5039405H7022192019/20219motKommittémotionmotMotion 2019/20:219 av Håkan Svenneling m.fl. (V)MotionMotion241UU21902019-09-25 00:00:002023-03-21 15:23:512019-09-25 00:00:00Klimat- och miljöfrågans påverkan på utrikespolitikenav Håkan Svenneling m.fl. (V)KlarhtmlFilur3680d705-11d3-4dab-a85c-b6169bfab96fhttps://data.riksdagen.se/dokument/H702219/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H702219https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H702219
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_751eaed2-00ff-49e5-b5f2-c2d2efd8b588\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:-18pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:39.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-39.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:61.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-61.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:82.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-82.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FollowedHyperlink { text-decoration:underline; color:#954f72 }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2019/20:219</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Håkan Svenneling m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Klimat- och miljöfrågans påverkan på utrikespolitiken</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="TOCHeading">
<span>Innehåll</span><span>sförteckning</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>1 Förslag till riksdagsbeslut</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>2 Inledning</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>3 Problembeskrivning</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>3.1 Konflikter i miljö- och klimatförändringarnas spår</span>
</p>
<p class="TOC3">
<span>3.1.1 Resursbrist drabbar fattiga hårdare än rika</span>
</p>
<p class="TOC3">
<span>3.1.2 Klimat- och miljökatastrofer, höjda vattennivåer och ökenspridning</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>4 Behov av ökat samarbete och klimaträttvisa</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>4.1 Klimat- och miljöförändringarna ställer nya krav på samarbete</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>4.2 Bättre resursfördelning, mer jämställdhet och jämlikhet</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>4.3 Kräv att handelsavtal ska vara miljö- och klimatvänliga</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>4.4 Ställ klimat- och miljökrav på export- och investeringsinsatser</span>
</p>
<p class="TOC3">
<span>4.4.1 AP-fondernas klimat- och miljöansvar</span>
</p>
<p class="TOC3">
<span>4.4.2 EU:s klimatinvesteringar</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>4.5 Stärk miljön och klimatet i utvecklingspolitiken</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>4.6 Stärk företagens ansvar för miljön och klimatet</span>
</p>
<p class="TOC3">
<span>4.6.1 Stärk bankernas ansvar för miljön och klimatet klimat</span>
</p>
<p class="TOC2">
<span>4.7 Rätt till rent vatten</span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
</p>
<br style="page-break-before:always; clear:both" />
<p style="margin-bottom:12pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em">
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; margin-bottom:15pt; t-i:-18pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206788"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc55206788"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen konsekvent bör adressera de klimat- och miljörelaterade förändringarnas koppling till säkerhetspolitiken i Sveriges utrikespolitiska relationer och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör klimatfrågan bör uppmärksamma de globala skillnaderna liksom klass- och genusaspekter och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU ställer krav på efterlevnad av Parisavtalet i alla förhandlingar om handelsavtal och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att stoppa handelsavtalet med Mercosur och kräva bindande klimat- och miljöåtaganden för fortsatta förhandlingar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att kapitlen om hållbarhet i de handelsavtal som EU ingår med andra länder ska stipulera sanktioner ifall parterna inte håller sina åtaganden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med nya riktlinjer som stoppar stöd från statliga bolag och myndigheter till miljö- och klimatskadliga investeringar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de riktlinjer avseende miljö och etik som AP-fondernas placeringar ska vägledas av och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att den europeiska investeringsbanken omvandlas till en klimatinvesteringsbank och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med tydliga förslag på hur man ska hantera de hinder för utveckling som beskrivs i skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU:s klimatbistånd ska vara additionellt och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån Statskontorets rapport FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att även införa klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">diligence i regelverken för företags agerande utomlands och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN samt inom IMF och Världsbanken bör verka för att privatisering av vattenresurser stoppas och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges arbete med att säkra rätten till vatten behöver fokusera på att långsiktigt stärka och bygga nationella system och institutioner som kan tillhandahålla hållbara vattentjänster och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="MotionsStart"></a><a name="_Toc55206789"><span>Inledning</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc55206789"></span><span>Klimat- och miljörelaterade förändringar hotar tillgången på resurser som är nödvändiga för människors överlevnad. Översvämningar och torka gör områden obeboeliga och försämrar tillgången på mat. Samtidigt som dessa förändringar innebär hot som hela mänskligheten står inför, drabbar de olika delar av världen på olika sätt. Hur vi möter hoten från de klimat- och miljörelatera</span><span>de förändringarna kommer att få avgörande </span><span>betydelse för framtida generationer.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Det </span><span>går</span><span> att genomför</span><span>a</span><span> de omställning</span><span>ar</span><span> som krävs </span><span>på ett sätt som minskar inkomstklyftan</span><span>,</span><span> fördelar välståndet jämlikt</span><span> </span><span>samt ökar och stärker</span><span> det internationella samarbetet –</span><span> den multilaterala världsordningen. </span><span>Om vi inte väljer den vägen är risken stor att efterfrågan på </span><span>de allt knappare resurserna </span><span>skapa</span><span>r</span><span> konflikter där grupper ställs </span><span>e</span><span>mot varandra i en kamp om överlevnad. </span><span>I en tid då den multilaterala världsordningen är ifrågasatt och hotad, när nationalistiska, reaktionära</span><span>, patriarkala</span><span> och rasistiska krafter är på frammarsch kan ökad resursbrist leda till svåra konflikter. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206790"><span>Problembeskrivning</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Ökad utsatt</span><span>het</span><span> till följd av </span><span>resursbrist</span><span>, klimat- </span><span>och </span><span>miljö</span><span>katastrofer </span><span>orsakade av klimat- och miljörelaterade förändringar utgör allvarliga hot mot överlevnaden för en stor del av jordens befolkning. De områden som är värst drabbade är framförallt befolkade av den fattigaste delen av jordens befolkning</span><span>, kvinnor drabbas hårdare än män</span><span>. Den del av befolkningen som har minst påverkan på klimat- och miljöförändringarna </span><span>har</span><span> dessutom</span><span> sämst förutsättningar att skydda sig mot dem. I</span><span> en tid då nationalism och reaktionära, </span><span>patriarkala och </span><span>fascistiska krafter är på frammarsch</span><span> kan de förändringar vi står inför leda till </span><span>allvarliga konflikter. I flera av de konflikter vi ser idag har förändringar i klimat och miljö varit en bidragande orsak bakom konflikten. Problemen som beskrivs i denna motion handlar därför inte </span><span>enbart </span><span>om framtiden, de är redan här. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>3.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206791"><span>K</span><span>onflikter i miljö- och klimatförändringarnas spår</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhet togs upp i FN:s säkerhetsråd för första gången 2007. I mars 2017 antog säkerhetsrådet resolution 2349</span><span> om konflikten kring Tchadsjön</span><span>. Resolutionen s</span><span>lår fast att klimatförändringar</span><span>na</span><span> och de</span><span>ra</span><span>s konsekvenser som vattenbrist, torka och markförstöring </span><span>har </span><span>betydelse för konflikten. </span>
