5039230H703112019/2011propproppropProposition 2019/20:11PropositionPropositionFinansdepartementetFiU1102019-09-24 00:00:002019-11-20 16:18:462019-09-24 00:00:00Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingKlarhtml-ecprop-RIM0b7e96ae-bda8-4aa0-970c-c2db1eec054ehttps://data.riksdagen.se/dokument/H70311/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H70311https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H70311
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:651px;z-index:-1;width:55px;height:98px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:55px;height:98px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 51px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_6 #tx1 {position:absolute;top:298px;left:415px;width:232px;height:18px;}
#page_6 #tx2 {position:absolute;top:340px;left:415px;width:235px;height:18px;}
#page_6 #tx3 {position:absolute;top:354px;left:415px;width:228px;height:42px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_7 #p7dimg1 {position:absolute;top:78px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_7 #p7dimg1 #p7img1 {width:123px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:65px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:38px;}
#page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:394px;height:38px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_15 #p15dimg1 {position:absolute;top:102px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:130px;}
#page_15 #p15dimg1 #p15img1 {width:393px;height:130px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_16 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_17 #p17dimg1 {position:absolute;top:272px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:39px;}
#page_17 #p17dimg1 #p17img1 {width:393px;height:39px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:556px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:131px;}
#page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:393px;height:131px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_42 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_44 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:33px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:394px;height:54px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_46 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:134px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:100px;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:393px;height:100px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 51px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 51px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_4 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_64 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:112px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 15px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft14{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft19{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;}
.ft30{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft32{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 20px;}
.ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft35{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft36{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft37{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 20px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 26px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft40{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft42{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft43{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft49{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft55{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft56{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 19px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft59{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 22px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft62{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft63{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft69{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft70{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft72{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft73{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 525px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 504px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;margin-top: 449px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 679px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p57{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p60{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 625px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 504px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p115{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p125{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p135{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p147{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p157{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p178{text-align: center;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p187{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p198{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: center;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p213{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p215{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 609px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;margin-top: 415px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;margin-top: 734px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p243{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: right;margin-top: 734px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p250{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p260{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 487px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td1{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 19px;}
.tr2{heightzzz: 21px;}
.tr3{heightzzz: 22px;}
.tr4{heightzzz: 20px;}
.tr5{heightzzz: 16px;}
.tr6{heightzzz: 15px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 47px;}
.tr9{heightzzz: 56px;}
.tr10{heightzzz: 27px;}
.tr11{heightzzz: 33px;}
.tr12{heightzzz: 25px;}
.tr13{heightzzz: 24px;}
.tr14{heightzzz: 34px;}
.tr15{heightzzz: 35px;}
.tr16{heightzzz: 23px;}
.tr17{heightzzz: 9px;}
.tr18{heightzzz: 8px;}
.tr19{heightzzz: 17px;}
.tr20{heightzzz: 30px;}
.tr21{heightzzz: 6px;}
.tr22{heightzzz: 29px;}
.tr23{heightzzz: 38px;}
.tr24{heightzzz: 10px;}
.tr25{heightzzz: 3px;}
.tr26{heightzzz: 2px;}
.tr27{heightzzz: 4px;}
.tr28{heightzzz: 26px;}
.tr29{heightzzz: 7px;}
.tr30{heightzzz: 12px;}
.tr31{heightzzz: 13px;}
.tr32{heightzzz: 14px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 154px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 431px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 432px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 547px;margin-leftZ: 153px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 419px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 336px;margin-top: 7px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 386px;margin-leftZ: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 436px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 557px;margin-top: 39px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 557px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 564px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 564px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 539px;margin-leftZ: 6px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 565px;margin-top: 46px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 555px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 565px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 565px;margin-top: 22px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 555px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 564px;margin-top: 38px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 547px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 555px;margin-top: 46px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 564px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 266px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 324px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 335px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 555px;margin-top: 57px;f:7px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="H703111x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2019/20:11</P>
<P class="p1 ft1">Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner Prop.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p2 ft1">och landsting</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p3 ft1">2019/20:11</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft2">Stockholm den 19 september 2019</P>
<P class="p6 ft3">Stefan Löfven</P>
<P class="p7 ft5">Ardalan Shekarabi <SPAN class="ft4">(Finansdepartementet)</SPAN></P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft2">Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Förslagen avser den del av det kommunalekonomiska utjämningssystemet som rör kostnadsutjämning mellan kommuner respektive mellan landsting och syftar till att systemet för kostnadsutjämning även i framtiden ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna och för landstingen.</P>
<P class="p10 ft2">Regeringen föreslår att den grundläggande uppbyggnaden av det nuvarande systemet och de flesta delmodellerna i huvudsak bibehålls, men att vissa förändringar och genomgående uppdateringar genomförs för att systemet i högre grad ska beakta strukturella behovs- och kostnadsskillnader.</P>
<P class="p11 ft2">I kostnadsutjämningen för kommuner föreslås tre nya delmodeller för kommunal vuxenutbildning, infrastruktur och skydd respektive verksamhetsövergripande kostnader. Delmodellerna för barn och ungdomar med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och löner föreslås utgå.</P>
<P class="p10 ft6">Vidare föreslår regeringen att delmodellen för löner i kostnadsutjämningen för landsting ska utgå.</P>
<P class="p12 ft2">Ett särskilt införandebidrag föreslås för att begränsa den årliga negativa effekten för enskilda kommuner och landsting av förändringarna till 250 kronor per invånare.</P>
<P class="p13 ft2">Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.</P>
<P class="p14 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p17 ft2">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft2">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p19 ft2">4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">2</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p21 ft2">kommunalekonomisk utjämning.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p22 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft2">3 Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p22 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft2">4 Systemet för kommunalekonomisk utjämning..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p22 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p21 ft2">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft2">Systemets syfte, bakgrund och finansiering .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p22 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p21 ft2">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft2">Systemets uppbyggnad.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft2">4.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">Systemet består av fem olika delar ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p19 ft2">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p24 ft2">4.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft2">Inkomstutjämningen utjämnar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">skillnader i skattekraft .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft2">4.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">Kostnadsutjämningen utjämnar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft2">strukturella behovs- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">kostnadsskillnader ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft2">4.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">Strukturbidrag till vissa kommuner och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft2">landsting ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p22 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft2">4.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">Införandebidrag begränsar negativa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">effekter av förändringar i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft2">utjämningssystemet .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft2">4.2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">Regleringsposten reglerar utjämningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p25 ft2">mot anslagsnivån .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p22 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td5"><SPAN class="p23 ft2">5 Ett uppdaterat system för kostnadsutjämning .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft2">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p21 ft2">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft2">Behov av förändringar och uppdateringar........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p22 ft2">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p21 ft2">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft2">Delmodeller i kostnadsutjämningen .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft2">5.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">En ny delmodell för kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft2">vuxenutbildning...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p22 ft2">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p24 ft2">5.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">Nya och utgående delmodeller för en mer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">verksamhetsorienterad modellstruktur ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p19 ft2">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p24 ft2">5.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft2">Delmodellen för barn och ungdomar med</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p25 ft2">utländsk bakgrund utgår ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft2">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td5"><SPAN class="p23 ft2">6 Beräkning av kostnadsutjämningen ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p22 ft2">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p21 ft2">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft2">Regleringen sker i förordning...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">18</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft2"><SPAN class="ft2">6.2</SPAN><SPAN class="ft9">Förskola, fritidshem och annan pedagogisk</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft2">verksamhet .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p22 ft2">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p19 ft2">Förskoleklass och grundskola ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft2">Gymnasieskola .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft2">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p19 ft2">Kommunal vuxenutbildning.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p19 ft2">Individ- och familjeomsorg ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft2">Äldreomsorg.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p22 ft2">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p19 ft2">Infrastruktur och skydd ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p19 ft2">Verksamhetsövergripande kostnader................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft2">Hälso- och sjukvård..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft2">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.11</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p19 ft2">Befolkningsförändringar i landsting.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft2">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p27 ft2">6.12</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p19 ft2">Kollektivtrafik ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p22 ft2">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p19 ft2">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft2">Införandebidrag...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft2">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p19 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p19 ft2">Övriga frågor...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft2">48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p28 ft2">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p29 ft2">Översyn och uppföljning av systemet för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p19 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p30 ft2">kommunalekonomisk utjämning .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p31 ft2">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p28 ft2">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft2">Förenkling av systemet....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft2">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p23 ft2">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p30 ft2">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft2">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p23 ft2">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p30 ft2">Konsekvenser.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p31 ft2">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p28 ft2">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p30 ft2">Konsekvenser för staten ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p31 ft2">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p28 ft2">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p22 ft2">Konsekvenser för kommuner och landsting ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p31 ft2">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p28 ft2">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft2">Övriga konsekvenser .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft2">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p23 ft2">11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p30 ft2">Författningskommentar..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft2">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p23 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p29 ft2">Sammanfattning av betänkandet Lite mer lika –</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p29 ft2">Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft2">landsting (SOU 2018:74).................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft2">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p23 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p30 ft2">Betänkandets lagförslag...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p31 ft2">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td20"><SPAN class="p23 ft2">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft2">Förteckning över remissinstanserna ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p31 ft2">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td20"><SPAN class="p23 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft2">Lagrådets yttrande ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p31 ft2">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td21"><SPAN class="p23 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft2">2019. .....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft2">65</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p23 ft2">Prop. 2019/20:11 <SPAN class="ft10">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p23 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft2">Regeringens förslag:</P>
<P class="p34 ft4">Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.</P>
<P class="p35 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p15 ft1">2 Förslag till lag om ändring i lagen <SPAN class="ft11">Prop. 2019/20:11</SPAN></P>
<P class="p36 ft12">(2004:773) om kommunalekonomisk utjämning</P>
<P class="p37 ft4">Härigenom föreskrivs att 3, 8 och 13 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p23 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p19 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p38 ft2">3 §<SPAN class="ft13">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här. <SPAN class="ft3">Utjämningsår</SPAN>: Det år bidrag eller avgift ska betalas.</P>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft3">Uppräknat skatteunderlag</SPAN>: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P>
<P class="p40 ft4"><SPAN class="ft5">Uppräknad medelskattekraft</SPAN>: Summan av de uppräknade skatteunderlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft2">1 november året före utjämningsåret.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p41 ft2"><SPAN class="ft3">Skatteutjämningsunderlag</SPAN>: Den uppräknade medelskattekraften multi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft2">plicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive lands-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><SPAN class="p23 ft2">tinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknad med den pro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft2">centsats som anges i 4 §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p41 ft2"><SPAN class="ft3">Medelskattesats</SPAN>: Varje kommuns och landstings skatteunderlag multi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><SPAN class="p23 ft2">plicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade beloppen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft2">divideras med skatteunderlaget i landet. Skatteunderlaget och skattesatsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft2">för kommuner som inte ingår i ett landsting undantas från denna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft2">beräkning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p41 ft2"><SPAN class="ft3">Standardkostnad</SPAN>: En för varje kommun eller landsting beräknad teoret-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft2">isk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><SPAN class="p23 ft2">i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft2">särskild betydelse för att belysa strukturella förhållanden.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p41 ft2"><SPAN class="ft3">Strukturkostnad</SPAN>: Summan av standardkostnaderna för en kommun eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft2">ett landsting.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p42 ft3"><SPAN class="ft14">Bidragsminskning</SPAN><SPAN class="ft2">: En bidrags-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p41 ft3"><SPAN class="ft14">Bidragsminskning</SPAN><SPAN class="ft2">: En bidrags-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft2">minskning föreligger i den mån</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p41 ft2">minskning föreligger i den mån</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft2">nettot av en kommuns eller ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p41 ft2">nettot av en kommuns eller ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft2">landstings bidrag och avgifter år</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p41 ft2">landstings bidrag och avgifter år</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">2013 </SPAN>enligt den då gällande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p41 ft2"><SPAN class="ft3">2019 </SPAN>enligt den då gällande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft2">lydelsen av denna lag är större än</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p41 ft2">lydelsen av denna lag är större än</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft2">nettot av kommunens eller lands-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p41 ft2">nettot av kommunens eller lands-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft2">tingets bidrag och avgifter för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p41 ft2">tingets bidrag och avgifter för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft2">samma år beräknade enligt 5, 6, <SPAN class="ft3">9,</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p41 ft2">samma år beräknade enligt 5, 6, <SPAN class="ft3">9–</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p23 ft3">10 §§, 11 § andra och tredje</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p43 ft2"><SPAN class="ft3">12, </SPAN>15 och 16 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td29"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft15">1 </SPAN>Senaste lydelse 2015:1010. Ändringen innebär bl.a. att tionde stycket tas bort.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p19 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">5. </SPAN><SPAN class="ft3">kommunal vuxenutbildning</SPAN><SPAN class="ft2">,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft2">7. </SPAN><SPAN class="ft3">infrastruktur och skydd, och</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft17">8. </SPAN><SPAN class="ft18">verksamhetsövergripande kostnader.</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft19">styckena, 12 § andra och tredje styckena samt <SPAN class="ft6">15 och 16 §§.</SPAN></P>
<P class="p45 ft3">Avgiftsökning: En avgiftsökning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter år 2015 enligt den då gällande lydelsen av denna lag är större än nettot av kommunens eller landstingets bidrag och avgifter för samma år beräknade enligt 5, 6, <NOBR>9–12</NOBR> §§, 13 § första och tredje styckena samt 15 och 16 §§.</P>
<P class="p46 ft2">8 §<SPAN class="ft13">2</SPAN></P>
<P class="p47 ft2">För varje kommun beräknas standardkostnaden för</P>
<P class="p48 ft6"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft20">förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft21">förskoleklass och grundskola,</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft21">gymnasieskola,</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft21">individ- och familjeomsorg,</SPAN></P>
<P class="p50 ft19"><SPAN class="ft6">5. </SPAN>barn och ungdomar med utländsk bakgrund<SPAN class="ft6">,</SPAN></P>
<P class="p49 ft2">6. äldreomsorg,</P>
<P class="p49 ft3"><SPAN class="ft2">7. </SPAN>befolkningsförändringar,</P>
<P class="p47 ft3"><SPAN class="ft2">8. </SPAN>bebyggelsestruktur, och</P>
<P class="p51 ft3">9. löner.</P>
<P class="p49 ft2">För varje landsting beräknas standardkostnaden för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p23 ft2">1. hälso- och sjukvård,</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p23 ft2">1. hälso- och sjukvård, <SPAN class="ft3">och</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft2">2. befolkningsförändringar<SPAN class="ft3">, och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p23 ft2">2. befolkningsförändringar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft3">3. löner<SPAN class="ft2">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft4">En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar.</P>
<P class="p53 ft2">13 §<SPAN class="ft13">3</SPAN></P>
<P class="p52 ft6">En kommun eller ett landsting som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per invånare.</P>
<P class="p54 ft19">En kommun eller ett landsting som får en avgiftsökning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av avgiftsökningen som överstiger 250 kronor per invånare.</P>
<P class="p55 ft16"><SPAN class="ft22">2</SPAN><SPAN class="ft23">Senaste lydelse 2010:1043.</SPAN></P>
<P class="p15 ft16"><SPAN class="ft22">3</SPAN><SPAN class="ft23">Senaste lydelse 2015:1010. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="p7dimg1">
<INGENBILD zsrc="H703117x1.jpg/" id="p7img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p56 ft19">Införandebidragen <SPAN class="ft6">ska därefter årligen minska med 250 kronor per invånare </SPAN>och bidrag <SPAN class="ft6">till dess </SPAN>respektive bidrag <SPAN class="ft6">upphör.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p57 ft6"><SPAN class="ft19">Införandebidraget </SPAN>ska därefter Prop. 2019/20:11 årligen minska med 250 kronor per</P>
<P class="p20 ft2">invånare till dess <SPAN class="ft3">det </SPAN>upphör.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p58 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft24">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.</SPAN></P>
<P class="p59 ft4"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft25">Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tid före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p60 ft2">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p23 ft2">Prop. 2019/20:11 <SPAN class="ft10">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p23 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft2">Regeringen gav den 3 november 2016 en särskild utredare i uppdrag att se över systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting (dir. 2016:91). Utredarens uppdrag var att överväga om systemet i tillräcklig grad fångar upp strukturella kostnadsskillnader samt vid behov föreslå förändringar. Dessutom skulle utredaren analysera om det fanns möjligheter att förenkla utjämningen. Utredningen tog namnet Kostnadsutjämningsutredningen.</P>
<P class="p62 ft2">Utredningen överlämnade den 1 oktober 2018 betänkandet Lite mer lika</P>
<P class="p61 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft26">Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). Betänkandet innehåller lagförslag och förslag till förordningsändringar. I denna proposition presenteras lagförslagen och i avsnitt 6 redovisar regeringen på en övergripande nivå sin syn på vilka förordningsändringar som bör beslutas. En sammanfattning av betänkandet finns i </SPAN><SPAN class="ft3">bilaga 1 </SPAN>och utredningens lagförslag finns i <SPAN class="ft3">bilaga 2</SPAN>.</P>
<P class="p63 ft6">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft19">bilaga 3</SPAN>. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2018/03212/K).</P>
<P class="p64 ft6">Regeringen beslutade den 5 september 2019 propositionen En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning som bl.a. innehåller förslag om att beteckningen för kommuner på regional nivå ska ändras från landsting till regioner, vilket föranleder ändringar i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna i det lagstiftningsärendet föreslås träda i kraft den 2 januari 2020 (se prop. 2018/19:162).</P>
<P class="p65 ft3">Lagrådet</P>
