande. Som grundläggande bestämmelse gäller att det vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne (jfr ovan). Om en sjukskrivning pågått i 90 dagar ska en prövning göras om den försäkrade kan försörja sig genom omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar kan prövas om den försäkrade kan försörja sig genom ett normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta gäller dock under förutsättning av att det inte finns särskilda skäl mot det eller det i annat fall kan anses oskäligt. Har sjukskrivningen pågått i mer än 365 dagar ska arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt.</P>
<P class="p84 ft12">Rehabiliteringskedjan kan endast tillämpas i alla delar för försäkrade som har en arbetsgivare. För egna företagare gäller endast prövning mot det vanliga arbetet och från och med den tidpunkt då arbetsförmågan har varit nedsatt under 180 dagar även mot hela arbetsmarknaden. Även här gäller dock möjligheterna till undantag om särskilda skäl finns.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Bedömning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning och rehabilitering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft24">6.4</SPAN><SPAN class="ft32">Rehabiliteringsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p55 ft9">Bestämmelser om rehabilitering, rehabiliteringsersättning och rehabiliteringspenning finns i <NOBR>29–31</NOBR> kap. socialförsäkringsbalken. Rehabiliteringsåtgärder ska planeras i samråd med den försäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov. Ansvaret för rehabiliteringen är fördelat på den försäkrades arbetsgivare, den försäkrade och Försäkringskassan.</P>
<P class="p40 ft9">Den försäkrades arbetsgivare är skyldig att upprätta en plan för den försäkrades återgång till arbete enligt de tidsgränser och andra bestämmelser som anges i lagen. Arbetsgivaren ska se till att planen för återgång i arbete följs och efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering ska kunna klarläggas.</P>
<P class="p40 ft9">Den försäkrade ska enligt bestämmelserna i lagen lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes behov av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen.</P>
<P class="p40 ft9">Försäkringskassan ska samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten och samverka med den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter. Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl. Regler om Försäkringskassans samverkan finns även i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.</P>
<P class="p38 ft15">Rehabiliteringsplan</P>
<P class="p278 ft9">Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken rehabiliteringsersättning ska lämnas (jfr nedan), ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen ska ange de rehabiliteringsåtgärder som ska komma i fråga, vem som har ansvaret för åtgärderna, en tidsplan för rehabiliteringen och de uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Rehabiliteringsplanen ska i den utsträckning det är möjligt, upprättas i samråd med den försäkrade.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="p97dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B34197x1.jpg/" id="p97img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td182"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td183"><SPAN class="p19 ft27">Bedömning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning och rehabilitering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft15">Rehabiliteringsersättning</P>
<P class="p166 ft12">Rehabiliteringsersättning lämnas dels som rehabiliteringspenning till en försäkrad som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering, dels som särskilt bidrag till en försäkrad för kostnader som uppstår i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.</P>
<P class="p49 ft9">En försäkrad har rätt till rehabiliteringsersättning vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Ersättningen utgår under den tid då han eller hon deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att förkorta sjukdomstiden, eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättningen av arbetsförmåga. Rehabiliteringspenning utgår på samma nivåer som sjukpenning och kan även utgå partiellt. Om den försäkrade samtidigt får sjukpenning minskas rehabiliteringspenningen med motsvarande belopp. Särskilt bidrag lämnas under rehabiliteringstiden för kostnader som uppstår för den försäkrade i samband med rehabiliteringen.</P>
<P class="p32 ft12">En arbetsgivare kan ansöka om bidrag från Försäkringskassan för att anlita expertstöd för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder som syftar till att underlätta för arbetstagarens återgång i arbete.<SPAN class="ft51">1 </SPAN>Bidraget får uppgå till högst 10 000 kronor per arbetstagare och kalenderår. Möjligheten att få stöd gäller bara företagare som också är arbetsgivare, dvs. även aktiebolagsdelägare.</P>
<P class="p51 ft15">Tillämpning och bedömningar gällande företagare</P>
<P class="p31 ft9">Försäkringskassan uppger att hindren när det gäller rehabilitering av företagare handlar om att möjligheterna till stöd vid egen rehabilitering är begränsade. Företagaren kan exempelvis inte få stöd från en arbetsgivare som tar ett rehabiliteringsansvar och har inte samma möjligheter som en anställd att bli omplacerad eller få andra arbetsuppgifter på sin arbetsplats. Arbetsträning i det egna företaget eller egna aktiebolaget bedöms heller knappast som möjligt. En företagare kan inte heller delta i de rehabiliteringsåtgärder som Arbetsförmedlingen erbjuder inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program utan att först helt avsluta sitt engagemang i företaget.</P>
<P class="p351 ft37"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft41">Förordning (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Bedömning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning och rehabilitering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft24">6.5</SPAN><SPAN class="ft32">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p39 ft12">Sjukförsäkringen är en allmän försäkring, vilket innebär att rätten till förmåner som t.ex. sjukpenning gäller för alla försäkrade givet de allmänna villkor som finns angivna i lagen. Samtidigt visar genomgången att tillämpningen av reglerna kan kompliceras när det gäller bedömningar av företagares arbetsförmåga och behov av partiell sjukskrivning, detta på grund av att deras arbetsförhållanden skiljer sig från anställdas.</P>
<P class="p41 ft9">När det gäller rehabilitering anger lagen vilket ansvar som faller på olika parter med ett tungt ansvar på arbetsgivaren. Reglerna är dock utformade med utgångspunkt från ett anställningsförhållande och ger inte vägledning för hur ansvarsförhållandena ska se ut för t.ex. egna företagare eller andra kategorier av försäkrade som inte har samma organisation bakom sig. Det framkommer vidare att arbetsgivare kan söka bidrag för delar av kostnaderna för arbetsplatsinriktade åtgärder för en arbetstagares återgång i arbete. Möjligheten att få stöd gäller bara företagare som också är arbetsgivare, vilket inkluderar egna företagare med aktiebolag men inte dem med enskild firma.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<P class="p0 ft14">7 En förändrad arbetsmarknad</P>
<P class="p28 ft24"><SPAN class="ft24">7.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P>
<P class="p222 ft12">Utredningen ska enligt direktiven utreda behovet av anpassningar till en förändrad arbetsmarknad. I direktiven nämns att den allmänna sjukförsäkringen infördes när de flesta anställningarna i Sverige var tillsvidareanställningar, men att det nu blir allt vanligare att människor går in i och ut ur rollen som företagare eller kombinerar anställning med företagande.</P>
<P class="p59 ft12">I följande kapitel redovisas några aktuella rapporter och undersökningar som gjorts under senare år och som belyser förändringar på arbetsmarknaden och i företagarnas arbetsliv.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">7.2</SPAN><SPAN class="ft32">Tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p30 ft15">Företags- och anställningsformer i förändring (Ds 2003:27)</P>
<P class="p31 ft9">I en omfattande kartläggning av företagandet som redovisades i promemorian <SPAN class="ft77">Företags- och anställningsformer i förändring </SPAN>(Ds 2003:27) konstaterades att antalet företag ökat och att även företagsstrukturen förändrats. Den genomsnittliga företagsstorleken hade minskat och det totala antalet företag hade ökat. Framför allt hade antalet företagare utan anställda ökat. Som viktiga drivkrafter nämndes den tekniska utvecklingen, ökad internationell konkurrens och förändringar i konsumenternas efterfrågan. En ökad andel mindre företag bedömdes avspegla en utveckling med slimmade organisationer, ökad outsourcing och koncentration på kärnverksamhet, som inneburit nya affärsmöjligheter för nya mindre företag. Avregleringar inom olika områden bedömdes också ha påverkat utvecklingen.</P>
<P class="p32 ft10">Rapporten konstaterade att formerna för att bedriva arbete och företagande har förändrats i riktning mot fler tidsbegränsade anställ-</P>
<P class="p352 ft20">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="p100dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341100x1.jpg/" id="p100img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9">ningar och färre fast anställda. Bemanningsbranschens framväxt hade också inneburit nya anställningsformer. Rapporten belyste även situationen för uppdragstagare, bl.a. den konstnärliga arbetsmarknaden som kännetecknas av tidsbegränsade anställningar och kortare uppdrag, samt den grupp av egna företagare som är beroende av en enda huvudman, s.k. falska egenföretagare.</P>
<P class="p277 ft15">Entreprenörskapsutredningen/GEM 2019</P>
<P class="p217 ft10">Entreprenörskapsutredningen (jfr kapitel 2) behandlade i sitt betänkande 2016 frågor kring framtidens arbetsmarknad och det man kallar försörjningsstrukturer.<SPAN class="ft52">1 </SPAN>Samtidigt som traditionellt förvärvsarbete fortfarande dominerar växer det fram en generation där entreprenörskap kombinerat med olika korttidsanställningar och uppdrag (<SPAN class="ft99">gigs</SPAN>) blir vanligare, liksom ett ökat deltagande i delningsekonomin. Utredningen pekade på att försörjningsstrukturerna kan komma att se helt annorlunda ut i framtiden, präglade av en ökad rörlighet mellan olika typer av verksamheter och inkomstkällor, däribland ett ökat deltidsföretagande.</P>
<P class="p279 ft26">En utveckling i denna riktning bedömdes vara positiv för entreprenörskap och innovationer. Samtidigt framhöll utredningen att det behövs beredskap för att ramvillkor som t.ex. socialförsäkringssystemen kan behöva anpassas till de nya förhållandena. Skillnader i regler och ersättningar som beror på olika anställningsformer eller företagsformer kan hämma rörligheten. Förmåner i system behöver följa individen och bli mer ”portabla”.</P>
<P class="p41 ft10">Även den senaste <NOBR>GEM-undersökningen</NOBR> (se kapitel 2) behandlade utvecklingen inom det man kallar gig- och delningsekonomin.<SPAN class="ft52">2 </SPAN>Bedömningar om behovet av anpassningar i olika ramverk inklusive socialförsäkringarna behandlades även där.</P>
<P class="p338 ft15">Ett arbetsliv i förändring (SOU 2017:24)</P>
<P class="p353 ft11"><SPAN class="ft12">I betänkandet </SPAN>Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? <SPAN class="ft12">(SOU 2017:24) redovisades en omfattande kartläggning av utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p71 ft46"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft102">Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet </SPAN><SPAN class="ft45">(SOU 2016:72, del 1), s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">79–94.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft95">Global Entrepreneurship Monitor 2019</SPAN><SPAN class="ft37">. Entreprenörskapsforum.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td184"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td185"><SPAN class="p19 ft27">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft26">Den övergripande bilden av trender inom produktionen innefattar en ökad globalisering av marknader och produktion, digitaliseringen samt ett ökat tjänsteinnehåll i produktionen. En ökad specialisering med fokus på kärnverksamheten och som följd en ökad användning av outsourcing, entreprenader och inhyrda konsulter är den utveckling som förklarar att det främst är i småföretag som de nya jobben har vuxit fram under de senaste decennierna, bl.a. en ökning av företagare utan anställda, s.k. soloföretagare.</P>