</p>
<p>
<span>Till följd av en svår torrperiod i Syrien </span><span>från</span><span> 2006</span><span> </span><span>och </span><span>fyra</span><span> år framåt tvingades omkring 1,5 miljoner människor </span><span>att </span><span>flytta till storstäder som Damaskus och Aleppo. Kombinerat med flyktingar från kriget i Irak ökade befolkningen i syriska städer med ca 30 </span><span>procent</span><span> under några få år. Den kraftiga befolkningsökningen anses av flera experter ha varit en bidragande orsak bakom de ökade spänningar i landet som ledde till det gr</span><span>ymma krig som nu pågått i över</span><span> sju</span><span> år. </span>
</p>
<p>
<span>Svår torka i Kina, Ryssland och Ukraina under 2010 fick de globala vetepriserna att stiga kraftigt. I delar av Egypten – världens största veteimportör – steg priset med 300</span><span> </span><span>procent. När människor inte kunde få</span><span> </span><span>mat för dagen förvärrades redan befintliga spänningar</span><span>.</span><span> </span><span>D</span><span>et höga vetepriset </span><span>var</span><span> därmed en bidragande orsak bakom de</span><span> folkliga protester i landet som blev en del av de</span><span>n arabiska våren. </span>
</p>
<p>
<span>Även i inbördeskriget i Darfur an</span><span>ses</span><span> klimatförändringarna </span><span>ha </span><span>spelat en viktig roll. Torka le</span><span>d</span><span>de till ökade konflikter </span><span>om de bristande resurserna </span><span>mellan den bofasta jord</span><span>­</span><span>brukande befolkningen och de nomadfolk som levde i samma områden. D</span><span>e</span><span> bofasta och nomadfolken tillhörde olika etniska grupper varför konflikten fick en etnisk dimension och förenklades till att handla om etnicitet och kultur. </span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt">
<span>3.1.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><a name="_Toc55206792"><span>Resursbrist </span><span>drabbar fattiga hårdare än rika</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I </span><span>en </span><span>rapport publicerad i juni 2019 varnar FN:s rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, Philip Alston</span><span>,</span><span> för klimatkrisens konsekvenser på fattigdoms</span><span>­</span><span>bekämpningen och efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Alston understryker att fattiga människor drabbas mycket hårdare av klimatförändringarnas konsekvenser än rika. Han lyfter flera exempel på att så redan är fallet, men förutspår att det kommer bli ännu tydligare i framtiden och använder ordet klimatapartheid för att beskriva risken för ett samhälle där rika människor köper sig fria från konsekvenserna av de utsläpp de själva till stor del skapat. </span>
</p>
<p>
<span>Alston menar vidare att klimatförändringarna riskerar </span><span>att </span><span>omintetgöra de senaste 50 årens framsteg inom fattigdomsbekämpningen och lyfter fram tidigare forskning som säger att 140 miljoner människor kan bli hemlösa till 2050 i den fattiga delen av världen, till följd av klimatförändringarna. Han understryker också orättvisan i att utvecklingsländerna väntas bära 75 procent av kostnaderna för klimatförändringarna, </span><span>trots att</span><span> den fattigaste halvan av jordens befolkning endast är ansvariga för 10 procent av de globala utsläppen och dessutom har sämst förutsättningar att </span><span>hantera</span><span> de</span><span>ra</span><span>s konsekvenser. </span>
</p>
<p>
<span>Alston menar att klimatförändringarna därigenom utgör ett hot mot grundläggande mänskliga rättigheter som rätt till liv, vatten, mat och boende, men också demokrati och rättsstatens principer då kriser och resursbrist till följd av klimatförändringarna kommer </span><span>att </span><span>skapa oro och leda till splittringar i samhället som hotar dessa grundläggande principer. Xenofobi och ökad nationalism riskerar också</span><span> att</span><span> följa i klimatförändring</span><span>­</span><span>arnas spår som konsekvenser av resursbrist. Därför menar Alston att klimatfrågan måste bli mycket mer närvarande i a</span><span>ll</span><span>t människorättsarbete. </span>
</p>
<p>
<span>Enligt Oxfam står de rikaste tio procenten för omkring hälften av världens alla koldioxidutsläpp och den fattigaste hälften endast för omkring tio procent. Genom</span><span>­</span><span>snittssvensken släpper ut cirka 10 ton koldioxid per år medan människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per person och år.</span>
</p>
<p>
<span>Tidigare i år presenterades en studie som slår fast att den globala uppvärmningen orsakar svåra ekonomiska förluster i majoriteten av världens låginkomstländer och att effekten väntas förvärras när utsläppen ökar. Enligt studien är Bangladesh</span><span>s</span><span> BNP 12 procent lägre till följd av den uppvärmning som redan skett. För låginkomstländer som Niger, Burkina Faso och Sudan beräknas BNP vara hela 20 procent lägre i dag på grund av uppvärmningen. Därigenom överstiger de ekonomiska skadorna från klimatför</span><span>­</span><span>ändringarna det samlade biståndet dessa länder mottar. </span>
</p>
<p>
<span>Enligt en annan studie i Nature </span><span>C</span><span>ommunications beräknas medeltemperaturen öka med ytterligare hela 0,6 grader om de fattigastes inkomster ökar till 3 dollar om dagen utan ökad ekonomisk omfördelning. Ytterligare en studie i World </span><span>S</span><span>ocial and </span><span>E</span><span>conomic </span><span>R</span><span>eview menar att </span><span>med dagens fördelning av den globala tillväxten skulle </span><span>världs</span><span>­</span><span>ekonomin</span><span> </span><span>behöva växa sig 175 gånger större </span><span>innan</span><span> alla tjänar minst 5 dollar om dagen. Det är uppenbart att en omfördelning av resurser krävs för att kunna kombinera fattigdomsbekämpning med en hållbar utveckling.</span><span> </span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt">
<span>3.1.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><a name="_Toc55206793"><span>Klimat- och </span><span>miljökatastrofer</span><span>, </span><span>höjda vattennivåer</span><span> och </span><span>ökenspridning</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Extremväder i form av långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir allt vanligare till följd av den globala uppvärmningen. På utsatta öar som Kiribati har många människors hem redan slukats av havet. Cyklonen Idai som slog mot bland annat Moçambique och Zimbabwe tidigare i år var en av de värsta katastroferna som någonsin drabbat det södra halvklotet. FN:s generalsekreterare António Guterres kallade den för ”ytterligare en larmklocka om klimatförändringarnas faror”. </span>
</p>
<p>
<span>Idag bor omkring en miljard människor i kustområden strax över havsytan. Stigande havsnivåer och återkommande översvämningar utgör redan hot i stora delar av världen, men om förändringen kommer snabbare än väntat kan hotet bli ännu allvarligare. </span>
</p>
<p>
<span>I en tid då fler människor än någonsin tidigare befinner sig på flykt och de humani</span><span>­</span><span>tära hjälpbehoven </span><span>också </span><span>är större än någonsin är de humanitära hjälpinsatserna redan underdimensionerade och oförmögna att möta de behov som upps</span><span>tår vid allvarliga katastrofer. </span><span>Vänsterpartiet menar att </span><span>det humanitära systemet behöver starkare finansiering </span><span>samtidigt som </span><span>kopplingen mellan de förebyggande insatserna och de humanitära svaren på akuta kriser</span><span> behöver</span><span> stärkas. I de fall där hjälporganisationer och det internationella samfundet finns representera</span><span>de</span><span> redan före katastrofer inträffar kan hjälpen nå de behövande både snabbare och effektivare. Samtidigt som det före</span><span>­</span><span>byggande arbetet kan mildra effekterna av katastroferna. </span>
</p>
<p>
<span>FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i en rapport som publicerades sommaren 2019 att en halv miljard människor lever i områden som är utsatta för ökad ökenspridning och att jord försvinner tio till hundra gånger snabbare än den bildas. </span>
</p>
<p>