<P class="p66 ft6">Regeringen beslutade den 29 augusti 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som är likalydande med lagförslaget i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft19">bilaga 4. </SPAN>Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p67 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p68 ft1">Systemet för kommunalekonomisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p68 ft1">utjämning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p67 ft27">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td33"><SPAN class="p68 ft27">Systemets syfte, bakgrund och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><SPAN class="p67 ft2">Kommunerna och landstingen ansvarar för en stor del av den offentliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">verksamheten, såsom skattefinansierade välfärdstjänster inom skola,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">social omsorg samt hälso- och sjukvård. Samtidigt skiljer sig de ekonom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">iska förutsättningarna åt mellan enskilda kommuner respektive landsting.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">Därför har det sedan lång tid tillbaka funnits olika system för att utjämna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">dessa skillnader.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p69 ft2">Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td11"><SPAN class="p19 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:155). Vissa förändringar har därefter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p67 ft28">gjorts i utjämningssystemet. Den senaste större ändringen i systemet, som</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p70 ft6">avsåg inkomstutjämningen, trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. Prop. 2019/20:11 2015/16:1 utg.omr. 25). De senaste större ändringarna inom kostnads-</P>
<P class="p71 ft2">utjämningen trädde i kraft den 1 januari 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 25).</P>
<P class="p72 ft2">Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att alla kommuner och landsting i landet ska kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service, oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Ut- jämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning.</P>
<P class="p73 ft6">Det kommunalekonomiska utjämningssystemet är kopplat till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Anslaget fördelas på två anslagsposter, en för kommunerna och en för landstingen. År 2019 uppgick anslagsposten för kommunerna till 78,6 miljarder kronor och anslagsposten för landstingen till 32,0 miljarder kronor. Systemet finansieras till allra största del av statliga medel. De avgifter som vissa kommuner och landsting betalar redovisas mot anslaget.</P>
<P class="p74 ft27"><SPAN class="ft27">4.2</SPAN><SPAN class="ft29">Systemets uppbyggnad</SPAN></P>
<P class="p75 ft32"><SPAN class="ft30">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft31">Systemet består av fem olika delar</SPAN></P>
<P class="p76 ft6">Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost. I praktiken består utjämningssystemet av två utjämningssystem, ett för kommunerna och ett för landstingen. De fem ingående delarna är desamma.</P>
<P class="p12 ft2">Summeras utfallet för 2019 i de fem delarna för varje kommun får 281 kommuner sammanlagt 85,0 miljarder kronor i bidrag, medan 9 kommuner sammanlagt betalar 6,5 miljarder kronor i avgifter. Summeras utfallet för 2019 inom den kommunalekonomiska utjämningen för landsting får 19 landsting och Gotlands kommun, som ingår i både utjämningen för kommuner och för landsting, sammanlagt 33,0 miljarder kronor i bidrag medan ett landsting (Stockholms läns landsting) betalar 1,0 miljard kronor i avgift.</P>
<P class="p77 ft34"><SPAN class="ft30">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft33">Inkomstutjämningen utjämnar för skillnader i skattekraft</SPAN></P>
<P class="p78 ft6">Inkomstutjämningen syftar till att utjämna för skillnader i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. Utjämningen utgår från skillnaden mellan kommunens eller landstingets skatteunderlag och</P>
<P class="p71 ft6">115 procent av medelskattekraften i landet. Medelskattekraften utgörs av den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten per invånare i landet. De kommuner och landsting som har en skattekraft som är lägre än 115 procent av medelskattekraften får ett inkomstutjämningsbidrag. De</P>
<P class="p79 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p23 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td36"><SPAN class="p23 ft2">kommuner och landsting</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p19 ft2">som har en skattekraft som är högre än</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">115 procent av medelskattekraften får betala en inkomstutjämningsavgift.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p19 ft2">Storleken på bidraget eller avgiften bestäms genom att bidrags-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p19 ft2">respektive avgiftsunderlaget multipliceras med en länsvis skattesats. Den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p19 ft2">länsvisa skattesatsen består av tre delar: medelskattesatsen 2003, en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p19 ft2">korrigering för skatteväxlingar mellan kommunerna och landstingen i ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p19 ft2">län till följd av verksamhetsöverföringar samt en faktor för kompens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p19 ft2">ationsgraden i utjämningen. Den länsvisa skattesatsen beslutas av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft2">regeringen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p19 ft2">Huvuddelen av inkomstutjämningen finansieras av staten. År 2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p23 ft2">uppgick bidragen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p18 ft2">inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p19 ft2">inkomstutjämningen för kommuner till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p19 ft2">78,0 miljarder kronor och avgifterna till 7,6 miljarder kronor. Den statliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft2">finansieringen var</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p23 ft2">således</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p22 ft2">70,4 miljarder kronor. Inom inkomstutjäm-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft6">ningen för landsting uppgick bidragen till 34,6 miljarder kronor och avgifterna till 1,2 miljarder kronor. Den statliga finansieringen var således 33,4 miljarder kronor. Det var elva kommuner och ett landsting som betalade en inkomstutjämningsavgift 2019.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p67 ft32">4.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p25 ft32">Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p25 ft32">behovs- och kostnadsskillnader</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><SPAN class="p67 ft35">Kostnadsutjämningens uppbyggnad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td34"><SPAN class="p67 ft2">Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella och opåverk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">bara kostnadsskillnader mellan kommuner respektive mellan landsting.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">Skillnaderna kan bero på att det finns olika behov av kommunal service</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">eller på skillnader i kostnaden att producera service. Kostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">utjämningen består av ett antal delmodeller för olika verksamheter och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">kostnadsslag. I varje delmodell beräknas en standardkostnad i kronor per</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">invånare för respektive kommun eller landsting. De beräknade standard-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">kostnaderna summeras till en strukturkostnad per kommun eller landsting.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">De kommuner och landsting som har en strukturkostnad som överstiger</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">den genomsnittliga strukturkostnaden i landet får ett kostnadsutjämnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">bidrag som utgörs av mellanskillnaden. De kommuner och landsting som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">har en strukturkostnad som understiger den genomsnittliga struktur-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">kostnaden i landet får betala en kostnadsutjämningsavgift.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p69 ft2">I kostnadsutjämningen för kommuner finns tio delmodeller: förskola,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grund-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">skola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebygg-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">elsestruktur, löner samt kollektivtrafik. Delmodellen för kollektivtrafik är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">gemensam för kommuner och landsting. I kostnadsutjämningen för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">landsting finns delmodellerna hälso- och sjukvård, befolknings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">förändringar, löner samt kollektivtrafik.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p69 ft2">Summan av alla bidrag i kostnadsutjämningen är lika stor som summan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">av alla avgifter. Kostnadsutjämningen är därigenom statsfinansiellt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">neutral. År 2019 var summan av bidragen respektive summan av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">avgifterna inom kostnadsutjämningen för kommuner 8 miljarder kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">och motsvarande summa inom kostnadsutjämningen för landsting var</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">drygt 2 miljarder kronor. Det var 178 kommuner som fick ett kostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p19 ft2">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td34"><SPAN class="p67 ft2">utjämningsbidrag och 112 kommuner som betalade en kostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p23 ft2">utjämningsavgift. Inom kostnadsutjämningen mellan landstingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p81 ft2">fick</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p23 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p23 ft2">12 landsting och Gotlands kommun ett kostnadsutjämningsbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p81 ft2">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p23 ft2">8 landsting betalade en kostnadsutjämningsavgift.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft35">Beräkningar inom kostnadsutjämningen</P>
<P class="p82 ft2">För att beräkna standardkostnaden inom delmodellerna används olika beräkningsmetoder. Valet av metod – eller kombination av metoder – för att beräkna standardkostnaden beror bl.a. på hur tydlig kopplingen är mellan behoven av den aktuella verksamheten och egenskaper hos befolkningen, t.ex. ålder. Det beror även på vilket dataunderlag som finns för att göra beräkningar. Inom delmodellerna för pedagogisk verksamhet för barn och unga finns exempelvis en tydlig och direkt koppling mellan ålder och behovet av en viss verksamhet. Inom dessa delmodeller är basen för beräkning av standardkostnaden en s.k. åldersersättning, som beräknas utifrån andelen barn i aktuell ålder i kommunen och genomsnittskostnaden per barn i landet för verksamheten. Inom andra områden är det svårare att hitta strukturella variabler som förklarar kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting, eftersom det inte finns samma tydliga och direkta koppling mellan ålder och behov av verksamhet.</P>
<P class="p73 ft6">Inom delmodellerna för äldreomsorg och hälso- och sjukvård används s.k. kostnadsmatriser för att beräkna standardkostnaden. I dessa matriser delas befolkningen in i olika grupper utifrån variabler såsom ålder, kön, och civilstånd, och för varje grupp beräknas en genomsnittskostnad.</P>
<P class="p12 ft2">Ytterligare en metod som används för att fastställa standardkostnader i kostnadsutjämningen är beräkning av en statistiskt förväntad kostnad, utifrån strukturella variabler som har funnits samvariera med kostnader för aktuell verksamhet. Detta görs exempelvis inom delmodellen för individ- och familjeomsorg.</P>
<P class="p12 ft2">I vissa fall saknas ett konkret dataunderlag för beräkning av standardkostnader, trots att det handlar om företeelser som genererar merkostnader. I sådana fall förekommer det att en schablonberäkning används, som vid en samlad bedömning har ansetts ge ett rättvisande resultat. En sådan schablonberäkning tillämpas t.ex. vid beräkning av standardkostnaden för befolkningsförändringar.</P>
<P class="p11 ft2">Åldersersättning, kostnadsmatris, statistiskt förväntad kostnad eller schablonersättningar utgör basen i beräkningen av standardkostnader i de olika delmodellerna. I de allra flesta delmodeller beräknas också merkostnader utifrån faktorer som kan förväntas ge en högre kostnad per person i vissa kommuner eller landsting än i andra. Det kan t.ex., som i delmodellen för förskoleklass och grundskola, handla om merkostnader för gleshet eller modersmålsundervisning och svenska som andraspråk.</P>
<P class="p73 ft6">Beräkningen av standardkostnader sker utifrån befolkningsuppgifter per den 31 december två år före utjämningsåret. I flera av delmodellerna ska standardkostnaden räknas upp till utjämningsårets prisnivå utifrån utveckling och prognostiserad utveckling av ett prisindex. Före 2019 användes nettoprisindex vid denna uppräkning. Prognos för utveckling av nettoprisindex upphörde att beräknas efter 2018. För uppräkning av kostnader till utjämningsårets prisnivå används därför i nuvarande system prognostiserad utveckling av konsumentprisindex med fast ränta.</P>
<P class="p83 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft2">Prop. 2019/20:11 </SPAN>Uppdateringar av kostnadsutjämningen</P>
<P class="p85 ft6">Den standardkostnad som beräknas för varje delmodell inom kostnadsutjämningen baseras på underlag i form av olika statistiska uppgifter och beräknade värden. Till viss del görs årliga uppdateringar i de underlag som kostnadsutjämningen baseras på, t.ex. vad gäller befolkningsstatistik och kostnadsuppgifter för vissa verksamheter, men i flera delar ligger underlag fast tills vidare. Behovet av att med jämna mellanrum se över kostnadsutjämningen handlar dels om att uppdatera uppgifter som blivit gamla, dels om att säkerställa att de samband som tidigare funnits mellan olika variabler och strukturella kostnadsskillnader fortfarande är giltiga.</P>
<P class="p86 ft32"><SPAN class="ft30">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft36">Strukturbidrag till vissa kommuner och landsting</SPAN></P>
<P class="p87 ft6">Strukturbidrag utgår till vissa kommuner och landsting som kompensation för tidigare tillägg i vissa av de delmodeller som inte längre ingår i kostnadsutjämningen eller för stora intäktsminskningar till följd av förändringar av utjämningssystemet. Strukturbidraget utgår i ett fast årligt belopp per invånare till dessa kommuner och landsting och räknas inte upp mellan åren. År 2019 fick 61 kommuner strukturbidrag med sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Inom utjämningen för landsting fick fem landsting och Gotlands kommun strukturbidrag med sammanlagt 0,5 miljarder kronor.</P>
<P class="p88 ft34"><SPAN class="ft30">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft37">Införandebidrag begränsar negativa effekter av förändringar i utjämningssystemet</SPAN></P>
<P class="p89 ft2">För att mildra omfördelningseffekterna till följd av regeländringar som genomfördes 2014 och 2016 infördes särskilda införandebidrag för de kommuner och landsting som fick kraftiga bidragsminskningar eller avgiftsökningar. Det innebär att kommuner och landsting gavs en viss tid att anpassa sina kostnader till förändringarna. Införandebidragen har successivt trappats ned och 2019 betalas de sista införandebidragen ut som härrör från ändringarna av utjämningssystemet som genomfördes 2014 och 2016. Införandebidragen vid dessa ändringar begränsade den årliga effekten av en bidragsminskning eller avgiftsökning till 250 kronor per invånare, dvs. införandebidragen motsvarade den del av en negativ effekt av förändringen som översteg 250 kronor per invånare och år.</P>
<P class="p90 ft4">Införandebidrag för att mildra omfördelningseffekter har även använts vid tidigare omläggningar av utjämningssystemet, exempelvis den som gjordes 2005.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR height=0>
<TD width=13px></TD>
<TD width=152px></TD>
<TD width=63px></TD>
<TD width=285px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td41"><SPAN class="p67 ft32">4.2.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td42"><SPAN class="p25 ft32">Regleringsposten reglerar utjämningen mot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td42"><SPAN class="p25 ft32">anslagsnivån</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td34"><SPAN class="p67 ft2">En regleringspost reglerar att de medel som riksdagen anvisar till anslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">bidrag till kommuner, är i nivå med nettot av bidragen och avgifterna i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><SPAN class="p67 ft2">inkomstutjämning,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p19 ft2">kostnadsutjämning, strukturbidrag och införande-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p19 ft2">12</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td45"><SPAN class="p67 ft2">bidrag. Om nettot</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p19 ft2">av bidragen och avgifterna i inkomstutjämningen,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p70 ft6">kostnadsutjämningen, strukturbidraget och införandebidraget är mindre än Prop. 2019/20:11 medlen på anslaget utbetalas mellanskillnaden med ett enhetligt belopp per</P>
<P class="p91 ft2">invånare som ett regleringsbidrag till respektive kommun eller landsting. I det motsatta fallet får samtliga kommuner respektive landsting betala en regleringsavgift, som också fastställs med ett enhetligt belopp per invånare. År 2019 uppgick regleringsposten till 702 kronor per invånare för kommunerna och till <NOBR>-193</NOBR> kronor per invånare för landstingen, dvs. kommunerna fick ett regleringsbidrag och landstingen betalade en regleringsavgift.</P>
<P class="p92 ft12"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft38">Ett uppdaterat system för kostnadsutjämning</SPAN></P>
<P class="p93 ft27"><SPAN class="ft27">5.1</SPAN><SPAN class="ft29">Behov av förändringar och uppdateringar</SPAN></P>
<P class="p94 ft2">Kostnadsutjämningsutredningen har analyserat i vilken utsträckning de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella behovs- och kostnadsskillnader och övervägt om vissa delmodeller behöver ändras eller utgå, och om nya delmodeller bör införas. Regeringen anser, i likhet med utredningen, att systemet för kostnadsutjämning i huvudsak uppfyller sitt syfte. Den grundläggande uppbyggnaden av systemet och de flesta delmodellerna bör därför ligga fast. Däremot finns behov av vissa förändringar för att systemet i högre grad ska fånga strukturella behovs- och kostnadsskillnader.</P>
<P class="p95 ft2">Utredningen har funnit att det finns behov av förändringar för att i högre grad beakta socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse i kostnadsutjämningen. Regeringen anser att det är viktigt att kommuner och landsting ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd till invånarna, oberoende av bebyggelsestruktur och socioekonomiska förhållanden, och att kostnadsutjämningen därmed bör förändras för att i större utsträckning beakta detta. Förändringar behövs också för att skapa en tydligare, mer verksamhetsorienterad modellstruktur. Nya delmodeller bör därför införas och andra utgå, vissa variabler inom delmodellerna bör bytas ut och det bör ske genomgående uppdateringar av de underlag som ligger till grund för kostnadsutjämningen. Regeringen anser vidare att det är angeläget att de uppgifter som ligger till grund för kostnadsutjämningen i högre grad uppdateras årligen för att undvika att vissa delar av kostnadsutjämningen urholkas i förhållande till andra.</P>
<P class="p96 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="p14dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7031114x1.jpg/" id="p14img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p97 ft2">Prop. 2019/20:11 <SPAN class="ft39">5.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p23 ft27">Delmodeller i kostnadsutjämningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p98 ft32">5.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p23 ft32">En ny delmodell för kommunal vuxenutbildning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft41"><SPAN class="ft40">Regeringens förslag: </SPAN>I kostnadsutjämningen för kommuner ska det införas en ny delmodell för kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p100 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig</P>
<P class="p101 ft2">tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. <SPAN class="ft3">Arbetsförmedlingen </SPAN>anför att den föreslagna modellen tycks avlasta kommuner som i någon mening kan sägas ha mer utmanande förutsättningar och att modellen skapar förutsättningar för att bedriva en mer likvärdig vuxenutbildning. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Kronobergs län </SPAN>anser att förslaget är både viktigt och bra, inte minst med tanke på den förmodat ökade anhöriginvandringen de närmsta åren<SPAN class="ft3">. Laholms kommun </SPAN>m.fl. anför att nettokostnaderna för vuxenutbildning förväntas öka när den statliga finansieringen minskar och att det är av vikt att det finns med i den nya kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p102 ft2">Några remissinstanser avstyrker förslaget. <SPAN class="ft3">Lidingö kommun </SPAN>m.fl. anser att en stor del av de ökade kostnaderna för kommunal vuxenutbildning inklusive svenska för invandrare (sfi) har sin grund i statliga beslut och regelverk. Det bör därför enligt kommunen vara en större grad av statlig finansiering snarare än en omfördelning av kommunala medel. Bland andra <SPAN class="ft3">Svedala </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vellinge kommuner </SPAN>menar att modellen riskerar att utjämna för ambitionsnivåer i andra skolformer.</P>
<P class="p103 ft35">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft2">Kommuner ska enligt 20 kap. 3 § skollagen (2010:800) erbjuda grundskole- och gymnasieutbildning för vuxna och ge möjlighet för nyanlända och personer över 16 år som fått uppehållstillstånd att studera svenska genom sfi. Kommunal vuxenutbildning är en av få obligatoriska verksamheter som inte omfattas av det nuvarande kostnadsutjämningssystemet. År 2016 uppgick kommunernas sammanlagda nettokostnader för grundskole- och gymnasieutbildning för vuxna samt sfi till ca sex miljarder kronor. Samtidigt finns stora skillnader i behov av vuxenutbildning mellan landets kommuner. Dessa behovsskillnader liksom nettokostnaderna för verksamheten förväntas framöver öka enligt utredningen, vilket även flera kommuner och </SPAN><SPAN class="ft3">Arbetsförmedlingen </SPAN><SPAN class="ft2">konstaterar i sina remissvar.</SPAN></P>
<P class="p90 ft2">Regeringen anser mot denna bakgrund, till skillnad från bl.a. <SPAN class="ft3">Lidingö</SPAN>, <SPAN class="ft3">Svedala </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vellinge kommuner</SPAN>, att det finns behov av utjämning och att en delmodell för kommunal vuxenutbildning bör införas. Regeringen anser att skillnaderna i behov av vuxenutbildning till stor del beror på strukturella faktorer och bedömer, till skillnad från Svedala och Vellinge kommuner, att risken för att den nya delmodellen skulle utjämna för ambitionsnivåer i andra skolformer är liten. Kommuner kan få statlig ersättning för vissa kostnader för nyanlända personer enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. För att undvika att det sker en dubbelkompensation för personer som kommunerna kan få en statlig ersättning för avser regeringen att göra en justering i beräkningen av behov av sfi i förhållande till utredningens förslag, som beskrivs i avsnitt 6.5. Med denna justering anser regeringen, till skillnad</P>
<P class="p104 ft2">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="p15dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7031115x1.jpg/" id="p15img1">
</DIV>
<P class="p105 ft4">från Lidingö kommun, att det är motiverat att vuxenutbildning ingår i Prop. 2019/20:11 kostnadsutjämningen för kommuner.</P>
<P class="p106 ft34"><SPAN class="ft30">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft33">Nya och utgående delmodeller för en mer verksamhetsorienterad modellstruktur</SPAN></P>
<P class="p107 ft6"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag: </SPAN>I kostnadsutjämningen för kommuner ska det införas nya delmodeller för infrastruktur och skydd samt för verksamhetsövergripande kostnader.</P>
<P class="p108 ft2">Delmodellerna för befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och löner ska utgå.</P>
<P class="p109 ft6">I kostnadsutjämningen för landsting ska delmodellen för löner utgå. <SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>De komponenter som ingår i de del-</P>
<P class="p110 ft2">modeller som ska utgå bör överföras till andra delmodeller.</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft43">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig över</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">förslaget, bl.a. </SPAN>Migrationsverket <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Heby, Sunne, Värmdö <SPAN class="ft2">och </SPAN>Västerås</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">kommuner, </SPAN>tillstyrker eller har inga invändningar mot det.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p42 ft2">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Huddinge kommun, </SPAN>anser att lönemodellen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">bör finnas kvar som en egen delmodell eftersom det blir svårare att skilja</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">löneskillnader från andra strukturella skillnader när den fördelas ut. Andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">SmåKom </SPAN>och <SPAN class="ft3">Herrljunga </SPAN>och <SPAN class="ft3">Marks kommuner </SPAN>samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Blekinge </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skåne läns landsting</SPAN>, anser att utjämning för löner bör utgå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">ur systemet. Några av dessa remissinstanser menar att modellen kompen-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">serar de kommuner som har en hög konkurrens om arbetskraft men inte de</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">kommuner som har ett bristande utbud av arbetskraft, trots att det senare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">också kan driva upp lönenivån. Blekinge och Skåne läns landsting anser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">att det inte går att avgöra hur stor del av skillnaderna som är strukturellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">betingade och vad som är ambitionsrelaterat och att det därför inte ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p23 ft2">utjämnas för lönekostnadsskillnader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td47"><SPAN class="p23 ft35">Skälen för regeringens förslag och bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p23 ft3">En verksamhetsorienterad modellstruktur motiverar nya delmodeller</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p23 ft2">Kostnadsutjämningens nuvarande modellstruktur innefattar delmodeller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">som är såväl verksamhetsorienterade som kommunrespektive landstings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">övergripande. I utredningen framförs att en nackdel med detta är att det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">inte går att samla alla komponenter som är relevanta för en viss verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">i delmodeller. Regeringen delar utredningens bedömning att en mer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">verksamhetsorienterad modellstruktur är önskvärd eftersom det ger en mer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">samlad bild över vilka komponenter som påverkar en viss verksamhet. Av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">den redovisning som sker av utfallet i det kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">utjämningssystemet genom Statistiska centralbyråns publicering går det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">att se de olika komponenterna i beräkningen av standardkostnad i del-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">modellerna. Regeringen ser därför inte, till skillnad från <SPAN class="ft3">Huddinge</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">kommun</SPAN>, att svårighet att särskilja lönekostnadsskillnader är ett hinder för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">att fördela ut komponenter. Regeringen avser därför att i den utsträckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p23 ft2">det är möjligt fördela ut komponenter på respektive verksamhetsmodell.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p19 ft2">15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p112 ft6">De verksamhetsnära komponenterna i kostnadsutjämningen för kommunerna inom delmodellerna för befolkningsförändringar och löner bör därför överföras till delmodellerna för respektive verksamhet.</P>
<P class="p52 ft2">När det gäller kostnadsutjämningen för landstingen bör kompensationen för skillnader i lönekostnader föras över till delmodellen för hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p52 ft2">Eftersom det finns komponenter som är av övergripande natur är det inte möjligt att skapa en struktur som är helt verksamhetsorienterad. Regeringen föreslår därför, i enlighet med utredningens förslag, att de delar inom kostnadsutjämningen för kommuner som inte kan fördelas ut ska samlas i en delmodell för verksamhetsövergripande kostnader. I den nya delmodellen för verksamhetsövergripande kostnader bör kompensation för befolkningsminskning, eftersläpning av intäkter, administration, uppvärmning och byggnation inkluderas. Komponenterna administration, uppvärmning och byggnation bör överföras från delmodellen för bebyggelsestruktur. Komponenterna befolkningsminskning och eftersläpning av intäkter bör överföras från delmodellen för befolkningsförändringar.</P>
