0H6B387201887sousouStatens offentliga utredningar 2018:87Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar8702019-01-01 00:00:002019-01-09 10:52:332019-01-01 00:00:00Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätthtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H6B387/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H6B387https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H6B387
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2018 87 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 915px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 164px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 454px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:624px;height:915px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 141px 76px;padding: 0px;border: none;width: 421px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 608px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 90px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 615px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 74px;padding: 0px;border:none;width: 369px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 457px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 441px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 165px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 229px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:637px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:105px;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:105px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 353px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 619px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #tx1 {position:absolute;top:64px;left:347px;width:201px;height:126px;}
#page_52 #tx2 {position:absolute;top:190px;left:347px;width:201px;height:144px;}
#page_52 #tx3 {position:absolute;top:353px;left:347px;width:192px;height:36px;}
#page_52 #tx4 {position:absolute;top:407px;left:347px;width:31px;height:17px;}
#page_52 #tx5 {position:absolute;top:425px;left:347px;width:194px;height:216px;}
#page_52 #tx6 {position:absolute;top:642px;left:347px;width:194px;height:108px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;margin: 615px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:69px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:1px;}
#page_54 #tx1 {position:absolute;top:204px;left:281px;width:201px;height:378px;}
#page_54 #tx2 {position:absolute;top:601px;left:281px;width:201px;height:108px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_4 {border:none;margin: 542px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:222px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:69px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:380px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:362px;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:416px;height:362px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:527px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:215px;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:215px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_4 {border:none;margin: 651px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:114px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:69px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 452px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:312px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:69px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:439px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:303px;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:303px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 617px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:148px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:70px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 237px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:527px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:69px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:328px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:414px;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:414px;}
#page_66 #tx1 {position:absolute;top:206px;left:281px;width:201px;height:108px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 382px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:382px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:69px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_3 {border:none;margin: 472px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:292px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:70px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 270px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:495px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:69px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 434px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:330px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:70px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 617px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:148px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:69px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 253px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:511px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:70px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:547px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:195px;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:195px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:567px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:175px;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:416px;height:175px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 237px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:527px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:69px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 651px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:114px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:69px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 506px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:258px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:69px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_3 {border:none;margin: 619px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_3 {border:none;margin: 117px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 529px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:453px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:413px;height:84px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:250px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:413px;height:66px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:413px;height:66px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:652px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:413px;height:78px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_128 #p128dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:132px;}
#page_128 #p128dimg1 #p128img1 {width:413px;height:132px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:199px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:413px;height:229px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:596px;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:596px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_138 #p138dimg1 {position:absolute;top:146px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_138 #p138dimg1 #p138img1 {width:413px;height:48px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:664px;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:664px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:96px;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:413px;height:96px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:413px;height:48px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:546px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:413px;height:48px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:546px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:413px;height:102px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 169px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 211px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 497px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:586px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:141px;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:413px;height:141px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:177px;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:413px;height:177px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:214px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:413px;height:48px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 {border:none;margin: 99px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:391px;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:413px;height:391px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:652px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:96px;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:413px;height:96px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:204px;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:413px;height:204px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:413px;height:229px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:667px;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:667px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:308px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:413px;height:174px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:218px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:413px;height:211px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:471px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:413px;height:193px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:218px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:319px;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:413px;height:319px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:518px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:413px;height:85px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:241px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:511px;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:413px;height:511px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:204px;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:413px;height:204px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 184px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 248px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:107px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:413px;height:139px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:380px;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:413px;height:380px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 169px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 195px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 287px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_3 {border:none;margin: 296px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 638px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 270px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 448px;padding: 0px;border:none;width: 100px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_4 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_3 {border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_4 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_5 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_6 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 915px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 88px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}
#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:624px;height:915px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 135px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;}
#page_328 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 555px 81px;padding: 0px;border: none;width: 543px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 915px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 88px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}
#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:624px;height:915px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 124px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 283px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 26px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft12{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft16{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft25{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft30{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft35{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft36{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft39{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft40{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft42{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft44{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 14px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft49{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft50{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft52{font: 12px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft53{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft55{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft57{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft58{font: 13px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft59{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft60{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft62{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft63{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft64{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft65{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft66{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft67{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft68{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft70{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft71{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft74{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft75{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft76{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft77{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft78{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft79{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft80{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft82{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft84{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft85{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft86{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft87{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft88{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft89{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft90{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft91{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft92{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft93{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft94{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft96{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft97{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft99{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft100{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft102{font: italic 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft103{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft104{font: 12px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft105{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft106{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft107{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft108{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft110{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 16px;}
.ft111{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft112{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft113{font: 23px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft114{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft115{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft116{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft117{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft118{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft119{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft120{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft121{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft122{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft123{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft124{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft125{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft126{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft127{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft128{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft129{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft130{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft131{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft132{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft133{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft136{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft137{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft138{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft139{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft140{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft141{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft142{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft143{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft144{font: italic bold 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft145{font: italic 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft146{font: italic 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft147{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft148{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft149{font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft150{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft151{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft152{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft153{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft154{font: italic bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft155{font: italic bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft156{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft157{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft158{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft159{font: italic bold 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft160{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft161{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft162{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft164{font: italic 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft165{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft166{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft167{font: italic 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft168{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft169{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft170{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft171{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft172{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft173{font: bold 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft174{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft175{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft176{font: italic 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft177{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft178{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft179{font: 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft180{font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft181{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft182{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft183{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft184{font: bold 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft185{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft186{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft187{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft188{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft189{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft190{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft191{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft192{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft193{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft194{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft195{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft196{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft197{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft198{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft199{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft200{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft201{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft202{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft203{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft204{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft205{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft206{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 37px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 36px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 194px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 38px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 49px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: left;padding-left: 258px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 258px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 258px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 258px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 258px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 258px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 258px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 258px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 258px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p195{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 197px;padding-right: 256px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p211{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: right;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p225{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: right;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;margin-top: 392px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: right;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p264{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: left;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 73px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 187px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 313px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p273{text-align: right;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p284{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 201px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 42px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 42px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 42px;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p321{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 61px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 244px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 27px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 61px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: left;padding-right: 40px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 248px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 208px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p456{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p465{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 99px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 21px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 57px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 10px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 40px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 15px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 16px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p569{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p570{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p571{text-align: center;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p572{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 324px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 324px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p585{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p594{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p600{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p623{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p629{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p643{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p660{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 365px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 176px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 164px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 176px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p687{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 337px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p716{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p722{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p730{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p732{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p741{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p743{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 148px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 179px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 92px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 400px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 384px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 351px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 400px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p812{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p814{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p822{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 96px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p847{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p853{text-align: left;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 195px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p862{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p868{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 353px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 313px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p879{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 289px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 351px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 47px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 51px;}
.tr14{height: 36px;}
.tr15{height: 16px;}
.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t19{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 378px;margin-left: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t22{width: 368px;margin-left: 83px;margin-top: 147px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 369px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 366px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t26{width: 397px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 415px;margin-top: 15px;font: italic 13px 'Arial';}
.t31{width: 322px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t32{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t33{width: 415px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t34{width: 416px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t35{width: 415px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t37{width: 416px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t38{width: 415px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t39{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t40{width: 416px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t41{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t42{width: 415px;font: italic 15px 'Arial';}
.t43{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t44{width: 416px;margin-left: 66px;font: italic 15px 'Arial';}
.t45{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t46{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t47{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t48{width: 416px;margin-top: 14px;font: italic 13px 'Arial';}
.t49{width: 397px;font: italic 13px 'Arial';}
.t50{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B3871x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt</P>
<P class="p1 ft1">Slutbetänkande av Aggressionsbrottsutredningen</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2018</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft2">SOU 2018:87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p5 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P>
<P class="p6 ft4">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p7 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p3 ft5">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p3 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p3 ft6">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p3 ft4">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p8 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p6 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p6 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018</P>
<P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24884-3</NOBR></P>
<P class="p6 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p10 ft7">Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet</P>
<P class="p11 ft8">Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag att överväga och ta ställning till om Sverige bör tillträda vissa ändringar i Romstadgan – de s.k. Kampalaändringarna och 2015 års ändring avseende artikel 124 i stadgan (dir. 2017:105 och dir. 2018:87). Utredarens uppdrag innefattade också att över- väga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas möjligheter att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott. Oavsett vilket ställningstagande som övervägandena ledde fram till skulle ut- redaren lämna förslag till de författningsändringar som behövs i svensk rätt för att en sådan lagföring ska kunna ske. Utredaren skulle även göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat be- redningsunderlag avseende reglerna om svensk straffrättslig doms- rätt.</P>
<P class="p12 ft9">Till särskild utredare förordnades samma dag f.d. ambassadören Carl Henrik Ehrenkrona.</P>
<P class="p13 ft10">I utredningen har från och med den 14 november 2017 följande experter medverkat: rättssakkunnige Daniel Brunson, Justitiedeparte- mentet, specialrådgivaren Ola Engdahl, Utrikesdepartementet, advo- katen Susanne Feinsilber, hovrättsrådet, tillika vice ordföranden, Sven Jönson, särskilda utredaren Maria Kelt, kammaråklagaren Hanna Lemoine och professor Pål Wrange.</P>
<P class="p14 ft9">Sekreterare i utredningen har från och med den 26 oktober 2017 varit hovrättsassessorn Anna Dieden.</P>
<P class="p13 ft8">Utredningen, som har antagit namnet Aggressionsbrottsutred- ningen (Ju 2017:13), lämnade i maj 2018 delbetänkandet <SPAN class="ft11">Aggressions- brottet och ändringar i Romstadgan </SPAN>(SOU 2018:33), angående frågan om Sverige bör tillträda de aktuella ändringarna i Romstadgan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft10">Sedan utredningen nu behandlat de övriga frågor som omfattas av utredningsuppdraget överlämnas härmed slutbetänkandet <SPAN class="ft12">Aggressions- brottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt </SPAN>(SOU 2018:87).</P>
<P class="p16 ft13">Utredningens uppdrag är därmed slutfört.</P>
<P class="p17 ft13">Stockholm i december 2018</P>
<P class="p17 ft14">Carl Henrik Ehrenkrona</P>
<P class="p18 ft14"><SPAN class="ft13">/</SPAN>Anna Dieden</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p3 ft15">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p19 ft16"><A href="#page_15">Förkortningar.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p20 ft16"><A href="#page_15">15</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p21 ft16"><A href="#page_17">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p20 ft16"><A href="#page_17">17</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p19 ft16"><A href="#page_27">Summary ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft16"><A href="#page_27">27</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p22 ft16"><A href="#page_39">1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p19 ft16"><A href="#page_39">Författningsförslag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft16"><A href="#page_39">39</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p22 ft13"><A href="#page_39">1.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p20 ft17"><A href="#page_39">Förslag till lag om ändring i brottsbalken .............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_39">39</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">1.2</SPAN><A href="#page_51"><SPAN class="ft18">Förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p24 ft13"><A href="#page_51">för folkmord, brott mot mänskligheten och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p24 ft2"><A href="#page_51">krigsförbrytelser......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft17"><A href="#page_54">1.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p24 ft17"><A href="#page_54">Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ......................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_54">54</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft17"><A href="#page_56">1.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p24 ft17"><A href="#page_56">Förslag till lag om ändring i miljöbalken ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_56">56</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft17">1.5</SPAN><A href="#page_57"><SPAN class="ft18">Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft2"><A href="#page_57">kontinentalsockeln..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">1.6</SPAN><A href="#page_58"><SPAN class="ft18">Förslag till lag om ändring i lagen (1976:19) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft17"><A href="#page_58">internationellt samarbete rörande lagföring för brott ..........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_58">58</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft17">1.7</SPAN><A href="#page_60"><SPAN class="ft18">Förslag till lag om ändring i lagen (1978:801) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft17"><A href="#page_60">internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet .......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_60">60</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">1.8</SPAN><A href="#page_62"><SPAN class="ft18">Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft17"><A href="#page_62">åtgärder mot förorening från fartyg ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_62">62</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft17">1.9</SPAN><A href="#page_64"><SPAN class="ft18">Förslag till lag om ändring i lagen (1982:316) med</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p27 ft17"><A href="#page_64">förbud mot könsstympning av kvinnor.................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p28 ft17"><A href="#page_64">64</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p22 ft13"><A href="#page_65">1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:963) om</A></P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p27 ft2"><A href="#page_65">rymdverksamhet......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p28 ft17"><A href="#page_65">65</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p20 ft20">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p29 ft17"><A href="#page_66">1.11</A></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p30 ft17"><A href="#page_66">Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) ................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_66">66</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p29 ft17"><A href="#page_67">1.12</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p30 ft13"><A href="#page_67">Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om</A></P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p30 ft2"><A href="#page_67">Sveriges ekonomiska zon .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft17"><A href="#page_68">1.13</A></P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p30 ft17"><A href="#page_68">Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) ..............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_68">68</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft10"><SPAN class="ft17">1.14</SPAN><A href="#page_69"><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p30 ft23"><A href="#page_69">för brott mot internationell humanitär rätt ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_69">69</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft17"><A href="#page_70">1.15</A></P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p30 ft13"><A href="#page_70">Förslag till lag om ändring i lagen (1995:732) om skydd</A></P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p30 ft13"><A href="#page_70">för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p30 ft2"><A href="#page_70">Estonia.....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_70">70</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft17"><A href="#page_71">1.16</A></P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p30 ft13"><A href="#page_71">Förslag till lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa</A></P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p30 ft2"><A href="#page_71">internationella sanktioner ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_71">71</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft17"><A href="#page_72">1.17</A></P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p30 ft13"><A href="#page_72">Förslag till lag om ändring i lagen (2002:329) om</A></P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p30 ft17"><A href="#page_72">samarbete med Internationella brottmålsdomstolen ...........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft17"><A href="#page_73">1.18</A></P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p30 ft13"><A href="#page_73">Förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff</A></P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p30 ft17"><A href="#page_73">för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall ....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p20 ft13"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft25"><SPAN class="ft17">1.19</SPAN><A href="#page_74"><SPAN class="ft24">Förslag till lag om ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p33 ft2"><A href="#page_74">brottslighet..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p20 ft13"><A href="#page_74">74</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_75">1.20</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p33 ft17"><A href="#page_75">Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p20 ft13"><A href="#page_75">75</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_76">1.21</A></P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p33 ft13"><A href="#page_76">Förslag till lag om ändring i radio- och </A><NOBR><A href="#page_76">tv-lagen</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p33 ft2"><A href="#page_76">(2010:696) ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p20 ft13"><A href="#page_76">76</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_78">1.22</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p33 ft13"><A href="#page_78">Förslag till lag om ändring i lagen (2012:179) om straff</A></P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p33 ft17"><A href="#page_78">för olovlig befattning med klusterammunition ....................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p20 ft13"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p22 ft16"><A href="#page_81">2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p33 ft26"><A href="#page_81">Utredningens uppdrag och arbete ................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p20 ft16"><A href="#page_81">81</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft13"><A href="#page_81">2.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p33 ft2"><A href="#page_81">Utredningens uppdrag ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p20 ft13"><A href="#page_81">81</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft13"><A href="#page_82">2.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p33 ft2"><A href="#page_82">Utredningens arbete...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p20 ft13"><A href="#page_82">82</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft13"><A href="#page_83">2.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p33 ft2"><A href="#page_83">Betänkandets disposition .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p20 ft13"><A href="#page_83">83</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">SOU 2018:87<SPAN style="padding-left:383px;">Innehåll</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p22 ft16"><A href="#page_85">3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td15"><P class="p34 ft16"><A href="#page_85">Aggressionsbrottet .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p20 ft16"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft17"><A href="#page_85">3.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td15"><P class="p34 ft2"><A href="#page_85">Inledning..................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p22 ft17"><A href="#page_86">3.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p34 ft2"><A href="#page_86">Ett brott i Romstadgan...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p34 ft13"><A href="#page_86">3.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p35 ft13"><A href="#page_86">Romstadgan och Internationella</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p35 ft2"><A href="#page_86">brottmålsdomstolen ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft13"><SPAN class="ft17">3.2.2</SPAN><A href="#page_88"><SPAN class="ft27">Två svenska lagar med anledning av Sveriges</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p22 ft17"><A href="#page_88">tillträde till Romstadgan..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft13"><SPAN class="ft17">3.2.3</SPAN><A href="#page_89"><SPAN class="ft27">Aggressionsbrottet i Romstadgans</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p22 ft2"><A href="#page_89">ursprungliga lydelse.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_89">89</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">3.3</SPAN><A href="#page_90"><SPAN class="ft18">Aggressionsbrottets utformning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><P class="p22 ft2"><A href="#page_90">efter Kampalaändringarna.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft13"><A href="#page_90">3.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p35 ft17"><A href="#page_90">Utformningen av bestämmelserna .........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft13"><A href="#page_93">3.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p35 ft17"><A href="#page_93">Aggressionsbrottets huvudsakliga innebörd..........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_93">93</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft17">3.4</SPAN><A href="#page_94"><SPAN class="ft18">Aktivering av Internationella brottmålsdomstolens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p24 ft17"><A href="#page_94">jurisdiktion över aggressionsbrottet ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p22 ft16"><A href="#page_97">4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p24 ft16"><A href="#page_97">Ett tillträde till Kampalaändringarna</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p24 ft26"><A href="#page_97">avseende aggressionsbrottet........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p20 ft16"><A href="#page_97">97</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p22 ft13"><A href="#page_97">4.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p24 ft2"><A href="#page_97">Inledning..................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_97">97</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">4.2</SPAN><A href="#page_98"><SPAN class="ft18">Utredningen har föreslagit att Sverige bör tillträda</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft17"><A href="#page_98">Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft17"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft13"><SPAN class="ft17">4.2.1</SPAN><A href="#page_98"><SPAN class="ft27">Allmänna överväganden i fråga om tillträde till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p35 ft2"><A href="#page_98">ändringar i Romstadgan ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p34 ft13"><A href="#page_99">4.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p35 ft2"><A href="#page_99">Särskilda skäl såvitt avser aggressionsbrottet.........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_99">99</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p34 ft13"><A href="#page_101">4.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p35 ft13"><A href="#page_101">Riksdagens godkännande krävs inför</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p35 ft2"><A href="#page_101">ratificering ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_101">101</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p22 ft17"><A href="#page_101">4.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><P class="p34 ft17"><A href="#page_101">Författningsförslag i utredningens delbetänkande .............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_101">101</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><P class="p22 ft16"><A href="#page_103">5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p34 ft26"><A href="#page_103">Aggressionsbrottet i några andra länder ......................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p20 ft16"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft17"><A href="#page_103">5.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td22"><P class="p34 ft2"><A href="#page_103">Inledning................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p22 ft17"><A href="#page_104">5.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><P class="p34 ft2"><A href="#page_104">De nordiska länderna ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_104">104</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft17"><A href="#page_105">5.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td22"><P class="p34 ft17"><A href="#page_105">Några ytterligare europeiska länder.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_105">105</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><P class="p22 ft16"><A href="#page_111">6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td3"><P class="p34 ft16"><A href="#page_111">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden</A></P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p34 ft16"><A href="#page_111">och förslag ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft16"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_111">6.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p34 ft2"><A href="#page_111">Inledning ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_112">6.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p34 ft17"><A href="#page_112">Bör aggressionsbrottet kriminaliseras i svensk rätt? ..........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p34 ft13"><A href="#page_112">6.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p35 ft2"><A href="#page_112">Allmänna utgångspunkter ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft9"><SPAN class="ft17">6.2.2</SPAN><A href="#page_115"><SPAN class="ft28">Förhållandet mellan Internationella brottmålsdomstolen och nationell lagföring</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr5 td26"><P class="p22 ft17"><A href="#page_115">(komplementaritetsprincipen) .............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft10"><SPAN class="ft17">6.2.3</SPAN><A href="#page_116"><SPAN class="ft29">Kan en svensk kriminalisering av aggressionsbrottet förväntas få någon reell</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft2"><A href="#page_116">betydelse? ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_116">116</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p39 ft17"><A href="#page_118">6.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft2"><A href="#page_118">Vissa säkerhetspolitiska aspekter .........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_118">118</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p39 ft17"><A href="#page_119">6.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft17"><A href="#page_119">Tillämpningssvårigheter........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">6.2.6</SPAN><A href="#page_122"><SPAN class="ft27">Aggressionsbrottet bör kriminaliseras</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p28 ft13"><A href="#page_122">i svensk rätt............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_122">122</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p28 ft23"><A href="#page_124">6.3 Aggressionsbrottets närmare utformning ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft17">6.3.1</SPAN><A href="#page_124"><SPAN class="ft27">Straffbestämmelserna bör utgå från</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft2"><A href="#page_124">Romstadgan ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p39 ft17"><A href="#page_126">6.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p35 ft17"><A href="#page_126">En person i ledande ställning................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_126">126</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p39 ft17"><A href="#page_127">6.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft17"><A href="#page_127">Om aggressionshandlingen ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_127">127</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p39 ft17"><A href="#page_132">6.3.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft13"><A href="#page_132">Den brottsliga gärningen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft17"><A href="#page_132">och gärningsmannens agerande............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">6.3.5</SPAN><A href="#page_135"><SPAN class="ft27">Osjälvständiga brottsformer och förmans</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p35 ft2"><A href="#page_135">ansvar .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_135">135</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p34 ft13"><A href="#page_138">6.3.6</A></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p35 ft2"><A href="#page_138">Påföljd....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_138">138</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_139">6.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p34 ft17"><A href="#page_139">Domsrätt och åtalsförordnande...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_145">6.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td3"><P class="p34 ft2"><A href="#page_145">Särskilt om immunitet..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_145">145</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_146">6.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p34 ft2"><A href="#page_146">Preskription ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_146">146</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_147">6.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p34 ft2"><A href="#page_147">Vissa följdändringar krävs ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td23"><P class="p22 ft16"><A href="#page_149">7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><P class="p34 ft26"><A href="#page_149">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt ..............</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft16"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_149">7.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p34 ft2"><A href="#page_149">Inledning ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p22 ft17"><A href="#page_150">7.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p34 ft17"><A href="#page_150">Allmänt om straffrättslig jurisdiktion .................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p34 ft13"><A href="#page_150">7.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p35 ft23"><A href="#page_150">Folkrättsliga utgångspunkter för jurisdiktion.....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td30"><P class="p42 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p22 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p20 ft21">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><P class="p42 ft13"><A href="#page_151">7.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_151">Jurisdiktionsprinciper............................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p42 ft13"><A href="#page_156">7.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_156">Jurisdiktion på traktatsrättslig grund ...................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_156">156</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p42 ft13"><A href="#page_156">7.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft23"><A href="#page_156">Jurisdiktion i svensk straffrättslig lagstiftning ....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_156">156</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p28 ft17"><A href="#page_157">7.3 Brottsbalkens domsrättsbestämmelser ................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_157">157</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p42 ft13"><A href="#page_157">7.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft2"><A href="#page_157">Regelsystemets utveckling ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_157">157</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p42 ft13"><A href="#page_158">7.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_158">Brott som begåtts inom riket................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_158">158</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p42 ft13"><A href="#page_160">7.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p28 ft17"><A href="#page_160">Brott som begåtts utom riket ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft13"><SPAN class="ft17">7.3.4</SPAN><A href="#page_163"><SPAN class="ft27">Svensk domsrätt påverkas av förekomsten</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p35 ft2"><A href="#page_163">av en utländsk dom ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_163">163</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p39 ft17"><A href="#page_164">7.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p35 ft17"><A href="#page_164">Beaktande av utländsk påföljd ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_164">164</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft13"><SPAN class="ft17">7.3.6</SPAN><A href="#page_165"><SPAN class="ft27">Begränsningar till följd av immunitet</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft13"><A href="#page_165">och andra folkrättsliga grundsatser.......................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p28 ft17"><A href="#page_165">7.4 Domsrätt enligt specialstraffrätten ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft17">7.5</SPAN><NOBR><A href="#page_167"><SPAN class="ft18">EU-straffrätten</SPAN></A></NOBR><A href="#page_167"> har betydelse för utformningen av</A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p24 ft2"><A href="#page_167">svenska domsrättsbestämmelser ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_167">167</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p22 ft16"><A href="#page_169">8</A></P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p24 ft16"><A href="#page_169">Internationella straffrättsutredningens förslag</A></P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p24 ft26"><A href="#page_169">avseende straffrättslig domsrätt ................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft16"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p22 ft13"><A href="#page_169">8.