<span>För att motverka ökenspridningen krävs ett mer hållbart jord- och skogsbruk som betonar resiliens</span><span> (förmåga att hantera förändringar och fortsätta utvecklas)</span><span>. Agroforestry och småskaliga jordbruk baserade på lokala villkor är några av de metoder som ofta lyfts upp i sammanhanget. Vänsterpartiet ser att Sverige, inte minst inom ramen för vårt internationella utvecklingssamarbete, kan ta en mer framträdande roll i att främja ett hållbart jord- och skogsbruk. Vi avser </span><span>att </span><span>återkomma med mer konkreta förslag under mandatperioden. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206794"><span>Behov av ökat samarbete och klimaträttvisa</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Klimat- och miljörelaterade förändringar har </span><span>blivit allt mer närvarande i den politiska debatten under de senaste åren. Frågorna har också i större utsträckning kommit att ses som sammankopplade med andra politiska frågor, en utveckling som är nödvändig för att kunna förstå och hantera de risker som de klimat- och miljörelaterade förändringarna medför. </span>
</p>
<p>
<span>För att möta de risker som de klimat- och miljörelaterade förändringarna innebär måste vi minska vår påverkan på klimatet och miljön. Utsläppen av växthusgaser, skogsskövlingen, nedsmutsningen av haven måste minska. Vi måste också bättre anpassa våra levnadsmiljöer </span><span>för att kunna</span><span> hantera riskerna som följer av</span><span> de</span><span> klimat</span><span>-</span><span> och miljöförändringar vi har att vänta. Det krävs en omfattande omställning av vårt sätt att leva. </span>
</p>
<p>
<span>För att klara av den omställning vi står inför måste vi </span><span>även</span><span> förstå </span><span>vilka ekonomiska och sociala effekter som omställningen kan få och hur de påverkar lokalsamhället och sammanhållningen i det. Om dessa utmaningar hanteras på rätt sätt, genom att bygga motståndskraftiga samhällen med fungerande skyddsnät, diversifierad produktion som sprider risker, utformade utifrån lokala förutsättningar tillsammans med lokalbe</span><span>­</span><span>folkningen</span><span>,</span><span> kan de utmaningar vi står inför vändas till något positivt.</span>
</p>
<p>
<span>För att lyckas med detta krävs ett fungerande internationellt samarbete. Det handlar både om samarbetet för att stoppa vår negativa påverkan på klimatet och miljön, men också om exempelvis utvecklingspolitiken och handelspolitiken. </span><span>Omställningen måste vara rättvis. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206795"><span>Klimat</span><span>-</span><span> och miljöförändringarna ställer nya krav </span><span>på </span><span>samarbete</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De klimat- och miljörelaterade förändringarna utgör problem som påverkar oss alla, även om effekterna drabbar oss på olika sätt. Att möta dem kräver omställning, en ny politik. Problemen är gemensamma</span><span>,</span><span> det är också lösningarna. Det handlar dels om hur vi gemensamt ska minska utsläppen av växthusgaser, men också om hur sjöar, vatten</span><span>­</span><span>drag och andra naturresurse</span><span>r som sträcker sig över</span><span> </span><span>landgränser</span><span> ska skyddas och administrera</span><span>s så att alla får ta del av dem utan att de</span><span> överexploater</span><span>as eller förstörs av utsläpp. </span><span>Även förberedelser för och insatser vid klimat- och miljökatastrofer och kriser kräver multilateralt samarbete. </span>
</p>
<p>
<span>De senaste åren har förutsättningarna för det multilaterala samarbetet förändra</span><span>t</span><span>s. USA har under Donald Trumps presidentskap minskat sitt ekonomiska stöd till FN-systemet i sin helhet och vissa valda delar i synnerhet. Man har också gjort tydligt att FN-systemet och den multilaterala världsordningen inte är prioriterade delar av </span><span>administrationens</span><span> utrikespolitik. Besluten att lämna </span><span>P</span><span>arisavtalet, INF-avtalet och kärnenergiavtalet med Iran är tre tydliga och oroväckande exempel på denna utveckling.</span><span> </span><span>Samtidigt ser vi en allt mer expansionistisk politik från exempelvis Kina och ett Ryssland som agerar destabiliserande i flera regioner runt om i världen. </span><span>I flera länder, däribland regionala stormakter som Brasilien, Turkiet och Indien styr numera konser</span><span>­</span><span>vativa</span><span>, auktoritära</span><span>, patriarkala </span><span>och nationalistiska ledare som ifrågasätter eller ned</span><span>­</span><span>prioriterar klimat- och miljöfrågor. Vi har under flera år sett hur den demokratiska utvecklingen går tillbaka i fler länder än den går framåt. Denna utveckling är mycket </span><span>oroväckande i en tid då multilateralt samarbete krävs för att möta vår</span><span>a</span><span> gemensamma klimat- och miljöutmaningar. </span>
</p>
<p>
<span>Fredsforskningsinstitutet S</span><span>ipri</span><span> pekar i rapporten Climate Security – Making it #Doable</span><span> på svårigheterna med att möta klimatrelaterade säkerhetsrisker genom internationellt samarbete. De menar att det ofta är svårt att klargöra vem som äger problemen och hur lösningarna ser ut, delvis eftersom problemen ofta är mångfacette</span><span>­</span><span>rade och berör fler</span><span>a</span><span> politikområden. Detta faktum gör även frågorna svårhanterade inom nationella regeringar. Dessutom finns spänningar mellan korta och långa perspektiv samt mellan </span><span>kortsiktig </span><span>ekonomisk utveckling å ena sida</span><span>n</span><span> och hänsyn till miljö och klimat å den andra. </span>
</p>
<p>
<span>Enligt rapporten har framsteg gjorts inom FN-systemet de senaste åren. I rapporten nämns särskilt det ökade antalet säkerhetsrådsresolutioner som inkluderar formuleringar om behovet av adekvata klimatriskbedömningar och strategier för att hantera dem</span><span> samt</span><span> bildandet av ”a Group of Friends on Climate and Security” som leds av Tyskland och Nauru</span><span>. Rapporten lyfter också </span><span>etablerandet av en klimatsäkerhetsmekanism och att den oberoende expertarbetsgruppen om klimatrelaterade säkerhetsrisker har försett säker</span><span>­</span><span>hetsrådet och övriga FN-systemet med kunskap och strategier för att möta utmaning</span><span>­</span><span>arna. </span><span>Sverige har under medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017</span><span>–</span><span>2018 </span><span>haft en viktig roll i att ytterligare </span><span>lyft</span><span>a</span><span> upp frågan på dagordningen. </span>
</p>
<p>
<span>Rapporten lyfter också framsteg som gjorts i arbetet med att adressera och begränsa klimatrelaterade säkerhetsrisker inom </span><span>regionala </span><span>samarbets</span><span>organisationer. </span><span>Utvecklingen</span><span> inom </span><span>organisationer</span><span> som AU (Afrikanska </span><span>u</span><span>nionen),</span><span> EU</span><span> (Europeiska </span><span>u</span><span>nionen), A</span><span>sean</span><span> (Association of Southeast Asian Nations), SAARC (the South Asian Association for Regional Cooperation), E</span><span>cowas</span><span> </span><span>(the Economic Community of West African States)</span><span> och </span><span>C</span><span>aricom </span><span>(Caribbean Community and Common Market) </span><span>visar på en ökad medvetenhet om problematiken</span><span>. </span><span>Frågorna kommer allt högr</span><span>e</span><span> på samtliga organisationers agendor, vilket också leder till att de prioriteras högre inom det internationella samfundet.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Samtidigt finns mycket kvar att göra. Bland annat menar rapportförfattarna att det inom EU finns ett glapp mellan politiska ambitioner och konkreta politiska förslag. De menar vidare att de regionala organisationerna – för att kunna hantera utmaningarna på ett tillfredsställande sätt – behöver </span><span>utveckla bättre interna samordningsmekanismer som </span><span>kan </span><span>hantera de mångfacetterade och komplexa utmaningar som det handlar om. Ett konkret förslag </span><span>från rapportförfattarna är att de regionala organisationerna bör </span><span>följa FN:s exempel </span><span>med</span><span> inrättande</span><span>t</span><span> av en klimatsäkerhetsmekanism. I rapporten lyfts också betydelsen av de regionala stormakterna inom de regionala organisationerna. Deras intresse och vilja att agera i dessa frågor är ofta avgörande.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet menar att regeringen förtjänar beröm för att den lyft frågan om de klimat- och miljörelaterade förändringarnas koppling till säkerhetspolitiken under åren i FN:s säkerhetsråd. Det är nu viktigt att den ambitionen lever vidare och finns med Sveriges övriga bi- och multilaterala relationer. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör konsekvent </span><span>adressera de klimat- och miljörelaterade förändringarnas koppling till säkerhetspolitiken i Sveriges utrikespolitiska relationer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom</span><span> och ge regeringen till känna</span><span>. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206796"><span>Bättre</span><span> resursfördelning,</span><span> mer </span><span>jämställdhet och </span><span>jämlikhet</span></a><span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vänsterpartiet eftersträvar att länder, regioner och individer ska hålla sig inom ett rättvist miljöutrymme, dvs. den mängd resurser som vi kan använda utan att tvinga andra människor att använda sig av en mindre mängd resurser, nu eller i framtiden. Tanken om ett rättvist miljöutrymme har två beståndsdelar. Den första delen är den </span><span>grundläggande utgångspunkten att det finns ett givet miljöutrymme som vi människor har att röra oss inom. Vi har bara en jord med vissa givna ekologiska gränser. De ramarna kan inte tänjas hur som helst, utan vi måste se till att leva inom dem. Lever vi över ett givet miljöutrymme, över ett ekosystems bärkraft, drabbar det oss själva men även andra länders invånare och kommande generationer. På samma sätt drabbar tidigare generationers överskridande av ramarna oss i dag. Vi kan inte alltid helt objektivt slå fast hur stort miljöutrymmet är, men vi kan göra kvalificerade bedömningar, exempelvis gällande nivåer av klimatpåverkande växthusgaser. Miljöutrymmet är inte statiskt. Det kan minskas ytterligare genom rovdrift och miljöförstöring, men också ökas genom mer miljövänliga produktionsmetoder. </span>
</p>
<p>
<span>Den andra delen av det rättvisa miljöutrymmet är frågan om rättvisa. Om man tror på alla människors lika värde borde tillgången till pengar inte vara grunden för en fördelning av världens resurser. Jorden är vårt gemensamma arv och borde då också förvaltas på det sättet. Men i dag är det de individer, företag och länder som har mycket pengar som lägger beslag på en långt mycket större andel av det totala miljöutrymmet än vad fattiga länder eller individer gör. Det är inte rättvist. Det behövs politiska beslut för att rika länder ska minska sin miljö- och klimatpåverkan och för att fattiga länder ska få möjlighet att utvecklas.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet strävar efter klimaträttvisa. Det betyder av vi tittar specifikt på klimatförändringarna utifrån ett rättviseperspektiv och på vem som påverkar respektive drabbas av klimatförändringarna. Situationen i världen i dag kan betecknas som djupt orättvis utifrån ett klimaträttviseperspektiv. Kapitalismen fördelar jordens resurser extremt ojämlikt, mellan klasser, mellan rika och fattiga länder och – i samspel med patriarkala strukturer – mellan kvinnor och män. Världens rika människor har orsakat klimatförändringarna och har fortfarande störst påverkan på klimatet. De som drabbas är däremot världens fattiga människor. Utifrån ett klimaträttviseperspektiv är det, vilket även slås fast i FN:s klimatkonvention, de rika länderna som har det historiska ansvaret för klimatförändringarna och som nu även har det största ansvaret för att minska sina utsläpp. Dessutom måste de rika länderna ge stöd till de fattiga länder som drabbas av klimatförändringarna.</span>
</p>
<p>
<span>Det finns stora skillnader mellan fattigas och rikas klimatpåverkan även inom länder. Vi anser att det behöver synliggöras vilka som överskrider sitt miljöutrymme och med hur mycket, såväl nationellt som globalt. Att synliggöra ojämlikheterna är att visa hur det globala klassamhället ser ut i praktiken. Debatten som förs om klimatet fäster knappt någon uppmärksamhet alls på kön, trots att det är kvinnor som drabbas hårdast av miljöförändringarna samtidigt som det är män som belastar miljön mest, i såväl rika som fattiga länder. Det handlar om makt och resurser, och världens kvinnor har alltjämt inte jämställda levnadsvillkor i förhållande till män. Därför är det nödvändigt att lyfta klimatfrågorna ur ett genusperspektiv. </span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör klimatfrågan uppmärksamma de globala skillnaderna liksom klass- och genusaspekter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiets politik för klimaträttvisa utvecklas i motionen Klimaträttvisa (2018/19:392).</span><span> </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>4.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206797"><span>Kräv att handelsavtal ska vara miljö- och klimatvänliga</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vänsterpartiet vill ha en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimatet och miljön främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla – inte bara på vinster för storföretag. Handel med omvärlden är avgörande för Sveriges välstånd och vår utveckling. Vänsterpartiet har genom åren stått bakom avvecklingen av tullar och andra formella handelshinder.</span>
</p>
<p>
<span>I dag har EU handelsavtal med omkring 50 länder. Vänsterpartiet menar att Sverige och EU måste stå upp för miljön, klimatet och demokratin. Det gäller även de handels</span><span>­</span><span>avtal som EU ingår. Därför motsätter vi oss en handelspolitik där vinster för stor</span><span>­</span><span>företagen går före rätten till trygga jobb, klimatet och vår gemensamma välfärd. Vänsterpartiet </span><span>är emot </span><span>handelsavtal som CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement) mellan EU och Kanada och TISA (Trade in Services Agreement) mellan EU och 22 andra parter. Båda avtalen har kritiserats hårt, bland annat för att makt flyttas från länders regeringar till storföretag och för att avtalen riskerar att undergräva arbets</span><span>­</span><span>tagares rättigheter, slå mot välfärden och inte minst utgöra ett hot mot klimat och miljö. Ett stort problem är också att företag ges möjlighet att stämma stater för utebliven vinst. Därmed hindras länder från att föra den politik de vill om den strider mot avtalet.</span>
</p>
<p>
<span>Vidare menar Vänsterpartiet att EU bör ställa som krav att motparten ska leva upp till Parisavtalet i alla förhandlingar om handelsavtal. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör verka för att EU ställer krav på efterlevnad av Parisavtalet i alla förhandlingar om handelsavtal. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>I Brasilien har omfattande bränder härjat Amazonas under sommaren 2019. Landets president Jair Bolsonaro vägrade länge agera för att stoppa bränderna, han har till och med hävdat att de är ett påhitt av miljöorganisationer. Samtidigt har EU kommit överens om ett gigantiskt handelsavtal med Mercosur, där bland annat Brasilien ingår. Avtalet har mötts av omfattande kritik från civilsamhället. I juni uppmanades EU av över 300 frivilligorganisationer att stoppa förhandlingarna om avtalet med hänvisning till den kraftigt försämrade situationen för klimatet och de mänskliga rättigheterna i Brasilien under Bolsonaros styre. Frankrikes miljöminister är djupt kritisk till avtalet och efter Brasiliens undermåliga hantering av skogsbränderna i Amazonas har såväl Frankrikes som Irlands regering hotat med att inte godkänna avtalet. Tyskland och Norge har dragit in sitt stöd för att bekämpa skogsavverkningen i Brasilien eftersom landets president uppenbarligen inte använder pengarna till det avsedda ändamålet. I Finland diskuteras ett importstopp av brasilianskt nötkött.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet </span><span>kräver därför att det nuvarande handelsavtalet med Mercosur</span><span> </span><span>stoppas och </span><span>kräv</span><span>er </span><span>bindande klimat- och miljöåtaganden </span><span>i fortsatta förhandlingar. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör verka för att stoppa handelsavtalet med Mercosur och kräva bindande klimat- och miljöåtaganden för fortsatta förhandlingar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>En annan brist i </span><span>EU:s handelsavtal </span><span>är att de i</span><span>nte fastslå</span><span>r</span><span> vilka sanktioner som ska användas när ett land som Brasilien inte respekterar sina åtaganden. Kapitlet om hållbarhet blir därför tandlöst. Just därför är kritiken så massiv från alla de organisa</span><span>­</span><span>tioner och personer som på allvar bryr sig om klimatet.</span><span> Om Brasilien lämnar Paris</span><span>­</span><span>avtalet, som de hotat </span><span>att </span><span>göra, skulle det inte påverka det ingångna avtalet eller leda till sanktioner. Detta är en uppenbar svaghet som Vänsterpartiet vill åtgärda. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör verka för att kapitlen om hållbarhet i de handelsavtal som EU ingår med andra länder ska stipulera sanktioner ifall parterna inte håller sina åtaganden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span> </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>4.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206798"><span>Ställ klimat- och miljökrav på</span><span> </span><span>export</span><span>- och </span><span>investeringsinsatser</span></a>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Sverige bedriver ett omfattande handels- och investeringsfrämjande arbete genom statliga bolag och myndigheter som exempelvis Exportkreditnämnden (EKN), Svensk Exportkredit (SEK) och Business Sweden</span><span>.</span><span> Dessa aktörer ger stöd och utfärdar exportkrediter och garantier vid export och investeringar utomlands. </span>