<P class="p113 ft2">Regeringen föreslår även att en ny delmodell för infrastruktur och skydd ska införas, i enlighet med utredningens förslag om en mer verksamhetsorienterad modellstruktur. I delmodellen bör komponenterna gator och vägar samt räddningstjänst ingå. Dessa komponenter bör överföras från delmodellen för bebyggelsestruktur.</P>
<P class="p114 ft6">Delmodellerna för befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och löner inom kostnadsutjämningen för kommuner bör utgå eftersom de ingående komponenterna i dessa delmodeller förs över till andra delmodeller. Av samma skäl bör delmodellen för löner utgå ur kostnadsutjämningen för landsting.</P>
<P class="p52 ft4">Den förändrade modellstruktur som föreslås leder inte till några förändringar i ekonomiskt utfall eftersom det bara handlar om var de olika delkomponenterna redovisas.</P>
<P class="p115 ft3">Utjämning för skillnader i lönekostnader</P>
<P class="p116 ft2">De nuvarande delmodellerna för löner utjämnar för skillnader i lönekostnader mellan kommuner respektive mellan landsting. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">SmåKom</SPAN>, ifrågasätter om det alls bör ske någon kompensation för lönekostnadsskillnader. Det finns enligt regeringens mening strukturella faktorer som motiverar utjämning för skillnader i lönekostnader, bl.a. lokal efterfrågan på och konkurrens om arbetskraft och lokalt levnadsomkostnadsläge. Utjämningen inom de nuvarande delmodellerna för löner utgår från en statistiskt förväntad lönenivå utifrån strukturella faktorer, och inte den faktiska lönenivån. Regeringen anser därför, till skillnad från <SPAN class="ft3">Blekinge </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skåne läns landsting</SPAN>, att det i huvudsak är strukturellt betingade och inte ambitionsrelaterade skillnader som beaktas.</P>
<P class="p117 ft6">Utredningens utvärdering av lönemodellen för kommuner visar att det finns betydande löneskillnader mellan kommunerna. Utvärderingen visar också att de faktorer som används i beräkningen av utjämningen för skillnader i lönekostnader för närvarande i hög grad förklarar skillnader i lönekostnader mellan kommunerna. Regeringen anser, till skillnad från</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="p17dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7031117x1.jpg/" id="p17img1">
</DIV>
<P class="p70 ft6">bl.a. <SPAN class="ft19">Marks kommun</SPAN>, att delmodellen väsentligen fångar upp de struktur- Prop. 2019/20:11 ella faktorer som bidrar till lönekostnadsskillnader. Utredningen har även</P>
<P class="p91 ft2">prövat om höga löner förklaras av skillnader i ekonomiska möjligheter, men har funnit att även om hänsyn tas till skillnader i intäkter finns bestående strukturella skillnader i löneläget. När det gäller skillnader i lönekostnader mellan landstingen konstaterar utredningen att dessa visserligen är mindre än skillnaderna i löner mellan kommunerna, men att skillnader föreligger och att utjämning därför bör ske. Regeringen instämmer i utredningens bedömning avseende behov av utjämning för skillnader i lönekostnader och anser, till skillnad från bl.a. SmåKom och Blekinge läns landsting, att det är motiverat att även fortsättningsvis utjämna för skillnader i lönekostnader mellan såväl kommuner som mellan landsting.</P>
<P class="p118 ft34"><SPAN class="ft30">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft33">Delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund utgår</SPAN></P>
<P class="p119 ft41"><SPAN class="ft40">Regeringens förslag: </SPAN>Delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund ska utgå ur kostnadsutjämningen för kommuner.</P>
<P class="p120 ft4"><SPAN class="ft43">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft43">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig, bl.a.</P>
<P class="p71 ft3">Migrationsverket <SPAN class="ft2">och </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Gällivare <SPAN class="ft2">och </SPAN>Uppsala kommuner, <SPAN class="ft2">tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.</SPAN></P>
<P class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>avstyrker förslaget eftersom kommunen anser att delmodellen tar hänsyn till att det på gruppnivå finns särskilda behov inom socioekonomiskt utsatta områden som medför merkostnader och att dessa inte enbart fångas på individnivå. Även <SPAN class="ft3">Malmö kommun </SPAN>lyfter fram att delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund tar hänsyn till skillnader på områdesnivå, till skillnad från den socioekonomiska kompensation som utredningen föreslår ska införas i kostnadsutjämningen i stället, och ser detta som en svaghet med förslaget. <SPAN class="ft3">Burlövs kommun </SPAN>anför att delmodellen enbart ska tas bort om den socioekonomiska variabeln i övriga delmodeller kompenseras fullt ut.</P>
<P class="p121 ft2"><SPAN class="ft35">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: Delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund ska kompensera för merkostnader till följd av ett ökat behov av stödinsatser inom förskola, grundskola och gymnasieskola som utländsk bakgrund kan ge upphov till. Med utländsk bakgrund avses invånare i åldern <NOBR>0–19</NOBR> år som är födda utanför Norden eller utanför EU15, dvs. de femton länder som utgjorde Europeiska unionen före utvidgningen 2004, eller är födda inom Norden eller EU15 och har minst en förälder som inte är det. Utredningen påpekar att barn och ungdomar med utländsk bakgrund således kan innefatta såväl en ungdom som kom från Syriens inbördeskrig år 2015 som en ungdom född i Sverige av föräldrar från f.d. Jugoslavien. Båda inkluderas i dag i definitionen men det faktiska stödbehovet skiljer sig åt. Utredningen anser att den nuvarande utformningen av delmodellen och definitionen av utländsk bakgrund inte kan anses vara träffsäker i förhållande till de merkostnader som den är tänkt att</P>
<P class="p122 ft2">kompensera för.</P>
<P class="p123 ft2">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p124 ft2">Prop. 2019/20:11 Regeringen instämmer i utredningens bedömning och anser att socioekonomiska förhållanden är en mer relevant grund för kostnadsutjämning än härkomst. Regeringen bedömer vidare att socioekonomiska skillnader bör beaktas inom ramen för de verksamhetsorienterade delmodellerna, i enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från bl.a. <SPAN class="ft3">Göteborgs och Burlövs kommuner</SPAN>, att delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund bör utgå. Regeringen bedömer att de sammanvägda effekterna av förändringarna inom kostnadsutjämningen som föreslås i denna proposition, i form av en förstärkt socioekonomisk kompensation i systemet, kommer att väga upp borttagandet av delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td50"><SPAN class="p125 ft44">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td51"><SPAN class="p126 ft1">Beräkning av kostnadsutjämningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p127 ft45">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td51"><SPAN class="p68 ft27">Regleringen sker i förordning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft28">De förändringar i kostnadsutjämningen som redovisas i detta avsnitt avses</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">att beslutas av regeringen genom förordningsändringar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td50"><SPAN class="p127 ft45">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td51"><SPAN class="p68 ft27">Förskola, fritidshem och annan pedagogisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td50"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td51"><SPAN class="p68 ft27">verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td52"><SPAN class="p23 ft47"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning: </SPAN>I kostnadsutjämningen för förskola, fritids-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">hem och annan pedagogisk verksamhet bör kompensation för skillnader</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">i behov i varje kommun beräknas med två nya index, ett för behov av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">förskola och ett för behov av fritidshem. Indexet för behov av förskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">bör baseras på variablerna pendling över kommungräns, inklusive</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">gränspendling till Norge och Danmark, andel barn med ensamstående</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">föräldrar och andel barn med högutbildade föräldrar. Indexet för behov</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">av fritidshem bör baseras på variablerna pendling över kommungräns,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">inklusive gränspendling till Norge och Danmark, och andel barn med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">högutbildade föräldrar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p129 ft2">Statens skolverk bör inte ges i uppdrag att genomföra en under-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">sökning om genomsnittlig vistelsetid i förskola.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p129 ft2">Kompensation för gles bebyggelse, socioekonomiska skillnader och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">kraftig minskning av antal barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år bör införas som nya</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">komponenter i delmodellen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p129 ft2">I beräkningen av kompensation för lönekostnadsskillnader inom för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet bör löne-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">kostnadsindexet och lönekostnadsandelen uppdateras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p129 ft2">Det belopp som används i beräkningen av kompensation för kraftig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td55"><SPAN class="p128 ft2">ökning av antal barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år bör uppdateras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">bedömning. Utredningen föreslår dock att Statens skolverk, nedan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td49"><SPAN class="p130 ft2">18</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">Skolverket, ges i uppdrag att genomföra en undersökning om vistelsetid i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><SPAN class="p23 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td51"><SPAN class="p23 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p131 ft6">förskola. I utredningens förslag ingår inte gränspendling i beräkningen av index för behov av förskola och behov av fritidshem.</P>
<P class="p132 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig, bl.a. <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Kalmar </SPAN>och <SPAN class="ft3">Marks kommuner </SPAN>tillstyrker i huvudsak eller har inga invändningar mot förslaget. <SPAN class="ft3">SmåKom </SPAN>tillstyrker förslaget som helhet och menar bl.a. att det är nödvändigt att glesbygdsförhållanden beaktas i utjämningen, vilket även <SPAN class="ft3">Bergs </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vindelns kommuner </SPAN>är positiva till. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Askersunds kommun</SPAN>, är positiva till att utjämning görs på socioekonomisk grund och <SPAN class="ft3">Södertälje kommun </SPAN>påpekar att utjämningen bör ta hänsyn till skillnader i behov utöver vad som går att avläsa i strikta kostnadsskillnader.</P>
<P class="p133 ft2">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Burlövs, Norrköpings </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms kommuner, </SPAN>är kritiska till det föreslagna indexet för behov av förskola eftersom de anser att vistelsetiden inte bestäms av om föräldrar pendlar över kommungräns, utan av pendlingstid eller pendlingsavstånd. Variabeln pendling över kommungräns skulle enligt kommunerna missgynna till ytan större kommuner. <SPAN class="ft3">Eda </SPAN>och <SPAN class="ft3">Malmö kommuner </SPAN>anser att de som pendlar över landsgräns bör ingå i variabeln pendling över kommungräns. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Jönköpings kommun</SPAN>, påpekar att det är viktigt att uppgifter avseende vistelsetider uppdateras så snart som möjligt. <SPAN class="ft3">Eskilstuna kommun </SPAN>anför att beräkningen av förväntat behov av förskola och annan pedagogisk verksamhet genom att mäta behov efter vistelsetid i stället för inskrivningsgrad inte tar full hänsyn till nyanländas behov av förskola.</P>
<P class="p134 ft2">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Hässleholms kommun, </SPAN>anser att det är positivt att en kompensation för skillnader i socioekonomi införs i delmodellen eftersom det bedöms skapa mer likvärdiga förutsättningar. Ett antal remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Riksrevisionen </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Vallentuna</SPAN>, <SPAN class="ft3">Vaxholms </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vellinge kommuner, </SPAN>avstyrker att en kompensation för skillnader i socioekonomi införs eftersom ett införande trots att utredningen inte har kunnat se ett samband mellan svag socioekonomi och högre nettokostnader enligt dessa remissinstanser skulle utgöra ett avsteg från principen att systemet endast ska beakta påvisbara kostnadsskillnader. <SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>konstaterar att kommuner är skyldiga att fördela resurser inom skolan utifrån barnens och elevernas förutsättningar och behov. Myndigheten för ett resonemang om såväl fördelar som nackdelar med att införa socioekonomisk kompensation i delmodellerna för skolväsendet i kostnadsutjämningen, bl.a. av de skäl som ovan nämns.</P>
<P class="p135 ft6"><SPAN class="ft19">Skolverket </SPAN>framhåller att myndigheten inte bedömer det som lämpligt att samla in uppgifter om vistelsetid i förskola från kommunerna, bl.a. mot bakgrund av att det skulle leda till en ökad uppgiftslämnarbörda för kommunerna. Skolverket för vidare fram att en föräldraenkät om vistelsetider blir mycket kostsam.</P>
<P class="p136 ft35">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p137 ft3">Delmodellens nuvarande utformning</P>
<P class="p138 ft4">I den nuvarande delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet är grunden för standardkostnaden en åldersersättning som beräknas utifrån andelen barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år respektive <NOBR>6–12</NOBR> år i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">19</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p140 ft4">Prop. 2019/20:11 kommunen och den genomsnittliga kostnaden i landet för de aktuella verksamheterna. Till detta görs tillägg och avdrag för skillnader i behov av förskola och fritidshem.</P>
<P class="p141 ft3">Ny beräkning av skillnader i behov av förskola och fritidshem</P>
<P class="p142 ft2">Tillägg och avdrag för skillnader i behov av förskola och fritidshem beräknas i nuvarande system för att kompensera för skillnader i vistelsetid i förskola respektive inskrivningsgrad i fritidshem. Kompensationen för skillnader i vistelsetider i förskola baseras på en föräldraenkät från 2005 och kompensationen för skillnader i inskrivningsgrad i fritidshem baseras på registerdata från Skolverket och uppdateras årligen. Varje kommun har tilldelats sin kommungrupps genomsnittliga vistelsetid respektive inskrivningsgrad enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning som gällde för åren 2005 respektive 2011. De beräknade behoven av förskola respektive fritidshem redovisas i form av två index.</P>
<P class="p143 ft2">Regeringen anser att det är angeläget att de kommungruppsvisa indexen för behov av förskola och fritidshem byts ut mot index som på ett mer rättvisande sätt uppskattar ett strukturellt behov av förskola och fritidshem i respektive kommun. Index för behov av förskola bör baseras på en förväntad vistelsetid utifrån de strukturella variabler som utredningen har funnit samvariera med vistelsetider i förskola: pendling över kommungräns, andel barn med ensamstående föräldrar och andel barn med högutbildade föräldrar. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Norrköpings </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms kommuner</SPAN>, för fram att variabeln pendling över kommungräns inte fångar behovet av förskola på ett rättvisande sätt, eftersom den missgynnar till ytan stora kommuner, och att pendlingstid eller pendlingsavstånd vore mer rättvisande. Av de analyser av olika strukturella variabler som utredningen har genomfört framgår att de tre föreslagna variablerna ger den högsta förklaringsgraden för skillnader i vistelsetid. Analyserna visar att om variabeln pendling över kommungräns ersätts med genomsnittligt pendlingsavstånd minskar modellens förklaringsgrad. Det saknas tillgänglig statistik över pendlingstid och en analys av en sådan variabel kan därmed inte göras. Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens bedömning att de föreslagna variablerna är lämpliga för att fånga behovet av förskola och att de bör ligga till grund för beräkningen av index för behov av förskola. Regeringen instämmer dock i bl.a. <SPAN class="ft3">Eda </SPAN>och <SPAN class="ft3">Malmö kommuners </SPAN>synpunkt att det i beräkningen bör tas hänsyn till gränspendling. Detta har marginell betydelse för modellens övergripande förklaringsgrad men för enskilda kommuner ger det en viss påverkan på standardkostnaden och regeringen anser därför att en sådan justering är motiverad.</P>
<P class="p144 ft6">Regeringen kan konstatera att utredningen inte har kunnat hitta strukturella variabler som i tillräcklig grad förklarar skillnader i inskrivningsgrad i förskola, trots att flera kontrollvariabler undersökts. <SPAN class="ft19">Eskilstuna kommun </SPAN>anför att detta leder till att den föreslagna modellen inte tar full hänsyn till nyanländas behov av förskola. Regeringen bedömer dock att detta perspektiv omhändertas genom införandet av en kompensation för socioekonomiska skillnader i delmodellen.</P>
<P class="p145 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft2">När det gäller behov av fritidshem visar utredningens analyser att det finns ett samband mellan inskrivningsgrad och variablerna pendling över kommungräns och andel barn med högutbildade föräldrar. Indexet för behov av fritidshem bör därför baseras på strukturellt förväntad inskrivningsgrad utifrån dessa variabler.</P>
<P class="p133 ft2">I beräkningen av tillägg och avdrag för skillnader i behov av förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet anser regeringen, liksom utredningen, att behovsindexen bör multipliceras med kommunens åldersersättning i stället för, som i nuvarande modell, genomsnittskostnaden per invånare.</P>
<P class="p146 ft28">I den nuvarande modellen grundar sig det kommungruppsvisa indexet för behov av förskola på vistelsetider från en föräldraenkät som Skolverket genomförde 2005. Utredningens analyser av skillnader i vistelsetider utgår från en föräldraenkät från 2012. Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft49">Jönköpings kommun</SPAN>, att det är önskvärt att underlaget avseende vistelsetider är så aktuellt som möjligt. Vid en kommande översyn av kostnadsutjämningen bör underlaget för utjämning av vistelsetider baseras på ett mer aktuellt underlag. Mot bakgrund av de nackdelar som en föräldraenkät om vistelsetider i förskola samt ökad statistikinsamling från kommunerna innebär, vilket också påpekas av <SPAN class="ft49">Skolverket </SPAN>i myndighetens remissvar, avser regeringen i nuläget inte att besluta om ett sådant uppdrag till Skolverket.</P>
<P class="p147 ft3">Kompensation för merkostnader i glesbygd införs</P>
<P class="p148 ft2">I nuvarande kostnadsutjämning beräknas kompensation för merkostnader i glesbygd i delmodellerna för grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, räddningstjänst, hälso- och sjukvård och bebyggelsestruktur. Utredningen har kunnat fastslå att det finns ett samband mellan gles bebyggelse och högre nettokostnader även för förskola. Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft3">Bergs </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vindelns kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund</SPAN>, därför att det är motiverat att införa en kompensation för merkostnader i glesbygd i delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. En sådan kompensation i delmodellen skulle öka symmetrin i kostnadsutjämningen och bör ske trots att kostnadsskillnaderna är förhållandevis små.</P>
<P class="p149 ft2">Kompensationen bör beräknas utifrån ett förväntat behov av små förskolor, utifrån geografi och bosättningsmönster, relaterat till en av utredningen beräknad merkostnad för små förskolor. Utredningen har i beräkningen av förväntat behov av små förskolor använt Tillväxtverkets modell Struktur. I beräkningen har en fiktiv utplacering av förskolor gjorts utifrån var barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år är bosatta och antaganden om ett rimligt längsta avstånd till en förskola. Utifrån de beräknade merkostnaderna för gleshet har ett kommunspecifikt index tagits fram. Regeringen anser att kompensationen för gleshet bör baseras på detta index. Indexet bör ligga fast över tid och relateras till åldersersättningen i beräkningen av kompensation för gleshet, för att kompensationen inte ska urholkas i förhållande till övriga delar i kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p147 ft3">Kompensation för socioekonomiska skillnader införs</P>
<P class="p138 ft4">Utredningen har övervägt om socioekonomiska faktorer beaktas i tillräcklig utsträckning i nuvarande kostnadsutjämning. Utredningen noterar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p140 ft2">Prop. 2019/20:11 att det råder konsensus om socioekonomins betydelse i skolväsendet och konstaterar samtidigt att det inte går att påvisa att kommuner som har sämre socioekonomiska förutsättningar har högre kostnader för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Det kan finnas flera anledningar till detta enligt utredningen, t.ex. att möjligheten till finansiering av verksamheten är mindre i socioekonomiskt utsatta kommuner. Enligt 2 kap. 8 b § skollagen (2010:800) ska kommunerna fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Många kommuner baserar sin resursfördelning inom förskola och skola på socioekonomiska faktorer enligt preliminära resultat från en undersökning som SKL har genomfört och som utredningen har tagit del av. Regeringen, liksom bl.a. <SPAN class="ft3">Södertälje kommun</SPAN>, delar utredningens bedömning att även strukturella behovsskillnader, inte bara kostnadsskillnader, kan utgöra skäl för utjämning. Detta sker redan i delmodellen för äldreomsorg som kompenserar för skillnader i behov av att tillhandahålla äldreomsorg på andra språk än svenska. Regeringen anser, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">SmåKom</SPAN>, <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Askersunds kommun, </SPAN>att det är motiverat att införa en kompensation för socioekonomiska skillnader i delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet för att stärka förutsättningarna att tillhandahålla en likvärdig förskola.</P>
<P class="p150 ft2"><SPAN class="ft3">Riksrevisionen </SPAN>avstyrker förslaget och menar att det innebär ett avsteg från de principer som vanligen tillämpas inom kostnadsutjämningen, eftersom utredningen inte har kunnat se ett samband mellan socioekonomi och kostnader. Riksrevisionen anför att de krav och önskemål som staten vill ställa på verksamheten i första hand bör uttryckas i lagstiftning eller genom andra ställningstaganden från statsmakternas sida och att staten inte bör försöka påverka kommunernas prioriteringar via kostnadsutjämningen. Regeringen konstaterar att skolväsendets kompensatoriska uppdrag tydligt framgår i skollagen. I 1 kap. 4 § skollagen anges att det i utbildningen ska tas hänsyn till barns och elevers olika behov och att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning (1 kap. 8 §) och utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 §). Regeringen anser att kommunernas förutsättningar att leva upp till lagens krav blir mer likvärdiga om resurserna i större utsträckning fördelas efter behov. Riksrevisionen ifrågasätter även meningen med en socioekonomisk kompensation eftersom det inte finns några garantier för att de tillkommande resurserna kommer den pedagogiska verksamheten till del. Regeringen vill framhålla att utjämningssystemet i sin helhet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting, inte till att styra medel till vissa verksamheter.</P>
<P class="p151 ft2">Regeringen bedömer att den socioekonomiska kompensationen bör baseras på ett genomsnittligt socioekonomiskt tillägg per barn i åldern 1– 5 år i riket i enlighet med utredningens förslag och ett socioekonomiskt index som tas fram årligen för varje kommun. Det socioekonomiska indexet bör spegla föräldrars inkomststandard, utbildningsbakgrund samt vistelsetid i Sverige.</P>
<P class="p137 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p23 ft3">Kompensation för befolkningsökning överförs och en kompensation för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p152 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p23 ft3">minskning av antal barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år införs</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p23 ft2">Tillägg och avdrag för kraftig ökning av antal barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år beräknas</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">i nuvarande system i delmodellen för befolkningsförändringar. En</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">kompensation ges till kommuner med ett fast belopp för den del av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">ökningen av antalet barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år under en femårsperiod som över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">stiger ett visst gränsvärde. I enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">bör kompensationen för kraftig ökning av antalet barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">överföras till delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">verksamhet. Kompensationsbeloppet bör uppdateras i enlighet med</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">utredningens förslag och årligen räknas upp med ett prisindex, för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">undvika att kompensationen urholkas i förhållande till övriga delar i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">kostnadsutjämningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p42 ft2">Kompensation för kraftiga befolkningsökningar ges i nuvarande system</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">även för åldersgruppen <NOBR>7–18</NOBR> år. För denna åldersgrupp ges dessutom</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">kompensation vid kraftig befolkningsminskning, för kvardröjande fasta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">kostnader. Motsvarande kompensation saknas för åldersgruppen <NOBR>1–5</NOBR> år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">Utredningen har funnit att det finns en statistiskt signifikant samvariation</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">mellan minskande antal barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år och högre nettokostnader. Mot</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">denna bakgrund anser regeringen, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft3">Kronobergs län <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Göteborgs <SPAN class="ft2">och </SPAN>Laxå kommuner<SPAN class="ft2">, att kommuner bör</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">kompenseras också för en kraftig minskning av antal barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">Kompensationen bör vara symmetrisk med den för en kraftig ökning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p23 ft2">barn i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år vad gäller gränsvärden och nivån på kompensationen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td56"><SPAN class="p23 ft3">Kompensation för lönekostnadsskillnader överförs och uppdateras</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><SPAN class="p23 ft2">Tillägg och avdrag för skillnader i lönekostnader beräknas i nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">system inom ramen för delmodellen för löner. I enlighet med vad som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">anförs i avsnitt 5.2.2 bör kompensation för lönekostnadsskillnader inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet överföras till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">delmodellen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p42 ft2">I den nuvarande delmodellen för löner beräknas tillägg och avdrag för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">skillnader i lönekostnader genom att standardkostnaden i berörda del-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">modeller multipliceras med en för verksamheten fastställd lönekostnads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">andel och kommunens lönekostnadsindex. Indexet beräknas utifrån</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">variablerna andel av befolkningen som inte arbetar i kommun eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">landsting, priset för bostadsrätter i länet och taxeringsvärdet för småhus i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">kommunen. Utredningen har kunnat konstatera att den nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">beräkningen av lönekostnadsindex för kommuner har en hög förklarings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">grad. Utredningen har uppdaterat de ingående variablerna för beräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">av lönekostnadsindex. Regeringen anser att den uppdaterade beräkningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">av lönekostnadsindex bör ligga till grund för beräkning av tillägg och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">avdrag för skillnader i lönekostnader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p42 ft2">Regeringen anser vidare att de femton år gamla lönekostnadsandelar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">som används i nuvarande beräkning bör uppdateras i enlighet med utred-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p23 ft2">ningens förslag. Detta innebär för förskola, fritidshem och annan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft2">pedagogisk verksamhet att lönekostnadsandelen minskar jämfört med den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p23 ft2">nuvarande modellen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td57"><SPAN class="p19 ft2">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p153 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td50"><SPAN class="p127 ft45">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td51"><SPAN class="p68 ft27">Förskoleklass och grundskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning: </SPAN>I kostnadsutjämningen för förskoleklass och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">grundskola bör det göras en uppdatering av underlagen som används</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">för beräkning av kompensation för modersmålsundervisning och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">svenska som andraspråk samt för små skolor och skolskjutsar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p129 ft2">I beräkningen av kompensation för lönekostnadsskillnader inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">förskoleklass och grundskola bör lönekostnadsindexet och löne-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">kostnadsandelen uppdateras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p129 ft2">Det belopp som används i beräkningen av kompensation för kraftiga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">förändringar av befolkningen i åldern <NOBR>7–15</NOBR> år bör uppdateras och kom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><SPAN class="p128 ft2">pensationen bör utvidgas till att innefatta befolkningen i åldern <NOBR>6–15</NOBR> år.