<P class="p49 ft10">När det gäller arbetsmarknaden generellt finns en tydlig tendens med nya sätt att utföra och organisera arbete, även om en majoritet av de sysselsatta fortfarande har en tillsvidareanställning. Tidsbegränsade anställningar har endast ökat med några procentenheter sett över en längre tid. Användningen av inhyrd arbetskraft har vuxit sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> men har som andel av den sysselsatta befolkningen inte ökat i någon större omfattning. Nyare fenomen såsom egenanställning och arbete via digitala plattformar bedöms vara arbetsformer som ökar i omfattning.</P>
<P class="p303 ft9">Utredningen lyfter i sin sammanfattning fram några tydliga förändringar på arbetsmarknaden. Det gäller den roll som småföretag och mindre arbetsställen spelar i sysselsättningen och särskilt framväxten av egna företagare utan anställda. Arbetsgivarnas ökade behov av flexibilitet är en annan tydlig förändring som märks genom att olika arbetsformer används i en och samma verksamhet. Om- vandlingstrycket på den svenska arbetsmarknaden påverkas även av andra faktorer såsom digitaliseringen och den tekniska utvecklingen.</P>
<P class="p203 ft9">Utredningen pekade ut ett antal utmaningar i de förändringar som observeras, bl.a. den oklara ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare och den delvis förändrade strukturen på den svenska arbetsmarknaden. Framväxten av det nya sätt att organisera arbete via digitala plattformar innebär att det kan vara svårt att avgöra vilken status de inblandade aktörerna har i termer av arbetsgivare, arbetstagare eller uppdragstagare.</P>
<P class="p51 ft15"><NOBR>F-skatteutredningen</NOBR></P>
<P class="p31 ft10"><NOBR>F-skatteutredningen,</NOBR> med uppdrag att göra en översyn av <NOBR>F-skatte-</NOBR> systemet, redovisade i ett delbetänkande en kartläggning av vissa aspekter av företagande och arbetsmarknadens utveckling (SOU 2018:49).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9">Utredningen konstaterade att arbetsmarknaden och företagandet har förändrats under de senaste decennierna, framför allt att tjänstesektorn vuxit. Nya och mer flexibla eller atypiska sysselsättningsformer bedömdes inte i någon högre grad ha trängt undan tillsvidareanställningar, även om det långsiktigt sker en utveckling i den riktningen. Vad gäller sysselsättningsformer noterades att behovs- och timanställda och allmänna visstidsanställningar har ökat samtidigt som andelen visstidsanställda med vikariat har minskat. Anställda i bemanningsföretag samt egenanställningar har också ökat snabbt de senaste åren men bedöms svara för en liten del av den totala sysselsättningen. När det gäller företagandet har företag utan anställda ökat mest och blivit den vanligaste företagstypen i Sverige. Fler företagare väljer också aktiebolagsformen.</P>
<P class="p41 ft9">Utredningen behandlar särskilt den grupp av egna företagare vars arbetsförhållanden liknar anställdas, som benämns falska egenföretagare. Falska egenföretagare bedöms förekomma mer i vissa branscher men omfattningen är oviss. Utredningens slutbetänkande (SOU 2019:31) lämnades i juni 2019, och innehåller bedömningar och förslag till vissa ändringar i <NOBR>F-skattessystemet.</NOBR></P>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft24">7.3</SPAN><SPAN class="ft32">EU och internationellt</SPAN></P>
<P class="p354 ft15"><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> meddelande om delningsekonomin</P>
<P class="p278 ft10">Delningsekonomin och dess möjligheter och utmaningar har även behandlats på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> presenterade 2016 ett meddelande om en europeisk agenda för delningsekonomin (COM (2016) 356). I meddelandet framhålls att delningsekonomin skapar nya möjligheter för både konsumenter och näringsidkare och att den kan bidra till sysselsättning och tillväxt om den utvecklas på rätt sätt. Även om delningsekonomin var liten bedömdes att den kan växa snabbt och ta allt större marknadsandelar inom flera sektorer. Ut- vecklingen aktualiserar frågor om de befintliga regelverkens tillämpning på delningsekonomins tjänster genom att gränserna suddas ut mellan konsumenter och leverantörer, anställda och egna företagare samt mellan tjänster som tillhandahålls av professionella leverantörer och privatpersoner.</P>
<P class="p355 ft10">I ett särskilt avsnitt i meddelandet behandlas egna företagare och arbetstagare i delningsekonomin. Det framhålls att delningsekonomin</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="p103dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341103x1.jpg/" id="p103img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td184"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td185"><SPAN class="p19 ft27">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12">skapar nya arbetstillfällen, även för dem som inte har ett traditionellt anställningsförhållande. Samtidigt finns risker med de mer flexibla arbetsformerna som kan leda till osäkerhet i fråga om rättigheter och social trygghet. Förändringen är enligt kommissionen en del av en mer strukturell förändring. Gränserna mellan att vara egen företagare och arbetstagare blir allt otydligare. Det kan också bli vanligare att man har tillfälliga anställningar, arbetar deltid eller har flera arbeten samtidigt.</P>
<P class="p62 ft15">ILO</P>
<P class="p167 ft12">Den internationella arbetsorganisationen ILO har i en rapport från 2016 belyst utvecklingen av <NOBR>icke-standardiserade</NOBR> arbetsformer, som avviker från normala eller standardiserade anställningsförhållanden (heltid, tillsvidareanställning m.m.):<SPAN class="ft51">3</SPAN></P>
<P class="p96 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">Tidsbegränsade uppdrag, projektanställningar</SPAN></P>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">Deltid eller </SPAN><NOBR>on-call-work</NOBR></P>
<P class="p356 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Anställningsförhållanden med flera parter, t.ex. inhyrd personal, underleverantör</SPAN></P>
<P class="p96 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">Dold eller falsk egenanställning.</SPAN></P>
<P class="p357 ft9">Utvecklingen av <NOBR>icke-standardiserade</NOBR> arbetsformer är enligt rapporten resultatet av flera faktorer som globaliseringen och sociala förändringar men också av regelverk som underlättat för företag att använda <NOBR>icke-standardiserade</NOBR> arbetsformer eller inte i tillräcklig grad reglerat området. ILO bedömer att användningen av tillfällig arbetskraft i privata företag i genomsnitt uppgår till 11 procent. Användningen av tillfällig arbetskraft är större i utvecklingsländer. Samtidigt växer i industrialiserade länder nya former av tillfälligt arbete fram, t.ex. <NOBR><SPAN class="ft77">on-call-work</SPAN></NOBR><SPAN class="ft77"> </SPAN>eller <NOBR><SPAN class="ft77">zero-hours</SPAN><SPAN class="ft39">4</SPAN>,</NOBR> som enligt rapporten påminner om förhållanden i utvecklingsländerna.</P>
<P class="p358 ft46"><SPAN class="ft40">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">Non-standard</SPAN></NOBR> Employment Around the World<SPAN class="ft45">. ILO 2016.</SPAN></P>
<P class="p178 ft37"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft41">För svenska förhållanden ofta kallat </SPAN><NOBR>”SMS-anställningar”.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="p104dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341104x1.jpg/" id="p104img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft10">Även om flexibla arbetsformer kan upplevas positivt för vissa grupper påpekas man att det för de flesta förknippas med ökad osäkerhet och på sikt kan innebära utmaningar för företag, arbetsmarknad och samhället i stort. Rapporten avslutas med flera rekommendationer, bl.a. att stärka det sociala skyddet för gruppen.</P>
<P class="p359 ft15">McKinsey Global Institute</P>
<P class="p217 ft12">McKinsey Global Institute har i en rapport från 2016 redovisat en undersökning av hur formerna för arbete har förändrats.<SPAN class="ft51">5 </SPAN>Ett huvudbudskap är att vanliga jobb på ordinarie fasta arbetstider inte fullt ut avspeglar hur många människor i dag förtjänar sitt uppehälle. Rapporten, som grundar sig på undersökningar av förhållanden i USA såväl som i Europa<SPAN class="ft51">6</SPAN>, visade att mellan 20 och 30 procent av den arbetsföra befolkningen försörjde sig genom självständigt arbete (<SPAN class="ft11">independent work</SPAN>) i någon form 2016.</P>
<P class="p41 ft9">Med termen ”självständigt arbete” avses de som själva väljer hur mycket och när de arbetar men också de som växlar mellan olika jobb eller uppdrag under ett och samma år. Gruppen omfattar således egna företagare, uppdragstagare, frilansare, egenanställda och tillfälligt anställda, inklusive de som anlitas genom bemanningsföretag. Beroende på graden av självständighet och inkomstens betydelse för försörjningen görs i rapporten en uppdelning i fyra undergrupper:</P>
<P class="p148 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">Egna företagare m.fl. (heltid)</SPAN></P>
<P class="p148 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">Tillfälliga uppdrag vid sidan av annat arbete</SPAN></P>
<P class="p360 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">Ofrivilliga egenanställda, tillfälligt anställda</SPAN></P>
<P class="p360 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">Ekonomiskt pressade (extraknäck)</SPAN></P>
<P class="p361 ft10">Resultaten av undersökningen visade att de som av egen vilja jobbade självständigt, dvs. de två första grupperna i listan ovan, hade en högre tillfredställelse i sitt arbetsliv än de som ofrivilligt eller av ekonomiskt tvingande skäl arbetade självständigt eller tog extra jobb.</P>
<P class="p362 ft106"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft104">McKinsey Global Institute: </SPAN>Independent work: Choice, necessity, and the gig economy <NOBR><SPAN class="ft105">www.mckinsey.com/featured-insights/employment-and-growth/independent-work-choice-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft105"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">necessity-and-the-gig-economy?cid=eml-web</SPAN></NOBR></P>
<P class="p363 ft37"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft36">Europa här avgränsat till </SPAN><NOBR>EU-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="p105dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341105x1.jpg/" id="p105img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td184"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td185"><SPAN class="p19 ft27">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">När det gäller svenska förhållanden bedömde studien att 28 procent eller omkring 2 miljoner av alla svenskar i arbetsför ålder 2016 försörjde sig genom självständigt arbete i någon form. Siffrorna, som uppges vara något högre än vad som framgår av den offentliga statistiken, omfattade egenanställda eller egna företagare, de med tillfälliga anställningar och de med flera jobb. I jämförelse med andra <NOBR>EU-länder</NOBR> hade Sverige en något lägre andel egenanställda/egna företagare, men en högre och växande andel personer med tillfälliga anställningar samt en högre andel personer med flera jobb. Sverige hade också en högre andel vuxna över 55 år som försörjde sig genom självständigt arbete.</P>
<P class="p49 ft26">Enligt rapporten kommer olika former av självständigt arbete att öka i framtiden. Detta kan ha positiva effekter i samhället och möjliggöra ökad sysselsättning och ett ökat utbud av tjänster genom digitala plattformar. Samtidigt konstateras att utvecklingen innebär utmaningar. En av rapportens rekommendationer är att länderna måste anpassa sina socialförsäkringssystemen för att säkerställa att denna del av arbetskraften kan ges tillräckligt socialt skydd.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">7.4</SPAN><SPAN class="ft32">Andra kartläggningar och rapporter</SPAN></P>