</p>
<p>
<span>Under 2018 utfärdade den statliga m</span><span>yndigheten E</span><span>KN</span><span> </span><span>garantier för affärer </span><span>inom kolutvinning för 347 miljoner kronor. </span><span>M</span><span>ajoriteten gick till Volvo för försäljning av utrustning till kolgruvor i Sydafrika.</span><span> Under de första fyra månaderna av 2019 har myndigheten redan beviljat krediter för 135 miljoner kronor i</span><span>nom kolutvinning. Under 2017 utfärdade EKN garantier för 3,3 miljarder kronor till Siemens för export av utrustning till utvinning av fossilgas och uppbyggnad av en anläggning för flytande fossilgas i ryska Arktis. Anläggningen anses försvåra urfolket Nenets levnadsvillkor samt hota både fisket och rennäringen.</span>
</p>
<p>
<span>Under 2018 har dessutom det</span><span> statliga bolaget Svensk Exportkredit AB låna</span><span>t</span><span> ut 21,8 miljarder kronor till affärer inom fossilutvidgande verksamhet, som utvinning av fossila resurser eller utvidgning av infrastruktur för fossilkraft.</span>
</p>
<p>
<span>I en tid där behovet av omställning är akut och klimatvänliga energi- och produktionsalternativ är på framväxt är det obegripligt att den svenska politiken för export- och investeringsfrämjande g</span><span>e</span><span>r så stort stöd till fossilindustrin. Vänsterpartiet menar att Sverige måste ta sitt ansvar för en hållbar utveckling i alla avseenden.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör snarast återkomma med nya riktlinjer som stoppar stöd från statliga bolag och myndigheter till miljö- och klimatskadliga investeringar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt">
<span>4.4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><a name="_Toc55206799"><span>AP-fondernas klimat- och miljöansvar</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sedan 1 januari 2019 – då förändringarna i </span><span>proposition 2017/18:271 Ändrade regler för Första–Fjärde AP</span><span>-</span><span>fonderna </span><span>trädde i kraft – gäller </span><span>ett nytt mål för placeringsverksam</span><span>­</span><span>heten </span><span>i</span><span> Första–Fjärde AP-fonderna</span><span>. F</span><span>ondmedlen</span><span> ska numera förvaltas</span><span> på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Regeringen anfö</span><span>rde</span><span> vidare</span><span> i propositionen</span><span> att vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. </span>
</p>
<p>
<span>D</span><span>et nya målet </span><span>motiveras </span><span>med att det bör finnas en förväntan på att Första–Fjärde AP-fonderna, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, aktivt arbetar med att integrera ESG-frågor (eng. </span><span>”</span><span>Environment, Social and Governance</span><span>”</span><span>) vid förvaltningen av fondmedlen. Med </span><span>”</span><span>Environment</span><span>”</span><span> avses t.ex. bolagens inverkan på miljö och klimat (miljöaspekter). Med </span><span>”</span><span>Social</span><span>”</span><span> avses frågor som rör socialt ansvars</span><span>­</span><span>tagande, t.ex. mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och likabehandling (sociala aspekter). Med </span><span>”</span><span>Governance</span><span>”</span><span> avses frågor som rör styrningen av ett bolag, t.ex. aktieägares rättigheter och frågor om ersättningar till ledande befattningshavare (bolagsstyrningsaspekter). </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet tycker det är bra att regeringen inför ett nytt mål för placerings</span><span>­</span><span>verksamheten om föredömlighet och ansvarsfulla investeringar. Men vi ifrågasätter om det kommer att göra så stor skillnad. För samtidigt som det nya målet införs slår regeringen fast att ESG-frågor ska främjas utan att göra avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Man skriver också: </span><span>”</span><span>Att beakta dessa aspekter är en självklar del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att motverka risker och öka avkastningen i de fall det finns ett samband mellan avkastning och beaktande av ESG</span><span>-</span><span>frågor.</span><span>”</span><span> Formuleringen kan tolkas som att det bara är intressant att beakta ESG-frågor i de fall beaktandet av dessa kan förväntas ha en positiv effekt på avkastningen. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att det bör ställas betydligt tydligare krav på AP-fonderna avseende miljö och etik. Därför har vi med anledning av proposition 2017/18:271 Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna i en följdmotion </span><span>2018/19:40 </span><span>föreslagit en starkare styrning för att bl.a. förhindra investeringar i klimatskadlig verksamhet. AP</span><span>-</span><span>fondernas placeringar ska vägledas av följande riktl</span><span>injer avseende miljö och etik:</span>
</p>
<p class="ListaLinje" style="margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt">
<span style="font-family:'Verdana'">─</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><span>Miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning. </span>
</p>
<p class="ListaLinje" style="margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt">
<span style="font-family:'Verdana'">─</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><span>AP-fonderna ska inte göra några nyinvesteringar i kol, olja eller fossilgas. </span>
</p>
<p class="ListaLinje" style="margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt">
<span style="font-family:'Verdana'">─</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><span>AP-fonderna ska avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin inom </span><span>fem</span><span> år. </span>
</p>
<p class="ListaLinje" style="margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt">
<span style="font-family:'Verdana'">─</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><span>Samtliga AP-fonder ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi. </span>
</p>
<p class="ListaLinje" style="margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt">
<span style="font-family:'Verdana'">─</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><span>Samtliga AP-fonder ska redovisa beräknade utsläpp av växthusgaser för sina investeringar. </span>
</p>
<p class="ListaLinje" style="margin-top:0pt; margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span style="font-family:'Verdana'">─</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><span>AP-fonder ska inte investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Detta </span><span>bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt">
<span>4.4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><a name="_Toc55206800"><span>EU:s </span><span>klimat</span><span>investeringar</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Organisationen Act Alliance – ett globalt samarbete mellan kyrkor och organisationer för effektivare katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete – har granskat EU:s klimatinvesteringar utifrån EU:s klimatfinansiering. Granskningen bygger på rapporter från EU-kommissionen, </span><span>Europeiska</span><span> utvecklingsfonden (EDF) och Europeiska investe</span><span>­</span><span>ringsbanken (EIB) till FN-organet UNFCCC och uppgifter från medlemsstaterna.</span><span> </span><span>Den totala klimatfinan</span><span>sieringen ökade mellan 2013 och</span><span> 2016 från 9,5 miljarder </span><span>e</span><span>uro till 20,2 miljarder </span><span>e</span><span>uro. </span><span>Den största delen av ökningen kom från medlemsstaterna som bidrog med 15,5 miljarder </span><span>e</span><span>uro 2016. </span>
</p>
<p>