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td55"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig, bl.a.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3">Skolverket, Hultsfreds <SPAN class="ft2">och </SPAN>Smedjebackens kommuner <SPAN class="ft2">tillstyrker i</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">huvudsak förslaget eller har inga invändningar mot det.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft28">En stor andel av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft49">Arjeplogs</SPAN>, <SPAN class="ft49">Osby</SPAN>, <SPAN class="ft49">Södertälje </SPAN>och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Värnamo kommune</SPAN>r, anser att statsbidraget för stärkt likvärdighet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">kunskapsutveckling bör överföras till det generella statsbidraget och att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">socioekonomisk kompensation bör införas i delmodellen. Remiss-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">instanserna anför bl.a. att kompensation inom ramen för kostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">utjämningen har större förutsägbarhet och varaktighet än ett riktat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">statsbidrag och att det bör finnas enhetlighet i de pedagogiska del-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">modellerna. <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>och <SPAN class="ft3">Malmö kommun </SPAN>anser att det riktade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">statsbidraget för likvärdig skola inte utgör något hinder mot att införa en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">kompensation för socioekonomiska skillnader i delmodellen för förskole-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">klass och grundskola.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td38"><SPAN class="p23 ft35">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft3">Delmodellens nuvarande utformning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td38"><SPAN class="p23 ft28">I den nuvarande delmodellen för förskoleklass och grundskola är basen för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">standardkostnaden en åldersersättning som beräknas utifrån andelen barn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">i åldern <NOBR>6–15</NOBR> år i kommunen och den genomsnittliga kostnaden i riket för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">åldersgruppen. Till åldersersättningen görs tillägg eller avdrag för moders-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">målsundervisning och svenska som andraspråk samt för små skolor och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">skolskjutsar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td38"><SPAN class="p23 ft3">Normkostnaden för modersmålsundervisning och svenska som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td38"><SPAN class="p23 ft3">andraspråk uppdateras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">Merkostnaden för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">räknas i nuvarande modell fram utifrån ett normbelopp för modersmåls-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">undervisning och svenska som andraspråk och antal elever i åldern <NOBR>7–15</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">år med utländsk bakgrund i kommunen. Uppgift om antalet elever med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">utländsk bakgrund uppdateras årligen men normbeloppet, som uttrycks i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">kronor per invånare i åldern <NOBR>7–15</NOBR> år, har inte uppdaterats sedan 2014.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">Regeringen anser att det finns behov av att uppdatera normbeloppet. Det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">bör, liksom i nuvarande modell, baseras på antalet heltidstjänster för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td49"><SPAN class="p130 ft2">24</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">modersmålsundervisning och svenska som andraspråk i riket, genom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td50"><SPAN class="p23 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td51"><SPAN class="p23 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p131 ft6">snittlig lön för grundskolelärare i riket samt antalet elever som deltog i dessa verksamheter i riket. Regeringen anser att normbeloppet årligen bör räknas om utifrån aktuell statistik för att inte kompensationen för merkostnaderna för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk ska urholkas i förhållande till övriga delar av kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p154 ft3">Beräkningen för små skolor och skolskjutsar uppdateras</P>
<P class="p148 ft2">Kompensationen för små skolor och skolskjutsar ges i nuvarande modell till kommuner i glesbygd dels för att de kan behöva ha enheter som antas vara för små för att kunna drivas till en genomsnittlig kostnad, dels för kostnader för skolskjuts vid långa avstånd till en skola. Underlaget för beräkning av merkostnader för små skolor och skolskjutsar har inte uppdaterats sedan 2014.</P>
<P class="p134 ft2">Utredningen har gjort en uppdatering av gleshetsberäkningarna i Tillväxtverkets modell Struktur med aktuell befolkningsstatistik och geografiskt boendemönster samt en ny utplacering av fiktiva enheter. I beräkningen har årskursindelningen för grundskolor ändrats från årskurs <NOBR>F–5</NOBR> och <NOBR>6–9</NOBR> till årskurs <NOBR>F–6</NOBR> och <NOBR>7–9,</NOBR> för att bättre stämma överens med dagens årskursindelning. Vidare har de kompensationsbelopp som används i beräkningen räknats upp utifrån kostnadsutvecklingen. De beräknade merkostnaderna för respektive kommun har räknats om till ett index. Regeringen anser att respektive kommuns kompensation för små skolor och skolskjutsar fortsättningsvis bör beräknas utifrån detta index. Indexet bör ligga fast över tid och relateras till åldersersättningen i beräkningen av kompensationen, för att kompensationen inte ska urholkas i förhållande till övriga delar i kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p147 ft3">Kompensation för lönekostnadsskillnader överförs och uppdateras</P>
<P class="p138 ft6">Tillägg och avdrag för skillnader i lönekostnader beräknas i nuvarande system inom ramen för delmodellen för löner. I enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2 bör kompensation för lönekostnadsskillnader inom förskoleklass och grundskola överföras till delmodellen. Som anförs i avsnitt 6.2 bör beräkningen av lönekostnadsindex och lönekostnadsandelen uppdateras i enlighet med utredningens förslag. För förskoleklass och grundskola minskar lönekostnadsandelen jämfört med den nuvarande modellen.</P>
<P class="p155 ft3">Kompensation för befolkningsförändringar överförs och uppdateras</P>
<P class="p138 ft2">Tillägg och avdrag för kraftiga förändringar i befolkningen i åldern <NOBR>7–15</NOBR> år beräknas i nuvarande system i delmodellen för befolkningsförändringar. I enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2 bör kompensationen för kraftiga förändringar i befolkningen i åldern <NOBR>7–15</NOBR> år föras över till delmodellen för förskoleklass och grundskola. Kompensation ges för såväl kraftig minskning som kraftig ökning av antalet barn i åldern <NOBR>7–15</NOBR> år. Kompensationen bör utvidgas till att omfatta barn i åldern <NOBR>6–15</NOBR> år. Regeringen anser att det ersättningsbelopp som används i beräkningen bör uppdateras i enlighet med utredningens förslag och därefter årligen räknas upp med ett prisindex för att undvika att kompensationen urholkas i förhållande till övriga variabler i kostnadsutjämningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft3">Kompensation för socioekonomi utanför kostnadsutjämningen</P>
<P class="p116 ft2">Regeringen anser, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Södertälje </SPAN>och <SPAN class="ft3">Värnamo kommuner</SPAN>, att det är motiverat att omfördela medel utifrån socioekonomiska förutsättningar. Skälen till detta anförs i avsnitt 6.2. Riksdagen har fattat beslut om ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola som fördelas utifrån socioekonomiska förhållanden i kommunen (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:UbU1, rskr. 2017/18:125). Mot bakgrund av detta instämmer regeringen, till skillnad från Skolverket och <SPAN class="ft3">Malmö kommun</SPAN>, i utredningens bedömning att ett införande av kompensation för socioekonomiska skillnader i delmodellen i nuläget riskerar att innebära en dubbelkompensation. Fullt utbyggt kommer statsbidraget att utgöra en väsentlig andel av nettokostnaderna för förskoleklass och grundskola. Regeringen avser därför inte i nuläget föra in en socioekonomisk kompensation i kostnadsutjämningen. Regeringen vill dock betona vikten av att det finns förutsättningar för stärkt likvärdighet i förskoleklass och grundskola, bl.a. genom att statligt stöd till kommuner fördelas utifrån socioekonomiska faktorer.</P>
<P class="p156 ft2">En stor andel av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft3">Arjeplogs </SPAN>och Södertälje <SPAN class="ft3">kommuner</SPAN>, anser att statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling bör överföras till det generella statsbidraget och att socioekonomisk kompensation i stället bör införas i delmodellen för förskoleklass och grundskola i kostnadsutjämningen. Det är regeringens uppfattning att generella statsbidrag ska vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen av kommunsektorn. Regeringen avser mot den bakgrunden att se över möjligheten att minska antalet riktade statsbidrag samt se över möjligheterna att förenkla utformningen och minska administrationen i de fall där det är lämpligt. Inom utbildningsområdet fortsätter den översyn av de riktade statsbidragen som påbörjades under den förra mandatperioden. Arbetet fortsätter även inom ramen för Välfärdskommissionen, som regeringen avser att tillsätta under hösten 2019. Regeringen ser dock samtidigt att det finns behov av att i viss utsträckning rikta statsbidrag till verksamhetsområden med stora utvecklingsbehov. Regeringen avser inte att inom ramen för detta lagstiftningsärende göra en sådan överföring av bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som remissinstanserna förordar.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p157 ft27">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td59"><SPAN class="p23 ft27">Gymnasieskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td60"><SPAN class="p152 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td60"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td61"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning</SPAN>: I kostnadsutjämningen för gymnasieskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p128 ft2">bör beräkningen av programvalsfaktorn inkludera samtliga invånare i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p128 ft2">åldern <NOBR>16–18</NOBR> år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p158 ft2">Kostnadsunderlaget för introduktionsprogrammen bör uppdateras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p128 ft2">Skolverket bör inte ges i uppdrag att årligen samla in uppgifter om kost-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p128 ft2">nader för introduktionsprogrammen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p158 ft2">Kompensationen för merkostnader för gymnasieskola i glesbygd bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p128 ft2">justeras och uppdateras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p158 ft2">I beräkningen av kompensation för lönekostnadsskillnader inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p128 ft2">gymnasieskola bör lönekostnadsindexet och lönekostnadsandelen upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p128 ft2">dateras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td63"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p158 ft2">Det belopp som används vid beräkning av kompensation för kraftiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><SPAN class="p128 ft2">förändringar av befolkningen i åldern <NOBR>16–18</NOBR> år bör uppdateras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td64"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer huvudsakligen med regeringens</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">bedömning. Utredningen föreslår dock att Skolverket årligen ska samla in</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">uppgifter om kostnader för introduktionsprogrammen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">över förslaget, bl.a. <SPAN class="ft3">Göteborgs </SPAN>och <SPAN class="ft3">Högsby kommuner </SPAN>samt <SPAN class="ft3">SmåKom</SPAN>,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">tillstyrker i huvudsak eller har inga invändningar mot förslaget.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Falkenbergs kommun </SPAN>anser att förutsättningarna för kommuner med</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">socioekonomiska utmaningar förbättras om samtliga invånare i åldern 16–</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">18 år inkluderas i beräkningen av programvalsfaktorn.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p129 ft2">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Båstads, Sjöbo </SPAN>och <SPAN class="ft3">Solna</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">kommuner, </SPAN>för fram att det finns en risk för att programvalsfaktorn kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">komma att kompensera en kommun två gånger för samma individ, i de fall</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">en individ inte går i gymnasieskola som <NOBR>16–18-åring</NOBR> men sedan gör det</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">som <NOBR>19–20-åring.</NOBR> <SPAN class="ft3">Kävlinge</SPAN>, <SPAN class="ft3">Malmö </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svedala kommuner </SPAN>anser att det i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">modellen bör tas hänsyn till eventuell sysselsättning bland individer i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">åldern <NOBR>16–18</NOBR> år som inte är inskrivna i gymnasieskola. <SPAN class="ft3">Heby </SPAN>och <SPAN class="ft3">Uppsala</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28"><SPAN class="ft49">kommuner </SPAN>instämmer i behovet av en socioekonomisk kompensation inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">kostnadsutjämningen för gymnasieskola men anser att utredningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">förslag är mindre träffsäkert än vad ett socioekonomiskt index, likt det som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">föreslås inom delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">verksamhet, hade varit. <SPAN class="ft49">Skolverket </SPAN>är positivt till förslaget om förändringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">i delmodellen, med undantag för delen om att myndigheten ska få i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">uppdrag att årligen samla in kostnadsuppgifter för introduktions-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">programmen. Myndigheten menar att det inte är lämpligt att detta görs</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">inom ramen för insamlingen av uppgifter för övriga program. <SPAN class="ft3">Arvika</SPAN>,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Strömsunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Tranemo kommuner </SPAN>m.fl. menar att en årlig insamling av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">kostnadsuppgifter för introduktionsprogrammen innebär ett merarbete för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">kommunerna och är tveksamma till en sådan insamling.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td38"><SPAN class="p23 ft35">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft3">Delmodellens nuvarande utformning</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft2">I den nuvarande delmodellen för gymnasieskola är grunden för standard-</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">kostnaden en åldersersättning som beräknas utifrån andelen ungdomar i</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td60"><SPAN class="p19 ft2">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p23 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p23 ft47"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p112 ft6">åldern <NOBR>16–18</NOBR> år i kommunen och den genomsnittliga kostnaden i landet för åldersgruppen. Till detta görs tillägg och avdrag för skillnader i elevers programval och antal inskrivna elever samt tillägg och avdrag för merkostnader för gymnasieskola i glesbygd.</P>
<P class="p154 ft3">Ny beräkning av programvalsfaktorn</P>
<P class="p159 ft2">Tillägg och avdrag för skillnader i elevers programval beräknas i nuvarande system med hjälp av en programvalsfaktor som tar hänsyn till två faktorer. För det första skiljer sig elevers programval åt mellan kommuner och olika gymnasieprogram kostar olika mycket att bedriva. För det andra skiljer sig inskrivningsgraden i gymnasieskola bland ungdomar i åldern <NOBR>16–18</NOBR> år åt mellan kommuner. Utredningens analys visar att det finns en tydlig samvariation mellan inskrivningsgrad i gymnasieskola och socioekonomi. Kommuner som har en större andel unga med lågutbildade föräldrar och en större andel ungdomar som varit i Sverige i högst fyra år har en lägre inskrivningsgrad i gymnasieskola. Utredningen konstaterar samtidigt att avsaknad av gymnasieutbildning är en av de allra största riskfaktorerna för arbetslöshet och utanförskap.</P>
<P class="p113 ft2">Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det mot denna bakgrund finns skäl att införa en kompensation för socioekonomiska skillnader i delmodellen för gymnasieskola. Regeringen bedömer att en sådan förändring skapar mer likvärdiga förutsättningar för kommunerna. Kompensationen bör ske genom att alla <NOBR>16–18-åringar</NOBR> i kommunen, även de som inte är inskrivna i gymnasieskolan, används som underlag i beräkningen av programvalsfaktorn. Regeringen bedömer att den risk för dubbelkompensation som förs fram av bl.a. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Båstads, Sjöbo </SPAN>och <SPAN class="ft3">Solna kommuner </SPAN>är begränsad och att eventuella effekter är av den storleksordningen att det inte heller finns skäl att införa någon form av reducering i modellen. Utredningen undersökte ett alternativt sätt att införa en socioekonomisk kompensation, likt den lösning som <SPAN class="ft3">Heby kommun </SPAN>förespråkar. Den alternativa beräkningen skulle dock medföra större förändringar i beräkningen inom delmodellen och utredningen bedömde därför detta alternativ som mindre lämpligt. Regeringen delar utredningens bedömning och avser att förändra beräkningen i enlighet med utredningens förslag.</P>
<P class="p156 ft2">Kostnaden för de nationella gymnasieprogrammen hämtas från den riksprislista som Skolverket årligen fastställer och som baseras på kommunernas budgeterade kostnad per nationellt program (13 kap. 9 § gymnasieförordningen). Insamlingen omfattar dock inte introduktionsprogrammen. Kostnaden för introduktionsprogrammen som används i den nuvarande modellen baseras på en genomsnittskostnad för det dåvarande individuella programmet <NOBR>(IV-programmet)</NOBR> som beräknades 2008. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att kostnaden för introduktionsprogrammen bör uppdateras med mer aktuella data för att bättre stämma överens med dagens förhållanden. Utredningen föreslår att kostnaden för introduktionsprogrammen uppdateras genom att Skolverket får i uppdrag att årligen samla in kostnadsuppgifter från kommunerna om introduktionsprogrammen, på samma sätt som för de nationella programmen. Regeringen bedömer, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Arvika </SPAN>och <SPAN class="ft3">Strömsunds kommuner</SPAN>, att det inte bör ske en årlig insamling</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p131 ft6">av uppgifter avseende kostnader för introduktionsprogrammen eftersom det skulle öka uppgiftslämnarbördan för kommunerna. Kostnaden för introduktionsprogrammen bör i stället baseras på de uppgifter utredningen har samlat in om kostnader för introduktionsprogrammen och kostnaden bör årligen räknas upp utifrån kostnadsutvecklingen för de nationella programmen.</P>
<P class="p160 ft3">Ny beräkning av merkostnader i glesbygd</P>
<P class="p148 ft2">I den nuvarande delmodellen för gymnasieskola tas hänsyn till att det uppstår merkostnader för små gymnasieskolor samt för resor och inackordering av gymnasieelever för kommuner i glesbygd. Utredningen har genomfört uppdaterade beräkningar av merkostnader i glesbygd med hjälp av Tillväxtverkets modell Struktur. Utredningen konstaterar att de nuvarande antagandena om vad som kan anses vara en liten gymnasieskola inte överensstämmer med verkliga förhållanden. Endast en liten andel av alla gymnasieskolor i landet är större än den nuvarande gränsen på 900 elever, vilket indikerar att gränsen bör sänkas. I utredningens beräkningar har gränsen för vad som kan betraktas som en liten gymnasieskola sänkts till 600 elever och gränsen för det minsta antal elever som krävs för en utplacering av en fiktiv enhet sänkts till 300 elever. Vidare har modellen uppdaterats med aktuell befolkningsstatistik och geografiskt boendemönster. En ny utplacering av fiktiva gymnasieskolor har gjorts utifrån detta och de kostnadsfunktioner som används i modellen har räknats upp utifrån prisutvecklingen.</P>
<P class="p135 ft6">Regeringen anser att utredningens uppdaterade beräkningar bör ligga till grund för ett kommunspecifikt index för merkostnader för gleshet. Indexet bör ligga fast över tid och relateras till åldersersättningen i beräkningen av kompensation, för att kompensationen inte ska urholkas i förhållande till övriga delar i kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p154 ft3">Kompensation för lönekostnadsskillnader överförs och uppdateras</P>
<P class="p138 ft6">Tillägg och avdrag för skillnader i lönekostnader beräknas i nuvarande system inom ramen för delmodellen för löner. I enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2 bör kompensation för lönekostnadsskillnader inom gymnasieskola överföras till delmodellen. Som anförs i avsnitt 6.2 bör beräkningen av lönekostnadsindex och lönekostnadsandelen uppdateras i enlighet med utredningens förslag. För gymnasieskolan innebär detta att lönekostnadsandelen ökar något jämfört med den nuvarande modellen.</P>
<P class="p160 ft3">Kompensation för befolkningsförändringar överförs och uppdateras</P>
<P class="p138 ft2">Tillägg och avdrag för kraftiga förändringar i befolkningen i åldern <NOBR>16–18</NOBR> år beräknas i nuvarande system inom ramen för delmodellen för befolkningsförändringar. I enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2 bör kompensationen för kraftiga befolkningsförändringar av antalet personer <NOBR>16–18</NOBR> år föras över till delmodellen. Kompensation ges för såväl kraftig minskning som för kraftig ökning av antalet ungdomar i åldern <NOBR>16–18</NOBR> år. Regeringen anser att ersättningen bör uppdateras i enlighet med utredningens förslag och därefter räknas upp årligen med ett prisindex för att undvika att kompensationen urholkas i förhållande till övriga variabler i kostnadsutjämningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p153 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p157 ft45">6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p161 ft27">Kommunal vuxenutbildning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning: </SPAN>I kostnadsutjämningen för kommunal</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">vuxenutbildning bör standardkostnaden beräknas utifrån komponen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">terna vuxenutbildning på grundläggande nivå, vuxenutbildning på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">gymnasial nivå och svenska för invandrare (sfi). Beräkningen bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">baseras på ett, för varje kommun, skattat utbildningsbehov för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">respektive verksamhet och den i landet genomsnittliga kostnaden för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">respektive verksamhet. En justering bör göras för sysselsättningsgraden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">i kommunen. I komponenten sfi bör en reducering göras för personer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">som haft uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">eller anknytningar till dessa personer för den period statlig ersättning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p128 ft2">utbetalas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td63"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td55"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p22 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">bedömning. I beräkningen av komponenten sfi föreslår utredningen dock</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">ingen reducering med kommunmottagna som har haft uppehållstillstånd i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">mindre än två år.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p22 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">bl.a. </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Eskilstuna<SPAN class="ft2">, </SPAN>Nässjö <SPAN class="ft2">och </SPAN>Östra Göinges kommuner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p22 ft2"><SPAN class="ft3">Herrljunga </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vårgårda kommuner </SPAN>är positiva till att en delmodell för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">vuxenutbildning införs men menar att modellen delvis kompenserar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">brister i andra utbildningsformer genom variablerna andelen vuxna utan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">fullgjord grundskola respektive gymnasieskola. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>skulle ha önskat att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">utredningen klarlagt hur utbildningsbehovet hos högutbildade individer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">med behov av svenska som andraspråk inom den grundläggande vuxen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">utbildningen fångas. <SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>anser att det är förhållandevis lätt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">förstå hur delmodellen är tänkt att vara uppbyggd och hur standard-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">kostnaden ska beräknas, men anser att det är oklart hur utjämningen för sfi</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">förhåller sig till den statliga ersättningen till kommunerna för sfi. Även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">bl.a. </SPAN>Migrationsverket <SPAN class="ft2">och </SPAN>Markaryd<SPAN class="ft2">s </SPAN>kommun <SPAN class="ft2">påpekar att det bör</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">tydliggöras hur den statliga ersättningen för sfi verkar i relation till för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">slaget. <SPAN class="ft3">Uppsala kommun </SPAN>anser inte att andelen studerande bör ingå i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">korrigeringsvariabeln för sysselsättning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p22 ft35">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Kommunal vuxenutbildning ska</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">enligt 20 kap. 3 § skollagen tillhandahållas på tre olika nivåer: vuxen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">utbildning på grundläggande nivå, vuxenutbildning på gymnasial nivå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">samt vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Regeringen bedömer,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">liksom utredningen, att delmodellen för kommunal vuxenutbildning bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft28">innehålla komponenter för dessa tre verksamheter. Standardkostnaden bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">beräknas utifrån ett förväntat utbildningsbehov för respektive verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">per kommun samt den i landet genomsnittliga kostnaden per person i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">målgruppen för respektive verksamhet inom delmodellen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p22 ft2">Behovet av vuxenutbildning i kommunerna i relation till antalet invånare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">i olika åldersgrupper varierar mer mellan kommunerna än behovet av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">annan pedagogisk verksamhet. Ett förväntat utbildningsbehov för de tre</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">verksamheterna inom delmodellen måste därför uppskattas för varje</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">kommun. Det förväntade utbildningsbehovet för grundläggande vuxen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td49"><SPAN class="p130 ft2">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p23 ft2">utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p22 ft2">bör beräknas utifrån antal personer i åldern <NOBR>20–56</NOBR> år i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td58"><SPAN class="p23 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td59"><SPAN class="p23 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p162 ft2">respektive kommun utan grundskolebehörighet. Det förväntade utbildningsbehovet för gymnasial vuxenutbildning bör beräknas utifrån antal personer i åldern <NOBR>20–56</NOBR> år som har nioårig grundskola som högsta utbildningsnivå. Avgränsningen till personer under 57 år beror på att studiemedel inte betalas ut i högre åldrar samt att endast en mycket liten andel av eleverna är äldre än så.</P>