<P class="p30 ft15">Landsorganisationen i Sverige, LO</P>
<P class="p166 ft109"><SPAN class="ft13">I</SPAN><SPAN class="ft107">en rapport från LO 2018 behandlas </SPAN><NOBR>gig-ekonomin</NOBR> och framväxten av nya arbetsformer i relation till den fackliga anslutningen.<SPAN class="ft108">7 </SPAN>Rapportens utgångspunkt är att arbetsmarknaden blivit alltmer segmenterad. Vid sidan av den tidigare modellen med standardiserade anställningar, baserad på tillsvidareanställning på heltid och normalt dagtid, har olika former av <NOBR>icke-standardiserade</NOBR> anställningar vuxit fram. Till det ickestandardiserade anställningsformerna räknas tidsbegränsade anställningar, deltidsanställningar, vissa former av egenanställningar samt arbete på s.k. <NOBR>icke-sociala</NOBR> tider som kvällar och nätter.</P>
<P class="p364 ft9">Bakgrunden till denna utveckling är enligt rapporten en global ekonomi med ökande konkurrens, komplexa produktionskedjor och ett mer kundanpassat produktionssystem karakteriserat av s.k. ”<SPAN class="ft77">just- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft77">in-time</SPAN>”-produktion</NOBR> (<SPAN class="ft77">lean production</SPAN>). Andra förändringar är en ökad tjänsteproduktion och framväxten av ny informationsteknik med nya sätt att organisera arbetet, t.ex. genom digitala plattformar</P>
<P class="p365 ft50"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft49">De oorganiserade </SPAN><NOBR>−Gig-ekonomin</NOBR> och den fackliga anslutningen. <SPAN class="ft37">LO 2018.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft9">De nya arbetsformerna inom <NOBR>gig-ekonomi</NOBR> kan enligt rapporten delas in i två kategorier. Begreppet <SPAN class="ft77">crowdwork </SPAN>(även <SPAN class="ft77">crowdsourcing) </SPAN>avser förhållandet där en uppgift utförs av en större grupp personer efter en öppen förfrågan på nätet, ofta med global räckvidd. En annan företeelse är <NOBR><SPAN class="ft77">work-on-demand</SPAN>,</NOBR> där arbete och tjänster utlyses genom en digital plattform men utförs mer lokalt. Generellt sett är arbetet inom <NOBR>gig-ekonomin</NOBR> lågkvalificerat även om det kan förekomma mer kvalificerade uppgifter. Uppdragen handlar ofta om mindre och avgränsade uppgifter (jfr <SPAN class="ft77">tasks/gigs</SPAN>) på tillfällig och oregelbunden basis. Den person som åtar sig uppdraget är vanligtvis egenanställd eller har eget företag och får ofta tillhandahålla nödvändig utrustning för uppgiften.</P>
<P class="p41 ft26">Enligt rapporten är det kravet på flexibilitet och en förskjutning av ansvar och risker från arbetsgivaren till arbetstagaren som präglar den moderna arbetsmarknaden. Som konsekvenser beskrivs riskerna för en ökad osäkerhet kring inkomster och säkerhets- och arbetsmiljöfrågor samt att de som arbetar inom <NOBR>gig-ekonomin</NOBR> ofta saknar tillgång till social trygghet vid sjukdom och arbetslöshet samt vid pension. Utvecklingen liknas vid den typ av anställningsförhållanden och en återgång till förhållanden som rådde vid den tidiga industrialiseringen. Rapporten analyserar vidare konsekvenserna för den fackliga organisationen.</P>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft24">7.5</SPAN><SPAN class="ft32">Närmare om några nya former</SPAN></P>
<P class="p366 ft24">för att utföra och organisera arbete</P>
<P class="p354 ft15">Egenanställning</P>
<P class="p278 ft9">Egenanställning innebär i korthet att en uppdragstagare söker uppdrag själv men är anställd i ett egenanställningsföretag under uppdragets genomförande. Egenanställningsföretaget tecknar avtal med uppdragsgivaren och fakturerar uppdragsgivaren efter att uppdraget slutförts. Egenanställningsföretaget betalar sedan lön till den egenanställde för uppdraget med avdrag för skatt m.m. Egenanställning kan vara ett alternativ till eget företag för uppdragstagare som utför enstaka uppdrag, har annan anställning eller som av någon annan anledning vill slippa administration kring fakturering eller skatteinbetalning. En annan grupp kan vara sådana som tidigare har varit anställda men som nu arbetar på uppdragsbasis.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="p107dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341107x1.jpg/" id="p107img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td184"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td185"><SPAN class="p19 ft27">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft26">Tillväxtverket publicerade 2012 en studie av förutsättningar för hur egenanställning kan användas som väg till egen försörjning för långtidsarbetslösa personer.<SPAN class="ft33">8 </SPAN>I studien undersöktes bland annat arbetsgivarens preferens för att anlita någon mot faktura i stället för att anställa någon med lön. Fördelarna handlade om att det var enklare att betala en faktura än att anställa och att ett kortare uppdrag också gav möjlighet att bedöma personens kompetens. För mer kontinuerliga behov föredrog man dock anställning.</P>
<P class="p49 ft9">Rapporten beskrev hur egenföretagande och egenanställning utvecklats som en kommersiell tjänst under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Rapportens kartläggning visade att det 2011 fanns 42 egenanställningsföretag i landet. Av dessa var knappt hälften rena egenanställningsföretag medan resten av företagen erbjöd tjänsten vid sidan av redovisningstjänster. Omkring 10 000 personer uppskattades vid denna tid vara sysselsatta i branschen. Merparten av de egenanställda bestod av personer som kombinerade uppdrag med anställning eller som på heltid arbetade som egenanställd. I rapporten bedömdes att egenanställning också kan vara en ingång till ett eget företagande. Nackdelarna handlade om risken för sämre trygghet eller arbetsmiljö som följd av att regler och system inte är anpassade till anställningsformen.</P>
<P class="p32 ft9">Sedan 2014 finns en branschorganisation för egenanställningsföretag, Egenanställningsföretagens branschorganisation, som arbetar med villkor och normering inom branschen, auktorisation samt med opinionsdrivande verksamhet.<SPAN class="ft39">9 </SPAN>Organisationen hade 2018 åtta medlemsföretag och drygt 40 000 egenanställda, vilket innebär att en betydande konsolidering har skett i branschen.</P>
<P class="p62 ft15">Andra aktörer och tjänster riktade till företagare och uppdragstagare</P>
<P class="p166 ft9">Förutom egenanställningsföretag har flera aktörer under senare år utvecklat tjänster riktade till egna företagare eller uppdragstagare. Det kan handla om digitala plattformar med olika former av tjänster som förenklar för nystartade eller mindre företagare, t.ex. webbaserade ”paketlösningar” med fakturering, bokföring eller löneuttag mot en fast månadsavgift. Andra aktörer riktar sig till ”giggare”, även inom mer professionella branscher, och erbjuder förmedling, sam-</P>
<P class="p365 ft46"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft47">Egenanställning – en väg till arbete för långtidsarbetslösa. </SPAN><SPAN class="ft45">Rapport 0121. Tillväxtverket.</SPAN></P>
<P class="p178 ft37"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft41">www.egenanstallning.org</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">En förändrad arbetsmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft12">arbeten och nätverk. En annan form av nya lösningar handlar om att erbjuda kontorsmiljöer, s.k. <NOBR><SPAN class="ft11">co-working</SPAN>,</NOBR> för egna företagare och uppdragstagare.</P>
<P class="p277 ft24"><SPAN class="ft24">7.6</SPAN><SPAN class="ft32">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p339 ft9">Kartläggningen av förändringar i arbetslivet visar på en utveckling mot mer flexibla former för organisering och utförande av arbete. Nya <NOBR>icke-traditionella</NOBR> anställnings- och uppdragsformer, t.ex. genom digitala plattformar, är en del av denna bild. Samtidigt är fortfarande en majoritet av arbetskraften i Sverige tillsvidareanställda. En annan trend som observerats under längre tid är en förändrad företagsstruktur med en ökad andelen mindre företag, inte minst egna företagare utan anställda (soloföretagare). Bakomliggande faktorer är globaliseringen, den tekniska utvecklingen och digitaliseringen, ökad specialisering och ett ökat tjänsteinnehåll i produktionen.</P>
<P class="p41 ft12">Utvecklingen kan innebära ökade förutsättningarna för eget företagande och andra former av självständigt arbete. Nya anställnings- och uppdragsformer eller ”gigs” kan vara positivt för entreprenörskap och innovation. Gigs kan också fungera som inkörsport till självständigt företagande eller anställning. Parallellt med denna utveckling växer nya aktörer och tjänster fram riktade till egna företagare och ”giggare” som arbetar självständigt.</P>
<P class="p40 ft9">Riskerna handlar om ökad ekonomisk osäkerhet och brister i det sociala skyddet. Oklara gränser eller ansvarsförhållanden mellan olika aktörer är utmaning i detta hänseende. I flera rapporter, både nationellt och internationellt, framhålls att trygghetssystemen kan behöva anpassas till att fler i framtiden kommer att ha oregelbundna inkomster eller inkomster från olika källor, t.ex. de som kombinerar anställning och uppdrag. Systemen kan behöva göras mer ”portabla”, innebärande att inkomster från flera källor kan ligga till grund för beräkningen av SGI och ersättningar i systemen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<P class="p0 ft14">8 Överväganden</P>
<P class="p28 ft24"><SPAN class="ft24">8.1</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens kartläggning och analys</SPAN></P>
<P class="p29 ft12">Utredningens uppdrag har varit att kartlägga hur företagandet utvecklats och vilka drivkrafter som legat bakom utvecklingen. I kunskapsunderlaget har också ingått att analysera frågor med koppling till företagarnas villkor och förutsättningar i de allmänna trygghetssystemen, med fokus på sjuk- och föräldraförsäkringen.</P>
<P class="p62 ft15">Företagandets utveckling i Sverige</P>
<P class="p166 ft9">Utredningen har undersökt företagandets utveckling under perioden <NOBR>2004–2016</NOBR> (kapitel 2). Fokus har legat på gruppen egna företagare utan anställda med enskild firma eller aktiebolag samt kombinatörer. Den statistik som tagits fram visar att nyföretagandet ökade markant fram till 2011. Därefter har nyföretagandet planat ut på en nivå kring 70 000 nya företag per år, vilket är en väsentligt högre nivå än i början av perioden. Kombinatörer, dvs. de som kombinerar anställning och företagande, har haft en liknande utveckling under perioden.</P>
<P class="p32 ft9">Viktiga faktorer bakom ökningen i nyföretagandet bedöms vara genomförda skatte- och regelförändringar samt avregleringar inom bland annat välfärdssektorn. Andra faktorer som påverkat företagandet under observationsperioden handlar om globaliseringen och omvärldsförändringar, stora konjunkturvariationer i samband med finanskrisen 2009 samt befolkningsökning under senare år. Undersökningen visare att en ökning skett av antalet företagare med aktiebolag (fåmansaktiebolag) jämfört med enskilda firmor.</P>
<P class="p49 ft10">Internationella jämförelser visar att Sverige har en lägre nivå på entreprenörskap än flera andra länder. Samtidigt har höginkomstländer som Sverige ett större inslag av <SPAN class="ft99">intraprenörskap</SPAN>, dvs. att man aktivt deltar i utvecklingsarbete inom ramen för en anställning. Sverige upp-</P>
<P class="p367 ft20">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft9">visar också stora skillnader i entreprenörskap mellan könen, där männens entreprenörskap ökar medan kvinnors entreprenörskap minskar.</P>
<P class="p40 ft12">Faktorer som bristande tilltro till egen förmåga och oron för att misslyckas utgör faktorer som identifierats som hinder för nyföretagande, vilket även framgår av nationella undersökningar. Företagande kan drivas av förväntningar om högre inkomst och förverkligande av affärsidéer men kan också innebära en ökad ekonomisk osäkerhet i jämförelse med en anställning.</P>
<P class="p277 ft15">Företagare i trygghetssystemen</P>
<P class="p217 ft9">Väl fungerande system för social trygghet kan betraktas som en av flera grundläggande förutsättningar för ett gott företagsklimat. Ut- redningens underlag (kapitel 3) har inte kunnat påvisa något entydigt samband mellan trygghetssystemen och företagande. Analysen indikerar dock att trygghetssystemen kan ha större betydelse för att personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden ska övergå till eget företagande. När det gäller personer som startar aktiebolag är förväntan om en högre inkomst den främsta drivkraften.</P>
<P class="p312 ft12">Utredningens analys och även andra undersökningar visar att företagare har ett något lägre nyttjande av förmånerna i sjuk- och föräldraförsäkringen än anställda. Samtidigt finns skillnader också mellan kvinnor och män oavsett yrkesställning, inte minst i föräldraförsäkringen, samt mellan olika företagsformer. Förhållandet där företagare upplever att de betalar till ett system som de inte kan nyttja kan leda till en bristande tillit och förtroende för de allmänna försäkringarna, även om samma förhållande också kan gälla för många anställda.</P>
<P class="p41 ft9">Det kan konstateras att trygghetssystemen har en utformning som ger mest genomslag för anställda med möjlighet att vara borta från sitt arbete på grund av sjukdom eller vård av barn. För en egen företagare kan det vara svårare att nyttja förmånerna med hänsyn till pågående uppdrag och kundrelationer. Inkomsterna kan också vara mer oregelbundna, vilket kan påverka nivån på ersättningar. Samma problematik gäller också för andra grupper som arbetar självständigt, till exempel uppdragstagare, projektanställda eller egenanställda (kapitel 7). Den globala gig- och delningsekonomin innebär nya och mer flexibla</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p19 ft100">Överväganden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft9">former för organisering och utförande av arbete som kan innebära en utmaning för utformningen av de allmänna socialförsäkringssystemen.</P>
<P class="p369 ft86"><SPAN class="ft24">8.2</SPAN><SPAN class="ft85">Problembild, utgångspunkter och inriktning av fortsatt arbete</SPAN></P>
<P class="p255 ft26">Utredningen kan konstatera att flera angelägna förändringar och förbättringar av villkoren för företagare i trygghetssystemen har genomförts. Ett exempel är den längre tidsperioden för uppbyggnadsskedet om 36 månader som sedan några år gäller för både företagare med enskild firma och aktiebolag. Reformen innebar en förstärkt ekonomisk trygghet under övergången från anställning till eget företagande. Samtidigt finns fortsatt områden där förutsättningarna kan förbättras för att företagare ska uppleva att de har ett gott socialt skydd i de allmänna försäkringarna.</P>
<P class="p257 ft9">En övergripande bedömning är att mer behöver göras för att förbättra förutsebarheten i det försäkringsskydd som erbjuds företagare i de allmänna försäkringarna. Tydliga och klara regler är en grundläggande förutsättning. En viktig faktor som påverkar hur företagare upplever tryggheten gäller också den faktiska tillämpningen av reglerna och bemötandet från myndigheternas sida. En större förståelse kan behövas för företagarens arbetsförhållanden liksom för andra grupper som arbetar självständigt.</P>
<P class="p43 ft12">En bärande princip har under senare år varit att åstadkomma en neutralitet i regelverken mellan olika företagsformer och undanröja omotiverade skillnader. Nuvarande reglerna kring karenstider och sjuklön bedöms vara ett angeläget område att se över mot denna bakgrund.</P>
<P class="p286 ft12">Generellt bedömer utredningen att mer behöver göras för att nå ut till företagare med bra stöd och information om regler och villkor i försäkringarna. Lättillgänglig, samlad och heltäckande webbaserad information och utvecklade <NOBR>e-tjänster</NOBR> riktad till företagare är en viktig förutsättning för att skapa tillit och förtroende för de allmänna trygghetssystemen. Det är också viktigt för att företagare ska känna att de har tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller, hur de ska följas på ett korrekt och enkelt sätt och vilka konsekvenser olika valmöjligheter innebär.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="p112dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341112x1.jpg/" id="p112img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft13">Sammantaget har utredningen identifierat följande områden där fortsatta åtgärder och analyser bedöms angelägna:</P>
<P class="p371 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Tydligare och enklare regler för SGI för företagare med enskild firma.</SPAN></P>
<P class="p372 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Översyn av reglerna för karens och sjuklön i syfte att uppnå en större enhetlighet mellan olika företagsformer.</SPAN></P>
<P class="p373 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">Analys av regler och tillämpning gällande partiell sjukskrivning och rehabilitering för företagare.</SPAN></P>
<P class="p374 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Stärkt webbaserad information och stöd till företagare samt utvecklade </SPAN><NOBR>e-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p375 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Fortsatt analys av frågor kring företagandets utveckling och pågående förändringar och utmaningar i en globaliserad gig- och delningsekonomi.</SPAN></P>
<P class="p71 ft13">Utredningens bedömningar redovisas närmare i de följande avsnitten.</P>
<P class="p318 ft24"><SPAN class="ft24">8.3</SPAN><SPAN class="ft32">Enklare SGI för företagare med enskild firma</SPAN></P>
<P class="p376 ft10"><SPAN class="ft110">Bedömning: </SPAN>Det behöver införas tydligare regler om hur sjukpenninggrundande inkomst ska fastställas för företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet i syfte att uppnå större förutsebarhet och enklare hantering av försäkringarna.</P>
<P class="p377 ft88">Skälen för utredningens bedömning</P>
<P class="p278 ft9">En central utgångspunkt för trygghet är att reglerna och hanteringen av förmånerna i sjuk- och föräldraförsäkringen är tydliga och förutsebara. Ett område där många företagare med inkomst av näringsverksamhet kan känna osäkerhet gäller reglerna och hanteringen av hur SGI fastställs i samband med ett försäkringsärende (kapitel 4). Problemen gäller oklarheter om vilka inkomster som ska ingå i inkomstunderlaget, om periodiseringar ska beaktas osv. Handläggningen innehåller flera moment av utredning och enskilda bedömningar varför det kan ta lång tid och innebära att företagaren kan behöva vänta på att en ersättning utbetalas. Genom att SGI enligt nuvarande ordning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="p113dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341113x1.jpg/" id="p113img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p19 ft100">Överväganden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft13">kan fastställas först i samband med ett försäkringsärende har en företagare inte alltid möjlighet att förutse sitt försäkringsskydd.</P>
<P class="p76 ft9">Som utredningen konstaterat saknas närmare bestämmelser i socialförsäkringsbalken om vilka inkomster av näringsverksamheten som ska som ska ligga till grund för beräkningen av SGI. Sådana bestämmelser finns dock för fastställande av inkomstunderlag avseende flera andra förmåner som regleras i lagen, t.ex. för pensionsgrundande inkomst eller bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag.</P>
<P class="p59 ft12">Utredningen bedömer därför att bestämmelser behöver införas om vilka inkomster av näringsverksamhet som ska ligga till grund för fastställande av SGI för företagare som har inkomst av näringsverksamhet. I denna grupp ingår företagare som har inkomst av enskild näringsverksamhet, inkomst från ett handelsbolag (inklusive utländska motsvarigheter) eller inkomst från en europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).</P>
<P class="p49 ft9">Genom tydligare regler skapas förutsättningar för en enklare process för att fastställa SGI för en egenföretagare med inkomst av näringsverksamhet, med möjligheter att ytterligare automatisera handläggningen. För den enskilde företagaren kan förändringen bidra till en ökad förutsebarhet och trygghet i försäkringen. För myndigheten bör reglerna medföra en effektivisering av arbetet där resurser kan frigöras för andra viktiga ändamål i verksamheten.</P>
<P class="p32 ft9">För att förenkla hantering bör inkomstuppgifterna så långt möjligt hämtas med utgångspunkt i befintliga inkomstuppgifter. Det ligger väl i linje med det förslag om ett nytt ersättningsgrundande inkomstunderlag (EGI) som lades fram av den parlamentariska socialförsäkringskommittén.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>Frågan om att införa ett nytt beräkningsunderlag för anställda utreds för närvarande inom Regeringskansliet. De inkomstuppgifter som kan användas som grund för att fastställa ett historiskt inkomstunderlag för dem med inkomst av anställning finns nu tillgängliga genom månatlig arbetsgivardeklaration på individnivå. Redan i den parlamentariska utredningen konstaterades dock att egna företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet inte kommer att omfattas av en övergång till EGI.</P>
<P class="p378 ft50"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft49">Mer trygghet och bättre försäkring </SPAN><SPAN class="ft37">(SOU 2015:21).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="p114dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341114x1.jpg/" id="p114img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft24">8.4</SPAN><SPAN class="ft32">Närmare om inkomstunderlaget</SPAN></P>
<P class="p379 ft13"><SPAN class="ft15">Bedömning: </SPAN>Som inkomst av annat förvärvsarbete bör räknas inkomst av aktiv näringsverksamhet.</P>
<P class="p380 ft12">Inkomstuppgifter bör så långt möjligt hämtas från befintliga underlag i syfte att förenkla hanteringen.</P>
<P class="p381 ft88">Skälen för utredningens bedömning</P>
<P class="p305 ft9">En grundläggande utgångspunkt är att en ersättning i form av sjukpenning eller föräldrapenning ska kompensera för det inkomstbortfall som följer av att den försäkrade inte har kunnat arbeta på grund av sjukdom eller vård av barn. Inkomstunderlaget ska därför avse inkomster av eget arbete i verksamheten. Det är vidare naturligt att inkomstunderlaget beräknas på samma sätt som det avgiftsunderlag som ligger till grund för de egenavgifter som betalas. I enlighet med vad som anförts ovan bör inkomstuppgifterna så långt möjligt hämtas från befintliga underlag för att förenkla och så långt möjligt automatisera handläggningen.</P>
<P class="p41 ft10">En möjlig modell skulle vara att i 25 kap. 8 § socialförsäkringsbalken (2010:110) föra in en bestämmelse om att som inkomst av annat förvärvsarbete ska räknas inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet. Innebörden är att passiva näringsinkomster, som intjänats utan att en person utfört arbete i väsentlig omfattning, inte skulle ingå i inkomstunderlaget. Skälet för en sådan regel skulle vara att få en tydlig koppling till aktivt arbete och inkomstbortfallsprincipen. Samtidigt finns i dag en relativt stor grupp av egna företagare vars verksamhet anses vara passiv med anledning av att de lägger ner mindre än 500 timmar årligen i en verksamhet som baseras på en betydande balansomslutning. Det kan handla om enskilda skogsägare samt andra näringsfastigheter som exempelvis förvaltning av hyreshus, arrendeintäkter eller intäkter från upplåtelse av avverkningsrätter. Konsekvenserna för denna grupp av företagare kan därför behöva analyseras ytterligare.</P>
<P class="p382 ft10">Det bör vidare kunna övervägas om en bestämmelse bör föras in om att den sjukpenninggrundande inkomsten från näringsverksamhet ska beräknas på resultatet av näringsverksamheten enligt 14 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p19 ft100">Överväganden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft9"><SPAN class="ft16">21</SPAN><SPAN class="ft111">§ inkomstskattelagen (1999:1229). En sådan regel skulle undanröja behovet av särskilda utredningar och bedömningar i handläggningen av hur olika avdrag, avsättningar och återföringar kan påverka den inkomst som ska ligga till grund för beräkningen av SGI. För företagare som gjort eller planerar göra stora skattemässiga justeringar kan det dock innebära att inkomstunderlaget och SGI:n för ett enskilt år kan bli lägre än önskvärt. En annan effekt är att SGI:n kan bli för högt beräknad det år som återföring sker av tidigare års avsättningar. Frågan om och i så fall hur olika avdrag, avsättningar och återföringar ska påverka SGI:n behöver därför analyseras närmare.</SPAN></P>
<P class="p256 ft9">För att ytterligare förenkla hanteringen bör den inkomst som ska ligga till grund för fastställandet av SGI fastställas med utgångspunkt i befintliga inkomstuppgifter, till exempel enligt senaste beslut om slutlig skatt. En sådan ordning möjliggör för Försäkringskassan att direkt inhämta inkomstuppgifter från Skatteverket. Genom att fastställande av slutlig skatt sker med viss tidsfördröjning, dvs. året efter inkomståret, kan befintliga inkomstuppgifter vid ett aktuellt SGI- ärende vara över ett år gamla. Konsekvenserna kan behöva analyseras vidare och hanteras genom t.ex. en regel om indexuppräkning av inkomsten till aktuellt prisläge.</P>
<P class="p257 ft9">Fördelarna med en sådan reglering som här beskrivits är att reglerna för hur SGI ska beräknas blir tydligare, vilket skapar förutsättningar för en väsentligt förenklad hantering. Vidare blir försäkringsskyddet förutsebart för den försäkrade. Förutsättningar skapas för att i ökad utsträckning automatisera olika tjänster till företagare. Nackdelarna kan handla om att vissa grupper av företagare, som nämnts ovan, kan komma att anse att de inte får en rättvisande SGI som följd av de nya bestämmelserna. Mot denna bakgrund kan det behöva övervägas om någon form av alternativregel bör finnas som medger en omprövning av beslutet eller en alternativ modell för fastställande av SGI. Samtidigt riskerar en sådan alternativ möjlighet att innebära att reglerna inte blir lika tydliga eller transparenta.</P>
<P class="p256 ft9">Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas enligt nuvarande bestämmelser även inkomst av arbete för egen räkning som utgör inkomst av tjänst. Även sådana inkomster ska enligt utredningens förslag att beräknas på grundval av de senast beslutade inkomstuppgifterna. Övriga bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) bedöms inte påverkas av förändringen. Liknande regler som i dag bör kunna gälla för exempelvis <NOBR>SGI-skydd</NOBR> och under uppbyggnadsskedet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="p116dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341116x1.jpg/" id="p116img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft88">Alternativ modell</P>
<P class="p278 ft9">En alternativ modell för att reglera vilket inkomstunderlag som ska ligga till grund för fastställandet av SGI för företagare med inkomster av annat förvärvsarbete och näringsinkomst skulle kunna vara regleringen av pensionsgrundande inkomst, PGI, i 59 kap. socialförsäkringsbalken. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas av Skatteverket på inkomster som den försäkrade har haft och som är pensionsgrundande och utgörs av summan av inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete för det aktuella intjänandeåret. Innebörden är således att PGI beräknas av Skatteverket på grundval av historiska uppgifter. Även denna modell skulle innebära en avsevärd förenkling jämfört med nuvarande förhållanden.</P>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft24">8.5</SPAN><SPAN class="ft32">Åldersgränsen i val av karensdag m.m.</SPAN></P>
<P class="p376 ft9"><SPAN class="ft112">Bedömning: </SPAN>Reglerna för karenstid behöver ses över i syfte att uppnå en större enhetlighet i reglerna mellan olika företags- och anställningsformer. I en sådan översyn bör även omfattningen av sjuklöneansvaret för företagare med aktiebolag kunna prövas.</P>
<P class="p383 ft13">Åldersgränsen 55 år för att en företagare med enskild firma m.fl. ska kunna välja kortare karenstid bör tas bort.</P>
<P class="p384 ft88">Skälen för utredningens bedömning</P>
<P class="p305 ft26">Försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete, här främst företagare med enskild firma, har i dag möjlighet att välja en karenstid på en dag eller 14, 30, 60 eller 90 dagar.<SPAN class="ft33">2 </SPAN>Om inget val görs gäller en grundläggande karenstid på sju dagar. En ändring av karenstid görs genom en anmälan till Försäkringskassan. Ändring till en kortare karenstid får dock inte göras efter det att den försäkrade fyllt 55 år. Ändringen får inte heller tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen har börjat gälla. Bakgrunden till dessa villkor finns beskrivna i kapitel 5 i betänkandet.</P>
<P class="p40 ft10">Åldersgränsen 55 år har inte omprövats sedan den ursprungligen lades fast, trots demografiska förändringar med en ökad livslängd (se</P>
<P class="p313 ft37"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft36">Samma regler gäller även för inkomst från ett handelsbolag m.fl.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="p117dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341117x1.jpg/" id="p117img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p19 ft100">Överväganden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft9">kapitel 5). Det är också väl känt, vilket också framgår också av utredningens kartläggning, att medelåldern hos denna grupp av företagare är relativt hög i Sverige. Mot denna bakgrund kan det förefalla orimligt att ha en åldersgräns som utesluter en stor andel av målgruppen från den valfrihet som reglerna är tänkta att erbjuda.</P>
<P class="p49 ft26">Ett alternativ till den nuvarande fasta åldersgränsen skulle kunna vara en anpassning till det nya åldersbegreppet <SPAN class="ft34">riktålder för pension </SPAN>som avses införas i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem enligt det förslag som lagts.<SPAN class="ft33">3 </SPAN>Innebörden av förslaget är att en riktålder fastställs för varje årskull och som sedan blir styrande för tidigaste pensionsuttag. Enligt förslaget kommer riktålder att tillämpas från och med 2026. Fram till dess föreslås att de nuvarande åldersgränserna i pensionssystem och angränsande trygghetssystem ska höjas stegvis.</P>
<P class="p49 ft9">Ett annat alternativ är att helt ta bort åldersgränsen i karensvalet. Fördelen med en sådan lösning skulle vara att inte utesluta någon företagare från att kunna nyttja valfriheten i systemet. Samtidigt finns en risk för en viss ökad statsfinansiell belastning som följd av en borttagen åldersgräns, även om företagare med enskild firma generellt har ett relativt lågt nyttjande av sjukförsäkringen. Denna risk finns dock även i alternativet med en anpassning till riktålder, där åldersgränsen successivt skulle flyttas upp till 67 års ålder 2026.</P>
<P class="p32 ft9">Utredningens statistikunderlag tyder dock inte på att fördelningen över karensdagar skiljer sig mycket åt mellan åldersgrupperna. Det finns heller inget som visar att de som är över 55 år och har valt en karensdag har högre benägenhet att vara sjuka jämfört med personer under 55 år med en karensdag, även om sannolikheten att drabbas av sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga stiger med åldern. Däremot är sjukfallsfrekvensen generellt högre bland dem som har valt en karensdag men det gäller i alla åldersgrupper.</P>
<P class="p60 ft12">Sammantaget bedömer utredningen att det är motiverat att välja en så enkel lösning som möjligt. Åldersgränsen för karensvalet bör därför kunna tas bort helt.</P>
<P class="p385 ft37"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft41">Proposition 2018/19:133.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft88">Generellt om karenstid</P>
<P class="p278 ft9">Möjligheten för egna företagare med enskild firma att välja karenstid i sjukförsäkringen har en lång historik som går tillbaka till uppbyggnaden av den allmänna sjukförsäkringen som delvis var frivillig för egna företagare (se kapitel 5). Antalet karensdagar har varierat över tid men har i princip handlat om grundkarens och två eller tre ytterligare alternativ. År 2010 beslutades om införande av ytterligare karensdagsalternativ för (60 och 90 dagar) samt en utökad grundkarenstid om 7 dagar. Senare år 2013 beslutades även att alternativet en dag också skulle erbjudas denna grupp av företagare.</P>
<P class="p41 ft9">Den statistik som utredningen tagit fram visar dock att endast tre procent valt något annat karensalternativ än grundkarens eller en dags karenstid. En förklaring till detta vara den begränsade effekten på sjukförsäkringsavgiften vid ett val av en längre karenstid. En förändrad avgift som i högre grad avspeglar den risk som företagare övertar genom att välja ett lägre försäkringsskydd skulle hypotetiskt kunna ge ett annat utfall. I realiteten begränsas dock utrymmet för att väsentligt differentiera avgiften av sjukförsäkringsavgiftens relativt låga nivå i dag på cirka fyra procent. En annan förklaring till hur karensvalet utfallit kan vara brister i informationen eller bristande förståelse av reglerna hos företagarna. Slutligen kan en förklaring vara att denna grupp av egna företagare inte har behov av väsentligt annorlunda karenstidsalternativ än andra försäkrade.</P>
<P class="p37 ft9">En bärande princip har under senare år varit att åstadkomma en neutralitet i regelverken mellan olika företagsformer och undanröja omotiverade skillnader. Så som reglerna ser ut i dag finns dock väsentliga skillnader genom att en företagare med enskild firma har möjlighet att välja karenstid medan någon motsvarande valfrihet inte finns för en företagare med verksamheten i aktiebolagsform. Vidare gäller att egna företagare med aktiebolag omfattas av reglerna för sjuklön, vilket innebär att de kan ansöka om sjukpenning först efter en sjuklöneperiod om 14 dagar.</P>
<P class="p37 ft9">Utredningen bedömer mot denna bakgrund att det är motiverat att se över grunderna och pröva skälen för att ha olika regler för karens beroende på den företagsform som en företagare har valt. I en sådan översyn bör även omfattningen av sjuklöneansvaret för företagare med aktiebolag kunna prövas. Det finns också anledning att analysera behovet av att harmonisera reglerna mellan anställda och egna före-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="p119dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341119x1.jpg/" id="p119img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p19 ft100">Överväganden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft13">tagare mot bakgrund av att fler kan komma att kombinera anställning, uppdrag och eget företagande i framtiden (jfr kapitel 7).</P>
<P class="p77 ft24"><SPAN class="ft24">8.6</SPAN><SPAN class="ft32">Partiell sjukskrivning och rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p387 ft12"><SPAN class="ft113">Bedömning: </SPAN>Företagare behöver säkerställas samma möjligheter till partiell sjukskrivning och rehabiliteringsinsatser som andra försäkrade. Tillämpning och regelverk kan behöva analyseras i detta syfte.</P>
<P class="p214 ft88">Skälen för utredningens bedömning</P>
<P class="p29 ft10">Utredningen har i enlighet med direktiven belyst vilka hinder som finns för Försäkringskassan att bedöma arbetsförmåga för sjukskrivna företagare särskilt vid partiell sjukskrivning och också belyst de utmaningar och eventuella hinder som finns för rehabilitering av företagare (se kapitel 6). I fråga om bedömning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning kan utredningen notera att det kan vara svårare för företagare, särskilt egenföretagare som arbetar själv, att medges partiell sjukskrivning på grund av delvis nedsatt arbetsförmåga. Problemen eller osäkerheten förefaller bero på egenföretagarens arbetsliv och omständigheter, där man enligt Försäkringskassan inte lika tydligt kan avgränsa individens förvärvsarbete på samma sätt som vid en anställning. Ett annat problem är att egenföretagaren inte har en arbetsgivare att kontrollera uppgifterna med. Utredningen bedömer att problemen sammantaget handlar mer om tillämpning hos myndigheten än om faktiska hinder.</P>
<P class="p388 ft9">När det gäller rehabilitering har utredningen funnit att reglerna i lag inte ger tillräcklig vägledning när det gäller förutsättningarna för rehabilitering för företagare. I lagen föreskrivs en samarbetsprocess som förutsätter ett anställningsförhållande, där arbetsgivaren bär huvudansvar för att ta fram en rehabiliteringsplan som grund för de rehabiliteringsåtgärder som behövs. Utredningen bedömer att det behöver analyseras vilka regler och ansvarsförhållanden som ska gälla för företagare när det gäller sådan planering av åtgärder men också stöd från hälso- och sjukvård samt berörda myndigheter. I det fall den försäkrade är egen företagare är det rimligt att huvudansvaret för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="p120dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341120x1.jpg/" id="p120img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9">framtagandet av rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsåtgärderna i stället vilar på företagaren själv. Samtidigt behöver företagaren erbjudas tillräckligt stöd i form av kontakter med hälso- och sjukvården, företagshälsovård eller andra aktörer som erbjuder arbetsmiljö- och hälsotjänster. Försäkringskassan bör kunna tillhandahålla stöd till företagare, t.ex. i form av digitala verktyg för framtagandet av planen, men också stödja samarbetet i övrigt. En jämförelse kan möjligen göras med det ansvar som Försäkringskassan har att göra en rehabiliteringsutredning för arbetslösa som saknar arbetsgivare. En ytterligare fråga som bör analyseras gäller möjligheten för en företagare att under en begränsad tid, och som del av en rehabiliteringsplan, arbetsträna i sitt eget företag.</P>
<P class="p40 ft26">Sammantaget bedömer utredningen att utgångspunkten när det gäller prövning av arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning eller behov av rehabiliteringsåtgärder måste vara att företagare ska ha samma förutsättningar för att få stöd som andra försäkrade. Ytterst syftar en partiell sjukskrivning eller rehabilitering till att personen i fråga ska kunna återgå till eget arbete och försörjning.</P>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft24">8.7</SPAN><SPAN class="ft32">Föräldraförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p389 ft12"><SPAN class="ft113">Bedömning: </SPAN>En förenkling av <NOBR>SGI-beräkning</NOBR> för företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet kommer att förenkla och öka förutsebarheten också i föräldraförsäkringen för denna grupp av företagare.</P>
<P class="p381 ft88">Skälen för utredningens bedömning</P>
<P class="p55 ft9">SGI ligger till grund också för ersättningen i föräldraförsäkringen. Bland annat Riksrevisionen har riktat kritik mot bristen på förutsebarhet i fastställandet av föräldrapenning för egna företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet (RiR 2018:1). En förenkling av <NOBR>SGI-beräkningen</NOBR> för denna grupp av företagare i enlighet med vad som redovisas i avsnitt 8.3 och 8.4 ovan bedöms förenkla administrationen och öka förutsebarhet också i föräldraförsäkringen för de företagare som är föräldrar eller som planerar att skaffa barn. En enklare och administrativt effektivare handläggning av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="p121dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341121x1.jpg/" id="p121img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p19 ft100">Överväganden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft9"><NOBR>SGI-ärenden</NOBR> kan också skapa förutsättningar för ett ökat nyttjande av föräldraförsäkringen bland denna grupp av egna företagare.</P>
<P class="p203 ft9">När det gäller frågan om flexibilitet i föräldraförsäkringen medger nuvarande regler en relativt hög grad av flexibilitet innebärande att uttag av föräldrapenning kan göras på deltid ned till en åttondels dag. Utredningen är väl medveten om att frågan om flexibilitet är viktig för egna företagare men bedömer samtidigt att de nu gällande reglerna och tillämpning bör ge tillräcklig möjlighet att kunna upprätthålla verksamheten i företaget även under föräldraledighet.</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft24">8.8</SPAN><SPAN class="ft32">Information och vägledning</SPAN></P>
<P class="p391 ft9"><SPAN class="ft112">Bedömning: </SPAN>Ytterligare insatser behövs för att stärka information, stöd och vägledning till företagare när det gäller regler och villkor i de allmänna försäkringssystemen. Lättillgänglig webbaserad information och utvecklade <NOBR>e-tjänster</NOBR> är en viktig förutsättning för att företagare ska kunna nyttja förmånerna och känna tillit och förtroende för de allmänna trygghetssystemen.</P>
<P class="p392 ft88">Skälen för utredningens bedömning</P>
<P class="p166 ft9">Utredningen bedömer att det är angeläget att stärka informationen till företagare om de förmåner och de regler som finns i försäkringssystemen för att de ska ha bättre kännedom om och möjlighet att nyttja förmånerna. Det kan exempelvis gälla möjligheten att vara sjukskriven eller föräldraledig på deltid och på så sätt kunna hantera en tillfälligt nedsatt arbetsförmåga eller vården om ett barn samtidigt med driften av företagets verksamhet. Tydlig och lättillgänglig webbaserad information och utvecklade <NOBR>e-tjänster</NOBR> riktade till företagare är en viktig och grundläggande förutsättning för att företagarna ska känna tillit och förtroende för de allmänna trygghetssystemen.</P>
<P class="p32 ft9">Utredningen bedömer mot denna bakgrund att det är viktigt att stärka insatserna för att företagare enkelt och snabbt ska kunna få bra och lättillgänglig information och vägledning om vilka regler som gäller och vilket försäkringsskydd de har vid sjukdom eller vid föräldraledighet. Genom att egenföretagare ofta är djupt engagerade i sin dagliga verksamhet är det angeläget att ett fortsatt utvecklings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft9">arbete bedrivs för att tillhandahålla webbaserade tjänster baserade på automatiserade processer som underlättar företagarnas kontakter med myndigheterna. Den myndighetsgemensamma plattformen <SPAN class="ft77">Verksamt.se </SPAN>bör kunna utvecklas i syfte att bättre nå ut till företagare med tydlig och lättillgänglig information och vägledning om regler och förmåner i trygghetssystemen.</P>
<P class="p40 ft10">Trygghet och tillit handlar också om bemötande och attityder som företagarna möter i kontakterna med myndigheten. Även om företagare kan ha andra arbetsförutsättningar eller omständigheter än anställda ska det inte innebära att de bedöms annorlunda eller har sämre möjligheter att nyttja förmåner i trygghetssystemen.</P>
<P class="p319 ft24"><SPAN class="ft24">8.9</SPAN><SPAN class="ft32">Företagande i ett förändrat arbetsliv</SPAN></P>
<P class="p376 ft10"><SPAN class="ft110">Bedömning: </SPAN>Fortsatta analyser behövs av företagandets utveckling och drivkrafter samt av pågående förändringar i arbetsformer och företagande i en globaliserad gig- och delningsekonomi och behovet av förändringar i de sociala trygghetssystemen.</P>
<P class="p377 ft88">Skälen för utredningens bedömning</P>
<P class="p330 ft12">Utredningens kartläggning av företagande och framtidens arbetsliv visar att det finns ett behov av att fördjupa underlag och analys inom flera områden.</P>
<P class="p40 ft9">När det gäller företagandets utveckling, drivkrafter och hinder visar utredningens kartläggning i kapitel 3 att det finns ett behov att följa dessa frågor på en mer kontinuerlig basis. I nuläget är statistik- och analysansvar avseende företag och företagande uppdelat på flera myndigheter, vilket kan försvåra en heltäckande analys och lägesbild. Även frågor kring företagens tillväxtvilja bör omfattas av ett sådant fortsatt analysarbete. En möjlig åtgärd kan vara att ge en eller flera myndigheter i uppdrag att regelbundet sammanställa och analysera företagandets utveckling till regeringen.</P>
<P class="p37 ft10">Ett annat område som behöver utvecklas gäller den offentliga statistiken över företagande och sysselsättning. När det gäller RAMS fångar nuvarande statistik (kapitel 2) inte fullt ut upp de olika former av kortare anställningar, projektanställningar och egenanställningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p19 ft100">Överväganden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p393 ft13">som blir vanligare på arbetsmarknaden och som också ligger nära egenföretagande.</P>
<P class="p394 ft9">Utredningen bedömer vidare att det är angeläget att följa utvecklingen av dessa nya former att organisera, erbjuda och utföra arbete och tjänster i en globaliserad gig- och delningsekonomi (kapitel 7). Det handlar dels om de nya former av anställningar eller uppdragsformer som växer fram men också om nya aktörer som erbjuder tjänster till företag, frilansare eller andra uppdragstagare, t.ex. webbaserade tjänster för fakturering och bokföring eller s.k. egenanställningsföretag.</P>
<P class="p256 ft9">Flera rapporter och studier framhåller att det är angeläget att identifiera behovet av anpassningar i de sociala trygghetssystemen för att säkerställa att nya grupper av självständigt arbetande personer omfattas av det sociala skydd som de allmänna försäkringarna ska ge. Samtidigt som regler och system behöver vara tydliga, robusta och förutsebara kan det på sikt behövas en ökad flexibilitet för att hantera en växande grupp med mer oregelbundna eller varierande inkomster och förutsättningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<P class="p395 ft21">Bilaga 1</P>
<P class="p396 ft14">Kommittédirektiv 2018:54</P>
<P class="p397 ft24">Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv</P>
<P class="p112 ft24"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft114">för tillväxt och innovation</SPAN></P>
<P class="p398 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018</P>
<P class="p399 ft15">Sammanfattning</P>
<P class="p400 ft12">En särskild utredare ska utreda ett antal frågor i syfte att förbättra villkoren i socialförsäkringssystemen för företagare och för att främja ett tryggare företagande. En trygg företagare vågar pröva nya innovationer och företagsformer. I utredningsarbetet ska jämställdhetsaspekter genomgående belysas och analyseras.</P>
<P class="p401 ft13">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p402 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">ta fram ett kunskapsunderlag om de socialförsäkringsrättsliga trygghetssystemens inverkan på kvinnors respektive mäns vilja och förutsättningar att starta och driva företag liksom inverkan på företagens tillväxtvilja,</SPAN></P>
<P class="p403 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">utreda om sjukförsäkringens regelverk behöver anpassas med hänsyn till företagares förändrade arbetsliv,</SPAN></P>
<P class="p404 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">utreda och ta ställning till om åldersgränsen 55 år för företagare att fritt kunna välja karenstid i sjukförsäkringen ska kvarstå, höjas eller tas bort,</SPAN></P>
<P class="p405 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">utarbeta nödvändiga författningsförslag. Utredarens förslag ska så långt som möjligt vara neutrala till val av företagsform och ska även främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Det arbetsrättsliga regelverket och arbetstagarbegreppet ska inte påverkas av utredarens förslag.</SPAN></P>
<P class="p406 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft15">Bakgrund</P>
<P class="p353 ft12">Sverige har hög tillväxt och den högsta sysselsättningsgraden i Europeiska unionen. Trots det behövs fler arbetstillfällen och fler och växande företag för att hela Sverige ska leva. Fyra av fem nya arbetstillfällen skapas i dag i små och medelstora företag. För att möta eventuella framtida konjunkturnedgångar behöver det också finnas goda förutsättningar för företagande. För ett starkare företagsklimat krävs en samlad politik för företagande i de olika faser som ett företag går igenom.</P>
<P class="p312 ft12">Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns attityder till och intresse för att driva företag, vilket bl.a. framgår av Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer 2016. Generellt sett ser kvinnor större hinder för att bli företagare än män. Ett skäl som framträder är att kvinnor i högre grad än män anser att eget företagande innebär sämre trygghet jämfört med en anställning.</P>
<P class="p41 ft9">Det saknas dessutom fullgod statistik över om och i så fall hur utformningen av de socialförsäkringsrättsliga trygghetssystemen påverkar viljan att starta företag bland kvinnor respektive män. Samtidigt finns det, till skillnad från när det gäller löntagare, vissa problem att kontrollera i vilken utsträckning företagare nyttjar trygghetssystemen.</P>
<P class="p36 ft12">Trygghetssystemen för företagare utreddes senast 2008 (Trygghetssystemen för företagare, SOU 2008:89). Huvuddelen av utredningens förslag har genomförts genom propositionen Trygghetssystemen för företagare (prop. 2009/10:120). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2010.</P>
<P class="p41 ft10">Företagarnas trygghetssystem har även behandlats av den parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21, del 2). Utredningen konstaterar att en viktig del i att utforma trygghetssystemen för företagare är att de stödjer framväxt av nya företag. För att uppnå detta bör trygghetssystemen utformas med utgångspunkt i att människor rör sig mellan anställning och företagande. Det finns också ett stort värde i att reglerna är tydliga så att den som startar och driver ett företag har vetskap om sitt försäkringsskydd om hon eller han blir sjuk eller tvingas lägga ner företaget. Utredningen ansåg att tryggheten vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet behöver bli bättre. Regeringen har vidtagit bl.a. följande åtgärder när det gäller trygghetssystemen för företagare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td187"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p19 ft27">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft9">En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och bedriver näringsverksamhet ska under uppbyggnadsskedet få en sjukpenninggrundande inkomst, förkortad SGI, som minst motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för någon annans räkning (nedan kallad jämförelseinkomst). Det generella uppbyggnadsskedet är alltid 24 månader. Riksdagen beslutade den 30 maj 2018 i enlighet med regeringens proposition Stärkt försäkringsskydd för studerande och företagare (prop. 2017/18:168). Från och med den 1 augusti 2018 gäller därmed motsvarande regler även för dem som startar ett företag i aktiebolagsform. Dessutom förlängs det generella uppbyggnadsskedet till 36 månader. Genom dessa förändringar ökar tryggheten för den som startar ett nytt företag.</P>
<P class="p256 ft9">I betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) gör utredningen S 2016:02 Utredningen om en modernare föräldraförsäkring bedömningen att mycket av den problematik som företagare beskriver att de har att använda föräldraförsäkringen torde ha sin grund i regelverket om sjukpenninggrundande inkomst. Utredningen drar slutsatsen att sökande av lösningar inom det regelverket kräver en bredare och djupare översyn av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst. Det pågår ett utredningsarbete inom Regeringskansliet i fråga om ett nytt beräkningsunderlag, ersättningsgrundande inkomst (EGI). I detta sammanhang ses även beräkningsunderlaget för dem som bedriver näringsverksamhet över.</P>
<P class="p257 ft26">Genomgående i de utredningar som gjorts är att ett fullgott kunskapsunderlag och statistik ofta saknas för gruppen företagare.</P>
<P class="p256 ft9">Att starta och driva företag behöver inte utesluta att man fortfarande har en anställning. Enligt Entreprenörskapsbarometern 2016 kan ungefär två tredjedelar av 10 300 tillfrågade personer tänka sig att starta företag vid sidan av sin nuvarande anställning. I åldersgruppen <NOBR>18–30</NOBR> år är siffran 60 procent, i åldersgruppen <NOBR>31–55</NOBR> år 71 procent och i åldersgruppen <NOBR>56–70</NOBR> år 72 procent. Var femte företagare vill vara kombinatör, dvs. kombinera anställning och företagande.</P>
<P class="p407 ft12">En förändrad arbetsmarknad med ökad rörlighet mellan anställning och företagande ställer krav på ett förutsebart trygghetssystem med socialförsäkringar. Informationen om trygghetssystemen för företagare behöver utvecklas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft15">Uppdraget att ta fram ett kunskapsunderlag</P>
<P class="p160 ft9">Regeringens ambition är att främja företagandet genom tydligare och mer ändamålsenliga regler. Regeringen vill att kvinnliga och manliga företagare ska kunna verka på likvärdiga och jämställda villkor. Utredaren ska därför kartlägga och analysera de socialförsäkringsrättsliga trygghetssystemens inverkan på företagens tillväxtvilja och kvinnors respektive mäns vilja att starta företag. Syftet med underlaget är bl.a. att öka kunskapen om effekterna av olika åtgärder inom socialförsäkringssystemet. Vidtagna åtgärders inverkan på kvinnor respektive mäns företagande ska synliggöras i kartläggningen.</P>
<P class="p408 ft13">Utredaren ska</P>
<P class="p371 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">kartlägga omfattningen, utvecklingen och varaktigheten för olika former av företagande,</SPAN></P>
<P class="p373 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">redovisa drivkrafterna bakom denna utveckling samt effekter för samhället och berörda individer,</SPAN></P>
<P class="p374 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">beskriva de hinder som kan finnas för individer att gå från att vara anställd till att vara företagare,</SPAN></P>
<P class="p409 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">ta fram underlag som ska kunna läggas till grund för framtida agerande och informationsinsatser och som beskriver dels företagares kunskaper om för dem relevanta socialförsäkringar, särskilt föräldraförsäkringen, och om offentliga och privata ålderspensionssystem, dels beskriver hur dessa kunskaper påverkar viljan att starta företag,</SPAN></P>
<P class="p409 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">belysa de hinder som finns för Försäkringskassan att bedöma arbetsförmågan för sjukskrivna företagare, särskilt vid partiell sjukskrivning,</SPAN></P>
<P class="p372 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">belysa de utmaningar och eventuella hinder som finns för rehabilitering av företagare,</SPAN></P>
<P class="p134 ft13"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft103">belysa och analysera jämställdhetsaspekter för företagare.</SPAN></P>
<P class="p410 ft12">Statistik som tas fram ska vara individbaserad med kön som övergripande indelningsgrund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td187"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p19 ft27">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft15">Uppdraget att utreda behovet av anpassningar till förändrad arbetsmarknad och ökad förutsebarhet</P>
<P class="p31 ft9">Den allmänna sjukförsäkringen infördes när de flesta anställningarna i Sverige var tillsvidareanställningar. Regelverket har följaktligen utformats med en sådan anställning som utgångspunkt. Det blir allt vanligare att människor går in i och ut ur rollen som företagare, eller kombinerar anställning med företagande. Problem som har identifierats är att reglerna kring inkomstbortfallsförsäkringar ofta uppfattas som komplexa och att förutsebarheten i reglerna brister. Inte sällan kan det krävas större utredningsinsatser från myndigheternas sida, innan en företagare exempelvis kan få besked om vad som gäller vid inkomstbortfall. Reglerna i sjukförsäkringen och rätten till sjuk- och föräldrapenning påverkar såväl kvinnor som män som driver företag, men tycks inverka särskilt på kvinnors vilja att starta företag. Det är angeläget att reglerna i sjukförsäkringen är ändamålsenliga i förhållande till nya förhållanden på arbetsmarknaden och att de skapar goda förutsättningar för såväl kvinnor som män att vara företagare.</P>
<P class="p50 ft13">Utredaren ska</P>
<P class="p281 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">kartlägga i vilken mån kvinnor respektive män går mellan eller kombinerar anställning och företagande och analysera detta utifrån sjukförsäkringsperspektiv och könsmönster,</SPAN></P>
<P class="p412 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">belysa och analysera jämställdhetsaspekter, bl.a. avseende kvinnors företagande och ekonomisk jämställdhet,</SPAN></P>
<P class="p413 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">lämna de förslag som analysen ger upphov till, inklusive förslag till författningsändringar.</SPAN></P>
<P class="p414 ft9">Statistik som tas fram ska vara individbaserad med kön som övergripande indelningsgrund. Förslagen ska vara i linje med grundläggande principer i sjukförsäkringen. Det arbetsrättsliga regelverket och arbetstagarbegreppet ska inte påverkas av utredningens förslag.</P>
<P class="p84 ft13">Uppdraget att analysera möjligheten att företagare över 55 år fritt kan välja karenstid</P>
<P class="p76 ft10">Möjligheten att i sjukförsäkringen välja karenstid som infördes den 1 januari 2010 är begränsad i det avseendet att företagare som driver enskild firma, handels- eller kommanditbolag inte kan välja kortare karenstid än den som är vald vid 55 års ålder. För tid före 55 års ålder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft13">kan företagaren själv avgöra om hon eller han vill ha 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens.</P>
<P class="p415 ft12">Enligt rapporten Entreprenörskap i Sverige – nationell rapport 2017 (Global Entrepreneurship Monitorrapport, GEM), är en tredjedel av dem som äger eller leder ett nystartat företag över 50 år. Snittåldern på alla etablerade företagare är 52,5 år. Den största andelen etablerade företagare finns bland dem som är över 54 år. En stor del av Sveriges företagare kan inte utnyttja den flexibilitet som finns i systemet från det att de fyllt 55 år.</P>
<P class="p408 ft13">Utredaren ska</P>
<P class="p375 ft31"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft30">utreda och ta ställning till om åldersgränsen 55 år för företagare att fritt kunna välja karenstid i sjukförsäkringen ska kvarstå, höjas eller tas bort.</SPAN></P>
<P class="p416 ft12"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">redogöra för hur kvinnor respektive män påverkas av regelverket och av eventuella ändringar av detta.</SPAN></P>
<P class="p361 ft9">Utredarens arbete ska i denna del av uppdraget ske i nära samarbete med den arbetsgrupp som har i uppdrag att utreda och ta fram underlag för genomförande av höjda pensionsrelaterade åldersgränser.</P>
<P class="p38 ft15">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p160 ft9">Utredaren ska utifrån de förslag som lämnas redovisa de konsekvenser och kostnader som uppstår. Ekonomiska, jämställdhetskonsekvenser och andra konsekvenser för enskilda personer, för företag och för det allmänna ska redovisas enligt <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommittéförordningen (1998:1474) samt 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I arbetet med konsekvensutredningen ska utredaren höra Tillväxtverket och Försäkringskassan.</P>
<P class="p159 ft12">Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur de ska finansieras.</P>
<P class="p38 ft15">Kontakter och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p81 ft10">Utredaren ska ha kontakt med bl.a. <NOBR>F-skatteutredningen</NOBR> (Fi 2017:08), Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum (S 2018:05), Utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td187"><SPAN class="p19 ft21">SOU 2019:41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p19 ft27">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft12">grundad på inkomst (A 2018:01) och med andra berörda myndigheter, företag och organisationer. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, kommittéväsendet och i EU.</P>
<P class="p401 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2019.</P>
<P class="p418 ft13">(Näringsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<P class="p395 ft21">Bilaga 2</P>
<P class="p396 ft14">Kommittédirektiv 2019:27</P>
<P class="p419 ft86">Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv – för tillväxt och innovation (N 2018:03)</P>
<P class="p420 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2019</P>
<P class="p421 ft15">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p422 ft12">Regeringen beslutade den 20 juni 2018 kommittédirektiven Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv – för tillväxt och innovation (dir. 2018:54). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 30 juni 2019.</P>
<P class="p423 ft12">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 15 september 2019.</P>
<P class="p424 ft13">(Näringsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="p135dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341135x1.jpg/" id="p135img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft14">Statens offentliga utredningar 2019</P>
<P class="p26 ft16">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p425 ft5"><SPAN class="ft115">1.</SPAN><SPAN class="ft116">Santiagokonventionen mot organhandel. S.</SPAN></P>
<P class="p426 ft5"><SPAN class="ft115">2.</SPAN><SPAN class="ft116">Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. S.</SPAN></P>
<P class="p427 ft5"><SPAN class="ft115">3.</SPAN><SPAN class="ft116">Effektivt, tydligt och träffsäkert</SPAN></P>
<P class="p428 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. A.</SPAN></P>
<P class="p429 ft5"><SPAN class="ft115">4.</SPAN><SPAN class="ft116">Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. U.</SPAN></P>
<P class="p430 ft5"><SPAN class="ft115">5.</SPAN><SPAN class="ft116">Tid för trygghet. A.</SPAN></P>
<P class="p431 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft116">En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p432 ft5"><SPAN class="ft118">7.</SPAN><SPAN class="ft116">Skogsbränderna sommaren 2018. Ju.</SPAN></P>
<P class="p430 ft7"><SPAN class="ft115">8.</SPAN><SPAN class="ft119">Kamerabevakning i kollektivtrafiken</SPAN></P>
<P class="p433 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">ett enklare förfarande. Ju.</SPAN></P>
<P class="p434 ft5"><SPAN class="ft115">9.</SPAN><SPAN class="ft116">Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. N.</SPAN></P>
<P class="p435 ft5"><SPAN class="ft115">10.</SPAN><SPAN class="ft116">Stöd för validering eller kompetens åtgärder i samband med korttidsarbete. Fi.</SPAN></P>
<P class="p332 ft5"><SPAN class="ft115">11.</SPAN><SPAN class="ft116">Biojet för flyget. M.</SPAN></P>
<P class="p436 ft5"><SPAN class="ft115">12.</SPAN><SPAN class="ft116">Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p437 ft5"><SPAN class="ft115">13.</SPAN><SPAN class="ft116">Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p332 ft7"><SPAN class="ft115">14.</SPAN><SPAN class="ft119">Ett säkert statligt </SPAN><NOBR>ID-kort</NOBR></P>
<P class="p433 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">med </SPAN><NOBR>e-legitimation.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p438 ft121"><SPAN class="ft115">15.</SPAN><SPAN class="ft120">Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. S.</SPAN></P>
<P class="p178 ft7"><SPAN class="ft115">16.</SPAN><SPAN class="ft119">Ny kärntekniklag</SPAN></P>
<P class="p433 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">med förtydligat ansvar. M.</SPAN></P>
<P class="p439 ft5"><SPAN class="ft118">17.</SPAN><SPAN class="ft116">Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. N.</SPAN></P>
<P class="p440 ft5"><SPAN class="ft115">18.</SPAN><SPAN class="ft116">För flerspråkighet, kunskaps utveckling och inkludering. Moders målsundervisning och studiehand ledning på modersmål. U.</SPAN></P>
<P class="p441 ft7"><SPAN class="ft115">19.</SPAN><SPAN class="ft119">Belastningsregisterkontroll</SPAN></P>
<P class="p442 ft5">i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd. A.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft5"><SPAN class="ft115">20.</SPAN><SPAN class="ft116">Stärkt kompetens i vård och omsorg. S.</SPAN></P>
<P class="p443 ft5"><SPAN class="ft115">21.</SPAN><SPAN class="ft116">Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. UD.</SPAN></P>
<P class="p178 ft7"><SPAN class="ft115">22.</SPAN><SPAN class="ft119">Sveriges miljöövervakning</SPAN></P>
<P class="p444 ft7">– dess uppgift och organisation</P>
<P class="p433 ft5">för en god miljöförvaltning. M.</P>
<P class="p445 ft5"><SPAN class="ft115">23.</SPAN><SPAN class="ft116">Styrkraft i funktionshinderspolitiken. S.</SPAN></P>
<P class="p446 ft5"><SPAN class="ft115">24.</SPAN><SPAN class="ft116">Stärkt integritet i idrottens antidopnings arbete. Ku.</SPAN></P>
<P class="p447 ft5"><SPAN class="ft115">25.</SPAN><SPAN class="ft116">Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. A.</SPAN></P>
<P class="p448 ft5"><SPAN class="ft115">26.</SPAN><SPAN class="ft116">Organbevarande behandling för donation. S.</SPAN></P>
<P class="p449 ft5"><SPAN class="ft118">27.</SPAN><SPAN class="ft116">Rasistiska symboler. Praxisgenom gång och analys. Ju.</SPAN></P>
<P class="p450 ft5"><SPAN class="ft115">28.</SPAN><SPAN class="ft116">Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning. S.</SPAN></P>
<P class="p451 ft5"><SPAN class="ft115">29.</SPAN><SPAN class="ft116">God och nära vård. Vård i samverkan. S.</SPAN></P>
<P class="p4 ft5"><SPAN class="ft115">30.</SPAN><SPAN class="ft116">Moderna tillståndsprocesser för elnät. I.</SPAN></P>
<P class="p452 ft5"><SPAN class="ft115">31.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft116">F-skattesystemet</SPAN></NOBR> – en översyn. Fi.</P>
<P class="p453 ft5"><SPAN class="ft115">32.</SPAN><SPAN class="ft116">Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord. Ju.</SPAN></P>
<P class="p441 ft5"><SPAN class="ft115">33.</SPAN><SPAN class="ft116">Ökad statlig närvaro i Härnösand. Fi.</SPAN></P>
<P class="p443 ft5"><SPAN class="ft115">34.</SPAN><SPAN class="ft116">Förbättrat skydd för totalförsvaret. Fö.</SPAN></P>
<P class="p454 ft7"><SPAN class="ft115">35.</SPAN><SPAN class="ft119">Demokrativillkor för bidrag till civil samhället.</SPAN></P>
<P class="p455 ft5">+ Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället. Vägledning för hand läggare. Ku.</P>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft115">36.</SPAN><SPAN class="ft119">Skattelättnad för arbetsresor.</SPAN></P>
<P class="p456 ft5">En avståndsbaserad och färdmedels neutral skattereduktion för längre arbetsresor. Fi.</P>
<P class="p457 ft5"><SPAN class="ft118">37.</SPAN><SPAN class="ft116">Kontroller vid högskoleprovet – ett lagförslag om åtgärder mot fusk. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft115">38.</SPAN><SPAN class="ft119">Stora brottmål</SPAN></P>
<P class="p433 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">nya processrättsliga verktyg. Ju.</SPAN></P>
<P class="p458 ft7"><SPAN class="ft115">39.</SPAN><SPAN class="ft119">En moderniserad radio- och </SPAN><NOBR>tv-lag</NOBR></P>
<P class="p459 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">genomförande av ändringar i AV- direktivet. Ku.</SPAN></P>
<P class="p178 ft7"><SPAN class="ft115">40.</SPAN><SPAN class="ft119">Jämlikhet i möjligheter</SPAN></P>
<P class="p433 ft5">och utfall i den svenska skolan. Fi.</P>
<P class="p460 ft5"><SPAN class="ft115">41.</SPAN><SPAN class="ft116">Företagare i de sociala trygghets systemen. N.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="p137dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7B341137x1.jpg/" id="p137img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft14">Statens offentliga utredningar 2019</P>
<P class="p26 ft16">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft37">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p4 ft5">Effektivt, tydligt och träffsäkert</P>
<P class="p461 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. [3]</SPAN></P>
<P class="p462 ft5">Tid för trygghet. [5] Belastningsregisterkontroll i arbetslivet</P>
<P class="p463 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">behovet av utökat författningsstöd. [19]</SPAN></P>
<P class="p464 ft5">Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. [25]</P>
<P class="p465 ft37">Finansdepartementet</P>
<P class="p466 ft122">Stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete. [10]</P>
<P class="p467 ft5">Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. [12]</P>
<P class="p468 ft5">Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. [13]</P>
<P class="p469 ft5"><NOBR>F-skattesystemet</NOBR> – en översyn. [31] Ökad statlig närvaro i Härnösand. [33]</P>
<P class="p87 ft7">Skattelättnad för arbetsresor.</P>
<P class="p470 ft5">En avståndsbaserad och färdmedels neutral skattereduktion för längre arbetsresor. [36]</P>
<P class="p178 ft7">Jämlikhet i möjligheter</P>
<P class="p471 ft5">och utfall i den svenska skolan. [40]</P>
<P class="p15 ft37">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p472 ft5">Förbättrat skydd för totalförsvaret. [34]</P>
<P class="p15 ft37">Infrastrukturdepartementet</P>
<P class="p4 ft5">Moderna tillståndsprocesser för elnät. [30]</P>
<P class="p15 ft37">Justitiedepartementet</P>
<P class="p472 ft5">Skogsbränderna sommaren 2018. [7]</P>
<P class="p4 ft7">Kamerabevakning i kollektivtrafiken</P>
<P class="p471 ft5">– ett enklare förfarande. [8]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft7">Ett säkert statligt <NOBR>ID-kort</NOBR></P>
<P class="p471 ft5">– med <NOBR>e-legitimation.</NOBR> [14]</P>
<P class="p473 ft5">Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys. [27]</P>
<P class="p474 ft5">Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord. [32]</P>
<P class="p0 ft7">Stora brottmål</P>
<P class="p475 ft5">– nya processrättsliga verktyg. [38]</P>
<P class="p15 ft37">Kulturdepartementet</P>
<P class="p476 ft5">Stärkt integritet i idrottens antidopnings arbete. [24]</P>
<P class="p477 ft7">Demokrativillkor för bidrag till civil samhället.</P>
<P class="p478 ft5"><SPAN class="ft5">+</SPAN><SPAN class="ft117">Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället. Vägledning för hand läggare. [35]</SPAN></P>
<P class="p0 ft7">En moderniserad radio- och <NOBR>tv-lag</NOBR></P>
<P class="p479 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">genomförande av ändringar i AV- direktivet. [39]</SPAN></P>
<P class="p15 ft37">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p4 ft5">Biojet för flyget. [11]</P>
<P class="p4 ft7">Ny kärntekniklag</P>
<P class="p480 ft123">– med förtydligat ansvar. [16] Sveriges miljöövervakning</P>
<P class="p481 ft5"><SPAN class="ft115">–</SPAN><SPAN class="ft117">dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning. [22]</SPAN></P>
<P class="p15 ft37">Näringsdepartementet</P>
<P class="p482 ft5">Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. [9]</P>
<P class="p483 ft5">Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. [17]</P>
<P class="p484 ft5">Företagare i de sociala trygghetssystemen. [41]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<P class="p0 ft37">Socialdepartementet</P>
<P class="p472 ft5">Santiagokonventionen mot organhandel. [1]</P>
<P class="p485 ft5">Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. [2]</P>
<P class="p486 ft5">Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. [15]</P>
<P class="p487 ft123">Stärkt kompetens i vård och omsorg. [20] Styrkraft i funktionshinderspolitiken. [23]</P>
<P class="p488 ft5">Organbevarande behandling för donation. [26]</P>
<P class="p489 ft5">Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning. [28]</P>
<P class="p4 ft5">God och nära vård. Vård i samverkan. [29]</P>
<P class="p15 ft37">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p490 ft5">Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. [4]</P>
<P class="p491 ft5">En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. [6]</P>
<P class="p492 ft5">För flerspråkighet, kunskapsutveck ling och inkludering. Modersmåls undervisning och studiehandledning på modersmål. [18]</P>
<P class="p493 ft5">Kontroller vid högskoleprovet – ett lagförslag om åtgärder mot fusk. [37]</P>
<P class="p465 ft37">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p494 ft5">Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. [21]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
H7B341sou_2019__41.pdf1631221pdfFöretagare i de sociala trygghetssystemenhttps://data.riksdagen.se/fil/297CABA4-A92E-49FD-9A00-BA0536AAC1B8