<span>Kommissionen och EDF ökade under perioden sina klimatrelaterade finansiella åtaganden med nästan 400 procent</span><span>, medan motsvarande åtaganden hos </span><span>E</span><span>IB fortsatte oförändrat. I</span><span> genomsnitt var omkring 30 procent av EIB:s finansiella åtaganden gentemot DAC-länder under perioden klimatrelaterade. </span><span>Act Alliance konstaterar att det är oroväckande att EIB inte riktar en större del av sina investeringar mot klimatinsatser, men menar att banken har möjlighet att nå sitt eget mål om att 35 procent av de finan</span><span>­</span><span>siella åtagandena gentemot DAC-länder ska vara klimatrelaterade. Samtidigt fortsätt</span><span>er</span><span> EIB att stödja investeringar i fossilindustrin, både i och utanför Europa. Detta går rakt emot ambitionerna i </span><span>P</span><span>arisavtalet.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>EIB är ett fristående organ inom EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till tillväxt och sysselsättning inom EU genom att erbjuda långsiktig finansiering av samhällsekono</span><span>­</span><span>miskt lönsamma projekt. Det är en institution med mycket makt och stora ekonomiska muskler. För att underlätta klimatomställningen vill Vänsterpartiet omvandla </span><span>E</span><span>uropeiska</span><span> investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank som gör produktiva och samhällsnyttiga investeringar för klimatet. Banken ska upphöra med fossila placeringar och respektera internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Ur banken ska företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar i det som ställer om och utvecklar samhällen. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör verka för att </span><span>E</span><span>uropeiska</span><span> investeringsbanken omvandlas till en klimatinvesteringsbank. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>4.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206801"><span>Stärk m</span><span>iljö</span><span>n</span><span> och klimat</span><span>et i utvecklingspolitiken</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Grunden för svensk utvecklingspolitik är Sveriges politik för global utveckling, PGU. Det har gått 16 år sedan en enig riksdag antog propositionen Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling och därigenom slog fast att utvecklingspolitiken skulle genomsyras av ett rättighetsperspektiv och utgå från de fattigas perspektiv på utveckling. Samtidigt slog riksdagen fast att svensk politik måste vara samstämmig, dvs. alla politikområden måste bidra till att uppfylla utvecklingspolitikens mål om rättvis och hållbar global utveckling. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet välkomnade PGU. För oss är det centralt att svensk utvecklingspolitik utgår från PGU, att internationell utvecklingspolitik handlar om mer än bara bistånd och att det krävs samstämmighet mellan alla politikområden för att nå utvecklingspolitikens mål. PGU var visionär och nydanande när den kom. Flera länder och organisationer har de senaste åren utvecklat egna policyer och riktlinjer för samstämmighet. När världens stater 2015 enades kring nya hållbarhetsmål i Agenda 2030 var samstämmigheten en bärande princip. </span>
</p>
<p>
<span>D</span><span>et </span><span>är </span><span>dock uppenbart att svensk politik fortfarande inte är samstämmig. De stora målkonflikterna och hindren för en kraftfull utvecklingspolitik kvarstår, och samtliga regeringar har misslyckats med att presentera konkreta förslag på hur de ska hanteras. </span><span>Inom klimat</span><span>-</span><span> och miljöområdet är </span><span>försäljningen av Vattenfalls kolgruvor</span><span>, förvaltningen av AP-fonder samt handelspolitiken och exportfrämjandet</span><span> utan klimatperspektiv</span><span> kanske de tydligaste exemplen. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen beskriver arbete</span><span>t</span><span> med PGU och Agenda 2030 </span><span>i termer av att </span><span>synliggöra och hantera mål- och intressekonflikter. I själva verket handlar det oftast om konkreta hinder för en hållbar utveckling som regeringen är ovillig att undanröja. </span><span>För det krävs dock en tydlig politik som inga regeringar, oavsett färg, velat driva. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör återkomma med tydliga förslag på hur man ska hantera de hinder för utveckling som beskrivs i skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiets syn på PGU utvecklas i motionen med anledning av skr</span><span>ivelse</span><span> 2015/16:182 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (2016/17:33).</span>
</p>
<p>
<span>Antagandet av Agenda 2030 ger den globala utvecklingspolitiken en förnyad kraft genom att lyfta upp de viktiga principerna om universalitet och samstämmighet. Under de senaste åren har flera andra framsteg gjorts inom den globala utvecklingspolitiken och de multilaterala regelverken. Klimatmötet i Paris, överenskommelsen Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering och Sendaikonferensen där ett nytt ramverk för katastrofriskreducering antogs utgör andra exempel. Sammantaget lägger dessa </span><span>framsteg grunden för en utvecklingsagenda som kan föra världen framåt på ett mer hållbart sätt. </span>
</p>
<p>
<span>Under våren 2019 presenterade Agenda 2030-delegationen sitt slutbetänkande. I betänkandet fanns flera förslag som syftar till att ge ökad kraft åt Sveriges arbete med Agenda 2030 och stärka samstämmighetspolitiken. Vänsterpartiet välkomnar delega</span><span>­</span><span>tionens slutbetänkande och förutsätter att regeringen kommer att presentera konkreta förslag för riksdagen utifrån det inom kort. </span>
</p>
<p>
<span>De fattiga och redan utsatta i världen drabbas värst av värme, torka, översvämningar, sjukdomar och bristande vattenkvalitet. Oavsett om fattiga och marginaliserade grupper lever i rika eller fattiga länder drabbas de värst.</span><span> </span><span>För att lyckas kombinera en effektiv fattigdomsbekämpning med ekologisk hållbarhet krävs satsningar på miljövänlig och hållbar produktion av energi och livsmedel samt omställning till en mer miljövänlig transport- och industrisektor. Vänsterpartiet vill därför se ett nytt klimatbistånd som ska användas till förebyggande klimatåtgärder som motverkar konsekvenserna av de klimatförändringar vi redan ser. Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen och den rika delen av världen måste ta sitt historiska ansvar. Det klimatbistånd vi vill se ska bestå av nya additionella medel, dvs. vara ytterligare medel utöver det utlovade biståndet och trappas upp under tre år. Pengarna kan t.ex. användas för omställning till ekologiskt hållbara jordbruk, teknikutveckling eller utbyggnad av förnybar energi.</span><span> </span><span>Vänsterpartiets förslag till klimatbistånd genomförs som en årsvis stegring. 2020 föreslås det uppgå till 500 miljoner kronor, 2021 till 750 miljoner kronor och 2022 till 1 miljard. Vårt förslag om införande av additionellt klimatbistånd utvecklas i Utgifts</span><span>­</span><span>områdesmotion UO 7 Internationellt utvecklingssamarbete. </span>
</p>
<p>
<span>EU har antagit en policy för samstämmighet i utvecklingspolitiken, Policy Coherence for Development, som motsvarar PGU i svensk utvecklingspolitik. Fortfarande finns dock grundläggande brister i samstämmigheten mellan EU:s olika verksamheter. Unionens handels-, jordbruks- och fiskeripolitik är exempel på verksamheter som försvårar, och i vissa fall helt slår sönder, förutsättningarna för att biståndet ska kunna ge resultat genom att vara utformade</span><span> utifrån medlemsstaternas behov. V</span><span>änsterpartiet anser att Sverige bör verka för att EU:s klimatbistånd ska vara additionellt, alltså läggas till redan existerande åtaganden för biståndet. Klimatet är en ödesfråga och omställningen i den fattiga delen av världen är central. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör verka för att EU:s klimatbistånd ska vara additionellt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>I december 2017 meddelade Världsbankens chef Jim Yong Kim att banken efter 2019 skulle upphöra med låneprojekt till gas- och oljeutvinning samt borrning och drift av oljebrunnar. Banken meddelade också att den kommer att använda sig av ett skugg</span><span>­</span><span>pris på koldioxid i de ekonomiska analyserna av alla projekt i sektorer med höga utsläpp. </span>
</p>
<p>