<P class="p163 ft28">Det förväntade behovet av sfi bör beräknas utifrån antal personer i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år som har haft uppehållstillstånd i mindre än fem år. För personer som fått uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande eller anknytningar till dessa personer utgår det en statlig schabloniserad ersättning som är tänkt att täcka kommunens kostnader för sfi under de första två åren i kommunen. Regeringen anser att det bör göras en justering för den period då en statlig ersättning utbetalas för att det inte ska ske en överkompensation för denna grupp. I beräkningen av förväntat utbildningsbehov bör därför ett avdrag göras för personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller anknytningar till dessa personer för den period statlig ersättning utbetalas. Med denna justering anser regeringen att det är motiverat att inkludera sfi i kostnadsutjämningen för vuxenutbildning, eftersom kommunerna har en skyldighet att tillhandahålla sfi för invånare bosatta i kommunen som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. En invånare som uppfyller dessa kriterier har rätt att delta i sfi fr.o.m. andra kalenderhalvåret det år man fyller 16 år, oavsett skälen till att personen har beviljats uppehållstillstånd. Behovet av sfi har bedömts vara som störst under de första åren efter att en person har beviljats uppehållstillstånd.</P>
<P class="p164 ft2">Regeringen bedömer, till skillnad från <SPAN class="ft3">Herrljunga </SPAN>och <SPAN class="ft3">Vårgårda kommuner</SPAN>, att de skillnader i behov av vuxenutbildning som finns mellan kommuner till stor del beror på strukturella faktorer, snarare än på brister i andra skolformer. Regeringen anser att utredningens förslag på variabler, med de justeringar som anges i detta avsnitt, fångar upp behovet av vuxenutbildning på ett tillräckligt träffsäkert sätt.</P>
<P class="p163 ft28">Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen i landet bör beräknas som summan av nettokostnaderna för respektive verksamhet i landet dividerat med antalet personer i målgruppen i landet. Det förväntade utbildningsbehovet i respektive kommun samt genomsnittskostnaden per person i målgruppen och verksamhet i landet bör uppdateras årligen.</P>
<P class="p165 ft2">Sysselsättningsgraden i kommunen kan antas påverka behovet av kommunal vuxenutbildning på så sätt att behovet är högre i kommuner där sysselsättningsgraden är låg och tvärtom. Regeringen anser därför att utbildningsbehovet som beräknas för de tre verksamheterna bör korrigeras utifrån sysselsättningen i kommunen. Med sysselsatt avses vuxna personer som endera förvärvsarbetar eller studerar på universitet eller högskola. Regeringen anser, till skillnad från <SPAN class="ft3">Uppsala kommun</SPAN>, att studerande inom högskolan ska inkluderas i korrigeringen utifrån sysselsättningsgrad eftersom det annars skulle medföra att behovet av vuxenutbildning överskattas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p49 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p153 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td50"><SPAN class="p127 ft45">6.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td51"><SPAN class="p68 ft27">Individ- och familjeomsorg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning</SPAN>: I kostnadsutjämningen för individ- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">familjeomsorg bör beräkningen av standardkostnaden baseras på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">följande variabler: andelen barn och ungdomar i åldern <NOBR>0–19</NOBR> år som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">lever i hushåll med låg inkomststandard justerat för inkomster från eko-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">nomiskt bistånd, andelen lågutbildade födda i Sverige i åldern <NOBR>20–40</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">år, roten ur tätortsbefolkningen i kommunen, andelen av befolkningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">boende i flerfamiljshus byggda <NOBR>1965–1975,</NOBR> ohälsotal och en variabel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">för justering av inkomsteffekt som beror på gränspendling till Norge</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">och Danmark.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p166 ft2">I beräkningen av kompensation för lönekostnadsskillnader inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">individ- och familjeomsorg bör lönekostnadsindexet och lönekostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td55"><SPAN class="p128 ft2">andelen uppdateras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td38"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens bedöm-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">ning. Utredningen föreslår att variablerna andel barn och ungdomar i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">åldern <NOBR>0–19</NOBR> år som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt andel invånare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">äldre än 65 år används i beräkningen av standardkostnaden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>En stor andel av de remissinstanser som yttrar sig,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">bl.a. </SPAN>Myndigheten för vård- och omsorgsanalys<SPAN class="ft2">, </SPAN>Herrljunga <SPAN class="ft2">och</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Trollhättans kommuner</SPAN>, tillstyrker i huvudsak förslaget eller har inga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">invändningar mot det.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p42 ft2">Även om flera remissinstanser är positiva till att variabeln andelen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">månader tas bort ur modellen anser emellertid många av dessa, bl.a.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3">Burlövs, Kristianstads <SPAN class="ft2">och </SPAN>Upplands Väsby kommuner, <SPAN class="ft2">att viss påverk-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">barhet inom delmodellen kvarstår eftersom en av de nya variabler som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">föreslås – barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta hushåll – även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">innefattar förekomsten av ekonomiskt bistånd. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>m.fl. anser att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">variabeln ökar påverkbarheten inom delmodellen. <SPAN class="ft49">Statistiska centralbyrån</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft28"><SPAN class="ft49">(SCB) </SPAN>föreslår att en variabel för låg inkomststandard ersätter variabeln för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">ekonomisk utsatthet. </SPAN>Heby<SPAN class="ft2">, </SPAN>Linköpings, Mölndals <SPAN class="ft2">och </SPAN>Norrköpings</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">kommuner </SPAN>är kritiska till att ta bort variabeln andelen av befolkningen som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft28">fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader ur delmodellen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td38"><SPAN class="p23 ft35">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft3">Delmodellens nuvarande utformning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft2">I den nuvarande delmodellen för individ- och familjeomsorg beräknas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">standardkostnaden utifrån variablerna andelen arbetslösa utan ersättning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern <NOBR>20–40</NOBR> år, roten ur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">tätortsbefolkningen i kommunen, andelen av befolkningen boende i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">flerfamiljshus byggda <NOBR>1965–1975</NOBR> och andelen av befolkningen som fått</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td38"><SPAN class="p23 ft3">Nya variabler i beräkningen av standardkostnaden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft2">Att uppskatta de strukturella kostnaderna för individ- och familjeomsorg i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">kommunerna är förenat med svårigheter, eftersom de individer som mottar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p130 ft2">32</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td38"><SPAN class="p23 ft2">de olika insatserna inte är en tydligt definierad kategori. Utredningens</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p162 ft2">analyser visar att förklaringsgraden i den nuvarande modellen, dvs. hur väl de ingående variablerna förklarar skillnader i nettokostnader mellan kommunerna, har sjunkit sedan nuvarande modell infördes. Vidare pekar utredningen på problem med påverkbarhet och skeva incitament vad gäller variabeln andelen av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader och instabilitet vad gäller variabeln för arbetslöshet. Regeringen instämmer med utredningens bedömning att det finns behov av att uppdatera modellen genom att byta ut vissa av de variabler som används för beräkning av standardkostnaden.</P>
<P class="p167 ft28">Regeringen delar utredningens bedömning att variabeln andelen av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader kan uppfattas som problematisk eftersom den baseras på kommunala beslut och inte på strukturella faktorer. Samtidigt ser regeringen, vilket bl.a. <SPAN class="ft49">Linköpings </SPAN>och <SPAN class="ft49">Norrköpings kommuner </SPAN>framhåller, att ekonomiskt bistånd är något som har en stor påverkan på kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen. Det är dock önskvärt att utjämningen inom delmodellen utgår från de strukturella faktorer som kan ge upphov till ett behov av ekonomiskt bistånd i en kommun, snarare än den faktiska förekomsten av ekonomiskt bistånd i kommunen. En risk för påverkbarhet avseende variabeln andelen av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader var något som även Statskontoret pekade på inom ramen för myndighetens uppföljning av kostnadsutjämningen (Fi2014/2297/K). Med den av utredningen föreslagna variabeln barn och unga i ekonomiskt utsatta hushåll minskar visserligen genomslaget av faktisk förekomst av ekonomiskt bistånd i delmodellen, men som flera remissinstanser påpekar, kvarstår påverkbarheten till viss del. Regeringen anser att det är angeläget att eliminera denna påverkbarhet inom kostnadsutjämningen. Mot denna bakgrund bör den av utredningen föreslagna variabeln ersättas med en annan. Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft49">SCB</SPAN>, att variabeln låg inkomststandard framstår som lämplig att använda i beräkningen. SCB pekar på att en fördel med variabeln låg inkomststandard är att den fr.o.m. 2019 kommer att vara en del av den officiella statistiken, till skillnad från det mått som utredningen föreslår. Regeringen anser att vid beräkningen bör variabeln låg inkomststandard justeras på så sätt att inkomster från ekonomiskt bistånd exkluderas. I jämförelse med utredningens förslag sjunker delmodellens förklaringsgrad från 60 till 53 procent när variabeln för inkomststandard byts ut. En hög förklaringsgrad är önskvärd men i en avvägning mellan å ena sidan en något högre förklaringsgrad och å andra sidan en minskad påverkbarhet i systemet bedömer regeringen att en minskad påverkbarhet är mer angelägen. Ändringen av variabeln för inkomststandard leder till att den av utredningen föreslagna variabeln andel invånare äldre än 65 år inte blir signifikant i beräkningen av standardkostnaden, dvs. variabeln bidrar inte till att förbättra modellens förklaringsgrad. Regeringen anser därför att variabeln inte bör användas i beräkningen.</P>
<P class="p168 ft54">Regeringen avser att i övrigt förändra beräkningen av standardkostnaden i enlighet med utredningens förslag. Förändringen innebär således sammantaget att variablerna andel arbetslösa utan ersättning och andelen av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader tas ur modellen. Variablerna andel barn och ungdomar i åldern <NOBR>0–19</NOBR> år som lever i hushåll med låg inkomststandard, ohälsotal och en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p49 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p169 ft41">Prop. 2019/20:11 variabel för justering av inkomsteffekt som beror på gränspendling till Norge och Danmark läggs till i modellen.</P>
<P class="p141 ft3">Kompensation för lönekostnadsskillnader överförs och uppdateras</P>
<P class="p85 ft2">Tillägg och avdrag för skillnader i lönekostnader beräknas i nuvarande system inom ramen för delmodellen för löner. I enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2 anser regeringen att kompensationen bör överföras till respektive verksamhetsmodell. Som anförs i avsnitt 6.2 bör beräkningen av lönekostnadsindex och lönekostnadsandelen uppdateras i enlighet med utredningens förslag. För individ- och familjeomsorg innebär detta att lönekostnadsandelen ökar något jämfört med den nuvarande modellen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p157 ft45">6.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p23 ft27">Äldreomsorg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning: </SPAN>I kostnadsutjämningen för äldreomsorg bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">indelningen efter civilstånd ändras till sammanboende respektive</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">ensamboende i beräkningen av standardkostnaden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p129 ft2">Kompensationen för hemtjänst i glesbygd bör innefatta även ålders-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">gruppen <NOBR>65–79</NOBR> år och kompensationen bör uppdateras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p129 ft2">I beräkningen av kompensation för lönekostnadsskillnader inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">äldreomsorg bör lönekostnadsindexet och lönekostnadsandelen upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p128 ft2">dateras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td63"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td55"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">bl.a. </SPAN>Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, SKL, SmåKom <SPAN class="ft2">samt</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft3">Arvika, Oskarshamns <SPAN class="ft2">och </SPAN>Skellefteå kommuner <SPAN class="ft2">tillstyrker eller har inga</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">invändningar mot förslaget.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Götene, Kumla </SPAN>och <SPAN class="ft3">Västerås kommuner</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">anser att normkostnaderna bör ses över och uppdateras. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Luleå</SPAN>,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Mölndals </SPAN>och <SPAN class="ft3">Rättviks kommuner </SPAN>påpekar att det är viktigt att följa vård-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">och omsorgsutvecklingen framöver eftersom antalet äldre kommer att öka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">kraftigt och att behovet av äldreomsorg kan förändras mellan olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">åldersgrupper.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td38"><SPAN class="p23 ft35">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft3">Delmodellens nuvarande utformning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft2">I den nuvarande delmodellen för äldreomsorg är grunden för standard-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">kostnaden en åldersersättning som beräknas utifrån sex olika grupper, där</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">befolkningen i åldern 65 år eller äldre är indelad efter ålder och civilstånd.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">För varje grupp finns en beräknad genomsnittlig kostnad, en s.k. norm-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">kostnad. Åldersersättningen beräknas genom att andelen personer i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">kommunen i respektive grupp multipliceras med den aktuella norm-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">kostnaden. Till åldersersättningen görs tillägg eller avdrag för skillnader i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">dödlighet, andelen äldre födda utanför Norden samt för merkostnader för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">institutionsboende och hemtjänst i glesbygd för befolkningen i åldern</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p130 ft2">34</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft2">80 år eller äldre.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft3">Ny definition av civilstånd för beräkning av normkostnaden</P>
<P class="p170 ft28">Den indelning utifrån civilstånd som görs vid beräkning av åldersersättningen syftar till att kompensera för att ensamstående behöver mer kommunalt ordnad vård och omsorg eftersom de inte har tillgång till närstående i hemmet. I den nuvarande modellen delas de äldre upp i grupperna gifta och ogifta. Utredningens analys har visat att det har blivit vanligare att äldre personer är sammanboende utan att vara gifta, särskilt i åldersgruppen <NOBR>65–79</NOBR> år. I likhet med utredningen och flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft49">SKL</SPAN>, bedömer regeringen att indelningen i gifta respektive ogifta bör ersättas med sammanboende respektive ensamboende för att öka träffsäkerheten i modellen. Nivån på normkostnaden bör anpassas till den nya indelningen, i enlighet med utredningens förslag.</P>
<P class="p171 ft2">Nuvarande normkostnader baseras på beräkningar från 2009. Utredningen föreslår att normkostnaderna även framöver baseras på dessa beräkningar, med justeringen enligt ovan och uppräkning utifrån prisutvecklingen. Utredningen fann i sin analys av nyttjandet av äldreomsorg i olika åldersgrupper att det relativa nyttjandet mellan åldersgrupperna har varit stabilt under de senaste åren. Regeringen bedömer mot denna bakgrund, till skillnad från bl.a. <SPAN class="ft3">Götene, Kumla </SPAN>och <SPAN class="ft3">Västerås kommuner</SPAN>, att normkostnaderna för närvarande inte behöver förändras. I likhet med flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Luleå</SPAN>, <SPAN class="ft3">Mölndals </SPAN>och <SPAN class="ft3">Rättviks kommuner</SPAN>, anser regeringen emellertid att utvecklingen avseende behov av äldreomsorg i olika åldersgrupper bör följas, mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet äldre med behov av omsorg som kommer att ske framöver.</P>
<P class="p147 ft3">Utökad kompensation för gleshet</P>
<P class="p138 ft2">I den nuvarande delmodellen för äldreomsorg sker ingen kompensation för hemtjänst i glesbygd för åldersgruppen <NOBR>65–79</NOBR> år. Regeringen anser, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">SmåKom</SPAN>, att kompensationen för hemtjänst i glesbygd bör kompletteras med denna åldersgrupp. Regeringen anser vidare att kompensationen för hemtjänst i glesbygd bör uppdateras i enlighet med utredningens förslag, som baseras på en ny beräkning i Tillväxtverkets modell Struktur utifrån aktuell befolkningsstatistik och geografiskt boendemönster. Vidare bör ersättningsbeloppen i beräkningen räknas upp utifrån prisutvecklingen och milersättningen för resor uppdateras i enlighet med utredningens förslag. Regeringen anser att utredningens uppdaterade beräkningar bör ligga till grund för ett kommunspecifikt index för merkostnader för hemtjänst i glesbygd. Indexet bör ligga fast över tid och relateras till åldersersättningen i beräkningen av kompensation, för att kompensationen inte ska urholkas i förhållande till övriga delar i kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p172 ft3">Kompensation för lönekostnadsskillnader överförs och uppdateras</P>
<P class="p173 ft6">Tillägg och avdrag för skillnader i lönekostnader beräknas i nuvarande system inom ramen för delmodellen för löner. I enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.2.2 bör kompensation för lönekostnadsskillnader inom äldreomsorg överföras till delmodellen. Som anförs i avsnitt 6.2 bör beräkningen av lönekostnadsindex och lönekostnadsandelen uppdateras i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<P class="p174 ft41">Prop. 2019/20:11 enlighet med utredningens förslag. För äldreomsorg minskar lönekostnadsandelen jämfört med den nuvarande modellen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p157 ft45">6.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p23 ft27">Infrastruktur och skydd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning</SPAN>: I kostnadsutjämningen för infrastruktur och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">skydd bör standardkostnaden beräknas med komponenterna klimat-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">tillägg för gator och vägar, ortstillägg för gator och vägar samt tillägg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">för räddningstjänst.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p129 ft2">I beräkningen av komponenterna för gator och vägar bör tilläggen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">uppdateras och viss justering av zonindelningen för klimattillägget och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">av indelningen för ortstillägget göras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p129 ft2">I beräkningen av komponenten räddningstjänst bör tilläggen upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p128 ft2">dateras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td63"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td53"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td55"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig, bl.a.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft3">Bräcke, Nybro, Säffle <SPAN class="ft2">och </SPAN>Tranemo kommuner, <SPAN class="ft2">tillstyrker eller har inga</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">invändningar mot förslaget.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft28"><SPAN class="ft49">Trafikverket </SPAN>föreslår att det görs en förnyad genomlysning av underlaget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">till komponenten gator och vägar, bl.a. mot bakgrund av att underlagen är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">relativt gamla. <SPAN class="ft3">Heby </SPAN>och <SPAN class="ft3">Huddinge kommuner </SPAN>anser att klimat- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">ortstilläggen bör uppdateras med mer aktuella data. <SPAN class="ft3">Norbergs kommun</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">anser att indelningen av Sverige i tre klimatzoner är för grov och föreslår</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">en förfinad zonindelning vid beräkning av klimat- och ortstillägg. <SPAN class="ft3">Bodens,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Luleå </SPAN>och <SPAN class="ft3">Piteå kommuner </SPAN>anser att skillnaden i tillägg mellan de olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">klimatzonerna bör vara större. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>och <SPAN class="ft3">Örebro kommun </SPAN>lyfter fram att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">skillnader i inkomster från parkeringsavgifter skulle kunna betraktas som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">en strukturell skillnad mellan kommuner och att det därför bör övervägas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">om dessa bör ingå i kostnadsutjämningen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Regeringen föreslår i avsnitt 5.2.2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">att en ny delmodell för infrastruktur och skydd ska införas. Standard-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">kostnaden för infrastruktur och skydd bör beräknas utifrån summan av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">komponenterna klimattillägg för gator och vägar, ortstillägg för gator och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">vägar samt tillägg för räddningstjänst. Komponenterna bör överföras till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">denna delmodell från delmodellen för bebyggelsestruktur.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2">Klimat- och ortstilläggen för gator och vägar kompenserar för skillnader</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">i kostnader för drift och underhåll av kommunala gator och vägar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">Klimattillägget avser att utjämna för skillnader i kostnader för vinter-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">väghållning och baseras på vilken klimatzon en kommun tillhör. De fyra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">klimatzoner som används i nuvarande modell bygger på en indelning av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">dåvarande Vägverket. Trafikverket har i en ersättningsmodell för drifts-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">bidrag till enskilda vägar delat in landet i tre klimatzoner, som ska spegla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">hur behovet av vinterunderhåll fördelas över landet. Flera remissinstanser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">bl.a. <SPAN class="ft3">Luleå </SPAN>och <SPAN class="ft3">Norbergs kommuner</SPAN>, har synpunkter på modellen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">Regeringen anser emellertid, i likhet med utredningen, att Trafikverkets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">indelning på ett tillräckligt träffsäkert sätt speglar de skillnader som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">klimattillägget är tänkt att utjämna för. Indelningen i klimatzoner bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td49"><SPAN class="p130 ft2">36</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">därför justeras till dessa tre zoner. Klimattilläggen bör justeras utifrån den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"><SPAN class="p23 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td59"><SPAN class="p23 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="p37dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7031137x1.jpg/" id="p37img1">
</DIV>
<P class="p70 ft6">nya zonindelningen och räknas upp i enlighet med utredningens förslag. Prop. 2019/20:11 Tilläggen bör årligen räknas upp med ett prisindex.</P>
<P class="p12 ft2">Ortstillägget avser merkostnader till följd av hög trafikbelastning, termiska sprickor och tjälskador. Utredningen har kunnat konstatera att det inte finns skäl för den variation av ortstillägget som finns inom gruppen pendlingskommuner nära storstad. Regeringen anser därför att ett lika stort ortstillägg i kronor per invånare bör utgå till samtliga kommuner i kommungruppen. Regeringen anser att ortstilläggen bör räknas upp i enlighet med utredningens förslag. Tilläggen bör årligen räknas upp med ett prisindex.</P>
<P class="p11 ft2">Enligt lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. får en kommun, i den omfattning det behövs för att ordna trafiken, ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera. Det kan finnas flera olika sätt att ordna trafiken och regeringen ser för närvarande inte skäl att inkludera intäkter från parkeringsavgifter i delmodellen.</P>
<P class="p121 ft2">Regeringen anser därmed att utredningens förslag bör ligga till grund för kompensationen för gator och vägar i delmodellen. I kommande översyner kan det däremot finnas behov av en förnyad genomlysning av de underlag som ligger till grund för beräkningen av komponenten, i enlighet med vad bl.a. <SPAN class="ft3">Trafikverket </SPAN>och <SPAN class="ft3">Heby kommun </SPAN>för fram i sina remissvar.</P>
<P class="p73 ft2">Komponenten tillägg för räddningstjänst kompenserar glest befolkade kommuner med ett litet lokalt befolkningsunderlag för merkostnader för räddningstjänst. Utredningen har kunnat konstatera att det fortsatt finns ett starkt samband mellan invånardistans och kostnader för räddningstjänst. En högre invånardistans är tänkt att spegla behovet av mindre enheter och längre körtider. Utredningen har vidare kunnat konstatera att delmodellen genom att använda det lokala befolkningsunderlaget som grund på ett bra sätt fångar de glesa och geografiskt utsatta kommuner som inte har möjlighet till samverkan. Regeringen bedömer liksom utredningen att modellen bör behållas, men att kostnadsuppgifterna som ligger till grund för tilläggen bör uppdateras.</P>
<P class="p175 ft27"><SPAN class="ft27">6.9</SPAN><SPAN class="ft29">Verksamhetsövergripande kostnader</SPAN></P>
<P class="p176 ft6"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>I kostnadsutjämningen för verksamhetsövergripande kostnader bör standardkostnaden beräknas med komponenterna befolkningsminskning, eftersläpning av intäkter, uppvärmning, byggnation och administration.</P>
<P class="p177 ft2">I beräkningen av komponenterna uppvärmning, byggnation och administration bör uppdateringar och vissa justeringar göras.</P>
<P class="p177 ft41">I komponenten befolkningsminskning bör ersättningsbeloppet uppdateras.</P>
<P class="p178 ft54"><SPAN class="ft55">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning. <SPAN class="ft55">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig, bl.a. <SPAN class="ft56">Hagfors</SPAN>, <SPAN class="ft56">Ovanåkers</SPAN>, <SPAN class="ft56">Svenljung</SPAN>a och <SPAN class="ft56">Vimmerby kommuner</SPAN>, tillstyrker</P>
<P class="p179 ft2">eller har inga invändningar mot förslaget.</P>
<P class="p180 ft2">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<P class="p140 ft6">Prop. 2019/20:11 <SPAN class="ft19">Solna, Stockholms, Umeå </SPAN>och <SPAN class="ft19">Vellinge kommuner </SPAN>m.fl. anser att utredningen inte har beaktat kostnader till följd av kraftig befolkningsökning i tillräcklig utsträckning.</P>
<P class="p181 ft2"><SPAN class="ft3">Örnsköldsviks kommun </SPAN>menar att det saknas en förklaring till varför glesa men stora kommuner inte längre ska kompenseras för merkostnader för administration. <SPAN class="ft3">Forshaga </SPAN>och <SPAN class="ft3">Kils kommuner </SPAN>m.fl. anser att gränsen i folkmängd för att få den högsta ersättningen för merkostnader för administration bör höjas. <SPAN class="ft3">Norbergs kommun </SPAN>anser att en mer finfördelad skala vore önskvärd i beräkningen av merkostnader för administration.</P>