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p24 ft2"><A href="#page_169">Inledning................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">8.2</SPAN><A href="#page_170"><SPAN class="ft18">Närmare om Internationella straffrättsutredningens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p22 ft17"><A href="#page_170">uppdrag gällande straffrättslig domsrätt..............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">8.3</SPAN><A href="#page_171"><SPAN class="ft18">Internationella straffrättsutredningens överväganden</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p22 ft2"><A href="#page_171">och förslag .............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_171">171</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft13"><SPAN class="ft17">8.3.1</SPAN><A href="#page_171"><SPAN class="ft27">Utgångspunkter för utredningens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p22 ft2"><A href="#page_171">reformförslag .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_171">171</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft13"><SPAN class="ft17">8.3.2</SPAN><A href="#page_175"><SPAN class="ft27">Närmare om förslaget till ny lydelse av 2 kap.</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p35 ft2"><A href="#page_175">brottsbalken ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p34 ft13"><A href="#page_186">8.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p35 ft13"><A href="#page_186">Förslag gällande författningar utanför</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p35 ft2"><A href="#page_186">brottsbalken ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_186">186</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><P class="p22 ft16"><A href="#page_189">9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p34 ft16"><A href="#page_189">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare</A></P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><P class="p34 ft16"><A href="#page_189">överväganden ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft16"><A href="#page_189">189</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft17"><A href="#page_189">9.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td22"><P class="p34 ft2"><A href="#page_189">Inledning................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_189">189</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p22 ft17"><A href="#page_190">9.2 Gällande rätt .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_190">190</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft17">9.2.1</SPAN><A href="#page_190"><SPAN class="ft27">Krav på åtalsförordnande begränsar</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td26"><P class="p22 ft2"><A href="#page_190">domsrätten.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_190">190</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft17">9.2.2</SPAN><A href="#page_191"><SPAN class="ft27">Brottsbalkens bestämmelser om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p22 ft2"><A href="#page_191">åtalsförordnande....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_191">191</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">9.2.3</SPAN><A href="#page_194"><SPAN class="ft27">Bestämmelser om åtalsförordnande utanför</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p22 ft2"><A href="#page_194">2 kap. brottsbalken................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_194">194</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft17">9.2.4</SPAN><A href="#page_196"><SPAN class="ft27">Fördelningen mellan regeringen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr5 td26"><P class="p22 ft2"><A href="#page_196">och riksåklagaren...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_196">196</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft17">9.3</SPAN><A href="#page_197"><SPAN class="ft18">Internationella straffrättsutredningens förslag</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p22 ft17"><A href="#page_197">i frågan om åtalförordnande.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_197">197</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft17">9.4</SPAN><A href="#page_199"><SPAN class="ft18">Överväganden och förslag i departementspromemorian</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p22 ft2"><A href="#page_199">Ds 2014:13.............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft13"><A href="#page_199">9.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p35 ft17"><A href="#page_199">Utgångspunkter för övervägandena.....................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft10"><SPAN class="ft17">9.4.2</SPAN><A href="#page_200"><SPAN class="ft29">Beslut om åtalsförordnande och ansvarsfördelningen mellan regeringen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p20 ft2"><A href="#page_200">och riksåklagaren...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_200">200</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p33 ft13"><A href="#page_201">9.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p20 ft17"><A href="#page_201">Kriterier för bedömningen ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_201">201</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td13"><P class="p22 ft16"><A href="#page_203">10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p33 ft26"><A href="#page_203">Straffrättslig domsrätt i några andra länder .................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft16"><A href="#page_203">203</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_203">10.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p33 ft2"><A href="#page_203">Inledning ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_203">203</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_203">10.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p33 ft2"><A href="#page_203">Danmark................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_203">203</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_204">10.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p33 ft13"><A href="#page_204">Finland</A></P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p20 ft2"><A href="#page_204">..................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_204">204</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_205">10.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p33 ft2"><A href="#page_205">Norge ....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_205">205</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_206">10.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p33 ft2"><A href="#page_206">Tyskland................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_206">206</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p22 ft16"><A href="#page_207">11</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td6"><P class="p33 ft16"><A href="#page_207">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><P class="p33 ft16"><A href="#page_207">och förslag ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft16"><A href="#page_207">207</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_207">11.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p33 ft2"><A href="#page_207">Inledning ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_207">207</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_208">11.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p33 ft13"><A href="#page_208">Ett förslag till en samlad och lättillämpad reglering av</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p33 ft17"><A href="#page_208">straffrättslig domsrätt – några utgångspunkter ..................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_208">208</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft17"><A href="#page_215">11.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p33 ft2"><A href="#page_215">En ny lydelse av 2 kap. brottsbalken ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_215">215</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p33 ft13"><A href="#page_215">11.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p20 ft2"><A href="#page_215">Kapitlets rubrik .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_215">215</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p33 ft23"><A href="#page_216">11.3.2 Gärningsortens betydelse för domsrätt ...............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_216">216</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td30"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p22 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p20 ft21">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><P class="p27 ft13"><A href="#page_222">11.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p22 ft17"><A href="#page_222">Gärningsmannen och svensk domsrätt ................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_222">222</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><P class="p27 ft17"><A href="#page_226">11.3.4 Skyddsintresse kan skapa domsrätt ......................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_226">226</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><P class="p27 ft23"><A href="#page_228">11.3.5 Domsrätt över vissa brott .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_228">228</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_232">11.3.6 Härledd jurisdiktion – principen om</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p22 ft17"><A href="#page_232">ställföreträdande straffrättskipning......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p27 ft13"><A href="#page_234">11.3.7</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p22 ft2"><A href="#page_234">Dubbel straffbarhet ...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_234">234</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft13"><SPAN class="ft17">11.3.8</SPAN><A href="#page_238"><SPAN class="ft31">Beaktande av utländsk brottmålsdom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p30 ft2"><A href="#page_238">och påföljd .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_238">238</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p33 ft13"><A href="#page_241">11.3.9</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p30 ft2"><A href="#page_241">Åtalsförordnande...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_241">241</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p33 ft13"><A href="#page_245">11.3.10</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p30 ft2"><A href="#page_245">Folkrättsliga begränsningar...................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_245">245</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p22 ft17"><A href="#page_247">11.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p33 ft13"><A href="#page_247">Straffrättslig domsrätt i författningar</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td42"><P class="p33 ft2"><A href="#page_247">utanför brottsbalken .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_247">247</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td40"><P class="p22 ft16"><A href="#page_257">12</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p33 ft26"><A href="#page_257">Konsekvenser och genomförande av förslagen ............</A></P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p20 ft16"><A href="#page_257">257</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p22 ft17"><A href="#page_257">12.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p33 ft2"><A href="#page_257">Inledning................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_257">257</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p22 ft17"><A href="#page_258">12.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p33 ft2"><A href="#page_258">Konsekvenser av förslagen ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_258">258</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p33 ft13"><A href="#page_258">12.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p30 ft2"><A href="#page_258">Ekonomiska konsekvenser....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_258">258</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p33 ft13"><A href="#page_259">12.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p30 ft2"><A href="#page_259">Konsekvenser i övrigt............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft17"><A href="#page_259">12.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><P class="p33 ft17"><A href="#page_259">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p22 ft16"><A href="#page_261">13</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td42"><P class="p33 ft16"><A href="#page_261">Författningskommentar ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p20 ft16"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft17"><A href="#page_261">13.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><P class="p33 ft17"><A href="#page_261">Förslaget till lag om ändring i brottsbalken ........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft10"><SPAN class="ft17">13.2</SPAN><A href="#page_285"><SPAN class="ft22">Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p30 ft2"><A href="#page_285">krigsförbrytelser....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_285">285</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft17"><A href="#page_288">13.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p30 ft17"><A href="#page_288">Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_288">288</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p29 ft17"><A href="#page_289">13.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p30 ft17"><A href="#page_289">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken..........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_289">289</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft17"><A href="#page_289">13.5</A></P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p30 ft13"><A href="#page_289">Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om</A></P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p30 ft2"><A href="#page_289">kontinentalsockeln................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_289">289</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p29 ft17"><A href="#page_290">13.6</A></P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p30 ft13"><A href="#page_290">Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:19) om</A></P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p30 ft17"><A href="#page_290">internationellt samarbete rörande lagföring för brott ........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_290">290</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft17"><A href="#page_291">13.7</A></P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p30 ft13"><A href="#page_291">Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:801) om</A></P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p30 ft17"><A href="#page_291">internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet .....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p20 ft17"><A href="#page_291">291</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p22 ft13"><A href="#page_292">13.8</A></P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p47 ft13"><A href="#page_292">Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om</A></P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p47 ft17"><A href="#page_292">åtgärder mot förorening från fartyg ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_292">292</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p22 ft13"><A href="#page_293">13.9</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p47 ft13"><A href="#page_293">Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:963) om</A></P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p47 ft2"><A href="#page_293">rymdverksamhet ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_293">293</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p22 ft13"><A href="#page_294">13.10</A></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p47 ft17"><A href="#page_294">Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)...........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_294">294</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p22 ft13"><A href="#page_294">13.11</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p47 ft13"><A href="#page_294">Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1140) om</A></P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p47 ft2"><A href="#page_294">Sveriges ekonomiska zon .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_294">294</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p22 ft13"><A href="#page_294">13.12</A></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p47 ft17"><A href="#page_294">Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) .........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_294">294</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft10"><SPAN class="ft17">13.13</SPAN><A href="#page_295"><SPAN class="ft32">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p47 ft23"><A href="#page_295">för brott mot internationell humanitär rätt ........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_295">295</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft17"><A href="#page_295">13.14</A></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p47 ft13"><A href="#page_295">Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:732) om</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p47 ft13"><A href="#page_295">skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p47 ft2"><A href="#page_295">Estonia...................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_295">295</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft17"><A href="#page_296">13.15</A></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p47 ft13"><A href="#page_296">Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:329) om</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p47 ft17"><A href="#page_296">samarbete med Internationella brottmålsdomstolen .........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_296">296</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft9"><SPAN class="ft17">13.16</SPAN><A href="#page_296"><SPAN class="ft33">Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td37"><P class="p22 ft2"><A href="#page_296">vissa fall .................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p20 ft13"><A href="#page_296">296</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft25"><SPAN class="ft17">13.17</SPAN><A href="#page_297"><SPAN class="ft34">Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p51 ft2"><A href="#page_297">allvarlig brottslighet..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_297">297</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td46"><P class="p22 ft17"><A href="#page_297">13.18</A></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p51 ft17"><A href="#page_297">Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)....</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_297">297</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td46"><P class="p22 ft17"><A href="#page_298">13.19</A></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p51 ft13"><A href="#page_298">Förslaget till lag om ändring i radio- och </A><NOBR><A href="#page_298">tv-lagen</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p51 ft2"><A href="#page_298">(2010:696) .............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_298">298</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft17"><A href="#page_298">13.20</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p51 ft13"><A href="#page_298">Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:179) om</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p51 ft23"><A href="#page_298">straff för olovlig befattning med klusterammunition ........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_298">298</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td47"><P class="p22 ft16"><A href="#page_301">Referenser.......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft16"><A href="#page_301">301</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td48"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p22 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p20 ft21">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p22 ft16">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td32"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td48"><P class="p22 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p22 ft17"><A href="#page_303">Kommittédirektiv 2017:105 .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_303">303</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p22 ft13">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p22 ft17"><A href="#page_315">Kommittédirektiv 2018:87 ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p43 ft17"><A href="#page_315">315</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td48"><P class="p22 ft13">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p22 ft17">RC/Res.6 Aggressionsbrottet......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p43 ft17">317</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p52 ft15">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td50"><P class="p22 ft13">bet.</P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p22 ft13">utskottsbetänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td50"><P class="p22 ft13">dir.</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p22 ft13">direktiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">CAT</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Förenta nationernas kommitté</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p22 ft13">mot tortyr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">Ds</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Departementsserien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13"><NOBR>EU-fördraget</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Fördraget om Europeiska unionen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13"><NOBR>EU-stadgan</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Europeiska unionens stadga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p22 ft17">om de grundläggande rättigheterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">FN</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Förenta nationerna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13"><NOBR>FN-stadgan</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Förenta nationernas stadga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">ICC</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">International Criminal Court,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p22 ft23">Internationella brottmålsdomstolen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">ICJ</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">International Court of Justice,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p22 ft13">Internationella domstolen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">JK</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Justitiekanslern</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">JO</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft23">Riksdagens ombudsmän (Justitie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p22 ft13">ombudsmannen)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p22 ft13">Ju</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft13">Justitiedepartementet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft20">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Förkortningar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr0 td52"><P class="p22 ft13">Lissabonfördraget</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p22 ft17">Lissabonfördraget om ändring av för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p22 ft23">draget om Europeiska unionen och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p22 ft17">fördraget om upprättandet av Euro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p22 ft13">peiska gemenskapen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p22 ft13">prop.</P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p22 ft13">regeringens proposition</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td52"><P class="p22 ft13">Romstadgan</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p22 ft13">Romstadgan för Internationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p22 ft13">brottmålsdomstolen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td52"><P class="p22 ft13">rskr.</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p22 ft13">riksdagsskrivelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td52"><P class="p22 ft13">SOU</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p22 ft13">Statens offentliga utredningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td52"><P class="p22 ft13">SÖ</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p22 ft13">Sveriges överenskommelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p22 ft13">med främmande makter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p3 ft15">Sammanfattning</P>
<P class="p54 ft35">Uppdraget</P>
<P class="p55 ft10">Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (SÖ 2002:59, Romstadgan) inrättades Internationella brottmålsdom- stolen (ICC) som en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten. Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998 och deponerade ratifikationsinstrumen- tet hos FN:s generalsekreterare den 28 juni 2001.</P>
<P class="p56 ft10">Romstadgan har under senare år varit föremål för viktiga för- ändringar. Utredningen har fått i uppdrag att överväga och ta ställ- ning till om Sverige bör tillträda de stadgeändringar som antogs vid en översynskonferens i Kampala i juni 2010 (Kampalaändringarna), däribland ändringar som gör det möjligt för ICC att utöva sin jurisdiktion avseende det s.k. aggressionsbrottet, dock först sedan ett särskilt beslut att aktivera jurisdiktionen fattats. Ett sådant beslut fattades i december 2017. I utredningens uppdrag har också ingått att ta ställning till om Sverige bör tillträda den ändring som år 2015 antogs beträffande artikel 124 i Romstadgan. I december 2017 antogs vidare vissa ändringar avseende Romstadgans reglering av krigs- förbrytelser (artikel 8). Frågan om Sverige bör ratificera även dessa ändringar har behandlats inom ramen för uppdraget. Utredningen har i maj 2018 avlämnat delbetänkandet <SPAN class="ft12">Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan</SPAN>, SOU 2018:33. I detta betänkande har utredningen föreslagit att Sverige bör ratificera Kampalaändringarna, 2015 års ändring av artikel 124 och 2017 års ändring av artikel 8. En ratifi- cering av Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet kräver att lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmåls- domstolen ändras på så sätt att vad som enligt lagen sedan tidigare gäller bl.a. om möjligheten att överlämna personer misstänkta för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser till ICC</P>
<P class="p57 ft20">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">ska gälla också för aggressionsbrottet. En sådan författningsändring har föreslagits i utredningens delbetänkande.</P>
<P class="p59 ft9">I utredningens uppdrag har vidare ingått att överväga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas möjligheter att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott och lämna förslag till de författningsändringar som behövs i svensk rätt för att sådan lagföring ska kunna ske.</P>
<P class="p60 ft25">Utredningens uppdrag har också innefattat att göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat beredningsunderlag avseende reglerna om svensk straffrättslig domsrätt. En utgångs- punkt för uppdraget i denna del har varit Internationella straffrätts- utredningens betänkande <SPAN class="ft36">Internationella brott och svensk jurisdiktion</SPAN>, SOU 2002:98, liksom departementspromemorian <SPAN class="ft36">Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken</SPAN>, Ds 2014:13.</P>
<P class="p60 ft37">De två sistnämnda delarna av utredningens uppdrag – en eventuell kriminalisering av aggressionsbrottet och reglerna om svensk straff- rättslig domsrätt – behandlas i detta slutbetänkande.</P>
<P class="p61 ft35">Aggressionsbrottet i svensk rätt</P>
<P class="p62 ft16">Aggressionsbrottets huvudsakliga innebörd</P>
<P class="p63 ft25">Av artikel 5 i Romstadgan framgår att ICC har jurisdiktion över brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Romstadgans ursprungliga lydelse innehöll en defi- nition av de tre förstnämnda brotten, medan aggressionsbrottet inte definierades i stadgan när den antogs. ICC gavs vid Romstadgans tillkomst inte heller behörighet att utöva jurisdiktion över detta brott. Frågan om den närmare utformningen av aggressionsbrottet har länge ansetts kontroversiell i flera olika avseenden. Det har bl.a. gällt frågan om hur vidsträckt definitionen av aggressionsbrottet ska vara och vad som ska gälla beträffande jurisdiktionen över detta brott. Eftersom parterna vid Romstadgans tillkomst inte kunde enas om den närmare utformningen av aggressionsbrottet blev lösningen att en markering gjordes i stadgan om att aggressionsbrottet faller inom ICC:s materiella jurisdiktion, men att en stadgeändring krävs som anger en definition av brottet och med bestämmelser om de närmare förutsättningarna för utövande av domstolens jurisdiktion häröver.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p22 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft10">Vid Kampalakonferensen antogs de stadgeändringar som var nöd- vändiga för att ICC ska kunna döma över aggressionsbrottet. Den definition av brottet som infördes genom Kampalaändringarna be- står av två element. Det ena gäller den aggressionshandling som begås av en stat och det andra rör vilka handlingar som ska medföra ett individuellt straffansvar. Definitionen återfinns i artikel 8a i Rom- stadgan. Här sägs att med aggressionsbrott avses planering, för- beredelse, inledande eller utförande av en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar över- trädelse av FN:s stadga. Av bestämmelsen framgår att ett aggres- sionsbrott kan begås endast av en person som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande. Detta krav innebär att det är fråga om ett ledarskapsbrott. Med aggressions- handling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med FN:s stadga. Bestämmelsen anger vidare att samtliga de händelser som anges i FN:s general- församlings resolution 3314 (XXIX) av den 14 december 1974, anses utgöra aggressionshandlingar. Det kan exempelvis röra sig om en in- vasion eller ett angrepp av en stats väpnade styrkor på en annan stats territorium.</P>
<P class="p65 ft9">Genom ett särskilt beslut i december 2017 aktiverades ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet. I samband härmed enades Rom- stadgans parter om att jurisdiktionen ska vara begränsad på så sätt att endast en stadgepart i förhållande till vilken Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet har trätt i kraft ska omfattas av ICC:s jurisdiktion över det aktuella brottet.</P>
<P class="p66 ft16">Sverige bör kriminalisera aggressionsbrottet</P>
<P class="p67 ft14">Övervägande skäl talar för att aggressionsbrottet bör kriminaliseras i svensk rätt</P>
<P class="p55 ft10">Som utgångspunkt för bedömningen har legat att Sverige, som part i Romstadgan, åtagit sig att verka för att de målsättningar som ligger bakom stadgan ska kunna uppnås, däribland den grundläggande folk- rättsliga normen att stater inte får inleda angrepp mot andra stater. Vidare har Sverige under lång tid varit starkt engagerat för att främja utvecklingen av den internationella humanitära rätten och mänskliga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p68 ft10">rättigheter. En kriminalisering av aggressionsbrottet i svensk rätt kan därför ses som en naturlig fortsättning på den svenska strävan att motverka straffrihet för de allvarligaste internationella brotten och det konsekventa stöd Sverige alltsedan ICC:s tillkomst har visat domstolen. En viktig utgångspunkt för ICC:s verksamhet är att nationell jurisdiktion har företräde framför ICC:s jurisdiktion, så länge en nationell undersökning pågår eller har genomförts och den nationella lagföringen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Även om det inte finns något uttryckligt krav på stadgeparterna att införa nationell lagstiftning som kriminaliserar de brott som ICC har juris- diktion över, så bygger Romstadgan på grundförutsättningen att såväl ICC som enskilda stater har jurisdiktion över de brott som omfattas av stadgan. Detta har ansetts vara ett starkt vägande skäl för att Sverige efter en ratificering av Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet också bör införa nationella straffbestämmelser som kriminaliserar detta brott. Vid bedömningen har utredningen också beaktat vilken reell betydelse en svensk kriminalisering av aggressionsbrottet kan förväntas få, vissa säkerhetspolitiska aspekter, uppkommande svårigheter i rättstillämpningen beträffande ett brott med så starka politiska förtecken som aggressionsbrottet har, liksom lagtekniska aspekter och jurisdiktionsfrågor.</P>
<P class="p69 ft39">Bestämmelser om aggressionsbrottet föreslås införas i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, som namnändras</P>
<P class="p70 ft25">I syfte att i Sverige kunna lagföra personer för brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i samma utsträck- ning som är möjligt vid ICC har lagen (2014:406) om straff för folk- mord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser antagits. Genom lagen kriminaliseras de nämnda brotten i svensk rätt. Även vissa osjälvständiga brottsformer, som försök, förberedelse eller stämp- ling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott är straff- bart enligt lagen. Vid en kriminalisering av aggressionsbrottet i svensk rätt bör också straffbestämmelserna om detta brott lämpligen place- ras i den aktuella lagen, som föreslås få sitt namn ändrat till lagen om vissa internationella brott.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p22 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Aggressionsbrottets huvudsakliga utformning i svensk rätt</P>
<P class="p72 ft25">De föreslagna aggressionsbrottsbestämmelserna i svensk rätt är ut- formade i nära anslutning till Romstadgans reglering av brottet. För aggressionsbrott kan således endast den dömas som kan utöva kon- troll eller styra över en stats politiska eller militära handlande. Avgör- ande för om en person tillhör den personkrets som avses, är gärnings- mannens faktiska möjlighet att kontrollera eller styra den angripande statens agerande, medan formell position eller yrkespost inte har någon avgörande betydelse.</P>
<P class="p73 ft10">För att ansvar för aggressionsbrott ska kunna komma i fråga krävs, enligt förslaget, att en sådan person som nyss nämnts, planerar, för- bereder, inleder eller utför en aggressionshandling som, till sin karak- tär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar överträdelse av FN:s stadga. Med aggressionshandling ska avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, på ett sätt som är oförenligt med <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Uppräkningen av aggressionshandlingar i artikel 8a i Romstadgan föreslås bli vägledande vid prövningen av om en aggressionshandling föreligger, men tas inte in i de svenska straffbestämmelserna om aggressionsbrott.</P>
<P class="p74 ft9">Försök, förberedelse och stämpling till aggressionsbrott föreslås bli straffbart, liksom underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott. Begränsningen att endast den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande kan dömas för brott, gäller även för aggressionsbrottet i dess osjälvständiga brotts- former.</P>
<P class="p75 ft9">Straffet för aggressionsbrott föreslås vara fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Aggressionsbrottet ska undantas från regler om preskription.</P>
<P class="p66 ft14">Särskilt om domsrätt och åtalsförordnande avseende aggressionsbrottet</P>
<P class="p55 ft10">Svensk domstol föreslås vara behörig att döma för aggressionsbrott i huvudsak i samma utsträckning som ICC har jurisdiktion över detta brott. Domsrätt ska således föreligga över brott där den aggres- sionshandling som ligger till grund för brottet har begåtts av en stat gentemot vilken Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet har trätt i kraft. I vissa fall ska dock oinskränkt svensk domsrätt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">föreligga, dvs. utan hinder av om den stat som begått aggressions- handlingen har ratificerat Kampalaändringarna eller inte. Så är fallet om aggressionsbrottet har en stark svensk anknytning, vilket bl.a. är fallet om brottet har begåtts i Sverige eller av någon som vid tiden för brottet var svensk medborgare eller hade hemvist här, liksom om brottet riktat sig mot ett svenskt allmänt intresse. Domsrättsreglerna för aggressionsbrottet föreslås bli placerade i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (som efter den föreslagna namnändringen ska benämnas lagen om vissa internationella brott), medan jurisdiktionen över övriga brott i Romstadgan även fortsättningsvis ska regleras i 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p77 ft9">För att åtal för aggressionsbrott ska få väckas, krävs att reger- ingen har meddelat åtalsförordnande.</P>
<P class="p78 ft35">Svensk straffrättslig domsrätt</P>
<P class="p62 ft16">Utgångspunkter för utredningens övervägande</P>
<P class="p79 ft10">De centrala bestämmelserna om svensk straffrättslig domsrätt finns i 2 kap. brottsbalken. Bestämmelserna har ändrats och kompletterats vid ett stort antal tillfällen och regleringen har ansetts svåröverskåd- lig och komplicerad. Dessutom finns en rad domsrättsbestämmelser i specialstraffrättsliga lagar. En uttrycklig utgångspunkt för utred- ningens överväganden och förslag till en samlad och lättillämpad reglering av straffrättslig domsrätt är Internationella straffrättsutred- ningens nämnda betänkande SOU 2002:98 och departementsprome- morian Ds 2014:13. Genom förslaget samlas de generella straffrätts- liga domsrättsbestämmelserna i 2 kap. brottsbalken, som ges en ny lydelse och den nya rubriken <SPAN class="ft12">Om svensk domstols behörighet</SPAN>. Doms- rättsbestämmelserna utformas med utgångspunkt i de folkrättsliga anknytningsprinciperna.</P>
<P class="p80 ft9">I den mån domsrättsbestämmelser i specialstraffrättsliga författ- ningar bedöms nödvändiga ska de behållas, annars ska de generella bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken tillämpas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p22 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft16">En ny lydelse av 2 kap. brottsbalken</P>
<P class="p81 ft14">Domsrätt över brott begångna i Sverige</P>
<P class="p72 ft10">Territorialitetsprincipen, dvs. att en stat har domsrätt över brott som har begåtts på det egna territoriet, har en folkrättslig särställning som grund för nationell jurisdiktion. Med grunden i denna princip ska svensk domstol, liksom är fallet enligt gällande rätt, vara behörig att döma för brott som begåtts i Sverige. I bestämmelsen om doms- rätt för brott begångna i Sverige införs också regler om lokalisering av brott, liksom av underlåtenhetsbrott. Dessutom införs bestäm- melser om lokalisering av brott som utgör medverkan till annans brott.</P>
<P class="p66 ft14">Domsrätt över brott begångna utanför Sverige</P>
<P class="p55 ft10">För brott som begåtts utanför Sverige föreslås svensk domstol vara behörig att döma om brottet har begåtts ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett svenskt fartyg eller luftfartyg. En ny bestämmelse föreslås, varigenom svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts på en inrättning i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kontinentalsockeln.</P>
<P class="p56 ft10">Liksom är fallet i dag ska svensk domstol vidare vara behörig att döma för brott som har begåtts utomlands av någon som vid gär- ningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller när åtal väcks för brottet har förvärvat svenskt medborgarskap eller tagit hemvist i Sverige. De tidigare gällande bestämmelserna om svensk domsrätt för brott som begåtts av personer som är med- borgare i något annat nordiskt land föreslås inte föras in i den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken. Inte heller föreslås någon bestäm- melse om domsrätt över brott, på vilket kan följa fängelse i mer än sex månader, som begåtts av utlänning som finns här i landet.</P>
<P class="p82 ft9">Svensk domstol föreslås dessutom vara behörig att döma för brott som riktat sig mot ett svenskt enskilt intresse. Därmed avses en svensk medborgare eller någon annan som har hemvist i Sverige, liksom en svensk juridisk person.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft9">Domsrätt ska också föreligga för brott som riktat sig mot ett svenskt allmänt intresse. Så är fallet för brott som riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen sär- skilt skyddat svenskt intresse.</P>
<P class="p14 ft9">Dessutom ska svensk domstol vara behörig att döma över brott som har begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning.</P>
<P class="p13 ft10">Vidare föreslås svensk domstol vara behörig att döma för brott som har begåtts av någon som befinner sig i Sverige om en främ- mande stat har begärt att lagföring för brottet ska överföras hit. Det- samma ska gälla om en begäran om utlämning eller överlämnande för brottet har lämnats utan bifall. Domsrätt föreslås också föreligga om brottet omfattas av en internationell överenskommelse eller annan förpliktelse som är bindande för Sverige och enligt vilken det före- ligger en skyldighet att utan undantag pröva frågan om åtal om den misstänkte inte utlämnas eller överlämnas.</P>
<P class="p83 ft25">För vissa brott gäller svensk domsrätt även utan krav på att brottet har någon särskild anknytning till Sverige. Så ska vara fallet, liksom enligt gällande rätt, för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Även för merparten av de brott som i dag är reglerade i 2 kap. 3 § 6 brottsbalken ska svensk domsrätt föreligga. En ny bestämmelse föreslås varigenom slås fast att svensk domstol är behörig att döma över gärningar som omfattas av tortyrbegreppet enligt artikel 1 i FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsk- lig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och för försök till sådant brott.</P>
<P class="p13 ft25">Bestämmelsen i 2 kap. 3 § 7 brottsbalken om behörighet att döma för brott för vilka det lindrigaste straffet enligt svensk rätt är fäng- else i fyra år eller därutöver föreslås bli upphävd. Det huvudsakliga skälet härför är att det inte bedöms vara ett berättigat intresse för Sverige att svensk domstol ska kunna döma över brott som helt saknar anknytning till Sverige i andra fall än då det är fråga om allvarliga brott mot den internationella rätten.</P>
<P class="p83 ft10">För domsrätt över brott som begåtts utanför Sverige gäller som huvudregel krav på s.k. dubbel straffbarhet. Svensk behörighet före- ligger således som regel endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten. Vissa undantag föreslås dock, bl.a. i de fall då det är fråga om brott för vilka det lindrigaste straff som är före-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p22 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">skrivet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer. En ny bestäm- melse införs, varigenom slås fast att om ett brott har begåtts på flera staters område, är kravet på dubbel straffbarhet uppfyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på åtminstone en av de andra gärningsorterna.</P>
<P class="p85 ft14">Åtalsförordnande</P>
<P class="p86 ft9">För brott som begåtts utanför Sverige ska som huvudregel, liksom är fallet i dag, krävas att åtalsförordnande meddelas. I vissa undan- tagsfall ska också krävas åtalsförordnande för brott som begåtts i Sverige.</P>
<P class="p56 ft25">Ansvaret för prövningen av åtalsförordnande ska i merparten av fallen åvila riksåklagaren. I vissa undantagsfall, som typiskt sett kan komma att innefatta överväganden av utrikes- eller säkerhetspolitisk innebörd, ska dock regeringen ha exklusiv kompetens att pröva frågan om åtalsförordnande. Så ska vara fallet, förutom vad avser aggres- sionsbrottet, bl.a. för brott som begåtts i Sverige av en utlänning i viss tjänst som innefattar allmän ställning hos en annan stat eller en mellanfolklig organisation.</P>
<P class="p87 ft25">För brott som har begåtts utomlands av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige får riksåklagaren överlämna prövningen till en annan allmän åklagare.</P>
<P class="p75 ft9">För riksåklagarens prövning ställs ett antal bedömningskriterier upp. Vid prövningen ska särskilt beaktas om ett åtal här i riket är förenligt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser, i vilken utsträck- ning brottsligheten eller den misstänkte har anknytning till Sverige, om åtgärder för lagföring har inletts eller kommer att inledas i en annan stat eller vid en internationell domstol och vilka faktiska möj- ligheter det finns att utreda brottet och lagföra den misstänkte i Sverige.</P>
<P class="p75 ft9">Om det finns anledning att anta att prövningen har särskild be- tydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik, ska ärendet alltid överlämnas till regeringen för beslut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft35">Förslagens konsekvenser</P>
<P class="p88 ft25">Kriminaliseringen av aggressionsbrottet i svensk rätt kan innebära kostnader för utredningar om sådana brott, för efterföljande rätts- processer och för kriminalvård i anstalt. Antalet aggressionsbrott som behöver hanteras av svenska myndigheter kommer dock med största sannolikhet att bli ytterst få. De kostnader som kan uppkomma till följd av kriminaliseringen av aggressionsbrottet bör därför kunna rymmas inom befintliga anslag.</P>
<P class="p77 ft9">Utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken kom- mer sannolikt att kräva vissa utbildningsinsatser för de personer som har att tillämpa bestämmelserna. Kostnader för utbildning ryms dock regelmässigt inom myndigheters allmänna anslag, varför även den utbildning som kan komma att krävas får rymmas inom befintliga kost- nadsramar.</P>
<P class="p89 ft8">I övrigt bedöms utredningens förslag inte få några konsekvenser av de slag som anges i kommittéförordningen (1998:1474).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p3 ft15">Summary</P>
<P class="p54 ft35">Remit</P>
<P class="p55 ft10">The Rome Statute of the International Criminal Court (Rome Statute, Swedish Treaty Series 2002:59) established the International Crimi- nal Court (ICC) as a permanent institution for prosecution of indi- viduals for the most serious international crimes. Sweden signed the Statute on 7 October 1988 and deposited its instrument of ratification with the UN Secretary General on 28 June 2001.</P>
<P class="p56 ft10">The Statute has undergone important changes in recent years. The Inquiry has been tasked with considering and taking a position on whether Sweden should accede to the amendments to the Statute adopted at a Review Conference in Kampala in June 2010 (the Kampala amendments), including amendments that enable the ICC to exercise its jurisdiction regarding the ‘crime of aggression’, but only after a separate decision had been taken to activate its jurisdiction. That decision was made in December 2017. The remit of the Inquiry also includes taking a position on whether Sweden should accede to the amendment adopted in 2015 regarding Article 124 of the Rome Statute. Moreover, certain amendments were adopted in December 2017 concerning the Rome Statute's regulation of war crimes (Article 8). The question of whether Sweden should also ratify these amend- ments has been considered as part of the Inquiry’s remit. In May 2018 the Inquiry presented its interim report <SPAN class="ft12">The crime of aggression and amendments to the Rome Statute</SPAN>, SOU 2018:33. In that interim report the Inquiry proposed that Sweden should ratify the Kampala amendments, the 2015 amendment to Article 124 and the 2017 amend- ment to Article 8. Ratification of the Kampala amendments regarding the crime of aggression means that the Act on Cooperation with the International Criminal Court (2002:329) has to be amended so that</P>
<P class="p90 ft20">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Summary</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">the existing provisions of the Act regarding, for instance, the possi- bility of surrendering persons suspected of genocide, crimes against humanity and war crimes to the ICC will also apply to the crime of aggression. A legislative amendment to that effect was proposed in the Inquiry’s interim report.</P>
<P class="p89 ft10">The Inquiry’s remit also includes considering and taking a posi- tion on whether possibilities should be introduced into Swedish law to prosecute in Sweden persons who have committed crimes of aggression and presenting proposals for the legislative amendments needed in Swedish law to make such prosecutions possible.</P>
<P class="p89 ft10">A further part of the Inquiry’s remit is to carry out a new review and produce updated and coherent preparatory material concerning the rules on Swedish criminal jurisdiction. Work on this part of the Inquiry’s remit has drawn on the report of the Inquiry on Inter- national Criminal Law <SPAN class="ft12">International crimes and Swedish jurisdiction </SPAN>(SOU 2002:98) and on the ministry memorandum <SPAN class="ft12">Authorisation to prosecute under Chapter 2 of the Swedish Penal Code </SPAN>(Ds 2014:13).</P>
<P class="p91 ft25">The latter two parts of the Inquiry’s remit – a possible criminali- sation of the crime of aggression and the rules about Swedish crimi- nal jurisdiction – are considered in this final report.</P>
<P class="p92 ft35">The crime of aggression in Swedish law</P>
<P class="p62 ft16">The main content of the crime of aggression</P>
<P class="p93 ft10">Article 5 of the Rome Statute states that the ICC has jurisdiction with respect to the crime of genocide, crimes against humanity, war crimes and the crime of aggression. The original wording of the Rome Statute contained a definition of the first three of these, while the crime of aggression was not defined in the Statute when it was adopted. When the Rome Statute came into being, the ICC was not given the power to exercise jurisdiction with respect to this crime either. The question of the detailed framing of the crime of aggression has long been considered to be controversial from several different perspectives. They have included the question of how wide the definition of the crime of aggression should be and what rules should apply to jurisdiction with respect to this crime. Since the States Parties were unable to agree on the detailed framing of the crime of aggression when the Rome Statute came into being, the solution was</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p22 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">to point out in the Statute that the crime of aggression falls within the substantive jurisdiction of the ICC, but that an amendment to the Statute was required that defines the crime and sets out the specific conditions for the Court’s exercise of jurisdiction with respect to this crime.</P>
<P class="p95 ft10">The Kampala Conference adopted the amendments that were necessary to enable the ICC to exercise jurisdiction with respect to the crime of aggression. The definition of the crime introduced through the Kampala amendments consists of two elements. One concerns the act of aggression committed by a state, and the other concerns what acts an individual bears criminal liability for. The defi- nition is set out in Article 8 bis of the Rome Statute. It states that ‘crime of aggression’ means the planning, preparation, initiation or execution of an act of aggression which, by its character, gravity and scale, constitutes a manifest violation of the Charter of the United Nations. The Article states that a crime of aggression can only be committed by a person in a position effectively to exercise control over or to direct the political or military action of a State. This requirement means that it is a crime of leadership. An act of aggression means the use of armed force by a State against the sovereignty, territorial integrity or political independence of another State, or in any other manner inconsistent with the Charter of the United Nations. The provision also states that all acts specified in United Nations General Assembly resolution 3314 (XXIX) of 14 December 1974, qualify as acts of aggression. This can, for instance, involve an invasion or an attack by the armed forces of a State on the territory of another State.</P>
<P class="p96 ft10">The jurisdiction of the ICC with respect to the crime of aggression was activated through a separate decision in December 2017. In conjunction with this, the States Parties to the Rome Statute agreed that its jurisdiction will be limited in that only a State Party in respect of which the Kampala amendments regarding the crime of aggression have entered into force will be covered by the ICC’s jurisdiction with respect to the crime concerned.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Summary</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft16">Sweden should criminalise the crime of aggression</P>
<P class="p97 ft14">Preponderance of reasons for criminalising the crime of aggression in Swedish law</P>
<P class="p98 ft10">One starting point for this assessment has been that Sweden, as a State Party to the Rome Statute, has undertaken to work for the achievement of the aims underlying the Statute, including the funda- mental norm of international law that states must not launch attacks on other states. Moreover, Sweden has long been strongly committed to promoting the development of international humanitarian law and human rights. A criminalisation of the crime of aggression in Swedish law can therefore be seen as a natural continuation of Swedish efforts to counter impunity for the most serious international crimes and of the consistent support shown by Sweden for the ICC since its foundation. One important starting point for the activities of the ICC is that national jurisdiction takes precedence over the jurisdiction of the ICC, as long as a national investigation is under way or has been carried out and the national prosecution proceedings are functioning in a satisfactory way. Even though there is no explicit requirement that States Parties introduce national legislation crimi- nalising the crimes with respect to which the ICC has jurisdiction, the Rome Statute is based on the fundamental assumption that both the ICC and individual states have jurisdiction with respect to the crimes covered by the Statute. This has been considered to be a strong reason why, after ratifying the Kampala amendments with respect to the crime of aggression, Sweden should also introduce national criminal provisions that criminalise this crime. In making this assessment, the Inquiry has also considered what practical im- portance criminalisation by Sweden of the crime of aggression can be expected to have, certain security policy aspects and difficulties arising in application of the law with respect to a crime with as strong political overtones as the crime of aggression, as well as drafting aspects and questions of jurisdiction.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p22 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft12">The Inquiry proposes placing provisions about the crime of aggression in the Act on Criminal Responsibility for Genocide, Crimes against Humanity and War Crimes (2014:406), whose name should be changed</P>
<P class="p100 ft25">The Act on Criminal Responsibility for Genocide, Crimes against Humanity and War Crimes (2014:406) was adopted so as to enable Sweden to prosecute persons for the crime of genocide, crimes against humanity and war crimes to the same extent as is possible at the ICC. That Act criminalises these crimes in Swedish law. Certain inchoate forms of crimes such as attempt, preparation or conspiracy to commit a crime and failure to reveal or prevent a crime are punish- able under the Act. In criminalising the crime of aggression in Swedish law, it is appropriate to place the penal provisions regarding this crime in this Act, whose name the Inquiry proposes changing to the Act on Certain International Crimes.</P>
<P class="p66 ft14">Main elements of the crime of aggression in Swedish law</P>