<span>Bankens besked bedöms som viktiga av flera miljöorganisationer som pekar på att många satsningar inte skulle bli av utan stöd från Världsbanken och att banken tidigare gjort stora investeringar i sektorn. Samtidigt finns det mycket kvar att göra i Världs</span><span>­</span><span>bankens miljö- och klimatarbete. Löftet innebär inget totalt stopp av finansiering för projekt som rör fossila bränslen eller fossil energi. Bland annat undantas byggandet av gas- och oljeledningar och lån till fattiga länder för sådana investeringar under vissa förutsättningar. Lån via mellanhänder omfattas inte heller. På den vägen finansierar Världsbanken indirekt byggandet av kolkraftverk i länder som Bangladesh, Indien och </span><span>Filippinerna. </span><span>Vänsterpartiet menar att dessa s.k. Bretton Woods-institutioner i högre grad bör sträva i samma riktning och att den riktningen bör styras av Agenda 2030. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiets kritik mot Världsbankens bristande klimat- och miljöarbete utvecklas i motionen Klimaträttvisa (2018/19:392). Vår politik om IMF och Världsbanken beskrivs närmare i motionen Världsbanken och IMF (2014/15:80). </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>4.6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206802"><span>Stärk företagens ansvar för miljön och klimatet</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter bygger på statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna, företagens ansvar att respektera dem och individens möjligheter att få sin sak prövad vid kränkningar. I stället för att skapa nya rättsliga skyldigheter klargör principerna betydelsen av befintliga internationella konventioner för mänskliga rättigheter. </span>
</p>
<p>
<span>Statskontoret har i rapporten ”FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete” analyserat Sveriges efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Statskontoret skriver att möjlig</span><span>heten att ställa krav på</span><span> ”h</span><span>uman rights due diligence” – </span><span>e</span><span>t</span><span>t verktyg som företag kan använda för att </span><span>analyser</span><span>a</span><span> riskerna för och </span><span>förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna</span><span> –</span><span> bör utredas och att regeringen bör utveckla tydliga kriterier för när statliga bolag ska g</span><span>öra human rights due diligence.</span>
</p>
<p>
<span>Vidare föreslås att regeringen bör se över om möjligheterna till gottgörelse av företagsrelaterade </span><span>människorätts</span><span>övergrepp kan utvecklas. Statskontoret menar också att regeringen bör utreda möjligheten att stifta lag som ger möjlighet att pröva och lagföra företagsrelaterade människorättskränkningar som sker av svenska företag i andra länder samt att en höjning av maxtaket på företagsboten skulle kunna främja efterlevnaden av FN:s vägledande principer. Enligt Statskontoret bör staten föregå med gott exempel och ställa högre krav vid statliga investeringar och upphandlingar. Det bör ske genom att de kriterier som används för utvärdering och uppföljning av stöd och investeringar i statlig verksamhet harmoniseras med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Slutligen föreslås vissa förändringar i arbetet med offentlig upphandling, bl.a. att man bör utreda konsekvenserna av att göra det obligatoriskt att under vissa förutsättningar ställa fler krav kopplade till de mänskliga rättigheterna i upphandlingar. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet instämmer i den bild som Statskontoret ger av hur svenska företag bättre kan följa FN:s vägledande principer och vikten av att de gör det. Vi tror också att de förslag som Statskontoret presenterar skulle bidra till en positiv utveckling på området. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör återkomma med förslag utifrån Statskontorets rapport FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>För att tydliggöra företagens miljö- och klimatansvar bör även </span><span>ett klimat- och miljö</span><span>­</span><span>perspektiv läggas på de förslag regeringen arbetar fram. Det kan ske </span><span>med utgångspunkt i </span><span>environmental</span><span> </span><span>due</span><span> </span><span>diligence</span><span>, e</span><span>tt</span><span> </span><span>verktyg</span><span> som liknar human rights due diligence, men där miljö- och k</span><span>limatperspektivet är vägledande</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör </span><span>utreda möjligheten att även införa </span><span>klimat- och miljö</span><span>perspektiv enligt environmental due diligence i regelverken för företags agerande utomlands</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt">
<span>4.6.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><a name="_Toc55206803"><span>Stärk bankernas ansvar för miljön och klimatet klimat</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Fair Finance Guide – ett internationellt initiativ som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar – </span><span>har i </span><span>rapporten Lägg om växeln </span><span>granskat investeringar och utlåning inom energisektorn från de sju största bankerna i Sverige. Granskningen rör åren 2016 och 2017, det vill säga åren närmast efter att Parisavtalet slöts. Enligt Parisavtalet ska finansiella flöden skiftas för att stödja en hållbar utveckling. </span>
</p>
<p>
<span>Enligt </span><span>granskningen</span><span> </span><span>hade</span><span> </span><span>de sju största bankerna i Sverige </span><span>vid årsskiftet 2017/18</span><span> </span><span>investerat </span><span>5,4 miljarder dollar i fossil energi och bara 1,2 miljarder i hållbar energi. Under </span><span>2016 och 2017 </span><span>lånade bankerna ut 1,9 miljarder dollar till fossil energi och 2,5 miljarder dollar till hållbar energi. En halv miljard gick till kärnkraft. Det innebär att hälften av bankernas utlåning till energisektorn har gått till hållbar energi </span><span>efter</span><span> </span><span>Parisavtalet.</span>
</p>
<p>
<span>Sammantaget visar granskningen </span><span>att de svenska storbankerna fortsätter att främja den fossila energisektorn även efter Parisavtalet. I genomsnitt har 64 procent av bankernas investeringar och utlåning till energisektorn gått till fossil energi under perioden </span><span>2016–2017</span><span>. Det </span><span>motsvarar </span><span>nästan </span><span>det </span><span>dubb</span><span>la</span><span> </span><span>värdet av </span><span>de finansiella flöde</span><span>na</span><span> till håll</span><span>bar energi</span><span>. </span><span>I</span><span> början av 2018 </span><span>utgjorde investeringar </span><span>inom fossil energi</span><span> 70 procent av de samlade investeringarna i energisektorn, </span><span>medan </span><span>endast </span><span>16 procent </span><span>av investeringarna gick till </span><span>hållbar energi. </span>
</p>
<p>
<span>Av bankernas nyutlåning och garantier är andelen hållbar energi betydligt högre, </span><span>hälften har </span><span>gått till hållbar energi. Fortfarande är dock fossil energi det enskilda energi</span><span>­</span><span>slag som</span><span> får störst andel av utlåningen</span><span>. Bankernas totala nyutlåning till energisektorn som helhet har sjunkit kraftigt efter Parisavtalet. Framförallt är det nyutlåningen till fossil energi som minskat, med 71 procent</span><span>. N</span><span>yutlåningen till sol-, vind</span><span>- och </span><span>vågkraft </span><span>samt</span><span> geotermisk ene</span><span>rgi har minskat med 29 procent. </span><span>Jämfört med femårsperioden före Parisavtalet har alla bankerna under 2016 och 2017 ökat den sammanlagda andelen investeringar och utlåning till sol-</span><span>,</span><span> vind- och vågkraft samt geotermisk energi jämfört med fossil energi, i genomsnitt från 12 procent till 28 procent. </span>
</p>
<p>
<span>Fair Finance Guide föreslår bland annat att bankernas redovisningsskyldighet ska stärkas och att det ska tvingas bedöma och rapportera klimatri</span><span>sker</span><span> i sin verksamhet. Vänsterpartiet instämmer i kritiken mot bankernas agerande och i behoven av handling. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt">
<span>4.7</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc55206804"><span>Rätt till rent v</span><span>atten</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Tillgång till rent vatten är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots detta saknar </span><span>785</span><span> miljoner människor till</span><span>gång till rent vatten. Varje år</span><span> dör omkring </span><span>310 000</span><span> barn av diarré som orsakats av smutsigt vatten och otillräcklig sanitet. Att säkra tillgången till rent vatten är avgörande för att kunna rädda liv världen över och även för att kunna bekämpa fattigdom samt för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett lands hela utveckling går hand i han</span><span>d med tillgång till rent vatten</span><span>. I en tid av klimatförändringar och fler konflikter om vatten blir det allt viktigare att lyfta dessa frågor. </span>
</p>
<p>
<span>Bristande tillgång till rent vatten påverkar kvinnor och flickor särskilt hårt. Sjukdomar kopplade till smutsigt vatten och brist på säkra toaletter är den femte vanligaste dödsorsaken bland kvinnor runt om i världen. Alltför många kvinnor ägnar timmar varje dag åt att hämta rent vatten i stället för att delta i utbildning eller aktiviteter som skulle kunna ge en egen inkomst. För att säkerställa dessa mänskliga rättigheter behövs långsiktiga lösningar med hållbara, tillgängliga system för </span><span>distribution av vatten. Det behövs samhällslösningar som når alla, inte endast dem med mest pengar. </span>