<P class="p103 ft6">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft19">Huddinge </SPAN>och <SPAN class="ft19">Solna kommuner</SPAN>, anser att kostnader för mark bör beaktas i beräkningen av merkostnader för byggnation. Huddinge kommun anser vidare att investeringar i obligatoriska verksamheter som görs av kommunala bolag bör beaktas.</P>
<P class="p182 ft35">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p183 ft3">Delmodellens uppbyggnad</P>
<P class="p85 ft6">Regeringen föreslår i avsnitt 5.2.2 att en ny delmodell för verksamhetsövergripande kostnader ska införas. Standardkostnaden för verksamhetsövergripande kostnader bör beräknas utifrån komponenterna befolkningsminskning, eftersläpning av intäkter, uppvärmning, byggnation samt administration. Komponenterna administration, uppvärmning och byggnation bör överföras till denna delmodell från nuvarande delmodell för bebyggelsestruktur och komponenterna befolkningsminskning och eftersläpning av intäkter bör överföras från nuvarande delmodell för befolkningsförändringar.</P>
<P class="p184 ft3">Kompensation för befolkningsminskning och eftersläpning av intäkter</P>
<P class="p142 ft2">När befolkningen minskar stiger de faktiska kostnaderna per invånare för lokaler, anläggningar och pensionsskulder och det kan på kort sikt vara svårt att anpassa kostnaderna när efterfrågan på kommunal service minskar. Regeringen anser att det, liksom i nuvarande system, bör utgå en ersättning till kommuner vars befolkning har minskat med mer än två procent under de senaste tio åren. Ersättningsbeloppet bör uppdateras i enlighet med utredningens förslag.</P>
<P class="p103 ft2">I kommuner där befolkningen växer snabbt ökar efterfrågan på kommunal service i snabbare takt än skatteunderlaget. I nuvarande system finns därför en kompensation för eftersläpning av intäkter. Kriterierna för att få kompensation för eftersläpning av intäkter och beräkningen av denna bör vara desamma som i nuvarande system.</P>
<P class="p103 ft6">Vissa remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft19">Solna </SPAN>och <SPAN class="ft19">Umeå kommuner</SPAN>, för fram att utredningen inte har beaktat merkostnader till följd av kraftig befolkningsökning i tillräcklig utsträckning. I det nuvarande systemet ges kompensation för kraftig befolkningsökning dels via kompensationen för eftersläpning av intäkter, dels i delmodellerna för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, för grundskola samt för gymnasieskola. Utredningen har haft ett brett uppdrag att överväga om större samhällsförändringar i tillräcklig grad fångas upp i det nuvarande systemet och har inte funnit skäl att utöka kompensationen för kraftig befolkningsökning</P>
<P class="p145 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p131 ft4">för kommuner utöver vad som redan finns. Regeringen ser därför inte skäl att införa ytterligare kompensation.</P>
<P class="p154 ft3">Utjämning för kostnader för uppvärmning</P>
<P class="p138 ft2">Kompensationen för uppvärmning syftar till att utjämna för skillnader i kostnader för uppvärmning av kommunala fastigheter mellan olika delar av landet. Regeringen anser att merkostnader för uppvärmningskostnader, liksom i nuvarande system, bör beräknas utifrån genomsnittlig lokalyta per invånare i kommunerna, den genomsnittliga uppvärmningskostnaden per kvadratmeter i landet samt energiförbrukningen per kvadratmeter i respektive kommun i enlighet med utredningens förslag. Utredningen har gjort en ny beräkning av genomsnittlig lokalyta, bl.a. utifrån Boverkets aktuella uppgifter avseende uppvärmd yta för de verksamheter som är föremål för utjämning, samt en ny beräkning av den genomsnittliga uppvärmningskostnaden per kvadratmeter. I beräkningen av energiförbrukningen per kvadratmeter i respektive kommun har de geografiska justeringsfaktorer som anges i Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), använts. Dessa justeringsfaktorer bygger på en indelning av landet i tolv klimatzoner och ska spegla klimatberoende skillnader i energiförbrukning. Ersättningsbeloppet för beräkningen av tillägg och avdrag för uppvärmningskostnader bör räknas upp årligen med ett prisindex.</P>
<P class="p185 ft3">Utjämning för kostnader för byggnation</P>
<P class="p148 ft2">Kompensationen för byggnation syftar till att utjämna för strukturellt betingade kostnadsskillnader vid nybyggnation och återinvesteringar i kommunala byggnader och anläggningar. Kompensationen bygger i nuvarande system på två faktorer: ett index för byggnadsarbetarlöner och en klimatfaktor. Basen för utjämningen är ett beräknat genomsnittligt investeringsbehov per invånare. Utredningen har gjort en justering och uppdatering av index för byggnadsarbetarlöner samt en ny beräkning av lönekostnadsandelen, dvs. den andel av det genomsnittliga investeringsbehovet som indexet ska appliceras på. Vidare har utredningen gjort en ny beräkning av det genomsnittliga investeringsbehovet per invånare. Utredningen fann inte skäl att ändra klimatfaktorn. Regeringen anser att kompensationen för byggnation ska uppdateras utifrån utredningens förslag. Ersättningsbeloppen för byggnation bör räknas upp årligen med ett prisindex.</P>
<P class="p135 ft2">I beräkningen av genomsnittligt investeringsbehov ingår endast kommunala investeringar. <SPAN class="ft3">Huddinge kommun </SPAN>för fram att delmodellen kan behöva beakta investeringar för obligatorisk verksamhet som görs i kommunala bolag. Regeringen avser inte att inkludera investeringar av kommunala bolag i beräkningen av merkostnader för byggnation i nuläget. Det kan dock finnas skäl att vid kommande översyner överväga om nuvarande avgränsningar i beräkningen ska bibehållas. Att inkludera markkostnader i beräkningen av merkostnader för byggnation, vilket Huddinge och <SPAN class="ft3">Solna kommuner </SPAN>föreslår, framstår enligt regeringen inte som lämpligt eftersom det skulle innebära att även intäkter från t.ex. markförsäljning borde beaktas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft2">Prop. 2019/20:11 </SPAN>Utjämning för kostnader för administration</P>
<P class="p142 ft2">Kompensation för merkostnader för administration ges till små och glesa kommuner då vissa administrativa funktioner måste finnas i kommunen oavsett kommunstorlek. Kostnadsnivån kan därför inte anpassas fullt ut efter kommunens storlek. Utredningen har gjort nya beräkningar och analyser av kostnader för administrativ personal som visar att kostnadsskillnaderna mellan kommunerna och likaså kostnaderna för administration har ökat sedan nuvarande delmodell togs fram. Regeringen avser därför uppdatera ersättningsbeloppen i delmodellen i enlighet med utredningens förslag. Ersättningsbeloppen bör räknas upp årligen med ett prisindex.</P>
<P class="p186 ft6">Utredningens analys visar vidare att det finns skäl att göra vissa korrigeringar i de gränsvärden för befolkningsstorlek och gleshet som ligger till grund för kompensationen. Sambandet mellan högre kostnader och gleshet för befolkningsmässigt större kommuner är enligt utredningens analys svagt. Regeringen menar, till skillnad från bl.a. <SPAN class="ft19">Forshaga </SPAN>och <SPAN class="ft19">Örnsköldsviks kommun</SPAN>er, att detta motiverar att gränsvärdena för kompensationen förändras på det sätt som utredningen har föreslagit.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p187 ft45">6.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p23 ft27">Hälso- och sjukvård</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning</SPAN>: I kostnadsutjämningen för hälso- och sjuk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">vård bör beräkningen av standardkostnaden baseras på en indelning av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">befolkningen i grupper utifrån ålder, utbildningsnivå, inkomst och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p128 ft2">hushållstyp.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p166 ft2">Kompensation för skillnader i förekomst av hiv bör tas bort.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p166 ft2">Kompensation för merkostnader i glesbygd bör uppdateras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p129 ft2">I beräkningen av kompensation för lönekostnadsskillnader inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">hälso- och sjukvård bör lönekostnadsindexet och lönekostnadsandelen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p128 ft2">uppdateras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p129 ft2">En ny komponent för merkostnader för bemanning i glesbygd bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p128 ft2">införas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td38"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>En övervägande majoritet av de remissinstanser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">som yttrar sig, bl.a. </SPAN>Myndigheten för vård- och omsorgsanalys <SPAN class="ft2">samt</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3">Hallands<SPAN class="ft2">, </SPAN>Norrbottens <SPAN class="ft2">och </SPAN>Värmlands läns landsting<SPAN class="ft2">, tillstyrker i huvud-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">sak förslaget eller har inga invändningar mot det.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2">Majoriteten remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Jämtlands </SPAN>och <SPAN class="ft3">Västerbottens läns</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">landsting</SPAN>, stöder den förenkling av delmodellens beräkning som föreslås</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft28">och många yttrar sig positivt om att kostnadsdata hämtas från fler landsting</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">och att kompensation för hiv tas bort. Även <SPAN class="ft49">Stockholms läns landsting </SPAN>ser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">positivt på detta men avstyrker förslaget som helhet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p129 ft3">Myndigheten för vård- och omsorgsanalys <SPAN class="ft2">för fram att förslaget bör</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">verka för ökad regional jämlikhet i hälso- och sjukvården. Myndigheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">påpekar dock att det vid kommande översyner av kostnadsutjämningen bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft28">undersökas närmare hur kostnadsmatrisen kan anpassas till att i högre grad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p130 ft2">40</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">fånga socioekonomiska behov. <SPAN class="ft3">Västmanlands läns landsting </SPAN>är kritiskt till</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p70 ft6">förslaget. Landstinget ifrågasätter bl.a. förslaget att utesluta variabeln för Prop. 2019/20:11 sysselsättning och är tveksamt till om socioekonomiska faktorer är till-</P>
<P class="p71 ft2">räckligt beaktade i kostnadsmatrisen. <SPAN class="ft3">SCB </SPAN>för fram att den genomsnittliga kostnaden för åldersgruppen 80 år eller äldre i kostnadsmatrisen som redovisas i utredningen är felaktig och bör korrigeras till de siffror som myndigheten redogör för i sitt remissvar. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Kalmar läns landsting </SPAN>och <SPAN class="ft3">SKL</SPAN>, anser att gleshetsberäkningarna i systemet och de antaganden som ligger till grund för dessa är föråldrade och behöver uppdateras. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Uppsala </SPAN>och <SPAN class="ft3">Östergötlands läns landsting</SPAN>, pekar på att matrisen framöver bör baseras på kostnadsdata från samtliga landsting. <SPAN class="ft3">Gotlands kommun </SPAN>för fram att dess <NOBR>ö-läge</NOBR> påverkar möjligheterna att bedriva en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård och att detta bör lyftas i särskild ordning för att Gotland ska ges likvärdiga förutsättningar som landets övriga kommuner och landsting.</P>
<P class="p95 ft19">Skåne<SPAN class="ft6">, </SPAN>Stockholms <SPAN class="ft6">och </SPAN>Västmanlands läns landsting <SPAN class="ft6">avstyrker förslaget om att införa kompensation för bemanning i glesbygd. Stockholms läns landsting m.fl. för fram att det finns en problematik i att föra in en variabel för hyrpersonal när samtliga landsting aktivt arbetar för att inte vara beroende av hyrpersonal.</SPAN></P>
<P class="p5 ft35">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p188 ft3">Delmodellens nuvarande utformning</P>
<P class="p189 ft6">I den nuvarande delmodellen för hälso- och sjukvård beräknas standardkostnaden genom en kostnadsmatris där befolkningen är indelad i grupper utifrån variablerna ålder, kön, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boendetyp. Matrisen består av 852 olika grupper. För varje grupp har en genomsnittskostnad beräknats baserat på kostnadsdata från 2008 från Skåne läns landsting. Standardkostnaden beräknas som summan av befolkningens vårdbehov utifrån denna matris, tillägg för kostnader för förekomst av hiv samt tillägg och avdrag för merkostnader i glesbygd.</P>
<P class="p93 ft3">Ny kostnadsmatris förenklar systemet</P>
<P class="p190 ft2">Utredningen har fått tillgång till individbaserade kostnadsuppgifter från tre landsting (Norrbottens, Skåne och Västra Götalands läns landsting) och utifrån dessa analyserat sambanden mellan vårdkostnader och såväl nuvarande som nya variabler som speglar befolkningen, vad avser t.ex. kön, ålder, inkomst och sysselsättning. Utredningen har utifrån analyserna kunnat påvisa att beräkningen av befolkningens vårdbehov kan förenklas genom att antalet befolkningsgrupper minskas kraftigt, samtidigt som modellens förklaringsgrad bibehålls. Regeringen anser, i likhet med majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig, att en sådan förenkling är positiv och gör matrisen mer överskådlig. En ny matris bör därför införas. I den nya matrisen hänförs varje invånare till en grupp utifrån variablerna ålder, utbildningsnivå, inkomst och hushållstyp. Det innebär således att variablerna kön, sysselsättningsstatus och boendetyp tas ur modellen och att en ny variabel, utbildningsnivå, läggs till. Utbildningsnivå anses vara en central faktor vid jämförelser och analys av folkhälsa och variabeln</P>
<P class="p191 ft2">bidrar till att öka modellens förklaringsgrad. Utredningens analys visar att</P>
<P class="p123 ft2">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">42</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p112 ft6">variablerna utbildning, sysselsättning och inkomst samvarierar starkt och att variabeln för sysselsättning kan uteslutas utan att modellen förlorar i precision. Till skillnad från <SPAN class="ft19">Västmanlands läns landsting </SPAN>anser därför regeringen att variabeln för sysselsättning kan tas bort ur modellen.</P>
<P class="p52 ft2">Regeringen anser att normkostnaderna bör uppdateras utifrån kostnadsuppgifterna från de tre ovan nämnda landstingen. Regeringen instämmer i flera remissinstansers synpunkt, bl.a. <SPAN class="ft3">Östergötlands läns landsting</SPAN>, att det vore önskvärt om kostnadsdata hämtas från fler än tre landsting men konstaterar att något sådant underlag för närvarande inte finns tillgängligt. Regeringen avser med beaktande av SCB:s synpunkt att besluta om en korrigerad, genomsnittlig kostnad för åldersgruppen 80 år eller äldre i kostnadsmatrisen.</P>
<P class="p192 ft6">Den kostnad för hiv som ligger till grund för utjämningen är inaktuell och kostnaden för hiv utgör inte längre en ekonomiskt betydelsefull faktor för landstingen. Regeringen anser därför att det inte längre är motiverat att inkludera kostnader för hiv i kostnadsmatrisen vilket också bekräftas av de remissinstanser som yttrar sig i frågan, bl.a. <SPAN class="ft19">Jämtlands läns landsting</SPAN>.</P>
<P class="p154 ft3">Beräkningen av merkostnader i glesbygd uppdateras</P>
<P class="p116 ft2">Beräkning av merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd innefattar merkostnader för att driva små sjukhus och vårdcentraler, för sjukresor till sjukhus respektive vårdcentral samt för ambulansstationer i områden med litet befolkningsunderlag. Beräkningarna i nuvarande system har gjorts i Tillväxtverkets modell Struktur och baseras på en fiktiv utplacering av enheter utifrån befolkningens geografiska boendemönster och kriterier för upptagningsområde. Utredningen har uppdaterat beräkningen i modellen Struktur med aktuell befolkningsstatistik, boendemönster och en ny utplacering av fiktiva enheter. Vidare har beräkningen av merkostnader för sjukresor och ambulanstransporter uppdaterats. Upptagningsområdet för ambulansstationer har minskats från 50 km till 25 km i syfte att kompensera de landsting som har höga kostnader för flygtransporter och kostnadsfunktionerna har räknats upp med kostnadsutvecklingen i landet. Merparten av modellens underliggande antaganden har dock lämnats oförändrade. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">SKL, </SPAN>anför att det finns behov av att se över de antaganden som ligger till grund för gleshetsberäkningarna i delmodellen för hälso- och sjukvård och även i övriga delmodeller där gleshetsberäkningar förekommer. SKL anser vidare att modellen Strukturs lämplighet bör ses över. Regeringen bedömer att de uppdateringar och beräkningar som utredningen har gjort bidrar till att större hänsyn tas till merkostnader i glesbygd. Regeringen anser därmed att utredningens förslag bör ligga till grund för kompensationen för gleshet i delmodellen. Däremot kan det vid kommande översyner finnas behov av att uppdatera de antaganden som ligger till grund för gleshetsberäkningarna inom delmodellen för hälso- och sjukvård och inom kostnadsutjämningen i sin helhet.</P>
<P class="p193 ft6">De sammantagna effekterna av uppdateringarna inom modellen medför enligt regeringens bedömning att Gotlands kommuns förutsättningar beaktas på ett förbättrat sätt, även om en särskild <NOBR>ö-komponent</NOBR> inte införs.</P>
<P class="p52 ft41">Merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd bör uttryckas i form av ett index. Indexet bör ligga fast över tid och relateras till befolkningens</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<P class="p70 ft4">vårdbehov i beräkningen av kompensation, för att kompensationen inte ska Prop. 2019/20:11 urholkas i förhållande till övriga delar i kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p194 ft3">Kompensation för lönekostnadsskillnader överförs och förändras</P>
<P class="p195 ft6">Tillägg och avdrag för skillnader i lönekostnader beräknas i nuvarande system inom ramen för delmodellen för löner. I enlighet med vad som anges i avsnitt 5.2.2 bör kompensation för lönekostnadsskillnader inom hälso- och sjukvård överföras till delmodellen för hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p12 ft2">Kompensationen för lönekostnadsskillnader beräknas i nuvarande modell genom att standardkostnaden multipliceras med en lönekostnadsandel och ett lönekostnadsindex. Den nuvarande beräkningen av lönekostnadsindex för landsting består av två olika delar och baseras på data från 2005. För landstingsanställda, exklusive läkare, beräknas en statistiskt förväntad lönekostnad och för läkare används läkarnas faktiska lönekostnad.</P>
<P class="p12 ft2">Utredningen föreslår en ny beräkning av lönekostnadsindex som ökar förklaringsgraden. Regeringen anser att en högre förklaringsgrad är eftersträvansvärd och att lönekostnadsindex därför bör beräknas på ett nytt sätt och med följande variabler: andel förvärvsarbetande sysselsatta i andra sektorer än kommuner och landsting, tätortsgrad, lönenivå i privat sektor, arbetslöshet i länet och andel av de förvärvsarbetande i länet som pendlar över kommungräns inklusive en justering för gränspendling till Norge och Danmark. De faktiska läkarlönerna exkluderas därmed ur beräkningen vilket, utöver att höja förklaringsgraden, även minskar modellens påverkbarhet.</P>
<P class="p196 ft2">Hyrpersonal utgör fortfarande en betydande kostnad för vissa landsting, trots ett pågående arbete med att minska användandet av hyrpersonal i landstingssektorn. Utredningen har kunnat konstatera att det finns ett samband mellan gles bebyggelse och kostnader för hyrpersonal. Eftersom kostnaderna därmed till viss del är strukturellt betingade anser regeringen, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Hallands läns landsting</SPAN>, att det finns skäl att kompensera de merkostnader som uppkommer. Det arbete som bedrivs med att minska beroendet av hyrpersonal förändrar inte denna bedömning. Det är inte landstingens faktiska kostnad för hyrpersonal som ligger till grund för beräkningen utan den bebyggelsestruktur som ger upphov till de påvisbara merkostnaderna. Regeringen avser därför att införa en kompensation för merkostnader för bemanning i glesbygd som baseras på ett landstingsspecifikt index. Såväl index för bemanning i glesbygd som lönekostnadsindex ligger fast tills vidare.</P>
<P class="p197 ft6">Regeringen anser att de femton år gamla lönekostnadsandelar som används i dag bör uppdateras i enlighet med utredningens förslag. För hälso- och sjukvård innebär detta att lönekostnadsandelen minskar något jämfört med den nuvarande modellen.</P>
<P class="p198 ft2">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="p44dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7031144x1.jpg/" id="p44img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">44</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft27"><SPAN class="ft27">6.11</SPAN><SPAN class="ft57">Befolkningsförändringar i landsting</SPAN></P>
<P class="p199 ft6"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>I kostnadsutjämningen för befolkningsförändringar i landsting bör en ny komponent som kompenserar för merkostnader vid kraftiga befolkningsförändringar införas.</P>
<P class="p200 ft6"><SPAN class="ft42">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning. <SPAN class="ft42">Remissinstanserna: </SPAN>Ett flertal av de remissinstanser som yttrar sig, varav drygt hälften av landstingen, tillstyrker eller har inga invändningar</P>
<P class="p15 ft2">mot förslaget.</P>
<P class="p52 ft2"><SPAN class="ft3">Uppsala läns landsting </SPAN>m.fl. delar utredningens bedömning att såväl län som växer som län som minskar i befolkning kan ha större kostnader för strukturomvandling.</P>
<P class="p52 ft3">Västerbotten<SPAN class="ft2">s och </SPAN>Västmanlands läns landsting <SPAN class="ft2">anser att befolkningstillväxt bör kunna hanteras genom t.ex. omstruktureringar och förändringar i skatteunderlaget. </SPAN>Skåne läns landsting <SPAN class="ft2">anser att det är orimligt att landstinget inom delmodellen skulle betala en avgift trots att länet är landets tredje snabbast växande. </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft2">ifrågasätter varför landsting ska kompenseras såväl om den totala befolkningen ökar som om den minskar, medan kommuner bara ska kompenseras om den totala befolkningen minskar.</SPAN></P>
<P class="p192 ft2"><SPAN class="ft35">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>I landsting där befolkningen växer snabbt ökar efterfrågan på offentlig service i en snabbare takt än skatteunderlaget, eftersom skatteunderlaget beräknas utifrån befolkningsuppgifter som släpar efter något i tid. I den nuvarande delmodellen för befolkningsförändringar för landsting kompenseras för denna eftersläpning av intäkter på samma sätt som för kommunerna. Regeringen anser, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Västmanlands läns landsting</SPAN>, att kompensationen bör finnas kvar.</P>
<P class="p192 ft2">Dagens kostnadsutjämning för landsting innehåller till skillnad från kostnadsutjämningen för kommunerna inte i någon delmodell kompensation för merkostnader som uppstår i verksamheten vid kraftiga befolkningsförändringar. Motiven till kompensation för kraftig befolkningstillväxt i kommunerna är de merkostnader relaterade till utbyggnad av verksamhetens kapacitet i form av lokaler och anläggningar som kan uppstå, bl.a. då avskrivningar är högre för nyare lokaler och anläggningar än för äldre. För kommunerna ges sådan kompensation för kraftiga befolkningsförändringar i vissa åldersgrupper. Vid kraftig befolkningsminskning uppstår å andra sidan merkostnader både relaterade till den existerande stocken av anläggningar och till utbetalning av tjänstepensioner. Fasta kostnader måste delas på färre invånare, med en ökande genomsnittskostnad som följd.</P>
<P class="p201 ft2">Regeringen delar utredningens bedömning att långvarig och kraftig befolkningstillväxt, liksom långvarig och kraftig befolkningsminskning, medför merkostnader för landstingen. Regeringens anser därför, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Uppsala läns landsting</SPAN>, att en ny komponent för merkostnader för kraftiga befolkningsförändringar bör införas i kostnadsutjämningen för landsting. Landstingens verksamheter riktar sig till samtliga invånare oavsett ålder och regeringen anser därför att kompensationen bör baseras på kraftiga förändringar av den totala befolkningen, även om det, vilket</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p202 ft6"><SPAN class="ft19">Statskontoret </SPAN>påpekar, inte blir helt symmetriskt i förhållande till den Prop. 2019/20:11 kompensation för befolkningsförändringar som görs i kostnadsutjäm-</P>
<P class="p203 ft2">ningen för kommuner. Regeringen anser, i likhet med utredningen, att det bör finnas ett gränsvärde för beräkning av kompensationen för kraftiga befolkningsförändringar eftersom landstingen bör kunna hantera kostnader för en viss befolkningsförändring. Gränsvärdet för beräkning av kompensation bör vara en förändring om minst två procent i relation till landets genomsnittliga befolkningsutveckling under tio år. Ersättningen för kraftiga befolkningsförändringar för landsting bör var uppbyggd enligt samma principer som den för kommunerna. Det innebär att för varje procentenhet som befolkningen växer eller minskar utöver gränsvärdet bör en kompensation utgå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p204 ft45">6.12</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td67"><SPAN class="p25 ft27">Kollektivtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td60"><SPAN class="p23 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td61"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens bedömning</SPAN>: I kostnadsutjämningen för kollektivtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p128 ft2">bör de variabler som ingår i beräkningen av länsvisa standardkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p128 ft2">uppdateras och en variabel bör bytas ut.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p158 ft2">Standardkostnaden för Gotlands län bör beräknas på samma sätt som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p128 ft2">för övriga län.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p158 ft2">Beräkningen av standardkostnaden för kommuner i län med delat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p128 ft2">huvudmannaskap bör beräknas på ett nytt sätt utifrån variabler som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><SPAN class="p128 ft2">beskriver pendlingsavstånd, tätortsgrad och invånardistans.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td64"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Ett flertal av de remissinstanser som yttrar sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p129 ft2">Ett tiotal remissinstanser avstyrker förslaget, bl.a. <SPAN class="ft3">Stockholms läns</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">landsting</SPAN>. Landstinget anser att en variabel för tunnelbana borde finnas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">med i beräkningen av standardkostnaden för kollektivtrafik. <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Luleå kommun </SPAN>anser att det är problematiskt att en statistisk ansats har</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">använts för att förklara skillnader i strukturella behov och ser hellre att en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">mer selektiv ansats används, med utgångspunkt i de specifika förut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">sättningarna i de aktuella länen. <SPAN class="ft49">Härjedalens kommun </SPAN>anser att det är svårt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">att se hur glesbygdens problem fångas upp i modellen. <SPAN class="ft3">Skåne läns</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">landsting </SPAN>anser att variabeln pendling över kommungräns även ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">inkludera personer som pendlar över landsgräns och <SPAN class="ft3">Kronobergs läns</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">landsting </SPAN>anför att avstånd snarare än pendling över kommungräns kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">vara en lämpligare variabel i beräkningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td38"><SPAN class="p23 ft35">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft3">Delmodellens nuvarande utformning</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p23 ft2">Delmodellen för kollektivtrafik är gemensam för kommuner och landsting.</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">För varje län beräknas en standardkostnad som fördelas mellan landstinget</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">och kommunerna i länet. Hälften av den länsvisa standardkostnaden</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">fördelas till landstinget och hälften till kommunerna, med undantag för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">Stockholms län där landstinget får 60 procent och kommunerna 40 procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft2">av standardkostnaden. I nästa steg bestäms standardkostnaden för</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td60"><SPAN class="p19 ft2">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td40"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p16 ft2">46</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p205 ft6">kommunerna i respektive län. I kommuner i län där landstinget har tagit över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken och skatteväxlat med länets kommuner fördelas standardkostnaden med lika stora belopp per invånare. I de län där huvudmannaskapet är delat beräknas standardkostnaden baserat på kommunernas faktiska kostnadsandelar 2009.</P>
<P class="p154 ft3">Uppdaterad beräkning av länsvis standardkostnad</P>
<P class="p116 ft2">Den länsvisa standardkostnaden beräknas i den nuvarande modellen utifrån variablerna invånardistans, arbetspendling över kommungräns och andel invånare som bor i tätorter med fler än 11 000 invånare. För att öka förklaringsgraden avser regeringen att ersätta tätortsvariabeln från andel till antal invånare som bor i tätorter med fler än 11 000 invånare. Utredningens analyser visar att ett tillägg av gränspendling i variabeln pendling över kommungräns varken ökar förklaringsgraden eller påverkar utfallet av standardkostnader. Regeringen instämmer därför, till skillnad från <SPAN class="ft3">Skåne läns landsting</SPAN>, i utredningens bedömning att det inte är motiverat att lägga till gränspendling i variabeln pendling över kommungräns. Utredningens analyser visar vidare att en variabel för pendlingsavstånd inte blir signifikant i modellen och regeringen avser därför inte, såsom <SPAN class="ft3">Kronobergs läns landsting </SPAN>förordar, införa en sådan variabel. Regeringen delar, till skillnad från <SPAN class="ft3">Stockholms läns landsting</SPAN>, utredningens bedömning att det inte vore lämpligt att använda en särskild variabel för tunnelbana i beräkningen av standardkostnad för kollektivtrafik. Utjämningen bör baseras på strukturella behovs- och kostnadsskillnader och att införa en variabel för ett särskilt trafikslag vore en avvikelse från detta.</P>
<P class="p156 ft6">I den nuvarande modellen hanteras Gotlands län på ett annat sätt än övriga län, med ett fast nominellt belopp som inte uppdateras. Regeringen delar utredningens bedömning att ingen sådan särbehandling är motiverad framöver eftersom förslaget om en ny beräkningsmetod för standardkostnaden ger god träffsäkerhet också för Gotlands län.</P>
<P class="p154 ft3">Ny beräkning för fördelning mellan kommuner baseras på struktur</P>
<P class="p206 ft2">Dagens fördelning mellan kommuner i de län där huvudmannaskapet är delat baseras på kommunernas faktiska kostnadsandelar 2009. Regeringen anser att det är angeläget att förändra modellen, i syfte att minska risken att fördelningen avspeglar ambitionsnivå eller effektivitet och i syfte att öka modellens aktualitet. Beräkningen av standardkostnaden bör ske genom att en strukturellt förväntad kostnad för kollektivtrafik skattas, med samma metod som används i beräkningen av den länsvisa fördelningen, utifrån variablerna genomsnittligt pendlingsavstånd för förvärvsarbetande bosatta inom kommunen, antal invånare i tätort samt invånardistans. Regeringen anser, i likhet med utredningen, att det genom dessa variabler tas hänsyn dels till att behovet av kollektivtrafik ökar då tätorterna blir större, dels till merkostnader i glesbygd som uppstår då genomsnittskostnaden ökar med ökande reslängd och lägre beläggningsgrad i kollektivtrafiken. Regeringen bedömer, till skillnad från <SPAN class="ft3">SKL </SPAN>och <SPAN class="ft3">Luleå kommun</SPAN>, att förändringen leder till en träffsäkerhet som är tillräcklig och som innebär en förbättring jämfört med nuvarande modell, eftersom en viss koppling till strukturella förhållanden uppnås.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="p47dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7031147x1.jpg/" id="p47img1">
</DIV>
<P class="p207 ft6">Fördelningen i Södermanlands län beslutas i dag av regeringen i särskild Prop. 2019/20:11 ordning efter ansökan från landstinget och kommunerna i länet. Denna</P>
<P class="p208 ft2">ordning bör gälla även fortsättningsvis.</P>
<P class="p209 ft1"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft59">Införandebidrag</SPAN></P>
<P class="p210 ft6"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag</SPAN>: Ett nytt införandebidrag ska ersätta de två befintliga införandebidragen. Kommuner och landsting ska det år förändringarna träder i kraft få ett införandebidrag motsvarande den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per invånare.</P>
<P class="p177 ft41">Införandebidraget ska därefter minska med högst 250 kronor per invånare varje år.</P>
<P class="p211 ft6"><SPAN class="ft42">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att gränsen för en årlig intäktsminskning eller avgiftsökning ska sättas vid 300 kronor per invånare.</P>
<P class="p12 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Flera av de remissinstanser som yttrar sig tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Stockholms läns landsting</SPAN>, anser att införandeperioden, med en gräns på 300 kronor per år, blir för kort. Flera remissinstanser anser att staten bör finansiera införandebidraget.</P>
<P class="p212 ft2"><SPAN class="ft35">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Såsom framgår av avsnitt 4.2.5 har införandebidrag använts i samband med tidigare förändringar av det kommunalekonomiska utjämningssystemet i syfte att begränsa de negativa effekterna för enskilda kommuner och landsting av förändringarna. I nuvarande lagstiftning finns reglering om två separata införandebidrag till följd av regeländringar som genomfördes 2014 respektive 2016. Införandebidrag har lämnats till de kommuner och landsting som har fått en bidragsminskning eller avgiftsökning som överstiger en särskild beslutad nivå. Det innebär att kommuner och landsting ges en viss tid att anpassa sina kostnader till förändringarna. Som anförts i avsnitt 4.2.5 kommer inga införandebidrag att betalas ut enligt nuvarande bestämmelser år 2020. Dessa bestämmelser bör därför utgå.</P>
<P class="p73 ft2">Regeringen anser att kommuner och landsting, som vid tidigare systemändringar, bör ges en möjlighet till successiv omställning genom ett införandebidrag som begränsar intäktsminskningarna till följd av de föreslagna förändringarna. Regeringen föreslår att införandeperioden förlängs något jämfört med utredningens förslag genom att gränsen för en årlig intäktsminskning eller avgiftsökning sätts till 250 kronor per invånare.</P>
<P class="p10 ft2">Införandebidraget beräknas och fastställs genom att utfallet för varje kommun och landsting för 2019 enligt de föreslagna förändringarna jämförs med utfallet för samma år enligt nu gällande regler för kommunalekonomisk utjämning. Regeringen föreslår att införandebidraget i likhet med vad som tillämpats vid tidigare förändringar av systemet finansieras av samtliga kommuner och landsting, inom ramen för anslaget för kommunalekonomisk utjämning, där regleringsposten ingår.</P>
<P class="p213 ft2">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p214 ft6">Prop. 2019/20:11 Införandebidraget innebär att regleringsposten blir lägre för alla kommuner och landsting, dvs. även för de som får införandebidrag. För att begränsa effekten av en bidragsminskning till 250 kronor per invånare och år bör därför kostnaden för att finansiera införandebidraget inkluderas i beräkningen av införandebidraget.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p67 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p68 ft1">Övriga frågor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p67 ft27">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p68 ft27">Översyn och uppföljning av systemet för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p68 ft27">kommunalekonomisk utjämning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td34"><SPAN class="p67 ft2">Flera remissinstanser framhåller att systemet för kostnadsutjämning bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">förändras och uppdateras löpande, för att det successivt ska kunna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">anpassas till förändrade förutsättningar. Regeringen har tidigare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">konstaterat att det är viktigt att systemet för kommunalekonomisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">utjämning utvecklas i takt med samhällsutvecklingen (dir. 2016:91).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">Särskilt vad gäller kostnadsutjämningen finns ett behov av att med jämna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">mellanrum se över och uppdatera systemet, för att säkerställa att det i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">tillräcklig grad fångar upp strukturella behovs- och kostnadsskillnader.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">När det gäller förändringar i kostnadsutjämningen, såsom ändrade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">variabler i delmodeller, har det dock visat sig vara svårt att göra löpande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">förändringar i enstaka delmodeller eftersom även mindre förändringar i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">enstaka delmodeller kan ge stora effekter på utfallet för enskilda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">kommuner och landsting. En majoritet av de remissinstanser som yttrade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">sig över förslag till förändringar av två delmodeller som Finans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">departementet remitterade 2015 (Fi2013/4344/K och Fi2014/2297/K)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">ansåg att ett genomförande av förslagen skulle medföra behov av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">införandebidrag. En ordning med täta och överlappande införandebidrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">ökar systemets komplexitet och skulle dessutom kräva en lagändring vid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">varje nytt införandebidrag. När förändringar i stället görs samtidigt i flera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">delmodeller vid en samlad översyn tar förändringarna i utfallet i olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">delmodeller för enskilda kommuner och landsting till viss del ut varandra.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">Det är därför enligt regeringens mening lämpligare att göra en samlad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">översyn av hela kostnadsutjämningen med några års mellanrum. Det är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">samtidigt önskvärt att så långt som möjligt bibehålla aktualiteten i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">systemet mellan översynerna. De förändringar som nu föreslås i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">kostnadsutjämningen, exempelvis en högre grad av indexering, kommer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">att bidra till en ökad aktualitet i systemet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p69 ft2">Flera remissinstanser anför att hela det kommunalekonomiska utjäm-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">ningssystemet borde ha berörts i utredningen eftersom systemets olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">delar hänger ihop. Regeringen instämmer i att det kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">utjämningssystemet i sin helhet bör ses över med jämna mellanrum.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">Regeringen anser dock att det kan finnas skäl att däremellan se över</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">kostnadsutjämningen separat, för att säkerställa att systemet i tillräcklig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">grad beaktar den samhällsutveckling som sker. Det handlar om att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">uppdatera uppgifter och analyser som blivit gamla och att säkerställa att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">samband som tidigare funnits gälla mellan olika strukturella variabler och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p19 ft2">48</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p67 ft2">kostnadsskillnader fortfarande är giltiga.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr13 td50"><SPAN class="p127 ft27">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td68"><SPAN class="p68 ft27">Förenkling av systemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p23 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft2">Kostnadsutjämningen kan uppfattas som komplex och därmed svår att förstå, vilket kan ha betydelse för systemets legitimitet. I utredningens direktiv (dir. 2016:91) framgick därför att det kunde finnas behov att se över om systemet kunde förenklas. Som flera remissinstanser konstaterar uppnås med utredningens förslag en förenkling av systemet inom kostnadsutjämningen för landstingen, med en bibehållen träffsäkerhet i systemet. En sådan förenkling är positiv. Samtidigt kan regeringen konstatera att förslaget sammantaget inte innebär någon större förenkling inom kostnadsutjämningen för kommunerna. Utredaren har bedömt att förslaget innebär en rimlig avvägning mellan träffsäkerhet och systemets enkelhet och begriplighet. Möjligheten till ytterligare förenklingar är något som kommer att följas av regeringen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p22 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p216 ft1">Ikraftträdande- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p216 ft1">övergångsbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td52"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td60"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td61"><SPAN class="p128 ft2"><SPAN class="ft35">Regeringens förslag</SPAN>: De förslagna ändringarna ska träda i kraft den</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p128 ft2">1 januari 2020.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td71"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p217 ft2">Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><SPAN class="p128 ft2">som avser tid före ikraftträdandet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p23 ft52"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft35">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av remissinstanserna lämnar inga syn-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">punkter på förslaget.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">Flera kommuner, bl.a. </SPAN>Filipstads<SPAN class="ft2">, </SPAN>Gotlands<SPAN class="ft2">, </SPAN>Lessebo<SPAN class="ft2">, </SPAN>Nybro<SPAN class="ft2">, </SPAN>Sigtuna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft2">och </SPAN>Sollefteå kommuner <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Kalmar läns landsting<SPAN class="ft2">, anser att ett</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">ikraftträdande bör ske 2020. <SPAN class="ft3">Gävle kommun </SPAN>anser att ett beslut om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">ändringar bör fattas skyndsamt. <SPAN class="ft3">Färgelanda kommun </SPAN>menar att det är av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">yttersta vikt att ursprunglig tidplan hålls och <SPAN class="ft3">Sundbybergs kommun </SPAN>anser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">att det är av stor vikt med ett snabbt införande av ett nytt system för att nå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">en mer rättvisande kostnadsutjämning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Statistiska centralbyrån (SCB) </SPAN>bedömer att för att myndigheten ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">hinna införa beräkningsförändringarna på ett kvalitetssäkrat sätt kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">förändringarna tidigast genomföras 2021. Ett stort antal remissinstanser,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">anser att ett ikraftträdande bör ske tidigast 2021. <SPAN class="ft3">Kumla</SPAN>, <SPAN class="ft3">Nynäshamns </SPAN>och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">Sollentuna kommuner </SPAN>anför att många kommuner redan under våren 2019</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">fastställer sina budgetramar för 2020 och att införandet därför bör ske</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">tidigast 2021. Bland andra <SPAN class="ft3">Västra Götalands läns landsting </SPAN>poängterar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft28">vikten av stabila planeringsförutsättningar. <SPAN class="ft49">Linköpings kommun </SPAN>menar att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p23 ft2">för att de kommuner som får en stor ökning av avgiften eller minskning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">bidraget ska hinna planera för att minska sina kostnader bör införande ske</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">tidigast 2021.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p23 ft2"><SPAN class="ft35">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att det är angeläget</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft2">att de föreslagna förändringarna och uppdateringarna genomförs så snart</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p23 ft28">som möjligt. Den senaste större ändringen av kostnadsutjämningen trädde</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td60"><SPAN class="p19 ft2">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p23 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p23 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<P class="p140 ft2">Prop. 2019/20:11 i kraft 2014. Flera av de uppgifter och beräkningar som ligger till grund för kostnadsutjämningen är därmed gamla. Bland annat har kompensation för gleshet urholkats i förhållande till övriga delar av kostnadsutjämningen. Vidare behövs ändringar och uppdateringar i systemet för att det i ökad grad ska beakta den samhällsutveckling som skett under de senaste åren t.ex. vad gäller den kraftiga och ojämna ökningen av antalet nyanlända personer i kommunerna. Regeringen bedömer att systemets legitimitet riskerar att minska om ikraftträdandet dröjer till 2021. Regeringen anser att fördelarna med ett ikraftträdande 2020 överväger de nackdelar som lyfts fram av bl.a. <SPAN class="ft3">SCB </SPAN>samt <SPAN class="ft3">Kumla </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sollentuna kommuner</SPAN>. De lag- och förordningsändringar som föranleds av de aktuella förslagen och bedömningarna bör därför träda i kraft den 1 januari 2020.</P>
<P class="p218 ft4">Äldre föreskrifter bör dock fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tid före ikraftträdandet.</P>
<P class="p219 ft1">10 Konsekvenser</P>
<P class="p182 ft27"><SPAN class="ft27">10.1</SPAN><SPAN class="ft57">Konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p220 ft6">Anslaget för kommunalekonomisk utjämning påverkas inte av ändringar i kostnadsutjämningen. Införandebidraget finansieras inom systemet för kommunalekonomisk utjämning genom att regleringsbidraget minskar eller regleringsavgiften ökar för alla kommuner och landsting.</P>
<P class="p181 ft6">Statistiska centralbyrån (SCB) ska enligt förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning senast den 1 oktober året före utjämningsåret lämna uppgifter till varje kommun och landsting om preliminära bidrag och avgifter och senast den 10 januari utjämningsåret lämna motsvarande uppgifter till Skatteverket. Regeringen har gett SCB i uppdrag att inför utjämningsåret 2020 beräkna preliminära bidrag och avgifter i enlighet med i denna proposition föreslagna och aviserade förändringar (Fi2019/03034/K).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr22 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p67 ft27">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td42"><SPAN class="p25 ft27">Konsekvenser för kommuner och landsting</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td34"><SPAN class="p67 ft2">Effekterna av förslagen i denna proposition och aviserade förändringar av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">bidrag och avgifter för enskilda kommuner och landsting kommer som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">anges ovan under 10.1 att beräknas preliminärt av SCB.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p69 ft2">Generellt kommer förändringarna att leda till att kostnader för den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">obligatoriska uppgiften vuxenutbildning förs in i systemet, att del-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">modellerna görs mer verksamhetsorienterade och att delmodellen för barn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">och ungdomar med utländsk bakgrund utgår. Införandet av en delmodell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">för kommunal vuxenutbildning innebär ett nytt inslag i kostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">utjämningen som syftar till att utjämna för att de skillnader i behov av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">vuxenutbildning som beror på strukturella faktorer. De förändringar som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p67 ft2">föreslås för att göra delmodellerna mer verksamhetsorienterade leder inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p67 ft2">till några förändringar i ekonomiskt utfall. Regeringen bedömer att de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p19 ft2">50</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><SPAN class="p67 ft2">sammanvägda effekterna av förändringarna inom kostnadsutjämningen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<P class="p70 ft6">som föreslås kommer att väga upp borttagandet av den utgående del- Prop. 2019/20:11 modellen.</P>
<P class="p12 ft2">Vidare kommer de uppgifter som ligger till grund för kostnadsutjämningen i högre grad uppdateras årligen som en följd av förslagen. Detta kommer att bidra till att undvika att vissa delar av kostnadsutjämningen urholkas i förhållande till andra.</P>
<P class="p12 ft2">Det föreslagna införandebidraget kommer att leda till att kommuner och landsting, ges en möjlighet till successiv omställning genom att intäktsminskningar till följd av de föreslagna förändringarna begränsas. In- förandebidragets finansiering innebär att även de kommuner och landsting som erhåller införandebidrag får ett mindre regleringsbidrag eller en större regleringsavgift till följd av införandebidraget.</P>
<P class="p73 ft6">Sammantaget anser regeringen att förslagen kommer att förbättra kostnadsutjämningens förmåga att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd till invånarna, oberoende av bebyggelsestruktur och socioekonomiska förhållanden.</P>
<P class="p221 ft27"><SPAN class="ft45">10.3</SPAN><SPAN class="ft57">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p222 ft6">Regeringen bedömer att de sammantagna effekterna av förslaget inte har betydelse för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller ha betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags.</P>
<P class="p223 ft1">11 Författningskommentar</P>
<P class="p224 ft62">Förslag till lag om ändring av lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning</P>
<P class="p188 ft2">3 §</P>
<P class="p225 ft6">I paragrafen finns definitioner av termer som förekommer i lagen. Paragrafens <SPAN class="ft19">nionde stycke </SPAN>ändras på så sätt att beräkningen av en</P>
<P class="p71 ft2">bidragsminskning som ligger till grund för rätten till införandebidrag enligt 13 § ska baseras på nettot av bidrag och avgifter år 2019 enligt den då gällande lydelsen av denna lag jämfört med nettot av bidrag och avgifter för samma år beräknat enligt den lydelse som nu föreslås.</P>
<P class="p226 ft5"><SPAN class="ft4">Det </SPAN>tionde stycket <SPAN class="ft4">upphävs. Övervägandena finns i avsnitt 7.</SPAN></P>
<P class="p93 ft2">8 §</P>
<P class="p227 ft4">I paragrafen finns bestämmelser om vilka standardkostnader som ska beräknas för en kommun.</P>
<P class="p228 ft2">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<P class="p140 ft6">Prop. 2019/20:11 I <SPAN class="ft19">första stycket </SPAN>införs tre nya verksamheter och kostnadsslag (delmodeller) i kostnadsutjämningen för kommuner; kommunal vuxenutbildning, infrastruktur och skydd och verksamhetsövergripande kostnader. Delmodellerna barn och ungdomar med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och löner upphävs.</P>
<P class="p229 ft2"><SPAN class="ft2">I</SPAN><SPAN class="ft63">andra stycket </SPAN>upphävs delmodellen löner i kostnadsutjämningen för landsting.</P>
<P class="p230 ft2">Övervägandena finns i avsnitt <NOBR>5.2.1–5.2.3.</NOBR></P>
<P class="p231 ft2">13 §</P>
<P class="p232 ft6">I paragrafen finns bestämmelser om införandebidrag. Paragrafens tidigare <SPAN class="ft19">andra stycke </SPAN>upphävs.</P>
<P class="p181 ft2">I det nya <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>görs en språklig justering med anledning av att införandebidraget i paragrafens tidigare andra stycke upphävs. Beräkningen av införandebidraget kan illustreras med följande exempel. En kommun vars bidragsminskning inklusive effekten på regleringsposten 2020 uppgår till 700 kronor per invånare erhåller samma år den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per invånare i införandebidrag, dvs. <NOBR>(700–250=)</NOBR> 450 kronor per invånare. År 2021 minskas införandebidraget med 250 kronor per invånare till <NOBR>(450–250=)</NOBR> 200 kronor per invånare. År 2022 har kommunens rätt till införandebidrag upphört.</P>
<P class="p233 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 7.</P>
<P class="p234 ft2">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p235 ft64">Sammanfattning av betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft35">Uppdraget</P>
<P class="p236 ft2">Den kommunalekonomiska utjämningen består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/- avgift. Jag har haft regeringens uppdrag att utreda och uppdatera kostnadsutjämningen. I direktiven anges att översynen ska överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar i de delmodeller som finns, nya delmodeller eller om delmodeller ska utgå. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna att förenkla utjämningen.</P>
<P class="p237 ft2">Förändringarna föreslås genomföras år 2020, vilket ställer krav på en</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p23 ft2">snabb beredning i regeringskansliet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p23 ft35">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p23 ft2">Kostnadsutjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">förutsättningar för alla kommuner och landsting att tillhandahålla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">invånarna service oberoende av opåverkbara, strukturella förhållanden.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">Systemet ska alltså inte utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">effektivitet. Kostnadsutjämningen är solidariskt finansierad inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">kommunsektorn och staten har ingen del i finansieringen, till skillnad mot</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">inkomstutjämningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p42 ft2">I huvudsak grundar sig utjämningen på skillnader i befolkningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">sammansättning och bebyggelsestruktur. Strukturellt betingade kostnads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">skillnader förutsätts kunna härledas med utgångspunkt i nettokostnader för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">olika verksamheter som redovisas i räkenskapssammandragen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">kommuner och landsting. Att strikt kunna avskilja kostnader för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">ambitionsnivå respektive effektivitet från strukturella kostnadsskillnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">låter sig inte göras i brist på sådan uppdelning i statistiken. Jag har därför</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">valt att i vissa fall föreslå utjämning trots att kostnadsskillnader inte kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">påvisas i räkenskaperna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p42 ft2">En vanlig missuppfattning är att utjämningssystemet ger kommuner och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">landsting kompensation för de kostnader man faktiskt valt att ha, till ex-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">empel om man har många mindre skolenheter, en omfattande politisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">organisation eller hög andel inhyrd personal. Så är inte fallet. Utjämning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">sker för de kostnader man förväntas ha givet befolkningens samman-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">sättning, gleshet och produktionsförutsättningar. Kostnadsutjämningen är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">i allt väsentligt opåverkbar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p42 ft2">Jag har utgått från att kostnadsutjämning precis som i dag ska ske för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">obligatoriska verksamheter med tyngdpunkt på vård, skola och omsorg i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">kommunerna, hälso- och sjukvård i landstingen och kollektivtrafik för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft2">både kommuner och landsting.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p42 ft2">Utredningen har genomfört en enkät till samtliga kommunstyrelse-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft2">ordförande och landstingsstyrelseordförande. Resultatet kan sägas inne-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p23 ft2">bära att det finns en betydande legitimitet för systemet i sin helhet. Den</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p19 ft2">53</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p238 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 1</P>
<P class="p239 ft2">54</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p112 ft4">kritik som riktas mot systemet avser främst enskilda delmodeller som löner, individ- och familjeomsorg och kollektivtrafik.</P>
<P class="p136 ft35">Förenkling</P>
<P class="p159 ft2">Mitt uppdrag har också i likhet med föregående utredningars gällt möjligheten att förenkla systemet. Jag har endast i mindre grad kunnat föreslå detta. Den tydligaste förenklingen är förslaget att det antal befolkningsgrupper som finns i den så kallade <NOBR>kostnads-matrisen</NOBR> för hälso- och sjukvård minskas från 852 stycken till 22.</P>
<P class="p240 ft2">Det finns en ganska spridd uppfattning att systemet är synnerligen svårt att förstå. Jag tycker det är överdrivet. Det är många variabler som ingår i systemet, en bit över hundra. Vissa beräkningar är avancerade. Men det innebär inte i sig att systemet är så pass komplext att det är obegripligt. I varje fall har utredningen vinnlagt sig om att beskriva systemet och bakgrunden till de förändringar som föreslås så väl som möjligt. Därmed bidrar betänkandet förhoppningsvis till en viss förenkling och framför allt ökad förståelse.</P>
<P class="p241 ft35">Aktualitet</P>
<P class="p159 ft2">En viktig synpunkt som förts fram från både kommuner och landsting gäller systemets aktualitet. Samhällsförändringar sker ofta snabbt, till exempel den plötsliga uppgången i flyktingmottagande hösten 2015. Strukturella förändringar får genomslag i utjämningen först efter två år, vilket innebär att om mina förslag genomförs 2020 kommer de att vila på 2018 års data. Vidare har en rad kostnadsposter inte uppdaterats alls sedan den förra utredningen. Exempel finns på merkostnadsberäkningar som daterar sig till nittiotalet.</P>
<P class="p242 ft2">Att kostnadsutjämningen präglas av en viss eftersläpning är ofrånkomligt. Alternativet till utfallssiffror, som med nödvändighet blir tillgängliga med viss eftersläpning, är prognoser. Jag föreslår dock en rad uppdateringar av merkostnadsberäkningar inom olika delmodeller. Dessa medför i sig betydande skillnader mot dagens utjämning. Uppdateringar är en av de viktigaste förklaringarna till de sammanlagda effekterna av förslagen. Jag föreslår vidare en högre grad av indexering än i nuvarande system i syfte att bibehålla systemets aktualitet under en längre tid.</P>
<P class="p241 ft35">Socioekonomi inklusive flyktingmottagande</P>
<P class="p243 ft2">Utgångspunkten för kostnadsutjämning är alltså att man kan identifiera de kostnadsskillnader mellan kommunerna respektive landstingen som speglar olika strukturella förhållanden. Eftersom analysen görs på aggregerad nivå (mellan kommuner eller mellan landsting) syns inte alltid omfördelningar som sker inom kommuner och landsting vilket medför att kostnadsskillnader inte alltid kan utläsas ur statistiken. Faktum är att kommuner med en svag socioekonomi ofta har lägre kostnader för skolan än andra. Detta har inneburit att någon socioekonomisk kompensation i dag inte förekommer på områden som förskola, fritidshem samt grundskola.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft6">Här vill jag peka på att det redan i dag förekommer utjämning utan att kostnadsskillnader kan spåras i räkenskapssammandraget. Detta gäller exempelvis äldreomsorgsmodellens språkkompensation.</P>
<P class="p132 ft2">Jag menar att utjämningen inom skolväsendet precis som i äldreomsorgen bör ta hänsyn till skillnader i behov utöver det som går att avläsa i form av strikta skillnader i kostnader. Det bör rimligen finnas fördyrande omständigheter när det gäller att bedriva förskole- och grundskoleverksamhet i kommuner med svagare socioekonomi.</P>
<P class="p132 ft6">Jag föreslår därför att utjämning på socioekonomisk grund ska införas inom förskolan. Kompensationen baseras på barnens hemförhållanden.</P>
<P class="p132 ft2">Beträffande grundskolan har riksdagen – efter förslag utgående från Skolkommissionens (U 2015:35) betänkande – fattat beslut om ett riktat statsbidrag baserat på ett socioekonomiskt index. För att undvika dubbelkompensation föreslår jag ingen ytterligare socioekonomisk utjämning för grundskolan. Däremot redovisas hur det riktade statsbidraget kan ersättas av en kombination av generellt statsbidrag och en socioekonomisk kompensation i kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p132 ft4">Vidare föreslår jag en justering av programvalsfaktorn för gymnasieskolan vilket ger en något tydligare socioekonomisk profil i modellen.</P>
<P class="p132 ft2">En helt ny delmodell införs avseende kommunal vuxenutbildning inklusive Svenska för invandrare (SFI). Den speglar skillnader i socioekonomi och inte minst flyktingmottagande mellan kommunerna.</P>
<P class="p132 ft2">Delmodellen för individ- och familjeomsorg är en av de mest kritiserade. Den anses ge kommunerna negativa incitament i ansträngningarna med att stötta människor med försörjningsstöd att komma över i egen försörjning. Därför föreslår jag en förändring i variablerna som ligger till grund för utjämning inom detta område. Förändringen innebär att utjämningen präglas mer av levnadsvillkor än av den kommunala verksamhetens utformning.</P>
<P class="p133 ft6">I kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård tas nuvarande variabel för andel av befolkningen som bor i småhus bort, eftersom den speglar bebyggelsestruktur snarare än vårdbehov. Dessutom införs kompensation för skillnader i utbildningsnivå som anses vara en viktig socioekonomisk bestämningsfaktor för befolkningens hälsa.</P>
<P class="p104 ft35">Gles bebyggelse</P>
<P class="p244 ft2">Jag föreslår en rad uppdateringar av beräkningar av merkostnader vid gles bebyggelse liksom merkostnader för administration, uppvärmning, räddningstjänst, byggkostnader samt gator och vägar i mindre glesbygdskommuner. Nuvarande merkostnader är i allmänhet beräknade i 2010 års prisnivå och är därmed kraftigt urholkade. Vidare föreslår jag att en helt ny glesbygdsfaktor förs in i utjämningen för förskolan samt en ökning av kompensationen för hemtjänst i glesbygd.</P>
<P class="p133 ft6">I landstingens delmodell för hälso- och sjukvård har modelleringen av glesbygdsförhållanden uppdaterats med befolkningen 2016, kostnadsersättningen räknats upp och kompensationen för ambulanstransporter i glesbygd ökats.</P>
<P class="p132 ft4">I utjämningen för merkostnader för verksamhet i områden med gles bebyggelse görs sedan nittiotalet simulerade utplaceringar av fiktiva enheter inom till exempel skola, hemtjänst och primärvård. Detta sker med hjälp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p245 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 1</P>
<P class="p246 ft2">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p238 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 1</P>
<P class="p239 ft2">56</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p112 ft2">av modellen Struktur som förvaltas av Tillväxtverket. Jag anser att principerna bakom Struktur är ett bra sätt att beräkna merkostnader för verksamhet i glesbygd, men har noterat att modellen behöver utvecklas och aktualiseras. Tillväxtverket saknar i dag en fast finansiering för att hålla systemet igång mellan utredningarna. Kommunutredningen (Fi 2017:02) föreslås få i uppdrag att överväga vilken myndighet som bör ha det fortsatta förvaltningsuppdraget för Struktur samt hur verksamheten ska kunna upprätthållas och finansieras på en tillfredsställande nivå.</P>
<P class="p241 ft35">Växande och minskande befolkning</P>
<P class="p159 ft2">Jag föreslår att merkostnadsersättningen för minskande befolkning i kommunerna fördubblas och vidare att en ny ersättning för minskande antal barn <NOBR>1–5</NOBR> år i förskolan införs. I dag kompenseras enbart för växande antal barn. En uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga föreslås också vilket stärker resurserna både i kommuner med ökande och kommuner med minskande antal barn.</P>
<P class="p240 ft4">Jag föreslår vidare att en merkostnadsersättning för växande eller minskande befolkning i länet införs för landstingen.</P>
<P class="p104 ft35">Löner</P>
<P class="p247 ft2">Jag föreslår att lön även fortsättningsvis ska ingå som utjämningsgrund. Delmodellen för löner är en av de mest kritiserade men eftersom lönekostnaderna otvetydigt påverkar produktionskostnaderna och är starkt kopplade till strukturella skillnader anser jag att det är motiverat. Vissa justeringar föreslås dock, som att lönekompensationen redovisas i respektive verksamhetsmodell istället för i separata lönemodeller. För landstingens del föreslås vidare att lönekostnadsberäkningarna ska inkludera merkostnader för bemanning i glesbygd. Utredningen har kunnat konstatera att kostnaderna för hyrpersonal samvarierar i hög grad med en glesbygdsfaktor. Kompensationen baseras på grad av glesbygd, och påverkas därför inte av det enskilda landstingets användning av hyrpersonal.</P>
<P class="p248 ft35">Avslutande kommentarer</P>
<P class="p159 ft6">Det samlade utfallet av förslagen innebär en relativt stor förändring. Ut- jämningens omfattning ökar med en miljard kronor både för kommunerna och landstingen.</P>
<P class="p52 ft2">Den profil som det hittillsvarande systemet har innebär att kostnadsutjämningen omfördelar från kommuner med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning. Profilen i landstingsutjämningen är likartad, även om skillnaderna är mindre och mönstret mindre tydligt framför allt beträffande gles bebyggelse. Förslagen i denna utredning förstärker nuvarande profil, till och med ganska kraftigt.</P>
<P class="p52 ft6">Därtill kan konstateras att de kommuner som tagit emot relativt sett flest flyktingar och nyanlända får ett högre utfall med utredningens förslag.</P>
<P class="p114 ft6">Förslaget medför också för kommunerna i storstadslänen lite olika resultat. Sammantaget blir kommunerna i såväl Stockholms som Skåne län även med förslaget nettobidragstagare, om än i minskad omfattning.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p235 ft6">Kommunerna i Västra Götaland är sammantaget i dag nettobetalare i systemet och förblir så i något ökad utsträckning.</P>
<P class="p56 ft2">För landstingens del kan man förenklat säga att ”skogslänen” får ett förbättrat utfall. Några av dem är dock fortfarande nettobetalare i systemet. Stora positiva effekter av förslaget gäller exempelvis Region Norrbotten, Region Gävleborg, Landstinget Dalarna och Region Värmland. Allra mest stärks Region Jämtland Härjedalen och Region Gotland. Stockholms läns landsting får störst negativ förändring och går från att vara nettobidragstagare till att bli nettobetalare.</P>
<P class="p249 ft2">Min bedömning är att förslaget följer de principer som gäller för kostnadsutjämningen. De förändringar av avgifter och bidrag som här föreslås förklaras till betydande del av uppdateringar av siffermaterialet. Övriga förändringar är en följd av ökad tonvikt i utjämningen för socioekonomiska förhållanden och gles bebyggelse.</P>
<P class="p249 ft2">Kostnadsutjämningen är, som framhållits ovan, helt finansierad inom kommunsektorn och staten har ingen del av finansieringen (till skillnad mot inkomstutjämningen som till största delen finansieras av staten). Det solidariska ansvaret för kostnadsutjämningen kan ses som ett sätt att markera den kommunala självstyrelsen. I debatten hävdas ofta att ”allt färre får betala för allt fler”. I dagsläget är 122 kommuner nettobetalare i kostnadsutjämningen. Med förslaget blir det färre – 102 stycken. Med landstingen är det tvärtom så att antalet nettobetalare ökar från åtta idag till tio i förslaget. Sammantaget bedömer jag att förslaget inte innebär någon drastisk förändring i detta avseende.</P>
<P class="p250 ft6">Den förstärkning av utjämningens fördelningsprofil som här redovisas kan leda till synpunkter på systemets legitimitet. I det sammanhanget inställer sig också frågan om vilka uppgifter som kostnadsutjämningen ska klara av. Det har dock inte ingått i mitt uppdrag att överväga detta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p251 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 1</P>
<P class="p246 ft2">57</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p15 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p15 ft1">Betänkandets lagförslag</P>
<P class="p252 ft65">Förslag till lag och ändring i lagen om kommunalekonomisk utjämning</P>
<P class="p253 ft2">Härigenom föreskrivs</P>
<P class="p47 ft2">dels att 13 § ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p52 ft6"><SPAN class="ft19">dels </SPAN>att 3 och 8 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf 13 a §, av följande lydelse</P>
<P class="p254 ft2">3 §<SPAN class="ft13">1</SPAN></P>
<P class="p255 ft6">I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här. Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift ska betalas.</P>
<P class="p52 ft2">Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P>
<P class="p114 ft6">Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatteunderlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.</P>
<P class="p52 ft2">Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknad med den procentsats som anges i 4 §.</P>
<P class="p52 ft2">Medelskattesats: Varje kommuns och landstings skatteunderlag multiplicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade beloppen divideras med skatteunderlaget i landet. Skatteunderlaget och skattesatsen för kommuner som inte ingår i ett landsting undantas från denna beräkning.</P>
<P class="p52 ft6">Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella förhållanden.</P>
<P class="p52 ft4">Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kommun eller ett landsting.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p15 ft3">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p256 ft6">Bidragsminskning: En bidragsminskning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter år 2013 enligt den då gällande lydel-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p15 ft3">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p257 ft6">Bidragsminskning: En bidragsminskning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter år <SPAN class="ft19">2019 </SPAN>enligt den då gällande lydel-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr3 td75"><SPAN class="p41 ft2">58</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td76"><SPAN class="p258 ft67"><SPAN class="ft66">1 </SPAN>Senaste lydelse 2010:1043.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p235 ft2">sen av denna lag är större än nettot av kommunens eller landstingets bidrag och avgifter för samma år beräknade enligt 5, 6, 9, 10 §§, 11 § andra och tredje styckena, 12 § andra och tredje styckena samt 15 och 16 §§.</P>
<P class="p259 ft2">Avgiftsökning: En avgiftsökning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter år 2015 enligt den då gällande lydelsen av denna lag är större än nettot av kommunens eller landstingets bidrag och avgifter för samma år beräknade enligt 5, 6, 9– 12 §§<SPAN class="ft3">, 13 § första och tredje styckena </SPAN>samt 15 och 16 §§.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td77"><SPAN class="p23 ft2">sen av denna lag är större än nettot</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td78"><SPAN class="p23 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p23 ft2">av kommunens eller landstingets</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p23 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">bidrag och avgifter för samma år</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">beräknade enligt 5, 6, 9, 10 §§, 11 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p23 ft2">andra och tredje styckena, 12 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">andra och tredje styckena samt 15</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">och 16 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p42 ft2">Avgiftsökning: En avgiftsökning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">föreligger i den mån nettot av en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">kommuns eller ett landstings bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p23 ft2">och avgifter år <SPAN class="ft3">2019 </SPAN>enligt den då</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">gällande lydelsen av denna lag är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">större än nettot av kommunens eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p23 ft2">landstingets bidrag och avgifter för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft2">samma år beräknade enligt 5, 6, 9–</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p23 ft2">12 §§ samt 15 och 16 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td79"><SPAN class="p260 ft2">8 §<SPAN class="ft13">2</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td24"><SPAN class="p23 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p19 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p261 ft6">För varje kommun beräknas standardkostnaden för</P>
<P class="p262 ft2">1. förskola, fritidshem</P>
<P class="p261 ft2">och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),</P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft24">förskoleklass och grundskola,</SPAN></P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft68">gymnasieskola,</SPAN></P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft3">4</SPAN>. individ- och familjeomsorg,</P>
<P class="p263 ft19"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft69">barn och ungdomar med utländsk bakgrund,</SPAN></P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft24">äldreomsorg,</SPAN></P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft70">befolkningsförändringar</SPAN></P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft70">bebyggelsestruktur,</SPAN></P>
<P class="p264 ft3"><SPAN class="ft3">9.</SPAN><SPAN class="ft70">och löner.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p265 ft6">För varje kommun beräknas standardkostnaden för</P>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft24">förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),</SPAN></P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft71">förskoleklass och grundskola,</SPAN></P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft21">gymnasieskola,</SPAN></P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft21">individ- och familjeomsorg,</SPAN></P>
<P class="p266 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft72">kommunal vuxenutbildning,</SPAN></P>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft21">äldreomsorg,</SPAN></P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft72">infrastruktur och skydd, och</SPAN></P>
<P class="p266 ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft72">verksamhetsövergripande</SPAN></P>
<P class="p267 ft3">kostnader.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td80"><SPAN class="p42 ft2">För varje landsting beräknas</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td81"><SPAN class="p42 ft2">För varje landsting beräknas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft2">standardkostnaden för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p23 ft2">standardkostnaden för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p42 ft2">1. hälso- och sjukvård,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p42 ft2">1. hälso- och sjukvård, och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td80"><SPAN class="p42 ft2">2. <NOBR>befolknings-förändringar<SPAN class="ft3">,</SPAN></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p42 ft2">2. befolkningsförändringar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td80"><SPAN class="p23 ft73">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td81"><SPAN class="p23 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft3">3. löner.</P>
<P class="p40 ft4">En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft15">2 </SPAN>Senaste lydelse 2010:1043.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p19 ft2">59</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p23 ft2">Prop. 2019/20:11</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td80"><SPAN class="p23 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td84"><SPAN class="p23 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p23 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td43"><SPAN class="p23 ft2">13 a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td85"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td86"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td35"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td80"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td85"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td86"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p42 ft3">En</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td87"><SPAN class="p19 ft3">kommun eller ett landsting</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p23 ft3">som får en bidragsminskning har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td88"><SPAN class="p23 ft3">rätt till ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td86"><SPAN class="p19 ft3">årligt införandebidrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td84"><SPAN class="p23 ft3">för den del av bidragsminskningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p23 ft3">som överstiger 300 kronor per in-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td88"><SPAN class="p23 ft3">vånare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td86"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p42 ft3">En</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td87"><SPAN class="p19 ft3">kommun eller ett landsting</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p23 ft49">som får en avgiftsökning har rätt till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p23 ft3">ett årligt införandebidrag för den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft3">del</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td85"><SPAN class="p2 ft3">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td86"><SPAN class="p19 ft3">avgiftsökningen som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p23 ft49">överstiger 300 kronor per invånare.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p22 ft3">Införandebidragen ska därefter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p23 ft49">årligen minska med 300 kronor per</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft5">invånare och bidrag till dess respektive bidrag upphör.</P>
<P class="p269 ft2">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
<P class="p270 ft2">Efter remiss har yttranden över betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) kommit in från Ale kommun, Alvesta kommun, Aneby kommun, Arbetsförmedlingen, Arjeplogs kommun, Arvidsjaurs kommun, Arvika kommun, Askersunds kommun, Avesta kommun, Bengtsfors kommun, Bergs kommun, Bjurholms kommun, Bjuvs kommun, Blekinge läns landsting, Bodens kommun, Bollebygds kommun, Bollnäs kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Botkyrka kommun, Boxholms kommun, Bromölla kommun, Bräcke kommun, Burlövs kommun, Båstads kommun, Dalarnas läns landsting, <NOBR>Dals-Eds</NOBR> kommun, Danderyds kommun, Dorotea kommun, Eda kommun, Ekerö kommun, Ekonomistyrningsverket, Eksjö kommun, Emmaboda kommun, Eskilstuna kommun, Eslövs kommun, Essunga kommun, Fagersta kommun, Falkenbergs kommun, Falköpings kommun, Falu kommun, Filipstads kommun, Finspångs kommun, Flens kommun, Forshaga kommun, Färgelanda kommun, Gagnefs kommun, Gislaveds kommun, Gnesta kommun, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Grums kommun, Gullspångs kommun, Gällivare kommun, Gävle kommun, Gävleborgs läns landsting, Göteborgs kommun, Götene kommun, Hagfors kommun, Hallands läns landsting, Hallsbergs kommun, Hallstahammars kommun, Hammarö kommun, Haninge kommun, Haparanda kommun, Heby kommun, Hela Sverige ska leva, Helsingborgs kommun, Herrljunga kommun, Huddinge kommun, Hudiksvalls kommun, Hultsfreds kommun, Hällefors kommun, Härjedalens kommun, Härnösands kommun, Hässleholms kommun, Höganäs kommun, Högsby kommun, Hörby kommun, Jokkmokks kommun, Jämtlands läns landsting, Jönköpings kommun, Jönköpings läns landsting, Kalix kommun, Kalmar kommun, Kalmar läns landsting, Karlshamns kommun, Karlskoga kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kils kommun, Klippans kommun, Knivsta kommun, Kramfors kommun, Kristianstads kommun, Krokoms kommun, Kronobergs läns landsting, Kumla kommun, Kungsbacka kommun, Kävlinge kommun, Köpings kommun, Laholms kommun, Landskrona kommun, Landsorganisationen i Sverige, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lessebo kommun, Lidingö kommun, Lidköpings kommun, Lindesbergs kommun, Linköpings kommun, Linköpings universitet, Ljungby kommun, Ljusdals kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lomma kommun, Luleå kommun, Lunds kommun, Lycksele kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Malmö kommun, <NOBR>Malung-Sälens</NOBR> kommun, Malå kommun, Markaryds kommun, Marks kommun, Medlingsinstitutet, Melleruds kommun, Migrationsverket, Mora kommun, Mullsjö kommun, Munkedals kommun, Munkfors kommun, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Mölndals kommun, Mörbylånga kommun, Nacka kommun, Norbergs kommun, Nordmalings kommun, Norrbottens läns landsting, Norrköpings kommun, Norsjö kommun, Nybro kommun, Nyköpings kommun, Nynäshamns kommun, Nässjö kommun, Olofströms kommun, Orsa kommun, Orust kommun, Osby kommun, Oskarshamns</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p245 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 3</P>
<P class="p246 ft2">61</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p238 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 3</P>
<P class="p239 ft2">62</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p235 ft2">kommun, Ovanåkers kommun, Oxelösunds kommun, Pajala kommun, Partille kommun, Perstorps kommun, Piteå kommun, Riksrevisionen, Robertsfors kommun, Ronneby kommun, Rättviks kommun, Sala kommun, Salems kommun, Sandvikens kommun, Sigtuna kommun, Sjöbo kommun, Skatteverket, Skellefteå kommun, Skurups kommun, Skåne läns landsting, Skövde kommun, Smedjebackens kommun, Småkom, Socialstyrelsen, Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Sorsele kommun, Sotenäs kommun, Staffanstorps kommun, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Stenungsunds kommun, Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, Storfors kommun, Storumans kommun, Strömstads kommun, Strömsunds kommun, Sundbybergs kommun, Sundsvalls kommun, Sunne kommun, Svalövs kommun, Svedala kommun, Svenljunga kommun, Svenskt näringsliv, Sveriges kommuner och landsting, Säffle kommun, Säters kommun, Sävsjö kommun, Söderhamns kommun, Söderköpings kommun, Södermanlands läns landsting, Södertälje kommun, Sölvesborgs kommun, Tanums kommun, Tierps kommun, Tillväxtverket, Timrå kommun, Tingsryds kommun, Tjänstemännens centralorganisation, Tjörns kommun, Torsby kommun, Torsås kommun, Trafikverket, Tranemo kommun, Trollhättans kommun, Täby kommun, Töreboda kommun, Ulricehamns kommun, Umeå kommun, Upplands Väsby kommun, <NOBR>Upplands-Bro</NOBR> kommun, Uppsala kommun, Uppsala läns landsting, Uppvidinge kommun, Vallentuna kommun, Vansbro kommun, Vara kommun, Varbergs kommun, Vaxholms kommun, Vellinge kommun, Vetlanda kommun, Vilhelmina kommun, Vimmerby kommun, Vindelns kommun, Vingåkers kommun, Vårgårda kommun, Vänersborgs kommun, Vännäs kommun, Värmlands läns landsting, Värnamo kommun, Västerbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Västerås kommun, Västmanlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Ydre kommun, Åmåls kommun, Ånge kommun, Åre kommun, Åsele kommun, Åstorps kommun, Älmhults kommun, Ängelholms kommun, Ödeshögs kommun, Örebro kommun, Örebro läns landsting, Örkelljunga kommun, Örnsköldsviks kommun, Östergötlands läns landsting, Östersunds kommun, Österåkers kommun, Östhammars kommun, Östra Göinge kommun, Överkalix kommun, Övertorneå kommun.</P>
<P class="p271 ft4">Därutöver har Länsstyrelsen i Norrbotten, Lärarnas Riksförbund och Storsthlm yttrat sig.</P>
<P class="p56 ft2">Alingsås kommun, Arboga kommun, Borgholms kommun, Degerfors kommun, Enköpings kommun, Grästorps kommun, Göteborgs universitet, Habo kommun, Halmstads kommun, Hedemora kommun, Hjo kommun, Hofors kommun, Hylte kommun, Håbo kommun, Härryda kommun, Höörs kommun, Järfälla kommun, Karlsborgs kommun, Kinda kommun, Kiruna kommun, Kristinehamns kommun, Kungsörs kommun, Kungälvs kommun, Leksands kommun, Lerums kommun, Lilla Edets kommun, Ludvika kommun, Lysekils kommun, Mariestads kommun, Mjölby kommun, Motala kommun, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Mönsterås kommun, Nora kommun, Nordanstigs kommun, Norrtälje kommun, Nykvarns kommun, Ockelbo kommun, Ragunda kommun, Simrishamns kommun, Skara kommun, Skinnskattebergs kommun, Strängnäs kommun, Surahammars kommun, Sveriges akademikers centralorganisation, Tibro kommun, Tidaholms</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p235 ft6">kommun, Tomelilla kommun, Tranås kommun, Trelleborgs kommun, Trosa kommun, Tyresö kommun, Uddevalla kommun, Vadstena kommun, Vaggeryds kommun, Valdemarsviks kommun, Värmdö kommun, Västerviks kommun, Växjö kommun, Ystads kommun, Årjängs kommun, Åtvidabergs kommun, Älvdalens kommun, Älvkarleby kommun, Älvsbyns kommun och Öckerö kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter, men avstått från att yttra sig eller inte hörts av.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p251 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 3</P>
<P class="p246 ft2">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p238 ft4">Prop. 2019/20:11 Bilaga 4</P>
<P class="p239 ft2">64</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft1">Lagrådets yttrande</P>
<P class="p272 ft2">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2019-09-05</NOBR></P>
<P class="p273 ft41"><SPAN class="ft40">Närvarande: </SPAN>F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Kerstin Calissendorff och <NOBR>Inga-Lill</NOBR> Askersjö</P>
<P class="p155 ft35">Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting</P>
<P class="p274 ft6">Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 2019 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.</P>
<P class="p275 ft4">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Håkan Eriksson, biträdd av departementssekreterarna Joanna Hägg och Lisa Ståhlberg.</P>
<P class="p154 ft2">Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="p65dimg1">
<INGENBILD zsrc="H7031165x1.jpg/" id="p65img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft1">Finansdepartementet</P>
<P class="p276 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september 2019.</P>
<P class="p277 ft6">Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark</P>
<P class="p278 ft2">Föredragande: statsrådet Shekarabi</P>
<P class="p279 ft4">Regeringen beslutar proposition Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft2">Prop. 2019/20:11</P>
<P class="p139 ft2">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.BifallBifall2019/20:FiU18FiUBBordlagd2019-09-24 00:00:00inträffat0behandlingINLInlämnad2019-09-24 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2019-09-26 00:00:00inträffat0behandlingMOTMotionstid slutar2019-10-09 00:00:00inträffat0behandling0218878014918Stefan LöfvenS1Statsråd10922497728524Ardalan ShekarabiS2Statsråd2inlamnatavInlämnat avFinansdepartementetH703112019-11-20 16:18:40statustextstatustextÄrendet är avslutatH703112019-11-20 16:28:41tilldelatTilldelatFinansutskottetH703112019-11-20 16:18:40H70311prop_201920__11.pdf548592pdfÄndringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstinghttps://data.riksdagen.se/fil/D4B0AEC6-E3A7-4B66-BEDB-F3467A31C700behandlas_i2019/20:FiU18H701FiU18bet2019/20FiU18Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingbetBetänkandeföljdmotionav Elisabeth Svantesson m.fl. (M)<br />med anledning av prop. 2019/20:11 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingH7023385mot2019/203385med anledning av prop. 2019/20:11 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingav Elisabeth Svantesson m.fl. (M)motMotionföljdmotionav Jakob Forssmed m.fl. (KD)<br />med anledning av prop. 2019/20:11 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingH7023384mot2019/203384med anledning av prop. 2019/20:11 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingav Jakob Forssmed m.fl. (KD)motMotionföljdmotionav Mats Persson m.fl. (L)<br />med anledning av prop. 2019/20:11 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingH7023383mot2019/203383med anledning av prop. 2019/20:11 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landstingav Mats Persson m.fl. (L)motMotion