<P class="p72 ft10">The proposed provisions on the crime of aggression in Swedish law adhere closely to the regulation of the crime in the Rome Statute. Thus only a person who can exercise control of or direct the political or military action of a State can be convicted of a crime of aggression. The crucial factor in determining whether a person belongs to the group being referred to is the perpetrator’s actual possibility of exercising control of or directing the action of the attacking State, while a person’s formal position or professional rank is not decisive.</P>
<P class="p73 ft25">For consideration to be given to guilt of a crime of aggression, the Inquiry proposes that a person specified above has to plan, pre- pare, initiate or execute an act of aggression which, by its character, gravity and scale, constitutes a manifest violation of the Charter of the United Nations. An act of aggression is proposed to mean the use of armed force by a State against the sovereignty, territorial integrity or political independence of another State, in a manner that is inconsistent with the Charter of the United Nations. It is pro- posed that the list of acts of aggression in Article 8 bis of the Rome Statute should provide guidance in the examination of whether there is an act of aggression, but not be included in the Swedish criminal provisions on crimes of aggression.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Summary</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft9">The Inquiry proposes making attempt, preparation and conspiracy to commit a crime of aggression punishable, along with failure to reveal or prevent such a crime. The restriction that only a person who can exercise control of or direct the political or military action of a State can be convicted of a crime also applies to these inchoate forms of the crime of aggression.</P>
<P class="p102 ft9">The penalty for a crime of aggression is proposed to be imprison- ment for a set period, at least four years and at most eighteen years, or for life. The crime of aggression should not be covered by the statute of limitation rules.</P>
<P class="p103 ft14">Jurisdiction and authorisation to prosecute with respect to the crime of aggression</P>
<P class="p104 ft8">The Inquiry proposes Swedish courts should have largely the same jurisdiction as the ICC to hear cases of crimes of aggression. So there should be jurisdiction with respect to crimes where the act of aggression that forms the basis for the crime has been committed by a State with respect to which the Kampala amendments regarding the crime of aggression have entered into force. In certain cases, how- ever, there should be unlimited Swedish jurisdiction, i.e. irrespective of whether or not the State that has committed the act of aggression has ratified the Kampala amendments. This is the case if the crime of aggression has a strong connection to Sweden, which is, for in- stance, so if the crime has been committed in Sweden or by a person who was, at the time of the crime, a Swedish citizen or habitually resident here, as well as if the crime was aimed at a Swedish interest. The Inquiry proposes placing the jurisdiction rules for the crime of aggression in the Act on Criminal Responsibility for Genocide, Crimes against Humanity and War Crimes (2014:406), (to be called the Act on Certain International Crimes after the proposed change of name), while jurisdiction with respect to the other crimes in the Rome Statute should continue to be regulated in Chapter 2 of the Penal Code.</P>
<P class="p105 ft25">Before a prosecution can be brought for a crime of aggression, the Government must have issued authorisation to prosecute.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p22 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft35">Swedish criminal jurisdiction</P>
<P class="p106 ft16">Starting points for the Inquiry's deliberations</P>
<P class="p100 ft10">The central provisions on Swedish criminal jurisdiction are set out in Chapter 2 of the Penal Code. These provisions have been amended and supplemented on a large number of occasions and the regulations have been considered to be badly arranged and complicated. There are also a number of provisions about jurisdiction in special criminal legislation. One explicit starting point for the Inquiry’s deliberations and its proposals for a coherent and easily applied regulation of criminal jurisdiction is the <NOBR>above-mentioned</NOBR> report of the Inquiry on International Criminal Law (SOU 2002:98) and ministry memoran- dum (Ds 2014:13). The Inquiry’s proposal brings together the general provisions on criminal jurisdiction in Chapter 2 of the Penal Code, which is given a new wording and the new heading <SPAN class="ft12">On the jurisdiction of Swedish courts. </SPAN>The provisions on jurisdiction are framed on the basis of the connection principles of international law.</P>
<P class="p107 ft9">To the extent that the provisions on jurisdiction in special crimi- nal legislation are judged to be necessary, they should be retained; in other cases the general provisions in Chapter 2 of the Penal Code should be applied.</P>
<P class="p66 ft16">New wording of Chapter 2 of the Penal Code</P>
<P class="p81 ft14">Jurisdiction with respect to offences committed in Sweden</P>
<P class="p72 ft25">The territoriality principle, i.e. the principle that a State has jurisdiction with respect to offences committed on its own territory, has a special status in international law as a basis for national jurisdiction. Based on this principle, Swedish courts should have jurisdiction with respect to offences committed in Sweden, as is the case under the current law. Rules about localising offences, and about offences of omission, are also added to the provision about jurisdiction with respect to offences committed in Sweden. In addition, provisions are also intro- duced about the localisation of offences that constitute complicity in another person’s offences.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Summary</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft14">Jurisdiction with respect to offences committed outside Sweden</P>
<P class="p108 ft9">For offences committed outside Sweden the Inquiry proposes that Swedish courts should have jurisdiction if the offence was com- mitted on board a Swedish ship or aircraft by the commander or a crew member of a Swedish ship or aircraft in the course of their duty. A new provision is proposed to the effect that Swedish courts have jurisdiction with respect to offences committed on an establishment in the Swedish economic zone or on the Swedish part of the conti- nental shelf.</P>
<P class="p109 ft25">As is the case at present, Swedish courts should also have juris- diction with respect to offences committed abroad by a person who, at the time of the offence, was a Swedish citizen or was habitually resident in Sweden or had, when a prosecution was brought for the offence, acquired Swedish citizenship or become habitually resident in Sweden. It is proposed that the previously applicable provisions about Swedish jurisdiction with respect to crimes committed by per- sons who are citizens of another Nordic country not be included in the new wording of Chapter 2 of the Penal Code. Nor is a provision proposed about jurisdiction with respect to offences that can result in imprisonment for more than six months committed by an alien who is in this country.</P>
<P class="p60 ft9">It is also proposed that Swedish courts should have jurisdiction with respect to offences aimed at a Swedish private interest. This means a Swedish citizen or someone else who is habitually resident in Sweden, as well as a Swedish legal person.</P>
<P class="p77 ft9">There should also be jurisdiction with respect to offences aimed at a Swedish public interest. This is the case for offences aimed at national security, public activities or any other Swedish interest given special protection by the legal system.</P>
<P class="p110 ft9">Swedish courts should also have jurisdiction with respect to offences committed in the exercise of a post or an assignment comprising a public position.</P>
<P class="p89 ft10">It is also proposed that Swedish courts should have jurisdiction with respect to offences committed by someone who is in Sweden if a foreign state has requested that prosecution of the offence be transferred to Sweden. The same should apply if a request for extra- dition or surrender for the offence has not been granted. The Inquiry also proposes that there should be jurisdiction if the offence is</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p22 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">covered by an international agreement or other commitment that is binding on Sweden under which there is an obligation to examine, without making any exception, the question of prosecution if the suspect is not extradited or surrendered.</P>
<P class="p95 ft25">In the case of certain offences there is Swedish jurisdiction even without any particular connection to Sweden being required. This should be the case, as it is under the law at present, for the crime of genocide, crimes against humanity and war crimes. There should also be Swedish jurisdiction for the majority of the offences currently regulated in Chapter 2, Section 3, point 6 of the Penal Code. The Inquiry proposes a new provision laying down that Swedish courts have jurisdiction with respect to acts covered by the term <SPAN class="ft36">torture </SPAN>under Article 1 of the UN Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment and to attempts to commit these offences.</P>
<P class="p112 ft10">The Inquiry proposes abolishing the provision in Chapter 2, Section 3, point 7 of the Penal Code on jurisdiction with respect to offences for which the least severe penalty prescribed in Swedish law is imprisonment for four years or longer. The main reason for doing so is that enabling Swedish courts to have jurisdiction with respect to offences that have no connection whatsoever to Sweden is not judged to be a legitimate interest for Sweden in cases other than those concerning serious crimes against international law.</P>
<P class="p113 ft25">A requirement of ‘dual criminality’ applies as the main rule to jurisdiction with respect to offences committed outside Sweden. This means that, as a rule, there is only Swedish jurisdiction if the act is also punishable under the law of the place where it was com- mitted. However some exceptions are proposed; they include offences for which the least severe penalty prescribed in Swedish law is im- prisonment for four years or longer. The Inquiry proposes a new provision laying down that if an offence has been committed on the area of several states, the requirement of dual criminality is met if the act is punishable under the law of at least one of the other places where it was committed.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Summary</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft14">Authorisation to prosecute</P>
<P class="p93 ft25">For crimes committed outside Sweden, the main rule should be, as is the case at present, that authorisation to prosecute has to be issued. In certain exceptional cases authorisation to prosecute should also be required for offences committed in Sweden.</P>
<P class="p60 ft25">In the majority of cases the <NOBR>Prosecutor-General</NOBR> should be re- sponsible for the examination of authorisation to prosecute. How- ever, in certain exceptional cases, which may typically involve foreign or security policy considerations, the Government should have the exclusive competence to examine the question of authorisation to prosecute. In addition to crimes of aggression, this should also be the case for, for instance, offences committed in Sweden by an alien in the exercise of certain posts comprising a public position held with another state or international organisation.</P>
<P class="p109 ft10">In the case of offences committed abroad by a Swedish citizen or an alien who is habitually resident in Sweden the <NOBR>Prosecutor-General</NOBR> should be able to transfer the examination to another public prosecutor.</P>
<P class="p89 ft9">The proposal sets up a number of assessment criteria for the <NOBR>Prosecutor-General's</NOBR> examination. That examination should take particular account of whether a prosecution in Sweden is consistent with Sweden’s commitments under international law, the extent to which the criminal activity or the suspect has a connection to Sweden, whether measures for a prosecution have been initiated or will be initiated by another State or at an international court and what the actual possibilities are of investigating the offence and prosecuting the suspect in Sweden.</P>
<P class="p89 ft37">If there is reason to assume that the examination is of particular importance for Sweden’s foreign or security policy, the case should always be transferred to the Government for decision.</P>
<P class="p61 ft35">Consequences of the proposals</P>
<P class="p98 ft8">The criminalisation of the crime of aggression in Swedish law may result in costs for investigations of crimes of that kind, for sub- sequent legal proceedings and for imprisonment. However, the number of crimes of aggression that need to be handled by Swedish authorities will in all likelihood be extremely small. It should therefore be possible</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td56"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p22 ft38">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft25">to accommodate the costs that may arise on account of the crimi- nalisation of the crime of aggression within existing appropriations.</P>
<P class="p95 ft25">The Inquiry’s proposal of a new wording of Chapter 2 of the Penal Code will probably require the provision of some training for the people who have to apply the provisions. However, training costs are generally accommodated within government agencies’ general appropriations, so the training that may be required will also have to be accommodated within existing cost limits.</P>
<P class="p115 ft9">In other respects, the Inquiry’s proposals are not judged to have any consequences of the kind stated in the Committees Ordinance (1998:1474).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
</DIV>
<DIV id="page_39">
<P class="p3 ft15">1 Författningsförslag</P>
<P class="p54 ft35"><SPAN class="ft35">1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till lag om ändring i brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p106 ft13">Härigenom föreskrivs</P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 2 kap. brottsbalken ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p82 ft9"><SPAN class="ft39">dels </SPAN>att det i brottsbalken ska införas ett nytt kapitel, 2 kap., med följande lydelse,</P>
<P class="p75 ft9"><SPAN class="ft39">dels </SPAN>att 22 kap. 6 <NOBR>a–c</NOBR> §§ och 35 kap. 2 § brottsbalken ska ha följ- ande lydelse.</P>
<P class="p66 ft35">2 kap. Om svensk domstols behörighet</P>
<P class="p106 ft16">Brott som har begåtts i Sverige</P>
<P class="p81 ft14">Behörighetens omfattning</P>
<P class="p117 ft13"><SPAN class="ft16">1 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts i Sverige.</P>
<P class="p118 ft9">Ett brott anses vara begånget i Sverige om gärningsmannen hand- lade eller, vid straffbar underlåtenhet, borde ha handlat här. Vid tillämp- ning av straffbestämmelser enligt vilka gärningen ska ha medfört en viss effekt anses brottet vara begånget i Sverige också i de fall då effekten inträdde i Sverige eller, vid försök, enligt brottsplanen sannolikt skulle ha inträtt här.</P>
<P class="p75 ft9">Ett brott som utgör medverkan till annans brott, anses vara be- gånget i Sverige om den medverkande handlade eller, vid straffbar underlåtenhet, borde ha handlat här. I de fall då gärningsmannens brott är att anse som begånget i Sverige, är den medverkandes brott också att anse som begånget här.</P>
<P class="p119 ft8">Om det är ovisst var ett brott har begåtts, ska brottet anses vara begånget i Sverige om det finns skälig anledning att anta att så är fallet.</P>
<P class="p120 ft20">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft14">Krav på åtalsförordnande</P>
<P class="p121 ft13"><SPAN class="ft16">2 § </SPAN>Brott som avses i 1 § får inte åtalas utan att åtalsförordnande har meddelats, om brottet</P>
<P class="p80 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">har begåtts på ett utländskt fartyg eller luftfartyg av en utlän- ning som var befälhavare på fartyget eller tillhörde dess besättning eller annars följde med på fartyget och brottet riktade sig mot en sådan utlänning eller mot utländskt intresse,</SPAN></P>
<P class="p77 ft9"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft41">har begåtts av en utlänning i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning hos en annan stat eller en mellan- folklig organisation, om inte gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt har försökt dölja i vilken egenskap han eller hon har handlat,</SPAN></P>
<P class="p110 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft41">har begåtts av en utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av av- tal som är i kraft i förhållande till Sverige,</SPAN></P>
<P class="p60 ft25"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft42">har begåtts av en svensk medborgare eller utlänning med hem- vist i Sverige som tjänstgör i en främmande stats militära styrka och som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av av- tal som är i kraft i förhållande till Sverige,</SPAN></P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft41">utgör aggressionsbrott enligt lagen (2014:406) om vissa inter- nationella brott, eller</SPAN></P>
<P class="p123 ft13"><SPAN class="ft17">6.</SPAN><SPAN class="ft43">har riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskip-</SPAN></P>
<P class="p124 ft13">ning.</P>
<P class="p80 ft9">Beslut om åtalsförordnande enligt första stycket <NOBR>1–5</NOBR> ska fattas av regeringen. För beslut om åtalsförordnande enligt första stycket 6 ska vad som anges i 8 § tillämpas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft16">Brott som har begåtts utanför Sverige</P>
<P class="p126 ft14">Allmänna grunder för behörighet</P>
<P class="p127 ft13"><SPAN class="ft16">3 § </SPAN>Svensk domstol är i följande fall behörig att döma för brott som har begåtts utanför Sverige:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Anknytningsfaktum</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft44">Behörighetens omfattning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft16">1. Svenskt fartyg, m.m.</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p22 ft13">Brott som har begåtts</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft13"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft45">ombord på ett svenskt far- tyg,</SPAN></P>
<P class="p130 ft13"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft46">ombord på ett svenskt luft- fartyg,</SPAN></P>
<P class="p131 ft10"><SPAN class="ft23">c)</SPAN><SPAN class="ft22">i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på fartyg eller luftfartyg som avses i a eller b, eller</SPAN></P>
<P class="p132 ft48"><SPAN class="ft13">d)</SPAN><SPAN class="ft47">på en inrättning som med stöd av lag har tillkommit i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kon- tinentalsockeln.</SPAN></P>
<P class="p133 ft13"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Svensk gärningsman </SPAN>Brott som har begåtts av någon</P>
<P class="p134 ft13">som</P>
<P class="p131 ft10"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft50">vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, eller</SPAN></P>
<P class="p135 ft9"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft51">när åtal väcks för brottet har förvärvat svenskt med- borgarskap eller tagit hem- vist i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft26">3.</SPAN><SPAN class="ft49">Svenskt enskilt intresse </SPAN>Brott som har riktat sig mot</P>
<P class="p132 ft10"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft22">en svensk medborgare eller någon annan som har hem- vist i Sverige, eller</SPAN></P>
<P class="p137 ft13"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft46">en svensk juridisk person.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p138 ft26">4.</P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p30 ft26">Svenskt allmänt intresse</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td30"><P class="p22 ft13">Brott som har</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">a)</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft13">riktat sig mot rikets sä-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">kerhet, allmän verksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft13">eller annat av rättsord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td65"><P class="p22 ft13">ningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><P class="p47 ft23">särskilt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td67"><P class="p20 ft13">skyddat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p22 ft17">svenskt intresse, eller</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">b)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td65"><P class="p22 ft13">begåtts</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p47 ft13">i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td69"><P class="p20 ft13">utövningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p22 ft13">tjänst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p47 ft17">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td71"><P class="p139 ft13">uppdrag</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p20 ft17">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">innefattar allmän ställning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p138 ft26">5.</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p30 ft16">Främmande stats</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td72"><P class="p22 ft23">Brott som har begåtts av någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p30 ft16">intresse</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">som befinner sig i Sverige om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">a)</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">främmande stat har begärt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft13">att lagföringen för brottet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">ska överföras till Sverige,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">b)</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">en begäran om utlämning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p22 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td73"><P class="p22 ft13">överlämnande</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p20 ft13">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft13">brottet har lämnats utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td10"><P class="p22 ft13">bifall, eller</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">c)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td65"><P class="p22 ft13">brottet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td74"><P class="p140 ft13">omfattas av</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p20 ft13">en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td75"><P class="p22 ft13">internationell</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td67"><P class="p20 ft13">överens-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">kommelse eller annan för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">pliktelse som är bindande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td64"><P class="p22 ft13">för Sverige och enligt vil-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">ken det föreligger skyldig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">het att utan undantag pröva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft13">frågan om åtal om den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td10"><P class="p22 ft23">misstänkte</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p30 ft13">inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td67"><P class="p20 ft13">utlämnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p22 ft13">eller överlämnas.</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p138 ft26">6.</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p30 ft16">Vissa internationella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p22 ft13">Brott som</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p30 ft16">brott</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">a)</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p22 ft13">avses</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p22 ft13">i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td78"><P class="p20 ft17">lagen (2014:406)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td10"><P class="p22 ft13">om vissa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td69"><P class="p20 ft13">internationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p22 ft13">brott,</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">b)</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">avses i 13 kap. 5 a § (kap-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft13">ning och sjö- eller luft-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td75"><P class="p22 ft13">fartssabotage)</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p139 ft17">eller</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p20 ft13">för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p22 ft13">sök till sådant brott,</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p34 ft13">c)</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td64"><P class="p22 ft17">avses i 13 kap. 5 b § (flyg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td75"><P class="p22 ft13">platssabotage)</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p141 ft13">eller</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p20 ft13">för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p22 ft13">sök till sådant brott,</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft53"><SPAN class="ft13">d)</SPAN><SPAN class="ft52">avses i 15 kap. 4 b § (osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol),</SPAN></P>
<P class="p143 ft9"><SPAN class="ft17">e)</SPAN><SPAN class="ft54">avses i 16 kap. 5 § (upp- vigling) och som bestått i en omedelbar och offent- lig uppmaning till att begå folkmord,</SPAN></P>
<P class="p132 ft56"><SPAN class="ft13">f)</SPAN><SPAN class="ft55">avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott och försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, samt 5 § samma lag,</SPAN></P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft13">g)</SPAN><SPAN class="ft57">riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning, eller</SPAN></P>
<P class="p143 ft56"><SPAN class="ft13">h)</SPAN><SPAN class="ft58">omfattas av tortyrbegrep- pet enligt artikel 1 i För- enta nationernas konven- tion den 10 december 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller för- nedrande behandling eller bestraffning, och försök till</SPAN></P>
<P class="p145 ft13">sådant brott.</P>
<P class="p87 ft37">Om jurisdiktion över aggressionsbrottet enligt lagen (2014:406) om vissa internationella brott gäller, i stället för vad som anges i första stycket, särskilda bestämmelser i nämnda lag.</P>
<P class="p71 ft14">Särskilda bestämmelser om behörighet</P>
<P class="p146 ft13"><SPAN class="ft16">4 § </SPAN>Särskilda bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma för vissa brott som har begåtts utanför Sverige finns i</P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft43">29 kap. 13 § miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft43">14 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,</SPAN></P>
<P class="p147 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft33">6 § lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lag- föring för brott,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft13"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft43">10 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,</SPAN></P>
<P class="p149 ft13"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft43">51 a § jaktlagen (1987:259),</SPAN></P>
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft17">6.</SPAN><SPAN class="ft43">17 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,</SPAN></P>
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft17">7.</SPAN><SPAN class="ft43">49 § fiskelagen (1993:787),</SPAN></P>
<P class="p151 ft9"><SPAN class="ft17">8.</SPAN><SPAN class="ft41">5 § lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid passagerar- fartyget Estonia,</SPAN></P>
<P class="p123 ft13"><SPAN class="ft17">9.</SPAN><SPAN class="ft43">13 kap. 11 § luftfartslagen (2010:500), och</SPAN></P>
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft17">10.</SPAN><SPAN class="ft59">17 kap. 2 § radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696).</P>
<P class="p152 ft14">Krav på dubbel straffbarhet</P>
<P class="p153 ft9"><SPAN class="ft60">5 § </SPAN>I fall som avses i 3 § 2, 3 och 5 är svensk domstol behörig endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten (dubbel straffbarhet). Om brottet har begåtts på flera staters område är kravet på dubbel straffbarhet uppfyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på någon av gärningsorterna. Det får inte dömas till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten.</P>
<P class="p123 ft13">Första stycket gäller inte</P>
<P class="p151 ft13"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft43">brott som någon som tillhör Försvarsmakten har begått på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,</SPAN></P>
<P class="p59 ft9"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft41">brott som någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishantering har begått vid tjänstgöringen,</SPAN></P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft41">brott för vilka det lindrigaste straff som är föreskrivet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer, samt</SPAN></P>
<P class="p123 ft13"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft43">brott som avses i</SPAN></P>
<P class="p151 ft9"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft41">4 kap. 1 a och 4 c §§ och 16 kap. 10 a § första stycket 1 och femte stycket eller försök till sådana brott,</SPAN></P>
<P class="p77 ft9"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft61">4 kap. 4 § andra stycket varigenom någon förmåtts att ingå ett sådant äktenskap eller en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i 4 c § eller försök till sådant brott,</SPAN></P>
<P class="p77 ft9"><SPAN class="ft13">c)</SPAN><SPAN class="ft61">6 kap. </SPAN><NOBR>1–6,</NOBR> 8, 9 och 12 §§ eller försök till brott enligt 6 kap. 1, 2, <NOBR>4–6,</NOBR> 8, 9 och 12 §§, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år,</P>
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft13">d)</SPAN><SPAN class="ft43">14 kap. 6 § eller försök till sådant brott,</SPAN></P>
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft13">e)</SPAN><SPAN class="ft59">22 kap. 6 a §,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13"><SPAN class="ft13">f)</SPAN><SPAN class="ft43">22 kap. 6 b §,</SPAN></P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft13">g)</SPAN><SPAN class="ft59">2 § lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,</SPAN></P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft13">h)</SPAN><SPAN class="ft43">5 § lagen (1982:963) om rymdverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft13">i)</SPAN><SPAN class="ft43">8 § lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,</SPAN></P>
<P class="p147 ft9"><SPAN class="ft13">j)</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">3–5</SPAN></NOBR> §§ lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, och</P>
<P class="p155 ft9"><SPAN class="ft13">k)</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">3–6</SPAN></NOBR> §§ lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.</P>
<P class="p66 ft14">Krav på visst straff</P>
<P class="p117 ft9"><SPAN class="ft60">6 § </SPAN>Har brottet begåtts på ett område som inte tillhör någon stat är, utom i fall som avses i 3 § 1, svensk domstol behörig endast om fängelse kan följa på brottet enligt svensk lag.</P>
<P class="p85 ft14">Krav på åtalsförordnande</P>
<P class="p146 ft13"><SPAN class="ft16">7 § </SPAN>Brott som avses i 3 och 4 §§ får inte åtalas utan att åtalsförord- nande enligt 8 § har meddelats.</P>
<P class="p107 ft9">Åtalsförordnande krävs dock inte om brottet är osann utsaga eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol eller om brottet har begåtts</P>
<P class="p156 ft10"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft32">på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befäl- havaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg,</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft43">i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställ-</SPAN></P>
<P class="p157 ft13">ning,</P>
<P class="p147 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft33">av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,</SPAN></P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft33">vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk myn- dighet för att delta i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishantering,</SPAN></P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft33">i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luft- fartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater, eller</SPAN></P>
<P class="p159 ft9"><SPAN class="ft17">6.</SPAN><SPAN class="ft33">av en svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt intresse.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft9">I fråga om brott som riktats mot Internationella brottmålsdom- stolens rättskipning, får åtal inte väckas utan att åtalsförordnande enligt 8 § har meddelats.</P>
<P class="p161 ft13"><SPAN class="ft16">8 § </SPAN>Riksåklagaren beslutar om åtalsförordnande, om inte annat är särskilt föreskrivet.</P>
<P class="p150 ft13">Vid denna prövning ska särskilt beaktas</P>
<P class="p151 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">om ett åtal här i riket är förenligt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser,</SPAN></P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft41">i vilken utsträckning brottsligheten eller den misstänkte har anknytning till Sverige,</SPAN></P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft41">om åtgärder för lagföring har inletts eller kommer att inledas i en annan stat eller vid en internationell domstol, och</SPAN></P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft41">vilka faktiska möjligheter det finns att utreda brottet och lag- föra den misstänkte här.</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">När det gäller brott som har begåtts utomlands av någon som vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller, när åtal väcks för brottet, har förvärvat svenskt medborgarskap eller tagit hemvist i Sverige, får riksåklagaren överlämna prövningen till en annan allmän åklagare.</P>
<P class="p109 ft8">Om det finns anledning att anta att prövningen har särskild be- tydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik och riksåklagaren bedömt att det inte föreligger hinder mot att väcka åtal, ska riksåkla- garen med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för beslut.</P>
<P class="p162 ft16">Betydelsen av en tidigare utländsk dom</P>
<P class="p163 ft14">Utländsk dom som processhinder</P>
<P class="p153 ft9"><SPAN class="ft60">9 § </SPAN>Har frågan om ansvar för brott prövats genom en lagakraft- vunnen dom som har meddelats av annan domstol än svensk dom- stol får den tilltalade inte lagföras i Sverige för en gärning som om- fattats av prövningen.</P>
<P class="p77 ft13">Om inte annat följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, får dock lagföring ske om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft25"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft34">den tilltalade har frikänts från ansvar på den grunden att gär- ningen inte utgjorde brott enligt den lag som domstolen tillämpade,</SPAN></P>
<P class="p165 ft9"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft33">verkställighet av den utdömda påföljden inte pågår av annan anledning än att påföljden redan har verkställts i sin helhet eller bort- fallit enligt den lag som är tillämplig för verkställigheten,</SPAN></P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft33">lagföringen gäller brott som avses i 1 § eller 3 § 4, såvida inte den tidigare lagföringen har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan personen har utlämnats eller överlämnats från Sverige för lagföring,</SPAN></P>
<P class="p159 ft9"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft33">den tidigare lagföringen eller domen uppenbart står i strid med svenska allmänna rättsprinciper, eller</SPAN></P>
<P class="p166 ft25"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft42">sådana förhållanden föreligger som enligt 58 kap. 3 § rättegångs- balken kan föranleda resning till men för den tilltalade.</SPAN></P>
<P class="p167 ft9">Regeringen ska tillkännage de överenskommelser som avses i andra stycket.</P>
<P class="p66 ft14">Krav på åtalsförordnande</P>
<P class="p117 ft13"><SPAN class="ft16">10 § </SPAN>Brott som avses i 9 § får inte åtalas utan att åtalsförordnande har meddelats i enlighet med 8 §.</P>
<P class="p168 ft14">Beaktande av utländsk påföljd</P>
<P class="p86 ft13"><SPAN class="ft16">11 § </SPAN>Döms någon i Sverige för en gärning som avses i 9 § ska vid bestämmande av påföljd skälig hänsyn tas till verkställighet av tidi- gare ådömd påföljd som den tilltalade undergått till följd av den tidigare lagföringen. Frihetsberövande till följd av den tidigare domen eller lagföringen ska om möjligt i sin helhet räknas av från böter eller fängelse.</P>
<P class="p169 ft9">I fall som avses i första stycket får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen eller påföljd helt efterges.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="p48dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38748x1.jpg/" id="p48img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft16">Övriga bestämmelser</P>
<P class="p163 ft14">Folkrättsliga begränsningar</P>
<P class="p153 ft9"><SPAN class="ft60">12 § </SPAN>De begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämp- ligheten av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en över- enskommelse med annan stat eller mellanfolklig organisation som är bindande för Sverige ska iakttas.</P>
<P class="p92 ft14">Utlämning och överlämnande</P>
<P class="p171 ft25"><SPAN class="ft62">13 § </SPAN>Om utlämning och överlämnande är särskilt föreskrivet. Villkor som ställs upp vid utlämning eller överlämnande från främ-</P>
<P class="p172 ft13">mande stat till Sverige ska iakttas här i landet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft16">22 kap.</P>
<P class="p174 ft13">6 a §<SPAN class="ft64">1</SPAN></P>
<P class="p150 ft13">Den som</P>
<P class="p80 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">utvecklar, producerar eller på annat sätt förvärvar, lagrar eller bibehåller kemiska vapen eller överför, direkt eller indirekt, kemiska vapen till någon,</SPAN></P>
<P class="p123 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft43">använder kemiska vapen,</SPAN></P>
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft43">deltar i militära förberedelser för användning av kemiska vapen,</SPAN></P>
<P class="p124 ft13">eller</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p34 ft13">4. använder ämnen för kravall-</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p20 ft13">4. använder ämnen för kravall-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">bekämpning som en metod för</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">bekämpning som en metod för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">krigföring döms för <SPAN class="ft65">olovlig be-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">krigföring döms för <SPAN class="ft65">olovlig be-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14"><SPAN class="ft65">fattning med kemiska vapen</SPAN><SPAN class="ft13"> till</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft14"><SPAN class="ft65">fattning med kemiska vapen</SPAN><SPAN class="ft13"> till</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">fängelse i högst fyra år, om gär-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">fängelse i högst fyra år, om gär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">ningen inte är att bedöma som</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">ningen inte är att bedöma som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">krigsförbrytelse enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">krigsförbrytelse enligt lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft66"><SPAN class="ft23">(2014:406) om </SPAN>straff för folkmord,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft66"><SPAN class="ft23">(2014:406) om </SPAN>vissa internatio-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft44">brott mot mänskligheten och krigs-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p175 ft44">nella brott<SPAN class="ft17">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">förbrytelser<SPAN class="ft13">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft69"><SPAN class="ft67">1</SPAN><SPAN class="ft68">Senaste lydelse 2010:407.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="p49dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38749x1.jpg/" id="p49img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft9">Som kemiska vapen enligt första stycket <NOBR>1–3</NOBR> ska anses sådant som definieras som kemiska vapen i Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kem- iska vapen samt om deras förstöring.</P>
<P class="p75 ft9">Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gär- ningen varit ägnad att i väsentlig grad bidra till utveckling, produk- tion eller spridning av kemiska vapen eller till att sådana vapen används mot människor.</P>
<P class="p177 ft13">6 b §<SPAN class="ft64">2</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td60"><P class="p178 ft13">Den som använder, utvecklar,</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p20 ft13">Den som använder, utvecklar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">tillverkar, förvärvar, innehar eller</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">tillverkar, förvärvar, innehar eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td80"><P class="p22 ft13">överlåter</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p178 ft13">antipersonella minor</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">överlåter antipersonella minor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">(truppminor), döms för <SPAN class="ft65">olovlig</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">(truppminor), döms för <SPAN class="ft65">olovlig</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p178 ft44"><SPAN class="ft70">befattning med minor</SPAN><SPAN class="ft17"> till fängelse</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft44"><SPAN class="ft70">befattning med minor</SPAN><SPAN class="ft17"> till fängelse</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">i högst fyra år, om gärningen inte</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">i högst fyra år, om gärningen inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p178 ft23">är att bedöma som krigsförbryt-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft23">är att bedöma som krigsförbryt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p178 ft23">else enligt lagen (2014:406) om</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft23">else enligt lagen (2014:406) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td80"><P class="p22 ft14">straff för</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p178 ft14">folkmord, brott mot</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p179 ft44">vissa internationella brott<SPAN class="ft17">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14">mänskligheten och krigsförbrytelser.</P>
<P class="p116 ft13">Första stycket gäller endast minor som avses i konventionen den</P>
<P class="p180 ft9">18 september 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring.</P>
<P class="p75 ft9">Sådan befattning med minor som är tillåten enligt den konven- tion som avses i andra stycket utgör inte brott.</P>
<P class="p119 ft8">Är brottet grovt döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gär- ningen väsentligt bidragit till att minor kommit att användas på ett sätt som inneburit fara för många människors liv eller hälsa.</P>
<P class="p181 ft13">6 c §<SPAN class="ft64">3</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p178 ft13">Den som i strid med Förenta</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p20 ft13">Den som i strid med Förenta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">nationernas fördrag om fullstän-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">nationernas fördrag om fullstän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">digt förbud mot kärnspräng-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">digt förbud mot kärnspräng-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">ningar deltar i eller på annat sätt</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">ningar deltar i eller på annat sätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft73"><SPAN class="ft71">2</SPAN><SPAN class="ft72">Senaste lydelse 2014:407.</SPAN></P>
<P class="p157 ft69"><SPAN class="ft71">3</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2014:408; lydelsen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38750x1.jpg/" id="p50img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">Författningsförslag<SPAN style="padding-left:329px;">SOU 2018:87</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td60"><P class="p22 ft13">medverkar till utförandet av en</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td72"><P class="p22 ft13">medverkar till utförandet av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p22 ft13">kärnvapenprovsprängning</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p183 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td84"><P class="p22 ft13">kärnvapenprovsprängning</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p20 ft13">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft13">någon annan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td86"><P class="p183 ft17">kärnsprängning</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft13">någon annan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td87"><P class="p20 ft17">kärnsprängning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td60"><P class="p22 ft14"><SPAN class="ft13">döms för </SPAN><SPAN class="ft65">olovlig kärnsprängning</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td72"><P class="p22 ft44"><SPAN class="ft17">döms för </SPAN><SPAN class="ft70">olovlig kärnsprängning</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td60"><P class="p22 ft13">till fängelse i högst fyra år, om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td72"><P class="p22 ft13">till fängelse i högst fyra år, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">gärningen inte är att bedöma som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">gärningen inte är att bedöma som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft13">krigsförbrytelse</P></TD>
<TD class="tr5 td80"><P class="p184 ft13">enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p183 ft17">lagen</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft13">krigsförbrytelse</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p185 ft13">enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p20 ft17">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td60"><P class="p22 ft66"><SPAN class="ft23">(2014:406) om </SPAN>straff för folkmord,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td72"><P class="p22 ft66"><SPAN class="ft23">(2014:406) om </SPAN>vissa internatio-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td60"><P class="p22 ft44">brott mot mänskligheten och krigs-</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft14">nella brott<SPAN class="ft13">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft14">förbrytelser.</P></TD>
<TD class="tr5 td80"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gär- ningen haft stor betydelse för kärnsprängningen eller om gärningen inneburit fara för människor eller för egendom av särskild betydenhet.</P>
<P class="p186 ft16">35 kap.</P>
<P class="p187 ft13">2 §<SPAN class="ft64">4</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">Bestämmelserna i detta kapitel om bortfallande av påföljd gäller inte för</P>
<P class="p150 ft13">1. mord eller dråp enligt 3 kap. 1 eller 2 §,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">2. folkmord, brott mot mänsk-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">2. folkmord, brott mot mänsk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">ligheten <SPAN class="ft14">eller </SPAN>grov krigsförbryt-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">ligheten, grov krigsförbrytelse <SPAN class="ft44">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p183 ft13">else enligt 1, 2 <SPAN class="ft14">eller </SPAN>11 § lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p20 ft14">aggressionsbrott <SPAN class="ft13">enligt 1, 2, 11</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p183 ft14"><SPAN class="ft13">(2014:406) om </SPAN>straff för folk-</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p20 ft17"><SPAN class="ft44">eller 11 a § </SPAN>lagen (2014:406) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p183 ft14">mord, brott mot mänskligheten</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p179 ft44">vissa internationella brott<SPAN class="ft17">,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p188 ft63">och krigsförbrytelser<SPAN class="ft2">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft41">terroristbrott enligt 3 § 1 eller 2 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller</SPAN></P>
<P class="p123 ft13"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft43">försök till dessa brott.</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">Har någon begått brott som avses i första stycket innan han eller hon fyllt tjugoett år, gäller dock bestämmelserna om bortfallande av påföljd i detta kapitel.</P>
<P class="p189 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p190 ft69"><SPAN class="ft67">4</SPAN><SPAN class="ft68">Senaste lydelse 2014:407.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft76"><SPAN class="ft35">1.2</SPAN><SPAN class="ft75">Förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser</SPAN></P>
<P class="p192 ft13">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft12">dels </SPAN>att lagen ska benämnas lagen om vissa internationella brott, <SPAN class="ft12">dels </SPAN>att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 11 a och 17 §§,</P>
<P class="p194 ft9">en ny rubrik före 11 a § och en ny rubrik före 17 §, <SPAN class="ft39">dels </SPAN>att 16 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p22 ft77">Aggressionsbrott</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p22 ft14">11 a §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft44">För aggressionsbrott döms den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">som kan utöva kontroll eller styra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft66">över en stats politiska eller mili-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">tära handlande och som planerar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">förbereder, inleder eller utför en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">aggressionshandling som, till sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft63">karaktär, svårhetsgrad och omfatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">ning, utgör en uppenbar överträd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft63">else av Förenta nationernas stadga.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft63">Med aggressionshandling avses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p22 ft14">en stats användning av väpnat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">våld mot en annan stats suveräni-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">tet, territoriella integritet eller poli-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft63">tiska oberoende på ett sätt som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">oförenligt med Förenta nationer-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14">nas stadga.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft44">Straffet är fängelse på viss tid,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">lägst fyra och högst arton år, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14">på livstid.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft10">För försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra folk- mord, brott mot mänskligheten, </SPAN><SPAN class="ft12">aggressionsbrott </SPAN><SPAN class="ft10">och krigsförbry- telse döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft12">Endast den som kan utöva kon- troll eller styra över en stats poli- tiska eller militära handlande på sätt anges i 11 a § kan, såvitt avser aggressionsbrott, fällas till ansvar enligt första stycket. Detsamma ska gälla för ansvar enligt 23 kap. 4 § brottsbalken.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft78">Domsrätt och åtalsförordnande för aggressionsbrottet</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft14">17 §</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft79">För aggressionsbrott begånget utanför Sverige är svensk dom- stol behörig att döma i enlighet med 2 kap. 3 § första stycket 6 a brottsbalken. I andra fall än som avses i 2 kap. 3 § första stycket 1, 2 a och 4 brottsbalken gäller så- dan behörighet endast om den aggressionshandling som ligger till grund för brottet har begåtts av en stat gentemot vilken de änd- ringar i Romstadgan för Inter-</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft79">nationella brottmålsdomstolen som har skett genom resolution RC/Res.6 har trätt i kraft vid tiden för brottet. Detsamma ska gälla för försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p195 ft13">16 §</P>
<P class="p196 ft10">För försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra folk- mord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="p53dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38753x1.jpg/" id="p53img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p197 ft14">att avslöja eller förhindra aggres- sionsbrott enligt 16 §.</P>
<P class="p198 ft39">Åtal för aggressionsbrott får väckas endast efter förordnande av regeringen.</P>
<P class="p199 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="p54dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38754x1.jpg/" id="p54img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft80">Laga domstol i brottmål är rätten i den ort, där brottet </SPAN><SPAN class="ft79">be- gicks</SPAN><SPAN class="ft80">. </SPAN><SPAN class="ft79">Ett </SPAN><SPAN class="ft80">brott anses </SPAN><SPAN class="ft79">vara be- gånget på </SPAN><SPAN class="ft80">den ort, där </SPAN><SPAN class="ft79">gärnings- mannen handlade eller, vid straff- bar underlåtenhet, borde ha hand- lat. Vid tillämpning av straff- bestämmelser enligt vilka gärningen ska ha medfört en viss effekt anses brottet vara begånget på den ort där effekten inträdde eller, vid försök, enligt brottsplanen sanno- likt skulle ha inträtt</SPAN><SPAN class="ft80">. </SPAN><SPAN class="ft79">Begicks </SPAN><SPAN class="ft80">brottet </SPAN><SPAN class="ft79">på </SPAN><SPAN class="ft80">orter under skilda domstolar, </SPAN><SPAN class="ft79">har </SPAN><SPAN class="ft80">de lika behörighet. Har det skett </SPAN><SPAN class="ft79">på </SPAN><SPAN class="ft80">svenskt fartyg eller luft- fartyg under resa inom eller utom riket, </SPAN><SPAN class="ft79">är </SPAN><SPAN class="ft80">även rätten i den ort, dit den misstänkte med far- tyget eller luftfartyget först an- kommer eller där han gripits eller </SPAN><SPAN class="ft79">annars </SPAN><SPAN class="ft80">uppehåller sig, behörig.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft10">Är </SPAN><SPAN class="ft12">det</SPAN><SPAN class="ft10">, </SPAN><SPAN class="ft12">när </SPAN><SPAN class="ft10">åtal </SPAN><SPAN class="ft12">väcks</SPAN><SPAN class="ft10">, ovisst var brottet </SPAN><SPAN class="ft12">begicks</SPAN><SPAN class="ft10">, </SPAN><SPAN class="ft12">får </SPAN><SPAN class="ft10">åtal </SPAN><SPAN class="ft12">upptas </SPAN><SPAN class="ft10">av rätten i någon av de orter, där det kan </SPAN><SPAN class="ft12">antas ha </SPAN><SPAN class="ft10">skett, eller i den ort, där den misstänkte gripits eller </SPAN><SPAN class="ft12">annars </SPAN><SPAN class="ft10">uppehåller sig.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft35"><SPAN class="ft35">1.3</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken</SPAN></P>
<P class="p200 ft13">Härigenom föreskrivs att 19 kap. 1 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft13"><SPAN class="ft26">19</SPAN><SPAN class="ft81">kap. </SPAN>1 §<SPAN class="ft64">5</SPAN></P>
<P class="p202 ft8">Laga domstol i brottmål är rätten i den ort, där brottet <SPAN class="ft11">förövades</SPAN>. Brott anses <SPAN class="ft11">förövat </SPAN>å den ort, där <SPAN class="ft11">den brottsliga hand- lingen företogs, och, om brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle hava full- bordats å annan ort, även å den orten</SPAN>. <SPAN class="ft11">Förövades </SPAN>brottet <SPAN class="ft11">å </SPAN>orter under skilda domstolar, <SPAN class="ft11">äge </SPAN>de lika behörighet. Har det skett <SPAN class="ft11">å </SPAN>svenskt fartyg eller luftfartyg under resa inom eller utom riket, <SPAN class="ft11">vare </SPAN>även rätten i den ort, dit den misstänkte med fartyget eller luft- fartyget först ankommer eller där han gripits eller <SPAN class="ft11">eljest </SPAN>uppehåller sig, behörig.</P>
<P class="p203 ft9">Är, <SPAN class="ft39">då </SPAN>åtal <SPAN class="ft39">väckes</SPAN>, ovisst, var brottet <SPAN class="ft39">förövades</SPAN>, <SPAN class="ft39">må </SPAN>åtal <SPAN class="ft39">upp- tagas </SPAN>av rätten i någon av de orter, där det kan <SPAN class="ft39">antagas hava </SPAN>skett, eller i den ort, där den miss- tänkte gripits eller <SPAN class="ft39">eljest </SPAN>uppe- håller sig.</P>
<P class="p182 ft69"><SPAN class="ft67">5</SPAN><SPAN class="ft68">Senaste lydelse 1957:299.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="p55dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38755x1.jpg/" id="p55img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft12"><SPAN class="ft10">Åtal för brott </SPAN>må ock upptagas <SPAN class="ft10">av den rätt, där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet, eller rätten i den ort, där den misstänkte mera varaktigt uppe- håller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft11"><SPAN class="ft8">Åtal för brott </SPAN>får också upptas <SPAN class="ft8">av den rätt, där den misstänkte ska svara i tvistemål i allmänhet, eller rätten i den ort, där den misstänkte mera varaktigt uppe- håller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft20">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="p56dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38756x1.jpg/" id="p56img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft35"><SPAN class="ft35">1.4</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p200 ft13">Härigenom föreskrivs att 29 kap. 13 § miljöbalken ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft16"><SPAN class="ft26">29</SPAN><SPAN class="ft81">kap.</SPAN></P>
<P class="p205 ft13">13 §<SPAN class="ft64">6</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p183 ft14">Den som begått <SPAN class="ft13">brott enligt</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p20 ft14">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">8 § första stycket 12 <SPAN class="ft14">döms vid</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">döma för </SPAN>brott enligt 8 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft44">svensk domstol, <SPAN class="ft17">även om 2 kap. </SPAN>2</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">stycket 12 även om <SPAN class="ft44">domsrätt en-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13"><SPAN class="ft14">eller </SPAN>3 § brottsbalken inte <SPAN class="ft14">är</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">ligt </SPAN>2 kap. 3 § brottsbalken inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft14">tillämplig<SPAN class="ft13">. Har brottet </SPAN>förövats <SPAN class="ft13">i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft14">föreligger<SPAN class="ft13">. Har brottet </SPAN>begåtts <SPAN class="ft13">i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">Sveriges ekonomiska zon, får åtal</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">Sveriges ekonomiska zon, får åtal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">väckas vid den tingsrätt vars dom-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">väckas vid den tingsrätt vars dom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">krets är närmast den plats där</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">krets är närmast den plats där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p206 ft17">brottet <SPAN class="ft44">förövades</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p207 ft17">brottet <SPAN class="ft44">begicks</SPAN>.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p209 ft69"><SPAN class="ft67">6</SPAN><SPAN class="ft68">Senaste lydelse 2010:742.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="p57dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38757x1.jpg/" id="p57img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft76"><SPAN class="ft35">1.5</SPAN><SPAN class="ft75">Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln</SPAN></P>
<P class="p146 ft13">Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1966:314) om kontinental- sockeln ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p211 ft44">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><P class="p212 ft13">14 §<SPAN class="ft64">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft14">Den som utom riket har begått</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft44">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">brott som avses i 11 § <SPAN class="ft44">döms, om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft23"><SPAN class="ft66">döma för </SPAN>brott som avses i 11 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft63">han eller hon finns här, efter denna</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft63">även om domsrätt enligt <SPAN class="ft2">2 kap. 3 §</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft14">lag och brottsbalken samt vid</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14">brottsbalken <SPAN class="ft13">inte </SPAN>föreligger.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft44">svensk domstol även om <SPAN class="ft17">2 kap. </SPAN>2</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft14">eller <SPAN class="ft13">3 § </SPAN>nämnda balk <SPAN class="ft13">inte </SPAN>är</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft14">tillämplig.</P>
<P class="p82 ft9">Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 30 kap. 23 § offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400) ska gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av denna lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han eller hon till följd härav är skyldig att hemlighålla.</P>
<P class="p213 ft11">Åtal för brott som avses i 11 § första och tredje styckena får väckas endast efter förordnande av reger- ingen eller den myndighet reger- ingen bemyndigar.</P>
<P class="p214 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p215 ft69"><SPAN class="ft71">7</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2009:408.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p216 ft76"><SPAN class="ft35">1.6</SPAN><SPAN class="ft75">Förslag till lag om ändring i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott</SPAN></P>
<P class="p217 ft10">Härigenom föreskrivs att 7 och 13 §§ lagen (1976:19) om internatio- nellt samarbete rörande lagföring för brott ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td89"><P class="p218 ft13">7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft13">Framställningen får <SPAN class="ft14">ej </SPAN>bifallas</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft17">Framställningen får <SPAN class="ft44">inte </SPAN>bifallas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft13">1. om hinder mot lagföring här</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft17">1. om hinder mot lagföring här</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">i landet föreligger enligt 2 kap.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">i landet föreligger enligt 2 kap. <SPAN class="ft44">9 §</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13"><SPAN class="ft14">5 a § </SPAN>brottsbalken,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">brottsbalken,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft9"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft41">om åtalspreskription har inträtt i den andra staten enligt dess lag innan framställningen avläts,</SPAN></P>
<P class="p219 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft41">om åtalspreskription har inträtt enligt svensk lag innan fram- ställningen mottogs,</SPAN></P>
<P class="p219 ft9"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft41">om lagföringen skulle strida mot Sveriges internationella åtag- anden, eller</SPAN></P>
<P class="p220 ft13"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft43">om lagföringen skulle strida mot grunderna för rättsordningen här i landet.</SPAN></P>
<P class="p221 ft13">13 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">Har framställning från annan</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">Har framställning från annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">stat om överförande av lagföring</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">stat om överförande av lagföring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p183 ft13">bifallits, får åtal väckas här i</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p20 ft13">bifallits, får åtal väckas här i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">landet, även om sådant förord-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">landet, även om sådant förord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">nande som avses i 2 kap. <SPAN class="ft44">5 § </SPAN>eller</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">nande som avses i 2 kap. <SPAN class="ft44">7 </SPAN>eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft44">5 a § tredje stycket <SPAN class="ft17">brottsbalken </SPAN>ej</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">10 § </SPAN>brottsbalken <SPAN class="ft14">inte </SPAN>har med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p222 ft17">har meddelats.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p223 ft17">delats.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">För gärning som avses med</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">För gärning som avses med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">framställningen <SPAN class="ft44">dömes </SPAN>såsom för</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">framställningen <SPAN class="ft66">döms </SPAN>såsom för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23">brott som enligt svensk lag mot-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">brott som enligt svensk lag mot-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23">svarar gärningen efter vad som</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">svarar gärningen efter vad som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">sägs i 6 § andra stycket. Kan lag-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">sägs i 6 § andra stycket. Kan lag-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23">föringen ske här i landet endast</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">föringen ske här i landet endast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">med stöd av denna lag, får <SPAN class="ft14">ej</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">med stöd av denna lag, får <SPAN class="ft14">inte</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23"><SPAN class="ft66">ådömas </SPAN>påföljd som är att anse</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17"><SPAN class="ft44">dömas till </SPAN>påföljd som är att anse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="p59dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38759x1.jpg/" id="p59img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p68 ft9">som strängare än det svåraste straff som är stadgat för brottet enligt lagen i den andra staten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p68 ft9">som strängare än det svåraste straff som är stadgat för brottet enligt lagen i den andra staten.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft20">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p224 ft76"><SPAN class="ft35">1.7</SPAN><SPAN class="ft75">Förslag till lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet</SPAN></P>
<P class="p225 ft13">Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p182 ft14">Nuvarande lydelse<SPAN style="padding-left:104px;">Föreslagen lydelse</SPAN></P>
<P class="p226 ft13">4 §</P>
<P class="p220 ft9">Verkställighet i Sverige av utländsk brottmålsdom får ske endast efter framställning av den främmande staten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">Framställningen får <SPAN class="ft14">ej </SPAN>bifallas</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p28 ft23">Framställningen får <SPAN class="ft66">inte </SPAN>bifallas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">1. om domen <SPAN class="ft14">ej </SPAN>har vunnit</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">1. om domen <SPAN class="ft14">inte </SPAN>har vunnit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">laga kraft eller om påföljden <SPAN class="ft14">ej</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">laga kraft eller om påföljden <SPAN class="ft44">inte</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23">får verkställas i den främmande</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">får verkställas i den främmande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">staten,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">staten,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">2. om gärning som påföljden</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">2. om gärning som påföljden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">avser <SPAN class="ft14">ej </SPAN>motsvarar brott enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">avser <SPAN class="ft66">inte </SPAN>motsvarar brott enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">svensk lag eller gärningsmannen,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">svensk lag eller gärningsmannen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">om gärningen begåtts här i landet,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">om gärningen begåtts här i landet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft2">på annan grund än som avses i 5 §</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft2">på annan grund än som avses i 5 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">3 <SPAN class="ft44">ej </SPAN>skulle ha kunnat <SPAN class="ft44">ådömas </SPAN>på-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">3 <SPAN class="ft44">inte </SPAN>skulle ha kunnat <SPAN class="ft44">dömas till</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">följd för brottet,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">påföljd för brottet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">3. om den dömde <SPAN class="ft14">ej </SPAN>har eller</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">3. om den dömde <SPAN class="ft14">inte </SPAN>har eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">tar hemvist i Sverige,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">tar hemvist i Sverige,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft10"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft82">om verkställighet i Sverige skulle vara oförenlig med grunderna för rättsordningen här i landet eller annat väsentligt svenskt intresse,</SPAN></P>
<P class="p15 ft25"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft42">om dom i mål om ansvar för gärning som påföljden avser har meddelats här i landet eller här utfärdat strafföreläggande eller före- läggande av ordningsbot för samma gärning har godkänts,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">6. om fråga om ansvar för</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">6. om fråga om ansvar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">gärning som påföljden avser har</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">gärning som påföljden avser har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23">prövats genom lagakraftägande</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">prövats genom lagakraftägande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">dom i annan stat än den som har</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">dom i annan stat än den som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23">gjort framställningen och hinder</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">gjort framställningen och hinder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">mot lagföring för gärningen här i</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">mot lagföring för gärningen här i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">landet till följd härav skulle ha</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">landet till följd härav skulle ha</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="p61dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38761x1.jpg/" id="p61img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">SOU 2018:87<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft17">förelegat enligt 2 kap. <SPAN class="ft44">5 a § </SPAN>brotts-</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p22 ft17">förelegat enligt 2 kap. <SPAN class="ft44">9 § </SPAN>brotts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">balken,</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">balken,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft13"><SPAN class="ft17">7.</SPAN><SPAN class="ft83">om gärning som påföljden avser utgör eller har samband med politiskt brott eller utgör militärt brott,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr12 td60"><P class="p178 ft13">8. om gärning som påföljden</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p20 ft13">8. om gärning som påföljden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">avser utgör fiskaliskt brott, så-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">avser utgör fiskaliskt brott, så-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft23">vida <SPAN class="ft66">ej </SPAN>annat föranleds av över-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">vida <SPAN class="ft44">inte </SPAN>annat föranleds av över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">enskommelse mellan Sverige och</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">enskommelse mellan Sverige och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p228 ft17">den främmande staten,</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p229 ft17">den främmande staten,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9"><SPAN class="ft17">9.</SPAN><SPAN class="ft33">om en tillämpning av 35 kap. </SPAN><NOBR>8–10</NOBR> §§ brottsbalken skulle inne- bära att påföljden bortfallit,</P>
<P class="p230 ft37"><SPAN class="ft17">10.</SPAN><SPAN class="ft84">om verkställighet i Sverige i annat hänseende än som förut har nämnts skulle strida mot den överenskommelse mellan Sverige och främmande stat som ligger till grund för framställningen.</SPAN></P>
<P class="p231 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38762x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p232 ft86"><SPAN class="ft35">1.8</SPAN><SPAN class="ft85">Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg</SPAN></P>
<P class="p225 ft13">Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 och 11 §§ lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft16"><SPAN class="ft26">10</SPAN><SPAN class="ft81">kap.</SPAN></P>
<P class="p205 ft13">10 §<SPAN class="ft64">8</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p183 ft13"><SPAN class="ft14">Om ett </SPAN>brott enligt 1, 2, 3 eller</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p20 ft14">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">4 § har begåtts på ett utländskt</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17"><SPAN class="ft44">döma för </SPAN>brott enligt 1, 2, 3 eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">fartyg i Sveriges ekonomiska zon</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">4 § <SPAN class="ft14">som </SPAN>har begåtts på ett ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft44">döms vid svensk domstol även om</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">ländskt fartyg i Sveriges ekono-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">2 kap. <SPAN class="ft14">2 eller </SPAN>3 § brottsbalken</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft44"><SPAN class="ft17">miska zon </SPAN>även om domsrätt en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14"><SPAN class="ft13">inte </SPAN>är tillämplig.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">ligt </SPAN>2 kap. 3 § brottsbalken inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft14">föreligger.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">Om ett brott enligt 1 eller 2 §</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">Om ett brott enligt 1 eller 2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">har begåtts på ett utländskt far-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">har begåtts på ett utländskt far-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">tyg inom en annan stats inre</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">tyg inom en annan stats inre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">vatten, territorialhav eller eko-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">vatten, territorialhav eller eko-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">nomiska zon <SPAN class="ft14">döms vid </SPAN>svensk</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">nomiska zon <SPAN class="ft66">är </SPAN>svensk domstol</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">domstol även om 2 kap. <SPAN class="ft14">2 eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft44">behörig att döma <SPAN class="ft17">även om 2 kap.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">3 § brottsbalken inte är tillämplig</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">3 § brottsbalken inte är tillämp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">om</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">lig om</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">överträdelsen har medfört eller sannolikt kommer att medföra förorening inom svenskt inre vatten, territorialhav eller svensk eko- nomisk zon, och</SPAN></P>
<P class="p16 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft43">fartyget frivilligt har anlöpt svensk hamn.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td60"><P class="p183 ft13">Om ett brott enligt 1 eller 2 §</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p20 ft13">Om ett brott enligt 1 eller 2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">har begåtts på ett utländskt far-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">har begåtts på ett utländskt far-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">tyg på det fria havet <SPAN class="ft14">döms vid</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">tyg på det fria havet <SPAN class="ft14">är </SPAN>svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">svensk domstol även om 2 kap. <SPAN class="ft44">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft14"><SPAN class="ft13">domstol </SPAN>behörig att döma <SPAN class="ft13">även</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td80"><P class="p22 ft14">eller <SPAN class="ft13">3 §</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p138 ft13">brottsbalken</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p183 ft13">inte är</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">om 2 kap. 3 § brottsbalken inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td80"><P class="p22 ft13">tillämplig</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p138 ft13">om fartyget</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p183 ft13">frivilligt</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">är tillämplig om fartyget frivilligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p22 ft17">har anlöpt svensk hamn.</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p234 ft17">har anlöpt svensk hamn.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft10">Det som anges i <NOBR>första–tredje</NOBR> styckena gäller också om gärningen kan föranleda ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken.</P>
<P class="p235 ft69"><SPAN class="ft67">8</SPAN><SPAN class="ft68">Senaste lydelse 2006:1318.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38763x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">SOU 2018:87<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<P class="p236 ft13">11 §<SPAN class="ft64">9</SPAN></P>
<P class="p116 ft13">Åtal för ett brott som avses i 10 § får väckas endast</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">1. om brottet avser ett för-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">1. om brottet avser ett för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">bjudet utsläpp och detta har med-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">bjudet utsläpp och detta har med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p178 ft13">fört betydande skador på den</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p20 ft13">fört betydande skador på den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">svenska kusten eller därmed sam-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">svenska kusten eller därmed sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">manhängande intressen eller på</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">manhängande intressen eller på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">tillgångar i Sveriges sjöterrito-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">tillgångar i Sveriges sjöterrito-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p237 ft17">rium eller ekonomiska zon, <SPAN class="ft44">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p238 ft23">rium eller ekonomiska zon,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft25"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft34">om den stat där fartyget är registrerat inte inom sex månader från det att staten underrättats om brottet har inlett rättsliga för- faranden som syftar till att ådöma straff för gärningen, eller</SPAN></P>
<P class="p165 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft33">om den stat där fartyget är registrerat vid upprepade tillfällen har underlåtit att iaktta sina skyldigheter att vidta åtgärder med an- ledning av överträdelser begångna på dess fartyg.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft13">Att åtal för brott som avses i</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">Att åtal för brott som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft17">första stycket i vissa fall <SPAN class="ft44">får väckas</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft23">första stycket i vissa fall <SPAN class="ft66">inte får</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft44">endast efter förordnande av reger-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft44">väckas utan att åtalsförordnande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">ingen eller den myndighet som</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft44">har meddelats <SPAN class="ft17">följer av 2 kap. </SPAN>7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">regeringen bemyndigat <SPAN class="ft13">följer av</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p239 ft23">brottsbalken.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">2 kap. <SPAN class="ft14">5 § </SPAN>brottsbalken.</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p241 ft69"><SPAN class="ft71">9</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2001:1294.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="p64dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38764x1.jpg/" id="p64img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p232 ft86"><SPAN class="ft35">1.9</SPAN><SPAN class="ft85">Förslag till lag om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor</SPAN></P>
<P class="p225 ft13">Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1982:316) med förbud mot köns- stympning av kvinnor ska upphöra att gälla.</P>
<P class="p242 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="p65dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38765x1.jpg/" id="p65img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft76"><SPAN class="ft35">1.10</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (1982:963) om rymdverksamhet</SPAN></P>
<P class="p146 ft13">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:963) om rymdverksamhet ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft13">5 §</P>
<P class="p82 ft9">Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver rymdverksam- het utan att ha erforderligt tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsam- het åsidosätter villkor som har uppställts som förutsättning för till- stånd.</P>
<P class="p244 ft36">Den som utom riket har begått brott som avses i första stycket döms, om han finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.</P>
<P class="p213 ft88">Åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter reger- ingens medgivande.</P>
<P class="p231 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="p66dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38766x1.jpg/" id="p66img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft39">Svensk domstol är behörig att döma för </SPAN><SPAN class="ft9">brott enligt denna lag </SPAN><SPAN class="ft39">som har begåtts </SPAN><SPAN class="ft9">inom Sveriges eko- nomiska zon även om </SPAN><SPAN class="ft39">domsrätt enligt </SPAN><SPAN class="ft9">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN><SPAN class="ft39">föreligger.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p245 ft76"><SPAN class="ft35">1.11</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)</SPAN></P>
<P class="p225 ft13">Härigenom föreskrivs att 51 a § jaktlagen (1987:259) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft13">51 a §<SPAN class="ft64">10</SPAN></P>
<P class="p202 ft12">Den som har begått <SPAN class="ft10">brott enligt denna lag inom Sveriges ekonomiska zon </SPAN>döms vid svensk domstol, <SPAN class="ft10">även om 2 kap. </SPAN>2 eller</P>
<P class="p246 ft9">3 § brottsbalken inte <SPAN class="ft39">är tillämp- lig.</SPAN></P>
<P class="p208 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p247 ft69"><SPAN class="ft71">10</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 1994:1820.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="p67dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38767x1.jpg/" id="p67img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft76"><SPAN class="ft35">1.12</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon</SPAN></P>
<P class="p117 ft13">Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1992:1140) om Sveriges eko- nomiska zon ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><P class="p249 ft13">17 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft13">Den som har begått brott</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft44">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">som avses i 16 § döms vid svensk</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft23"><SPAN class="ft66">döma för </SPAN>brott som avses i 16 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">domstol, även om 2 kap. <SPAN class="ft14">2 eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14"><SPAN class="ft13">även om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft13">2 kap.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">3 § brottsbalken inte <SPAN class="ft14">är tillämp-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">3 § brottsbalken inte <SPAN class="ft14">föreligger</SPAN>.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">lig<SPAN class="ft13">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Har ett brott mot denna lag eller mot föreskrift som har med- delats med stöd av lagen förövats i den ekonomiska zonen, får åtal för brottet väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades.</P>
<P class="p250 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="p68dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38768x1.jpg/" id="p68img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p251 ft76"><SPAN class="ft35">1.13</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)</SPAN></P>
<P class="p225 ft13">Härigenom föreskrivs att 49 § fiskelagen (1993:787) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td89"><P class="p252 ft13">49 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft14">Den som har begått <SPAN class="ft13">brott</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft44">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">enligt denna lag <SPAN class="ft66">döms vid svensk</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13"><SPAN class="ft14">döma för </SPAN>brott enligt denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft17"><SPAN class="ft44">domstol</SPAN>, även om 2 kap. <SPAN class="ft44">2 eller </SPAN>3 §</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">även om <SPAN class="ft44">domsrätt enligt </SPAN>2 kap. 3 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">brottsbalken inte <SPAN class="ft14">är tillämplig</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">brottsbalken inte <SPAN class="ft14">föreligger</SPAN>.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="p69dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38769x1.jpg/" id="p69img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft76"><SPAN class="ft35">1.14</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt</SPAN></P>
<P class="p146 ft9">Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1994:569) om Sveriges sam- arbete med de internationella tribunalerna för brott mot internatio- nell humanitär rätt ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td9"><P class="p253 ft13">13 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">På begäran av tribunalen <SPAN class="ft14">skall</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft17">På begäran av tribunalen <SPAN class="ft44">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">en i Sverige pågående lagföring</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">en i Sverige pågående lagföring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">överföras till tribunalen. Om en</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">överföras till tribunalen. Om en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">sådan begäran görs får åtal inte</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">sådan begäran görs får åtal inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">väckas för brottet. Förs lagför-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">väckas för brottet. Förs lagför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">ingen över efter det att åtal har</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">ingen över efter det att åtal har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">väckts, utgör detta rättegångs-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">väckts, utgör detta rättegångs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">hinder i brottmålet.</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">hinder i brottmålet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft14">Har frågan om ansvar för en</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft66">viss gärning prövats vid tribuna-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft14">len, får åtal för samma gärning inte väckas i Sverige.</P>
<P class="p240 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="p70dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38770x1.jpg/" id="p70img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft76"><SPAN class="ft35">1.15</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia</SPAN></P>
<P class="p153 ft9">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1995:732) om skydd för grav- friden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td89"><P class="p218 ft13">5 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft13">För brott mot denna lag <SPAN class="ft14">döms</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft44">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">vid svensk domstol<SPAN class="ft13">, även om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17"><SPAN class="ft44">döma </SPAN>för brott mot denna lag även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">2 kap. <SPAN class="ft66">2 eller </SPAN>3 § brottsbalken inte</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft14"><SPAN class="ft13">om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft13">2 kap. 3 §</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">är tillämplig<SPAN class="ft13">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">brottsbalken inte <SPAN class="ft14">föreligger</SPAN>.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="p71dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38771x1.jpg/" id="p71img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft76"><SPAN class="ft35">1.16</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner</SPAN></P>
<P class="p257 ft10">Härigenom föreskrivs att 9 och 10 §§ samt rubriken före 10 § lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner ska upphöra att gälla.</P>
<P class="p258 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="p72dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38772x1.jpg/" id="p72img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p224 ft76"><SPAN class="ft35">1.17</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen</SPAN></P>
<P class="p225 ft13">Härigenom föreskrivs att 16 §§ lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td89"><P class="p252 ft13">16 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">Åtal och lagföring i Sverige för</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft17">Åtal och lagföring i Sverige för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">en gärning får inte ske</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">en gärning får inte ske om <SPAN class="ft44">Inter-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft66">1. om frågan om ansvar för gär-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft44">nationella brottmålsdomstolen <SPAN class="ft17">har</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft44">ningen har prövats vid Internatio-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">beslutat att frågan om ansvar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">nella brottmålsdomstolen<SPAN class="ft13">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">gärningen <SPAN class="ft44">ska </SPAN>prövas där trots att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13"><SPAN class="ft14">2. </SPAN>om <SPAN class="ft14">domstolen </SPAN>har beslutat</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">svensk förundersökning eller lag-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">att frågan om ansvar för gärningen</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft23">föring pågår eller om domstolen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft23"><SPAN class="ft66">skall </SPAN>prövas där trots att svensk</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">har ansökt om att personen i fråga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">förundersökning eller lagföring</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft17"><SPAN class="ft44">ska </SPAN>överlämnas till domstolen på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">pågår, eller</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">grund av gärningen och denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13"><SPAN class="ft14">3. </SPAN>om domstolen har ansökt</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">ansökan inte har avslagits.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">om att personen i fråga <SPAN class="ft44">skall </SPAN>över-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft9">lämnas till domstolen på grund av gärningen och denna ansökan inte har avslagits.</P>
<P class="p208 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="p73dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38773x1.jpg/" id="p73img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft76"><SPAN class="ft35">1.18</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall</SPAN></P>
<P class="p257 ft10">Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2002:444) om straff för finan- siering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft64"><SPAN class="ft13">6</SPAN><SPAN class="ft59">§</SPAN>11</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p178 ft14">Även om det inte finns doms-</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p20 ft14">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17"><SPAN class="ft44">rätt </SPAN>enligt 2 kap. <SPAN class="ft44">2 eller </SPAN>3 § brotts-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">döma </SPAN>för brott enligt denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">balken <SPAN class="ft14">döms det </SPAN>för brott enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft63">även om domsrätt <SPAN class="ft2">enligt 2 kap. 3 §</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft44"><SPAN class="ft17">denna lag </SPAN>vid svensk domstol <SPAN class="ft17">om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft14"><SPAN class="ft13">brottsbalken </SPAN>inte föreligger <SPAN class="ft13">om</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p261 ft17">brottet har begåtts</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p262 ft17">brottet har begåtts</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft33">av en svensk medborgare, av en utlänning med hemvist i Sverige eller av en utlänning som befinner sig här i landet,</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft43">till förmån för en juridisk person som är etablerad i Sverige, eller</SPAN></P>
<P class="p263 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft33">mot en av Europeiska unionens institutioner eller mot en av dess byråer eller ett av dess organ, om byrån eller organet har säte i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">Första stycket gäller även om brottet i enlighet med 5 § ska be- straffas enligt brottsbalken eller lagen (2003:148) om straff för terro- ristbrott.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p178 ft13">Bestämmelser om krav på till-</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p34 ft17">Bestämmelser om krav på till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">stånd att väcka åtal i vissa fall</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">stånd att väcka åtal i vissa fall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p264 ft17">finns i 2 kap. <SPAN class="ft44">5 § </SPAN>brottsbalken.</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p22 ft13">finns i 2 kap. <SPAN class="ft14">7 § </SPAN>brottsbalken.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p265 ft69"><SPAN class="ft71">11</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2018:1311.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="p74dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38774x1.jpg/" id="p74img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft76"><SPAN class="ft35">1.19</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet</SPAN></P>
<P class="p93 ft10">Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td89"><P class="p249 ft13">9 §<SPAN class="ft64">12</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft14">Även om det inte finns doms-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p34 ft44">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13"><SPAN class="ft14">rätt </SPAN>enligt 2 kap. <SPAN class="ft14">2 eller </SPAN>3 § brotts-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13"><SPAN class="ft14">döma </SPAN>för brott enligt denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">balken <SPAN class="ft14">döms det </SPAN>för brott enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft44">även om domsrätt <SPAN class="ft17">enligt 2 kap. 3 §</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft66"><SPAN class="ft23">denna lag </SPAN>vid svensk domstol <SPAN class="ft23">om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft14"><SPAN class="ft13">brottsbalken </SPAN>inte föreligger <SPAN class="ft13">om</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">brottet har begåtts</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">brottet har begåtts</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">av en svensk medborgare, av en utlänning med hemvist i Sverige eller av en utlänning som befinner sig här i landet,</SPAN></P>
<P class="p123 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft43">till förmån för en juridisk person som är etablerad i Sverige, eller</SPAN></P>
<P class="p268 ft10"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft82">mot en av Europeiska unionens institutioner eller mot en av dess byråer eller ett av dess organ, om byrån eller organet har säte i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Första stycket gäller även om brottet i enlighet med 8 § ska be- straffas enligt brottsbalken eller lagen (2003:148) om straff för terro- ristbrott.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p183 ft13">Bestämmelser om krav på till-</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p34 ft17">Bestämmelser om krav på till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">stånd att väcka åtal i vissa fall</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">stånd att väcka åtal i vissa fall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p269 ft17">finns i 2 kap. <SPAN class="ft44">5 § </SPAN>brottsbalken.</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft13">finns i 2 kap. <SPAN class="ft14">7 § </SPAN>brottsbalken.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p270 ft69"><SPAN class="ft71">12</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2018:1313.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="p75dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38775x1.jpg/" id="p75img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft76"><SPAN class="ft35">1.20</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)</SPAN></P>
<P class="p127 ft13">Härigenom föreskrivs att 13 kap. 11 § luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft13"><SPAN class="ft26">13</SPAN><SPAN class="ft89">kap. </SPAN>11 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p178 ft13">Den som begått brott som av-</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p20 ft13">Den som begått brott som av-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">ses i <NOBR>1–3</NOBR> §§, 4 § första stycket 6,</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">ses i <NOBR>1–3</NOBR> §§, 4 § första stycket 6,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17"><NOBR>8–11</NOBR> och andra stycket, 5 §, 6 §</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17"><NOBR>8–11</NOBR> och andra stycket, 5 §, 6 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">första stycket 2 och andra stycket</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">första stycket 2 och andra stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">samt 7, 9 och 13 §§ döms, om</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">samt 7, 9 och 13 §§ döms, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">han eller hon befinner sig här i</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">han eller hon befinner sig här i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">riket, vid svensk domstol även</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">riket, vid svensk domstol även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">om det inte finns domsrätt enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">om det inte finns domsrätt enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">2 kap. <SPAN class="ft44">2 eller </SPAN>3 § brottsbalken om</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">2 kap. 3 § brottsbalken om brottet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p273 ft17">brottet begåtts</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p274 ft17">begåtts</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft13"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft83">vid utövande av luftfartsverksamhet med ett utländskt luft- fartyg som används inom ramen för ett svenskt drifttillstånd, eller</SPAN></P>
<P class="p276 ft13"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft43">ombord på sådant luftfartyg.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">Åtal får väckas utan förord-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft13">Åtal får väckas utan förord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">nande enligt 2 kap. <SPAN class="ft14">5 § andra</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">nande enligt 2 kap. <SPAN class="ft14">7 § </SPAN>brotts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p188 ft17"><SPAN class="ft44">stycket </SPAN>brottsbalken<SPAN class="ft44">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p22 ft13">balken.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft76"><SPAN class="ft35">1.21</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696)</P>
<P class="p108 ft13">Härigenom föreskrivs att 17 kap. 2 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p22 ft63">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft16">17 kap.</P>
<P class="p278 ft13">2 §</P>
<P class="p110 ft9">Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder från en radio- anläggning på öppna havet eller i luftrummet över det eller som upp- rättar eller innehar en sådan anläggning, döms till böter eller fängelse i högst sex månader om</P>
<P class="p77 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">sändningen är avsedd att tas emot eller kan tas emot i något land som är anslutet till den europeiska överenskommelsen till för- hindrande av rundradiosändningar från stationer utanför nationella territorier, eller</SPAN></P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft41">sändningen orsakar att radioanvändning i något av dessa länder blir skadligt påverkad.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft14">Den som utomlands begått ett</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft14">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">sådant brott döms, om han eller</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft44">döma för brott som avses i första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft66">hon finns här, efter denna lag och</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft66">stycket <SPAN class="ft23">även om </SPAN>domsrätt enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">vid svensk domstol, <SPAN class="ft13">även om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">2 kap. 3 § brottsbalken inte <SPAN class="ft44">före-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">2 kap. <SPAN class="ft66">2 eller </SPAN>3 § brottsbalken inte</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p279 ft63">ligger.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p22 ft14">är tillämplig och oavsett vad som</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p22 ft66">föreskrivs i 2 kap. 5 a § första och</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p22 ft14">andra styckena brottsbalken.</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft44">Åtal får väckas bara efter beslut</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft66">av regeringen eller den myndighet</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">regeringen bestämmer mot</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p34 ft44">1. svenska medborgare för brott</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">som rör sändningar som inte är</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft66">avsedda att tas emot eller kan tas</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">emot i Sverige och inte heller or-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">sakar att radioanvändningar blir</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">skadligt påverkade här, eller</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="p77dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38777x1.jpg/" id="p77img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td58"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p22 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft39"><SPAN class="ft44">2.</SPAN><SPAN class="ft90">utlänningar även i andra fall än de som anges i 2 kap. 5 § brotts- balken.</SPAN></P>
<P class="p258 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="p78dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38778x1.jpg/" id="p78img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft76"><SPAN class="ft35">1.22</SPAN><SPAN class="ft87">Förslag till lag om ändring i lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition</SPAN></P>
<P class="p93 ft25">Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p22 ft14">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p22 ft14">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td91"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td95"><P class="p274 ft13">1 §<SPAN class="ft64">13</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">Den som använder, utvecklar,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">Den som använder, utvecklar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">tillverkar, förvärvar, innehar, lag-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">tillverkar, förvärvar, innehar, lag-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">rar, överlåter, till Sverige för in</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">rar, överlåter, till Sverige för in</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">eller från Sverige för ut kluster-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">eller från Sverige för ut kluster-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td91"><P class="p22 ft13">ammunition, döms för</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p183 ft91">olovlig</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p22 ft13">ammunition, döms för</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p20 ft70">olovlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft70">befattning med klusterammunition</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft70">befattning med klusterammunition</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">till fängelse i högst fyra år, om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">till fängelse i högst fyra år, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft17">gärningen inte är att bedöma som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft17">gärningen inte är att bedöma som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td91"><P class="p22 ft13">krigsförbrytelse enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p183 ft13">lagen</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p22 ft13">krigsförbrytelse enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p20 ft13">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft44"><SPAN class="ft17">(2014:406) om </SPAN>straff för folkmord,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft66"><SPAN class="ft23">(2014:406) om </SPAN>vissa internatio-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p183 ft63">brott mot mänskligheten och krigs-</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p22 ft14">nella brott<SPAN class="ft13">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft14">förbrytelser<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p110 ft9">Med klusterammunition avses i denna lag sådan klusterammuni- tion samt sådana explosiva substridsdelar från spridningskapslar fästa vid luftfartyg som avses i konventionen den 30 maj 2008 om kluster- ammunition.</P>
<P class="p77 ft9">Sådan befattning med klusterammunition samt explosiva sub- stridsdelar som är tillåten enligt den konvention som avses i andra stycket utgör inte brott.</P>
<P class="p77 ft9">Är brottet grovt döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen väsentligt bidragit till att klusterammunition kommit att användas på ett sätt som inneburit fara för många människors liv eller hälsa.</P>
<P class="p281 ft69"><SPAN class="ft71">13</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2014:413.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="p79dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38779x1.jpg/" id="p79img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">SOU 2018:87<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<P class="p282 ft13">2 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p178 ft14">Även om det inte finns doms-</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p20 ft14">Svensk domstol är behörig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p178 ft17"><SPAN class="ft44">rätt </SPAN>enligt 2 kap. <SPAN class="ft44">2 eller </SPAN>3 § brotts-</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">döma </SPAN>för brott enligt denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">balken, <SPAN class="ft14">döms </SPAN>för brott enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">om brottet har begåtts av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p178 ft44"><SPAN class="ft17">denna lag </SPAN>vid svensk domstol <SPAN class="ft17">om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p20 ft13">svensk medborgare eller av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">brottet har begåtts av en svensk</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft17">utlänning med hemvist i Sverige,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">medborgare eller av en utlänning</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft14">även om domsrätt <SPAN class="ft13">enligt 2 kap.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">med hemvist i Sverige.</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">3 § brottsbalken <SPAN class="ft14">inte föreligger</SPAN>.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">Bestämmelser om krav på till-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">Bestämmelser om krav på till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">stånd att väcka åtal i vissa fall</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">stånd att väcka åtal i vissa fall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">finns i 2 kap. <SPAN class="ft14">5 </SPAN>§ brottsbalken.</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">finns i 2 kap. <SPAN class="ft14">7 </SPAN>§ brottsbalken.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
</DIV>
<DIV id="page_81">
<P class="p283 ft93"><SPAN class="ft15">2</SPAN><SPAN class="ft92">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p284 ft35"><SPAN class="ft35">2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p55 ft25">Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillkalla en särskild utredare, med uppdrag att överväga och ta ställning till om Sverige bör tillträda vissa ändringar i Romstadgan och om det i svensk rätt bör införas en möjlighet att döma över s.k. aggressionsbrott. I upp- draget ingår också att göra en förnyad översyn och ta fram ett upp- daterat och samlat beredningsunderlag avseende reglerna om svensk straffrättslig domsrätt. Den 23 augusti 2018 fattade regeringen be- slut om förlängd tid för uppdraget.</P>
<P class="p73 ft10">Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (SÖ 2002:59, Romstadgan) innehåller regler om lagföring av enskilda för de all- varligaste internationella brotten enligt folkrätten. Sverige är part i Romstadgan sedan den 28 juni 2001. Genom stadgan inrättades Inter- nationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) som en permanent institution med jurisdiktion över brotten folk- mord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressions- brott. Romstadgans ursprungliga lydelse innehåller en definition av de tre förstnämnda brotten, medan aggressionsbrottet inte defini- erades i stadgan då den antogs. Inte heller gavs ICC ursprungligen behörighet att utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet.</P>
<P class="p56 ft10">Vid en översynskonferens i Kampala i juni 2010 antogs ändringar av Romstadgans bestämmelser om aggressionsbrottet, som gör det möjligt att vid ICC lagföra enskilda för detta brott. Dessutom an- togs vissa ändringar beträffande Romstadgans reglering om krigs- förbrytelser. I utredningens uppdrag ingår att överväga och ta ställ- ning till om Sverige bör tillträda dels de s.k. Kampalaändringarna, dels en ändring som år 2015 antogs avseende artikel 124 i stadgan. Frågan om tillträde till Kampalaändringarna och de ändringar till</P>
<P class="p285 ft20">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft9">Romstadgan som antogs 2015 har behandlats i utredningens delbe- tänkande <SPAN class="ft39">Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan </SPAN>(SOU 2018:33). Här har också behandlats de ändringar i stadgan avseende vissa krigs- förbrytelser som antogs i december 2017.</P>
<P class="p77 ft9">I utredningens uppdrag ingår vidare att överväga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas möjligheter att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott. Oavsett vilket ställnings- tagande övervägandena i denna del leder fram till, ska de författ- ningsförslag lämnas som behövs i svensk rätt för att sådan lagföring ska kunna ske.</P>
<P class="p89 ft25">Utredningens uppdrag omfattar dessutom att göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat beredningsunderlag avseende reglerna om svensk straffrättslig domsrätt. I kommitté- direktivet konstateras att behovet av att se över reglerna om straff- rättslig domsrätt är påtagligt. Utgångspunkt för utredningens arbete i denna del ska vara Internationella straffrättsutredningens betänk- ande <SPAN class="ft36">Internationella brott och svensk jurisdiktion </SPAN>(SOU 2002:98, del A) och departementspromemorian <SPAN class="ft36">Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken </SPAN>(Ds 2014:13). Även i denna del av uppdraget ska utred- ningen lämna fullständiga författningsförslag.</P>
<P class="p80 ft13">Utredningens direktiv (dir. 2017:105 och dir. 2018:87) finns i bi- laga 1 och 2 till betänkandet.</P>
<P class="p152 ft35"><SPAN class="ft35">2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p286 ft25">Utredningens arbete påbörjades i oktober 2017 och har bedrivits på sedvanligt sätt med regelbundna sammanträden. Det första samman- trädet hölls den 30 november 2017 och därefter har ytterligare nio sammanträden hållits, varav sex sammanträden har avsett de frågor som omfattas av utredningens slutbetänkande.</P>
<P class="p89 ft25">Den del av utredningens uppdrag som avser frågan om Sverige bör tillträda Kampalaändringarna och övriga aktuella ändringar av Romstadgan har, som nämnts i avsnitt 2.1, redovisats i delbetänk- andet <SPAN class="ft36">Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan</SPAN>, SOU 2018:33, som överlämnades i maj 2018. Resterande frågor som ingår i utred- ningens uppdrag redovisas i detta slutbetänkande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td96"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p22 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft9">I utredningens uppdrag ingår att beakta lagstiftningen i de nor- diska länderna och i några andra länder som är jämförbara med Sverige samt att i övrigt göra de internationella jämförelser som anses be- fogade. Information har inhämtats från de nordiska länderna och från bl.a. Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Den särskilde utredaren har dessutom, i något fall tillsammans med sekretariatet, träffat företrädare för justitie- respektive utrikesdepartementen i Danmark, Finland och Frankrike.</P>
<P class="p75 ft9">Utredningens arbete har bedrivits i nära samråd mellan den sär- skilde utredaren och utredningens experter. Utredaren och experterna är i allt väsentligt ense om de förslag som lämnas.</P>
<P class="p56 ft37">I den del utredningens förslag överensstämmer med Internatio- nella straffrättsutredningens hänvisas för en fylligare genomgång till de överväganden som görs i den utredningens betänkande (SOU 2002:98) och vad gäller frågor om åtalsförordnande till den tidigare nämnda departementspromemorian (Ds 2014:13).</P>
<P class="p2 ft35"><SPAN class="ft35">2.3</SPAN><SPAN class="ft40">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p106 ft13">Utredningens författningsförslag finns i <SPAN class="ft14">avsnitt 1</SPAN>.</P>
<P class="p73 ft10">I betänkandet behandlas därefter, efter detta inledande <SPAN class="ft12">avsnitt 2</SPAN>, frågan om det i svensk rätt bör införas möjligheter att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott. En kort bakgrundsbeskriv- ning av aggressionsbrottet lämnas i <SPAN class="ft12">avsnitt 3</SPAN>. I <SPAN class="ft12">avsnitt 4 </SPAN>redovisas utred- ningens överväganden när det gäller tillträdet till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet. <SPAN class="ft12">Avsnitt 5 </SPAN>innehåller en redogörelse för vissa andra länders överväganden i fråga om kriminalisering av aggres- sionsbrottet i nationell rätt. Utredningens överväganden och förslag i frågan om det i svensk rätt bör införas straffbestämmelser om aggressionsbrottet, finns i <SPAN class="ft12">avsnitt 6</SPAN>.</P>
<P class="p73 ft10">Den del av uppdraget som gäller utformningen av svensk straff- rättslig domsrätt redovisas därefter. I <SPAN class="ft12">avsnitt 7 </SPAN>finns en redogörelse för gällande rätt, medan huvuddragen i de överväganden som görs och förslag som lämnas i SOU 2002:98, del A, finns i <SPAN class="ft12">avsnitt 8</SPAN>. Gäll- ande bestämmelser och tidigare överväganden avseende frågan om åtalsförordnande behandlas i <SPAN class="ft12">avsnitt 9</SPAN>. När det gäller straffrättslig domsrätt finns en redogörelse för rättsläget i några andra länder i <SPAN class="ft12">avsnitt 10</SPAN>. Utredningens överväganden och förslag när det gäller en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p68 ft13">förenklad reglering av svensk straffrättslig jurisdiktion redovisas i <SPAN class="ft14">avsnitt 11</SPAN>.</P>
<P class="p288 ft9">Konsekvenserna av de förslag som utredningen lämnar och vad som bör gälla i fråga om ikraftträdande liksom det eventuella be- hovet av övergångsbestämmelser behandlas i <SPAN class="ft39">avsnitt 12</SPAN>. Därefter följer, i <SPAN class="ft39">avsnitt 13</SPAN>, författningskommentarer till de författningsför- slag som lämnas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<P class="p3 ft15">3 Aggressionsbrottet</P>
<P class="p54 ft35"><SPAN class="ft35">3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Inledning</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Romstadgan innehåller bestämmelser med regler om lagföring av en- skilda för de allvarligaste internationella brotten. Av artikel 5 i stadgan framgår att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har jurisdik- tion över bl.a. aggressionsbrottet. Romstadgans ursprungliga lydelse innehöll emellertid inte någon definition av brottet och det är inte förrän Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet antogs i juni 2010 och sedan parterna till Romstadgan i december 2017 fattade beslut om att aktivera ICC:s jurisdiktion över brottet som det blivit möjligt att vid domstolen utkräva individuellt straffansvar för detta brott.</P>
<P class="p56 ft10">Utöver det uppdrag som redovisats i det delbetänkande som av- gavs i maj 2018, <SPAN class="ft12">Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan </SPAN>(SOU 2018:33), ska utredningen överväga och ta ställning till om aggressionsbrottet bör kriminaliseras även i svensk rätt. I delbetänk- andet har utredningen behandlat frågan om Sverige ska tillträda Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet och föreslagit att Sverige bör ratificera dessa stadgeändringar. En redogörelse för över- vägandena och förslagen i denna fråga finns i avsnitt 4. Som en bak- grund därtill och som en utgångspunkt för utredningens överväganden i frågan om Sverige bör kriminalisera aggressionsbrottet i nationell rätt lämnas här en relativt kortfattad redogörelse för aggressionsbrottet. I avsnitt 3.2 behandlas ICC, Romstadgan och stadgans ursprungliga bestämmelser om aggressionsbrottet. Den närmare utformning som aggressionsbrottet har fått efter Kampalaändringarnas ikraftträdande redovisas i avsnitt 3.3. Aktiveringen av ICC:s jurisdiktion över brottet beskrivs i avsnitt 3.4. En utförligare redogörelse för ICC, dess till-</P>
<P class="p289 ft20">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38786x1.jpg/" id="p86img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">komst och uppdrag samt huvuddragen i Romstadgan finns i del- betänkandet. Där finns också en beskrivning av historiken bakom aggressionsbrottets tillkomst.</P>
<P class="p92 ft35"><SPAN class="ft35">3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Ett brott i Romstadgan</SPAN></P>
<P class="p62 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft94">Romstadgan och Internationella brottmålsdomstolen</SPAN></P>
<P class="p63 ft10">Det har länge funnits en grundläggande folkrättslig tanke att enskilda kan ha ett personligt folkrättsligt straffansvar. Genom tillskapandet av ICC etablerades, som tidigare nämnts, en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten. Domstolen inrättades genom Romstadgan för Internationella brott- målsdomstolen (SÖ 2002:59), som antogs den 17 juli 1998 och trädde i kraft den 1 juli 2002. Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998 och deponerade ratifikationsinstrumentet hos FN:s general- sekreterare den 28 juni 2001.<SPAN class="ft95">1</SPAN></P>
<P class="p89 ft10">ICC har till uppgift att döma över brott som har begåtts efter det att Romstadgan trädde i kraft, dvs. brott begångna den 1 juli 2002 eller senare. För stater som blir parter i stadgan efter ikraftträdandet får domstolens jurisdiktion utövas i förhållande till den staten endast vad gäller brott som begåtts efter statens tillträde, om inte den till- trädande staten förklarar något annat. Det kan således, som huvud- regel, inte bli fråga om någon retroaktiv lagföring.</P>
<P class="p91 ft10">En viktig utgångspunkt för ICC:s verksamhet är att nationell jurisdiktion har företräde framför ICC:s jurisdiktion, så länge en natio- nell undersökning pågår eller har genomförts och den nationella lag- föringen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Lagföring vid ICC innebär således en komplettering av nationella straffrättsliga förfar- anden. Denna grundläggande tanke, som återfinns i flera folkrätts- liga instrument, brukar kallas komplementaritetsprincipen.</P>
<P class="p89 ft10">Av artikel 5 i Romstadgan framgår att ICC har jurisdiktion över brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Samtliga brottstyper anses vara sådana allvarliga brott, som angår hela det internationella samfundet. Gemensamt för de tre förstnämnda brotten är att dessa brott kan begås av befatt- ningshavare på alla nivåer, medan aggressionsbrott kan begås endast</P>
<P class="p290 ft69"><SPAN class="ft67">1</SPAN><SPAN class="ft68">Prop. 2000/01:122; bet. 2000/01:JuU30 och 2000/01:KU13y; rskr. 2000/01:284.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p22 ft96">Aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">av personer som befunnit sig i en ledande ställning i en angripande stat. Den närmare innebörden härav berörs ytterligare i avsnitt 3.3.</P>
<P class="p15 ft9">Bestämmelsen om <SPAN class="ft39">folkmord </SPAN>finns i artikel 6 i Romstadgan. Med folkmord avses vissa gärningar som begås i avsikt att helt eller delvis förgöra en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folk- grupp såsom sådan. Bland de gärningar som avses är att döda med- lemmar ur folkgruppen eller tillfoga dem svår fysisk eller psykisk skada.</P>
<P class="p95 ft9">Med <SPAN class="ft39">brott mot mänskligheten </SPAN>avses, enligt artikel 7 i Romstadgan, vissa närmare preciserade gärningar när de begås som en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning. De gärningar som omfattas är bl.a. mord, utrotning, våldtäkt, tortyr och rättsstridiga frihetsberövanden.</P>
<P class="p95 ft8">I artikel 8 i Romstadgan har ett stort antal brott med anknytning till väpnade konflikter samlats under rubriken <SPAN class="ft11">krigsförbrytelser</SPAN>. ICC har jurisdiktion över krigsförbrytelser särskilt när de begås som en del av en plan eller en politik eller utgör en del av förövandet av sådana brott i stor skala. De brottsbeskrivningar som kan utgöra krigsförbrytelser är grupperade under olika rubriker (se artikel 8.2 i Romstadgan), nämligen svåra överträdelser av de s.k. Genèvekonven- tionerna (punkt a), andra allvarliga kränkningar av lag eller sedvane- rätt i internationella väpnade konflikter (punkt b), allvarliga kränk- ningar i <NOBR>icke-internationella</NOBR> konflikter av Genèvekonventionernas gemensamma artikel 3 (punkt c) och andra allvarliga kränkningar av lag eller sedvanerätt i <NOBR>icke-internationella</NOBR> väpnade konflikter (punkt e). Punkterna a och b behandlar således brott i internationella väpnade konflikter, medan punkterna c och e behandlar brott i <NOBR>icke-inter-</NOBR> nationella väpnade konflikter. Bland de gärningar som kan utgöra krigsförbrytelser finns olika slags angrepp som riktar sig mot perso- ner eller egendom, däribland uppsåtligt dödande i strid mot krigets lagar, tortyr eller annan omänsklig behandling.</P>
<P class="p292 ft9">Den personkrets som berörs av ICC:s jurisdiktion är personer som är medborgare i en stat som är stadgepart eller som har begått ett brott som omfattas av Romstadgan på en stadgeparts territorium. Det är dessutom möjligt för ICC att döma andra personer än de som hör till någon av de nyssnämnda kategorierna, men det kan endast ske om FN:s säkerhetsråd har hänskjutit en situation till domstolen för bedömning av frågan huruvida ett brott mot Romstadgan har ägt rum.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="p88dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B38788x1.jpg/" id="p88img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft9">ICC:s rätt att utöva sin jurisdiktion kan primärt aktualiseras på tre olika sätt. Den ena möjligheten innebär att en stat kan hänskjuta en situation i ett land, i vilket brott enligt stadgan förefaller ha be- gåtts, till den åklagare som är knuten till ICC för utredning. Ett annat alternativ är att en situation i ett land förs till ICC av FN:s säkerhetsråd. Det tredje sättet är att åklagaren på eget initiativ in- leder en utredning om brott. Därutöver innehåller artikel 12 i Rom- stadgan en möjlighet för stater att ad hoc underkasta sig ICC:s juris- diktion.</P>
<P class="p294 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Två svenska lagar med anledning av Sveriges tillträde till Romstadgan</SPAN></P>
<P class="p295 ft10">Lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmåls- domstolen innehåller bestämmelser som gör det möjligt för Sverige att uppfylla de förpliktelser som ett tillträde till Romstadgan inne- bär.<SPAN class="ft95">2 </SPAN>Om ICC begär att det i Sverige ska vidtas en åtgärd som grundar sig på stadgan, tillämpas denna lag. I lagen regleras bl.a. under vilka förhållanden en person som vid ICC är misstänkt, tilltalad eller dömd för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser och som uppehåller sig i Sverige får överlämnas till domstolen. Lagen innehåller också bestämmelser om att ett förfarande vid ICC under vissa förutsättningar kan utgöra rättegångshinder för lagföring i Sverige. I utredningens delbetänkande lämnas de förslag till ändring av lagen om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen som ett svenskt tillträde till Kampalaändringarna nödvändiggör. Detta redo- visas närmare i avsnitt 4.</P>
<P class="p109 ft25">I syfte att i Sverige kunna lagföra personer för brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i samma utsträck- ning som är möjligt vid ICC har lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser antagits.<SPAN class="ft97">3 </SPAN>Genom lagen kriminaliseras de nämnda brotten i svensk rätt. Även försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brotten är straffbart enligt lagen.</P>
<P class="p296 ft73"><SPAN class="ft67">2</SPAN><SPAN class="ft98">Prop. 2001/02:88; bet. 2001/02:JuU17; rskr. 2001/02:224.</SPAN></P>
<P class="p124 ft69"><SPAN class="ft67">3</SPAN><SPAN class="ft68">Prop. 2013/14:146; bet. 2013/14:JuU10; rskr. 2013/14:261.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p22 ft96">Aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft94">Aggressionsbrottet i Romstadgans ursprungliga lydelse</SPAN></P>
<P class="p72 ft8">Vid Romstadgans tillkomst infördes, som nämnts, definitioner av brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i stadgan. Staterna kunde emellertid inte enas om någon motsvarande definition av aggressionsbrottet och ICC gavs därför vid stadgans tillkomst inte behörighet att utöva jurisdiktion över detta brott. Frågan om det har begåtts en aggressionshandling och vari denna i så fall har bestått, har länge ansetts kontroversiell i flera olika av- seenden och är så alltjämt. Det har bl.a. gällt frågan om hur en aggressionshandling ska definieras. En del stater och andra aktörer har förespråkat att definitionen av aggressionshandlingen i FN:s generalförsamlings resolution 3314 (XXIX) ska tillämpas, medan andra menat att denna definition är alltför vid och otydlig för att ett individuellt straffansvar ska kunna utkrävas. Andra har menat att den definition av brott mot freden som fanns i stadgan för Nürnberg- tribunalen var att föredra, men motståndarna härtill har hävdat att denna definition var alltför snäv för att tjäna som utgångspunkt för definitionen av aggressionsbrottet i Romstadgan.</P>
<P class="p297 ft10">Även när det gäller frågan om vilken roll FN:s säkerhetsråd skulle ha i förhållande till ICC:s hantering av aggressionsbrottet har skilda meningar framförts. Bakgrunden till dessa meningsskiljaktigheter är att det enligt artikel 39 i <NOBR>FN-stadgan</NOBR> är säkerhetsrådet som ansetts ha exklusiv behörighet att avgöra förekomsten av en aggressions- handling. Vissa stater har därför menat att ICC:s behandling av agg- ressionsbrott måste föregås av ett sådant beslut av säkerhetsrådet. Andra har däremot framfört uppfattningen att ett politiskt organ som säkerhetsrådet inte ska kunna binda domstolen i detta avseende och att säkerhetsrådets kompetens att avgöra förekomsten av en aggressionshandling inte är exklusiv enligt <NOBR>FN-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p73 ft10">Eftersom parterna vid Romstadgans tillkomst således inte kunde enas om den närmare utformningen av aggressionsbrottet blev lös- ningen att en markering gjordes i stadgan om att aggressionsbrott faller inom ICC:s materiella jurisdiktion och att ansvar för detta brott ska kunna utkrävas inför domstolen i framtiden. För att detta skulle kunna ske krävdes dock en stadgeändring, som innehåller en definition av brottet och vari förutsättningarna för utövande av jurisdiktion anges. Av artikel 5.1 i Romstadgan framgår således att ICC ska ha jurisdiktion i enlighet med stadgan i fråga om brotten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressions- brott. Enligt artikel 5.2 ska domstolen utöva jurisdiktion över sist- nämnda brott så snart en bestämmelse har antagits i enlighet med artiklarna 121 och 123.</P>
<P class="p298 ft9">Efter diplomatkonferensen i Rom, där Romstadgan antogs, till- sattes en förberedande kommission, med uppdrag bl.a. att ta fram förslag till en definition av aggressionsbrottet. Vid översynskonfe- rensen i Kampala i juni 2010 (se avsnitt 2.1) ledde dessa förslag och de vidare förhandlingar som ägde rum vid konferensen fram till de ändringar som var nödvändiga för att ICC ska kunna döma över aggressionsbrottet. ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet akti- verades genom beslut i december 2017, som trädde i kraft den 17 juli 2018 (se avsnitt 3.4).</P>
<P class="p299 ft100"><SPAN class="ft35">3.3</SPAN><SPAN class="ft99">Aggressionsbrottets utformning efter Kampalaändringarna</SPAN></P>
<P class="p300 ft16"><SPAN class="ft16">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">Utformningen av bestämmelserna</SPAN></P>
<P class="p295 ft10">Kampalaändringarna beträffande aggressionsbrottet innebär att arti- kel 5.2 i Romstadgan utgår och att tre nya artiklar införs (se Reso- lution RC/Res.6, som utgör bilaga 3 till detta betänkande). I arti- kel 8a finns en definition av aggressionsbrottet, medan artiklarna 15a och 15b innehåller villkoren för ICC:s utövande av jurisdiktion.</P>
<P class="p109 ft8">Aggressionsbrottets definition innefattar två element. Det ena gäller den aggressionshandling som begås av en stat och det andra rör vilka handlingar som ska medföra ett individuellt straffansvar. Definitionen i artikel 8a innehåller båda dessa element – både stats- handlingen och den individuella handlingen – och har lydelsen:</P>
<P class="p301 ft103"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft101">Med </SPAN><SPAN class="ft102">aggressionsbrott </SPAN>avses i denna stadga när en person, som i kraft av sin ställning kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande, planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och omfatt- ning, utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.</P>
<P class="p302 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft104">Med </SPAN><SPAN class="ft63">aggressionshandling </SPAN>i punkt 1 avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga. Var och en av följande handlingar, oavsett krigsförklaring, ska, i enlighet med Förenta nationernas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p22 ft96">Aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft17">generalförsamlings resolution 3314 (XXIX) av den 14 december 1974, anses utgöra en aggressionshandling:</P>
<P class="p304 ft17"><SPAN class="ft17">(a)</SPAN><SPAN class="ft105">Invasion eller angrepp av en stats väpnade styrkor på en annan stats territorium, eller alla former av militär ockupation, oavsett hur tillfällig ockupationen är, som är en följd av en sådan invasion eller ett sådant angrepp, eller alla former av annektering genom användning av våld av en annan parts territorium eller del därav.</SPAN></P>
<P class="p305 ft17"><SPAN class="ft17">(b)</SPAN><SPAN class="ft106">Bombardemang av en stats väpnade styrkor mot en annan stats terri- torium eller en stats användning av vapen mot en annan stats terri- torium.</SPAN></P>
<P class="p306 ft17"><SPAN class="ft17">(c)</SPAN><SPAN class="ft105">Blockad av en stats väpnade styrkor av en annan stats hamnar eller kuster.</SPAN></P>
<P class="p307 ft17"><SPAN class="ft17">(d)</SPAN><SPAN class="ft106">Angrepp av en stats väpnade styrkor på en annan stats </SPAN><NOBR>mark-,</NOBR> sjö- eller luftstridskrafter eller fartygs- och luftfartsflotta.</P>
<P class="p304 ft17"><SPAN class="ft17">(e)</SPAN><SPAN class="ft105">En stats användning av sina väpnade styrkor inom en annan stats territorium efter överenskommelse med den mottagande staten, i strid med de villkor som uppställts i överenskommelsen eller för- längning av närvaron inom sådant territorium efter det att överens- kommelsen har upphört att gälla.</SPAN></P>
<P class="p308 ft17"><SPAN class="ft17">(f)</SPAN><SPAN class="ft107">Handling som innebär att en stat tillåter att dess territorium, som den har ställt till en annan stats förfogande, används av den andra staten för att begå en aggressionshandling mot en tredje stat.</SPAN></P>
<P class="p309 ft108"><SPAN class="ft108">(g)</SPAN><SPAN class="ft109">Utsändande av en stat eller för en stats räkning av väpnade skaror, grupper, irreguljära trupper eller legosoldater, som utför väpnade handlingar mot en annan stat av sådan svårhetsgrad att de utgör sådana handlingar som anges ovan, eller som i väsentlig utsträck- ning deltar däri.</SPAN></P>
<P class="p310 ft37">Villkoren för ICC:s utövande av jurisdiktion över aggressionsbrottet finns, som nämnts, i artiklarna 15a och 15b. I den förstnämnda arti- keln behandlas en stats hänskjutande av en situation till åklagaren respektive åklagarens agerande på eget initiativ:</P>
<P class="p311 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft110">Domstolen får utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet i enlighet med artikel 13 a och 13 c, med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel.</SPAN></P>
<P class="p312 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft110">Domstolen får endast utöva jurisdiktion i fråga om aggressions- brott som begås ett år efter det att trettio stadgeparter har ratificerat eller godtagit ändringarna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p313 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft110">Domstolen ska utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet i enlighet med denna artikel förutsatt att ett beslut fattas om det efter den 1 januari 2017 med den majoritet av stadgeparter som krävs för att en ändring av stadgan ska antas.</SPAN></P>
<P class="p314 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft104">Domstolen får, i enlighet med artikel 12, utöva jurisdiktion över ett aggressionsbrott som uppkommer till följd av en aggressions- handling som begåtts av en stadgepart, såvida den stadgeparten inte tidigare har förklarat att den inte godtar sådan jurisdiktion genom att ge in en förklaring till registratorn. En sådan förklaring får när som helst återtas och ska övervägas av stadgeparten inom tre år.</SPAN></P>
<P class="p315 ft17"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft110">När det gäller en stat som inte är part i denna stadga ska Domstolen inte utöva sin jurisdiktion över aggressionsbrottet om det begås av den statens medborgare eller inom dess territorium.</SPAN></P>
<P class="p316 ft108"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft111">När åklagaren finner att det finns skälig grund att inleda en förundersökning i fråga om ett aggressionsbrott ska han eller hon först utröna om säkerhetsrådet har fastställt att det rör sig om en aggressionshandling som den berörda staten har begått. Åklagaren ska underrätta Förenta nationernas generalsekreterare om ärendets behandling i Domstolen, inbegripet relevanta uppgifter och hand- lingar.</SPAN></P>
<P class="p317 ft17"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft110">När säkerhetsrådet har gjort ett sådant fastställande får åklagaren inleda förundersökningen i fråga om aggressionsbrottet.</SPAN></P>
<P class="p318 ft108"><SPAN class="ft2">8.</SPAN><SPAN class="ft111">Om det inte görs något sådant fastställande inom sex månader efter dagen för underrättelsen får åklagaren gå vidare med förundersök- ningen i fråga om aggressionsbrottet, förutsatt att förundersök- ningsavdelningen har godkänt att förundersökningen inleds i fråga om ett aggressionsbrott i enlighet med det förfarande som anges i artikel 15 och säkerhetsrådet inte har beslutat annat i enlighet med artikel 16.</SPAN></P>
<P class="p319 ft17"><SPAN class="ft2">9.</SPAN><SPAN class="ft110">Om ett organ utanför Domstolen har fastställt att en aggressions- handling har ägt rum ska detta inte påverka Domstolens beslut enligt denna stadga.</SPAN></P>
<P class="p320 ft17"><SPAN class="ft2">10.</SPAN><SPAN class="ft105">Denna artikel påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser som hänför sig till utövandet av jurisdiktion när det gäller de övriga brott som avses i artikel 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p22 ft96">Aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft13">När det gäller säkerhetsrådets hänskjutande av en situation till ICC anger artikel 15b att:</P>
<P class="p322 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft104">Domstolen får utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet i enlighet med artikel 13 b med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel.</SPAN></P>
<P class="p323 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft110">Domstolen får endast utöva jurisdiktion i fråga om aggressions- brott som begås ett år efter det att trettio stadgeparter har ratificerat eller godtagit ändringarna.</SPAN></P>
<P class="p324 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft110">Domstolen ska utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet i enlighet med denna artikel förutsatt att ett beslut fattas om det efter den 1 januari 2017 med den majoritet av stadgeparter som krävs för att en ändring av stadgan ska antas.</SPAN></P>
<P class="p325 ft17"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft110">Om ett organ utanför Domstolen har fastställt att en aggressions- handling har ägt rum ska detta inte påverka Domstolens beslut en- ligt denna stadga.</SPAN></P>
<P class="p324 ft17"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft110">Denna artikel påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser som hänför sig till utövandet av jurisdiktion när det gäller de övriga brott som avses i artikel 5.</SPAN></P>
<P class="p125 ft16"><SPAN class="ft16">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft94">Aggressionsbrottets huvudsakliga innebörd</SPAN></P>
<P class="p72 ft10">Ett aggressionsbrott består, som anges i artikel 8a, av planering, för- beredelse, inledande eller utförande av en aggressionshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning uppenbart strider mot <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Brottet kan begås av någon som faktiskt kan bestämma över eller leda en stats politiska eller militära agerande. Det är således fråga om ett ledarskapsbrott. Själva aggressionshandlingen utgörs av en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende eller som på något annat sätt är oförenligt med <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Samtliga de handlingar som anges i FN:s generalförsamlings resolution 3314 (XXIX) ska upp- fattas som aggressionshandlingar i den mening som avses i artikel 8a i Romstadgan.</P>
<P class="p56 ft8">Statshandlingen (aggressionshandlingen) bygger därigenom på agg- ressionsdefinitionen i resolution 3314 (XXIX) och ligger relativt nära det s.k. allmänna våldsförbudet i artikel 2.4 i <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Den indi- viduella handlingen är beroende av statshandlingen på så sätt att före- komsten av statshandlingen är en förutsättning för att individuellt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">ansvar ska aktualiseras. För att ansvar ska komma i fråga krävs också att en viss svårhetsgrad uppnås – både såvitt avser handlingens allvar i sig som i vilken utsträckning den strider mot folkrätten. Därigenom kan endast de allvarligaste aggressionshandlingarna grunda ansvar för aggressionsbrott. Kravet att en aggressionshandling till sin karak- tär, svårhetsgrad och omfattning uppenbart ska strida mot <NOBR>FN-stadgan</NOBR> för att kunna leda till individuellt straffansvar innebär att detta an- svar begränsats till att endast omfatta sådana aggressionshandlingar som tveklöst strider mot folkrätten.</P>
<P class="p327 ft9">Vid Kampalaändringarnas tillkomst i juni 2010 infördes en begräns- ning i ICC:s möjlighet att utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet. Domstolen får således (se artiklarna 15a 3 och 15b 3) utöva jurisdik- tion över aggressionsbrottet endast sedan ett särskilt beslut härom fattats. Ett sådant beslut fattades vid ett möte i stadgepartsförsam- lingen i december 2017.</P>
<P class="p328 ft100"><SPAN class="ft35">3.4</SPAN><SPAN class="ft99">Aktivering av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet</SPAN></P>
<P class="p329 ft10">I New York hölls i december 2017 ett möte i stadgepartsförsam- lingen. En utestående fråga, innan beslut om att aktivera ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet kunde fattas, var hur långt denna jurisdiktion skulle kunna utsträckas i förhållande till de stadgeparter för vilka Kampalaändringarna om aggressionsbrottet inte har trätt i kraft, däribland de stadgeparter som inte har ratificerat ändringarna.</P>
<P class="p330 ft10">Parterna enades slutligen om att aktivera jurisdiktionen över aggressionsbrottet, men att en stadgepart i förhållande till vilken ändringarna inte trätt i kraft, inte ska omfattas av ICC:s jurisdiktion när det gäller detta brott. Gärningar som skulle kunna utgöra aggres- sionsbrott faller därför inte under ICC:s jurisdiktion om gärnings- mannen företrätt en stat som inte har ratificerat eller på annat sätt accepterat Kampalaändringarna om aggressionsbrottet eller om brottet är begånget på en sådan stats territorium. Denna jurisdiktionsregel är frukten av den förhandlingskompromiss som träffades vid stadge- partsmötet i december 2017. ICC:s jurisdiktion över aggressions- brottet omfattar enligt kompromissen således endast gärningsmän som företrätt stater som har ratificerat eller på annat sätt accepterat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p22 ft96">Aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">Kampalaändringarna angående detta brott. Ett visst tolkningsutrym- me för innebörden av den träffade överenskommelsen finns dock och ytterst är det ICC som avgör omfattningen av sin egen juris- diktion, vilket i tydlighetens intresse erinrades om i resolutions- texten. Genom beslutet har det individuella straffansvaret för aggres- sionsbrottet aktiverats och enskilda personer kan lagföras och dömas vid ICC för brottet. Beslutet trädde i kraft den 17 juli 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
</DIV>
<DIV id="page_97">
<P class="p331 ft113"><SPAN class="ft15">4</SPAN><SPAN class="ft112">Ett tillträde till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</SPAN></P>
<P class="p332 ft35"><SPAN class="ft35">4.1</SPAN><SPAN class="ft40">Inledning</SPAN></P>
<P class="p333 ft25">Redan vid Romstadgans tillkomst och vid bildandet av Internatio- nella brottmålsdomstolen (ICC) var det stadgeparternas avsikt att det vid domstolen skulle vara möjligt att utkräva individuellt straff- ansvar beträffande aggressionsbrott. Vid översynskonferensen i Kampala i juni 2010 antogs, som tidigare nämnts, centrala ändringar av Rom- stadgans bestämmelser om aggressionsbrottet, vilka gör det möjligt för ICC att döma över detta brott.</P>
<P class="p56 ft12"><SPAN class="ft10">I delbetänkandet </SPAN>Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan <SPAN class="ft10">(SOU 2018:33) har frågan om tillträde till Kampalaändringarna av- seende aggressionsbrottet behandlats och utredningen har föreslagit att Sverige ska ratificera dessa stadgeändringar. Utredningens över- väganden när det gäller ratificeringen av Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet är en utgångspunkt för övervägandena i frågan om Sverige bör kriminalisera aggressionsbrottet i nationell rätt. I det följande lämnas därför en redogörelse för huvuddragen i utredning- ens delbetänkande såvitt gäller ratificeringen av stadgeändringarna avseende aggressionsbrottet.</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">I avsnitt 4.2 redovisas övervägandena i frågan om ratificering av Kampalaändringarna angående aggressionsbrottet och de huvudsak- liga skälen till varför Sverige bör tillträda dessa ändringar. Det för- fattningsförslag som utredningens delbetänkande innehåller behand- las i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p334 ft20">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Ett tillträde till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft76"><SPAN class="ft35">4.2</SPAN><SPAN class="ft75">Utredningen har föreslagit att Sverige bör tillträda Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</SPAN></P>
<P class="p336 ft16"><SPAN class="ft16">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft94">Allmänna överväganden i fråga om tillträde till ändringar i Romstadgan</SPAN></P>
<P class="p337 ft9">Utredningens överväganden och förslag när det gäller frågan om Sverige bör tillträda Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet består dels i mer generella omständigheter som talar för en sådan ratificering, dels omständigheter som är hänförliga särskilt till aggres- sionsbrottet.</P>
<P class="p338 ft8">Ett viktigt skäl till varför utredningen har föreslagit att Sverige ska ratificera de aktuella ändringarna är att detta är ett betydelsefullt led i arbetet för att motverka straffrihet för de allvarligaste brotten enligt folkrätten. I svensk utrikes- och säkerhetspolitik har folk- rätten alltid ansetts vara ett centralt medel för att upprätthålla inter- nationell fred och säkerhet. Det har länge varit en strävan att stärka den internationella straffrätten och verka för lagföring av personer som begår internationella brott. Sverige har medverkat aktivt för att främja utvecklingen av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter och mänskliga rättigheter. Ett mycket viktigt steg i detta arbete togs genom tillkomsten av ICC och den inter- nationella ordning för lagföring av de grövsta brotten mot folkrätten som därigenom skapades.</P>
<P class="p339 ft10">När Sverige tillträdde Romstadgan framhölls (se prop. 2000/01:122 s. 82 f.) stadgans och domstolens betydelse som en viktig milstolpe i folkrättens utveckling vad gäller individuellt ansvar för internatio- nella brott. Ett svenskt tillträde till Romstadgan motiverades dess- utom med att Sverige, genom att tillsammans med andra länder ansluta sig till stadgan, skulle kunna bidra till att andra stater – där riskerna för väpnade konflikter är mycket större eller där sådana konflikter pågår – också ansluter sig. Utredningen har i delbetänk- andet konstaterat att de omständigheter som fördes fram som skäl för att Sverige skulle tillträda Romstadgan, gör sig gällande med samma styrka när det gäller ett svenskt tillträde till de stadgeändringar som behandlades där. Ett tillträde till ändringarna är en naturlig fortsätt- ning på Sveriges strävan att motverka straffriheten för de allvar- ligaste brotten enligt folkrätten. Dessutom innebär det att Sverige</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td100"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p22 ft38">Ett tillträde till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft10">bidrar till en fortsatt acceptans av ICC:s verksamhet och en för- hoppningsvis allt bredare anslutning till stadgan och ändringarna därav.</P>
<P class="p85 ft16"><SPAN class="ft16">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Särskilda skäl såvitt avser aggressionsbrottet</SPAN></P>
<P class="p72 ft8">Vid utredningens överväganden om Sverige bör ratificera Kampala- ändringarna avseende aggressionsbrottet beaktades ett antal faktorer av särskild betydelse för detta brott. Det gällde frågan i vilken ut- sträckning de aktuella stadgeändringarna kan förväntas bli ratificerade av andra länder, vilken omfattning ICC:s jurisdiktion över aggressions- brottet har och om en eventuell oklarhet härom kan innebära problem för Sverige. Dessutom övervägdes hur en svensk ratificering kan inverka på Sveriges säkerhetspolitiska situation samt vilken betydelse utformningen av aggressionsbrottet har för frågan om Sverige bör ratificera ändringarna.</P>
<P class="p341 ft10">Såvitt avser den första omständigheten – i vilken omfattning andra Romstadgeparter kan förväntas ratificera aggressionsbrottsbestäm- melserna – konstaterades i delbetänkandet att anslutningen till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet hittills varit starkt begränsad. Enligt utredningens bedömning bör denna omständighet dock inte på ett avgörande sätt inverka på den svenska bedömningen i ratificeringsfrågan. Tvärtom är det, som påtalats i delbetänkandet, ett svenskt intresse att ändringarna ratificeras av så många stater som möjligt och till detta bör Sverige bidra.</P>
<P class="p73 ft10">När det gäller den andra omständigheten – omfattningen av ICC:s jurisdiktion och betydelsen för svensk del av eventuella oklar- heter därav – har i utredningens tidigare överväganden framhållits att utgångspunkten för ICC:s jurisdiktion är den s.k. universalitets- principen. Principen innebär att ICC har jurisdiktion över de brott som omfattas av Romstadgan oberoende av var eller av vem brotten har begåtts. Vissa begränsningar följer dock av stadgan och normalt sett omfattar ICC:s jurisdiktion endast brott som har begåtts på territoriet i en stat som är stadgepart eller i de fall då den misstänkte företrätt en stat som är stadgepart. I de fall då FN:s säkerhetsråd har hänskjutit en fråga om huruvida aggressionsbrott har begåtts till åklagarens prövning, tillämpas universell jurisdiktion. Som nämnts i avsnitt 3.4 var frågan om omfattningen av ICC:s jurisdiktion av- seende aggressionsbrottet svårlöst inför att det beslut om att låta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Ett tillträde till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft25">domstolens jurisdiktion träda i kraft – aktiveringsbeslutet – skulle fattas vid stadgepartsmötet i december 2017. Resultatet av de dis- kussioner som fördes blev en kompromiss av innebörd att Kampala- ändringarna avseende aggressionsbrottet träder i kraft ett år efter deponering av ratifikationsinstrumentet gentemot de stater som accepterat ändringarna. ICC är dock, vilket erinrades om i kompro- missen, suverän vid sin tolkning av hur omfattande den egna juris- diktionen är. Det går därför inte att på förhand med säkerhet slå fast hur omfattande ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet kommer att vara och därigenom inte heller hur omfattande det svenska åtagandet vid en ratificering av aggressionsbrottsbestämmelserna kommer att bli. Utredningen har emellertid gjort bedömningen att det saknas anledning att anta att antalet ärenden rörande aggressions- brott som kräver någon åtgärd från svenskt håll kommer att bli sär- skilt många eller belastande för svenska myndigheter. Oklarheten i hur omfattande ICC:s jurisdiktion såvitt avser aggressionsbrott kommer att vara har därför inte ansetts utgöra hinder mot en svensk ratificering.</P>
<P class="p330 ft8">Den tredje omständigheten som övervägdes inför att utredningen tog ställning i ratificeringsfrågan rörde vilken betydelse en ratifi- cering kan tänkas få för Sveriges säkerhetspolitiska situation. Till skillnad från övriga brott i Romstadgan kan ansvar för aggressions- brott utkrävas endast av politiska och militära ledare. Det är tänkbart att t.ex. ett överlämnande av en enskild sådan ledare kan medföra konsekvenser för Sveriges internationella förbindelser och leda till politiska påtryckningar. Mot bakgrund av den allmänna hållning som Sverige tidigare intagit när det gäller ICC och det internationella samarbetet för att beivra internationella brott, har detta enligt utred- ningens bedömning inte ansetts utgöra hinder mot en svensk ratifi- cering.</P>
<P class="p343 ft10">Slutligen har utredningen övervägt om utformningen av bestäm- melserna om aggressionsbrottet har någon betydelse för ställnings- tagandet i ratificeringsfrågan. Ett krav för att regleringen av aggres- sionsbrottet ska kunna läggas till grund för individuellt straffansvar är att brottsbeskrivningen är så tydlig och precis att den tillgodoser de krav på förutsebarhet som den straffrättsliga legalitetsprincipen uppställer. Om så inte är fallet, kan det vara ett skäl för att inte rati- ficera stadgeändringarna. Brottets utformning har dock, som redovisats</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td100"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p22 ft38">Ett tillträde till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">i delbetänkandet, ansetts tillfredsställande. En viktig faktor att be- akta i detta sammanhang är att det för att ansvar för aggressionsbrott ska kunna utkrävas erfordras att aggressionshandlingen utgör ett uppenbart brott mot <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Uppenbarhetsrekvisitet innebär en begränsning av vad som utgör aggressionsbrott och bidrar därigenom starkt till att brottsbeskrivningen och omfattningen av vad som kan utgöra sådant brott inte blir alltför vidsträckt. Det har mot denna bakgrund inte heller i detta avseende ansetts föreligga något som hindrar en ratificering.</P>
<P class="p344 ft9">Sammantaget har utredningen i delbetänkandet därför funnit att det inte föreligger något hinder mot ett svenskt tillträde till Kampala- ändringarna avseende aggressionsbrottet och föreslagit att Sverige bör tillträda ändringarna.</P>
<P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft94">Riksdagens godkännande krävs inför ratificering</SPAN></P>
<P class="p345 ft9">Ett tillträde till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet är, liksom är fallet för de övriga stadgeändringar som berörs i utred- ningens delbetänkande, en fråga av större vikt. Tillträdet kräver dess- utom vissa lagstiftningsåtgärder. Mot bakgrund härav har utredningen gjort bedömningen att ett svenskt tillträde till ändringarna i Rom- stadgan kräver riksdagens godkännande.</P>
<P class="p73 ft9">Till de aktuella stadgeändringarna har fogats s.k. brottskriterier och s.k. tolkningsöverenskommelser. Brottskriterierna och tolknings- överenskommelserna har visserligen betydelse vid bedömningen och tillämpningen av Romstadgans bestämmelser, men är inte del av själva stadgan. De behöver därför inte läggas fram för riksdagens godkänn- ande.</P>
<P class="p346 ft76"><SPAN class="ft35">4.3</SPAN><SPAN class="ft75">Författningsförslag i utredningens delbetänkande</SPAN></P>
<P class="p72 ft10">När Romstadgan, efter Sveriges tillträde till stadgan, trätt i kraft för svensk del, uppkom en skyldighet att uppfylla de förpliktelser som följer av stadgan, bl.a. vad avser olika former av rättsligt samarbete mellan Sverige och ICC. För att fullgöra de svenska åtagandena antogs lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brott- målsdomstolen. Lagen är i sin nuvarande lydelse tillämplig i fråga om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Ett tillträde till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft25">brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse. Om ICC begär att det i Sverige ska vidtas en åtgärd som grundar sig på Romstadgan, ska den aktuella lagen tillämpas. Vid en ratificering av Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet kommer behovet av svenskt författningsstöd för de skyldigheter Sverige därigenom får gentemot ICC att bli detsamma beträffande aggressionsbrottet som det enligt gällande rätt är för folkmord, brott mot mänsklig- heten och krigsförbrytelser. Utredningen har därför i delbetänk- andet föreslagit att lagen om samarbete med Internationella brott- målsdomstolen ska ändras på så sätt att de bestämmelser i lagen som gäller för de nyssnämnda tre brottstyperna ska gälla också för aggres- sionsbrottet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<P class="p347 ft7"><SPAN class="ft15">5</SPAN><SPAN class="ft114">Aggressionsbrottet i några andra länder</SPAN></P>
<P class="p348 ft35"><SPAN class="ft35">5.1</SPAN><SPAN class="ft40">Inledning</SPAN></P>
<P class="p55 ft9">I utredningens uppdrag ingår att, för de frågor som omfattas av utredningsuppdraget, beakta lagstiftningen i de nordiska länderna och några andra länder som är jämförbara med Sverige samt att i övrigt göra de internationella jämförelser som anses befogade. För utredningens ställningstagande i frågan om det i svensk rätt bör in- föras möjligheter att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott kan det vara värdefullt att ta del av överväganden och erfarenheter från andra Romstadgeparter.</P>
<P class="p73 ft8">Drygt 120 stater har ratificerat Romstadgan och av dessa har i nuläget (november 2018) 37 stater ratificerat Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet. Bland de nordiska länderna är det hit- tills endast Finland och Island som har tillträtt stadgeändringarna beträffande aggressionsbrottet. Av EU:s medlemsstater har aggres- sionsbrottsbestämmelserna ratificerats, utöver av Finland, av Belgien, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Bestämmelserna har också ratificerats av Schweiz. För de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (P5) gäller att Kina, Ryssland och Förenta staterna inte är parter till Romstadgan och således inte heller har ratificerat tilläggen om aggressionsbrottet. Frankrike och Storbritannien är visserligen parter till stadgan, men har inte ratificerat Kampalaändringarna. Det är knappast realistiskt att räkna med att stadgeändringarna om aggres- sionsbrottet kommer att ratificeras av något av <NOBR>P5-länderna</NOBR> inom överskådlig tid.</P>
<P class="p349 ft20">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft8">Redovisningen nedan innehåller en beskrivning av rättsläget i de nordiska länderna (avsnitt 5.2) och några ytterligare länder, som samt- liga har ratificerat Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet (avsnitt 5.3). I utredningens delbetänkande finns en redogörelse för ratifikationsläget beträffande ytterligare några stater.</P>
<P class="p162 ft35"><SPAN class="ft35">5.2</SPAN><SPAN class="ft40">De nordiska länderna</SPAN></P>
<P class="p62 ft14">Danmark</P>
<P class="p93 ft8">Danmark har ännu inte ratificerat Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet och detta brott är inte heller kriminaliserat i dansk rätt. Frågan om ratificering bereds vid det danska utrikesdeparte- mentet. Något ställningstagande i ratificeringsfrågan torde inte vara att förvänta inom den närmaste tiden.</P>
<P class="p162 ft14">Finland</P>
<P class="p108 ft9">Finland ratificerade Kampalaändringarna i december 2015 och antog i samband härmed bl.a. ändrade bestämmelser till den finska straff- lagen och tvångsmedelslagen.</P>
<P class="p89 ft10">Straffbestämmelsen om aggressionsbrottet innebär att den som är i position att faktiskt bestämma över eller leda en stats politiska och militära åtgärder och som utför en angreppshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning uppenbart strider mot FN:s stadga ska dömas för aggressionsbrott till fängelse i minst fyra år eller på livstid. Rekvisiten i straffbestämmelsen är utformade i nära överensstämmelse med Romstadgans bestämmelser om aggressions- brottet. Den finska bestämmelsen innehåller en reglering om att aggressionsbrottet är straffbart också på försöksstadiet. Även för- beredelse till aggressionsbrott är kriminaliserat.</P>
<P class="p109 ft10">Till skillnad från övriga brott i Romstadgan, som också är krimi- naliserade i finsk rätt, omfattas aggressionsbrottet inte av universell jurisdiktion. För att finska domstolar ska ha jurisdiktion över aggres- sionsbrottet krävs i stället att brottet har en anknytning till Finland. Förutom aggressionsbrott som har begåtts i Finland har de natio- nella domstolarna jurisdiktion över brott som har begåtts utanför Finland, men som riktar sig mot riket. Ett brott anses riktat mot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft9">Finland om det är ett lands- eller högförräderibrott, om gärningen på något annat sätt allvarligt kränkt eller äventyrat Finlands statliga, militära eller ekonomiska rättigheter eller intressen, eller om det riktat sig mot en finsk myndighet. Finsk jurisdiktion föreligger också för brott som en finsk medborgare har begått utanför landet, om det föreligger s.k. dubbel straffbarhet.</P>
<P class="p56 ft8">Med anledning av den nya straffbestämmelsen om aggressions- brott har också bestämmelser om åtalsrätt över detta brott införts. Riksåklagaren bestämmer om åtal för aggressionsbrott och för för- beredelse till aggressionsbrott ska väckas.</P>
<P class="p125 ft14">Island</P>
<P class="p72 ft8">I juni 2016 ratificerade Island Kampalaändringarna avseende aggres- sionsbrottet. Frågan om det i nationell rätt bör införas straffbestäm- melser om aggressionsbrottet har utretts och ett författningsförslag som gör det möjligt att lagföra personer för detta brott har tagits fram. Förslaget har ännu inte lett till lagstiftning.</P>
<P class="p2 ft14">Norge</P>
<P class="p86 ft9">Norge har ännu inte ratificerat Kampalaändringarna avseende aggres- sionsbrottet och har inte heller någon nationell straffbestämmelse om aggressionsbrottet. Arbetet med att ta ställning till hur Norge bör agera i denna fråga pågår, men något ställningstagande torde inte vara att förvänta i närtid.</P>
<P class="p85 ft35"><SPAN class="ft35">5.3</SPAN><SPAN class="ft40">Några ytterligare europeiska länder</SPAN></P>
<P class="p106 ft14">Estland</P>
<P class="p86 ft9">Estland ratificerade Kampalaändringarna i mars 2013 och i samband därmed kriminaliserades aggressionsbrottet i estnisk rätt. Bestäm- melser om aggressionsbrottet fördes in i den estniska strafflagen och trädde i kraft i januari 2015.</P>
<P class="p56 ft8">Aggressionsbrottet i estnisk rätt har ett bredare tillämpningsområde än Romstadgans motsvarande reglering. De estniska bestämmelserna är inte begränsade till politiska eller militära ledare, utan omfattar alla</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft9">som har genomfört eller förberett en aggressionshandling gentemot en annan stat. Med aggressionshandling avses i lagen ett väpnat an- grepp som en stat, på ett sätt som strider mot folkrättsliga regler, gör sig skyldig till gentemot en annan stat. Bestämmelsen innehåller även en möjlighet att döma en juridisk person till ansvar för aggres- sionsbrott.</P>
<P class="p78 ft14">Lettland</P>
<P class="p63 ft10">Lettland ratificerade Kampalaändringarna i september 2014 och en genomgång av gällande relevant straffrättslig lagstiftning gjordes då. I strafflagen fanns redan en bestämmelse om brott mot freden, som utformats med stadgan för Nürnbergtribunalen som förlaga. Av bestämmelsen framgår att den som planerar, förbereder, deltar i eller genomför en aggressionshandling på ett sätt som strider mot inter- nationella överenskommelser som är bindande för Lettland kan dömas för brott mot freden. Vid ratificeringen av Kampalaändringarna gjordes bedömningen att den redan gällande regleringen om brott mot freden var förenlig med aggressionsbrottsbestämmelserna i Romstadgan.</P>
<P class="p109 ft10">Några jurisdiktionsbestämmelser som särskilt tar sikte på aggres- sionsbrottet finns inte. I stället gäller de allmänna domsrättsregler som också i övrigt gäller för lettisk strafflag. För att lettiska dom- stolar ska ha jurisdiktion över gärningar begångna utomlands krävs att gärningsmannen är lettisk medborgare eller att han eller hon har permanent uppehållstillstånd i landet. Vidare har domstolarna juris- diktion över gärningar som personer inom den lettiska försvars- makten har begått utomlands. För gärningar som begåtts av personer som inte är lettiska medborgare och inte heller har permanent uppehållstillstånd i landet, gäller att domstolarna har jurisdiktion över dessa gärningar om det är fråga om allvarliga brott som riktat sig mot riket eller mot enskilda lettiska intressen. I vissa fall gäller också universell jurisdiktion. En förutsättning härför är att före- komsten av universell jurisdiktion uttryckligen framgår av en inter- nationell överenskommelse som Lettland är bundet av.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Nederländerna</P>
<P class="p146 ft9">Nederländerna ratificerade Kampalaändringarna i september 2016 och antog i samband härmed vissa förändringar i den nationella straff- rättsliga lagstiftningen för att göra det möjligt att vid holländska dom- stolar döma över aggressionsbrottet. Definitionen av aggressionsbrottet följer nära den definition av brottet som Kampalaändringarna inne- håller.</P>
<P class="p75 ft9">Nationella domstolars jurisdiktion över internationella brott, däribland aggressionsbrottet, framgår av artikel 2 i lagen om inter- nationella brott (Wet Internationale Misdrijven). Holländska dom- stolar har jurisdiktion över internationella brott som är begångna på holländskt territorium eller utom riket om gärningsmannen eller brottsoffret är holländsk medborgare, om brottet är begånget om- bord på ett holländskt fartyg, fordon eller luftfartyg, eller om den som misstänks för brottet befinner sig på holländskt territorium eller är stadigvarande bosatt där.</P>
<P class="p66 ft14">Polen</P>
<P class="p55 ft10">Polen ratificerade Kampalaändringarna i september 2014. Den polska strafflagen innehåller sedan tidigare en bestämmelse som kriminali- serar inledande och genomförande av ett angreppskrig. Vid ratifi- ceringen konstaterades att begreppet angreppskrig är mindre vidsträckt än vad en aggressionshandling är och att ett visst agerande därför kan vara straffbart enligt Romstadgans bestämmelser om aggressionsbrott, medan det faller utanför tillämpningsområdet för motsvarande polsk straffrättslig lagstiftning. Frågan om de nationella bestämmelserna bör justeras för att bättre stämma överens med aggressionsbrotts- regleringen övervägs för närvarande i det polska justitiedepartementet.</P>
<P class="p66 ft14">Tjeckien</P>
<P class="p72 ft37">Tjeckien ratificerade Kampalaändringarna i mars 2015. I samband där- med infördes en ny nationell straffrättslig reglering med en defini- tion av aggressionsbrottet. Denna definition, som finns i § 405 a i den tjeckiska strafflagen, ansluter till sin ordalydelse nära till defini- tionen av aggressionsbrottet i Romstadgans artikel 8a.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft8">För aggressionsbrott begångna utanför Tjeckien har tjeckiska dom- stolar jurisdiktion i tre olika situationer, som regleras i de generella bestämmelserna i den tjeckiska strafflagen. Jurisdiktionen omfattar aggressionsbrott som begåtts av en gärningsman som antingen är tjeckisk medborgare eller som saknar medborgarskap men har perma- nent uppehållstillstånd i landet. Vidare har tjeckiska domstolar juris- diktion över aggressionsbrott som begåtts utomlands och riktats mot en tjeckisk medborgare eller person med permanent uppehållstillstånd i Tjeckien. En förutsättning härför är att gärningen är straffbar även i det land där den företogs, eller att gärningsorten inte omfattas av någon gällande straffrättslig jurisdiktion. Slutligen föreligger natio- nell jurisdiktion över aggressionsbrott som begåtts utomlands av annan än tjeckisk medborgare eller person med permanent uppehållstill- stånd i Tjeckien under förutsättning att samtliga dessa tre kriterier är uppfyllda:</P>
<P class="p163 ft13"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft115">gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten,</SPAN></P>
<P class="p354 ft9"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft33">gärningsmannen har gripits i Tjeckien och ett förfarande om över- lämnande eller utlämnande har resulterat i att gärningsmannen inte överlämnats eller utlämnats, och</SPAN></P>
<P class="p355 ft9"><SPAN class="ft13">c)</SPAN><SPAN class="ft116">en annan stat eller ett annat organ, som begärt gärningsmannen överlämnad eller utlämnad, har därefter begärt att gärningsmannen ska lagföras i Tjeckien.</SPAN></P>
<P class="p92 ft14">Tyskland</P>
<P class="p88 ft9">Tyskland ratificerade Kampalaändringarna i juni 2013. Den tyska konstitutionen innehåller alltsedan 1949 en reglering som innebär att visst närmare preciserat agerande som syftar till att på något sätt inverka menligt på fredliga förhållanden mellan stater ska kriminali- seras i tysk rätt. Redan före ratificeringen av Kampalaändringarna fanns det därför straffbestämmelser om aggressionsbrottet, som gav tyska domstolar jurisdiktion häröver. I samband med ratificeringen gjordes dock vissa justeringar när det gäller den tyska regleringen av aggressionsbrottet.</P>
<P class="p89 ft8">Straffbestämmelserna återfinns i § 13 i den tyska strafflagen rör- ande folkrättsbrott (Völkerstrafgesetzbuch). Bestämmelsen är utfor- mad i nära överensstämmelse med aggressionsbrottets formulering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">enligt Romstadgans artikel 8a. När det gäller tyska domstolars jurisdiktion över aggressionsbrottet är, enligt § 1 i samma lag, denna begränsad på så sätt att för brott begångna utanför Tyskland gäller att tyska domstolar endast har jurisdiktion i de fall då gärningsmannen är tysk medborgare eller då gärningen riktat sig mot Tyskland. För övriga brott enligt Romstadgan gäller universell jurisdiktion.</P>
<P class="p66 ft14">Österrike</P>
<P class="p72 ft10">Österrike ratificerade Kampalaändringarna i juli 2014. Aggressions- brottet var då inte kriminaliserat i nationell rätt, men sådana straff- bestämmelser har därefter införts, med ikraftträdande i januari 2016.</P>
<P class="p56 ft10">Regleringen avseende aggressionsbrottet finns i § 321 k i den österrikiska strafflagen (Strafgesetzbuch) och innebär att en person som innehar en sådan position att han eller hon kan utöva kontroll över en stats politiska eller militära agerande och som inleder eller utför en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning utgör en uppenbar överträdelse av FN:s stadga kan dömas för aggressionsbrott. Straffskalan inkluderar fängelse på viss tid, lägst tio år och högst tjugo år. En person som planerar eller förbereder ett aggressionsbrott, döms till fängelse lägst fem och högst tio år.</P>
<P class="p73 ft25">När det gäller österrikiska domstolars jurisdiktion över aggressions- brott är den enligt österrikisk rätt densamma för alla brott i Rom- stadgan. Österrikisk domsrätt över dessa brott föreligger i tre situa- tioner – när gärningsmannen eller brottsoffret är österrikisk med- borgare, när något annat österrikiskt intresse kränkts av den aktuella gärningen eller när gärningsmannen är utländsk medborgare, som är stadigvarande bosatt i Österrike eller vistas där och inte kan utläm- nas till annan stat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
</DIV>
<DIV id="page_111">
<P class="p3 ft15"><SPAN class="ft15">6</SPAN><SPAN class="ft117">Aggressionsbrottet i svensk rätt</SPAN></P>
<P class="p356 ft15">– överväganden och förslag</P>
<P class="p357 ft35"><SPAN class="ft35">6.1</SPAN><SPAN class="ft40">Inledning</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Historiskt sett har ansvar för agerande i strid med folkrätten endast kunnat åläggas stater. Folkrätten har inte, som huvudregel, använts som grund för att tillskriva enskilda individer några särskilda för- pliktelser. Utvecklingen har emellertid i allt större utsträckning gått emot en ordning där även enskilda anses ha skyldigheter inom det folkrättsliga regelsystemet. Möjligheterna att ställa enskilda till svars för vissa allvarliga brott mot folkrättsliga regler har därmed fått ökad betydelse. Numera finns en grundläggande tanke om att enskilda kan anses ha ett personligt ansvar för sitt handlande även i folkrätts- lig mening.</P>
<P class="p73 ft10">Denna utveckling blev tydlig efter andra världskrigets slut bl.a. genom inrättandet av de två krigsförbrytartribunalerna i Nürnberg och Tokyo och genom antagandet av Genèvekonventionerna 1949. Inrättandet av de särskilda tribunalerna för Rwanda och det forna Jugoslavien i slutet av <NOBR>1900-talet</NOBR> var viktiga milstolpar för att slå fast det individuella ansvaret för vissa folkrättsbrott. Ett mycket betydelse- fullt steg för möjligheten att utkräva individuellt straffansvar togs år 2002 genom inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten. Domstolens jurisdiktion om- fattar brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. För de tre förstnämnda brotten har ICC haft behörighet att utöva sin jurisdiktion sedan Romstadgans ikraftträd- ande i juli 2002, medan det för aggressionsbrottets del är först sedan viktiga stadgetillägg gjorts vid konferensen i Kampala (Kampala- ändringarna) och stadgeparterna i december 2017 fattat ett särskilt beslut att sätta ändringarna i kraft som ett individuellt straffansvar</P>
<P class="p358 ft20">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">kan utkrävas vid ICC (se avsnitt 3.3 och 3.4). Kampalaändringarna innebär att en definition av aggressionsbrottet har fastställts och att förutsättningarna för ICC:s utövande av jurisdiktion över brottet har slagits fast. Beslutet att aktivera domstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet trädde i kraft den 17 juli 2018 och sedan dess kan personer som gjort sig skyldiga till aggressionsbrott lagföras vid ICC.</P>
<P class="p60 ft8">Utredningen har i sitt delbetänkande <SPAN class="ft11">Aggressionsbrottet och änd- ringar i Romstadgan </SPAN>(SOU 2018:33) föreslagit att Sverige ska ratifi- cera bl.a. Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet. Skälen för utredningens förslag redovisas i delbetänkandet och samman- fattas i avsnitt 4.2. I utredningens uppdrag ingår dessutom att över- väga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas möjligheter att i Sverige lagföra personer som begått aggressionsbrott, dvs. om aggressionsbrottet bör kriminaliseras i svensk rätt. Oavsett vilket ställningstagande övervägandena leder fram till ska utredningen lämna förslag till de författningsändringar som behövs i svensk rätt för att sådan lagföring ska kunna ske. I avsnitt 6.2 tar utredningen ställning till om en sådan nationell kriminalisering av aggressionsbrottet bör genomföras. Den närmare utformningen av hur sådana straffbestäm- melser gällande aggressionsbrottet i svensk rätt bör se ut redovisas i avsnitt 6.3. Frågan om svenska domstolars jurisdiktion över detta brott behandlas i avsnitt 6.4. Där redovisas också utredningens över- väganden i fråga om var sådana bestämmelser bör placeras. Även frågan om åtalsförordnande för aggressionsbrott behandlas i detta avsnitt. De särskilda frågorna om vad som ska gälla för immunitet och preskription beträffande aggressionsbrottet finns i avsnitten 6.5 respektive 6.6. En svensk kriminalisering av aggressionsbrottet kom- mer att medföra behov av följdändringar i viss annan lagstiftning. Dessa författningsförslag och utredningens överväganden i anslut- ning därtill lämnas i avsnitt 6.7.</P>
<P class="p359 ft76"><SPAN class="ft35">6.2</SPAN><SPAN class="ft75">Bör aggressionsbrottet kriminaliseras i svensk rätt?</SPAN></P>
<P class="p163 ft16"><SPAN class="ft16">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft94">Allmänna utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p295 ft8">Vid Romstadgans tillkomst framhöll stadgeparterna, som framgår av ingressen till stadgan, att de mest allvarliga brotten, som angår hela det internationella samfundet, inte får förbli ostraffade och att en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">effektiv lagföring av sådana brott måste säkras dels genom åtgärder på det nationella planet, dels genom ett förstärkt internationellt sam- arbete. Parterna förklarade sig vara beslutna att hindra att personer som gör sig skyldiga till dessa brott förblir ostraffade och att därigenom medverka till att förebygga sådana brott. I stadgans ingress anges att stadgeparterna erinrar om att det åligger varje stat att utöva straffrättslig jurisdiktion över dem som har gjort sig skyldiga till internationella brott. Därtill har parterna enats om att i Romstadgan bekräfta ändamålen och grundsatserna i FN:s stadga, särskilt såvitt gäller den grundläggande tanken att alla stater ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller annat agerande som är oför- enligt med FN:s ändamål. Sverige har således, som part i Rom- stadgan, åtagit sig att verka för att de målsättningar som ligger bakom stadgan, ska kunna uppnås, däribland också den grundläggande folk- rättsliga normen att stater inte får inleda angrepp mot andra stater.</P>
<P class="p113 ft8">Det har i tidigare lagstiftningsärenden (se bl.a. prop. 2000/01:122 och prop. 2013/14:146) framhållits vilken stor betydelse Romstadgan och ICC har som viktiga milstolpar i folkrättens utveckling vad gäller individuellt ansvar för internationella brott. Där har också betonats att Sverige under lång tid har varit starkt engagerat för att främja utvecklingen av den internationella humanitära rätten och mänskliga rättigheter och Sverige medverkade aktivt i det arbete som ledde fram till Romstadgan. Folkrätten har i svensk utrikes- och säkerhetspolitik alltid setts som ett centralt medel för att upprätt- hålla internationell fred och säkerhet, både i vårt närområde och i övriga världen. Genom att tillsammans med andra länder ansluta sig till Romstadgan – och ändringarna därtill – kan Sverige bidra till att andra stater gör detsamma, vilket innebär att stödet för ICC och dess verksamhet kan upprätthållas.</P>
<P class="p360 ft10">Som konstaterats i utredningens delbetänkande har de omstän- digheter som fördes fram som skäl för att Sverige skulle tillträda Romstadgan relevans även när det gäller frågan om Sverige bör rati- ficera bl.a. Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet. Liknande argument kan föras fram även när det gäller frågan om det i svensk rätt bör införas bestämmelser som gör det möjligt att i svenska dom- stolar lagföra personer som har gjort sig skyldiga till aggressions- brott. En kriminalisering av aggressionsbrottet i svensk rätt kan så- ledes sägas vara en naturlig fortsättning på den tidigare svenska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft9">strävan att motverka straffrihet för de allvarligaste brotten enligt folk- rätten och det konsekventa stöd som Sverige alltsedan ICC:s till- komst visat domstolen.</P>
<P class="p105 ft25">Mot bakgrund av de omständigheter som nu framförts, framstår en kriminalisering av aggressionsbrottet i svensk rätt som ett följd- riktigt nästa steg att ta. Vid Romstadgans tillkomst framhölls att stadgan utgör en kodifiering av sedvanerätten på området, dvs. av- sikten med den straffrättsliga regleringen i Romstadgan var inte att skapa ny rätt utan att reglera den sedvanerätt som vid stadgans tillkomst redan fanns. När Sverige tillträdde Romstadgan konsta- terades att nationell rätt medger en internationellt sett vidsträckt domsrätt och innehåller materiella straffrättsliga bestämmelser som motsvarar de s.k. huvudbrott som Romstadgan ursprungligen defi- nierade, dvs. folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbryt- elser (se prop. 2000/01:122 s. 97).</P>
<P class="p362 ft10">Bestämmelserna om folkmord, brott mot mänskligheten och krigs- förbrytelser utgör en kodifiering av sedvanerätten och svensk lag- stiftning var, när Sverige ratificerade Romstadgan, redan i stor ut- sträckning anpassad till stadgans bestämmelser om dessa brott. Steget att införa en samlad reglering med straffbestämmelser om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser var därför inte sär- skilt stort. När det däremot gäller aggressionsbrottet finns det för utformningen av även detta brott stöd i sedvanerätten, men mening- arna om hur brottet bör definieras och vilka förutsättningar som ska gälla för ICC:s utövande av jurisdiktion har gått isär. Brottsbeskriv- ningens utformning bygger främst på det brott för vilket några av ledarna i Nazityskland dömdes vid Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. Brottet betecknades vid den tiden som ett brott mot freden. Det var första gången som ett individuellt straffansvar ut- krävdes vid en internationell domstol för inledandet av ett anfallskrig.</P>
<P class="p330 ft10">För att ansvar för aggressionsbrott enligt Romstadgan ska kunna utkrävas måste först fastställas att en aggressionshandling har ägt rum. En aggressionshandling är i folkrätten en statshandling som riktar sig mot en annan stat på ett sätt som bryter mot våldsförbudet</P>
<P class="p363 ft10"><SPAN class="ft13">i</SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">FN-stadgan.</SPAN></NOBR> Detta medför att de politiska aspekterna av en krimi- nalisering och av en efterföljande tillämpning av både Romstadgans och stadgeparters nationella straffbestämmelser om aggressionsbrottet är avsevärt mer framträdande när det gäller detta brott än när det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft25">gäller övriga brott under ICC:s jurisdiktion. Inför och vid utarbetan- det av Kampalaändringarna om aggressionsbrottet förekom stånd- punkten att det endast är FN:s säkerhetsråd som kan avgöra om en aggressionshandling i strid med <NOBR>FN-stadgan</NOBR> har ägt rum och att säkerhetsrådet i denna fråga skulle åtnjuta exklusiv behörighet. Bland annat det synsättet torde ligga bakom det motstånd som funnits och alltjämt finns bland många stater mot att ge ICC jurisdiktion över aggressionsbrottet. Att ett stort antal stater ratificerat Kampala- ändringarna och gett ICC jurisdiktion över detta brott vittnar dock om att detta synsätt inte är allenarådande. De överväganden som tidigare gjorts beträffande svensk kriminalisering av brotten folk- mord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är mot denna bakgrund inte nödvändigtvis fullt ut applicerbara när det gäller en svensk kriminalisering av aggressionsbrottet. Ytterligare övervägan- den är nödvändiga.</P>
<P class="p364 ft16"><SPAN class="ft16">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Förhållandet mellan Internationella brottmålsdomstolen och nationell lagföring (komplementaritetsprincipen)</SPAN></P>
<P class="p365 ft10">Med ett tillträde till Romstadgan följer vissa folkrättsliga förplikt- elser. Det gäller bl.a. en skyldighet att upprätthålla vissa former av rättsligt samarbete med ICC. För att uppfylla sådana förpliktelser är viss nationell lagstiftning nödvändig. I svensk rätt har därför – som en följd av Sveriges ratificering av stadgan – införts lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen, som bl.a. innehåller bestämmelser om överlämnande av misstänkta, tilltalade och dömda, liksom vissa bestämmelser om rättslig hjälp.</P>
<P class="p113 ft9">Något uttryckligt krav på stadgeparterna att införa nationell lag- stiftning som kriminaliserar de brott som ICC har jurisdiktion över finns inte. Romstadgan bygger dock på grundförutsättningen att såväl ICC som enskilda stater har jurisdiktion över alla de brott som omfattas av stadgan. Presumtionen är att de nationella domstolarna har företräde att utöva sin domsrätt framför ICC, så länge den natio- nella undersökningen och lagföringen fungerar tillfredsställande. Huruvida så är fallet avgörs av ICC.</P>
<P class="p95 ft8">Ordningen att nationella rättsliga förfaranden har företräde fram- för ett förfarande vid ICC brukar kallas komplementaritetsprincipen. Denna princips betydelse betonas i Romstadgans ingress, där det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">understryks att ICC:s roll är att komplettera nationell straffrättslig jurisdiktion. Det framgår dessutom av artikel 1 i Romstadgan att ICC ska vara en permanent institution och ha rätt att utöva sin juris- diktion över enskilda personer för de mest allvarliga brotten och komplettera de nationella straffrättsliga systemen. Ett bakomliggande syfte med att låta nationell lagföring ha företräde är att staterna därigenom ska förmås att i första hand själva se till att de mest all- varliga brotten, som angår hela det internationella samfundet, inte förblir ostraffade. Komplementaritetsprincipen återspeglas på flera sätt i Romstadgan. Den centrala bestämmelsen finns i artikel 17, som definierar vad som avses med att en nationell undersökning och lagföring sker eller har skett på ett tillfredsställande sätt, dvs. när ett nationellt rättssystem ska ges företräde framför ett förfarande vid ICC. Detta behandlas i termer av processförutsättningar. I de fall då ett nationellt förfarande ska gå före lagföring vid ICC, ska sistnämnda domstol avvisa en sak på grund av bristande processförutsättningar.</P>
<P class="p330 ft10">Den grundläggande tanken bakom Romstadgans konstruktion är således att stadgeparterna i sin nationella lagstiftning ska ha brotts- regleringar som är förenliga med brottsbeskrivningarna i stadgan. Utgångspunkten är att ICC ska vara ett komplement till nationella domstolar i syfte att undgå situationer av straffrihet – inte tvärtom. Detta får sägas starkt tala för att Sverige efter en ratificering av Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet också bör införa nationella straffbestämmelser som kriminaliserar detta brott. Någon skyldighet att göra det finns, som nämnts, däremot inte.</P>
<P class="p366 ft119"><SPAN class="ft16">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft118">Kan en svensk kriminalisering av aggressionsbrottet förväntas få någon reell betydelse?</SPAN></P>
<P class="p337 ft9">Det kan visserligen ifrågasättas vilken – om någon – reell betydelse en kriminalisering av aggressionsbrottet kommer att få. En rimlig utgångspunkt bör vara att en svensk kriminalisering av aggressions- brottet ska införas endast om den också kan förväntas få någon prak- tisk betydelse.</P>
<P class="p330 ft8">Frågan om vilken tillämpning nationella aggressionsbrottsbestäm- melser kan komma att få, hänger nära samman med dels utform- ningen av ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet, dels utform- ningen av motsvarande svenska jurisdiktionsbestämmelser. ICC:s jurisdiktion utgår huvudsakligen från territorialitetsprincipen och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">den aktiva personalitetsprincipen (se avsnitt 7.2.2 för den närmare innebörden av dessa principer). Det kan också hävdas att ICC:s jurisdiktion i realiteten grundas på universalitetsprincipen, dvs. dom- stolen har getts jurisdiktion över de brott som anges i Romstadgan oavsett var eller av vem de begåtts. I samband med att Romstadgans parter fattade beslut att aktivera ICC:s jurisdiktion över aggres- sionsbrottet nåddes en viktig kompromiss, som innebär inskränk- ningar i den jurisdiktion som i övrigt gäller för domstolen. Kompro- missen innebär att Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet träder i kraft ett år efter deponeringen av ratifikationsinstrumentet gentemot de stater som accepterat ändringarna. Detta torde innebära att de stater som inte ratificerat stadgetilläggen som definierar aggressionsbrottet och ger ICC behörighet att utöva jurisdiktion över brottet, inte heller kommer att beröras av bestämmelserna om aggressionsbrottet. En företrädare för en sådan stat som begått en aggressionshandling torde därmed inte kunna lagföras för brottet. Som en del av kompromissen skrevs emellertid också in en erinran om att domstolen är oberoende vid prövningen av jurisdiktions- frågan. ICC är således suverän vid sin tolkning av omfattningen av den egna jurisdiktionen. Det är därför inte möjligt att med fullstän- dig säkerhet ange omfattningen av ICC:s jurisdiktion över aggressions- brottet. Vid en kriminalisering av det aktuella brottet bör utgångs- punkten vara att de svenska bestämmelserna om jurisdiktion i huvud- sak ska motsvara vad som gäller om ICC:s jurisdiktion såsom detta har kommit till uttryck i Kampalaändringarna. Detta bör i vart fall gälla aggressionsbrott där någon form av svensk anknytning saknas. Den avgränsning av jurisdiktionen som ICC tillämpar, kommer där- för att vara vägledande även för utformningen av svenska jurisdik- tionsregler vid aggressionsbrott som begåtts utom riket.</P>
<P class="p113 ft10">Även om det inte går att med full säkert fastslå omfattningen av ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet är det dock mest troligt att domstolen inte kommer att utsträcka domsrätten till att omfatta medborgare från andra stater än de som ratificerat Kampalaändring- arna. Hittills har endast ett begränsat antal västerländska demokra- tier godtagit stadgeändringarna beträffande aggressionsbrottet. Varken de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet eller andra stater som är eller på senare tid har varit inblandade i olika grader av inter- nationella väpnade konflikter kan förväntas inom överskådlig tid</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">ratificera ändringarna. De situationer som kan komma under pröv- ning av svensk domstol kommer mot denna bakgrund också att vara begränsade till sitt antal. Som följer av utredningens överväganden i jurisdiktionsfrågan (se avsnitt 6.4) bör för svensk domsrätt i vissa fall dessutom krävas att det finns någon närmare preciserad anknyt- ning till Sverige eller svenska intressen. Vidare bör säkerhetsrådets roll vid internationella konflikter beaktas. Detta kommer högst sanno- likt att bidra till att svenska aggressionsbrottsbestämmelser mycket sällan kommer att tillämpas av svenska domstolar. Ett aggressions- brott riktat mot Sverige blir av uppenbara skäl inte i första hand en fråga för rättsvårdande myndigheter även om dessa kan få en roll sedan konflikten upphört.</P>
<P class="p60 ft8">När det gäller den reella betydelsen av en svensk kriminalisering är det emellertid inte endast den faktiska tillämpningen av svenska straffbestämmelser som är avgörande. Tillskapandet av nationell lagstiftning som fullt ut kriminaliserar de brott som ICC har att döma över är ett viktigt sätt att visa fortsatt stöd för domstolens verksamhet. Förhoppningen är att en konsekvens därav blir att allt fler stater ansluter sig till Romstadgan och ratificerar bestämmel- serna om aggressionsbrottet. Genom att detta brott är kriminaliserat på internationell nivå och i en ökande utsträckning också på natio- nell nivå, betonas vikten av att förebygga angreppskrig. En krimi- nalisering av aggressionsbrottet i svensk rätt motverkar straffrihet för detta brott och kan därigenom sägas bidra till den allmänpreven- tiva verkan som är en av grundtankarna bakom Romstadgan och ICC:s verksamhet.</P>
<P class="p367 ft16"><SPAN class="ft16">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft94">Vissa säkerhetspolitiska aspekter</SPAN></P>
<P class="p93 ft10">Aggressionsbrottet har, som tidigare konstaterats, starka politiska förtecken. Detta hänger främst samman med det faktum att ansvar för brottet, till skillnad från övriga brott i Romstadgans brottskata- log, endast kan utkrävas av politiska och militära ledare. Om ICC väljer att tolka sin domsrätt på det sätt som angetts i avsnitt 6.2.3, dvs. så att endast stater som godtagit Kampalaändringarna berörs, och de svenska straffbestämmelserna utformas i överensstämmelse härmed, kommer en svensk kriminalisering sannolikt få begränsad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft9">betydelse för utrikes- och säkerhetspolitiken. Skulle svenska dom- stolar däremot ges en mer omfattande jurisdiktion ökar självfallet den personkrets som kan komma i fråga för lagföring. Fler konflikt- situationer kan då komma under bedömning av svenska domstolar, vilket kan påverka Sveriges internationella förbindelser. Regeringen och domstolarna kan komma att utsättas för politiska påtryckningar som kan bli svåra att hantera.</P>
<P class="p56 ft8">Risken för politiska påtryckningar finns i och för sig redan i dag i de fall då fråga är om straffansvar för folkmord, brott mot mänsk- ligheten och krigsförbrytelser. De politiska aspekterna är emellertid, som nämnts ovan, mer framträdande när det gäller aggressions- brottet, vilket kan öka risken för att Sveriges internationella förbin- delser på ett eller annat sätt påverkas. Denna risk bör emellertid inte överdrivas och bör inte ges en avgörande betydelse för frågan om aggressionsbrottet ska kriminaliseras i svensk rätt. Att på grund av en eventuell risk för politiska påtryckningar avstå från nationell kriminalisering ligger inte i linje med hur Sverige tidigare agerat i relation till Romstadgan och ICC. Det avspeglar inte heller det tyd- liga engagemang för utvecklingen av ett internationellt regelverk som bidrar till att upprätthålla internationell fred och säkerhet som är ett signum för svensk utrikespolitik. Dessa aspekter bör mot denna bakgrund inte hindra kriminaliseringen av aggressionsbrottet i svensk rätt.</P>
<P class="p368 ft16"><SPAN class="ft16">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft94">Tillämpningssvårigheter</SPAN></P>
<P class="p72 ft10">En kriminalisering av aggressionsbrottet i svensk rätt förutsätter att de svenska straffbestämmelserna kan utformas på ett så tydligt sätt att de kan ligga till grund för straffrättsligt ansvar och uppfylla de krav på precision och förutsebarhet som legalitetsprincipen upp- ställer. Legalitetsprincipen kommer till uttryck i 1 kap. 1 § brottsbalken och återfinns i flera internationella instrument på fri- och rättig- hetsområdet, däribland den Europeiska konventionen om de mänsk- liga rättigheterna och de grundläggande friheterna som också utgör svensk lag. Denna princip är av central betydelse även enligt Rom- stadgan. Av artikel 22 i stadgan framgår att ingen ska bära straffrätts- ligt ansvar för en gärning som inte omfattades av ICC:s jurisdiktion vid den tidpunkt då den begicks. Dessutom slås fast att stadgans</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft25">brottsbeskrivningar ska tolkas strikt och att de inte får utvidgas genom analogi. I fall av tvetydighet ska en brottsbeskrivning tolkas till förmån för den som är föremål för utredning eller förunder- sökning, den tilltalade eller den som fällts till ansvar. Det är av avgör- ande betydelse för rättssäkerheten och tilltron till det straffrättsliga systemet att lagföring genomförs med ett stort mått av förutsebar- het, inom klara gränser som i förväg har ställts upp. Straffstadganden varigenom aggressionsbrottet kriminaliseras bör mot den bakgrunden inte vara alltför allmänt hållna, utan snarare innehålla en preciserad beskrivning av vad som är straffbart. Något krav på absolut precision är dock inte möjligt att ställa upp för ett brott av detta slag, där utformningen av brottsbeskrivningen är resultatet av kompromisser uppnådda efter ett komplicerat och långvarigt internationellt förhand- lingsarbete.</P>
<P class="p105 ft8">En utgångspunkt för utformningen av svenska aggressionsbrotts- bestämmelser bör, som redovisas närmare i avsnitt 6.3.1, vara Rom- stadgans, i dess lydelse efter Kampalaändringarnas tillkomst, reglering av aggressionsbrottet. Vid ICC:s prövning av om en misstänkt gär- ningsman har gjort sig skyldig till aggressionsbrott ska ett förhåll- andevis stort antal bedömningskriterier hanteras. För att ansvar för aggressionsbrott ska kunna utkrävas av enskilda individer krävs, som preciserats i avsnitt 3.3, nämligen enligt artikel 8a i Romstadgan att en rad olika rekvisit är uppfyllda. Det måste kunna slås fast att den stat som agerat gentemot en annan stat har begått en aggressions- handling som uppenbart är i strid med <NOBR>FN-stadgan</NOBR> (se avsnitt 6.3.3). Vidare krävs för en fällande dom att den person som åtalats visats tillhöra den snäva personkrets som kan göra sig skyldig till aggres- sionsbrott, dvs. det ska vara fråga om en person i viss ledande ställ- ning (se avsnitt 6.3.2). Dessutom ska gärningsmannen ha utfört någon av de särskilt angivna handlingar som kan konstituera aggressions- brott (se avsnitt 6.3.4).</P>
<P class="p369 ft10">Det har i olika sammanhang, särskilt vid det förhandlingsarbete som ledde fram till att Kampalaändringarna avseende aggressions- brottet kunde antas, framhållits att stadgebestämmelserna om detta brott är alltför oprecisa och otydliga för att kunna grunda straffrätts- ligt ansvar och att tillämpningen av bestämmelserna därför kan innebära att legalitetsprincipens krav inte kan upprätthållas. En fråga för utredningen att ta ställning till vid övervägandet av om aggres- sionsbrottet bör kriminaliseras i svensk rätt är därför om det finns</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">en risk för svårigheter att tillämpa de svenska bestämmelserna och om eventuella tillämpningsproblem kan förväntas vara så omfatt- ande att Sverige bör avstå från att kriminalisera aggressionsbrottet.</P>
<P class="p95 ft10">Eftersom Romstadgans aggressionsbrottsbestämmelser, som tidi- gare konstaterats, bör vara utgångspunkt vid utformningen av svenska straffstadganden, bör också den vägledning som finns för tolkning av stadgans bestämmelser komma till användning vid tillämpningen av svensk rätt. Normalt sett anses föreskrifter och avgöranden som har utländskt ursprung sakna formell betydelse vid tillämpningen av svensk lag. Vid tillkomsten av 2014 års lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser konstaterades emellertid att det för tillämpningen av svenska bestämmelser rörande dessa brott, med hänsyn till komplementaritetsprincipen, är lämpligt att svenska dom- stolar ska beakta även annat än rent svenska rättskällor. Det gäller särskilt de principer och den praxis som är vägledande för och utvecklas inom ramen för ICC. I den mån som det är nödvändigt med närmare preciseringar av Romstadgans brottsbestämmelser finns till hjälp för ICC:s tolkning och tillämpning s.k. brottskriterier (Elements of Crimes), som upprättats med stöd av artikel 9 i Rom- stadgan, och s.k. tolkningsöverenskommelser (Understandings). Dessa kan ses som ett slags förarbeten till stadgan. Brottskriterierna och tolkningsöverenskommelserna är visserligen inte bindande för dom- stolen, men har trots detta stor betydelse för stadgans tillämpning. Därigenom förtydligas straffbestämmelserna beträffande de olika gär- ningstyper som Romstadgan innehåller. Brottskriterierna anger vilka objektiva och subjektiva rekvisit som ska vara uppfyllda för att straffansvar ska kunna komma i fråga. Syftet med brottskriterierna är att förtydliga och fylla ut Romstadgans brottsbeskrivningar. Även för aggressionsbrottet har brottskriterier och tolkningsöverenskom- melser antagits. Viktig vägledning för rättstillämpningen står också att få i den folkrättsliga doktrinen på detta område.</P>
<P class="p113 ft10">En särskild svårighet som framhållits gäller att ICC, och i för- längningen nationella domstolar, ska ta ställning till förekomsten av en aggressionshandling. Det får dock förutsättas att ICC noga följer såväl FN:s säkerhetsråds som Internationella domstolens (ICJ) praxis vad gäller skiljelinjen mellan tillåten och otillåten våldsanvändning och därigenom var gränsen går för vad som utgör en aggressions- handling. I det sammanhanget måste också beaktas att det, som redovisas närmare i avsnitt 6.3.3, för att ansvar för aggressionsbrott</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">ska komma i fråga krävs att den aggressionshandling som utförs till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning utgör en <SPAN class="ft12">uppenbar </SPAN>över- trädelse av <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Uppenbarhetsrekvisitet begränsar tillämp- ningsområdet för aggressionsbrottsbestämmelserna så att tveksamma fall av aggressionshandlingar faller utanför det straffbara området.</P>
<P class="p60 ft10">Även om Romstadgans bestämmelser om aggressionsbrottet visser- ligen, som behandlas vidare i avsnitt 6.3.1, inte i alla delar håller samma grad av konkretion som svensk straffrättslig lagstiftning regelmässigt gör, bör risken för tillämpningssvårigheter inte överdrivas. Sverige har, genom att tillträda Romstadgan och genom den hållning som tidigare intagits i förhållande till ICC, godtagit Romstadgan och dess straffstadganden som grund för straffrättsligt ansvar på internatio- nell nivå. En rimlig följd härav är att Sverige även på det nationella planet bör kunna godta att Romstadgans bestämmelser, och svenska straffbestämmelser som utformats med utgångspunkt i stadgeregler- ingen, kan grunda straffrättsligt ansvar. Så har skett vid tillkomsten av 2014 års lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och det saknas anledning att se annorlunda på re- gleringen av aggressionsbrottet.</P>
<P class="p78 ft16"><SPAN class="ft16">6.2.6</SPAN><SPAN class="ft94">Aggressionsbrottet bör kriminaliseras i svensk rätt</SPAN></P>
<P class="p370 ft8"><SPAN class="ft120">Förslag: </SPAN>Aggressionsbrottet ska kriminaliseras i svensk rätt. Be- stämmelser härom ska införas i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Lagens namn ska vara lagen (2014:406) om vissa internationella brott.</P>
<P class="p371 ft10">Det är, som nämnts, en naturlig fortsättning på den linje Sverige sedan tidigare intagit när det gäller Romstadgan, ICC och svensk lagstiftning om internationella brott att också införa bestämmelser som gör det möjligt att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott. Genom att införa svenska straffbestämmelser vari- genom aggressionsbrottet kriminaliseras säkerställs att Sverige kan utöva domsrätt, utifrån den reglering av jurisdiktionens omfattning som redovisas i avsnitt 6.4, över samtliga brott som faller inom ICC:s jurisdiktion. Även med beaktande av de omständigheter som närmare övervägts i det föregående – förhållandet mellan Romstadgans bestämmelser och nationell rätt, den reella betydelsen av en svensk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">kriminalisering, säkerhetspolitiska aspekter och förekomsten av even- tuella tillämpningsproblem – talar övervägande skäl ändå för att aggres- sionsbrottet bör kriminaliseras i svensk rätt.</P>
<P class="p95 ft10">Sedan 2014 har övriga brott i Romstadgan i svensk rätt samlats i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Vid en kriminalisering av aggressionsbrottet i svensk rätt bör också straffbestämmelserna om detta brott lämpligen placeras i 2014 års lag. Lagens systematik är väl anpassad även för att inrymma bestämmelser om aggressionsbrottet. I den mån kriminali- seringen av aggressionsbrottet nödvändiggör särregleringar i förhåll- ande till vad som gäller för de övriga tre brottstyperna i Romstadgan, kan detta hanteras inom ramarna för 2014 års lag. Liksom redan i dag är fallet för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbryt- elser ska även för aggressionsbrottet några frågor regleras utanför den nyss nämnda lagen. Så är bl.a. fallet med frågan om preskription av begångna gärningar och regleringen av s.k. osjälvständiga brotts- former. Den närmare utformningen av aggressionsbrottsbestäm- melserna framgår av avsnitt 6.3.</P>
<P class="p113 ft10">En följd av att aggressionsbrottsbestämmelserna föreslås bli in- fogade i 2014 års lag om straff för folkmord, brott mot mänsklig- heten och krigsförbrytelser är att man bör överväga om lagen ska benämnas annorlunda än som är fallet i dag. Ett alternativ är att till den uppräkning av brotten som i dag görs i lagens namn lägga aggressionsbrottet. Detta skulle emellertid resultera i en mycket lång titel som kan tyckas otymplig och svår att använda. Ett annat alter- nativ är att sist i lagens befintliga benämning lägga till ”m.m.”. En sådan benämning är dock, inte minst från klarspråkssynpunkt, mindre lämplig och inte särskilt informativ. Ytterligare en tänkbar benämning är ”lagen om vissa internationella brott”, vilket är en titel som övervägdes vid lagens tillkomst. Det huvudsakliga skälet för att denna benämning inte valdes i 2014 års lagstiftningsärende var att det saknas en enhetlig definition av och en allmänt accepterad upp- fattning om vad som avses med begreppet internationella brott. Det bedömdes då som att begreppet i olika sammanhang anses omfatta fler brott än folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbryt- elser. Så är förvisso alltjämt fallet, men redan vid en mer hastig över- blick över lagens bestämmelser och den tydliga koppling till Rom- stadgan som lagen har, torde det stå klart vilka internationella brott som avses. De brott som omfattas av Romstadgan har också en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="p124dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387124x1.jpg/" id="p124img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">särställning bland internationella brott genom att de är de enda brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion. Det förefaller mot denna bak- grund som att den benämning av lagen som lämpligen bör väljas är lagen om vissa internationella brott. Inga andra gärningar än de som utgör folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott ska omfattas av lagens tillämpningsområde.</P>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">6.3</SPAN><SPAN class="ft40">Aggressionsbrottets närmare utformning</SPAN></P>
<P class="p163 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">Straffbestämmelserna bör utgå från Romstadgan</SPAN></P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft60">Förslag: </SPAN>Aggressionsbrottsbestämmelserna i svensk rätt ska utfor- mas i nära anslutning till Romstadgans reglering av aggressions- brottet.</P>
<P class="p373 ft10">Romstadgan bygger till viss del på äldre folkrättsliga instrument och språkbruket är bitvis föråldrat. Bestämmelserna utgör ett resultat av kompromisser, som tillkommit efter komplicerade och intensiva för- handlingar. Dessutom håller bestämmelserna inte i alla delar den lagtekniska kvalitet och konkretionsgrad som normalt förväntas i svensk lagstiftningstradition. I motsats till vad som ofta är fallet i internationella straffrättsliga traktater innehåller Romstadgan, som nämnts, inte något krav på att de brott och de straffrättsliga principer som stadgan innehåller ska införlivas i stadgeparternas nationella rättsordningar. Inte heller uppställs något krav på att de stadgeparter som inför nationella bestämmelser ska utforma sådana bestämmelser i fullständig överensstämmelse med Romstadgan. I den meningen skulle det åtminstone i teorin kunna finnas ett relativt stort utrym- me, inom de ramar som den internationella sedvanerätten ställer upp, för att utforma nationell kriminalisering utan närmare beakt- ande av Romstadgan. Så är dock inte fallet. Den för Romstadgan grundläggande komplementaritetsprincipen medför att, om en stadge- part väljer att införa nationella straffbestämmelser, så bör dessa be- stämmelser utformas så att de stämmer någorlunda väl överens med Romstadgans regler. Så har i svensk lagstiftning också skett såvitt gäller folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, både såvitt avser de enskilda straffstadgandena och gällande Romstadgans allmänna straffrättsliga principer i del 3 i stadgan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft10">Även för aggressionsbrottet faller det sig naturligt att utgå från Romstadgans – i dess lydelse efter Kampalaändringarnas tillkomst – reglering av aggressionsbrottet när de svenska bestämmelserna ska formuleras. I den mån det i stadgebestämmelserna om aggressions- brottet finns otydligheter i regleringen, som kan tänkas medföra tillämpningssvårigheter, är det dock angeläget att i möjligaste mån undvika sådana brister i de svenska straffbestämmelserna. Vid ut- formandet av de svenska bestämmelserna bör också svensk syste- matik för straffrättslig lagstiftning och lagstiftningstradition beaktas. Ambitionen vid utformningen av de svenska aggressionsbrottsbe- stämmelserna är att åstadkomma tydliga och adekvata brottsbeskriv- ningar som klargör omfattningen av det straffrättsliga ansvaret. Straff- stadgandena bör utformas i så nära anslutning till Romstadgans bestämmelser att de återspeglar de särskilda bakomliggande förhåll- anden som gäller för aggressionsbrottet, i dess egenskap av ett inter- nationellt brott under ICC:s jurisdiktion. De bestämmelser som utredningen i det följande föreslår, anknyter i stor utsträckning till Kampalaändringarnas reglering av aggressionsbrottet. Några betydelse- fulla undantag finns dock. Det gäller dels förslaget till hur svensk domsrätt över aggressionsbrottet bör utformas, dels vissa bestäm- melser om medverkansansvar, gärningsmannaskap och osjälvständiga brottsformer.</P>
<P class="p113 ft10">En följd av att de svenska aggressionsbrottsbestämmelserna ut- formas med Romstadgans reglering som förebild, innebär också, som konstaterats i avsnitt 6.2.5, att tolkningen och tillämpningen av de svenska bestämmelserna bör ske med hänsyn tagen till det samman- hang vari bestämmelserna tillkommit. Av stor betydelse för tolk- ningen och tillämpningen av de svenska bestämmelserna är således de principer och den praxis som kan komma att utvecklas vid ICC.</P>
<P class="p95 ft10">Aggressionsbrottet innefattar, som redovisats i avsnitt 3.3, två element. Det ena gäller den statshandling – aggressionshandlingen – som begås av en stat och det andra rör de handlingar som den enskilde gärningsmannen har utfört och som medför ett enskilt straff- ansvar för denne. Båda dessa element framgår av artikel 8a i Rom- stadgan. Utmärkande för gärningen är också, som nämnts, att endast personer som tillhör en viss personkrets kan begå och ställas till svars för aggressionsbrott. Dessa närmare förutsättningar för kriminali- sering av aggressionsbrottet behandlas i det följande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="p126dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387126x1.jpg/" id="p126img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft94">En person i ledande ställning</SPAN></P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft60">Förslag: </SPAN>För aggressionsbrott ska endast den kunna dömas som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande.</P>
<P class="p375 ft10">Av artikel 8a i Romstadgan framgår att med aggressionsbrott avses i stadgan när en person, som i kraft av sin ställning kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande, planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar överträd- else av Förenta nationernas stadga. De olika momenten i gärnings- mannens handlande behandlas närmare i avsnitt 6.3.4, medan här närmare berörs frågan om vilken personkrets den person måste till- höra som kan göra sig skyldig till aggressionsbrott.</P>
<P class="p109 ft10">Utgångspunkten för svenska straffbestämmelser om aggressions- brottet bör vara att gärningsmannakretsen även enligt svensk rätt ska vara starkt begränsad till sin omfattning. Romstadgans ordalydelse, enligt den översättning till svenska som fogades till utredningens delbetänkande, anger, som nyss nämnts, att de personer som kan dömas för aggressionsbrott ska kunna ”i kraft av sin ställning utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande”. I Romstadgans engelska lydelse uttrycks detta rekvisit som ”a person in a position effectively to exercise control over or to direct the political or military action of a State”, medan den franska lydelsen talar om ”une personne effectivement en mesure de contrôler ou de diriger l’action politique ou militaire d’un État”.</P>
<P class="p60 ft10">Någon närmare precisering av vad som avses med att den miss- tänkte gärningsmannen ska kunna kontrollera eller styra det poli- tiska eller militära agerandet hos en stat, innehåller Romstadgan inte. Inte heller brottskriterierna eller tolkningsöverenskommelserna beträf- fande aggressionsbrottet ger någon tydlig vägledning i denna fråga. Det får dock anses att det som avses är gärningsmannens faktiska möjlighet att kontrollera eller styra statens agerande. Vederbörandes formella position eller yrkespost är således av underordnad bety- delse, även om formell position och faktiskt inflytande över statens agerande naturligtvis regelmässigt hänger samman. Det finns en risk att användandet av uttrycket ”i kraft av sin ställning” i den svenska översättningen av artikel 8a kan föra tanken fel till att det för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="p127dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387127x1.jpg/" id="p127img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft9">ansvar för aggressionsbrott ska kunna komma i fråga krävs att gär- ningsmannen haft en viss tjänsteställning. Den svenska lagtexten beträffande aggressionsbrottet föreslås därför inte innehålla uttrycket ”i kraft av sin ställning”, som har en mer inskränkt betydelse än motsvarande formuleringar i de auktoritativa engelsk- respektive franskspråkiga lydelserna. Den föreslagna lagtexten innebär att den som i realiteten kan påverka en stats politiska eller militära hand- lande kan dömas.</P>
<P class="p119 ft10">Den närmare innebörden av att en person som misstänks eller åtalas för aggressionsbrott ska ha kunnat utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande framgår inte heller av den aktuella stadgebestämmelsen. Aggressionsbrottets två element</P>
<P class="p376 ft8"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft121">den individuella handlingen å ena sidan och statshandlingen å andra sidan – innebär dock att gärningsmannens handlande, för att denne ska kunna fällas till ansvar för aggressionsbrott, varit en nödvändig förutsättning för statshandlingen. En följd av detta är att det endast är sådana personer som kan styra över hur staten som sådan, inte endast enskilda mindre militära enheter, agerar. Således består gär- ningsmannakretsen endast av ett fåtal personer som har ett bestäm- mande inflytande över statens agerande gentemot andra stater. Till denna personkrets hör regelmässigt stats- och regeringschefer bero- ende på statsskickets utformning. En statschef med enbart represen- tativa funktioner torde inte kunna räknas till den aktuella person- kretsen. Vidare kan ett lands högsta politiska ledning komma i fråga för straffansvar, liksom ett lands högsta militära ledning. I vilken mån regeringsmedlemmar och andra högre ämbetsmän som varit involverade i förberedelser av beslut eller av en stats faktiska åtgärder för att begå en aggressionshandling kan hållas ansvariga blir dock alltid beroende av hur förberedelsearbetet och beslutsfattandet i det enskilda fallet har gått till.</SPAN></P>
<P class="p17 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft94">Om aggressionshandlingen</SPAN></P>
<P class="p377 ft9"><SPAN class="ft60">Förslag: </SPAN>Med aggressionshandling ska avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende på ett sätt som är oförenligt med För- enta nationernas stadga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="p128dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387128x1.jpg/" id="p128img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft10">Uppräkningen av aggressionshandlingar i artikel 8a i Rom- stadgan ska vara vägledande vid prövningen av frågan om en aggressionshandling föreligger, men ska inte tas in i de svenska straffbestämmelserna om aggressionsbrott. För att kunna grunda ansvar för aggressionsbrott ska krävas att aggressionshandlingen till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.</P>
<P class="p379 ft25">Aggressionsbrott kan enklast beskrivas som ett brott som innebär att ett angrepp på en annan stat planeras, förbereds, inleds eller genomförs på ett folkrättsstridigt sätt. I artikel 8a i Romstadgan slås fast att med aggressionshandling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller poli- tiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med För- enta nationernas stadga. Artikeln innehåller en detaljerad uppräk- ning av vilka handlingar som, oberoende av om någon krigsförklaring har lämnats och i enlighet med FN:s generalförsamlings resolu- tion 3314 (XXIX) av den 14 december 1974, ska anses utgöra en aggressionshandling. Enligt denna resolution slås det fast att en aggressionshandling är ett brott mot internationell fred och att det ger upphov till internationellt ansvar. Var och en av de handlingar som anges i artikel 8a är att betrakta som en aggressionshandling. Uppräkningen av vilka handlingar som ska anses vara aggressions- handlingar innefattar följande.</P>
<P class="p380 ft8"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft122">Invasion eller angrepp av en stats väpnade styrkor på en annan stats territorium, eller alla former av militär ockupation, oavsett hur tillfällig ockupationen är, som är en följd av en sådan invasion eller ett sådant angrepp, eller alla former av annektering genom användning av våld av en annan parts territorium eller del därav.</SPAN></P>
<P class="p381 ft9"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft33">Bombardemang av en stats väpnade styrkor mot en annan stats territorium eller en stats användning av vapen mot en annan stats territorium.</SPAN></P>
<P class="p382 ft13"><SPAN class="ft13">c)</SPAN><SPAN class="ft123">Blockad av en stats väpnade styrkor av en annan stats hamnar eller kuster.</SPAN></P>
<P class="p383 ft13"><SPAN class="ft13">d)</SPAN><SPAN class="ft83">Angrepp av en stats väpnade styrkor på en annan stats </SPAN><NOBR>mark-,</NOBR> sjö- eller luftstridskrafter eller fartygs- och luftfartsflotta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft37"><SPAN class="ft17">e)</SPAN><SPAN class="ft124">En stats användning av sina väpnade styrkor inom en annan stats territorium efter överenskommelse med den mottagande staten, i strid med de villkor som uppställts i överenskommelsen eller förlängning av närvaron inom sådant territorium efter det att över- enskommelsen har upphört att gälla.</SPAN></P>
<P class="p385 ft10"><SPAN class="ft13">f)</SPAN><SPAN class="ft125">Handling som innebär att en stat tillåter att dess territorium, som den har ställt till en annan stats förfogande, används av den andra staten för att begå en aggressionshandling mot en tredje stat.</SPAN></P>
<P class="p386 ft9"><SPAN class="ft13">g)</SPAN><SPAN class="ft33">Utsändande av en stat eller för en stats räkning av väpnade skaror, grupper, irreguljära trupper eller legosoldater, som utför väpnade handlingar mot en annan stat av sådan svårhetsgrad att de utgör sådana handlingar som anges ovan, eller som i väsentlig utsträck- ning deltar däri.</SPAN></P>
<P class="p387 ft25">Utmärkande för Romstadgans bestämmelser är att brottsbeskriv- ningarna i stadgan med svenska mått mätt är mycket omfattande. Exempelvis innehåller stadgebestämmelserna om krigsförbrytelser inte mindre än femtio gärningsformer och till följd härav är de svenska bestämmelserna om krigsförbrytelser också mycket omfatt- ande. När det gäller aggressionsbrottsbestämmelsen i artikel 8a, är även den tämligen omfångsrik genom att de handlingar som enligt FN:s resolution 3314 (XXIX) kan utgöra aggressionshandlingar räk- nas upp.</P>
<P class="p113 ft25">Vid utformningen av de svenska aggressionsbrottsbestämmel- serna är det nödvändigt att ta ställning till om även dessa bestäm- melser bör inkludera en uppräkning av tänkbara aggressionshand- lingar eller inte. Även om <NOBR>FN-resolutionens</NOBR> uppräkning av aggres- sionshandlingar inte tas in i svensk lagtext, kommer det vid tillämp- ningen av de svenska bestämmelserna att vara nödvändigt att ta del av denna. Detta talar för att artikel 8a i Romstadgan i sin helhet bör överföras till de svenska aggressionsbrottsreglerna, således även upp- räkningen av aggressionshandlingar, eftersom det annars kan tyckas att den svenska lagregleringen, i relation till Romstadgans straff- stadgande, inte är komplett. Genom att inkludera uppräkningen av aggressionshandlingar i lagtext får straffbestämmelsen också en högre detaljeringsgrad och därigenom kan det möjligen hävdas att förutse- barheten ökar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft10">I motsatt riktning talar emellertid det faktum att uppräkningen av de aggressionshandlingar som <NOBR>FN-resolutionen</NOBR> innehåller inte uttömmande redovisar vad en aggressionshandling i Romstadgans mening kan vara. Uppräkningen är vägledande och täcker visserligen in ett flertal olika typfall av angrepp som en stat kan rikta mot en annan stat, men vid prövningen av ett åtal för aggressionsbrott kommer det ändå att vara nödvändigt för en svensk domstol att göra en helhetsbedömning av det eller de angrepp som är aktuella i det enskilda fallet. Denna omständighet får snarast sägas tala mot att låta aggressionsbrottsbestämmelsen i svensk rätt inkludera uppräkningen av tänkbara aggressionshandlingar. Förteckningen av aggressions- handlingar i artikel 8a utgör inte heller brottsrekvisit i den mening som normalt avses i svensk straffrätt. Att inkludera en exempli- fierande, icke uttömmande, redogörelse för vad som ska anses ut- göra en aggressionshandling torde därigenom inte vara i särskilt god överensstämmelse med svensk straffrättslig lagstiftningstradition. För det svenska straffstadgandet föreslås därför, i motsats till regler- ingen i Romstadgan, att de aggressionshandlingar som anges i arti- kel 8a inte tas in i lagen.</P>
<P class="p330 ft10">Vid utformningen av svenska straffbestämmelser om aggressions- brottet bör avvikelse dessutom göras från formuleringen i artikel 8a om att med aggressionshandling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller poli- tiska oberoende, <SPAN class="ft12">eller på något annat sätt </SPAN>som är oförenligt med FN:s stadga. Formuleringen har sitt ursprung i artikel 2.4 i <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Att använda lokutionen ”eller på något annat sätt” innebär att straff- stadgandet potentiellt kan få en betydande och oförutsebar omfatt- ning. I denna del framstår artikel 8a som alltför oprecis och det svenska straffstadgandet om aggressionsbrottet bör i stället endast ange att med aggressionsbrott avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller poli- tiska oberoende <SPAN class="ft12">på ett sätt som är oförenligt </SPAN>med Förenta nationernas stadga. Den svenska bestämmelsen får därigenom ett något snävare tillämpningsområde än Romstadgans reglering. Någon större skill- nad vid rättstillämpningen torde det däremot inte bli fråga om.</P>
<P class="p338 ft10">Av tolkningsöverenskommelserna till Romstadgans bestämmel- ser om aggressionsbrottet framgår att stadgeparterna är eniga om att aggression är den allvarligaste och farligaste formen av olaglig vålds- användning och att ett fastställande av om en aggressionshandling</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">har begåtts kräver bedömning av alla omständigheter i varje enskilt fall. Det är emellertid inte alla aggressionshandlingar som kan grunda ansvar för aggressionsbrott. Endast de handlingar som utgör en uppen- bar överträdelse av <NOBR>FN-stadgan</NOBR> kan komma i fråga. Vid bedöm- ningen av om så är fallet, ska handlingens karaktär, svårhetsgrad och omfattning beaktas. Endast de aggressionshandlingar som utifrån dessa tre element uppenbart strider mot <NOBR>FN-stadgan</NOBR> är således så- dana aggressionshandlingar som kan aktualisera ansvar för aggres- sionsbrott. Vid bedömningen har handlingens följdverkningar stor betydelse för att avgöra om det är fråga om en uppenbar överträdelse av <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Denna begränsning av det straffbara området till att endast avse vissa särskilt kvalificerade aggressionshandlingar är central för Romstadgans reglering av aggressionsbrottet. Även det svenska straffstadgandet bör därför begränsas till att endast avse aggressions- handlingar som står i uppenbar strid med <NOBR>FN-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p95 ft8">Vid förfaranden inför ICC är det domstolen som avgör före- komsten av en aggressionshandling i den mening som avses i arti- kel 8a. När det gäller tillämpningen av de svenska bestämmelserna är det i stället svensk domstol som har att bedöma och kvalificera aggressionshandlingen. Vägledande för svensk domstols prövning av denna fråga blir dels eventuell praxis från ICC, dels – i förekom- mande fall – om FN:s säkerhetsråd, med stöd i artikel 39 i FN- stadgan, har fastställt förefintligheten av en angreppshandling. Någon skyldighet för svensk domstol att i ett enskilt fall följa ICC:s eller säkerhetsrådets bedömning av om en aggressionshandling ägt rum finns dock inte. En sådan skyldighet skulle komma att stå i konflikt med domstolarnas självständighet. Men, det ligger i sakens natur att dessa institutioners bedömning av frågan, med hänsyn till den sär- skilda roll dessa har i det internationella samarbetet, är av största betydelse. I realiteten torde det vara endast i ovanliga fall som en svensk domstol skulle komma till en motsatt ståndpunkt om någon av dessa institutioner konstaterat att en aggressionshandling har ägt rum. Så kan vara fallet t.ex. om den utredning som förebringats för den svenska domstolen på ett avgörande sätt skulle medföra att de faktiska omständigheter som legat till grund för dessa institutioners bedömning kan starkt ifrågasättas. Oenighet i det internationella samfundet i fråga om huruvida en aggressionshandling har ägt rum måste också tillmätas betydelse. Det är alltid åklagaren som har bevis- bördan för att en aggressionshandling har ägt rum liksom för att de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="p132dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387132x1.jpg/" id="p132img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft10">övriga rekvisit som anges i brottsbeskrivningen är uppfyllda. Även domar från ICJ kan vara av betydelse för bedömningen. Frågan om en aggressionshandling har ägt rum är av betydelse också i samband med de regler om åtalsförordnande som behandlas i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p389 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft94">Den brottsliga gärningen och gärningsmannens agerande</SPAN></P>
<P class="p390 ft9"><SPAN class="ft60">Förslag: </SPAN>För aggressionsbrott ska dömas den som planerar, för- bereder, inleder eller utför en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar över- trädelse av Förenta nationernas stadga.</P>
<P class="p391 ft25"><SPAN class="ft62">Bedömning: </SPAN>Inga särskilda bestämmelser om subjektiva rekvisit behöver införas vid kriminaliseringen av aggressionsbrottet. Inte heller behöver några särskilda regler om sådana ansvarsfrihets- grunder som avses i artikel 31 i Romstadgan (psykisk sjukdom eller skada, berusning, nödvärn eller nöd samt tvång) eller några särskilda bestämmelser om sådan villfarelse som avses i artikel 32 i stadgan införas.</P>
<P class="p379 ft10">Av artikel 8a i Romstadgan framgår att med aggressionsbrott avses när en person, som är i en sådan ledande position som redogjorts för i avsnitt 6.3.2, planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressions- handling som är kvalificerad på sådant sätt som angetts i avsnitt 6.3.3, dvs. en aggressionshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning utgör en uppenbar överträdelse av <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> För att ansvar för aggressionsbrott ska aktualiseras krävs alltså att gärnings- mannen har planerat, förberett, inlett eller utfört en aggressions- handling. Det är tillräckligt att gärningsmannen har utfört något av dessa gärningsmoment och inte samtliga. Självfallet är det dock så att de senare rekvisiten – inleder eller utför – regelmässigt har före- gåtts av att gärningen har planerats och förberetts. Redan dessa två sistnämnda gärningsmoment – planera och förbereda – är dock till- räckliga för att fullbordat brott ska föreligga. Vilket närmare ageran- de som kan utgöra planering, förberedelse, inledande och utförande av en aggressionshandling är svårt att uttömmande beskriva. Klart är emellertid att exempelvis ge order om att inleda en invasion av en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">främmande stats territorium, fatta beslut om ett flyg- eller robot- anfall eller utarbeta en anfallsstrategi kan höra dit. Hit kan också höra att vidta åtgärder för att slå ut en annan stats energiförsörjning eller dess <NOBR>it-system</NOBR> och elektroniska kommunikation (”cyberkrig”). Effekterna av ett sådant angrepp kan bli väl så allvarliga för ett sam- hälle som ett traditionellt väpnat angrepp. I vart fall ett mer omfatt- ande cyberangrepp får därför anses vara ett väpnat angrepp i aggres- sionsbrottsbestämmelsens mening.</P>
<P class="p112 ft10">En viktig del av bedömningen av gärningsmannens agerande är frågan om vilka krav på subjektivt rekvisit som ställts upp för att han eller hon ska kunna fällas till ansvar. Sådana bestämmelser återfinns i artikel 30 i Romstadgan. Huvudregeln är att endast gärningar som har begåtts med uppsåt (avsikt och insikt) ska kunna medföra an- svar. Avsikt ska enligt artikeln anses föreligga i fråga om en handling, om någon avser att genomföra handlingen och, i fråga om effekt, om någon avser att orsaka effekten eller inser att den kommer att inträffa i ett normalt händelseförlopp. Termen insikt betecknar medvetande om att en omständighet föreligger eller att en effekt kommer att inträffa i ett normalt händelseförlopp.</P>
<P class="p113 ft10">Under förhandlingarna som ledde fram till antagandet av Rom- stadgan diskuterades huruvida oaktsamhet skulle innefattas bland de subjektiva rekvisiten. Som huvudregel gäller dock att oaktsamhet inte räcker för straffansvar. Brottskriterierna innehåller vissa klar- göranden avseende gärningsmannens agerande. Det slås således fast att ansvar för aggressionsbrott inte förutsätter att det visas att gär- ningsmannen har gjort en rättslig bedömning av om användningen av väpnat våld var oförenlig med <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Inte heller behöver det visas att denne gjort en rättslig bedömning när det gäller det uppen- bara i överträdelsen av <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Däremot krävs för straffrättsligt ansvar att gärningsmannen var medveten om de faktiska omstän- digheter som föranledde att den användning av väpnat våld som aggressionshandlingen bestått i var oförenlig med <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Dess- utom krävs att gärningsmannen var medveten om de faktiska om- ständigheter som föranledde en sådan uppenbar överträdelse av FN- stadgan som är ett krav för att aggressionsbrott ska föreligga.</P>
<P class="p113 ft10">Precis som huvudregeln i Romstadgan, är utgångspunkten även enligt svensk rätt att gärningar som inte begås uppsåtligen inte anses som brott, såvida inte annat är särskilt föreskrivet (se 1 kap. 2 § brotts-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft8">balken). Det svenska uppsåtsbegreppets närmare innebörd har be- stämts genom utveckling i doktrin och rättspraxis. Definitionen av uppsåtsbegreppet i Romstadgan är inte identiskt med motsvarande begrepp i svensk rätt. Vid tillkomsten av lagen om straff för folk- mord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser infördes dock inte någon särskild reglering om subjektiva rekvisit i lagen, utan det konstaterades att allmänna uppsåtsregler ska tillämpas. Inte heller nu, när nämnda lag kompletteras med bestämmelser om aggressions- brottet, finns något behov av att i lag precisera ett särskilt subjektivt rekvisit. Med hänsyn till aggressionsbrottets särpräglade karaktär, som ett brott som endast kan begås av individer som ingår i en begränsad personkrets och som innefattar en stats användning av väpnat våld mot en annan stat på ett sådant sätt att det utgör en uppenbar överträdelse av <NOBR>FN-stadgan,</NOBR> torde en aggressionsgärning knappast kunna begås annat än uppsåtligen i den mening detta be- grepp förstås i svensk rätt. Det kan således vara fråga om såväl direkt som indirekt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt.</P>
<P class="p392 ft10">Romstadgan innehåller en rad ansvarsfrihetsgrunder, som hänför sig till den enskilde gärningsmannen (se artikel 31 i stadgan). Dit hör otillräknelighet på grund av psykisk sjukdom eller skada, berusning, nödvärn eller nöd samt tvång. Lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser innehåller inte några sär- skilda bestämmelser om sådana ansvarsfrihetsgrunder. Tillkomsten i lagen av bestämmelser om straffansvar för aggressionsbrott föran- leder inte heller något behov av att särskilt reglera ansvarsfrihets- grunder. Ansvarsfrihetsgrunderna i 24 kap. brottsbalken gäller också för detta brott.</P>
<P class="p105 ft10">I artikel 32 i Romstadgan finns bestämmelser om faktisk villfar- else och rättsvillfarelse. Faktisk villfarelse får endast åberopas som grund för ansvarsfrihet, om den innebär att de subjektiva rekvisit som brottet förutsätter inte är uppfyllda. Rättsvillfarelse i fråga om huruvida viss typ av gärning utgör ett brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion får inte åberopas som grund för ansvarsfrihet. Så får dock ske, om rättsvillfarelsen innebär att de subjektiva rekvisit som brottet förutsätter inte är uppfyllda eller om artikel 33 i Romstadgan (angående förmans befallning, se avsnitt 6.3.5) är tillämplig. Begreppet straffrättsvillfarelse enligt svensk rätt torde vara något mer vidsträckt än Romstadgans regler. Några särbestämmelser beträffande villfar- else finns dock inte för folkmord, brott mot mänskligheten eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="p135dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387135x1.jpg/" id="p135img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p393 ft13">krigsförbrytelse och det saknas anledning att införa sådana bestäm- melser vid en kriminalisering av aggressionsbrottet.</P>
<P class="p168 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft94">Osjälvständiga brottsformer och förmans ansvar</SPAN></P>
<P class="p394 ft10"><SPAN class="ft126">Förslag: </SPAN>Försök, förberedelse och stämpling till aggressionsbrott ska vara straffbart, liksom underlåtenhet att avslöja eller för- hindra sådant brott. Endast den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande ska kunna dömas.</P>
<P class="p395 ft10">Bestämmelserna i <NOBR>13–15</NOBR> §§ lagen (2014:406) om straff för folk- mord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser<SPAN class="ft95">1 </SPAN>om ansvar för militära eller civila förmän ska inte gälla för aggressionsbrott.</P>
<P class="p395 ft8">Bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken om straffansvar för medverkan bör tillämpas på aggressionsbrottet. För medverkan till aggressionsbrott ska endast den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande kunna dömas.</P>
<P class="p396 ft10">Som utgångspunkt bör gälla att samma bestämmelser och principer som annars gäller för straffrättens allmänna del ska tillämpas på samma sätt för aggressionsbrottet som för övriga brott enligt Rom- stadgan. Vid tillkomsten av lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser konstaterades dock att vid på- tagliga skillnaderna mellan Romstadgan och svensk rätt, bör svensk rätt anpassas till Romstadgans reglering.</P>
<P class="p73 ft10">I Romstadgan regleras frågan om gärningsmannaskap och med- verkan till brott i artikel 25.3. När den nyss nämnda svenska lagen infördes konstaterades (se prop. 2013/14:146 s. 212 f.) att det inte torde finnas någon sakligt sett betydelsefull skillnad mellan reglerna om gärningsmannaskap och medverkan till brott i Romstadgan och svensk rätt. Det förhållandet att ett straffbart handlande i något större utsträckning kan vara att anse som gärningsmannaskap enligt Romstadgan än vad som gäller enligt svensk rätt, där det i stället kan bli fråga om ansvar för anstiftan, utgjorde inte skäl nog att föra in några särskilda bestämmelser om medverkan och gärningsmanna- skap för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.</P>
<P class="p397 ft69"><SPAN class="ft71">1</SPAN><SPAN class="ft74">Lagen föreslås namnändras till lagen (2014:406) om vissa internationella brott.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft10">Bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken är tillfyllest såvitt avser med- verkan även när det gäller aggressionsbrottet. För detta brott bör emellertid endast de personer kunna dömas enligt 23 kap. 4 § brotts- balken som tillhör samma personkrets som de som kan dömas som huvudgärningsmän, dvs. de personer som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande.</P>
<P class="p105 ft10">När det gäller ansvar för försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser innehåller svensk rätt (se 16 § lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigs- förbrytelser) en kriminalisering av dessa osjälvständiga brottsformer. Det huvudsakliga skälet härtill angavs vid lagens tillkomst (se prop. 2013/14:146 s. 213 f.) vara att brottens svårhet starkt talade för att de ska vara belagda med straff på ett tidigt stadium. Även aggres- sionsbrottet är ett mycket allvarligt brott, som också bör kriminali- seras såvitt avser försök, förberedelse eller stämpling till brott, lik- som underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott. Bland gärnings- momenten för aggressionsbrottet finns emellertid ett agerande som består i att planera eller förbereda en aggressionshandling, dvs. åtgärder som, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, dessutom kan utgöra försöks- eller förberedelsegärningar, liksom stämpling. Det är ofrånkomligt att det i detta sammanhang blir en viss överlapp- ning i lagstiftningen. I den mån ett fullbordat aggressionsbrott be- döms föreligga enligt brottsbeskrivningen för detta brott ska dock dömas för fullbordat brott. Utformningen av vissa av gärningsmomen- ten i brottsbeskrivningen för aggressionsbrottet medför att flera av de osjälvständiga brottsformer som upptas i 23 kap. brottsbalken i praktiken sannolikt inte kommer att tillämpas på detta brott. Detta utgör dock inte något hinder mot en kriminalisering av osjälvstän- diga brottsformer i förhållande till aggressionsbrottet. Aggressions- brottets karaktär av att vara ett brott som endast personer i viss kvalificerad ställning kan göra sig skyldiga till, innebär att ansvar för försök, förberedelse, stämpling eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra detta brott också bör begränsas till att endast avse perso- ner som tillhör samma personkrets som de som kan dömas för full- bordat aggressionsbrott.</P>
<P class="p398 ft10">Artikel 28 i Romstadgan innehåller bestämmelser om militära befälhavares och andra förmäns ansvar för underlydandes brottslig- het. Bestämmelserna bygger på att militära och civila förmän genom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">sin formella eller faktiska befattning får anses ha en särskild skyldig- het att övervaka de underlydande. Således ska en militär befälhavare eller den som faktiskt tjänstgör som sådan vara straffrättsligt ansva- rig för brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion som begås av väp- nade styrkor under hans eller hennes effektiva befäl och kontroll eller effektiva myndighet och kontroll, beroende på vad som är fallet, till följd av hans eller hennes oförmåga att utöva kontroll över dessa styrkor på ett riktigt sätt. En civil förman ska vara straffrättsligt ansvarig för brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion, som begås av underlydande som står under förmannens effektiva myndighet och kontroll till följd av hans eller hennes underlåtenhet att på ett riktigt sätt utöva kontroll över sådana underordnade.</P>
<P class="p95 ft8">Romstadgans bestämmelser har föranlett tre bestämmelser i lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbryt- elser. Av 13 § framgår att en militär eller civil förman som underlåter att vidta de för honom eller henne möjliga åtgärder som är nödvän- diga och skäliga för att förhindra att folkmord, brott mot mänsk- ligheten eller krigsförbrytelse begås av en underlydande som står under förmannens lydnad och effektiva kontroll ska anses som gär- ningsman. Vidare anger 14 § att en militär eller civil förman som upp- såtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att utöva särskild tillsyn över en underlydande som står under hans eller hennes lydnad och effektiva kontroll ska dömas för underlåtenhet att utöva kontroll, om den underlydande har begått folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse som förmannen borde ha förutsett och hade kunnat förhindra. Slutligen gäller enligt 15 § att en militär eller civil förman som, när det kan ske utan fara för att förmannen avslöjar egen brottslighet, underlåter att för undersökning och lagföring an- mäla skälig misstanke om att en underlydande som står under hans eller hennes lydnad och effektiva kontroll har begått folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse ska dömas för underlåten- het att anmäla brott.</P>
<P class="p95 ft10">Ett avgörande särdrag hos aggressionsbrottet är, som tidigare konstaterats, att den personkrets som kan göra sig skyldig till nämnda brott är mycket snäv. Endast personer i ledande ställning kan således komma i fråga. Detta innebär att det inte torde vara tänkbart att en gärningsman som gjort sig skyldig till aggressionsbrott kan vara underlydande i sådan mening som avses i artikel 28 i Romstadgan och i de nyss redovisade <NOBR>13–15</NOBR> §§. Bestämmelserna i svensk rätt om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="p138dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387138x1.jpg/" id="p138img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft13">förmans ansvar behöver mot den bakgrunden inte göras tillämpliga även på aggressionsbrott.</P>
<P class="p152 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.6</SPAN><SPAN class="ft94">Påföljd</SPAN></P>
<P class="p400 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Straffet för aggressionsbrott ska vara fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.</P>
<P class="p401 ft10">Bestämmelser om påföljd för de brott som omfattas av ICC:s juris- diktion finns i artikel 77.1 i Romstadgan. Därav framgår att dom- stolen får bestämma ett straff om fängelse i ett bestämt antal år, dock högst trettio år, eller på livstid. Ett fängelsestraff får, enligt arti- kel 77.2, förenas med böter. Livstids fängelse får dömas ut när det är motiverat av brottets utomordentliga svårhetsgrad och den dömdes personliga förhållanden. Vid fastställande av straff ska ICC i enlighet med bevis- och förfarandereglerna beakta sådana omständigheter som brottets svårhetsgrad och den dömdes personliga förhållanden (se artikel 78.1). Romstadgans bestämmelser om straff ska inte, vilket uttryckligen framgår av artikel 80 i stadgan, inverka på stadgeparter- nas tillämpning av straff som föreskrivs i nationell lag. Det står så- ledes Sverige – och andra stater – fritt att bestämma påföljd för aggres- sionsbrottet på annat sätt än vad Romstadgan utgår från.</P>
<P class="p91 ft10">För folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbryt- else är straffskalan i svensk rätt fängelse i lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Aggressionsbrott är ett av de svåraste brotten, som omfattar mycket allvarliga gärningar. Följderna av ett begånget aggres- sionsbrott kan bli oerhört omfattande – både på kort sikt och mer långsiktigt. Aggressionsbrottet kan få följdverkningar både nationellt och bilateralt, men även ur ett vidsträckt internationellt perspektiv. I straffskalan för aggressionsbrottet ska därför ingå längsta tänkbara fängelsestraff enligt svensk rätt – livstids fängelse. Det längsta tids- bestämda straffet ska bestämmas till rådande straffmaximum för ett sådant straff, dvs. arton år. När det gäller straffminimum för aggres- sionsbrott, saknas anledning att avvika från vad som enligt gällande rätt gäller för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsför- brytelse. Straffminimum bör därför bestämmas till fängelse i fyra år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="p139dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387139x1.jpg/" id="p139img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft35"><SPAN class="ft35">6.4</SPAN><SPAN class="ft40">Domsrätt och åtalsförordnande</SPAN></P>
<P class="p402 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Svensk domstol ska vara oinskränkt behörig att döma över aggressionsbrott som har begåtts i Sverige.</P>
<P class="p403 ft37">För brott som har begåtts utanför Sverige ska svensk domstol ha oinskränkt behörighet att döma för aggressionsbrott i fall där det föreligger en särskild anknytning till Sverige. Denna anknyt- ning kan bestå i att brottet har begåtts</P>
<P class="p404 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">av någon som vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p405 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg,</SPAN></P>
<P class="p406 ft129"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besätt- ningen på svenskt fartyg eller luftfartyg, eller</SPAN></P>
<P class="p407 ft8"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft130">på en inrättning som med stöd av lag har tillkommit i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kontinentalsockeln.</SPAN></P>
<P class="p408 ft9">Oinskränkt svensk domsrätt över aggressionsbrott föreligger också över brott som har</P>
<P class="p409 ft25"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft24">riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse, eller</SPAN></P>
<P class="p410 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p411 ft10">I övriga fall, där brottet begåtts utanför Sverige, ska svensk dom- stol vara behörig att döma över aggressionsbrottet endast om den aggressionshandling som ligger till grund för brottet har begåtts av en stat gentemot vilken de s.k. Kampalaändringarna avseende detta brott har trätt i kraft vid tiden för brottet. För dessa fall ges svensk domstol därmed en behörighet som motsvarar den som Internationella brottmålsdomstolen har för aggressionsbrottet.</P>
<P class="p412 ft9">Domsrättsreglerna för aggressionsbrottet ska placeras i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.<SPAN class="ft131">2</SPAN></P>
<P class="p413 ft69"><SPAN class="ft71">2</SPAN><SPAN class="ft74">Lagen föreslås namnändras till lagen (2014:406) om vissa internationella brott.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="p140dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387140x1.jpg/" id="p140img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft9">För att åtal för aggressionsbrott ska få väckas, ska i samtliga fall krävas att åtalsförordnande har meddelats. Prövningen av frågan om åtal ska alltid göras av regeringen. En sådan åtalsregel ska tas in i lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.</P>
<P class="p367 ft14">Domsrätt över aggressionsbrottet</P>
<P class="p415 ft9">Över internationella brott har stater på grund av dessa brotts all- varliga karaktär och vikten av lagföring, i princip universell jurisdik- tion. En person som gjort sig skyldig till ett internationellt brott, kan i regel lagföras för brottet vid en nationell domstol, oavsett om brottet har någon anknytning till den aktuella staten eller inte. För brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser gäller detta redan i svensk rätt. Detsamma gäller, som redovisats i avsnitt 6.3.5, för försök, förberedelse eller stämpling till eller under- låtenhet att avslöja eller förhindra dessa brott. Svensk domstols be- hörighet att döma över brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse bör gälla oförändrat, på sätt utvecklas närmare i avsnitt 11.</P>
<P class="p109 ft10">Aggressionsbrottet kräver särskilda överväganden i jurisdiktions- frågan. Att svensk domstol har domsrätt över aggressionsbrott be- gånget i Sverige följer av huvudregeln i 2 kap. 1 § brottsbalken i ut- redningens förslag. Vad gäller aggressionsbrott begångna utanför Sverige görs följande överväganden.</P>
<P class="p60 ft10">En viktig skillnad mellan aggressionsbrottet och de tre övriga brottstyper som Romstadgan reglerar, är att ICC:s jurisdiktion över det förstnämnda brottet har utformats något annorlunda än som är fallet för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. En följd av den kompromiss som ledde fram till Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet är att en stadgepart, i förhållande till vilken ändringarna inte har trätt i kraft, inte omfattas av ICC:s juris- diktion. I den träffade överenskommelsen finns en erinran om ICC:s oberoende. Utgångspunkten är således att ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet endast omfattar företrädare för de stater som har ratificerat eller på annat sätt accepterat Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet. En viss försiktighet kring att tillskapa svenska bestämmelser som ger en mer vidsträckt jurisdiktion än vad ICC</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">har, bör, som regel, iakttas. Den något mer begränsade jurisdiktionen för ICC över aggressionsbrottet jämfört med vad som gäller för resterande brottstyper i Romstadgan, skulle således tala för att svenska jurisdiktionsbestämmelser över aggressionsbrottet inte bör utgå från universalitetsprincipen.</P>
<P class="p95 ft8">En omständighet att beakta när det gäller svensk domsrätt över aggressionsbrottet är dock att det är fråga om mycket allvarlig brotts- lighet. Det kan mot den bakgrunden tyckas otillfredsställande om svenska domstolar, särskilt i de fall då svenska intressen på ett eller annat kränkts av en aggressionshandling, inte skulle kunna döma över ett sådant brott. Ur svenskt perspektiv är det i en sådan situa- tion av underordnad betydelse om den stat som angripit Sverige, eller på annat sätt agerat i strid med svenska intressen, har tillträtt Kampalaändringarna eller inte. Detsamma gäller om gärningsmannen vid tiden för brottet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige.</P>
<P class="p416 ft10">Det går dock inte heller att bortse från att den politiska ladd- ningen av aggressionsbrottet kan visa sig besvärlig för regeringen, bl.a. vid beslut om åtalsförordnande, eller för domstolarna när det gäller att konstatera svensk domsrätt. Detta gäller särskilt då ställ- ning ska tas till om en aggressionshandling har ägt rum eller inte. I det sammanhanget har utredningen övervägt en bestämmelse vari- genom svensk domsrätt, i de fall då det inte finns någon jurisdiktion grundad på en stark anknytning till Sverige, skulle vara beroende av att FN:s säkerhetsråd eller ICC har fastställt att en aggressions- handling har ägt rum. Detta skulle ge en solid grund för svensk juris- diktion. En sådan ordning är dock behäftad med en del svårigheter. Det skulle exempelvis kunna tänkas att ICC har ett pågående mål mot en person som misstänkts eller åtalats för aggressionsbrott och där en annan person åtalats inför svensk domstol beträffande samma situation. Det skulle då bli nödvändigt för den svenska domstolen att invänta ICC:s avgörande av om en aggressionshandling ägt rum. Ett sådant avgörande kan dröja många år. Det är också utomordent- ligt ovanligt att säkerhetsrådet kan uppnå enighet i frågan om en aggressionshandling i strid med <NOBR>FN-stadgan</NOBR> har ägt rum eller inte.</P>
<P class="p113 ft10">Vid en sammantagen bedömning av dessa redovisade omständig- heter, framstår det som mest lämpligt att ge svensk domstol juris- diktion över aggressionsbrottet på samma sätt och med de begräns- ningar som följer av den behörighet som getts ICC i samband med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">att ICC:s jurisdiktion över detta brott sattes i kraft. Svensk domstol bör alltså ges behörighet att döma över aggressionsbrott begångna utanför Sverige, men endast i de fall där den till grund för brottet liggande aggressionshandlingen begåtts av en stat gentemot vilken Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet har trätt i kraft i enlighet med den särskilda resolution som antagits därom (se av- snitt 3.4). Avgörande tidpunkt för ikraftträdande bör lämpligen vara tiden för brottet, vilket också gäller för ICC:s jurisdiktion.</P>
<P class="p105 ft25">För brott med en stark svensk anknytning gör sig dock behovet av en begränsning i domsrätten inte lika starkt gällande. I stället bör en oinskränkt domsrätt över aggressionsbrott gälla endast för brott som har nära anknytning till Sverige. Så bör anses vara fallet, utöver när brottet har begåtts i Sverige, då brottet begåtts ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller då brottet begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på sådant fartyg. Detsamma ska gälla då brottet begåtts på en inrättning som med stöd av lag har tillkommit i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kontinentalsockeln.</P>
<P class="p338 ft8">Med stöd av den aktiva personalitetsprincipen bör svensk dom- stol därutöver ha oinskränkt domsrätt över brott som begåtts av någon som vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige. Vad gäller personer som tagit hemvist i Sverige eller erhållit svenskt medborgarskap efter det att brottet begåtts kan saken te sig annorlunda. Att ge oinskränkt domsrätt i sådana fall medför att personen i fråga försätts i ett sämre läge än den som till- fälligt befinner sig i Sverige och som omfattas av en villkorad doms- rätt. De skäl som finns för att ge oinskränkt domsrätt för brott med svensk anknytning gör sig inte heller lika starkt gällande då denna anknytning uppstått först efter det att brottet begicks som om anknyt- ningen fanns redan vid brottstillfället.</P>
<P class="p417 ft9">Oinskränkt domsrätt ska därutöver föreligga för aggressions- brott som riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse, liksom för brott som begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar all- män ställning.</P>
<P class="p418 ft9">I den mån svenska jurisdiktionsbestämmelser utgör hinder mot lagföring vid svensk domstol, finns möjligheten att överlämna en miss- tänkt gärningsman för lagföring vid ICC.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Åtalsförordnande beträffande aggressionsbrottet</P>
<P class="p146 ft9">Enligt gällande rätt uppställs krav på åtalsförordnande för att åtal ska kunna väckas för vissa brott i vissa situationer. Innan åtal får väckas vid en svensk domstol ska alltså en särskild prövning göras. I av- snitt 11.3.9 lämnas utredningens överväganden och förslag beträff- ande de generella bestämmelserna om åtalsförordnande som 2 kap. brottsbalken bör innehålla. För folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser bör dessa generella bestämmelser tillämpas. För den närmare innebörden av utredningens förslag, se nyssnämnda avsnitt.</P>
<P class="p56 ft10">När det gäller prövningen av om åtalsförordnande bör meddelas beträffande aggressionsbrott, gör sig särskilda överväganden gällande. Det gäller både i fråga om i vilka situationer ett krav på åtalsförord- nande bör ställas upp och i fråga om vem som ska besluta härom. Som tidigare nämnts, är aggressionsbrottet ett brott med starka poli- tiska förtecken. Brottet har normalt sin grund i en mellanstatlig konflikt som utmynnat i en väpnad konflikt mellan två eller flera stater. För att någon ska kunna fällas till ansvar för brottet krävs att det kan fastställas att en aggressionshandling har ägt rum gentemot en annan stat i strid med <NOBR>FN-stadgan,</NOBR> liksom att det är uppenbart att handlingen inneburit en överträdelse av stadgan. Härvid är den uppräkning av exempel som återfinns i Romstadgan av största bety- delse (se avsnitt 6.3.3). Uppräkningen är dock inte uttömmande. Som nämnts i sagda avsnitt är också FN:s säkerhetsråds ställningstag- ande, liksom ICC:s och ICJ:s, av största betydelse och bör vägas in redan vid åtalsprövningen. Aggressionsbrottets särart medför att åtal för brottet bör föregås av en prövning av om åtal ska få väckas. Ett generellt krav på åtalsförordnande bör således ställas upp för aggressionsbrottet, såväl när det gäller brott begångna utomlands som inom Sverige. Vid den prövning som måste göras torde det av- görande främst bli lämpligheten av åtal och lagföring vid svensk domstol i ljuset av de möjligheter som finns att utreda brottet samt sakens utrikes- och säkerhetspolitiska betydelse. Regeringen är ytterst ansvarig för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och det är nöd- vändigt att regeringen, inför frågan om åtal för aggressionsbrott ska få väckas, ges möjlighet att beakta relevanta utrikes- och säkerhets- politiska aspekter. Brottets art, gärningsmannakretsen och de utrikes- och säkerhetspolitiska liksom andra politiska konsekvenser som ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p68 ft10">åtal och lagföring vid svensk domstol kan få, gör att det framstår som nödvändigt att prövningen av åtalsförordnande avseende aggressions- brott görs endast av regeringen. Självfallet ska regeringen kunna in- hämta ett yttrande från riksåklagaren i frågan innan beslut fattas. För regeringens prövning av frågan om åtalsförordnande behövs inte några sådana kriterier för bedömningen som enligt utredningens förslag bör gälla för riksåklagaren (se avsnitt 11.3.9).</P>
<P class="p419 ft14">Bestämmelser om domsrätt och åtalsförordnande ska beträffande aggressionsbrottet föras in i 2014 års lag</P>
<P class="p420 ft8">Bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma över folk- mord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser finns i gäll- ande rätt i 2 kap. 3 § 6 brottsbalken. En utgångspunkt för utredning- ens överväganden i den del av utredningsuppdraget som avser svensk straffrättslig domsrätt (se avsnitt 11), är att domsrättsbestämmelser, liksom de därmed sammanhängande reglerna om åtalsförordnande, i så stor utsträckning som möjligt ska samlas i 2 kap. brottsbalken. Endast i de fall då brottsbalkens generella bestämmelser inte kan tillämpas, ska domsrättsbestämmelser bibehållas – eller placeras, då det är fråga om nyreglering – i specialstraffrättsliga författningar. För aggressionsbrottet gör sig, som nämnts ovan, särskilda över- väganden gällande beträffande utformningen av domsrättsreglerna. Reglernas utformning avviker på flera sätt från vad som gäller för de övriga brotten i lagen om straff för folkmord, brott mot mänsklig- heten och krigsförbrytelser (se avsnitt 6.2.6 om namnändring av lagen till lagen om vissa internationella brott). Den särreglering som för aggressionsbrottets del föreslås, bör därför inte placeras bland de generellt giltiga jurisdiktionsbestämmelserna i 2 kap. brottsbalken, utan i stället inordnas i 2014 års lag.</P>
<P class="p288 ft10">Eftersom det är fråga om en särreglering av ett brott i en lag som i övrigt omfattas av jurisdiktionsreglerna i 2 kap. brottsbalken, bör i en särskild regel anges att särskilda jurisdiktionsregler rörande aggres- sionsbrott begångna utomlands finns i 2014 års lag (se utredningens förslag till 2 kap. 3 § andra stycket brottsbalken).</P>
<P class="p14 ft9">Även prövningen av frågan om åtalsförordnande för aggressions- brottet ges en särreglering, vilket utgör skäl för att placera också dessa regler i 2014 års lag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="p145dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387145x1.jpg/" id="p145img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft35"><SPAN class="ft35">6.5</SPAN><SPAN class="ft40">Särskilt om immunitet</SPAN></P>
<P class="p421 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Några särskilda regler om immunitet ska inte införas i förhållande till aggressionsbrottet.</P>
<P class="p422 ft9">Romstadgan ska, enligt artikel 27, gälla lika för alla utan åtskillnad på grund av officiell ställning. Särskilt ska officiell ställning som stats- eller regeringschef, regeringsmedlem, parlamentsledamot, vald före- trädare eller offentlig tjänsteman inte i något fall ge någon person immunitet mot straffrättsligt ansvar i enlighet med stadgan. Inte heller ska officiell ställning i sig själv utgöra skäl för nedsättning av straff. Immunitet eller särskilda förfaranderegler som kan vara för- enade med en persons officiella ställning, vare sig enligt nationell lag eller enligt folkrätten, ska inte hindra ICC från att utöva jurisdiktion över personen.</P>
<P class="p119 ft10">Vidare finns i artikel 98 i stadgan bestämmelser om samarbete i fråga om hävande av immunitet och samtycke till överlämnande. Enligt artikeln får ICC inte göra en framställning om överlämnande eller om bistånd som skulle ålägga den anmodade staten att handla i strid med sina folkrättsliga åtaganden avseende den statsimmunitet eller den diplomatiska immunitet som tillkommer en person eller egendom som tillhör en tredje stat, om ICC inte först kan erhålla denna tredje stats medverkan för att häva immuniteten.</P>
<P class="p73 ft10">Omfattningen av immuniteten för statsöverhuvuden och andra personer i officiell ställning vid nationella domstolar behandlades i det s.k. <NOBR>Yerodia-fallet,</NOBR> som avgjordes av Internationella domstolen (ICJ) i februari 2002. En belgisk domstol hade utfärdat en inter- nationell arresteringsorder mot den dåvarande utrikesministern i Kongo, som var misstänkt för svåra överträdelser av Genève- konventionerna och brott mot mänskligheten. ICJ konstaterade i sitt avgörande att utfärdandet av arresteringsordern var ett brott mot folkrätten, eftersom en tjänstgörande utrikesminister åtnjuter abso- lut immunitet från andra staters straffrättsliga jurisdiktion. Först sedan personen lämnat sin befattning kan han eller hon lagföras för alla gärningar som begåtts före och under ämbetsperioden. Immuni- teten gäller dock inte, konstaterade ICJ, i förhållande till internatio- nella tribunaler som har jurisdiktion över de aktuella brotten. Av domen följer att åtal mot sittande utrikesministrar eller stats- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="p146dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387146x1.jpg/" id="p146img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">regeringschefer inte kan väckas vid nationella domstolar, men väl vid en internationell domstol som ICC.</P>
<P class="p423 ft10">För svensk del gäller att svenska domstolar, enligt 2 kap. 7 § brottsbalken, ska iaktta de begränsningar som följer av allmänt er- kända folkrättsliga grundsatser eller av överenskommelse med främ- mande makt. Folkrättsligt gäller, som bl.a. framgår av den ovan nämnda domen i <NOBR>Yerodia-fallet,</NOBR> absolut immunitet från andra staters straff- rättsliga jurisdiktion för sittande stats- och regeringschefer samt ut- rikesministrar beträffande gärningar som har begåtts före eller under ämbetsperioden. Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall innehåller också bestämmelser om att främmande stats be- skickning och beskickningsmedlemmar jämte deras familjer och betjän- ing åtnjuter immunitet och privilegier enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser. Dessa personer är enligt konventionen undantagna från den mottagande statens straffrättsliga jurisdiktion.</P>
<P class="p77 ft9">Vid tillkomsten av lagen om straff för folkmord, brott mot mänsk- ligheten och krigsförbrytelser genomfördes inte några ändringar i gällande svenska bestämmelser om immunitet. Kriminaliseringen av aggressionsbrottet föranleder inte heller något sådant förslag till ändring av immunitetsregleringen i svensk rätt. I nuläget gäller så- ledes att någon inskränkning av den folkrättsliga immuniteten på ett svenskt plan inte är möjlig, varför sittande stats- och regeringschefer åtnjuter immunitet också mot åtal för aggressionsbrott vid svenska domstolar.</P>
<P class="p152 ft35"><SPAN class="ft35">6.6</SPAN><SPAN class="ft40">Preskription</SPAN></P>
<P class="p424 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Aggressionsbrott ska undantas från regler om preskription. Detsamma ska gälla för försök till sådant brott.</P>
<P class="p425 ft10">Vid lagföring inför ICC gäller, enligt artikel 29 i Romstadgan, att brott som omfattas av domstolens jurisdiktion inte preskriberas. Bestämmelser om preskription återfinns i svensk rätt i 35 kap. brotts- balken. Av 35 kap. 2 § 2 brottsbalken framgår att folkmord, brott mot mänskligheten eller grov krigsförbrytelse enligt 1, 2 eller 11 § lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigs- förbrytelser inte preskriberas, med undantag för då gärningsmannen begått brottet innan han eller hon fyllt tjugoett år. Svensk rätt är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="p147dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387147x1.jpg/" id="p147img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft25">således i överensstämmelse med Romstadgans bestämmelser och också med den utveckling som gällt i övrigt på folkrättens område, mot avskaffande av preskription för vissa mycket allvarliga brott.</P>
<P class="p75 ft9">Även aggressionsbrott utgör sådan mycket allvarlig brottslighet, som i preskriptionshänseende bör behandlas på samma sätt som folk- mord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse. Aggres- sionsbrottet bör därför undantas från reglerna om preskription. På motsvarande sätt som gäller för nyssnämnda övriga brott under ICC:s jurisdiktion bör även försök till aggressionsbrott undantas från pre- skription.</P>
<P class="p56 ft10">När det däremot gäller förberedelse och stämpling till de nu aktu- ella brotten gäller för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse inte något undantag från preskriptionsreglerna. Skälet härför är att det vid tillkomsten av lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser konstaterades att sådana gärningar ligger i ett tidigt skede och att straffet för gärning- arna inte sätts lika högt som för fullbordade brott (se prop. 2013/14:146 s. 219). Skälen för att avskaffa preskription framstod därmed som mindre starka, särskilt med beaktande av den allmänna principen om att brott efter en viss tid regelmässigt ska preskriberas. Motsvarande skäl gör sig gällande med samma styrka såvitt avser aggressionsbrottet. Inte heller för detta brott bör därför undantag från preskription göras såvitt avser förberedelse, stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra aggressionsbrott.</P>
<P class="p168 ft35"><SPAN class="ft35">6.7</SPAN><SPAN class="ft40">Vissa följdändringar krävs</SPAN></P>
<P class="p402 ft9"><SPAN class="ft60">Förslag</SPAN>: Förslaget att kriminalisera aggressionsbrottet i svensk rätt gör det nödvändigt med vissa följdändringar i annan lagstift- ning. Således ska ändringar genomföras i 22 kap. 6 <NOBR>a–c</NOBR> §§ brotts- balken och 1 § lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition.</P>
<P class="p427 ft8">En följd av utredningens förslag att aggressionsbrottet bör krimi- naliseras i svensk rätt är att lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser föreslås namnändras till lagen om vissa internationella brott. Detta medför att hänvisningar i annan lagstiftning behöver uppdateras. Sådana bestämmelser finns i 22 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Aggressionsbrottet i svensk rätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft9">6 <NOBR>a–c</NOBR> §§ brottsbalken och 1 § lagen om straff för olovlig befattning med klusterammunition. Hänvisningar till lagen om straff för folk- mord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i nyss nämnda lagrum ska således ersättas med hänvisningar till lagen om vissa inter- nationella brott.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<P class="p3 ft15"><SPAN class="ft15">7</SPAN><SPAN class="ft117">Svensk straffrättslig domsrätt</SPAN></P>
<P class="p356 ft15">– gällande rätt</P>
<P class="p357 ft35"><SPAN class="ft35">7.1</SPAN><SPAN class="ft40">Inledning</SPAN></P>
<P class="p55 ft9">Allmänna bestämmelser om Sveriges straffrättsliga jurisdiktion finns i 2 kap. brottsbalken. Där finns regler om i vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott begångna inom respektive utom landets gränser. Bestämmelser om straffrättslig domsrätt finns också i olika specialstraffrättsliga författningar.</P>
<P class="p119 ft10">Bakgrunden till Internationella straffrättsutredningens uppdrag i den del det avsåg att se över lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt, var att regeringen konstaterat att det fanns ett behov av en sådan översyn. Behovet härav hade sin grund i den straffrättsliga utvecklingen som under senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> präglats av en förändrad syn på straffrätten som ett internationellt rättsområde och ett starkt ökande inslag av internationalisering. Detta har medfört ett flertal ändringar i 2 kap. brottsbalken och nya regler om domsrätt i specialstraffrättslig lagstiftning. Följden har blivit att de svenska straffrättsliga domsrättsreglerna har blivit svåröverskådliga.</P>
<P class="p73 ft10">I uppdraget ingick att göra en systematisk översyn av domsrätts- bestämmelserna i syfte att åstadkomma en samlad, överskådlig och lättillämpad reglering. Internationella straffrättsutredningens betänk- ande <SPAN class="ft12">Internationella brott och svensk jurisdiktion </SPAN>(SOU 2002:98) över- lämnades i november 2002 och har remissbehandlats. Sedan nämnda utredning konstaterat att allvarlig kritik kunde riktas mot den be- fintliga regleringen, som bedömdes vara svåröverskådlig, delvis obe- griplig och i viss utsträckning i strid mot folkrätten, lämnades ett förslag till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken, med regler om när svensk domstol har behörighet att döma över brott begångna i Sverige eller utomlands. Huvuddelen av utredningens förslag har dock ännu inte</P>
<P class="p428 ft20">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">lett till lagstiftning. Som en del i den fortsatta beredningen av Inter- nationella straffrättsutredningens förslag gjordes i departementspro- memorian <SPAN class="ft39">Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken </SPAN>(Ds 2014:13) en översyn av reglerna om åtalsförordnande. Promemorian överläm- nades i april 2014 och har remissbehandlats, men ännu inte lett till lagstiftning.</P>
<P class="p60 ft10">Behovet av att se över reglerna om straffrättslig domsrätt är enligt regeringens bedömning alltjämt påtagligt. Utredningen har därför fått i uppdrag att göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat beredningsunderlag avseende de straffrättsliga domsrätts- reglerna. Syftet med översynen är att åstadkomma en samlad, över- skådlig och lättillämpad reglering som säkerställer att Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser på området. En utgångspunkt för över- vägandena och förslagen ska vara Internationella straffrättsutredningens nyssnämnda betänkande SOU 2002:98 del A och departementsprome- morian Ds 2014:13.</P>
<P class="p91 ft10">Huvuddragen i Internationella straffrättsutredningens förslag redo- visas i avsnitt 8 och i avsnitt 9 behandlas frågan om åtalsförordnande och förslagen i nyssnämnda departementspromemoria. Som en bak- grund härtill och till utredningens överväganden och förslag i denna del lämnas här en beskrivning av gällande rätt avseende svensk straff- rättslig domsrätt. I avsnitt 7.2 behandlas några allmänna utgångspunk- ter för straffrättslig jurisdiktion. Brottsbalkens domsrättsbestämmelser redogörs för i avsnitt 7.3 och vissa domsrättsregler i specialstraff- rätten återfinns i avsnitt 7.4. Avsnitt 7.5 berör betydelsen av EU:s straffrätt för utformningen av svenska domsrättsbestämmelser.</P>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">7.2</SPAN><SPAN class="ft40">Allmänt om straffrättslig jurisdiktion</SPAN></P>
<P class="p163 ft16"><SPAN class="ft16">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft94">Folkrättsliga utgångspunkter för jurisdiktion</SPAN></P>
<P class="p63 ft10">Det folkrättsliga regelsystemet består dels av internationella över- enskommelser (traktaträtten), dels av internationell sedvanerätt (dvs. allmän folkrätt). Den allmänna folkrätten binder automatiskt världens samtliga stater, medan internationella överenskommelser endast binder parterna till överenskommelsen. Gränserna för hur långt en stat kan sträcka ut sin jurisdiktion utanför det egna territoriet avgörs i den allmänna folkrätten, medan nationell lagstiftning klargör i vilken</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft13">utsträckning staten väljer att utnyttja möjligheten till extraterritoriell straffrättslig jurisdiktion.</P>
<P class="p429 ft9">Inom folkrätten förekommer det att det görs åtskillnad mellan tre olika former av jurisdiktion – legislativ, judiciell och exekutiv jurisdiktion. Legislativ jurisdiktion drar gränsen för hur omfattande området för tillämpningen av nationell lagstiftning är. Judiciell juris- diktion anger omfattningen av de rättstillämpande organens tillämp- ning av den nationella rätten, medan exekutiv jurisdiktion rör verk- ställigheten av beslutade åtgärder på nationell nivå.</P>
<P class="p75 ft9">En stats legislativa respektive judiciella jurisdiktion kan under vissa förutsättningar utsträckas utanför statens territorium, så att även gärningar som har begåtts utomlands kan utgöra brott enligt nationell lag och falla inom nationell domsrätt. Den exekutiva juris- diktionen är däremot i princip begränsad till statens eget territorium. Liksom var fallet för Internationella straffrättsutredningens arbete, omfattas inte frågor om exekutiv jurisdiktion av utredningens över- väganden.</P>
<P class="p73 ft8">En stat har traditionellt en rätt att utöva straffrättslig jurisdiktion över brott som begåtts på det egna territoriet. Att så är fallet härleds ur den folkrättsliga principen om staternas nationella suveränitet. Historiskt sett har straffrätten ansetts vara främst en nationell ange- lägenhet. Under efterkrigstiden har emellertid straffrätten i ökande utsträckning fått en större betydelse också internationellt med en omfattande internationell reglering. En straffrättslig kompetens som begränsar sig till brott som har begåtts inom det egna territoriet anses således inte alltid tillräcklig. Utvecklingen går i stället mot att det blir allt vanligare att stater utövar jurisdiktion även över brott som har begåtts utanför det egna territoriet.</P>
<P class="p430 ft16"><SPAN class="ft16">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Jurisdiktionsprinciper</SPAN></P>
<P class="p81 ft14">Olika slags anknytning till en stat kan grunda domsrätt</P>
<P class="p86 ft9">Ett brott kan ha anknytning till ett land på olika sätt. Det kan vara genom gärningsorten, gärningsmannen, gärningsobjektet eller brottet. Med dessa anknytningsmoment som grund har olika jurisdiktions- principer utvecklats. Dessa principer och den närmare innebörden av dem behandlas i det följande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="p152dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387152x1.jpg/" id="p152img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft10">Av principerna torde det endast vara den s.k. territorialitetsprin- cipen som i alla länder kan anses helt och hållet accepterad. Vad gäller övriga principer varierar uppfattningarna om i vilken omfattning de kan grunda rätt till jurisdiktion. Utformningen av jurisdiktions- reglerna har ett samband med vilka förutsättningar som gäller för utlämning. Inom det internationella straffrättsliga samarbetet tillämpas normalt sett principen ”aut dedere, aut judicare”. Principen innebär att en stat, inom vars territorium en person som är misstänkt för brott befinner sig, antingen ska utlämna den misstänkte eller lagföra honom eller henne. Om staten tillämpar en restriktiv utlämnings- praxis, måste möjligheten till extraterritoriell jurisdiktion vara desto vidare. För svensk del gäller att svenska medborgare inte får utläm- nas.<SPAN class="ft95">1 </SPAN>Hinder mot utlämning kan dessutom föreligga på grund av bl.a. risk för förföljelse, dödsstraff eller tortyr eller för annan inhuman behandling, liksom om det kan antas att den som utlämnas inte ges en rättvis rättegång i hemlandet. Detta skapar således ett behov av att, för att undvika att gärningar annars i praktiken blir straffria, svenska domsrättsregler ger svenska domstolar en förhållandevis om- fattande jurisdiktion även över gärningar som inte begåtts i Sverige.</P>
<P class="p78 ft14">Territorialitetsprincipen</P>
<P class="p98 ft25">Enligt den grundläggande territorialitetsprincipen har en stat juris- diktion över brott som har begåtts på det egna territoriet och anknytningen till staten grundar sig alltså på gärningsorten. Rätten till jurisdiktion över gärningar som begåtts inom statens territorium är som utgångspunkt oinskränkt. Det finns dock vissa begränsning- ar, med grund i folkrätten, som t.ex. rörande immunitet. I vissa fall gäller således rätt till immunitet från en annan stats territoriella juris- diktion. Det gäller för staten själv, för dess stats- och regeringschefer samt diplomatiska företrädare. För örlogsfartyg och väpnade styrkor finns också vissa begränsningar i möjligheten att utöva jurisdiktion på grund av immunitet.</P>
<P class="p431 ft133"><SPAN class="ft71">1</SPAN><SPAN class="ft132">Däremot kan även svenska medborgare under vissa förutsättningar överlämnas till en annan stat eller till en internationell domstol, bl.a. enligt reglerna om europeisk arresteringsorder (se lagen [2003:1156] om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder) och enligt bestämmelserna i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribu- nalerna för brott mot internationell humanitär rätt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft10">Även andra undantag från den straffrättsliga domsrätten baserad på territorialitetsprincipen finns. Således gäller att utländska med- borgare, som befinner sig inom en stats territorium, inte påtvingas skyldigheter i samma utsträckning som statens egna medborgare. Det kan exempelvis gälla viss skattskyldighet och skyldighet att ut- föra militärtjänst. Utländska medborgare kan därför inte heller be- straffas för att inte ha fullgjort sådana skyldigheter.</P>