</p>
<p>
<span>När en resurs blir en bristvara tenderar den att bli en attraktiv handelsvara. </span><span>U</span><span>nder de</span><span> </span><span>senaste decennierna har d</span><span>et i högsta grad </span><span>gällt </span><span>vatten. Globala företag ser gränslösa marknader öppna sig genom privatiseringar av vatten i kombination med en växande efterfrågan på vatten. Privata vattenföretag strävar efter kortsiktig vinst och söker sig till områden där kostnaderna är låga och inkomsterna höga. IMF och Världsbanken har dessutom i flera fall utövat påtryckningar på fattiga länder för att de ska sälja ut sina vattenverk till multinationella bolag. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet ser Sverige som en viktig aktör i det globala arbetet med att säkra tillgång till vatten för jordens fattiga. Universell tillgång till rent vatten förutsätter att det finns en tryggad tillgång till vatten via det offentliga. Vänsterpartiet menar därför att all privatisering av vatten och dess distribution måste upphöra. </span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör, som enskilt land såväl som medlem i EU och FN, inom IMF och Världsbanken verka för att privatisering av vattenresurser stoppas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>För att vi långsiktigt ska säkra tillgången till rent vatten för hela jordens befolkning krävs att vi bygger upp hållbara system för vatten i varje samhälle så att de kan till</span><span>­</span><span>handahålla rättvisa och hållbara tjänster till alla. Då behöver regeringar och bistånds</span><span>­</span><span>givare förändra sitt arbete med vatten. I dag ser vi att mycket av arbetet med vatten sker i form av kortsiktiga projekt. Alltför många givare använder dessutom arbetet med vatten för att visa upp just sina enskilda tekniska lösningar. Hållbara och långsiktiga system för vatten kan inte byggas genom projekt eller kopplas till enskilda tekniska lösningar. Det krävs gemensamt ägda samhällssystem som myndigheter och regeringar kan ta ett långsiktigt ansvar för. Detta blir i synnerhet viktigt i en tid då tillgången till rent vatten hotas av klimatförändringar. Arbetet med </span><span>att säkra rätten till </span><span>vatten</span><span> </span><span>behöver också bedrivas i aktiv dialog med det civila samhället och samhällets medborgare.</span>
</p>
<p>
<span>Sveriges arbete med </span><span>att säkra rätten till </span><span>vatten behöver fokusera på att långsiktigt stärka och bygga nationella system och institutioner som kan tillhandahålla hållbara vattentjänster. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Håkan Svenneling (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Lorena Delgado Varas (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Hanna Gunnarsson (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jens Holm (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Lotta Johnsson Fornarve (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Birger Lahti (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Yasmine Posio (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Elin Segerlind (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jessica Thunander (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen konsekvent bör adressera de klimat- och miljörelaterade förändringarnas koppling till säkerhetspolitiken i Sveriges utrikespolitiska relationer och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:UFöU4UFöU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör klimatfrågan bör uppmärksamma de globala skillnaderna liksom klass- och genusaspekter och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:MJU16MJU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU ställer krav på efterlevnad av Parisavtalet i alla förhandlingar om handelsavtal och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:NU15NU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att stoppa handelsavtalet med Mercosur och kräva bindande klimat- och miljöåtaganden för fortsatta förhandlingar och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:NU15NU5Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att kapitlen om hållbarhet i de handelsavtal som EU ingår med andra länder ska stipulera sanktioner ifall parterna inte håller sina åtaganden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2019/20:NU15NU6Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med nya riktlinjer som stoppar stöd från statliga bolag och myndigheter till miljö- och klimatskadliga investeringar och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:NU15NU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de riktlinjer avseende miljö och etik som AP-fondernas placeringar ska vägledas av och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:FiU6FiU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att den europeiska investeringsbanken omvandlas till en klimatinvesteringsbank och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:FiU22FiU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med tydliga förslag på hur man ska hantera de hinder för utveckling som beskrivs i skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:UU2UU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU:s klimatbistånd ska vara additionellt och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:UU10UU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2021/22:UU8UU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån Statskontorets rapport FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter - utmaningar i statens arbete och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:NU15NU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att även införa klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due diligence i regelverken för företags agerande utomlands och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:NU15NU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN samt inom IMF och Världsbanken bör verka för att privatisering av vattenresurser stoppas och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2021/22:UU8UU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges arbete med att säkra rätten till vatten behöver fokusera på att långsiktigt stärka och bygga nationella system och institutioner som kan tillhandahålla hållbara vattentjänster och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2019/20:UU2UUINLInlämnad2019-09-25 12:11:59inträffat0behandlingGranskadGranskad2019-09-25 13:18:35inträffat0behandlingHÄNHänvisad2019-10-11 00:00:00inträffat0behandling0682989845822Håkan SvennelingV1undertecknare0852475703226Lorena Delgado VarasV2undertecknare0411459873625Hanna GunnarssonV3undertecknare0216534495014Jens HolmV4undertecknare0122987223112Lotta Johnsson FornarveV5undertecknare0825441263617Birger LahtiV6undertecknare0468765214727Yasmine PosioV7undertecknare0952789103522Elin SegerlindV8undertecknare0547805254924Jessica ThunanderV9undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH7022192023-03-21 15:23:31statustextstatustextÄrendet är avslutatH7022192024-10-01 15:18:02tilldelatTilldelatUtrikesutskottetH7022192023-03-21 15:23:31H702219av Håkan Svenneling m.fl. (V)mot_201920__219.pdf157475pdfKlimat- och miljöfrågans påverkan på utrikespolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/2639BE8D-E77E-40D8-8C28-BC54A4E787EBH702219av Håkan Svenneling m.fl. (V)mot_201920__219.docx100048docxKlimat- och miljöfrågans påverkan på utrikespolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/FCF95749-DDF7-48BA-9BC0-13CD22751828behandlas_i2019/20:FiU22H701FiU22bet2019/20FiU22Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågorbetBetänkandebehandlas_i2019/20:FiU6H701FiU6bet2019/20FiU6AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018betBetänkandebehandlas_i2019/20:MJU16H701MJU16bet2019/20MJU16En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplanbetBetänkandebehandlas_i2019/20:NU15H701NU15bet2019/20NU15HandelspolitikbetBetänkandebehandlas_i2019/20:UU10H701UU10bet2019/20UU10Verksamheten i Europeiska unionen under 2019betBetänkandebehandlas_i2019/20:UU2H701UU2bet2019/20UU2Utgiftsområde 7 Internationellt biståndbetBetänkandebehandlas_i2020/21:UFöU4H801UFöU4bet2020/21UFöU4Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2021-2025betBetänkandebehandlas_i2020/21:UU2H801UU2bet2020/21UU2Utgiftsområde 7 Internationellt utvecklingssamarbetebetBetänkandebehandlas_i2021/22:UU8H901UU8bet2021/22UU8Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationerbetBetänkande