<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H7B330</dok_id>
 <rm>2019</rm>
 <beteckning>30</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2019:30</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>30</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2019-06-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2019-06-10 11:16:57</systemdatum>
 <publicerad>2019-06-10 00:00:00</publicerad>
 <titel>Moderna tillståndsprocesser för elnät</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H7B330/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H7B330</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H7B330</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2019 30 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 120px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 662px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 156px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 259px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 137px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_23 #p23dimg1 {position:absolute;top:498px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #p23dimg1 #p23img1 {width:69px;height:1px;}



#page_23 #tx1 {position:absolute;top:339px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_23 #tx2 {position:absolute;top:430px;left:215px;width:200px;height:54px;}

#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}




#page_25 #tx1 {position:absolute;top:190px;left:215px;width:200px;height:234px;}

#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_26 #tx1 {position:absolute;top:407px;left:281px;width:201px;height:198px;}
#page_26 #tx2 {position:absolute;top:605px;left:281px;width:201px;height:108px;}

#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 294px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_28 #tx1 {position:absolute;top:371px;left:281px;width:201px;height:144px;}
#page_28 #tx2 {position:absolute;top:533px;left:281px;width:34px;height:17px;}
#page_28 #tx3 {position:absolute;top:551px;left:281px;width:201px;height:108px;}
#page_28 #tx4 {position:absolute;top:660px;left:281px;width:201px;height:90px;}

#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}




#page_29 #tx1 {position:absolute;top:64px;left:215px;width:200px;height:162px;}

#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 281px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 146px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {border:none;margin: 110px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}




#page_37 #tx1 {position:absolute;top:136px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_37 #tx2 {position:absolute;top:190px;left:215px;width:200px;height:180px;}
#page_37 #tx3 {position:absolute;top:371px;left:215px;width:200px;height:144px;}
#page_37 #tx4 {position:absolute;top:533px;left:215px;width:34px;height:17px;}
#page_37 #tx5 {position:absolute;top:551px;left:215px;width:200px;height:72px;}
#page_37 #tx6 {position:absolute;top:624px;left:215px;width:200px;height:126px;}
#page_37 #tx7 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 61px;padding: 0px;border:none;width: 497px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 408px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 240px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_40 #tx1 {position:absolute;top:479px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_40 #tx2 {position:absolute;top:551px;left:281px;width:201px;height:162px;}

#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 307px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:69px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 199px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:565px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:70px;height:1px;}



#page_44 #tx1 {position:absolute;top:389px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_44 #tx2 {position:absolute;top:443px;left:281px;width:201px;height:34px;}
#page_44 #tx3 {position:absolute;top:479px;left:281px;width:201px;height:72px;}

#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 343px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:186px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:69px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;margin: 560px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:204px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:69px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 134px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}




#page_49 #tx1 {position:absolute;top:588px;left:215px;width:200px;height:108px;}
#page_49 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 470px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:294px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:70px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 155px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:343px;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:416px;height:343px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:551px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:181px;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:417px;height:181px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:378px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:165px;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:417px;height:165px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 274px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:638px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:413px;height:66px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:648px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:413px;height:48px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:327px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:246px;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:413px;height:246px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:413px;height:193px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:380px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:413px;height:192px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:146px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:413px;height:138px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:709px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:413px;height:48px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:254px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:488px;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:416px;height:488px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:549px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:413px;height:66px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:399px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:413px;height:48px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:416px;height:655px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:525px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:413px;height:139px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:584px;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:584px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_3 {border:none;margin: 225px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:413px;height:157px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_123 #p123dimg1 {position:absolute;top:181px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_123 #p123dimg1 #p123img1 {width:413px;height:66px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:181px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:537px;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:537px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 452px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:333px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:413px;height:102px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:415px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:416px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:413px;height:103px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 193px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_160 #p160dimg1 {position:absolute;top:85px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:651px;}
#page_160 #p160dimg1 #p160img1 {width:416px;height:651px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:416px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:415px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:272px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:470px;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:415px;height:470px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:485px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:413px;height:48px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:435px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:413px;height:102px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:416px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:633px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:413px;height:66px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:398px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:413px;height:66px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:475px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:413px;height:67px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:413px;height:49px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:218px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:413px;height:48px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:672px;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:672px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:579px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:413px;height:66px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_193 #p193dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #p193dimg1 #p193img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:525px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:205px;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:205px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:416px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:413px;height:49px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:413px;height:49px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:501px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:413px;height:84px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:326px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:413px;height:48px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:101px;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:101px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:597px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:127px;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:127px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:149px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:413px;height:84px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 137px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:316px;left:65px;z-index:-1;width:401px;height:141px;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:401px;height:141px;}

#page_226 #p226inl_img1 {position:relative;width:8px;height:11px;}



#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:467px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:129px;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:416px;height:129px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:91px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:637px;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:637px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:135px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:607px;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:416px;height:607px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_3 {border:none;margin: 118px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:358px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:300px;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:417px;height:300px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_3 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 511px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:293px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:437px;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:416px;height:437px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:388px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:116px;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:417px;height:116px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:244px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:239px;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:424px;height:239px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:352px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:239px;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:424px;height:239px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:730px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:413px;height:48px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_3 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:337px;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:413px;height:337px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:171px;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:416px;height:171px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #p294dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #p294dimg1 #p294img1 {width:416px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:415px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_296 #p296dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #p296dimg1 #p296img1 {width:416px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #p303dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #p303dimg1 #p303img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_315 #p315dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #p315dimg1 #p315img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_319 #p319dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #p319dimg1 #p319img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:415px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_3 {border:none;margin: 430px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:411px;height:298px;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:411px;height:298px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_3 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 494px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_3 {border:none;margin: 653px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 302px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 393px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 387px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 357px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 915px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 915px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 857px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:0px;left:98px;z-index:-1;width:722px;height:416px;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:722px;height:416px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 116px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 724px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 730px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 346px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 370px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}

#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:211px;left:406px;z-index:-1;width:30px;height:326px;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:30px;height:326px;}

#page_392 #p392inl_img1 {position:relative;width:9px;height:27px;}
#page_392 #p392inl_img2 {position:relative;width:9px;height:27px;}



#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 875px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 875px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 63px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 861px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 857px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:158px;left:130px;z-index:-1;width:648px;height:327px;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:648px;height:327px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 850px;}
#page_394 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 778px;overflow: hidden;}

#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:211px;left:406px;z-index:-1;width:306px;height:329px;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:306px;height:329px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 850px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 72px;padding: 0px;border:none;width: 738px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 63px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 724px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 54px;padding: 0px;border:none;width: 796px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 11px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 785px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 719px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 355px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_3 #id_3_3 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 47px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_3 #id_3_4 {float:left;border:none;margin: 95px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 792px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_395 #p395dimg1 {position:absolute;top:133px;left:56px;z-index:-1;width:656px;height:359px;}
#page_395 #p395dimg1 #p395img1 {width:656px;height:359px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 850px;}
#page_396 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 778px;overflow: hidden;}

#page_396 #p396dimg1 {position:absolute;top:211px;left:130px;z-index:-1;width:582px;height:329px;}
#page_396 #p396dimg1 #p396img1 {width:582px;height:329px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 62px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 796px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 792px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_397 #p397dimg1 {position:absolute;top:146px;left:65px;z-index:-1;width:604px;height:299px;}
#page_397 #p397dimg1 #p397img1 {width:604px;height:299px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 72px;padding: 0px;border:none;width: 738px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 82px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 724px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 350px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 380px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}

#page_398 #p398dimg1 {position:absolute;top:137px;left:66px;z-index:-1;width:673px;height:411px;}
#page_398 #p398dimg1 #p398img1 {width:673px;height:411px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 875px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 875px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 63px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 861px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 857px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_399 #p399dimg1 {position:absolute;top:158px;left:471px;z-index:-1;width:306px;height:326px;}
#page_399 #p399dimg1 #p399img1 {width:306px;height:326px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 850px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 115px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 724px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 84px;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 185px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;}

#page_400 #p400dimg1 {position:absolute;top:202px;left:77px;z-index:-1;width:667px;height:337px;}
#page_400 #p400dimg1 #p400img1 {width:667px;height:337px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 63px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 369px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;margin: 142px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 369px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 792px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_401 #p401dimg1 {position:absolute;top:156px;left:58px;z-index:-1;width:422px;height:328px;}
#page_401 #p401dimg1 #p401img1 {width:422px;height:328px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_402 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {float:left;border:none;margin: 116px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 364px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_3 {float:left;border:none;margin: 209px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 376px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}

#page_402 #p402dimg1 {position:absolute;top:211px;left:56px;z-index:-1;width:415px;height:326px;}
#page_402 #p402dimg1 #p402img1 {width:415px;height:326px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 810px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 63px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 369px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;margin: 156px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 369px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_1 #id_1_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 792px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_403 #p403dimg1 {position:absolute;top:158px;left:58px;z-index:-1;width:419px;height:326px;}
#page_403 #p403dimg1 #p403img1 {width:419px;height:326px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 120px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}

#page_405 #p405dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_405 #p405dimg1 #p405img1 {width:415px;height:24px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 131px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}

#page_406 #p406dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;}
#page_406 #p406dimg1 #p406img1 {width:416px;height:24px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft14{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft20{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft27{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft28{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft29{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft30{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft36{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft39{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft40{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft43{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft44{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft45{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft46{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft48{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft49{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft50{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft51{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft52{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft53{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft54{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft55{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft56{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft57{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft58{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft59{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft60{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft61{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft63{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft64{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft66{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft68{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft70{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft71{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft72{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft73{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft74{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft75{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft76{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft77{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft78{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft79{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft80{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft82{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft84{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft86{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft87{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft88{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft90{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft91{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft94{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft97{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft98{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft99{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft100{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft102{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft103{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft104{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft105{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft107{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft108{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft110{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft111{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft112{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft113{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft115{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft116{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft117{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft118{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft119{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft120{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft121{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft122{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft123{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft124{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft125{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft126{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft127{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft129{font: 10px 'Cambria';line-height: 12px;}
.ft130{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft131{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft132{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft133{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft134{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft135{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft136{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft137{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft138{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft139{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft140{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft141{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft142{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft143{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft144{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft146{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft147{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft148{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft149{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft150{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft151{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft152{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft153{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft154{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft155{font: 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft156{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft157{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft158{font: 19px 'Calibri';color: #f74748;line-height: 23px;}
.ft159{font: bold 12px 'Calibri';color: #f74748;line-height: 16px;}
.ft160{font: 9px 'Calibri';color: #f74748;line-height: 11px;}
.ft161{font: 26px 'Calibri';color: #00040e;line-height: 32px;}
.ft162{font: italic 17px 'Calibri';color: #00040e;line-height: 21px;}
.ft163{font: 15px 'Calibri';line-height: 18px;}
.ft164{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft165{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft166{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft167{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft168{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft169{font: 10px 'Times New Roman';color: #7e7e7e;line-height: 12px;}
.ft170{font: 26px 'Calibri';line-height: 32px;}
.ft171{font: italic 17px 'Calibri';line-height: 21px;}
.ft172{font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;}
.ft173{font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;}
.ft174{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft175{font: 13px 'Calibri';color: #595959;line-height: 15px;}
.ft176{font: bold 26px 'Calibri';line-height: 32px;}
.ft177{font: italic bold 17px 'Calibri';line-height: 21px;}
.ft178{font: 7px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 9px;}
.ft179{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft180{font: italic bold 7px 'Calibri';color: #437089;line-height: 9px;}
.ft181{font: italic 7px 'Calibri';color: #437089;line-height: 9px;}
.ft182{font: italic 6px 'Calibri';color: #437089;line-height: 8px;}
.ft183{font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft184{font: bold 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft185{font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft186{font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;}
.ft187{font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft188{font: 7px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft189{font: 7px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft190{font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft191{font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;}
.ft192{font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft193{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft194{font: 9px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft195{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft196{font: 8px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 10px;}
.ft197{font: 8px 'Calibri';margin-left: 1px;line-height: 10px;}
.ft198{font: 8px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft199{font: 8px 'Calibri';margin-left: 10px;line-height: 10px;}
.ft200{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft201{font: 11px 'Calibri';line-height: 17px;}
.ft202{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft203{font: 9px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft204{font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft205{font: italic 9px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft206{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft207{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft208{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft209{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft210{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft211{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft212{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 514px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 167px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p98{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 285px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 151px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: center;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: right;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 260px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 317px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p182{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 256px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p185{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 174px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p227{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 380px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p270{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 155px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p297{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-right: 272px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 267px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p381{text-align: left;padding-right: 250px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 230px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p422{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p433{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 236px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p454{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 187px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 129px;padding-right: 138px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 367px;margin-top: 520px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 367px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 367px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 233px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 44px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 211px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p507{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 24px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 165px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 58px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 179px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p528{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 258px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 217px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p614{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 166px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 331px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 240px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p682{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 232px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p709{text-align: left;padding-right: 272px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 39px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 69px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 223px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p741{text-align: left;padding-right: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p743{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 137px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 73px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 148px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 175px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 134px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 143px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 255px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p794{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 157px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 155px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 154px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 134px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 186px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 175px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p826{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p844{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 219px;padding-right: 562px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 219px;padding-right: 554px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: right;padding-right: 545px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:110px;height:13px;}
.p852{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:68px;height:14px;}
.p853{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;}
.p854{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:102px;height:13px;}
.p855{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:377px;height:13px;}
.p863{text-align: right;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 137px;padding-right: 434px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 137px;padding-right: 429px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 137px;padding-right: 426px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 137px;padding-right: 457px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:49px;height:13px;}
.p871{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:13px;}
.p872{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;}
.p873{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:102px;height:14px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-right: 476px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-right: 478px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-right: 470px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:108px;height:14px;}
.p879{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:138px;height:13px;}
.p880{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:201px;height:11px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: right;padding-right: 445px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:132px;height:13px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: right;padding-right: 289px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: right;padding-right: 289px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:66px;height:14px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:160px;height:14px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p903{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p904{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p905{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p906{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:46px;height:13px;}
.p907{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:37px;height:13px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 77px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:434px;height:13px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 137px;padding-right: 432px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: right;padding-right: 154px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:79px;height:13px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 44px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 49px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 60px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-right: 44px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-right: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-right: 60px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 58px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:446px;height:13px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-right: 38px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-right: 60px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 148px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 92px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1006{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1012{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 90px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td56{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #001629 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #001629;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d1e4e8;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;background: #d1e4e8;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #d1e4e8;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #fcd8db;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #fcd8db;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #fcd8db;}
.td149{border-bottom: #aacfda 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #aacfda;}
.td150{border-bottom: #aacfda 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;background: #aacfda;}
.td151{border-bottom: #aacfda 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #aacfda;}
.td152{border-bottom: #f9b2b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #f9b2b7;}
.td153{border-bottom: #f9b2b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #f9b2b7;}
.td154{border-bottom: #f9b2b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #f9b2b7;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td161{border-bottom: #f9f9f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td162{border-bottom: #f9f9f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td163{border-bottom: #f9f9f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td164{border-bottom: #f9f9f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td165{border-bottom: #f9f9f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td166{border-bottom: #f9f9f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #001629 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #001629 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #001629 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #001629 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #001629 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #001629 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #d1e4e8;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;background: #d1e4e8;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #eff4f3;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;background: #eff4f3;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;background: #f9f9f8;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 19px;}
.tr4{height: 27px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 15px;}
.tr10{height: 50px;}
.tr11{height: 51px;}
.tr12{height: 29px;}
.tr13{height: 20px;}
.tr14{height: 2px;}
.tr15{height: 45px;}
.tr16{height: 22px;}
.tr17{height: 36px;}
.tr18{height: 26px;}
.tr19{height: 73px;}
.tr20{height: 74px;}
.tr21{height: 35px;}
.tr22{height: 260px;}
.tr23{height: 261px;}
.tr24{height: 13px;}
.tr25{height: 8px;}
.tr26{height: 33px;}
.tr27{height: 32px;}
.tr28{height: 69px;}
.tr29{height: 52px;}
.tr30{height: 70px;}
.tr31{height: 12px;}
.tr32{height: 23px;}
.tr33{height: 11px;}
.tr34{height: 9px;}
.tr35{height: 4px;}
.tr36{height: 7px;}
.tr37{height: 24px;}
.tr38{height: 10px;}
.tr39{height: 5px;}
.tr40{height: 6px;}
.tr41{height: 16px;}
.tr42{height: 31px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 113px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t5{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: bold 15px 'Arial';}
.t21{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t24{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 417px;margin-top: 149px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t27{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Arial';}
.t30{width: 415px;font: italic 14px 'Arial';}
.t31{width: 415px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t32{width: 416px;margin-left: 5px;font: italic 15px 'Arial';}
.t33{width: 415px;margin-left: 5px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-left: 5px;font: 15px 'Arial';}
.t35{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t36{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t37{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t38{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t39{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 13px 'Arial';}
.t40{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t41{width: 340px;margin-top: 6px;font: 15px 'Arial';}
.t42{width: 341px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 15px 'Arial';}
.t43{width: 340px;margin-top: 4px;font: 15px 'Arial';}
.t44{width: 341px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 13px 'Arial';}
.t45{width: 484px;font: 11px 'Arial';}
.t46{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t47{width: 221px;margin-left: 262px;margin-top: 22px;font: 10px 'Arial';}
.t48{width: 148px;margin-left: 296px;margin-top: 68px;font: 6px 'Arial';}
.t49{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t50{width: 603px;margin-left: 65px;margin-top: 24px;font: 7px 'Calibri';}
.t51{width: 291px;margin-top: 32px;font: 9px 'Calibri';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B3301x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Moderna tillståndsprocesser för elnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Nätkoncessionsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2019&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24940-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Till statsrådet Anders Ygeman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 15 februari 2018 att utse en särskild utredare med uppdrag att se över regelverket om nätkoncessioner (dir. 2018:6). Samma dag förordnades generaldirektör Elisabet Falemo, som särskild utredare. Utredningen har tagit namnet Nätkoncessionsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Uppdraget har varit att lämna förslag på författningsändringar som moderniserar, förenklar och förbättrar elnätsregelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljöskydd påverkas negativt. Elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur ska ha beaktats. I uppdraget har ingått att bedöma behovet av att reglerna om konces- sionsplikt för starkströmsledningar ändras, bedöma vilken rättslig status en nätkoncession ska ha, se över den nuvarande prövnings- ordningen för nätkoncession när det gäller både prövande myndighet och prövningens omfattning, överväga om möjligheten till samredo- visning av elnät bör ändras och göra en första analys av nätnivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Som experter att biträda utredningen förordnades fr.o.m. den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;14 juni 2018 experten Björn Galant, elnätsansvarige Bengt Johansson, chefsjuristen Ronald Liljegren, ämnesrådet &lt;NOBR&gt;Jan-Olof&lt;/NOBR&gt; Lundgren, juris doktor Melina Malafry, förbundsjuristen Anna Marcusson, delprojekt- ledaren Helén Mårtensson, planhandläggaren Lisa Palmér, enhetschefen Rebecka Thuresson och departementssekreteraren Filip Vestling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 7 maj 2018 departements- sekreteraren Therése Karlsson (t.o.m. den 25 januari 2019) och exper- ten Roger Husblad, samt fr.o.m. den 1 januari 2019 filosofie doktor Elon Strömbäck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Betänkandet har tillkommit i samarbete mellan utredare, experter och sekreterare. Detta innebär inte att samtliga i utredningen ställer sig bakom alla delar av betänkandet. Jag är således ensam ansvarig för de överväganden och förslag som betänkandet innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Särskilda yttranden har lämnats av experterna Björn Galant, Helén Mårtensson samt Bengt Johansson och Ronald Liljegren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningen överlämnar här betänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Moderna tillstånds- processer för elnät &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:30). Uppdraget är därmed avslutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Stockholm i juni 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Elisabet Falemo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;/Roger Husblad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Elon Strömbäck&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p19 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;(1973:1144)..............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;1.2 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;24&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till förordning om upphävande av förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;(2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;enligt ellagen (1997:857) ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;överförd el ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;46&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till förordning om ändring i elförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;(2013:208)................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;48&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Utredningens uppdrag och arbete .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Utredningens uppdrag............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Bakgrund till utredningens uppdrag ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft21"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;Utredningens arbete...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;2.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;Koncessioner och koncessionsplikt .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;54&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;2.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;En mer miljöbalkslik prövning och rättskraft .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;55&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;2.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;Samredovisning av elnät..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;55&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;2.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;En första analys av nätnivåerna ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;55&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;2.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;Konsekvensbeskrivningar .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;55&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;Betänkandets disposition .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;56&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;Elnätet i Sverige ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;57&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;Elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;57&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Elnätets struktur och uppbyggnad ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Tillstånd och nätnivåer............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;3.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;Kort historik............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;Nätföretagens och nätkoncessionernas ägarstruktur ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;Reglering kopplad till nätkoncessioner.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;63&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;3.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Intäktsreglering .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;3.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;Nättariffens utformning på olika nätnivåer...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;Bygga nya ledningar och stationer.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;67&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;3.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;Gällande rätt ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;68&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;3.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;Anläggningens lämplighet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;68&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;3.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;Relevant miljöhänsyn..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;3.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;Koncessionsområdets lämplighet...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;3.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;Koncessionshavarens lämplighet............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;3.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;Nätutvecklingsprocessen för linje..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Nätutvecklingsprocessen för ledning inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;område .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;72&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Nätutvecklingsprocessen för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;transformatorstation...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;72&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;3.5.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;Prövning av koncessionsansökan ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;72&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;Framtidens utmaningar för elnätet........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;73&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;elnät&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;4.2 Koncessionsplikten och koncessionsformerna behålls ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;Nätkoncession för område .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;79&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;4.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;Nätkoncession för linje...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Undantagen från koncessionsplikt och möjligheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;till dispens bör utökas.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;81&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Översyn av de generella undantagen från&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;koncessionsplikt .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;81&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;4.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;Utökad dispensmöjlighet........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;94&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Möjligheten att söka bindande besked bör tas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;bort ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;96&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Reglering av elnät bör göras oberoende&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;av koncessionsinnehav ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;97&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Beroendet mellan koncessionsinnehav och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;övrig reglering i ellagen bör tas bort.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;97&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;4.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;Mätning inom icke koncessionspliktiga nät ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;109&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kraven på leveranssäkerhet bör ändras i vissa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;fall ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Vissa ändringar i koncessionsinstitutet bör göras för att&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;underlätta hanteringen..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;118&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;4.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;Möjligheter till ändring, justering och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;omprövning av nätkoncession för linje ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;119&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Möjlighet att överlåta delvis, sammanlägga och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;dela nätkoncessioner .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;123&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;4.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;En nätkoncession bör kunna återkallas om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;den inte behövs ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Processerna för att bygga elledningar behöver bli&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;kortare....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Prövning av miljöpåverkan och allmän lämplighet hos&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;nätmyndigheten är bättre än separata miljötillstånd ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;Jämförelse mellan prövningen av en&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;nätkoncession och ett miljötillstånd ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hur påverkas projektprocessen av separata&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;miljötillstånd?.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;140&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Hur ska prövning av allmän lämplighet göras&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;med separata miljötillstånd? .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Vilken myndighet är mest lämpad att pröva&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;olika frågor? ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;149&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;5.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Processuella frågor ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ledningens skydd genom rättskraft och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;skyddstid................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;5.3.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;Miljökrav avseende löpande underhåll.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;155&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Hur en separat miljöprövning skulle påverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;berörda myndigheter.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Möjligheten att bygga ledningar med stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;av nätkoncession för område bör utökas ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;157&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regionnät bör kunna byggas med stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;av nätkoncession för område................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;158&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Vissa ledningar inom lokalnätsområden bör&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;redovisas som regionnät .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;167&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ett nätföretag bör få låta andra nätföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;bygga ledningar inom lokalnätsområde ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Reglerna om markåtkomst och ledningsrätt bör ändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;för att förkorta processen ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;5.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;Länsstyrelsen bör få besluta om markåtkomst....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;171&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Vissa arbeten och undersökningar är inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;byggande av ledning..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ledningsrättsförrättningen bör delvis kunna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;inledas tidigare.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;175&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;Den som vill bedriva vattenverksamhet bör ha rådighet....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;177&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;Bättre samordning och förlängd färdigställandetid..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;179&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;5.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;Nätmyndigheten bör arbeta för en bättre&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;samordning av projektprocessen..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Det bör vara lättare att få förlängd&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;färdigställandetid...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;rättsliga status ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Koncessionsprövningens omfattning bör ses över i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;vissa delar...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;184&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Prövningen av en lednings allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;lämplighet bör förtydligas.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;186&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bedömningen av miljöpåverkan uppfyller sitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;syfte ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;194&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bedömningen av koncessionshavarens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;lämplighet behålls oförändrad...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;6.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p40 ft17"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Bedömningen av koncessionsområdets&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;lämplighet behöver inte ändras .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;6.3 Koncessionsbeslutets rättsliga status bör stärkas ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Koncessionsbeslutets ställning gentemot förelägganden och förbud enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;bör stärkas..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljöorganisationernas rätt att överklaga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;koncessionsbeslut enligt ellagen bör utökas ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;6.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;Någon ändring behövs inte i övrig lagstiftning ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;217&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Vissa koncessionsbeslut bör få verkställas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;innan de har vunnit laga kraft ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Ändrade regler för samredovisning ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Kravet på geografisk närhet bör tas bort .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;7.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;Nuvarande regelverk för samredovisning och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;dess betydelse för nättariffernas utformning.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;224&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;7.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;Utveckling av lagstiftning och praxis ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;227&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;7.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;Reformer för effektivt utformad prissättning .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;228&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En nulägesbeskrivning av redovisningsområden och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;antal kunder...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Omfördelning mellan stad och land....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;7.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;Ellevio AB..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;234&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;7.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;Eon Energidistribution AB ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;7.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;Vattenfall Eldistribution AB ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;7.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Konsekvenser för kundernas nättariffer av en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;ökad samredovisning.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Samhällsekonomiska effekter av en ökad&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;samredovisning ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;7.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;Effekter på transaktionskostnader.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;244&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;Nuvarande nätnivåer behålls tills vidare..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;248&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;8.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Nätstruktur och ansvarsfördelning i Sverige.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;8.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;Nätnivåer i andra länder........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;Utredningens analys.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;8.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;Rättsläget ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Energiomställningen och digitaliseringen ger&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;nya förutsättningar................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft20"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Ikraftträdande .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Övergångsbestämmelser ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;9.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Samlad redovisning ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;9.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Undantag från koncessionsplikt ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Konsekvensanalys ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;Allmänt om elnätet i Sverige................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;280&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;Vilka mål styr vi mot? ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;282&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;10.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;Metod och genomförande ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;10.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;Referensscenario för elnätsutvecklingen .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;285&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;10.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;Utredningens förslag ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;285&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;10.4.1 Generell koncessionsplikt för överföring av el....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;10.4.2 Undantag från koncessionsplikt för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;överföring av el ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;10.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;Regleringen av elnät...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;10.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;Prövningsordning ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;309&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;10.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;Koncessionsprövningens omfattning och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;rättsliga status ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;10.4.6 Ändrade regler för samredovisning ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;332&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;337&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;(1973:1144)............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;337&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;338&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;särskilda bestämmelser om vattenverksamhet .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;356&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;373&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1 &lt;A href="#page_379"&gt;Kommittédirektiv 2018:6 .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;379&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 2 Elnätens struktur och prövning ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;DSO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;systemansvarig för distributionssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(eng. &lt;/SPAN&gt;distribution system operator&lt;SPAN class="ft9"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;Ei&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Energimarknadsinspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;FBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;fastighetsbildningslag (1970:988)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;GWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;gigawattimme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;Hz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Hertz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;IKN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;icke &lt;NOBR&gt;koncessionspliktiga/-t&lt;/NOBR&gt; nät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;förordning (2007:215) om undantag från kravet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;ISO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;oberoende systemansvarig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(eng. &lt;/SPAN&gt;independent system operator&lt;SPAN class="ft9"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;jfr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;jämför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;kilovolt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;kW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;kilowatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;kWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;kilowattimme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;LSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;lag (1994:1776) om skatt på energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;MB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;miljöbalk (1998:808)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;MKB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;miljökonsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;MMD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;mark- och miljödomstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;MPD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;miljöprövningsdelegation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;MW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;megawatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;MWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;megawattimme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;MÖD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;plan- och bygglag (2010:900)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;TSO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;systemansvarig för överföringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(eng. &lt;/SPAN&gt;transmission system operator&lt;SPAN class="ft9"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;TWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;terrawattimme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;µT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;mikrotesla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft21"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft30"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Elnätet är en grundläggande infrastruktur i vårt samhälle. Ett robust elnät är även en viktig beståndsdel för Sveriges krisberedskap och totalförsvarets behov. Det är därför avgörande att reglerna som styr elnätet är väl i takt med samhällsutvecklingen. Med en ökad produk- tion av väderberoende el och en ökad småskalig elproduktion är det viktigt med ett regelverk som tillåter och möjliggör en effektiv an- passning till nya förutsättningar. En ökad elektrifiering av samhället, bland annat inom transportsektor och industri, kommer att påverka elnätet och ställa nya krav på det. En möjlig utveckling är också att vissa verksamheter, bostäder eller mindre områden vill ha ett eget elnät för att fördela och styra användning och produktion av el internt. Den europeiska lagstiftning som kontinuerligt arbetas fram inom EU, bland annat i syfte att uppnå en gemensam elmarknad, ställer även den nya krav på den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Privatpersoner och företag har rätt att förutsätta att villkor skapas för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat, vilket också varit målet för svensk energipolitik under lång tid. Ett framtida elnät måste klara de utmaningar som förutses, med stora variationer i såväl effektbehov som effekttillförsel, på ett kostnads- effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;Det kan ifrågasättas om rådande regelverk gällande tillstånd för att få bygga och använda elnät – nätkoncessioner – ger elnätets aktörer rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs på dagens och framtidens energisystem. Kraven på flexibilitet och effektivitet ökar för anslutning av elproduktion från förnybara källor, men också för anslutning av nya elintensiva verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft21"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Energiöverenskommelsen, som slöts mellan fem riksdagspartier (S, M, MP, C och KD) i juni 2016, innefattar ett mål om att Sverige år 2040 ska ha en helt och hållet förnybar elproduktion. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett håll- bart samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Energiöverenskommelsen följdes av regeringens proposition om energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228). Av propositionen framgår bland annat att överföringskapaciteten i elnätet ska öka, att Sverige ska arbeta för att sammanlänkningen inom EU ska öka och att regelverken kring elnätet kontinuerligt ska utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft30"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Vårt uppdrag har enligt direktivet (dir. 2018:6) varit att se över regel- verket för nätkoncessioner så att det inte skapar osäkerhet eller sätter upp onödiga hinder för energiaktörer, samtidigt som övriga samhälls- intressen ska skyddas. Ambitionen är att skapa ett modernt, tydligt och ändamålsenligt regelverk. Vi ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;lämna författningsförslag som moderniserar, förenklar och för- bättrar elnätsregelverket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;beakta elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;se till att förslag samverkar med andra förslag som lagts och läggs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;Därigenom bidrar utredningen till att möjliggöra omställningen till förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Uppdraget är fokuserat kring fyra teman: koncessionsplikt och undantag från koncessionsplikt, en mer miljöbalkslik prövning och rättskraft, samredovisning av elnät och en studie av om nätnivåerna bör ändras. En konsekvensanalys har tagits fram för de författnings- förslag som utredningen presenterar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft30"&gt;Utredningens förslag och bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Vi lämnar utifrån vårt uppdrag följande förslag och gör följande be- dömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;Koncessionsplikten och regleringen av elnät (kapitel 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det legala monopol som följer av nätkoncessioner möjliggör att nät- företagen kan realisera de skalfördelar som finns i verksamheten. Koncessionsplikten innebär även en möjlighet att pröva nätföretagets lämplighet att bedriva nätverksamhet. Den generella koncessions- plikten för starkströmsledningar bör därför behållas, likaså indelningen i nätkoncessioner för område och linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Alla elledningar behöver inte tillstånd, men regelverket om undan- tag från koncessionsplikt måste kunna utvecklas och förtydligas allt- eftersom förutsättningarna ändras. Nätmyndigheten bör därför få ett bemyndigande att i föreskrifter fastställa undantag från kravet på nätkoncession. Vi bedömer att dagens undantag behöver förändras bland annat genom ett utökat undantag för produktionsnät, ett nytt undantag för överföring av förnybar elproduktion m.m., ett utökat och förenklat undantag för fordons eller en trafikleds elbehov samt ett nytt undantag för överföring av lokalkraft mellan närliggande produktions- och överföringsanläggningar. De generella undantagen från koncessionsplikt bör kompletteras med en möjlighet för nät- myndigheten att, om särskilda skäl finns, kunna ge dispens från kon- cessionsplikten. Samtidigt bör möjligheten att få ett bindande besked om koncessionsplikt tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Skyldigheter för nätföretag och övrig reglering enligt ellagen (1997:857) bör följa av att företaget bedriver nätverksamhet, det vill säga överför el för annans räkning med stöd av nätkoncession. Det finns fall där miljöprövning och ett skydd mot samhällsonyttiga infra- strukturer motiverar en koncessionsprövning även om ingen över- föring sker för annans räkning. Detta gäller ledningar till en större industrianläggning eller från en produktionsanläggning som ägs av industrin respektive producenten. Enligt gällande regelverk omfattas även sådana ledningar av all reglering enligt ellagen. Denna ordning är både besvärlig och kostsam för de berörda företagen utan att någon&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;nytta tillförs. Reglerna innebär även en ökad administration för nät- myndigheten. Koncessionerade ledningar som saknar externa kunder bör därför undantas från regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Samtidigt bör nätmyndigheten få bemyndigande att i föreskrift reglera om och i vilken utsträckning ledningar som används utan stöd av nätkoncession ska omfattas av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;Ett syfte med regleringen är att externa kunder på vissa icke kon- cessionerade nät ska ha möjlighet att byta elhandlare. Denna möjlig- het förutsätter att mätning sker. Det bör därför tydliggöras att en inmatningspunkt, lika väl som en uttagspunkt, kan vara belägen på ett icke koncessionerat nät. Om mätning av flödet i en nätabonne- mangspunkt delvis avser ett flöde som redan har blivit mätt i en intern uttagspunkt eller inmatningspunkt ska det flöde som mäts i den interna uttagspunkten eller inmatningspunkten kunna avräknas från flödet i nätabonnemangspunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Ett strängare krav på avbrottstid på uttagspunktsnivå än vad som följer av ellagen kan leda till att nya ledningar måste byggas, med kostnader och tidsåtgång till följd, utan att ledningen är efterfrågad av vare sig nätföretaget eller dess kunder. Vår bedömning är att så- dana krav inte bör finnas i föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;För att minska administrationen och ledtiderna föreslår vi ett antal administrativa förändringar, så att det blir enklare att ändra, justera och ompröva hela eller delar av en befintlig nätkoncession för linje. Koncessionshavaren ska kunna ansöka om ändring eller juster- ing av en befintlig nätkoncession för linje. Detta ska kunna göras även om det inte har gått 40 år sedan nätkoncessionen meddelades. En kort ledningssträcka med egen koncession, men som inte utgör en egen funktionell teknisk anläggning, ska kunna omprövas tillsam- mans med den övriga anläggningen även om det inte har gått 40 år sedan nätkoncessionen för den kortare sträckan meddelades. De bör också bli enklare att dela, sammanlägga och delvis överlåta nätkon- cessioner. En nätkoncession ska kunna återkallas helt eller delvis om nätkoncessionen inte längre behövs för en ledning eller ett lednings- nät.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;Prövningsordningen för elledningar (kapitel 5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Nuvarande ordning med prövning av miljöpåverkan och allmän lämp- lighet hos nätmyndigheten bör kvarstå. En eventuell framtida över- gång till miljötillstånd bör vara samordnad med en översyn av andra liknande tillstånd, till exempel koncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och naturgaslagen (2005:403), och ta särskilt fokus på frågorna om hur besluten om miljötillstånd och allmän lämplighet förhåller sig till varandra och hur dubbel överklagbarhet kan undvikas. Detta för att få en enhetlig och ändamålsenlig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Vi anser att fler ledningar ska kunna byggas med stöd av nätkon- cession för område eller en prövning som motsvarar den för ledningar inom nätkoncession för område. Syftet är att på ett effektivt sätt minska behovet av tidskrävande processer för ledningar som behövs för kapacitetsförstärkning, nyanslutningar av nya elanvändare och elproducenter och åtgärder för att minska risken för elavbrott med en nivå på miljöhänsyn som redan är accepterad på flera håll i landet. Med denna ordning ska ledningar på samma spänningsnivå i ökad utsträckning prövas på ett likartat sätt. Vi föreslår därför att utbygg- naden av regionnätet på lägre spänningsnivåer ska kunna ske med stöd av nätkoncession för område. Nätkoncessioner för regionnäts- områden ska dock inte omfattas av ett lika starkt legalt monopol som nätkoncessioner för område som avser lokalnät. Kopplingen mellan koncessionsform och hur en ledning ska redovisas bör ändras på så sätt att ledningar som omfattas av nätkoncession för lokalnätsområde ska redovisas som regionnät om ledningarna har regionnätsfunktion. En innehavare av nätkoncession för ett lokalnätsområde ska få tillåta andra nätföretag att bygga ledningar inom det område och den spän- ningsnivå som gäller för området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Frågorna om marktillträde och ledningsrätt har stor betydelse för den totala projekttiden. Om någon avser att bygga en ledning med stöd av nätkoncession ska länsstyrelsen få besluta om rätt för att få tillträde till en fastighet för detaljprojektering och den markunder- sökning (undersökningstillstånd) som krävs för att kunna precisera ledningssträckningen eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön. Förslaget är oberoende av om ledningen ska byggas med stöd av nätkoncession för linje eller område. Ellagen bör sam- tidigt förtydligas så att arbeten och undersökningar, som enbart sker&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;i syfte att definiera var och hur en ledning ska byggas och vilken på- verkan det får på miljön, inte ska anses ingå i byggandet av ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;En ökad möjlighet till delvis parallella processer hos nätmyndig- heten och lantmäterimyndigheten skulle kunna förkorta den totala tiden för att få nödvändig markåtkomst för att få bygga en ledning. Det finns redan i dag en möjlighet för nätmyndigheten att medge att ledningsrättsförrättningen får inledas även om nätkoncessionen ännu inte har meddelats. För att öka tillämpningen av den bestämmelsen bör nätmyndighetens medgivande kunna begränsas till att endast avse vissa delar av förrättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Den som vill bedriva vattenverksamhet ska ha rådighet om vatten- verksamheten behövs för elektrisk starkströmsledning för vilken nät- koncession för linje fordras. Genom kopplingen till nätkoncession bidrar förslaget till att i en ökad utsträckning samla miljöprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;Vi lämnar även förslag för, att inom gällande regelverk, förkorta och samordna projektprocessen. Nätmyndigheten bör ges i uppdrag att arbeta för en bättre samordning av projektprocessen. Vi vill i sam- manhanget även lyfta nyttan av att berörda aktörer – elnätsbranschen, nätmyndigheten, länsstyrelsen och Lantmäteriet – upprätthåller och utvecklar den ömsesidiga dialogen om projektprocessen. Detta för att åstadkomma ökad likformighet över landet och mellan nätföretag samt för att myndigheternas hantering ska vara samordnade, till exempel hur beslut utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;För att den resurskrävande projektprocessen inte ska vara förgäves bör kravet på särskilda skäl för att få en förlängd tid för att färdigställa en ledning tas bort vid första förlängningstillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status (kapitel 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Investeringar i större elledningar är kostsamma och innebär också ett ingrepp i mark och miljö. Det är därför viktigt att de ledningar som byggs fyller ett tydligt behov. Vår bedömning är att prövningen av en lednings allmänna lämplighet ska ske på ett tydligt underlag och i enlighet med tydliga och transparenta principer. Även om hela miljöprövningen inte sker inom ramen för koncessionsprövningen, uppfyller nätkoncessioner för linje syftet att prövas utifrån miljö- hänsyn. Några ändringar behövs inte heller avseende prövningen av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;koncessionsområdets lämplighet. För att bibehålla den faktiska kon- trollen över elnätet inom landets gränser bör det införas ett funktions- krav på att driften av en ledning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vi ska enligt direktivet beakta elnätets betydelse som grund- läggande infrastruktur. Detta i kombination med den praxis som ut- vecklats motiverar en översyn av regelverket avseende koncessions- besluts rättskraft gentemot miljöbalken. Vi föreslår att ledningar, som med stöd av nätkoncession för linje används med en spänning om minst 130 kV, inte med stöd av miljöbalken ska få förbjudas avseende den funktion, i den sträckning eller i det huvudsakliga utförande som anges i koncessionsbeslutet. För att anpassa regelverket i ellagen till det som gäller enligt miljöbalken föreslår vi att rätten för miljö- organisationer att överklaga koncessionsbeslut ska utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vi har tittat på förhållande mellan ellagen och plan- och bygg- lagen (2010:900). Vår bedömning är att någon ändring inte behöver göras i plan- och bygglagen för att undvika intressekonflikter mellan befintliga kraftledningar och nybyggnation. I stället bör Boverket på lämpligt sätt förtydliga hur regelverket ska tillämpas korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Nätmyndigheten ska kunna besluta om verkställighet av ett beslut om nätkoncession om det är fråga om en ledning av mindre omfatt- ning med begränsad påverkan på motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Reglerna för samredovisning (kapitel 7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kravet på geografisk närhet för samredovisning av lokalnätsområden bör tas bort. Vår bedömning är att förslaget kan genomföras utan att marknadens effektivitet försämras väsentligt. Däremot bör kravet på icke olämplig enhet kvarstå och samlad redovisning ska bara kunna genomföras inom nätföretagets lokalnät och inte mellan områden för lokalnät respektive regionnät. Detta eftersom den utjämning i tariffens nivå som blir följden innebär ett alltför stort avsteg från effektivt utformade nättariffer för överföring av el.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras (kapitel 8)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft31"&gt;Den nuvarande spänningsgränsen för transmissionsnätet bör behållas tills vidare. Vi ser inte att en sänkt spänningsgräns för transmissions- ledningar skulle innebära några uppenbara praktiska, regulatoriska och resursmässiga fördelar i förhållande till dagens ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft30"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Flera av utredningens förslag kan även komma att beröra de förslag som Ei kommer att lämna inom ramen för sitt uppdrag att ta fram författningsförslag för genomförande av reviderad &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; inom elområdet, bland annat ett nytt elmarknadsdirektiv. Författ- ningsförslagen är därför skrivna med den 1 januari 2021 för ikraft- trädandet. Vi föreslår övergångsbestämmelser för de nya reglerna om samlad redovisning och undantag från koncessionsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft30"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft31"&gt;Vi har som övergripande princip vid utvärderingen av befintligt regel- verk utgått från att lika situationer ska hanteras lika. Vi bedömer att utbyggnad av regionnät på lägre spänningsnivåer i ökad utsträckning skulle kunna ske med stöd av nätkoncession för område, vilket leder till betydligt kortare processtid. Det kan också frigöra resurser för de projekt som har störst påverkan och störst betydelse. Ledtiderna för att få bygga elledningar ska kortas genom en bättre samordnad tillståndsprocess med ökad koordinering mellan tillståndsgivande myndigheter, tidigare marktillträde för detaljprojektering och undan- röjande av processuella hinder. Det åtgärdspaket som vi föreslår kommer sammantaget att effektivisera och modernisera tillstånds- processen för elnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft37"&gt;Förslagen kommer även att leda till en mer kostnadseffektiv energiomställning genom att underlätta anslutning och delning av elproduktionsanläggningar, underlätta elektrifieringen av transport- sektorn och ta bort administrativa hinder för att uppgradera och modifiera delar av en befintlig starkströmsledning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="p23dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33023x1.jpg/" id="p23img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Avser förrättning ledning för vilken koncession fordras men ännu &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;erhållits, får förrätt- ningen inledas, om den som har att meddela koncession medger det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett medgivande enligt första stycket får begränsas till att avse vissa delar av förrättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft7"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:1144) att 17 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft31"&gt;Avser förrättning ledning för vilken koncession fordras men ännu &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;erhållits, får förrättningen inledas, om den som har att med- dela koncession medger det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft21"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 kap. 12 § och 5 kap. 36 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 4 §, 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–2,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;4–4&lt;/NOBR&gt; a, 7, 9, 15 b, &lt;NOBR&gt;16–16&lt;/NOBR&gt; a och &lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; §§, 3 kap. 1, &lt;NOBR&gt;3–3&lt;/NOBR&gt; a, &lt;NOBR&gt;6–7,&lt;/NOBR&gt; 8 och 9 §§, 4 kap. 3 och 5 §§, 5 kap. 33 § och 13 kap. 5 och 9 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas tretton nya paragrafer, 1 kap. 4 b, 2 kap. 5 &lt;NOBR&gt;a–b,&lt;/NOBR&gt; 7 a, 15 &lt;NOBR&gt;l–p,&lt;/NOBR&gt; 18 a, 27 och 28 §§ och 3 kap. 3 b §, och närmast före 2 kap. 15 l, 15 o och 27 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;SPAN style="padding-left:104px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Med nätverksamhet avses att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Med nätverksamhet avses att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ställa elektriska starkströmsled-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;med stöd av nätkoncession &lt;SPAN class="ft15"&gt;ställa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ningar till förfogande för över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;elektriska starkströmsledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;föring av el. Till nätverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;till förfogande för överföring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;hör också projektering, byggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;el. Till nätverksamhet hör också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;och underhåll av ledningar, ställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;projektering, byggande och under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;verk och transformatorstationer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;håll av ledningar, ställverk och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;anslutning av elektriska anlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;transformatorstationer, anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ningar, mätning och beräkning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;av elektriska anläggningar, mät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;överförd effekt och energi samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;ning och beräkning av överförd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;annan verksamhet som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;effekt och energi samt annan verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;att överföra el på det elektriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;samhet som behövs för att över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;föra el på det &lt;SPAN class="ft28"&gt;koncessionerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p88 ft15"&gt;elektriska nätet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft48"&gt;En koncessionshavare som en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;dast överför el för egen räkning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft43"&gt;uttagspunkter eller från inmatnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft43"&gt;punkter som är belägna på konces-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;sionshavarens ledning anses inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p89 ft47"&gt;bedriva nätverksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Med anslutning av elektriska anläggningar avses också återinkopp- ling av en befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i inmatnings- eller uttagspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En elektrisk starkströmsled- ning får inte byggas eller använ- das utan tillstånd (nätkoncession). Till byggandet av en ledning räk- nas även schaktning, skogsavverk- ning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Till byggandet av en ledning räknas inte undersökningar och arbeten som enbart sker för att definiera var och hur ledningen ska byggas eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;4 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;Med nätföretag avses den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;bedriver nätverksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;En elektrisk starkströmsled- ning får inte byggas eller använ- das utan tillstånd (nätkoncession). Till byggandet av en ledning räk- nas även schaktning, skogsavverk- ning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;En nätkoncession ska avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft28"&gt;I ett beslut om &lt;SPAN class="ft9"&gt;nätkoncession&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;En &lt;/SPAN&gt;nätkoncession för område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft15"&gt;för område ska en högsta tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;för ledningsnätet ha &lt;SPAN class="ft15"&gt;en högsta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;spänning &lt;/SPAN&gt;för ledningsnätet anges.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;tillåtna spänning &lt;SPAN class="ft43"&gt;(lokalnätsområde)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft47"&gt;När en sådan spänning bestäms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft43"&gt;eller en högsta och en lägsta tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p95 ft43"&gt;ska följande särskilt beaktas:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p96 ft47"&gt;spänning (regionnätsområde).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;den spänning som kan förut- ses behövas för att driva lednings- nätet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av nätet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;säkerställandet av en samhälls- ekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Regeringen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;eller, efter reger- ingens bemyndigande, nätmyndig- heten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;får meddela föreskrifter om undantag från kravet på nätkon- cession enligt 1 § och förbudet att börja bygga enligt 3 § i fråga om vissa slag av ledningar eller sta- tioner eller i fråga om ledningar eller stationer inom vissa områ- den. En sådan föreskrift får dock inte avse utlandsförbindelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;I en föreskrift som meddelats med stöd av första stycket får även föreskrivas att vissa bestämmelser i denna lag, samt de föreskrifter som är meddelade med stöd av denna lag, ska vara tillämpliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p100 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;konsekvenser för berörda kunder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft46"&gt;När en högsta eller en högsta och lägsta spänning bestäms för ledningsnätet ska följande särskilt beaktas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;1. den spänning som kan förut- ses behövas för att driva lednings- nätet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;2. inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av nätet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;3. säkerställandet av en samhälls- ekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;4. konsekvenser för berörda kunder, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft28"&gt;5. konsekvenser för berörda nät- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från kravet på nätkoncession enligt 1 § och förbudet att börja bygga enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;3 § i fråga om vissa slag av led- ningar eller stationer eller i fråga om ledningar eller stationer inom vissa områden. En sådan före- skrift får dock inte avse utlands- förbindelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft39"&gt;Nätmyndigheten ska i det en- skilda fallet, efter ansökan av den som avser att bygga eller som an- vänder en elektrisk starkströms- ledning, lämna ett bindande besked om huruvida ledningen omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft44"&gt;Ansökan om ett bindande be- sked får även göras av innehavaren av nätkoncessionen för det område, där ledningen eller ledningarna är belägna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;4 a §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft9"&gt;Nätmyndigheten får i ett en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Nätmyndigheten får&lt;SPAN class="ft28"&gt;, om sär-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft9"&gt;skilt fall medge undantag från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft48"&gt;skilda skäl finns, &lt;SPAN class="ft17"&gt;i ett enskilt fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft9"&gt;kravet på nätkoncession enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;medge undantag från kravet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;för ledningar som var i bruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;nätkoncession enligt 1 §. &lt;SPAN class="ft47"&gt;Undan-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft47"&gt;den 1 januari 1998. Ett sådant be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;tagets inverkan på elmarknadens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft47"&gt;slut om undantag ska avse en be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p110 ft43"&gt;funktion ska särskilt beaktas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p95 ft43"&gt;stämd tid, som får förlängas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Undantag kan medges för en bestämd tid, som kan förlängas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Regeringen prövar frågor om medgivande av undantag, om ärendet avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft28"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft40"&gt;Nätmyndigheten får besluta att ett beslut om nätkoncession för linje eller ett medgivande enligt 5 § får verkställas även om beslutet inte har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft40"&gt;Nätmyndigheten får endast fatta ett beslut om verkställighet om de åtgärder som koncessionsbeslutet eller medgivandet medför är av mindre omfattning och har be- gränsad påverkan på motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft46"&gt;Regeringen prövar frågor om verkställighet, om ärendet avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft28"&gt;5 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft40"&gt;Om regeringen eller nätmyndig- heten har meddelat nätkoncession&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En nätkoncession för linje får endast om det finns särskilda skäl meddelas för en ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna spänning för de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;lokalnätsområden &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;med nät- koncession som berörs av led- ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Den som innehar en nätkonces- sion för lokalnätsområde får tillåta ett annat nätföretag att bygga och använda elektriska starkströms- ledningar inom området och om- rådets högsta tillåtna spänning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Det nätföretag som använder ledningar med stöd av ett med- givande enligt första stycket ska an- ses använda dessa ledningar med stöd av nätkoncession för område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p117 ft40"&gt;för linje för en ledning som an- vänds med en spänning om minst 130 kilovolt, får förbud inte med- delas med stöd av miljöbalken mot att bygga och använda ledningen avseende den funktion, i den sträck- ning eller i det huvudsakliga ut- förande som anges i koncessions- beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft40"&gt;Bestämmelsen i första stycket är tillämplig på nätkoncessioner för linje för en ledning där spänningen understiger 130 kilovolt, om reger- ingen har meddelat nätkoncessio- nen efter att Försvarsmakten enligt 1 a § tredje stycket har begärt det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;En nätkoncession för linje får endast om det finns särskilda skäl meddelas för en ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna spänning för de &lt;SPAN class="ft40"&gt;områden &lt;/SPAN&gt;med nätkonces- sion som berörs av ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Nätkoncession för område får meddelas endast om området ut- gör en med hänsyn till nätverk- samheten lämplig enhet. Nätkon- cession får inte meddelas för ett område som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;på samma spännings- nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;helt eller delvis sammanfaller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;geografiskt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;med ett annat konces- sionsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Nätkoncession för område får meddelas endast om området ut- gör en med hänsyn till nätverk- samheten lämplig enhet. Nätkon- cession får inte meddelas för ett område som helt eller delvis sam- manfaller med ett annat konces- sionsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;15 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;En nätkoncession för linje som gäller tills vidare får omprövas i fråga om ledningens sträckning, tillåten spänning och villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En omprövning får göras först fyrtio år efter det att nätkonces- sionen meddelades. Om nätkoncessionen gäller tills vidare efter ett beslut enligt 14 § första stycket andra meningen, ska tiden dock räknas från dagen för det beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft40"&gt;En omprövning får göras tidi- gare än vad som föreskrivs i andra stycket om nätkoncessionen avser en del av en ledning som tekniskt och funktionellt utgör en enhet och nätkoncessionen som avser huvud- delen av ledningen ska omprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Regeringen omprövar en nätkoncession som avser en utlands- förbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft54"&gt;Ändring och justering av nät- koncession&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft28"&gt;15 l §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft55"&gt;En nätkoncession för linje får ändras helt eller delvis i fråga om ledningens sträckning, utförande eller tillåten spänning efter ansökan av nätkoncessionshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p126 ft55"&gt;Regeringen prövar frågor om ändring av nätkoncession, om ären- det avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft28"&gt;15 m §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft46"&gt;Vid en ändring av en nätkon- cession enligt 15 l § ska följande krav prövas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;att anläggningen är lämplig från allmän synpunkt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;att ändringen uppfyller före- skrifterna i 8 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft39"&gt;Vid en ändring av en nätkon- cession enligt 15 l § tillämpas 8 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft46"&gt;Nätkoncessionen får vid änd- ring förenas med sådana villkor som anges i 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft28"&gt;15 n §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft40"&gt;En nätkoncession får justeras &lt;SPAN class="ft8"&gt;i fråga om &lt;/SPAN&gt;ledningens sträckning eller utförande efter ansökan från nätkoncessionshavaren om det inte påverkar ledningens huvudsakliga sträckning eller funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft46"&gt;En nätkoncession får endast justeras om samtliga berörda mark- ägare har lämnat sitt medgivande och nödvändig miljöhänsyn har tagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft55"&gt;Regeringen prövar frågor om justering av nätkoncession, om ären- det avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p131 ft58"&gt;Sammanläggning och delning av nätkoncessioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft28"&gt;15 o §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft59"&gt;Flera nätkoncessioner för linje eller område med samma inne- havare får, efter ansökan av nät- koncessionshavaren, sammanläggas till en nätkoncession för linje eller område om nätkoncessionerna har samma högsta och lägsta tillåtna spänning, redovisas samlat samt tekniskt och funktionellt ingår i samma ledning eller ledningsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Om flera nätkoncessioner för linje sammanläggs får den nya nätkoncessionen omprövas i sin helhet enligt 15 b § när en av de ingående nätkoncessionerna hade kunnat omprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft46"&gt;Regeringen prövar frågor om sammanläggning av nätkoncessio- ner, om ärendet avser en utlands- förbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft28"&gt;15 p §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft40"&gt;En nätkoncession för linje får, efter ansökan av nätkoncessions- havaren, delas upp i flera nätkon- cessioner för linje om var och en av de nya enheterna tekniskt och funktionellt utgör en lämplig enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft55"&gt;Regeringen prövar frågor om delning av nätkoncession, om ären- det avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;En nätkoncession får inte över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;En nätkoncession får inte över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p138 ft15"&gt;låtas utan tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;låtas &lt;SPAN class="ft47"&gt;helt eller delvis &lt;/SPAN&gt;utan tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;Vid prövning av en ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Vid prövning av en ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;om överlåtelse av nätkoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;om överlåtelse av nätkoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;ska 10 § tillämpas. Detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft43"&gt;eller en del av en nätkoncession &lt;SPAN class="ft2"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;gäller vid prövning av en ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;10 § tillämpas. Detsamma gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;om nätkoncession i anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;vid prövning av en ansökan om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;återkallelse av en nätkoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;nätkoncession i anledning av åter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;enligt 18 § första stycket 2 eller 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;kallelse av en nätkoncession en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p139 ft15"&gt;ligt 18 § första stycket 2 eller 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Om en intäktsram vid överlåtelsen ska fördelas enligt 5 kap. 33 § andra stycket, får tillstånd till överlåtelse inte lämnas om inte fördel- ningen har godkänts enligt 34 § första stycket samma kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Regeringen prövar ärenden om tillstånd enligt första stycket, om ärendet avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;16 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;En innehavare av en nätkoncession för linje ska senast fem år efter det att beslutet att meddela nätkoncession vunnit laga kraft ha färdig- ställt den ledning som nätkoncessionen avser.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft48"&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Tiden för färdigställande &lt;SPAN class="ft28"&gt;får&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;tiden för färdigställande förlängas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;förlängas efter ansökan av nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;efter ansökan av nätkoncessions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;koncessionshavaren. Ett beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;havaren. Ett beslut om förläng-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;om förlängning ska meddelas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ning ska meddelas för viss tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;viss tid. &lt;/SPAN&gt;Om förlängning ska med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;ges fler än en gång ska det finnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;särskilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Regeringen prövar ärenden om förlängning enligt andra stycket, om ärendet avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;En nätkoncession ska återkallas helt eller delvis,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om en ledning eller ett ledningsnät inte längre behövs för en säker elförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2. om staten, med stöd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2. om staten, med stöd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;1 kap. 5 § lagen (2004:875) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;1 kap. 5 § lagen (2004:875) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;särskild förvaltning av vissa elekt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;särskild förvaltning av vissa elekt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;riska anläggningar, löser in den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;riska anläggningar, löser in den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;eller de ledningar som avses med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller de ledningar som avses med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncessionen, &lt;SPAN class="ft28"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncessionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;3. om nätkoncessionshavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;3. om nätkoncessionshavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;inte längre uppfyller villkoren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;inte längre uppfyller villkoren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;enligt 10 § andra stycket första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;enligt 10 § andra stycket första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;meningen för att inneha nätkon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;meningen för att inneha nätkon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;cessionen&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;cessionen&lt;SPAN class="ft28"&gt;, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;4. om nätkoncessionen inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;längre behövs för en ledning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;ett ledningsnät.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;En nätkoncession får också återkallas helt eller delvis, om nätkon- cessionshavaren inte har färdigställt en ledning i rätt tid enligt 16 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En fråga om återkallelse av en nätkoncession som avser en ut- landsförbindelse prövas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft28"&gt;18 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft40"&gt;Ett medgivande om undantag från kravet på nätkoncession enligt 4 a § får återkallas helt eller delvis om förutsättningar som ligger till grund för medgivandet väsentligen har förändrats. Detta gäller inte ett medgivande som har meddelats för en särskild tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft46"&gt;Regeringen prövar frågor om återkallelse av medgivande om undantag från kravet på nätkonces- sion, om ärendet avser en utlands- förbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Om en nätkoncession upphör att gälla, är den som senast haft nätkoncessionen skyldig att ta bort ledningen med tillhörande an- läggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p146 ft15"&gt;från allmän eller enskild synpunkt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft9"&gt;I samband med att nätkon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;I samband med att nätkon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft15"&gt;cessionen upphör &lt;SPAN class="ft47"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;nätmyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;cessionen upphör &lt;SPAN class="ft47"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;digheten fastställa &lt;SPAN class="ft40"&gt;koncessions- havarens &lt;/SPAN&gt;skyldigheter enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Om den som senast har haft nätkoncessionen inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket, får nätmyndigheten förelägga &lt;SPAN class="ft40"&gt;honom &lt;/SPAN&gt;vid vite att fullgöra skyl- digheterna eller besluta att åtgär- derna &lt;SPAN class="ft40"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vidtas på &lt;SPAN class="ft40"&gt;koncessions- havarens &lt;/SPAN&gt;bekostnad. Ett beslut om att åtgärderna &lt;SPAN class="ft40"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vidtas på &lt;SPAN class="ft40"&gt;koncessionshavarens &lt;/SPAN&gt;bekostnad får verkställas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;heten fastställa &lt;SPAN class="ft11"&gt;nätkoncessions- havarens &lt;/SPAN&gt;skyldigheter enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Om den som senast har haft nätkoncessionen inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket, får nätmyndigheten förelägga &lt;SPAN class="ft40"&gt;nät- koncessionshavaren &lt;/SPAN&gt;vid vite att fullgöra skyldigheterna eller be- sluta att åtgärderna &lt;SPAN class="ft40"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vidtas på &lt;SPAN class="ft40"&gt;nätkoncessionshavarens &lt;/SPAN&gt;bekost- nad. Ett beslut om att åtgärderna &lt;SPAN class="ft40"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vidtas på &lt;SPAN class="ft40"&gt;nätkoncessionshava- rens &lt;/SPAN&gt;bekostnad får verkställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft40"&gt;Bestämmelserna i första till tredje styckena ska även tillämpas om en ledning upphör att användas helt eller delvis till följd av ett be- slut om ändring enligt 15 l § eller justering enligt 15 n §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft54"&gt;Tillträde till mark för under- sökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;Den som avser att bygga en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;elektrisk starkströmsledning med stöd av nätkoncession har, efter tillstånd av länsstyrelsen, rätt att få tillträde till en fastighet för detaljprojektering och den mark- undersökning som krävs för att kunna precisera ledningssträck- ningen eller undersöka vilken på- verkan verksamheten får på miljön (undersökningstillstånd). Rätten kan ges till den som vill bygga led- ningen och av denne anlitade om-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p152 ft46"&gt;bud. Den som avser att bygga led- ningen ska underrätta fastighets- ägaren om beräknad tidpunkt för tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I en trädgård, park eller lik- nande plantering får träd eller buskar inte skadas eller fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i övrigt ska skada så långt möjligt undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft61"&gt;Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att åt- gärderna enligt första stycket ska kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft28"&gt;I mål om ersättning enligt 27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft28"&gt;ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft40"&gt;Länsstyrelsen får kräva att den som ska utföra undersökningen ställer säkerhet för framtida ersätt- ningsanspråk innan arbetet på- börjas. Om säkerhet ställs får läns- styrelsen förordna att arbetena får påbörjas även om beslutet om till- träde överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft46"&gt;Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P class="p158 ft47"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td71"&gt;&lt;P class="p159 ft27"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;företag som bedriver nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft28"&gt;nätföretag &lt;/SPAN&gt;ansvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;verksamhet &lt;/SPAN&gt;ansvarar för drift och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;drift och underhåll och, vid be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft9"&gt;underhåll och, vid behov, ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;hov, utbyggnad av sitt lednings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p94 ft15"&gt;byggnad av sitt ledningsnät och,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nät och, i tillämpliga fall,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft62"&gt;dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;i tillämpliga fall, dess anslutning till andra ledningsnät. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Företaget &lt;/SPAN&gt;svarar också för att dess led- ningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;anslutning till andra ledningsnät. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nätföretaget &lt;/SPAN&gt;svarar också för att dess ledningsnät är säkert, till- förlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rim- liga krav på överföring av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft46"&gt;Ett nätföretag ska säkerställa att driften av dess ledningsnät sker från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p162 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Redovisning av nätverksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Redovisning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;nätverksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;het som grundas på nätkonces-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;het som grundas på nätkonces-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;sion för &lt;SPAN class="ft28"&gt;område &lt;/SPAN&gt;ska avse varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;sion för &lt;SPAN class="ft47"&gt;lokalnätsområde &lt;/SPAN&gt;ska avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;område för sig. Nätmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;varje område för sig. Nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ska dock besluta att en nätkon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;heten ska dock besluta att en nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;cessionshavares &lt;SPAN class="ft47"&gt;samtliga områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;koncessionshavares&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;lokalnäts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;som ligger geografiskt nära varandra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;områden &lt;/SPAN&gt;ska redovisas samlat, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;ska redovisas samlat, om inte om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;inte områdena sammantagna ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;rådena sammantagna utgör en för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gör en för nätverksamhet olämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätverksamhet olämplig enhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;lig enhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Beslut i frågan om områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Beslut i frågan om områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;som avses i första stycket ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;som avses i första stycket ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;omfattas av samlad redovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;omfattas av samlad redovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ska fattas när det finns ett laga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;ska fattas när det finns ett laga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;kraftvunnet beslut om medde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;kraftvunnet beslut om medde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;lande av en nätkoncession enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;lande av en nätkoncession enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2 kap. 1 §, &lt;/SPAN&gt;om ändring av grän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;2 kap. 1 §, om tillstånd till över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;serna för en nätkoncession för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;låtelse &lt;SPAN class="ft47"&gt;helt eller delvis &lt;/SPAN&gt;av en nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;område enligt 2 kap. 12 §, &lt;SPAN class="ft9"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;koncession enligt 2 kap. 16 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;tillstånd till överlåtelse av en nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;om återkallelse av en nätkonces-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;koncession enligt 2 kap. 16 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;sion enligt 2 kap. 18 §. Ett sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;om återkallelse av en nätkonces-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;beslut får också fattas när i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;sion enligt 2 kap. 18 §. Ett sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ändrade förhållanden föranleder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;beslut får också fattas när i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ändrade förhållanden föranleder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Nätkoncession för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;lokalnäts- område &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ska redovisas skilt från nätkoncession för linje.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Redovisningen av nätkonces- sion för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lokalnätsområde &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ska dock även innefatta nätkoncession för linje, om nätkoncessionen för linje avser en ledning som organisato- riskt, tekniskt och funktionellt in- går i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lokalnäts- område &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;och helt eller delvis är be- lägen inom koncessionsområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Redovisningen av nätkoncessio- ner för linje i regionnätsverksam- heten ska även innefatta ledningar som omfattas av nätkoncession för lokalnätsområde om ledningarna sammantaget utgör en organisato- riskt och tekniskt sammanhållen enhet med en gemensam funktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 b §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En nätkoncession för region- nätsområde ska redovisas tillsam- mans med nätkoncessionshavarens nätkoncessioner för linje.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En ledning som en nätkonces- sionshavare använder med stöd av ett medgivande enligt 2 kap. 7 a § ska utifrån sin funktion redovisas tillsammans med nätkoncessions- havarens nätkoncessioner för lokal- nätsområde eller nätkoncessioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx7"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;I ett beslut om samlad redovisning eller ändring av sådana beslut ska det anges när den samlade redovisningen ska påbörjas eller upp- höra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;Nätkoncession för &lt;SPAN class="ft46"&gt;område &lt;/SPAN&gt;ska redovisas skilt från nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Redovisningen av nätkonces- sion för &lt;SPAN class="ft40"&gt;område &lt;/SPAN&gt;ska dock även innefatta nätkoncession för linje, om nätkoncessionen för linje av- ser en ledning som organisato- riskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för &lt;SPAN class="ft40"&gt;om- råde &lt;/SPAN&gt;och helt eller delvis är be- lägen inom koncessionsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;för linje i regionnätsverksamheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;Nätföretaget ska inom sex månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;från medgivandet meddela nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;myndigheten hur ledningen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p162 ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Den &lt;/SPAN&gt;som har nätkoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;Ett nätföretag &lt;SPAN class="ft9"&gt;som har nät-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;för linje är, om det inte finns sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;koncession för linje är, om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;skilda skäl, skyldig att på skäliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;inte finns särskilda skäl, skyldig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;villkor ansluta en elektrisk an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;att på skäliga villkor ansluta en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;läggning till ledningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;elektrisk anläggning till ledningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Tvister om koncessionshava-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Tvister om koncessionshava-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;rens skyldigheter enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;rens skyldigheter enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;stycket prövas av nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;stycket prövas av nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten. Beslut i ett sådant ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;heten. Beslut i ett sådant ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;fattas inom två månader från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fattas inom två månader från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;det att ansökan kommit in till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;det att ansökan kommit in till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätmyndigheten. Om myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätmyndigheten. Om myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten behöver ytterligare tid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten behöver ytterligare tid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;att avgöra ärendet får nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;att avgöra ärendet får nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten förlänga tiden med två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten förlänga tiden med två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;månader eller, om sökanden med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;månader eller, om sökanden med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ger det, med den ytterligare tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ger det, med den ytterligare tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;som kan behövas för att ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som kan behövas för att ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kunna avgöras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kunna avgöras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;Nätmyndighetens beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. En tvist om villkoren för anslutning prövas inte, om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;tagande till berörd part under dennes senaste kända adress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Den &lt;/SPAN&gt;som har nätkoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;Ett nätföretag &lt;SPAN class="ft9"&gt;som har nätkon-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;för område är, om det inte finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;cession för område är, om det inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;särskilda skäl, skyldig att på skä-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;finns särskilda skäl, skyldig att på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;liga villkor ansluta en elektrisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;skäliga villkor ansluta en elektrisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;anläggning inom området till led-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;anläggning inom området till led-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ningsnätet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p170 ft15"&gt;ningsnätet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p168 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;Tvister om koncessionshava-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Tvister om koncessionshava-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;rens skyldigheter enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;rens skyldigheter enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;stycket prövas av nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;stycket prövas av nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten. Beslut i ett sådant ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;heten. Beslut i ett sådant ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;fattas inom två månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fattas inom två månader från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;från det att ansökan kommit in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;det att ansökan kommit in till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;till nätmyndigheten. Om myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;nätmyndigheten. Om myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;digheten behöver ytterligare tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;heten behöver ytterligare tid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;för att avgöra ärendet får nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;att avgöra ärendet får nätmyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;myndigheten förlänga tiden med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;digheten förlänga tiden med två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;två månader eller, om sökanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;månader eller, om sökanden med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;medger det, med den ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;ger det, med den ytterligare tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;tid som kan behövas för att ären-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;som kan behövas för att ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;det &lt;SPAN class="ft28"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kunna avgöras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kunna avgöras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Nätmyndighetens beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. En tvist om villkoren för anslutning prövas inte, om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;till berörd part under dennes senaste kända adress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;Vill någon ansluta en elekt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Vill någon ansluta en elektrisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;risk anläggning till en ledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;anläggning till en ledning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;som omfattas av en nätkonces-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;omfattas av en nätkoncession för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;sion för linje i stället för till ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;linje &lt;/SPAN&gt;eller regionnätsområde &lt;SPAN class="ft2"&gt;i stället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ledningsnät som omfattas av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;för till ett ledningsnät som om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncession för &lt;SPAN class="ft28"&gt;område&lt;/SPAN&gt;, får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;fattas av en nätkoncession för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;den som har nätkoncessionen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lokalnätsområde&lt;/SPAN&gt;, får den som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;linje göra anslutningen endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncessionen för linje &lt;SPAN class="ft28"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;efter medgivande av den som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;regionnätsområde &lt;SPAN class="ft9"&gt;göra anslut-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncession för området.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ningen endast efter medgivande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;av den som har nätkoncession för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;lokalnätsområdet&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Om sådant medgivande inte lämnas, får nätmyndigheten, om det finns särskilda skäl, meddela tillstånd till anslutningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Nättariffer för överföring av el för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;lokalnätsområde &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;får inte ut- formas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Nättariffer för överföring av el för regionnätsområde får inte på varje spänningsnivå utformas med hänsyn till var en uttagspunkt är belägen i förhållande till ledningens anslutning till en annan nätkon- cessionshavares ledning som om- fattas av nätkoncession för linje eller regionnätsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft48"&gt;Den som har nätkoncession &lt;SPAN class="ft17"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;nätföretag &lt;SPAN class="ft15"&gt;är &lt;/SPAN&gt;skyldigt &lt;SPAN class="ft15"&gt;att på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;skyldig &lt;/SPAN&gt;att på skäliga villkor över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;skäliga villkor överföra el för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;föra el för annans räkning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;annans räkning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Överföringen av el &lt;SPAN class="ft28"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Överföringen av el &lt;SPAN class="ft47"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;av god kvalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;god kvalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;En nätkoncessionshavare &lt;SPAN class="ft9"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;Ett nätföretag &lt;SPAN class="ft9"&gt;är &lt;/SPAN&gt;skyldigt &lt;SPAN class="ft9"&gt;att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;skyldig &lt;/SPAN&gt;att avhjälpa brister hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;avhjälpa brister hos överföringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;överföringen i den utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;i den utsträckning kostnaderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;kostnaderna för att avhjälpa bris-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;för att avhjälpa bristerna är rim-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;terna är rimliga i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;liga i förhållande till de olägen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;de olägenheter för elanvändarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;heter för elanvändarna som är för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som är förknippade med bristerna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;knippade med bristerna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;får meddela föreskrifter om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;får meddela föreskrifter om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;krav som &lt;SPAN class="ft28"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara uppfyllda för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;krav som &lt;SPAN class="ft48"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara uppfyllda för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;att överföringen av el &lt;SPAN class="ft28"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;att överföringen av el &lt;SPAN class="ft47"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;av god kvalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;god kvalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft10"&gt;Nättariffer för överföring av el för &lt;SPAN class="ft46"&gt;område &lt;/SPAN&gt;får inte utformas med hänsyn till var inom om- rådet en anslutning är belägen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Om ett eller flera områden slås samman helt eller delvis ska en enhetlig nättariff för det nya området börja tillämpas senast tre år efter sammanslagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;På en regionledning får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;På en regionledning får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nättariffen för överföring av el på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;nättariffen för överföring av el på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;varje spänningsnivå utformas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;varje spänningsnivå utformas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;med hänsyn till var en uttags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;hänsyn till var en uttagspunkt är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;punkt är belägen i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;belägen i förhållande till led-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ledningens anslutning till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;ningens anslutning till en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;annan nätkoncessionshavares led-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;nätkoncessionshavares ledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;ning som omfattas av nätkonces-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;som omfattas av nätkoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;sion för linje.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p180 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;för linje &lt;/SPAN&gt;eller regionnätsområde&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Tillstånd till avvikelse från vad som anges i första stycket får med- delas i enlighet med 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Nättariffen för en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en transformator på en regionledning ska utformas med utgångs- punkt i nättariffen för spänningsnivån omedelbart före transforma- torn med ett skäligt tillägg för nedtransformeringen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;Om en nätkoncessionshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Om en nätkoncessionshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;överlåter en nätkoncession, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;överlåter en nätkoncession &lt;SPAN class="ft48"&gt;helt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;vid tillämpningen av detta kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;eller delvis&lt;/SPAN&gt;, ska vid tillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;den intäktsram som gäller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;av detta kapitel den intäktsram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;koncessionen fortsätta att gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;som gäller för koncessionen fort-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;efter överlåtelsen och den nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;sätta att gälla efter överlåtelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncessionshavaren träda in i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;och den nya nätkoncessionshava-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;överlåtarens ställe.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p182 ft15"&gt;ren träda in i överlåtarens ställe.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Om intäktsramen är en gemensam ram för den överlåtna konces- sionen och en annan nätkoncession, ska överlåtaren och den nya nät- koncessionshavaren fördela ramen proportionerligt i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som överlåtits och på samma sätt fördela&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;intäkter som överstiger eller understiger intäktsramen och över- debiteringstillägg. Fördelningen får dock göras på ett annat sätt, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;Nätmyndighetens beslut en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Nätmyndighetens beslut en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;ligt 2 kap. 1, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;–5,&lt;/NOBR&gt; 14, 15, 15 b,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ligt 2 kap. 1, &lt;SPAN class="ft47"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;a&lt;/SPAN&gt;–5,&lt;/NOBR&gt; 14, 15, 15 b,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;15 j, &lt;SPAN class="ft47"&gt;16, &lt;/SPAN&gt;16 a och 17 §§ får över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;15 j, &lt;SPAN class="ft47"&gt;15 l, 15 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;n–&lt;/SPAN&gt;16&lt;/NOBR&gt; a och 17 §§ får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;klagas till regeringen, om ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;överklagas till regeringen, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft17"&gt;avser en ledning som ingår i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ärendet avser en ledning som in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p185 ft15"&gt;transmissionsnät.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;går i ett transmissionsnät.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Nätmyndighetens beslut att inte inleda en omprövning efter en ansökan som avses i 2 kap. 15 c § får överklagas till regeringen, om ärendet avser en ledning som ingår i ett transmissionsnät eller avser en utlandsförbindelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft11"&gt;Länsstyrelsens beslut om till- stånd enligt 2 kap. 27 § får över-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;klagas till regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p187 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;En sådan ideell förening eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;En sådan ideell förening eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;annan juridisk person som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;annan juridisk person som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;i 16 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;13 § miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;i 16 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;13 § miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;överklaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p188 ft9"&gt;nätmyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;överklaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p188 ft9"&gt;nätmyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;slut enligt 2 kap. 1, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;–5,&lt;/NOBR&gt; 14, 15,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;slut enligt 2 kap. 1, &lt;SPAN class="ft47"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;a&lt;/SPAN&gt;–5,&lt;/NOBR&gt; 14, 15,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;15 b, 15 &lt;NOBR&gt;j–16&lt;/NOBR&gt; a och 17 §§ samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;15 b, 15 &lt;NOBR&gt;j–16&lt;/NOBR&gt; a och 17 §§ samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;beslut att inte inleda en ompröv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;beslut att inte inleda en ompröv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft15"&gt;ning efter en ansökan som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ning efter en ansökan som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;i 2 kap. 15 c §&lt;/SPAN&gt;, om beslutet avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;i 2 kap. 15 c §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft47"&gt;anläggningar för starkströmsluft-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p137 ft47"&gt;ledning med en spänning på minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;220&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;kilovolt och en längd av minst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;kilometer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Den som vill överklaga med stöd av första stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="p43dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33043x1.jpg/" id="p43img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Nätföretag som lämnar flera redovisningar som avser nätkon- cessioner för lokalnätsområde ska före utgången av februari 2021 till nätmyndigheten meddela hur nätföretaget anser att redovisning av områdena enligt 3 kap. 3 § första stycket i dess nya lydelse ska ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Nätmyndigheten ska därefter fatta beslut om detta. Om nät- myndigheten inte inom sex månader från det anmälan kom in fattat beslut i redovisningsfrågan ska redovisning ske i enlighet med nät- företagets anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;Nätmyndighetens beslut får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Beslut som meddelats enligt 3 kap. 3 § första stycket i dess äldre lydelse gäller till dess nätmyndigheten meddelat ett nytt beslut enligt punkten 2 eller tidsfristen i punkten 2 löpt ut samt ny redo- visning ska påbörjas enligt 3 kap. 3 § tredje stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;De nätkoncessioner som är meddelade för obegränsad tid med stöd av Kunglig stadga (1902 nr 137) om elektriska anläggningar för belysning eller arbetsutövning, upphör att gälla. De berörda led- ningarna omfattas av undantag från kravet på nätkoncession i den utsträckning ledningarna inte används med stöd av nätkoncession för område. Överföring av el för annans räkning får äga rum på dessa ledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="p44dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33044x1.jpg/" id="p44img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5. vattenverksamhet som be- hövs för att motverka förorening genom avloppsvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6. vattenverksamhet som be- hövs för järnväg, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7. vattenverksamhet som behövs för elektrisk starkströmsledning för vilken nätkoncession för linje ford- ras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:812) med särskilda be- stämmelser om vattenverksamhet att 2 kap. 4 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Den som vill bedriva vattenverksamhet har för detta ändamål rådighet som anges i 1 §, om vattenverksamheten innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vattenreglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;vattentäkt för allmän vattenförsörjning, allmän värmeförsörj- ning eller bevattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;markavvattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;vattenverksamhet som behövs för allmän väg, allmän farled eller allmän hamn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;5. vattenverksamhet som be- hövs för att motverka förorening genom avloppsvatten, &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft9"&gt;6. vattenverksamhet som be- hövs för järnväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="p45dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33045x1.jpg/" id="p45img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till förordning om upphävande av förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Regeringen föreskriver att förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) ska upphöra att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Innehavaren av ett elnät som den 1 juni 2007 användes utan stöd av nätkoncession får, i den utsträckning andra gällande före- skrifter inte medger det, använda nätet utan stöd av nätkoncession.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Detta gäller dock bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;a. elnät inom kolonistugeområden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;b. elnät som överför el inom &lt;NOBR&gt;hotell-,&lt;/NOBR&gt; konferens- och skidanlägg- ningar, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;c. elnät som överför el till flerfamiljshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;På dessa elnät får överföring av el för annans räkning äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Om överföring av el på ett sådant elnät som avses i 27 § i den upphävda förordningen, den 1 juni 2007 skedde för annans räkning utanför den berörda jordbruksfastigheten får denna överföring även därefter äga rum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft70"&gt;i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1999:716) om mät- ning, beräkning och rapportering av överförd el att 1 a och 4 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;SPAN style="padding-left:104px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;Med inmatningspunkt avses i denna förordning den punkt där en&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;elproduktionsanläggning för in el i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;1. ett schablonberäknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;1. ett schablonberäknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;område, &lt;SPAN class="ft28"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;område,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2. en ledning som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;2. en ledning som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nätkoncession för linje, &lt;SPAN class="ft28"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;3. i en ledning som används&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft43"&gt;utan stöd av nätkoncession om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft48"&gt;i den punkten finns ett avtal om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;inmatning med en innehavare av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;nätkoncession.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p162 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Mätning av överförd el &lt;SPAN class="ft28"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Mätning av överförd el &lt;SPAN class="ft28"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ske i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ske i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;1. inmatningspunkt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2. uttagspunkt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3. gränspunkt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Mätningen &lt;SPAN class="ft28"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avse flödet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p94 ft9"&gt;Mätningen &lt;SPAN class="ft28"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avse flödet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;1. inmatningspunkt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2. uttagspunkt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3. gränspunkt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="p47dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33047x1.jpg/" id="p47img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;Om mätning av flödet i en inmatningspunkt eller uttagspunkt delvis avser ett flöde som redan har blivit mätt i en annan inmat- ningspunkt eller uttagspunkt ska det flöde som mäts i den senare be- lägna punkten avräknas från flödet i den först belägna punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Förslag till förordning om ändring i elförordningen (2013:208)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om elförordningen (2013:208)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 4 och 15 §§ och rubriken närmast före 15 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny paragraf, 11 a §, och närmast före&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;11 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p217 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;I 2 kap. 1 b §, 4 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p137 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;I 2 kap. 1 b §, 4 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;stycket, 5 § andra stycket, 15 a §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;stycket, 5 § andra stycket, &lt;SPAN class="ft48"&gt;5 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;15 j § andra stycket, 16 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tredje stycket, &lt;/SPAN&gt;15 a §, 15 j § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;stycket, 16 a § tredje stycket &lt;SPAN class="ft28"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;stycket, &lt;SPAN class="ft28"&gt;15 l §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p218 ft28"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft43"&gt;stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;17 § tredje stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p94 ft15"&gt;ellagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;15 n § tredje stycket, 15 o § tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;(1997:857) finns det bestämmel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;stycket, 15 p § andra stycket, &lt;SPAN class="ft2"&gt;16 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ser om att regeringen prövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;16 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;frågor om nätkoncession i vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;stycket&lt;SPAN class="ft28"&gt;, &lt;/SPAN&gt;17 § tredje stycket &lt;SPAN class="ft28"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;fall. En ansökan i ett sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;18 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p219 ft28"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;ellagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ärende ska ges in till nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;(1997:857) finns det bestämmel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten. Nätmyndigheten ska ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ser om att regeringen prövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;reda frågan och därefter med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;frågor om nätkoncession i vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;eget yttrande överlämna ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;fall. En ansökan i ett sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;till regeringens prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ärende ska ges in till nätmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;heten. Nätmyndigheten ska ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;reda frågan och därefter med eget yttrande överlämna ärendet till regeringens prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Enligt 2 kap. 15 b § tredje stycket ellagen omprövar regeringen en nätkoncession som avser en utlandsförbindelse. Av 2 kap. 15 c § ellagen följer att en ansökan om omprövning även i ett sådant fall ska ges in till nätmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;En ansökan om ändring av nätkoncession enligt 2 kap. 15 l § ellagen (1997:857) eller justering av nätkoncession enligt 2 kap. 15 n § ellagen ska vara skriftlig och ges in till nätmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft58"&gt;Undantag från kravet på nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft58"&gt;koncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;Nätmyndigheten får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;närmare föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;1. undantag från kravet på nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;koncession enligt 2 kap. 1 § ellagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;(1997:857) och förbudet att börja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;bygga enligt 2 kap. 3 § ellagen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;fråga om vissa slag av ledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;eller stationer eller i fråga om led-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;ningar eller stationer inom vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;områden, samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft43"&gt;2. vilka bestämmelser i ellagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;samt de föreskrifter som är med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft73"&gt;delade med stöd av ellagen, som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;vara tillämpliga på ledningar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;avses under 1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft43"&gt;Undantag enligt första stycket 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;får endast avse anläggningar inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft43"&gt;vissa bestämda områden eller med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;en specifik funktion. Undantagets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;inverkan på elmarknadens funk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;tion ska särskilt beaktas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;Gränserna för en nätkoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft75"&gt;Ändring och justering av nät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft58"&gt;för område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft58"&gt;koncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft40"&gt;Nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om förutsätt- ningarna för att ändra gränserna för en nätkoncession för område enligt 2 kap. 12 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="p50dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33050x1.jpg/" id="p50img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p223 ft28"&gt;Den ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;1. sökandens namn och adress,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;2. uppgift om den nätkonces- sion som ansökan avser, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft28"&gt;3. skälen för ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft40"&gt;Till ansökningshandlingen ska det fogas en karta över den sträck- ning som ansökan avser samt, om ansökan avser ändring av nät- koncession, den miljökonsekvens- beskrivning som krävs enligt 2 kap. 8 a § andra stycket 2 eller 3 ellagen (1997:857).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;2 Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I februari 2018 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att se över regelverket för nätkoncessioner enligt ellagen (1997:857). Utredningen tog namnet Nätkoncessionsutredningen (M 2018:03).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft37"&gt;Utredarens uppdrag är enligt direktivet (dir. 2018:6) att se över regelverket för nätkoncessioner så att det inte skapar osäkerhet eller sätter upp onödiga hinder för energiaktörer, samtidigt som övriga samhällsintressen ska skyddas. Ambitionen är att skapa ett modernt, tydligt och ändamålsenligt regelverk. Utredningen ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;lämna författningsförslag som moderniserar, förenklar och för- bättrar elnätsregelverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;beakta elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;se till att förslag samverkar med andra förslag som lagts och läggs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;Därigenom bidrar utredningen till att möjliggöra omställningen till förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Uppdraget är fokuserat kring fyra teman. Dessa är koncessions- plikt och undantag från koncessionsplikt, en mer miljöbalkslik pröv- ning och rättskraft, samredovisning av elnät och en första analys av nätnivåerna. En konsekvensanalys ska tas fram för de författnings- förslag som utredningen presenterar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 10 juni 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Bakgrund till utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft31"&gt;Elnätet är en grundläggande infrastruktur i vårt samhälle. Ett robust elnät är vidare en viktig beståndsdel för Sveriges krisberedskap och totalförsvarets behov. Det är därför viktigt att reglerna som styr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft21"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;elnätet är väl i takt med samhällsutvecklingen. Med en ökad produk- tion av väderberoende el och en ökad småskalig elproduktion är det viktigt med ett regelverk som tillåter och möjliggör en effektiv anpass- ning till nya förutsättningar. Också den förväntade ökade elektrifier- ingen av såväl industrin som transportsektorn kommer att påverka elnätet och ställa nya krav på det. En möjlig utveckling är också att vissa verksamheter, bostäder eller mindre områden inte är kopplade till det allmänna elnätet utan har ett eget elnät, vilket inte förutsetts i nuvarande lagstiftning. Den europeiska lagstiftning som kontinuer- ligt arbetas fram inom EU, bland annat om en gemensam elmarknad, ställer nya krav på den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Privatpersoner och företag har rätt att förutsätta att villkor skapas för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat, vilket också varit målet för svensk energipolitik under lång tid. Ett framtida elnät måste klara de utmaningar som förutses ovan, med stora variationer i såväl effektbehov som effekttillförsel, på ett kost- nadseffektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Ingen övergripande genomgång av regelverket för nätkoncessioner har gjorts under de senaste decennierna. Sedan uppdelningen mellan nätkoncession för linje och nätkoncession för område gjordes 1958 har få större ändringar gjorts i regelverket och de större justeringar som gjorts har fokuserat på enstaka frågor. Den enda större ändringen under senare tid är att nätkoncessioner år 2013 som huvudregel fick en obegränsad giltighetstid och att instansordningen för prövningen ändrades. Det kan ifrågasättas om regelverket för nätkoncessioner i dag ger elnätets aktörer rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs på dagens och framtidens energisystem. Kraven på flexibilitet och effektivitet ökar för anslutning av elproduktion från förnybara källor, men också för anslutning av nya elintensiva verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Gällande mål för energipolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft31"&gt;Energiöverenskommelsen, som slöts mellan fem riksdagspartier (S, M, MP, C och KD) i juni 2016, innefattar ett mål om att Sverige år 2040 ska ha en helt och hållet förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Energipolitiken ska skapa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="p53dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33053x1.jpg/" id="p53img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kost- nadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett hållbart samhälle. Enligt Sveriges långsiktiga utsläppsmål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter ha negativa utsläpp (prop. 2016/17:146 s. 25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft37"&gt;Energiöverenskommelsen följdes av regeringens proposition om energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228). Av propositionen framgår bl.a. att överföringskapaciteten i elnätet ska öka, att Sverige ska arbeta för att sammanlänkningen inom EU ska öka och att regel- verken kring elnätet kontinuerligt ska utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Vår utgångspunkt har varit en nulägesbild av det svenska elnätet, gällande regler och en problemanalys av regelverket för nätkoncessioner. Lagtexter, rättsfall och rapporter används som underlag och vid be- hov kopplat till principer för det offentliga åtagandet och ekonomisk teori. Vi har även hämtat in underlag som beskriver projektflödes- processer före och efter koncessionsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Som ett led i denna process har vi träffat de väsentliga intressen- terna och aktörerna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har även anordnat två hearings i december 2018. Den första handlade om undantag från kravet på nätkoncession och den andra om indelningen i nätnivåer. Represen- tanter för utredningen har gjort studiebesök vid det lokala energi- systemet i Simris och hos Gotlands Elnät AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I syfte att bl.a. säkerställa totalförsvarets intressen har vi samrått med utredningen Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet (Fö 2017:02) och Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08). Dia- log har även förts med Energimyndigheten i denna del. Samråd har även skett med utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring (M 2017:04) samt med Lantmäteriet. Kontakt har hållits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Möten har, utöver obligatoriska samråd, hållits med Affärsverket svenska kraftnät, Ellevio AB, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Eon Energidistribution AB, Ferroamp Elektronik AB, Forum för smarta elnät, Lantbrukarnas Riksförbund, Lokalkraft Sverige, Miljö- och energidepartementet, SKGS (Skogen, kemin, gruvorna och stålet), Solelkommissionen, Statens energimyndighet, Stockholms stad, Svensk vindenergi, Sveriges allmännyttiga bostads- företag, Trafikverket och Vattenfall Eldistribution AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33054x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;med Energimarknadsinspektionen inom myndighetens regerings- uppdrag att genomföra reviderad &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; inom elområdet (M 2019/00373/Ee).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Utredningen har haft en expertgrupp bestående av tio personer till sitt förfogande.&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Experterna har med sina kunskaper och erfaren- heter bidragit till att utveckla förslagen, kvalitetssäkra underlaget och komplettera analysen som ligger till grund för betänkandet. Expert- gruppen har sammanträtt fem gånger under utredningens gång, varav ett tvådagars internat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Koncessioner och koncessionsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Vi har utvärderat den generella koncessionsplikten med avseende på koncessionsinstitutets ändamålsenlighet och de behov av reglering som finns från samhället sida. Utifrån denna utvärdering har utred- ningen tagit ställning till vilka krav som är rimliga att ställa för olika typer av ledningar och ledningar för olika ändamål samt vilka krav som kan ställas på företagen som innehar ledningarna. Därefter har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;utarbetat förslag för en effektiv förvaltning där samhällets resurser för prövning ställs i proportion till de samhälleliga intressenas vikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;I syfte att förenkla reglerna om undantag liksom byggandet av ledningar och nät med obetydlig påverkan på miljön, elnätet och el- marknaden har vi sett över förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) och lämnat nöd- vändiga förslag. Vi har också sett över om det är motiverat att ställa krav på mätning inom nät som är anslutna till det allmänna elnätet men som inte omfattas av krav på nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Förslagen om ändring i koncessionsplikten har lämnats med beak- tande av påverkan på tillämpningen av ledningsrättslagen (1973:1144) och aktörers rättigheter enligt den lagen. Vi har därför fört en dialog med Lantmäteriet för att utreda förslag på ändringar i ledningsrätts- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Expertgruppen har haft representanter för Affärsverket svenska kraftnät, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Lantbrukarnas Riksförbund, länsstyrelserna, Miljö- och energi- departementet samt Sveriges Kommuner och Landsting. Därutöver har miljörättslig expertis funnits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;En mer miljöbalkslik prövning och rättskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vi har bedömt förutsättningarna och lämpligheten i att göra om hela eller delar av nätkoncessionsprövningen och nätkoncessionsinstitutet så att prövningen och rättskraften mer liknar den som gäller för verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Syftet är att den kostsamma och grundliga miljö- och lämplighetsprövningen ska resultera i säkerhet för innehavaren av nätkoncession. Bakgrunden till detta är att nätkoncessioner inte givit skydd mot ingripanden av andra än nätmyndigheten, trots att verksamheten prövats på ett sätt som i stora delar motsvarar prövningen av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och att koncessionsbeslutet innebär en skyldighet att använda en ledning med ett visst utförande i en viss sträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Samredovisning av elnät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Vi har analyserat förutsättningarna för att utöka möjligheterna att samredovisa nätverksamhet. Vi har analyserat nyttor och kostnader för samhället samt deras fördelning. Vi har också analyserat om, och hur, en ökad samredovisning påverkar förutsättningarna för effektiv prissättning av överföring av el och tagit hänsyn till förslag gällande nya tariffmodeller och en elhandlarcentrisk modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;En första analys av nätnivåerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vi har undersökt förutsättningarna för att ändra den nuvarande ord- ningen och analyserat om transmissionsnätet kan omfatta ledningar för spänningsnivåer ned till en lägre spänningsnivå än i dag och om lokalnätet kan omfatta alla ledningar för spänningsnivåer under den nya transmissionsnätsnivån. Detta i syfte att undersöka om en för- ändrad uppdelning av nätnivåer skulle medföra praktiska, regulato- riska och resursmässiga fördelar gentemot dagens ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;Vi har under arbetets gång haft en arbetsmetod som inneburit att konsekvensanalysen påbörjats tidigt i arbetet. För åtminstone vart och ett av ovan angivna problemkomplex har vi beskrivit problemen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;och vad utredningen vill uppnå, beskrivit alternativa lösningar samt vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft31"&gt;Det pågår ett ständigt arbete i EU med lagstiftning om elnät och närliggande frågor på en europeisk nivå, senast genom lagstiftnings- paketet Ren energi för alla i Europa. Vi har följt utvecklingen i den europeiska lagstiftningen och dess betydelse för utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft10"&gt;I betänkandet behandlas frågor om nätkoncession enligt ellagen, undantag från koncessionsplikt, prövning av frågor om nätkoncession och beslutens rättskraft. Sedan behandlas frågan om samlad redovis- ning av nätverksamhet. Betänkandet innehåller även en första analys av indelningen i nätnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kapitel 3 &lt;/SPAN&gt;är en beskrivning av elnätet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kapitel 4 &lt;/SPAN&gt;innehåller en översyn av reglerna om koncessionsplikt och hur de förhåller sig till regleringen av elnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kapitel 5 &lt;/SPAN&gt;behandlar prövningsordningen för elledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kapitel 6 &lt;/SPAN&gt;innehåller förslag om koncessionsprövningens omfatt- ning och rättsliga status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kapitel 7 &lt;/SPAN&gt;behandlar reglerna om redovisning av elnät bör ändras. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kapitel 8 &lt;/SPAN&gt;är en studie över om nätnivåerna bör ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kapitel 9 &lt;/SPAN&gt;innehåller ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. &lt;SPAN class="ft40"&gt;Kapitel 10 &lt;/SPAN&gt;är en konsekvensanalys över utredningens förslag. &lt;SPAN class="ft40"&gt;Kapitel 11 &lt;/SPAN&gt;innehåller författningskommentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;Särskilda yttranden har lämnats av experterna Bengt Johansson och Ronald Liljegren, Helén Mårtensson samt Björn Galant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Till betänkandet har fogats följande bilagor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens uppdrag, dir. 2018:6 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;En internationell jämförelse över tillståndsprocessen för kraftled- ningar och indelningen i nätnivåer (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;3 Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;De flesta i vårt samhälle, såväl privatpersoner som företag, är i dag beroende av en stabil försörjning av el för att klara alltifrån hushålls- arbete och fritidsaktiviteter till transporter och industriell produk- tion. Eftersom produktionen av el oftast sker på annan plats än där den ska förbrukas behöver elen överföras. Detta sker huvudsakligen på ett elnät, även om batterier kan användas i begränsad utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Genom elnätets utbyggnad kan energiproduktion i olika delar av landet användas i hela landet och eventuellt överskott kan exporteras till andra länder. Elnätet är en förutsättning för en välfungerande el- marknad som resulterar i en effektiv användning av tillgänglig energi- produktion. Den sammanlagring som sker av elproduktion respektive elanvändning genom det nationella elnätet möjliggör att elproduk- tionen, om den är rätt prissatt även när det gäller externa effekter, kan ske med hög effektivitet, lägsta möjliga kostnad och låg miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Elnätet är en förutsättning för den elektrifiering som skett av energiintensiv industri i Sverige, som innebär fördelar både för miljö och konkurrenskraft. På samma sätt är produktion och överföring av el en förutsättning för utbyggnad av nya verksamheter som har stora elbehov, till exempel fordonsladdning, datalagring och batteri- tillverkning. Samtidigt som ekonomin och befolkningen utvecklas och nya behov uppstår medan gamla försvinner sker en ständig effekti- visering av elanvändningen, vilket har bidragit till att den totala el- användningen har varit relativt konstant sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; se figur 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft21"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="p58dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B33058x1.jpg" style="width:433px;height:357px"  id="p58img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft62"&gt;Källa: NEPP (2015)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft31"&gt;Ett väl utbyggt elnät är också en förutsättning för att klara de varia- tioner som uppstår i både elproduktion och elanvändning över tid, bland annat beroende på omvärldsfaktorer som väder och konjunk- tur. Exempelvis kan vattenkraftproduktionen variera ± 20 procent per år beroende på mängden nederbörd under året. Även vindkrafts- produktionen kan variera mellan år beroende på vindstyrkorna under året (IVA, 2015). Därför behövs ett komplement av andra energi- resurser inom landet och möjlighet till import och export med våra grannländer. Användning av el till bostäder uppvisar också stora varia- tioner som beror på väder, eftersom en avsevärd del av användningen går till uppvärmning och värmepumpar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft31"&gt;Vi befinner oss i en situation där stora krav ställs på elnätets över- föringskapacitet och en flexibilitet för att hantera nya överförings- mönster. Samtidigt som stora centraliserade energiproduktionsanlägg- ningar, såsom kärnkraftverk, avvecklas är nya anläggningar både av en annan skala och lokaliserade på helt andra platser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Elnätets struktur och uppbyggnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Det svenska elnätet består av 564 000 km ledning, varav ungefär 382 000 km är jordkabel och 182 000 km är luftledning. Därtill finns transformator- och kopplingsstationer som binder samman ledningar med olika spänningsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Tillstånd och nätnivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Tillstånd – nätkoncession – krävs för att få bygga och använda elekt- riska starkströmsledningar, 2 kap. 1 § ellagen (1997:857). Ägandet av sådana ledningar är däremot inte koncessionspliktigt. Det finns två typer av nätkoncession. Nätkoncession för linje avser en ledning med en i huvudsak bestämd sträckning. Nätkoncession för område är ett tillstånd att inom ett visst geografiskt område bygga och använda ledningar upp till en viss bestämd spänning, 2 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Därutöver finns det vissa elledningar som inte kräver tillstånd för att byggas, så kallade icke koncessionspliktiga nät (IKN). Gemen- samt för flertalet av de elnät som omfattas av undantagen är att de är interna nät som används för egen räkning, har begränsad utbredning och är tydligt avgränsade. Exempel på nät som är undantagna är nät inom byggnader, inom området för en industrianläggning och inom vissa flygplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Elnätet i Sverige är indelat i tre nivåer: transmissionsnät (tidigare stamnät), regionnät och lokalnät. Transmissions- och regionnät drivs med stöd av nätkoncessioner för linje, medan lokalnäten huvudsak- ligen drivs med stöd av nätkoncessioner för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Transmissionsnätet är på spänningsnivåerna 220 och 400 kilovolt (kV). Till transmissionsnätet hör även flertalet ledningar som länkar samman det svenska elnätet med andra länder. Transmissionsnätet transporterar el långa sträckor med höga spänningsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Regionnätet är huvudsakligen på spänningsnivåer mellan 30 och 130 kV, även om lägre och högre spänningsnivåer förekommer för enstaka ledningar. Regionnäten transporterar el från transmissions- nätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elanvändare. Även inmatning av producerad el sker på regionnät. Regionnäten drivs oftast som integrerade system med flera stora förbrukare (främst större industrier och lokalnätsföretag) och producenter (till exempel vattenkraft och vindkraft). Regionnätens roll är att föra elkraft från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33060x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;transmissionsnätet till förbrukaren och/eller föra producerad el till transmissionsnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;Lokalnäten drivs till största delen med stöd av nätkoncessioner för område upp till 20 kV, men det finns områden med högre spännings- nivåer, till exempel 110 kV för markkabel inom Stockholm stad. Lokalnäten omfattar en del nätkoncessioner för linje som enligt el- lagen ska redovisas tillsammans med en nätkoncession för område. Lokalnäten ansluter till regionnäten och transporterar el till hushåll och andra slutkunder. Även inmatning av producerad el från små anläggningar sker på lokalnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Regionnäten drivs oftast ”maskade” vilket innebär att elen kan ta flera vägar till kunden/från produktionskällan. Detta till skillnad från lokalnäten som oftast drivs radiellt med omkoppling för att koppla in reservvägar. Man kan säga att regionnäten har samma funktion som transmissionsnätet fast regionalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Den punkt på elnätet där en elproducent, enligt avtal med ett nät- företag, matar in el från en produktionsanläggning, kallas för inmat- ningspunkt. På motsvarande sätt kallas den punkt på elnätet där en elanvändare, enligt avtal med ett nätföretag, tar ut el för förbrukning, för uttagspunkt. En gränspunkt är, förenklat uttryckt, en punkt där två koncessionerade ledningar eller ledningsnät med olika tariffer eller ägare ansluter till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft31"&gt;Spänningen på en ledning anges antingen som nominell spänning eller som konstruktionsspänning och anges i kilovolt (kV). I löpande framställning används oftast förenklade värden. Tabell 3.1 visar för- hållandena mellan de olika värdena. I betänkandet används värdena i den vänstra kolumnen (Benämning) om inget annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft62"&gt;Källa: Ei.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kort historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Utbyggnaden av elnätet i Sverige startade kring förra sekelskiftet. Elnätet byggdes ut successivt, till att börja med småskaligt och lokalt, ofta med belysning i fokus. Antalet aktörer var vid mitten av 1940- talet så många som 3 500 (Peterson, 1992, s. 12). Elektrifieringen av Sverige har vuxit fram organiskt, inledningsvis med lokal elproduk- tion som anslöts till de lokala företagen och hushållen. De lokala el- verkens och kraftverkens utbredning reglerades genom koncessions- institutet. Efterhand kompletterades elnäten med regionledningar och stamnätsledningar som möjliggjorde överföring av el över längre sträckor, sammanlagring av olika kraftslag och förbrukningar samt gemensam balanshållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft31"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft kom vattenkraften att byggas ut. Parallellt uppstod behovet av att transportera elen till framför allt industrier. På &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; togs avgörande steg mot att etablera stam- nätet (numera transmissionsnätet) dels genom att andra världskriget påskyndade utbyggnaden av vattenkraften i norr vilket krävde ökad överföringskapacitet, dels genom att organisatoriska åtgärder vidtogs för att samordna två uppseglande konkurrerande stamlinjeföretag. Genom en utredning med grundtanken att statliga Vattenfall till- sammans med de privata kraftproducenterna skulle bygga, äga och använda de framtida stamlinjerna drogs huvudlinjerna upp. År 1949 slöts det som senare kom att heta stamnätsavtalet. Avtalet innebar att Vattenfall fick ta hand om driften och kraftavräkningen för alla 220 &lt;NOBR&gt;kV-ledningar,&lt;/NOBR&gt; under överinseende av en stamlinjenämnd. Genom behovet att transportera stora mängder el från vattenkraftverk i norr fick stamnätet en tydlig &lt;NOBR&gt;nord-sydlig&lt;/NOBR&gt; dimension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft10"&gt;Nästa stora steg i stamnätsutbyggnaden kom i samband med kärn- kraftsutbyggnaden under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Nätförstärkningar behövdes sär- skilt i södra Sverige, där produktionstillskottet genom kärnkraften tillkom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Region- och lokalnäten byggdes ursprungligen ofta av industrin för att föra kraft från produktionsanläggningar till industriverksam- het men även för att få el till lokalsamhället. Regionnäten spelade en viktig roll att knyta ihop de lokala elnäten till stamnätet och skapa det synkrona system vi känner i dag över hela Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft31"&gt;Denna utveckling har lett till att syftet med nätkoncessioner har ändrats över tid sedan de infördes år 1903 från krav på nätkoncession&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="p62dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33062x1.jpg/" id="p62img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft31"&gt;på grund av ledningarnas ”stora farlighet” (prop. 1902:9 s. 6), en lag- reglering av behovsprövningen som var påkallad särskilt i lågspännings- näten och den ökade konkurrensen mellan olika distributionsföretag (prop. 1938:137) till en lämplighetsprövning som en anpassning till en konkurrensutsatt elhandel (prop. 1993/94:162).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Nätföretagens och nätkoncessionernas ägarstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Transmissionsnätet ägs av staten och förvaltas av Affärsverket svenska kraftnät. Regionnätet ägs till största delen av de tre företagen Ellevio AB, Eon Energidistribution AB och Vattenfall Eldistribution AB. Lokal- näten ägs av cirka 160 företag av varierande storlek och ägandeformer. Ägarna utgörs av stat, kommun eller ekonomiska föreningar, pensions- kapital, riskkapital och börsnoterade företag. I stort sett ägs hälften av region- och lokalnäten av stat, kommun eller ekonomiska föreningar och hälften är privatägda bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Ett avgörande steg mot en reformerad elmarknad togs 1992. Då delades affärsverket Vattenfall upp. Drift och förvaltning av stamnätet övertogs av det nybildade affärsverket Svenska kraftnät, medan övrig verksamhet bolagiserades inom Vattenfallkoncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;År 1996 omreglerades elmarknaden, och handel och produktion skildes från överföringen. Genom att konkurrensutsätta handel och produktion av el kunde resurserna användas mer effektivt och kost- naderna sänkas. Elnäten, som utgjorde naturliga monopol, skulle fort- satt vara prisreglerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;I dag finns det 311 nätkoncessioner för område och cirka 2 900 nät- koncessioner för linje (juni 2018). Dessa redovisas samlat i redovis- ningsenheter för respektive nätnivå. Antalet redovisningsenheter för lokalnät (REL) är 154 och antalet redovisningsenheter för region- eller transmissionsnät (RER) är 78 stycken.&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Nuanskaffningsvärdet för lokalnäten uppskattades 2016 till 311 mil- jarder kronor och regionnätet till 85 miljarder kronor. År 2014 upp- skattades värdet av transmissionsnätet till drygt 57 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Uppgifter från Ei 5 juni 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="p63dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33063x1.jpg/" id="p63img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Reglering kopplad till nätkoncessioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utöver de syften som direkt framgår av lagen underlättar även reg- lerna statlig kontroll och tillsyn, eftersom samtliga nätinnehavare är registrerade hos nätmyndigheten. Eftersom ellagen i dag endast gäller för koncessionerade nät innebär reglerna även ett ökat skydd för kunderna, eftersom nätföretagens förpliktelser gentemot kunder, in- klusive ellagens specifika bestämmelser till skydd för konsumenter, följer av nätkoncessionen. Det legala monopol som enligt ellagen följer av nätkoncessionen skyddar även investeringarna i elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ellagen är skriven så att den endast gäller koncessionspliktiga nät. Alla skyldigheter gentemot kunder, andra marknadsaktörer och det allmänna gäller bara nätkoncessionshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;På grund av elnätssystemets specifika egenskaper (grundläggande infrastruktur, monopolistiska strukturer med reglerad prissättning och förutsättning för en väl fungerande konkurrens på den avreglerade delen av elmarknaden) är behovet formaliserat i ellagen. Ett nätföre- tags främsta skyldighet är förstås att upprätta och bibehålla sitt elnät. Därutöver följer med innehav av en nätkoncession följande skyldig- heter enligt ellagen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Nätföretaget svarar för drift, underhåll och utbyggnad av nätet samt att nätet är säkert, tillförlitligt och effektivt, 3 kap. 1 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Nätverksamheten ska vara juridiskt åtskild från produktion av eller handel med el, 3 kap. 1 a §, och ekonomiskt särredovisad från annan verksamhet, 3 kap. 2 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Nätföretaget har en skyldighet att ansluta elektriska anläggningar till ledningen eller ledningsnätet, 3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Det finns en skyldighet att överföra el för annans räkning samt krav på att överföringen ska vara av god kvalitet och uppfylla krav på leveranssäkerhet, 3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–9&lt;/NOBR&gt; a §§ med tillhörande föreskrifter, till exempel 4 kap. 1 § EIFS 2013:1&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;som anger specifika krav per uttagspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Den överförda elen ska mätas, 3 kap. 10 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2013:1) om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="p64dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33064x1.jpg/" id="p64img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Nättarifferna för såväl anslutning som överföring ska vara objek- tiva och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; (prop. 1993/94:162, s. 157) och vara förenliga med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning 4 kap. 1 §, samt rymmas inom den enligt 5 kap. bestämda intäktsramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Nätföretaget är skyldigt att betala avbrottsersättning vid avbrott längre än tolv timmar, 10 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–16&lt;/NOBR&gt; §§, och särskilda skadestånds- regler vid avbrott för konsumenter finns i 11 kap. &lt;NOBR&gt;8–12&lt;/NOBR&gt; a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;Vidare finns bestämmelser om bland annat nätföretagets skyldig- heter vid byte av elleverantör i 8 kap. och hantering av klagomål i 11 kap. 10 §. Dessutom följer en omfattande rapporteringsskyldighet till Ei.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;Nätföretagens intäkter bestäms av fyraåriga intäktsramar beslutade av Energimarknadsinspektionen. Den samlade intäktsramen för olika reglerperioder har utvecklats enligt tabell 3.2 (Energimarknadsinspek- tionen, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Prognos, eftersom samtliga slutliga beslut inte har fattats ännu. Källa: www.ei.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Med koncessionsinnehavet följer sedan den 1 januari 2018 skatt- skyldighet. Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige bland annat är nätinnehavare, 11 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Med nätinnehavare avses den som överför elektrisk kraft med stöd av en koncession, 1 kap. 17 § LSE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft31"&gt;Ett strikt krav på nätkoncession för alla starkströmsledningar skulle leda till praktiska problem. Regeringen har därför fått bemyndigande att besluta om undantag. Undantagen från koncessionsplikt finns i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857), &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Om ett elnät är undan- taget från koncessionsplikt är ellagen inte direkt tillämplig. Därmed faller, åtminstone enligt den nationella lagstiftningen, till exempel skyldigheterna att överföra el för annans räkning, ansluta anläggningar och att tillämpa objektiva och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; nättariffer. I flera fall är det tillåtet att ha underabonnenter i ett IKN, se &lt;NOBR&gt;23–31&lt;/NOBR&gt; §§ IKN- förordningen. Dessa kunder skyddas därmed inte av ellagens bestäm- melser och saknar enligt den nationella lagstiftningen flertalet rättig- heter som till exempel möjligheten att byta elleverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det finns även en dispensregel som innebär att nätmyndigheten i ett enskilt fall kan meddela undantag från kravet på nätkoncession, 2 kap. 4 a §. Den regeln gäller endast ledningar som var i bruk när ellagen trädde i kraft den 1 januari 1998. Enligt förarbetena avser den främst ledningar från järnvägens elledningar till banvaktsstugor, se prop. 1997/98:136 s. 121 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Intäktsreglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I ellagen finns det en direkt koppling mellan ett företags innehav av en nätkoncession och en reglering av företagets intäkter för att bedriva nätverksamhet. I ellagen avses med intäktsram de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod, 5 kap. 1 § ellagen. Med en nätkoncession följer således en reglering av nätföretagens intäkter. Nätverksamhet ska ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet, 3 kap. 2 §. Redovisning av nätverksamhet som grundas på nätkoncession för område ska avse varje område för sig. Nätmyndigheten ska dock besluta att en nätkoncessionshavares samtliga områden som ligger geografiskt nära varandra ska redovisas samlat, om inte områdena sammantaget utgör en för nätverksamhet olämplig enhet, 3 kap. 3 §. I områden som redovisas samlat ska en enhetlig nättariff tillämpas från den dag som nätmyndigheten anger i beslutet. Den dagen får inte infalla senare än fem år från beslutet om samlad redovisning eller beslutet om ändring av ett sådant beslut, 4 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nättariffens utformning på olika nätnivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Med nättariff avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät, 1 kap. 5 § ellagen. Nättariffer ska vara objektiva och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande.&lt;/NOBR&gt; Nätföretaget ska utforma nättarifferna på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning, 4 kap. 1 § första stycket. År 2019 infördes regler som innebär att man under vissa förutsättningar får frångå bestämmelserna om enhetlig nättariff om det behövs för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet, 4 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Nättariffer för överföring av el ska även utformas så, att betald an- slutningsavgift ger rätt att använda det elektriska nätet inom landet, med undantag för utlandsförbindelserna, 4 kap. 2 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Det finns också särskilda bestämmelser som innebär att mindre produktionsanläggningar är undantagna från stora delar av nättariffen, 4 kap. 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Kopplingen mellan koncessionsform och hur nätverksamheten ska redovisas och tariffsättas redovisas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;Lokalnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Samtliga nät som omfattas av nätkoncession för område samt led- ningar som omfattas av nätkoncession för linje om ledningen orga- nisatoriskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för område och helt eller delvis är beläget inom koncessionsområdet ska redovisas som lokalnät och tariffsättas i en- lighet med reglerna om nättariffer för överföring av el för område, 3 kap. 3 a § ellagen. Det innebär att nättariffen inte får utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen. En enhetlig nättariff ska tillämpas i samredovisade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Regionnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Ledningar som omfattas av nätkoncession för linje och som inte ingår i lokalnät eller transmissionsnät ska redovisas som regionnät och tariff- sättas i enlighet med ellagens regler om nättariffer för överföring av el på en regionledning, 1 kap. 4 a § andra stycket och 3 kap. 3 a § andra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft31"&gt;stycket ellagen. Nättariffen för överföring av el på varje spännings- nivå får inte utformas med hänsyn till var en uttagspunkt är belägen i förhållande till ledningens anslutning till en annan nätkoncessions- havares ledning som omfattas av nätkoncession för linje. Motsvarande gäller inte inmatningspunkter. Nättariffen för en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en transformator på en regionledning ska utformas med utgångspunkt i nättariffen för spänningsnivån omedel- bart före transformatorn med ett skäligt tillägg för nedtransformer- ingen. På en regionledning ska inom varje normalt spänningsinter- vall nättariffen utformas utifrån nätkoncessionshavarens kostnader för samtliga regionledningar i hela landet som kan hänföras till respek- tive spänningsintervall. Den del av de beräknade kostnaderna som utgörs av betalning för överföring på transmissionsnät och på andra regionledningar ska dock beaktas samlat endast för nätkoncessions- havarens samtliga regionledningar inom en och samma region, 4 kap. 5 och 8 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;Transmissionsnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;På ett transmissionsnät får nättariffen för överföring av el utformas med hänsyn till var på nätkoncessionshavarens ledningsnät en anslut- ningspunkt finns, 4 kap. 9 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Bygga nya ledningar och stationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Processen att bygga nya elnätsledningar och stationer består av många olika moment varav en del är lagreglerade, andra inte. Hur lång tid processen tar beror på en mängd faktorer: Storlek och omfattning på projektet, vilken typ av nätkoncession som krävs, kontakter och avtal med markägare, alternativa lösningar, vilken miljöpåverkan projektet innebär etcetera. Det kan i dag ta lång tid, cirka tio år, från det att behovet av en transmissions- eller regionledning konstateras tills den nya ledningen kan tas i drift. Prövningen av ansökan om nätkoncession tar cirka två till tre år i mitten av den tiden, för trans- missionsnätet något år längre. I kommande avsnitt beskrivs regel- verket och de krav det ställer. Processen beskrivs översiktligt utifrån mycket stora projekt med många olika aktörer berörda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;De närmare förutsättningarna för att meddela tillstånd för kraftled- ningar framgår av ellagen, elförordningen (2013:208) och miljöbalken (MB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Den som har nätkoncession för område har i princip ensamrätt att inom det området bygga och använda ledningar upp till och med den högsta tillåtna spänningen för området. För ledningar över den högsta tillåtna spänningsnivån krävs nätkoncession för linje. En nät- koncession för område får inte sammanfalla med en annan nätkon- cession för område, 2 kap. 9 § ellagen. Det krävs också särskilda skäl för att någon annan ska få nätkoncession för linje för en ledning med en spänning som understiger den för området högsta tillåtna, 2 kap. 7 §. En nätkoncession ska enligt huvudregeln gälla tills vidare, men en nätkoncession för linje får begränsas till att gälla för en viss tid om nätföretaget begär det eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;De närmare förutsättningarna för att meddela tillstånd framgår av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; §§ ellagen. Av dessa bestämmelser kan fyra syften med koncessionsreglerna utläsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Anläggningen ska vara lämplig ur allmän synpunkt, 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Nätkoncessionen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestäm- melser och ska ta vederbörlig hänsyn till miljön, 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–8&lt;/NOBR&gt; a §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Området som omfattas av en nätkoncession för området ska ut- göra en lämplig enhet, 2 kap. 9 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Nätkoncessionshavaren ska vara lämplig, 2 kap. 10 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft31"&gt;En nätkoncession ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt. Tillståndet ska också förenas med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller som behövs för att i övrigt skydda män- niskors hälsa och miljön mot skador eller olägenheter, 2 kap. 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Anläggningens lämplighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Ellagen innehåller en bestämmelse om att anläggningen ska vara lämp- lig ur allmän synpunkt. Detta tillämpas i praktiken som att det måste finnas ett uttryckligt behov av ledningen. Det saknas däremot närmare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;bestämmelser i lag eller förordning om hur denna prövning ska gå till och vilka aspekter som ska vägas in i bedömningen, till exempel sam- hällsekonomiska effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Relevant miljöhänsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller om- rådesbestämmelse. Mindre avvikelser får dock ske om det inte mot- verkar syftet med planen eller bestämmelserna, 2 kap. 8 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Att nätkoncessionen i övrigt tar vederbörlig hänsyn till miljön säker- ställs genom att en ansökan om nätkoncession för linje ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Innan en MKB och tillstånds- ansökan upprättas ska nätföretaget samråda med de som berörs av den planerade ledningen. Vid prövningen ska sedan miljöbalkens all- männa hänsynsregler (2 kap.), allmänna och särskilda hushållnings- bestämmelser &lt;NOBR&gt;(3–4&lt;/NOBR&gt; kap.) samt miljökvalitetsnormer (5 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; och 15 §§) tillämpas. Nätföretaget ska, i den utsträckning det inte kan anses orimligt, skaffa sig den kunskap och vidta de försiktighets- åtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet. Nätföretaget ska också använda bästa möjliga teknik och välja den plats som är lämplig med hänsyn till att ända- målet med nätverksamheten ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Länsstyrelsen avgör i ett särskilt beslut om det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att bygga och använda ledningen. Något beslut behövs inte om det direkt av förordning följer att betydande miljöpåverkan ska antas eller om sökanden själv bedömer att så är fallet. Om en betydande miljöpåverkan kan antas ska en specifik miljö- bedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. &lt;NOBR&gt;28–46&lt;/NOBR&gt; §§ MB. Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Koncessionsområdets lämplighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;För en nätkoncession för område krävs att området utgör en lämplig enhet. Nätkoncession får inte meddelas för ett område som helt eller del- vis sammanfaller med ett annat koncessionsområde, 2 kap. 9 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Koncessionshavarens lämplighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Nätkoncession får beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för en utlandsförbin- delse får beviljas och innehas endast av ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande, till exempel ett bolag som samägs av Svenska kraftnät och en utländsk aktör. Nätkoncession får dock beviljas andra om led- ningen är av mindre betydelse för det samlade överföringsnätet till utlandet, 2 kap. 10 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätutvecklingsprocessen för linje&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Utredningen har som underlag fått in scheman över olika projekt- processer från Vattenfall Eldistribution AB. Schemat för att bygga en ledning med stöd av nätkoncession för linje avser enligt Vattenfall ett komplext, men inte ovanligt, ärende. Exemplet visar en total tid på ganska exakt tio år utöver den interna nätutredningen. De olika skedena behandlas sammanfattningsvis nedan. Flera delar är beroende av varandra på olika sätt, medan andra delar sker parallellt med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Nätutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Den initiala nätutredningen sker helt internt och ligger utanför tid- schemat. I exemplet är det angivet till ett år, men det kan enligt Vatten- fall ta allt mellan en vecka och tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Samråd och ta fram ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Denna del av processen består av ett antal på varandra följande moment. Samrådsprocessen och innehållet i MKB följer av bestämmelserna i 6 kap. MB. Alternativa stråk och utföranden tas fram och utgör underlag för handlingar till samråd. Undersökningssamråd genomförs där i det fall det inte redan är givet att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter undersökningssamrådet ska en sam- rådsredogörelse sammanställas och den utgör grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Därefter kan avgränsningssam- råd och miljöinventeringar genomföras, som i sin tur ligger till grund&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;för sammanställning av en MKB och ansökan. Under samrådsskedet sker också kontakt med berörda markägare. Totalt sett kan denna del av processen ta två till tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Prövning hos myndighet och domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft37"&gt;Ei:s handläggning beskrivs nedan. Beslutet kan sedan överklagas till mark- och miljödomstol, MMD. Prövningen hos myndigheten kan ta ett drygt år, medan överklagningsprocessen tar ett halvår. Domen från MMD kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). För prövning i MÖD krävs prövningstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft14"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;När beslutet vunnit laga kraft inleds ledningsrättsprocessen. Lednings- rättsdelen är i Vattenfalls exempel angiven till två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Projektering, rättigheter, tillstånd och dispenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Parallellt med prövningen i MMD och ledningsrättsförfarandet finns ett flertal i huvudsak parallella aktiviteter angivna. Dessa är utspridda över en period på cirka 90 veckor, men ingen enskild aktivitet är angiven till mer än 50 veckor. Det handlar om markupplåtelseavtal, detaljprojektering, samråd och tillstånd enligt kulturmiljölagen, miljö- åtgärdsplan samt tillstånd eller dispens avseende strandskydd, biotop- skydd, reservat och vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Entreprenad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Hela entreprenaddelen är angiven till drygt fyra år. Det är dock den del som börjar med upphandling som är beroende av att lednings- rättsdelen är klar. Den huvudsakliga delen av tiden, drygt två år, be- står av fältarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätutvecklingsprocessen för ledning inom område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Även processen för att bygga en ledning med stöd av nätkoncession för område visar flera olika delar som på olika sätt är beroende av varandra. Några delar sker parallellt med varandra. Den totala proces- sen blir i detta fall totalt fyra år, där projektering tar tre år och entre- prenaden cirka ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätutvecklingsprocessen för transformatorstation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft31"&gt;Att bygga en transformatorstation kan i många fall göras inom ramen för befintlig koncession. Processen sträcker sig över drygt fyra år. Förstudie och säkring av mark tar längst tid i detta fall, drygt två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prövning av koncessionsansökan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Det är nätmyndigheten, det vill säga Ei, som prövar ansökningar om att bygga och använda kraftledningar. Undantag gäller beträffande ut- landsförbindelser, som ska prövas av regeringen. Motsvarande gäller om det i ärendet finns en fråga om tillstånd till expropriation som ska prövas av regeringen. Regeringen får också pröva sådana frågor om nätkoncession som har betydelse för försvaret, om Försvarsmakten begär det. Men även i dessa fall ska Ei bereda ansökan och i ett eget yttrande föreslå hur regeringen ska besluta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Vad en ansökan om nätkoncession för linje ska innehålla framgår av 5 och 6 §§ elförordningen. En ansökan ska vara skriftlig och ges in till nätmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;När Ei får in en ansökan om nätkoncession granskas ansökan och myndigheten begär eventuellt komplettering. Det är mycket vanligt att ett ärende måste kompletteras med vissa handlingar eller upp- gifter. Ei strävar efter att ha en komplett ansökan innan ärendet går ut på remiss. I remissrundan kan det dock komma fram information som gör att ansökan måste kompletteras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;När Ei bedömer att ansökan formellt är komplett skickar Ei den på remiss. Obligatoriska remissinstanser är markägare, berörda kom- muner, länsstyrelser i berörda län, Försvarsmakten, innehavare av nätkoncession som berörs av ansökan och övriga berörda tillsyns- myndigheter. Efter remittering och därav följande kommunicering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;med parterna, ska ärendet slutberedas av Ei. När eventuella resterande frågor är utredda kan Ei fatta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Ei:s beslut om nätkoncession får överklagas till MMD. Om an- sökan avser en ledning som ingår i ett transmissionsnät kan Ei:s be- slut överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Ärenden som gäller utlandsförbindelser får inte avgöras av Ei. I dessa ärenden bereder Ei ansökan och skickar sedan den till reger- ingen, som fattar beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Handläggningstiden för de koncessionsansökningar som lämnas in till Ei gällande nya nätkoncessioner för linje samt ansökningar om förlängning av befintliga nätkoncessioner är för närvarande ett år i genomsnitt, men längre för transmissionsledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Utöver nätkoncessionen kan det krävas olika tillstånd av läns- styrelsen såsom Natura &lt;NOBR&gt;2000-prövning,&lt;/NOBR&gt; dispens från biotopskydd, artskydd eller reservatsföreskrifter samt prövning av eventuell vatten- verksamhet. Samråd enligt 12 kap. 6 § MB kan också vara aktuellt. Även kommunala tillstånd kan behövas. Dessa prövningar kan till vissa delar ske parallellt med koncessionsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Koncessionsbeslutet är prejudicerande för ledningsrätt enligt 11 § och 12 § andra stycket ledningsrättslagen (1973:1144).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Framtidens utmaningar för elnätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Politiskt har det funnits en vilja att driva på utbyggnaden av förnybar el i Sverige. Sedan 2003 finns elcertifikatsystemet och under 2018 antogs ett nytt energipolitiskt mål. Målet är 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som för- bjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Det finns dessutom bland annat ett mål att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Målet kan leda till en ökad andel elfordon i samhället. I tillägg finns i dagsläget stora stöd till förnybar, småskaligt producerad el, som till exempel solceller, liksom till elbilar, laddinfrastruktur och lagring. Samtidigt blir den nya tekniken allt billigare. Utvecklingen går därför tydligt mot mer decentraliserad, väderberoende produktion och användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Inriktningen för Sveriges energipolitik behandlas i prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning. Av propositionen framgår att den svenska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energi- samarbetet i EU. Politiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Energipolitiken ska således skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett eko- logiskt hållbart samhälle. Utöver förnybarhetsmålet om 100 procent förnybar elproduktion 2040 ska Sverige år 2030 ha 50 procent effek- tivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). Överförings- kapaciteten inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna ska öka. Sverige ska driva på i EU för ökad sammankoppling mellan och inom länder. Regelverken kring elnäten bör utvecklas för att säker- ställa skäliga tariffer för kundkollektivet. Regelverken bör ständigt utvecklas för att säkerställa att en nödvändig utbyggnad av nätinfra- strukturen sker på alla nivåer på ett kostnadseffektivt sätt, att elnäten är möjliggörare för nya produkter och tjänster samt att de inte mot- verkar samhällsekonomiskt effektiva investeringar i ny elproduk- tion. Nätägarrollen kan behöva ges ett vidgat innehåll för att fullt ut ta till vara de nyttor som smarta nät, energilagring och efterfråge- flexibilitet kan bidra med för elsystemet. Vidare bör nätföretagens roll som delsystemoperatörer i förhållande till Svenska kraftnäts system- ansvar klargöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Det svenska elnätet på de högre spänningsnivåerna är i dag rela- tivt ålderstiget. Det byggdes för att överföra storskalig och planerbar kraft över långa avstånd för att balansera en förbrukning som varie- rade med temperaturen och dygnets timmar enligt ett relativt förut- sägbart mönster. Förutsägbarheten gjorde att det gick att dimensio- nera överförings- och produktionskapaciteten så att det kunde klara nästan alla tänkbara situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Mer decentraliserad, småskalig och väderberoende elproduktion nära en förbrukning som kan komma att uppvisa nya konsumtions- mönster ställer elnätet inför en ny situation och det finns skäl att ompröva det gamla synsättet vid planering och drift av nätet. Fram- växten av ett smartare nät med ökad observerbarhet avseende nätets status samt lokala flexibilitetsresurser förväntas leda till att nätägar- rollen på framför allt de lägre spänningsnivåerna ändras i framtiden,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Elnätet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft12"&gt;där lokal- och regionnätsoperatörerna får tillgång till mer kostnads- effektiva verktyg än investeringar i förstärkt överföringskapacitet för att hantera tillfälliga flaskhalsar (Meeus &amp; Glachant, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Samtidigt finns det skäl att bygga bort systematiska och varaktiga flaskhalsar för ökad marknadsintegration mellan elområden och mellan länder samt anpassning till den pågående urbaniseringen i kombina- tion med nya elintensiva industrier som ofta vill etablera sig i anslut- ning till städerna. Det förs därför en diskussion om behovet av ökade investeringar, samtidigt som det finns en diskussion om risken att nätföretagen överprissätter överföringstjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Nätkoncessionerna, det vill säga tillstånden för att bygga och an- vända ledningar i elnätet, är en pusselbit i denna ekvation eftersom nätkoncessionen är en förutsättning för de flesta investeringar i el- nätet. Ett av syftena med koncessionsprövningen är att säkerställa att den planerade investeringen är nödvändig och samhällsekonomiskt motiverad. Nätkoncessionen ger nätföretaget vissa rättigheter och skyldigheter, som kan behöva anpassas för att svara upp mot sam- hälleliga intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Regelverket om nätkoncessioner måste därför ses över och, om nödvändigt, förändras på ett sätt som kan hantera såväl befintliga som nya nät, inklusive förstärkningar och reinvesteringar, för att möta framtidens behov. Regelöversynen bör ha som syfte att åstadkomma en smidigare nätutvecklingsprocess och mer ändamålsenlig prövning, samtidigt som möjligheten att hålla ordning på ledningarna kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft31"&gt;Även reglerna om IKN måste anpassas efter nya förutsättningar, bland annat en utveckling mot mer decentraliserad produktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;P class="p296 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Elnätet har stor betydelse som grundläggande infrastruktur. För att kostnaderna för elnätet och påverkan på miljön inte ska bli onödigt stora måste utbyggnad och drift ske på ett strukturerat sätt. Vi har inom utredningen diskuterat vilka behov det finns för samhället av att reglera byggande och drift av elnät på olika nivåer och i olika tillämpningar. Även enskildas rättigheter och möjlighet att påverka beslut måste beaktas. Redan tidigt i utredningen har vi konstaterat att det behövs prövning och reglering även i fortsättningen, men att reglerna behöver förändras. Den nuvarande tillståndsprocessen upp- fattas av många aktörer som alltför omständlig och att den tar för lång tid. I vissa fall används tid och resurser till prövning och regler- ing som inte behövs för att säkerställa rätt skydd för samhälleliga intressen. Det kan till exempel vara omfattande beskrivningar av miljökonsekvenser i ärenden där länsstyrelsen bedömt att projektet inte kan anses innebära betydande miljöpåverkan eller krav på åt- skillnad och redovisning för nätföretag som inte har externa kunder. Utredaren ska därför lämna förslag på författningsändringar som moderniserar, förenklar och förbättrar elnätsregelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljöskydd påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Energimarknaden är under ett hårt omställningstryck. Storstads- regionerna växer kraftigt samtidigt som elnätet i vissa delar börjar bli ålderstiget. Energi- och klimatpolitiska beslut leder till en förväntad ökning av förnybar väderberoende och decentraliserad elproduktion. Samtidigt växer nya konsumtionsmönster fram, till exempel ladd- infrastruktur. Sveriges produktion av el med låg klimatpåverkan attra- herar nya elkrävande verksamheter och ger möjlighet till konvertering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft21"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="p78dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33078x1.jpg/" id="p78img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;till industriprocesser. Teknikutvecklingen går snabbt och digitaliser- ingen ger nya möjligheter att utnyttja till exempel lager och för- brukarflexibilitet som alternativ till ökad överföringskapacitet för att hantera temporära flaskhalsar i nätet. Det kommer ändå att finnas ett behov av att bygga nya elledningar på alla spänningsnivåer som behöver hanteras. Reglerna om prövning och administration bör utformas så att de möjliggör omställningen till mer förnybar elproduktion, utan att kostnaderna för samhället, med särskilt fokus på enskilda kunder, blir större än nödvändigt. Vi har därför granskat reglerna om undan- tag från koncessionsplikt, behovet av reglering och administration av ledningar som redan är byggda samt gjort en översyn om det är möjligt att förenkla koncessionsprövningen i vissa enklare fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Nuvarande regler om undantag från koncessionsplikten behöver förenklas så att de anpassas till dagens och framtidens behov. Det övergripande syftet med undantagsreglerna är att förenkla byggande av ledningar och nät som har en obetydlig påverkan på miljön, el- marknaden och elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;Det finns möjligheter att lätta på kraven som i dag gäller alla led- ningar som har nätkoncession. Till exempel finns det inte behov av intäktsreglering och åtskillnadsregler för ledningar som inte har ex- terna kunder. Å andra sidan kan det ibland finnas behov av att reglera vissa aspekter även inom nät som inte behöver koncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Vi har slutligen tagit vara på erfarenheter från nätmyndigheten och energiaktörerna som sett möjligheter att förenkla och anpassa prövningen och administrationen i vissa situationer till vad som är ändamålsenligt. Inriktningen är att samhällets resurser ska läggas på tillståndsprövning av de ledningar som verkligen har en påverkan på elnätet, miljön och för enskilda så att resurserna används effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Koncessionsplikten och koncessionsformerna behålls&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den generella koncessionsplikten för starkströms- ledningar bör behållas, likaså indelningen i nätkoncessioner för område och linje.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Att bygga elnät tar stora resurser i anspråk – både i termer av mark- användning och långlivade kapitalkostnader. Det anses i allmänhet inte vara samhällsekonomiskt motiverat att konkurrensutsätta över- föring av el och öppna upp för möjligheten att ha parallella elledningar från olika aktörer. Detta eftersom styckkostnaden per kilowattimme för det samlade överförföringsbehovet då skulle öka. Elnätsverksam- heten karakteriseras därmed av ett naturligt monopol. Nätkonces- sionerna innebär att verksamheten har ett legalt monopol att verka inom ett avgränsat geografiskt område eller på en viss spänningsnivå. Monopolet möjliggör att företaget kan realisera de skalfördelar som finns i verksamheten. Koncessionsplikten innebär även en möjlighet att pröva nätföretagets lämplighet att bedriva nätverksamhet. Se konsekvensanalysen i kapitel 10 för en utförligare analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En nätkoncession för linje innebär att ett nätföretag ges tillstånd att bygga och använda en transmissionsledning, en regionledning eller en ledning inom ett lokalnät. En nätkoncession för område innebär att ett nätföretag inom ett avgränsat område i princip ges ensamrätt på att bygga och använda ledningar inom ett lokalnät upp till en viss spänningsnivå för överföring av el. Tillståndsprövningen görs av Energimarknadsinspektionen (Ei) och beskrivs i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Eftersom elnät är en verksamhet med större eller mindre påverkan på miljön ska den även miljöprövas. Detta sker till stor del genom att ellagen (1997:857) anger vilka bestämmelser i miljöbalken (MB) som ska tillämpas i koncessionsprövningen. Miljöbalken gäller också parallellt med ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätkoncession för område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Hela Sverige är med några få undantag indelat i områden som täcks av nätkoncessioner för område som gäller tills vidare. I dagsläget finns &lt;NOBR&gt;150–160&lt;/NOBR&gt; företag som bedriver eldistribution med stöd av nät- koncession för område. Antalet nätområden är betydligt större efter- som ett antal nätföretag bedriver verksamhet i flera nätområden. Nya ansökningar av nätkoncession för område kommer att vara ytterst sällsynta i framtiden med nuvarande system. Till frågan om samredovisning av flera nätområden återkommer vi i kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Befintliga nätkoncessioner för område har varierande villkor när det gäller högsta spänning. Vanligt är att koncessioner för lokalnät&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;går upp till 20 kilovolt (kV). Några områden har koncessioner upp till 40 kV (till exempel Jämtkraft Elnät AB) eller 70 kV (Gotlands Elnät AB). Ellevios nät i Stockholm stad sträcker sig ända upp till 110 kV för markkabel. Ansökning om höjning av spänningsnivån kan ske och behandlas i så fall som en ny koncessionsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;Värt att påminna om är att miljöbalken gäller parallellt med ellagen och är tillämplig när nya ledningar byggs med stöd av nätkoncession för område. Även om det inte sker en miljöprövning i ett koncessions- beslut kan det krävas olika tillstånd av länsstyrelsen såsom Natura &lt;NOBR&gt;2000-prövning,&lt;/NOBR&gt; dispens från biotopskydd, artskydd eller reservats- föreskrifter samt prövning av eventuell vattenverksamhet. Samråd enligt 12 kap. 6 § MB kan också vara aktuellt. Även kommunala till- stånd kan behövas. Det är av stor vikt att det förberedande arbetet genomförs så noggrant som möjligt och att de som utför det har goda kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Den som har nätkoncession för område ges ensamrätt på elöver- föringen i ett område på sin spänningsnivå i syfte att förhindra in- effektivt inträde av nya nätföretag på marknaden. Genom ett konces- sionsförfarande ges nätföretaget ett legalt monopol. För att undvika att nätföretagen missbrukar sin marknadsmakt har nätföretagen ålagts en rad skyldigheter som beskrivs i 3 kap. ellagen. Regleringen av nät- tariffer beskrivs i 4 kap. ellagen. Nättariffer får inte utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen. Det är ett krav som kan ha betydelse för behovet av att upprätthålla ett legalt monopol för överföring av el. Regler som bestämmer nätföretagens tillåtna intäktsram beskrivs i 5 kap. ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätkoncession för linje&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Processen för nätkoncession för linje innebär att den planerade led- ningen prövas både med hänsyn till den allmänna lämpligheten och ledningens miljöpåverkan. Den kommande framställningen handlar i första hand om prövningen för nätkoncession för linje. I tillämpliga delar berör det även nätkoncession för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;En nätkoncession har också andra funktioner, såsom att den ligger till grund dels för tvångsrätt, dels för reglering enligt ellagen. Nät- koncession som grund för tvångsrätt är ett instrument som ger inne-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="p81dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33081x1.jpg/" id="p81img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;havaren av nätkoncession (allmänintresset) en stark position gent- emot markägare (enskilda intressen). Nätkoncessioner som grund för reglering är ibland ändamålsenligt, ibland inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Undantagen från koncessionsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft30"&gt;och möjligheterna till dispens bör utökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Syftet med koncessionsplikten är att säkerställa att utbyggnaden av elnätet inte är samhällsekonomiskt olönsam. Koncessionsplikten möjliggör också för större ledningar en prövning av anläggningens miljöeffekter ur ett helhetsperspektiv. Alltsedan ellagstiftningen in- fördes i Sverige har det dock funnits undantag från koncessions- plikten, det vill säga situationer där syftena bakom lagstiftningen inte har ansetts vara tillräckligt starka för att nätkoncession ska krävas. Det finns i dag två slags undantag från koncessionsplikten. Det ena är generella undantag genom förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857), &lt;NOBR&gt;IKN-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen. Det andra är enskilda tidsbegränsade dispenser för ledningar som var i bruk den 1 januari 1998 (”banvaktsstugeundantaget”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;För att få ett regelverk som är lämpat att möta framtida behov föreslår vi att undantagen fastställs i nätmyndighetens föreskrifter i stället för i förordning. Föreskrifterna kan sedan kompletteras med en handbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;De generella undantagen kan aldrig bli heltäckande. Vi föreslår därför att nätmyndigheten i ett enskilt fall ska kunna ge dispens från koncessionsplikten om särskilda skäl finns. Sammantaget innebär detta en ökad flexibilitet och möjlighet att bygga och använda en ledning utan stöd av nätkoncession om det är lämpligt. Samtidigt tas möjligheten att begära ett bindande besked bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Översyn av de generella undantagen från koncessionsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nätmyndigheten får bemyndigande att i föreskrifter fast- ställa undantag från kravet på nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;Regelverket om undantag från koncessionsplikt bör kunna utvecklas och förtydligas över tid allteftersom förutsättningarna förändras. Nya tekniker utvecklas och nya behov uppstår samtidigt som förutsätt- ningarna för att bedriva nätverksamhet förändras. Detta leder till situationer där koncessionsplikten kan verka hämmande för sam- hällsutvecklingen samtidigt som den inte längre fyller något tydligt skyddsbehov för lokalnätsägaren. Ett sådant exempel är elektrifier- ingen av fordonsflottan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;Vi anser därför att det är lämpligt att regelverket läggs i föreskrifter beslutade av nätmyndigheten i stället för i en förordning beslutad av regeringen. Det är generellt sett enklare för en myndighet att ändra en föreskrift än för regeringen att ändra en förordning. På så sätt kan regelverket enkelt utvecklas med hänsyn till nya omständigheter, till exempel teknisk utveckling. Föreskrifterna kan sedan kompletteras med allmänna råd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Det är samtidigt viktigt att regelverket i stort är förutsägbart och stabilt över en längre tid. Både nätföretagen och de som bygger nät utan nätkoncession har både rätt till och behov av att veta vilka regler som gäller, bland annat för att kunna fatta korrekta investerings- beslut. Bemyndigandet från regeringen till nätmyndigheten bör där- för avgränsas så att föreskrifternas tillämpningsområde i stort kom- mer att motsvara dagens förordning. Vårt förslag är att undantagen endast ska få avse anläggningar inom vissa bestämda områden eller med en specifik funktion. Detta motsvarar förordningens nuvarande indelning i &lt;NOBR&gt;5–19&lt;/NOBR&gt; §§ respektive &lt;NOBR&gt;20–22&lt;/NOBR&gt; b §§. Vidare bör det föreskrivas att ett undantags inverkan på elmarknadens funktion särskilt ska beaktas, jämför förslaget om dispens i avsnitt 4.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vi har identifierat behov av några förändringar i sak:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Undantaget för produktionsnät bör förtydligas och utvidgas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Det bör övervägas ett undantag som möjliggör överföring av för- nybar elproduktion mellan anläggningar och byggnader, inklusive flerbostadshus. Ett sådant undantag bör samordnas med genom- förandet av reglerna om energigemenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Undantagen för elanläggningar som avser fordons elbehov eller trafikändamål bör samlas i ett undantag med större tillämpnings- område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Det bör införas ett undantag för överföring av lokalkraft mellan produktions- och överföringsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Det bör tydliggöras vad som avses med överföring för egen re- spektive annans räkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Det bör tydliggöras i vilken utsträckning även anslutningsledningar mellan det koncessionerade och det icke koncessionerade näten omfattas av undantag från koncessionsplikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft31"&gt;För att göra dessa förslag oberoende av förslaget om vidaredelegation till nätmyndigheten lämnar vi färdiga författningsförslag i respektive avsnitt. Dessa förslag kan ligga till grund för förordningsändringar om förslaget om vidaredelegation inte genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;Icke koncessionspliktiga nät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Reglerna om icke koncessionspliktiga nät (IKN) innebär en betydligt enklare tillvaro för dess innehavare än för innehavarna av konces- sionspliktiga nät. De slipper ellagens krav på miljöprövning och re- glering och de kan fritt välja mellan att använda nätmonopolens eller egen infrastruktur för att lösa hela eller delar av sitt effektbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;många fall kan det vara motiverat, eftersom de sällan har stor miljö- påverkan eller anslutna kunder. Reglerna verkar i stora delar fungera tämligen väl, men behöver förenklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Dagens regelverk underlättar för ledningar där det uppenbarligen inte finns några allmänna intressen att skydda som är kopplade till ellagens krav på nätkoncession. Detta är i många fall helt okontro- versiellt, till exempel inom en byggnad som tillhör samma fastighet eller till kompletteringsbyggnader på en villatomt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Undantagen är dock i många fall för snäva i förhållande till vad som är ändamålsenligt. Undantagen är inte heller anpassade efter omfat- tande mikroproduktion och smarta nätlösningar. När en privatperson eller industri vill producera sin egen el för direktleverans till hushållet eller verksamheten kan det med gällande regelverk vara nödvändigt att ta fram underlag och ansöka om nätkoncession, trots att ledningen inte är inkopplad på det allmänna elnätet och trots att miljöpåverkan är försumbar. Vidare är många definitioner i &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt; otyd-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="p84dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33084x1.jpg/" id="p84img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;liga. Kombinationen av onödigt snäva undantag med otydliga defini- tioner leder till rättsosäkerhet och oförutsägbarhet. Det leder även till ineffektiva beslutsprocesser eftersom det medför omfattande admi- nistration med bindande tolkningsbesked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Reglerna om IKN avser huvudsakligen interna nät med en begrän- sad utbredning som är belägna inom avgränsade områden. Vi tycker att detta i sig är en lämplig ordning. Reglerna bör dock å ena sidan utvidgas, eftersom dagens undantag i många situationer innebär omotiverade begränsningar, å andra sidan skulle dagens definitioner behöva förtydligas, då de i många fall är otydliga. Hanteringen av Trafikverkets matarledningar är ett exempel som aktualiserar båda dessa problem. Ei har även lämnat förslag på ändringar i undantagen i en rapport till regeringen (Energimarknadsinspektionen, R2011:02).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Överföring för annans räkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Huvudregeln är att överföring för annans räkning inte får ske på ett IKN, 4 § &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen.&lt;/NOBR&gt; En strikt tillämpning av den regeln skulle medföra stora praktiska problem. Så fort en extern kund etablerar sig inom området för ett internt nät skulle nätinnehavaren omedelbart behöva ansöka om nätkoncession för sitt nät eller också måste den externa kunden ansluta sig till lokalnätet, trots att en fungerande anslutning till det interna nätet redan finns. Detta reser då frågeställningen om innehavaren av ett internt nät, som bedöms lämplig som koncessionshavare ur allmän synpunkt, över huvud taget bör beviljas nätkoncession. Frågan är nämligen om ett internt nät kan bedömas som lämpligt ur allmän synpunkt. Detta är mycket tveksamt eftersom ett bifall till en sådan koncessionsansökan medför att det inom koncessionsområdet bildas ytterligare ett nät som drivs med stöd av nätkoncession men som har en annan innehavare än lokal- nätet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft31"&gt;Av dessa skäl finns det flera undantag från huvudregeln som sär- skilt anges i &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Förutsättningen för att få överföra el för annans räkning är att nätet i sin helhet ursprungligen har an- vänts för överföring av el uteslutande för egen räkning, det vill säga det är ett internt nät som har fått externa kunder. Ett exempel är en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förordningsmotiv Icke koncessionspliktiga elnät (Fm 2007:1) s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33085x1.jpg/" id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;industrianläggning som efter outsourcing har flera kunder anslutna till det interna nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;I några fall blir dock undantaget från koncessionsplikt menings- löst om nätet inte redan från början får ha externa kunder, till exem- pel i ett flerbostadshus. För att uttrycka detta undantag från undan- taget används i &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt; formuleringen ”Överföring av el för annans räkning får äga rum på ett elnät som […] och som får användas utan stöd av nätkoncession. Detta gäller även om nätet i sin helhet ursprungligen inte har använts för överföring av el uteslu- tande för egen räkning.” Den faktiska innebörden av formuleringen är att det inte finns någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning. I följande förslag använder vi den förenklade formuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Utökat undantag för produktionsnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett undantag av följande lydelse bör införas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft46"&gt;Ett internt nät får byggas eller användas utan tillstånd om det, inom ett avgränsat område, dras mellan flera anläggningar för pro- duktion av el som har en gemensam anslutning till elnätet eller från flera anläggningar för produktion av el till en gemensam anslutning till elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft46"&gt;Ett område som omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken för en sådan verksamhet som avses i 21 kap. &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; §§ miljöprövnings- förordningen (2013:251) ska alltid anses vara ett avgränsat område enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Det bör inte finnas någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;Vi anser att det bör införas ett utökat undantag för nät inom bland annat vindkraftsparker. Detta för att främja energiomställningen, öka resurseffektiviteten i tillståndshanteringen och minska den administ- rativa bördan. Förslaget innebär också en ökad harmonisering med flera av våra grannländer, vilket främjar konkurrensneutraliteten för branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt; trädde i kraft 2007 har ett nytt undan- tag för produktionsnät införts, 22 a § &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Undan- taget gäller nät som förbinder två eller flera elektriska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="p86dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33086x1.jpg/" id="p86img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;för produktion, vilka utgör en funktionell enhet. Undantaget tar främst sikte på vindkraft, men kan även beröra andra produktionsanlägg- ningar, till exempel solceller, vågkraft och småskalig vattenkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Det interna nätet inom en vindkraftspark omfattas således i dag av &lt;NOBR&gt;IKN-reglerna,&lt;/NOBR&gt; men vid längre avstånd mellan verken blir ledningarna koncessionspliktiga. Samma gäller för anslutningsledningar, åtmin- stone om dessa är längre än avstånden mellan verken. Samtidigt är det generellt sett föga troligt att det är tekniskt lämpligt att ansluta någon utomstående till dessa ledningar. Problematiken för vindkrafts- företagen har beskrivits i skrivelser till utredningen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Undantaget bör därför utvidgas till alla ledningar inom ett avgränsat område bakom anslutningspunkten, till exempel om miljöprövningen av ledningarna har skett ihop med miljöprövningen av vindkraftverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Dagens undantag omfattar enligt sin ordalydelse inga anslutnings- ledningar, eftersom undantaget gäller för nät som förbinder två eller flera elektriska anläggningar för produktion. I tillämpningen av undan- taget har anslutningsledningar som till sin längd inte överstiger avstån- det mellan två intilliggande anläggningar anses omfattas av undantaget. Sådana kortare anslutningsledningar bör omfattas av ett omarbetat undantag så länge det omfattas av det avgränsade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Längre anslutningsledningar bör även fortsättningsvis vara konces- sionspliktiga, men undantagna från all övrig reglering enligt ellagen (anslutningsskyldighet, regler om hur nätverksamheten ska bedrivas, nättariffer, intäktsramar osv.) om inga externa kunder finns, se av- snitt 4.4.1. Däremot kommer direkt tillämplig och tvingande EU- rätt, främst &lt;NOBR&gt;EU-förordningar,&lt;/NOBR&gt; att gälla. Miljöprövningen för anslut- ningsledningen bör kunna ske samlat med övriga parken, jfr 2 kap. 8 a § tredje stycket ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Vi ser inte behov av några förändringar avseende möjligheten att överföra el för annans räkning, som i dag är utan begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Svensk Vindenergis skrivelse till Nätkoncessionsutredningen, diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Komm2018/00617-22&lt;/NOBR&gt; och Skrivelse från Timra Vind AB till Miljö- och energidepartementet gällande elnätskonces- sion och hinder, Ei:s diarienr &lt;NOBR&gt;2017-102538&lt;/NOBR&gt; aktbilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="p87dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33087x1.jpg/" id="p87img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Nytt undantag för delning av energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett undantag av följande lydelse bör införas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft46"&gt;Ett internt lågspänningsnät för delning av energi får byggas eller användas utan tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;inom en egen fastighet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;mellan byggnader och anläggningar som var och en även har en anslutning till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av nätkoncession.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Det bör inte finnas någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;Vi anser att det bör införas ett undantag från koncessionsplikten som underlättar delning av energi, till exempel överföring av lokal förnybar energi eller nyttjande av energilager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ledningar för överföring av el mellan flerbostadshus är i dag inte undantagna från kravet på nätkoncession även om byggnaderna har samma ägare och är belägna på samma fastighet. Detta gäller sedan &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt; trädde i kraft 2007, men överensstämmer med den tillämpning som flera nätföretag hade sedan tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt; trädde i kraft 2007 har situationen för- ändrats väsentligt i ett hänseende. Intresset för lokal mikroproduk- tion av el och energilager samt frågan om energigemenskaper aktua- liserar frågan om möjligheten att få bygga och använda elledningar för överföring av lokalproducerad el mellan byggnader inklusive fler- bostadshus. Sådana nät skulle i många fall bli parallella infrastrukturer, om koncessionshavaren har ett nät som binder samman byggnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Intresset för att bygga egna nät kan säkert till stor del förklaras av det faktum att småskalig elproduktion som inte matas in på det koncessionerade nätet i många fall är undantagen från skatteplikt för energiskatt på el, 11 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Påverkar gör säkert också ellagens regler om nättariffer och anslut- ningsavgifter, eftersom de gör överföring på det koncessionerade nätet till ett dyrare alternativ. Samtidigt ger dessa regler ett incita- ment att inom det interna nätet jämna ut effektuttaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Vi tycker att det lämpligaste sättet att möta efterfrågan på egna nät för överföring av lokalproducerad el är att ha en flexiblare regler-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;ing av energibeskattning som på ett bättre sätt möjliggör lokalprodu- cerad el. Tariffreglerna i ellagen skulle också behöva ses över, så att den enskildes kostnader för att ansluta till och använda nätet i större utsträckning ger underlag till en korrekt jämförelse om huruvida det vore lönsamt för den enskilde att köpa el som överförs i befintligt nät eller själv producera och eventuellt överföra elen. En sådan nät- tjänst skulle kunna vara att få använda det koncessionerade nätet till en lägre kostnad om överföringen sker bakom samma transforma- torstation. Vi föreslår att dessa frågor utreds i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Gällande regelverk och reglerna om energigemenskaper i det nya elmarknadsdirektiv som förväntas antas under 2019 motiverar dock ett nytt undantag. Införandet av ett sådant undantag bör samordnas med genomförandet av reglerna om energigemenskaper. Vår bedöm- ning är att ett internt nät ska få byggas inom ett begränsat område för att till exempel tillvarata förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Vi har övervägt att begränsa det föreslagna undantaget till förny- bar elproduktion från anläggningar som är direkt anslutna till det interna nätet om den förnybara elproduktionen, direkt eller genom lagring, kan tillgodose en inte oväsentlig del av elbehovet hos de an- läggningar som är anslutna till det interna nätet. Vi förordar dock en neutral lösning som även tillåter andra lösningar för att jämna ut belastningen på nätet, till exempel energilager. Begränsningar ligger i stället i det tekniska utförandet, nämligen ett krav på lågspänning som inte kan byggas med för stor utbredning, samt användnings- området, nämligen delning av energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;En annan möjlig begränsning, som framförts av flera bostadsföre- tag, är fastighetsbegreppet. En avgränsning till en enskild fastighet innebär att avgränsningen av undantaget, till skillnad från flertalet andra undantag, inte skulle vara kopplad till funktion. En sådan av- gränsning kan även motiveras med fastighetsägarens rådighet över egen mark och att anslutning till det koncessionerade nätet ofta anvisas i fastighetsgräns. Vi finner det därför motiverat att tillåta att ett internt lågspänningsnät får anläggas utan nätkoncession inom en egen fastig- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;En begränsning till en egen fastighet är förmodligen inte tillräck- ligt för att möta framtida behov. Om nätet ska få dras utanför den egna fastigheten bör dock nätet vara begränsat till att vara ett kom- plement till det koncessionerade nätet. Detta för att säkra de en- skilda kundernas möjlighet att välja elleverantör samt att förhindra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="p89dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33089x1.jpg/" id="p89img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;att undantaget leder till att till exempel ett helt villaområde övergår till ett kollektivabonnemang. Det är tänkbart att fastighetsägare vid till exempel ägarbyte vill ställa sig utanför ett gemensamt system. I en sådan situation skulle en ny anslutningsavgift kunna bli kost- sam. Den infrastruktur som redan finns bör kunna användas även fortsättningsvis. Var och en av de byggnader och anläggningar som är anslutna till det interna nätet bör därför ha ett krav på att även ha en anslutning till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av nätkoncession. Undantaget skulle även kunna användas för inmatning av el till ett enskilt bostadshus från egna produktions- anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det bör inte finnas någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning, det vill säga möjligheterna ska vara desamma som på ett nät inom en byggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft14"&gt;Utökat och förenklat undantag för fordons eller en trafikleds elbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett undantag av följande lydelse bör införas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft28"&gt;Ett internt nät får byggas eller användas utan tillstånd om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;syftet med ledningarna är att tillgodose elbehovet hos fordon eller en trafikled med tillhörande anläggningar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;ledningarna dras inom trafikleden eller i omedelbar närhet till denna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Det bör inte finnas någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning om syftet är att tillgodose elbehovet hos fordon eller en trafikled med tillhörande anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;Vi anser att interna nät bör få byggas eller användas utan tillstånd inom eller i omedelbar närhet till trafikleden för att tillgodose el- behovet hos fordon eller trafikleden med tillhörande anläggningar. Detta innebär en utvidgning och förenkling av motsvarande undan- tag i nuvarande &lt;NOBR&gt;IKN-förordning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;En trafikled är enligt 2 kap. 22 § ellagen området för en allmän väg, enskild väg som hålls öppen för trafik, järnväg, tunnelbana, spårväg eller kanal eller annan sådan vattentrafikled. Trafikleder har behov av tillförsel av el för olika ändamål som belysning, trafikljus, ledningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="p90dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33090x1.jpg/" id="p90img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;för spårtrafik, bommar vid järnvägsövergångar, slussar och fyrbelys- ning. Ibland drivs trafikverksamheten av samma person som innehar ledningarna. Men starkströmsledningar som försörjer trafikleder med el kan behöva dras långa sträckor. Men eftersom ledningarna bara dras i anslutning till trafikleden innebär det ändå att ledningarna får en begränsad utbredning. Det område inom vilket ledningarna dras är också väl avgränsat. Det föreslagna undantaget från kravet på nät- koncession bör därför inte inverka på koncessionspliktig nätverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;I vissa fall innehas ledningarna av någon annan än den som utövar den trafikverksamhet där elen förbrukas. Den som driver spårtrafik och dragit ledningar för driften av denna kan även använda led- ningarna för att föra över el till belysning av busskurer som innehas av ett bussbolag. Det är inte rimligt att den som utövar spårtrafiken och innehar ledningar för driften av denna ska vara tvungen att söka nätkoncession för att föra över el på sina ledningar till belysning av en väntkur som innehas av en annan trafikutövare. Inte heller är det lämpligt med en ordning där väntkuren måste anslutas till det konces- sionspliktiga nätet. Det skulle innebära oproportionerligt stora kost- nader. Ledningar som används för att tillgodose en trafikleds elbehov bör därför undantas från koncessionsplikt oberoende av om led- ningarna används för överföring för egen räkning eller inte. Undan- taget gäller om ledningarna dras inom trafikleden eller i omedelbar anslutning till denna. I detta bör även ingå den situation när två lik- nande trafikleder, till exempel två vägar, ansluter direkt till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;De nuvarande undantag som berörs är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Trafikled, 13 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Trafikområde för spårbunden trafik/trådbuss, 15 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Signal, manöver, mätändamål, 21 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Belysningsanläggning, 22 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Fordons elbehov, laddstolpar, 22 b §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft31"&gt;Till detta kan läggas ett förslag från Energimyndigheten om laddning via belysningsnät.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Vårt förslag möjliggör den och andra lösningar med laddstolpar genom att överföring av el för annans räkning blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Hemställan till Miljö- och energidepartementet daterad den 18 januari 2016, Energimyndig- hetens diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-4419.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="p91dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33091x1.jpg/" id="p91img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;möjlig även om nätet i sin helhet ursprungligen inte har använts för överföring av el för egen räkning. Inom sådana områden lär nätet oftast användas för överföring av el till externa kunder redan från början. I dag är överföring av el för annans räkning endast tillåten på lågspänningsnät som huvudsakligen är avsett för fordons elbehov, även om överföring av el för annans räkning sker i stor uträckning till bland annat spårbunden trafik. Vi anser det därför ändamålsenligt att ta bort denna begränsning i rätten att överföra el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;En särskild fråga som lyfts inom utredningen är de av Trafik- verkets matarledningar till järnvägsnätet som är att betrakta som an- slutningsledningar till trafikleden. De får därmed anses omfattas av nätmyndighetens föreslagna föreskriftsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Det föreslagna undantaget berör i många fall tekniska infrastruk- turer som på många sätt skiljer sig från de som ellagen i övrigt regle- rar. Samtidigt kan de komma att ha många användare i takt med att vägtrafiken elektrifieras i ökad omfattning. Exempel på sådana an- läggningar är Energimyndighetens förslag om laddning av elfordon via belysningsanläggningar samt en förväntad framväxt av elvägar. Elsäkerhetsverket har lämnat ett förslag om att elvägar ska omfattas av undantag från koncessionsplikt.&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Några principiella utgångspunkter för dessa fall är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Flexibilitet: Frånvaron av detaljreglering möjliggör att det går att ta betalt utifrån vad det kostar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Miljöprövningen kan göras samlat med vägen, och även om den inte gör det, innebär det inte att miljöprövningen uteblir.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Mark- och miljöintrång: Det finns inga stora framkomlighets- problem kopplat eftersom ledningarna samordnas med vägar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Ellagens reglering av avgifter och villkor är anpassad för stationära in- och utmatningspunkter och långvariga avtalsförhållanden mellan aktörer. Det är därför troligen mindre lämpligt att hantera regler- ingen av elvägar inom ramen för nuvarande ellagstiftning. Med detta är det inte sagt att det inte behövs någon form av prisreglering. Till detta kommer övriga regelverk som är tillämpliga, bland annat elsäker- hetsbestämmelser. Därtill kommer även frågan om energiskatt som numera är kopplad till nätkoncession. Sammantaget bedömer vi att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Elsäkerhetsverkets rapport Elsäkerhet och elektrisk infrastruktur för transportsektorn, diarie- nr 17EV372 (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="p92dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33092x1.jpg/" id="p92img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;hela regelverket kring elvägar och behovet av regleringen av dessa bör tas om hand av en särskild utredning och behandlas i ett sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Nytt undantag för lokalkraftförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett undantag av följande lydelse bör införas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft46"&gt;Ett internt nät får byggas eller användas utan tillstånd för överför- ing av lokalkraft mellan närliggande produktions- och överförings- anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Det bör inte finnas någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;Vi anser att överföring av lokalkraft mellan närliggande produktions- och överföringsanläggningar bör få ske utan krav på nätkoncession även om anläggningarna har olika innehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Svenska kraftnät har inom utredningen framfört behovet av ett undantag från koncessionsplikt för ledningar som används för över- föring av lokalkraft mellan närliggande produktions- och överförings- anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft31"&gt;Inom en kraftstation eller överföringsanläggning matas inte sällan lokalkraft, till exempel från oklindningen på en krafttransformator eller från lokalnätet om sådant finns i nära anslutning till anlägg- ningen. Om fler än en anläggningsägare finns inom anläggningen, till exempel en elproducent och ett nätföretag, är det mest ändamåls- enligt och kostnadseffektivt att huvudmannen försörjer den andra parten med lokalkraft för dennes hjälpsystem. Alternativet är att den andra parten måste införskaffa ett eget nätabonnemang från lokal- nätet. Historiskt har ofta kraftstationers och överföringsanläggningars hjälpsystem varit sambyggda, men genom att det numera görs åt- skillnad på olika ägares anläggningar och även etableras på olika an- gränsande fastigheter innebär det att överföringen till lokalkraften inte kan samutnyttjas enligt befintligt regelverk. För att undantaget ska vara meningsfullt bör det inte finnas någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Oklarheter i befintliga undantag bör åtgärdas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;Vi konstaterar att det finns fler brister och otydligheter i dagens regler om undantag från koncessionsplikt som bör åtgärdas vid en översyn. Ei har påtalat att överföring för annans räkning på en campingplats enligt dagens regelverk endast får ske om nätet i sin helhet ursprung- ligen har använts för överföring för egen räkning (Energimarknads- inspektionen, R2011:02). Vidare framgår det motsatsvis av övergångs- bestämmelserna att skidanläggningar och konferensanläggningar inte omfattas av undantag. Detta tar inte hänsyn till mindre anläggningar, till exempel en enskild skidbacke med lift inom ett område för fritids- verksamhet eller en kursgård som består av en huvudbyggnad och två intilliggande flyglar. Av ordalydelsen i dagens regelverk är det oklart om förordningens undantag är tillämpliga på sådana situationer eller inte. Oklarhet råder också om, och i så fall vilka, golfbanor som om- fattas av undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft14"&gt;Överföring för egen räkning saknar definition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;En fråga som behöver tydliggöras är gränsdragningen mellan över- föring för egen räkning respektive överföring för annans räkning på ett IKN. Det är i dag oklart om överföring för annans räkning förut- sätter att elen på något sätt särdebiteras eller om det räcker med att någon annan förbrukar elen, till exempel i en hyrd lokal där elen in- går i hyran. Denna fråga bör utredas närmare och tydliggöras i nät- myndighetens föreskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Ett särskilt fall som vi uppmärksammat är Trafikverkets överföring av el på egna koncessionerade ledningar för matning av järnvägsnätet. Elen som överförs på dessa ledningar används således för matning av Trafikverkets egna anläggningar för att tillhandahålla en tjänst för utomstående aktörer, järnvägsföretagen. I den tjänsten ingår för- brukning av den överförda elen. Vi lämnar i avsnitt 4.4.1 förslag om att koncessionerade ledningar, på vilken överföring endast sker för egen räkning, inte ska omfattas av övrig reglering. Det förslaget har tillkommit bland annat med hänsyn till Trafikverkets koncessione- rade ledningar. Vi anser således att i vart fall en sådan överföring som sker på Trafikverkets nät inte ska anses vara överföring för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="p94dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33094x1.jpg/" id="p94img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Frågan om anslutningsledningar behöver utredas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;En annan fråga som behöver närmare utredning är i vilken omfattning undantagen från koncessionsplikt även bör omfatta de ledningar som ansluter interna nät till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av nätkoncession, det vill säga anslutningsledningar. Detta gäller inte enbart anslutningsledningar till vindkraftparker, som be- rörs ovan, utan även till exempel kortare ledningar som ansluter det interna nätet inom en industrianläggning till det överliggande nätet i en transformatorstation strax utanför industriområdet. Om sådana anslutningsledningar inte alls omfattas av undantag är de koncessions- pliktiga. Konsekvensen blir då att nätkoncession kan behövas för en mycket kort sträcka. Detta förhållande är inte ändamålsenligt, efter- som den administrativa börda och den tidsutdräkt det medför inte står i rimlig proportion till den inverkan ledningen får anses ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Vi anser därför att vissa anslutningsledningar bör vara undan- tagna från koncessionsplikt. Samtidigt är detta en fråga där situatio- nerna kan vara svåra att förutsäga och där nya situationer kan uppstå på grund av teknikutvecklingen, till exempel elvägar. Reglerna kom- mer därför med stor sannolikhet att behöva ändras inom en relativt snar framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Nätmyndigheten bör komplettera med en handbok&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;Även om ett bemyndigande till nätmyndigheten att meddela före- skrifter kommer att främja ett tydligt och uppdaterat regelverk, kom- mer inte alla situationer som prövas att kunna rymmas inom ett för- tydligande av regelverket. Vid tillämpningen av dagens förordning har de framtagna förordningsmotiven (Fm 2007:1) varit till stor hjälp för såväl nätmyndigheten som företag och enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Vi rekommenderar därför att nätmyndigheten kompletterar före- skrifterna med en handbok om undantag från kravet på nätkoncession. Fördelen med en handbok är att den fortlöpande kan hållas uppdaterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Utökad dispensmöjlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nätmyndigheten ska, om särskilda skäl finns, kunna ge dispens från koncessionsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Vi anser att de generella undantagen från koncessionsplikt ska kom- pletteras med en möjlighet för nätmyndigheten att, om särskilda skäl finns, kunna ge dispens från koncessionsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Den teknologiska utvecklingen inom mikronät och dess balans- hållning med delning av gemensamma resurser går snabbt och det är svårt att formulera ett regelverk som är teknikneutralt och framtids- säkert. Denna komplexitet gör det svårt att på förhand utvärdera hur en given föreskrift kommer att falla ut. Därför är det motiverat att tillåta pilotprojekt så att gränssnittet och ansvarsfördelningen mellan systemoperatören för distributionsnätet och systemoperatören för det icke koncessionspliktiga nätet kan utformas efter hand. Ellagen bör därför kompletteras med en utvidgad dispensmöjlighet utan krav på tidsbegränsning för exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;när en övergångstid är nödvändig för att konvertera ett tidigare IKN inom till exempel ett industriområde eller ett regemente till nya användningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;pilotprojekt med syfte att främja utvecklingen av nya affärs- modeller och ny teknik inom energiområdet, såsom småskalig elproduktion och smarta elnät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;enskilda situationer där kravet på nätkoncession förefaller orimligt med hänsyn till teknik, kostnad, säkerhet och en rationell nät- utbyggnad, till exempel en kort ledning till en pump med låg för- brukning som är belägen på en intilliggande fastighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;Tillämpningen av en dispensregel bör endast ske när behovet är på- kallat. Att tillämpningen ska vara restriktiv bör tydliggöras med att särskilda skäl ska finnas och att undantagets inverkan på elmarknadens funktion särskilt ska beaktas. Om ett medgivande har meddelats tills vidare bör det kunna återkallas helt eller delvis om de förutsättningar som låg till grund för medgivandet väsentligen har förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Enligt dagens regelverk kan nätmyndigheten i ett enskilt fall med- ge undantag från kravet på nätkoncession, det vill säga medge dispens, 2 kap. 4 a § ellagen. Detta gäller endast ledningar som var i bruk den 1 januari 1998. Det finns i dag några få ledningar till banvaktsstugor samt ytterligare några ledningar som har dispens. Vi anser att dagens mycket snäva dispensregel bör utvidgas för att fånga upp situationer som svårligen kan förutses eller fångas upp av generella undantag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="p96dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33096x1.jpg/" id="p96img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;De flesta byggnader och anläggningar som ursprungligen hade dis- pens låg längs järnvägsnätet och har nu anslutits till det koncessione- rade nätet. Enligt Trafikverkets redovisning till Ei i juni 2018&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;återstår 109 leveranser som omfattas av dispens. Av dessa är 26 privatperso- ner. Att ansluta dessa kunder till ett koncessionerat nät skulle enligt Trafikverket innebära mycket höga anslutningsavgifter och kommer att ta flera år att avveckla med planerad budget. För dessa anlägg- ningar bör en dispens kunna meddelas tills vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Möjligheten att söka bindande besked bör tas bort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Möjligheten för nätmyndigheten att lämna bindande be- sked tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;Vi föreslår att möjligheten, att från nätmyndigheten få ett bindande besked om koncessionsplikt, bör tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Möjligheten att söka bindande besked infördes 2002. Införandet motiveras i förarbetena (prop. 2001/02:143 s. 77) med att de oklar- heter som var förknippade med reglering i många fall hade lett till oklarheter huruvida ett ledningsnät omfattades av kravet på nätkon- cession eller inte. Det enda sättet att få ett bindande besked i denna fråga var att ansöka hos nätmyndigheten om nätkoncession för nätet. Om nätet inte omfattades av kravet på nätkoncession skulle nät- myndigheten avvisa ansökan och i annat fall pröva ansökan. Efter- som en koncessionsansökan kräver ett ganska omfattande arbete innan den kan lämnas in, är det inte ett lämpligt sätt att klarlägga frågan om nätkoncession krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Syftet med de förslag vi lägger om de generella undantagen är att de genom föreskrifter med kompletterande allmänna råd eller hand- bok ska vara så klargörande att behovet av bindande besked minskar. Möjligheten att få bindande besked medför i dag att ansökningar lämnas för interna nät inom vindkraftparker som tydligt är undan- tagna från koncessionsplikt. Syftet med dessa ansökningar är att in- vesterare kräver de besked som går att få. Dessa ansökningar medför ett onödigt merarbete för nätmyndigheten. Dessutom är det troligt att den föreslagna dispensmöjligheten skulle leda till att en begäran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Ei:s diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-102022.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="p97dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33097x1.jpg/" id="p97img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;om bindande besked regelmässigt kombineras med en dispensansökan om ledningen bedöms vara koncessionspliktig. Dispensregeln inne- bär dock en möjlighet att indirekt få ett bindande besked genom att dispensansökan ska avvisas av nätmyndigheten om ledningen inte är koncessionspliktig. Detta innebär endast ett beslut i stället för två, vil- ket skulle bli fallet om dispens ska prövas som ett alternativt yrkande till bindande besked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Reglering av elnät bör göras oberoende av koncessionsinnehav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft12"&gt;Elnätsföretagen har ett legalt monopol att verka inom ett avgränsat geografiskt område eller på en viss spänningsnivå. Avsaknaden av det yttre tryck som marknadskonkurrens innebär kan dock få negativa effekter som minskar samhällets välstånd och kan leda till oskäliga omfördelningar från kunder till nätägare. Detta är anledningen till att elnätsföretagens verksamhet regleras runt om i världen – så även i Sverige. I ellagen och elsäkerhetslagen (2016:732) med tillhörande förordningar finns huvuddelen av det regelverk som styr elnätsföre- tagens nätverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft31"&gt;Vi lämnar i avsnittet förslag om att ta bort beroendet mellan koncessionsinnehav och övrig reglering i ellagen, att införa krav på mätning på IKN i vissa fall och ändrade krav på leveranssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Beroendet mellan koncessionsinnehav och övrig reglering i ellagen bör tas bort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skyldigheter för nätföretag och övrig reglering enligt el- lagen görs beroende av att företaget bedriver nätverksamhet, det vill säga överför el för annans räkning med stöd av nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Reglerna i ellagen fr.o.m. 3 kap. bör tydligare kopplas till att ett före- tag överför el för annans räkning – bedriver nätverksamhet – i stället för innehavet av nätkoncession. Vårt intryck är att den nuvarande ordningen med ”allt eller inget” vad avser reglering är en allt för grov indelning, eftersom samhället kan ha olika behov av att reglera olika typer av nät. Det kan också leda till omotiverade krav på redovisning och administrativ hantering hos både nätföretag och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="p98dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B33098x1.jpg/" id="p98img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;dag finns det ett direkt beroende mellan innehav av nätkoncession och reglering av nätverksamhet. Enligt gällande regler och tillämpning omfattas endast koncessionerade ledningar och ledningsnät av regler- ingen enligt ellagen. Vidare finns det ett beroende mellan koncessions- form (linje eller område) och hur nätverksamheten som bedrivs ska redovisas (region- eller lokalnät). Detta är inte ändamålsenligt om koncessionsreglerna ska ändras, eftersom det då kan komma att på- verka redovisning och tariffsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Trots beroendet i ellagen har regelverken om nätkoncessioner re- spektive reglering olika syften. Koncessionsplikten handlar om miljö- prövning och ett skydd mot samhällsonyttiga infrastrukturer, medan regleringen i övrigt värnar om anslutningsskyldigheten, tredjeparts- tillträdet till nätet, skäliga nättariffer och leveranskvalitet.&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Behovet av nätkoncession kan mycket väl finnas utan att behovet att i övrigt reglera nätet finns och tvärtom. En tydlig åtskillnad skulle kunna göras i lagen mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;koncessionsplikt (anläggningens behov och lämplighet samt att skydda de lokala monopolen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;reglerade elnät (som kan omfatta även vissa IKN samtidigt som vissa koncessionerade nät kan vara undantagna).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft12"&gt;En reglering av IKN bör vara begränsad till de situationer det är absolut nödvändigt. Utifrån några utslag från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;SPAN class="ft76"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt; &lt;/SPAN&gt;står det klart att externa kunder på vissa icke koncessionerade nät måste ha möjlighet att byta elleverantör. Denna möjlighet förutsätter att mätning sker och rapporteras till balansavräkningen. Regleringen bör därför begränsas till dessa nät och krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft110"&gt;Kopplingen mellan nätkoncession och skyldigheter enligt ellagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft31"&gt;Att inneha en nätkoncession innebär med befintligt regelverk skyldig- heter för nätkoncessionshavaren, till exempel att upprätta årsrapport för varje räkenskapsår, lämna uppgifter om nättariffer, lämna upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se bland annat prop. 1993/94:162 s. 103, prop. 1996/97:136 s. 123 och prop. 1997/98:90 s. 331 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Citiworks AG, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-439/06,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2008:298, Julius Sabatauskas m.fl., &lt;NOBR&gt;C-239/07,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2008:55 och Solvay Chimica Italia SpA, &lt;NOBR&gt;C-262/17,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-263/17&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-273/17,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2018:961.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;gifter om avbrott, upprätta risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärds- plan, ansöka om intäktsram, lämna årlig rapport om åtgärder enligt övervakningsplan samt skyldighet att mäta, beräkna och rapportera överförd el till den nordiska balansavräkningen. Därtill är den som har nätkoncession, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Avgränsning av nätverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Kopplingen mellan nätkoncession och avgränsning av nätverksam- het fungerar i huvudsak väl, men är inte nödvändig. När det på en elledning endast överförs el för egen räkning kan det uppstå lägen där kravet på juridisk åtskillnad mellan nätverksamhet och annan verksamhet är mindre motiverat, till exempel när en elproducent har en ledning från kraftverket, utan några andra anslutningar på led- ningen. Det finns också ett antal elnät med stöd av nätkoncessioner, där det inte finns något allmänintresse av att begära en offentlig redovisning. I vissa fall efterlevs lagen inte, i andra fall läggs onödiga resurser på administration och hantering. En differentiering av kraven borde vara möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Ellagen ställer krav på såväl juridisk som ekonomisk åtskillnad för nätverksamheten. En juridisk person som bedriver nätverksamhet får inte bedriva produktion av, eller handel med, el. Nätverksam- heten ska ekonomiskt redovisas skild från annan verksamhet i före- taget. Nätverksamhet med stöd av nätkoncession ska redovisas till Ei, medan IKN inte redovisas alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Reglerna har tillkommit för att korssubventionering inte ska kunna förekomma mellan nätverksamhet (monopol) respektive elhandel och elproduktion (konkurrensutsatt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Reglerade intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kravet på att fastställa intäktsramar för företag som inte har några externa kunder anslutna bör kunna tas bort om dagens koppling mellan koncessionsinnehav och övrig reglering ses över. Frågan om nivåer och hur reglering ska ske behandlas inte av nätkoncessions- utredningen. Koncessionsplikten omfattar inte alla ledningar där el överförs för annans räkning, och alla koncessionspliktiga ledningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;överför inte el för annans räkning. Reglerna om tariffernas utform- ning och intäkternas nivå syftar till att skydda kunderna från mono- polprissättning och bidra till effektivitet, när företag bedriver över- föring av el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Koncessionsinstitutet la på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; grund för kontrollen av det prisreglerade monopolet, och ersatte därmed Statens Prisreglerings- nämnd som infördes 1939. Regleringen av nätföretagens intäkter har därefter varit föremål för åtskilliga utredningar och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Lagens krav på utjämning och likabehandling inom redovisnings- området leder till att priserna för de enskilda elanvändarna inte är helt kostnadsriktiga. De krav som finns på samredovisning har lett till en ytterligare geografisk utjämning av elnätsavgifterna. Huruvida ytter- ligare samredovisning ska ske kommer att diskuteras i kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft28"&gt;Anslutningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Skyldigheten att på skäliga villkor ansluta anläggningar är ett krav som i huvudsak fungerar väl. Bestämmelsen syftar till att ge alla till- träde till elmarknaden på rimliga villkor. De skäliga kostnaderna in- kluderar i dag inte kostnader för förstärkningar av det gemensamma nätet som inte är kundspecifika. Dessa kostnader slås i dag ut på kund- kollektivet. Det bör dock övervägas om ledningar som har byggts för egen räkning kan undantas från anslutningsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Överföringsskyldighet, leveranskvalitet och avbrottsersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;Reglerna om överföringsskyldighet, leveranskvalitet och avbrotts- ersättning verkar vara väl motiverade, men skulle kunna vara kopp- lade till rådigheten över en anläggning i stället för innehavet av en nätkoncession. Ett arbete pågår med att uppdatera incitamenten i regleringen av elnätsföretagens intäktsramar. Översynen och upp- dateringen gäller incitamenten i regleringen som gäller kvalitet och effektivt utnyttjande av nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Överföringsskyldigheten är av stor betydelse för den konkurrens- utsatta elmarknadens funktion. Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra el för annans räkning. Överföringen av el ska vara av god kvalitet. En nätkoncessionshavare är i princip skyl- dig att avhjälpa brister i överföringen om kostnaderna för att avhjälpa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter som bristerna orsakar elanvändarna. En nätkoncessionshavare ska se till att avbrott i överföringen av el till en elanvändare aldrig överstiger tjugofyra timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ei har tillsyn över reglerna om leveranskvalitet, det vill säga leve- ranssäkerhet och spänningskvalitet. Funktionskrav för leveranssäker- het samt avbrottsersättning infördes i ellagen efter stormen Gudrun 2005. Leveranskvaliteten kan påverka intäktsramarna. Funktionskraven tillsammans med reglerna om avbrottsersättning har lett till träd- säkring av regionledningar, en omfattande markkabelförläggning av luftledningsnät på lokalnätsnivå och andra nätförstärkningar. Funk- tionskravet är indispositivt (tvingande) och måste uppfyllas oavsett om kunden efterfrågar det eller inte, vilket ökar behovet av nya led- ningar. En stor del av dessa åtgärder har skett inom ramen för befint- liga nätkoncessioner för område och linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Hantering av klagomål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft37"&gt;Kravet på att nätkoncessionshavare ska ha fastställda rutiner för han- teringen av klagomål från konsumenter, borde kunna begränsas till nätkoncessionsinnehavare som har externa kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Terminologin bör vara enhetlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Terminologin bör vara enhetlig i de fall samma sak avses. Det är inte enkelt med ellagens skiftande terminologi och få definitioner: ”företag som bedriver nätverksamhet” i 3 kap. 1 §, ”juridisk person som be- driver nätverksamhet” i 3 kap. 1 a §, ”den som har nätkoncession …” i 3 kap. 6 §, ”nätkoncessionshavare” i 3 kap. 7 a § osv. Det finns ock- så ett beroende mellan koncessionsform (linje eller område) och hur nätverksamheten som bedrivs ska redovisas och tariffsättas (trans- &lt;NOBR&gt;mission-,&lt;/NOBR&gt; region- eller lokalnät).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Vi har därför utgått från förslaget till elmarknadslag där defini- tionen av nätverksamhet uttryckligen nämner koncessionsinnehav. I den bestämmelsen föreslås ett nytt stycke, där de koncessions- havare som endast överför el för egen räkning inte anses bedriva nät- verksamhet. Elmarknadslagen har även en definition för nätföretag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Definitionen är kopplad till att företaget bedriver nätverksamhet och används konsekvent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;För att undvika omfattande följdändringar i regelverket föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;att terminologin endast ändras på de ställen det är absolut nöd- vändigt. På flertalet ställen i ellagen är nätkoncessionshavarens skyl- digheter kopplade till att denna har åtminstone en kund ansluten, till exempel samtliga konsumentbestämmelser, eller bedriver nätverksam- het, till exempel reglerna om intäktsram. I dessa fall föreslår vi ingen ändring, även om det skulle vara klargörande. Vi föreslår därför änd- ringar i bestämmelserna om anslutningsskyldighet (3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§) och skyldigheten att överföra el för annans räkning (3 kap. 9 §). Om elmarknadslagen inte genomförs vore det dock lämpligt med en bre- dare översyn för att tydliggöra när ellagen avser en nätkoncessions- havare (omfattas inte nödvändigtvis av regleringen) respektive ett nätföretag (omfattas av regleringen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Reglerade koncessionerade nät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Även med vårt förslag kommer flertalet koncessionerade ledningar och ledningsnät att vara reglerade, eftersom överföring på dessa nät sker för annans räkning. Vi föreslår ingen förändring i denna del. Eftersom detta är huvudregeln bör lagstiftningen utgå från det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Enligt direktivet ska vi bedöma om företag vars ledningar omfattas av anslutningsplikt inte på samma gång ska få bedriva industriverk- samhet eller annan typ av verksamhet. Anledningen är att den nät- verksamhet som företaget bedriver i många fall är en mycket liten del av företagets totala ekonomi. Om företagets huvudsakliga verk- samhet går dåligt, eller verksamheten till och med läggs ned, kommer det att gå ut över nätverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Vår bedömning är att dessa situationer lär vara ovanliga beträf- fande nätkoncessioner för linje. På lägre spänningsnivåer ska anslut- ning i första hand ske till nätet som drivs med stöd av nätkoncession för område, 3 kap. 8 § ellagen. Den situation som beskrivs i direktiven lär därmed oftast bli aktuell för ledningar som överstiger högsta tillåtna spänning för området. Vanligtvis innebär det ledningar med en spänning på 30 kV eller mer. Det lär vara ytterst få fall det rör sig om, samtidigt som de kunder som i så fall är anslutna på en så pass hög spänningsnivå bör kunna tillvarata sina intressen, till exempel genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;att själva överta ledningen. Vi bedömer därför att det inte finns något behov av ändring i detta hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Om en innehavare av en nätkoncession för område i samma företag eller koncern bedriver industriverksamhet eller annan typ av verksam- het som utgör företagets eller koncernens huvudsakliga verksamhet är situationen annorlunda. Då riskerar samtliga anslutna kunder att drabbas. Det finns i dag ett fåtal nätföretag med väldigt få kunder. För några av dessa nätföretag kan situationen som beskrivs i direktivet föreligga. Ett sådant fall är det statligt ägda LKAB Nät AB. Ett för- bud mot att bedriva annan verksamhet skulle dock i praktiken tvinga dessa företag att avyttra verksamheten till det nätföretag som har an- gränsande område, eftersom det är tveksamt om någon annan skulle vara intresserad av en så pass liten verksamhet. Detta blir en långt- gående åtgärd för ett mycket begränsat problem som oftast skulle kunna lösas genom en frivillig affärsuppgörelse. Vi ser därför ingen anledning att föreslå någon åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Oreglerade koncessionerade nät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Koncessionerade ledningar som saknar externa kunder ska undantas från regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Det finns fall där miljöprövning och ett skydd mot samhällsonyttiga infrastrukturer motiverar en koncessionsprövning, även om ingen överföring sker för annans räkning. Detta gäller ledningar till en större industrianläggning eller från en produktionsanläggning som ägs av industrin respektive producenten. Enligt gällande regelverk omfattas även sådana ledningar av all reglering enligt ellagen, bland annat måste nätkoncessionen innehas av en annan juridisk person än den som producerar el. Denna ordning är både besvärlig och kostsam för de berörda företagen utan att någon nytta tillförs. Reglerna innebär även en ökad administration för nätmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Vi föreslår att sådana koncessionerade ledningar som saknar externa kunder ska undantas från regleringen. Detta kan ske på olika sätt. Det förslag vi förordar innebär ett undantag från all reglering, inklusive anslutningsskyldigheten. Detta för att få ett enkelt och tydligt regelverk. Det väsentliga är dock att de aktuella ledningarna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="p104dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330104x1.jpg/" id="p104img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;undantas från onödig och kostsam reglering, inte hur. Vi redovisar därför samtliga alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;Det förslag vi förordar i första hand utgår från att det är regler- ingen och inte koncessionsplikten som är det centrala i &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Enligt såväl gällande som föreslaget elmarknadsdirektiv gäller skyl- digheterna om åtskillnad, tredjepartstillträde och tariffsättning för överföring, det vill säga transmission, och distribution. Definitionen av överföring är transport av el i sammanlänkade system med hög- spänningsnät samt nät med extra hög spänning för tillhandahållande till slutförbrukare eller distributörer, men inte leverans, artikel 2.3 i elmarknadsdirektivet&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. Distribution definieras som transport av el i system med &lt;NOBR&gt;högspännings-,&lt;/NOBR&gt; mellanspännings- och lågspänningsnät för tillhandahållande till kunder, men inte leverans. I båda fallen av- ses således transport av el till en tredje part, artikel 2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Ledningar som omfattas av nätkoncession för linje bör därför kunna vara undantagna från anslutningsskyldighet och övrig regler- ing så länge som överföringen av el på ledningen endast sker för egen räkning. Det faktum att koncessionshavaren inte har anslutnings- skyldighet bör vägas in när ledningens allmänna lämplighet bedöms, se avsnitt 6.2.1. Om ledningens allmänna lämplighet ses som ett hinder i koncessionsprövningen återstår givetvis möjligheten att en annan juridisk person söker nätkoncession, det vill säga enligt nuva- rande ordning. I det fallet kommer överföring av el att ske för annans räkning och all reglering blir tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;En innehavare av nätkoncession för linje som är undantagen från anslutningsskyldighet ska ha möjlighet att frivilligt ansluta en extern kund, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § ellagen. Om an- slutning av en extern kund sker medför det att koncessionshavaren bedriver nätverksamhet och ellagens övriga regler blir tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;En alternativ lösning vi utrett är att låta anslutningsskyldigheten vara kvar genom att även fortsättningsvis koppla den till koncessions- innehav (den som har nätkoncession) i stället för nätverksamhet (nätföretag) i 3 kap. 6 och 7 §§ ellagen. Om en extern kund ansluts skulle det medföra att ledningen omfattas av regleringen i sin helhet. Detta kan även innebära att frågan om vem som är lämplig att inneha nätkoncessionen måste lösas om den som hittills innehaft nätkon- cessionen bedriver produktion av, eller handel med, el. Risken för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft31"&gt;kostsam tröskeleffekt är således stor. Även den sökandes lämplighet i stort bör få större betydelse med detta alternativ, eftersom konces- sionshavaren är ett företag som inte i övrigt bedriver nätverksamhet, se avsnitt 6.2.3. Däremot borde alternativet underlätta bedömningen av den allmänna lämpligheten. Eftersom en ledning till en större el- användare eller från en elproducent, troligen är dimensionerad efter elanvändarens eller producentens behov, torde dock kapacitetsbrist i många fall vara ett hinder mot anslutningsskyldighet. Vår bedöm- ning är därför att den begränsade nyttan inte vägs upp av risken för kostsamma tröskeleffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;För att undvika stora tröskeleffekter har vi även utrett alternativet att låta anslutningsskyldigheten vara kvar för dessa ledningar, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;stället endast låta vissa av ellagens bestämmelser vara tillämpliga när överföring sker till en enstaka eller få kunder. Detta skulle innebära två kategorier av koncessionerade och reglerade elnät. Förutom att regelverket riskerar att bli svåröverskådligt uppstår frågorna om vilka regler som ska vara tillämpliga och i vilka situationer. Ska de särskilda reglerna gälla om en kund är ansluten, om två är anslutna? Eller ska andra faktorer som överförd energimängd vara av betydelse? Vi bedömer att sådana tillämpningsproblem gör att det alternativet bör undvikas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ett särskilt fall, som även berörs i avsnitt 4.3.1 är Trafikverkets överföring av el på egna koncessionerade ledningar för matning av järnvägsnätet. Detta är ett system med andra tekniska förutsättningar än det övriga koncessionerade nätet, bland annat används frekvensen 16,7 Hz (Hertz) i stället för 50 Hz. Elen som överförs på dessa led- ningar används för matning av Trafikverkets egna anläggningar för att tillhandahålla en tjänst för utomstående aktörer, järnvägsföretagen. Vår bedömning är att den överföring som sker på Trafikverkets nät inte ska anses vara överföring för annans räkning och att Trafik- verkets koncessionerade ledningar därmed omfattas av förslaget om undantag från reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Oreglerade icke koncessionspliktiga nät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;För IKN där överföring endast sker för egen räkning föreslår vi ingen förändring. Samtliga ledningar där överföring sker för egen räkning kommer således att hanteras lika oavsett om ledningen används med stöd av nätkoncession eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="p106dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330106x1.jpg/" id="p106img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Reglerade icke koncessionspliktiga nät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nätmyndigheten får bemyndigande att i föreskrift reglera om, och i vilken utsträckning, ledningar som används utan stöd av nätkoncession ska omfattas av regleringen i ellagen och därtill hörande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Vi föreslår att nätmyndigheten får bemyndigande att i föreskrift reglera om, och i vilken utsträckning, ledningar som används utan stöd av nätkoncession ska omfattas av regleringen i ellagen och där- till hörande föreskrifter. Det främsta syftet är att externa kunder på vissa IKN ska ha möjlighet att byta elleverantör. Denna möjlighet förutsätter att mätning sker. Regleringen bör därför begränsas till dessa krav för IKN på vilka överföring för annans räkning sker i större omfattning, till exempel flygplatser. Det bör som i dag finnas en rätt att bygga dessa nät utan nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;dag kan inte kunder som är anslutna till IKN enligt ellagen ställa krav på överföringens kvalitet och omfattas inte av reglerna om av- brottsersättning. Dessa kunder omfattas inte heller av ellagens regler om byte av elleverantör, vare sig rätten att byta eller reglerna om hur ett byte ska ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;En viktig aspekt är att en partiell reglering av dessa nät kan ske utan att den innebär en stor administrativ börda för nätinnehavare och Ei. Regleringen av IKN bör vara begränsad till de situationer det är absolut nödvändigt. Utifrån några utslag från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; &lt;/SPAN&gt;står det klart att externa kunder på vissa IKN, i elmarknadsdirektivet benämnda slutna distributionssystem, måste ha möjlighet att byta elleverantör. Denna möjlighet förutsätter att mätning sker. Regler- ingen bör därför begränsas till dessa nät och krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Eftersom vi föreslår att nätmyndigheten ska få bemyndigande att meddela vilka ledningar som ska vara undantagna från koncessions- plikt, se avsnitt 4.3.1, bör även frågan om och i vilken utsträckning dessa nät ska regleras hanteras genom föreskrift. När föreskrifterna utformas kommer Ei att behöva beakta ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och hur skattskyldigheten regleras i lagen om skatt på energi. Ett lämpligt exempel att studera närmare kan vara Arlanda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Citiworks AG, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-439/06,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2008:298, Julius Sabatauskas m.fl., &lt;NOBR&gt;C-239/07,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2008:55 och Solvay Chimica Italia SpA, &lt;NOBR&gt;C-262/17,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-263/17&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-273/17,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2018:961.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;flygplats, där kunderna på det interna nätet har tillgång till den kon- kurrensutsatta elmarknaden. Se även avsnitt 4.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;Slutna distributionsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Artikel 28 i elmarknadsdirektivet innehåller bestämmelser om slutna distributionssystem. Enligt artikel 28.1 får medlemsstaterna som ett slutet distributionssystem klassificera ett system som distribuerar el inom en geografiskt avgränsad industriell eller kommersiell plats eller plats där gemensamma tjänster tillhandahålls och som inte leve- rerar el till hushållskunder, såvida driften eller produktionsprocessen hos systemanvändarna är integrerad av särskilda tekniska skäl eller säkerhetsskäl, eller systemet distribuerar el huvudsakligen till ägaren av, eller den driftsansvarige för systemet eller till företag med anknyt- ning till ägaren av eller den driftsansvarige för systemet. Av skäl 30 till elmarknadsdirektivet framgår att industriella och kommersiella platser samt platser där gemensamma tjänster tillhandahålls, såsom tågstationer, flygplatser, sjukhus, stora campingplatser med integre- rade anläggningar eller kemiska industrianläggningar, kan inbegripa slutna distributionssystem på grund av att den verksamhet som be- drivs i dessa anläggningar är av specialiserad karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Av artikel 28.2 framgår att den driftsansvarige för ett slutet distri- butionssystem får undantas från skyldigheten att anskaffa energi för att täcka energiförluster och reservkapacitet inom sitt system i enlig- het med transparenta, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; och marknadsbaserade förfaranden, samt skyldigheten att tarifferna, eller de metoder som använts för att beräkna dem, är godkända innan de träder i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Av skäl 30 till elmarknadsdirektivet framgår att när ett slutet distributionssystem används för att skapa optimal effektivitet i en integrerad energiförsörjning som kräver särskilda driftsnormer, eller när ett slutet distributionssystem upprätthålls i första hand för att användas av systemets ägare, bör det vara möjligt att undanta den systemansvarige för distributionssystemet från skyldigheter som skulle utgöra en onödig administrativ börda på grund av det särskilda för- hållandet mellan den systemansvarige för distributionssystemet och systemets användare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;Tillträde för tredje part&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Tredje part ska enligt artikeln 32.1 ha tillträde till överförings- och distributionssystemen grundad på offentliggjorda tariffer, som ska gälla för alla berättigade kunder samt tillämpas objektivt och utan att någon diskriminerande åtskillnad görs mellan systemanvändarna. Tarifferna, eller de metoder som använts för att beräkna dem, ska vara godkända innan de träder i kraft. Den systemansvarige för överförings- eller distributionssystemet får dock vägra tillträde till systemet om det saknar nödvändig kapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Ellagens reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft31"&gt;Ellagen är utformad på det sättet att de föreskrivna skyldigheterna huvudsakligen endast berör den som använder sin ledning med stöd av en nätkoncession. Interna nät är undantagna från koncessionsplikt, varför innehavare av sådana nät inte har de nämnda skyldigheterna. Tanken bakom detta förhållande är att innehavare av interna nät en- dast överför el för egen räkning. Om man ser till &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt; så finns dock ett relativt brett utrymme för undantag från huvud- regeln och där det kan förekomma leveranser till hushållskunder eller andra än systemets ägare från ett internt nät. &lt;NOBR&gt;IKN-förordningens&lt;/NOBR&gt; tillämpningsområde är betydligt vidare än de slutna distributions- system som avses i artikel 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det förhållande att ellagen nu endast gäller för koncessionerade nät och inte alls för IKN är åtminstone i vissa delar svårförenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; med hänsyn till ett utslag i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Att anslutnings- skyldigheten och tredjepartstillträdet utgör grundläggande principer för den avreglerade elmarknadens funktion följer av de tidigare nämnda domarna från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i mål &lt;NOBR&gt;C-439/06&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-239/07&lt;/NOBR&gt; där dom- stolen tolkat artikel 20.1 i direktiv 2003/54/EG, vilket motsvaras av artikel 32.1 i det tredje elmarknadsdirektivet 2009/72/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Domstolen tolkade artikeln som att den utgör hinder för nationell lagstiftning genom vilken vissa systemansvariga för energiförsörjnings- system befrias från skyldigheten att ge tredje parter fritt tillträde till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="p109dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330109x1.jpg/" id="p109img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;systemen, med hänvisning till att dessa system är belägna på samman- hörande verksamhetsområden och till övervägande del används för leverans av energi inom det egna företaget och till närstående företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Tredjepartstillträde måste således garanteras alla ledningar och ledningsnät oavsett om de är koncessionerade eller inte, åtminstone för nät som, om artikel 28 vore implementerad, skulle klassas som slutna distributionssystem. I dag är tredjepartstillträde till IKN inte garanterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Mätning inom icke koncessionspliktiga nät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kraven på mätning, beräkning och rapportering av bruttoproduktion och bruttoförbrukning är med rådande regelverk och teknologi för mätning och kommunikationsutrustning, kostnadsdrivande för mark- nadens aktörer. Samtidigt är mätning, beräkning och rapportering avgörande för elmarknadens och elsystemets funktion samt möjlig- heten att utvärdera energipolitiken. Utan att ha gjort en detaljerad uppskattning av nyttorna förenade med ökade krav på mätning, be- räkning och rapportering av bruttoproduktionen och bruttoförbruk- ning inom IKN, gör vi den preliminära bedömningen att mervärdet inte motiverar de merkostnader som kravet medför, se konsekvens- analysen i kapitel 10 för en mer utförlig redogörelse av kostnader för till exempel elproducenter. Vi rekommenderar att den här frågan utreds i samband med en bredare översyn av det bestämmelser som reglerar mätning, beräkning och rapportering av överförd el på kon- cessionspliktiga nät såväl som IKN. Även bestämmelserna om nät- avräkningsområden&lt;SPAN class="ft88"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;behöver ses över för att bland annat underlätta för Svenska kraftnät att upprätta nätavräkningsområden för IKN när så är motiverat. Vem som ska ansvara för mätning, beräkning och rapportering, finansiering av kostnader och vilka kvalitetskrav som ska gälla är ytterligare frågor som behöver redas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;De bestämmelser som reglerar mätning, beräkning och rapporter- ing av överförd el är kopplade till regleringen av det koncessionerade nätet. Mätning av anläggningar som är anslutna till ett IKN är i dags- läget oreglerat i ellagen. I vissa fall är dock överföring för annans räk- ning tillåten på IKN. Avsaknaden av mätning innebär också att det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;3 § förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el samt Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2016:2) om mätning, be- räkning och rapportering av överförd el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;svårt att få en klar bild över situationen på elmarknaden, till exempel när det gäller antalet små produktionsenheter. I nät som inte är an- slutna till det allmänna elnätet finns inte samma problematik, efter- som det som sker i dessa nät är isolerat från det allmänna elnätet och från elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Enligt uppdraget ska utredaren se över om det är motiverat att ställa ytterligare krav på mätning av elöverföring i olika inmatnings- och uttagspunkter inom IKN som är anslutna till det allmänna el- nätet. Det övergripande syftet för undantag från koncessionsplikt ska vara att göra det enklare att bygga ledningar och nät som har en obetydlig påverkan på miljön, elmarknaden och elnätet. Syftet med krav om mätning av el inom IKN anslutna till det allmänna elnätet är att det ska vara möjligt att få en klar bild av nätstrukturen, inklu- sive små producenter, liksom att möjliggöra särskiljning mellan olika aktörer inom ett sådant nät. Ett annat motiv till ökade krav på mät- ning kan vara att uppnå konkurrensneutralitet mellan det koncessions- pliktiga och det icke koncessionspliktiga nätet genom harmoniserade villkor för anslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;Krav på mätning finns i dag i följande regelverk:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;3 kap. 10 § ellagen och 4 § förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el föreskriver att nätkon- cessionshavare är skyldig att mäta överförd el i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;inmatnings-,&lt;/NOBR&gt; uttags- och gränspunkt (regelverket ger inte stöd för nettomätning i något fall).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;2 § lagen (2014:267) om energimätning i byggnader föreskriver att den som för egen räkning eller låter uppföra en byggnad ska se till att varje lägenhets elförbrukning kan mätas. Detsamma gäller för ombyggnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;11 kap. 8 § lagen om skatt på energi föreskriver att energiskatt som huvudregel ska betalas av den som är skattskyldig och bestämmas utifrån mätning av den elektriska kraftens energiinnehåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Därutöver finns möjlighet till mätning i dag i följande regelverk:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;7 § förordningen (2010:853) om ursprungsgarantier för el anger att el som matas in på ett IKN måste mätas för att ge rätt till ursprungs- garantier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;9 § förordningen (2011:1480) om elcertifikat föreskriver att el som matas in på ett IKN måste mätas för att ge rätt till elcertifikat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Svenska kraftnät har kommit in med en promemoria till utredningen daterad den 12 oktober 2018 som pekar på behov av ytterligare krav på mätning, beräkning och rapportering tillsammans med ett antal för- slag. Svenska kraftnät anser på ett övergripande plan att registrering av leveranspunkter (inmatnings- och utmatningspunkter) ska kunna ske i alla typer av nät, både inom koncessionerade nät såväl som inom IKN. Svenska kraftnät förordar därför att reglering av mätning, beräkning och rapportering, samt hur elhandlare och balansansvariga ska knytas till leveranspunkter, inte ska vara kopplat till nätkonces- sion och att det ska föreskrivas att mätning och rapportering ska ske oavsett om produktionen eller förbrukningen är ansluten till det kon- cessionspliktiga nätet eller till ett IKN. Behoven, förslag och utred- ningens bedömning sammanfattas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft110"&gt;Krav på mätning, beräkning och rapportering för att möjliggöra byte av elhandlare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;Svenska kraftnät anger att utöver krav på fastighetsägare av nypro- ducerade flerfamiljshus att mäta förbrukning av lägenhetsel, finns det inga andra krav på att förbrukning inom IKN ska mätas och rapporteras. Svenska kraftnät anför att elen som överförs på ett IKN behöver rapporteras till den nordiska balansavräkningen för att alla el- användare ska ha möjlighet att byta elhandlare. Svenska kraftnät anser därför att leverans för annans räkning är tillräcklig för att etablera en leveranspunkt inom ett IKN. Enligt en &lt;NOBR&gt;EU-dom&lt;SPAN class="ft105"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;tillhör inte flyg- platser tillåtna undantag från tillämpningen av reglerna om tredje- partstillträde och att kunna byta elleverantör. Om det inbegriper alla IKN är inte entydigt klarlagt och skulle kunna hänga ihop med vad man anser vara överföring för egen och annans räkning. Utredningen bedömer att ett generellt krav på mätning inom IKN driver kostna- der utan uppenbar nytta för samhället och förordar därför att vi ska avvakta rättsutvecklingen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Ett sätt för att med nuvarande lagstiftning möjliggöra att enskilda kunder inom ett IKN kan byta elhandlare är att nätägare, &lt;NOBR&gt;IKN-inne-&lt;/NOBR&gt; havare och elkund upprättar ett treparstavtal på frivillig basis. Tre- partsavtalet kan bland annat reglera kostnaden för installation av mät-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Citiworks AG, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-439/06,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2008:298.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft31"&gt;och insamlingsutrustning samt den löpande mätnings- och hanterings- avgift som debiteras &lt;NOBR&gt;IKN-innehavaren&lt;/NOBR&gt; i samband med elnätsfakturan. Mät- och insamlingsutrustning kan sedan monteras eller anpassats hos elkunden på elkundens bekostnad. Nätavgifter, moms och energiskatt på el debiteras innehavaren av IKN baserad på hela energivolymen som överförts till det IKN. Sedan får &lt;NOBR&gt;IKN-innehavaren&lt;/NOBR&gt; komma överens med elkunden om hur kostnaderna för mätning, nätavgifter, moms och energiskatt på el ska debiteras. Till elmarknaden kan nät- ägaren ansvara för att rapportera dels elkundens förbrukning, dels &lt;NOBR&gt;IKN-innehavarens&lt;/NOBR&gt; flöde i nätabonnemangspunkten, exklusive det flöde som uppmätts i den interna uttagspunkten. Tredjepartsavtalet kan också tydliggöra att det är &lt;NOBR&gt;IKN-innehavaren&lt;/NOBR&gt; som har skyldig- heterna gentemot elkunden och balansansvariga avseende mätnings- kvalitet, revision av mätutrustningen samt elkvaliteten i den interna uttagspunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;När det gäller mätning, beräkning och rapportering behöver det på sikt klargöras i mätningsföreskrifterna om det är nätägaren som ska erbjuda en sådan tjänst eller om det ska konkurrensutsättas och hur det i så fall ska fungera med nätägarens rapporteringsskyldighet för nätabonnemangspunkten (det vill säga om ett IKN ska vara ett separat avräkningsområde). Detsamma gäller skyldigheterna avseende kvali- teten på mätning, beräkning och rapportering liksom hur kostnaderna ska fördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft14"&gt;Krav på mätning och rapportering för statistikändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Svenska kraftnät anger att utöver krav på fastighetsägaren att mäta lägenhetsinnehavarens individuella förbrukning finns inga andra krav på att förbrukning eller produktion inom IKN ska mätas. Svenska kraftnät anför vidare att den installerade produktionskapaciteten inom IKN och hur den utnyttjas behöver redovisas i ett centralt register. Även produktionen inom IKN behöver mätas och rappor- teras för statistikändamål (Statens energimyndighet, ER2016:20). Från 2016 finns ett krav på nätägarna att redovisa installerad produk- tionskapacitet i solcellsanläggningar per nätabonnemangspunkt, 6 § Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2016:5) om upp- gifter till energistatistik. Vi bedömer att denna information är till- räcklig för att avgöra hur den installerade produktionskapaciteten på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;olika nätnivåer utvecklas över tid. Statistikbehovet utgör därmed inte ett bärande motiv för att införa tvingande regler om mätning, beräk- ning och rapportering av producerad och förbrukad el inom IKN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Krav på mätning och rapportering av produktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I dag finns inget krav på att bruttoproduktionen från produktions- anläggningar inom ett IKN mäts, beräknas och rapporteras. Mätningen sker däremot indirekt genom att produktionen påverkar nettouttaget eller nettoinmatningen på det koncessionerade nätet. Balansansvariga för produktionsanläggningar och större förbrukningsanläggningar är enligt &lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el skyl- diga att i planeringsstadiet rapportera planer för hur anläggningarna ska köras till Svenska kraftnäts kontrollrum. Kontrollrummet kan sedan vidta åtgärder baserat på hur flödena i elnätet förväntas bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Produktionsanläggningar som finns installerade inom IKN rap- porteras inte till balansavräkningen och anläggningarna exkluderas därmed ur produktionsplanerna och blir endast i balansavräkningen redovisade med sitt nettoutbyte med det koncessionerade nätet. Svenska kraftnät uppskattar att den installerade effekten för dessa anläggningar uppgår till cirka 500 megawatt (MW) i Sverige, vilket ut- gör 1 procent av Sveriges installerade produktionskapacitet, en andel som förväntas öka i framtiden (Svenska kraftnät, 2018). Kunskapen om hur dessa produktionsanläggningar är tänkta att köras uppges vara väsentlig för systemdriften, särskilt i ansträngda driftsituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Bruttomätning kan innebära ökad effektivitet vid planering och drift av elnätet. Av de argument som Svenska kraftnät framfört fram- går att bruttomätning, beräkning och rapportering bör införas på alla produktionsanläggningar – oavsett om inmatningen sker på IKN eller koncessionspliktiga nät. En fråga är vem som ska utföra detta inne på ett IKN och hur kostnaderna för detta ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Huvudregeln enligt ellagen är att kostnaden för en mätare med till- hörande insamlingsutrustning och för dess installation i inmatnings- punkten på det koncessionerade nätet ska debiteras elproducenten. Huvudregeln gäller inte de elproducenter med en produktionsanlägg- ning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt (kW), 3 kap. 14 § ellagen. Om flera sådana anläggningar som är belägna i närheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;av varandra gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska anlägg- ningarna betraktas som separata anläggningar, 4 kap. 10 § ellagen. Tre närbelägna anläggningar på 1 000 kW vardera ska således inte betala mätare enligt ellagen. I dessa fall är det kundkollektivet i det koncessionerade nätet som finansierar kostnaden för installation. Dessa elproducenter ska endast betala den del av avgiften enligt nät- tariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät, 4 kap. 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Ett sätt att öka konkurrensneutraliteten mellan det koncessions- pliktiga och det icke koncessionspliktiga nätet är att harmonisera kraven på mätning. Om krav på mätning av produktion inom IKN ska införas bedömer vi det som mest lämpligt att ha samma regler som för koncessionerade nät. Det bör i vart fall inte införas mer kost- samma regler för producenten inom IKN jämfört med vad som gäller för elproducenter vars anläggningar är anslutna till det koncessione- rade nätet. Det är dock inte klarlagt att samhällsnyttorna förenade med ökade krav på mätning inom IKN överväger kostnaderna för att installera mät- och kommunikationsutrustning. För att undvika ökade kostnader för samhället, bör det därför inte införas ett krav på mät- ning av produktion inom ett IKN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;Producenter som vill erhålla elcertifikat eller ursprungsmärkning kan frivilligt rapportera mätvärden för produktion inom IKN. I övriga fall där mätning sker av produktion inne på ett IKN, till exempel mätning som rapporteras för avräkning av elcertifikat, ursprungs- märkning eller investeringsstöd, bör mätningen genom ändring i respektive föreskrift kompletteras med information om var det icke koncessionerade nätet är anslutet till det koncessionerade nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Krav på mätning och rapportering för att utveckla systemtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Det finns en orealiserad potential för förbrukarflexibilitet och mikro- produktion att leverera systemtjänster såsom frekvensreglering, han- tering av överföringsbegränsningar med mera till systemansvariga Svenska kraftnät och andra systemoperatörer på lägre spänningsnivåer i elnätet. Användning av förbrukningsflexibilitet och mikroproduk- tion för systemtjänster förutsätter att förbrukningen och mikro- produktionen för de aktuella anläggningarna mäts och rapporteras i realtid. För att sedan kunna avräkna leveranser av systemtjänster från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="p115dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330115x1.jpg/" id="p115img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;elhandlarens och balansansvariges ansvar i leveranspunkten, måste de förbruknings- och produktionsanläggningar som avropas för system- tjänständamål ha separat mätning och rapportering till balansavräk- ningen. Detta gäller även förbrukningsanläggningar och produktions- anläggningar som befinner sig inom ett IKN. Det är i nuläget den &lt;NOBR&gt;IKN-innehavare&lt;/NOBR&gt; som upplåter resurser för systemtjänster som måste se till att mätning sker och rapporteras till avräkningen. Det kan an- tingen vara &lt;NOBR&gt;IKN-innehavaren&lt;/NOBR&gt; själv eller nätkoncessionshavaren som sköter rapporteringen eller ett ombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Svenska kraftnät har rutiner för att detta informationsutbyte mellan olika aktörer sker för de marknadsplatser och bilaterala avtal som de organiserar. Informationsutbytet när systemoperatörer på andra spän- ningsnivåer i nätet köper systemtjänster är i dagsläget inte reglerat och det finns därmed en risk att handeln med systemtjänster kan skapa oförutsägbara obalanser för elhandlaren och den balansansvarige i leveranspunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Vi konstaterar att de förbruknings- och produktionsanläggningar som används för systemtjänster behöver realtidsmätning. Realtids- mätning är mer långtgående än dagens funktionskrav på mätare och kan med fördel regleras genom bilaterala avtal mellan Svenska kraftnät och energitjänsteföretag. Den realtidsinformation som genereras kan sedan användas för att avräkna de avropade leveranserna av system- tjänster från elhandlarens och balansansvariges ansvar i leveranspunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Mätning i uttags- eller inmatningspunkt när flödet redan är mätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En inmatningspunkt ska kunna vara belägen på ett icke koncessionerat nät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;Om mätning av flödet i en nätabonnemangspunkt delvis avser ett flöde som redan har blivit mätt i en intern uttagspunkt eller inmatningspunkt, ska det flöde som mäts i den interna uttagspunk- ten eller inmatningspunkten avräknas från flödet i nätabonnemangs- punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft31"&gt;Vi föreslår i avsnitt 4.4.1 att ledningar som används utan stöd av nät- koncession delvis ska kunna omfattas av regleringen i ellagen och därtill hörande föreskrifter. Det främsta syftet är att externa kunder på vissa IKN ska ha möjlighet att byta elleverantör. Denna möjlighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;förutsätter att mätning sker. Enligt gällande regelverk ska mätning av överförd el ske i inmatningspunkt, uttagspunkt eller gränspunkt. En inmatningspunkt är den punkt där en elproduktionsanläggning för in el på en koncessionerad ledning. En uttagspunkt är den punkt där en elanvändare tar ut el för förbrukning. En gränspunkt är, för- enklat uttryckt, en punkt där olika koncessionerade ledningar eller koncessionerade ledningsnät ansluter till varandra. Detta framgår av 1 &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; och 4 §§ förordningen om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Av regelverket framgår således tydligt att en uttagspunkt inte be- höver vara belägen där kundens anläggning eller en annan icke kon- cessionerad ledning ansluter till det koncessionerade nätet. Så är till exempel fallet med i princip samtliga uttagspunkter i flerbostadshus där det koncessionerade nätet upphör där ledningen går in i byggna- den, medan mätning ofta sker på en annan plats inne i byggnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Motsvarande tydlighet finns inte för en inmatningspunkt som inte är belägen där kundens anläggning eller en annan icke koncessionerad ledning ansluter till det koncessionerade nätet. Vi ser ingen anledning till att göra skillnad mellan inmatnings- och uttagspunkter i detta hän- seende. Med en mer decentraliserad och förnybar elproduktion kan till exempel frågan om inmatningsabonnemang i en byggnad eller inne på ett industrinät aktualiseras. Förslaget om att vissa IKN ska omfattas av delar av regleringen leder också förmodligen till ett ökat behov av mätning inne på IKN på grund av att abonnemang har teck- nats med en utomstående elhandlare eller ett energitjänstföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Ett problem som kan uppstå när en elanvändare har sin uttags- punkt på ett IKN är att flödet i uttagspunkten redan kan ha blivit mätt där innehavaren av det icke koncessionerade nätet har sin uttagspunkt mot det koncessionerade nätet. Uttaget hos elanvändaren blir då mätt två gånger. Motsvarande problem uppstår förstås för elproducenter som matar in el i ett IKN. Detta löses praktiskt genom att avräkning sker mot flödet i den först belägna uttags- eller inmatningspunkten. Det saknas dock stöd för denna avräkning i gällande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft12"&gt;Vi föreslår därför två ändringar i förordningen om mätning, be- räkning och rapportering av överförd el. Även en inmatningspunkt ska kunna vara belägen på ett IKN. Om mätning av flödet i en in- matningspunkt eller uttagspunkt delvis avser ett flöde som redan har blivit mätt i en annan inmatningspunkt eller uttagspunkt ska det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="p117dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330117x1.jpg/" id="p117img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;flöde som mäts i den senare belägna punkten avräknas från flödet i den först belägna punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kraven på leveranssäkerhet bör ändras i vissa fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kraven på leveranssäkerhet bör inte i föreskrifter utformas som ett strängare krav på avbrottstid på uttagspunkts- nivå än vad som följer av ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;Vi lämnar flera förslag på hur dagens regelverk om nätkoncessioner kan ändras för att underlätta en utbyggnad av elnätet. Ett annat angreppssätt på problemet är förstås att minska behovet av att bygga nät. Det kan dels vara fråga om nät som inte efterfrågas av vare sig nätföretag eller kund, dels nät som kan ersättas med annan teknik. Vi har undersökt båda dessa aspekter. Här behandlar vi den första aspekten. Alternativ teknik berör vi i avsnitt 6.2.1 tillsammans med bedömningen av ledningens allmänna lämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Funktionskrav på enskild uttagspunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Vi har uppmärksammats på att gällande föreskrifter om god kvalitet på överföringen kan leda till att nya ledningar måste byggas, med kostnader och tidsåtgång till följd, utan att ledningen är efterfrågad av vare sig nätföretaget eller dess kunder. Det handlar om att funk- tionskrav ställs på en enskild uttagspunkt när kunden själv löser driftsäkerheten, till exempel när kunden har egen reservkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;En nätkoncessionshavare är enligt 3 kap. 9 a § första stycket el- lagen skyldig att se till att en elanvändare inte har elavbrott som över- stiger 24 timmar. Enligt ellagen och elförordningen får regeringen eller nätmyndigheten föreskriva strängare krav. Ei har föreskrivit sådana strängare krav i EIFS 2013:1.&lt;SPAN class="ft88"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;I 4 kap. 1 § föreskrivs att avbrottstiderna i de uttags- och gränspunkter där det under normala driftförhållanden är möjligt att överföra mer än 2 MW effekt, beroende på lastintervall, inte får vara längre än &lt;NOBR&gt;2–12&lt;/NOBR&gt; timmar vid normala återställningsförhål- landen och &lt;NOBR&gt;12–24&lt;/NOBR&gt; timmar vid onormala återställningsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2013:1) om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Kraven på kortare återställningstider på enskilda uttagspunkter medför att elnätet kan behöva byggas ut och förstärkas även i de fall när den berörda kunden inte efterfrågar det. Detta funktionskrav på leveranssäkerhet bidrar således till att driva fram behovet av nya led- ningar. De kunder som berörs av kravet är typiskt sett stora kunder med hög förbrukning. Det kan inte anses oskäligt att sådana kunder själva genom avtal med nätkoncessionshavaren kan få avgöra vilken återställningstid som är rimlig med tanke på verksamheten. Vår be- dömning är därför att det i nätmyndighetens föreskrifter inte bör ställas krav på en kortare återställningstid i en enskild uttagspunkt än vad som följer av ellagen, det vill säga tjugofyra timmar vid avbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Vissa ändringar i koncessionsinstitutet bör göras för att underlätta hanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft10"&gt;Vi lämnar här förslag för att underlätta hanteringen och minska administrationen för såväl nätföretagen som nätmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Vi anser att det bör införas regler om ändring av nätkoncession (i dag måste man söka ny nätkoncession och återkalla en del) och justering i de fall ändringen är av mindre omfattning. En kort sträcka med egen nätkoncession ska kunna omprövas med den övriga an- läggningen även om skyddstiden fortfarande löper för den kortare sträckan (en egen nätkoncession som egentligen är en ändring). Vi föreslår även regler om delöverlåtelse, sammanläggning och delning av nätkoncessioner. Detta sker i dag utan direkt lagstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;Slutligen föreslår vi att en nätkoncession ska kunna återkallas helt eller delvis om nätkoncessionen inte längre behövs för en ledning eller ett ledningsnät.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="p119dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330119x1.jpg/" id="p119img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Möjligheter till ändring, justering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft14"&gt;och omprövning av nätkoncession för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Koncessionshavaren ska kunna ansöka om ändring eller justering av en befintlig nätkoncession för linje. Detta ska kunna göras även om det inte har gått 40 år sedan nätkoncessionen med- delades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft8"&gt;En kort ledningssträcka med egen koncession, men som inte utgör en egen funktionell teknisk anläggning, ska kunna omprövas tillsammans med den övriga anläggningen även om det inte har gått 40 år sedan nätkoncessionen för den kortare sträckan meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;Det finns flera lagtekniska aspekter kring dagens regelverk om nät- koncessioner som bör tas om hand vid en översyn. Dessa förändringar leder till minskad administration för nätföretag och nätmyndigheten samt ger kortare ledtider för prövning. Förutom att de berörda pro- jekten blir lättare att genomföra frigörs också resurser till mer kom- plicerade projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Sedan 2013 gäller nätkoncessioner vanligtvis tills vidare med en skyddstid på 40 år. Efter skyddstidens utgång kan koncessionshavaren, berörd kommun eller länsstyrelse samt nätmyndigheten initiera en omprövning av nätkoncessionen. Tidigare var koncessionshavaren all- tid tvungen att ansöka om förlängning av nätkoncessionen om led- ningen skulle vara kvar efter att giltighetstiden har gått ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Möjligheten till omprövning motsvarar därmed i huvudsak vad som tidigare gällde för förlängning av nätkoncession. En ompröv- ning innebär därmed i princip en fullständig prövning motsvarande den för en prövning av en ansökan om en ny nätkoncession. Om- prövningen leder också till att en ny skyddstid på 40 år inleds. Om ett nätföretag inom skyddstiden vill genomföra en genomgripande förändring av hela sträckningen är det lämpligt att nätföretaget an- söker om en ny nätkoncession för linje som ersätter den tidigare. På så sätt inleds en ny skyddstid för den nya nätkoncessionen. Vi ser ingen anledning att ändra regelverket för dessa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft31"&gt;Det förhåller sig annorlunda med de situationer när en nätkon- cession ska ändras avseende del av sträckningen, tekniskt utförande eller spänning. Även i dessa fall krävs i dag att koncessionshavaren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="p120dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330120x1.jpg/" id="p120img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;ansöker om nätkoncession även om förändringen är tämligen be- gränsad. Vi föreslår därför att det införs möjligheter till ändring och justering av en gällande nätkoncession genom en anpassad prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;En effekt av dagens regler är att när en ny nätkoncession meddelats för en delsträcka har den nätkoncessionen en skyddstid på 40 år från beslut. En sammanhållen teknisk anläggning får därmed olika skydds- tider för skilda sträckor. Vi föreslår att en kort ledningssträcka ska kunna omprövas tillsammans med den övriga anläggningen även om det inte har gått 40 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;Svenska kraftnät har i en skrivelse&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;lämnat förslag om ändring och omprövning av nätkoncession. Svenska kraftnät skriver att ett stort antal fall där en ändring i en given nätkoncession behövs är att vänta i framtiden. Exempel på när detta kan bli aktuellt är när nya stationer byggs för anslutning av vindkraft. I dessa situationer kan stationen ofta av arbetsmiljöskäl inte uppföras direkt under en be- fintlig ledning, utan måste byggas en bit ifrån ledningen. Ändringen av ledningen för att ansluta till stationen kan då inte alltid ske inom ramen för befintlig nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Ändring av nätkoncession för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft31"&gt;Det bör införas en möjlighet för en koncessionshavare att, även om det inte har gått 40 år, ansöka om ändring av en lednings sträckning, utförande eller spänning. Ansökan ska kunna begränsas till att avse endast den eller de frågor i nätkoncessionen som berörs av den aktu- ella ändringen samt den sträcka som berörs. Exempel kan vara en delvis ny sträckning, markförläggning av delar av ledningen eller spänningshöjning. I dag måste en fullständig koncessionsprövning göras i sådana fall. Om prövningen endast avser en delsträcka inne- bär det i dag dessutom att den nya delsträckan får en egen nätkon- cession, vanligtvis med en annan skyddstid än nätkoncessionen för den övriga ledningen. Denna ordning är således både betungande och opraktisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft31"&gt;En ansökan om ändring av en nätkoncession bör hanteras på samma sätt som en ansökan om ny nätkoncession eller en ansökan om omprövning i den eller de frågor som ska prövas. Ett exempel är att utreda effekterna på miljö och markintrång av en spänningshöjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Skrivelse den 14 november 2016 med diarienr 2016/2183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Vi föreslår därför att det införs en ny ordning för ändring av nät- koncession motsvarande den för omprövning. Eftersom prövningen inte är fullständig bör ett beslut om ändring inte leda till att en ny skyddstid inleds. Detta innebär att en ändring som sker efter att skyddstiden har gått ut inte förhindrar att en omprövning kan in- ledas kort därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Justering av nätkoncession för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;En nätkoncession för linje beviljas för en huvudsaklig sträckning och utförande. Detta medger att vissa förändringar kan ske utan att en ny koncessionsansökan behövs. Trots detta kan även små justeringar av en anläggning som omfattas av nätkoncession för linje innebära att en ny nätkoncession måste sökas. Det kan vara justeringar i sam- band med detaljprojektering, en smärre flytt på grund av vägarbeten eller att en ny transformatorstation ska kopplas in. Detta innebär att även relativt små justeringar tar lång tid. Sådana justeringar bör kunna ske ännu enklare än vad förslaget om ändring av nätkoncession med- ger. Det bör därför vara möjligt att justera en nätkoncession för linje vad avser sträckning och utförande om följande tre kriterier är upp- fyllda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ledningens funktion ska vara densamma. Det hindrar inte att ändringen kan bero på att en ny anläggning ansluts, till exempel en transformatorstation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Överenskommelse ska finnas med samtliga berörda markägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ingen ny miljöpåverkan av betydelse behöver ske, alternativt att relevant miljöprövning har skett innan ansökan lämnas in till nät- myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Exempel på tänkbara åtgärder som kan hanteras som en justering är dimensioner på ledare, justeringar i sidled eller val av förläggnings- metod efter detaljprojektering, en kort förlängning av sträckningen samt ändringar som innebär mindre miljöpåverkan än vad nätkon- cessionen anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft31"&gt;En ansökan ska lämnas till nätmyndigheten som innehåller doku- mentation om vilken justering som ska ske samt att de tre kriterierna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;är uppfyllda. Nätmyndigheten kan då besluta om att justera nätkon- cessionen utan att några vidare utredningsåtgärder behöver vidtas. Justeringen innebär ingen ny skyddstid för den berörda sträckan. Detta innebär att en justering som sker efter att skyddstiden har gått ut inte förhindrar att en omprövning kan inledas kort därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Vi har övervägt att justering ska kunna ske genom en anmälan i stället för en ansökan. Detta skulle underlätta hanteringen. Gräns- dragningen mellan ändring och justering kommer dock, åtminstone inledningsvis, inte att vara helt klarlagd. Därför är det lämpligt, åt- minstone initialt, att både ändringar och justeringar beslutas av nät- myndigheten. När gränsdragningen har tydliggjorts genom praxis kan det övervägas att övergå till ett anmälningsförfarande. Vi ser dock även ett värde i att hålla den aktuella nätkoncessionen samlad genom beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Återställningsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;En ändring eller justering kan innebära att en del av en befintlig led- ning raseras. Eftersom det sker en ändring eller justering återkallas inte nätkoncessionen för den del av ledningen som raseras. Vid åter- kallelse ska nätmyndigheten fastställa återställningsåtgärder, 2 kap. 19 § ellagen. Eftersom ingen återkallelse sker behöver ellagen ändras så att nätmyndigheten även kan fastställa återställningsåtgärder för en ledningssträcka som har raserats med anledning av en ändring eller justering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Omprövning av nätkoncession för linje i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I de fall kriterierna för justering eller ändring av en befintlig nätkon- cession inte är uppfyllda kommer det som i dag, att krävas en ny nät- koncession. Ett problem med dagens regelverk är att det har meddelats ett flertal nätkoncessioner som inte avser en egen teknisk anläggning, utan en ändring eller utbyggnad av en redan befintlig koncessionerad ledning. Dessa ändringar och utbyggnader har då fått en skyddstid som slutar senare än den för ledningen i övrigt. Detta orsakar problem om ledningen i sin helhet bör omprövas. En kort sträcka med egen koncession, men som inte utgör en egen funktionell teknisk anläggning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="p123dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330123x1.jpg/" id="p123img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;bör kunna omprövas med den övriga anläggningen även om skydds- tiden egentligen fortfarande borde löpa för den kortare sträckan. Denna ändring bör gälla även befintliga anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Möjlighet att överlåta delvis, sammanlägga och dela nätkoncessioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En nätkoncession ska kunna överlåtas delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Flera nätkoncessioner ska kunna sammanläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;En nätkoncession för linje ska kunna delas upp i flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Ellagen saknar i dag bestämmelser om delöverlåtelse av en nätkon- cession. I praktiken accepteras delöverlåtelser av linjer, men inte av områden (annat än gränsjusteringar). För att underlätta en samman- slagning av nätkoncessioner för område som i dag redovisas samlat bör det införas dels en möjlighet till delöverlåtelse av nätkoncessioner för område, dels en möjlighet att sammanlägga flera nätkoncessioner för område. Det finns då ingen anledning att ha kvar många separata nätkoncessioner som redovisas samlat. Därigenom underlättas admi- nistrationen hos såväl nätföretagen som Ei, samtidigt som de interna gränserna mellan områdena och kopplingen till gamla nätstrukturer försvinner. Med en möjlighet till delöverlåtelse av nätkoncessioner för område bör nuvarande regler om gränsändring tas bort, eftersom de inte längre fyller något syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;För att underlätta hanteringen av nätkoncessioner för linje, så att en nätkoncession avser en sammanhållen och funktionell teknisk an- läggning med en koncessionshavare bör det dels införas en möjlighet till delöverlåtelse av nätkoncessioner för linje, dels en möjlighet att sammanlägga flera nätkoncessioner för linje med samma tillåtna spän- ning samt en möjlighet att dela upp en nätkoncession för linje i lämp- liga delar utifrån teknisk funktion. Därigenom underlättas administ- rationen hos såväl nätföretagen som Ei.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En möjlighet till att dela upp en nätkoncession för linje under- lättar även en omprövning av en delsträcka. Den omprövade del- sträckan får då en ny skyddstid på 40 år. Alternativet vore att en omprövning av en nätkoncession skulle kunna ske delvis. Problemet med en delvis omprövning är att en och samma ledning skulle få olika skyddstider, vilket knappast kan anses vara ändamålsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="p124dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330124x1.jpg/" id="p124img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Samtidigt föreslår vi att det införs en möjlighet till ändring av en nät- koncession. I det fallet kvarstår den gemensamma skyddstiden. Det förutsätter dock att en viss förändring faktiskt ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;En nätkoncession bör kunna återkallas om den inte behövs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En nätkoncession ska kunna återkallas helt eller delvis om nätkoncessionen inte längre behövs för en ledning eller ett ledningsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;dag kan en nätkoncession för en ledning återkallas om ledningen inte längre behövs för en säker elförsörjning. När det gäller bestämmelsen om återkallelse av nätkoncession enligt 2 kap. 18 § ellagen finns det starka skäl att införa en möjlighet att återkalla en nätkoncession för en ledning, som till följd av ändrade förhållanden eller ändringar i undantagen från kravet på nätkoncession, inte längre är koncessions- pliktig eller på grund av ändrade ägarförhållanden eller spännings- höjning av ett område omfattas av en nätkoncession för område. Ei har lämnat förslag med den innebörden till departementet i februari 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Förslaget återges också i Ei (R2011:02) samt i Ei:s remissvar på El- marknadslag (Ds 2017:44).&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft14"&gt;Koncessionerad ledning blir IKN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;I sitt förslag 2010 pekade Ei på en uppkommen situation där en nät- koncessionshavare hade återkallat en nätkoncession med anledning av att en ledning inte längre var koncessionspliktig. Genom att det inte finns stöd i ellagen till att kunna återkalla en nätkoncession till följd att en ledning inte längre är koncessionspliktig avvisade Ei bolagets ansökan om återkallelse. Ett senare exempel är ett elnätsföretag som i samband med överlåtelse av en markkabel till ett hamnbolag även överlät nätkoncessionen för kabeln&lt;SPAN class="ft88"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. Den aktuella ledningen som om- fattas av nätkoncessionen används efter överlåtelsen endast för hamn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Ei:s diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-100308.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Ei:s diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017-102690.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ei:s diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-100964.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;bolagets egen räkning inom hamnområdet. Enligt 2 § &lt;NOBR&gt;IKN-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen avses med ett internt nät ”en eller flera starkströmsledningar som innehavaren använder för överföring av el för egen räkning”. Tidi- gare, när elnätsföretaget innehade markkabeln och nätkoncessionen i hamnområdet, överförde elnätsföretaget el för annans räkning (till hamnbolaget). Elnätsföretaget finansierade sin nätverksamhet i hamn- området genom elnätsavgifter som regleras av en intäktsram. Efter överlåtelsen överför hamnbolaget el endast för egen räkning inom hamnområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Ett starkt argument för förslaget är uttalandet i prop. 2001/02:143 s. 77 enligt vilken en ansökan om nätkoncession för en icke konces- sionspliktig ledning ska avslås. I konsekvensens namn bör det inte vara möjligt att behålla en nätkoncession för en ledning som upphör att vara koncessionspliktig. När den situationen nu kan uppstå med- för det negativa konsekvenser för såväl koncessionshavaren som för Ei. Det är givetvis inte antalet ledningar som har nätkoncession men som inte borde ha det som är avgörande för förslaget utan att und- vika konflikter och oklarheter i gällande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Det förhållandet att vart och ett av verken inom en vindkraftpark är direktanslutet till det koncessionerade nätet med ett eget abonne- mang får även ekonomiska konsekvenser för ägaren av verken. Enligt förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervaknings- avgift och elsäkerhetsavgift ska nämnda avgifter erläggas per abonne- mang och med en betydligt högre avgift för högspänningsabonne- mang. Det totala avgiftsuttaget per högspänningsabonnemang och år är 3 797 kronor. Motsvarande värde gör ett lågspänningsabonne- mang är 57,50 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Förordningen gäller endast uttagspunkter, men eftersom det van- ligtvis även krävs ett visst uttag på lågspänningsnivå i anslutning till en produktionsanläggning blir reglerna tillämpliga i många fall. Enligt nuvarande regler får därmed ett bolag med 30 individuellt anslutna vindkraftverk betala sammanlagt 3 797 kronor × 30 = 113 910 kronor jämfört med 1 725 kronor om ägogränsen dragits på lågspännings- sidan i stället. Med ett gemensamt högspänningsabonnemang för hela parken blir avgiften 3 797 kronor, det vill säga skillnaden blir mycket mindre. Med tanke på att detta är en årlig avgift innebär det flera miljoner kronor i ökade avgifter under parkernas livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Sammanfattningsvis finns det starka skäl att införa ett krav på att återkalla en nätkoncession för en ledning som till följd av ändrade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="p126dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330126x1.jpg/" id="p126img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;förhållanden eller ändringar i &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen&lt;/NOBR&gt; inte längre är kon- cessionspliktig. Det är inte ändamålsenligt att en nätkoncession för linje endast kan återkallas om ledningen – inte koncessionen – inte längre behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Absorption av linje i område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det händer att nätkoncessioner för linje överlåts till det nätföretag som har nätkoncession för det område där ledningen finns. I de fall ledningen som nätkoncessionen för linje avser inte har en högre spänning än den högsta tillåtna spänningen för nätkoncessionen för område uppstår frågan om nätkoncessionen för linje ska finnas kvar, trots att ledningsinnehavaren har rätt att driva ledningen med stöd av nätkoncessionen för område. Samma fråga kan uppkomma om den högsta tillåtna spänningen för en nätkoncession för område höjs, eller när gränserna för ett koncessionsområde ändras så att en ledning för vilken nätkoncession för linje gäller också omfattas av nätkonces- sion för område. Situationen är jämförbar med den som beskrivits ovan angående när en nätkoncession inte behövs till följd av att en ledning i stället bör ingå i ett IKN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I praktiken har dessa situationer hanterats så att nätkoncessionen för linje anses bli en del av nätkoncessionen för område (absorption). Detta sker utan något formellt beslut. Ei har i sitt remissvar på El- marknadslag (Ds 2017:44) föreslagit att det i lagstiftningen förtyd- ligas att situationen ska hanteras på detta sätt. Vi ser detta som en lösning, men föreslår att även denna situation löses genom att kon- cessionen återkallas. Skälen till detta är följande: Lagstiftning saknas för de fall en befintlig ledning av någon anledning helt eller delvis går inom gränserna för den egna nätkoncessionen för område. Om ett nätföretag mot förmodan skulle ansöka om en ny nätkoncession för linje för en ledning som skulle kunna hanteras inom ramen för samma företags nätkoncession för område, skulle den nya ansökan avslås på grund av att nätkoncessionen för linje inte behövs.&lt;SPAN class="ft88"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Sådana möjlig- heter finns inte för befintliga ledningar. Återkallelse av nätkonces- sionen för linje är heller inte möjlig med den utformning som 2 kap. 18 § ellagen har i dag. I praktiken har nätkoncessioner för linje därför införlivats i nätkoncession för område genom absorption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se regeringens beslut den 24 februari 2011 i ärende N2007/228/E (Ei:s diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-100055).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsplikten och regleringen av elnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft12"&gt;Problemet uppstår också om högsta tillåtna spänning för en befint- lig nätkoncession för område höjs. Vi lämnar flera förslag som kan leda till en kraftig ökning av nätkoncessioner för område på högre spänningsnivåer än i dag, se avsnitt 5.4. Här bör särskilt nämnas för- slaget om nätkoncession för regionnätsområden, vilket innebär att helt nya områden kan komma att bildas som inrymmer ett stort antal nätkoncessioner för linje. I så fall skulle problemet med linjer inom område komma att öka markant. Det måste då vara tydligt hur dessa linjer ska hanteras. Det behövs därför en möjlighet att låta nätkon- cessionen för linje upphöra när den omfattas av en nätkoncession för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;En nätkoncession för linje kan förstås avse en ledning som endast delvis går inom gränsen för en nätkoncession för område som led- ningen omfattas av. Om nätmyndigheten vill säkerställa att en nätkon- cession avser en tekniskt lämplig enhet bör nätmyndigheten beakta det innan nätkoncessionen för linje återkallas delvis.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;P class="p412 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Den nuvarande prövningsordningen innebär att såväl nätkoncessioner för linje som för område beslutas av nätmyndigheten, det vill säga Energimarknadsinspektionen (Ei). Ett stort antal aktörer är invol- verade i processen att ta fram en ansökan och hantera koncessions- ansökan. Efter koncessionsbeslutet vidtar en ledningsrättsprocess där markfrågor regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vi utreder i det här kapitlet hur och hos vilken instans prövningen av nätkoncessioner för linje bäst ska göras för att effektivt använda samhällets resurser till en ändamålsenlig prövning av såväl nät- som miljöfrågor. Frågan är också om prövningen bör ske samlat, eller uppdelat i en miljöprövning och en nätprövning. En delad prövning som görs både utifrån ellagen (1997:857) och miljöbalken får också betydelse för möjligheten till ingripande enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utredaren ska enligt direktiven särskilt bedöma om ledningar av viss typ, till exempel baserad på längd och spänningsnivå, inte ska omfattas av generell koncessionsplikt, men vara anmälningspliktiga. Om det är lämpligt kan utredaren lämna förslag på ändringar av både befintliga typer av nätkoncession (område och linje) och förslag som går ut på att ersätta nuvarande koncessionsuppdelning med en annan ordning. Syftet är att samhällets resurser ska läggas på tillståndspröv- ning av de ledningar som verkligen har en påverkan på elnätet och på miljön så att resurserna används effektivt. Vi har utrett om det går att utvidga möjligheten att ansöka om nätkoncession för område, och om det kan leda till lägre kostnader och snabbare nätbyggnads- process utan allvarliga nackdelar för motstående intressen, såsom miljö- och samhällsintressen, inklusive berörda markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft21"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Större nätbyggnadsprojekt är ofta komplexa med många aktörer och intressenter involverade. Det är viktigt att alla aktörer sam- arbetar och ser till möjligheterna att göra förenklingar och ständiga förbättringar som kan snabba upp den totala processen. Vissa av del- momenten styrs av andra lagar och kan troligen inte uteslutas. Vi har främst sett över processen för att göra det möjligt att komma igång med vissa moment enklare och i tidigare skeden, för att på så sätt för- bättra underlaget och bidra till att den totala processen kan genom- föras på kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Elnätsutbyggnad är en del av samhällsbyggnadsprocessen som kräver god framförhållning hos nätföretag, myndigheter, kommuner, regioner med flera. En gemensam bild och omvärldsanalys över var det finns nätkapacitet och trånga sektorer respektive planer för ny elproduktion och elanvändning kan underlätta arbetet. God framför- hållning är nödvändig eftersom nätbyggnadsprocessen tar tid även framgent när det gäller stora projekt. Samtidigt behövs förståelse för att långsiktiga planer inte alltid slår in, vilket kräver flexibilitet. När det gäller industriområden och bostadsområden har kommunerna ofta planreserver för att möta markbehovet. Vi har sett över om det går att anpassa färdigställandetiden för en ledning efter det att en nät- koncession har meddelats. Detta för att öppna för nätföretagen att möta kommande behov i nätutbyggnaden utan att förtida kostnader drabbar befintliga kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Processerna för att bygga elledningar behöver bli kortare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;Det är viktigt att skilja mellan &lt;SPAN class="ft40"&gt;projektprocessen&lt;/SPAN&gt;, det vill säga den totala tid det tar för att planera en ledning, få alla tillstånd och bygga den, och &lt;SPAN class="ft40"&gt;koncessionshandläggningen&lt;/SPAN&gt;, det vill säga den tid det tar från det att en koncessionsansökan lämnas in tills ett beslut meddelas. Historiskt har det förekommit väldigt långa handläggningstider i koncessions- ärenden som avsett förlängning av befintliga tillstånd. Under senare år har processen hos Ei snabbats upp och systematiserats till en genom- snittstid på cirka ett år. Handläggningstiden för enskilda ärenden varierar dock från sju månader till cirka tre år beroende på omfatt- ning och komplexitet. Det finns även ett antal äldre förlängnings- ansökningar som ännu inte färdigbehandlats. När det i dag talas om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;tioåriga ledtider för att kunna bygga en koncessionerad ledning avses däremot hela projektprocessen, av vilken koncessionshandläggningen är en del. Tio år är dock en alltför lång tid för den som vill ansluta en större anläggning eller dylikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;Vi kan inledningsvis konstatera att det inte finns endast en åtgärd som löser problemet med långa ledtider. När det gäller nya, större ledningar behöver processen ses över i vidare bemärkelse och även omfatta krav på samråd, vissa länsstyrelsebeslut, lantmäteriförrättning med mera. Några åtgärder kan behöva författningsändringar, men minst lika viktigt är att samtliga berörda aktörer arbetar gemensamt för att se över hur processen kan förkortas och förenklas inom ramen för befintligt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Tillståndsprocesserna medför i dag samråd och remiss flera gånger med samma intressenter, till exempel länsstyrelser och markägare. Det är inte ovanligt att intressenter begär förlängda remisstider hos nätmyndigheten. Detta bidrar till att förlänga den totala process- tiden, vilket är ett problem när nätet måste förstärkas på grund av kapacitetsbrist samt vid anslutning av ny produktion med tids- begränsade miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Länsstyrelserna har en central roll och det är viktigt att de invol- veras så tidigt som möjligt i processen. Det finns en överhängande risk att olika regionala myndigheter, såsom länsstyrelserna, gör olika bedömningar och har skillnader i sina processer. Bristande resurser hos myndigheter är också en riskfaktor i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;En annan bidragande faktor är att en samordning med lednings- rättsprocessen saknas. För att en samordning ska bli möjlig krävs mer precisa koncessionsbeslut avseende ledningens sträckning och utförande. Å andra sidan krävs flexibilitet i koncessionsbesluten när detaljprojekteringen leder till förändrade förutsättningar. Det är med dagens regelverk svårt för nätföretagen att få börja projektera. Ledningsrättsförrättningen kan inte påbörjas förrän nätkoncessionen har vunnit laga kraft. Dagens regler är avsedda för annat (expropriation) eller fungerar inte i praktiken, 17 § ledningsrättslagen (1973:1144). Vi lämnar förslag på ändringar i dessa delar i avsnitt 5.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Efter koncessionsbeslutet krävs dessutom i många fall separata tillstånd och dispenser från berörda länsstyrelserna och kommuner. Detta ger upphov till en i många fall onödig dubbelprövning och inte så sällan till att anläggandet av energiproduktionsenheter eller större&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;energianvändarverksamheter måste vänta på ett beslut om nätkonces- sion när alla andra tillstånd redan finns på plats. Det är en skillnad mot miljötillstånd där flera tillstånd och dispenser inkluderas i ett beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Enligt utredningens direktiv ska vi se över den nuvarande prövnings- ordningen för nätkoncession när det gäller både prövande myndig- het och prövningens omfattning för att effektivt använda samhällets resurser, inbegripet en ändamålsenlig prövning av såväl nät- som miljöfrågor. En annan aspekt som genomsyrar utredningens arbete är behovet av att korta ner den totala ledtiden från det att behovet av ledning identifieras till att ledningen kan tas i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Prövning av miljöpåverkan och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft70"&gt;allmän lämplighet hos nätmyndigheten är bättre än separata miljötillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Nuvarande ordning med prövning av miljöpåverkan och allmän lämplighet hos nätmyndigheten bör kvarstå. En even- tuell framtida övergång till miljötillstånd bör vara samordnad med en översyn av andra liknande tillstånd för att få en enhetlig och ändamålsenlig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;Vi anser att ordningen med en prövning av miljöpåverkan och allmän lämplighet hos nätmyndigheten tills vidare bör kvarstå. En eventuell framtida övergång till miljötillstånd bör vara samordnad med en över- syn av andra liknande tillstånd, till exempel koncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och naturgaslagen (2005:403), och ta särskilt fokus på frågorna om hur besluten om miljötillstånd och allmän lämplighet förhåller sig till varandra och hur dubbel överklag- barhet kan undvikas. Detta för att få en enhetlig och ändamålsenlig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Vår bedömning grundas på följande: En övergång till en separat miljöprövning är att föredra miljörättsligt sett. Det löser rättskrafts- frågan för nya ledningar, men inte för de befintliga. Frågan om kon- cessionsbeslutens bristande rättskraft gentemot miljöbalken skulle således kvarstå för befintliga ledningar. En separat miljöprövning leder till ökad effektivitet inom det enskilda projektet, men riskerar att försvåra samordningen mellan olika projekt som är beroende av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;varandra. Förmodligen leder det inte till någon tidsvinst, särskilt inte under en övergångsperiod. En separat miljöprövning innebär i stället risker för längre totala handläggningstider med följd att nätet inte hinner byggas ut i takt med det behov som finns. Vi bedömer att dessa risker överväger de fördelar som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Flera juridiska följdfrågor uppstår också. Många av dessa rör forum, vilka nog kan lösas enkelt. En svårare fråga är hur prövningen av den allmänna lämpligheten ska ske i förhållande till miljöpröv- ningen för att vara meningsfull, utan att öppna upp för parallella processer eller förlänga den totala projekttiden vid en tidpunkt när just tidsfaktorn lyfts fram som kritisk. Vi anser att prövningen av allmän lämplighet ska ske av nätmyndigheten. Därmed blir det två separata prövningar. Detta skulle försvåra en samlad bedömning av ledningens lämplighet ur såväl allmän synpunkt som miljösynpunkt, men även leda till två överklagbara beslut. Detta skulle bli särskilt tidskrävande med sekventiella beslut. Överlag riskerar separata pröv- ningar att förlänga den totala projekttiden för en ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;En övergång till miljötillstånd skulle endast gälla kommande pröv- ningar. Frågan om koncessionsbeslutens bristande rättskraft gent- emot miljöbalken skulle kvarstå för befintliga ledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;För att stärka länsstyrelsernas roll har vi utrett alternativet att låta länsstyrelserna besluta om miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) även om koncessionsprövningen kvarstår samlad hos nätmyndigheten. En sådan lösning är inte lämplig, eftersom en MKB inte kan frikopp- las från det slutliga beslutet, utan måste kunna kompletteras vart- efter prövningen fortskrider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Koncessionsprocessen är invecklad och kräver noggranna avväg- ningar mellan allmänna och enskilda intressen. För att se till att led- ningar byggs som är både lämpliga ur överföringshänseende och med erforderlig miljöhänsyn krävs en enhetlig och mångsidig prövning. Det är därför mycket viktigt att arbetet med en koncessionsansökan är förutsägbart men ändå flexibelt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Vi bedömer att det kan finnas en potential för en effektivare kon- cessionshantering i befintlig lagstiftning som inte utnyttjas fullt ut. Det handlar om de nya &lt;NOBR&gt;MKB-reglerna,&lt;/NOBR&gt; som trädde i kraft 2018 och ännu inte fått fullt genomslag, samt möjligheten att använda en gjord miljöprövning i ett koncessionsärende. Därtill kommer de åtgärder som kan vidtas utanför lagstiftningen. Exempel på sådana är att nät-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;företagens möjlighet att utveckla metodiken om hur samråd genom- förs, utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, samt reger- ingens möjlighet att styra genom resurstilldelning till berörda myn- digheter samt instruktion om prioriteringar. Detta gäller bland annat Lantmäteriet, där det i utredningen framkommit att resursbrist leder till längre handläggningstider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Till detta kommer våra övriga förslag. En möjlighet att meddela nätkoncession för regionnätsområde, ändrade regler om koncessions- plikt tillsammans med möjligheter till ändring och justering av kon- cessioner bör leda till färre, och i vissa fall enklare, ärenden. Det spar tid och resurser hos sökande och prövande myndigheter. En förbätt- rad samordning med ledningsrättslagen förkortar tiden för att få nöd- vändiga tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jämförelse mellan prövningen av en nätkoncession och ett miljötillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;För att kunna bedöma konsekvenserna av en ordning med separata miljötillstånd för kraftledningar behöver vi göra en jämförelse mellan handläggningen av en koncessionsansökan enligt ellagen och ett miljö- tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Ei:s handläggning av en koncessionsansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;Det är Ei som prövar ansökningar om att bygga och använda kraft- ledningar. Regeringen prövar dock utlandsförbindelser eller om det i ärendet finns en fråga om tillstånd till expropriation som ska prövas av regeringen. Regeringen får också pröva sådana frågor om nätkon- cession som har betydelse för försvaret, om Försvarsmakten begär det. Men även i dessa fall ska Ei bereda ansökan och i ett eget yttrande föreslå hur regeringen ska besluta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Vad en ansökan om nätkoncession för linje ska innehålla framgår av 5 och 6 §§ elförordningen (2013:208). En ansökan ska vara skrift- lig och ges in till nätmyndigheten. Den ska innehålla den MKB som krävs enligt 2 kap. 8 a § andra stycket 2 eller 3 ellagen. För att ta fram en MKB gäller 6 kap. miljöbalken (MB), bland annat regler om samråd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft9"&gt;Ansökan ska också innehålla uppgifter om följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Det överföringsbehov som ledningen är avsedd att tillgodose. Om ledningen är avsedd att förstärka befintliga ledningar, ska detta an- ges samt upplysning lämnas dels om den belastning som befintliga ledningar tål, dels om behovet av ytterligare ledningsutbyggnader med anledning av den ledning som ansökan avser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Den spänning för vilken ledningen är avsedd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Om ledningen är avsedd för en spänning som inte överstiger högsta tillåtna spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen, ska de särskilda skäl som åberopas för ansök- ningen anges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB iakttas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Alternativa ledningssträckningar som sökanden har undersökt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;En teknisk beskrivning av den planerade ledningen och en kostnads- beräkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Karta över ledningens föreslagna sträckning och beskrivning av den mark som behöver tas i anspråk för ledningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bestyrkta förteckningar över ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter som ledningen ska dras fram över eller av fastig- heter som på annat sätt berörs av anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft12"&gt;Nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. Här har den som ansöker om nätkoncession för linje att visa på behovet av ledningen och alternativa lösningar för att möjliggöra en bedömning av allmän lämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;När Ei får in en ansökan om nätkoncession granskas ansökan och myndigheten begär eventuellt komplettering. Det är mycket vanligt att ett ärende måste kompletteras med vissa handlingar eller upp- gifter. Ei strävar efter att ha en komplett ansökan innan ärendet går ut på remiss. I remissrundan kan det dock komma fram information som gör att ansökan måste kompletteras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;När Ei bedömer att ansökan formellt är komplett skickar Ei den på remiss. Ei meddelar samtidigt den sökande detta. Under remiss- tiden kan berörda skicka in synpunkter till Ei. Remisstiden är vanligt- vis två månader. Remisstiden kan förlängas genom att remissinstanser ansöker om anstånd för att komma in med yttrande. Obligatoriska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;remissinstanser är markägare, berörda kommuner, länsstyrelser i be- rörda län, Försvarsmakten, innehavare av nätkoncession som berörs av ansökan och övriga berörda tillsynsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Om länsstyrelsen har beslutat att ledningen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, kungörs ansökan också i tidningar. Det innebär att Ei sätter ut en annons med information om ansökan och hur man gör för att få ansökningsmaterialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;När remisstiden är slut sammanställer Ei alla yttranden och gör en bedömning av om det under remissrundan kommit fram någon information som gör att ansökan behöver kompletteras. Ei ska se till att allt nödvändigt material för utredningen kommer in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Om det kommit in yttranden som tillför ärendet något nytt skickas de till den som lämnat in ansökan. Den sökande får möjlighet att be- möta synpunkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;När den sökande fått bemöta synpunkterna och eventuellt kom- plettera ärendet, ska ärendet slutberedas av Ei. Ei utreder eventuella resterande frågor innan beslut fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Ei:s beslut om nätkoncession får överklagas till mark- och miljö- domstol (MMD). Om ansökan avser en ledning som ingår i ett trans- missionsnät kan Ei:s beslut överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft14"&gt;Handläggningen av miljötillstånd och anmälningsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;Den som bedriver miljöfarlig verksamhet kan enligt miljöbalken ha tillstånds- eller anmälningsplikt för sin verksamhet. Prövning genom tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 a § MB är ett sätt för samhället att få en resursavvägd kontroll över de verksamheter som från tid till annan bedöms vara de mest störande. Det är samtidigt ett sätt att skapa rättstrygghet för verksamheterna och dem som är närmast berörda av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Kravet på tillstånd varierar med typ av verksamhet och storleken på den. I huvudsak gäller följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Verksamheter som påverkar miljön mest ska söka tillstånd hos MMD (kategori A).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Verksamheter som påverkar miljön något mindre ska söka tillstånd hos miljöprövningsdelegation (MPD) vid länsstyrelse (kategori B).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Mindre verksamheter behöver inte ha tillstånd. De måste i stället an- mäla till miljönämnd eller motsvarande i kommunen (kategori C).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Mycket små verksamheter, sådana som inte påverkar miljön särskilt mycket, behöver varken tillstånd eller anmälan. De ska ändå följa kraven i miljöbalken och kommunens miljönämnd eller motsvarande utövar tillsyn över dem. Vilken typ av verksamheter som berörs framgår av bland annat miljöprövningsförordningen (2013:251).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Om tillståndsplikt saknas för en verksamhet kan tillsynsmyndig- heten, med stöd av 9 kap. 6 a § MB, förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd. Förutsättningen är att verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Indelningen i tillståndskategorierna A, B och C framgår av miljö- prövningsförordningen, medan frågan om betydande miljöpåverkan styrs av miljöbedömningsförordningen (2017:966). Ett visst samband finns på så sätt att kategori A i princip alltid är betydande miljöpåver- kan, medan kategori C sällan är det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I miljötillståndet ingår beslut om till exempel Natura 2000 och vattenverksamhet. Beslut om verksamheter av kategorierna A och B har rättskraft gentemot miljöbalken enligt 24 kap. 1 § MB. Icke till- ståndspliktiga verksamheter kan frivilligt söka tillstånd för att få detta skydd. Tillstånden kan gälla utan tidsgräns, men omprövning kan ske efter tio år, se 24 kap. 5 § MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I vissa fall prövar regeringen tillåtligheten av en verksamhet, till exempel slutförvar av kärnavfall, se 17 kap. MB. Mark- och miljö- domstol ska i vissa fall överlämna frågan till regeringen för prövning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kap. 7 § MB. Rör frågan försvarets intresse ska ärendet alltid över- lämnas till regeringen för prövning. Att regeringen prövat tillåtlig- heten och godkänt den innebär inte garanterat att miljötillstånd kan meddelas. Hinder kan finnas, till exempel att åtgärden strider mot &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Prövning av miljöfarlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;En prövning av miljöfarlig verksamhet börjar alltid med ett samråd. Samråd sker med länsstyrelsen i det län där verksamheten finns eller planeras. I samrådet hämtar den sökande synpunkter från exempelvis myndigheter, grannar och andra berörda. Länsstyrelsen är en viktig part i samråden, eftersom den ska vägleda om hur omfattande en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;MKB ska vara och besluta om verksamheten kan antas medföra be- tydande miljöpåverkan eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;Synpunkterna från samrådet blir underlag till ansökan och MKB. Det är sökanden som driver arbetet med samrådet. Ett väl genomfört samråd ökar förutsättningarna för en komplett ansökan, vilket i sin tur leder till förkortad handläggningstid. Samrådet sker enligt 6 kap. MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Ansökan och MKB lämnas, efter avslutat samråd, till MMD eller länsstyrelsens MPD beroende på om det är en A- eller &lt;NOBR&gt;B-verksamhet&lt;/NOBR&gt; samt om tillstånd för vattenverksamhet behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;En ansökan ska bland annat innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;yrkanden, åtaganden och förslag till skyddsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;förslag till övervakning och kontroll av verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;teknisk beskrivning med ritningar, produktionsmängd, uppgifter om förhållandena på platsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;uppgifter om energianvändning, utsläppskällor, mängd av förutse- bara utsläpp och förslag till åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;MKB och redogörelse för samrådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Prövning hos miljöprövningsdelegationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;MPD finns vid tolv länsstyrelser i Sverige och är en funktion som prövar beslut i ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet samt villkors- eller tillståndsändringar, se förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer. Ärendet bereds av en handläggare på länsstyrelsen i samråd med MPD. Delegationen fattar beslut utifrån ansökan, inkomna synpunkter, rättspraxis och sakkunskaper i frågorna. MPD är en självständig del av länsstyrelsen och består av en ord- förande som är jurist och en miljösakkunnig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Efter avslutat samråd ska ansökan lämnas in till MPD. Efter att ansökan kommit in skickas den på en så kallad kompletteringsrunda. Detta för att fråga vissa av dem som ska få ärendet för yttrande om de anser att ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig meddelar MPD hur ansökan behöver kompletteras. Efter eventuella kompletteringar och att MPD bedömt att ansökan är fullständig kun- görs ansökan i ortstidning och på länsstyrelsens webbplats. Ärendet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="p139dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330139x1.jpg/" id="p139img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;skickas då också på remiss. Något utskick till berörda markägare, såsom är fallet i koncessionsärenden, sker däremot inte.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Beslut om tillstånd för en &lt;NOBR&gt;B-verksamhet&lt;/NOBR&gt; tas av MPD. Beslutet kan överklagas till nästa instans, det vill säga MMD. En dom från MMD kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som av- gör om ärendet får prövningstillstånd eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Vad skulle gälla vid miljötillstånd för kraftledningar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;Med en övergång till miljötillstånd för kraftledningar måste det klar- göras dels vilken miljöprövning som ska ske, dels i vilka fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Kategori A, B eller C&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Med en övergång till miljötillstånd för kraftledningar måste dessa kategoriseras efter intrångets miljöpåverkan, till exempel efter tek- niskt utförande, längd och lokalisering. Ett rimligt antagande är att flertalet kraftledningar borde hanteras som kategori B, det vill säga med beslut om miljötillstånd av MPD. I vart fall för vissa ledningar skulle det däremot vara lämpligt att överväga &lt;NOBR&gt;A-verksamhet,&lt;/NOBR&gt; efter- som de berör stora områden och skulle ha inslag av tvångsrätt bero- ende på hur regelverket utformades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Kategori C, anmäld sträcka, skulle knappast vara aktuellt för el- nät som i dag omfattas av krav på nätkoncession för linje. Det är också svårt att se vilket behov ett anmälningsförfarande för elled- ningar skulle fylla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;Miljöprövning endast vid nätkoncession för linje eller för alla ledningar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I dag sker alltid en miljöprövning inom ramen för prövning av en ansökan om nätkoncession för linje. Ellagen hänvisar till vilka be- stämmelser i ellagen som ska tillämpas. En MKB är en obligatorisk del av ansökan som underlag för miljöprövningen. Miljöbalken gäller förstås även när en ledning byggs med stöd av nätkoncession för område, men då ska miljöprövningen ske efter behovet i det enskilda fallet. En bedömning av betydande miljöpåverkan och en MKB för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Vid prövning av mål i MMD skickas kungörelse ut till markägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="p140dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330140x1.jpg/" id="p140img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;hela sträckan är inte ett direkt lagkrav för en luftledning på 40 kilo- volt (kV) som byggs med stöd av nätkoncession för område, men för en markkabel på 10 kV som byggs med stöd av nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Med en övergång till miljötillstånd för kraftledningar är frågan om det är lämpligt att ha kvar denna koppling till koncessionsform. Mer naturligt vore att se till ledningens faktiska miljöpåverkan med hänsyn till exempelvis längd, tekniskt utförande och lokalisering. En sådan kategorisering skulle kunna få konsekvensen att flera led- ningar som byggs med stöd av nätkoncession för område, där det i dag inte av ellagen finns krav på en MKB, skulle omfattas av kravet på miljötillstånd. Detta skulle kunna göra processen för att bygga sådana ledningar betydligt längre än i dag. Om däremot gränsen för kravet på miljötillstånd sätts så att flera ledningar som byggs med stöd av nätkoncession för linje inte omfattas av kravet uppstår andra problem. Koncessionsbeslutet ska då fastställa en ledningssträcka som inte är miljöprövad genom tillstånd. Miljötillstånd bör därför alltid krävas om en ledning ska byggas med stöd av nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Hur påverkas projektprocessen av separata miljötillstånd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vår bedömning är att en övergång till miljötillstånd endast i begrän- sade delar skulle påverka projektprocessen. Det är här viktigt att skilja mellan &lt;SPAN class="ft40"&gt;effektivitetsvinst &lt;/SPAN&gt;(med avseende på total resursanvändning och samordning) och &lt;SPAN class="ft40"&gt;tidsvinst &lt;/SPAN&gt;(med avseende på den totala ledtiden).&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Den största skillnaden är en trolig effektivisering vad avser tillstånd och dispenser som i dag ligger utanför nätkoncessionen. Däremot är det mer osäkert om den totala projekttiden kortas, eftersom sträck- ning, tekniskt utförande och miljöeffekter behöver klarläggas för att utgöra grund för beslut om nätkoncession. En separat miljöprövning bör alltså motiveras med att tillståndet ska få skydd mot ingripanden med stöd av miljöbalken och att det ska ske en samlad miljöpröv- ning, inte att det går fortare. Från miljösynpunkt finns det skäl till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Detta kan tydliggöras med ett exempel. För att kunna ansöka om tillstånd Y krävs att man har tillstånden X1, X2 och X3. Dessa tar vart och ett en månad att handlägga. Handläggningen kan ske parallellt. Ansökan om tillstånd Y kan således ske en månad efter det att ansökningar om tillstånden X1, X2 och X3 har lämnats in. Genom en lagändring ersätts tillstånden X1, X2 och X3 med tillstånd X4. Det nya tillståndet tar två månader att handlägga. För sökanden och beslutande myndighet innebär kanske förändringen en effektivitetsvinst (färre ansökningar, färre kontakter, samlad bedömning, samordning av kompetenser). Den totala ledtiden XY blir dock längre, eftersom tillstånd Y först kan sökas en månad senare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft12"&gt;varför miljöbedömningen bör samlas för att undvika att miljöpröv- ningen faller mellan olika myndigheter och tillstånd. Det skulle ock- så gå att föreskriva villkor för hela tillståndstiden och det skulle vara lättare att bedriva tillsyn över verksamheten, se avsnitt 5.3.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;För att uppnå större tidsvinster skulle däremot andra större för- ändringar i processen krävas. En sådan vore att avsevärt kunna korta ner tiden för hela miljöprövningen inklusive tiden som krävs för samråd och att ta fram MKB. Möjligheterna till en sådan förändring bör dock göras generellt för all miljöprövning och inte specifikt för kraftledningar. En annan sådan förändring vore att ta bort lednings- rättsförfarandet och låta koncessionsbeslutet ge tillträde till marken. Så är fallet med vägplaner för allmänna vägar. I de fallen handlar det dock om kommunal eller statlig infrastruktur som tillhandahålls kost- nadsfritt. Väglagen (1971:948) är också den enda lag som inte kräver ett särskilt markåtkomstförfarande. Det är därför tveksamt om det vore lämpligt att koppla en sådan rätt till kraftledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Tilläggas bör att i jämförelsen har endast hänsyn tagits till miljö- prövningen. Prövningen av den allmänna lämpligheten tillkommer och behandlas separat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Vilka delar består projektprocessen av?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;Vi har som underlag fått in scheman över olika projektprocesser från Vattenfall Eldistribution AB. Dessa scheman är&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nätkoncession för linje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p219 ft9"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;(524 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Ledning inom område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p219 ft9"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;(213 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Transformatorstation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p219 ft9"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;(226 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft31"&gt;Schemat för att bygga en ledning med stöd av nätkoncession för linje avser enligt Vattenfall ett komplext, men inte ovanligt, ärende. Det är detta exempel som kommer att användas som referens i följande avsnitt. Exemplet visar på en total tid på ganska exakt tio år utöver den interna nätutredningen. De olika delarna behandlas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Nätutvecklingsprocessen för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;Schemat visar på flera olika delar som är beroende av varandra på olika sätt. Många sker parallellt med varandra. De delar som följer på varandra och ger den tioåriga processen är:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Intern initiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;0 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;(11 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Samråd, ta fram ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;3 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;(157 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Prövning av ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;2 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;(104 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;2 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;(100 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Entreprenad (delvis)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;3 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;(152 veckor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft10"&gt;För att uppnå en tidsvinst och kunna genomföra projektet på kortare tid måste någon eller några av dessa kortas. Om nuvarande parallellt löpande processer kan samordnas uppstår en effektivitetsvinst men alltså inte nödvändigtvis någon tidsvinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Nätutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft10"&gt;Den initiala nätutredningen sker helt internt och ligger utanför tid- schemat. I exemplet är det angivet till 50 veckor, men det kan enligt Vattenfall ta allt mellan en vecka och tre år. Nätutredningen påverkas inte av vilken prövningsprocess som väljs och kan inte heller i övrigt påverkas av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Intern initiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Denna del är kort och avser endast företagets interna administration. Delen påverkas inte vilken prövningsprocess som väljs och kan inte heller i övrigt påverkas av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Samråd och ta fram ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Denna del av processen består av åtta i huvudsak på varandra följande moment:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Identifiering stråk och utförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;8 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Handlingar till samråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;15 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Undersökningssamråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;26 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Omtag teknik och samråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;52 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Länsstyrelsebeslut om BMP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;8 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Avgränsningssamråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;18 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Miljöinventeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;26 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Sammanställning MKB, ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;10 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft9"&gt;Avgränsningssamrådet sker till stor del parallellt med miljöinventer- ingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Hur samrådsfasen ska genomföras regleras till stor del av 6 kap. MB. Eftersom regelverket för samråd och hur en MKB ska tas fram är detsamma för en nätkoncessionsansökan och en miljötillstånds- ansökan bör inte denna del i någon nämnvärd omfattning påverkas av vilken prövningsprocess som används. En ansökan om miljö- tillstånd skulle dock även omfatta övriga tillstånd och behöva vara mer omfattande. Detta skulle möjligen tala för att samrådsdelen i det fallet skulle ta något längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Denna del, det vill säga samrådet och ta fram ansökan, tar i exemplet mycket tid i anspråk, ganska exakt tre år. Nätföretaget kan påverka den del genom egna rutiner och kontinuerlig utveckling av arbetsmetoder, till exempel hur samråd genomförs. En fråga är hur effekten av de nya &lt;NOBR&gt;MKB-reglerna&lt;/NOBR&gt; på lite längre sikt kommer att på- verka denna del generellt sett. Exemplet visar dock på ett komplext ärende, varför effekten i just det specifika fallet troligen blir väldigt begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;En MKB som skickas in till Ei för hela ledningssträckningen är troligen mer omfattande men inte lika detaljrik som om det vore en MKB specifikt för till exempel ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-tillstånd.&lt;/NOBR&gt; Det bör finnas tid att spara i de fall där det utöver nätkoncession krävs andra tillstånd enligt MB, till exempel om vattenverksamhet eller Natura&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="p144dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330144x1.jpg/" id="p144img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;2000-tillstånd.&lt;/NOBR&gt; Då kan en grundlig MKB leda till kortare process. Om det från början utreds vilka tillstånd, dispenser med mera som krävs, behöver inte detta redas ut i en senare &lt;NOBR&gt;MKB-process.&lt;/NOBR&gt; I dag kan man få nätkoncession för elledningen villkorat att man får till exem- pel Natura &lt;NOBR&gt;2000-tillstånd&lt;/NOBR&gt; innan man vet om Natura &lt;NOBR&gt;2000-tillstånd&lt;/NOBR&gt; kan meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Prövning hos myndighet och domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft9"&gt;I exemplet tas två moment upp:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Ei:s handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;78 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Prövning av överklagan i MMD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;26 veckor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Ei:s handläggning är utformad efter de förvaltningsrättsliga kraven på utredningsskyldighet och kommunicering. Processen för att hand- lägga ett miljötillstånd innehåller också samma huvudmoment. Dessa är genomgång av ansökan, eventuell begäran om komplettering, re- mittering till berörda myndigheter och övriga sakägare, kommuni- cering av inkomna yttranden till sökanden med eventuell begäran om bemötande eller komplettering samt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Ei:s målsättning är att den genomsnittliga handläggningstiden för ansökningar om nätkoncession för linje ska understiga 12 månader. Målet har i huvudsak uppnåtts de senaste två åren. Enligt Ei varierade handläggningstiden i det enskilda ärendet mellan 7 och 24 månader, beroende på ärendets komplexitet. Under första halvan av 2018 in- förde Ei ett nytt ärendehanteringssystem. Detta tog stora resurser i anspråk men Ei börjar se effektivitetsvinster, framför allt avseende de administrativa arbetsuppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Beträffande överprövningen kan ytterligare en instans, MÖD, till- komma för regionnätsledningar. För transmissionsnätet finns endast en överprövningsinstans, nämligen regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;MÖD har funnit att bestämmelsen i 13 kap. 9 § ellagen strider mot Århuskonventionen&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och att miljöorganisationer har rätt att överklaga koncessionsbeslut.&lt;SPAN class="ft105"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Vi föreslår att överklaganderätten för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;FN/ECE:s (Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa) konvention om till- gång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till överprövning i miljöfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Mark- och miljööverdomstolens beslut den 26 mars 2019 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2080-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;miljöorganisationer utvidgas med hänsyn till utgången i MÖD, se avsnitt 6.3.2. Det innebär att överklagandekretsen blir densamma oavsett vem som gör prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;De administrativa processerna för miljötillstånd och koncessions- prövning påminner mycket om varandra och kan inte kortas ner med något längre moment utan att åsidosätta förvaltningsrättsliga prin- ciper såsom kommunicering till berörda. Möjligen skulle komplet- teringsfasen kunna bli något kortare eller oftare utebli vid prövning av ett miljötillstånd genom att en kontakt med länsstyrelsen redan finns från samrådsfasen. Å andra sidan kommer hanteringen att ske vid flera myndigheter i stället för en, så det blir svårare att ha en gemensam bedömning av när en komplettering krävs. Dessutom lär prövningen hos MPD bli mer omfattande med fler villkor än i koncessionsprövningen, eftersom miljötillståndet kräver en bredare utredning och inkluderar en del prövningar som i dag sker separat. Denna samordning är en fördel med en sammanhållen miljöprövning och skulle kunna leda till att osäkerheten i senare skede med sena kompletteringar minskas och därmed leda till minskad projekttid. Denna vidare prövning skulle å andra sidan kunna leda till att hela prövningsfasen tar mer tid, vilket i så fall skulle förlänga hela pro- jekttiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Varken ett miljötillstånd eller en nätkoncession ger i sig tillgång till marken, utan det är en separat fråga. Skulle dagens prövning änd- ras och delas upp är detta en fråga som måste lösas. Miljöprövningen bör kunna fungera på samma sätt som andra &lt;NOBR&gt;MPD-prövningar&lt;/NOBR&gt; sker i dag. Övriga frågor som dagens nätkoncessioner hanterar, till exem- pel allmän lämplighet, måste fortsatt prövas av nätmyndigheten. Det är i den processen elförordningens krav på remiss till markägarna lämpligen hanteras. Annars måste det införas särskild lagstiftning för hur miljöprövningen av kraftledningar ska hanteras i MPD. Detta leder dock till att ärenden hos MPD prövas med olika formaliaförut- sättningar beroende på verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Ledningsrättsdelen är angiven till 100 veckor. Själva ledningsrätts- förfarandet lär inte påverkas av om sträckningen anges i en nätkon- cession eller ett miljötillstånd. Däremot har flera andra problem med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;ledningsrättsdelen identifierats. Det handlar om marktillträde för detaljprojektering, Lantmäteriets ökade krav på underlag, prioritering av ledningsrättsärenden samt resurs- och kompetensbrist. Ingen av dessa frågor påverkas av valet mellan miljötillstånd och miljöprövning inom ramen för nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Projektering, rättigheter, tillstånd och dispenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Parallellt med prövningen i MMD och ledningsrättsförfarandet finns ett flertal aktiviteter angivna. Dessa är utspridda över en period på cirka 90 veckor, men ingen enskild aktivitet är angiven till mer än 50 veckor. Det handlar om markupplåtelseavtal, detaljprojektering, samråd enligt kulturminneslagen, arkeologisk undersökning, miljö- åtgärdsplan samt tillstånd eller dispens avseende strandskydd, biotop- skydd, reservat, ingrepp i fornlämning och vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Enligt kompletterande uppgift från Vattenfall förekommer det i samband med byggnation att man träffar på objekt som omfattas av det generella biotopskyddet, till exempel odlingsröse eller stenmur. Dessa objekt är i många fall inte registrerade någonstans och kan ha missats i förstudier och projektering. Om så är fallet kan företaget under pågående byggnation tvingas söka dispens för påverkan eller in- grepp. Motsvarande gäller om man träffar på en tidigare okänd forn- lämning. Både fallet med oförutsedda biotopskydd och fallet med okända fornlämningar kan inträffa ända tills ledningen är färdigbyggd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det är denna del som främst påverkas av valet mellan miljötillstånd och miljöprövning inom ramen för nätkoncession. Med miljötillstånd kan flertalet aktiviteter samordnas inom ramen för handläggningen av miljötillståndet. Detta bör i det enskilda fallet leda till effektivitetsvinst hos såväl länsstyrelse/MPD som nätföretag. Hur stor effektivitets- vinsten kan bli hos tillståndsmyndigheten beror dock på hur arbetet är organiserat i dag. Å andra sidan har miljöprövningen betydelse för bedömningen av den allmänna lämpligheten och tvärtom. Ur det all- männas intresse av att kunna väga miljöprövningen mot bedömningen av den allmänna lämpligheten är dagens ordning mer effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Eftersom denna del enligt Vattenfalls schema består av aktiviteter som är parallella med ledningsrättsdelen innebär effektiviseringen ingen total tidsvinst. Tvärtom kan den innebära att den totala projekt- tiden blir längre om det tar längre tid att handlägga ett mer omfattande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="p147dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330147x1.jpg/" id="p147img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;miljötillstånd än en nätkoncession. Beslutet är en förutsättning för att påbörja arbetet med såväl ledningsrätt som markupplåtelseavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;Entreprenad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Hela entreprenaddelen är angiven till 228,2 veckor. Det är den del som börjar med upphandling som är beroende av att ledningsrätts- delen är klar. Den huvudsakliga delen av tiden, 116 veckor, består av fältarbete. Entreprenaddelen ska rimligtvis inte påverkas av den före- gående prövningsprocessen och inte heller i övrigt påverkas av utred- ningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Hur ska prövning av allmän lämplighet göras med separata miljötillstånd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft10"&gt;Vi anser att en stor fördel med nuvarande prövningsordning är att den möjliggör att en stor del av miljöprövningen sker integrerad med prövningen av ledningens allmänna lämplighet i samhällsekonomiskt hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;I jämförelsen av projektprocessen för de olika alternativen är inte prövningen av ledningens allmänna lämplighet och sökandens lämp- lighet med. Som vi angett tidigare och som framgår av utredningens övriga arbete går det inte att bortse från dessa prövningar. Med dagens tariffregler behöver de naturliga monopolen även fortsättningsvis vara kompletterade med legala monopol. Det allmänna behovet motiverar också att dagens koncessionsbeslut är prejudicerande för ledningsrätt, det vill säga att ledningsrätt ska beviljas om nätkoncession har med- delats. En tvångsrätt till mark kan svårligen motiveras av att en led- ning uppfyller kraven på miljöhänsyn, men inte fyller något allmänt behov. Vidare sänds inte en ansökan om miljötillstånd ut till berörda markägare, utan det räcker med att den kungörs&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. I elförordningen finns däremot ett krav på att remittera ansökan till berörda mark- ägare som får anläggningen på sin egen mark, vilket kan vara många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Avser prövning av miljötillstånd hos MPD, vid prövning av mål i MMD skickas kungörelse ut till markägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="p148dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330148x1.jpg/" id="p148img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;för en kraftledning. Det finns inget motsvarande lagkrav i miljö- balken på att MPD ska remissa markägarna.&lt;SPAN class="ft117"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Alternativet att flytta hela prövningen, inklusive den av allmän lämplighet, till MPD behandlas i följande avsnitt. Med en uppdelning där Ei prövar den allmänna lämpligheten och sökandens lämplighet separat från handläggningen av miljötillstånd hos MPD uppstår flera frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Vid en separerad prövning är det mest naturliga att se beslutet om den allmänna lämpligheten och sökandens lämplighet som det egent- liga koncessionsbeslutet, det vill säga det beslut som reglerar det legala monopolet. Det kommer dock att se annorlunda ut än i dag. En rimlig ordning är att miljöprövningen görs före prövningen av den allmänna lämpligheten. Prövningen av de lokala miljöhänsyn som sker inom ramen för miljöprövningen och de kostnader som dessa hänsyn kan medföra kan nämligen påverka den samhällsekonomiska bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;och därmed den allmänna lämpligheten – av hela ledningen. Alter- nativet är att nätmyndigheten fattar sitt beslut först genom att pröva och godkänna en sträckning från A till B utan några detaljer om närmare sträckning eller utförande. I så fall kan koncessionsansökan inte remitteras till markägarna, eftersom det ännu är oklart vilka mark- ägare som berörs av den valda sträckningen. Det skulle även vara svårt att göra en samhällsekonomisk bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Det bör även med en separat miljöprövning vara koncessions- beslutet som ligger till grund för ledningsrätt. För att kunna göra det måste beslutet ange en detaljerad sträckning, troligen än mer detalje- rad än i dag för att kunna underlätta handläggningen av ledningsrätt, se avsnitt 5.5. Den detaljerade sträckningen kan förstås inte med säkerhet anges innan miljöprövningen är gjord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Denna prövning av den allmänna lämpligheten och fastställande av en specifik sträcka ska således ske mellan miljöprövningen och led- ningsrättsförfarandet. Även om miljöprövningen inte är med i pröv- ningen av koncessionsansökan lär handläggningen, utifrån de krav som finns på handläggningen av ett ärende hos förvaltningsmyndig- het, ta flera månader med granskning av inkommen ansökan, utskick till sakägare inklusive markägare, kommunicering av remissvar och beslut. Denna tid läggs till och förlänger nuvarande projekttid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;I båda processerna har förvisso markägarna likartade möjligheter att komma till tals och på- verka projektet under samrådsprocessen, men detta sker i samband med att MKB ska upprättas och innan ansökan om miljötillstånd eller nätkoncession lämnas in till beslutande myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Vilken myndighet är mest lämpad att pröva olika frågor?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;En annan frågeställning är vilken myndighet som får anses vara mest lämpad att pröva miljö respektive allmän lämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Miljöprövningsdelegationerna har sedan lång tid gjort miljöprövningar och det finns utvecklad praxis för miljötillstånd. Det får därför anses tydligt utifrån övriga arbetsuppgifter att berörd MPD har en högre kompetens än nätmyndigheten att göra miljöprövningen. Ei:s miljö- bedömningar i koncessionsbesluten bygger huvudsakligen på infor- mation som lämnas av berörda länsstyrelser. Det är även så en MPD arbetar. MPD har emellertid erfarenhet och kompetens genom att göra miljöprövningar av många olika slag och därmed kan grunda sina bedömningar på praxis inom andra verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;När det gäller prövningen av ledningens allmänna lämplighet och sökandens lämplighet att bedriva nätverksamhet har ingen ifrågasatt att Ei skulle vara den lämpligaste instansen. Båda dessa delar av pröv- ningen knyter nära an till Ei:s övriga uppdrag som nätmyndighet och handlar om tekniska och ekonomiska bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Det finns således inte en enskild myndighet som får anses lämp- ligast att göra hela prövningen. Frågan är vilken myndighet som är mest kompetent att göra en samlad bedömning av hela lämpligheten. En uppdelning i två olika beslut är en möjlighet. Det får dock andra konsekvenser, vilka redovisas i föregående avsnitt. Givet är att en så- dan uppdelning avsevärt försvårar, eller snarare omöjliggör, en samlad bedömning av en lednings allmänna lämplighet och den miljöpåverkan som i dag prövas inom ramen för koncessionsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Ur ett strikt miljörättsligt perspektiv bör prövningen ske hos MPD. Detta förutsätter antingen att möjligheten till en samlad prövning av allmän lämplighet och miljöpåverkan avsevärt försvåras eller att MPD ska ta ansvar för regulatoriska bedömningar kopplade till elnätsverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I dag är miljöprövningen dominerande i koncessionsprövningen. Det kan bland annat bero på att denna prövning sker mot ett tydligt angivet regelverk, en ändrad instansordning för överklaganden och de prioriteringar som Ei har gjort under de senaste åren. Lagen läm- nar dock ett handlingsutrymme för Ei att lägga en större tonvikt på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft31"&gt;de övriga delarna av prövningen. Diskussionen om samhällsekono- miska bedömningar vid investeringar i transmissionsnätet knyter an till detta. Det är således inte givet att man utifrån dagens prioriter- ingar kan dra slutsatsen att bedömningarna av allmän lämplighet eller sökandens lämplighet saknar större betydelse. En överflyttning av dessa prövningar till MPD kommer därför att skapa ett behov av ny kompetens hos dessa instanser och troligen göra bedömningarna be- roende av Ei:s remissvar. Vidare motiverar det frågan, som nu med miljöprövningen, varför inte den mest kompetenta myndigheten ansvarar för prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft31"&gt;Representanter för länsstyrelser har till utredningen framfört att en fortsatt samlad prövning hos Ei för en enhetlig hantering och prioritering över landet är en rimlig slutsats. Det förutsätter att miljö- prövningen inte förminskas och förenklas i för stor utsträckning. Nätkoncessioner kan vara väldigt olika omfattande och beroende på kraftledningens storlek eller längd beröra naturmiljövärden i väldigt olika omfattning. Därför är det viktigt att beslutet om betydande miljöpåverkan görs noggrant, men också att Ei har möjlighet att faktiskt föreskriva de villkor som krävs till skydd för naturmiljön i de fall det behövs, se avsnitt 6.2.2. Kraftledningar kan vara väldigt stora ingrepp i miljön och det ska också återspeglas i villkoren i de koncessionsbeslut som meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft12"&gt;Ei har framfört att länsstyrelserna har den ovärderliga lokalkänne- dom som Ei till stor del förlitar sig på i sina beslut. Enligt nuvarande ordning får länsstyrelserna emellertid agera ombud för den miljö- påverkan som kan uppstå medan Ei står för den objektiva, samman- vägda bedömningen av behovet av ledningen, utformningen, säker- hetsaspekter, miljöpåverkan med mera. Om respektive länsstyrelse skulle hantera miljöprövningen för påverkan inom det egna ansvars- området finns det enligt Ei risk att bedömningarna görs olika bero- ende på län. Att samordna detta skulle kräva ett nytt regelverk och system, vilket knappast ryms inom utredningens uppdrag. Ett sådant system kommer inte att medföra avsevärda förkortningar av kon- cessionsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Samhällsviktig infrastruktur och helhetsperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;En annan fråga är vilken myndighet som är mest lämpad att väga regionala intressen mot nationella. Många ledningar sträcker sig över flera län och det är inte säkert att en ledning av stort nationellt intresse tillför någon nytta alls lokalt eller regionalt där den passerar. Ei bör, som central myndighet, ha bättre förutsättningar att se till det nationella intresset än de regionala myndigheterna. Alternativt skulle elnät klassas som en &lt;NOBR&gt;A-verksamhet&lt;/NOBR&gt; om ledningen går genom flera län och att det i så fall är MMD som skulle vara första prövnings- instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Kraftledningar har en grundläggande och avgörande betydelse för ett väl fungerande samhälle. Elnätets betydelse som samhällsviktig infrastruktur kan inte nog understrykas. Kraftledningar kan därför inte jämföras med annan miljöfarlig verksamhet som prövas enligt miljöbalken. Vid prövningen av nätkoncession för linje kan lokala intressen få stå tillbaka för nationella intressen. Behovet av till exem- pel förstärkt överföringskapacitet på transmissionsnätsnivå mellan olika landsdelar kan ha stor miljöpåverkan men begränsad lokal nytta. Vid prövningen av en koncessionsansökan behövs därför ett helhetsperspektiv för hela sträckningen som ser till vad som är bäst för samhället som sådant vad avser både den allmänna lämpligheten och ledningens miljöpåverkan. Ei har lång erfarenhet av att pröva både ledningars allmänna lämplighet och påverkan på miljön samt har breda kunskaper om elmarknaden. Ei har således bättre förutsättningar för att göra en sådan helhetsbedömning än vad till exempel en MPD har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Processuella frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;Med en övergång till separata miljötillstånd uppstår några processuella frågor som måste lösas. Det är frågorna om forum och överklagbar- het av olika beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Forumfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;Genom ändringar i ellagen 2013 beslutar Ei i stort sett om alla nät- koncessioner och flertalet koncessionsbeslut kan överklagas till MMD. Det finns några undantag där beslut eller överprövning sker hos&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;regeringen. Att regeringen vid en separerad prövning ska pröva samma ärenden som i dag är givet i utredningens direktiv. Däremot är frågan om MMD ska pröva koncessionsbeslut som enbart baseras på allmän lämplighet och sökandens lämplighet. Allmän förvaltningsdomstol, som prövar flertalet av nätmyndighetens övriga beslut, förefaller vara en mer naturlig instans. Det skulle i så fall medföra att koncessions- beslutet och miljötillståndet vid överklagande hanterades av separata instansordningar oberoende av varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Långa ledningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Många kraftledningar sträcker sig över flera län. I dag sker prövningen för hela sträckan samlad hos Ei. Med en övergång till en separerad prövning kommer koncessionsbeslutet alltjämt att fattas av Ei och tro- ligen överprövas av Förvaltningsrätten i Linköping. Miljötillståndet kommer dock att fattas av olika MPD och överprövas av olika MMD. Frågan är hur denna uppdelning kan undvikas för ledningar som be- rör flera MPD. Detta regleras i dag i 5 § förordningen om miljö- prövningsdelegationer, enligt vilken ärenden ska prövas av den MPD inom vars prövningsområde verksamheten i huvudsak bedrivs eller avses att bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Regeringsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft31"&gt;Enligt utredningens direktiv finns det ingen anledning att se över dagens ordning där beslut om eller överprövning av nätkoncessioner i vissa fall sker hos regeringen. Med ett separat beslut om den allmänna lämpligheten bör således regeringen i vissa fall fatta detta beslut eller vara överprövningsinstans. De beslut som berörs är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Transmissionsledningar – beslutas av Ei men kan överklagas till regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utlandsförbindelser – beslutas av regeringen efter beredning hos Ei.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Försvarsmakten – Försvarsmakten kan begära att regeringen prövar en fråga om nätkoncession om frågan har betydelse för försvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;En rimlig ordning med separata beslut vore att regeringen även över- prövade miljötillstånden för motsvarande ledningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Överklagbarhet av olika beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;En fråga som är värt att granska särskilt noga är vem som ska kunna överklaga de olika besluten om det meddelas en nätkoncession och ett miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Dagens koncessionsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Dagens koncessionsbeslut kan överklagas av sökanden och berörda sakägare. Den största gruppen sakägare är de markägare som berörs av ledningen. Övriga sakägare är bland annat berörda kommuner. I vissa fall har ideella organisationer rätt att överklaga. Statliga myndigheter, till exempel länsstyrelser, kan däremot normalt inte överklaga om det inte sker i egenskap av enskild, till exempel markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Separata beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Möjligheterna att överklaga miljötillståndet bör rimligen överens- stämma med vad som gäller för dagens nätkoncessioner. Om den mer precisa sträckningen, som är prejudicerande för ledningsrätts- förfarandet, framgår av koncessionsbeslutet lär kretsen sakägare i koncessionsärendet vara i princip identisk med dagens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Effekterna av två beslut med många sakägare skulle kunna bli mycket omfattande, eftersom en stor krets då har två möjligheter att överklaga och försöka förhindra att projektet genomförs. Det skulle också innebära en stor administrativ belastning för berörda myndig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ledningens skydd genom rättskraft och skyddstid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft12"&gt;En av de stora fördelarna med en separat prövning vore att frågan om koncessionsbesluts skydd mot ingripanden med stöd av miljö- balken fick en naturlig lösning, eftersom miljötillstånd alltid vinner rättskraft inom miljöbalken. Frågan är vad detta skulle innebära i praktiken och vad som kan uppnås genom andra medel. En nyord- ning med miljötillstånd som ger rättskraft inom miljöbalken skulle endast gälla nybyggda ledningar, inte de redan befintliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="p154dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330154x1.jpg/" id="p154img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Skydd och skyddstid enligt ellagen och miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Ett miljötillstånd har, som utgångspunkt, rättskraft inom miljöbalken så länge som tillståndet är giltigt, 24 kap. 1 § MB. Men tillstånden kan antingen omprövas enligt 24 kap. 5 § eller återkallas enligt 24 kap. 3 §. Ett tillstånd kan omprövas efter tio år eller under någon av de andra förutsättningarna som nämns i 24 kap. 5 §. Det finns en be- gränsning på en sådan omprövning, nämligen att tillståndsmyndig- heten inte får meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt för- svåras, 24 kap. 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;I dag tillämpas miljöbalken parallellt med ellagen, det vill säga om det uppkommer en olägenhet så kan tillsynsmyndigheten med stöd av miljöbalken förelägga nätföretaget att till exempel flytta på led- ningen. Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken med till- hörande föreskrifter. Tillsynsmyndigheten ska på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har med- delats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, 26 kap. 1 § MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Av detta följer att det kan finnas anledning för tillsynsmyndig- heten att utöva tillsyn och meddela förelägganden eller förbud på grund av klagomål. Om ledningen i Döshultsfallet&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;(se avsnitt 6.3.1) hade haft ett miljötillstånd hade tillståndsmyndigheten kunnat om- pröva tillståndet enligt 24 kap. 5 §. En omprövningsprocess kan dock initieras först efter tio år och i praktiken borde det även krävas att det finns någon grund utöver tiden. För att enskilda klagomål angå- ende elektromagnetiska fält ska utgöra en tillräcklig grund bör de vara befogade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;En omprövningsprocess hade därför troligen inte initierats lika lätt som tillsynen om situationen i Döshult hade uppstått och det hade funnits ett miljötillstånd. Men om en omprövning hade skett hade den varit begränsad enligt 24 kap. 9 §. Det är därför osäkert om en omprövning hade kunnat sluta med att ledningen måste flyttas. Med en ordning där kraftledningar kräver miljötillstånd är det tro- ligen länsstyrelsen som ska initiera en omprövningsprocess. Den som är berörd har rätt att överklaga ett beslut av myndigheten att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 augusti 2011 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4127-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="p155dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330155x1.jpg/" id="p155img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;inte initiera en omprövning eller en återkallelse av tillstånd, 16 kap. 12 § MB och MÖD 2011:46.&lt;SPAN class="ft117"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Om ledningen har miljötillstånd är det därför ett starkare skydd än om ledningen inte har något miljötillstånd, även om miljötillståndet kan omprövas efter tio år. En omprövningsprocess är begränsad en- ligt ovan och torde inte bli en vanlig väg att gå. Processen är svårare att initiera än ett tillsynsärende och länsstyrelserna skulle knappast lägga ner resurser på ett omprövningsärende i onödan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Det faktum att det är MÖD som sätter praxis kan tala för att miljö- tillstånd är den bästa vägen att gå. Det borde inte bli så stor skillnad om MMD är första instans, förutom att elledningarna får tillstånd med rättskraft inom miljöbalken och blir svårare att angripa, även om möjlighet till omprövning finns. Om det sker en miljöprövning enligt miljöbalken kommer också risken för senare problem att minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Miljökrav avseende löpande underhåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;Något bör även sägas om miljökrav avseende löpande underhåll. MÖD har uttalat&lt;SPAN class="ft88"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;att koncessionsprövningen främst är inriktad på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;lokaliseringen av ledningen och dess huvudsakliga utformning. Det är inte möjligt att i koncessionsprövningen förutse omfattning och in- riktning av de underhållsåtgärder som kan komma att aktualiseras under den sökta koncessionstiden. Eftersom själva miljöprövningen av dessa underhållsåtgärder inte ska ske i koncessionsbeslutet, utan i eventuella kommande prövningar, är inte kravet på utredning nu lika stort som vid de kommande prövningarna. Däremot måste utred- ningen och nätföretagets uppgifter och åtaganden vara så detaljerade och av sådan omfattning att det är möjligt att ge tillstånd till ledningen med den aktuella lokaliseringen och huvudsakliga utformningen samt att föreskriva ett allmänt villkor. Enligt nuvarande praxis ska påverkan vid drift och underhåll hanteras med stöd av 12 kap. 6 § MB. Det innebär att det kan föreskrivas försiktighetsmått men inte villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 12 december 2011 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2554-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 30 november 2017 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9917-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Hur en separat miljöprövning skulle påverka berörda myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Effekterna på berörda myndigheter varierar förmodligen stort. Här tar vi upp några av dem. Ytterligare konsekvenser redovisas i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft14"&gt;Förutsättningarna för Ei att göra en samlad bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;I kommittédirektivet till utredningen konstateras att Ei har en bland- ning av uppgifter som bland annat inkluderar marknadsfrågor, kon- sumentfrågor osv. Det anges även att koncessionsfrågorna har en svagare anknytning till de andra frågorna som Ei hanterar. Ei har på grund av dessa skrivningar för utredningen framhållit att koncessions- prövningen också har ett samband med flera av de verksamheter som Ei har. Det pågår för närvarande ett internt utvecklingsarbete som syftar till att knyta Ei:s hantering av koncessionsfrågor närmare Ei:s övriga verksamhet, såsom gränsöverskridande handel, frågor om kapa- citet och flexibilitet samt samhällsekonomisk helhetsbedömning. Vi har därutöver fått information om att Ei under de senaste åren har arbetat med att på olika sätt utveckla koncessionsverksamheten. Verk- samheten har renodlats och fått mer resurser med relevant kompetens inom främst miljörätt, teknik och ekonomi, handläggningen har digi- taliserats och en processöversyn har gjorts. Effekterna är en snabbare och bättre samordnad process med en förbättrad miljöprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft14"&gt;Samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;En övergång till en separat miljöprövning kan både främja och mot- verka en bättre samordning, beroende på vilket hänseende som åsyftas. En sammanhållen miljöprövning lär underlätta samordningen inom det enskilda projektet, men en uppdelning av prövningen på flera MPD lär försvåra möjligheten att prioritera mellan ett företags olika ansökningar. I dag kan detta ske samlat hos Ei. I dag kan Ei:s beslut överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, vars beslut i sin tur kan överklagas till MÖD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Ett beslut från en MPD skulle komma att överklagas till respek- tive MMD. Samtliga domar från MMD kan överklagas till MÖD, som är samma för hela Sverige. Beslut och domar från underinstanser skulle således bli något svårare att samordna, men praxisbildningen skulle ske på samma sätt som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Möjligheten att bygga ledningar med stöd av nätkoncession för område bör utökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft12"&gt;Vi tycker att fler ledningar ska kunna byggas med stöd av nätkon- cession för område eller en prövning som motsvarar den för led- ningar inom nätkoncession för område. Syftet är att på ett effektivt sätt minska behovet av tidskrävande koncessionsprocesser för led- ningar som behövs för kapacitetsförstärkning, nyanslutningar av nya elanvändare och elproducenter och åtgärder för att minska risken för elavbrott med en nivå på miljöhänsyn som redan är accepterad på flera håll i landet. Med denna ordning ska ledningar på samma spän- ningsnivå i ökad utsträckning prövas på ett likartat sätt. Ändringarna innebär också att reglerna om nätkoncession, reglering och redovis- ning kan utformas på var för sig ändamålsenliga sätt utan att direkt påverka varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Det går generellt sett betydligt snabbare att få nödvändiga tillstånd för att få bygga en ledning med stöd av nätkoncession för område än för nätkoncession för linje, se det underlag som presenteras i av- snitt 5.3.2. På grund av hur nätet är uppbyggt finns det emellertid ingen enhetlig gräns för när en mer omfattande prövning sker. Inom tämligen stora geografiska områden kan nätägarna numera bygga led- ningar på &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV med stöd av nätkoncession för område, medan det i andra delar av landet finns ledningar på 20 kV eller ännu lägre spänningsnivåer som kräver nätkoncession för linje, eftersom de går in på en annan nätägares område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Vi har övervägt om det innebär att det är ett problem att ledningar som byggs med stöd av nätkoncession för område inte omfattas av någon miljöprövning enligt ellagen, till exempel krav på MKB för hela sträckan, utan endast av miljöbalkens allmänna bestämmelser. Vår be- dömning är att så inte är fallet. Nätföretagen måste alltid sträva efter en god dialog med berörda markägare och med de myndigheter som har ansvar för känsliga områden med särskilda restriktioner. På flera håll i landet har nätkoncession för område beviljats för spänningsnivåer upp till &lt;NOBR&gt;30–70&lt;/NOBR&gt; kV inklusive luftledningar. Detta gäller även områden med känsliga natur- och kulturmiljöer. Det som framkommit i utred- ningen tyder på att de prövningar och bedömningar som kan behövas enligt miljöbalken är tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="p158dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330158x1.jpg/" id="p158img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Regionnät bör kunna byggas med stöd av nätkoncession för område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Utbyggnaden av regionnätet på lägre spänningsnivåer ska kunna ske med stöd av nätkoncession för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Nätkoncessioner för område som avser regionnät ska inte om- fattas av ett lika starkt legalt monopol som nätkoncessioner för område som avser lokalnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;Nätkoncession för lokalnätsområden har under de senaste decennierna regelmässigt meddelats för 20 kV. Nivån 20 kV verkar ha satts ut- ifrån det faktum att det var den högsta spänningsnivå som lokalnäten i någon större utsträckning använde. På några håll i landet har dock nätkoncession för område beviljats för spänningsnivåer upp till 30– 70 kV inklusive luftledningar. Detta gäller även områden med käns- liga natur- och kulturmiljöer, bland annat hela Gotland (70 kV) och stora delar av Jämtlands län (40 kV). Vårt förslag möjliggör att fler ledningar inom samma spänningsintervall ska kunna byggas med stöd av nätkoncession för område. Det underlättar snabbare anslutningar, till exempel av decentraliserad elproduktion. Däremot bör ledningar på högre spänningsnivåer, till exempel 130 kV, prövas enligt reglerna för nätkoncession för linje. För ledningar, som med stöd av nät- koncession för linje används med en spänning om minst 130 kV, föreslår vi ett skydd mot ingripande med stöd av miljöbalken, se av- snitt 6.3.1. Ett sådant skydd mot ingripande är inte lämpligt att ge ledningar som byggs med stöd av nätkoncession för område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Indelningen i region- och lokalnät utgör i många fall ett hinder för spänningshöjning av nätkoncessionsområden, eftersom det är olika företag som äger lokalnäten &lt;NOBR&gt;(0–20&lt;/NOBR&gt; kV) och regionnäten &lt;NOBR&gt;(30–130&lt;/NOBR&gt; kV) inom ett geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;När nätmyndigheten beslutar om högsta tillåtna spänning för en nätkoncession för område ska fyra omständigheter särskilt beaktas enligt 2 kap. 2 § andra stycket ellagen, nämligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;den spänning som kan förutses behövas för att driva ledningsnätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av nätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;säkerställandet av en samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;konsekvenser för berörda kunder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;En spänningshöjning av nätkoncessionen för område hindras oftast av att det vore samhällsekonomiskt olönsamt att tillåta lokalnätsägaren att med stöd av nätkoncessionen för område bygga ledningar på samma spänningsnivå som det befintliga regionnätet. Eftersom innehavaren av en nätkoncession för område kan bygga ledningar utan att den all- männa lämpligheten för enskilda sträckningar prövas, skulle en spän- ningshöjning innebära att parallella nät kan byggas. Dagens regelverk medger inte heller att innehavaren av regionnätet kan beviljas nät- koncession för område för spänningsnivåer över den högsta tillåtna spänningen för nätkoncessionen för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;En konsekvens av dagens förhållande är att utbyggnaden av nätet på spänningsnivåer över 20 kV i många fall måste ske med nätkonces- sion för linje. En fullständig koncessionsansökan med MKB måste därmed tas fram och prövas även när det inte kan motiveras av led- ningens inverkan på miljön eller att säkerställa en samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet. Av de koncessionsbeslut vi granskat framgår till exempel att en noggrann miljöprövning har skett av led- ningar på 40 kV som inte har ansetts ha betydande miljöpåverkan, se avsnitt 6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft31"&gt;Syftet med vårt förslag är att underlätta utbyggnaden av elnätet på spänningsnivåer över 20 kV genom att på ett effektivt sätt minska behovet av tidskrävande koncessionsprocesser för ledningar som be- hövs för kapacitetsförstärkning, nyanslutningar av nya elanvändare och elproducenter och åtgärder för att minska risken för elavbrott med en nivå på miljöhänsyn som redan är accepterad på flera håll i landet. Vi föreslår därför att det även ska vara möjligt att besluta om en lägsta tillåtna spänning för en nätkoncession för område. Med denna ordning kan ledningar på samma spänningsnivå i ökad utsträckning prövas på ett likartat sätt och i ökad utsträckning möjliggöra att led- ningar på samma spänningsnivå prövas på samma sätt oavsett var de byggs i landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="p160dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330160x1.jpg" style="width:433px;height:677px"  id="p160img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft2"&gt;Figur 5.1 Schematisk bild över hur regionnätsledningarna i Sverige är fördelade per nätföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft118"&gt;E.ON Energidistribution AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft118"&gt;Ellevio AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft118"&gt;Skellefteå Kraft Elnät AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft118"&gt;Vattenfall Eldistribution AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft73"&gt;Källa: &lt;SPAN class="ft62"&gt;Ei.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft79"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Prövningsordning i våra grannländer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft12"&gt;Vi har studerat prövningsordningen i några grannländer, se bilaga 2. I Danmark byggs distributionsnäten (60/50 och 20/10 kV) ut med stöd av nätkoncession för område. I Finland krävs nätkoncession för linje för transmissionsnät och regionala nät med en spänningsnivå på eller över 110 kV. Båda dessa länder synes således ha ett system i linje med vårt förslag. I Norge krävs däremot nätkoncession för linje för anläggningar på mer än 22 kV. Om spänningen är lägre än 132 kV eller ledningen är kortare än 15 km behöver dock ingen samhällsekonomisk analys genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Koncession för område för regionnät i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft12"&gt;Figur 5.1 ger en schematisk bild över hur regionnätsledningarna i Sverige är fördelade per nätföretag. Den geografiska överlappningen skulle vara väsentligt mindre om kartan ritas per spänningsnivå. För att se hur de potentiella nätkoncessionerna för område på regionnäts- nivå för de tre största nätföretagen Ellevio, Eon och Vattenfall för- håller sig till nätkoncession för område på lokalnätsnivå, kan kartan jämföras med figur 7.2 i avsnitt 7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Nätmyndighetens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;När en ansökan om ett regionnätsområde ska bedömas ska nät- myndigheten beakta de fyra omständigheterna enligt 2 kap. 2 § andra stycket ellagen och det sökta områdets lämplighet enligt 2 kap. 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Koncessionsområdets lämplighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Nätmyndigheten måste ta ställning till det sökta koncessionsområdets lämplighet, 2 kap. 9 § ellagen. I bedömningen bör nätmyndigheten ta hänsyn till den sökandes förmåga att under överskådlig tid driva och utveckla ett sammanhållet nät inom det sökta spänningsintervallet. Det är därmed inte givet att gränserna för ett område som avser regionnät överensstämmer med gränserna för underliggande lokalnätsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Det spänningsmässigt överliggande koncessionsområdet ska således inte behöva ha samma gränser och innehavare som det underliggande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="p162dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330162x1.jpg/" id="p162img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Däremot ska koncessionsområdena inte få överlappa varandra spän- ningsmässigt inom samma geografiska område. Spänningsnivån måste vara densamma för hela koncessionsområdet, se 2 kap. 2 § andra stycket ”en högsta spänning”, men det finns inget hinder mot att skilja den högsta tillåtna spänningen mellan olika tekniker. I några stads- områden är det i dag tillåtet med en högre spänning för markkabel än för luftledning, till exempel Stockholm (33 kV luftledning och 110 kV markkabel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Inverkan på miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft31"&gt;När en ledning byggs med stöd av en nätkoncession för område sker ingen särskild prövning hos nätmyndigheten. Det finns i ellagen inget krav på att en MKB ska upprättas i fråga om en sådan ledning. Det kan visserligen krävas att en MKB upprättas i samband med en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § MB. Sådant samråd förutsätter emellertid bland annat att byggandet av ledningen kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. En högre spänningsgräns för en nät- koncession för område kan alltså medföra att ledningar, som i andra fall kräver nätkoncession för linje och att en MKB upprättas, kan byggas efter en något mindre ingående miljöprövning. Nätmyndig- heten ska därför vid ett beslut om högsta tillåtna spänning beakta inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av ledningsnätet inom en nätkoncession för område (prop. 2012/13:70 s. 40 f.). Med en högre spänning är det troligt att opåverkad mark kommer att tas i anspråk i större utsträckning, bland annat genom krav på trädsäkring. I ett sådant fall kan behovet av till exempel en alternativutredning vara större och att miljöprövningen bör vara mer omfattande än sam- råd enligt 12 kap. 6 § MB. Skillnaden i tekniskt utförande är dock inte så stor mellan luftledningar på 20 och 40 kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Enligt den prövningsordning som gällde till 2013 prövade reger- ingen överklagade koncessionsbeslut. Några av dessa beslut avsåg högsta tillåtna spänning för koncessionsområden. Regeringen fast- ställde nätmyndighetens beslut att bevilja Jämtkraft Elnät AB nätkon- cession för område på 40 kV.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Jämtkraft hade ansökt om en spännings- nivå på 130 kV. Regeringen fann att prövningen av sådana ledningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se regeringens beslut den 22 juni 2005 i ärende M2005/181/E (Energimyndighetens diarie- nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9323-96-160).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="p163dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330163x1.jpg/" id="p163img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;bör tillgodoses genom ellagens bestämmelser och inte genom att sär- skilda villkor utformas för nätkoncession för område. Miljöskäl utgör därför troligen ett hinder för att bevilja nätkoncessioner på 130 kV. Regeringen fastställde senare även en spänningsnivå på 40 kV för Mälarenergi Elnät AB.&lt;SPAN class="ft80"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Nätmyndigheten har därefter meddelat ytterligare några nätkon- cessioner för område på 40 kV eller högre. Ett beslut är på 70 kV och avser Gotland. Det är taget av nätmyndigheten och inte överprövat. Det är därför vanskligt att dra långtgående slutsatser av beslutet. Kontakter med Länsstyrelsen i Gotlands län synes dock visa att nät- utbyggnaden på Gotland fungerar väl ur miljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vår slutsats är att det lär vara svårt att av enbart miljöskäl neka en spänningsnivå på &lt;NOBR&gt;40–50&lt;/NOBR&gt; kV för ett koncessionsområde, givet den tillämpning som har varit under de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Vi har i detta sammanhang även tänkt på markägarperspektivet. Vår bedömning är att markägarskyddet kommer att vara fullgott även om regionnätet delvis tillåts byggas ut med stöd av nätkoncession för område. För det fall ledningsrätt aktualiseras kommer lantmäteri- myndigheten att behöva göra en bedömning om ändamålet med led- ningen lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller om olägen- heterna av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som ledningsrätten kan medföra, 6 § ledningsrättslagen. De hårdare kraven på trädsäkring gäller samtliga luftledningar över 25 kV oavsett koncessionsform.&lt;SPAN class="ft105"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;En mer flexibel utbyggnad av re- gionnätet har potential att minska den osäkerhet för markägare som en lång samråds- och tillståndsprocess med flera ledningssträckningar kan ge upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft31"&gt;Vi ser med hänsyn till ovanstående inget generellt hinder ur miljö- synpunkt att införa ett system med nätkoncessioner för regionnäts- område på spänningsnivåer kring &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV. Den faktiska tillämpningen ankommer det sedan på nätmyndigheten att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Se regeringens beslut den 24 februari 2011 i ärende N2007/236/E (Ei:s diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-100130).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;5 kap. 1 § Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2013:1) och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;Behov och samhällsekonomiskt motiverad nätutbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det främsta hindret mot att bevilja en spänningsnivå på &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV för ett koncessionsområde lär vara att sökanden inte har ett behov av ett sammanhållet nät på den sökta spänningsnivån eller att ett annat nätföretag redan har ledningar på den spänningsnivån. I för- arbetena (prop. 2012/13:70 s. 41) behandlas kriteriet om en samhälls- ekonomiskt motiverad nätutbyggnad utifrån dagens situation. Regelns syfte är att motverka att lokalnätsföretag bygger ut sitt ledningsnät till högre spänningsnivåer parallellt med befintliga regionledningar. Detta argument är inte relevant för nätkoncessioner för regionnäts- områden. Snarare handlar det om vilket behov det finns att pröva om en enskild ledning är lämplig ur allmän synpunkt för att undvika att det byggs ledningar som är samhällsekonomiskt olönsamma, se även avsnitt 6.2.1. Enligt förarbetena till ellagen (prop. 1996/97:136 s. 123) syftar prövningen främst till att hindra att nya ledningar byggs där tillräcklig överföringskapacitet redan finns, eller att ledningar dras fram på ett sätt som orsakar onödigt stor skada för tredje man. Nät- myndigheten ska därför vid ett beslut om högsta tillåtna spänning beakta den spänning som kan förutses behövas för att driva lednings- nätet och säkerställandet av en samhällsekonomiskt motiverad utbygg- nad av nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Ellagen innehåller samtidigt flera krav som nätföretaget måste upp- fylla. Några av kraven som har särskild påverkan på nätutbyggnaden är anslutningsskyldigheten (3 kap. &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§) och funktionskravet på leveranssäkerhet (3 kap. &lt;NOBR&gt;9–9&lt;/NOBR&gt; a §§). Dessa krav får större betydelse på lägre nätnivåer än högre. Många ledningar som byggs på &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV lär således behövas för att uppfylla legala krav oavsett om anlägg- ningen i sig är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. För dessa led- ningar saknar bedömningen därmed i hög utsträckning betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;För de ledningar som inte kan motiveras av legala krav skulle en ute- bliven prövning av allmän lämplighet innebära en ökad risk för ett över- starkt nät, det vill säga att onödiga ledningar byggs. Vår bedömning är att den ökade risken inte står i proportion till behovet av en effektiv process för nätutbyggnad på lägre spänningsnivåer och den merkostnad som enskilda prövningar av nätkoncessioner för linje innebär för nät- företag, myndigheter och kunder. Det finns även en sanktionsmöjlighet inbyggd i regleringen genom att onödiga ledningar som huvudregel inte ska ingå i nätföretagets intäktsram, se 5 kap. 7 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Konsekvenser för andra nätföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;En annan viktig aspekt att beakta är att det kommer att bli svårare för de nätföretag som innehar koncession för underliggande lokal- nätsområden att få höjd spänning för dessa lokalnätsområden eller möjlighet att själva ansöka om nätkoncession för regionnätsområde. Nätmyndigheten måste därför ta hänsyn till berörda lokalnätsföre- tags behov av att bygga nät på högre spänningsnivåer. En nätkonces- sion för ett regionnätsområde bör därför endast meddelas för ett område om det sökande nätföretaget redan har ett utbyggt nät i inom det sökta spänningsintervallet. Det befintliga regionnätet skulle i det fallet troligen redan i dag vara ett hinder för att höja den högsta tillåtna spänningen för lokalnätsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;Nätmyndigheten måste också beakta att flera nätföretag kan ha relativt utbyggda regionnät inom samma område. Det skulle i det fallet innebära en avsevärd fördel för ett av dessa företag att få nät- koncession för regionnätsområde, eftersom nätföretaget då kan bygga ut sitt nät utan att behöva ansöka om nätkoncession för linje. Efter- som regionnätsstrukturen är olika i olika delar i landet är det troligt att det inte kommer att vara lämpligt att dela in hela Sverige i region- nätsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Skydd för det legala monopolet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft31"&gt;En nätkoncession för område innebär med gällande regelverk ett starkt legalt monopol. Det krävs särskilda skäl för att meddela en nätkoncession för linje för en ledning som är avsedd för spänning som ryms inom högsta tillåtna spänning för de områden med nät- koncession som berörs av ledningen, 2 kap. 7 § ellagen. Vill någon ansluta en elektrisk anläggning till en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession för område, får den som har nätkoncessionen för linje göra anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för området. Om sådant medgivande inte lämnas, får nätmyndigheten, om det finns särskilda skäl, meddela tillstånd till anslutningen, 3 kap. 8 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;Det skydd som följer av 2 kap. 7 § och 3 kap. 8 § ellagen är väl motiverat när områdena endast avser lokalnät. Om reglerna även skulle gälla för regionnätsområden skulle det däremot innebära ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;väsentligt starkare monopol än i dag när regionnätet uteslutande drivs av nätkoncession för linje. En sådan förändring kan få långtgående konsekvenser för vissa aktörer, till exempel andra regionnätsföretag som har enstaka ledningar inom området eller vid anslutning av större anläggningar på regionnätsnivå där det i dag råder en viss konkur- rensutsättning avseende anslutningsledningen. Ett vindkraftsföretag kan till exempel välja att själv ansöka om nätkoncession. Vi bedömer därför att det skydd för det legala monopolet som följer av 2 kap. 7 § och 3 kap. 8 § ellagen även fortsättningsvis endast bör avse nätkon- cessioner för område som avser lokalnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Med denna lösning begränsas påverkan på de befintliga regionnäts- linjer inom regionnätsområdet som ägs av andra nätföretag än inne- havaren av regionnätsområdet. De har samma möjlighet att bygga ut nätet och ansluta kunder som tidigare. Skillnaden ligger i möjligheten att snabbt kunna bygga ut nätet vid behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft14"&gt;Övriga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Om någon söker nätkoncession för linje för att bygga en ledning inom ett regionnätsområde ska nätmyndigheten pröva om ledningen är lämplig ur allmän synpunkt. För att kunna göra den bedömningen behöver nätmyndigheten veta vilka ledningar som finns inom region- nätsområdet. Det finns redan i dag en bestämmelse om att innehavaren av en nätkoncession för område ska anmäla de ledningar med en högre spänning än 20 kV som nätkoncessionshavaren har byggt inom området, 2 kap. 16 c § ellagen. Anmälan ska göras senast sex månader efter det att ledningen färdigställts. Denna bestämmelse kommer således att vara tillämplig på ledningar som byggs med stöd av en nätkoncession för regionnätsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;En regionnätsledning som en nätkoncessionshavare använder med stöd av nätkoncession för område ska redovisas tillsammans med nätkoncessionshavarens nätkoncessioner för linje och omfattas av samma tariffregler som gäller för regionledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Sedan 2013 gäller en nätkoncession för område tills vidare utan bestämmelser om omprövning. Vårt förslag är att detta även ska gälla för områden som avser regionnät. Ett problem vid omprövning av en nätkoncession för område är att innehavet av de fysiska anlägg- ningarna inte är kopplade till koncessionsinnehav. En nätkoncession&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="p167dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330167x1.jpg/" id="p167img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;krävs för att bygga och använda starkströmsledningar, men inte för att inneha dem. Därmed är det svårt att se nyttan med att ompröva en nätkoncession för område oavsett spänningsnivå, eftersom ett avslag av en förlängd koncessionstid inte innebär att nätet kan över- låtas till någon annan. För detta finns i stället ett särskilt regelverk i lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anlägg- ningar. Vidare minskar behovet av omprövning genom det svaga legala monopolet för regionnätsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Vissa ledningar inom lokalnätsområden bör redovisas som regionnät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Vissa ledningar som omfattas av nätkoncession för lokal- nätsområde ska redovisas som regionnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft12"&gt;Vi föreslår att kopplingen mellan koncessionsform och hur en led- ning ska redovisas ändras på så sätt att vissa ledningar som omfattas av nätkoncession för lokalnätsområde ska redovisas som regionnät om ledningarna används av samma nätföretag, det vill säga samma juridiska person, som innehar nätkoncessionen för lokalnätsområdet men med regionnätsfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Den föreslagna ändringen gör det möjligt att höja högsta tillåtna spänning för ett lokalnätsområde utan att det påverkar tariffsätt- ningen på regionnätet i de fall det är samma nätföretag som äger både regionnätsledningen och lokalnätet inom koncessionsområdet. Enligt gällande regelverk måste alla ledningar inom gränserna och spännings- nivån för den egna nätkoncessionen för lokalnätsområde redovisas som lokalnät. Tariffsättningen följer i dessa fall alltid koncessions- form utan hänsyn till ledningens funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Om ett nätföretag skulle ansöka om en ny nätkoncession för linje för en ledning som skulle kunna hanteras inom ramen för samma företags nätkoncession för lokalnätsområde skulle den nya ansökan avslås på grund av att nätkoncessionen för linje inte behövs.&lt;SPAN class="ft88"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Konsekvensen är att en utbyggnad av regionnätet som ryms inom lokalnätsområdet, till exempel för att ansluta en större elanvändare, med dagens regler kommer att bekostas av lokalnätskunderna i stället för regionnätskunderna som faktiskt använder ledningen. Detta även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se regeringens beslut den 24 februari 2011 i ärende N2007/228/E (Ei:s diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-100055).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;om lokalnätet inte är anslutet till den aktuella regionnätsledningen. Om de befintliga nätkoncessionerna för linje som ryms inom om- rådesspänningen anses absorberas av nätkoncessionen för lokalnäts- området, ska de kunder som är anslutna på de regionnätsledningarna tariffsättas som lokalnätskunder och vara med och bekosta lokal- nätet i stället för det regionnät som de är anslutna till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Genom att underlätta spänningshöjningar av lokalnätsområden kan fler ledningar komma att omfattas av nätkoncession för område i stället för linje, vilket innebär en förenklad tillståndsprocess. En sådan ändring underlättar också ett införande av regler om återkallelse av nätkoncessioner för linje som omfattas av nätkoncession för om- råde (absorption), se avsnitt 4.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Kostnaderna för kunderna bör bli oförändrade, eftersom tarifferna inte påverkas av förändringen. Syftet är att regionnätskunderna ska fortsätta att betala för de ledningar de är anslutna till – regionnätet – även om dessa delvis omfattas av nätkoncession för lokalnätsområde. Den totala intäktsramen för hela nätföretaget förblir densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Ett liknande förslag lämnades av Energinätsutredningen (SOU 2009:48 s. 126 ff.). Syftet med det förslaget var att möjliggöra att ledningar som utgör en funktionell enhet för regionnätsverksamhet, men som omfattades av nätkoncession för område, skulle kunna redovisas sam- mantaget så att redovisningen kom att utgöra underlag för en enhetlig nättariff på regionnätsnivå. Det angavs också att nätmyndigheten vid beslut borde beakta risken för att en del av de beräknade kostnaderna för att bedriva nätverksamhet i området överförs på kunder i andra koncessionsområden via regionnätstarifferna. Detta förslag genom- fördes dock inte, se prop. 2014/15:56 s. 14:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft119"&gt;Regeringen gör följande bedömning av Energinätsutredningens övriga för- slag i de delar som behandlas i denna proposition. Det gäller förslag om att utöka möjligheten för en innehavare av nätkoncession för område och nätkoncession för linje att ha en samlad redovisning för dessa kon- cessioner samt om att införa en möjlighet för en innehavare av nätkon- cession för linje och nätkoncession för område att ha en samlad redo- visning av nätkoncessionen för linje med vissa ledningar som omfattas av nätkoncession för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft2"&gt;Regeringen bedömer att nämnda förslag avser reglering av situationer som endast i undantagsfall kan bli aktuella. Ett genomförande av för- slagen innebär även att kunder som hamnar i en ny redovisningsenhet riskerar att få höjda elnätsavgifter, vilket även Fiskeriverket och SKGS lyft fram. Regeringen konstaterar i likhet med Näringslivets Regelnämnd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft120"&gt;att frågan om hur den föreslagna regleringen kommer att påverka en- skilda kunders elnätsavgifter inte behandlas i utredningen. Eventuellt kan nya anslutningar på berörda ledningar även påverka vilken redovisnings- enhet som ledningar fortsättningsvis bör tillhöra, vilket kan leda till att ledningarna på nytt ska byta redovisningsenhet. Därmed blir det fråga om en mer komplicerad tillsyn för Energimarknadsinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft121"&gt;Sammanfattningsvis finner regeringen att det saknas starka skäl för att genomföra Energiutredningens förslag i dessa delar samt att det saknas analyser av hur förslagen skulle påverka enskilda kunders elnätsavgifter. Regeringen anser därför att Energinätsutredningens förslag i dessa delar inte bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Utredningen ser inte att enskilda kunder riskerar att påverkas nega- tivt. Den risken lär främst uppstå om en kund som är ansluten till regionnätet flyttas över till lokalnätet och därmed ska betala för en ytterligare nätnivå. Det är för att undvika den situationen i samband med en höjning av ett områdes högsta tillåtna spänning som utred- ningen lämnar sitt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;Redovisning av vissa linjer tillsammans med lokalnätsområde sker enligt gällande regler utan föregående prövning av nätmyndigheten. Vi föreslår ingen annan ordning för ledningar som omfattas av nätkon- cession för lokalnätsområde men som ska redovisas som regionnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Ett nätföretag bör få låta andra nätföretag bygga ledningar inom lokalnätsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Innehavaren av en nätkoncession för lokalnätsområde ska få tillåta andra nätföretag att bygga ledningar inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;Vi föreslår att en innehavare av nätkoncession för ett lokalnäts- område ska få tillåta andra nätföretag att bygga ledningar inom det område och den spänningsnivå som gäller för området. Då behövs inte nätkoncession för linje för enstaka ledningar som nätföretagen bygger på de spänningsnivåer där utbyggnaden vanligtvis kan ske med stöd av nätkoncession för lokalnätsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;Utgångspunkten för förslaget är att innehavaren av nätkonces- sionen för ett lokalnätsområde bör få förfoga över sitt legala mono- pol, så länge som det är förenligt med en rationell nätutbyggnad och kundernas intressen. Ett nätföretag som behöver bygga en ledning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;inom ett annat nätföretags lokalnätsområde tvingas i dag söka nät- koncession för linje för en ledning på en spänningsnivå som lokal- nätsföretagen regelmässigt kan bygga utan särskilt tillstånd från nät- myndigheten. Om en annan nätägare enligt förslaget får tillåtelse att bygga en ledning bör ledningen anses ingå i det koncessionerade och reglerade nätet för det nätföretag som bygger ledningen och med den funktion som ledningen ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;De ledningar som huvudsakligen kan bli aktuella är förmodligen kortare sträckor som ett nätföretag behöver gå in på ett annat nät- företags område. Vi föreslår dock ingen sådan begränsning i bestäm- melsen. Det lär vara förhållandevis ovanligt att en innehavare av ett lokalnätsområde frivilligt skulle vilja ge avkall på sitt legala monopol i någon nämnvärd utsträckning. Om båda nätföretagen i några fall finner det lämpligt att det andra nätföretaget drar en ledning en längre sträcka genom området ser vi inga problem i det. I det fallet är det bättre att gränsen mellan koncessionsområdena ändras. Vi föreslår ökade möjligheter till detta genom delöverlåtelse, se avsnitt 4.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Om innehavaren av lokalnätsområdet inte ger det andra nätföre- taget tillåtelse att bygga ledningen får nätföretaget, precis som i dag, ansöka om nätkoncession för linje. Ansökan bör då avse en funktionell teknisk anläggning, det vill säga vanligtvis inte en ledning som slutar exakt i gränsen mellan koncessionsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Reglerna om markåtkomst och ledningsrätt bör ändras för att förkorta processen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;Vi lämnar i detta avsnitt flera förslag för att underlätta projektering och bättre samordna koncessionsförfarandet med ledningsrättsförfaran- det. Länsstyrelsen bör genom ett särskilt beslut om projekterings- tillstånd kunna ge marktillträde för att bättre specificera sträckningen (undersökningstillstånd). Det bör också tydligt framgå av ellagen att undersökningar för att specificera ledningssträckningen inte är kon- cessionspliktig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft31"&gt;Detta möjliggör att en bättre specificerad sträckning kan fast- ställas i koncessionsbeslutet och skapar förutsättningar för kortare handläggningstider hos lantmäterimyndigheten. Viktigt är också att en dialog förs mellan nätmyndigheten och lantmäterimyndigheten så att koncessionsbesluten har ett innehåll och ett tekniskt format som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="p171dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330171x1.jpg/" id="p171img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;underlättar ledningsrättsförfarandet. Förslaget tar hand om två pro- blem som finns i dag, nämligen marktillträde för projektering samt koncessionsbeslut som inte är tillräckligt precisa för att kunna ligga till grund för beslut om ledningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vi föreslår även ett tillägg i ledningsrättslagen så att nätmyndig- hetens medgivande att inleda en ledningsförrättning får begränsas till att endast avse vissa delar av förrättningen under förutsättning att nätkoncession ännu inte har meddelats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vi vill här även lyfta några aspekter hänförliga till lantmäteri- myndigheterna som i stor utsträckning påverkar utbyggnaden av el- nätet. Det råder sedan lång tid brist på lantmätare. Genom en ändring i ledningsrättslagen som trädde i kraft 2016 ska dessutom prioritet i verksamheten ges för ledningar som ingår i ett elektroniskt kommu- nikationsnät, det vill säga bredband. Sammantaget leder detta till en ansträngd situation för övriga ledningsrättsärenden. Vi ser ingen hållbar lösning i att föreslå prioritet för ytterligare ärenden, men vill betona vikten av en långsiktigt fungerande lantmäteriverksamhet som har kapacitet att hantera viktiga projekt inom befintliga rutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Länsstyrelsen bör få besluta om markåtkomst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om någon avser att bygga en ledning med stöd av nät- koncession ska länsstyrelsen få besluta om rätt att få tillträde till en fastighet för detaljprojektering och den markundersökning som krävs för att kunna precisera ledningssträckningen eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;För att få ett enkelt och tydligt förfarande föreslår vi att det i ellagen förs in en bestämmelse att om någon avser att bygga en ledning med stöd av nätkoncession ska länsstyrelsen få besluta om rätt för att få tillträde till en fastighet för detaljprojektering och den markunder- sökning (undersökningstillstånd) som krävs för att kunna precisera ledningssträckningen eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön. Förslaget är oberoende av om ledningen ska byggas med stöd av nätkoncession för linje eller område. Om ledningen ska byggas med stöd av nätkoncession för linje bör tillträdet ske i så god tid så att nätföretaget har möjlighet att precisera ledningssträckningen i ansökan efter markundersökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="p172dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330172x1.jpg/" id="p172img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;Om markåtkomsten är tänkt att säkras med hjälp av ledningsrätt underlättas förrättningsprocessen av ett tydligt kartunderlag med vars hjälp ledningens sträckning och behovet av mark kan preciseras. Vi vill därför påtala vikten av att en dialog förs mellan nätmyndig- heten och lantmäterimyndigheten så att koncessionsbesluten har ett innehåll och tekniskt format, till exempel filformat för digitala kartor, som underlättar ledningsrättsförfarandet. En precisering av konces- sionsbeslutet kan minska tidsåtgången i förrättningen. Ett tydligare underlag kan förväntas innebära att lantmäterimyndigheternas hand- läggningstider blir kortare, eftersom moment av intresseavvägningar redan är hanterade i koncessionsprocessen, se även avsnitt 5.7.1. Det är dock det sökande nätföretaget som måste avgöra i vilken utsträck- ning arbetet för att göra en ytterligare precisering faktiskt ger en tidsvinst. Detta är således en möjlighet och inte ett krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;En undersökning behövs för att bedöma markens lämplighet vid utbyggnad av elnät. Eftersom en sådan undersökning ofta inte ingår i allemansrätten behövs markägarens tillåtelse. I de flesta fall ger markägaren frivilligt nätföretaget tillträde till marken. Men utan överenskommelse kan det i processen för större ledningar bli pro- blem att precisera sträckningen inför ett koncessionsbeslut om inte nätföretaget har möjlighet till markåtkomst på hela sträckningen för undersökning. En konsekvens av detta blir att nätföretaget har svårt att precisera i vilken sträcka som ledningen ska byggas. Koncessions- besluten är i dag oftast inte så detaljerade att lantmäterimyndigheten kan undvara en prövning av &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; §§ ledningsrättslagen. Bland annat kan olika ledningssträckor inom koncessionsområdet behöva prövas. Beslut om förtida tillträde kan inte ges i en förrättning där oklarheter finns om var ledningen ska förläggas. Ett så pass brett område som vanligtvis anges i koncessionsbeslut är enligt Lantmäteriet inte till- räckligt precist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;För att lösa problemet med markåtkomst används i dag en bestäm- melse i 7 kap. 6 § expropriationslagen (1972:719) om undersökning av en fastighet inför en expropriation. För att säkra markåtkomsten för byggnation av ledningen används normalt ledningsrätt i stället för expropriation. Högsta förvaltningsdomstolen&lt;SPAN class="ft88"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;har dock i ett antal avgöranden godtagit tillämpningen av 7 kap. 6 § expropriationslagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;RÅ 2001 ref. 80 och Högsta förvaltningsdomstolens domar den 20 mars 2015 i mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3843-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3844-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3845-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3846-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3938-14&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;3939-14&lt;/NOBR&gt; samt den 13 december 2017 i mål nr &lt;NOBR&gt;3846-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;trots ovissheten kring vilken lagstiftning som slutligen kommer att används för markåtkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft31"&gt;Förutom i expropriationslagen finns även i andra lagar bestämmel- ser som reglerar hur tillträde till annans fastighet kan möjliggöras för undersökning. Sådana bestämmelser finns i 28 kap. 3 § MB och 3 kap. 1 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. I dessa lagar framgår att när annan än myndighet ska tillträda en fastighet är det länsstyrel- sen som beviljar sådant tillstånd. I fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL), ledningsrättslagen genom hänvisning i 16 § till FBL, väglagen och lagen om byggande av järnväg har myndighet rätt att besiktiga och gå över berörda fastigheter. Det föreligger alltså en skillnad mellan myndigheters lagstadgade rätt att få tillträde till fastigheter inom ramen för myndighetsutövningen, jämfört med de möjligheter som ges efter länsstyrelsens prövning av ärenden om förundersöknings- tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft12"&gt;Under förutsättning att en ansökan om ledningsrätt har inläm- nats till lantmäterimyndigheten kan handläggningen påbörjas sedan koncessionsbeslutet har vunnit laga kraft. Med ovanstående förslag kan lantmäterimyndigheten förses med ett bättre beslutsunderlag av- seende ledningens sträckning. Detta bör förbättra förutsättningarna för beslut om så kallat förtida tillträde enligt 25 a § ledningsrätts- lagen. Med ett beslut om förtida tillträde kan ledningshavaren på- börja byggnationen av ledningen även om beslutet om ledningsrätt inte har vunnit laga kraft. Ett beslut om förtida tillträde kan enbart fattas om koncessionsbeslutet är så precist att ledningens sträckning inte kan ifrågasättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;Processuella frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft12"&gt;Med förslaget om markåtkomst genom länsstyrelsens beslut följer några processuella frågor som återfinns i liknande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Vi föreslår att Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att beslutet ska kunna genomföras. Liknande bestämmelser finns i 28 kap. 8 § MB, 3 kap. 1 § lagen om byggande av järnväg och 72 § väg- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Länsstyrelsens beslut ska kunna överklagas till regeringen. Det är samma överklagandeordning som följer av 7 kap. 8 § expropriations- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Frågan om ersättning för skada och intrång till följd av ett beslut om detaljprojektering behöver regleras. Enligt liknande bestämmel- ser i 4 kap. 5 § lagen om byggande av järnväg och 69 § väglagen ska expropriationslagens bestämmelser gälla i tillämpliga delar om inte annat är särskilt föreskrivet. Detta innebär att frågan prövas av MMD, vilket även är fallet enligt 28 kap. 3 § MB. Ordningen enligt expro- priationslagen innebär att den som genomför en förundersökning ska ersätta markägaren för dennes rättegångskostnader i MMD vid tvist som avser fråga om ersättning, oavsett utgången i målet. Om regler med motsvarande innehåll som i 7 kap. 6 och 8 §§ expropria- tionslagen införs i ellagen, bör expropriationslagens bestämmelser, bland annat de särskilda bestämmelserna om rättegångskostnader, bli tillämpliga också vid MMD avseende talan om ersättning för skada och intrång. Tillståndsbeslutet meddelas således av länsstyrelsen och överprövas av regeringen, medan ersättning för skada och intrång till följd av tillståndsbeslutet prövas av MMD som första instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Även frågan om säkerhet behöver regleras. Vid beslut enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;28 kap. 3 § MB får länsstyrelsen kräva att den som ska utföra under- sökningen ställer säkerhet för framtida ersättningsanspråk innan arbe- tet påbörjas. Om säkerhet ställs får länsstyrelsen förordna att arbetena får påbörjas även om beslutet om tillträde överklagas. Bestämmelser om ställande av säkerhet finns även i expropriationslagen. Enligt 7 kap. 7 § tredje stycket expropriationslagen behöver inte staten, kommun, landsting och kommunalförbund ställa säkerhet. Liknande bestämmelser om säkerhet finns inte i lag om byggande av järnväg eller väglagen där det ofta är Trafikverket eller kommun som är sök- ande. Det är därmed rimligt att reglerna om säkerhet inte gäller för Svenska kraftnät såsom statligt affärsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Vissa arbeten och undersökningar är inte byggande av ledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Arbeten och undersökningar, som enbart sker i syfte att definiera var och hur en ledning ska byggas och vilken påverkan det får på miljön, ska inte anses ingå i byggandet av ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="p175dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330175x1.jpg/" id="p175img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Enligt ellagen får en starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd. Till byggandet av en ledning räknas även schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för led- ningen, 2 kap. 1 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;För att undvika otydligheter om hur övriga förslag förhåller sig till förbudet mot att börja bygga en ledning utan tillstånd bör ellagen förtydligas. Arbeten och undersökningar, som enbart sker i syfte att definiera var och hur en ledning ska byggas och vilken påverkan det får på miljön, bör inte anses ingå i byggandet av ledningen. Sådana undersökningar kan ske med stöd av en överenskommelse med be- rörda markägare eller genom beslut av länsstyrelse enligt det förslag som vi lämnar i avsnitt 5.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Det bör förtydligas att det i många fall inte krävs något tillstånd för att enbart beträda mark. En överenskommelse eller tillstånd tyd- liggör dock avsikten och vilka åtgärder som får vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ledningsrättsförrättningen bör delvis kunna inledas tidigare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nätmyndigheten får lämna ett medgivande till lantmäteri- myndigheten att inleda en ledningsrättsförrättning. Medgivandet får begränsas till att endast avse vissa delar av förrättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;En ökad möjlighet till delvis parallella processer hos nätmyndigheten och lantmäterimyndigheten skulle kunna förkorta den totala tiden för att få nödvändig markåtkomst för att få bygga en ledning. Det finns redan i dag en möjlighet för nätmyndigheten att medge att led- ningsrättsförrättningen får inledas även om nätkoncessionen ännu inte har meddelats. För att öka tillämpningen av den bestämmelsen föreslår vi att nätmyndighetens medgivande ska kunna begränsas till att endast avse vissa delar av förrättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;En nätkoncession innefattar frågor om tvångsrätt, eftersom en nätkoncession är prejudicerande för ledningsrätt, 11 och 12 §§ andra stycket ledningsrättslagen. Det normala förfarandet är därför att led- ningsrättsförfarandet inleds efter det att nätkoncessionen har med- delats. Ledningsrättsförrättningen får inledas för en ledning för vilken nätkoncession fordras men ännu inte meddelats, om den som har att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;meddela nätkoncession medger det, 17 § ledningsrättslagen. Bestäm- melsen används dock väldigt sällan och att tillämpningen ska vara restriktiv framgår av förarbetena (prop. 1973:157 s. 144 f.):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft121"&gt;I paragrafen regleras frågan om medgivande till förrättning som avser koncessionspliktig ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft120"&gt;Departementsförslaget bygger på att ledningsrätt inte får upplåtas i fråga om en koncessionspliktig ledning innan koncession föreligger (jfr 11 §). I princip bör koncessionsfrågan vara avgjord innan ledningsförrätt- ning påbörjas. Ledningsrättsärenden kan emellertid ibland vara mycket brådskande. Det kan vara angeläget att det tekniska förberedelsearbetet kan komma i gång snabbt. I åtskilliga fall torde koncessionsmyndigheten ganska snart kunna konstatera, om den begärda koncessionen kan med- delas eller inte. Om risken för avslag i koncessionsärendet på detta sätt bedöms vara liten bör det, som utredningen förordat, vara möjligt att inleda ledningsförrättningen trots att koncessionsbeslut ännu inte före- ligger. Uppenbarligen måste emellertid koncessionsmyndigheten i en så- dan situation få ett avgörande inflytande på frågan, om ledningsförrätt- ning skall få inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft62"&gt;I enlighet med dessa överväganden föreskrivs i paragrafen att lednings- förrättning rörande koncessionspliktig ledning får inledas, om den som har att meddela koncession medger det. Härav följer motsatsvis att om sådant medgivande inte föreligger fastighetsbildningsmyndigheten har att avvisa ansökan om ledningsförrättning. Innan sådant beslut meddelas kan fastighetsbildningsmyndigheten med stöd av 4 kap. 9 § FBL jämförd med 16 § departementsförslaget förelägga sökanden att komplettera sin ansökan med koncessionsmyndighetens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft121"&gt;Medgivande av koncessionsmyndighet måste föreligga också i de fall då sökanden begär förrättning i syfte att ledningsrätt som beviljats för kon- cessionspliktig ledning skall ändras eller upphävas på grund av väsentligt ändrade förhållanden (jfr 33 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft2"&gt;Av paragrafen framgår att medgivande från koncessionsmyndigheten måste föreligga om fastighetsbildningsmyndigheten vill utnyttja sin initia- tivrätt till ledningsförrättning i fråga om koncessionspliktiga ledningar. Däremot fordras inte något medgivande av koncessionsmyndighet när förrättning rör en koncessionerad ledning och endast avser att förvandla ett avtalsservitut eller en nyttjanderättsupplåtelse till ledningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft8"&gt;Tillämpningen av 17 § ledningsrättslagen har genom åren varit mycket restriktiv. Ledningsrättsförfarandet består dock av flera delmoment i en längre process. Flera av dessa moment skulle med fördel kunna påbörjas tidigt och utföras parallellt med koncessionsprövningen utan att det påverkade en rättssäker prövning av tillträdet till marken. Syf- tet med förslaget är att möjliggöra att nätmyndigheten beviljar med-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;givande i betydligt fler fall än som hittills varit fallet. Denna hanter- ing bör på ett effektivt sätt kunna samordnas med handläggningen av de berörda koncessionsansökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Nätmyndigheten bör föra en fortsatt dialog med Lantmäteriet om vilka delar av ledningsrättsförrättningen som kan inledas tidigare. Exempel på ett moment som kan påbörjas är arkivutredning i syfte att utreda sakägarkretsen. För att kunna göra detta måste utkast till förrättningskarta kunna tas fram. Ett utkast till beskrivning måste kunna utarbetas, eftersom det av beskrivningen framgår vilka befogen- heter som gäller för ledningen (till exempel ledningsgatans bredd), vilket i sin tur avgränsar kretsen av berörda fastigheter. Även före- skrifter som följer med ledningsbeslutet påverkar sakägarkretsen. Vid behov bör även fastighetsbestämning kunna utföras. Eftersom förutsättningarna kan förändras kan det även bli aktuellt för nät- myndigheten att utöka sitt medgivande efter hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Beslut enligt 17 § ledningsrättslagen omfattas inte av de beslut som kan överklagas till MMD enligt 28 § ledningsrättslagen. I stället lär bestämmelserna om överklagande i &lt;NOBR&gt;40–48&lt;/NOBR&gt; §§ förvaltningslagen (2017:900) vara tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den som vill bedriva vattenverksamhet bör ha rådighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som vill bedriva vattenverksamhet ska ha rådighet om vattenverksamheten behövs för starkströmsledning för vilken nätkoncession för linje fordras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Vi föreslår att den som vill bedriva vattenverksamhet ska ha rådighet om vattenverksamheten behövs för starkströmsledning för vilken nät- koncession för linje fordras. Genom kopplingen till nätkoncession bidrar förslaget också till att i en ökad utsträckning samla miljöpröv- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas, 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vatten- verksamhet. Bestämmelserna om rådighet har karaktär av legitimations- regler. Rådighet kan följa av äganderätt till en fastighet, genom upp- låtelse från fastighetsägaren eller genom tvångsrätt där så är särskilt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;föreskrivet, 2 kap. 2 §. I vissa speciella fall följer en legal rådighet direkt av lagen, 2 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft10"&gt;Ett nätföretag äger sällan de fastigheter där en ledning planeras. Rådighet över vattnet måste därför förvärvas på annat sätt. I normal- fallet sker detta genom en överenskommelse med berörda fastighets- ägare. I vissa fall är det inte möjligt att sluta någon sådan överenskom- melse. Om en fastighetsägare motsätter sig upplåtelse av rådighet kan detta lösas genom bestämmelser om tvångsrätt i ledningsrätts- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Även när ägarförhållandena avseende berört markområde är outrett finns möjligheten att inom ramen för en ledningsrättsförrättning genomföra en fastighetsbestämning. En lantmäterimyndighet får dock inte påbörja en ledningsrättsförrättning innan nätkoncession vunnit laga kraft om inte den som har att meddela nätkoncession medger det, 17 § ledningsrättslagen, se avsnitt 5.5.3. Av förarbetena framgår att ett sådant medgivande bör vara möjligt om risken för avslag i kon- cessionsärendet bedöms vara liten (prop. 1973:157 s. 144), men det är osäkert om det medges och vilken tid det tar att handlägga nätföre- tagets begäran. Därefter ska lantmäterimyndigheten också handlägga. Först därefter har nätföretaget möjlighet att söka miljödom. Tids- förskjutningen kan uppskattas till ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;En annan situation är om nätföretaget inte får påbörja lantmäteri- förrättning före koncessionsbeslutet. Det innebär att nätföretaget inte kan söka miljödom förrän det finns en lagakraftvunnen nätkoncession och att lantmäterimyndigheten har handlagt frågan. Tidsförskjutning är i det fallet uppskattningsvis två till tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Risken finns också att nätföretaget inte får nödvändigt tillstånd för vattenverksamhet. I det fallet går nätkoncessionen inte att nyttja, alternativt att nätkoncession inte beviljas. En liknande situation upp- står om nätföretaget får tillstånd som inte är förenliga med nätkon- cession eller ledningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;En lösning på ovan angivna problem är att ge nätföretaget legal rådighet om vattenverksamheten behövs för starkströmsledning för vilken nätkoncession för linje fordras. De situationer som i dag ger rådighet direkt av lagen har huvudsakligen sin grund i någon form av ”allmänt ändamål”, till exempel allmän vattenförsörjning, allmän väg och allmän hamn. Merparten av de ledningar som byggs och används med stöd av nätkoncession för linje ingår i transmissions- eller regionnäten som är en grundläggande infrastruktur i vårt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Koncessionskravet gör också att en prövning av ledningens allmänna lämplighet har skett eller kommer att ske innan ledningen, till exem- pel en sjökabel, kan anläggas. Därtill kommer ledningar som används för att ansluta större elproduktionsanläggningar och, i mindre ut- sträckning, några större elanvändare. Sammantaget gör vi bedöm- ningen att ledningar som används med stöd av nätkoncession för linje huvudsakligen uppfyller ett allmänt ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Med hänsyn till det angelägna allmänna intresse som koncessions- pliktiga starkströmsledningar ska tillgodose är det av vikt för sam- hället att prövningen kan ske på ett effektivt sätt. I vissa fall är det angeläget att den som avser att bygga en ledning som innefattar en vattenverksamhet, till exempel nedläggning av en sjökabel, kan få frågan om tillåtligheten av detta klarlagd på ett tidigt stadium, innan alltför stort arbete och kapital lagts ned i projektet. Den som vill bedriva vattenverksamhet bör därför ha rådighet om vattenverksam- heten behövs för starkströmsledning för vilken nätkoncession för linje fordras. Någon olägenhet för motstående intressen kan en sådan ord- ning inte innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Bättre samordning och förlängd färdigställandetid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;Vi lämnar i det här avsnittet olika förslag för, att inom gällande regel- verk, förkorta och samordna projektprocessen. I avsnitt 5.3 redogör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;för våra överväganden vad gäller prövande myndighet. Vår slutsats är att en övergång till en annan prövningsordning inte skulle förkorta färdigställandetiden för ett projekt. Andra åtgärder är således nöd- vändiga. Vi föreslår att nätmyndigheten ska få i uppdrag att arbeta för en bättre samordning av projektprocessen. Vi bedömer det som särskilt viktigt om stora förändringar kommer att ske i regelverket. Det är viktigt att berörda aktörer – elnätsbranschen, nätmyndigheten, länsstyrelsen och Lantmäteriet – utvecklar den ömsesidiga dialogen om projektprocessen. Slutligen föreslås att kravet på särskilda skäl för att få förlängd tid för att färdigställa en koncessionerad ledning tas bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätmyndigheten bör arbeta för en bättre samordning av projektprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nätmyndigheten ges i uppdrag att arbeta för en bättre samordning av projektprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Vi föreslår att Ei får i uppdrag att arbeta för en bättre samordning av projektprocessen. Det kan lämpligen ske genom att, tillsammans med andra berörda myndigheter och de större nätföretagen, hålla infor- mationsmöten eller sammanställa information om projektprocessen för att bygga ledningar med stöd av nätkoncession som sedan hålls tillgänglig och uppdaterad, lämpligen genom en webbplats. Sådana åtgärder kan vara särskild behövliga när nya regler införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Hela projektprocessen för att planera och bygga en ledning med stöd av nätkoncession för linje kan indelas i några större delar. Den första delen är att ta fram en lämplig sträcka, genomföra samråd, upprätta MKB och ta fram koncessionsansökan. Den andra delen är handläggningen av koncessionsansökan. Den tredje delen är ansök- ning av övriga tillstånd samt ledningsrätt och den fjärde delen är upp- handling och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Processen involverar flera aktörer: nätföretag, förvaltningsmyndig- heter, kommuner, markägare med flera. Det är viktigt att dessa aktö- rer förstår sin respektive roll i processen och hur denna roll förhåller sig till andra aktörers roller i processen. Ett exempel på detta är hur kartmaterialet i ett koncessionsbeslut bör vara utformat för att underlätta ledningsrättsförfarandet, se avsnitt 5.5.1. Med en samsyn om hur processen ska gå till och en ömsesidig förståelse för hur det egna agerandet påverkar processen i övrigt bör hanteringen av hela processen gå enklare och snabbare. Detta bör vara till särskild nytta för aktörer som endast ansvarar för ett begränsat geografiskt om- råde, såsom länsstyrelser och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Vi vill i sammanhanget även lyfta nyttan av att berörda aktörer – elnätsbranschen, nätmyndigheten, länsstyrelsen och Lantmäteriet – upprätthåller och utvecklar den ömsesidiga dialogen om projekt- processen. Detta för att åstadkomma ökad likformighet över landet och mellan nätföretag samt för att myndigheternas hantering ska vara samordnade, till exempel hur beslut utformas. Det bör i samman- hanget betonas vikten av att länsstyrelserna lämnar tydliga synpunk- ter tidigt i processen, likaså att det finns en gemensam planering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Översyn av prövningsordningen för elledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;mellan regionnäts- och transmissionsnätsföretagen. Ytterligare en aspekt är regionernas roll i samhällsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Elnätsbranschen anordnar kurser som utbildar projektörer och beredare för elnätsutbyggnad. Dessa utbildningar kan ses över med syfte att utveckla de delar som avser kunskaper om miljöbalkens regler och om känsliga natur- och kulturmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Det bör vara lättare att få förlängd färdigställandetid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kravet på särskilda skäl för att få en förlängd tid för att färdigställa en ledning tas bort vid första förlängningstillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft10"&gt;Vi anser att dagens krav på särskilda skäl för att kunna besluta om förlängd färdigställandetid tas bort vid första förlängningstillfället för att ge nätföretagen större flexibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;En innehavare av en nätkoncession för linje ska senast fem år efter det att beslutet att meddela nätkoncession vunnit laga kraft ha färdig- ställt den ledning som nätkoncessionen avser, 2 kap. 16 a § ellagen. Om det finns särskilda skäl, får tiden för färdigställande förlängas efter ansökan av nätkoncessionshavaren. Regeln infördes 2013. Regeln motiverades bland annat med att ett beviljande av nätkoncession för linje innebär i praktiken till viss del ett hinder för fastighetsägaren att nyttja en del av fastigheten och ett hinder för att bevilja andra nätkoncessioner för linje med helt eller delvis samma ledningsträcka (prop. 2012/13:70 s. 69).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Vi gör ingen annan bedömning av skälen till regeln än att en regel om färdigställandetid behövs. Samtidigt möjliggör en förlängd färdig- ställandetid en ökad möjlighet till planering och framförhållning från koncessionshavarens sida. Därför bör dagens krav på särskilda skäl tas bort vid första förlängningstillfället för att ge nätföretagen större flexibilitet. Ska färdigställandetiden förlängas fler än en gång bör där- emot kravet på särskilda skäl kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;P class="p513 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Koncessionsprövningen av elledningar behövs för att säkra viktiga samhällsintressen. I detta kapitel går vi igenom de olika kriterierna för att bevilja nätkoncession och de eventuella behov av förändring av underlag och bedömningsgrunder som finns. En fråga som sär- skilt betonas i direktiven är att det måste säkerställas att total- försvarets behov beaktas. Förslagen får enligt direktiven inte leda till att omfattningen eller kvaliteten på prövningen av koncessions- pliktiga ledningar sänks. Det kan i vissa fall tvärtom vara nödvändigt med en vidare prövning än i dag för att säkerställa att alla väsentliga frågor avgjorts när nätkoncession meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Det har i några fall, som även prövats av Mark- och miljööver- domstolen (MÖD), tagits beslut av kommuner enligt miljöbalken som innebär att nätföretagen måste flytta stora ledningar på grund av elektriska och magnetiska fält, med stora kostnader som följd. Miljöprövningen i ett koncessionsärende motsvarar i dag i stora delar prövningen av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Trots det kan alltså ingripanden ske med stöd av miljöbalken på ett sätt som inskränker nätinnehavarens rätt enligt koncessionsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;När en ledning byggs tar man ställning till i vilken utsträckning berörda fastigheter behöver lösas in. Utredaren ska därför, om det är lämpligt, komma med förslag som innebär att nätkoncessioner ges en status som liknar eller motsvarar den som tillstånd enligt miljö- balken har, det vill säga ett tillstånd som gäller mot alla, men med vissa möjligheter till ingripanden. Syftet med denna del av utred- ningen är att den kostsamma och förhållandevis grundliga miljö- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft21"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;lämplighetsprövning som görs i samband med att en nätkoncession meddelas också ska resultera i en säkerhet för innehavaren av nät- koncessionen. En nätkoncession kan ändå omprövas efter ett visst an- tal år om en ny bedömning behöver göras av till exempel ledningens sträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft37"&gt;En näraliggande fråga som också förts fram är de problem som uppstår om ny bebyggelse tillåts i närheten av en befintlig ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Koncessionsprövningens omfattning bör ses över i vissa delar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;I detta avsnitt presenterar vi våra bedömningar om prövningens om- fattning. Följande fyra syften med koncessionsreglerna kan utläsas i ellagen (1997:857):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Anläggningen ska vara lämplig ur allmän synpunkt, 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Nätkoncessionen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestäm- melser och ska ta vederbörlig hänsyn till miljön, 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–8&lt;/NOBR&gt; a §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Nätkoncessionshavaren ska vara lämplig, 2 kap. 10 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Området som omfattas av en nätkoncession för området ska ut- göra en lämplig enhet, 2 kap. 9 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Vi har analyserat hur nätmyndigheten, Energimarknadsinspektionen (Ei), hanterar de olika syftena i koncessionsprövningen. Vår slutsats är att nätmyndigheten hittills lagt större fokus på miljöprövningen än på de övriga lämplighetsprövningar som ellagen kräver. Lagen lämnar i dessa delar ett handlingsutrymme för nätmyndigheten. Med andra prioriteringar skulle koncessionsprövningen kunna se annor- lunda ut utan att lagen ändras. Grunden för nätkoncession är en prövning baserad på ledningens och sökandes lämplighet och miljö. För att närmare studera vilka avvägningar som Ei väljer att ta upp i sina motiveringar av koncessionsbeslut har vi gått igenom ett slump- mässigt urval av beslut som rör nya linjer och förlängningar som fattades under första halvåret 2018. Urvalet omfattar 17 beslut varav ett innebar avslag, vilket representerar cirka 25 procent av samtliga beslut inom denna kategori under den studerade tidsperioden. Re- sultatet av genomgången framgår av tabell 6.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330185x1.jpg" style="width:433px;height:700px"  id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p188 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft62"&gt;* Lämpligheten bedömdes inte men ansökan bifölls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft8"&gt;Resultaten i tabell 6.1 indikerar att Ei i besluten primärt har fokuse- rat på avvägningar avseende sökandens lämplighet och miljökonse- kvenserna av ledningen. Närmare avvägningar avseende ledningens allmänna lämplighet framgår inte i något av de studerade besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;Prövningen av sökandens lämplighet och ledningens allmänna lämplighet motiveras i besluten med standardskrivningar på en eller två meningar. Samtliga sökanden hade nätkoncession sedan tidigare, i de flesta fall flera. Den allmänna lämpligheten motiveras genom- gående med att i stort sett konstatera att ledningen behövs för att ansluta, förstärka nätet, mata ett distributionsnät med mera.&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Det finns dock äldre fall där den allmänna lämpligheten har prövats och där prövningen lett till att koncessionsansökan har avslagits, se till exempel regeringens beslut den 31 maj 2001 i ärende N2000/4477/ESB (Energimyndighetens diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7331-99-1730).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330186x1.jpg/" id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;hur motiveringarna är utformade i de genomgångna besluten verkar inte myndigheten ha gjort någon egen analys eller begära underlag som visar på att nyttan överstiger kostnaderna. De undersökta alter- nativen är begränsade till alternativa sträckningar och teknikval. Två nätkoncessioner för linje meddelades trots att ledningarna hade en spänningsnivå under den högsta tillåtna spänningen för koncessions- området. Detta förhållande hade särskilt kunnat motivera en fördjupad analys av samhällsekonomisk lönsamhet, eftersom parallell infra- struktur inom ett naturligt monopol kan leda till ökad resursåtgång och minskat välstånd i samhället. Ett ökat fokus på den allmänna lämplighetsprövningen i koncessionsprövningen kan på ett effektivt sätt motverka att samhällsekonomiskt olönsamma nätinvesteringar genomförs. Enligt Ei har en förändring i denna riktning skett på senare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Miljöprövningen är i dag betydligt grundligare och omfattande än för bara några år sedan. Detta kan säkert förklaras av den nya prövning- ordningen som infördes 2013. Tidigare överprövades koncessions- beslut av regeringen, medan de numera prövas av mark- och miljö- domstol. För miljöprövningen finns det också, åtminstone sedan miljöbalken infördes 1999, konkreta bestämmelser att pröva mot och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska vara med i ansökan. Det är förstås i grunden mycket positivt att det i dag sker en grund- ligare miljöprövning. För ett effektivt resursutnyttjande måste denna prövning samtidigt anpassas efter vad som är motiverat i det enskilda ärendet utifrån ledningens faktiska miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prövningen av en lednings allmänna lämplighet bör förtydligas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Prövningen av en lednings allmänna lämplighet ska ske på ett tydligt underlag och i enlighet med tydliga och transpa- renta principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;Investeringar i större elledningar är kostsamma och innebär också ett ingrepp i mark och miljö. Det är därför viktigt att de ledningar som byggs fyller ett tydligt behov. Ett tydligt beslutsunderlag tillsammans med tydliga och transparenta principer vid lämplighetsprövningen av en ledning bör rimligtvis leda till en mer ändamålsenlig och rättssäker&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;koncessionsprövning. Vi stödjer därför Ei:s författningsförslag från 2018 som innebär att en nätkoncession för transmissionsledning en- dast får meddelas om anläggningen är samhällsekonomiskt lönsam, förutsatt att det inte finns särskilda skäl att frångå detta krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Ei:s förslag innebär kortfattat följande. För att den tillståndsgivande myndigheten, i praktiken Ei, ska kunna verifiera att anläggningen är lönsam ska ett transmissionsnätsföretag inkludera en samhällsekono- misk lönsamhetsbedömning när det ansöker om nätkoncession för en transmissionsledning. För att säkerställa att den mest lönsamma teknologin används ska lönsamhetsbedömningen beakta alternativ till konventionella investeringar i förstärkt överföringskapacitet. Författ- ningsförslaget i ellagen innehåller ett bemyndigande till regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att ge ut föreskrifter om bland annat hur den samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningen ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Det är viktigt att arbetsinsatsen för den sökande att ta fram en samhällsekonomisk analys står i proportion till investeringens storlek. Ei definierade i sin rapport ett flertal nyttor och kostnader förenade med en nätinvestering. Vid små investeringar, med obetydliga sam- hällsekonomiska konsekvenser, kommer värdet av flertalet effekter att vara mindre än arbetskostnaden för att analysera dessa. En sam- hällsekonomisk lönsamhetsbedömning kan då innehålla ett sådant konstaterande, med en tydlig motivering till att åtgärden inte har några betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Detta förfa- rande bidrar också till ett tydligt och transparent beslutsunderlag (Energimarknadsinspektionen, R2018:06).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Ei:s förslag är begränsat till transmissionsledningar. Vår bedöm- ning är att även motiveringarna till koncessionsbeslut för regionnäts- ledningar på högre spänningsnivåer behöver förtydligas, till exempel om det är befolkningstillväxt, ny industri, leveranssäkerhet eller andra faktorer som skapar behovet av ledningen. Däremot finner vi det inte lämpligt att nu lägga ett förslag om att utöka Ei:s förslag. Efterhand som Ei:s tillämpning av de nya bestämmelserna har satt sig bör det dock övervägas om dessa regler även ska omfatta ledningar på några av de högre spänningsnivåerna på regionnätet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;Ellagen innehåller en bestämmelse om att anläggningen ska vara lämplig ur allmän synpunkt, 2 kap. 6 §. Detta tillämpas i praktiken som att det måste finnas ett uttryckligt behov av ledningen. Det sak- nas däremot närmare bestämmelser i lag eller förordning om hur denna prövning ska gå till och vilka aspekter som ska vägas in i be- dömningen, till exempel samhällsekonomiska effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Enligt förarbetena till ellagen (prop. 1996/97:136 s. 123) är pröv- ningen av om anläggningen är lämplig ur allmän synpunkt i första hand aktuell när det gäller nätkoncession för linje. Prövningen syftar främst till att hindra att samhällsekonomiskt onödiga ledningar byggs, det vill säga att hindra att nya ledningar byggs där tillräcklig över- föringskapacitet redan finns, eller att ledningar dras fram på ett sätt som orsaker onödigt stor skada för tredje man. Det anges särskilt i förarbetena som ett exempel på en samhällsekonomiskt olönsam ledning att det ibland kan vara företagsekonomiskt lönsamt för en större elanvändare att ansluta till en högre spänningsnivå. Om an- läggningar tillåts ansluta direkt till regionnät i större omfattning kan det urholka den ensamrätt till elöverföring som innehavaren av nät- koncessionen för område har. Detta kan leda till att det ekonomiska underlaget för överföringsverksamheten försvagas, vilket riskerar att drabba de övriga elanvändarna inom området. När så är fallet kan ansökan om nätkoncession avslås. Ibland kan situationen emellertid vara sådan att ansökningen i stället bör bifallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft8"&gt;Det förefaller således som att lagstiftaren genom kravet på anlägg- ningens lämplighet dels vill skydda tredje man mot onödig skada såsom markintrång, dels skydda kundkollektivet mot onödiga kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Bristfälliga underlag vid ansökan om nätkoncession för trans- missionsledning försvårar en tidseffektiv och systematisk prövning av ledningens allmänna lämplighet hos nätmyndigheten. Trans- missionsnätsföretaget Svenska kraftnät uppger att de redan fattar sina investeringsbeslut baserat på samhällsekonomiska lönsamhets- bedömningar i enlighet med regeringens instruktion. Vi bedömer att nätmyndighetens prövning av en lednings allmänna lämplighet kan bli mer ändamålsenlig för att uppnå dess syften om den sker på ett tydligt underlag och i enlighet med tydliga och transparenta princi- per där relevanta alternativ beaktas. Vid prövningen är det mark- intrång och de miljöeffekter som olika alternativ medför av särskild&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft9"&gt;vikt, eftersom de i vissa fall kan motivera ett dyrare teknikval, t.ex. markkabel i stället för luftledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;Investeringar i transmissionsnätet medför stora kostnader. Dess- utom har Svenska kraftnät planer som innebär en omfattande inve- steringsvolym under de närmaste åren. De merkostnader Svenska kraftnät och nätmyndigheten får i samband med bedömningen av ledningens allmänna lämplighet kommer därför snabbt att balanseras med ökade nyttor om projekt som är olönsamma för samhället kan senareläggas eller undvikas helt. Detta kommer att effektivisera resursanvändningen i ekonomin, användningen av statens medel och i förlängningen även leda till lägre avgifter för elnätskunderna, se konsekvensanalysen i Energimarknadsinspektionen (R2018:06) för en mer detaljerad redogörelse för konsekvenserna av författnings- förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Utredningen har gett en konsult i uppdrag att studera vad lämplig- hetsprövningen i samband med prövningen av nätkoncession för linje omfattar i våra grannländer Finland, Danmark och Norge. I samtliga studerade länder baseras lämplighetsprövningen på en samhälls- ekonomisk analys. I Finland och Danmark är den nedre spännings- gränsen för nätkoncession för linje 110 respektive 132 kilovolt (kV). I Norge krävs däremot nätkoncession för linje för anläggningar som är högre än 22 kV. Om spänningen är lägre än 132 kV, eller ledningen är kortare än 15 km, krävs dock ingen samhällsekonomisk analys (se Bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft14"&gt;Ei:s utredning om samhällsekonomiska analyser i prövningen av allmän lämplighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft10"&gt;Det har funnits en farhåga från statliga institutioner att Svenska kraftnät inte bygger samhällsekonomiskt lönsamma nät, trots att det framgår av regeringens instruktion att Svenska kraftnät ska bygga ut transmissionsnätet baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedöm- ningar (Riksrevisionen, 2016; Regeringen, 2017). Ei föreslog ytter- ligare en paragraf i anslutning till 2 kap. 6 § ellagen med innebörd att nätkoncession för transmissionsnät endast får meddelas om anlägg- ningen är samhällsekonomiskt lönsam, förutsatt att det inte finns särskilda skäl att frångå detta krav (Energimarknadsinspektionen, R2018:06).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;Ei definierade i sin rapport nyttorna av en transmissionsnäts- investering som elmarknadsnytta, minskad marknadsmakt, system- tillräcklighet, elkvalitet, driftsäkerhet, balanssäkerhet, kostnadseffektiv politisk måluppfyllelse och minskade nätförluster. Kostnaderna är i sin tur förbundna med de som uppstår vid &lt;NOBR&gt;bygg-,&lt;/NOBR&gt; underhålls- och reinvesteringar samt de miljöeffekter som bygget medför, till exem- pel lokala intrångseffekter, lokala miljöeffekter och utsläpp under anläggningens ekonomiska livslängd. Om nettonuvärdet av elled- ningen är större än noll bör ledningen byggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Motivet till att medge särskilda skäl för att godkänna olönsamma ledningar är att det finns anslutningskrav, funktionskrav, driftsäker- hetskrav med mera formulerade i nationell och europeisk rätt. För- delen med att en samhällsekonomisk analys bifogas ansökningen är att det synliggör för lagstiftaren de samhällsekonomiska konsekven- serna av ett lagstadgat krav eller ekonomiskt incitament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Fyrstegsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Drivkraften för ledningsutbyggnaden bör vara samhällsekonomisk lönsamhet och lagkrav, till exempel anslutningsskyldighet, med sär- skilt beaktande av billigare alternativ till förstärkt överföringskapacitet för att lösa ett kapacitetsbehov. En konkret arbetsmetodik som skulle kunna användas för att säkerställa en god resurshushållning vid fram- tagande av exempelvis nätutvecklingsplaner eller utvärdering av indi- viduella nätinvesteringar är den så kallade fyrstegsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Fyrstegsprincipen är Trafikverkets arbetsstrategi och den tilläm- pas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Varje enskilt steg i fyr- stegsprincipen täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transporter och av vår infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Staten investerar årligen cirka 24 miljarder kronor i ny infrastruk- tur inom vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Den bärande principen är att de mest samhällsekonomiskt effektiva transport- lösningarna ska väljas. Som stöd för beslutsprocessen finns den så kallade fyrstegsprincipen, där billigare åtgärder alltid ska övervägas innan dyrare lösningar, som investeringar i ny infrastruktur, beslutas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p528 ft9"&gt;Fyrstegsprincipen anpassad till elnätsutbyggnad ser i korthet ut så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Tänka om – kan behovet av elnätsutbyggnad påverkas genom till exempel planering, styrning, reglering eller påverkan? Till exem- pel genom kostnadsriktiga nättariffer för överföring eller andra prissignaler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Optimera – kan befintliga anläggningar användas på ett mer effek- tivt sätt? Till exempel dynamisk ledningskapacitet eller riskbase- rade överföringsgränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bygga om – räcker det med begränsade ombyggnationer? Till exem- pel byte av faslinor med en ökad kapacitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Bygga nytt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft12"&gt;Såväl riksdagen som regeringen har ställt sig bakom fyrstegsprin- cipen. Ett antal studier har dock visat att det har varit svårt att få genomslag för principen i den faktiska planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;De företag som ansöker om nätkoncession för linje skulle med fördel kunna redovisa vilka bedömningar enligt fyrstegsprincipen som gjorts, för att säkerställa att potentiellt billigare alternativ till förstärkt överföringskapacitet beaktas i planeringen. Detta skulle ge ett bättre och tydligare beslutsunderlag för Ei och säkerställa att be- dömningen av ledningens allmänna lämplighet görs i enlighet med tyd- liga och transparenta principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Vår sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Vår bedömning efter att ha studerat koncessionsbeslut är att Ei:s lämplighetsprövning inte primärt har fokuserat på nyttor och kost- nader förenat med en ledning. Om det anges i koncessionsansökan att det finns ett behov av ökad överföringskapacitet godkänns led- ningen om inte konsekvenserna för miljön, som analyseras noggrant i kvalitativa termer med miljöbalken som utgångspunkt, är för stora. Den samhällsekonomiska nyttan av ledningen kvantifieras och värderas som regel inte i de granskade besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Vår bedömning är således att den rådande prövningen av nätkon- cessioner inte på ett tydligt sätt har uppfyllt sitt syfte att förhindra att samhällsekonomiskt olönsamma anläggningar byggs. Det finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;därmed anledning att, i enlighet med Ei:s förslag, ställa krav på att en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning ska bifogas ansökan och att prövningen ska ske utifrån tydliga och transparenta principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Vid prövningen av allmän lämplighet är det viktigt att jämföra investeringar i förstärkt överföringskapacitet mot alternativ som kan vara mer kostnadseffektiva för att lösa samma behov. Vi stödjer därför Ei:s förslag att alternativ till förstärkt överföringskapacitet ska ingå i den samhällsekonomiska analysen. För transmissionsnäts- investeringar finns flertalet alternativ som kan minska behovet av, eller skjuta på, investeringar i ökad överföringskapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Ett alternativ den sökande bör undersöka är möjligheten att påverka behovet av överföringskapacitet genom att till exempel an- vända nättariffen eller andra styrsignaler för att ge nätkunderna incita- ment att anpassa sitt behov av överföring till befintlig överförings- kapacitet. Ei pekar till exempel på att ett jämnare effektuttag på lägre nätnivåer kan minska behovet av överföringskapacitet på samtliga nätnivåer, inklusive transmissionsnätet. Detta alternativ kräver ett långsiktigt arbete på flera fronter. Bland dessa kan nämnas korrekt utformade nättariffer för transmissionsnät, regionnät och lokalnät eller upphandling av lokal elproduktion, energilager eller förbrukar- flexibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft10"&gt;Den sökande kan också utvärdera om det går att öka överförings- kapaciteten genom att optimera driften av befintliga nätanläggningar. Till exempel genom att tillämpa dynamisk överföringskapacitet eller riskbaserade överföringsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Slutligen kanske det räcker med begränsade ombyggnationer för att öka överföringskapaciteten, till exempel genom byte av faslinor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Av remissvaren som kom in hösten 2018 att döma var en absolut majoritet av elmarknadens aktörer, markägare och andra intressenter helt eller delvis positiva till Ei:s författningsförslag, dock inte Svenska kraftnät. Även regionnätsföretagen och branschföreningen Energi- företagen Sverige var i grunden positivt inställda till krav på sam- hällsekonomisk analys och krav på redovisning av alternativa lös- ningar, under förutsättning att ”den föreslagna åtgärden utformas på ett sådant sätt att tillståndsprocessen effektiviseras, snarare än kom- pliceras” (Energiföretagen Sverige, 2018, s. 2). Energiföretagen Sverige menar också att en ”förutsättning för korrekta beslut är att metoden blir tydlig och transparent, samt att både stamnätskunden och nät- ägaren kan bilda sig en tydlig uppfattning om den samhällsekonomiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="p193dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330193x1.jpg/" id="p193img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft9"&gt;värderingen och konsekvenserna mellan olika alternativ” (Energi- företagen Sverige, 2018, s. 1).&lt;SPAN class="ft117"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft40"&gt;Allmän lämplighet kompletterar ekonomiska incitament för en kostnadseffektiv utbyggnad av transmissionsnätet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft8"&gt;En individuell prövning av den allmänna lämpligheten för större in- vesteringar i elnätet kompletterar ekonomiska incitament och admi- nistrativa krav i regleringen. En av flera utmaningar vid utformningen av framtidens marknadsdesign handlar om att genom nätregleringen skapa ekonomiska incitament för en kostnadseffektiv utbyggnad av elnätet som ger rätt balans mellan nätförstärkningar, åtgärder på för- bruknings- och produktionssidan samt energilager (Hagman, 2016). Vi bedömer att det är svårt att genom marknadsdesignen utforma generella incitament och lagkrav som på ett korrekt sätt reflekterar värdet av de effekter som en investering i förstärkt överförings- kapacitet innebär för den spännvidd av situationer som kan uppstå. Det innebär att de ekonomiska incitamenten och lagkraven i regler- ingen inte till fullo återspeglar den samhällsekonomiska nyttan av kapacitetsökningen eller den samhällsekonomiska kostnaden för de olika alternativ som finns att tillgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;En samhällsekonomisk analys av en investering i förstärkt över- föringskapacitet bör innehålla flera effekter. Varje effekt kan an- tingen vara positiv (nytta) eller negativ (kostnad) för samhället. Några effekter är uppenbara och enkla att kvantifiera och värdera, medan andra är svårare (tabell 1, s. 90 i Ei R2018:06). Dessa svårig- heter kan även gälla för regleringen. En del effekter är enkla att reglera på ett enhetligt sätt, antingen genom administrativa krav (till exempel längsta avbrottstid, anslutningskrav, driftsäkerhetskrav och marknadsintegration), eller genom ekonomiska incitament (till exem- pel incitamenten för leveranssäkerhet och effektivt nätutnyttjande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;En effekt som är särskilt utmanande att kvantifiera, värdera och reglera på ett bra och enhetligt sätt är systemets övergripande leveranssäkerhet, det vill säga risken för större avbrott i systemet och vilka samhällsekonomiska kostnader som det ger upphov till. För- bättrad eller bibehållen leveranssäkerhet är dock en av flera centrala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Se remisserna från Energiföretagen Sverige, Vattenfall Eldistribution AB, Eon Sverige AB och Ellevio AB i sin helhet på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.regeringen.se/remisser/2018/06/remittering-av-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energimarknadsinspektionens-rapport-ei-r201806/,&lt;/NOBR&gt; hämtad 26 mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;drivkrafter för investeringar i elnätet och investeringens effekt på leveranssäkerheten bör därför vara inkluderad i den samhällsekono- miska analysen. Leveranssäkerhet är dock ett mångfacetterat begrepp som bestäms i samspelet mellan den konkurrensutsatta &lt;NOBR&gt;energy-only&lt;/NOBR&gt; marknaden och det reglerade nätmonopolet. Leveranssäkerheten be- stäms med andra ord delvis på marknadsmässiga grunder utifrån vad kunderna är beredda att betala för den producerade elen, men den beror också på vilken överföringskapacitet som finns i nätet, vilken i viss utsträckning beror på vilka lagkrav och ekonomiska incitament som finns i regleringen och vilka avvägningar nätägaren gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Även om den rådande nätregleringen i normalfallet syftar till att investeringar i förstärkt överföringskapacitet är lönsamma för nät- företaget så är det inte givet att varje investering är lönsam för sam- hället. Det är därför ändamålsenligt att nätmyndigheten får ta del av de beräkningar som ligger till grund för ansökningen så att den kan ta ställning till projektens samhällsekonomiska lönsamhet från fall till fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;Den samhällsekonomiska analys som ligger till grund för ansök- ningen och de olika alternativ som har utvärderats kan även ge nät- myndigheten input i den fortsatta regelutvecklingen. Till exempel kan de användas för att utvärdera kostnadseffektiviteten i olika lag- krav eller för att balansera incitamenten i nätregleringen för mindre mark- och kapitalintensiva alternativ till investeringar i förstärkt överföringskapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Bedömningen av miljöpåverkan uppfyller sitt syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Nuvarande ordning med miljöprövning kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;Vår bedömning är att nätkoncessioner för linje uppfyller syftet att prövas utifrån miljöhänsyn, även om hela miljöprövningen inte sker inom ramen för koncessionsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Kraven på att en miljöprövning ska ske enligt vissa kapitel i miljö- balken infördes med miljöbalken den 1 januari 1999&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och gäller enbart nätkoncession för linje. Att göra en miljöprövning av större kraft- ledningar är i dag lika naturligt som att andra verksamheter bedöms&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Tidigare var lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) tillämp- lig i vissa delar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;ur miljöaspekt. Det är inte ellagen som styr vilken miljöprövning som behöver göras utan det är påverkan på miljön i det aktuella fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Kraven på den miljöprövning som sker med stöd av ellagen inom ramen för nätkoncession för område och nätkoncession för linje skiljer sig åt. Reglerna innebär att elledningar inom nätkoncession för område kan byggas utan den formella miljöprövning enligt ellagen som krävs vid nätkoncession för linje. I vissa delar av landet kan där- för ledningar upp till 40, 70 eller 110 kV byggas utan att någon miljö- prövning sker enligt ellagen. I andra delar av landet krävs en miljö- prövning enligt ellagen av alla ledningar över 10 kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Samtidigt träder kraven på miljöbedömning in även på ledningar som uppenbart är obetydliga ur miljösynpunkt när de omfattas av krav på nätkoncession för linje. Genom en ändring i ellagen den 1 juni 2013 (prop. 2012/13:70) infördes en bestämmelse i 2 kap. 8 b § ellagen som gav regeringen möjlighet att meddela undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Några sådana undantag med- delades aldrig. Eftersom bestämmelsen inte hade använts togs den bort i samband med att reglerna för miljöbedömningar ändrades den 1 januari 2018 (prop. 2016/17:200).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Reglerna om miljöprövning av elledningar finns i 2 kap. 8 a § el- lagen. Reglerna ändrades den 1 januari 2018 i samband med ändringar i miljöbalkens regler om MKB. En ansökan om nätkoncession för linje ska innehålla en MKB. Detta ska säkerställa att nätkoncessionen tar vederbörlig hänsyn till miljön. Innan en MKB och koncessions- ansökan upprättas ska nätföretaget samråda med dem som berörs av den planerade ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje ska följande bestämmelser i miljöbalken tillämpas: allmänna hänsyns- regler (2 kap.), allmänna och särskilda hushållningsbestämmelser &lt;NOBR&gt;(3–4&lt;/NOBR&gt; kap.) samt miljökvalitetsnormer (5 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; och 15 §§). Nät- företaget ska i en utsträckning som inte är orimlig skaffa sig den kunskap och vidta de försiktighetsåtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet. Nätföretaget ska också använda bästa möjliga teknik och välja den plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet med nätverksamheten ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft8"&gt;Länsstyrelsen ska i ett särskilt beslut avgöra frågan om det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att bygga och använda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;ledningen. Länsstyrelsen avgör frågan enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken (MB) efter att en undersökning enligt 6 kap. &lt;NOBR&gt;23–26&lt;/NOBR&gt; §§ har gjorts, om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket. I vissa fall behöver inte länsstyrelsen göra någon bedöm- ning, till exempel om det redan av förordning framgår att en viss åtgärd antas medföra betydande miljöpåverkan. En sådan åtgärd är att bygga luftledningar om minst 220 kV och minst 15 km, 6 § första stycket 6 miljöbedömningsförordningen (2017:966), jfr 6 kap. 21 § och 23 § andra stycket MB. Den sökande själv kan också göra be- dömningen att betydande miljöpåverkan kan antas och då behöver inte länsstyrelsen avgöra om ledningen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Om en betydande miljöpåverkan kan antas ska en specifik miljö- bedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. &lt;NOBR&gt;28–46&lt;/NOBR&gt; §§. Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas ska en liten MKB tas fram enligt 6 kap. 47 §. Frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken behöver inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelse. Mindre avvikelser får dock ske om det inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna, 2 kap. 8 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;En nätkoncession ska förenas med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägen- heter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser eller som av annat skäl behövs från allmän syn- punkt, 2 kap. 11 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Hur tillämpningen av reglerna fungerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;De nya reglerna om MKB har enligt Ei medfört att koncessions- ansökningarna nu är tunnare i vissa fall. Det är dock svårt att bedöma den fulla betydelsen ännu, eftersom det gått så kort tid och många av de ansökningar som nu handläggs kom in före den 1 januari 2018. Reglerna om liten MKB innebär att dess omfattning kan bli mycket begränsad. En sådan MKB ska omfatta beskrivningar av den påverkan som kan leda till väsentliga miljöeffekter. Om påverkan är liten kan det räcka med ett par sidors redogörelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft12"&gt;Möjligheten enligt 2 kap. 8 a § att använda en redan gjord miljö- prövning används tydligen sällan. Bestämmelsen skulle troligen kunna användas oftare om det blev tydligare i miljötillståndet eller miljö- domen att prövningen även avser den anslutande ledningen och att erforderlig hänsyn tillmäts dess effekter. En annan omständighet som i dag försvårar tillämpningen är att vissa förberedande åtgärder är koncessionspliktiga enligt 2 kap. 1 § andra meningen ellagen. Nät- företaget kan därför inte detaljprojektera en ledning på ett sådant sätt som skulle krävas för att kunna söka frivilligt miljötillstånd en- ligt miljöbalken. Vi lämnar i avsnitt 5.5.1 ett förslag som underlättar detaljprojektering. Ett frivilligt miljötillstånd innebär dock ännu en tillståndsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I det fall det behövs ett beslut om betydande miljöpåverkan är det alltid länsstyrelsen som fattar det beslutet. Det tar cirka sex veckor att fatta detta beslut, men lokalkännedomen är viktig för att kunna göra rätt bedömning. Det är vare sig troligt eller lämpligt att Ei skulle kunna fatta detta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Enligt representanter för länsstyrelser kan deras bedömning gällande betydande miljöpåverkan variera stort mellan olika länsstyrelser och mellan olika handläggare, på samma sätt som bedömning om be- tydande miljöpåverkan eller inte i till exempel detaljplaner. Miljö- bedömningsförordningen är ett stöd för bedömningen, men lämnar ett tolkningsutrymme. Enligt en länsstyrelse kan detta resultera i att bedömningen kan variera mellan de olika länsstyrelserna. Enligt samma länsstyrelse har även verksamhetsutövare angett att de tycker att bedömningar kan skilja sig åt mellan olika länsstyrelser.&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Samma länsstyrelse anser också att det i sammanhanget är viktigt att beakta att till exempel förutsättningar gällande geografi och bebyggelse- täthet skiljer sig åt i landet, vilket också kan inverka på bedömningen och verksamhetsutövares syn på att bedömningarna skiljer sig åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Ur yttrande från länsstyrelsernas referensgrupp den 20 november 2018:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft104"&gt;”Nuläge: Vad som kan sägas i dagsläget kring Länsstyrelsens bedömning gällande betydande miljöpåverkan eller inte är att detta nog kan vara väldigt varierande i landet och mellan olika handläggare, på samma sätt som bedömning om betydande miljöpåverkan eller inte i till exem- pel detaljplaner. Även om miljöbedömningsförordningen, tidigare &lt;NOBR&gt;MKB-förordningen&lt;/NOBR&gt; är ett stöd för bedömningen (om ledningen inte automatiskt kategoriseras som betydande miljö- påverkan eller verksamhetsutövaren själv gör den bedömningen), finns ett tolkningsutrymme, som både visar sig varierar internt på myndigheten och som vi förstått att verksamhetsutövare också märker av.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="p198dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330198x1.jpg/" id="p198img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;Frågan om miljövillkor avseende löpande underhåll behandlas i avsnitt 5.3.7. MÖD har uttalat att koncessionsprövningen främst är inriktad på lokaliseringen av ledningen och dess huvudsakliga ut- formning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det är enligt MÖD inte möjligt att i koncessionspröv- ningen förutse omfattning och inriktning av de underhållsåtgärder som kan komma att aktualiseras under den sökta koncessionstiden. Påverkan vid drift och underhåll får därför hanteras genom tillsyn med stöd av 12 kap. 6 § MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Möjliga förändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Det är i grunden mycket positivt att det sker en grundlig miljöpröv- ning i koncessionsärenden. För ett effektivt resursutnyttjande måste denna prövning samtidigt anpassas efter vad som är motiverat i det enskilda ärendet utifrån ledningens faktiska miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;En åtgärd som skulle minska länsstyrelsens behov av att göra en bedömning vore att sänka tröskeln för att en kraftledning ska klassi- ficeras som en betydande miljöpåverkan. Det ökade behovet för nät- företagen att upprätta en stor MKB i fler ärenden skulle dock vara betydligt mer resurskrävande än den eventuellt minskade arbetsbelast- ningen hos länsstyrelsen på grund av ett enklare beslutsfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Samtidigt vore det svårt att införa ett generellt undantag från kravet på MKB för vissa ledningar, eftersom även mindre kraftledningar kan ha betydande miljöpåverkan beroende på lokalisering och tekniskt utförande.&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller oavsett om de byggs med stöd av nätkon- cession för linje eller område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Vår sammanfattande bedömning är att förutsättningar för en effektivisering av processen avseende miljöprövning finns inom nu- varande regelverk. Vi lämnar därför inget författningsförslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 30 november 2017 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9917-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se till exempel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom Gerhard Prenninger m.fl., &lt;NOBR&gt;C-329/17,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2018:640 avseende en 110 kV luftledning på 23,5 km. Sammanfattningsvis innebär domen att projekt där en luftledning ska byggas och som medför att en skogsgata ska tas upp aktiverar Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av in- verkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, genom bilaga II, (det vill säga kraven i art. 4.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p541 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Bedömningen av koncessionshavarens lämplighet behålls oförändrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den löpande driften av en ledning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;Vår bedömning är att det är sällsynt att någon har nekats nätkonce- ssion eller att koncessionen har dragits in på grund av brister i kon- cessionshavarens lämplighet. Den regleringen verkar fungera väl. Det kan samtidigt konstateras att någon koncessionsprövning i dag inte sker enligt ellagstiftningen när ett bolag som, självt eller genom dotter- bolag, innehar nätkoncessioner byter ägare. Totalförvarsaspekten motiverar därför att det införs ett krav på att den löpande driften av en ledning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Nätkoncession får beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för en utlands- förbindelse får beviljas och innehas endast av ett transmissionsnäts- företag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestäm- mande inflytande, till exempel ett bolag som samägs av Svenska kraft- nät och en utländsk aktör. Nätkoncession får dock beviljas andra om ledningen är av mindre betydelse för det samlade överföringsnätet till utlandet, 2 kap. 10 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Frågan om innehavarens lämplighet prövas i varje koncessions- ärende samt vid överlåtelse av nätkoncession, eftersom nätkoncession endast får beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Om en nätkoncessionshavare blir olämplig kan beslut om tvångsförvaltning tas. Detta har hänt i ett fall, nämligen Ekfors Kraft AB. Däremot kan en nätkoncession först återkallas om staten löser in anläggningen som nätkoncessionen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Säkerhetsskyddslagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Svenska kraftnät har ett utpekat ansvar för tillsyn över elförsörj- ningsverksamhet, 7 kap. 1 § första stycket 3 säkerhetsskyddsförord- ningen (2018:658). Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) bedömde det som lämpligt att Svenska kraftnät har kvar det ansvaret. I sitt betänkande Kompletteringar till den nya säkerhets- skyddslagen (SOU 2018:82) konstaterade utredningen att Svenska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;kraftnäts uppdrag bland annat är att förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverförings- system och att svara för tillsyn i frågor om driftsäkerhet hos det nationella elsystemet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;De uppdragen medför att myndigheten har både sak- och tillsynskompetens inom området som även i fortsättningen bör utnyttjas, SOU 2018:82 s. 375. Utredningen om vissa säkerhets- skyddsfrågor föreslog i samma betänkande att Svenska kraftnät skulle vara tillsynsmyndighet för enskilda verksamhetsutövare inom om- rådet elförsörjning samt för enskilda verksamhetsutövare inom om- rådet dammanläggningar, SOU 2018:82 s. 361.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Totalförsvarets behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;Vi föreslår att det införs ett funktionskrav på att driften av en led- ning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige. Detta för att bibehålla den faktiska kontrollen inom landets gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Vi ska i samråd med utredningen Förbättrat skydd för total- försvarsverksamhet (Fö 2017:02) bedöma och lämna förslag kring behov av att kunna pröva vem som bör kunna inneha nätkoncession med hänsyn till den nationella säkerheten, till exempel vid prövning av nya elnätsföretag och vid ägarbyte i elnätsföretag. Syftet är att prövningen av en nätkoncessionshavares lämplighet ska kunna göras med beaktande av den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Ur totalförsvarets perspektiv är en fungerande elförsörjning mycket viktig att kunna upprätthålla samhällets funktion. Ur historiskt per- spektiv har kontrollen över elsystem och elnät funnits på lokal, regio- nal och nationell nivå. Robusthet och avbrottssäkerhet har successivt ökat genom fysiskt bättre nät och nätdrift. Nu har behovet och intresset av ett starkt totalförsvar ökat, inte minst genom att nya typer av hot ökar, till exempel informationspåverkan och &lt;NOBR&gt;it-attacker.&lt;/NOBR&gt; Krigs- placering och säkerhetsklassning av personal pågår i ökad omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Vi kan konstatera att det under de senaste decennierna skett en omfattande strukturomvandling och många ägarbyten av elnätsföre- tag. Svenska kraftnät, som är ett statligt affärsverk, förvaltar det stat- liga transmissionsnätet. På regionnätsnivå finns en handfull företag, varav ägandet varierar från kommunalt och statligt till utländskt ägande av olika slag. Samma bolag har också stora delar av lokalnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1 och 3 §§ förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Med nuvarande regler sker ingen ägarprövning när företag som inne- har nätkoncessioner byter ägare. Frågan är om detta är ett problem ur totalförsvarssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Frågan om ägande och kontroll över nätverksamheten är viktig, men svår att lösa, eftersom den berör möjligheten att direkt eller indirekt äga ett företag. Elförsörjning är ur totalförsvarssynpunkt en viktig verksamhet. Ägandet av nätföretag har varit brett och varie- rande genom åren: Från enskilda kraftverksägare, staten och eldistri- butionsföretag till kommunägda företag och stora privatägda före- tag. Flera av de sistnämnda är svenska bolag med utländska ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En nätkoncession får inte överlåtas utan godkännande av Ei. En överlåtelse mellan två företag av en enstaka koncessionerad ledning kräver således ett beslut av Ei. Någon prövning sker däremot i dag inte enligt ellagstiftningen när ett bolag som, självt eller genom dotter- bolag, innehar nätkoncessioner byter ägare. Detta gäller även när utländska intressenter tar över företag. Det finns inte heller några krav enligt ellagstiftningen på att dokumentation, drift och skötsel av elnäten ska finnas i Sverige. Hinder kan dock finnas i annan lag- stiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Syftet med ellagens reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ellagens reglering tar sikte på lämpligheten att fullgöra förpliktelser en- ligt den lagen. Lämplighet ur säkerhetssynpunkt tas om hand av säker- hetsskyddslagstiftningen. I förarbetena till ellagen (prop. 1996/97:136 s. 125) står att i bedömningen av lämpligheten ska vägas in sökandens allmänna kompetens och utformningen av den organisation som ska ta hand om nätverksamheten. Om sökanden tidigare har bedrivit nätverksamhet bör också tidigare agerande som nätföretag vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Den möjlighet som finns att ingripa mot en olämplig konces- sionshavare är tvångsförvaltning eller tvångsinlösen enligt lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar. Kriterierna för tvångsförvaltning framgår av 1 kap. 2 §: ”i väsentlig mån inte fullgör sina skyldigheter enligt ellagen, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller enligt villkor i nät- koncessionen”. Om en tillfredsställande förvaltning av en elektrisk anläggning sannolikt inte kan åstadkommas genom tvångsförvalt- ning eller en tillfredsställande förvaltning sannolikt inte kommer att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="p202dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330202x1.jpg/" id="p202img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;bestå efter utgången av tiden för en tvångsförvaltning får staten en- ligt 5 § lösa anläggningen från ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;Lämplighetsprövningen enligt ellagstiftningen tar således tydligen sikte på koncessionshavarens möjlighet att fullgöra sina förpliktelser enligt just den lagstiftningen och inte någon lämplighetsprövning ur till exempel säkerhetsskyddssynpunkt. Nätmyndigheten (Ei) saknar dessutom i dag nödvändig kompetens för att kunna bedriva tillsyn ut- ifrån ett säkerhetsskyddsperspektiv. Ei är varken beredskapsmyndig- het för el (Svenska kraftnät) eller sektorsansvarig för energi enligt &lt;NOBR&gt;NIS-direktivet&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Energimyndigheten). Utredningen bör således kunna notera detta utan att föreslå någon ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Förslag till lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;En separat prövning av nätföretagets lämplighet ur totalförsvars- synpunkt skulle innebära helt nya regler om prövning av nya nät- företag och vid ägarbyte. Vår bedömning är att det i så fall kunde begränsas till de nätföretag som är regionnätsägare och de företag som äger lokalnäten för de tre största storstadsområdena i landet. Om en sådan prövning är önskvärd och hur en sådan prövning skulle gå till med tanke på äganderättsaspekter, ägande i flera led m.m. behöver utredas särskilt. Dessa frågeställningar är alltför omfattande och komplexa för att kunna tas om hand inom ramen för en översyn av reglerna om nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;Vi ser som en relevant åtgärd att nu införa ett funktionskrav på att driften av en ledning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige. Detta för att bibehålla den faktiska kontrollen inom landets gränser. Med driften avser vi övervakning och styrning av anläggningen och dess ingående delar. Styrningen omfattar alla arbeten och kopplingar som kan göras på anläggningen och dess delar. I driften ingår även att utfärda arbetsorder och driftorder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Bedömningen av koncessionsområdets lämplighet behöver inte ändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Inga ändringar behövs avseende prövningen av kon- cessionsområdets lämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;Vår bedömning för lokalnäten är att frågan om det samredovisade områdets lämplighet är av större praktisk betydelse än frågan om koncessionsområdets lämplighet. Samredovisningsfrågan behandlar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;särskilt i kapitel 7. Förslaget om att kunna meddela nätkoncession för område som avser regionnätsverksamhet aktualiserar frågan om lämplighetsbedömning i dessa fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ett koncessionsområde ska utgöra en lämplig enhet. Nätkonces- sion får inte meddelas för ett område som helt eller delvis samman- faller med ett annat koncessionsområde, 2 kap. 9 § ellagen. Av för- arbetena (prop. 1996/97:136 s. 124) framgår att en faktor som bör vara vägledande för koncessionsmyndighetens ställningstagande är att en nätkoncession för område bör täcka ett geografiskt område med både kunder som medför höga nätkostnader och kunder som medför låga nätkostnader. Orsaken är att de tariffer som tillämpas inom nätkoncession för område ska vara avståndsoberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Nätkoncessioner för område täcker i dag, med några få undantag, hela Sveriges landyta. Det är därför ovanligt att en ny nätkoncession för område bildas och när så ändå sker är det oftast en samman- slagning av två eller flera befintliga nätkoncessioner. De befintliga koncessionsområdena är av varierande storlek. Några nätföretag har geografiskt små koncessionsområden med få kunder. Detta är en rest av tidigare nätstruktur med många små nätföretag. Med gällande regelverk är det dock svårt att vidta någon åtgärd mot ett nätföretag endast på den grunden att nätföretagets koncessionsområde är för litet. Än mindre gäller det nätföretag med små koncessionsområden som samredovisas med andra koncessionsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Av större intresse för lämplighetsbedömningen av lokalnät är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;stället ett samredovisat område som bildas av flera nätkoncessioner för område. Denna bedömning sker enligt egna kriterier som anges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;förarbetena till 3 kap. 3 § (prop. 2001/02:56 s. 58). Dessa kriterier anger när samredovisning inte ska ske på grund av att det samredo- visade området är olämpligt. Så är fallet om det samredovisade om-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;rådet inte har en lämplig kombination av glesbygds- och tätorts- områden eller en lämplig balans mellan olika kundgrupper, samt om risk finns för mycket drastiska tariffhöjningar i ett eller flera av de ingående områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;Bestämmelsen om koncessionsområdets lämplighet för lokalnät skulle kunna tillämpas om ett nätföretag skulle vilja stycka upp ett befintligt koncessionsområde i flera eller tillåta kunderna inom en del av området att bryta sig ur och bilda ett eget nätföretag. Det senare kan inte ske mot nätföretagets vilja, eftersom nätkonces- sioner för område inte får överlappa varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Vi lämnar dock ett förslag som i högsta grad aktualiserar frågan om koncessionsområdets lämplighet. Det är förslaget om att kunna meddela nätkoncession för regionnätsområde, se avsnitt 5.4.1. I det fallet måste nätmyndigheten ta ställning till det sökta regionnäts- områdets lämplighet i förhållande till den sökandes förmåga att under överskådlig tid driva och utveckla ett sammanhållet nät inom det sökta spänningsintervallet. Det är därmed inte givet att gränserna för ett regionnätsområde överensstämmer med gränserna för under- liggande lokalnätsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Förhållandet mellan koncessionsområden och elområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;Frågan har väckts i utredningen om koncessionsområdena ska an- passas efter indelningen i elområden. Vår bedömning är att nät- myndigheten i möjligaste mån bör ta hänsyn till den rådande indel- ningen i elområden när den prövar lämpligheten i nya eller ändringar i befintliga nätkoncessioner för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Indelningen i elområden syftar till att elmarknaden ska anpassas till de kapacitetsbegränsningar som finns i transmissionsnätet. Även tariffutformning kan ha detta syfte. Transmissionsnätets effekt- abonnemang syftar till att ge ett ekonomiskt incitament att förlägga förbrukning norrut och produktion söderut i Sverige. Regional- och lokalnätsägarnas samordning av nätavgifterna över större områden motverkar möjligheten att via nätavgiften styra överföringen mellan elområden. En tariffutjämning över elområdesgränser motverkar ambitionen i transmissionsnätstariffen att ha en styrande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Dagens nätavräkningsområden för lokalnäten följer i stor utsträck- ning gränserna för nätkoncessioner för område och har fastställts&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="p205dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330205x1.jpg/" id="p205img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;baserat på koncessionsområdenas elektriska koppling till överliggande nät. Ändringar av koncessionsområdena kan föranleda att Svenska kraftnät måste ompröva nätavräkningsområdenas omfattning. Det kan påverka vilket elområde en viss leveranspunkt kommer att till- höra, vilket i sin tur påverkar det elpris som kunden blir erbjuden. Alltför stora nätavräkningsområden kan få konsekvenser för möjlig- heten att ändra elområdeskonfigurationen i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Ändringar av koncessionsområdenas gränser kan således påverka i vilket elområde en leveranspunkt är belägen. Nätmyndigheten bör därför överväga att i möjligaste mån ta hänsyn till den rådande indel- ningen i elområden när den prövar lämpligheten i nya eller ändringar i befintliga nätkoncessioner för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Koncessionsbeslutets rättsliga status bör stärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft31"&gt;Vi behandlar i detta avsnitt frågor som rör koncessionsbeslutets rättsliga status. Det innefattar bland annat frågor om skydd mot in- gripanden med stöd av miljöbalken, villkor i koncessionsbeslut och miljöorganisationers rätt att överklaga. Även frågan om förhållandet till plan- och bygglagen (2010:900) behandlas översiktligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Koncessionsbeslutets ställning gentemot förelägganden och förbud enligt miljöbalken bör stärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ledningar, som med stöd av nätkoncession för linje an- vänds med en spänning om minst 130 kV, ska inte med stöd av miljöbalken få förbjudas avseende den funktion, i den sträckning eller i det huvudsakliga utförande som anges i koncessionsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Vi anser att ett koncessionsbesluts ställning gentemot förelägganden och förbud enligt miljöbalken måste stärkas. Det gäller de ledningar på högre spänningsnivåer, 130 kV och högre, där det alltid kommer att krävas ett beslut om nätkoncession för linje även med vårt förslag om att regionnätsledningar ska kunna byggas med stöd av nätkon- cession för område, se avsnitt 5.4.1. Ett beslut om nätkoncession för linje innefattar en miljöprövning, se avsnitt 6.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;Utredningen ska enligt sitt direktiv beakta elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur. Detta förhållande i kombination med den praxis som utvecklats motiverar en översyn av regelverket avse- ende koncessionsbesluts skydd mot ingripanden med stöd av miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;Vi finner i kapitel 5 att det är lämpligast att ha kvar nuvarande prövning av allmän lämplighet och miljöpåverkan hos Ei. Därmed aktualiseras frågan om ett koncessionsbesluts förhållande till miljö- balken. Ellagen gäller parallellt med miljöbalken. Det innebär att det inte finns något hinder för en tillsynsmyndighet enligt miljöbalken att meddela ett föreläggande eller förbud som avser en ledning som används med stöd av nätkoncession för linje utan att någon bedöm- ning görs av behovet av ledningen eller vilka alternativ som finns. Om beslutet påverkar ledningens sträckning och utförande uppstår en konflikt mellan tillsynsmyndighetens beslut och beslutet om nät- koncession som innebär en skyldighet att ha en ledning i ett visst utförande på en bestämd sträcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;Nätkoncessioner ger således inget skydd mot ingripanden av andra än nätmyndigheten. Detta trots att en ansökan om nätkoncession för linje prövas mot regler i miljöbalken på ett sätt som i stora delar motsvarar prövningen av miljöfarlig verksamhet. Det leder till att de flesta miljökonsekvenser som en ledning kommer att ha utreds inom ramen för koncessionsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Miljötillsynen kan också gälla frågor som uttryckligen reglerats genom villkor till nätkoncessionen. Detta medför att nyttan med en omfattande prövning vid nätmyndigheten blir liten, samtidigt som den tar stora resurser i anspråk och fördröjer nätutbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Frågan om elektromagnetiska fält aktualiserar behovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;En kraftlednings främsta miljöpåverkan torde vara markintrånget, med följdverkningar på flora och fauna, för att kunna dra fram led- ningen och hålla den driftsäker (ledningsgata), det visuella intrycket (höjd och utförande på stolpar) samt ljud från ledningen, bland annat koronaljud. Den miljöaspekt som framför allt aktualiserat frågan om en översyn av den parallella tillämpligheten är dock de elektro- magnetiska fälten kring en kraftledning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="p207dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330207x1.jpg/" id="p207img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft10"&gt;Frågan om elektromagnetiska fält kring kraftledningar och en eventuell hälsopåverkan av dessa är ett område med flera oklarheter. Det finns inga gränsvärden och det saknas vägledande rekommenda- tioner från en ansvarig myndighet.&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Det verkar även vara oklart vilken myndighet som är ansvarig för att ge sådana vägledande rekommen- dationer.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det vore därför bra om det förtydligades. Forskningen har enligt myndigheterna hitintills inte gett ett sådant underlag att det är befogat att sätta några rikt- eller gränsvärden. Dock rekommen- deras försiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Den hälsorisk som enligt vissa studier har kopplats till långvarig exponering av magnetiska fält är en viss ökad leukemirisk hos barn. Effekterna har dock inte kunnat bekräftas genom experimentell forskning, vilket medfört att kraftfrekventa magnetfält klassats som ”möjligen cancerframkallande” av Världshälsoorganisationens (WHO) cancerforskningsinstitut, se vidare under avsnitt Döshult.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Av den praxis som har utvecklats avseende elektromagnetiska fält från kraftledningar framgår att en tillsynsmyndighet enligt miljö- balken kan förelägga en flytt av en ledning med åberopande av de elektromagnetiska fälten från ledningen. Det har vid en bedömning enligt 2 kap. 7 § första stycket MB inte ansetts orimligt att vidta åtgärderna. Detta trots att det inte är säkert att det finns en lämp- ligare sträckning för ledningen, att en flytt är förenade med kostna- der som kan överstiga värdet av de påverkade fastigheterna och att inga gränsvärden finns för elektromagnetiska fält. Detta har aktua- liserats i två fall: Döshult och Delsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;Döshult&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Svenska kraftnät hade av Miljönämnden i Helsingborgs kommun förelagts att flytta en dubbel 400 kV kraftledning på så sätt att den inte var belägen närmare en viss fastighet än 65 meter. Föreläggandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har utfärdat allmänna råd, Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält: Dessa anger referensvärden för områden där allmänheten kan vistas under sådana tider att begränsningarna är av betydelse. Referensvärdet för magnetisk flödestäthet beräknas som 500/frekvensen i Hertz, vilket för det svenska elnätet blir 100 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;μ&lt;/SPAN&gt;T (mikrotesla). Detta värde är för högt för att vara relevant i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Folkhälsomyndigheten ska ge tillsynsvägledning i frågor om hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. enligt 9 kap. miljö- balken, se 3 kap. 4 a § miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;meddelades för att avhjälpa olägenheter av elektriska och magnetiska fält och olägenheter på grund av oro för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;Situationen i målet var följande: Avståndet mellan kraftledningens centrum och bostadshuset hade ursprungligen varit 48 meter. Magnet- fältet i det ursprungliga bostadshuset uppgick i snitt till mellan 0,5 och 0,8 µT (mikrotesla). Fastighetsägarna hade därefter gjort tillbygg- nader som hade minskat avståndet till 28 meter. Det som prövades i målet var värdena i dessa tillbyggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Mätningarna hade visat på resultat mellan 1,8 och 2,8 µT i års- medelvärde åren &lt;NOBR&gt;2001–2007.&lt;/NOBR&gt; Magnetfältet hade uppmätts till 2,5 µT i det bostadsrum som låg närmast kraftledningen och till mellan 3 och 8 µT på olika platser på gårdsplanen. Svenska kraftnät hade tidi- gare beräknat att magnetfältsnivåerna i bostadsdelen närmast kraft- ledningarna uppgick till &lt;NOBR&gt;1,8–2,7&lt;/NOBR&gt; µT åren &lt;NOBR&gt;2001–2007.&lt;/NOBR&gt; Variationerna berodde på den varierande strömlasten. Nya beräkningarna för åren &lt;NOBR&gt;2005–2010&lt;/NOBR&gt; visade nivåer på &lt;NOBR&gt;1,98–2,44&lt;/NOBR&gt; µT. Universitetssjukhuset i Lund hade 2007 uppmätt magnetfält på 2,5 µT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;I målet beräknade Svenska kraftnät kostnaden för att flytta led- ningen till 14 miljoner kronor eller &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; gånger den aktuella fastig- hetens marknadsvärde. Denna kostnad visade sig senare enligt Svenska kraftnät vara kraftigt underskattad. Flytten uppskattas vid tidpunkten för utredningen kosta 40 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;MÖD fastställde föreläggandet med endast viss ändring i fråga om färdigställandetiden.&lt;SPAN class="ft80"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Två av fyra domare var skiljaktiga. Av MÖD:s domskäl framgår bland annat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft119"&gt;För magnetiska fält har Strålsäkerhetsmyndigheten satt ett referens- värde om 100 µT avseende akuta effekter. Något motsvarande värde för långvarig exponering av magnetfält har inte fastställts. Det finns för när- varande inte några vetenskapligt fastställda hälsoeffekter av exponering för magnetiska fält vid nivåer som normalt förekommer där människor vistas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft131"&gt;Epidemiologiska undersökningar avseende inverkan av långvarig expo- nering för magnetiska fält på människors hälsa har förekommit under många år. Enligt Socialstyrelsens Meddelandeblad, juni 2005, gjordes under 2001 en omfattande genomgång av de epidemiologiska forsknings- rapporter som då fanns (Ahlbom et al, Environmental Health Perspec- tives, vol 109, supplement 6, december 2001). Resultaten från genom- gången tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos be- folkningsgrupper som exponeras för magnetiska fält på 0,4 µT eller mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 augusti 2011 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4127-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p552 ft119"&gt;Även om epidemiologiska studier är svåra att genomföra på ett veten- skapligt oantastligt sätt så finns det ingenting som talar emot att många av undersökningarna har genomförts med hög kvalitet. Resultaten visar enligt Socialstyrelsens yttrande i målet en stor samstämmighet i fråga om ökad risk för barnleukemi vid nivåer som överstiger 0,4 µT. De observerade effekterna har dock inte kunnat bekräftas genom experi- mentell forskning vilket medfört att kraftfrekventa magnetfält klassats som ’möjligen cancerframkallande’ av Världshälsoorganisationens (WHO) cancerforskningsinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft131"&gt;Nivåerna på de magnetiska fälten på fastigheten är betydligt högre än 0,4 µT. Även med beaktande av den osäkerhet som finns beträffande orsakssambanden så får resultaten av de epidemiologiska undersökningarna anses utgöra skäl att anta att magnetfälten på fastigheten kan medföra olägenhet för människors hälsa. Avsaknaden av vetenskaplig bevisning beträffande orsakssambanden ska vid tillämpning av miljöbalkens försik- tighetsprincip inte frita verksamhetsutövaren från skyldigheten att vidta åtgärder. Den rådande osäkerheten i fråga om magnetfältens farlighet ska således inte gå ut över allmänheten utan i stället drabba verksamhets- utövaren (jfr prop. 1997/98, del 1, s. 209 f.). Bevisbördan för att olägen- heter inte behöver befaras ligger på verksamhetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft121"&gt;I målet är det vidare klarlagt att de elektriska fälten ger upphov till elektriska stötar. Även om varje enskild stöt inte orsakar annat än till- fälligt obehag så sker stötarna vid upprepade tillfällen och påverkar män- niskors välbefinnande i en sådan grad att olägenhet för människors hälsa föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft15"&gt;Vid bedömningen ska även beaktas den oro som störningarna från kraftledningarna ger upphov till för de boende på fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft15"&gt;[…]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft2"&gt;Det har inte framkommit något i målet som talar mot att den enda verk- samma åtgärden som kan hindra uppkomsten av olägenheter på fastig- heten är att kraftledningarna inte tillåts vara närmare fastighetens gräns än 65 meter. Förbudet kan därför inte anses vara mer ingripande än vad som krävs. Med hänsyn tagen till olägenheternas art och omfattning kan förbudet inte heller anses vara orimligt i förhållande till de kostnader som det medför för Svenska Kraftnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft28"&gt;Delsjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Vattenfall Eldistribution AB hade av Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommun förelagts att minska de elektromagnetiska fälten från en 130 kV kraftledning i Delsjöns koloniområde genom att er- sätta två befintliga trästolpar med vinkelstolpar av stål samt att flytta en av stolparna 10 meter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="p210dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330210x1.jpg/" id="p210img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;Vattenfall anförde i målet att fyra kolonistugor låg rent geografiskt inom cirka 12 meter från ledningen. De som hade kolonistuga allra närmast ledningen hade behövt vara på sin kolonilott 24 timmar om dygnet i sex månader för att ett redovisat årsmedelvärde om 0,64 µT skulle gälla. De uppgivna kostnaderna för åtgärderna var 1,7 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft9"&gt;MÖD fastställde föreläggandet.&lt;SPAN class="ft117"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Av MÖD:s domskäl framgår bland annat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft131"&gt;Genom åtgärderna i föreläggandet beräknas magnetfältsexponeringen som årsmedelvärde för de stugor som nu har en exponering motsvarande 0,65 µT att minska till cirka 0,25 µT. Det är en betydande reducering och förhållandena förbättras för ett antal stugor närmast ledningen. Kostna- derna för de förelagda åtgärderna kan därmed inte anses orimliga i för- hållande till nyttan. Det som Vattenfall har framhållit om de samhälls- ekonomiska kostnaderna och proportionalitetsprincipen ändrar inte den bedömningen. En flytt av stolpe 54 i enlighet med föreläggandet innebär att ledningen kommer närmare andra kolonistugor. Det har emellertid inte framkommit att det skulle leda till en exponering som riskerar att medföra olägenhet för människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft28"&gt;Svenska kraftnäts policy och ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Svenska kraftnät tillämpar en policy som väl når upp till myndig- heternas försiktighetsprincip. Vid planering av nya kraftledningar är det Svenska kraftnäts mål att se till att magnetfälten inte överstiger 0,4 µT där människor varaktigt vistas. Om en befintlig kraftledning uppvisar magnetfältsnivåer över 4 µT där människor bor eller vistas varaktigt är Svenska kraftnät berett att vidta åtgärder för att minska kraftfälten eller erbjuda inlösen av byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Svenska kraftnät har 2017 beräknat följande kostnader för ett förvärv av alla fastigheter med magnetfält över 0,4 µT. Vid ett lågt estimat för förvärv om 1 miljon kronor per fastighet blir den totala kostnaden för förvärv 10 miljarder kronor. Dessutom tillkommer ersättning enligt expropriationslagens regler med 25 procent och kostnader för bland annat värdering, flytt, rivning och fastighets- reglering. En grov uppskattning är att ett förvärv av berörda bostads- fastigheter skulle kosta närmare 15 miljarder kronor. En annan kon- sekvens som kan vara värd att beakta är alla inte är intresserade av att tvingas lämna sina hem, vilken blir följden av inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 februari 2016 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2192-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="p211dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330211x1.jpg/" id="p211img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Utredningen ska enligt sitt direktiv beakta elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur. Av den domstolspraxis som utvecklats avseende elektromagnetiska fält från kraftledningar framgår att en tillsynsmyndighet enligt miljöbalken kan förelägga en flytt av en led- ning med åberopande av de elektromagnetiska fälten från ledningen. Detta trots att ledningen är en pågående markanvändning som kan ha pågått under lång tid, det finns ett beslut om att nätföretaget ska ha en ledning i en viss sträckning, att det inte är säkert att det finns en lämpligare sträckning, att en flytt är förenade med betydande kost- nader (som kan överstiga värdet av de påverkade fastigheterna) samt att inga gränsvärden finns för elektromagnetiska fält. Dessa förhållanden motiverar en översyn av regelverket avseende koncessionsbesluts skydd mot ingripanden med stöd av miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft14"&gt;Ge koncessionsbeslut skydd mot ingripanden med stöd av miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Ei har i en rapport till regeringen, lämnat ett förslag angående kon- cessionsbesluts exklusivitet gentemot miljöbalken (Energimarknads- inspektionen, R2013:15), vilket även Svenska kraftnät ställt sig bakom.&lt;SPAN class="ft88"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Av Ei:s rapport framgår följande. En kraftledning får som huvudregel inte byggas eller användas utan nätkoncession. I sam- band med koncessionsprövningen ska en miljöprövning enligt vissa regler i miljöbalken göras. När nätkoncession har meddelats är kon- cessionshavaren skyldig att ha en kraftledning i bruk. En tillsyns- myndighet kan enligt miljöbalken rikta förelägganden och förbud mot en verksamhet, även om denna verksamhet omfattas av en annan lag, och även mot en ledning som omfattas av nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Naturgaslagens exklusivitetsregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Enligt 2 kap. 1 § naturgaslagen (2005:403) får en naturgasledning inte byggas eller användas utan koncession från regeringen. I 2 kap. 4 § naturgaslagen finns en exklusivitetsregel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Skrivelse den 14 november 2016 med diarienr 2016/2183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft15"&gt;Om regeringen har meddelat koncession för en naturgasledning, en lag- ringsanläggning eller en förgasningsanläggning, får förbud inte medde- las med stöd av miljöbalken mot att bygga och använda ledningen eller anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft8"&gt;Av motiven till miljöbalkens tillsynsregler i 26 kap. (prop. 1997/98:45 del 2 s. 273) framgår att miljöbalken som huvudregel gäller parallellt med annan lag, men att det i annan lag kan föreskrivas att den lagens regler ska gälla i stället för miljöbalkens regler. Tillsynsmyndighet kan i sådana fall inte ingripa med stöd av miljöbalken. Naturgaslagen har alltså getts en exklusiv ställning gentemot miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft9"&gt;Bakgrunden till exklusivitetsregeln redovisas i Ei (R2013:15, s. 16 f) och återges här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;År 1978 utfärdades lagen (1978:160) om vissa rörledningar (rör- ledningslagen), vilken innehöll regler om framdragande och begag- nande av rörledningar för olja, gas och vissa andra bränsleprodukter. I begreppet ledning ansågs enligt 2 § även för driften nödvändiga tillbehör och anläggningar ingå. Enligt 1 § rörledningslagen krävdes, med vissa undantag, koncession för att dra fram och använda en så- dan ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;När rörledningslagen infördes gjordes en samordning med andra lagar som kunde göras gällande på sådan verksamhet. Då det vid tiden för rörledningslagens införande fanns ett stort antal lagar på miljö- rättens område blev denna samordning av tämligen fragmentarisk art.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;I 2 § miljöskyddslagen (1969:387) infördes en bestämmelse om att koncession enligt rörledningslagen ska ges bindande verkan vid prövning enligt miljöskyddslagen. I lagens 6 §, som till stora delar motsvarade dagens stoppregel i 2 kap. 9 § MB, infördes en särregel som undantog rörledning för vilken koncession enligt rörlednings- lagen meddelats från paragrafens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;När miljöbalken infördes år 1999 upphävdes bland annat miljö- skyddslagen och naturvårdslagen. Genom vissa ändringar i rörled- ningslagen anpassades denna till miljöbalken. Bland annat infördes i lagens 23 § en exklusivitetsregel. Denna exklusivitetsregel slog fast att förbud mot att dra fram eller använda ledningen inte får meddelas med stöd av miljöbalken efter att koncession meddelats. I detta sam- manhang uttalades att rörledningslagen och miljöbalken gäller paral- lellt i vissa avseenden, och att det kan finnas skäl att begränsa möjlig- heten till ingripande med stöd av miljöbalken i de fall det i annan lag finns bestämmelser som är oförenliga med bestämmelser i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Det sades dock inte finnas några sådana bestämmelser i rörlednings- lagen. Detta ansågs bland annat hänga samman med att rörlednings- lagen i första hand behandlade koncession och inte hade några all- männa regler om hur verksamheten skulle bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Miljöbalksutredningen (SOU 1997:32) ansåg emellertid att stopp- regeln i 2 kap. 9 § MB ledde till ett behov av en exklusivitetsregel. Regeringen återkom till frågan i följdpropositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:90). I 23 § rörledningslagen infördes nämnda regel om att förbud mot att dra fram och använda en rörledning inte får meddelas med stöd av miljöbalken efter att koncession meddelats. I specialmotiveringen sägs att paragrafen har en viss motsvarighet i 6 § naturresurslagen, där det sades att den så kallade stoppregeln i nämnda paragraf inte ska gälla när regeringen har meddelat konces- sion enligt naturgaslagen. Någon närmare utveckling av skälen för exklusivitetsregeln ges emellertid inte i förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Behovet av en exklusivitetsregel i ellagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Miljöbalkens parallella tillämpning med ellagen leder i normalfallet inte till några problem – de två lagarna kompletterar varandra och ställer var för sig krav som måste uppfyllas av den som har en nät- koncession för en kraftledning. Men när krav enligt miljöbalken går emot rättigheter och skyldigheter i ellagen kan det leda till att kon- cessionshavaren sätts i en omöjlig situation och till att driftsäker- heten äventyras. Sådana krav har i praktiken karaktären av förbud. Det finns därför skäl att införa en exklusivitetsregel även i ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;För att det inte ska råda någon tvekan om att en exklusivitetsregel i ellagen även omfattar sådana krav och förelägganden som i prak- tiken är att anse som förbud, och som går emot sådant som den kon- cessionsprövande myndigheten har tagit ställning till, bör exklusivi- tetsregel formuleras så att ledningen inte, med stöd av miljöbalken, får förbjudas att byggas och användas avseende den funktion, i den sträckning eller i det huvudsakliga utförande som anges i koncessions- beslutet. Den föreslagna exklusivitetsregeln är således mer långtgående än den i naturgaslagen. Naturgaslagens exklusivitetsregel avser en- dast skydd mot att bygga och använda ledningen. Ett föreläggande mot att flytta en naturgasledning är inget förbud och naturgaslagen ger således inget skydd mot ett sådant föreläggande enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;En skillnad mellan ellagen och naturgaslagen är att koncession för naturgasledning alltid beslutas av regeringen. Dessutom är endast transmissionsledningar för naturgas koncessionspliktiga. Vi har där- för övervägt att begränsa en exklusivitetsregel gentemot miljöbalken till de ledningar som regeringen beslutar eller är överprövningsinstans för (transmissionsledningar, utlandsförbindelser samt om försvaret begär regeringens prövning). Vi bedömer dock att exklusivitetsregeln även bör omfatta övriga ledningar som med stöd av nätkoncession för linje används med en spänning om minst 130 kV. Anledningen är att även ledningar på de spänningsnivåerna kan vara komplicerade och mycket kostsamma att flytta. Vi har valt att utgå från den spän- ning som ledningen faktiskt används för och inte den spänning som ledningen är konstruerad för. Anledningen är att ett nätföretag inte ska kunna skydda en ledning genom att överdimensionera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Den föreslagna exklusivitetsregeln påverkar förstås möjligheten att meddela förelägganden och förbud som grundar sig på andra skäl än elektromagnetiska fält. Vi vill därför betona att förslaget inte innebär ett evigt och oinskränkt skydd för befintliga kraftledningar. Om en länsstyrelse eller kommun har synpunkter på sträckning eller utförande på en befintlig koncessionerad ledning finns det enligt gällande regelverk två möjligheter att åstadkomma en förändring. Den ena är att inleda förhandlingar med nätföretaget om en föränd- ring och hur kostnaderna för denna ska fördelas. Den andra är att, när skyddstiden på 40 år gått ut, ansöka om omprövning med stöd av 2 kap. 15 c § ellagen. Vi bedömer att någon ytterligare möjlighet än dessa vare sig är behövlig eller lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;En exklusivitetsregel hindrar inte heller den löpande tillsynen en- ligt miljöbalken. Åtgärder av förbudskaraktär hindras dock så länge inte dessa grundas i &lt;NOBR&gt;EU-rätt,&lt;/NOBR&gt; såsom Natura 2000 och artskydd. Dessa regler gäller alltid. Vi anser att detta är en rimlig avvägning för att trygga driftsäkerheten i elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Alternativ till en exklusivitetsregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft31"&gt;Vi har utrett ett par alternativ till en exklusivitetsregel, nämligen att i miljöbalken exkludera elektromagnetiska fält från kraftledningar eller att ge koncessionsbesluts bindande verkan så att alla som kunnat föra talan mot beslutet därmed är bundna av koncessionsbeslutet. Vi&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;har övervägt alternativen men bedömer att de i praktiken kan ha be- gränsad verkan på äldre ledningar och att kommuner skulle kunna fortsätta att besluta om flyttning av befintliga ledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;Exkludera elektromagnetiska fält i miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Vi konstaterar inledningsvis att det främst är frågan om elektro- magnetiska fält som aktualiserat frågan om ellagens förhållande till miljöbalken. Ett alternativ till en exklusivitetsregel vore att specifikt exkludera elektromagnetiska fält från kraftledningar direkt i miljö- balken. Så har skett med omgivningsbuller vid bostadsbyggnader, 26 kap. 9 a § MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;En motsvarande bestämmelse för elektromagnetiska fält skulle kunna innebära att tillsynsmyndigheten inte skulle få besluta om förelägganden eller förbud i fråga om elektromagnetiska fält från en starkströmsledning som används med stöd av nätkoncession för linje eller från en transformator- eller kopplingsstation som ansluter till en sådan ledning, om det i underlaget till beslutet om nätkon- cession har angetts beräknade värden och de uppmätta värdena inte överskrider dessa värden. Detta skulle vara ett motsvarande krav mot vad som gäller för omgivningsbuller vid bostadsbebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Det finns svårigheter med en sådan bestämmelse för elektromagne- tiska fält, eftersom det saknas fastställda gränsvärden för elektro- magnetiska fält. För buller har dessutom en hälsoskyddsbedömning gjort. Dessutom lär det i äldre koncessionsbeslut saknas beräknade värden, varför regeln skulle få en begränsad betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft28"&gt;Koncessionsbesluts bindande verkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ett annat alternativ till en exklusivitetsregel vore att ge beslut om nätkoncession bindande verkan och att alla som kunnat föra talan mot beslutet därmed skulle vara bundna av koncessionsbeslutet. Det liknar vad som gäller för tillstånd till miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter enligt 24 kap. 1 § MB. Det innebär enkelt uttryckt att alla som har kunnat föra talan i målet blir bundna av tillståndet. Detta gäller även om någon inte har fört talan i målet. Tillståndet kan alltså inte på ordinär väg rivas upp på talan av någon enskild sak- ägare. Inte heller med avseende på allmänna intressen kan tillståndet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="p216dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330216x1.jpg/" id="p216img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;rubbas på ordinär väg. Även äldre tillstånd meddelade enligt till exem- pel lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och miljö- skyddslagen omfattas av bestämmelsen om tillstånds bindande verkan, 2 och 5 §§ lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;En regel om koncessionsbesluts bindande verkan skulle ge nät- företaget en viss trygghet i fråga om vilka ytterligare miljökrav som kan ställas till exempel enligt hänsynsreglerna i miljöbalken. Den bindande verkan är dock begränsad i flera hänseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Vår bedömning är att en exklusivitetsregel är mer ändamålsenlig för att uppnå syftet att skydda den grundläggande infrastruktur som elnätet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Miljöorganisationernas rätt att överklaga koncessionsbeslut enligt ellagen bör utökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Miljöorganisationer ska ha rätt att överklaga beslut om nätkoncession oavsett längd och spänningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;Vi konstaterar att rätten för miljöorganisationer att överklaga kon- cessionsbeslut ska utökas. Detta anpassar regelverket i ellagen till det som gäller enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Vissa miljöorganisationer har rätt att överklaga beslut om nätkon- cessioner om beslutet avser anläggningar för starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kV och en längd av minst 15 km, 13 kap. 9 § ellagen. Vilka organisationer som berörs framgår av 16 kap. 13 § MB, nämligen en ideell förening eller en annan juridisk person som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljö- skyddsintressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;inte är vinstdrivande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksam- heten har allmänhetens stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="p217dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330217x1.jpg/" id="p217img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft8"&gt;MÖD har prövat om hur bestämmelsen i 13 kap. 9 § ellagen förhåller sig till Århuskonventionen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;MÖD skriver i sitt beslut följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft131"&gt;Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje ska bland annat bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; kap. miljöbalken tillämpas. Dessa be- stämmelser föreskriver att företräde ska ges åt en sådan användning av mark- och vattenområden som från allmän synpunkt medför en god hus- hållning. De innehåller vidare föreskrifter bland annat om skydd för eko- logiskt känsliga områden och områden av riksintresse för bland annat natur- och kulturmiljövården. I målet om koncession aktualiseras således frågor som är direkt relaterade till miljön och innefattar en bedömning av åtgärdens påverkan på miljön. Beslutet om nätkoncession för en luft- ledning med en spänning på 130 kilovolt utgör därför ett sådant avgö- rande som miljöorganisationer enligt artikel 9.3 i Århuskonventionen har rätt att klaga på. Mot den bakgrunden kan 13 kap. 9 § ellagen inte anses uttömmande reglera frågan om miljöorganisationers klagorätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft121"&gt;Föreningarna uppfyller kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken. Beslutet om nätkoncession för en luftledning med en spänning på 130 kilovolt ska därför, vid en konventionsenlig tolkning av bestämmelsen i 42 § förvalt- ningslagen, anses angå föreningarna på det sätt som avses i bestämmelsen. Föreningarna har därmed haft rätt att överklaga Energimarknadsinspek- tionens koncessionsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;Vi finner det därför lämpligt att direkt i ellagen utöka överklagande- rätten för berörda organisationer. Enligt miljöbalken så har ”berörda”, vilket vid prövning av elledning bör vara de som bor inom en viss radie med hänsyn till magnetfält, och miljöorganisationer rätt att överklaga tillståndsbeslut, 16 kap. &lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; §§ MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Vår bedömning är att det är rimligt att göra regelverket kring kon- cessionsbeslut mer miljöbalkslikt genom att rätten för miljöorganisa- tioner att överklaga beslut enligt ellagen anpassas efter miljöbalkens regler. Det är vår bedömning att den totala tiden för att få koncessions- beslut kommer att påverkas endast i ett fåtal fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Någon ändring behövs inte i övrig lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Någon ändring behöver inte göras i plan- och bygg- lagen (2010:900) för att undvika intressekonflikter mellan befint- liga kraftledningar och nybyggnation. I stället bör Boverket på lämpligt sätt förtydliga hur regelverket ska tillämpas korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Mark- och miljööverdomstolens beslut den 26 mars 2019 i mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2080-18.&lt;/NOBR&gt; Beslutet har vunnit laga kraft den 16 april 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Vi anser inte att några ytterligare ändringar behövs i övrig lagstiftning. Boverket bör dock på lämpligt sätt förtydliga hur plan- och bygglagen, PBL, ska tillämpas korrekt med hänsyn till kraftledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Förhållandet till PBL är ett problem, eftersom det går att få bygglov på ett avstånd där magnetfälten enligt gällande praxis kan vara en grund för att fatta ett beslut enligt miljöbalken om att ledningen måste tas bort. En nybyggnation kan således leda till att en befintlig ledning måste flyttas. Vi har övervägt om PBL behöver kompletteras för att förhindra att byggnation tillåts på en plats som är olämplig med hänsyn till elektromagnetiska fält eller elsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;En tänkbar lösning på problemet vore att göra tillägg om elektro- magnetiska fält och elsäkerhet i PBL. Redan i dag finns dock ett krav på lämplig lokalisering i 2 kap. 5 § PBL. Enligt bestämmelsen ska, vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt PBL, bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är läm- pad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;I sammanhanget kan även nämnas bestämmelsen i 4 kap. 36 § första stycket PBL enligt vilken en detaljplan ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga &lt;NOBR&gt;bebyggelse-,&lt;/NOBR&gt; äganderätts- och fastighets- förhållanden som kan inverka på planens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Vår bedömning är därför att dagens regelverk är tillräckligt om det tillämpas korrekt. Enligt nätföretagen sker emellertid inte detta. Re- sultatet är att intressekonflikter uppstår mellan befintliga kraftled- ningar och ny bebyggelse. Vi rekommenderar därför att Boverket, till exempel i sin handbok om PBL, förtydligar hur regelverket ska tillämpas korrekt för att undvika sådana intressekonflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Områdesskydd enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft31"&gt;Svenska kraftnät har föreslagit att 8 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ändras så att även om ett mark- eller vattenområde är ett biotopskyddsområde får de verksam- heter bedrivas och åtgärder vidtas som följer av en ledningsrätt för starkströmsledning enligt ledningsrättslagen om ledningsrätten vunnit&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="p219dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330219x1.jpg/" id="p219img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;laga kraft innan biotopskyddsområdet beslutades. I ett antal fall har biotopskyddsområdet beslutats omfatta ledningsgatans sidoområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Det finns inte någon möjlighet att inom biotopskyddsområdet genom föreskrifter säkerställa att nödvändiga underhållsåtgärder tillåts. Inrättandet av biotopskyddsområdet innebär därför att underhålls- röjning och avverkning blir förbjuden i sidoområdet. MÖD har i ett fall funnit att olägenheterna för en ledningsägare vid en avvägning inte ansågs vara av sådan beskaffenhet att det skyddade området skulle inskränkas.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Om det finns särskilda skäl får dispens från för- budet ges i det enskilda fallet om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte, 7 kap. 11 § andra stycket och 26 § MB. Det har visat sig svårt att, särskilt i områden med skogliga värden, erhålla dispens för nödvändiga åtgärder. Även om särskilda skäl för dispens föreligger kan alltså dispens för nödvändig avverkning hindras till exempel av biotopskyddsområdets syfte att bevara ädellövträd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vi tycker det är märkligt att inte hänsyn tas till nödvändigt under- håll inom ledningsgatans sidoområde när beslut fattas om biotop- skyddsområden. Samtidigt ser vi det som problematiskt att föreskriva ett generellt undantag i enlighet med Svenska kraftnäts förslag. Enligt vår bedömning är en bättre lösning att den instans som beslutar om biotopskyddsområdet (Skogsstyrelsen, länsstyrelse eller kommun) säkerställer sina rutiner så att befintlig infrastruktur inom biotop- skyddsområdet kan underhållas på ett tillfredsställande sätt. Skogs- styrelsen står för majoriteten av besluten om biotopskydd. Läns- styrelserna får bilda biotopskydd, men får oftast in biotopskydd på remiss antingen av kommunerna eller Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Vissa koncessionsbeslut bör få verkställas innan de har vunnit laga kraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nätmyndigheten ska i vissa fall kunna besluta om verk- ställighet av ett beslut om nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft8"&gt;Vi anser att nätmyndigheten ska kunna besluta om verkställighet av ett beslut om nätkoncession om det är fråga om en ledning av mindre omfattning med begränsad påverkan på motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 juni 2011 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9341-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Översyn av koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft9"&gt;Svenska kraftnät har föreslagit&lt;SPAN class="ft117"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;en ny bestämmelse som ger nät- myndigheten möjlighet att besluta att ett medgivande enligt 2 kap. 5 § ellagen om att få påbörja byggnation får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Enligt förslaget ska nätmyndig- heten även få möjlighet att förordna att ett beslut om nätkoncession för linje får tas i anspråk innan beslutet vunnit laga kraft förutsatt att ledningen är av mindre omfattning eller har begränsad påverkan på motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft8"&gt;Ellagen saknar bestämmelser som gör det möjligt för nätmyndig- heten att förordna att ett meddelat beslut om nätkoncession ska få tas i anspråk även om det inte har vunnit laga kraft. Detta trots möj- ligheten att medge att en ledning byggs och används innan nätkon- cession har meddelats. För att möta kraven på driftsäkerhet och snabbt kunna anpassa elnätet till nya förutsättningar såsom vindkraft är det viktigt att det blir möjligt för nätmyndigheten att förena ett sådant medgivande med ett verkställighetsförordnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Om det inte finns några motstående intressen vinner förvisso beslutet laga kraft tämligen snart. Det är dock inte särskilt vanligt att Ei beviljar medgivande enligt 2 kap. 5 § ellagen. Det rör sig om enkla ärenden där det antas att några motstående intressen inte finns. Att i de fallen även besluta om att medgivandet får tas i anspråk även om beslutet inte vunnit laga kraft är rimligt, eftersom det oftast är bråt- tom att påbörja arbetena. Även att nätmyndigheten ska kunna be- sluta om verkställighetsförordnande i de fall ledningen är av mindre omfattning är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;I båda fallen bör det vara sannolikt att inga motstående intressen finns som kan föranleda att koncessionsbeslutet överklagas. Det bör därför krävas att båda kriterierna, mindre omfattning och begränsad på- verkan på motstående intressen, är uppfyllda. Ordet ”eller” i Svenska kraftnäts förslag bör därför ersättas med ”och”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Skrivelse den 14 november 2016 med diarienr 2016/2183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;7 Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Samredovisning innebär att flera nätkoncessioner för område (områ- den) utgör ett redovisningsområde med en gemensam tillåten intäkts- ram och en enhetlig struktur på nättariffen för överföring. Samredo- visningen innebär därmed att nivån på nätkundernas tariffer utjämnas mellan olika områden. Utredaren ska enligt utredningsdirektivet be- skriva förutsättningarna för att utöka samredovisningsmöjligheterna, det vill säga möjligheten att behandla flera områden som ett enda redovisningsområde. Det kan vara frivilligt eller tvingande att sam- redovisa i högre utsträckning än vad som redan gäller enligt ellagen (1997:857). Det kan vara fråga om att ta bort regeln om geografisk närhet mellan de nät som ska samredovisas och det kan vara aktuellt att tillåta eller påbjuda samredovisning även av ett nätföretags region- nät med dess lokalnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Utredaren ska beakta vilka nyttor och kostnader för samhället, inklusive elanvändarna, som det innebär med en ökad samredovis- ning, liksom hur nyttor och kostnader kommer att fördelas mellan olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vi gör en vidare tolkning av begreppet elanvändare så att det in- kluderar samtliga nätkunder anslutna till det koncessionerade nätet. Det innebär att även producenter omfattas. Utredaren ska också säkerställa att en eventuellt ökad samredovisning inte försämrar nät- företagens möjlighet att, under intäktsregleringen, ha en effektiv prissättning med korrekta priser. Utredaren ska också ta hänsyn till utvecklingen av de förslag som Energimarknadsinspektionen (Ei) läm- nat till regeringen gällande nya tariffmodeller och en elhandlarcentrisk modell (Energimarknadsinspektionen, R2016:15; Energimarknads- inspektionen, R2017:05). Syftet med förslagen ska vara att underlätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft21"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="p222dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330222x1.jpg/" id="p222img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;en effektivare administration för både nätföretag och nätmyndighet, samtidigt som samredovisningen inte får bli kostnadsdrivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Kravet på geografisk närhet bör tas bort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kravet på geografisk närhet för samlad redovisning av lokalnätsområden tas bort. Kravet på icke olämplig enhet kvarstår och samlad redovisning kan bara genomföras inom nätföretagets lokalnät och inte mellan områden för lokalnät respektive regionnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft10"&gt;Vi bedömer att en utökad samredovisning av geografiskt åtskilda områden kan genomföras utan att marknadens effektivitet försämras väsentligt. Vi bedömer dock att samredovisning mellan lokalnät och regionnät, utöver vad som i dag ges möjlighet till, inte ska tillåtas. Detta eftersom den utjämning i tariffens nivå som blir följden inne- bär ett alltför stort avsteg från effektivt utformade nättariffer för överföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Utökad samredovisning för enskilda lokalnätsföretag kommer inte att innebära några avgörande skillnader för kundernas nätavgif- ter, eller ha en väsentligt negativ inverkan på marknadseffektiviteten i övrigt. Som skäl för utredningens bedömning är de historiska sam- redovisningar som har genomförts. Dessa samredovisningar har re- sulterat i diversifierade redovisningsenheter med en hög grad av utjämning i nättariffens nivå mellan tätort och glesbygd, men med en möjlig minskad effektivitet i nättariffens utformning som följd. Detta gör att ytterligare samredovisning av redan diversifierade om- råden endast kan ge upphov till en marginell omfördelning mellan kunder i olika områden. Därmed kommer den utökade samredovis- ningen endast ha en begränsad negativ påverkan på prisbildningens effektivitet. För ikraftträdandebestämmelser, se kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft8"&gt;Samredovisning av nätområden har lett till att skillnaderna mellan de högsta och de lägsta nätavgifterna i landet successivt har minskat. Vi vill ändå peka på det faktum att utjämningen är ofullständig. Det finns ännu ett ganska stort antal nätföretag som har ett geografiskt begränsat redovisningsområde, i många fall tätortsnät, som därmed kan ha lägre nätavgifter än omgivningen. Det innebär att en del av landets befolkning medfinansierar glesare nät medan en annan del inte gör det. Ur rättvisesynpunkt vore det därför mer lämpligt om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft31"&gt;omfördelningspolitiken utformades så att samma villkor gäller för alla. Det finns en uppenbar motsättning mellan de två politiska mål- sättningarna om effektiv prissättning med korrekta priser och om- fördelning genom kravet på enhetliga tariffer inom redovisnings- området. Det bör övervägas om det finns verktyg för att bedriva omfördelningspolitik utan koppling till elanvändningen som är ett mer träffsäkert, kostnadseffektivt och transparent styrmedel för att uppnå en omfördelning mellan stad och land. Detta skulle möjlig- göra nätavgifter som i ökad utsträckning avspeglar den verkliga kost- naden när det gäller avstånd, överföringsförluster och trängsel även inom ett redovisningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft8"&gt;Givet att det finns två oförenliga mål kan målet om effektiv pris- sättning reduceras till att uppnå korrekta priser inom de restriktioner som finns, det vill säga kravet på enhetliga tariffer inom redovisnings- området. Vi vill i det sammanhanget lyfta fram vikten av att övriga prissignaler och fiskala skatter och subventioner kopplade till nät- tjänster ska vara korrekt utformade. Dessa kan till exempel utgöras av ersättningar kopplade till nätnytta, lokala effektmarknader bilate- rala avtal, moms och energiskatten på el som bör vara utformade så att snedvridningarna i nätkundernas &lt;NOBR&gt;konsumtions-,&lt;/NOBR&gt; produktions- och investeringsbeslut minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft10"&gt;Detta avsnitt inleder med en redogörelse av nuvarande regelverk för samredovisning och dess betydelse för utformningen av nättarif- ferna för överföring. Sedan följer ett avsnitt om hur den politiska målsättningen att utjämna tarifferna mellan glesbygd och tätort har påverkat framväxten av lagstiftning och praxis inom området. Tariff- utjämning och effektivt utformad prissättning av nättjänster kan vara svårförenliga mål och avsnittet avslutas med en genomgång av nyare reformer som syftar till att främja en effektivt utformad pris- sättning av nättariffer för överföring av el.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nuvarande regelverk för samredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft14"&gt;och dess betydelse för nättariffernas utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Samredovisning innebär att flera nätkoncessioner för område har en gemensam tillåten intäktsram och en enhetlig struktur på överförings- tariffen. Det gör det möjligt för nätföretaget att utjämna tarifferna mellan områden med olika kostnadsförutsättningar. Detta avsnitt innehåller en redogörelse av de regler som bestämmer hur den tillåtna intäktsramen får fördelas på nätkunder anslutna på lokal- och region- nätsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Redovisningsenhetens betydelse för tarifferna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;En nätkoncession för område får bara meddelas om området utgör en för nätverksamheten lämplig enhet enligt 2 kap. 9 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Redovisning av nätverksamhet som grundas på nätkoncession för område ska avse varje område för sig. Nätmyndigheten ska dock besluta att en nätkoncessionshavares samtliga områden som ligger geografiskt nära varandra ska redovisas samlat, om inte områdena sammantaget utgör en för nätverksamheten olämplig enhet, 3 kap. 3 §. De områden som redovisas samlat utgör en redovisningsenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Nätmyndigheten ska fatta beslut om samredovisning när det före- ligger ett lagakraftvunnet beslut i vissa typer av ärenden enligt 2 kap. ellagen. Dessa är meddelande av en nätkoncession (1 §), ändring av gränserna för en nätkoncession för område (12 §), förlängning av giltighetstiden för en nätkoncession (14 §), tillstånd till överlåtelse av en nätkoncession (16 §) och återkallelse av en nätkoncession (18 §). Ett sådant beslut kan också fattas när i övrigt ändrade förhållanden föranleder det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Nätkoncession för område ska redovisas skilt från nätkoncession för linje. Redovisningen av nätkoncession för område ska dock även innefatta nätkoncession för linje, om nätkoncessionen för linje avser en ledning som organisatoriskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för område och helt eller delvis är belägen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Särskilt om nättariffer för överföring av el för område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;Bestämmelser om nättariffer för överföring av el för område finns i 4 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§ ellagen. Sådana tariffer får inte utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen. Den nättariff för överföring som nätkunden erbjuds är alltså oberoende av om kunden finns i glesbygd eller tätort. Områdets sammansättning av tätorts- och glesbygdskunder kan därmed ha stor betydelse för nättariffens nivå. I områden som redovisas samlat ska en enhetlig nättariff tilläm- pas från den dag som nätmyndigheten anger i beslutet. Samredovis- ningen kan medföra kännbara tariffhöjningar för vissa kundgrupper och för att mildra sådana effekter har det införts en möjlighet för nätföretaget att successivt genomföra en harmonisering av tarifferna inom en tid av maximalt fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;Inom ett område, eller inom flera områden som redovisas samlat, får nättariffer för överföring av el trots bestämmelserna om enhetlig nättariff gälla för en begränsad krets av elanvändare, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;det behövs för att utveckla nättariffer som främjar ett effektivt utnyttjande av elnätet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;nätkoncessionshavaren har informerat nätmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;En sådan nättariff får inte tillämpas under en längre tid än tre år utan tillstånd av nätmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Mindre elproduktionsanläggningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW ska enligt 4 kap. 10 § ellagen endast betala den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät. Detta innebär att kostnader flyttas till övriga anslutna kunder, vilket kan påverka nättariffens nivå i områden med många små elproduk- tionsanläggningar i förhållande till antalet nätkunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Särskilt om nättariffer för överföring av el för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Bestämmelser om nättariffer för överföring av el för regionledningar finns i 4 kap. &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; §§ ellagen. Kunderna tar ut el på olika spännings- intervall, och inom regionnätet transformeras el i flera led ned från transmissionsnätsnivån &lt;NOBR&gt;220–400&lt;/NOBR&gt; kV. På en regionledning ska inom varje normalt spänningsintervall nättariffen utformas utifrån nät-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;koncessionshavarens kostnader för samtliga regionledningar i hela landet som kan hänföras till respektive spänningsintervall. Den del av de beräknade kostnaderna som utgörs av betalning för överföring på transmissionsnät och på andra regionledningar ska dock beaktas samlat endast för nätkoncessionshavarens samtliga regionledningar inom en och samma region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Regionnätsägarens kostnad för överföring av el beror i hög grad på det antal transformeringsled som leveransen genomgår och längden på det ledningsnät som krävs för att överföra elen till kunden. Nät- tariffen för en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en trans- formator på en regionledning, ska som huvudregel utformas med utgångspunkt i nättariffen för spänningsnivån omedelbart före trans- formatorn med ett skäligt tillägg för nedtransformeringen. Figur 7.1 illustrerar hur regionnätstariffen beror på antalet transformeringsled.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft79"&gt;T12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft79"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H7B330226xi2.jpg/" id="p226inl_img1"&gt; T13&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft79"&gt;L1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft79"&gt;T1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft79"&gt;L2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;T2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tariffnivå L1 &lt;/SPAN&gt;avser anslutning till regionnät &lt;NOBR&gt;70–130&lt;/NOBR&gt; kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tariffnivå T1 &lt;/SPAN&gt;avser anslutning till &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV i stationer med transformering från 130 kV och anslutning till 20 kV efter transformering från 70 kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tariffnivå L2 &lt;/SPAN&gt;avser anslutning till regionnät &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tariffnivå T2 &lt;/SPAN&gt;avser anslutning till &lt;NOBR&gt;6–20&lt;/NOBR&gt; kV i stationer med transformering från &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tariffnivå T12 &lt;/SPAN&gt;avser anslutning till &lt;NOBR&gt;6–20&lt;/NOBR&gt; kV i stationer med transformering från 130 kV och anslutning till &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; kV efter transformering från 70 kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tariffnivå T13 &lt;/SPAN&gt;avser anslutning till &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; kV i stationer med transformering från &lt;NOBR&gt;220–400&lt;/NOBR&gt; kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft62"&gt;Källa: Vattenfall Eldistribution AB (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft8"&gt;Sammanfattningsvis ska ett regionnätföretag för respektive spännings- intervall fördela kostnaderna lika på sina kunder, i meningen att de ska ha samma tariff oavsett var kunden är belägen. Regionnätsföretaget får dock ta ut skäliga tillägg för nedtransformering, och man får differen- tiera utifrån kostnader från det överliggande transmissionsnätet. På&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft12"&gt;lokalnätsnivå ska tarifferna vara enhetliga inom varje redovisnings- enhet. Det innebär att gränsdragningen för redovisningsenheten är avgörande för vilka kostnader kunderna är med och finansierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Utveckling av lagstiftning och praxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Före 2003 fick samredovisning ske om områdena utgjorde en för nätverksamhet ”lämplig” enhet. År 2003 infördes en skyldighet för nätmyndigheten att under vissa förutsättningar besluta om samredo- visning av områden. Syftet med de nya reglerna var att utjämna tarif- ferna mellan glesbygd och tätort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;För att omfattas av kravet på samredovisning krävs att områdena ligger geografiskt nära varandra. Enligt förarbetena (prop. 2001/02:56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;s.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;28 f.) till bestämmelsen ska det inte finnas möjlighet till en gemen- sam redovisning för alla områden som en koncessionshavare har om dessa ligger i helt skilda delar av landet och som skulle leda till en total tariffutjämning. Av förarbetena framgår inte närmare vilka avvägan- den som bör ligga till grund för en bedömning av vad som utgör geo- grafisk närhet utan detta har fått avgöras i praxis (Energimarknads- inspektionen, R2012:05). I förarbetena nämns dock att kravet på geo- grafisk närhet behövs för att bestämmelserna inte ska leda till att det i ett visst område i landet råder stora skillnader mellan nättarifferna i angränsande områden med olika innehavare, trots att de objektiva förutsättningarna att bedriva nätverksamhet är i stort sett lika. I prak- tiken har detta problem ändå uppstått, eftersom nätverksamheten be- drivs av olika företag med varierande förutsättningar att samredovisa, och därigenom omfördela finansieringsbehovet, mellan glesbygd och tätort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;Av praxis framgår att Ei vid fråga om samredovisning ska göra prövningen utifrån varje enskilt områdes geografiska närhet till vart och ett av de övriga områdena.&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I det kan konstateras att Ellevios nät på Västkusten inte har ansetts ligga geografiskt nära vart och ett av Ellevios övriga områden i mellersta Sverige. Av förarbeten och praxis framgår även att geografiskt nära varandra, inte innebär att områden måste gränsa till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Om kravet på geografisk närhet är uppfyllt framgår av den nuva- rande bestämmelsen att enheter som ”inte är olämpliga” ska sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kammarrätten i Jönköpings dom den 24 februari 2017 i mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2114-16&lt;/NOBR&gt; (Ei:s diarienr &lt;NOBR&gt;2014-101674).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;redovisas. I förarbetena till bestämmelsen utvecklas vad begreppet olämplig enhet innebär. Innebörden av begreppen lämplig respektive olämplig enhet är att områdena sammantagna innefattar respektive inte innefattar en lämplig kombination av glesbygds- och tätorts- områden. Därutöver bör man i begreppet olämplig enhet kunna tolka in områden där en samredovisning kan leda till dels mycket drastiska tariffhöjningar i ett eller flera av de berörda områdena, dels en olämplig balans mellan olika typer av kunder (prop. 2001/02:56; Energimark- nadsinspektionen, R2012:05). Av Ei:s praxis kan man utläsa att en ökning av tarifferna med 40 procent över fem år har godkänts, men att 65 procent har ansetts vara mycket drastisk.&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Reformer för effektivt utformad prissättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;De författningsförslag som presentades i SOU 1995:14 var utformade enligt principen att prissättningen av nättjänster ska vara skälig och utformad på sakliga grunder. Att nättariffen ska utformas på sakliga grunder innebär att tarifferna ska vara objektiva och &lt;NOBR&gt;icke-diskrimi-&lt;/NOBR&gt; nerande. Kunder får indelas i grupper efter kostnadsbild, till exempel kunder med elvärme eller tidstariff. Kunder inom samma kundkate- gori ska däremot ha samma struktur på nättariffen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;I SOU 1995:14 föreslogs vidare att nättariffen på lokal nivå inte får vara beroende av avstånd, utom engångsavgifter vid anslutning. Det innebär att geografiska indelningar inte får göras, till exempel med olika tariffer för tätort och omgivande landsbygd. Vid bedöm- ningen av nättariffen på lokal nivå ska varje område som huvudregel behandlas var för sig. Nätmyndigheten föreslogs dock på koncessions- innehavarens begäran kunna medge undantag från huvudregeln om områdena ligger geografiskt nära varandra och utgör en för nätverk- samhet lämplig enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;År 2003 (prop. 2001/02:56) ersattes den tidigare möjligheten att redovisa flera områden tillsammans med en skyldighet att samredo- visa flera områden. Syftet var att främja en utjämning av nättarifferna mellan tätort och glesbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Som skäl angav regeringen att regleringen av utformandet av nät- tariffer alltsedan avregleringen av elmarknaden baserats på en avväg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Statens energimyndighets beslut den 21 oktober 2005 i ärende med diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7341-04-6167.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft31"&gt;ning mellan två, i och för sig, motstridiga principer. Den första prin- cipen är den om kostnadsriktighet, som innebär att varje elanvändare ska betala en avgift som står i relation till de kostnader hen orsakar nätkoncessionshavaren. Den andra principen är att man bör sträva efter en utjämning av tarifferna, framför allt mellan tätort och glesbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft14"&gt;Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft9"&gt;Enligt energieffektiviseringsdirektivet&lt;SPAN class="ft117"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;ska nättarifferna vara kostnads- baserade i förhållande till de kostnadsbesparingar i näten som upp- nåtts genom åtgärder på efterfrågesidan, laststyrning och lokal mikro- produktion. Vidare får nättarifferna inte hindra att nätföretag eller elleverantörer ställer till förfogande systemtjänster för laststyrnings- åtgärder, efterfrågestyrning och lokal produktion på organiserade elmarknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;I och med propositionen om genomförandet av energieffektivi- seringsdirektivet (prop. 2013/14:174) infördes nya bestämmelser om energieffektiva nättariffer. Det framhölls i propositionen att det i den gällande svenska ellagstiftningen inte fanns något uttryckligt förbud mot tariffer som inverkar menligt på den totala effektiviteten. Det ansågs därför att bestämmelser som säkerställer att energieffektivi- seringsdirektivet genomförs i Sverige även i denna del behövde införas. Till följd av propositionen infördes den 1 juni 2014 en bestämmelse i ellagen, att nättariffer ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning, 4 kap. 1 §. Regeringen, eller den myndighet som reger- ingen bestämmer, får meddela föreskrifter om hur nättarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och elanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Enligt ellagen ska nättariffer vara objektiva och &lt;NOBR&gt;icke-diskrimine-&lt;/NOBR&gt; rande, 4 kap. 1 §. Nättariffer för överföring inom ett lokalnätsområde får dessutom inte utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen, 4 kap. 3 §. Detta innebär att tarifferna inte får variera inom en kundgrupp. Kundgrupper får heller inte definieras utifrån var kunden är belägen geografiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energi- effektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;Flera områden som redovisas tillsammans ska ha en enhetlig nät- tariff, 4 kap. 4 §. Kravet på enhetliga tariffer inom redovisnings- enheten kan försvåra utformandet av tariffer som främjar effektivitet i enlighet med energieffektiviseringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Bättre förutsättningar för förbrukarflexibilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I prop. 2017/18:237 om elmarknadsfrågor berörs frågan om effektivt utformade nättariffer. Det konstateras att på en framtida elmarknad med en högre andel variabel elproduktion i form av vind- och sol- kraft kommer det att bli viktigt att ta tillvara kostnadseffektiva flexi- bilitetsresurser i elsystemet, till exempel inom produktion, energi- lager och förbrukarflexibilitet. Därför infördes den 1 januari 2019 bestämmelser i 4 kap. 4 a § ellagen om att nätföretag inom ett område eller inom flera områden som redovisas samlat får införa nättariffer för överföring av el för en begränsad krets av elanvändare, om det behövs för att utveckla nättariffer som främjar ett effektivt utnytt- jande av elnätet, och nätkoncessionshavaren har informerat nät- myndigheten. En sådan nättariff får inte tillämpas under en längre tid än tre år utan tillstånd av nätmyndigheten. I elförordningen (2013:208) trädde också nya bestämmelser i kraft från 2019 med innebörden att nätmyndigheten får meddela föreskrifter om hur nättariffer ska ut- formas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Regeringen angav som skäl att på den avreglerade delen av elmark- naden styrs produktion och användning av utbud och efterfrågan. Förhållanden som styr detta avgörs i avtal mellan säljare och köpare. På monopolmarknaden kan det uppkomma behov av att hantera exempelvis trängsel på elnätet, vilket skulle kunna hanteras genom att nättariffen reflekterar knapphet i nätet. I propositionen angavs vidare att kraven på enhetliga nättariffer begränsar nätföretagens möjligheter att testa nya tariffer i mindre skala innan tarifferna erbjuds hela kund- kollektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Energiinriktningspropositionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft31"&gt;Regeringens beskriver i energiinriktningspropositionen (prop. 2017/18:228 s. 40 f.) möjligheten att prova nya tariffer. I samband med redovis- ningen av frågan om möjlighet att pröva nya tariffer, görs kopplingen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;till Nätkoncessionsutredningens uppdrag, eftersom vissa remiss- instanser har tagit upp behovet av att utreda samredovisning av elnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;De nya bestämmelser som infördes i januari 2019, i kombination med energiinriktningspropositionen och genomförandet av energi- effektiviseringsdirektivet, syftar till att främja en effektiv prissätt- ning av nättjänster för att lösa framtidens kapacitetsutmaningar. Kravet på enhetliga tariffer inom redovisningsområdet innebär en begränsning av nätföretagens möjligheter att utforma en effektiv pris- sättning av nättjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En nulägesbeskrivning av redovisningsområden och antal kunder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;År 2017 fanns det i Sverige 151 lokalnätsföretag med totalt 157 redo- visningsenheter. Tillsammans hade de knappt 5,5 miljoner uttags- abonnenter. Av tabell 7.1 framgår att hälften av dessa tillhörde de tre största företagen Ellevio AB, Eon Energidistribution AB och Vatten- fall Eldistribution AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft62"&gt;Källa: Ei&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft10"&gt;Ellevio AB, Eon Energidistribution AB och Vattenfall Eldistribution AB har också en stor geografisk utbredning. Företagens redovisnings- enheter som gällde 2017 framgår av figur 7.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="p232dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330232x1.jpg" style="width:433px;height:663px"  id="p232img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p601 ft2"&gt;Figur 7.2 Geografisk utbredning av Eons, Ellevios och Vattenfalls redovisningsenheter år 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Ei. Ellevio har från och med 2018 påbörjat en samredovisning av fyra områden i mellersta Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft79"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Omfördelning mellan stad och land&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Idén med samredovisning är i någon mening att elnäten ska finansieras gemensamt, i och med regeringens uttalade mål att nättariffen ska utjämnas mellan tätort och glesbygd. Som omfördelningsmekanism är dock samredovisningsinstrumentet tämligen trubbigt och slump- mässigt. I dag gäller att åtminstone några av de stora nätföretagen bär en stor finansieringsbörda i och med att de har en stor andel glesbygds- och landsbygdsnät. Ei har använt antal meter ledning per kund för att ange kundtätheten inom redovisningsområdet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Tätortsnät &amp;lt;60 m&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Blandad bebyggelse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;60–90&lt;/NOBR&gt; m&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Landsbygd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;90–125&lt;/NOBR&gt; m&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Glesbygd &amp;gt;125 m&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Med denna definition är Eons redovisningsenheter i sin helhet att be- trakta som glesbygdsnät, medan Vattenfall ligger på gränsen mellan landsbygds- och glesbygdsnät. Ellevios redovisningsenheter uppvisar olika karaktär men skulle, om alla enheterna redovisades tillsammans, representera ett nät i blandad bebyggelse. Detta pekar på att Eons och Vattenfalls kunder får bära en större del av finansieringsbördan för Sveriges glesbygdsnät som helhet än vad till exempel Ellevios kunder gör. Men framför allt pekar det på att de nätföretag som huvudsak- ligen har en lokal förankring med hög kundtäthet inte är med och finansierar glesbygdsnät med låg kundtäthet i någon större utsträck- ning. Exempel på sådana nät är Borås Elnät AB, Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, Göteborg Energi Nät AB, Kalmar Energi Elnät AB, Karlshamn Energi AB Karlstads El- och Stadsnät AB, Landskrona Energi AB, Mölndal Energi Nät AB och Skurups Elverk AB. De har alla högst 40 meter ledning per abonnent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I följande avsnitt redovisas de samredovisningar som de tre stora nätföretagen genomfört under senare år med stöd av nuvarande lag- stiftning. Utöver de tre stora nätföretagen finns ett antal relativt stora aktörer som också genomfört samredovisningar, till exempel Kraft- ringen Nät AB. Detsamma gäller för några av de mindre lokalt för- ankrade näten, till exempel Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB. De juridiska personer som fortfarande är uppdelade i flera redovisnings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;enheter är Ellevio AB, Eon Energidistribution AB, Skellefteå Kraft Elnät AB, Vattenfall Eldistribution AB och Öresundskraft AB. De företag som har flera juridiska personer (och därmed redovisnings- enheter) inom samma koncern är Eon Sverige AB och Tekniska verken i Linköping AB. Vår bedömning är att det främst är Ellevio AB, Eon Sverige AB och Vattenfall Eldistribution AB som berörs om kravet på geografisk närhet tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ellevio AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;Ellevio AB, tidigare Fortum Distribution AB, har genomfört ett antal samredovisningar sedan 2003 där samredovisning och prisutjämning skett mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;uteslutande glesbygdsområden såsom i västra Svealand &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2003–2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;glesbygdsnät och landsbygdsområden såsom Västkusten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2003–2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;glesbygdsnät och tätortsområden såsom Södra Norrland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2003–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;uteslutande tätortsnät såsom Stockholm &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;glesbygdsområden och landsbygdsområden såsom västra Svealand &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;glesbygdsnät såsom södra Norrland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2009–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;Den samlade effekten av Ellevios (dåvarande Fortums) samredovis- ningar visade vid Ei:s genomgång 2012 att kunder i tätortsområden och landsbygdsområden på grund av tariffutjämningen fick den största tariffhöjningen. Intäktsramen har ökat över tid och Ei bedömde att utjämningen hade resulterat i att kunder i glesbygdsområden fått en relativt mindre ökning av sina nättariffer, jämfört med om de hade redovisats separat (Energimarknadsinspektionen, R2012:05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Ei har beslutat att från och med den 1 januari 2018 ska Ellevios nät i Nynäshamn, södra Norrland och Dalarna, västra Svealand, Vallen- tuna och Stockholm inkl. Ekerö samredovisas. När samredovisningen är genomförd kommer flera kunder att få kraftiga förändringar i nättariffen för överföring, se tabell 7.2. Givet intäktsramen 2017 be- räknas kunderna i glesbygdsnäten i västra Svealand respektive södra Norrland och Dalarna i genomsnitt få en minskning på cirka 3 700 respektive 1 800 kronor, vilket innebär en minskning med 42 procent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330235x1.jpg" style="width:434px;height:632px"  id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;respektive 26 procent. Kunderna i tätortsnätet Stockholm inkl. Ekerö beräknas däremot få en ökning med 1 300 kronor i genomsnitt, vilket är en ökning med 34 procent. Kunderna i den blandade bebyggelsen Nynäshamn får endast en marginell förändring i nättariffen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft62"&gt;Källa: Ei.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;Efter sammanslagningen av redovisningsområden 2018 har Ellevio två redovisningsenheter kvar, Västkusten och mellersta Sverige. Mellersta Sverige har drygt 826 000 abonnenter och Västkusten har knappt 125 000. Enligt Ei:s beslut&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;kan de två större redovisnings- enheterna med rådande regelverk inte samredovisas, eftersom dessa områden inte kan anses ligga geografiskt nära varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Eon Energidistribution AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;Eon Energidistribution AB, tidigare Eon Elnät Sverige AB, har genom- fört ett antal samredovisningar sedan 2003 där samredovisning och prisutjämning skett mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;två tätortsområden, fyra områden med blandad bebyggelse, två landsbygdsområden och åtta glesbygdsområden nätområden i södra och mellersta Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;två glesbygdsområden i norra Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006–2008&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;ett tätortsområde, ett landsbygdsområde (samredovisat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004–2007)&lt;/NOBR&gt; och ett glesbygdsområde i södra och mellersta Sverige &lt;NOBR&gt;2007–2011.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ei:s beslut den 24 oktober 2017 i ärende med diarienr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-101674.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Sammanfattningsvis så varierade effekten av samredovisningen mellan olika områdena och olika typkunder. En rapport från Ei visade att de kundtäta områdena generellt fick en relativt kraftig höjning av tariffen på grund av utjämningen samt att kunder i glesare kundområden på grund av utjämningen generellt fick en minskning av tarifferna. Minsk- ningen av tarifferna i de mer glesbyggda områdena var förhållandevis marginell, jämfört med tariffhöjningarna i de mer kundtäta områdena (Energimarknadsinspektionen, R2012:05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Vattenfall Eldistribution AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Vattenfall Eldistribution AB har genomfört två större samredovis- ningar sedan 2003. Den ena samredovisningen skedde genom en sammanslagning av totalt 29 nätområden som alla var belägna i södra och mellersta Sverige. Samredovisningen skedde mellan sex tätorts- områden, fem blandande bebyggelseområden, åtta landsbygdsområden och tio glesbygdsområden. Tariffutjämningen pågick under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2007.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Den andra samredovisningen genomfördes mellan fyra glesbygds- områden i norra Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick under åren &lt;NOBR&gt;2003–2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Sammanfattningsvis så varierade effekten av samredovisningen mellan olika områdena och olika typkunder. En rapport från Ei visade att kunder i kundtäta områden generellt fick en relativt kraftig höjning av tariffen på grund av utjämningen samt att kunder i glesare kund- områden fick en liten sänkning av tarifferna. Tariffsänkningen i de mer glesbyggda områdena var inte på samma nivå som tariffhöjningarna i de mer kundtäta områdena (Energimarknadsinspektionen, R2012:05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Vi har undersökt om det finns motiv till att ta bort kravet på geogra- fisk närhet samt vilka konsekvenser en ökad samredovisning kan få. Samredovisning kan minska administrations- och sökkostnader för nätmyndighet, nätföretag, nätkunder och elhandlare. Samredovis- ning kan också leda till ytterligare utjämning av nättariffen mellan områden och underlätta finansieringen av nätinvesteringar i gles- bygd. Ökad samredovisning kan också driva kostnader genom att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;nätföretagen får sämre förutsättningar att utforma en effektiv pris- sättning av nättjänster, vilket riskerar att leda till ökade kostnader genom minskad effektivitet i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Konsekvenser för kundernas nättariffer av en ökad samredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Detta avsnitt redogör för omfördelningseffekter för berörda nät- kunder om ytterligare samredovisning genomförs. Sverige är för när- varande indelat i fyra elområden. Indelningen i elområden kommer att vara densamma före och efter en eventuell ytterligare samredo- visning. Grossistpriset på el kommer därmed inte att påverkas av om kravet på geografisk närhet tas bort och det är därmed tillräckligt att analysera tariffnivåerna före och efter reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;De juridiska personer som fortfarande är uppdelade i flera redo- visningsenheter är Ellevio AB, Eon Energidistribution AB och Vattenfall Eldistribution AB. På koncernnivå har Eon Sverige AB två nätföretag&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;med sammanlagt tre redovisningsenheter. Om nu kända möjliga samredovisningar med nuvarande ägarstruktur på koncern- nivå skulle äga rum, skulle tarifferna ändras enligt tabell 7.3. Detta gäller under förutsättning att nivån på intäktsramen, liksom antalet nätkunder, är oförändrade. Dessutom antar vi att nätföretagen ut- nyttjar sina intäktsramar fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ellevios nätkunder får relativt stora tariffändringar till följd av den samredovisning mellan Nynäshamn, södra Norrland och Dalarna, västra Svealand, Vallentuna och Stockholm inkl. Ekerö som trädde i kraft från och med den 1 januari 2018. Enligt vår beräkning skulle ytterligare samredovisning mellan de två återstående redovisnings- områdena på marginalen leda till en relativt liten ökning för kunderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;mellersta Sverige (207 kronor per år). Anledningen till den margi- nella ökningen är att det per abonnent relativt kostsamma landsbygds- nätet på Västkusten slås ut på ett stort antal abonnenter i mellersta Sverige. För en genomsnittlig kund i Ellevios nät på Västkusten skulle ytterligare samredovisning innebära att avgiften sänks med 1 367 kro- nor per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Eon Elnät Stockholm AB omfattar norra Stockholms förorts- kommuner samt Enköping. Om Eon Elnät Stockholm AB skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Företagen heter Eon Energidistribution AB och Eon Elnät Stockholm AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="p238dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330238x1.jpg" style="width:434px;height:313px"  id="p238img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;fusioneras med Eon Energidistribution AB kommer Eon Energidistri- bution AB att ha tre redovisningsområden (om inte nätmyndigheten beslutar om att några av dessa ska samredovisas):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Eon Syd och mellersta (glesbygdsnät)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Eon Nord (glesbygdsnät)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Eon Stockholm inkl. Enköping (blandad bebyggelse).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;En ytterligare samredovisning mellan Eons tre redovisningsenheter skulle innebära en minskning med 99 respektive 1 598 kronor per år för en genomsnittlig nätkund i område Syd respektive Nord. Kunderna i Stockholm får en ökning på 1 715 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;En ytterligare samredovisning av Vattenfalls två redovisnings- områden skulle i genomsnitt innebära en höjning med 290 kronor per år för nätkunderna i område Syd och en sänkning med 1 950 kronor för område Norr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft62"&gt;Källa: Ei.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;För att få en känsla för storheter kan effekterna av en ökad samredo- visning sättas i relation till andra faktorer som bestämmer nättarif- fens nivå. Beräkningar från Ei visar att om till exempel kalkylräntan ändras med en procentenhet så förändras tarifferna med i genomsnitt 4 procent, vilket för en genomsnittlig svensk nätkund motsvarar cirka 280 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Samhällsekonomiska effekter av en ökad samredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Av utredningsdirektivet framgår att syftet med förslaget är en effek- tivare administration för både nätföretag och nätmyndighet, samtidigt som samredovisningen inte får bli kostnadsdrivande. Utredaren ska också säkerställa att en eventuellt ökad samredovisning inte försämrar nätföretagens möjlighet att, under intäktsregleringen, ha en effektiv prissättning med korrekta priser. I detta avsnitt analyserar vi hur den ökade samredovisning påverkar nätkundernas investerings- och kon- sumtionsbeslut samt transaktionskostnader (främst administration och sökkostnader) för elmarknadens aktörer i teorin såväl som praktiken. Avsnittet inleds med en analys av nätföretagens drivkrafter för ökad samredovisning och vilka kortsiktiga och långsiktiga effekter de med- för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft14"&gt;Nätföretagens drivkrafter till ökad samredovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Möjligheten att samredovisa har funnits ända sedan ellagens till- blivelse 1997, men den gjordes obligatorisk från och med 2003 i syfte att utjämna tarifferna mellan tätort och glesbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Även om nätföretagen ser effektivitetsvinster av att hålla förvärv av områden samlat med befintliga områden så går det inte att utesluta att en utökad samredovisning kan möjliggöra konsolidering mellan nätföretag med geografiskt åtskilda områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Nätföretagens ekonomiska förutsättningar att bedriva elnätsverk- samhet har varierat över tid. Sedan avregleringen hänger detta till stor del samman med hur nätföretagens tillåtna intäkter reglerats. Intäkts- regleringen har successivt utvecklats, från en reglering som bestämdes i efterhand med utgångspunkt från en teoretisk nätnyttomodell, till en förhandsreglering som i ökad utsträckning är baserad på företagens verkliga kostnader (Energimarknadsinspektionen, R2017:07). En ökad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;förutsägbarhet om nivån på intäktsramen i kombination med dom- stolsprocesser som resulterat i att den tillåtna intäktsramen har ökat över tid, kan skapa incitament för nätföretagen att tillämpa samredo- visning i syfte att nyttja den samlade tillåtna intäktsramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Samredovisning kan därmed öka nätföretagens nyttjandegrad av intäktsramen i ett kortsiktigt perspektiv. Nätföretagen kan till exem- pel ha svårt att nyttja hela den tillåtna intäktsramen i nätområden med höga kostnader och svagt ekonomiskt underlag. Genom sam- redovisningen kan nätföretaget inkorporera nätområden med hög betalningsvilja och låg intäktsram per abonnent (stadsnät) med nät- områden med en relativt lägre betalningsvilja och hög intäktsram per abonnent (glesbygdsnät).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft31"&gt;Den svenska kvalitetsregleringen syftar till att säkerställa en rimlig leveranssäkerhet generellt inom området genom ett kvalitetsincita- ment i intäktramsregleringen. Detta kompletteras med funktionskrav avseende leveranssäkerhet på kundnivå. Funktionskraven avseende leveranssäkerhet på kundnivå kan vara kostsamma att efterleva i gles- bygdsnät med många meter ledning per kund. I ett långsiktigt per- spektiv kan samredovisningen möjliggöra finansiering av nätförstärk- ningar i glesbygdsnät med svagare ekonomiskt underlag, exempelvis i syfte att uppfylla funktionskrav avseende leveranssäkerhet. Det går inte att utesluta att den kundspecifika marginalkostnaden för att uppfylla funktionskraven i en specifik punkt överstiger kundens betal- ningsvilja för att upprätthålla leveranssäkerheten. Om investerings- kostnaden för att möta lagstadgade krav på leveranssäkerhet i en spe- cifik punkt i nätet på marginalen överstiger kundens betalningsvilja för att upprätthålla leveranssäkerheten minskar enligt ekonomisk teori välståndet i samhället. I dessa fall måste även ett visst mått av omfördelning ske för att investeringen ska kunna finansieras. Sam- redovisningen kan i dessa fall möjliggöra att bra, såväl som dåligt, utformade funktionskrav ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan efterlevas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan utökad samredovisning mellan områden på kort sikt leda till att nätföretagen kan nyttja en större andel av in- täktsramen genom att jämna ut nättarifferna mellan områden med olika kostnadsförutsättningar och olika ekonomiska underlag. På längre sikt kan den utökad samredovisningen leda till utjämnad leveranssäkerhet mellan stadsnät och glesbygdsnät, möjligtvis på bekostnad av minskat välstånd genom ökade kostnader för kundkollektivet som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Effektiv prissättning med korrekta priser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;En ökad samredovisning kan bli kostnadsdrivande för samhället om den förhindrar marknaden från att nås av korrekta prissignaler som möjliggör effektiva investerings- och konsumtionsbeslut. Samredo- visning och kravet på enhetliga nättariffer inom redovisningsområdet leder generellt till minskad effektivitet i prisbildningen med mindre korrekta priser som följd. Priser som inte reflekterar den kundspeci- fika kostnaden för överföring av el kommer på kort sikt att resultera i sämre beslut hos nätkunderna avseende till exempel hur mycket el de konsumerar eller producerar en given tidsperiod. På längre sikt kommer en mindre effektiv prisbildning att leda till att nätkunderna fattar sämre investeringsbeslut avseende till exempel energieffektivi- serande åtgärder, styrutrustning för förbrukarflexibilitet, energilager, mikronät eller lokal mikroproduktion. Sammantaget leder det till ett sämre kapacitetsutnyttjande av det befintliga nätet och ökat behov av förstärkt överföringskapacitet över tid. En mindre effektiv pris- bildning kommer med andra ord att leda till en ökad resursåtgång och ökade nätkostnader för att tillgodose samhällets elenergibehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Nättariffen kan för enkelhetens skull delas upp i en fast och en rörlig del. En kostnadsriktig nättariff innebär att varje elanvändare åtminstone betalar den kortsiktiga marginalkostnaden för att nyttja elnätet (Joskow, 2007). Ineffektiva konsumtionsbeslut kan därmed uppstå om den rörliga delen av nättariffen understiger eller överstiger kostnaden för till exempel trängsel i elnätet samt de rådande över- föringsförlusterna. Om den rörliga delen till exempel endast åter- speglar det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet och överförings- förlusten för en given tidsperiod i redovisningsområdet, kommer den inte att reflektera flaskhalsar som uppstår på ett begränsat område i lokalnätet på grund av exempelvis en omfattande elbilsladdning eller mikroproduktion av el. Om den rörliga delen understiger den verk- liga marginalkostnaden för överföring av el kommer för mycket el tas ut från nätet. Om den rörliga delen i stället överstiger den verk- liga marginalkostnaden kommer för lite el att tas ut från nätet. Givet kravet på enhetliga tariffer inom redovisningsområdet kommer den rörliga delen av nättariffen att utgöra en allt mindre effektiv styrsignal ju större redovisningsområdet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft31"&gt;Om den rörliga delen reflekterar den kortsiktiga marginalkostnaden för att överföra el kommer nätföretaget dock inte få tillräckligt med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;intäkter för att säkerställa kostnadstäckning för sina fasta kostnader för sina genomförda investeringar. Syftet med den fasta delen av nät- tariffen är således att finansiera historiskt genomförda investeringar i nätanläggningar. Finansieringen av historiskt genomförda invester- ingar kan, inom vissa ramar, utformas på en rad sätt utan att verka sned- vridande för elanvändarnas beslut att investera i åtgärder som främjar energieffektivisering, energilager och mikroproduktion (Pollitt, 2018). Ineffektiva investeringar sker till exempel om de utjämnade nättarif- ferna gör det lönsamt för kunder anslutna till stadsnätet, att investera i lokal produktion eller lokala icke koncessionspliktiga nät (IKN), trots att den samhällsekonomiska kostnaden för att överföra el på det koncessionerade stadsnätet är lägre än kostnaden för lokal produk- tion och lokala IKN. Det omvända gäller för glesbygdsnät, det vill säga de incitament som de utjämnade tarifferna skapar kan leda till att det genomförs färre investeringar i lokal produktion och lokala IKN än vad som är önskvärt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Sammanfattningsvis så kan den fasta delen vara snedvridande om den resulterar i (ineffektiv) bortkoppling från det koncessionerade elnätet eller att nya kunder inte ansluter sig till det koncessionerade nätet, medan rörliga avgifter kan vara snedvridande om för mycket eller för lite el tas ut från nätet i varje given tidpunkt i förhållande till vad som är samhällsekonomiskt optimalt (Pollitt, 2018; Joskow, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Effektiv prissättning i en svensk kontext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Vi bedömer att en utökad samredovisning av geografiskt åtskilda områden kan genomföras utan att marknadens effektivitet försämras väsentligt. Vi bedömer dock att samredovisning mellan lokalnät och regionnät, utöver vad som i dag ges möjlighet till, inte ska tillåtas eftersom den utjämning i tariffens nivå som blir följden innebär ett allt för stort avsteg från effektivt utformade nättariffer för överföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;Samredovisning sker redan i stor utsträckning och vi bedömer därför att den samhällsekonomiska kostnaden för samredovisning i stor utsträckning redan är realiserad i och med kravet på enhetliga tariffer i samredovisade områden. De nya bestämmelserna som tillåter att nätföretaget tillfälligt frångår regler om enhetliga tariffer kan dock leda till en mer effektiv prissättning, vilket minskar de samhällsekono- miska kostnaderna för samredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Historiskt har vi inte sett någon nämnvärd bortkoppling från el- nätet i Sverige. Detta kan förändras över tid i takt med att kostnaderna för energilager och mikroproduktion sjunker, även om Sveriges tydliga säsongprofil med flera kalla vintermånader med en kombination av hög energiförbrukning och få soltimmar talar emot en sådan utveck- ling i närtid. En utvidgad definition av IKN ökar dock nätkundernas valmöjligheter, vilket kan förstärka behovet av korrekta priser som främjar effektiviteten i olika konsumtions- och investeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Regionnätsägarens kostnad för överföring av el beror i hög grad på det antal transformeringsled som leveransen genomgår och längden på det ledningsnät som krävs för att överföra elen till kunden. Mot bakgrund av detta bedömer vi att samredovisning mellan områden för lokalnät respektive regionnät (inklusive vertikalt inom regionnät) kraftigt skulle minska nätföretagens möjlighet till effektiv prissätt- ning med korrekta priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Övriga prissignaler i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Skillnader i elgrossistpriset mellan elområden reflekterar marginal- kostnaden för att öka överföringskapaciteten mellan elområden (Hogan, 2018). Indelningen i elområden syftar till att elmarknadens aktörer ska få ekonomiska incitament att anpassa sin verksamhet efter kapacitetsbegränsningar i transmissionsnätet. Elgrossistpriset inne- håller däremot ingen information om trängsel som uppstår lokalt inom elområdet. Sveriges nuvarande elmarknadsdesign med zonprissätt- ning och relativt stora elområden kan därmed försvåra utformningen av effektiva elgrossistpriser som reflekterar trängsel och överförings- förluster nätet som uppstår lokalt i elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Givet den rådande elmarknadsdesignen i Norden och Europa finns det skäl att se över utformningen av kompletterande pris- signaler så som nättariffen, nätnyttoersättningen, bilaterala avtal och lokala effektmarknader. Dessa prissignaler har potential att reflek- tera lokal och regional trängsel i elnätet, överföringsförluster eller varierande elkvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Transmissionsnätets effektabonnemang syftar enligt Svenska kraft- nät till att ge elmarknadens aktörer ett ekonomiskt incitament att förlägga förbrukning norrut och produktion söderut. Även transmis-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;sionsnätets energiavgift, som speglar överföringsförlusterna i trans- missionsnätet, tar hänsyn till aktuellt elområdespris och överförings- förlusten i den specifika anslutningspunkten. Svenska kraftnät uppger att region- och lokalnätsägarnas samredovisning över större områden kan minska effektiviteten i de styrsignaler som transmissionsnäts- tariffen utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Svenska kraftnät har i egenskap av systemansvarig länge organi- serat en central balansmarknad för flexibel produktion och större flexibla förbrukare. De arbetar även med att möjliggöra för mindre förbrukare att delta i balansmarknaden. Det finns även lokala initia- tiv till flexibilitetsmarknader och bilaterala avtal för flexibel förbruk- ning och produktion även om det är tidigt i utvecklingen. Nätnytto- ersättningen håller enligt Ei vid tidpunkten för utredningen på att anpassas för lokal mikroproduktion och i framtiden kan eventuellt flexibla förbrukare komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Effekter på transaktionskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;Detta avsnitt innehåller en redogörelse av vilka effekter en ökad sam- redovisning har på marknadsaktörernas transaktionskostnader för att anpassa sin förbrukning efter effektivt utformade nättariffer eller andra styrsignaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Nätföretag och nätmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;Vi bedömer att en utökad samredovisning på sikt kan bidra till minskade transaktionskostnader genom effektivare administration och minskade sökkostnader för marknadens aktörer. På kort sikt kan det dock leda till vissa omställningskostnader för nätföretag och nätmyndighet när kostnaderna som ligger till grund för den tillåtna intäktsramen ska fördelas mellan områden. Nettonyttan för detta är svår att uppskatta men bedöms inte utgöra det bärande motivet för förändrade regler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;Kunderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Vår bedömning är att den kommande elmarknadshubben och den elhandlarcentriska marknadsmodellen tillsammans med automati- serad styrning av förbrukning har potential att minska kundernas transaktionskostnader för att anpassa sin förbrukning efter effektivt utformade nättariffer eller andra styrsignaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Nätföretag invänder att kunderna efterfrågar en enkel och peda- gogisk tariffstruktur där nätavgiften ska vara densamma inom nät- företagets områden. De framhåller att kunderna generellt varken har intresse av, kunskap om eller förutsättningar för att sätta sig in i avancerade tariffstrukturer som reflekterar kostnaden för att över- föra el i varje given tidpunkt. De menar att dessa faktorer utgör hinder för att realisera de möjliga samhällsnyttor som kan uppstå av en effektiv prissättning av nättjänster. Nätföretagens slutsats är att de möjliga effektivitetsvinsterna av en effektiv prissättning av nät- tjänster kan överskattas i den samhällsekonomiska kalkylen och att de snarare driver sökkostnader för kund såväl som nätföretag som ska förklara tariffstrukturen. Den standardisering som en ökad sam- redovisning medför har därmed potential att sänka sökkostnaderna för marknadens aktörer, utan att inverka negativt på marknads- effektiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Ei har dels lämnat förslag på lagändringar för en central elmarknads- hubb som ska utgöra navet i informationsutbytet mellan elmarknadens aktörer, och dels en elhandlarcentrisk marknadsmodell som innebär att elhandlaren blir kundens huvudsakliga kontaktpunkt (Energimark- nadsinspektionen, R2017:07; Energimarknadsinspektionen, Ei 2017:05). Lagförslagen förväntas träda i kraft i början av &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Den nya marknadsmodellen innebär att elhandlaren blir kundens huvudsakliga kontaktpunkt i de flesta ärenden som berör den egna elleveransen. Det innebär också att kundens relation och kommunikation med nätägaren minskar jämfört med dagens situation. Elmarknaden blir därmed mer lik andra marknader, där kunden i huvudsak kommuni- cerar med den aktör som kunden själv valt. Den nya elmarknads- modellen möjliggör för elhandlaren att få ett helhetsperspektiv på kundens elkostnad och genom att lägga kundkontakten på den kon- kurrensutsatta elhandeln menar Ei att det finns incitament för elhand- lare och energitjänsteföretag att utveckla sitt produktutbud genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;att till exempel hjälpa kunden att optimera sin elanvändning med av- seende på olika styrsignaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft8"&gt;Om den centrala elmarknadshubben kommer att innehålla infor- mation om den tariffstruktur som varje kund möter bedömer vi att sökkostnaderna förknippade med effektivt utformade tariffer kom- mer att reduceras väsentligt. Förslagen kan också möjliggöra att el- handlarna erbjuder prissäkringsprodukter för de kunder som värderar det, såväl som erbjudanden om optimeringstjänster så att kundens el- kostnad minimeras med avseende på till exempel nättariff, elgrossist- pris, elhandelspåslag samt fiskala skatter och avgifter för de kunder som är intresserade av det. Detta har potential att drastiskt minska kundernas sökkostnad för att anpassa sin förbrukning eller vidta andra åtgärder efter effektivt utformade nättariffer eller andra styrsignaler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;P class="p613 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det svenska elnätet är av historiska skäl uppdelat på tre nivåer; trans- missionsnät, regionnät och lokalnät, vilket innebär att det kan vara upp till tre olika nätaktörer verksamma på olika nätnivåer. Utredaren ska enligt utredningsdirektivet göra en första analys av Sveriges indelning i nätnivåer och om det finns praktiska, regulatoriska och resursmässiga fördelar att reducera antalet nätnivåer från dagens tre till två. Det framgår av utredningsdirektivet att de två nivåerna ska vara distributionsnät och transmissionsnät i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Utredningen ska även analysera förutsättningarna för transmis- sionsnätet att omfatta ledningar med spänningsnivåer ned till en lägre spänningsnivå än i dag och om lokalnätet kan omfatta alla led- ningar för spänningsnivåer under den nya transmissionsnätsnivån. Utredaren ska särskilt bedöma hur den svenska uppdelningen i tre nätnivåer förhåller sig till gällande &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; med två över- gripande nätnivåer och vilka krav som kommer att ställas på företag som i dag innehar ledningar som i framtiden kan omklassificeras till transmissionsledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Vi har genomfört en &lt;NOBR&gt;mini-hearing&lt;/NOBR&gt; med inbjudna representanter för regionnätsägarna, transmissionsnätsföretaget Affärsverket svenska kraftnät och en representant för lokalnät för att få en uppfattning om de praktiska förhållandena. I övrigt har vi analyserat nationellt och europeiskt regelverk med betydelse för nätnivåerna för att be- döma regulatoriska konsekvenser av att reducera antalet nätnivåer. Resursmässiga konsekvenser av att reducera antalet nätnivåer har analyserats utifrån ekonomisk teori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft21"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="p248dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330248x1.jpg/" id="p248img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft31"&gt;En minskning av antalet nätnivåer skulle kunna gå till på flera sätt, till exempel genom en vertikal integration av nätföretag på olika nät- nivåer eller regulatoriska förändringar i definitionen av transmissions- ledning respektive distributionsledning. Vi bedömer att en vertikal integration av antalet aktörer som är verksamma på olika spännings- nivåer skulle vara svår att genomföra av flera skäl. Analysen avgrän- sas därför till den lösning som utredningsdirektivet föreskriver, dvs en regulatorisk sänkning av transmissionsnätsnivån och vilka prak- tiska, regulatoriska och resursmässiga konsekvenser det får i förhål- lande till dagens ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Nuvarande nätnivåer behålls tills vidare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den nuvarande spänningsgränsen för transmissions- nätet bör behållas tills vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft12"&gt;Vi ser inte att en sänkt spänningsgräns för transmissionsledningar skulle innebära några uppenbara praktiska, regulatoriska och resurs- mässiga fördelar i förhållande till dagens ordning. Regionnätsföretagen skulle fortsatt finnas kvar, men med både regionledningar och trans- missionsledningar i sin portfölj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Transmissionsnät definieras annorlunda i ellagen (1997:857) än i elmarknadsdirektivet&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. Detta medför att den nationella lagstiftningen har ett betydligt snävare tolkningsutrymme av vad som är ett trans- missionsnät och vem som är en TSO (systemansvarig för ett över- föringssystem) jämfört med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Syftet är troligen att und- vika att ledningar som ingår i regionala distributionsnät ska omfattas av definitionen för transmissionsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det kan uppstå problem med tillämpningen, om elmarknads- direktivets definitioner implementeras i nationell rätt på ett sätt, samtidigt som samma definitioner är direkt gällande rätt vid tillämp- ningen av en &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; som hänvisar till elmarknadsdirektivet. Samma definitioner får då olika innebörd beroende på vilken rättsakt som tillämpas. Om dagens regionledningar omklassificerades till trans- missionsledningar skulle den organisation som äger och driftar dessa,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;enligt elmarknadsdirektivet och den europeiska lagstiftningen, att definieras som en TSO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Vår preliminära bedömning är att en sänkt spänningsgräns för transmissionsledningar antingen skulle öka antalet TSO eller öka konflikten mellan den svenska och den europeiska lagstiftningen. En större förändring för de regionnätsföretag som skulle definieras som TSO är att de omfattas av mer långtgående åtskillnadsregler. Det är svårt att identifiera några praktiska eller resursmässiga fördelar med en sänkt spänningsgräns som kan motivera de kostnader som det skulle medföra för regionnätsföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Energiomställningen och digitaliseringen skapar behov av att se över gränssnittet och informationsutbytet mellan olika DSO (system- ansvariga för ett distributionssystem) och TSO. Nya marknads- förutsättningar ställer en DSO inför nya utmaningar och en möjlig lösning är att olika DSO ges ett delsystemansvar. Det pågår ett om- fattande arbete i EU och i Sverige för att få till en bättre koordinering i näten trots att det finns nätaktörer på flera nätnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft31"&gt;Detta avsnitt innehåller en nulägesbeskrivning av nätstrukturen och ansvarsfördelningen i Sverige och ett antal angränsande länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätstruktur och ansvarsfördelning i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Det svenska elnätet är av historiska skäl indelat i tre nivåer med ut- gångspunkt från ledningarnas spänningsnivå. Nivåerna är transmis- sionsnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet har tidigare använts som begrepp för det nationella nätet för överföringen av el genom hela landet samt för import och export. Från och med 2019 används i stället begreppet transmissionsnät. Med transmissionsnät avses ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kV eller mer, sträcker sig över flera regioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder, 1 kap. 4 a § ellagen. Det svenska transmissionsnätet har spänningsnivåer mellan 220 och 400 kV och täcker i princip hela Sverige. Detta nät ägs av staten och förvaltas och drivs av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät har också det övergripande ansvaret för balanshållningen i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="p250dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330250x1.jpg/" id="p250img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;elsystemet. Regionnäten ansluter till transmissionsnätet och har van- ligen spänningsnivåer på mellan 30 och 130 kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Regionnätens övergripande funktion är att överföra och trans- formera el till och från transmissionsnätet, till och mellan ett stort antal uttagspunkter för lokalnätet och ett antal större industrier samt att ansluta ett antal elproduktionsanläggningar till elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;Under regionnäten finns lokalnäten där elleveranserna sker till majoriteten av slutkunderna. Spänningen i de maskade lokala hög- spänningsnäten ligger vanligen på 6, 10 eller 20 kV. Dessa nät matar i sin tur lågspänningsnäten på 0,4 kV. Valet av spänningsnivå på re- spektive nätnivå är baserad på kapacitet och avstånd. Tabell 8.1 inne- håller en sammanställning över Sveriges nätnivåer och vilket spän- ningsintervall för överföring som de normalt förekommer på. Det finns ingen enhetlig indelning och framför allt gränssnittet mellan lokalnät och regionnät uppvisar stor variation. Den vanligaste övre nivån för lokalnät är 20 kV och i enstaka fall upp till 110 kV, medan regionnät går upp till och med 130 kV med enstaka ledningar på högre nivåer såsom 220 kV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;De tre termerna för att benämna nätnivåerna transmissionsnät, re- gionnät och lokalnät är väl inarbetade i elbranschen. Det är dock en- dast transmissionsnätet som är definierat i ellagen. Det har inte ansetts nödvändigt att definiera de övriga termerna (jfr prop. 2010/11:70 s. 99). Indelningen i tre nätnivåer kommer dock till uttryck på andra sätt. Lokalnäten utgörs av ledningar som omfattas av nätkoncession för område, medan transmissionsnätet och regionnäten utgörs av led- ningar som omfattas av nätkoncession för linje (jfr 2 kap. 2 § första stycket ellagen). Enligt ellagen är vidare utformningen av nättariffer beroende av om tarifferna avser överföring av el för område, på region- ledning eller på transmissionsnät (4 kap. &lt;NOBR&gt;3–9&lt;/NOBR&gt; §§ ellagen). Även vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;fastställande av intäktsram för elnätsverksamhet finns särskilda be- stämmelser om intäkter från olika nätnivåer (5 kap. &lt;NOBR&gt;13–19&lt;/NOBR&gt; §§ ellagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Nätnivåer i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ordningen med tre nätnivåer är inte unik för Sverige. Utredningen har gett en konsult i uppdrag att studera nätstrukturen i Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland.&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I Danmark finns två nivåer: ett transmissionsnät och ett distributionsnät. Alla andra länder som undersökts har tre nivåer. Finland, Norge och Storbritannien har precis som Sverige två nivåer av distributionsnät (till exempel ett regionalt och ett lokalt nät), medan Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;stället har två nivåer i sitt transmissionsnät: ett stamnät och ett trans- portnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Utredningens analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Detta kapitel innehåller en analys av det aktuella rättsläget i Sverige och EU med ett särskilt fokus på de regulatoriska och praktiska im- plikationerna för nätägare och de nätkunder som är anslutna till nätet av att vissa regionnätsledningar omklassificeras till transmissionsnät. Därefter följer en framtidsspaning om energiomställningen och digi- taliseringen och vad de innebär för en kostnadseffektiv planering och drift av nätet samt utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Rättsläget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft9"&gt;Artikel 2 i nu gällande elmarknadsdirektiv&lt;SPAN class="ft117"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;anger följande definitioner om överföring (transmission) och distribution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;överföring: transport av el i sammanlänkade system med hög- spänningsnät samt nät med extra hög spänning för tillhandahållande till slutförbrukare eller distributörer, men inte leverans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Se Bilaga 2. Vi har kompletterat studien med att intervjua företrädare från den norska tillsyns- myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;systemansvarig för överföringssystemet: varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, ut- byggnad av överföringssystemet inom ett visst område och, i tillämpliga fall, dess sammanlänkningar till andra system och för att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;distribution: transport av el i system med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;högspännings-,&lt;/NOBR&gt; mellan- spännings- och lågspänningsnät för tillhandahållande till kunder, men inte leverans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;systemansvarig för distributionssystemet: varje fysisk eller juri- disk person som ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av distributionssystemet inom ett visst område och, i tillämpliga fall, dess sammanlänkningar till andra system och för att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på distribution av el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Ansvar till följd av att definieras som transmissionsnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;9–16&lt;/NOBR&gt; i elmarknadsdirektivet innehåller bestämmelser för drift av överföringssystemet och artiklarna &lt;NOBR&gt;17–23&lt;/NOBR&gt; innehåller bestäm- melser om oberoende systemansvariga för överföring (ISO). &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; använder begreppen överföring och överföringssystem medan svensk lagstiftning använder transmission och transmissionsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;Artikel 9 anger bestämmelser för åtskillnad av överföringssystem och systemansvariga för överföringssystem (TSO). Det anges att varje företag som äger ett överföringssystem ska agera som systemansvarig för överföringssystemet och regler för att samma person(er) i prin- cip inte får utöva kontroll över eller företräda både produktion eller leverans och systemansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Artikel 10 anger hur systemansvariga för överföringssystem ska utses och certifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft12"&gt;Artikel 11 handlar om certifiering i förhållande till tredjeländer. Artikel 12 anger vilka uppgifter som åligger de systemansvariga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft31"&gt;för överföringssystemet. Artikel 13 anger bestämmelser om obero- ende systemansvariga och artikel 14 om åtskillnad av ägare till över- föringssystem. Artikel 15 handlar om inmatningsordning och balans och artikel 16 om konfidentiell behandling när det gäller system- ansvariga för överföringssystem och ägare till överföringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="p253dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330253x1.jpg/" id="p253img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft9"&gt;Enligt artikel 12 ska varje TSO ansvara för följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Att säkerställa systemets långsiktiga förmåga att uppfylla rimliga krav på överföring av el, att på affärsmässiga villkor och med veder- börlig hänsyn till miljön driva, underhålla och utveckla säkra, till- förlitliga och effektiva överföringssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Att säkerställa tillräckliga resurser för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Att bidra till försörjningstryggheten genom lämplig överförings- kapacitet och systemtillförlitlighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Att styra elkraftflödena i systemet, med beaktande av utbyten med andra sammanlänkade system. Den systemansvarige ska för detta ändamål ansvara för att kraftsystemet är säkert, tillförlitligt och effektivt och därvid säkerställa att alla nödvändiga stödtjänster, även sådana som styrs av efterfrågan, är tillgängliga i den mån som denna tillgänglighet är oberoende av andra överföringssystem med vilket systemet är sammanlänkat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Att förse den systemansvarige för andra system med vilka systemet är sammanlänkat med tillräcklig information för att säker och effektiv drift, samordnad utveckling och driftskompatibilitet i det sammanlänkade systemet ska kunna säkerställas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Att säkerställa att ingen diskriminerande åtskillnad görs mellan systemanvändare eller kategorier av systemanvändare, i synner- het inte till förmån för anknutna företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Att förse systemanvändarna med den information som behövs för att de ska kunna få effektivt tillträde till systemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Att inkassera kapacitetsavgifter och betalningar inom ramen för kompensationsmekanismen mellan systemansvariga för överförings- näten i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 714/2009&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;, att bevilja och administrera tredje parts tillträde och ge motiverade förklaringar då sådant tillträde nekas, vilket ska övervakas av de nationella tillsynsmyndigheterna, varvid de systemansvariga för överföringssystemet, då de fullgör sina uppgifter enligt denna arti- kel, främst ska underlätta marknadsintegrationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="p254dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330254x1.jpg/" id="p254img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Transmissionsnät i svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Bestämmelser i ellagen som trädde i kraft 1 januari 2019 förtydligar att &lt;SPAN class="ft40"&gt;transmissionsnät &lt;/SPAN&gt;är ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kV eller mer, sträcker sig över flera regioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder. Med &lt;SPAN class="ft40"&gt;regionledning &lt;/SPAN&gt;avses en ledning som om- fattas av en nätkoncession för linje och inte ingår i ett transmissions- nät. Med &lt;SPAN class="ft40"&gt;transmissionsnätsföretag &lt;/SPAN&gt;avses den som har nätkoncession för ledning som ingår i ett transmissionsnät. Regionnätsföretag defi- nieras inte i ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Ändringarna föreslogs i prop. 2017/18:237 och rör gränsen mellan transmissionsnät och regionledningar. Av de nya definitionerna följer enligt författningskommentarerna att ledningarna i ett transmissions- nät ska hänga ihop fysiskt och att den kontinuerliga driften ska vara samordnad. Det svenska transmissionsnätet förvaltas av Svenska kraftnät, som alltså är ett transmissionsnätsföretag i ellagens mening. Genom definitionen görs en avgränsning mot enstaka ledningar som innehas av distributionsnätsföretag och till sin funktion ingår i region- nätet trots att de har en spänning om 220 kV eller mer. Definitionen av regionledning ändrades till att avse ledningar som inte ingår i ett transmissionsnät i stället för att som tidigare utgå från ledningens spänning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Ellagen använder således begreppet transmissionsnät för det som enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; betecknas överföringssystem. I ellagen används ordet ”överföring” som beteckning på all transport av el, oavsett på vilken nivå i det koncessionspliktiga elnätet som transporten äger rum. I den gamla ellagen&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;gjordes dock skillnad på ”överföring” och ”distribution”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Genom att införa begreppen transmissionsnät och transmissions- nätsföretag anses sambandet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; bli lättare att se och regelverket bli mer lättillgängligt när det i lagen blir tydligare att det finns viktiga skillnader mellan överföring och överföringssystem och den nätverksamhet som bedrivs på de lägre nätnivåerna, se prop. 2017/18:237 s. 31. Dessa skillnader tydliggörs genom att ange vad som i Sverige är ett överföringssystem och vilken eller vilka aktörer som är systemansvariga för överföringssystemet. Direktivet innehåller en omfattande reglering som gäller driften av sådana över- föringssystem (se främst artiklarna &lt;NOBR&gt;9–23).&lt;/NOBR&gt; Det kan således anses vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Lag (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;tydliggjort att de &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; som gäller för överföringssystem gäller för Svenska kraftnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Flera remissinstanser, däribland Energimarknadsinspektionen (Ei), avstyrkte förslaget som begränsar möjligheten för andra än Svenska kraftnät att vara systemansvarig för transmissionssystemet. Bland annat ansågs definitionen avvika från och vara snävare än &lt;NOBR&gt;EU-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Definition av transmissionsnät och transmissionsnätsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;I artikel 2 i elmarknadsdirektivet finns bland annat följande defini- tioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Överföring: &lt;/SPAN&gt;transport av el i sammanlänkade system med hög- spänningsnät samt nät med extra hög spänning för tillhanda- hållande till slutförbrukare eller distributörer, men inte leverans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Sammanlänkat system: &lt;/SPAN&gt;ett antal överförings- och distributions- system som kopplas samman med hjälp av en eller flera samman- länkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Sammanlänkning: &lt;/SPAN&gt;utrustning som används för sammanlänkning av elsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Systemansvarig för överföringssystemet: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, ut- byggnad av överföringssystemet inom ett visst område och, i tillämpliga fall, dess sammanlänkningar till andra system och för att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;Enligt elmarknadsdirektivet är överföring således transport av el i ett antal system med högspänningsnät och nät med extra hög spänning som kopplas samman med hjälp av en eller flera sammanlänkningar, för tillhandahållande till slutförbrukare eller distributörer, men inte leverans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Enligt elmarknadsdirektivet har en systemansvarig för överförings- system (TSO) ansvar för drift, underhåll och utbyggnad av överförings- systemet &lt;SPAN class="ft44"&gt;inom ett visst område och, i tillämpliga fall, dess samman- länkningar till andra system&lt;/SPAN&gt;. Detta krav på geografisk utbredning är i ellagen flyttat till definitionen av transmissionsnät som ska &lt;SPAN class="ft44"&gt;sträcka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft40"&gt;sig över flera regioner i Sverige och länka samman det nationella elnätet med elnät i andra länder&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Brister kravet på nätets geografiska utbred- ning blir det således per definition ett distributionsnät, vilket inte är den givna följden enligt direktivet. Vidare har kravet på geografisk ut- bredning skärpts genom att &lt;/SPAN&gt;inom ett visst område &lt;SPAN class="ft8"&gt;är ersatt med &lt;/SPAN&gt;över flera regioner i Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;andra system &lt;SPAN class="ft8"&gt;är ersatt med &lt;/SPAN&gt;elnät i andra länder&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Dessa förändringar medför att den nationella lagstiftningen har ett betydligt snävare tolkningsutrymme av vad som är ett trans- missionsnät och vem som är en TSO jämfört med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-rätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; Syftet är troligen att undvika att ledningar som ingår i regionala distributions- nät ska omfattas av definitionen för transmissionsnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Det uppstår problem med tillämpningen om elmarknadsdirektivets definitioner implementeras i nationell rätt på ett sätt samtidigt som samma definitioner är direkt gällande rätt vid tillämpningen av en &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; som hänvisar till elmarknadsdirektivet. Samma defini- tioner får då olika innebörd beroende på vilken rättsakt som tillämpas vilket är olämpligt. Ett exempel är Baltic Cable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;Baltic Cable (BC) är en 600 MW likströmsledning med spänning 450 kV mellan Sverige och Tyskland. Däremot sträcker sig inte BC över flera regioner inom Sverige. BC omfattas därmed inte av den svenska definitionen av transmissionsnät. Följaktligen är BC en re- gionledning (en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje och inte ingår i ett transmissionsnät) och dess ägare Baltic Cable AB (BCAB) ett distributionsnätsföretag (den som har nätkoncession för en regionledning eller nätkoncession för område). Både Ei och dess tyska motsvarighet Bundesnetzagentur (BNetzA) anser att BCAB är en TSO enligt elmarknadsdirektivets definitioner.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;BCAB omfattas dock inte av det nu gällande svenska regelverket för certi- fiering av transmissionsnätsföretag. I Tyskland har däremot frågan prövats i domstol efter att BNetzA funnit att BCAB inte uppfyller åtskillnadsreglerna för nätföretag. Genom ett beslut i högsta federala instans, Bundesgerichtshof, är det fastslaget att BCAB är en TSO&lt;SPAN class="ft76"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. BCAB har därefter ansökt hos BNetzA om att få bli certifierat enligt reglerna om oberoende systemansvariga (ISO). Att BCAB är en TSO framgår också av ett yttrande från Europeiska kommissionen till BNetzA.&lt;SPAN class="ft76"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Beträffande Ei:s bedömning pågår en domstolsprocess och svensk domstol har begärt förhands- avgörande av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;BGH, 07.03.2017 – EnVR 21/16, ECLI:DE:BGH:2017:070317BENVR21.16.0.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Stellungnahme der Kommission vom 23.1.2014, C(2014) 424 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Åtskillnadsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft31"&gt;För transmissionsnät gäller mer långtgående åtskillnadsregler än för andra nätföretag. Reglerna återfinns i 3 kap. 1 a och 1 &lt;NOBR&gt;f–k&lt;/NOBR&gt; §§ ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ett transmissionsnätsföretag får inte bedriva produktion av eller handel med naturgas (1 a § första stycket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Ett transmissionsnätsföretag ska vara oberoende av företag som bedriver produktion av eller handel med el eller naturgas (1 f §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kon- troll över ett företag som bedriver produktion av eller handel med el eller naturgas, får inte utöva kontroll över eller någon rättighet gentemot ett transmissionsnätsföretag (1 g § första stycket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kon- troll över ett transmissionsnätsföretag, får inte utöva kontroll över eller någon rättighet gentemot ett företag som bedriver produk- tion av eller handel med el eller naturgas (1 g § andra stycket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Den som ensam eller tillsammans med någon annan får utse leda- möter till styrelsen eller motsvarande organ hos ett transmissions- nätsföretag, får inte utöva kontroll över eller någon rättighet gent- emot ett företag som bedriver produktion av eller handel med el (1 g § tredje stycket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vissa undantag från 1 g § finns i 1 h §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Bestämmelserna i 1 f och 1 g §§ hindrar inte att ett transmissions- nätsföretag bedriver produktion av el som uteslutande är avsedd att täcka nätförluster eller sker tillfälligt i syfte att ersätta utebliven el vid elavbrott, eller ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av el som uteslutande är knuten till driften av transmissionsnätsföretagets ledningsnät (1 i §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;En styrelseledamot, verkställande direktör, firmatecknare eller annan person med liknande ställning i ett transmissionsnätsföretag får inte samtidigt ha en motsvarande ställning i ett företag som bedriver produktion av eller handel med el med undantag för ett sådant produktionsföretag som avses i 1 i § (1 j §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p639 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Om ett transmissionsnätsföretag ingår i en koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med el, får åtgärder som vidtas av företag i koncernen för att säkerställa att kraven i 1 f, 1 g och 1 j §§ är uppfyllda inte innebära att personal eller kommersiellt känsliga uppgifter överförs från transmissionsnätsföretaget till ett företag som bedriver produktion av eller handel med el (1 k §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft28"&gt;Certifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;Transmissionsnätsföretag ska certifieras enligt lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft14"&gt;Ansvar till följd av att definieras som distributionsnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;24–29&lt;/NOBR&gt; i elmarknadsdirektivet anger regler kring drift av distributionssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft10"&gt;Artikel 24 anger regler hur systemansvariga för distributionssystem (DSO) ska utses. En medlemsstat ska utse eller ålägga företag som äger eller är ansvariga för distributionssystem att utse en eller flera DSO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Artikel 25 anger vilka uppgifter som åligger en DSO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En DSO ska säkerställa systemets långsiktiga förmåga att upp- fylla rimliga krav på eldistribution, och på affärsmässiga villkor driva, underhålla och utveckla säker, tillförlitlig och effektiv el- distribution inom sitt område, med vederbörlig hänsyn till miljön och främjandet av energieffektivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En DSO får inte i något fall diskriminera mellan systemanvändare eller kategorier av användare av systemet, i synnerhet inte till för- mån för sina anknutna företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;En DSO ska förse systemanvändarna med den information de be- höver för effektivt tillträde till och användning av systemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En medlemsstat får ålägga en DSO att, då denne avgör inmatnings- ordningen mellan produktionsanläggningar, prioritera anläggningar som använder förnybara energikällor eller avfall, eller kraftvärme- verk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p643 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;En DSO ska anskaffa den energi de behöver för att täcka energi- förluster och reservkapacitet inom sina system i enlighet med transparenta, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; och marknadsorienterade för- faranden, närhelst de har denna funktion. Detta krav ska inte på- verka användningen av elektricitet som erhållits enligt avtal som ingicks före den 1 januari 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;I det fall DSO ansvarar för balans av eldistributionssystemet ska de av dem fastställda reglerna härför, inklusive regler för de avgifter för obalanser i energitillförseln som tas ut av användarna av deras nät, vara objektiva, transparenta och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande.&lt;/NOBR&gt; Villkor och bestämmelser, inklusive regler och tariffer, för de system- ansvarigas tillhandahållande av sådana tjänster ska fastställas på ett &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; sätt som avspeglar kostnaderna enligt en metod som är förenlig med artikel 37.6 och ska offentliggöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;När en DSO planerar en utveckling av distributionsnätet ska hän- syn tas till sådana åtgärder för styrning av energieffektivitet/ energiefterfrågan eller distribuerad produktion som kan komma att ersätta behovet av att uppgradera eller ersätta elkapaciteten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft9"&gt;Artikel 26 anger bestämmelser om att, och hur en DSO ska vara oberoende av annan verksamhet utan samband med distribution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Artikel 27 rör skyldighet till konfidentiell behandling för DSO, artikel 28 om slutna distributionssystem och artikel 29 om kombi- nerat systemansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Distributionsnät i svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Hur en ledning definieras i Sverige är en fråga om dess funktion. Till exempel ska en nätkoncession för område redovisas skilt från nät- koncession för linje, såvida inte nätkoncessionen för linje avser en ledning som organisatoriskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för område och helt eller delvis är belägen inom koncessionsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Enligt artikel 24 i elmarknadsdirektivet ska en medlemsstat utse eller ålägga företag som äger eller är ansvariga för distributionssystem att utse en eller flera DSO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I prop. 2010/11:70 om det tredje inre marknadspaketet för el och gas som syftade till att implementera direktivet i svensk rätt, angavs att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;artikel 24 i elmarknadsdirektivet, inte innebar någon ändring i för- hållande till tidigare elmarknadsdirektiv (2003/54/EG&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;), och följakt- ligen föreslogs inga nya regler. Bestämmelsen berördes i SOU 2010:30 om tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Där angavs att bestämmelserna i direktivet stadgar att medlemsstaterna ska utse eller ålägga företag som äger eller är ansvariga för distributionssystem att utse en eller flera systemansvariga för distributionssystemet. Med- lemsstaten ansvarar för att den systemansvarige handlar i överens- stämmelse med artiklarna 25, 26 och 27 i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Bedömning var att ”äger eller är ansvariga för” i Sverige syftar på nätkoncessionshavare och med ”för distributionssystem” i Sverige avser lokal- och regionnäten. Enligt svensk rätt behöver inte konces- sionshavaren äga nätet, men i praktiken torde det vara så att ägaren och koncessionshavaren är samma person i de allra flesta fall. Detta innebär att i svensk rätt kommer den systemansvariga och konces- sionshavaren så gott som alltid att vara samma person. Det ansågs därför att ett nätföretag som får nätkoncession samtidigt utnämns till att vara systemansvarig för distributionssystemet inom konces- sionsområdet. Med koncessionen följer en skyldighet att uppfylla den reglering som finns. Någon åtgärd behövde således inte företas för att implementera bestämmelsen i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Att det är stor skillnad mellan de krav som ställs på transmissions- nät och distributionsnät i den svenska lagstiftningen är följaktligen inte nödvändigtvis vare sig i strid med eller en följd av den europeiska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Nätkoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningarna&lt;/NOBR&gt; för el innehåller regler som syftar till en främjad konkurrens, ökad driftsäkerhet i elsystemet och en god försörjnings- trygghet. Reglerna kommer att medföra att tekniska krav och handels- regler harmoniseras mellan länder. Detta kan få konsekvenser för de distributionsnätsföretag som i dag innehar ledningar som i fram- tiden kan omklassificeras till transmissionsledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Ei beskriver nätkoderna i rapporten &lt;SPAN class="ft44"&gt;Nya &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;EU-förordningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; för el och naturgas – Innehåll och genomförande &lt;/SPAN&gt;(Energimarknadsinspektionen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;R2018:10). Tre av koderna handlar om marknaden för el (FCA, CACM och EB), två om drift av elsystemen (SOGL och ER) och tre om anslutning till elnätet (RfG, DCC, HVDC). Nätkoder som syftar till ökad marknadsintegration fokuserar primärt på koordi- nering mellan olika TSO och marknadsplatser för att underlätta handelsutbytet mellan länder. Vi bedömer därför att FCA, CACM och EB inte påverkar analysen av antalet nätnivåer. Nedan redogörs särskilt för de koder som berör drift av elsystemen och anslutning till elnätet (SOGL, RfG, DCC) då de bedöms ha implikationer för samarbetet mellan transmissionsnätsföretaget Svenska kraftnät och de distributionsnätsföretag som i framtiden kan komma att om- klassificeras till transmissionsnätsföretag, samt producenternas och förbrukarnas villkor för att ansluta sig till olika nätnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;SOGL, Förordning om drift av elöverföringssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;SOGL är en förordning&lt;SPAN class="ft105"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;som syftar till att fastställa riktlinjer för att säkerställa driftsäkerhet, frekvenskvalitet och ett effektivt utnytt- jande av det sammanlänkade systemet och dess resurser. En del av bakgrunden till detta är att elsystemet ska vara driftsäkert och kunna hantera en större mängd variabel, förnybar elproduktion. I förord- ningen fastställs ingående riktlinjer vid normaltillstånd och skärpt drifttillstånd. Driftkoderna SOGL riktar krav mot en mängd aktörer som inkluderar TSO, DSO och betydande nätanvändare. Dessa aktörer definieras i elmarknadsdirektivet. En DSO kan vara ansluten till transmissionsnätet eller inte, och associeras inte med någon speci- fik spänningsnivå. SOGL innebär en formalisering och strukturering av det samarbete och samordning som sker i dag, men ställer också ytterligare krav på aktörer på olika sätt. Omfattningen av datautbyte ökar jämfört med tidigare och leverantörer av lastfrekvensreglering kommer att omfattas av nya prekvalificeringsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft31"&gt;Varje systemansvarig för överföringssystem ska enligt driftkoderna komma överens med de systemansvariga för distributionssystem som är anslutna till överföringssystemet det vill säga transmissions- nätet enligt svensk rätt, och de betydande nätanvändare som är an-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Kommissionens förordning (EU) 2017/1485 av den 2 augusti 2017 om fastställande av rikt- linjer för driften av elöverföringssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="p262dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330262x1.jpg/" id="p262img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;slutna till överföringssystemet om spänningsintervall vid anslutnings- punkterna under 110 kV om dessa spänningsintervall är relevanta för att upprätthålla gränserna för driftsäkerhet. Genom ett strukturerat, kvantitativt arbete med bland annat driftsäkerhetsanalyser och av- brottsplanering (artiklarna 75 respektive 84 i SOGL) sorteras anlägg- ningar med betydande påverkan ut. De är till stor del elproducenter, men även vissa förbrukare och överföringsförbindelser omfattas av kraven. Svenska kraftnät uppger att det i den urvalsprocessen är av mindre betydelse om en anläggning ägs av TSO eller DSO. Däremot kan den efterföljande hanteringen (rörande till exempel datautbyte eller samordning av avbrott) skilja sig något beroende på ägarskap, framför allt ur ett administrativt perspektiv. Den resulterande drift- säkerheten ska enligt Svenska kraftnät inte påverkas av vid vilken spänningsnivå gränsen mellan överföring och distribution dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;RfG, Förordning med krav för nätanslutning av generatorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;RfG är en förordning&lt;SPAN class="ft80"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;som reglerar anslutning av generatorer (el- produktionsanläggningar) till elnätet. Förordningen syftar till att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor på den inre marknaden för el, säkerställa systemsäkerheten och integrationen av el från förnybara källor och främja en unionsomfattande elhandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;I förordningen fastställs också skyldigheter för att säkerställa att systemansvariga utnyttjar förmågan hos elproduktionsanläggningarna på ett lämpligt, öppet och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; sätt för att skapa lika villkor i hela unionen. Detta görs genom att fastställa nätföreskrifter som anger kraven för nätanslutning av kraftproduktionsanläggningar, det vill säga synkrona kraftproduktionsmoduler, kraftparksmoduler och havsbaserade kraftparksmoduler, till det sammanlänkade syste- met. I RfG delas kraftproduktionsmodulerna in i fyra olika grupper (typer) beroende på dess maximala kontinuerliga effekt och på spän- ningsnivån i anslutningspunkten där modulen ansluts till elnätet. Moduler som ansluts på minst 110 kV klassificeras som den högsta klassen (typ D). På lägre spänningsnivåer klassas moduler som är över 30 MW som typ &lt;NOBR&gt;D-moduler.&lt;/NOBR&gt; På lägre spänningsnivåer klassificeras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföre- skrifter med krav för nätanslutning av generatorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;moduler inom intervallet 0,8 &lt;NOBR&gt;kW–30&lt;/NOBR&gt; MW som typ &lt;NOBR&gt;A–C,&lt;/NOBR&gt; beroende på modulens maximala kontinuerliga effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;RfG gäller i huvudsak för nya elproduktionsanläggningar som anses vara betydande och som beställts efter 17 maj 2018. Befintliga elproduktionsanläggningar som redan är ansluta till annat elnät än transmissionsnätet kommer inte att påverkas av RfG utan omfattas av Svenska kraftnäts befintliga föreskrifter för anslutning av el- produktionsanläggningar.&lt;SPAN class="ft88"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Vid anslutning av nya kraftproduktions- moduler gäller däremot de nya reglerna som följer av RfG förutsatt att de uppfyller något av de tröskelvärden som anges ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Svenska kraftnät anför att RfG i praktiken endast har en administ- rativ påverkan för Sveriges regionnätsföretag, eftersom det måste utföra administrationen i likhet med ett transmissionsnätsföretag. Det är den systemansvariga för överföringssystemet, det vill säga transmissionsnätsföretaget enligt svensk rätt, som i vissa delar ska fastställa vilken kravbild som ska gälla. Svenska kraftnät har inte an- sett att det finns behov av att för Sveriges del göra några nationella anpassningar av de maximala tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Svenska kraftnäts befintliga föreskrifter för anslutning av elpro- duktionsanläggning kommer att fortsätta gälla för elproduktions- anläggningar som har en nominell aktiv effekt från och med 1,5 MW. Vid anslutning av nya kraftproduktionsmoduler gäller däremot de nya reglerna som följer av Ei:s föreskrifter&lt;SPAN class="ft80"&gt;13&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;DCC, Förordning för anslutning av förbrukare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;DCC är en förordning&lt;SPAN class="ft76"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;som syftar till att systemsäkerheten upp- rätthålls på ett likartat sätt inom hela EU och att nät och resurser används på ett effektivt sätt. Detta uppnås genom harmoniserade anslutningskrav för förbrukningsanläggningar, distributionsnät och icke koncessionspliktiga nät (IKN). Kraven syftar även till att säker- ställa elförbrukares förmåga att bidra till elsystemets funktion samt bidra till att möjliggöra förbrukarflexibilitet till berörda system- ansvariga, inklusive ansvarig systemoperatör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd (SvKFS 2005:2) om driftsäkerhets- teknisk utformning av produktionsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2018:2) om fastställande av generellt tillämp- liga krav för nätanslutning av generatorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Kommissionens förordning (EU) 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om fastställande av nät- föreskrifter för anslutning av förbrukare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;I förordningen fastställs också skyldigheter för att säkerställa att systemansvariga utnyttjar kapaciteten hos förbrukningsanläggningar och distributionssystem på ett lämpligt, öppet och &lt;NOBR&gt;icke-diskrimine-&lt;/NOBR&gt; rande sätt för att skapa lika villkor i hela unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Kraven kan behöva anpassas efter regionala skillnader, det vill säga kraven följer i viss mån indelningen i synkronområden och även nationsgränser. Anpassningen görs genom nationella föreskrifter (Energimarknadsinspektionen, R2018:10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;De anläggningar som berörs är nya förbruknings- och distribu- tionsanläggningar som ska anslutas till överföringssystemet, det vill säga transmissionsnätet enligt svensk rätt, och även nya distributions- nät (inklusive nya IKN). Dessutom berörs nya förbrukningsenheter i en förbrukningsanläggning eller i ett IKN som vill tillhandahålla förbrukarflexibilitet till distributionsnätet eller transmissionsnätet. Det finns en möjlighet för tillsynsmyndigheten eller medlemsstaten att besluta att även befintliga förbruknings- och distributionsanlägg- ningar ska omfattas av DCC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;De tekniska kraven som följer av DCC handlar i huvudsak om att nya anläggningar ska kunna klara av störningar som uppstår i elnätet och samtidigt förbli anslutna till elnätet. För att klara det behöver anläggningarna ha vissa tekniska egenskaper. Exempel på sådana tek- niska egenskaper är att anläggningen ska klara att vara i drift fast att elnätet i vissa fall ändrar frekvens och spänning. Det betyder att anläggningen ska klara variationer inom vissa fastställda frekvens- områden, spänningsintervaller och klara av variationer i frekvens och spänning under en viss tid. Det ställs även krav på en anläggnings förmåga att klara av att det uppstår så kallad kortslutning i elnätet och på anläggningens förmåga att hantera reaktiv effekt. Krav på för- brukningsanläggningar efterliknar därmed, till viss del, kravbilden för nya så väl som för befintliga produktionsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Det finns också krav i DCC på att en anläggning behöver ange vilka anordningar och inställningar som krävs för att anläggningen ska kunna skydda elnätet vid problem i elnätet, krav på hur informa- tionsutbyte mellan en anläggning och elnätet ska ske, krav om hur en anläggning ska kunna kopplas bort vid låg frekvens samt hur en anläggning får tillhandahålla tjänster för förbrukarflexibilitet till nät- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft12"&gt;I DCC definieras ett slutet distributionssystem som ett distribu- tionssystem vilket distribuerar el inom en geografiskt avgränsad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;industriell eller kommersiell plats eller plats där gemensamma tjänster tillhandahålls och som inte levererar el till hushållskunder (med vissa förbehåll vad gäller hushållskunder). Ei ska bedöma vad som utgör ett slutet distributionssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Bestämmelserna om slutna distributionssystem finns i artikel 28 i elmarknadsdirektivet. Bestämmelserna är inte tvingande och har inte genomförts i svensk lagstiftning. Bestämmelserna påminner dock om de som finns i svensk rätt om IKN i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) och enligt denna förordning är det Ei som ska bedöma en ansökan om vad som utgör ett sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Förbrukningsanläggningar och slutna distributionssystem får tillhandahålla tjänster för förbrukarflexibilitet till den TSO eller det nätföretag som anläggningen är ansluten till. Förbrukarflexibilitet kan användas för till exempel nätföretagets hantering av aktiv effekt, reglering av reaktiv effekt, hantering av överföringsbegränsningar och för reglering av systemfrekvens i elnätet. För att få bidra med förbrukarflexibilitet ska förbrukningsanläggningen kunna förbli i drift inom vissa frekvensområden, viss spänningsintervall och nor- mala operativa spänningsintervall vid anslutningspunkten. Därtill ska effektförbrukningen kunna anpassas inom viss tid, kunna tåla frekvensändringar utan att kopplas bort från elnätet samt kunna an- sluta eller koppla bort sina statiska kompenseringsanläggningar direkt eller indirekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft10"&gt;DCC möjliggör även att tredje part kan tillhandahålla förbrukar- flexibilitet. Detta beskrivs oftast som att en så kallad aggregator, det vill säga en tredje part som aggregerar flera förbrukningsanläggningar, erbjuder dessa anläggningars förbrukarflexibilitet som en enhet till ett nätföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Sammanfattning av nätkoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Varje TSO ska enligt SOGL komma överens med de DSO och be- tydande nätanvändare som är anslutna till överföringssystemet om fastställande av riktlinjer för driften av elöverföringssystemet. Svenska kraftnät uppger att det i den urvalsprocessen är av mindre betydelse om en anläggning ägs av en TSO eller en DSO. Däremot kan den efter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;följande hanteringen (rörande till exempel datautbyte eller samord- ning av avbrott) skilja sig något beroende på ägarskap, framför allt ur ett administrativt perspektiv. Den resulterande driftsäkerheten ska enligt Svenska kraftnät inte påverkas av vid vilken spänningsnivå gränsen mellan överföring och distribution dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I delar av RfG- och &lt;NOBR&gt;DCC-koderna&lt;/NOBR&gt; betraktas 110 &lt;NOBR&gt;kV-nätet&lt;/NOBR&gt; som en del av överföringssystemet, det vill säga kraven omfattar alla produktions- och förbrukningsanläggningar som ansluts på minst 110 kV. Detta leder till att svenska regionnätsföretag har det administ- rativa ansvaret för att följa upp alla anslutna elproduktionsanlägg- ningar på dessa spänningsnivåer, i likhet med vad ett systemansvarig för överföringssystem måste göra. I andra delar av &lt;NOBR&gt;DCC-koderna&lt;/NOBR&gt; finns krav som bara omfattar förbrukning som är ansluten till över- föringssystemet, det vill säga transmissionsnätet enligt svensk rätt, vilket leder till att förbrukningsanläggningar som är anslutna till regionnätet i Sverige inte automatiskt omfattas av kraven. Detta kan övervägas vid implementeringen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Systemansvar för överföringssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Den svenska lagstiftningen har haft ett fokus på att bara Svenska kraftnät är/ska vara TSO. Enligt elmarknadsdirektivet har en TSO ansvar för drift, underhåll och utbyggnad av överföringssystemet och dess sammanlänkningar till andra system. Det krav på geografisk utbredning som kommer till uttryck i begreppet ”överföringssystem” är i den svenska lagstiftningen flyttat till definitionen av transmis- sionsnät som ska sträcka sig över flera regioner inom landet och länka samman det nationella elnätet med elnät i andra länder. Denna defi- nition behöver omarbetas om spänningsnivån för transmissionsnät sänks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Av det ovanstående framgår att det är skillnader i krav på över- föringssystem och distributionssystem. Det är bland annat ett större mått av obligatorium när det gäller kraven om systemansvar för över- föringssystemen. Den nya elmarknadslagstiftningen medger dock att medlemsstaterna får skilja på ansvaret vad gäller drift och innehav av nät. Det skulle i så fall ge en möjlighet att sänka gränsen för trans- missionsnät till lägre nivå än 220 kV utan att alla systemansvarigs an- svar följer med, jfr artikel 40.2, i förslaget till nytt elmarknadsdirektiv:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft2"&gt;Member States may provide that one or several responsibilities listed under points (a) to (jd) of paragraph 1 be assigned to a transmission system operator other than the one which owns the transmission system to which the concerned responsibilities would otherwise be applicable. The transmission system operator to which the tasks are assigned shall be certified as ownership unbundled, independent system operator or independent transmission operator, and fulfil the requirements provided for in Article 43, but does not have to own the transmission system it is responsible for. The transmission system operator which owns the trans- mission system shall fulfil the requirements provided for in Chapter VI and be certified in accordance with Article 43. This is without prejudice to the possibility for transmission system operators which are certified as ownership unbundled, independent system operator or independent transmission operator to delegate on their own initiative and under their supervision certain tasks to other transmission system operators which are certified as ownership unbundled, independent system operator or independent transmission operator where this delegation of tasks does not endanger the effective and independent &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; rights of the delegating transmission system operator.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;Bestämmelser i nuvarande elmarknadsdirektiv som bara är tillämp- liga på TSO är till exempel att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;bidra till försörjningstryggheten genom lämplig överföringskapa- citet och systemtillförlitlighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;styra elkraftflödena i systemet, med beaktande av utbyten med andra sammanlänkade system,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;förse den systemansvarige för andra system med vilka systemet är sammanlänkat med tillräcklig information, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;inkassera kapacitetsavgifter och betalningar inom ramen för kom- pensationsmekanismen mellan systemansvariga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft10"&gt;Dessutom gäller för TSO strängare krav på åtskillnad och krav på certifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;I artikel 40.1 i förslaget till nytt elmarknadsdirektiv tillkommer ytterligare krav särskilt för TSO:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;(i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;procuring ancillary services to ensure operational security.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;(j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;adopting a framework for the cooperation and coordination between Regional Coordination Centres;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p659 ft15"&gt;(ja) participate in establishing of the European and national adequacy assessments pursuant to Chapter IV of [recast of Regulation 714/2009 as proposed by COM(2016)861/2];&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft15"&gt;(jb) digitalisation of transmission systems;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft15"&gt;(jc) data management, including development of data management systems, cyber security and data protection subject to applicable pro- visions and rules and without prejudice to the competences of other authorities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Energiomställningen och digitaliseringen ger nya förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;En av flera utmaningar vid utformningen av framtidens marknads- design är att möjliggöra för nätföretagen att använda de begränsade flexibilitetsresurser som finns på olika nätnivåer så att de gör mest nytta i elsystemet. Utmaningen är bland annat kopplad till hur nät- operatörsrollerna och koordineringen dem emellan är definierade i lag. Nedan följer en framtidsspaning om energiomställningen och vad den innebär för en kostnadseffektiv planering och drift av nätet, vilket även återspeglas i utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Framtidens elsystem behöver vara flexibelt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Elförsörjningen är kritisk för att samhället ska fungera. Med den ökade digitaliseringen i samhället avseende allt från elektronisk kommunika- tion till elektroniska betalningssystem följer ökade krav på elsystemets leveranssäkerhet. Leveranssäkerheten är ett mångfacetterat begrepp som beror på flera faktorer.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Kortfattat beror leveranssäkerheten på mängden tillgängliga produktionsresurser och mängden installerad överföringskapacitet i systemet, samt att det finns väletablerade ruti- ner för att upprätthålla en rimlig driftsäkerhet, balanshållning och elkvalitet i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Historiskt har det främst varit kundernas uttag som varierade förut- sägbart i mer eller mindre utsträckning över tid. Prognosverktygen har över tid förfinats så att förbrukningen kan förutses med hjälp av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Energimarknadsinspektionen (R2018:06, s. 63) för en mer utförlig beskrivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="p269dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330269x1.jpg/" id="p269img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;väder, årstid och tid på dygnet. Sedan har produktionen och över- föringskapaciteten anpassats för att hantera det förväntade förbruk- ningsmönstret. Före omregleringen av elmarknaden på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; underlättades den här planeringen av att nuvarande Svenska kraftnät och Vattenfall var en och samma organisation, som kunde planera lokalisering av produktion (såsom kärnkraft) och överföringskapacitet utifrån ett systemperspektiv. Figur 8.1 ger en förenklad bild över det historiska överföringsmönstret med stora elproduktionsanläggningar anslutna på höga spänningsnivåer. Transmissionsnät, regionnät och lokalnät har sedan överfört den producerade elen dit den behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft77"&gt;Transmissionsnät&lt;SPAN style="padding-left:34px;"&gt;Regionnät Lokalnät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft77"&gt;Elanvändare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft62"&gt;Källa: Ei, egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft12"&gt;Förutsägbarheten i överföringsmönstret i kombination med brist- fällig observerbarhet i elnätet gjorde det rationellt att dimensionera överföringssystemet till det högsta flöde som förväntades uppstå i framtiden. Detta synsätt kallas i litteraturen för ”fit and forget” och har resulterat i ett robust, men potentiellt, överdimensionerat över- föringssystem. Överdimensioneringen resulterade också i att flask- halsar var sällsynta vilket minskade behovet av att hantera flaskhalsar och spänningsreglering, vilket förutsätter koordinering mellan aktörer på olika nätnivåer (Meeus &amp; Glachant, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Omregleringen tillsammans med energiomställningen med dess ökande andel förnybar elproduktion komplicerar bilden något. Den förnybara elproduktionen baserad på vind och sol är väderberoende och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="p270dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330270x1.jpg/" id="p270img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;varierar med tillgången på vind och solinstrålning. Dessa produktions- anläggningar är därmed inte planerbara och reglerbara i samma utsträck- ning som konventionella elproduktionsanläggningar (Hagman, 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Den förnybara elproduktionen är också mer utspridd i elsystemet och ansluts ofta på låga spänningsnivåer. Snabbare förslitningstakt i kombination med den teknologiska utvecklingen gör också att förny- bara produktionsanläggningar har en kortare ekonomisk livslängd på cirka 25 år, jämfört med konventionella produktionsanläggningar som kan ha en livslängd på över 60 år. Förnybara produktionsanlägg- ningar har därmed även en kortare livslängd än elnätsanläggningar, vilket skapar osäkerhet vid investeringar i överföringskapacitet. Figur 8.2 ger en förenklad bild av det nya överföringsmönster som kan uppstå med en ökad andel förnybar elproduktion ansluten på olika spänningsnivåer. Överföringsmönstret kommer i ökad utsträck- ning att gå i båda riktningarna, jämfört med tidigare och flaskhalsar kommer att vara mer frekvent förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft77"&gt;Transmissionsnät&lt;SPAN style="padding-left:34px;"&gt;Regionnät Lokalnät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;Elanvändare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;Elanvändare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p666 ft62"&gt;Källa: Ei, egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft8"&gt;Lägg därtill nya förbrukningsmönster på grund av den pågående ur- baniseringen, elektrifieringen av transporter och industri samt ny industri, till exempel datahallar och batterifabriker, som ofta vill eta- blera sig med kort framförhållning, sett ur ett nätutvecklingsperspektiv. Sammantaget blir det svårare att prognostisera överföringsmönstret på kort och lång sikt jämfört med tidigare och det gamla synsättet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft12"&gt;med ”fit and forget” är både kostsamt och svårt att genomföra i praktiken. Därmed kan det vara kostnadseffektivt att senarelägga eller minska behovet av förstärkt överföringskapacitet genom att vidta åtgärder på efterfrågesidan eller elproduktionssidan. Utveck- lingen beträffande smarta nät och smarta hem aktualiserar också nya möjligheter för ett nätföretag att bedriva en effektiv nätdrift genom effektstyrning av näten. Slutsatsen är att den befintliga överförings- kapaciteten måste hanteras på ett smartare sätt när det finns produk- tionsanläggningar, förbrukning och flöden som är svåra att förutsäga på kort och lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Det konventionella sättet att lösa temporära flaskhalsar som upp- står på olika nätnivåer har varit att begränsa nyanslutning av förbruk- ningsanläggningar eller upprätta avtal om bortkopplingsbar nyanslut- ning eller effekthöjning. Begränsad nyanslutning av förbruknings- anläggningar tillämpas redan i flera storstäder och bortkopplingsbar nyanslutning eller effekthöjning tillämpas redan i viss utsträckning vid anslutning av produktionsanläggningar. En alternativ hantering av flaskhalsar eller spänningsreglering är att en DSO eller TSO köper lokal flexibilitet genom att ingå bilaterala avtal eller genom att orga- nisera en lokal eller regional effektmarknad som flexibel produktion och flexibla förbrukare kan delta i. Svenska kraftnät har lång erfaren- het av att organisera marknadsplatser för balanseringsändamål, in- klusive hantering av temporära flaskhalsar som uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Utvecklingen inom informationsteknologin innebär att det nu finns helt andra möjligheter än tidigare till kostnadseffektiv kommu- nikation och styrning av värmepumpar och andra hushållsprocesser, vilket möjliggör en mer aktiv styrning av överföringen för att lösa temporära flaskhalsar, frekvensreglering och variationer i elkvalitet även på lägre nätnivåer (Energimarknadsinspektionen, R2016:15). I en framtid med en ökad andel elbilar kan smart laddning och, vid behov, inmatning till elnätet ha potential att hjälpa elsystemet i stäl- let för att belasta det ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft28"&gt;Smarta nät förutsätter tätare kommunikation mellan olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft31"&gt;En effektiv planering och drift av elnätet förutsätter en regelbunden kommunikation mellan nätaktörer på olika spänningsnivåer. Nät- aktörerna måste också ha en tät dialog med kommuner, regioner,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;större förbrukare och elproducenter för att kunna anpassa nätet för framtidens överföringsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft12"&gt;En vertikal integration av nätnivåerna inom ett och samma före- tag hade sannolikt förenklat koordineringen för en effektiv planer- ing och drift av elnätet. Ju fler aktörer som är inblandade i planering och drift, desto mer koordinering och utbyte av realtidsdata om situationen i respektive delsystem krävs för att användningen av till- gänglig överföringskapacitet och flexibla resurser ska optimeras på systemnivå. Misslyckas koordineringen är risken att varje företag optimerar sitt nät isolerat från varandra, vilket riskerar att leda till suboptimering för respektive delsystem och ökade kostnader för systemet som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Ett exempel på konsekvenser av suboptimering vid planeringen är att viss elöverföring på transmissionsnätsnivå kan ske genom regionnätet vid ett plötsligt och oväntat fel i transmissionsnätet. För att Svenska kraftnät ska ha möjlighet att ta hänsyn till kapaciteten på regionnätet vid planering och drift av transmissionsnätet de ha full insyn i regionnätets belastning vid olika driftsituationer. Detta har potential att minska behovet av att bygga och säkerställa reservmat- ning på transmissionsnätsnivå, och vice versa på regionnätsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft31"&gt;Ett annat exempel som belyser konsekvenserna av suboptimering i driftskedet är användningen av en tillgänglig flexibilitetsresurs belägen i regionnätet för att lösa flaskhalsar som har uppstått både i regionnätet och transmissionsnätet. Resursen ska enligt ekonomisk teori avropas av den systemansvarige som har störst behov och be- talningsvilja för resursen. Detta synsätt maximerar också värdet på flexibilitetsresursen. En realtidsåtgärd som vidtas av regionnätet kan dock förvärra situationen på transmissionsnätet och vice versa, vilket leder till en duplicering av åtgärder på olika nätnivåer för att avhjälpa flaskhalsarna. En duplicering av åtgärder genererar ytterligare kost- nader för systemet och dess användare. En optimal användning av flexibilitetsresursen förutsätter att nätaktörerna på region- och trans- missionsnätsnivå har insyn i varandras prognoser om elflöden och data om elnätens belastning i realtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;Dessa enkla exempel illustrerade svårigheterna med att koordinera användningen av flexibilitetsresurser med olika aktörer på två nät- nivåer. Om flexibilitetsresursen befinner sig på lokalnätsnivå förvärras koordineringsproblemet ytterligare, eftersom ytterligare en aktör kan ha ett behov av resursen. Detta föranleder att nätägare på tre nätnivåer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Studie av om nätnivåerna bör ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;måste koordinera sig för att flexibilitetsresursen ska komma till bästa användning. Coordinet och SmartNet är exempel på forsknings- projekt som studerar hur en flexibilitetsresurs belägen på en viss spänningsnivå ska allokeras så att den gör mest nytta i elsystemet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Svenska kraftnät skriver i sin systemutvecklingsplan &lt;NOBR&gt;2019–2028&lt;/NOBR&gt; att ansvarsfördelningen mellan systemoperatören och ägarna av region- och lokalnäten bör ses över för att upprätthålla systemets leveranssäkerhet. En möjlig utveckling är att dessa nätägare ges ett utökat delsystemansvar, det vill säga att de definieras som delsystem- operatörer (DSO) vilket medför ökat ansvar och starkare mandat. Detta motiveras av att en mer utspridd produktion skapar liknande systemutmaningar som för en systemoperatör fast på regional nivå. Svenska kraftnät bedömer att detta bland annat leder till ökade krav på samarbete, koordinering och styrning. Det utökade delsystem- ansvaret måste därför anpassas för att säkerhetsställa en fortsatt god driftövervakning och styrning för att upprätthålla en hög leverans-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;säkerhet (Svenska kraftnät, 2017).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft14"&gt;Utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;Överföringskapacitet inom och mellan länder möjliggör att vi har &lt;SPAN class="ft40"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;elsystem och &lt;SPAN class="ft40"&gt;en &lt;/SPAN&gt;elmarknad, men vi har samtidigt många aktörer och nationella regleringar som försvårar koordinering mellan aktörer och ett effektivt resursutnyttjande. Den europeiska lagstiftaren har strävat efter harmoniserade regelverk och institutionaliserat samarbete mellan nationella reglerare och systemansvariga för transmissionsnätet inom EU, samt Norge och Schweiz. Det långtgående målet är att skapa en inre gemensam marknad för energi inom EU, vilket förut- sätter att flera privata och offentliga aktörer samverkar. Existerande elmarknadsdirektiv har primärt fokuserat på gränssnittet mellan systemansvariga transmissionsnätsägare inom Europa, det vill säga gränssnittet mellan TSO och TSO. Det finns en del skrivningar i förslaget till nytt elmarknadsdirektiv som tyder på att det kommer att vara ett ökat fokus på gränssnittet mellan DSO och TSO i fram- tiden (Meeus &amp; Glachant, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.h2020-bridge.eu/&lt;/NOBR&gt; för mer information samt exempel på forskningsprojekt som finan- sieras av EU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p674 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Författningsändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 14 februari 2019 (M 2019/00313/Ee) att ge Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att ta fram författnings- förslag för genomförande av reviderad &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; inom elområdet, bland annat ett nytt elmarknadsdirektiv. Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2019. Av uppdraget framgår att utgångs- punkten är att bland annat elmarknadsdirektivet ska vara genomfört i svensk rätt senast den 31 december 2020. Vi anser att flera av utred- ningens förslag, bland annat om koncessionsplikt, även kan komma att beröra de förslag som Ei kommer att lämna inom ramen för sitt uppdrag. Det är därför troligt att det är mest lämpligt att utredningens förslag bereds och beslutas tillsammans med Ei:s förslag. Författnings- förslagen är därför skrivna med den 1 januari 2021 för ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft21"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="p276dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330276x1.jpg/" id="p276img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nätföretag som lämnar flera redovisningar som avser nätkoncessioner för lokalnätsområde ska före utgången av feb- ruari 2021 till nätmyndigheten anmäla hur nätföretaget anser att redovisning av områdena ska ske. Nätmyndigheten ska därefter fatta beslut om detta inom sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft10"&gt;Förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nät- koncession enligt ellagen (1997:215) ska fortsätta att gälla till den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;De nät som är undantagna från koncessionsplikt med stöd av övergångsbestämmelser till förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:215) ska även fortsättningsvis vara undantagna från koncessionsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft12"&gt;Undantag från koncessionsplikt ska gälla eventuellt kvarvar- ande ledningar som används med stöd av en nätkoncession som före den 1 januari 1939 är meddelad för obegränsad tid med stöd av Kunglig stadga av den 31 december 1902 (1902 nr 137) om elekt- riska anläggningar för belysning eller arbetsutövning. Dessa kon- cessioner upphör därmed att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;Vi bedömer att det inte behövs några särskilda övergångsbestämmel- ser för flertalet av författningsförslagen. Sådana behövs dock avse- ende de nya reglerna om samlad redovisning och undantag från kon- cessionsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Samlad redovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft10"&gt;För att de nya bestämmelserna om samlad redovisning av lokalnäts- områden ska få effekt bör det åligga de nätföretag som i dag lämnar flera redovisningar för lokalnät att meddela nätmyndigheten hur de anser att företagets lokalnätsområden ska redovisas. En liknande be- stämmelse fanns vid en lagändring 2002. Detta säkerställer dels att berörda nätföretag framför sin tolkning av bestämmelsen, dels att nätmyndigheten fattar ett beslut som är prövat enligt de nya bestäm- melserna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Vi föreslår att nätföretag som lämnar flera redovisningar som avser nätkoncessioner för lokalnätsområde ska före utgången av feb- ruari 2021 till nätmyndigheten anmäla hur nätföretaget anser att redovisning av områdena ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Nätmyndigheten ska därefter fatta beslut om detta. Om nät- myndigheten inte inom sex månader från det anmälan kom in har fattat beslut i redovisningsfrågan ska redovisning ske i enlighet med nätföretagets anmälan. Nätmyndighetens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Undantag från koncessionsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;Förslaget om bemyndigande till nätmyndigheten avseende undantag från kravet på nätkoncession behöver förenas med ett antal över- gångsbestämmelser. Detta för att undvika att ledningar som i dag är undantagna från koncessionsplikt blir det i och med ikraftträdandet av lagändringen. Nätmyndigheten måste få en rimlig tid att ta fram nya föreskrifter om undantag från koncessionsplikt. Förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:215), &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen,&lt;/NOBR&gt; bör därför fortsätta att gälla i ytter- ligare ett år efter det att bemyndigandet har trätt i kraft, det vill säga till den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft8"&gt;En särskild kategori nät som det behövs övergångsbestämmelser för är de nät som är undantagna från koncessionsplikt med stöd av övergångsbestämmelserna till nu gällande &lt;NOBR&gt;IKN-förordning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Innehavaren av ett elnät som den 1 juni 2007 användes utan stöd av nätkoncession bör därför, i den utsträckning andra gällande före- skrifter inte medger det, få använda nätet utan stöd av nätkoncession. Detta gäller dock bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;elnät inom kolonistugeområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;elnät som överför el inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hotell-,&lt;/NOBR&gt; konferens- och skidanlägg- ningar, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;elnät som överför el till flerfamiljshus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft8"&gt;På dessa elnät får även överföring av el för annans räkning äga rum. Om överföring av el på ett lågspänningsnät inom ett jordbruk den 1 juni 2007 skedde för annans räkning utanför den berörda jord -&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;bruksfastigheten bör denna överföring även fortsättningsvis få äga rum. Bestämmelser avser de fall överföring sker till fastigheter som styckats av från jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Vi föreslår även att undantag från koncessionsplikt ska gälla even- tuellt kvarvarande ledningar som används med stöd av en nätkonces- sion som före den 1 januari 1939 är meddelad för obegränsad tid med stöd av Kunglig stadga av den 31 december 1902 (1902 nr 137) om elektriska anläggningar för belysning eller arbetsutövning i den ut- sträckning dessa ledningar inte används med stöd av nätkoncession för område. På en sådan ledning bör överföring för annans räkning få äga rum. Ei har cirka 60 sådana nätkoncessioner i sitt arkiv där det saknas uppgift om ledningen rivits, införlivats i nätkoncession för område eller omfattas av föreskrifter om undantag från nätkoncession. Dessa nätkoncessioner bör rimligtvis upphöra att gälla om ledningarna omfattas av undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Övergångsbestämmelserna om IKN som användes den 1 juni 2007 är placerade i förordningen om upphävande av &lt;NOBR&gt;IKN-förordningen,&lt;/NOBR&gt; medan övergångsbestämmelserna om nätkoncessioner som är med- delade för obegränsad tid är placerade i ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;10 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Samtliga aktörer i elsystemet är viktiga för att genomföra den energi- omställning samhället står inför. En ökad elektrifiering av samhället, bland annat inom transportsektorn och industrin, förutsätter att el- nätet kan byggas ut inom en rimlig tid, bland annat för att kunna ansluta nya produktionsanläggningar, fordonsladdare och industri. Kapacitetsbrist i elnätet och långa ledtider för att förstärka, uppgra- dera eller underhålla elnätet kan fördröja energiomställningen samt leda till ökade samhällskostnader i form av utebliven regional och nationell tillväxt eller kostsamma åtgärder för att mildra de negativa effekterna av kapacitetsbrist. Legala barriärer för att utveckla till exempel laddinfrastrukturen för elbilar, elvägar och mikronät för del- ning av gemensamma produktions- och flexibilitetsresurser kan ock- så fördröja, samt öka kostnaderna för energiomställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Rådande regelverk om tillstånd för elnät är ålderdomligt och riskerar att sätta upp hinder och skapa osäkerhet för energiaktörer, samtidigt som det inte nödvändigtvis säkerställer rätt skydd för sam- hälleliga intressen. De författningsförslag som vi presenterar moder- niserar, förenklar och förbättrar elnätsregelverket med bibehållen eller förbättrad resurseffektivitet, nätstabilitet och miljöskydd. För- fattningsförslagen kan i förlängningen underlätta energiomställningen, skapa nya affärsmöjligheter för teknik- och tjänsteleverantörer samt leda till minskade administrationskostnader för berörda aktörer och lägre kostnader för svenska elnätskunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;I det här kapitlet redovisar vi de samhällsekonomiska konsekven- serna av de förslag som läggs, inklusive vilken effekt förslagen för- väntas få på kostnaden för elenergi och nät och hur de bidrar till att miljömålen kan nås till en lägre kostnad för samhället. Kapitlet inne- håller också en analys av hur nyttor och kostnader fördelas på olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft21"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;aktörer, inklusive små företag. I den mån det är tillämpligt redovisas förslagens konsekvenser för totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;Utredningen lägger både författningsförslag och förslag som inte kräver lagändring. Den senare kategorin handlar primärt om infor- mationsinsatser och åtgärder som främjar samverkan mellan myndig- heter för en smidigare tillståndsprocess med kortare ledtider. Utred- ningen presenterar ett trettiotal förslag till författningsändringar. Dessa förslag omfattar allt från mindre ändringar av administrativ karaktär till mer omfattande ändringar i koncessionsinstitutet, pröv- ningsordningen samt dess omfattning och rättskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;För att underlätta framställningen följer konsekvensanalysen samma struktur som kapitel 4 till 7. Utgångspunkten för konsekvensanalysen är hur författningsförslagen främjar den samhällsekonomiska effek- tiviteten i förhållande till nollalternativet och hur kostnader och nyttor fördelas mellan de berörda aktörerna. Analysens detaljerings- grad beror på effekternas storlek med ett större fokus på de förslag som bedöms få störst konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Kapitlets inledande avsnitt 10.2 innehåller en allmän beskrivning av elnätet i Sverige för att sedan i avsnitt 10.3 följas av en redogörelse för utredningens syfte och mål samt hur vi har lagt upp arbetet med att ta fram författningsförslag för att nå de målen. Kapitlet avslutas med en analys av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Allmänt om elnätet i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;Det svenska elnätet består av 559 000 km ledning, varav ungefär 367 000 km är markkabel och 192 000 km är luftledning. Elnätet kan delas in i tre nivåer: transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Trans- missionsnätet transporterar el långa sträckor med höga spännings- nivåer. Regionnäten transporterar el från transmissionsnätet till lokal- näten och i vissa fall direkt till större elanvändare. Lokalnäten ansluter till regionnäten och transporterar el till hushåll och andra slutkunder. Lokal- och regionnätsföretagen ansvarar för att nivån på underhållet av det egna nätet är tillräcklig för att garantera att leveranssäkerheten upprätthålls. Det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med an- gränsande länder, särskilt Norge, Danmark och Finland, men även med Tyskland, Polen och Litauen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="p281dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330281x1.jpg/" id="p281img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Transmissionsnätet i Sverige förvaltas av Svenska kraftnät och regionnäten ägs i huvudsak av Ellevio, Eon och Vattenfall. Lokalnäten ägs till cirka 60 procent av Ellevio, Eon och Vattenfall och resterande del av olika privata och kommunala aktörer. Sammanlagt finns det drygt 170 elnätsföretag i Sverige. Cirka 150 av dessa bedriver lokal- nätsverksamhet, 20 bedriver regionnätsverksamhet och två bedriver transmissionsnätsverksamhet eller enbart utlandsförbindelse&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. Fem företag&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;har både lokalnät och regionnät. Det finns cirka 5,5 miljoner kunder anslutna på olika nätnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det krävs tillstånd, så kallad nätkoncession, för att få bygga och använda starkströmsledningar (kraftledningar). Förutsättningarna för att meddela tillstånd framgår av ellagen (1997:857), elförordningen (2013:208) och miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Det finns två typer av nätkoncession. Nätkoncession för linje avser en kraftledning med en i huvudsak bestämd sträckning. Nätmyndig- heten, Energimarknadsinspektionen (Ei), som är tillståndsgivande myndighet har för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2018&lt;/NOBR&gt; i genomsnitt fått in samman- lagt 133 ansökningar om nätkoncession för linje per år, varav 9 har berört transmissionsnätet. En majoritet av ansökningarna (70 av 133 stycken) är nyansökningar, medan resterande gäller en befintlig ledning där tillståndet har gått ut, eller är en ansökan om förlängning av nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Nätkoncession för område är ett tillstånd att inom ett visst geo- grafiskt område bygga och använda kraftledningar upp till en viss be- stämd spänning. Den som har nätkoncession för område har i princip ensamrätt att inom det området bygga och använda kraftledningar upp till och med den högsta tillåtna spänningen för området. För kraftled- ningar över den högsta tillåtna spänningsnivån krävs nätkoncession för linje. En nätkoncession för område får inte sammanfalla med en annan nätkoncession för område. Det krävs också särskilda skäl för att någon annan ska få nätkoncession för linje för en kraftledning med en spänning som understiger den för området högsta tillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;I syfte att förhindra korssubventionering mellan företag som be- driver olika typer av elverksamhet får nätverksamhet inte bedrivas av samma juridiska person som bedriver produktion av eller handel med el. Inom samma juridiska person ska nätverksamheten redovisas eko-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Svenska kraftnät och Baltic Cable.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Eon Eldistribution, Ellevio, Skellefteå Kraft Elnät, Vattenfall Eldistribution och Öresundskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="p282dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330282x1.jpg/" id="p282img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;nomiskt skilt från all annan verksamhet. Detta innebär att elnäts- verksamhet både måste vara legalt och redovisningsmässigt åtskild från företag som bedriver produktion av eller handel med el. Pro- duktion av el får enligt gällande regler ske i ett nätföretag endast om den är avsedd för att täcka nätförluster eller för att ersätta utebliven el vid elavbrott.&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Utöver detta finns ett krav på att vissa nätföretag ska vara funktionellt åtskilda&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;från företag som bedriver produktion av, eller handel med, el. Den funktionella åtskillnaden gäller företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern vars samlade elnät har minst 100 000 elanvändare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Ei reglerar nätföretagens intäkter på förhand under en fyraårsperiod. Intäkterna ska täcka skäliga kostnader för att driva nätverksamhet samt ge en rimlig avkastning på investerat kapital. Syftet med tillsyns- modellen är dels att företagens kunder ska få förutsägbara avgifter, dels att göra det möjligt för företagen att investera och underhålla näten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vilka mål styr vi mot?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;De övergripande målen är enligt utredningens direktiv att lämna för- slag på författningsändringar som moderniserar, förenklar och förbätt- rar elnätsregelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljö- skydd påverkas negativt. Regelverket för nätkoncessioner med dess prövning och administration bör också utformas så att de möjliggör omställningen till en förnybar elproduktion, utan att kostnaderna för samhället, med särskilt fokus på enskilda, blir större än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;Ett robust elnät är en viktig faktor för Sveriges krisberedskap och totalförsvarets behov. Det är även viktigt att förslagen leder till att samhälleliga intressen, såsom miljö och enskildas möjlighet att på- verka beslut, tillgodoses vid nätutbyggnad och nätdrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Utredningen ska också utvärdera samredovisningsreglerna avseende hur marknadens effektivitet påverkas av en ökad samredovisning, lik- som hur de samhällsnyttor och kostnader som uppstår kommer att fördelas mellan olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;I förslaget till elmarknadslag (Ds 2017:44) finns en tredje situation angiven, nämligen om produktion sker tillfälligt för att stabilisera nätet i situationer då driftsäkerheten påverkas eller riskerar att påverkas av mycket hög belastning eller allvarliga störningar (4 kap. 2 och 11 §§).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG den 13 juli 2009 om gemen- samma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330283x1.jpg" style="width:434px;height:178px"  id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Metod och genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Vår utvärdering av det rådande regelverket för elnät i syfte att för- bättra tillståndsprocessen vid nätutbyggnad kan beskrivas som ett arbete i tre faser, vilka framgår av tabell 10.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft14"&gt;Fas ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I denna inledande fas har vi genomfört en översyn av elnätets mark- nadsstruktur med särskilt fokus på den generella koncessionsplikten. Vi har i den delen utgått från de samhällsekonomiska intressen kon- cessionsinstitutet varit satt att skydda, och i vilken utsträckning de är relevanta i dag. I samband med det har vi utvärderat ett avskaffande av koncessionsplikten, vilket i praktiken innebär en konkurrensutsätt- ning av nätverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ett mindre omvälvande alternativ som vi har utvärderat för att minska byråkratin och underlätta energiomställningen är ett utvid- gat undantag från kravet på koncessionsplikt för överföring av el, och ökade möjligheter för nätmyndigheten att bevilja dispens. Vi har även utvärderat möjligheten att i vissa fall göra regleringen av elnäts- verksamhet oberoende av koncessionsinnehavet och i stället göra det beroende av att nätägaren överför el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Smärre ändringar i det befintliga koncessionsinstitutet som har utvärderats är att göra det enklare att ändra, justera och ompröva nät- koncession för linje. Ändringar av administrativ art som har övervägts är ökade möjligheter att delvis överlåta, sammanlägga och dela nät- koncessioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Fas två&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Fas två handlar om att ompröva befintliga prövnings- och tillstånds- processer. Vi har till exempel gjort en översyn av vilken rättslig status koncessionsbeslutet för linje bör ha i förhållande till miljöbalken, med syftet att minska osäkerheten för marknadens aktörer. En annan större förändring som vi har övervägt i anslutning till det, är att göra miljö- prövningen mer miljöbalkslik genom att separera miljö- och konces- sionsprövningen. Vi har också sett över vad prövningen av ledningar på olika spänningsnivåer bör omfatta beträffande miljö och allmän lämplighet för en ändamålsenlig prövning med avseende på miljöskydd och resurseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;Ett alternativ som väsentligt kan minska ledtiderna för nätutbygg- nad är att införa nätkoncession för område för regionnät på lägre spän- ningsnivåer. Tidigare tillträde till en fastighet för detaljprojektering och den markundersökning som krävs för att kunna precisera led- ningssträckningen har också en potential att väsentligt förbättra till- ståndsprocessen och korta ledtiderna vid nätutbyggnad. Slutligen har åtgärder som möjliggör att ledningsrättsförrättningen påbörjas i ett tidigare skede, potential att förbättra tillståndsprocessen och korta ledtiderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Fas tre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;I fas tre har vi utvärderat olika förslag för, att inom gällande regel- verk, rationalisera projektprocessen genom ökad samordning. Hela projektprocessen för att planera och bygga en ledning med stöd av nätkoncession för linje kan indelas i några större delar. Den första delen är att ta fram en lämplig sträcka, genomföra samråd, upprätta miljökonsekvensbeskrivning och ta fram koncessionsansökan. Den andra delen är handläggningen av koncessionsansökan. Den tredje delen är ansökning av övriga tillstånd samt ledningsrätt och den fjärde delen är upphandling och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Processen involverar flera aktörer: nätföretag, förvaltningsmyndig- heter, kommuner, markägare med flera. Det är viktigt att dessa aktö- rer förstår sin respektive roll i processen och hur denna förhåller sig till andra aktörer och deras roller i processen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Referensscenario för elnätsutvecklingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Konsekvensanalysen av de författningsförslag som vi presenterar ut- går från nollalternativet att inga åtgärder genomförs, det vill säga att det kommer att vara en fortsatt tillståndsprocess med långa ledtider förenat med att bygga eller förnya elnätet, för att tillgodose samhällets behov av överföringskapacitet. Det riskerar att hämma såväl energi- omställningen som den ekonomiska tillväxten i ett regionalt och nationellt perspektiv. På längre sikt riskerar de negativa effekterna att förvärras, eftersom regelverket inte anpassats efter nya utmaningar relaterade till den fortsatta energiomställningen och andra föränd- ringar i samhället. Exempel på sådana utmaningar är elektrifiering av transportsektorn, etablering av datahallar, kapacitetsbrist vid städer samt kommande utbyggnad av solkraft och vindkraft. Andra samhälls- utmaningar är att öka användningen av energilager och lokala nätlös- ningar som inkluderar lokal produktion och förbrukarflexibilitet för att minska behovet av nätinvesteringar eller förskjuta det i tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Effekterna av våra författningsförslag uttrycks som en förändring jämfört med nollalternativet. Analysen bygger i första hand på kvan- titativa och monetära uppskattningar som kompletteras med kvalita- tiva bedömningar när det inte har varit möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Konsekvensanalysen fokuserar på hur resurseffektiviteten i elsystemet påverkas av våra förslag samt hur nyttor och kostnader fördelas på berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Vi har lagt ett antal författningsförslag som syftar till att moder- nisera och effektivisera tillståndsprocessen för nätutbyggnad. För- slagen kan leda till en snabbare tillståndsprocess, även om en stor del av den tidskrävande processen handlar om miljöhänsyn, samhälls- intressen, samt att samråda med berörda markägare om den mark som behöver tas i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;De författningsförslag som vi presenterar i kapitel 4 till 6 och som syftar till kortare ledtider för ny- och &lt;NOBR&gt;re-investeringar&lt;/NOBR&gt; i elnätet kommer att bidra en mer effektiv och ändamålsenlig tillståndsprocess hos myndigheter såsom länsstyrelsen, nätmyndigheten (Ei) och Lant- mäteriet. De direkta effekterna utgörs av ett enklare och tydligare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;regelverk för att ansluta små- och storskaliga elproducenter, genom- föra ändringar och justeringar av befintliga ledningar samt förstärka region- och transmissionsnätet genom att bygga nya ledningar. Detta förväntas leda till generellt minskade kostnader för administration samt kortare ledtider för region- och transmissionsnätsägare samt berörda myndigheter, till exempel Sveriges länsstyrelser, Ei och Lantmäteriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;De indirekta effekterna utgörs av minskade risker för kapacitets- brist i elnätet, vilket ökar leveranssäkerheten samt möjliggör nyanslut- ning av kunder eller att befintliga kunder kan höja sitt abonnemang. Kortare ledtider för att förstärka, uppgradera eller underhålla elnätet kan också resultera i lägre nättariffer för kundkollektivet, förutsatt att kostnaden för ökad överföringskapacitet är lägre än kostnaden för mothandel och andra åtgärder för att hantera temporära flaskhalsar i elnätet. Andra aktörer som kan bli påverkade av författningsförslagen är ägare av underliggande elnät och markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;I övrigt föreslår vi i kapitel 7 att kravet på geografisk närhet för samlad redovisning av redovisningsområden kan tas bort utan att marknadens effektivitet försämras väsentligt. För en mer kostnads- effektiv utbyggnad av elnätet föreslår vi i kapitel 4 att krav på leverans- säkerhet bör regleras i ellagen och inte genom föreskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;Eftersom författningsförslagen främst kommer att påverka arbets- insatsen för nätägare, berörda myndigheter och nätkunder bedömer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;att det inte kommer vara administrativt betungande för små före- tag. Däremot kan författningsförslagen förenkla för små och innova- tionsdrivna företag att nå ut med sina tekniska lösningar eller tjänster. Dessa kan till exempel utgöras av energitjänsteföretag samt leveran- törer av solceller, energilager och mikronät. En kategori små företag som vi bedömer kommer att omfattas av förslagen är små regionnäts- företag utan externa kunder. Denna kategori företag kommer att få en avsevärt minskad regelbörda. Eftersom dessa nätföretag företrädes- vis har anslutningsledningar från större produktionsanläggningar eller till större förbrukare går det dock att ifrågasätta hur små före- tagen är. En annan kategori små företag som kommer att få en mindre regelbörda är fastighetsägare eller andra aktörer som vill bygga ett mikronät för delning av el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft9"&gt;Närmast följer en detaljerad redogörelse av de konsekvenser som våra förslag förväntas ha.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Generell koncessionsplikt för överföring av el&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft14"&gt;Den generella koncessionsplikten bör vara kvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Den generella koncessionsplikten för starkströmsledningar behålls, likaså indelningen i nätkoncessioner för område och linje.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft10"&gt;Vi har utvärderat den generella koncessionsplikten och funnit att den är fortsatt ändamålsenlig för att undvika byggande av en parallell infrastruktur som skulle innebära en ökad resursåtgång för samhället, onödigt stor miljöpåverkan samt inskränkningar för annan mark- användning. Dessutom skulle det leda till ökade kostnader för de kunder som är anslutna till det allmänna elnätet. Koncessionsplikten innebär även en möjlighet att pröva nätföretagets lämplighet att be- driva nätverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Utredningen utvärderade två utredningsalternativ som redovisas i kapitel 4. Dessa var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Dagens system med koncessionsinstitut (nollalternativ).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Konkurrensutsättning av överföring av el genom avskaffad kon- cessionsplikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Genom ett koncessionsförfarande ges nätföretaget ett legalt mono- pol i syfte att förhindra ineffektivt inträde av nya företag på mark- naden. Den som har nätkoncession för område eller linje ges därmed ensamrätt på elöverföringen inom sitt geografiska område eller på sin spänningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Den samhällsekonomiska nyttan av koncessionsinstitutet är att en aktör kan nyttja de skalfördelar som är förknippade med överföring av el. Ett legalt monopol är utifrån teorin om naturligt monopol motiverat så länge som överföringen av el kännetecknas av skalför- delar och där de fasta kostnaderna representerar en stor andel av de totala kostnaderna. De fasta kostnaderna förknippade med en inve- stering ska även vara långlivade och ha en begränsad alternativ använd- ning (Joskow, 2007). Det finns vid byggande av elledningar betydande skalfördelar avseende exempelvis dimensioneringen samt vid planer- ingen och driften av det delsystem som det lokala eller regionala monopolet utgör. En duplicering av anläggningar och aktörer skulle i det avseendet leda till ökad resursåtgång för att klara elförsörjningen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;vilket även innebär ökade kostnader för nätkunderna, onödigt stor miljöpåverkan samt inskränkningar för annan markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft12"&gt;Den ekonomiska livslängden för nätinvesteringar är vid tidpunkten för utredningen upp till 50 år &lt;NOBR&gt;(10–60&lt;/NOBR&gt; år), där anläggningarnas an- vändningsområde är begränsad till att endast överföra el. De fasta kostnaderna utgör dessutom cirka 50 procent av den kostnadsmassa som ingår i nätföretagens tillåtna intäkter. Vi bedömer därför att kriterierna för ett naturligt monopol är uppfyllt och att det därmed är motiverat att behålla dagens system med en generell koncessions- plikt för överföring av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Dessutom kan det legala monopolet minska den affärsmässiga risken att investera i dessa långlivade tillgångar, jämfört med om verk- samheten är konkurrensutsatt. En minskad affärsrisk kan motivera ett lägre avkastningskrav på det kapital som är bundet i nätverksam- heten. Lägre avkastningskrav kommer nätkunderna till del genom lägre nättariffer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det finns även ett annat skäl för att behålla koncessionsplikten. Risken för ineffektivt inträde av nya företag ökar om nätregleringen används för att bedriva omfördelningspolitik mellan kundgrupper med olika kostnadsförutsättningar. En omfördelningspolitik genom nätreglering kan innebära att det är &lt;NOBR&gt;privat-/företags-ekonomiskt&lt;/NOBR&gt; lön- samt för nätkunder att bryta sig ur kollektivet, trots att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att göra så. Om till exempel kunder i stadsnät med hög kundtäthet och låga kostnader upplever att de betalar mer än sina kundspecifika kostnader för att överföra el kan nya elnätsföretag etablera sig inom ett begränsad geografiskt område och ansluta dessa kunder, trots att det nya nätets relativa småskalig- het gör att nätföretaget inte åtnjuter samma skalfördelar jämfört med det befintliga nätet. Detta skulle i det här fallet leda till en ineffektiv duplicering av nätinfrastruktur och ökad finansieringsbörda för de kunder som fortfarande är anslutna till det allmänna elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;Regleringen av nättariffer beskrivs i 4 kap. ellagen. Enligt dessa regler får nättariffer inte utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen. Kravet på enhetliga tariffer inom området innebär att det sker en omfördelning mellan kunder med olika kost- nadsförutsättningar. Detta utgör därför ytterligare ett argument för att nätkoncessionsinstitutet med dess legala monopol behövs, för att förhindra ineffektivt inträde av nya företag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Undantag från koncessionsplikt för överföring av el&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft14"&gt;Undantagen från koncessionsplikt och möjligheterna till dispens bör utökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Nätmyndigheten får bemyndigande att i föreskrifter fastställa undantag från kravet på nätkoncession.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Nätmyndigheten ska, om särskilda skäl finns, kunna ge dispens från koncessionsplikten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Möjligheten för nätmyndigheten att lämna bindande besked tas bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft31"&gt;I syfte att förenkla reglerna om undantag, men också göra det lättare att bygga ledningar och nät med obetydlig påverkan på miljön, elnätet och elmarknaden, har vi sett över förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) och lämnat nödvändiga förslag. I nuläget (nollalternativet) är det inte tillåtet att bygga elledningar mellan anläggningar och byggnader utan nätkon- cession och det är som huvudregel inte tillåtet att överföra el för annans räkning. Flera aktörer menar att undantagen från kravet på nätkoncession är snäva i förhållande till vad som är ändamålsenligt, vilket hindrar nätkunderna att använda en potentiellt kostnadseffek- tiv teknik för att överföra el. Dessa hinder kan leda till att nätkunder väljer lösningar som är ineffektiva, eller suboptimala, ur ett samhälls- perspektiv för att rymmas inom de snäva undantagen för icke kon- cessionspliktiga nät (IKN). Snäva regler kan också leda till minskad lönsamhet för effektoptimerande åtgärder, energilager och installa- tion av lokal förnybar elproduktion. De riskerar också att försvåra elektrifieringen av transportsektorn samt leda till ökade kostnader för energiomställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Vårt förslag som löser problemet är att nätmyndigheten ska ges ett bemyndigande att fastställa undantag från kravet på nätkoncession i föreskrifter samt bevilja dispens från koncessionsplikten i vissa fall. Möjligheten för nätmyndigheten att lämna bindande besked tas där- emot bort. Syftet med förslagen om de generella undantagen är att de genom föreskrifter och en kompletterande handbok ska vara så klar- görande att behovet av bindande besked minskar. Om både dispens- möjlighet och bindande besked finns parallellt är det troligt att den föreslagna dispensmöjligheten skulle leda till att en begäran om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;bindande besked regelmässigt kombineras med en dispensansökan om ledningen bedöms vara koncessionspliktig. Dispensregeln innebär dock en möjlighet att indirekt få ett bindande besked genom att dispensansökan ska avvisas av nätmyndigheten om ledningen inte är koncessionspliktig. Detta innebär endast ett beslut i stället för två, om dispens ska prövas som ett alternativt yrkande till bindande besked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;För att få ett regelverk som är lämpat att möta framtida behov föreslår vi att undantagen ska fastställas i nätmyndighetens före- skrifter i stället för i förordning. Vi föreslår att nuvarande undantag bibehålls och dessutom vissa utökade undantagsmöjligheter. Den teknologiska utvecklingen inom mikronät och dess balanshållning med delning av gemensamma resurser går snabbt och det är svårt att formulera ett regelverk som är teknikneutralt och framtidssäkert. Denna komplexitet gör det även svårt att på förhand utvärdera hur en given föreskrift kommer att falla ut. Därför är det motiverat att tillåta pilotprojekt så att gränssnittet och ansvarsfördelningen mellan system- operatören för distributionsnätet och systemoperatören för det icke koncessionspliktiga nätet kan utformas efter hand. Vi föreslår därför att nätmyndigheten i ett enskilt fall ska kunna ge dispens från kon- cessionsplikten om särskilda skäl finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft12"&gt;Sammantaget innebär dessa förslag en ökad flexibilitet i den fort- satta regelutvecklingen och ökade möjligheter för aktörer att bygga och använda en ledning med obetydlig påverkan på miljön, elnätet och elmarknaden utan stöd av nätkoncession. Samtidigt tas möjligheten att begära ett bindande besked bort. Vår utgångspunkt är att förslagen inte ska försvåra en implementering av &lt;NOBR&gt;EU-regelverk&lt;/NOBR&gt; i svensk rätt. Eftersom undantagen föreslås vara utformade i föreskrift i stället för förordning kommer konsekvensanalysen endast att hantera utökade undantag från koncessionsplikt för överföring av el på en övergripande nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft31"&gt;Våra förslag om utökade undantag från koncessionsplikt och tydligare regelverk har möjlighet att underlätta energiomställningen utifrån åtminstone tre aktörers perspektiv. De aktörer som primärt påverkas är ägare av produktionsnät, till exempel vindkraftsparker, fastighets- ägare eller energigemenskaper som vill öka förbrukningen av lokalt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;producerad förnybar el samt det statliga Trafikverket och kommuner som vill elektrifiera transportsektorn. Ett behov som är särskilt träng- ande för att möjliggöra energiomställningen är ett utökat undantag för fordons eller en trafikleds elbehov. Även undantaget för produktions- nät och hur de kan anslutas till det koncessionerade nätet bör för- tydligas och utvidgas. Vi bedömer också att ett mer generellt utökat undantag har potential att förbättra elmarknadens funktion genom att elanvändare och producenter bereds möjlighet att välja den tekniska lösning som är mest kostnadseffektiv för deras ändamål. Lokala mikro- nät möjliggör delning av mikroproduktion och energilager samt ökar lönsamheten i att genomföra effektoptimerande åtgärder. Detta har potential att skapa nätnytta genom utjämnad belastning på det kon- cessionerade elnätet och öka kundernas elkvalitet och leveranssäker- het. Bostadsutvecklare och leverantörer av lokala mikronät uppger att dagens snäva undantag och bristen på gemensamma standarder och praxis hos lokala elnätsföretag utgör ett hinder för att utveckla och lansera effektoptimerande åtgärder och mikroproduktion för deras fastighetsbestånd på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Representanter från solenergiföretagen uppger att dagens snäva regler även leder till suboptimering och minskad lönsamhet vid in- stallation av solceller på till exempel fastigheter med flera flerfamiljs- hus. Detta är ett hinder för energiomställningen. De bedömer även att de skattefördelar som IKN medför skulle medge att investerings- stödet för solceller kan tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Det finns flera potentiella för- och nackdelar med utökat undantag från koncessionsplikt (Norges vassdrags- og energidirektorat, 2019). För det första kan det leda till en ineffektiv duplicering av elnät samt ökade kostnader på grund av koordineringsmisslyckanden med lokal- nätsägaren. På kort sikt finns en risk med kostsam duplicering av el- nät, särskilt för befintliga bostäder som redan är ansluten till ett elnät som är dimensionerat efter deras behov. I det längre perspektivet kan de utökade möjligheterna till effektoptimering och egenanvändning av lokal mikroproduktion på grund av mikronät bidra till att belast- ningen på det allmänna elnätet utjämnas, vilket minskar behovet av nätförstärkningar. En jämnare belastning på det allmänna elnätet kan bidra med väsentlig nätnytta i ett scenario med bland annat elektrifier- ing av transportsektorn som förväntas öka kapacitetsbehovet i elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;För det andra är det inte säkert att de politiska målen inom klimat- området uppnås till lägst kostnad för samhället, om lokal förnybar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;elproduktion ansluten till IKN är ett mindre kostnadseffektivt alter- nativ jämfört med mer storskalig förnybar elproduktion ansluten till det koncessionerade nätet. Om lokal förnybar elproduktion får en regulatorisk fördel genom den minskade regelbörda som ett utökat undantag från koncessionsplikt medför, kan det resultera i att lokal förnybar elproduktion konkurrerar ut alternativ som är mer kostnads- effektiva. Vid bristande måluppfyllelse kan ett förenklat regelverk för lokal förnybar mikroproduktion dock fortfarande bidra till att de politiska målen inom klimatområdet uppnås, men med en ökad resurs- åtgång för samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft31"&gt;För det tredje kan IKN som kombinerar elproduktion och nät- tjänster såsom effektoptimering, och till viss del även energieffekti- visering, bidra med en ökad robusthet mot elavbrott för dem som använder nätet om de kan köras i &lt;NOBR&gt;ö-drift,&lt;/NOBR&gt; det vill säga frikopplade från det övriga elnätet. Nuvarande system för reservkraft använder vanligen batteridrift, som kan användas under begränsad tid, eller dieselkraftverk, vilket innebär nackdelar både ur miljösynpunkt och försörjningssynpunkt i ett krisläge. För att IKN ska kunna påverka samhällets funktion i någon större utsträckning behöver nya tekniska system utvecklas och kommersialiseras, vilket kan ske i form av smarta elnät. Utökade möjligheter till IKN är en förutsättning för att nya gemensamma system ska utvecklas, eftersom det är elanvändarna som har störst incitament att bekosta lokala reservdriftsystem. Om fler anläggningar helt eller delvis skulle kunna försörjas med lokala reservsystem skulle det tveklöst få positiv effekt på samhällets robust- het vid kris och störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Det finns risker för elsäkerheten i alla anläggningar där lokal pro- duktion är kopplad till ett överliggande nät, vilket kräver att anlägg- ningen bortkopplas vid ett elavbrott för att förhindra bakmatning. Även i normaldrift finns specifika krav på småskaliga produktions- anläggningar för att förhindra olyckor och skador. Riskerna för fel- hantering och bristfälliga installationer ökar, med konsekvenser för liv och egendom, om lokal produktion och &lt;NOBR&gt;ö-drift&lt;/NOBR&gt; blir vanligare, även om de allra flesta anläggningarna hanteras på ett korrekt sätt. Även elkvaliteten kan påverkas negativt med ett stort antal lokala anlägg- ningar. Systemets komplexitet och behovet av koordinering mellan olika systemoperatörer ökar. Förutsägbarheten kan minska ju fler&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;typer av aktörer och ju fler nätnivåer det finns i elsystemet. Ansvars- förhållandet mellan ägaren av ett IKN och anslutna kunder vid even- tuella skador måste också klargöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;För det fjärde kan IKN medföra en viss inlåsningseffekt för med- lemmarna om det inte är möjligt för dem att byta elhandlare eller energitjänsteföretag. Detta är beroende av hur den övriga regleringen är utformad. Positiva effekter av IKN är att de kan öka medlemmarnas kunskap om elsystem samt deras acceptans för lokal förnybar el- produktion. Förekomsten av flera IKN kan också främja innovatio- nen i samhället på en övergripande nivå genom att erbjuda testmiljöer för nya tekniker och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Energiskatten på el snedvrider relativpriset mellan att överföra el på det koncessionspliktiga och det icke koncessionspliktiga nätet. Energiskatten på el är kopplat till uttag eller inmatning på det konces- sionerade elnätet och har traditionellt betraktats som en fiskal skatt. Samtidigt anses skatten vara ett kostnadseffektivt och viktigt styrmedel för att uppnå målen för effektivare energianvändning, eftersom den är resursstyrande genom att vara prispåverkande (SOU 2015:87). Den skattemässiga kopplingen till det koncessionerade nätet gör att pris- signalen mellan egenproducerad el och överföring av el på det kon- cessionerade nätet snedvrids till förmån för förbrukning av egen- producerad el, vilket riskerar att leda till ineffektiva investerings- och konsumtionsbeslut. Ett exempel på ett ineffektivt investeringsbeslut är att elanvändaren väljer att dela lokal mikroproduktion över ett mikronät, trots att el som överförs på det koncessionerade nätet är förenat med en lägre resursåtgång för samhället. Utökade undantag från koncessionsplikt med andra ord leda till att kunderna blir mer priskänsliga för fiskala skatter som påverkar priset för att överföra el på det koncessionerade nätet. Detta kan i förlängningen leda till minskade skatteintäkter för staten genom att en ökad förbrukning av egenproducerad elproduktion ersätter el som överförs på det konces- sionerade nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Vi bedömer att ett utökat undantag för fordons eller en trafikleds el- behov kommer att underlätta för statliga Trafikverket och kommuner att elektrifiera vägnätet och utveckla infrastrukturen för fordons-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="p294dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330294x1.jpg/" id="p294img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;laddning samt utveckla en affärsmodell för att mäta och prissätta den överförda elen på ett sätt som är ändamålsenligt för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;Företrädare för vindkraftsbranschen uppger att elledningar inom vindkraftsparken i dag generellt byggs med stöd av IKN, oavsett parkens storlek. Ett utökat undantag och tydligare regelverk för pro- duktionsnät har dock potential att avsevärt minska de extra ledtider och merkostnader som är förknippade med att ansöka om nätkon- cession för linje för kortare&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;ledningar som ansluter parken till det koncessionspliktiga nätet. Ledtiden för att ansluta sig till elnätet kan minska med &lt;NOBR&gt;0,5–3&lt;/NOBR&gt; år och de direkta administrationskostnaderna för att ansöka om nätkoncession för linje kan minska med &lt;NOBR&gt;0,1–1&lt;/NOBR&gt; mil- jon kronor per ledning. Dock kan markåtkomstfrågan bli mer kom- plicerad om en ledning byggs utan stöd av nätkoncession för linje, vilket kan resultera i ökade ledtider i samband med ledningsrätts- processen hos Lantmäteriet. Om tillståndsprocessen leder till att projektet försenas med ett år leder det till kostnader för räntor, värdeminskning och böter motsvarande &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor för ett litet projekt (6 verk) och &lt;NOBR&gt;1–60&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor för ett större projekt (42 verk).&lt;SPAN class="ft76"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi bedömer att det endast är ett begränsat antal anslutningsledningar (högst tio stycken per år) som kommer att omfattas av de utökade undantagen, vilket kan minska arbetsinsatserna hos nätmyndigheten. Däremot kan lantmäterimyndigheten få en ökad arbetsbelastning, eftersom avsaknaden av ett beslut om nätkoncession för linje innebär att en grundligare lämplighetsbedömning måste göras inom ramen för ledningsrättsförrättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Nätmyndigheten uppger att dagens arbete med bindande besked är administrativt betungande, vilket bland annat beror på att förord- ningen är föråldrad och svårtolkad samt att vissa aktörer ”överutnytt- jar” möjligheten att söka bindande besked. Att ta bort möjligheten till bindande besked kommer enligt deras bedömning således att med- föra färre ärenden. Men hur stor ”vinsten” med detta blir beror på hur föreskrifterna utformas och hur mycket tolkningsutrymme som de lämnar. Dessutom beror det på i vilken utsträckning företagen är villiga att bygga utan att med säkerhet veta att de är undantagna från koncessionsplikt. Det finns även en risk att företagen kommer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Längre anslutningsledningar kommer fortfarande att vara koncessionspliktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skriftväxling med Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi (3 april 2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="p295dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330295x1.jpg/" id="p295img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;vara osäkra på vad som gäller även fortsättningsvis och därför ha många kontakter med Ei, särskilt inledningsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Nätmyndighetens slutsats är att det under en övergångsperiod kan bli en ökad arbetsbelastning i samband med att ta fram före- skrifter. När föreskriften väl är på plats borde arbetsbelastningen vad gäller IKN att minska, givet att det blir som utredningen föreslår och att de tänkta dispensreglerna enbart täcker ett fåtal fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Även företrädare för vindkraftsbranschen uppger att förhands- prövning för bindande besked är administrativt betungande för i dag osäkra &lt;NOBR&gt;IKN-fall.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vi bedömer att förslagen om utökade undantag och tydligare regel- verk bedöms kunna leda till utökade möjligheter för fastighetsägare med lokal förnybar produktion att minska sina kostnader för elför- sörjning. Ett utökat undantag ger fastighetsägare ökade incitament att koncentrera solcellerna till tak med bra sollägen. Det kan också finnas skalfördelar förknippade med att koncentrera solcellerna till ett fåtal tak vid investeringstillfället samt vid löpande drift och underhåll. Ett utökat undantag underlättar också delning av gemensamma energi- lager, såsom exempelvis ett parkeringsgarage med elbilar eller ett batteri lokaliserat i en fristående byggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Ett minskat uttag av el från det allmänna nätet kan, beroende på tariffstruktur, på kort sikt medföra en ökad finansieringsbörda för de nätkunder som inte väljer, eller av någon anledning inte kan vidta någon åtgärd, allt annat lika. Svenska kraftnät gör dock bedömningen att elanvändningen och effektbehovet kommer öka mellan 2020 och 2040 med ett ökat investeringsbehov som följd (Svenska kraftnät, 2019). På längre sikt kan därmed den ökade finansieringsbördan helt eller delvis motverkas om det minskade energi- och effektuttaget från det allmänna elnätet leder till att nätförstärkningar och &lt;NOBR&gt;re-invester-&lt;/NOBR&gt; ingar&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;kan förskjutas i tid. Sveriges nordliga belägenhet med mörka och kalla vintrar talar för att IKN endast kommer att vara ett komple- ment till det allmänna elnätet inom en överskådlig framtid. Det inne- bär att nätkunderna med IKN inte kommer att koppla bort sig från det allmänna nätet i någon större utsträckning utan kommer därmed fortfarande att vara med och finansiera nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;På grund av att IKN primärt bör ses som ett komplement till det koncessionerade elnätet kommer effekterna för koncessionsinnehavare att vara små, på kort och lång sikt. Intäktsramen och avkastningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Minskad belastning innebär minskat slitage på till exempel transformatorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="p296dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330296x1.jpg/" id="p296img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;på bundet kapital kommer inte att påverkas, allt annat lika. En ökad efterfrågan på effektoptimering hos nätkunder med IKN kan även medföra ökat utbud av systemtjänster till lägre kostnader vilket är till gagn för systemoperatörer på olika nivåer i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Utökade undantag från koncessionsplikt kan få offentligfinansiella konsekvenser jämfört med referensscenariot om (i) egenanvändningen av lokal mikroproduktion ökar, eller (ii) installerad kapacitet mikro- produktion ökar. Lokal mikroproduktion utgörs nästan uteslutande av solel. År 2018 uppgick den totala installerade effekten nätanslutna solcellsanläggningar till 411 MW, vilket var en ökning med 78 pro- cent från föregående år (Energimyndigheten, 2019). Detta motsva- rar en teoretisk årsproduktion på 0,37 TWh, givet ett antagande om 900 kWh per installerad kW per år. Detta motsvarar 0,26 procent av den samlade förbrukningen samma år som uppgick till 141 TWh. Baserat på statistik från Svenska kraftnäts databas Mimer&lt;SPAN class="ft88"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;mättes, beräknades och rapporterades 0,15 TWh solelproduktion till balans- avräkningen. Detta indikerar att egenanvändningen av lokal solel ut- gjorde cirka 60 procent av den producerade solelen. Representanter från solelbranschen uppger att egenanvändningen sannolikt är lägre för småhus och att den kan vara uppemot 100 procent för flerfamiljs- hus och kommersiella fastigheter med stor och jämn förbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Energiskatt på el, och moms är kopplad till in- och utmatning på det koncessionspliktiga nätet. Förbrukning av lokal egenproducerad förnybar el, det vill säga småskalig elproduktion som inte matas in på det koncessionerade nätet, är i många fall undantagen från skatte- plikt för energiskatt på el, 11 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Givet nuvarande skatteregler kommer de offentliga finanserna att påverkas negativt om mängden överförd elenergi på det konces- sionspliktiga nätet minskar på grund av förslagen. År 2019 motsva- rade det totala skattebortfallet för moms och energiskatt på el cirka 60 öre/kWh, och beror på det aktuella slutkundspriset för el som överförs på det koncessionspliktiga nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Staten har också en rad åtaganden gentemot solelproducenter i form av olika subventionsprogram. Utöver undantag och nedsättning på energiskatt för förbrukning av egenproducerad el som nämndes ovan utgörs subventionerna bland annat av investeringsstöd, rot- avdrag, skattereduktion för el som matas in på det koncessionspliktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;https://mimer.svk.se/ProductionConsumption/ProductionIndex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft31"&gt;nätet, elcertifikat och investeringsstöd för lantbrukare. En solelprodu- cent kan inte åtnjuta samtliga stöd utan det finns en rad tröskelvärden och andra villkor som avgör vem som är berättigad en viss subvention. En ökad installation av solceller på grund av förslagen kan således öka statens subventionskostnader i de fall som subventionerna inte har en begränsad budget, vilket är fallet med till exempel investerings- stödet. En ökad egenanvändning av lokal mikroproduktion kan för vissa mindre solelproducenter även minska statens subventionskostnad för skattereduktion för el som matas in på det koncessionspliktiga nätet, vilken för närvarande uppgår till 60 öre/kWh. En ökad installa- tion av solceller hos privatpersoner i förhållande till referensscenariot leder också till ökade momsintäkter för staten relaterade till invester- ingskostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft8"&gt;Investeringsstödet hade 2018 en budget på 915 miljoner kronor. År 2019 uppgick investeringsstödet till 736 miljoner kronor. Baserat på tidigare gjorda antaganden beräknar vi att subventionskostnaden 2018 på grund av undantag och nedsättning på energiskatt för för- brukning av egenproducerad el maximalt uppgick till 80 miljoner kro- nor. Subventionskostnaderna för skattereduktion för el som matas in på det koncessionspliktiga nätet, elcertifikat och investeringsstöd för lantbrukare har i genomsnitt uppgått till 24 miljoner kronor per år under den tid som subventionsprogrammen har funnits. Skatte- reduktionen utgör här den största posten på 18,8 miljoner kronor (Energimyndigheten, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Bristfällig statistik avseende solceller och deras installerade effekt i kombination med stor osäkerhet om framtidens investeringstakt gör det svårt att inom ramen för den här utredningen beräkna hur statens skattebortfall och subventionskostnader påverkas av förslagen. Vi noterar dock att det finns möjligheter för staten att hantera even- tuella negativa effekter från förslagen genom att öka eller minska sitt åtagande gentemot solelproducenterna, alternativt göra energibeskatt- ningen oberoende av vilket nät elen matas in på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Vi bedömer att utökade undantag från koncessionsplikt kommer att gynna teknik- och tjänsteleverantörer såsom solenergiföretag, leve- rantörer av mikronät, energitjänsteföretag och aggregatorer, oavsett företagets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Om nätmyndigheten beviljas ett bemyndigande att ta fram före- skrifter kommer den i samband med föreskriftsarbetet behöva genom- föra en grundligare analys av de fördelningsmässiga effekterna vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft37"&gt;utökade undantag från den generella koncessionsplikten, inklusive fiskala effekter på grund av en potentiellt ökad egenförbrukning av lokalt producerad el. Föreskriftsarbetet bedöms kosta Ei 600 000 kro- nor, givet att det tar en handläggare sex månader att ta fram före- skrifter, inklusive en konsekvensanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Regleringen av elnät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;Regleringen av elnät bör göras oberoende av koncessionsinnehav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Skyldigheter för nätföretag och övrig reglering enligt ellagen görs beroende av att företaget bedriver nätverksamhet, det vill säga överför el för annans räkning med stöd av nätkoncession.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Koncessionerade ledningar som saknar externa kunder ska undan- tas från regleringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Nätmyndigheten får bemyndigande att i föreskrift reglera om, och i vilken utsträckning, ledningar som används utan stöd av nätkon- cession ska omfattas av regleringen i ellagen och därtill hörande föreskrifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft8"&gt;Vi har utvärderat hur ändamålsenlig den generella koncessionsplikten är och de behov av reglering som finns från samhällets sida. Utifrån denna utvärdering har vi tagit ställning till vilka krav som är rimliga att ställa för olika typer av ledningar och ledningar för olika ändamål. Vår bedömning är att den nuvarande ordningen med ”allt eller inget” vad avser reglering är en allt för grov indelning, eftersom samhället kan ha olika behov av att reglera olika typer av nät. Det kan också leda till omotiverade krav på redovisning och administrativ hantering hos både nätföretag och myndigheter, trots att det inte finns några kunder att skydda. När det på en elledning endast överförs el för egen räkning kan det också uppstå situationer där kravet på juridisk åtskillnad mellan nätverksamhet och annan verksamhet är mindre motiverat, till exempel till en större förbrukare eller när en elprodu- cent har en ledning från elproduktionsanläggningen, utan några andra anslutningar på ledningen. Vi bedömer därför att det är mer ändamåls- enligt att koppla skyldigheter för nätföretag och övrig reglering enligt ellagen till att företaget bedriver nätverksamhet, det vill säga överföra el för annans räkning med stöd av nätkoncession. Därmed kommer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;koncessionerade ledningar som saknar externa kunder att undantas från regleringen. Vi föreslår också att nätmyndigheten får bemyndi- gande att i föreskrift reglera om, och i vilken utsträckning, ledningar som används utan stöd av nätkoncession ska omfattas av regleringen i ellagen och därtill hörande föreskrifter. Detta är också en anpassning till utslag från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; där det står klart att anslutningsskyldig- heten och tredjepartstillträdet för externa kunder utgör viktiga prin- ciper. Statsbudgeten bedöms inte påverkas av att regleringen av elnätet görs oberoende av koncessionsinnehavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Vi bedömer att författningsförslagen kommer att leda till ökad effek- tivitet genom att administrationskostnaderna och byråkratin minskar, utan att elmarknadens funktion påverkas negativt. Minskad administra- tion och byråkrati avseende anslutning av elproduktionsanläggningar kan leda till att energiomställningen genomförs till lägre kostnader för samhället. Reglerna om juridisk åtskillnad mellan nätägare och annan verksamhet har tillkommit för att förhindra korssubventionering mel- lan nätverksamhet (monopol) respektive verksamheten för elhandel och elproduktion (konkurrensutsatt). Reglerna om tariffernas utform- ning och intäkternas nivå syftar till att skydda kunderna från mono- polprissättning och bidra till effektivitet, när företag bedriver överför- ing av el för annans räkning. Vi bedömer att de nuvarande regelverken skjuter över målet om företaget endast bedriver överföring av el för egen räkning, och leder till ökade kostnader för administration och byråkrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Att inneha en nätkoncession innebär med befintligt regelverk skyldig- heter för nätkoncessionshavaren, till exempel att upprätta årsrapport för varje räkenskapsår, lämna uppgifter om nättariffer, lämna upp- gifter om avbrott, upprätta risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärds- plan, ansöka om intäktsram, lämna årlig rapport om åtgärder enligt övervakningsplan, krav på juridisk åtskillnad mellan nätverksamhet och annan verksamhet, samt skyldighet att mäta, beräkna och rappor- tera överförd el till den nordiska balansavräkningen. Därtill är den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;som har nätkoncession, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen. Vi bedömer att en minskad regelbörda underlättar för små och stora företag att ansluta sig till det koncessionerade nätet i egen regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Ei reglerar i dag 16 regionnätsföretag. Baserat på antalet redovisade uttagspunkter saknar 6 företag kunder och 5 företag har endast en kund. Det finns ingen uppgift om den senare kategorin företag avser interna eller externa kunder så vi bedömer att mellan 6 och 11 befint- liga företag kan omfattas av förslaget. De flesta företagen är vind- kraftsföretag. Förändringen jämfört med referensscenariot är således minskade administrationskostnader för nätmyndighet och nätföretag. Nätmyndighetens merkostnader för att reglera dessa nätföretag upp- ges vara cirka 200 000 kronor per företag och år. Nätmyndigheten uppger att den här kategorin nätföretag kräver extra handläggning, eftersom de inte passar in i mallen, saknar historik om kostnader med mera, vilket driver kostnader för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft10"&gt;Utredningen har varit i kontakt med två regionnätsägare som an- sluter vindkraftsparker. Deras uppskattningar skiljer sig åt och vår sammantagna bedömning är att merkostnaderna på grund av regler- ingen uppgår till 100 &lt;NOBR&gt;000–300&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per nätföretag och år. Dess- utom tillkommer en engångskostnad på cirka 300 000 kronor för att upprätta ett nätföretag (upprätta anslutningsavtal mellan nätföretag och produktionsföretag, utarbeta tariff, upprätta avtal med externa jurister med mera).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Om de samlade administrationskostnaderna för samhället på grund av regleringen uppgår till 300 &lt;NOBR&gt;000–500&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per företag och år, motsvarar det givet &lt;NOBR&gt;6–11&lt;/NOBR&gt; befintliga företag en årlig resursbesparing för samhället på &lt;NOBR&gt;1,8–5,5&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Det faktum att koncessionshavaren enligt förslaget inte ska ha anslutningsskyldighet bör vägas in när ledningens allmänna lämplig- het bedöms. Om ledningens allmänna lämplighet ses som ett hinder i koncessionsprövningen återstår givetvis möjligheten att en annan juridisk person söker nätkoncession, det vill säga enligt nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;En alternativ lösning vi utrett är att låta anslutningsskyldigheten vara kvar genom att även fortsättningsvis koppla den till koncessions- innehav i stället för nätverksamhet. Om en extern kund ansluts skulle det medföra att ledningen omfattas av regleringen i sin helhet. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;kan även innebära att frågan om vem som är lämplig att inneha nät- koncessionen måste lösas om den som hittills innehaft nätkonces- sionen bedriver produktion av, eller handel med, el. Risken för en kostsam tröskeleffekt är således stor. Även den sökandes lämplighet i stort bör få större betydelse med detta alternativ, eftersom konces- sionshavaren är ett företag som inte i övrigt bedriver nätverksamhet. Däremot borde alternativet underlätta bedömningen av den allmänna lämpligheten. Eftersom en ledning till en större elanvändare eller från en elproducent troligen är dimensionerad efter elanvändarens eller producentens behov torde dock kapacitetsbrist i många fall vara ett hin- der mot anslutningsskyldighet. Vår bedömning är därför att den mar- ginella nyttan inte vägs upp av risken för kostsamma tröskeleffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;För att undvika stora tröskeleffekter har vi även utrett alterna- tivet att låta anslutningsskyldigheten vara kvar för dessa ledningar, men i stället endast låta vissa av ellagens bestämmelser vara tillämp- liga när överföring sker till en enstaka eller få kunder. Detta skulle innebära två kategorier av koncessionerade och reglerade elnät. För- utom att regelverket riskerar att bli svåröverskådligt uppstår frågorna om vilka regler som ska vara tillämpliga och i vilka situationer. Vi bedömer att sådana tillämpningsproblem gör att det alternativet bör undvikas. Det väsentliga är dock att de aktuella ledningarna undantas från onödig och kostsam reglering, inte hur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Mätning inom icke koncessionspliktiga nät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Kraven på mätning, beräkning och rapportering av bruttoproduktion och bruttoförbrukning är med rådande regelverk och teknologi för mätning och kommunikationsutrustning kostnadsdrivande för mark- nadens aktörer. Samtidigt är mätning, beräkning och rapportering av- görande för marknadens funktion och möjlighet att utvärdera energi- politiken. Utan att ha gjort en detaljerad uppskattning av nyttorna förenade med ökade krav på mätning, beräkning och rapportering av bruttoproduktionen och bruttoförbrukning inom IKN gör vi den preliminära bedömningen att mervärdet inte motiverar de merkost- nader som kravet medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;De bestämmelser som reglerar mätning, beräkning och rapporter- ing av överförd el är kopplade till koncessionsinnehavet. Mätning av anläggningar som är anslutna till ett IKN är därmed för närvarande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;oreglerat i ellagen. Potentiella samhällsnyttor förenat med ett krav på mätning för IKN är att det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Möjliggör för kunderna att byta elhandlare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Förbättrar statistiken avseende till exempel förnybar elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ger de som är systemansvariga för transmissionsnätet respektive distributionsnäten en tydligare bild av nätstrukturen, inklusive sammansättningen av olika aktörer inom IKN.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Möjliggör utvecklingen av systemtjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft12"&gt;De nyttor som listas ovan kan bidra till ökad effektivitet i elmarkna- dens funktion samt vid planering och drift av elnätet. Förbättrad stati- stik kan också underlätta utvärdering av måluppfyllelse och kostnads- effektivitet hos olika styrmedel som syftar till att främja till exempel energiomställningen. Krav på mätning kan också motiveras utifrån en strävan att uppnå konkurrensneutralitet mellan det koncessions- pliktiga och det icke koncessionspliktiga nätet genom harmoniserade villkor för anslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Vi bedömer att det inte är klarlagt att effektivitetsvinsterna förenade med ett generellt krav på mätning inom IKN överväger kostnaderna för att installera mät- och kommunikationsutrustning. Vi rekommen- derar att den här frågan utreds i samband med en bredare översyn av det bestämmelser som reglerar mätning, beräkning och rapportering av överförd el på koncessionspliktiga nät såväl som på IKN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;I fall där mätning sker av produktion inne på ett icke koncessio- nerat nät, till exempel mätning som rapporteras för avräkning av el- certifikat, ursprungsmärkning eller investeringsstöd, bör mätningen genom ändring i respektive föreskrift kompletteras med information om var det icke koncessionerade nätet är anslutet till det koncessio- nerade nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Vi har utrett ett tentativt alternativ som innebär att endast pro- duktionsanläggningar som var för sig kan leverera en effekt om mer än 1 500 kW ska omfattas av ett krav på mätning inom ett IKN och där kostnaderna för installation av mätare, separat bruttomätning, be- räkning och rapportering finansieras av elproducenten. Detta skulle harmonisera kraven på mätning för IKN och koncessionspliktiga nät och därigenom öka konkurrensneutraliteten mellan de två koncessions- formerna. Detta innebär att en producent har likvärdiga kostnader för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="p303dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330303x1.jpg/" id="p303img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;mätning, beräkning och rapportering, oavsett om den är ansluten till ett koncessionerat nät eller ett IKN. Konsekvenserna för marknadens effektivitet och aktörer redogörs för nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Frågan om mätning handlar i stora drag om med vilken detaljerings- grad produktionen ska mätas. Nuvarande regler innebär att netto- produktionen inom ett IKN mäts, beräknas och rapporteras vid nät- abonnemangspunkten mot det koncessionerade nätet. I ett renodlat produktionsnät innebär nettomätning vid nätabonnemangspunkten att överföringsförlusterna inom det icke koncessionspliktiga nätet inte mäts. Överföringsförlusterna inom ett produktionsnät uppgår enligt företrädare för vindkraftsbranschen till cirka 1 procent.&lt;SPAN class="ft88"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Detta är på samma nivå som tillåtet mätfel på överförd effekt i en elmätare av kate- gori 4 vid turbin enligt 8 § STAFS 2009:8&lt;SPAN class="ft88"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. Mervärdet för samhället vid bruttomätning av produktionsnät måste således vara marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Avseende driftsäkerheten för den systemansvarige myndigheten Svenska kraftnät har vindkraftsproducentens balansansvarige det eko- nomiska ansvaret för de balanskostnader som uppstår för Svenska kraftnät i driften om den faktiska produktionen avviker från den planerade produktionen i nätabonnemangspunkten. Det är inte troligt att den balansansvarige kommer att kunna göra ett bättre prognos- arbete till grund för sina produktionsplaner om den har information om bruttomätning per generator. Särskilt inte vid en framtida över- gång till kvartsavräkning i stället för den nuvarande tidsupplösningen som är en timme. Det kommer även fortsättningsvis att vara den aggregerade produktionen som är relevant för balansavräkningen. Denna mäts i nätabonnemangspunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi att det samhällsekonomiska mer- värdet av individuell bruttomätning av alla produktionsanläggningar överstigande en effekt av 1 500 kW inom IKN inte motiverar de mer- kostnader som uppstår vid bruttomätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Skriftväxling med Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi (25 mars 2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vår bedömning är att utredningens alternativ inte får några statsfinan- siella konsekvenser. Med hjälp av underlag från vindkraftsoperatören OX2 har vi uppskattat att de årliga kostnaderna för installation av mätare, separat bruttomätning, beräkning och rapportering för en vindkraftpark, uppgår till 200 000 kronor för en park med sex vind- kraftverk och 600 000 kronor för en park med 42 vindkraftverk. Detta givet att varje mätare kostar 130 000 att installera samt att den årliga kostnaden för drift och underhåll är 150 000 respektive 250 000 kro- nor per vindkraftspark. Den ekonomiska livslängden antas vara 25 år och diskonteringsräntan är 4 procent. Kostnaden för installation synes hög. Om den halveras till 65 000 kronor kommer den årliga kostnaden ändå att uppgå till 175 000 kronor för 6 vindkraftverk och 425 000 kro- nor för en park med 42 vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Mätning i uttags- eller inmatningspunkt när flödet redan är mätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En inmatningspunkt ska kunna vara belägen på ett icke konces- sionerat nät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Om mätning av flödet i en nätabonnemangspunkt delvis avser ett flöde som redan har blivit mätt i en intern uttagspunkt eller inmat- ningspunkt ska det flöde som mäts i den interna uttagspunkten eller inmatningspunkten avräknas från flödet i nätabonnemangs- punkten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft10"&gt;Av regelverket framgår att en uttagspunkt, till skillnad från en in- matningspunkt, inte behöver vara belägen där kundens anläggning eller en annan icke koncessionerad ledning ansluter till det konces- sionerade nätet. Så är till exempel fallet med i princip samtliga uttags- punkter i flerbostadshus där det koncessionerade nätet upphör där ledningen går in i byggnaden, medan mätning ofta sker på en annan plats inne i byggnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft31"&gt;Vi ser ingen anledning till att göra skillnad mellan inmatnings- och uttagspunkter i detta hänseende. Med en mer decentraliserad och förnybar energiproduktion kan till exempel frågan om inmatnings- abonnemang i en byggnad eller inne på ett industrinät aktualiseras. Förslaget om att vissa IKN ska omfattas av delar av regleringen leder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;också förmodligen till ett ökat behov av mätning inne på IKN på grund av att abonnemang har tecknats med en utomstående elhand- lare eller energitjänsteföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ett problem som kan uppstå när en elanvändare har sin uttags- punkt på ett IKN är att flödet i uttagspunkten redan kan ha blivit mätt där innehavaren av det icke koncessionerade nätet har sin uttagspunkt mot det koncessionerade nätet (nätabonnemangspunkt). Uttaget hos elanvändaren blir då mätt två gånger. Motsvarande problem uppstår förstås för elproducenter som matar in el på ett IKN. Detta löses praktiskt genom att avräkning sker mot flödet i den först belägna uttags- eller inmatningspunkten. Det saknas dock stöd för denna av- räkning i gällande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Vi föreslår därför två ändringar i förordningen (1999:716) om mät- ning, beräkning och rapportering av överförd el. Även en inmatnings- punkt ska kunna vara belägen på ett IKN. Om mätning av flödet i en inmatningspunkt eller uttagspunkt delvis avser ett flöde som redan har blivit mätt i en annan inmatningspunkt eller uttagspunkt ska det flöde som mäts i den senare belägna punkten avräknas från flödet i den först belägna punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Vår bedömning är att det första förslaget kommer att förtydliga lagstiftningen avseende inmatningspunkter på IKN, utan att medföra några merkostnader för marknadens aktörer eller statens finanser. Det andra förslaget kommer öka marknadens effektivitet samt med- föra lägre kostnader för balansansvariga och de nätkunder som be- rörs av förslaget genom att mer korrekta värden rapporteras till den nordiska balansavräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Krav på leveranssäkerhet bör regleras i ellagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;10.Kraven på leveranssäkerhet bör inte i föreskrifter utformas som ett strängare krav på avbrottstid på uttagspunktsnivå än vad som följer av ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft31"&gt;En nätkoncessionshavare är enligt 3 kap. 9 a § första stycket ellagen skyldig att se till att en elanvändare inte har elavbrott som överstiger 24 timmar. Enligt ellagen och elförordningen får regeringen eller nätmyndigheten föreskriva strängare krav. Ei har föreskrivit sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;strängare krav i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och all- männa råd (EIFS 2013:1) om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet. I 4 kap. 1 § föreskrivs att avbrottstiderna i de uttags- och gränspunkter där det under normala driftförhållanden är möjligt att överföra mer än 2 MW effekt, bero- ende på lastintervall, inte får vara längre än &lt;NOBR&gt;2–12&lt;/NOBR&gt; timmar vid normala återställningsförhållanden och &lt;NOBR&gt;12–24&lt;/NOBR&gt; timmar vid onormala återställ- ningsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Kraven på kortare återställningstider på enskilda uttagspunkter medför att elnätet kan behöva byggas ut och förstärkas även i de fall när den berörda kunden inte efterfrågar det. Detta funktionskrav på leveranssäkerhet bidrar således till att driva fram behovet av nya ledningar. De kunder som berörs av kravet är typiskt sett stora kunder med hög förbrukning. Det kan inte anses oskäligt att sådana kunder själva genom avtal med nätkoncessionshavaren kan få avgöra vilken återställningstid som är rimlig med tanke på verksamheten. Bemyndigandet att meddela föreskrifter bör därför begränsas på så sätt att det i en enskild uttagspunkt inte får ställas krav på en kortare återställningstid än tjugofyra timmar vid avbrott. Vi bedömer att förslaget kommer att leda till en mer kostnadseffektiv nätutbyggnad vilket översätts till lägre kostnader för kundkollektivet. I synnerhet kommer anslutningskostnaden för förbrukare med minst 2 MW effekt att påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;Administrativa förenklingar i koncessionsinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft40"&gt;Enklare ändring, justering och omprövning av en befintlig nätkoncession för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;11.Koncessionshavaren ska kunna ansöka om ändring eller justering av en befintlig nätkoncession för linje. Detta ska kunna göras även om det inte har gått 40 år sedan nätkoncessionen meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft31"&gt;12.En kort ledningssträcka med egen koncession, men som inte ut- gör en egen funktionell teknisk anläggning, ska kunna omprövas tillsammans med den övriga anläggningen även om det inte har gått 40 år sedan nätkoncessionen för den kortare sträckan meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p709 ft40"&gt;Enklare delning, sammanläggning, överlåtelse och återkallelse av nätkoncessioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft9"&gt;13.En nätkoncession ska kunna överlåtas delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;14.Flera nätkoncessioner ska kunna sammanläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;15.En nätkoncession för linje ska kunna delas upp i flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft8"&gt;16.En nätkoncession ska kunna återkallas helt eller delvis om nätkon- cessionen inte längre behövs för en ledning eller ett ledningsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;Vi lämnar här förslag för att underlätta hanteringen och minska admi- nistrationen för såväl nätföretagen som nätmyndigheten. Vi anser att det bör införas regler om ändring av nätkoncession (i dag måste man söka ny nätkoncession och återkalla en del) samt justering i de fall ändringen är av mindre omfattning. En kort sträcka med egen nät- koncession ska också kunna omprövas med den övriga anläggningen även om skyddstiden fortfarande löper för den kortare sträckan (en ny nätkoncession som egentligen är en ändring). Vi föreslår även regler om delöverlåtelse, sammanläggning och delning av nätkoncessioner (sker i dag utan direkt lagstöd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Slutligen föreslår vi att en nätkoncession ska kunna återkallas helt eller delvis om nätkoncessionen inte längre behövs för en ledning eller ett ledningsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Vi bedömer att författningsförslagen kommer att leda till ökad effek- tivitet på elmarknaden genom att administrationskostnaderna och byråkratin minskar, samtidigt som ledtiderna för prövning kortas. Förutom att de berörda projekten blir lättare att genomföra frigörs också resurser till mer komplicerade projekt. Minskad administration och byråkrati avseende ändring eller justering av en befintlig nätkon- cession för linje även om det inte har gått 40 år sedan nätkoncessionen meddelades kan även leda till att energiomställningen genomförs till lägre kostnader för samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft10"&gt;De fall där en faktisk tidsvinst kan uppstå avseende förslag &lt;NOBR&gt;13–16&lt;/NOBR&gt; (och inte bara en administrativ förenkling) är:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Delöverlåtelse av nätkoncession för område: nollalternativet är att pröva två nya ansökningar om nätkoncession för område, vilket säkert tar sex till tolv månader. Dock är det en fråga om väldigt få fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Uppdelning av nätkoncession för linje för att kunna pröva en delsträcka: Här är säkert tidsvinsten ett till två år hos Ei för att slippa ompröva en omfattande nätkoncession för hela sträckan. Antalet fall är dock svårt att uppskatta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Svenska kraftnät har lämnat förslag om ändring och omprövning av nätkoncession. Svenska kraftnät skriver att ett stort antal fall där en ändring i en given nätkoncession behövs är att vänta i framtiden. Exempel på när detta kan bli aktuellt är när nya stationer byggs för anslutning av vindkraft. I dessa situationer kan stationen ofta av arbetsmiljöskäl inte uppföras direkt under en befintlig ledning, utan måste byggas en bit ifrån ledningen. Ändringen av ledningen för att ansluta till stationen kan då inte alltid ske inom ramen för befintlig nätkoncession. Svenska kraftnät uppger för utredningen att maxi- malt &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; stationer per år kan föranleda en anmälan om justering. Det kan även tillkomma ett oklart antal ärenden på regionnätsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;För nätmyndigheten kan den minskade arbetsbelastning som förslaget innebär motsvara &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; veckors arbete per koncessions- ansökan, vilket motsvarar en minskad kostnad på mellan 320 000 och 420 000 kronor per ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;För nätföretaget bör förslaget innebära en tidsvinst för projektet motsvarande ledtiderna för koncessionsbeslutet. Denna tidsvinst kan vara &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år beroende på om beslutet överklagas eller inte. Resurs- besparingen hos nätföretaget bör ligga inom intervallet &lt;NOBR&gt;0,1–1&lt;/NOBR&gt; miljon kronor. Om sammanlagt tio ombyggnationer av befintliga ledningar med mindre ändringar, som tidigare krävt en fullständig koncessions- prövning, omfattas av förslaget per år kommer den sammanlagda resursbesparingen för nätföretag och nätmyndighet uppgå till mellan 4 och 14 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Ökad effektivitet genom minskad administration och byråkrati översätts till lägre nättariffer för det kundkollektiv som är anslutet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;till det koncessionerade nätet. Vi bedömer att effekten för den en- skilda nätkunden är marginell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Prövningsordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft151"&gt;Prövning av miljöpåverkan och allmän lämplighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft14"&gt;hos nätmyndigheten är bättre än separata miljötillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;17.Nuvarande ordning med prövning av miljöpåverkan och allmän lämplighet hos nätmyndigheten bör kvarstå. En eventuell framtida övergång till miljötillstånd bör vara samordnad med en översyn av andra liknande tillstånd för att få en enhetlig och ändamålsenlig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Vi anser att ordningen med en prövning av miljöpåverkan och allmän lämplighet hos nätmyndigheten tills vidare bör kvarstå. Vår bedöm- ning grundas på följande. En övergång till en separat miljöprövning är att föredra miljörättsligt sett. Det löser frågan om skydd mot in- gripanden med stöd av miljöbalken för nya ledningar, men inte för de befintliga. Frågan om koncessionsbeslutens bristande rättskraft gentemot miljöbalken skulle således kvarstå för befintliga ledningar. En separat miljöprövning leder till ökad effektivitet inom det en- skilda projektet, men riskerar att försvåra samordningen mellan olika projekt som är beroende av varandra. Förmodligen leder det inte till någon tidsvinst, särskilt inte under en övergångsperiod. En separat miljöprövning innebär i stället risker för längre totala handläggnings- tider med följd nätet inte hinner byggas ut i takt med det behov som finns. Vi bedömer att dessa risker överväger de fördelar som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;En eventuell framtida övergång till miljötillstånd bör vara samord- nad med en översyn av andra liknande tillstånd, till exempel koncessio- ner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och naturgaslagen (2005:403), och ta särskilt fokus på frågorna om hur besluten om miljötillstånd och allmän lämplighet förhåller sig till varandra och hur dubbel överklagbarhet kan undvikas. Detta för att få en enhetlig och ändamålsenlig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;Referensscenariot innebär att den nuvarande ordningen med pröv- ning av miljöpåverkan och allmän lämplighet hos nätmyndigheten kvarstår. Det innebär att ledningens allmänna lämplighet och den miljöprövning som sker inom ramen för koncessionsprövningen samlas i ett överklagbart beslut. Dessa beslut handläggs av en och samma myndighet för hela Sverige. Det främjar en likartad hantering och prioritet i olika ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;De ledningar som omfattar till exempel vattenverksamhet kräver dock redan i dag två beslut. En samlad miljöprövning i ett miljötillstånd skulle samordna dagens olika miljöbeslut i ett. Detta effektiviserar hanteringen i det enskilda projektet. Det är däremot troligt att det förlänger den totala projekttiden. Den samlade miljöprövning som ska göras blir mer omfattande än den som i dag sker i koncessions- ärendet. Om de övriga tillstånden i dag hanteras parallellt med andra delar av projektprocessen innebär det en risk för att miljöbedöm- ningen tar längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Ett större problem är emellertid att nätmyndighetens beslut av den allmänna lämpligheten tillkommer som ett sekventiellt beslut. En ökad andel decentraliserad produktion i kombination med en ökad elektri- fiering av samhället, bland annat transportsektorn, innebär ett ökat behov av att snabbt kunna bygga ut elnätet. Frågan om kapacitetsbrist i elnätet är redan aktuell på flera håll i landet. En separerad miljöpröv- ning innebär risk för att den totala handläggningstiden förlängs med i genomsnitt ett till två år med följd att nätet inte hinner byggas ut i takt med det behov som finns. En angränsande fråga är hur pröv- ningen av den allmänna lämpligheten ska ske i förhållande till miljö- prövningen. Två separata prövningar skulle leda till två överklagbara beslut. Detta skulle bli särskilt tidskrävande med sekventiella beslut. Överlag riskerar sekventiella prövningar att förlänga den totala projekt- tiden med i genomsnitt ett till två år inklusive överklagan för en led- ning, särskilt under en övergångsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;För nätföretagen skulle en separat miljöprövning kunna leda till en effektivare resursanvändning, men det finns en risk att den totala tiden för att få nödvändiga tillstånd skulle ta längre tid. Processerna för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;pröva en nätkoncession enligt ellagen och ett miljötillstånd enligt miljöbalken, påminner mycket om varandra och kan med hänsyn till förvaltningsrättsliga krav inte kortas ner med något större moment. Möjligen skulle kompletteringsfasen kunna bli något kortare eller oftare utebli vid prövning av ett miljötillstånd genom att en kontakt med länsstyrelsen redan finns från samrådsfasen. Prövningen hos miljöprövningsdelegation, alternativt mark- och miljödomstol, kom- mer sannolikt bli mer omfattande med fler villkor än i koncessions- prövningen, eftersom miljötillståndet kräver en bredare utredning och inkluderar en del prövningar som i dag sker separat hos länsstyrelserna. Denna samordning är en fördel med en sammanhållen miljöprövning, och skulle kunna leda till att osäkerheten i senare skede med sena kom- pletteringar minskas och därmed leda till minskad projekttid. Denna vidare prövning skulle å andra sidan kunna leda till att hela prövnings- fasen tar mer tid, vilket i så fall skulle förlänga hela projekttiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;Att flera aktiviteter kan samordnas inom ramen för handläggningen av miljötillståndet bör i det enskilda fallet leda till effektivitetsvinst även hos länsstyrelserna och miljöprövningsdelegationerna. I övrigt skulle en separat miljöprövning innebära att det tillkommer arbets- uppgifter för miljöprövningsdelegationerna och därmed behov av ökade resurser. Påverkan kan bli olika stor i olika delar av landet. Vissa områden i Sverige kommer att påverkas i högre grad än andra av kommande utbyggnader av elnätet, till exempel kapacitetsförstärk- ningar i flera av storstadsregionerna och större utbyggnader av trans- missionsnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;För nätmyndigheten skulle en separat miljöprövning innebära att större delen av nuvarande tillståndsavdelningen skulle förlora sina nu- varande arbetsuppgifter. Kompetensbehovet för den kvarvarande kon- cessionshanteringen skulle förmodligen se annorlunda ut med mer fokus på teknik och ekonomi. Det skulle troligen vara svårt att hitta nya arbetsuppgifter inom Ei för flera av dagens koncessionshandläggare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Vår bedömning är att omställningskostnaderna över tid skulle bli överkomliga. Under en övergångsperiod kan dock handläggnings- tiderna förväntas öka. Ei kommer sannolikt börja tappa kompetens när det är klart med ett skarpt lagförslag. Samtidigt kommer det vara svårt att rekrytera – och troligen även att prioritera dessa uppgifter – från det att förslaget läggs till dess att lagen träder i kraft. Miljöprövnings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;delegationerna kommer att behöva arbeta in rutiner för nya ärende- typer och förstärka personalstyrkan. Detta kan dock förberedas från det att förslaget läggs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft14"&gt;Möjligheten att bygga ledningar med stöd av nätkoncession för område bör utökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;18.Utbyggnaden av regionnätet på lägre spänningsnivåer ska kunna ske med stöd av nätkoncession för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;19.Nätkoncessioner för område som avser regionnät ska inte omfattas av ett lika starkt legalt monopol som nätkoncessioner för område som avser lokalnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft9"&gt;20.Vissa ledningar som omfattas av nätkoncession för lokalnätsområde ska redovisas som regionnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft9"&gt;21.Innehavaren av en nätkoncession för lokalnätsområde ska få tillåta andra nätföretag att bygga ledningar inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;Problemet med dagens ordning (nollalternativet) är att prövningen är beroende av om en ledning får byggas med stöd av nätkoncession för område eller linje. Denna ordning betyder att en ledning på till exem- pel 20 kV med liten miljöpåverkan kan behöva nätkoncession för linje med en mer omfattande prövning samtidigt som en ledning på till exempel 40 kV kan byggas med stöd av nätkoncession för område trots större miljöpåverkan och resursanvändning. Prövningen av nät- koncession för område bedöms vara en mer effektiv process på lägre spänningsnivåer, där miljöpåverkan och resursanvändningen är begrän- sad. Vårt förslag möjliggör att fler ledningar inom samma spännings- intervall ska kunna byggas med stöd av nätkoncession för område. Däremot bör ledningar på högre spänningsnivåer, till exempel 130 kV, prövas enligt reglerna för nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Förslaget att nätkoncession för område även ska kunna omfatta regionnät innebär att ett nätföretag som innehar regionnätet inom ett område ska kunna bygga ut ledningsnätet på vissa spänningsnivåer enligt samma process som ledningar på lokalnätsnivå. Vi har övervägt om det innebär ett problem att ledningar som byggs med stöd av nät- koncession för område inte omfattas av någon miljöprövning enligt ellagen, till exempel krav på miljökonsekvensbeskrivning för hela&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;sträckan, utan endast av miljöbalkens allmänna bestämmelser. Vår be- dömning är att så inte är fallet. Det finns i dag 312 aktiva nätkonces- sioner för område, varav det stora flertalet har en spänningsnivå på 20 kV. I sammanlagt 13 fall har nätkoncession för område meddelats för spänningsnivåer upp till &lt;NOBR&gt;40–70&lt;/NOBR&gt; kV för luftledningar. Två av dessa är meddelade för 70 kV, fyra för &lt;NOBR&gt;50–52&lt;/NOBR&gt; kV och sju för 40 kV (uppgif- ter från Ei). Dessa områden är förvisso få till antalet, men geografiskt rätt omfattande med känsliga natur- och kulturmiljöer (hela Gotland, i princip hela Jämtlands län, delar av Västmanland och stora områden längs Norrlandskusten). Det som framkommit i utredningen tyder på att de prövningar och bedömningar som följer direkt av miljö- balken är tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Genom att tillåta regionnät att byggas ut med samma process som lokalnät ges likartade och mer effektiva prövningsförhållanden för likartade ledningar. Vi föreslår att kopplingen mellan koncessions- form och hur en ledning ska redovisas ändras på så sätt att vissa led- ningar som omfattas av nätkoncession för lokalnätsområde ska kunna redovisas som regionnät om ledningarna har regionnätsfunktion. Genom att möjliggöra att sådana ledningar redovisas efter sin funk- tion möjliggör det att högsta tillåtna spänning för ett koncessions- område kan höjas utan att det påverkar tariffsättningen på regionnätet i de fall det är samma nätföretag som äger både regionnätsledningen och lokalnätet inom koncessionsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vi föreslår också att innehavaren av en nätkoncession för lokal- nätsområde ska få tillåta andra nätföretag att bygga ledningar inom området. Genom förslaget undviks behovet av nätkoncession vilket leder till förenklad administration i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En ökad elektrifiering av samhället, bland annat transportsektorn, i kombination med de politiska målen inom klimatområdet innebär ett ökat behov av att snabbt kunna bygga ut elnätet, bland annat för att kunna ansluta nya produktionsanläggningar. Förslaget underlättar utbyggnaden av elnätet på spänningsnivåer över 20 kV och möjliggör i ökad utsträckning att ledningar på samma spänningsnivå prövas på samma sätt oavsett var de byggs i landet. Nuvarande ordning med före- träde för anslutning till lokalnät före regionnät behålls oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft31"&gt;Vi har fått in scheman över olika projektprocesser från Vattenfall Eldistribution AB. Enligt dessa scheman är hela projektprocessen för en ledning som byggs med stöd av nätkoncession för linje tio år, medan den för en ledning inom en nätkoncession för område är fem år. Projektprocessen för nätkoncession för linje avser regionnätsledningar på högre spänningsnivåer medan projektprocessen för nätkoncession för område avser ledningar upp till och med 20 kV. Tiderna varierar förstås med projektets komplexitet, men exemplen från Vattenfall visar på en potential att i många projekt halvera den totala tiden. Ellevio gör en något mer försiktig bedömning av den totala tidsvinsten för ett projekt på grund av förslaget. Tidsvinsten vid nybyggnation kan vara omfattande, förutsatt att nätföretaget lyckas nå en överenskommelse med alla berörda markägare. De ser dock fördelar med ett koncessions- beslut, eftersom det förkortar ledningsrättsförfarandet i de fall nät- företaget inte lyckas nå en överenskommelse med alla markägare. Förslaget innebär också att Lantmäteriet ska göra en form av pröv- ning av ledningens allmänna lämplighet som annars hade gjorts av Ei. Osäkerhet om hur Lantmäteriet kommer att genomföra prövningen samt långa handläggningstider riskerar att minska de potentiella tids- vinsterna av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;Två möjliga konsekvenser av förslaget är att ersättningen till be- rörda markägare ökar samt att regionnätsföretagen får ökade incita- ment att beakta markkabel vid planeringen eller alternativ lednings- sträckning, även i de fall det inte är samhällsekonomiskt motiverat. Detta i syfte att undvika konflikter med markägare som riskerar att förlänga ledningsrättsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Syftet med att undvika samhällsekonomiskt olönsamma ledningar ska beaktas när nätkoncession beviljas. En nätkoncession för ett region- nätsområde bör endast meddelas om sökanden redan har ett utbyggt nät på det sökta spänningsintervallet inom det geografiska området. Det befintliga regionnätet skulle i det fallet troligen redan i dag vara ett hinder för att höja den högsta tillåtna spänningen för lokalnäts- området. Om flera nätföretag har relativt utbyggda regionnät inom samma område skulle det innebära en avsevärd fördel att bevilja nät- koncession för område för ett av dessa företag. Med lagda förslag blir det största kvarstående hindret mot att bygga ledningar på &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV med stöd av nätkoncession för område förmodligen att det i ett om- råde finns flera nätägare med utbyggda nät på dessa spänningsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="p315dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330315x1.jpg/" id="p315img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft9"&gt;Så är fallet bland annat runt flera större stadsområden. Dessa bedöms dock omfatta högst 20 procent av Sveriges yta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;Vi bedömer att förslaget primärt kan omfatta företagen Eon Energidistribution AB, Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. Även Skellefteå Kraft Elnät AB kan få vissa lättnader på grund av författningsförslagen. Under perioden&lt;SPAN class="ft88"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;januari 2017 till mars 2019 inkom från dessa fyra företag i genomsnitt 28 ansökningar per år till nätmyndigheten om ny, förlängning och omprövning av nätkonces- sion för linje för ledningar inom spänningsintervallet &lt;NOBR&gt;30–70&lt;/NOBR&gt; kV. Fem ansökningar avsåg 70 kV och 23 ansökningar avsåg &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV. Givet att vi bedömer att cirka 80 procent av Sveriges yta kan utgöra ett lämp- ligt geografiskt regionnätsområde så innebär det att berörda nätföretag och nätmyndighet kan minska sin administration med &lt;NOBR&gt;18–22&lt;/NOBR&gt; ärenden per år, beroende på regionområdets spänningsgräns. Detta motsvarar cirka 18 procent av det årliga inflödet av ansökningar som inkommit till nätmyndigheten under den studerade tidsperioden (112 ansök- ningar per år). Ett minskat antal ansökningar möjliggör att mer re- surser kan läggas på kvarvarande ansökningar, till exempel relaterade till transmissionsnätet, vilket ger förutsättningar för en såväl bättre som snabbare prövning. Sammantaget så har detta potential att avse- värt korta ledtiderna för att bygga ut elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Många ledningar som byggs på &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kV lär behövas för att upp- fylla legala krav oavsett om anläggningen i sig är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. Ellagen innehåller flera krav som nätföretaget måste uppfylla. Några av kraven som har särskild påverkan på nätutbyggna- den är anslutningsskyldigheten (3 kap. &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§) och funktionskravet på leveranssäkerhet (3 kap. &lt;NOBR&gt;9–9&lt;/NOBR&gt; a §§). Dessa krav får större betydelse på lägre nätnivåer än högre. Samtidigt underlättar förslaget snabbare anslutningar till regionnätets lägre nivåer, till exempel av decentrali- serad elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;För de ledningar som inte kan motiveras av legala krav skulle en utebliven prövning av allmän lämplighet innebära en ökad risk för ett överstarkt nät, det vill säga att onödiga ledningar byggs. Vår bedöm- ning är att den ökade risken inte står i proportion till behovet av en effektiv process för nätutbyggnad på lägre spänningsnivåer och den merkostnad som enskilda prövningar av nätkoncessioner för linje innebär för nätföretag, myndigheter och kunder. Det finns även en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Det var vid tidpunkten för utredningen inte möjligt för Ei att ta fram information om led- ningens spänningsnivå för en längre tidsperiod.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;sanktionsmöjlighet inbyggd i regleringen genom att onödiga ledningar som huvudregel inte ska ingå i nätföretagets intäktsram, se 5 kap. 7 § ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft31"&gt;Lämplighetsprövningen är ett ändamålsenligt verktyg för att pröva alternativa tekniker såsom markkabel. Det kan ibland vara samhälls- ekonomiskt motiverat att helt ersätta eller skjuta upp viss nybyggnad av överföringskapacitet med alternativ som inte kräver denna utbygg- nad. Lämplighetsprövningen är också ändamålsenlig för att jämföra förstärkt överföringskapacitet mot alternativ som har potential att vara ett mer kostnadseffektivt sätt att lösa samma behov. Effektivt nätutnyttjande genom styrning av överföringsbehov med effektiva prissignaler eller optimering av befintlig överföringskapacitet genom exempelvis dynamisk överföringskapacitet är exempel på sådana alter- nativ. Även upphandling av lokal elproduktion, energilager och för- brukarflexibilitet är exempel på alternativ som helt kan ersätta eller skjuta på viss nybyggnad av överföringskapacitet. Möjligheten till denna lämplighetsprövning i det enskilda fallet försvinner genom för- slaget. Många av ledningarna som berörs av förslaget kan dock, som redan sagts, motiveras av legala krav såsom anslutningsskyldighet och leveranssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;När en ledning byggs med stöd av en nätkoncession för område sker ingen särskild prövning hos nätmyndigheten. Det finns i ellagen inget krav på att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas i fråga om en sådan ledning. En högre spänningsgräns för en nätkoncession för område kan alltså medföra att ledningar, som i andra fall kräver nätkoncession för linje och att en miljökonsekvensbeskrivning upp- rättas, kan byggas efter en något mindre ingående miljöbedömning. Nätmyndigheten ska därför vid ett beslut om högsta tillåtna spänning beakta inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av ledningsnätet inom en nätkoncession för område. Nätkoncession för område på några håll i landet har beviljats för spänningsnivåer upp till &lt;NOBR&gt;40–70&lt;/NOBR&gt; kV inklusive luftledningar, bland annat hela Gotland (70 kV) och stora delar av Jämtlands län (40 kV). Det har i utredningen inte framkommit något som tyder på att nätutbyggnaden i dessa områden inte fungerar väl ur miljösynpunkt. Vi ser därför inget generellt hinder ur miljö- synpunkt att införa ett system med nätkoncessioner för regionnäts- område på spänningsnivåer kring 40 kV. Den faktiska tillämpningen ankommer det sedan på nätmyndigheten att göra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="p317dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330317x1.jpg/" id="p317img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Förslaget om regionnätsområden tar hänsyn till hur starkt det legala monopolet bör vara. Det krävs enligt ellagen särskilda skäl för att meddela en nätkoncession för linje för en ledning som är avsedd för spänning som ryms inom högsta tillåtna spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen. Vill någon ansluta en elektrisk anläggning till en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en nätkon- cession för område, får innehavaren av nätkoncessionen för linje en- dast göra anslutningen efter medgivande av den som har nätkoncession för området. Dessa regler är väl motiverade avseende lokalnät. Om reglerna även skulle gälla för regionnätsområden skulle det däremot innebära ett väsentligt starkare monopol än i dag när regionnätet ute- slutande drivs av nätkoncession för linje. En sådan förändring skulle kunna få långtgående konsekvenser för vissa aktörer, till exempel andra regionnätsföretag som har enstaka ledningar inom området eller vid anslutning av större anläggningar på regionnätsnivå där det i dag råder en viss konkurrensutsättning avseende anslutningsledningen. Ett vind- kraftsföretag kan till exempel välja att själv ansöka om nätkoncession. Den nuvarande ordningen bör upprätthållas och det legala monopolet bör därför vara svagare för regionnätsområden än för lokalnätsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Förslaget innebär en väsentligt mindre regelbörda för de stora region- nätsföretagen. Med förslaget kan utbyggnaden av regionnätet ske både snabbare och mer flexibelt. Vi uppskattar att &lt;NOBR&gt;18–22&lt;/NOBR&gt; ärenden per år kan omfattas av förslaget, beroende på regionområdets spänningsgräns &lt;NOBR&gt;(30–50&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;30–70&lt;/NOBR&gt; kV). Minskningen av antalet ansökningar om nät- koncession för linje innebär en resursbesparing hos nätmyndigheten och länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Baserat på handläggningstiden för de senaste tre åren fattar Ei 17–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;beslut per handläggare och år.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att författningsför- slaget på sikt kan frigöra arbetsresurser motsvarande en handläggare, vilket motsvarar cirka 1,1 miljoner kronor per år. Initialt kan nät- myndigheten dock få en tillströmning av nya ansökningar om nät-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Under den här perioden har Ei hanterat en stor mängd förlängningsärenden som typiskt sett kräver mindre arbetsinsatser att hantera jämfört med nyansökningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;koncession för område som ska handläggas. För nätmyndigheten till- kommer även att pröva frågor om redovisning av ledningar inom lokalnätsområde tillsammans med regionnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Eftersom detta är ett sällanärende hos många länsstyrelser upp- skattar vi att handläggningstiden är den dubbla hos länsstyrelsen jäm- fört med nätmyndigheten. Detta innebär att förslaget sammanlagt kan frigöra motsvarande två handläggare, eller 2,2 miljoner kronor per år, hos Sveriges länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft37"&gt;Nätföretagens tidsvinst är cirka fem år i enlighet med Vattenfalls processkarta. Ellevio gör en något mer försiktig bedömning och ser risker med en mer omfattande prövning och längre ledtider hos Lant- mäteriet. Vår bedömning är att cirka tre år är direkt hänförliga till processen på grund av nätkoncession för linje:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Framtagande av MKB &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0–1&lt;/NOBR&gt; år tidsbesparing beroende på i vilken utsträckning MKB krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Koncessionsprövning 1 år (uteblir helt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Överprövning av koncessionsbeslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0–1&lt;/NOBR&gt; år beroende på om be- slutet överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft10"&gt;Vi bedömer alltså att den tidsvinst som är direkt hänförlig till försla- get är ett till tre år. Det är mindre troligt att hela, eller större delen, av den tiden skulle försvinna genom en förlängning av Lantmäteriets redan långa handläggningstider på grund av bedömningen av allmän lämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Resursbesparingen hos nätföretaget på grund av att koncessions- prövningen uteblir, men med potentiellt ökade kostnader för led- ningsrättsförfarandet, är svår att uppskatta men bör ligga inom inter- vallet &lt;NOBR&gt;0,1–1,5&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. Om sammanlagt 20 ledningar omfattas av förslaget per år kommer den sammanlagda resursbesparingen för nätföretag, Sveriges länsstyrelser och nätmyndighet uppgå till mellan 70 och 100 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;För övriga nätföretag innebär förslaget att de regionnätsföretag som har nätkoncession för område får en viss konkurrensfördel vid lokaliseringen av exempelvis nya producenter och förbrukare inom det spänningsintervall som nätkoncessionen omfattar i förhållande till de regionnätsföretag som saknar nätkoncession för område, förut- satt att det finns ledig kapacitet på överliggande nät. Detta eftersom regionnätsföretagen i dessa fall inte behöver gå igenom den formella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="p319dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330319x1.jpg/" id="p319img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;prövningsprocessen för nätkoncession för linje. Förslaget innebär dock, till skillnad från vad som gäller för lokalnät, inte ett skydd mot att andra ledningar byggs inom området. Ett vindkraftsföretag kom- mer även med förslaget att kunna välja att själv ansöka om nätkon- cession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vindkraftsföretag kan också påverkas av förslaget, beroende på regionområdets spänningsgräns &lt;NOBR&gt;(30–50&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;30–70&lt;/NOBR&gt; kV). Vi gör be- dömningen att det primärt är vindkraftsparker under 50 MW instal- lerad effekt (färre än cirka 10 vindkraftverk) som kommer att omfattas av förslaget. Vindkraftparker i storleksordningen &lt;NOBR&gt;50–300&lt;/NOBR&gt; MW in- stallerad effekt (cirka &lt;NOBR&gt;10–60&lt;/NOBR&gt; vindkraftverk) behöver anslutas med en luftledning på 130 kV.&lt;SPAN class="ft88"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;För perioden &lt;NOBR&gt;2017–2021&lt;/NOBR&gt; är storleken på nya vindkraftsparker 27 vindkraftverk i genomsnitt. 28 av 57 parker har färre än 10 vindkraftverk (Svensk Vindenergi, 2019). Byggande av an- slutningsledningar till mindre vindkraftsparker med stöd av nätkon- cession för område har potential att avsevärt minska de extra ledtider och merkostnader som är förknippade med att ansöka om nätkon- cession för linje. Ledtiderna för att ansluta sig till elnätet kan minska med &lt;NOBR&gt;0,5–3&lt;/NOBR&gt; år och de direkta administrationskostnaderna för att ansöka om nätkoncession för linje kan minska med &lt;NOBR&gt;0,1–1&lt;/NOBR&gt; miljon kronor. Dock kan markåtkomstfrågan bli mer komplicerad om en ledning byggs utan stöd av nätkoncession för linje, vilket kan resultera i ökade ledtider i samband med ledningsrättsprocessen hos Lantmäteriet. Om tillståndsprocessen leder till att projektet försenas med ett år leder det till kostnader för räntor, värdeminskning och böter motsvarande &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor för ett litet projekt (6 vindkraftverk) och &lt;NOBR&gt;1–60&lt;/NOBR&gt; mil- joner kronor för ett större projekt (42 vindkraftverk).&lt;SPAN class="ft88"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Kostnaderna för kunderna bör bli oförändrade, eftersom tarif- ferna inte påverkas av förändringen. Syftet är att regionnätskunderna ska fortsätta att betala för de ledningar de är anslutna till – region- nätet – även om dessa delvis omfattas av nätkoncession för område. Den totala intäktsramen för hela nätföretaget förblir densamma. På längre sikt kan det minskade behovet av ansökningar och den minskade administrationen vid nätutbyggnad innebära lägre kostnader, vilket kan komma nätkunderna till del i form av lägre nätavgifter. Vi be- dömer att effekten för den enskilda nätkunden är marginell/väldigt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Skriftväxling med Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi (4 april 2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Skriftväxling med Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi (3 april 2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;Vår bedömning är att markägarskyddet kommer att vara fullgott även om regionnätet delvis tillåts byggas ut med stöd av nätkoncession för område. För det fall ledningsrätt aktualiseras kommer lantmäteri- myndigheten att behöva göra en bedömning om ändamålet med led- ningen lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som ledningsrätten kan medföra, 6 § ledningsrättslagen (1973:1144). De hårdare kraven på trädsäkring gäller samtliga luftledningar över 25 kV oavsett koncessionsform, 5 kap. 1 § Energimarknadsinspektio- nens föreskrifter (EIFS 2013:1) och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet. En mer flexibel utbyggnad av regionnätet har potential att minska den osäker- het för markägare som en lång samråds- och tillståndsprocess med flera potentiella ledningssträckningar kan ge upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft14"&gt;Reglerna om markåtkomst och ledningsrätt bör ändras för att förkorta processen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft31"&gt;22.Om någon avser att bygga en ledning med stöd av nätkoncession ska länsstyrelsen få besluta om rätt att få tillträde till en fastighet för detaljprojektering och den markundersökning som krävs för att kunna precisera ledningssträckningen eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft31"&gt;23.Arbeten och undersökningar, som enbart sker i syfte att definiera var och hur en ledning ska byggas och vilken påverkan det får på miljön, ska inte anses ingå i byggandet av ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Nätmyndighetens får lämna ett medgivande till lantmäterimyndig- heten att inleda en ledningsrättsförrättning. Medgivandet får be- gränsas till att endast avse vissa delar av förrättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft8"&gt;Förslagen syftar till kortare handläggningstider hos lantmäterimyndig- heten. Förslaget tar hand om tre hinder som finns i dag, nämligen marktillträde för projektering, koncessionsbeslut som är tillräckligt precisa för att kunna ligga till grund för beslut om ledningsrätt och möjligheten att kunna inleda ledningsrättsförrättningen innan kon- cessionsbeslutet har vunnit laga kraft. Gällande marktillträde för pro- jektering uppger regionnätsägaren Ellevio AB att de generellt brukar komma överens med berörda markägare, särskilt vid anslutning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;vindkraftsparker. Förslaget kommer däremot att underlätta för Svenska kraftnät som endast kommer överens med ungefär hälften av de be- rörda markägarna. Svenska kraftnät uppger att det är främst i stor- stadsnära områden som förslaget kommer att underlätta marktillträde för projektering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En ökad andel decentraliserad produktion i kombination med en ökad elektrifiering av samhället, bland annat transportsektorn, innebär ett ökat behov av att snabbt kunna bygga ut elnätet. Eftersom besluten om nätkoncession och ledningsrätt följer på varandra sekventiellt be- tyder en bättre samordning mellan processerna att elnätet kan byggas ut snabbare. Vi bedömer att den samlade tidsvinsten för att färdig- ställa ett projekt kan bli cirka ett år. Givet att det mellan 2008 och 2018 i genomsnitt har kommit in 70 nyansökningar för nätkoncession för linje per år (av totalt 133 ansökningar om nätkoncession för linje per år) har förslaget avsevärd potential att minska samhällets ledtider för att bygga elnät. Detta gäller särskilt för Svenska kraftnät som hade nio ansökningar per år i genomsnitt och som har stora investerings- behov i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft31"&gt;Framför allt förslaget om ändrade möjligheter till medgivande att in- leda en ledningsrättsförrättning, förväntas leda till kortare handlägg- ningstider för lantmäterimyndigheten, troligen cirka ett år. Därtill möjliggör förslaget om undersökning av mark en bättre precisering av koncessionsbeslutet, vilket ytterligare bör minska tidsåtgången i lantmäteriförrättningen. Ett tydligare underlag kan förväntas inne- bära att lantmäterimyndigheternas handläggningstider blir kortare, eftersom moment av intresseavvägningar redan är hanterade i kon- cessionsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft10"&gt;För nätmyndigheten tillkommer förmodligen fler ärenden om medgivande att inleda en ledningsrättsförrättning. Denna fråga bör dock med goda rutiner enkelt kunna hanteras inom ramen för hand- läggningen av en koncessionsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;För länsstyrelserna, och regeringen som överprövningsinstans, innebär förslaget en ny ärendekategori. Eftersom det totala antalet ansökningar om nätkoncessioner per år är begränsat och liknande tillstånd i viss utsträckning söks redan i dag med stöd av expropria- tionslagen (1972:719) bör dock ärendemängden bli marginell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;För nätföretagen kommer en utökad rätt att undersöka markerna att innebära en effektivare planering och tillståndsprocess med kortare ledtider. För den berörda markägaren innebär en utökad rätt att under- söka markerna en inskränkning. Till dess att koncessionsbeslutet har vunnit laga kraft skulle en genomförd förprojektering kunna öka osäkerheten om markens framtida användningsområden, vilket kan påverka markens marknadsvärde under en överskådlig framtid. Så lär dock vara fallet redan i dag när en fastighet berörs av samråd inför en koncessionsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Förslaget om en utökad rätt att undersöka markerna ökar nät- företagens förutsättningar att få en lämplig sträckning som tar hän- syn till markernas beskaffenhet vilket kan hålla nere kostnaderna för nätkunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Den som vill bedriva vattenverksamhet ska ha rådighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft10"&gt;25.Den som vill bedriva vattenverksamhet ska ha rådighet om vatten- verksamheten behövs för starkströmsledning för vilken nätkon- cession för linje fordras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;Vi föreslår att den som vill bedriva vattenverksamhet ska ha rådighet om vattenverksamheten behövs för starkströmsledning för vilken nät- koncession för linje fordras. Genom kopplingen till nätkoncession bidrar förslaget också till att i en ökad utsträckning samla miljöpröv- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas, 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vatten- verksamhet. Bestämmelserna om rådighet har karaktär av legitimations- regler. Rådighet kan följa av äganderätt till en fastighet, genom upp- låtelse från fastighetsägaren eller genom tvångsrätt där så är särskilt föreskrivet, 2 kap. 2 §. I vissa speciella fall följer en legal rådighet direkt av lagen, 2 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Ett nätföretag äger sällan de fastigheter där en ledning planeras. Rådighet över vattnet måste därför förvärvas på annat sätt. I normal- fallet sker detta genom en överenskommelse med berörda fastighets- ägare. I vissa fall är det inte möjligt att sluta någon sådan överenskom- melse. Om en fastighetsägare motsätter sig upplåtelse av rådighet kan detta lösas genom bestämmelser om tvångsrätt i ledningsrättslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Även när ägarförhållandena avseende berört markområde är out- rett finns möjligheten att inom ramen för en ledningsrättsförrättning genomföra en fastighetsbestämning. En lantmäterimyndighet får dock inte påbörja en ledningsrättsförrättning innan nätkoncession vunnit laga kraft om inte den som har att meddela nätkoncession medger det,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;§ ledningsrättslagen. Av förarbetena framgår att ett sådant med- givande bör vara möjligt om risken för avslag i koncessionsärendet bedöms vara liten (prop. 1973:157 s. 144), men det är osäkert om det medges och vilken tid det tar att handlägga nätföretagets begäran. Där- efter ska lantmäterimyndigheten också handlägga. Först därefter har nätföretaget möjlighet att söka miljödom. Tidsförskjutningen kan upp- skattas till ett år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;En annan situation är om nätföretaget inte får påbörja lantmäteri- förrättning före koncessionsbeslutet. Det innebär att nätföretaget inte kan söka miljödom förrän det finns en lagakraftvunnen nätkoncession och att lantmäterimyndigheten har handlagt frågan. Tidsförskjutning är i det fallet uppskattningsvis två till tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Risken finns också att nätföretaget inte får nödvändigt tillstånd för vattenverksamhet. I det fallet går nätkoncessionen inte att nyttja, alter- nativt att nätkoncession inte beviljas. En liknande situation uppstår om nätföretaget får tillstånd som inte är förenliga med nätkoncession eller ledningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;En ökad andel decentraliserad produktion i kombination med en ökad elektrifiering av samhället, bland annat transportsektorn, innebär ett ökat behov av att snabbt kunna bygga ut elnätet. Förslaget stödjer en snabbare nätutbyggnadsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;För nätföretaget kan frågan om rådighet över vatten innebära en tidsförskjutning på uppskattningsvis två till tre år. Nätföretaget får vanligtvis inte påbörja lantmäteriförrättningen innan koncessions- beslutet har vunnit klaga kraft. Det kan innebära att nätföretaget inte kan söka miljödom förrän det finns en lagakraftvunnen nätkoncession och att lantmäteriet har handlagt frågan. Ur effektivitetssynpunkt är det i vissa fall angeläget att den som avser att bygga en ledning som innefattar en vattenverksamhet, till exempel nedläggning av en sjö- kabel, kan få frågan om tillåtligheten av detta klarlagd på ett tidigt stadium, innan alltför stort arbete och kapital lagts ned i projektet. Genom kopplingen till nätkoncession bidrar förslaget också till att i en ökad utsträckning samla miljöprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Det ska vara lättare att få förlängd färdigställandetid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft9"&gt;26.Kravet på särskilda skäl för att få en förlängd tid för att färdig- ställa en ledning tas bort vid första förlängningstillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft10"&gt;Vi anser att dagens krav på särskilda skäl för att kunna besluta om förlängd färdigställandetid tas bort vid första förlängningstillfället för att ge nätföretagen större flexibilitet. Detta gör att en redan beviljad nätkoncession lättare kan användas om en planerad nätutbyggnad för- senas, till exempel på grund av att en större anslutning inte blir aktuell förrän senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft31"&gt;En ökad andel decentraliserad produktion i kombination med en ökad elektrifiering av samhället, bland annat transportsektorn, innebär ett ökat behov av att snabbt kunna bygga ut elnätet. Förslaget innebär en ökad flexibilitet för nätföretagen att kunna planera och bygga ut nätet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Om dagens krav på särskilda skäl för att kunna besluta om förlängd färdigställandetid tas bort ger det nätföretagen större flexibilitet. En förlängd färdigställandetid möjliggör en ökad möjlighet till planering och framförhållning från koncessionshavarens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Nuvarande regel finns för att en nätkoncession för linje i prak- tiken dels innebär ett hinder för fastighetsägaren att nyttja en del av fastigheten, dels är ett hinder för att bevilja andra nätkoncessioner för linje med helt eller delvis samma ledningsträcka. Om kravet på särskilda skäl tas bort innebär det en viss risk för att dessa negativa inlåsningseffekter ökar, vilket måste vägas mot de positiva effekterna av förändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Koncessionsprövningens omfattning och rättsliga status&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft14"&gt;Den löpande driften av en ledning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;27.Den löpande driften av en ledning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;Vår rekommendation är att bedömningen av koncessionshavarens lämplighet behålls oförändrad. Vår bedömning är att det är sällsynt att någon har nekats nätkoncession eller att koncessionen har dragits in på grund av brister i koncessionshavarens lämplighet. Detta tyder på att regeln haft avsedd verkan. Det bör dock införas ett krav på att den löpande driften av en ledning eller ett ledningsnät ska ske från Sverige. Detta för att bibehålla den faktiska kontrollen inom landets gränser. Med driften avser vi övervakning och styrning av anlägg- ningen och dess ingående delar. Styrningen omfattar alla arbeten och kopplingar som kan göras på anläggningen och dess delar. I driften ingår även att utfärda arbetsorder och driftorder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Det nya kravet på att den löpande driften ska ske från Sverige uppfylls redan av nätägarna och bedöms inte påverka elmarknadens effektivitet eller energiomställningen. Författningsförslaget bedöms därmed inte heller innebära några anpassningskostnader för befintliga nätägare. Utifrån ett totalförsvarsbehov bedöms de eventuella mer- kostnader som en ny utländsk aktör som köper en del av nät eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;bygger ett nytt har för att upprätta en driftcentral i Sverige vara fullt rimliga med tanke på de positiva effekterna på nätets driftsäkerhet som kravet medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft10"&gt;Förslaget syftar till att långsiktigt bidra till att säkerställa en ökad robusthet och driftsäkerhet i det svenska elsystemet. Eftersom för- slaget troligen inte innebär någon förändring mot rådande situation är de omedelbara effekterna troligen mycket små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Förslaget innebär ett ökat krav på nätföretagen, men förslaget innebär troligen inte någon förändring mot rådande situation. För nätmyndig- heten utökas tillsynsansvaret enligt ellagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft110"&gt;Koncessionsbeslutets ställning gentemot förelägganden och förbud enligt miljöbalken bör stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;28.Ledningar, som med stöd av nätkoncession för linje används med en spänning om minst 130 kV, ska inte med stöd av miljöbalken få förbjudas avseende den funktion, i den sträckning eller i det huvud- sakliga utförande som anges i koncessionsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft8"&gt;Ellagen gäller parallellt med miljöbalken. En koncessionerad ledning har således inget skydd mot ingripande med stöd av miljöbalken. Det innebär att det inte finns något hinder för en tillsynsmyndighet en- ligt miljöbalken att meddela ett föreläggande eller förbud som avser en ledning som används med stöd av nätkoncession för linje utan att någon bedömning görs av behovet av ledningen eller vilka alternativ som finns. Om beslutet påverkar ledningens funktion, sträckning eller utförande uppstår en konflikt mellan tillsynsmyndighetens beslut och beslutet om nätkoncession som innebär en skyldighet att ha en led- ning med en viss funktion i ett visst utförande på en bestämd sträcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Nätkoncessioner ger således inget skydd mot ingripanden av andra än nätmyndigheten, trots att verksamheten prövats på ett sätt som i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="p327dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330327x1.jpg/" id="p327img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;stora delar motsvarar prövningen av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Denna ordning medför att nyttan med en omfattande prövning vid nätmyndigheten blir liten, samtidigt som kostnaden i termer av administration för nätägare och nätmyndighet samt samhälls- ekonomiska konsekvenser av fördröjd nätutbyggnad är densamma. Risken att ledningen överprövas innan den &lt;NOBR&gt;40-åriga&lt;/NOBR&gt; skyddstiden har löpt ut skapar också en osäkerhet för nätägare vilket kan leda till en minskad investeringsvilja, det vill säga att ledningsprojekt ställs in eller skjuts upp. Risken att nätägaren föreläggs att ändra sträckningen på ledningen på grund av domstolsbeslut skapar också en osäkerhet för boende och annan verksamhet som inte berörs direkt av ledningen, men som ändå på olika sätt har förhållit sig till att den finns på en specifik plats i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;En kraftlednings främsta miljöpåverkan torde vara markintrånget, med följdverkningar på flora och fauna, för att kunna dra fram led- ningen och hålla den driftsäker (ledningsgata), det visuella intrycket (höjd och utförande på stolpar) samt ljud från ledningen, bland annat koronaljud. Den miljöaspekt som framför allt aktualiserat frågan om en översyn av den parallella tillämpligheten är dock de elektromagne- tiska fälten kring en kraftledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Frågan om elektromagnetiska fält kring kraftledningar och en eventuell hälsopåverkan av dessa är ett område med flera oklarheter. Det finns inga gränsvärden och det saknas vägledande rekommenda- tioner från en ansvarig myndighet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Forskningen har enligt myndig- heterna hitintills inte gett ett sådant underlag att det är befogat att sätta några rikt- eller gränsvärden. Dock rekommenderas försiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Av den praxis som har utvecklats avseende elektromagnetiska fält från kraftledningar framgår att en tillsynsmyndighet enligt miljöbalken kan förelägga en flytt av en ledning med åberopande av de elektro- magnetiska fälten från ledningen trots att det inte är säkert att det finns en lämpligare sträckning för ledningen, att en flytt är förenade med kostnader som kan överstiga värdet av de påverkade fastig- heterna och att inga gränsvärden finns för elektromagnetiska fält. Enligt en domstolsinlaga från Svenska kraftnät i Döshultsfallet&lt;SPAN class="ft88"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har utfärdat allmänna råd, Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält: Dessa anger referensvärden för områden där allmänheten kan vistas under sådana tider att begränsningarna är av betydelse. Referensvärdet för magnetisk flödestäthet beräknas som 500/frekvensen i Hertz, vilket för det svenska elnätet blir 100 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;μ&lt;/SPAN&gt;T (mikrotesla). Detta värde är för högt för att vara relevant i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 augusti 2011 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4127-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;beräknades kostnaden för att flytta den i målet aktuella ledningen till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;miljoner kronor eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; gånger den aktuella fastighetens mark- nadsvärde. Denna kostnad visade sig senare enligt Svenska kraftnät vara kraftigt underskattad. Flytten uppskattas i nuläget komma att kosta 40 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Angående elektromagnetiska fält från ledningar finns det inga säkerställda hälsorisker med svaga elektromagnetiska fält. Strålsäker- hetsmyndighetens referensvärden är satta för att med god marginal skydda mot alla säkerställda hälsorisker (Strålsäkerhetsmyndigheten, SSMFS 2008:18). Svenska kraftnät tillämpar en policy som är betydligt lägre än de referensvärden som Strålsäkerhetsmyndigheten anger bör underskridas för allmänhetens exponering. Vid planering av nya led- ningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte över- stiger 0,4 µT (mikrotesla) där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga ledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska ge- nomföras där människor varaktig exponeras för magnetfält som av- viker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Svenska kraftnät har 2017 beräknat följande kostnader för ett för- värv av alla fastigheter där människor varaktigt vistas med magnetfält över 0,4 µT. Vid ett lågt estimat för förvärv om 1 miljon kronor per fastighet blir den totala kostnaden för förvärv 10 miljarder kronor. Dessutom tillkommer ersättning enligt expropriationslagens regler med 25 procent och kostnader för bland annat värdering, flytt, rivning och fastighetsreglering. En grov uppskattning är att ett förvärv av be- rörda bostadsfastigheter skulle kosta närmare 15 miljarder kronor. En annan konsekvens som kan vara värd att beakta är att alla inte är intres- serade av att tvingas lämna sina hem, vilken blir följden av inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft31"&gt;Denna grova uppskattning av intrångseffekten ska ställas mot kost- naden för att flytta ledningen. Om kostnaden för att flytta ledningen uppgår till 5 gånger fastighetens värde så motsvarar det en kostnad på cirka 75 miljarder kronor. Då har vi inte tagit hänsyn till de intrångs- effekter som blir följden av den nya ledningsdragningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Förslaget leder till att koncessionsbeslutet, inklusive den miljöpröv- ning som sker inom ramen för det, får ett ökat skydd mot ingripanden med stöd av miljöbalken. Detta bedöms öka nyttan av en omfattande koncessionsprövning. Vi bedömer att detta leder till en ökad säkerhet om vilka villkor som gäller för alla aktörer. Vi bedömer att ellagens möjlighet att genom omprövning pröva en flytt av en ledning som uppfattas som olämplig är tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vi bedömer att ett ökat skydd för koncessionsbeslutet mot ingri- panden med stöd av miljöbalken kommer att leda till en effektivare re- sursanvändning i samhället. Av praxis framgår att en tillsynsmyndighet enligt miljöbalken kan förelägga en flytt av en ledning med åberopande av de elektromagnetiska fälten från ledningen. Detta trots att det finns ett beslut om att nätföretaget ska ha en ledning i en viss sträckning, att det inte är säkert att det finns en lämpligare sträckning, att en flytt är förenade med betydande kostnader (som kan överstiga värdet av de påverkade fastigheterna med en faktor fem eller mer) samt att inga gränsvärden finns för elektromagnetiska fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Förslaget har stor betydelse för nätägare. Elnätsinvesteringar är kost- samma och det är därför av stor betydelse att verksamheten kan be- drivas långsiktigt på förutsägbara villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Eftersom i princip alla intäkter i elnätsverksamheten kommer från kunderna innebär ett ökad skydd för nätinvesteringar även ett ökad skydd för kunderna mot att få bära kostnader som drabbar nätföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;För nätmyndigheten innebär förslaget att beslutade nätkoncessio- ner gäller tills de omprövas. Risken minskar för att nätmyndigheten behöver behandla nya koncessionsansökningar som uppkommit till följd av ett förläggande att flytta en ledning. Sådana ärenden har hittills varit få, men eftersom det kan var svårt att hitta en bättre sträckning för ledningen än den befintliga kan sådana ärenden bli tämligen svår- utredda. Enbart Döshultfallet tog ett antal månader för en erfaren handläggare att utreda till en uppskattad kostnad av 250 000 kronor. Även Lantmäteriet kan få ett minskat antal ärenden att hantera vilket innebär att de kan frigöra resurser till andra ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;För sakägarna innebär förslaget en ökad förutsägbarhet. De mark- ägare som i dag har en ledning på sin mark får förvisso minskade möjligheter att få bort den inom skyddstiden. Å andra sidan ökar skyddet för kringliggande fastigheter. Sammantaget bör förutsägbar- heten gynna en korrekt prissättning av fastigheter i anslutning till större kraftledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;För kommuner och länsstyrelser innebär förslaget att möjligheterna att ingripa mot en befintlig kraftledning begränsas avseende funktion, sträckning eller huvudsakligt utförande. Den ena möjligheten är att inleda förhandlingar med nätföretaget om en förändring och hur kost- naderna för denna ska fördelas. Den andra möjligheten är att begära omprövning av en nätkoncession när den fyrtioåriga skyddstiden har löpt ut. Det är så som systemet med omprövning av nätkoncessioner har varit tänkt att fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft110"&gt;Miljöorganisationernas rätt att överklaga koncessionsbeslut bör utökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;29.Miljöorganisationer ska ha rätt att överklaga beslut om nätkon- cession oavsett längd och spänningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft10"&gt;Vi konstaterar att rätten för miljöorganisationer att överklaga konces- sionsbeslut ska följa av ellagen. Detta anpassar regelverket i ellagen till det som gäller enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft31"&gt;Förslaget får förmodligen mycket marginella effekter på elmarkna- dens effektivitet och energiomställningen. Det är högst troligt att de ytterligare beslut som kan komma att överklagas av miljöorganisatio- ner ändå blir överklagade av andra sakägare, till exempel markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft31"&gt;Förslaget ger vissa miljöorganisationer en formellt starkare rätt att överklaga koncessionsbeslut. Denna rätt följer dock redan av Mark- och miljööverdomstolens beslut den 26 mars 2019 i mål M &lt;NOBR&gt;2080-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Det krävs också resurser för att framgångsrikt kunna driva ett över- klagande. Med hänsyn till detta, samt att de flesta av dessa beslut tro- ligen ändå skulle bli överklagade av någon annan sakägare, bör effek- terna på övriga aktörer vara marginella. Antal överklagade beslut lär av angivna skäl knappast öka i någon större omfattning. Däremot lär fler parter i processen leda till att handläggningen i domstol av de över- klagade målen komma att ta lägre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft110"&gt;Vissa koncessionsbeslut bör få verkställas innan de har vunnit laga kraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft10"&gt;30.Nätmyndigheten ska i vissa fall kunna besluta om verkställighet av ett beslut om nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Vi anser att nätmyndigheten ska kunna besluta om verkställighet av ett beslut om nätkoncession om det är fråga om en ledning av mindre omfattning med begränsad påverkan på motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Förslaget förkortar processen för att färdigställa vissa anläggningar. Därigenom kan förslaget till exempel innebära att en del anslutningar av förnybar elproduktion kan ske snabbare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;För nätföretaget innebär förslaget att en del ledningar kan börja byggas snabbare än i dagsläget. Dock med en viss risk för att beslut som över- klagats vinner laga kraft och därmed innebära en inte återvinningsbar kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;För kunder, det vill säga såväl användare som producenter, inne- bär förslaget att en anslutning eller en förstärkning av anslutningen kan ske snabbare. Detta innebär ett ekonomiskt mervärde, till exem- pel för en vindkraftsproducent som kan börja producera tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft31"&gt;För nätmyndigheten innebär det ett ytterligare bedömnings- moment i några koncessionsärenden. Eftersom det troligen handlar om ett fåtal ärenden &lt;NOBR&gt;(0–10&lt;/NOBR&gt; ärenden per år) som bestämmelsen över&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;huvud taget kommer att kunna tillämpas på bedömer vi den tillkom- mande arbetsinsatsen som väldigt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Ändrade regler för samredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft31"&gt;Samredovisning innebär att flera nätkoncessioner för område har en gemensam tillåten intäktsram och en enhetlig struktur på överförings- tariffen. Det gör det möjligt för nätföretaget att utjämna tarifferna mellan områden med olika kostnadsförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;Kravet på geografisk närhet bör tas bort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft31"&gt;31.Kravet på geografisk närhet för samlad redovisning av lokalnäts- områden tas bort. Krav på icke olämplig enhet kvarstår och sam- lad redovisning kan bara genomföras inom nätföretagets lokalnät och inte mellan områden för lokalnät respektive regionnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;Vi bedömer att en utökad samredovisning av geografiskt åtskilda om- råden kan genomföras utan att marknadens effektivitet försämras väsentligt. Vi bedömer dock att samredovisning mellan lokalnät och regionnät, utöver vad som i dag ges möjlighet till, inte ska tillåtas efter- som den utjämning i tariffens nivå som blir följden innebär ett allt för stort avsteg från effektivt utformade nättariffer för överföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter på elmarknadens effektivitet och energiomställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Samredovisning tillämpas redan i Sverige och 2003 infördes en skyl- dighet för nätmyndigheten att under vissa förutsättningar besluta om att flera koncessioner för områden ska redovisas samlat. Syftet med samredovisningsreglerna var att utjämna tarifferna mellan glesbygd och tätort. Vår bedömning är att utjämningen av tariffer genom kra- vet på enhetliga nättariffer inom redovisningsområdet generellt leder till minskad effektivitet i prisbildningen med mindre korrekta priser som följd. Priser som inte reflekterar den kundspecifika kostnaden för överföring av el kommer på kort sikt att resultera i sämre beslut hos nätkunderna avseende till exempel hur mycket el de konsumerar eller producerar en given tidsperiod. På längre sikt kommer ineffektiva&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;prissignaler att resultera i att nätkunderna fattar sämre investerings- beslut avseende till exempel energieffektiviserande åtgärder, automa- tisk styrutrustning för förbrukarflexibilitet, energilager, mikronät eller lokal elproduktion. Sammantaget leder kravet på enhetliga tariffer inom redovisningsområdet till ett sämre kapacitetsutnyttjande av det kon- cessionerade nätet och ökat behov av förstärkt överföringskapacitet över tid. Kravet på enhetliga tariffer inom redovisningsområdet kan också leda till (ineffektiv) bortkoppling från det koncessionerade el- nätet (eller att nya kunder inte ansluter sig till nätet) vilket leder till en kostsam duplicering av nätinfrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;En mindre effektiv prisbildning kan med andra ord leda till en ökad resursåtgång och ökade nätkostnader för att tillgodose samhäl- lets elenergibehov. Historiskt har vi inte sett någon nämnvärd bort- koppling från elnätet i Sverige. Detta kan förändras över tid i takt med att kostnaderna för energilager och mikroproduktion sjunker, även om Sveriges tydliga säsongprofil med kalla vintermånader med hög energiförbrukning och få soltimmar talar emot en sådan utveck- ling i närtid. En utvidgad definition av icke koncessionspliktiga nät kommer dock i och med den utökade valmöjligheten hos nätkunden att förstärka behovet av korrekta priser som främjar effektiviteten i olika konsumtions- och investeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft31"&gt;Vi gör bedömningen att den ökade möjligheten till samredovisning för enskilda lokalnätsföretag inte kommer innebära några avgörande skillnader för kundernas nätavgifter, eller ha en väsentligt negativ in- verkan på marknadseffektiviteten i övrigt. Som skäl för vår bedöm- ning är de historiska samredovisningar som har genomförts. Dessa sammanslagningar har resulterat i diversifierade redovisningsenheter med hög grad av utjämning i nättariffens nivå mellan tätort och gles- bygd, men med en potentiellt minskad effektivitet i nättariffens ut- formning som följd. Detta gör att ytterligare sammanslagning av redan diversifierade områden endast kan ge upphov till en marginell omfördelning mellan kunder i olika områden. Därmed kommer den utökade möjligheten till samredovisning endast ha en marginell nega- tiv påverkan på prisbildningens effektivitet. Utredningen vill också lyfta fram de nya bestämmelser som tillåter att nätföretaget tillfälligt frångår regler om enhetliga tariffer vilket kan leda till en mer effektiv prissättning och minskade samhällsekonomiska kostnader för sam- redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;Vi bedömer att samredovisning mellan lokalnät och regionnät inte ska tillåtas eftersom den utjämning i tariffens nivå som blir följden innebär ett allt för stort avsteg från effektiva nättariffer för överför- ing. Regionnätsägarens kostnad för överföring av el beror i hög grad på det antal transformeringsled som leveransen genomgår och läng- den på det ledningsnät som krävs för att överföra elen till kunden. Mot bakgrund av detta bedömer vi att samredovisning mellan lokal- nät och regionnät (inklusive vertikalt inom regionnät) kraftigt skulle minska nätföretagens möjlighet till effektiv prissättning med korrekta priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Effekter för olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Vi bedömer att utökade möjligheter till samredovisning på sikt kan bidra till minskade transaktionskostnader genom effektivare admi- nistration och minskade sökkostnader för marknadens aktörer. På kort sikt kan det dock leda till vissa omställningskostnader för nät- företag och nätmyndighet där kostnaderna ska fördelas mellan nät- koncessionsområden. Nettoeffekten för detta är svår att uppskatta men bedöms inte utgöra det bärande motivet för förändrade regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;Den standardisering som en ökad samredovisning medför har potential att sänka sökkostnaderna för nätkunderna för att sätta sig in i och agera på nättariffens prissignal. Vi bedömer dock att elmarknads- hubben i kombination med den elhandlarcentriska modellen har potential att minska nätkundernas sökkostnad för att sätta sig in i mer komplexa tariffstrukturer som främjar effektiva investerings- och konsumtionsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Konsekvenserna för kundernas nättariffer om ytterligare samredo- visning genomförs är som följer. Sverige är för närvarande indelat i fyra elområden. Indelningen i elområden kommer att vara densamma före och efter en eventuell ytterligare samredovisning. Grossistpriset på el kommer därmed inte att påverkas av om kravet på geografisk närhet tas bort och det räcker med att analysera tariffnivåerna före och efter reformen. De juridiska personer som fortfarande är upp- delade i flera redovisningsenheter är Ellevio AB, Eon Energidistri- bution AB och Vattenfall Eldistribution AB. Om nu kända möjliga samredovisningar med nuvarande ägarstruktur på koncernnivå skulle äga rum, skulle tarifferna ändras enligt tabell 10.2. Detta gäller under&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft113"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;förutsättning att nivån på intäktsramen, liksom antalet nätkunder, är oförändrade. Dessutom antar vi att nätföretagen utnyttjar sina intäkts- ramar fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Ellevios nätkunder får relativt stora tariffändringar till följd av den samredovisning mellan Nynäshamn, södra Norrland och Dalarna, västra Svealand, Vallentuna och Stockholm inkl. Ekerö som trädde i kraft från och med den 1 januari 2018. Enligt vår beräkning skulle ytterligare samredovisning mellan de två återstående redovisnings- områdena på marginalen leda till en relativt liten ökning för kunderna i mellersta Sverige (207 kronor per år). Anledningen till den marginella ökningen är att det per abonnent relativt kostsamma landsbygdsnätet på Västkusten slås ut på ett stort antal abonnenter i mellersta Sverige. För en genomsnittlig kund i Ellevios nät på Västkusten skulle ytter- ligare samredovisning innebära att avgiften sänks med 1 367 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft37"&gt;Eon Elnät Stockholm AB omfattar norra Stockholms förorts- kommuner samt Enköping. Om Eon Elnät Stockholm AB skulle fusioneras med Eon Energidistribution AB kommer Eon Energi- distribution AB att ha tre redovisningsområden (om inte nätmyndig- heten beslutar om att några av dessa ska samredovisas):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Eon Syd och mellersta (glesbygdsnät)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Eon Nord (glesbygdsnät)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Eon Stockholm inkl. Enköping (blandad bebyggelse).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;En ytterligare samredovisning mellan Eons tre redovisningsenheter skulle innebära en minskning med 99 respektive 1 598 kronor per år för en genomsnittlig nätkund i område Syd respektive Nord. Kunderna i Stockholm får en ökning med 1 715 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;En samredovisning av Vattenfalls två redovisningsområden skulle i genomsnitt innebära en höjning med 290 kronor per år för nätkunderna i område Syd och en sänkning med 1 950 kronor för område Norr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;För att få en känsla för storheter kan effekterna av en ökad sam- redovisning sättas i relation till andra faktorer som bestämmer nät- tariffens nivå. Beräkningar från Ei visar att om till exempel kalkylräntan ändras med en procentenhet så förändras tarifferna med i genomsnitt 4 procent, vilket för en genomsnittlig svensk nätkund motsvarar cirka 280 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330336x1.jpg" style="width:428px;height:310px"  id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p745 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft62"&gt;Källa: Ei.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;11 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft28"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft28"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har språkliga ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Av &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att beslutande myndighet i koncessions- ärenden, det vill säga nätmyndigheten eller regeringen, kan begränsa ett medgivande om att ledningsrättsförfarandet får inledas till att endast avse vissa delar av förrättningen. Syftet är att möjliggöra att nätmyndigheten beviljar medgivande i betydligt fler fall än som hittills varit fallet. Denna hantering bör på ett effektivt sätt kunna samordnas med handläggningen av de berörda koncessionsansökningarna. Exem- pel på ett moment som kan påbörjas är arkivutredning i syfte att utreda sakägarkretsen. För att kunna göra detta måste utkast till för- rättningskarta kunna tas fram. Ett utkast till beskrivning måste kunna utarbetas, eftersom det av beskrivningen framgår vilka befogenheter som gäller för ledningen (till exempel ledningsgatans bredd), vilket i sin tur avgränsar kretsen av berörda fastigheter. Även föreskrifter som följer med ledningsbeslutet påverkar sakägarkretsen. Vid behov bör även fastighetsbestämning kunna utföras. Eftersom förutsätt- ningarna kan förändras kan det även bli aktuellt för nätmyndigheten att utöka sitt medgivande efter hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft21"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft14"&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft28"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft46"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär ett förtydligande om att endast innehavare av nätkoncession kan bedriva nätverksamhet. Ändringen motsvarar förslaget till elmarknadslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Andra stycket, &lt;/SPAN&gt;som är nytt, innehåller ett undantag. Bestämmelsen innebär att en innehavare av nätkoncession som endast överför el för egen räkning till eller från sina anläggningar inte anses bedriva nät- verksamhet. Därmed omfattas inte heller den koncessionerade led- ningen av regleringen i ellagen. Det innebär att till exempel en industri eller en serverhall som endast har en koncessionerad ledning för eget uttag från regionnätet inte behöver ha någon intäktsram eller att en vindkraftsproducent kan ha en koncessionspliktig anslutningsledning för inmatning till regionnätet i produktionsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;4 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;Av paragrafen, som är ny, framgår att ett nätföretag är den som be- driver nätverksamhet. Ändringen i 4 § innebär att endast innehavare av nätkoncession som överför el för annans räkning anses bedriva nätverksamhet. Således är det endast dessa företag som är nätföretag i ellagens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft14"&gt;2 kap. Nätkoncession m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft28"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Ändringen innebär ett förtydligande av förbudet mot att börja bygga en ledning innan nätkoncession har meddelats. Förtydligandet avser att undersökningar och arbeten som enbart sker för att definiera var och hur ledningen ska byggas eller undersöka vilken påverkan det får på miljön inte strider mot förbudet att börja bygga. I markundersök- ningen får anses ingå att nätföretaget tar ner träd för att till exempel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;ta sig till en stolpplats och göra en markundersökning där, under förutsättning att skada så långt som möjligt undviks. Sådana under- sökningar kan ske med stöd av en överenskommelse med berörda markägare eller genom beslut av länsstyrelse enligt förslaget till ny be- stämmelse i 2 kap. 27 §. Det bör förtydligas att det i många fall inte krävs något tillstånd för att enbart beträda mark. En överenskommelse eller tillstånd tydliggör dock avsikten och vilka åtgärder som får vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;görs en ändring som innebär att även en lägsta tillåtna spänning får bestämmas för en nätkoncession för område. Till skill- nad från kravet på en högsta tillåtna spänning är således detta en möj- lighet. Ändringen möjliggör nätkoncessioner för område i olika lager efter spänningsnivå, vilket i sin tur gör det möjligt att vissa regionnäts- ledningar kan byggas och användas med stöd av nätkoncession för område. Ett koncessionsområde som endast har en högsta tillåtna spänning benämns lokalnätsområde, medan ett område som har såväl en högsta som en lägsta spänning benämns regionnätsområde. Det spänningsmässigt överliggande koncessionsområdet behöver inte ha samma gränser och innehavare som det underliggande. Däremot får de enligt 2 kap. 9 § inte spänningsmässigt överlappa varandra. Spännings- nivån måste enligt 2 kap. 2 § andra stycket vara densamma för hela koncessionsområdet, men det finns inget hinder mot att skilja den högsta tillåtna spänningen mellan olika tekniker, till exempel högre för markkabel än för luftledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, anges fem faktorer som särskilt ska beaktas när en högsta, eller en högsta och en lägsta spänning ska bestämmas för ledningsnätet. Fyra faktorer är desamma som, enligt andra stycket, i dag särskilt ska beaktas när en högsta spänning ska bestämmas. Faktorerna är den spänning som kan förutses behövas för att driva ledningsnätet, inverkan på miljön vid en framtida utbygg- nad av nätet, säkerställandet av en samhällsekonomiskt motiverad ut- byggnad av nätet, och konsekvenser för berörda kunder. Den femte faktorn är konsekvenser för berörda nätföretag. Beträffande den spän- ning som kan förutses behövas för att driva ledningsnätet så bör en nätkoncession för ett regionnätsområde endast meddelas om sökanden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;redan har ett utbyggt nät i inom det sökta spänningsintervallet. För att säkerställa en samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet måste nätmyndigheten beakta att flera nätföretag kan ha relativt ut- byggda regionnät inom samma område. Det skulle i det fallet inne- bära en avsevärd fördel att bevilja nätkoncession för område för ett av dessa företag. Konsekvenser för berörda nätföretag tar främst sikte på de lokalnätsföretag som påverkas om ett regionnätsområde bildas. Nätmyndigheten måste i beslutet ta hänsyn till berörda lokalnäts- företags behov av att bygga nät på högre spänningsnivåer. Lokalnäts- företagen kan också ha intresse av att själva ansöka om nätkoncession för regionnätsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;införs ett bemyndigande med innebörden att reger- ingen kan delegera till nätmyndigheten att meddela föreskrifter om generella undantag från kravet på nätkoncession och förbudet mot att börja bygga vissa slag av ledningar eller stationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;får en ny lydelse. I en föreskrift som meddelas med stöd av första stycket får regeringen eller, efter regeringens bemyn- digande, nätmyndigheten föreskriva att vissa bestämmelser i ellagen med tillhörande föreskrifter (förordningar och myndighetsföreskrif- ter) ska vara tillämpliga. Bestämmelsen innebär att även vissa icke kon- cessionspliktiga ledningar kan omfattas av hela eller delar av regler- ingen. Så kan vara fallet när det följer av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; eller när behov av reglering annars anses befogat, till exempel med hänsyn till konsu- mentskydd eller elmarknadens funktion. Av normhierarkin följer att tillämpligheten inte bör regleras om det redan framgår av en överord- nad författning att en viss bestämmelse ska tillämpas och hur detta ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;Nuvarande andra och tredje styckena, som reglerar möjligheten för nätmyndigheten att lämna ett bindande besked, tas bort. Denna möjlighet bedöms som överflödig om nätmyndigheten själv får före- skriva om undantag från kravet på nätkoncession och med hänsyn till den utökade dispensmöjligheten i 4 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.1, 4.3.3 och 4.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;4 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras på flera sätt. Det införs ett krav på särskilda skäl för att nätmyndigheten i ett enskilt fall ska få medge undantag från kravet på nätkoncession. Vidare införs en bestämmelse om att undan- tagets inverkan på elmarknadens funktion särskilt ska beaktas. Be- gränsningen till att undantag endast kan avse ledningar som var i bruk den 1 januari 1998 tas däremot bort. Bestämmelsen om tidsbegräns- ning ändras och flytta till andra stycket. Förändringarna innebär att bestämmelsen får ett vidare tillämpningsområde än hittills. Tillämp- ningen bör dock endast ske när behovet är påkallat. Exempel på sådana situationer är när en övergångstid är nödvändig för att konvertera ett tidigare icke koncessionspliktigt nät, till exempel ett industriområde eller ett regemente, till nya användningsområden och när kravet på nätkoncession förefaller orimligt med hänsyn till teknik, kostnad, säkerhet och en rationell nätutbyggnad, till exempel en kort ledning till en pump med låg förbrukning som är belägen på en intilliggande fastighet. Det kan också vara ett pilotprojekt med syfte att främja utvecklingen av nya affärsmodeller och ny teknik inom energiområdet, såsom småskalig elproduktion och smarta elnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Om nätmyndigheten finner att ledningen som ansökan avser redan omfattas av undantag från koncessionsplikt kan någon dispens inte meddelas. Dispensansökan ska i det fallet avvisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undantag från koncessionsplikt kan avse en bestämd tid och att denna tid kan förlängas. Dagens obliga- toriska tidsbegränsning tas således bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft9"&gt;I paragrafen, som är ny, reglerar frågan om verkställighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft46"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att nätmyndigheten får besluta att ett beslut om nätkoncession för linje får verkställas även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller även beslut om att få bygga en ledning innan nätkoncession har meddelats eller att få bygga en transformator- eller kopplingsstation utan att nätkoncession har meddelats för minst en av de nya ledningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår förutsättningarna för att fatta ett beslut om verkställighet. Beslutet som får verkställas får endast avse åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;av mindre omfattning som har begränsad påverkan på motstående intressen. Syftet är att bestämmelsen endast ska användas vid mindre åtgärder när risken för överklagande är obefintlig och det endast inne- bär en fördröjning att invänta att beslutet vinner laga kraft. Detta innebär samtidigt att inhibition bör meddelas om ett beslut om verk- ställighet överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft46"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen prövar frågor om verk- ställighet om ärendet avser en utlandsförbindelse. I de fallen är det regeringen som meddelar nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;5 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om hur beslut om nät- koncession enligt ellagen förhåller sig till miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår i vilka fall förbud inte får meddelas med stöd av miljöbalken mot en ledning som byggs och används med stöd av nätkoncession för linje. Ett sådant förbud får inte meddelas om ledningen används med en spänning om minst 130 kilovolt, det vill säga ledningar som ingår i transmissionsnätet och de högre spännings- nivåerna i regionnäten. Ledningar, som med stöd av nätkoncession för linje används med en spänning om minst 130 kilovolt, ska inte med stöd av miljöbalken få förbjudas avseende den funktion, i den sträckning eller i det huvudsakliga utförande som anges i koncessions- beslutet. Till exempel skulle ett beslut om att ersätta luftledning med markkabel kunna betraktas som ett förbud i detta sammanhang. Även ett föreläggande om att begränsa strömlaster för att begränsa magnet- fältet kan begränsa användningen på ett sådant sätt att det inte finns några andra alternativ än att bygga om ledningen. Däremot ska be- stämmelsen inte hindra åtgärder av mindre ingripande karaktär, till exempel omplacering av faslinor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns en kompletterande bestämmelse för att skydd mot förbud enligt miljöbalken ska gälla övriga ledningar för vilka regeringen har att meddelat nätkoncession. Bestämmelsen avser de fall Försvarsmakten har begärt att regeringen ska fatta beslut om nät- koncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6,3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I paragrafen görs ett tillägg så att den endast avser lokalnätsområden. Regionnätsområden omfattas således inte av skyddet enligt bestäm- melsen. Det innebär att inga särskilda skäl krävs för att andra nätföre- tag ska få bygga och använda ledningar inom ett regionnätsområde. Sådana ledningar måste dock uppfylla kravet på lämplighet enligt 6 §, det vill säga de får inte vara samhällsekonomiskt olönsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;7 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om att en innehavare av en nätkoncession för lokalnätsområde får låta andra nätföretag bygga och använda ledningar inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en innehavare av en nätkoncession för ett lokalnätsområde får låta andra nätföretag bygga och använda ledningar inom området och områdets högsta spänning. En tänkbar situation är när det nätföretag som har ett angränsande lokalnätsområde måste gå in en kort sträcka på det andra nätföretagets område för att ansluta till en station. I dag krävs nätkoncession för linje för den led- ningen även om ledningen är inom högsta tillåtna spänning för den berörda nätkoncessionen för område. Ett medgivande får endast ges till nätföretag, det vill säga innehavare av nätkoncession som överför el för annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att det nätföretag som får medgivande att bygga och använda ledningar inom ett annat nätföretags nät- koncession för område ska anses använda dessa ledningar med stöd av nätkoncession för område. Dessa ledningar omfattas inte av nät- företagets nätkoncession för område, eftersom de är belägna utanför området, och omfattas inte heller av nätkoncession för linje. Samtidigt är regleringen i övrigt kopplad till att ett nätföretags ledningar byggs och används med stöd av nätkoncession. En särskild bestämmelse om att dessa ledningar ska anses vara koncessionerade är således nödvän- dig. Bestämmelser om dessa ledningar ska redovisas som lokalnät eller regionnät finns i 3 kap. 3 b § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I paragrafen görs ett förtydligande med anledning av förslaget om att nätkoncessioner för område även kan avse regionnät. Nätkonces- sioner för regionnätsområden lär regelmässigt helt eller delvis geo- grafiskt sammanfalla med nätkoncessioner för lokalnätsområden. Förtydligandet innebär att nätkoncession inte får meddelas för ett område som på samma spänningsnivå helt eller delvis sammanfaller geografiskt med ett annat koncessionsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;15 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, finns bestämmelser om när omprövning av en nätkoncession för linje kan ske innan fyrtio år har gått sedan beslutet meddelades. Detta kan ske när en del av en tekniskt och funk- tionellt sett sammanhållen ledning har fått en egen nätkoncession för linje. Sådana situationer har uppstått vid ombyggnationer eller ändrade ledningssträckningar, eftersom hittillsvarande regelverk inte har möjliggjort ändring av den ursprungliga nätkoncessionen för linje. Effekten blir att när nätkoncessionen för huvuddelen av ledningen kan omprövas återstår fortfarande flera år av skyddstiden för del- sträckor, som tekniskt och funktionellt inte är självständiga anlägg- ningar. För att kunna ompröva tillståndet för hela anläggningen samlat måste även dessa delsträckor kunna omfattas av omprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Efter omprövningen får lämpligen hela den omprövade ledningen en gemensam nätkoncession för linje. Den nätkoncessionen kommer att ha en ny skyddstid på fyrtio år innan den kan omprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;Ändring och justering av nätkoncession&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft28"&gt;15 l §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om ändring av en nät- koncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft31"&gt;Av &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en nätkoncessionshavare får ansöka om att helt eller delvis ändra en nätkoncession i fråga om ledningens sträckning, utförande eller tillåten spänning. Enligt hittillsvarande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;regelverk har en fullständig koncessionsansökan krävts för den sträcka som berörs av ändringen. Förutom att detta har lett till en mer om- fattande prövning har en följd blivit att den ändrade sträckningen har fått en egen nätkoncession med en egen skyddstid för omprövning. Bestämmelsen underlättar därför såväl den praktiska som den administ- rativa hanteringen. En ansökan om ändring av en nätkoncession bör dock hanteras på samma sätt som en ansökan om ny nätkoncession eller en ansökan om omprövning i den eller de frågor som ska prövas. Ett exempel är att utreda effekterna på miljö och markintrång av en spänningshöjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen prövar frågor om ändring av nätkoncession om ärendet avser en utlandsförbindelse. I de fallen är det regeringen som meddelar nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;15 m §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om prövningen av en ansökan om ändring av en nätkoncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft46"&gt;första stycket första punkten &lt;/SPAN&gt;ska prövningen avse att anlägg- ningen är lämplig från allmän synpunkt. Detta är enligt 6 § en förut- sättning för att nätkoncession ska meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket andra punkten &lt;/SPAN&gt;följer att prövningen även ska avse att ändringen inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmel- ser med undantag för sådana mindre avvikelser som anges i 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att samma bestämmelser om miljöpröv- ning och miljökonsekvensbeskrivning gäller i ett ändringsärende som vid prövning av en nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;följer att nätkoncessionen vid en ändring får förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resur- ser eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft28"&gt;15 n §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om justering av en nät- koncession för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en nätkoncessionshavare får ansöka om att justera en nätkoncession i fråga om ledningens sträckning eller utförande. En förutsättning för justering är att justeringen inte påverkar ledningens huvudsakliga sträckning eller funktion. Enligt hittillsvarande regelverk har en fullständig koncessionsansökan krävts för den sträcka som berörs av justeringen. Förutom att detta har lett till en betydligt mer omfattande prövning har en följd blivit att den justerade sträckningen har fått en egen nätkoncession med en egen skyddstid för omprövning. Bestämmelsen underlättar därför såväl den praktiska som den administrativa hanteringen. Exempel på tänk- bara åtgärder som kan hanteras som en justering är dimensioner på ledare, justeringar i sidled eller val av förläggningsmetod efter detalj- projektering, en kort förlängning av sträckningen samt ändringar som innebär mindre miljöpåverkan än vad nätkoncessionen anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft31"&gt;Av &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en nätkoncession endast får justeras om samtliga berörda markägare har lämnat sitt medgivande och nöd- vändig miljöhänsyn har tagits. Detta är den stora skillnaden mot ändring av en nätkoncession, där nätmyndigheten gör en prövning och kan gå emot enskilda intressen. Justering är avsedd för de fall när även förfarandet med ändring förefaller onödigt omfattande. Ett sådant fall är när en ledning flyttas på egen mark, till exempel för att ansluta en ny station. Ett annat fall är när detaljprojekteringen leder till en överenskommelse med berörd markägare om en något justerad sträckning. I de flesta fall torde den ändrade miljöpåverkan jämfört med koncessionsansökan vara obetydlig, men att nödvändig miljö- hänsyn har tagits ska vara dokumenterat i ansökan om justering av nätkoncession. Det kan till exempel vara att länsstyrelsen har beviljat nödvändiga tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen prövar frågor om justering av nätkoncession om ärendet avser en utlandsförbindelse. I de fallen är det regeringen som meddelar nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Sammanläggning och delning av nätkoncession&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft28"&gt;15 o §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om sammanläggning av nätkoncessioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;regleras att flera nätkoncessioner av samma slag (linje eller område) kan sammanläggas till en nätkoncession efter ansökan av nätkoncessionshavaren. Förutsättningarna för att kunna sammanlägga nätkoncessioner är att de har samma högsta och lägsta tillåtna spänning, redovisas samlat samt tekniskt och funktionellt in- går i samma ledning eller ledningsnät. Detta får anses innebära att ledningar som används med stöd av nätkoncession för linje ska vara sammankopplade och att nätkoncessioner för område ska vara geo- grafiskt sammanhållna för att en sammanläggning ska kunna ske. Hittills har regler om sammanläggning saknats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår när omprövning av en nätkoncession för linje kan ske efter att sammanläggning har skett. De nätkoncessioner som sammanläggs kan ha olika långa skyddstider. Sammanläggningen innebär att hela den nya nätkoncessionen för linje kan omprövas när en av de ingående nätkoncessionerna hade kunnat omprövas. Den kortaste kvarvarande skyddstiden blir således styrande för när om- prövning av den sammanlagda nätkoncessionen kan ske. Eftersom skyddstiden kan påverkas är det motiverat att endast nätkoncessions- havaren kan ansöka om sammanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen prövar frågor om samman- läggning av nätkoncessioner om ärendet avser en utlandsförbindelse. I de fallen är det regeringen som meddelar nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;15 p §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om delning av nätkon- cessioner för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft31"&gt;I &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;regleras att en nätkoncession för linje kan delas upp i flera nätkoncessioner efter ansökan av nätkoncessionshavaren. Förutsättningarna för att kunna dela upp en nätkoncession är att var och en av de nya enheterna tekniskt och funktionellt utgör en lämp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;lig enhet. Hittills har regler om delning saknats. Det finns i dag nät- koncessioner för linje som är väldigt omfattande och som avser flera tekniska enheter. En möjlighet till delning kommer att underlätta möjligheterna till en ändamålsenlig omprövning, eftersom ompröv- ningen efter delning endast behöver avse den ledning som föranlett omprövningen. En delning påverkar inte skyddstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen prövar frågor om delning av nätkoncessioner om ärendet avser en utlandsförbindelse. I de fallen är det regeringen som meddelar nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ett tillägg gjorts så att en överlåtelse även kan avse en del av en nätkoncession. Hittills har delöverlåtelse hanterats olika för nätkoncessioner för linje respektive område. Även om regler har saknats har delöverlåtelse av nätkoncessioner för linje godkänts av nätmyndigheten. Däremot har inte delöverlåtelser av nätkoncessioner för område varit möjliga. Detta har bland annat berott på att det har funnits regler om att ändring av gränserna för en nätkoncession för område var tillåtna. Motsatsvis följde då att större delöverlåtelser än vad som var möjligt enligt reglerna om ändring av gränserna inte var möjliga. Reglerna om ändring av gränserna tas följaktligen bort i och med att den nya bestämmelsen införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har en följdändring gjorts så att reglerna även gäller vid en delöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;16 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;tas kravet på särskilda skäl bort för att nätmyndigheten ska kunna bevilja förlängd färdigställandetid av en koncessionerad ledning. Syftet är att i ökad utsträckning kunna bevilja förlängd färdig- ställandetid. Om förlängd färdigställandetid ska beviljas fler än en gång finns kravet på särskilda skäl kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft28"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I &lt;/SPAN&gt;första stycket andra och tredje punkterna &lt;SPAN class="ft8"&gt;görs språkliga anpassningar. Av &lt;/SPAN&gt;första stycket fjärde punkten&lt;SPAN class="ft8"&gt;, som är ny, framgår att en nätkon- cession kan återkallas om nätkoncessionen inte längre behövs. Den situation som avses är när själva tillståndet inte längre behövs, men väl ledningen som tillståndet avser. Situationen att en nätkoncession inte längre behövs fast ledningen fortfarande behövs kan uppkomma av olika anledningar. Den ena är om ledningen upphör att vara kon- cessionspliktig, till exempel genom ändrad användning eller nya regler. Den andra är om en ledning som används med stöd av nät- koncession för linje även kan användas med stöd av nätkoncession för område, till exempel genom att innehavaren av nätkoncessionen för linje förvärvar nätkoncessionen för området eller om högsta tillåtna spänning för nätkoncessionen för området höjs. I båda dessa fall blir nätkoncessionen för linje överflödig. Vidare skulle undantaget från koncessionsplikt eller möjligheten att bygga och använda ledningen med stöd av nätkoncession för område utgöra hinder mot att med-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;dela ett nytt beslut om nätkoncession för linje. Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft28"&gt;18 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om återkallelse av ett medgivande om undantag från kravet på nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft31"&gt;Av &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett medgivande om undantag från kravet på nätkoncession får återkallas helt eller delvis om förutsätt- ningarna för medgivandet väsentligen har förändrats. Bestämmelsen införs eftersom sådana medgivanden ska kunna meddelas utan be- gränsning i tiden. Ett tidsbegränsat medgivande kan dock inte åter- kallas. I det fallet har ledningshavaren rätt till undantaget under tiden som beslutet gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen prövar frågor om åter- kallelse av medgivande om undantag från kravet på nätkoncession om ärendet avser en utlandsförbindelse. I de fallen är det regeringen som meddelar nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft28"&gt;andra och tredje styckena &lt;/SPAN&gt;görs språkliga anpassningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;fjärde stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, framgår att bestämmelserna om återställningsåtgärder i första till tredje styckena även ska tillämpas om en ledning upphör att användas helt eller delvis, till följd av ett beslut om ändring eller justering av en nätkoncession. En ändring eller justering kan innebära att en del av en befintlig ledning raseras. Nätkoncessionen behöver inte återkallas, men fastställelse av åter- ställningsåtgärder behövs för den del av ledningen som raseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft28"&gt;Tillträde till mark för undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft28"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om att länsstyrelsen får lämna tillstånd till marktillträde (undersökningstillstånd) för den som avser att bygga en elektrisk starkströmsledning med stöd av nät- koncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;får länsstyrelsens tillstånd avse rätt att få till- träde till en fastighet för detaljprojektering och den markundersök- ning som krävs för att kunna precisera ledningssträckningen eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön. I det får även anses ingå till exempel inventeringar av kultur- och miljövärden. Rätten kan ges till den som vill bygga ledningen och av denne anlitade ombud. Den som avser att bygga ledningen ska underrätta fastighets- ägaren om beräknad tidpunkt för tillträde. För att länsstyrelsen ska ge tillstånd bör den som ansöker om marktillträde kunna presentera ett underlag som dels styrker planerna på att faktiskt genomföra pro- jektet, dels behovet av marktillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns bestämmelser med vissa begränsningar av till- ståndet till marktillträde. Tillståndet kan omfatta rätt att ta ner träd för att ta sig till ledningsplats och för att kunna markundersöka. I en trädgård, park eller liknande plantering får dock träd eller buskar inte skadas eller fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i övrigt ska skada så långt möjligt undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft28"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ska Polismyndigheten lämna den hjälp som be- hövs för att genomföra ett beslut enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om ersättning och säker- het vid marktillträde enligt 27 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft46"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas i mål om ersättning enligt 27 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att länsstyrelsen får kräva att den som ska utföra undersökningen ställer säkerhet för framtida ersättningsanspråk innan arbetet påbörjas. Om säkerhet ställs får länsstyrelsen förordna att arbetena får påbörjas även om beslutet om tillträde överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;behöver staten, kommun, landsting och kom- munalförbund inte ställa säkerhet. Det innebär att Affärsverket svenska kraftnät, i egenskap av statligt affärsverk, omfattas av undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;3 kap. Nätverksamhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft28"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;görs språkliga justeringar för att anpassa terminologin till övriga förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, införs ett funktionskrav på driften av ett elnät. Nätföretaget blir ansvarigt för att den löpande driften av dess elnät sker från Sverige. Skälet är att kontrollen över det svenska elsystemet hela tiden och i sin helhet ska ske från Sverige. Med driften avses övervakning och styrning av anläggningen och dess ingående delar. Styrningen omfattar alla arbeten och kopplingar som kan göras på anläggningen och dess delar. I driften ingår även att utfärda arbets- order och driftorder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;tas kravet på geografisk närhet bort. Det innebär att nätmyndigheten ska besluta att ett nätföretags nätkoncessioner för lokalnätsområden ska redovisas samlat om de inte sammantaget utgör en för nätverksamhet olämplig enhet. Bestämmelsen gäller således inte regionnätsområden. Vidare gäller bestämmelsen precis som tidigare endast för nätkoncessioner som innehas av samma juridiska person.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Nätkoncessioner som innehas av olika juridiska personer inom samma koncern kan således aldrig redovisas samlat. Innebörden av begreppet ”olämplig enhet” är detsamma som tidigare, nämligen att områdena sammantagna inte innefattar en lämplig kombination av glesbygds- och tätortsområden, områden där en samlad redovisning kan leda till mycket drastiska tariffhöjningar i ett eller flera av de berörda områdena och områden där en samlad redovisning kan leda till en olämplig balans mellan olika typer av kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som anger när nätmyndigheten ska fatta beslut om samlad redovisning, sker anpassningar till övriga förslag. Möjlig- heten till att ändra gränserna för en nätkoncession för område tas bort, medan en överlåtelse av en nätkoncession hädanefter kan ske helt eller delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.2 och 7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Första och andra styckena &lt;/SPAN&gt;ändras så att det framgår att bestämmelserna avser nätkoncessioner för lokalnätsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, framgår att redovisningen av ett nät- företags regionnätsverksamhet även ska omfatta vissa ledningar som nätföretaget använder med stöd av en nätkoncession för lokalnäts- område. Det avser ledningar som nätföretaget kan bygga och använda med stöd av nätkoncession för lokalnätsområde, men som har region- nätsfunktion. Problemet uppstår endast om ett nätföretag redovisar såväl lokalnätsverksamhet som regionnätsverksamhet. Nätföretaget är förhindrat att få nätkoncession för linje för dessa ledningar, efter- som de kan byggas och användas med stöd av nätkoncession för område. Enligt hittillsvarande regler har nätföretaget varit skyldigt att redovisa ledningarna tillsammans med sin lokalnätsverksamhet, även om ledningarna haft en tydlig regionnätsfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Om ett nätföretags regionnätsverksamhet även omfattar ledningar som nätföretaget använder med stöd av en nätkoncession för lokal- nätsområde ska dessa ledningar ingå i intäktsramen för nätföretagets regionnätsverksamhet. Det måste tydligt framgå av nätföretagets redo- visning till nätmyndigheten vilka ledningar som redovisas som region- nät men som används med stöd av nätkoncession för lokalnätsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft28"&gt;3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft8"&gt;Av paragrafen, som är ny, framgår hur vissa ledningar ska redovisas. I &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;finns bestämmelser om hur en ledning som byggs med stöd av en nätkoncession för regionnätsområde ska redovisas. En sådan ledning ska redovisas tillsammans med nätföretagets region-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;nätsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns bestämmelser om redovisning av en ledning som ett nätföretag får bygga och använda med stöd av ett annat nät- företags nätkoncession för område. En sådan redovisning ska ske utifrån ledningens funktion som lokalnäts- eller regionnätsledning. Nätföretaget som fått medgivandet ska inom sex månader från med- givandet meddela nätmyndigheten hur ledningen ska redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.1 och 5.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft28"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras så att anslutningsskyldigheten endast avser nät- företag. Koncessionshavare som inte överför el för annans räkning omfattas således inte längre av anslutningsskyldigheten. Så kan vara fallet med en ledning som innehas av en industri för anslutning direkt i en regionnätsstation eller en motsvarande ledning för inmatning från en vindkraftpark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har språkliga justeringar gjorts. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft28"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras så att anslutningsskyldigheten endast avser nät- företag. Koncessionshavare som inte överför el för annans räkning om- fattas således inte längre av anslutningsskyldigheten. Denna situation lär i praktiken aldrig aktualiseras i fråga om nätkoncession för område. Ändringen lär därmed inte få några effekter för nätföretag med nät- koncession för område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft28"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har språkliga justeringar gjorts. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Paragrafen ändras så att om någon vill ansluta till en ledning som om- fattas av en nätkoncession för linje eller regionnätsområde i stället för till ett lokalnätsområde, får den som har nätkoncessionen för linje eller regionnätsområde göra anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för lokalnätsområdet. Regionnätsområden omfattas således inte av skyddet enligt bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;I paragrafen har språkliga justeringar och anpassning av terminologin gjorts så att bestämmelserna endast avser nätföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft14"&gt;4 kap. Nättariffer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft28"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras så att det endast avser nätkoncessioner för lokal- nätsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, finns bestämmelser om hur nätkon- cessioner för regionnätsområde ska tariffsättas. Sådana områden ska omfattas av samma regler som regionnätet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;görs en följdändring med anledning av att regionnäts- verksamhet enligt förslaget kan bedrivas med stöd av såväl nätkon- cession för linje som område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;5 kap. Intäktsram för nätverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft28"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft46"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;görs en följdändring till förslaget om att en överlåtelse av en nätkoncession kan ske helt eller delvis. Samtidigt tas de sär- skilda bestämmelserna om fördelning av intäktsramar vid ändring av koncessionsgränser bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;13 kap. Övriga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft28"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft28"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;görs följdändringar efter övriga förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, finns bestämmelser om hur länsstyrel- sens beslut enligt 2 kap. 27 § om tillåtelse till marktillträde kan över- klagas. Ett sådant beslut kan överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft28"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;, som handlar om vissa miljöorganisationers rätt att överklaga koncessionsbeslut, tas begränsningen till luftledningar med en viss spänning och en viss längd bort. De organisationer som avses kan hädanefter således överklaga koncessionsbeslut som avser även övriga ledningar. En följdändring görs även eftersom möjligheten att meddela bindande besked enligt 2 kap. 4 § tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.3 och 6.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Första punkten &lt;/SPAN&gt;reglerar att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2021. Tidpunkten är vald med hänsyn till genomförandet av EU:s nya elmarknadsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Andra punkten &lt;/SPAN&gt;innehåller särskilda bestämmelser inför ikraftträ- dandet av de nya reglerna om samlad redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft31"&gt;Av &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra punkten första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att nätföretag som lämnar flera redovisningar som avser nätkoncessioner för lokalnätsområden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft9"&gt;ska före utgången av februari 2021 till nätmyndigheten anmäla hur nät- företaget anser att redovisning av områdena ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra punkten andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att nätmyndigheten där- efter ska besluta hur redovisningen av områdena ska ske. Om nät- myndigheten inte inom sex månader från det att anmälan kom in, fattat beslut i redovisningsfrågan ska redovisning ske i enlighet med nätföretagets anmälan. Nätmyndighetens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra punkten tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Tredje punkten &lt;/SPAN&gt;fastställer att äldre beslut om samlad redovisning gäller till dess nätmyndigheten meddelat ett nytt beslut eller tidsfristen löpt ut samt ny redovisning ska påbörjas enligt 3 kap. 3 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att de nätkoncessioner som är med- delade för obegränsad tid med stöd av Kunglig stadga (1902 nr 137) om elektriska anläggningar för belysning eller arbetsutövning, upphör att gälla. De berörda ledningarna omfattas av undantag från kravet på nätkoncession i den utsträckning ledningarna inte används med stöd av nätkoncession för område. Överföring av el för annans räkning får äga rum på dessa ledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft14"&gt;2 kap. Rådighet över vatten m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft28"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;I paragrafen görs ett tillägg så att den som vill bedriva vattenverksam- het har för detta ändamål rådighet för vattenverksamhet som behövs för en elektrisk starkströmsledning för vilken nätkoncession för linje fordras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Rådighet kan följa av äganderätt till en fastighet, genom upplåtelse från fastighetsägaren, genom tvångsrätt där så är särskilt föreskrivet och i vissa speciella fall omedelbart av lagen. Eftersom en lednings- ägare sällan äger de fastigheter där en ledning planeras måste rådighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;över vattnet förvärvas på annat sätt. I normalfallet sker detta genom en överenskommelse med berörda fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;I vissa fall är det inte möjligt att sluta någon sådan överenskom- melse, till exempel om en fastighetsägare motsätter sig upplåtelse av rådighet eller att ägarförhållandena avseende berörda markområden är outredda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Om nätföretaget inte får påbörja lantmäteriförrättning före kon- cessionsbeslut innebär det att nätföretaget inte kan söka miljödom förrän det finns en lagakraftvunnen nätkoncession och att lantmäteri- myndigheten har handlagt frågan. Risken finns också att nätföretaget inte får tillstånd för vattenverksamhet och då går nätkoncessionen inte att nyttja. En liknande situation uppstår om nätföretaget får till- stånd som inte är förenliga med nätkoncession eller ledningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 5.6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft30"&gt;Särskilt yttrande av experten Björn Galant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft14"&gt;Förslaget om regionnätsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Förslaget med regionnätsområden innebär i korthet att regionnät kan byggas under samma premisser som områdeskoncessionerade elledningar om de inte överstiger områdeskoncessionens högsta spänningsnivå. Eftersom ingen koncessionsansökan behöver göras så berörs inte Energimarknadsinspektionen (Ei) när en ledning byggs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Regionnät är ett kraftigt ingrepp i naturen eftersom nätföretagen alltjämt förordar luftledningar med breda ledningsgator som tar skog ur produktion och försvårar jordbruk. Därutöver skapas fysiska barriärer av ledningen som sådan, och ledningens elektromagnetiska strålning försvårar byggande och boende i en betydligt bredare zon än det inlösta ledningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Historiskt sett har det samhällsekonomiska värdet av jord och skog och ovan nämnda hinder inte beräknats/beaktats när beslut om sträck- ning och teknik tas av nätföretagen. Men under de senaste &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; åren har Riksrevisionen, kommuner, länsstyrelser, riksdagsledamöter och dåvarande energiminister Ibrahim Baylan visat sådant intresse att Ei fick uppdraget att skriva en rapport i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ei beaktar alltmer samhällsekonomiska aspekter i sitt koncessions- granskande, detta tydliggjordes då Eon fick avslag på sin ansökan om att bygga luftledning över högproduktiv jordbruksmark i Skåne. Motiveringen var att samhällsvärdet av matproduktion på åker- marken över ledningens livslängd överträffade merkostnaden av att i stället gräva ner markkabel. Ei:s beslut fastställdes sedan i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Förslaget om regionnätsområden innebär att nätföretaget inhämtar de tillstånd som behövs enligt miljöbalken och söker frivillig överens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft21"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;kommelse med berörda markägare om marktillträde. Om inte överens- kommelse kan nås så ansöker nätföretaget om ledningsrätt hos Lant- mäteriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Min invändning mot förslaget är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Att regionnät byggs utan Ei:s granskande roll. Min uppfattning är att den samhällsekonomiska aspekten är särskilt viktig på lägre spänningsnivåer eftersom kabelalternativ och andra marksnåla lösningar då är både tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Berört nätföretag kan direkt använda tvångsinstitutet ledningsrätt, eftersom regionnätsledningen byggs inom ramen för en gällande områdeskoncession.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft9"&gt;Utredningens argument för förslaget är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Det regionnät som byggs inte kan överstiga spänningsnivån för det områdeskoncessionerade nätet, och det nätet byggs ju redan i dag utan Ei:s inverkan. Så därmed borde inte intrången från dessa regionnätsledningar bli mer omfattande än för lokalnätet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;I ledningsrättsprocessen ingår lämplighetsprövning enligt 6 § led- ningsrättslagen (1973:1144), så därigenom prövas ledningens all- männa lämplighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;Jag delar inte utredningens bedömning. Jag anser inte att ovanstå- ende argument är tillräckliga för att motivera ett genomförande av det förslaget. Jag stödjer bland annat mina argument på två rättsfall från hovrätten år 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Vattenfall (Boxholm) ansökte till Lantmäteriet för breddning av 20 kV ledning från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–40&lt;/NOBR&gt; meter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Eon (Värnamo) ansökte till Lantmäteriet för breddning av 40 kV ledning från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24–35&lt;/NOBR&gt; meter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft8"&gt;I bägge dessa fall biföll Lantmäteriet nätföretagens begäran. Besluten överklagades dock och avgjordes slutligen i hovrätten som avslog Lant- mäteriets beslut med argumentet att den trädsäkring nätföretagen efter- frågade kunde uppnås på annat sätt som var mindre markpåverkande, exempelvis bättre skötsel av ledningsgatan eller markkabel. Hov- rätten bedömde alltså att Lantmäteriets inte gjort en rimlig intresse- avvägning och att lämplighetsprövningen inte höll måttet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;I domstolshandlingarna resonerar Vattenfall och Eon kraftfullt för att få utöka kalgatan till 40 respektive 35 meter med motivet att det blir en enklare och mer kostnadseffektiv skötsel, det vill säga mycket breda ledningsgator till förhållandevis låg spänningsnivå. Jag kan inte se att något hänt sedan 2012 som fått dessa stora nätföretag att ändra uppfattning i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En skillnad när det gäller Lantmäteriets handläggning jämfört med Ei är att lantmätare utför sitt arbete på olika platser i landet inom många olika frågor. Ei har en samlad enhet som arbetar med nätkoncessioner, vilket underlättar erfarenhetsutbyte och kunskaps- uppbyggnad för olika intresseavvägningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Samhällsekonomiska analyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;För att en elledning ska få byggas måste den uppfylla krav om allmän lämplighet och det måste finnas en proportionalitet mellan nyttan av elledningen och de besvär den åsamkar. Ei:s granskning syftar till att säkerställa att dessa krav uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Mot bakgrund av detta behöver det bli naturligt att nätföretag redovisar hur de tänkt och analyserat för att komma fram till beslutet om att bygga en ledning. Det är helt enkelt berättigad information som Ei och de som drabbas av elnätsutbyggnaden har rätt att få del av, till exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kan utbyggnad undvikas genom att kunderna nedström sparar ström och/eller minska sina effekttoppar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Är någon annan åtgärd möjlig, ex. batterilager, byte av faslinor med mera för att undvika elnätutbyggnad?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Är det tekniskt möjligt att gräva ner markkabel? Om ja, till vilken kostnad?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vad kostar luftledning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Vilka samhällsekonomiska värden som exempelvis jord- och skogs- bruksproduktion påverkas av luftledning respektive markkabel? Vad är dessa värda sett över ledningens livslängd? Hur påverkas dessa värden av olika stråk?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p772 ft10"&gt;Min bedömning är att en vederhäftig samhällsekonomisk analys i många fall kommer kunna snabba på utbyggnaden, eftersom kom- munikationen mellan Ei och nätföretag då kan underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Jag vill ge ett starkt stöd till det fortsatta arbetet för att samhälls- ekonomiska analyser ska föregå beslut om kraftledningsutbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft30"&gt;Särskilt yttrande av experterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft30"&gt;Bengt Johansson och Ronald Liljegren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft14"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Vi anser att de flesta förslagen som utredningen kommer med är bra och är väl genomtänkta och analyserade. Vi bedömer också att de förenklar och moderniserar koncessionsprövningen, vidare anser vi att det ger viss effekt även på den tid som ett ledningsprojekt gene- rellt tar. Vi bedömer också att införandet av områdeskoncession för regionnät har potential att förkorta ledtiderna och minska administ- rationen för såväl berörda elnätsföretag som Energimarknadsinspek- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Vi anser att förslaget om rättskraft gentemot miljöbalken är väl avvägt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Väl utbyggda och underhållna elnät är en förutsättning för att vi ska kunna möta den ständigt ökande efterfrågan på el till nya bostads- områden, från växande elintensiv industri och transportsektorn. Mot bakgrund de stora utmaningar som Sverige står inför på grund av kapacitetsbegränsningar i elnäten som är mer eller mindre akuta an- ser vi att ytterligare förändringar borde ha analyserats för att få ned tiden för den totala tillståndsprövningen. Utan snabba åtgärder som bidrar till att lösa problemet på både kort och lång sikt riskerar kapa- citetsbristen att bli ett hinder för både tillväxt och klimatomställ- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Därjämte har vi synpunkter på vissa av förslagen, vilket framgår nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Förkortad tid för tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Vi har vid ett flertal tillfällen påpekat för utredningen att det behövs mer genomgripande förändringar för att påtagligt förkorta tiderna för tillståndsprocesserna. I detta sammanhang vill vi nämna följande exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Domstolsprocessen: Utredningen har överhuvud taget inte när- mare analyserat möjligheten att effektivisera domstolsprocessen, till exempel genom att möjlighet till förtur, begränsa antalet till- fällen för yttrande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Lantmäteriprocessen: Det borde närmare analyserats om konces- sionsmyndigheten, när det gäller nätkoncession för linje, även kunde hantera de uppgifter som Lantmäteriet utför. Detta efter- som koncessionsmyndigheten bestämmer den sträckning som ledningen ska gå i och genomför ett omfattande remissförfarande baserat på de samråd elnätsföretagen genomfört. Lantmäteriet har inte möjligheten att ändra den fastslagna sträckningen även om det normalt finns en vingelmån inom stråket. Inte heller har utredningen närmare analyserat tidsvinsten med att ge nätkon- cessionerna för linje förtur om de behålls hos Lantmäteriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Svenska kraftnät står inför omfattande ny och ombyggnader inom stora delar av norra och mellersta Sverige. I en sådan situation skulle det möjligen vara en tidsvinst att göra någon form av tillåtlighets- prövning på likartat sätt som finns i miljöbalken för lämpliga stråk som Svenska kraftnät i förväg kan utpeka. Genom detta borde resurser effektivt och snabbast kunna läggas på det alternativ som är acceptabelt både ur miljösynpunkt och ur elsystemets behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft8"&gt;Utredningen har föreslagit att det ska göras ytterligare samhällsekono- miska bedömningar i samband med tillståndsprövning av transmis- sionsnät, det vill säga Svenska kraftnäts elnät. Vidare har utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;enlighet med Mark- och miljööverdomstolens beslut (M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2080-18)&lt;/NOBR&gt; föreslagit att miljöorganisationerna ska ha talerätt mot beslut om be- viljande av nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;När man väger samman de förändringar som utredningen föreslår kommer den totala tidsåtgången för tillståndsprövning, enligt vår uppfattning, inte att påverkas i någon större utsträckning. Troligen inte en minskning med mer än ett år i genomsnitt, vilket torde vara väsentligt mindre än vad förväntningarna varit på utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft14"&gt;Samhällsekonomisk bedömning avseende transmissionsnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft31"&gt;Som framgår ovan föreslår utredningen att koncessionsmyndigheten ska vidta mer genomgripande samhällsekonomiska bedömningar än som hitintills varit fallet. Utredningen synes föreslå även att göra be- dömningar om en kabel är bättre än en luftledning eller andra alter- nativ, till exempel lager och/eller olika flexibilitetslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Vi bedömer att Svenska kraftnät är den part som bäst kan hantera den samhällsekonomiska bedömningen. Om staten anser att den sam- hällsekonomiska bedömningen inte är tillfredsställande bör detta stärkas via komplettering i regleringsbrev/instruktioner för Svenska kraftnät, till exempel genom att ange vad som ska beaktas och vid be- hov hur. Styrelsen för Svenska kraftnät har då att anpassa sig till dessa regler vid investeringsbeslut som kan följas upp av Riksrevisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;En annan möjlig lösning vilket är en betydligt bättre lösning ur ett helhetsperspektiv är att den samhällsekonomiska bedömningen ut- vecklas i de kommande nätutvecklingsplanerna. Vid prövning av varje enskild linjekoncession kommer inte en samlad samhällsekonomisk bedömning att kunna göras med rimlig insats. Svenska kraftnät har 264 nätkoncessioner för linje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En annan viktig aspekt är hur säkerskyddslagen ska beaktas, en samhällsekonomisk bedömning kommer med automatik att avslöja eventuella svagheter på ett än mer tydligt sätt än i dag, vilket gör att handlingarna måste vara sekretessbelagda och måste hanteras av säkerhetsklassad personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Om koncessionsmyndigheten med hänsyn till den samhällsekono- miska bedömningen anser att ledningen inte behövs utan att behovet ska lösas på annat sätt så behöver frågan om vem som tar ansvar förtydligas. Om t.ex. ett större strömavbrott inträffar på grund av att den aktuella ledningen inte byggts med stora materiella och för- mögenhetsmässiga konsekvenser som följd så behöver det tydliggöras vem som då är skadeståndsskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Anslutningsskyldighet – anslutningsledningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Utredningen föreslår att koncessionspliktiga ledningar som inte har någon extern kund inte ska ha någon anslutningsskyldighet. Detta har motiverats med att förenkla för koncessionshavaren genom att denna inte behöver tillämpa ellagens regler enligt normalfallet. Vi anser att detta är ett klart avsteg från ellagens grundläggande krav på anslutningsskyldighet och kan leda till konkurrensnackdelar kan upp- stå för nya aktörer som önskar ansluta sig till en sådan ledning. Dessa aktörer kan t.ex. vara vindkraftsexploatör som är konkurrent till den koncern som innehar anslutningsledningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Vi anser att en bättre lösning är att anslutningsskyldigheten finns kvar men att Energimarknadsinspektionen bestämmer hur stor del av regleringen i ellagen som innehavaren av anslutningsledningen be- höver tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Icke koncessionspliktiga nät (IKN)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Utredningen föreslår att det införs ett nytt IKN för överföring av förnybar elproduktion m.m. Precis som utredningen delar vi upp- fattningen att befrielse av energiskatten för småskalig elproduktion som inte matas in på det koncessionspliktiga nätet utgör den starkaste drivkraften för berörda aktörer att det införs nu föreslagen bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Vi anser att det bästa sättet vore att ändra energibeskattnings- reglerna så att det för skattebefrielsen, för denna typ av produktion, inte blir avgörande vilken typ av nät som elen överförs på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;En annan möjlighet skulle vara att inom ramen för implementer- ingen i Sverige av ”Citizen Energy Communities” (CEC) hitta lös- ningar i nu aktuell fråga som inte innebär att onödiga elnätsledningar byggs. Förslag till Införandet i Sverige av EU:s Clean Energy Package, ibland annat de delar där CEC ingår, utreds för närvarande av Energi- marknadsinspektionen och utredningsförslaget ska lämnas över till regeringen senast den 29 november i år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Vi anser därför att utredarens förslag bör anstå tills ovan angivna lösningar av någon anledning inte skulle gå att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft30"&gt;Särskilt yttrande av experten Helén Mårtensson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft14"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Affärsverket svenska kraftnät har ett uttalat ansvar för att förvalta det svenska transmissionsnätet (stamnätet) på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. För att kunna göra detta på ett så bra sätt som möjligt är det av stor vikt att lagstiftning och andra regelverk är ändamålsenliga. Utredningen har haft ett omfattande uppdrag och har lämnat många bra förslag som bidrar till en enklare tillståndshantering men vad avser transmissionsnätets planeringstid på &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; år ser jag inte att utredningens förslag sammantaget förkortar denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Transmissionsnätet behöver förstärkas i stora delar av Sverige. För att kunna överföra den mängd el som samhället önskar, för att bidra till att säkerställa klimatmålen och för att fortsatt ha ett person- och driftsäkert transmissionsnät så behöver nätet inte bara byggas ut utan det krävs också förnyelse av många ledningar och stationer innan de blir för gamla. Totalt sett rör det sig detta om hundratals mil ledningar de närmaste tjugo åren. För att kunna möta behoven behöver planeringstiden kortas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Utredningen har förslag som kan leda till kortare tillståndspro- cesser, till exempel förslag om tillträde till mark för undersökning, förtydligande om vad som får göras före koncession och att led- ningsrätt oftare får inledas före lagakraftvunnen koncession. Där- emot kommer bedömningen om hur samhällsekonomiska analyser ska göras att förlänga tiden med minst den tid som skulle kunna vinnas med de andra förslagen. Det kan till och med innebära att nödvändiga projekt inte blir av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vad gäller samhällsekonomiskt motiverade lönsamhetsbedömningar så menar jag att de analyser och metoder som Svenska kraftnät tilläm- par och de förbättringar som har genomförts de senaste åren är till- räckliga för att säkerställa att endast nödvändiga ledningar byggs. Om åtgärderna inte skulle anses tillräckliga finns möjlighet för regeringen att i Svenska kraftnäts instruktion skärpa och/eller precisera Svenska kraftnäts uppdrag i relation till samhällsekonomiska lönsamhets- bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Utredningens förslag om att koncessionspliktiga ledningar som saknar externa kunder ska undantas från anslutningsplikt riskerar att reducera transmissionsnätets driftsäkerhet genom att detta kan ge många mindre anslutningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;En lednings allmänna lämplighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft14"&gt;och samhällsekonomiska bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft31"&gt;Utredningens bedömning är att prövningen av en lednings allmänna lämplighet ska ske på ett tydligt underlag och i enlighet med tydliga och transparenta principer. Utredningen lämnar i denna del inget förslag till lagändring men hänvisar till förslagen i Energimarknads- inspektionens (Ei) rapport Ei R2018:06 vilket innebär att nätkon- cession för stamledning endast får meddelas om anläggningen är samhällsekonomiskt lönsam och att en lönsamhetsbedömning ska ingå i ansökan om nätkoncession. Rapporten och utredningens be- dömning tycks innebära att prövningen av en anläggnings lämplighet ska förändras till en prövning av lönsamhet där nätmyndigheten bland annat ska ta ställning till alternativa åtgärder för att tillgodose behovet såsom alternativ till förstärkt överföringskapacitet och den mest lön- samma teknologin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Sådana lönsamhetsbedömningar utgör en avgörande del av Svenska kraftnäts analyser inför beslut om investeringar i stamnätet. Det lämpar sig dock inte att göra dessa bedömningar inom ramen för prövningen av en koncession på det sätt som beskrivs i utredningen. Innebörden av utredningens bedömning riskerar att markant öka krav på resurser, förlänga investeringsprocesser och att vissa nöd- vändiga projekt inte kan genomföras. Invändningarna mot utred- ningens bedömning utvecklas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vad gäller samhällsekonomiskt motiverade lönsamhetsbedömningar så menar jag att de analyser och metoder som Svenska kraftnät gör och de förbättringar som har genomförts de senaste åren är tillräck- liga. Jag anser också att Svenska kraftnät är bäst lämpad att hantera dessa bedömningar. Om åtgärderna inte skulle anses tillräckliga finns möjlighet för regeringen att i Svenska kraftnäts instruktion skärpa och/eller precisera Svenska kraftnäts uppdrag i relation till samhälls- ekonomiska lönsamhetsbedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;I Ei:s rapport finns även förslag på samråd med berörda intres- senter, att nätmyndigheten ska meddela föreskrifter om innehåll och detaljerade riktlinjer vad gäller poster som ska inkluderas samt hur och med vilka samrådet ska genomföras och offentliggörande. Det framgår inte av utredningen hur utredningen ställer sig till rapporten i dessa delar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;Invändningar mot utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft14"&gt;Utredningens bedömning framstår inte som motiverad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;I enlighet med sitt myndighetsuppdrag säkerställer Svenska kraftnät genom noggranna analyser att investeringar i transmissionsnätet är samhällsekonomiskt lönsamma. Det har inte framkommit några fak- tiska felprioriteringar som motiverar en förändring på sätt som ut- redningen bedömer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Verket gör ett omfattande analysarbete för att ta fram en behovs- bild på både kort och lång sikt. Inför styrelsebeslut om investeringar genomförs nätstudier, framkomlighetsstudier, nyttoberäkningar och kostnadskalkyler. Resultatet av dessa sammanställs i en samhälls- ekonomisk lönsamhetsbedömning och det sammantaget bästa alterna- tivet föreslås styrelsen. Lönsamhetsbedömningen baseras inte enbart på ekonomiskt kvantifierbara nyttovärden då ett flertal nyttovärden inte går att kvantifiera med tillförlitliga metoder. Antalet alternativ varierar och beror på hur många teknikalternativ och huvudsträck- ningar som rimligen kan uppfylla det aktuella behovet. En förenklad procedur följs för förnyelser av befintliga ledningar och för åtgärder som följer av lagkrav. Dock utreds även här tänkbara alternativ för att tillgodose behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft14"&gt;Utredningens bedömning riskerar att leda till minskad effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Den rekommenderade omfattningen i prövningen av den samhälls- ekonomiska lönsamheten vid koncession riskerar att leda till ett be- tydande merarbete hos sökanden, förlängda handläggningstider hos Ei och ett stort behov av vägledande avgörande från högre instans. Till detta kommer att kraven i många delar är svåruppfyllda (till exempel bedömningen av alternativ till överföringskapacitet) vilket blir tidskrävande och svårt att hantera i koncessionsbesluten samt riskerar att leda till att vissa projekt inte kan genomföras. Dubbel- prövningen av alternativa utformningar leder till merarbete, fler pro- cesser i samma fråga och risk för tvetydigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Svenska kraftnät har gjort, gör och kommer att fortsätta göra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Jag bedömer också att Svenska kraftnät är bäst lämpad att hantera dessa bedömningar. Pre- cisionen i de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningarna kommer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;inte att förbättras genom att de ingår i koncessionsprövningen. Däremot riskeras att kraven på resurser ökar markant, investerings- processer förlängs och att vissa nödvändiga projekt inte genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Utredningens bedömning förutsätter en författningsändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Utredningens bedömning tycks innebära att prövningen av en anlägg- nings lämplighet ska förändras till en prövning av vilken åtgärd som är lönsammast för att tillgodose ett behov och, om det är en ledning, vilken utformning som då är lönsammast. En sådan förändring av lämplighetsprövningen kräver en författningsändring eftersom den inte är förenlig med den språkliga innebörden i 2 kap. 1 § ellagen eller lagstiftarens intentioner. För en sådan förändring krävs också ett tydliggörande av vilka undantag som gäller och tydliga övergångs- bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft14"&gt;Värderingen av alternativa åtgärder riskerar att leda till utebliven eller försenad investering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Utredningens bedömning av Ei:s rapport Ei R2018:06 är att en sam- hällsekonomisk lönsamhetsbedömning bör inbegripa även åtgärder som Svenska kraftnät inte förfogar över, till exempel etablering av lokal produktion eller förbrukarflexibilitet. Vi menar att det medför en risk för att nödvändiga förstärkningar av transmissionsnätet ute- blir. Det är även stor risk att alternativen inte heller genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft107"&gt;Markintrångs- och miljöeffekter motiverar inte att lämplighetsprövningen utökas till lönsammaste utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Markintrångs- och miljöeffekter finns med i Svenska kraftnäts sam- hällsekonomiska analyser som beskrivs översiktligt ovan. Mark- intrångseffekter kommer endast i sällsynta fall få en utslagsgivande betydelse på val av utformning i transmissionsnätet vid en samhälls- ekonomisk lönsamhetsbedömning. I de fall de negativa effekterna för mark och/eller miljö är så stora att en samhällsekonomisk lönsamhets- bedömning skulle leda till en annan utformning än till exempel luft- ledning så blir det också det som föreslås av Svenska kraftnät. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;prövning som görs enligt miljöbalken i koncessionsärendet syftar till samma skydd och leder därför till samma resultat. Om lämplighets- prövningen i koncessionsärendet utökas till att innefatta den lön- sammaste utformningen så leder det alltså till en dubbelprövning med oförändrat resultat vilket inte motiverar en utökad lämplighets- prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Anslutningsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredningen föreslår att skyldigheter för nätföretag och övrig reglering enligt ellagen görs beroende av att företaget bedriver nätverksamhet, det vill säga överför el för annans räkning med stöd av nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Koncessionspliktiga ledningar som saknar externa kunder ska ha anslutningsplikt. Anslutningsplikten för nät på lägre spänning är viktig för att inte riskera att driftsäkerheten på transmissionsnätet reduceras genom många mindre anslutningar. Det finns till exempel risk för att flera vindkraftparker i samma geografiska område kom- mer att bygga var sin, i huvudsak, parallell ledning om de är undan- tagna från anslutningsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;P class="p19 ft7"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft30"&gt;Offentligt tryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft10"&gt;Prop. 1902:9 med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, och till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 20 § och 20 kap. 3 § strafflagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;Prop. 1938:137 med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2, 3 och 15 §§ lagen den 27 juni 1902 (nr 71), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft155"&gt;Prop. 1973:157 med förslag till ledningsrättslag m.m. Prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens. Prop. 1996/97:136 Ny ellag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft10"&gt;Prop. 1997/98:45 Miljöbalk Författningskommentar och bilaga 1 Del 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft156"&gt;Prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m. Prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft9"&gt;Prop. 2001/02:56 Energimarknader i utveckling – bättre regler och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft9"&gt;Prop. 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft157"&gt;Prop. 2010/11:70 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas. Prop. 2012/13:70 Prövning av nätkoncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft156"&gt;Prop. 2013/14:174 Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet. Prop. 2014/15:56 Redovisning av elnätsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft157"&gt;Prop. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft157"&gt;Prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning. Prop. 2017/18:237 Elmarknadsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft21"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;SOU 1995:14 Ny elmarknad: delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft9"&gt;SOU 1997:32 Följdlagstiftning till miljöbalken: delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft9"&gt;SOU 2009:48 Koncessioner för el- och gasnät. Slutbetänkande av Energinätsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;SOU 2010:30 Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;SOU 2015:87 Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft157"&gt;SOU 2018:82 Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen. Ds 2017:44 Elmarknadslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft30"&gt;Rättsfallsregiser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft37"&gt;BGH, (Bundesgerichtshof), 07.03.2017, EnVR 21/16, ECLI:DE:BGH:2017:070317BENVR21.16.0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C-439/06&lt;/NOBR&gt; Citiworks AG, EU:C:2008:298&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C-239/07&lt;/NOBR&gt; Julius Sabatauskas m.fl., EU:C:2008:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C-262/17,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-263/17&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-273/17&lt;/NOBR&gt; Solvay Chimica Italia SpA, EU:C:2018:961&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C-329/17&lt;/NOBR&gt; Gerhard Prenninger m.fl., EU:C:2018:640&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft9"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen, domar den 20 mars 2015,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;mål &lt;NOBR&gt;3843-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3844-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3845-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3846-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3938-14&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;3939-14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen, dom den 13 december 2017, mål &lt;NOBR&gt;3846-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft9"&gt;Kammarrätten i Jönköping, dom den 24 februari 2017, mål &lt;NOBR&gt;2114-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolen, beslut den 26 mars 2019, mål M &lt;NOBR&gt;2080-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolen, dom den 13 juni 2011, mål M &lt;NOBR&gt;9341-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft10"&gt;Mark- och miljööverdomstolen, dom den 26 augusti 2011, mål M &lt;NOBR&gt;4127-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft10"&gt;Mark- och miljööverdomstolen, dom den 12 december 2011, mål M &lt;NOBR&gt;2554-11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolen, dom den 16 februari 2016, mål M &lt;NOBR&gt;2192-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolen, dom den 30 november 2017, mål M &lt;NOBR&gt;9917-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;RÅ 2001 ref. 80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft9"&gt;Stellungnahme der Kommission, 23.1.2014, C(2014) 424 final&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft30"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft9"&gt;Elsäkerhetsverket. (2017). Elsäkerhet och elektrisk infrastruktur för transportsektorn, diarienr 17EV372.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft10"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2011:02). Bättre regler för interna elnät. Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft31"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2012:05). Utjämning av elnäts- tariffer. Konsekvenser för kunder i glesbygd och i tätort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft10"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2013:15). Koncessionsbesluts exklusivitet gentemot miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft10"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2016:15). Åtgärder för ökad efter- frågeflexibilitet i det svenska elsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft10"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2017:05). Ny modell för el- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft10"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2017:07). Nya regler för elnäts- företagen inför perioden &lt;NOBR&gt;2020–2023.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft31"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2018:06). Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft12"&gt;Energimarknadsinspektionen. (R2018:10). Nya &lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt; för el och naturgas – Innehåll och genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft9"&gt;Energimyndigheten. (2018). National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;Hagman, B. (2016). Marknadsdesign för framtidens elsystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Rapport till Energikommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Hogan, W. W. (2018). A Primer on Transmission Benefits and Cost Allocation. Economics of Energy and Environmental Policy, &lt;NOBR&gt;25-45.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft9"&gt;IVA. (2015). Elproduktion – Tekniker för produktion av el.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p816 ft10"&gt;Joskow, P. L. (2007). Regulation of natural monopoly. i A. M. Shavell, Handbook of Law and Economics, Volume 2 (ss. &lt;NOBR&gt;1229–1277).&lt;/NOBR&gt; Elsevier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft10"&gt;Meeus, L., &amp; Glachant, &lt;NOBR&gt;J.-M.&lt;/NOBR&gt; (2018). Electricity Network Regula- tion in the EU: The Challenges Ahead for Transmission and Distribution. Edward Elgar Publishing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft10"&gt;NEPP. (2015). Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050 – Slut- rapport till IVA Vägval el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;Norges vassdrags- og energidirektorat. (2019). Descriptive study of Local Energy Communities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft9"&gt;Peterson, T. (1992). Elkraften i samhället. Svenska Elverksföreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft37"&gt;Pollitt, M. (2018). Electricity Network Charging in the Presence of Distributed Energy Resources: Principles, Problems and Solu- tions. Economics of Energy &amp; Environmental Policy, &lt;NOBR&gt;89-103.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft10"&gt;Regeringen. (2017). Uppdrag att fastställa riktlinjer för samhälls- ekonomiska analyser vid byggande av överföringskapacitet för el, Dnr: M2017/01665/Ee och M2017/01727/Ee.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft9"&gt;Riksrevisionen. (2016). Förutsättningar för en säker kraftöverföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av energi- omställningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft31"&gt;Statens energimyndighet. (ER2016:20). Förslag till heltäckande solelstatistik. Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;Svenska kraftnät. (2017). Systemutvecklingsplan &lt;NOBR&gt;2018–2027.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;Svenska kraftnät. (2018). Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft37"&gt;Svenska kraftnät. (2019). Långsiktig kraftanalys 2018 – Långsikts- scenarier för elsystemets utveckling fram till 2040.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft30"&gt;Övrigt material&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft156"&gt;Regeringsbeslut den 31 maj 2001, diarienr N2000/4477/ESB Regeringsbeslut den 22 juni 2005, diarienr M2005/181/E Regeringsbeslut den 24 februari 2011, diarienr N2007/228/E Regeringsbeslut den 24 februari 2011, diarienr N2007/236/E&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft12"&gt;Energimarknadsinspektionen. (den 31 augusti 2018). Hämtat från &lt;NOBR&gt;www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2018/efter-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;domstolsprocesserna-hojda-intaktsramar-for-elnatsforetagen/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft8"&gt;Energiföretagen Sverige. (den 26 mars 2019). Energiföretagen Sveriges remissvar på ”Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el”, Ei R2018:06. Hämtat från &lt;NOBR&gt;www.regeringen.se/remisser/2018/06/remittering-av-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energimarknadsinspektionens-rapport-ei-r201806/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft37"&gt;Energimyndigheten. (den 5 april 2019). Energimyndigheten.se. Hämtat från www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/ett- &lt;NOBR&gt;ar-senare---10-000-fler-natanslutna-solcellsanlaggningar/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft31"&gt;Svensk Vindenergi. (den 4 april 2019). Svensk Vindenergi. Hämtat från svenskvindenergi.org: https://svenskvindenergi.org/wp- &lt;NOBR&gt;content/uploads/2019/03/Listan-ny-vindkraft-2017-2021.pdf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;Vattenfall Eldistribution AB. (den 5 februari 2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft10"&gt;Vattenfall Eldistribution. Hämtat från Regionätstariffer 2019: &lt;NOBR&gt;www.vattenfalleldistribution.se/globalassets/foretag/el-till-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fastigheten/elnatspriser/regionnatstariff-2019/&lt;/NOBR&gt; regionnatstariffer2019.pdf&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p832 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft7"&gt;Kommittédirektiv 2018:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft30"&gt;Översyn av regelverket för nätkoncessioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 15 februari 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft12"&gt;En särskild utredare ska se över regelverket om nätkoncessioner. Regel- verket är ålderdomligt och riskerar att sätta upp hinder och skapa osäkerhet för energiaktörer, samtidigt som det inte nödvändigtvis säkerställer rätt skydd för samhälleliga intressen. Utredaren ska lämna förslag på författningsändringar som moderniserar, förenklar och förbättrar elnätsregelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljöskydd påverkas negativt. Elnätets betydelse som grund- läggande infrastruktur ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft9"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;bedöma behovet av att reglerna om koncessionsplikt för stark- strömsledningar ändras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;bedöma vilken rättslig status en nätkoncession ska ha,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;se över den nuvarande prövningsordningen för nätkoncession när det gäller både prövande myndighet och prövningens omfattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;överväga om möjligheten till samredovisning av elnät bör ändras, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;vid behov lämna nödvändiga författningsförslag, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;göra en första analys av nätnivåerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 10 juni 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft28"&gt;Gällande mål för energipolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I mars 2015 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt samman- satt kommission, Energikommissionen (M 2015:01), i uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den lång- siktiga energipolitiken. Energikommissionen redovisade i januari 2017 sitt uppdrag med betänkandet Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2). Betänkandets förslag och bedömningar baseras i huvud- sak på den ramöverenskommelse om energipolitiken (energiöverens- kommelsen) som slöts mellan fem riksdagspartier (S, M, MP, C och KD) i juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Energiöverenskommelsen innefattar ett mål om att Sverige år 2040 ska ha en helt och hållet förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads- effektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett hållbart samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Enligt Sveriges långsiktiga utsläppsmål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter ha negativa utsläpp (prop. 2016/17:146 s. 25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Energikommissionen lämnar en rad förslag och bedömningar som ska göra det möjligt att nå målen. Bland annat gör kommissionen bedömningen att elnätet har en central funktion som möjliggörare för elproduktion från förnybara källor. Elnätets utformning kan t.ex. möjliggöra att vindkraft produceras där de bästa förutsättningarna finns och att effektbalansen kan upprätthållas. Förändrade mönster för hur elproduktion och elanvändning ser ut, &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; och ökade krav på leveranssäkerhet är omständigheter som påverkar hur elnätet kommer att behöva utvecklas och fungera i framtiden (SOU 2017:2 s. 211 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft10"&gt;I sitt betänkande föreslår Energikommissionen bl.a. att överförings- kapaciteten i elnätet ska öka, att Sverige ska arbeta för att sammanlänk- ningen inom EU ska öka och att regelverken kring elnätet kontinuerligt ska utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Energikommissionens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Nya förutsättningar för elnätet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Elnätet är en grundläggande infrastruktur i vårt samhälle. Ett robust elnät är vidare en viktig beståndsdel för Sveriges krisberedskap och totalförsvarets behov. Det är därför viktigt att reglerna som styr elnätet är väl i takt med samhällsutvecklingen. Med en ökad produk- tion av väderberoende el och en ökad småskalig elproduktion är det viktigt med ett regelverk som tillåter och möjliggör en effektiv anpass- ning till nya förutsättningar. Också den förväntade ökade elektrifier- ingen av såväl industrin som transportsektorn kommer att påverka elnätet och ställa nya krav på det. En möjlig utveckling är också att vissa verksamheter, bostäder eller mindre områden inte är kopplade till det allmänna elnätet utan har ett eget elnät, vilket inte förutsetts i nuvarande lagstiftning. Den europeiska lagstiftning som kontinuer- ligt arbetas fram inom EU, bl.a. om en gemensam elmarknad, ställer nya krav på den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Privatpersoner och företag har rätt att förutsätta att villkor ska- pas för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads- effektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat, vilket också varit målet för svensk energipolitik under lång tid. Ett framtida elnät måste klara de utmaningar som förutses ovan, med stora variationer i såväl effektbehov som effekttillförsel, på ett kostnadseffektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;Pågående utredningar och uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Regeringskansliet har tagit fram en promemoria med förslag till upp- hävande av ellagen och införande av en elmarknadslag (Ds 2017:44). Syftet med förslaget är dock inte att genomföra några större materiella ändringar i lagstiftningen, utan främst att förenkla lagens struktur (Ds 2017:44 s. 136).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Energimarknadsinspektionen har i rapporten Ny modell för elmark- naden lämnat förslag om införande av en elhandlarcentrisk marknads- modell och om en lag om elmarknadshubb (EI R2017:05). Om för- slagen genomförs kommer framför allt relationen mellan slutkunder och elnätsföretagen respektive elhandlarna att förändras. Energi- marknadsinspektionen har också lämnat förslag om lagändringar för att tillåta andra tariffmodeller än i dag och för att tillåta pilotprojekt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;för nya tariffmodeller i rapporten Åtgärder för ökad efterfråge- flexibilitet i det svenska elsystemet (EI R2016:15). Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att utreda och komma med förslag om riktlinjer för samhällsekonomiska analyser vid byggande av överföringskapacitet för el. Uppdraget ska rapporteras senast den 13 april 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Det pågår ständigt ett arbete i EU med lagstiftning om elnät och närliggande frågor på en europeisk nivå, senast genom förslaget till lagstiftningspaket Ren energi för alla i Europa. Utvecklingen i den europeiska lagstiftningen kan ha betydelse för den här utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Behovet av en utredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Ingen övergripande genomgång av regelverket för nätkoncessioner har gjorts under de senaste decennierna. Sedan uppdelningen mellan nätkoncession för linje och nätkoncession för område gjordes 1958 har få större ändringar gjorts i regelverket och de större justeringar som gjorts har fokuserat på enstaka frågor. Den enda större ändringen under senare tid är att nätkoncessioner år 2013 som huvudregel fick en obegränsad giltighetstid och att instansordningen för prövningen ändrades. Det kan ifrågasättas om regelverket för nätkoncessioner i dag ger elnätets aktörer rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs på dagens och framtidens energisystem. Kraven på flexibilitet och effektivitet ökar för anslutning av elproduktion från förnybara källor, men också för anslutning av nya elintensiva verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Nätmyndigheten har i dag en blandning av uppgifter som bl.a. inkluderar marknadsfrågor, konsumentfrågor, tillsyn över leverans- säkerhet och leveranskvalitet samt tillståndsprövning och tillsyn över koncessionsfrågor. Koncessionsfrågorna har dock en svagare anknyt- ning till de andra frågor som nätmyndigheten hanterar och eventuellt kan det ge effektivitetsvinster att låta prövningen av nätkoncessioner ske på annat sätt än hos ellagens (1997:857) nätmyndighet, dvs. Energi- marknadsinspektionen. När det gäller regeringens prövning av ärenden i de fall där Försvarsmakten begärt att regeringen ska överta pröv- ningen eller där ett beslut om en stamnätsledning överklagats finns ingen anledning till översyn av gällande bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Koncessionsplikten gäller i dag som huvudregel för alla starkströms- ledningar, oavsett längd, miljö och spänning och oavsett om en led- ning är inkopplad på det allmänna nätet eller inte. De undantag som finns i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nät- koncession enligt ellagen är ibland svårtillämpade och i vissa fall är undantagen inte i linje med utvecklingen av samhällets och mark- nadens behov. Ledningar som går direkt från en producent till samma ägares elanvändning är t.ex. sällan undantagna från koncessionsplikt och det finns en osäkerhet kring vad som gäller för anslutning av elproducenter till det allmänna elnätet. Detta trots att frågor om sådana ledningar ofta skulle kunna prövas som en del av miljöpröv- ningen av själva huvudverksamheten. Dagens ordning ger upphov till en i många fall onödig dubbelprövning och inte så sällan till att anläggandet av energiproduktionsenheter eller större energianvändar- verksamheter måste vänta på ett beslut om nätkoncession när alla andra tillstånd redan finns på plats. Att mycket av den el som över- förs på &lt;NOBR&gt;icke-koncessionspliktiga&lt;/NOBR&gt; nät inte mäts innebär att det är svårt att få en klar bild över situationen på elmarknaden, t.ex. när det gäller antalet små produktionsenheter. I nät som inte är anslutna till det allmänna elnätet finns inte samma problematik, eftersom det som sker i dessa nät är isolerat från det allmänna elnätet och från elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft8"&gt;Det finns även andra ledningar som är så obetydliga ur såväl nät som miljösynpunkt att det framstår som ineffektivt att pröva dem var för sig, samtidigt som de inte ingår eller bör ingå i en nätkonces- sion för område. Prövningarna av dessa typer av ledningar leder till att nätmyndigheten belastas med onödiga och resurskrävande pröv- ningar av såväl nätkoncessioner för mindre anslutningsledningar som prövningar av förhandsbesked om undantag från koncessionsplikten vid fall där en tydligare lagstiftning hade gett klart besked. Samtidigt kräver mängder av mer betydelsefulla ledningar ingen särskild pröv- ning i dag eftersom de omfattas av nätkoncession för område. Ytter- ligare en situation är när en privatperson eller industri vill producera sin egen el för direktleverans till hushållet eller verksamheten. Det kan då vara nödvändigt att ta fram underlag och ansöka om nätkon- cession, trots att ledningen inte är inkopplad på det allmänna elnätet och trots att miljöpåverkan är försumbar. Den generella koncessions- plikten för samtliga ledningar framstår som omodern och i behov av en genomgripande översyn, med fokus både på vilka ledningar som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;överhuvudtaget ska omfattas av koncessionsplikt och på om undan- tagsbestämmelser (motsvarande förordningen om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen) bör finnas kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;En annan aspekt med nätkoncessioner som upplevs som pro- blematisk av elnätsföretag och som leder till svårigheter gällande nätmyndighetens befogenheter är nätkoncessionens rättskraft. En ansökan om nätkoncession för linje prövas mot regler i miljöbalken, vilket medför kostnader och tidsåtgång som drabbar både nätägare och nätmyndighet, men som också leder till att de flesta miljökonse- kvenser som en ledning kommer att ha utretts och att nätkoncessio- nen förenas med nödvändiga villkor för verksamhetens bedrivande. Samtidigt hindrar inte nätkoncessionen att miljötillsynsmyndig- heten ingriper mot ledningen när den väl byggts även om det sker på grund av en miljöpåverkan som bedömts och reglerats genom nät- myndighetens prövning. Miljötillsynen kan också gälla frågor som uttryckligen reglerats genom villkor till nätkoncessionen. Detta med- för att nyttan med en omfattande prövning vid nätmyndigheten blir liten samtidigt som den tar stora resurser i anspråk och fördröjer nätutbyggnad. Att nätkoncessionen inte ger något skydd mot senare ingripanden (annat än av nätmyndigheten) skapar en osäkerhet som i sin tur kan leda till att energiprojekt ställs in eller skjuts upp. I andra fall händer det att förhållandena kring en ledning förändrats i sådan grad att en omprövning av tillståndet skulle behövas. I sådana fall saknas dock möjlighet för nätmyndigheten att agera om inte minst 40 år har gått sedan nätkoncessionen meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det är inte ovanligt i dag att olika typer av industriföretag och en del andra verksamheter, främst av historiska skäl, äger och driver elledningar som går från närmaste nätstation in till fabriksområdet. Såsom den nuvarande ellagen är utformad har den typen av företag inte sällan rätt och skyldighet att inneha och få nätkoncession om ledningen i sig är lämplig. Detta kan få följder som inte förutsetts i ellagen, eftersom den nätverksamhet som företaget bedriver är en mycket liten del av företagets totala ekonomi. Skyldigheten att ansluta producenter och användare till företagets ledning gäller och det förekommer att sådana anslutningar också finns sedan länge. Om företagets huvudsakliga verksamhet går dåligt, eller verksamheten till och med läggs ned, kommer det att gå ut över nätverksamheten. Lik- nande svårigheter kan uppstå när elnätsföretag skapas enbart för att ansluta en viss producent till elnätet. Samtidigt kan ellagens krav på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;exempelvis driftsäkerhet, anslutningsplikt och redovisning bli onödigt betungande för företag som äger enstaka ledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Samredovisning av elnät leder i dag till mindre administration och till en utjämning av tarifferna för landsbygdsnät gentemot tarifferna för stadsnät. Dagens regler om samredovisning är dock begränsade och det kan finnas en outnyttjad potential för en högre grad av sam- redovisning på ett sätt som leder till större kostnadseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Den gällande uppdelningen i tre typer av nät – lokalnät, regionnät och stamnät – är atypisk ur ett europeiskt perspektiv. Det är van- ligare med två nivåer, vilket också är uppdelningen i det s.k. elmark- nadsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG). Det finns i Sverige lokalnätsledningar för över 100 kV, samtidigt som det finns region- nätsledningar för endast 40 kV. Uppdelningen är således otydlig. En förenkling till två nätnivåer skulle kunna leda till samhällsekonomiska fördelar och till att genomförande och tillämpning av &lt;NOBR&gt;EU-lagstift-&lt;/NOBR&gt; ning underlättas. Detta är dock en fråga som är i stort behov av analys ur flera aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;För att nå energiöverenskommelsens mål om 100 procent för- nybar elproduktion och för att säkerställa att elnätet på ett effektivt sätt möjliggör en hållbar samhällsutveckling behöver ett helhetsgrepp tas kring lagstiftningen om nätkoncessioner. Regelverket måste vara modernt och väl anpassat till samhällets och marknadens behov, sam- tidigt som skyddet för miljö och enskildas rätt är starkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;Uppdraget om att se över regelverket för nätkoncessioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Den nuvarande regleringen av elnätet är ålderdomlig och riskerar att sätta upp hinder och skapa osäkerhet för energiaktörer, samtidigt som det inte nödvändigtvis säkerställer rätt skydd för samhälleliga intressen. Utredaren ska därför lämna förslag på författningsänd- ringar som moderniserar, förenklar och förbättrar elnätsregelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljöskyddet påverkas negativt. Elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur ska beak- tas. Reglerna om prövning och administration bör utformas så att de möjliggör omställningen till en förnybar elproduktion, utan att kost- naderna för samhället, med särskilt fokus på enskilda, blir större än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;nödvändigt. Ett robust elnät är en viktig faktor för Sveriges krisbered- skap och totalförsvarets behov. Det är även viktigt att förslagen leder till att samhälleliga intressen, såsom miljö och enskildas möjlighet att påverka beslut, tillgodoses vid nätutbyggnad och nätdrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;Parallellt med att utredningen pågår planeras ändringar eller utred- ningar om ändringar i ellagstiftningen. Utredaren ska se till att för- slagen samverkar med de andra förslag som lagts eller läggs gällande ändringar av förutsättningarna för energiaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;En mer miljöbalkslik prövning och rättskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Utredaren ska bedöma förutsättningarna för och lämpligheten i att göra om nätkoncessionsprövningen och nätkoncessionsinstitutet på så sätt att prövningen och rättskraften mer liknar den som gäller för verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Nätkoncessioner ger i dag inget skydd mot ingripanden av andra än nätmyndigheten, trots att verksamheten prövats på ett sätt som i stora delar motsvarar prövningen av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Utredaren ska därför, om det är lämpligt, komma med förslag som innebär att nätkoncessioner ges en status som liknar eller motsvarar den som tillstånd enligt miljöbalken har, dvs. ett tillstånd som gäller mot alla, men med vissa möjligheter till ingripanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Utredaren ska även bedöma hur och hos vilken instans prövningen av tillstånd för elledningar bäst ska göras för att effektivt använda samhällets resurser inbegripet en ändamålsenlig prövning av såväl nät- som miljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Inom ramen för koncessionsprövningen måste det säkerställas att totalförsvarets behov beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Syftet med denna del av utredningen är att den kostsamma och förhållandevis grundliga miljö- och lämplighetsprövning som görs i samband med att en nätkoncession meddelas också ska resultera i en säkerhet för innehavaren av nätkoncessionen. Förslagen får sam- tidigt inte leda till att omfattningen eller kvaliteten på prövningen av koncessionspliktiga ledningar sänks. Det kan i vissa fall tvärtom vara nödvändigt med en vidare prövning än i dag för att säkerställa att alla väsentliga frågor avgjorts när nätkoncession meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Koncessionsplikt och undantag från koncessionsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Den generella koncessionsplikten behöver utvärderas. Utredaren ska undersöka om koncessionsplikten mer bör efterlikna tillstånds- och anmälningsplikten enligt miljöbalken där det t.ex. kan räcka med en anmälan av en typiskt sett mindre miljöfarlig verksamhet för att en tillsynsmyndighet ska kunna vidta åtgärder. För andra verksam- heter krävs tillståndsansökan. Utredaren ska därför särskilt bedöma om ledningar av viss typ, t.ex. baserat på längd och spänningsnivå, inte ska omfattas av generell koncessionsplikt men vara anmälnings- pliktiga. Om det är lämpligt kan utredaren lämna förslag på änd- ringar av både befintliga typer av nätkoncession (område och linje) och förslag som går ut på att ersätta nuvarande koncessionsuppdel- ning med en annan ordning. Syftet med denna del av utredningen är att samhällets resurser ska läggas på tillståndsprövning av de led- ningar som verkligen har en påverkan på elnätet och på miljön så att resurserna används effektivt. Utredaren ska som en del i detta bedöma om ledningar som har som enda syfte att ansluta en producent eller användare till elnätet inte längre bör omfattas av koncessionsplikten. Samma sak kan gälla för s.k. direktledningar, dvs. ledningar som enbart ansluter en ägares elproduktion med samma ägares elanvändning. Samtidigt ska utredaren bedöma om företag vars ledningar omfattas av anslutningsplikt inte på samma gång ska få bedriva industriverk- samhet eller annan typ av verksamhet. Syftet är att få en tydligare koppling mellan koncessionsplikt, anslutningsplikt och nätverksam- het, medan enstaka anslutningsledningar eller externa nät för en ägares elanvändning kan undantas från koncessionssystemet och de regler och förpliktelser som följer med det. Detta för att skapa enkelhet, tydlighet och ordning i regelverket och i elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utredaren ska i samråd med utredningen Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet (Fö 2017:02) bedöma behovet av och vid behov föreslå vem som bör kunna inneha nätkoncession med hänsyn till den nationella säkerheten, t.ex. vid prövning av nya elnätsföretag och vid ägarbyte i elnätsföretag. Syftet är att säkerställa att totalför- svarets intressen iakttas och att prövningen av en nätkoncessions- havares lämplighet görs med beaktande av den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Dagens regler om undantag från koncessionsplikten behöver dessutom förenklas. Utredaren ska därför se över reglerna i förord- ningen (2007:2015) om undantag från kravet på nätkoncession, så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;att den anpassas till dagens och framtidens behov, och lämna nöd- vändiga författningsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;Oavsett på vilket sätt vissa ledningar och nät i framtiden ska undantas från koncessionsplikten ska utredaren även se över om det är motiverat att ställa krav på mätning av elöverföring i olika inmat- nings- och uttagspunkter inom nät som är anslutna till det allmänna elnätet men som inte omfattas av krav på nätkoncession. Det över- gripande syftet för undantagsreglerna ska vara att göra det enklare att bygga ledningar och nät som har en obetydlig påverkan på miljön, elmarknaden och elnätet, även i de fall där en koncessionsplikt som huvudregel är nödvändig. Syftet med krav om mätning av el i nät som är anslutna till det allmänna elnätet men som inte omfattas av krav på nätkoncession är att det ska vara möjligt att få en klar bild av nät- strukturen, inklusive små producenter, liksom att möjliggöra särskilj- ning mellan olika aktörer inom ett sådant nät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;En nätkoncession har betydelse för tillämpningen av lednings- rättslagen (1973:1144). Det är därför viktigt att förslag om ändringar i koncessionsplikten lämnas med beaktande av vilken påverkan det får på tillämpningen av ledningsrättslagen och olika aktörers rättig- heter enligt den lagen. Det bör därmed också vara nödvändigt att lämna förslag till följdändringar i ledningsrättslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;Samredovisning av elnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Utredaren ska beskriva förutsättningarna för att utöka samredovis- ningsmöjligheterna, dvs. möjligheten att behandla flera redovisnings- områden som ett enda område i redovisningen, vilket också innebär en gemensam intäktsram för de samredovisade områdena. Det kan vara frivilligt eller tvingande att samredovisa i högre utsträckning än vad som redan gäller enligt ellagen. Det kan vara fråga om att ta bort regeln om geografisk närhet mellan de nät som ska samredovisas och det kan vara aktuellt att tillåta eller påbjuda samredovisning även av ett elnätsföretags regionnät med dess lokalnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft31"&gt;Utredaren ska beakta vilka nyttor och kostnader för samhället, inklusive elanvändarna, som det innebär med en ökad samredovis- ning, liksom hur nyttor och kostnader kommer att fördelas mellan olika aktörer. Utredaren ska också säkerställa att en eventuellt ökad samredovisning inte försämrar nätbolagens möjlighet att, under&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;intäktsregleringen, ha en effektiv prissättning med korrekta priser. Utredaren måste också ta hänsyn till utvecklingen av de förslag som Energimarknadsinspektionen lämnat till regeringen gällande nya tariff- modeller och en elhandlarcentrisk modell (Energimarknadsinspek- tionens rapporter EI R2016:15 respektive EI R2017:05). Syftet med förslagen ska vara att underlätta för effektivare administration för både elnätsföretag och nätmyndighet, samtidigt som samredovisningen inte får bli kostnadsdrivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;En första analys av nätnivåerna ska genomföras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredaren ska undersöka förutsättningarna för att förändra den nu- varande uppdelningen mellan stamnät, regionnät och lokalnät och analysera om stamnätet kan omfatta ledningar för spänningsnivåer ned till en lägre spänningsnivå än i dag och om lokalnätet kan om- fatta alla ledningar för spänningsnivåer under den nya stamnätsnivån. Syftet är att undersöka om en sådan uppdelning skulle medföra prak- tiska, regulatoriska och resursmässiga fördelar gentemot dagens ord- ning. Utredaren ska särskilt bedöma hur den svenska uppdelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;tre nätnivåer förhåller sig till gällande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; och vilka krav som kommer att ställas på företag som i dag innehar ledningar som i framtiden kan omklassificeras till stamledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft14"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I enlighet med &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommittéförordningen (1998:1474) ska kon- sekvenser i olika avseenden av utredningsförslag beräknas och redo- visas. Konsekvensanalysen ska påbörjas tidigt i arbetet och genomföras av eller med stöd av personer med dokumenterad kompetens inom området samhällsekonomisk analys. Utredaren ska beakta samhälls- ekonomiska och offentligfinansiella konsekvenser i utformningen av förslagen. Utredaren ska redovisa de samhällsekonomiska konsekven- serna av de förslag som läggs inbegripet vilken effekt förslagen för- väntas ha på kostnaden för energi och nät och hur de bidrar till högre kostnadseffektivitet i att nå miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;Vidare ska det redovisas om, hur och för vilka grupper förslagen kommer konsumenterna till godo, t.ex. i form av sänkta kostnader. Utredaren ska särskilt beräkna vilka kostnader och intäkter förslagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft22"&gt;SOU 2019:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;medför för markägare, elproducenter och elnätsföretag. Vidare ska utredaren redovisa förslagens konsekvenser för totalförsvaret. Vilka alternativa åtgärder som har övervägts ska dokumenteras och för de åtgärdsalternativ som inte analyseras vidare ska skälen till detta anges. Antaganden av vikt för utfallet ska anges, inklusive antaganden om vad som sker om utredningens förslag inte genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Utredaren ska beräkna påverkan på statens inkomster och utgif- ter. Om utredarens förslag innebär offentligfinansiella kostnader ska förslag till finansiering lämnas, i första hand inom befintliga utgifts- ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Utredaren ska samråda med berörda aktörer, bl.a. Energimarknads- inspektionen, Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät och Energi- företagen Sverige. Genomförandet av uppdraget ska även ske i dialog med andra relevanta utredningar samt berörda delar av näringslivet, den offentliga sektorn och andra berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 10 juni 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft9"&gt;(Miljö- och energidepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330391x1.jpg" style="width:752px;height:433px"  id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p847 ft158"&gt;Elnätens struktur och prövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft159"&gt;‐ Ett underlag till nätkoncessionsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft160"&gt;Joakim Pettersson och Ebba Gröndahl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft160"&gt;WSP Advisory, 2019&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="p851 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:65px;margin-top:0px;margin-right:-162px;margin-bottom:97px;" class="p851 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:16px;margin-top:49px;margin-right:-113px;margin-bottom:48px;" class="p851 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:54px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="p392dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330392x1.jpg/" id="p392img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-137px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p853 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-137px;margin-bottom:137px;" class="p853 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-68px;margin-bottom:68px;" class="p853 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft161"&gt;Elnätens struktur och prövningsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft162"&gt;‐ Ett underlag till nätkoncessionsutredningen (M2018:03)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-89px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-89px;margin-bottom:89px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-45px;margin-top:45px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft163"&gt;Kund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft164"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft163"&gt;Konsult&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft164"&gt;WSP Advisory&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft164"&gt;WSP Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft164"&gt;Arenavägen 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft164"&gt;221 77 Johanneshov, Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft163"&gt;Kontaktuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft164"&gt;Joakim Pettersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft164"&gt;Mail: joakim.a.pettersson@wsp.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft164"&gt;Telefon: &lt;NOBR&gt;010-722&lt;/NOBR&gt; 83 35&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft164"&gt;Ebba Gröndahl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft164"&gt;Mail: ebba.grondahl@wsp.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft164"&gt;Telefon: &lt;NOBR&gt;010-722&lt;/NOBR&gt; 91 45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft163"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft165"&gt;1. Elnätens struktur i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft166"&gt;Spänningsnivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft166"&gt;Systemansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft165"&gt;2. Prövningsordning i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft166"&gt;Nätkoncession för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft166"&gt;Miljötillstånd för linje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft166"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft166"&gt;Sammanfattning av prövningsordning per land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft165"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H7B330392xi2.jpg/" id="p392inl_img1"&gt; 3. Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft165"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H7B330392xi3.jpg/" id="p392inl_img2"&gt; 4. Bilagor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-364px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p862 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-364px;margin-bottom:364px;" class="p862 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-182px;margin-top:182px;margin-right:-182px;margin-bottom:182px;" class="p862 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="p393dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H7B330/H7B330393x1.jpg" style="width:674px;height:340px"  id="p393img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p863 ft161"&gt;Elnätens struktur i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft162"&gt;‐ Introduktion och avgränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft167"&gt;Ett researcharbete har gjorts för att undersöka standarder för elnätet i ett urval av länder. Följande redogörs för i detta avsnitt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Spänningsnivåer för distribution- och transmissionsnät för el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Om det finns en eller flera distributionsnivåer för el. Om det finns flera redogörs även för vilka spänningsnivåer som gäller för respektive nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Hur systemansvaret ser ut. Är det kopplat till koncessionsinnehavet eller är det oberoende av koncessionsinnehavet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft169"&gt;Danmark, Finland, Kalifornien, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland har inkluderats i studien.&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:29px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="p870 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:65px;margin-top:0px;margin-right:-101px;margin-bottom:36px;" class="p870 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:47px;margin-top:18px;margin-right:-83px;margin-bottom:18px;" class="p870 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:54px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="p394dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330394x1.jpg/" id="p394img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:632px;margin-top:0px;margin-right:-720px;margin-bottom:0px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:720px;margin-top:0px;margin-right:-808px;margin-bottom:88px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:676px;margin-top:44px;margin-right:-764px;margin-bottom:44px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft170"&gt;1. Elnätens struktur i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft171"&gt;‐ Spänningsnivåer för distribution‐ och transmissionsnät för el&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft4"&gt;De flesta av de undersökta europeiska näten har slutleveranser på 400 och 230 volt till industri/verksamheter respektive hem. Undantagsfallet är Tyskland där man precis som i Kalifornien levererar 220 volt till hemmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft6"&gt;I Danmark och Norge använder man sig (numera) bara av två nivåer: ett transmissionsnät och ett distributionsnät. Alla andra länder som undersökts har använt sig av tre nivåer. De flesta har precis som Sverige två nivåer av distributionsnät (t.ex. ett regionalt och ett lokalt nät), men Nederländerna har istället två nivåer i sitt transmissionsnät, ett stamnät och ett transportnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft6"&gt;Spänningsnivåerna skiljer sig åt en hel del mellan länderna. I vissa länder är det också stora skillnader inom landet, med olika spänningsnivåer i olika delar av nätet. Variationen är störst i distributionsnätet. I Norge varierar spänningen i distributionsnätet mellan 22 och 132 kV (med vissa mer vanligt förekommande spänningsnivåer inom det spannet) och i Kalifornien förekommer fler än 10 olika spänningsnivåer på transmissionsnätet.&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:626px;margin-top:0px;margin-right:-720px;margin-bottom:0px;" class="p878 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:720px;margin-top:0px;margin-right:-814px;margin-bottom:94px;" class="p878 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:673px;margin-top:47px;margin-right:-767px;margin-bottom:47px;" class="p878 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="p395dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330395x1.jpg/" id="p395img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft170"&gt;1. Elnätens struktur i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft171"&gt;‐ Spänningsnivåer för distribution‐ och transmissionsnät för el&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-125px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p879 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-125px;margin-bottom:125px;" class="p879 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-63px;margin-top:63px;margin-right:-62px;margin-bottom:62px;" class="p879 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-190px;margin-bottom:0px;" class="p880 ft172"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-190px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:190px;" class="p880 ft172"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-95px;margin-top:95px;margin-right:-95px;margin-bottom:95px;" class="p880 ft172"&gt;&lt;![endif]&gt;Spänning (kV)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p881 ft173"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft173"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft173"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft173"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft174"&gt;Transmission&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-119px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p885 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-119px;margin-bottom:119px;" class="p885 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-60px;margin-top:60px;margin-right:-59px;margin-bottom:59px;" class="p885 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p886 ft173"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft173"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft173"&gt;‐90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft174"&gt;Distribution&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft166"&gt;Kommentar: Sverige, Finland, Kalifornien och Storbritannien har två nivåer på distributionsnät. Spänningsnivåerna i lokalnät är i figuren markerade som kvadratiska punkter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-52px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p889 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-52px;margin-bottom:52px;" class="p889 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:26px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p889 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="p396dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330396x1.jpg/" id="p396img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:632px;margin-top:0px;margin-right:-720px;margin-bottom:0px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:720px;margin-top:0px;margin-right:-808px;margin-bottom:88px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:676px;margin-top:44px;margin-right:-764px;margin-bottom:44px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft170"&gt;1. Elnätens struktur i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft171"&gt;‐ Sträcka: transmissionsnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft175"&gt;Sträcka transmissionsnät (km)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft173"&gt;0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft173"&gt;Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft173"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft173"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft173"&gt;Kalifornien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft173"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft173"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft173"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft173"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:574px;margin-top:0px;margin-right:-720px;margin-bottom:0px;" class="p899 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:720px;margin-top:0px;margin-right:-866px;margin-bottom:146px;" class="p899 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:647px;margin-top:73px;margin-right:-793px;margin-bottom:73px;" class="p899 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="p397dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330397x1.jpg/" id="p397img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p900 ft176"&gt;1. Elnätens struktur i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft177"&gt;‐ Spänningsnivåer för distribution‐ och transmissionsnät för el&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p902 ft178"&gt;Land/Region&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p903 ft174"&gt;Distribution&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p904 ft174"&gt;Transmission&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td149"&gt;&lt;P class="p139 ft174"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Sträcka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td152"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Sträcka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td155"&gt;&lt;P class="p188 ft180"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td156"&gt;&lt;P class="p905 ft181"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;Regionala nät: 40‐130 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;‐&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td156"&gt;&lt;P class="p188 ft181"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;400 och 220 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft182"&gt;Transmissionsnät: 15 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;Lokala nät: &amp;lt;40 kV.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td90"&gt;&lt;P class="p188 ft184"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td33"&gt;&lt;P class="p905 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Distributionsnät: 60/50 och 20/10 kV.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td33"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Fyn och Jylland: 150 kV och 400 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Själland och Lolland‐Falster: 132 och 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;4 400 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ 220 kV i en ledning till Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Högspänningsdistributionsnät: 110 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;110 kV = 6 900 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;400 kV = 4 600 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td155"&gt;&lt;P class="p188 ft184"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;1‐70 kV = 141 300 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;220 kV = 2 200 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td156"&gt;&lt;P class="p905 ft174"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Distributionsnät: 1‐70 kV, eller 20, 10, 1 och 0.4 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td156"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;110, 220 och 400 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;0.4 kV = 240 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;110 kV = 9 200 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;(står olika i samma källa)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Totalt: 388 147 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Totalt: 16 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Olika mellanspänningsnivåer som övergång från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Pacific GAS &amp; Electric‐området: 66 kV och högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td90"&gt;&lt;P class="p188 ft184"&gt;Kalifornien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td33"&gt;&lt;P class="p905 ft174"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;tansmission till distributionsnätet. Exempel Southern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td33"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Southern California Edison‐området: 500 och 220 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;42 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft188"&gt;California Edison‐området: 115 kV och 66 kV.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft188"&gt;‐ San Diego Gas &amp; Electric‐området: 69 kV och högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Distributionsnät: 21 och 12 kV.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Valley electric Association‐området: 138 kV och högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p188 ft184"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p905 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Distributionsnät: 50 kV och 25‐3 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;250 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Stamnät: 380 kV, i norr 220 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft189"&gt;380 och 220 kV: 2 700 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;150 och 110 kV: 7 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Transportnät: 150 kV och 110 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Totalt: 9 700 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td90"&gt;&lt;P class="p188 ft184"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td33"&gt;&lt;P class="p905 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Distributionsnät, vanliga nivåer: 132, 66 och 22 kV.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;119 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td33"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;420 och 300 kV. I vissa delar av landet även 132 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;11 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td155"&gt;&lt;P class="p188 ft184"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Regionala nät: 132 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;132 kV: 5 300 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;400 kV: 11 500 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td156"&gt;&lt;P class="p905 ft174"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft190"&gt;33 och 11 kV: 220 000 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td156"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;400 och 275 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;275 kV: 9 800 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Distributionsnät: 33, 11 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Totalt: 225 300 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;Totalt: 21 300 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft186"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p188 ft184"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p905 ft174"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft189"&gt;‐ Högspänningsdistribution: 110 och 60 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p188 ft174"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;380 och 220 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;37 200 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft174"&gt;‐ Mellanspänningdistribution: 60‐1 kV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td170"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-33px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p906 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:33px;" class="p906 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-16px;margin-bottom:16px;" class="p906 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:54px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="p398dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330398x1.jpg/" id="p398img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft176"&gt;1. Elnätens struktur i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-89px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-89px;margin-bottom:89px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-45px;margin-top:45px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p907 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:24px;" class="p907 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p907 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p908 ft177"&gt;‐ Systemansvar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft192"&gt;Land/Region&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p20 ft192"&gt;Vem har systemansvar?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Svenska Kraftnät är TSO.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft183"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Energinet.dk är TSO.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Fingrid Oyj är TSO.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Kalifornien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;California ISO (CAISO).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;TenneT är TSO.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Statnett är TSO.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Privatägda National Grid är ISO.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft194"&gt;Fyra TSO: 50Hertz, Amprion, TenneT och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft193"&gt;TransnetBW.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft191"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;TSO äger och driver stamnätet och ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Att systemet är säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Underhåll och utbyggnad av stamnätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft195"&gt;TSO äger stamnätet och ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Att systemet är hållbart, pålitligt, miljöanpassat och ekonomiskt lönsamt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Att övervaka konkurrensen på elmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft195"&gt;TSO äger och driver stamnätet och ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Service, dvs. teknisk funktion och att elen är av tillräcklig kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft195"&gt;Elnät och produktion ägs av privata företag. CAISO är allmännyttigt bolag och ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning på transmissionsnätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Nätets säkerhet och kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Att marknaden är transparent, effektiv och icke‐diskriminerande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft195"&gt;TSO äger och driver stamnätet och ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Underhåll och utbyggnad av högspänningsnätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Att ansluta parter som önskar ansluta till stamnätet (anslutningsskyldigt)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Att det är balans mellan produktion och förbrukning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Att tillhandahålla olika systemtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft195"&gt;TSO äger stamnätet och ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Att etablera effektiva marknadsplatser och dela relevant information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Drift av stamnätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Att säkra icke‐diskriminerande tillgång till stamnätet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft198"&gt;SO äger och driver stamnätet i England och Wales. I Skottland ägs stamnätet av privata företagen Scottish Power och Scottish Hydro Electric. SO ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Att främja konkurrensen på marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Tillräcklig tillförsel och produktion av el&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft195"&gt;Företagen som är TSO äger (olika delar av) stamnätet och ansvarar för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Att nätet bedrivs på ett säkert, tillförlitligt, effektivt och icke‐diskriminerande sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Att nätet underhålls, stärks och expanderar för att klara efterfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_4"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-421px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p912 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-421px;margin-bottom:421px;" class="p912 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-211px;margin-top:211px;margin-right:-210px;margin-bottom:210px;" class="p912 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="p399dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330399x1.jpg/" id="p399img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p913 ft170"&gt;2. Prövningsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft171"&gt;‐ Introduktion och avgränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft4"&gt;Ett researcharbete har gjorts för att undersöka prövningsordningen för nätkoncession för linje, miljötillstånd för linje och ledningsrätt i ett urval av länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft4"&gt;För alla tre prövningsförfaranden besvaras följande tre frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Vilken/vilka instanser prövar ansökan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Vad är prövningens omfattning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Var kan beslutet överklagas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft169"&gt;Danmark, Finland och Norge har inkluderats i studien.&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="p919 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:65px;margin-top:0px;margin-right:-131px;margin-bottom:66px;" class="p919 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:32px;margin-top:33px;margin-right:-98px;margin-bottom:33px;" class="p919 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:54px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="p400dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330400x1.jpg/" id="p400img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft176"&gt;2. Prövningsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft177"&gt;‐ Nätkoncession för linje&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-89px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-89px;margin-bottom:89px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-45px;margin-top:45px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p921 ft201"&gt;Vilken/vilka instans(er) prövar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft193"&gt;•&lt;SPAN class="ft192"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;: Energi‐, Forsynings‐ og Klimaministeriet/ministeren beslutar om nätkoncession på elmarknaden. Beslutsrätt för tillstånd och godkännande av produktions‐ och transmissionsanläggningar m.m. är delegerad till Energistyrelsen. Vad gäller MKB prövar/beslutar Miljöstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft193"&gt;•&lt;SPAN class="ft192"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;: Energimarknadsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft193"&gt;•&lt;SPAN class="ft192"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;: Typfall A och B: Norges Vassdrags‐ och Energidirektorat (NVE). Typfall C: Olje‐ och energidepartementet (OED) förbereder beslut som tas av kungen I ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p924 ft202"&gt;Prövningens omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft193"&gt;•&lt;SPAN class="ft192"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;: Det statliga bolaget Energinet.dk äger alla ledningar i transmissionsnätet. När Energinet inleder ett nytt anläggningsprojekt definieras först ett projektområde utifrån bebyggelse, fastigheter, natur‐ och kulturvärden och gällande kommunala planer. I underlaget för investeringsbeslut ingår analys av nollalternativ och olika anläggningsalternativ, samhällsekonomisk analys, riskanalys, finansiering, tekniska utredningar och lämplighetsbedömning av olika lösningar. Kraftledningar med spänning 100‐220 kV kan kräva en miljökonsekvensrapport, vilket beror på Miljöstyrelsens bedömning. För ledningar över 220 kV och 15 km krävs alltid MKB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft193"&gt;•&lt;SPAN class="ft192"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;: Nätkoncession för linje krävs för transmissionsnät och regionala nät med en spänningsnivå på eller över 110 kV. Ansökan om bygglov omfattar dels en prövning av behovet av ledningen och dels en prövning av sökandens lämplighet och ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten. Med bygglovet anses det fastställt att projektet är nödvändigt för att trygga energiförsörjningen och man har fått koncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft193"&gt;•&lt;SPAN class="ft192"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;: Linjekoncession krävs för ledningar med spänning på över 22 kV. Utredningens omfattning beror på åtgärdens storlek. De största ansökningarna kräver en konceptvalsutredning som granskas av tredje part i ett tidigt skede, därefter ska ett förslag på konsekvensutredningsprogram tas fram, skickas på samråd och slutligen godkännas av NVE. Programmet beskriver påverkan på miljö och samhälle och det är detta program NVE skickar till OED som förbereder ärendet för beslut av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p928 ft201"&gt;Var kan beslutet överklagas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;•&lt;/SPAN&gt;Danmark&lt;SPAN class="ft193"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Energiklagenævnet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Energiklagenævnets beslut kan överklagas till domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;MKB kan överklagas till Miljø‐ og Fødevareklagenævnet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;•&lt;/SPAN&gt;Finland&lt;SPAN class="ft193"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Regional förvaltningsdomstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;•&lt;/SPAN&gt;Norge&lt;SPAN class="ft193"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Fall A och B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;: Olje‐ och energidepartementet. Departementets beslut kan inte överklagas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Fall C&lt;/SPAN&gt;: Besultet kan inte överklagas&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:123px;margin-top:0px;margin-right:-211px;margin-bottom:0px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:211px;margin-top:0px;margin-right:-299px;margin-bottom:88px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:167px;margin-top:44px;margin-right:-255px;margin-bottom:44px;" class="p873 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="p401dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330401x1.jpg/" id="p401img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-479px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p935 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-479px;margin-bottom:479px;" class="p935 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-240px;margin-top:240px;margin-right:-239px;margin-bottom:239px;" class="p935 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p936 ft170"&gt;2. Prövningsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft171"&gt;‐ Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft167"&gt;Linjekoncession&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft167"&gt;Energinet.dk ansvarar för arbetet med den långsiktiga planeringen av transmissionsnätet i Danmark och förbindelser med grannländerna. Tillägg och utbyggnader i transmissionsnätet med en investeringskostnad under 100 miljoner DKK godkänns av Energistyrelsen. Investeringar större än 100 miljoner DKK måste godkännas av &lt;NOBR&gt;Energi-,&lt;/NOBR&gt; Forsynings- og Klimaministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft167"&gt;Det statliga bolaget Eneginet.dk är ett monopol som äger alla ledningar i transmissionsnät med spänningsnivå över 100 kV. Transmissionsnätet på 400 kV har de ägt sedan 2005 och de regionala transmissionsnäten (132/150 kV) sedan 2012. Energinet tar årligen fram en nätutvecklingsplan för reinvesteringar och utbyggnader i ett &lt;NOBR&gt;10-årsperspektiv.&lt;/NOBR&gt; I denna plan definieras åtgärder i hela det danska elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft167"&gt;När Energinet inleder ett nytt anläggningsprojekt definieras först ett projektområde utefter avväganden om bebyggelse, fastigheter, natur- och kulturvärden och gällande kommunala planer. Energinet presenterar ett business case som ligger till grund för investeringsbeslut. I detta ingår analys av nollalternativ och olika anläggningsalternativ, samhällsekonomisk analys, riskanalys och finansiering. Energinet tar även fram en teknisk redogörelse i form av en rapport som presenterar tekniska utredningar och lämplighetsbedömning av olika lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft167"&gt;Kraftledningar med spänning &lt;NOBR&gt;100-220&lt;/NOBR&gt; kV kan kräva en miljökonsekvensrapport, vilket beror på Miljöstyrelsens bedömning. För ledningar över 220 kV och 15 km krävs alltid MKB (Se miljötillstånd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft167"&gt;Distributionsnäten (60/50 och 20/10 kV) utgör de lokala elnät, som används för att leverera el till förbrukarna. Detta nät kopplar ihop förbrukarna med transmissionsnätet. Nätföretagen äger, bygger ut och underhåller distributionsnätet baserat på områdeskoncession.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft167"&gt;Miljötillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft167"&gt;För alla transmissionsledningar över 100 kV krävs utredning och ett yttrande där det avgörs om projektet innebär betydande miljöpåverkan eller ej. Bestlut om godkännande tas av miljöstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft167"&gt;För projekt med betydande miljöpåverkan krävs att en MKB genomförs. För anläggning av högspänningsledningar 220 kV+ och 15 km+ krävs alltid MKB innan projekt kan inledas. I &lt;NOBR&gt;MKB-processen&lt;/NOBR&gt; ingår två tillfällen för allmänheten att lämna synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft206"&gt;Miljökonsekvensrapporten ska bl.a. innehålla placering, utformning, dimensioner och andra relevanta beskrivningar. Det ska även finnas en beskrivning av projektets förväntade miljöpåverkan samt en beskrivning av åtgärder för att undvika, förebygga eller begränsa och, om möjligt, neutralisera förväntade väsentliga negativa miljöeffekter. Även de relevanta alternativ till den valda lösningen som utarbetats ska beskrivas liksom skälen för den lösning som valts, med fokus på projektets miljöpåverkan vad avser människors hälsa, biologisk mångfald, &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; luft- och vattenkvalitet, klimatpåverkan samt kulturarv och landskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft167"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft206"&gt;Utifrån elnätsplanen kan mark tas i anspråk för kraftledningar genom expropriation. Men i de flesta fall träffar ledningsägaren överenskommelse med markägarna om upplåtelse genom s.k. bruksrätt, som är en i tiden obegränsad nyttjanderätt, samt om ersättningar för upplåtelsen. I övriga fall beslutar expropriationskommissionen om markåtkomst och ersättning. Markägarna överklagar ofta ersättningsbesluten till Taksationskommissionen i de sistnämnda fallen. För att kunna genomföra stora projekt som påverkar flera kommunplaner görs en ansökan om ett landsplandirektiv, där näringsministern upprättar en plan som möjliggör anläggningen. Ett landsplandirektiv åsidosätter kommunala planer och möjliggör expropriering av mark.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:54px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="p402dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330402x1.jpg/" id="p402img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p872 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p908 ft170"&gt;2. Prövningsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft171"&gt;‐ Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft167"&gt;Linjekoncession&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft167"&gt;Nätkoncession för linje krävs för transmissionsnät och regionala nät med en spänningsnivå på eller över 110 kV. Koncession ges för en linje som ska byggas mellan två specificerade punkter, dvs. en start- och en slutpunkt. Sträckningen anges inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft167"&gt;Efter att en MKB tagits fram kan ansökan om bygglov skickas in till Energimarknadsverket i enlighet med elmarknadslagen. I bygglovet prövas anläggningens lämplighet. Lämplighetsprövningen omfattar dels en prövning av behovet av ledningen och dels en prövning av sökandens lämplighet och ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten. Med bygglovet anses det fastställt att projektet är nödvändigt för att trygga energiförsörjningen och man har fått koncession, men det ger inte rätt att bygga kraftledningen och tar inte ställning till sträckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft167"&gt;Därefter kan ansökan skickas till det lokala lantmäteriet för att få ett undersökningstillstånd som ger rätt genomföra terrängundersökningar längs den tänkta ledningssträckningen. På basis av terrängundersökningarna planeras sedan den slutliga ledningssträckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft167"&gt;En nätkoncession för linje gäller tills den återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft167"&gt;Miljötillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft167"&gt;För 220- och 400 &lt;NOBR&gt;kV-ledningar&lt;/NOBR&gt; som är längre än 15 km görs en miljökonsekvensbedömning (MKB) enligt lagstadgat förfarande. För mindre projekt fattar den regionala närings- trafik- och miljöcentralen (kontaktmyndigheten) ett beslut om huruvida MKB behöves eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p953 ft167"&gt;I MKB:n utreds direkta och indirekta miljökonsekvenser av åtgärden och alternativa sträckningar. Faktorer som ska beaktas är: Människors hälsa och trivsel, jord, vatten, luft, klimat, växtlighet, organismer, naturens mångfald, samhällsstruktur, byggnader, landskap, stadsbild, kulturarv, utnyttjande av naturresurser samt växelverkan mellan nämnda faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft167"&gt;MKB presenteras på ett öppet informationsmöte där allmänheten ges möjlighet att inkomma med åsikter. MKB:n och kontaktmyndighetens utlåtande om den bifogas till ansökan om bygglov och inlösningstillstånd för kraftledningen och ska beaktas när sträckningen väljs. Förfarandet är inte ett tillståndsförfarande, utan syftet är att ge information inför beslutsfattandet. I allmänhet tar &lt;NOBR&gt;MKB-processen&lt;/NOBR&gt; ett till ett och ett halvt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft167"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft167"&gt;Det vanligaste sättet att säkra markåtkomsten för ledningen är genom nyttjanderätt. Upplåtelsen sker som regel genom inlösen vid en inlösningsförrättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft167"&gt;Steg 1: Handels- och industriministeriet tar beslut om inlösningstillstånd. Ett sådant krävs för att få göra en inlösningsförrättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft167"&gt;Steg 2: Tillstånd till inlösen och rätt att ta marken i anspråk (så kallad förhandsbesittningstagande) beviljas av statsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft167"&gt;Steg 3: Statsrådets beslut skickas till det lokala lantmäteriet som genomför inlösningsförrättningen. Ersättningens storlek beslutas av inlösningskommissionen i samband med förrättningen. Markägare kan överklaga ersättningsbeslutet till jorddomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft167"&gt;Nyttjanderätterna redovisas i fastighetsregistret och med stöd av dem kan sedan ledningen byggas, användas och underhållas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-89px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-89px;margin-bottom:89px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-45px;margin-top:45px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p854 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-433px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p958 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-433px;margin-bottom:433px;" class="p958 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-217px;margin-top:217px;margin-right:-216px;margin-bottom:216px;" class="p958 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="p403dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330403x1.jpg/" id="p403img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-479px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p935 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-479px;margin-bottom:479px;" class="p935 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-240px;margin-top:240px;margin-right:-239px;margin-bottom:239px;" class="p935 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p936 ft170"&gt;2. Prövningsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft171"&gt;‐ Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft167"&gt;Linjekoncession&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft207"&gt;Anläggningar på mer än 22 kV måste ha linjekoncession enligt energilagen &lt;NOBR&gt;§3-1.&lt;/NOBR&gt; Anläggningar för produktion, transformation, överföring och fördelning av el får inte byggas, ägas eller drivas utan koncession. NVE kan bevilja koncession till anläggningar som anses socialt rationella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft167"&gt;Baserat på energilagen har NVE utarbetat tre typfall för linjekoncessionsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft167"&gt;Typfall A (spänning lägre än 132 kV eller ledning kortare än 15 km): Ansökan skickas in, NVE skickar den till samråd. När NVE bedömer att de har tillräckligt med information tar de beslut. Ingen konsekvensutredning krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft206"&gt;I typfall B och C(spänningsnivå på minst 132 kV respektive 300 kV och en längd på minst 15 km respektive 20 km): För att kunna pröva om anläggningen anses rationell finns det krav på att den ska innehålla en konsekvensutredning enligt föreskriften om konsekvensutredningar. Konsekvensutredningen är omfattande och innehåller flera olika delmoment. I föreskriften finns en lista med faktorer som kan påverkas och få betydande effekter för miljö, naturresurser och samhälle. Åtgärdens påverkan på dessa faktorer ska redovisas i utredningen och bedöms sedan av NVE som upprättar ett konsekvensutredningsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft167"&gt;I typfall C ska en konceptvalsutredning först genomföras där behov och alternativa koncept utreds och granskas av en extern kvalitetsgranskare. Därefter följer processen med förslag till konsekvensutredning, osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft206"&gt;Faktorer som skall ingå i konsekvensutredningen: Naturdiversitet (mångfald), ekosystemtjänster, nationella och internationella miljömål, kulturminnesmärken och kulturmiljö, friluftsliv, landskap, föroreningar, vattenmiljö, mark- och mineralresurser, samisk natur- och kulturbas, transportbehov, energiförbrukning, energilösningar, beredskap och olycksrisk, effekter till följd av klimatförändringar (t.ex. stigande havsnivå), befolkningens hälsa, tillgänglighet till utomhusområden, tillgänglighet till gång- och cykelnät, barns uppväxtvillkor, brottsförebyggning, arkitektonisk och estetisk design, uttryck och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft167"&gt;Miljötillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft167"&gt;Miljöfrågorna är integrerade i konsekvensutredningen och bedöms av NVE. I koncessionsansökan är projektägaren skyldig att bifoga information som gör det möjligt för NVE att bedöma om åtgärden ligger i linje med gällande miljölagstiftning. I övrigt görs ingen separat miljökonsekvensbeskrivning eller miljöprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft164"&gt;För större kraftledningar är det normalt ett villkor att en &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; transport- och byggplan (MTA) ska utarbetas efter att licensen erhållits. En MTA beskriver hur anläggningen ska byggas inom den beviljade koncessionen och hur miljöhänsyn som uppstått i licensprocessen ska bevaras. MTA godkänns av NVE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft167"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft167"&gt;Genom överenskommelser med markägare kan ledningshavaren erhålla rätt att anlägga ledningar på markägarens mark. Detta sker genom civilrättsliga avtal parterna emellan och lagreglerna regleras i avtalslagen. Denna metod förespråkas av NVE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft167"&gt;I samband med ansökan om koncession behandlas även ansökan om expropriation och/eller rättighet till mark enligt oreigningsloven. Beslut om expropriation får fattas av regeringen eller en myndighet med fullmakt enligt §5 och §12 i oreigningsloven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p871 ft85"&gt;&lt;![endif]&gt;2019:30 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:54px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p852 ft62"&gt;&lt;![endif]&gt;2 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="p405dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330405x1.jpg/" id="p405img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft15"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p966 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Santiagokonventionen mot organhandel. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Effektivt, tydligt och träffsäkert&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Tid för trygghet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;En långsiktig, samordnad och dialog­ baserad styrning av högskolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Skogsbränderna sommaren 2018. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Kamerabevakning i kollektivtrafiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;ett enklare förfarande. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Stöd för validering eller kompetens­ åtgärder i samband med korttidsarbete. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Biojet för flyget. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Ett säkert statligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ID-kort&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-legitimation.&lt;/NOBR&gt; Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft211"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Ny kärntekniklag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;med förtydligat ansvar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;För flerspråkighet, kunskaps­ utveckling och inkludering. Moders­ målsundervisning och studiehand­ ledning på modersmål. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Belastningsregisterkontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft4"&gt;i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd. A.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Stärkt kompetens i vård och omsorg. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Sveriges miljöövervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft6"&gt;– dess uppgift och organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft4"&gt;för en god miljöförvaltning. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Styrkraft i funktionshinderspolitiken. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Stärkt integritet i idrottens antidopnings­ arbete. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Organbevarande behandling för donation. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Rasistiska symboler. Praxisgenom­ gång och analys. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;God och nära vård. Vård i samverkan. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Moderna tillståndsprocesser för elnät. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="p406dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H7B330406x1.jpg/" id="p406img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft15"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft62"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Effektivt, tydligt och träffsäkert&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. [3]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft4"&gt;Tid för trygghet. [5] Belastningsregisterkontroll i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;behovet av utökat författningsstöd. [19]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft4"&gt;Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft62"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft4"&gt;Stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft4"&gt;Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft4"&gt;Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft62"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft4"&gt;Moderna tillståndsprocesser för elnät. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft62"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Skogsbränderna sommaren 2018. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Kamerabevakning i kollektivtrafiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft4"&gt;– ett enklare förfarande. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Ett säkert statligt &lt;NOBR&gt;ID-kort&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft4"&gt;– med &lt;NOBR&gt;e-legitimation.&lt;/NOBR&gt; [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft4"&gt;Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft62"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft4"&gt;Stärkt integritet i idrottens antidopnings­ arbete. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft62"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft4"&gt;Biojet för flyget. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Ny kärntekniklag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft4"&gt;– med förtydligat ansvar. [16]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sveriges miljöövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning. [22]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft62"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft4"&gt;Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft4"&gt;Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft62"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Santiagokonventionen mot organhandel. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft4"&gt;Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft4"&gt;Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft212"&gt;Stärkt kompetens i vård och omsorg. [20] Styrkraft i funktionshinderspolitiken. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft4"&gt;Organbevarande behandling för donation. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft4"&gt;Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;God och nära vård. Vård i samverkan. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft62"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft4"&gt;Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft4"&gt;En långsiktig, samordnad och dialog­ baserad styrning av högskolan. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft4"&gt;För flerspråkighet, kunskapsutveck­ ling och inkludering. Modersmåls­ undervisning och studiehandledning på modersmål. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft62"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft4"&gt;Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. [21]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H7B330</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2019__30.pdf</filnamn>
<filstorlek>5289424</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Moderna tillståndsprocesser för elnät</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8C6A129D-C7D2-4C78-BEEA-FE6F229FAC36</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>