<P class="p75 ft9">Tillämpningen av territorialitetsprincipen hänger samman med bestämmelserna om var ett brott ska anses begånget. Denna fråga behandlas i avsnitt 7.3.2.</P>
<P class="p66 ft14">Flaggstatsprincipen</P>
<P class="p72 ft10">En stat har, enligt flaggstatsprincipen, jurisdiktion över brott som begåtts på fartyg eller luftfartyg som är registrerade i den staten. Grunden för varför en stat bör ha jurisdiktion över brott som begås på dess egna fartyg är att staten anses ha ett berättigat intresse av att upprätthålla och säkerställa ordningen ombord på fartyg och luft- fartyg som är registrerade i staten. Jurisdiktion med stöd av prin- cipen gäller oberoende av var fartyget, eller luftfartyget, befinner sig och oberoende av i vilken roll (som medlem av besättningen eller inte) gärningsmannen är ombord. Principen kan ibland komma i konflikt med territorialitetsprincipen, eftersom ett brott som begåtts på ett utländskt fartyg som befunnit sig på svenskt territorium är att betrakta som begånget i Sverige, men samtidigt har flaggstaten juris- diktion över brottet. Det finns olika uppfattningar om hur sådana behörighetskonflikter lämpligen bör lösas.</P>
<P class="p168 ft14">Den aktiva personalitetsprincipen</P>
<P class="p72 ft10">En stat har, enligt den aktiva personalitetsprincipen, jurisdiktion över brott som har begåtts av statens medborgare och, normalt sett, av personer som har hemvist i staten. Eftersom Sverige hör till den grupp av stater som inte utlämnar egna medborgare, tillämpas den aktiva personalitetsprincipen för att i nästan obegränsad omfattning ge svenska domstolar jurisdiktion över brott som har begåtts utom- lands av personer med svenskt medborgarskap eller med hemvist i Sverige. En begränsning ligger dock i kravet på att den aktuella</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">gärningen måste vara straffbar även enligt lagen på gärningsorten, dvs. ett krav på dubbel straffbarhet uppställs (se vidare avsnitt 7.3.2).</P>
<P class="p77 ft9">Även såvitt gäller jurisdiktion med stöd av den aktiva personali- tetsprincipen kan konkurrens uppstå gentemot jurisdiktion som en annan stat har rätt att utöva enligt territorialitetsprincipen. Behörig- hetskonflikter kan lösas genom konventioner eller genom överens- kommelser i ett enskilt fall.</P>
<P class="p78 ft14">Den passiva personalitetsprincipen</P>
<P class="p93 ft10">Jurisdiktion som grundas på anknytning genom ett brottsoffer eller ett angreppsobjekt kan utövas med stöd av den passiva personali- tetsprincipen. Enligt denna princip har en stat jurisdiktion över ett brott som riktat sig mot ett enskilt intresse i den aktuella staten. Med brott mot enskilt intresse avses normalt sett brott mot personer som är medborgare eller har hemvist i den stat som gör gällande jurisdik- tion, eller juridiska personer med säte i staten. Skälen för att tillämpa principen väger tyngre ju grövre brott det är fråga om. Det finns olika uppfattningar i frågan om det bör ställas upp ett krav på dubbel straffbarhet för att jurisdiktion med stöd av den passiva personali- tetsprincipen ska kunna utövas. Principen anses kontroversiell, men användandet av den för att grunda domsrätt har ökat under senare tid, särskilt såvitt avser ansvar för terroristbrott.</P>
<P class="p78 ft14">Statsskyddsprincipen</P>
<P class="p88 ft10">Med stöd av statsskyddsprincipen kan en stat göra gällande jurisdik- tion över brott som riktar sig mot själva staten eller mot ett annat allmänt intresse i staten. Principen används huvudsakligen för att ge stöd åt jurisdiktion över allvarliga brott som på ett eller annat sätt riktar sig mot statens säkerhet. Det kan exempelvis gälla brott som hotar landets militära eller politiska säkerhet, men även för brott som penningförfalskning, människosmuggling och mer omfattande narkotikasmuggling kan lagföring ske med stöd av statsskyddsprin- cipen. I dessa fall finns ofta bakomliggande konventioner som inne- håller krav på utövande av nationell jurisdiktion. Lagföringen är då ofta ett uttryck för gemensamma intressen hos konventionsparterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft13">Något krav på dubbel straffbarhet uppställs inte när domsrätt grundas på statsskyddsprincipen.</P>
<P class="p168 ft14">Universalitetsprincipen</P>
<P class="p432 ft9">Vissa brotts karaktär är sådan att det är ett övergripande allmänt intresse att de bestraffas. Jurisdiktion över sådana brott kan utövas med stöd av universalitetsprincipen, som innebär att personer får lagföras för dessa brott i en stat oberoende av vem som har begått dem, offrets identitet eller var brottet har begåtts.</P>
<P class="p56 ft10">Utövandet av jurisdiktion med stöd av universalitetsprincipen har sin grund i den allmänna folkrätten. En skyldighet att utöva uni- versell jurisdiktion kan också ha slagits fast i olika internationella överenskommelser. De brott som omfattas av en rätt eller skyldighet till universell jurisdiktion kallas ofta internationella brott. Dit hör grova humanitärrättsliga brott, bl.a. brott såsom folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och tortyr. Som internationella brott kan också räknas brott som det enligt internationella överenskom- melser finns en rätt eller skyldighet att lagföra, även om det inte finns någon särskild anknytning till staten.</P>
<P class="p66 ft14">Principen om ställföreträdande straffrättskipning</P>
<P class="p55 ft25">Principen om ställföreträdande straffrättskipning tillämpas i fall där en stat inte har något eget intresse av att utöva jurisdiktion. Jurisdik- tionen i dessa fall utövas i stället i en annan stats intresse, som ett led i det internationella samarbetet mot brott. Till grund för jurisdik- tionen kan ligga traktatförpliktelser eller någon form av begäran från en stat till en annan. Behörigheten att utöva jurisdiktion härleds således från en annan stat och är ett medel för att hindra att personer genom att bege sig till ett annat land kan undgå lagföring och straff. Att lagföra personen i den egna staten blir då ett alternativ till att utlämna en misstänkt gärningsman.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft16"><SPAN class="ft16">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft94">Jurisdiktion på traktatsrättslig grund</SPAN></P>
<P class="p63 ft10">På det straffrättsliga området förekommer ett omfattande internatio- nellt samarbete, som innefattar ett antal internationella överenskom- melser. Dessa överenskommelser syftar i många fall till att åstadkomma en harmonisering av kriminaliseringens innehåll och inbegriper ofta bestämmelser om jurisdiktion. I Internationella straffrättsutredningens betänkande återges jurisdiktionsbestämmelserna i ett antal olika inter- nationella överenskommelser som Sverige har tillträtt (se SOU 2002:98, del 2, bilaga 5).</P>
<P class="p109 ft8">Vanligtvis innehåller överenskommelserna i jurisdiktionshänseende en skyldighet för de fördragsslutande staterna att se till att de kan utöva domsrätt över de brott som omfattas av överenskommelsen och som begåtts inom den egna statens territorium. En del överens- kommelser innehåller en skyldighet att utöva jurisdiktion över vissa brott så snart en misstänkt förövare befinner sig på statens terri- torium, även om brottet inte begåtts där. Ofta finns också en skyl- dighet att utöva jurisdiktion även över brott som begås av statens egna medborgare utanför dess eget territorium, dvs. enligt den aktiva personalitetsprincipen. Vidare innehåller de flesta överenskommel- ser en skyldighet att säkerställa domsrätt över brott i de fall att en misstänkt befinner sig på statens territorium och staten inte utläm- nar honom eller henne till en stat som har jurisdiktion på någon annan grund.</P>
<P class="p433 ft9">En del överenskommelser ger också uttryck för universalitets- principen. Så är exempelvis fallet med Genèvekonventionerna.</P>
<P class="p78 ft16"><SPAN class="ft16">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft94">Jurisdiktion i svensk straffrättslig lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p295 ft10">Svenska brottsbeskrivningar är i de flesta fall utformade så att de enligt sin ordalydelse omfattar alla personer som begått en viss be- skriven gärning. Detta uttrycks i brottsbalken i merparten av straff- stadgandena som att ”den som” gör sig skyldig till ett visst agerande ska dömas för ett visst brott. Sådana brottsbeskrivningar innehåller inte någon reglering av i vilken utsträckning svenska domstolar kan döma för de aktuella brotten. Till brottsbeskrivningarna har därför fogats allmänna regler som bestämmer i vilken omfattning svensk straffrätt ska tillämpas på en kriminaliserad gärning och i vilken ut- sträckning svenska domstolar får döma över sådana gärningar. Genom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">domsrättsbestämmelsernas tillämpning blir domsrätten mer begrän- sad än vad som följer av det materiella brottsbegreppet. Vissa straff- stadganden är dock redan genom sin utformning nationellt begrän- sade. Så är regelmässigt fallet med en del bestämmelser som är avsedda att skydda enbart svenska intressen liksom med straffbestämmelser som avser olika förvaltningsrättsliga regleringar. Det finns även flera specialstraffrättsliga bestämmelser som är tillämpliga endast på gär- ningar som begåtts på svenskt territorium.</P>
<P class="p56 ft10">De allmänna domsrättsbestämmelserna finns, som tidigare nämnts, i 2 kap. brottsbalken. Enligt kapitelrubriken handlar kapitlet om tillämpligheten av svensk lag, varmed avses svensk strafflag och inte svensk rätt i allmänhet. I de fall då svensk domstol är behörig, ska den alltid tillämpa svensk strafflag. På straffrättens område är det så- ledes inte möjligt att – till skillnad från vad som ibland gäller på civil- rättens område – döma med tillämpning av utländsk lag. De straff- rättsliga domsrättsreglernas placering – i brottsbalkens allmänna del</P>
<P class="p180 ft9"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft33">kan leda tanken till att de är att betrakta som materiell rätt. Så är dock inte fallet – bestämmelserna är primärt av processuell natur. Om jurisdiktionsreglerna inte ger grund för domsrätt, ska talan så- ledes avvisas, inte ogillas.</SPAN></P>
<P class="p56 ft10">Bestämmelserna i 2 kap. om i vilka fall och i vilken omfattning svensk domstol är behörig att på grund av brott döma till en brotts- påföljd gäller inte endast brottsbalksbrott, utan även brott enligt specialstraffrätten, om inte de specialstraffrättsliga regleringarna inne- håller någon annan jurisdiktionsbestämmelse. Dessutom är bestäm- melserna i 2 kap. brottsbalken tillämpliga för strafföreläggande. Be- stämmelsernas närmare innehåll redovisas i avsnitt 7.3.</P>
<P class="p66 ft35"><SPAN class="ft35">7.3</SPAN><SPAN class="ft40">Brottsbalkens domsrättsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p106 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">Regelsystemets utveckling</SPAN></P>
<P class="p100 ft10">Internationella straffrättsutredningens betänkande innehåller en redo- görelse för det svenska regelsystemets utveckling när det gäller straff- rättslig domsrätt (se SOU 2002:98 s. 145 f.). Därav framgår bl.a. att den mest grundläggande jurisdiktionsprincipen i svensk rätt sedan länge varit territorialitetsprincipen (se avsnitt 7.2.2). Bestämmelsen har funnits uttryckt i svensk rätt sedan 1734 års lag, som angav att brott skulle dömas ”ther gierningen giord är”. I samma lag stadgades</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft10">dock också att svensk domstol var behörig att döma även för vissa gärningar som begåtts utomlands. Behörigheten omfattade dråp eller annan svår gärning som en svensk gärningsman utomlands riktat mot en annan svensk medborgare. En förutsättning var dessutom att gärningsmannen inte gripits för brottet på gärningsorten. Den grund- läggande systematiken och huvuddragen i de centrala jurisdiktions- bestämmelserna har varit i allt väsentligt desamma sedan brotts- balkens tillkomst 1962, även om 2 kap. brottsbalken har ändrats vid ett mycket stort antal tillfällen.</P>
<P class="p89 ft10">Jurisdiktionsbestämmelserna i 2 kap. brottsbalken kan delas upp i den reglering som avser brott som begåtts inom riket och brott som begåtts utomlands. Internationella straffrättsutredningens betänk- ande (se SOU 2002:98 s. 92 f.) innehåller en utförlig redogörelse för gällande domsrättsregler systematiserade utifrån vilket anknytnings- faktum – med utgångspunkt i de ovannämnda jurisdiktionsprincip- erna – som ligger bakom respektive bestämmelse. I det följande redo- visas huvuddragen i domsrättsbestämmelserna i 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p78 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft94">Brott som begåtts inom riket</SPAN></P>
<P class="p163 ft14">Domsrätt för brott i Sverige</P>
<P class="p108 ft9">Enligt 2 kap. 1 § brottsbalken ska, för brott som begåtts här i riket, dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. Samma sak ska gälla om det är oklart var ett visst brott har begåtts, men det finns skäl att anta att det är begånget i Sverige. Bestämmelsen ger således uttryck för territorialitetsprincipen.</P>
<P class="p60 ft10">Med ”här i riket” avses inte endast Sveriges landterritorium, utan även svenskt sjöterritorium och luftrummet ovanför land- och sjö- territoriet. Omfattningen av svenskt sjöterritorium preciseras i lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Huvud- regeln är att svenskt sjöterritorium omfattar en bredd av 12 nautiska mil, vilket motsvarar drygt 22 000 meter. Vissa specialbestämmelser om bl.a. anläggningar till havs finns i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Hur högt upp i luftrummet som svensk jurisdik- tion sträcker sig är oklart, men åtminstone så högt som konven- tionella luftfartyg kan framföras. Av betydelse är också reglerna i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, som anger att svensk lag,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft13">med visst undantag, ska tillämpas inom anläggning och säkerhetszon utanför territorialgränsen.</P>
<P class="p168 ft14">Lokalisering av brott</P>
<P class="p55 ft10">De svenska bestämmelserna om var ett brott anses vara begånget bygger på den s.k. ubikvitetsprincipen och den s.k. effektprincipen. Den förstnämnda principen innebär att det är tillräckligt att någon del av ett brott är begånget i Sverige för att det ska finnas svensk domsrätt. Effektprincipen slår fast att ett brott ska anses vara loka- liserat till Sverige även i de fall då endast brottseffekten ägt rum här. En reglering av var ett brott ska anses vara begånget finns i 2 kap. 4 § brottsbalken. Bestämmelsen anger att ett brott anses begånget där den brottsliga handlingen företogs, liksom där brottet fullbordades eller, vid försök, där brottet skulle ha fullbordats. Ett brott ska anses begånget där den omedelbara effekten av den brottsliga handlingen uppkommit. För underlåtenhetsbrott gäller, även om det saknas en uttrycklig bestämmelse därom, att ett sådant brott ska anses begånget på den plats där den underlåtna handlingen skulle ha företagits. Om någon sådan plats inte finns, får brottet anses begånget på den plats där gärningsmannen befann sig vid den tidpunkt då han eller hon borde ha handlat.</P>
<P class="p107 ft9">Några särskilda bestämmelser om vad som gäller för medverkan till brott finns inte. Det anses dock vara så att varje medverkandes brott ska anses begånget såväl där medverkanshandlingen företogs, som där det brott till vilket gärningsmannen medverkat blev full- bordat.</P>
<P class="p119 ft10">En särskild fråga av betydelse vid lokalisering av brott är vad som gäller för brott som begåtts på internet. Några särskilda bestäm- melser härom finns inte, utan de allmänna bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken är tillämpliga även för <NOBR>it-relaterad</NOBR> brottslighet. Ett brott som begåtts på internet får därför lokaliseras utifrån hand- lingen och utifrån den effekt som innebär att brottet fullbordas i de fall då en effekt krävs enligt en aktuell brottsbeskrivning. Hand- lingen har vanligtvis begåtts vid den dator som har använts för att få ett datorsystem att utföra den aktuella funktionen. Effekten torde kunna lokaliseras till alla de orter där kommunikationen på internet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p436 ft13">kan tas emot och meddelandet kan läsas eller observeras. Frågan om brott på internet behandlas vidare i avsnitt 11.3.2.</P>
<P class="p168 ft14">Domsrätten är inte oinskränkt</P>
<P class="p437 ft10">Svenska domstolars domsrätt för brott som begåtts i Sverige är inte oinskränkt. Av 2 kap. 7 § brottsbalken framgår att begränsningar kan följa av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser, som exempel- vis olika former av immunitet, eller av överenskommelse med främ- mande makt. Dessutom ställs även för vissa brott begångna i Sverige krav på ett särskilt meddelat åtalsförordnande. Bestämmelserna här- om behandlas närmare i avsnitt 9.</P>
<P class="p438 ft9">Begränsningar av svensk domsrätt som annars skulle följt av terri- torialitetsprincipen finns också i lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller brott begångna på utländska fartyg. Lagen har föranletts av FN:s havsrättskonvention av den 10 december 1982 och föreskriver att för ett brott mot svensk lag om förebyggande, begränsning och kontroll av förorening av den marina miljön, som begås på ett fartyg registrerat i en främmande stat när fartyget befinner sig utanför svenskt inre vatten, får inte strängare straff än böter dömas ut. Begränsningen gäller dock inte allvarliga och uppsåtliga gärningar som avser förorening i territorial- havet.</P>
<P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft94">Brott som begåtts utom riket</SPAN></P>
<P class="p126 ft14">Domsrätt på grund av gärningsmannen</P>
<P class="p439 ft10">För brott som har begåtts utomlands döms efter svensk lag och vid svensk domstol i ett flertal situationer. Så är fallet, enligt 2 kap. 2 § brottsbalken, om brottet begåtts av en svensk medborgare eller av en utlänning med hemvist i Sverige. Svensk jurisdiktion föreligger även om brottet begåtts av en utlänning utan hemvist i Sverige, om denne efter brottet blivit svensk medborgare eller tagit hemvist här i landet, eller om gärningsmannen är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare och finns i Sverige. Dessutom gäller svensk domsrätt för brott som begåtts av annan utlänning som finns här i riket under</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft13">förutsättning att det på det aktuella brottet enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än sex månader.</P>
<P class="p440 ft25">Innebörden av begreppet hemvist framgår inte av bestämmelsen. Den närmare betydelsen av bestämmelsen har i stället överlämnats åt rättstillämpningen att klargöra. För att en person ska anses ha hemvist i Sverige är det inte tillräckligt att han eller hon för en kortare eller längre tid uppehåller sig i Sverige. Inte heller innebär den omständigheten att en person bosatt sig i Sverige och folkbok- förts här nödvändigtvis att personen ska anses ha hemvist i landet. Avgörande är i stället om bosättningen har viss stadigvarande karak- tär. Vikt bör således tillmätas vistelsens varaktighet, men även vistelsens syfte. Att en utlänning har fått permanent uppehållstillstånd i landet är inte en nödvändig förutsättning, men utgör en omständighet som är betydelsefull vid bedömningen av om han eller hon har hemvist i Sverige.</P>
<P class="p95 ft25">Inte heller domsrätten enligt 2 kap. 2 § brottsbalken är oinskränkt. Svenska domstolar har inte, enligt paragrafens andra stycke, doms- rätt över nyssnämnda gärningar begångna utanför Sverige om gär- ningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten, dvs. här gäller ett krav på dubbel straffbarhet, eller om gärningen begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen. Kravet på dubbel straffbarhet är dock uttryckligen satt åt sidan i viss lagstiftning. Så är exempelvis fallet med brott enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstymp- ning av kvinnor och enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot för- orening från fartyg.</P>
<P class="p113 ft10">I de fall då rätten till jurisdiktion baseras på 2 kap. 2 § brotts- balken får inte heller, enligt tredje stycket, dömas till påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten. De inskränkningar som följer av andra och tredje styckena gäller dock inte för vissa närmare preciserade brott. Brott som omfattas av undantagsregeln är bl.a. våldtäkt, sexuellt tvång och koppleri, under förutsättning att brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år. Dessutom inkluderas bl.a. äktenskapstvång, människohandel och barnpornografibrott.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft14">Domsrätt vid viss annan anknytning till Sverige</P>
<P class="p93 ft10">Även för vissa andra brott som begåtts utomlands gäller svensk domsrätt. Av 2 kap. 3 § 1 brottsbalken framgår således att svensk domstol är behörig att döma över brott om det har begåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg, eller om det begåtts i tjänsten av befäl- havaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg.</P>
<P class="p77 ft9">Behörigheten omfattar också, enligt 2 kap. 3 § 2 brottsbalken, brott som begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett om- råde där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller brott som begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning.</P>
<P class="p80 ft9">Domsrätt föreligger även enligt 2 kap. 3 § 3 brottsbalken för brott som begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka.</P>
<P class="p77 ft9">Av 2 kap. 3 § 3 a brottsbalken framgår att svensk domsrätt före- ligger för brott som har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför arbets- uppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt.</P>
<P class="p60 ft9">Dessutom följer av 2 kap. 3 § 4 brottsbalken att svensk domstol har jurisdiktion över brott begånget utomlands om brottet förövats mot Sverige, en svensk kommun eller annan menighet, som exem- pelvis landsting, eller en svensk allmän inrättning. Detsamma gäller, enligt 2 kap. 3 § 5, om brottet begåtts inom ett område som inte till- hör någon stat och det förövats mot en svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot en utlänning med hemvist i Sverige.</P>
<P class="p89 ft10">För vissa särskilda brott gäller också svensk domsrätt för gär- ningar begångna utanför riket. Bestämmelsen grundar sig på uni- versalitetsprincipen eller på internationella överenskommelser. Så är, enligt 2 kap. 3 § 6 brottsbalken, fallet om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage, penningförfalskning, försök till sådana brott, olovlig befattning med kemiska vapen, olovlig be- fattning med minor, osann eller ovarsam utsaga inför en internatio- nell domstol, terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, brott som avses i 5 § samma lag, brott enligt lagen (2014:406) om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, uppvigling som bestått i en omedelbar och offentlig uppmaning att begå folkmord eller om brottet riktats mot Internationella brott- målsdomstolens (ICC) rättskipning.</P>
<P class="p15 ft9">Slutligen gäller enligt 2 kap. 3 § 7 brottsbalken att för brott som begåtts utanför Sverige får dömas vid svensk domstol om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i lägst fyra år eller däröver.</P>
<P class="p95 ft10">Bestämmelserna om åtalsförordnande kan också för den straff- rättsliga jurisdiktion som slås fast i nyssnämnda bestämmelser inne- bära en inskränkning av domsrätten. Åtalsförordnande behandlas, som tidigare nämnts, i avsnitt 9. Även av folkrättsliga grundsatser kan, i enlighet med 2 kap. 7 § brottsbalken, begränsningar av doms- rätten följa. Något krav på dubbel straffbarhet ställs däremot inte upp såvitt avser domsrätten enligt 2 kap. 3 § brottsbalken.</P>
<P class="p15 ft9">Svensk domsrätt föreskrivs dessutom i lagen (1976:19) om inter- nationellt samarbete rörande lagföring för brott, vilket 2 kap. 3 a § brottsbalken innehåller en anmärkning om.</P>
<P class="p441 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft94">Svensk domsrätt påverkas av förekomsten av en utländsk dom</SPAN></P>
<P class="p442 ft9">Den s.k. orubblighetsprincipen – ofta uttryckt som <SPAN class="ft39">ne bis in idem </SPAN>– har sedan länge varit grundläggande särskilt på det straffrättsliga området. Principen, som också återfinns i ett flertal instrument på fri- och rättighetsområdet, innebär att när en dom i ett brottmål har vunnit laga kraft, får frågan om den tilltalades ansvar för en gärning som har prövats genom den lagakraftvunna domen inte på nytt tas upp till prövning.</P>
<P class="p95 ft10">Tidigare tillämpades principen för svenskt vidkommande i huvud- sak endast såvitt gällde verkan av ett lagakraftvunnet svenskt avgör- ande, men numera gäller principen i stor utsträckning även utländska domstolars avgöranden. Av 2 kap. 5 a § brottsbalken framgår således att om fråga om ansvar för gärning har prövats genom lagakraft- ägande dom, som meddelats i främmande stat där gärningen begåtts eller i främmande stat som har tillträtt vissa närmare angivna över- enskommelser, får den tilltalade under vissa förutsättningar inte lag- föras för samma gärning i svensk domstol. Så är fallet om den till-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">talade har frikänts från ansvar, om den tilltalade har förklarats skyl- dig till brottet utan att påföljd har dömts ut, om en ådömd påföljd har verkställts i sin helhet eller verkställigheten pågår, eller om ådömd påföljd har fallit bort enligt lagen i den främmande staten.</P>
<P class="p89 ft25">I andra stycket i nyssnämnda paragraf regleras vissa undantag från huvudregeln. Därav framgår att huvudregeln inte gäller i fråga om bl.a. brott enligt 2 kap. 1 § brottsbalken, dvs. brott som begåtts i Sverige, såvida inte lagföringen i den främmande staten har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan personen överlämnats eller utlämnats från Sverige för lagföring.</P>
<P class="p89 ft10">De överenskommelser som avses i paragrafens första stycke räknas upp i fjärde stycket. Däribland finns den europeiska konventionen den 28 maj 1970 om brottmålsdoms internationella rättsverkningar och den europeiska konventionen den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål. Vissa specialförutsättningar gäller dessutom, enligt femte stycket, för brott som delvis har begåtts i Sverige, delvis inom en annan medlemsstat i EU.</P>
<P class="p80 ft9">I de fall då en tidigare utländsk dom inte utgör hinder mot svensk domsrätt, gäller enligt tredje stycket ett krav på åtalsförordnande (se vidare i avsnitt 9).</P>
<P class="p60 ft8">Bestämmelser om en tidigare utländsk dom som processhinder finns också i lagstiftning utanför brottsbalken, som i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt och lagen (2002:329) om sam- arbete med Internationella brottmålsdomstolen. Även Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller (se artikel 50) en bestämmelse om att ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmåls- dom i enlighet med lagen. Stadgan är tillämplig för EU:s olika insti- tutioner liksom för medlemsstaterna när dessa agerar inom ramen för unionsrätten.</P>
<P class="p443 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft94">Beaktande av utländsk påföljd</SPAN></P>
<P class="p295 ft8">Även om en utländsk dom inte skulle utgöra hinder mot lagföring även i Sverige, ska den tidigare domen ändå beaktas vid lagföringen i svensk domstol på så sätt att hänsyn tas till vad den tilltalade till följd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft9">av domen redan har undergått. Av 2 kap. 6 § brottsbalken framgår således att om någon här i riket döms till ansvar för gärning för vilken han utom riket har ådömts påföljd, ska vid bestämmande av påföljd skälig hänsyn tas till vad den tilltalade har undergått utom riket. Om böter eller fängelse ska ådömas, och den tilltalade redan tidigare har ådömts en frihetsberövande påföljd, ska vad denne tidi- gare undergått till fullo tillgodoräknas vid bestämmande av påföljd. Det är möjligt att med anledning härav döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för gärningen. Dessutom finns en möjlighet att helt efterge påföljden.</P>
<P class="p444 ft119"><SPAN class="ft16">7.3.6</SPAN><SPAN class="ft118">Begränsningar till följd av immunitet och andra folkrättsliga grundsatser</SPAN></P>
<P class="p126 ft13">I 2 kap. 7 § brottsbalken slås fast att undantag från bestämmelserna</P>
<P class="p445 ft48"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft134">kapitlets </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> §§ om den svenska jurisdiktionskompetensens omfattning ska göras i den mån det följer av allmänt erkända folk- rättsliga grundsatser eller, enligt vad därom är särskilt stadgat, av överenskommelse med främmande stat. Begränsningar som följer av allmän folkrätt ska alltid iakttas, medan begränsningar som följer av internationella överenskommelser som Sverige har tillträtt som regel förutsätter att överenskommelsen genom lagstiftning införlivats med svensk rätt i enlighet med den dualistiska princip som sedan gammalt gäller enligt svensk rättstradition.</P>
<P class="p446 ft10">Folkrätten innehåller ett flertal regler om immunitet. Av central betydelse är framför allt den straffrättsliga immuniteten, som inne- bär att en domstol inte är behörig att pröva en fråga om straffrättsligt ansvar för personer som omfattas av immunitet. I lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall anges vilka personkategorier som omfattas av immunitet enligt svensk rätt. Ett åtal mot en person som åtnjuter immunitet ska som regel avvisas.</P>
<P class="p66 ft35"><SPAN class="ft35">7.4</SPAN><SPAN class="ft40">Domsrätt enligt specialstraffrätten</SPAN></P>
<P class="p55 ft8">Regler om svensk straffrättslig domsrätt finns, som tidigare nämnts, inte endast i brottsbalken utan även i viss specialstraffrättslig lag- stiftning. På flera håll finns dels bestämmelser om omfattningen av svensk jurisdiktion, dels bestämmelser om krav på åtalsförordnande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">Internationella straffrättsutredningens överväganden och förslag (se avsnitt 8) innebär i huvudsak att de specialstraffrättsliga domsrätts- bestämmelserna i flertalet fall bör behållas, men att flera av de sär- skilda bestämmelserna om åtalsprövning kan upphävas och pröv- ningen av om åtal ska väckas i stället ske i enlighet med de allmänna bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken. En närmare redogörelse för vilken lagstiftning som i sammanhanget bör beaktas, finns i Inter- nationella straffrättsutredningens betänkande (se SOU 2002:98 s. 117 f.). De aktuella lagarna nämns därför endast kortfattat här.</P>
<P class="p105 ft10">Genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon har reger- ingen bemyndigats att inrätta en svensk ekonomisk zon, vilket har skett genom förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon. Bakgrunden till lagstiftningen är FN:s havsrättskonvention av år 1982, som ger enskilda stater rätt att inrätta en ekonomisk zon, där staten har rätt att använda sin lagstiftningsmakt. I fråga om fiske i den ekonomiska zonen gäller fiskelagen (1993:787) och för rätten att utforska kontinentalsockeln och dess naturtillgångar gäller lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Enligt lagen om Sveriges ekono- miska zon är svensk lag tillämplig bl.a. på konstgjorda öar, anlägg- ningar och konstruktioner i den ekonomiska zonen på samma sätt som om inrättningen varit belägen inom riket. Lagen om kontinen- talsockeln slår såvitt gäller svensk jurisdiktion fast att svensk lag ska tillämpas på anläggningar (för utforskande och utvinnande av natur- tillgångar på kontinentalsockeln) och säkerhetszoner kring dessa som ligger utanför territorialgränsen. En utökad rätt till svensk straff- rättslig jurisdiktion slås också fast i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Lagen ger svensk domstol jurisdiktion över gärningar som innebär brott mot förbud mot förorening från fartyg och omfattar även brott som har begåtts på ett utländskt far- tyg i Sveriges ekonomiska zon.</P>
<P class="p447 ft10">Även jaktlagen (1987:259) innehåller bestämmelser som utsträcker svensk jurisdiktion. Således ska den som har begått brott enligt jakt- lagen inom Sveriges ekonomiska zon dömas vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelser om straff och förverkande av betydelse för vissa brott inom Sveriges ekonomiska zon finns dessutom i miljöbalken. Därav framgår bl.a. att avfall inte får dumpas eller förbrännas inom Sveriges sjöterri- torium och ekonomiska zon och inte heller från svenska fartyg eller luftfartyg i det fria havet. Den som bryter mot detta förbud ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td105"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft13">dömas vid svensk domstol, även om inte jurisdiktion föreligger en- ligt 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p440 ft25">Särskilda ansvarsregleringar liksom jurisdiktionsbestämmelser finns dessutom i luftfartslagen (2010:500), lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, lagen (1982:963) om rymd- verksamhet, lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner, radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696), lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen) samt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brotts- lighet (rekryteringslagen).</P>
<P class="p15 ft9">I avsnitt 11 lämnas utredningens förslag kring i vilken mån doms- rättsbestämmelserna i specialstraffrätten bör bibehållas och i vilken utsträckning de allmänna bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken i stället bör gälla.</P>
<P class="p448 ft100"><SPAN class="ft35">7.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft99">EU-straffrätten</SPAN></NOBR> har betydelse för utformningen av svenska domsrättsbestämmelser</P>
<P class="p449 ft10">Det straffrättsliga samarbetet inom EU har under senare år, särskilt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 då samarbetet gick från att vara endast mellanstatligt till att också bli överstatligt, ökat både i omfattning och betydelse. Redan genom <NOBR>EU-fördraget</NOBR> 1993 tog dock det straffrättsliga samarbetet fart, sedan det i fördraget bl.a. slogs fast att detta var ett område av gemensamt intresse.</P>
<P class="p113 ft10">Samarbetet sker dels genom antagande av rambeslut, dels genom straffrättsliga direktiv. Däribland kan nämnas rambeslutet 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet, direktivet (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (terrorismdirektivet) samt direktivet 2014/62/EU av den 15 maj 2014 om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersätt- ande av rådets rambeslut 2000/383/RIF.</P>
<P class="p95 ft8">Sådana <NOBR>EU-straffrättsliga</NOBR> bestämmelser kan påverka inte endast utformningen av svensk straffrätt i materiellt hänseende utan även utformningen av svenska domsrättsregler. Som exempel kan nämnas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">artikel 19 i terrorismdirektivet, som bl.a. fastslår att varje medlems- stat ska vidta nödvändiga åtgärder för att fastställa sin behörighet beträffande de brott som omfattas av direktivet i vissa preciserade avseenden. Däribland anges att behörighet att döma över brott ska gälla då brottet har begåtts till förmån för en juridisk person som är etablerad inom statens territorium. Vid genomförande av artikel 19 i terrorismdirektivet infördes i 6 § finansieringslagen respektive 9 § rekryteringslagen en behörighetsskapande bestämmelse för brott som begåtts till förmån för en juridisk person som är etablerad i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<P class="p450 ft7"><SPAN class="ft15">8</SPAN><SPAN class="ft114">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</SPAN></P>
<P class="p451 ft35"><SPAN class="ft35">8.1</SPAN><SPAN class="ft40">Inledning</SPAN></P>
<P class="p452 ft9">Genom beslut den 12 oktober 2000 tillkallade regeringen, som tidi- gare nämnts, en särskild utredare för att se över den svenska lag- stiftningen om straffrättsligt ansvar för internationella brott och om svensk straffrättslig domsrätt. Till särskild utredare förordnades dåvarande justitierådet Dag Victor.</P>
<P class="p56 ft10">Utredningsuppdraget var tudelat. Mot bakgrund av Sveriges till- träde till Romstadgan innehöll uppdragets ena del uppgiften att se över den svenska straffrättsliga lagstiftningen när det gäller sådana internationella brott som enligt folkrätten ska föranleda individuellt straffrättsligt ansvar. Internationella straffrättsutredningen lade ge- nom sitt betänkande <SPAN class="ft12">Internationella brott och svensk jurisdiktion</SPAN>, SOU 2002:98, fram ett förslag till en lag om internationella brott. Förslaget var utgångspunkt för den senare antagna lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbryt- elser. Internationella straffrättsutredningens överväganden och för- slag i nyssnämnda del behandlas i avsnitt 6 av detta betänkande.</P>
<P class="p56 ft10">Den andra delen av uppdraget rörde lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt. De centrala bestämmelserna härom finns i 2 kap. brottsbalken. Bestämmelserna har ändrats och kompletterats vid ett stort antal tillfällen. Sedan regeringen konstaterat att det fanns ett behov av en översyn eftersom domsrättsreglerna blivit svår- överskådliga, gavs Internationella straffrättsutredningen i uppdrag att göra en sådan översyn, som resulterade i ett förslag till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken jämte vissa följdändringar. Förslagen som läm- nades framstår enligt regeringens bedömning som välgrundade och</P>
<P class="p453 ft20">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">framsynta. De bör därför, som framhålls i kommittédirektivet för utredningens uppdrag (dir. 2017:105, se bilaga 1) utgöra en utgångs- punkt för den fortsatta översyn av reglerna om straffrättslig doms- rätt som utredningen har fått i uppdrag att genomföra. De över- väganden och förslag som presenteras i detta betänkande när det gäller frågan om domsrätt (se avsnitt 11) baseras således i stor ut- sträckning på Internationella straffrättsutredningens förslag. Mot denna bakgrund lämnas i detta avsnitt en redogörelse för huvuddragen i de överväganden som gjorts och för de förslag som lämnats av Inter- nationella straffrättsutredningen i fråga om straffrättslig domsrätt (se SOU 2002:98, del A).</P>
<P class="p362 ft8">I avsnitt 8.2 redovisas den närmare utformningen av Internatio- nella straffrättsutredningens uppdrag gällande straffrättslig domsrätt. Förslaget till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken och vissa ändringar i specialstraffrättsliga författningar behandlas i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p454 ft100"><SPAN class="ft35">8.2</SPAN><SPAN class="ft99">Närmare om Internationella straffrättsutredningens uppdrag gällande straffrättslig domsrätt</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I den del av Internationella straffrättsutredningens arbete som avsåg frågor om domsrätt bestod uppdraget i att se över lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt i fråga om internationella brott som begåtts utomlands. Behovet av en utvidgning av svenska domstolars möjligheter att döma över sådana brott skulle utredas. Dessutom skulle utredningen ta ställning till behovet av andra förändringar av bestämmelserna om svensk straffrättslig domsrätt och göra en syste- matisk översyn av sådana bestämmelser i syfte att åstadkomma en samlad, överskådlig och lättillämpad reglering. Samtidigt skulle be- hovet av andra förändringar och förenklingar av systemet under- sökas. I denna senare del var det således fråga om en allmän översyn i både sakligt och systematiskt hänseende av domsrättsbestämmel- serna i 2 kap. brottsbalken och i andra författningar. Bland de frågor som i det sammanhanget särskilt framhölls i utredningens direktiv var kravet på åtalstillstånd för utomlands begångna gärningar (se av- snitt 9).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft9">Internationella straffrättsutredningen konstaterade att kommitté- direktivet var relativt kortfattat när det gällde frågan om den straff- rättsliga jurisdiktionen eller domsrätten för svenska domstolar. Vad som angavs vara huvuduppgiften var att se över den svenska lagstift- ningen om straffrättslig domsrätt i fråga om de internationella brotten enligt folkrätten och ta ställning till vilka ändringar som kan föran- ledas av utredningens överväganden med anledning av utvecklingen på området.</P>
<P class="p56 ft10">När det gällde andra förändringar av domsrättsbestämmelserna än de som avsåg jurisdiktion över internationella brott, framhöll Internationella straffrättsutredningen att huvuduppgiften var att, som nämnts, åstadkomma en mer samlad, överskådlig och lättillämpad reglering. Att även bestämmelsernas sakliga innehåll måste övervägas i det sammanhanget ansågs som självklart. Några mer långtgående förändringar av systemets principiella uppbyggnad eller dess allmänna innehåll menade utredningen dock att uppdraget inte gav utrymme för. Förslagen utformades således med utgångspunkt i det nuvarande regelsystemet. Inom den ramen ansåg sig Internationella straffrätts- utredningen dock ha en betydande frihet att föreslå ändringar i sak om det fanns tillräckligt starka skäl härför.</P>
<P class="p455 ft100"><SPAN class="ft35">8.3</SPAN><SPAN class="ft99">Internationella straffrättsutredningens överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p81 ft16"><SPAN class="ft16">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">Utgångspunkter för utredningens reformförslag</SPAN></P>
<P class="p456 ft14">Bestämmelserna om svensk domstols behörighet samlas i 2 kap. brottsbalken</P>
<P class="p72 ft10">Internationella straffrättsutredningens förslag innehåller en helt ny lydelse av 2 kap. brottsbalken. Reglerna i det nya kapitlet ska enligt förslaget, i så stor utsträckning som det är möjligt, vara tillämpliga också i de fall som i dagsläget regleras i specialstraffrätten. I de fall då specialstraffrättslig lagstiftning innehåller särskilda behörighets- regler som inte alls eller endast med svårighet kan föras in under någon mer allmän behörighetsgrund i 2 kap. brottsbalken, föreslås dock att domsrättsbestämmelserna ska behållas i de specialstraff- rättsliga författningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft25">En lämpligare rubrik för det aktuella brottsbalkskapitlet föreslås vara <SPAN class="ft36">Om svensk domstols behörighet</SPAN>, i stället för den nu gällande rubriken <SPAN class="ft36">Om tillämpligheten av svensk lag</SPAN>. Det huvudsakliga skälet bakom förslaget till ny kapitelrubrik är att den senare rubriken sägs föra tankarna till materiella straffbestämmelser och till att det skulle vara fråga om s.k. lagvalsbestämmelser, varigenom slås fast att svensk domstol i brottmål alltid ska tillämpa svensk lag. Utredningen fram- håller att så alltid ska ske, vilket framgår redan av 1 kap. 1 § brotts- balken, men konstaterar att det kan bli missvisande med en sådan föreskrift i 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p457 ft12">Domsrättsbestämmelserna utformas med utgångspunkt i de folkrättsliga anknytningsprinciperna</P>
<P class="p337 ft9">Ett problem med att tillgodogöra sig innehållet i 2 kap. brottsbalken är, enligt Internationella straffrättsutredningens mening, att disposi- tionen i kapitlet är oklar och att reglerna till sin utformning inte särskilt väl avspeglar de grundläggande principer som varit vägled- ande för systemets uppbyggnad. Så är främst fallet med bestämmel- serna om extraterritoriell jurisdiktion i nuvarande 2 kap. <NOBR>2–3</NOBR> a §§ brottsbalken.</P>
<P class="p458 ft9">I stället för som i dagsläget, där kravet på dubbel straffbarhet och tillämpligheten av undantag från ett sådant krav synes ha varit av- görande för den valda systematiken, ska enligt förslaget de svenska behörighetsreglerna utformas med utgångspunkt från de anknyt- ningsprinciper som enligt folkrätten kan grunda rätt till nationell domsrätt (se avsnitt 7.2.2). Det är, menar Internationella straffrätts- utredningen, förvånande att lagstiftaren i så begränsad utsträckning anknutit till de allmänt erkända folkrättsliga jurisdiktionsprincip- erna när det svenska regelverket utformades. I sak ligger dock den reglering som föreslås, enligt Internationella straffrättsutredningens egen uppfattning, nära den nu gällande, medan skillnaderna formellt sett är betydande.</P>
<P class="p338 ft10">Utredningen framhåller att territorialitetsprincipen intar en sär- ställning som grundläggande och allmänt accepterad jurisdiktions- grund. Bestämmelserna om domsrätt som grundas på denna anknyt- ningsprincip inleder därför enligt förslaget det aktuella brottsbalks- kapitlet. Frågan om när ett brott ska anses vara begånget i Sverige har ett så nära samband med territorialitetsprincipen att den enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">övervägandena bör tas upp i samband med nyssnämnda princip. Juris- diktion med utgångspunkt i territorialitetsprincipen är enligt gällande rätt i vissa fall begränsad genom krav på åtalsförordnande. Reglerna därom ska enligt förslaget behandlas i anslutning till bestämmelserna om domsrätt med stöd av territorialitetsprincipen.</P>
<P class="p15 ft9">Efter avsnittet om behörighet utifrån territorialitetsprincipen följer ett avsnitt med regler om extraterritoriell jurisdiktion, dvs. behörighet att döma för brott som har begåtts utanför Sverige. I det därpå följande avsnittet behandlas begränsningar av behörigheten, bestående i bl.a. krav på dubbel straffbarhet (med tillhörande undan- tag) och krav på åtalsförordnande (om åtalsförordnande, se nedan och avsnitt 9).</P>
<P class="p459 ft14">Extraterritoriell behörighet ska användas restriktivt och den formella behörigheten begränsas i förhållande till gällande rätt</P>
<P class="p460 ft10">En utgångspunkt för Internationella straffrättsutredningens upp- drag var att Sverige endast i de fall då det finns ett påtagligt och berättigat intresse av att lagföring kommer till stånd i Sverige bör utnyttja de möjligheter som folkrätten ger att utöva nationell doms- rätt över brott som begåtts utanför riket. Extraterritoriell behörighet bör med andra ord utnyttjas restriktivt. Detta kan åstadkommas antingen genom att begränsa själva behörighetsreglerna (se nedan) eller genom att uppställa ett krav på åtalsförordnande. De nu gäll- ande grundläggande behörighetsreglerna är, enligt Internationella straffrättsutredningens bedömning, mycket vidsträckta och tillåter formellt domsrätt i en omfattning som dels går utöver den restrik- tivitet som förespråkas i utredningens uppdrag, dels i vissa fall står i strid med de folkrättsliga jurisdiktionsprinciperna. Nuvarande ord- ning bygger i mycket stor utsträckning på att den formella doms- rätten begränsas genom krav på åtalsförordnande. Därigenom balan- seras, enligt utredningen, en formellt vidsträckt behörighet genom att åtal i allmänhet inte får väckas utan att regeringen eller den som regeringen har bemyndigat har meddelat förordnande om åtal.</P>
<P class="p113 ft8">Enligt Internationella straffrättsutredningens förslag är det inte möjligt att ersätta bestämmelserna om åtalsförordnande med ändrade behörighetsregler. I syfte att åstadkomma önskad restriktiv praxis vid användandet av extraterritoriell behörighet, föreslår utredningen i stället att grunderna för prövningen av frågor om åtalsförordnande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft9">lagregleras (se nedan). När det gäller själva behörighetsreglerna inne- håller förslaget preciserade grunder för olika former av extraterri- toriell behörighet, varigenom de formella gränserna för behörigheten snävas in.</P>
<P class="p92 ft14">Bestämmelser om grunderna för åtalsförordnande införs</P>
<P class="p98 ft10">Omfattningen och utformningen av kravet på åtalsförordnande för gärningar som begåtts utanför Sverige, var en fråga som särskilt fram- hölls i Internationella straffrättsutredningens uppdrag. Systemet med att åtalsförordnande som huvudregel ska krävas för sådana brott föreslås bibehållas, men förslaget innebär att ansvaret för att meddela åtalsförordnande ska flyttas från regeringen till riksåklagaren med en möjlighet att i enskilda fall överlämna prövningen till regeringen. Dessutom föreslås regler om vad som ska beaktas vid beslutet om åtalsförordnande. Frågan om åtalsförordnande har, efter det att Inter- nationella straffrättsutredningen lämnat sitt betänkande, övervägts i departementspromemorian <SPAN class="ft12">Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken </SPAN>(Ds 2014:13). Denna fråga, både såvitt avser gällande rätt och såvitt avser förslagen i Internationella straffrättsutredningens betänkande och nyssnämnda departementspromemoria, behandlas i avsnitt 9.</P>
<P class="p78 ft14">Rubriker och en tabellarisk uppställning</P>
<P class="p88 ft10">Vid utformningen av ett nytt 2 kap. brottsbalken är det, menar Internationella straffrättsutredningen, av störst vikt vilket sakligt innehåll de olika domsrättsbestämmelserna har och hur de förhåller sig till varandra. Av stor betydelse för rättstillämparen är dock också i vilken utsträckning det är möjligt att få överblick över och för- ståelse för hur regelsystemet är uppbyggt och vilket innehåll de olika bestämmelserna har. Reglernas formella uppställning och indelning är i det sammanhanget viktigt. Metoden att dela in lagar och kapitel i lagar i olika avdelningar genom mellanrubriker och att ge enskilda paragrafer rubriker är en god hjälp för läsaren att snabbt orientera sig i lagtexten. Även om denna metod endast i begränsad utsträck- ning har kommit till användning i brottsbalken i övrigt, har den så klara fördelar att det föreslås att det reviderade 2 kap. ska innehålla avsnitts- respektive paragrafrubriker.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft25">För att underlätta överblick och tillgänglighet när det gäller regler- ingen av den extraterritoriella behörigheten föreslås dessutom en tabellarisk uppställning. Av denna uppställning framgår de olika an- knytningsfaktorer som kan grunda behörighet och den närmare av- gränsning som gäller i förhållande till dessa. Därmed anses klara peda- gogiska fördelar kunna uppnås.</P>
<P class="p461 ft16"><SPAN class="ft16">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft94">Närmare om förslaget till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p81 ft14">Gärningsort som anknytningsfaktum</P>
<P class="p86 ft9">Av förslaget till 2 kap. 1 § brottsbalken framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts i Sverige. Bestämmel- sen ger uttryck för den särställning som grund för nationell juris- diktion som territorialitetsprincipen har.</P>
<P class="p56 ft10">Det föreslås vidare att kapitlets inledande paragraf ska innehålla en reglering av var ett brott ska anses vara begånget. Således framgår av andra stycket att ett brott anses vara begånget i Sverige om gär- ningsmannen handlade, eller vid straffbar underlåtenhet, borde ha handlat här. Vid tillämpning av straffbestämmelser enligt vilka gär- ningen ska ha medfört en viss effekt, anses brottet vara begånget i Sverige också i de fall då effekten inträdde här eller, vid försök, enligt brottsplanen sannolikt skulle ha inträtt här.</P>
<P class="p56 ft10">En uttrycklig reglering av vad som ska gälla för medverkans- gärningar föreslås vidare i aktuell paragrafs tredje stycke. Föreslagen lydelse innebär att ett brott som utgör medverkan till annans brott anses vara begånget i Sverige om den medverkande handlade eller, vid straffbar underlåtenhet, borde ha handlat här samt därutöver i de fall då gärningsmannens brott är att anse som begånget i Sverige.</P>
<P class="p82 ft9">Liksom är fallet enligt gällande rätt, föreslår Internationella straff- rättsutredningen att om det är ovisst var ett brott har begåtts, ska brottet anses vara begånget i Sverige om det finns skälig anledning att anta att detta är fallet (se fjärde stycket i förslaget till 2 kap. 1 § brottsbalken).</P>
<P class="p119 ft37">Gärningsort som anknytningsfaktor framhålls i reformförslaget dessutom i förhållande till den s.k. flaggstatsprincipen, varigenom svensk domstol är behörig att döma för brott som begåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg. Förslaget till 2 kap. 3 § brottsbalken</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft25">innehåller en bestämmelse varigenom svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts utanför Sverige, om brottet har begåtts ombord på ett svenskt fartyg eller ett svenskt luftfartyg. Sådan behörighet föreslås också för brott som har begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på fartyg eller luftfartyg, även om det framhålls att detta inte egentligen är ut- sprunget ur flaggstatsprincipen utan snarare är ett uttryck för stats- skyddsprincipen. Jurisdiktionsbestämmelsen i fråga anses dock enligt Internationella straffrättsutredningen ha ett så nära sakligt samband med flaggstatsprincipen att det bedömts vara naturligt att även fram- över behandla den i anslutning till behörigheten för brott ombord på svenska fartyg.</P>
<P class="p60 ft10">I viss specialstraffrättslig lagstiftning finns jurisdiktionsbestäm- melser som utgår från gärningsorten. Så är fallet med 10 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och 15 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Reformförslaget till 2 kap. 3 § brottsbalken anger att svensk domstol är behörig att döma för brott som har be- gåtts utanför Sverige i de fall då det är fråga om brott som begåtts på en inrättning som med stöd av lag har tillkommit i Sveriges eko- nomiska zon eller på svensk del av kontinentalsockeln.</P>
<P class="p80 ft9">Frågan om lokalisering av brott som har begåtts på eller med ut- nyttjande av internet behandlas inte i Internationella straffrättsutred- ningens betänkande.</P>
<P class="p78 ft14">Gärningsman som anknytningsfaktum</P>
<P class="p163 ft13">Med stöd i den aktiva personalitetsprincipen innehåller förslaget till</P>
<P class="p462 ft10"><SPAN class="ft13">2</SPAN><SPAN class="ft135">kap. 3 § brottsbalken en bestämmelse som innebär att svensk dom- stol är behörig att döma för brott som har begåtts utanför Sverige i de fall då det är fråga om brott som har begåtts av någon som vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige. Detsamma ska gälla för brott som har begåtts av någon som när åtal väcks för brottet har förvärvat svenskt medborgarskap eller tagit hemvist i Sverige. Som huvudregel ska enligt förslaget krävas s.k. dubbel straffbarhet, dvs. för att svensk domstol ska vara behörig krävs att gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft10">Nuvarande bestämmelser i 2 kap. 2 § 2 och 3 brottsbalken inne- håller en reglering som ger svenska domstolar domsrätt över brott som begåtts av medborgare i något av de andra nordiska länderna om den misstänkte finns här i landet. Detsamma gäller för annan ut- länning som finns här i riket, om det är fråga om ett brott för vilket mer än sex månaders fängelse kan följa. I de två sistnämnda fallen är det inte fråga om domsrätt baserad på den aktiva personalitetsprin- cipien, utan snarare fråga om domsrätt med stöd av principen om ställ- företrädande straffrättskipning och den passiva personalitetsprincipen (se avsnitt 7.2.2). Internationella straffrättsutredningens förslag till 2 kap. brottsbalken innehåller särskilda behörighetsbestämmelser som tar sikte på dessa båda nyssnämnda anknytningsprinciper. Att där- utöver ha särskilda jurisdiktionsregler för nordiska medborgare och andra utlänningar har inte bedömts nödvändigt. Bestämmelserna i andra och tredje punkten i nuvarande 2 kap. 2 § brottsbalken saknar därför motsvarighet i Internationella straffrättsutredningens förslag.</P>
<P class="p113 ft10">Även 2 kap. 3 § 2 och 3 brottsbalken i dess nuvarande lydelse innehåller bestämmelser varigenom frågan om vem som begått ett brott har betydelse för behörigheten att döma över brottet. Enligt andra punkten är svensk domstol behörig att döma om det aktuella brottet har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning. Enligt tredje punkten är svensk domstol behörig om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en inter- nationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka. För dessa nyss nämnda situationer lär behörighet regelmässigt redan följa av att de personer som det är fråga om är svenska medborgare eller i vart fall har hemvist i Sverige. Enligt Internationella straffrätts- utredningens bedömning saknar därför dessa bestämmelser bety- delse som självständiga grunder för svensk domstols behörighet. De är däremot av betydelse som undantag från det krav som enligt nuvarande 2 kap. 2 § brottsbalken gäller på dubbel straffbarhet. Inter- nationella straffrättsutredningens förslag innebär i denna del att be- stämmelserna inte längre ska utgöra självständiga behörighetsgrunder utan i stället endast utgöra undantag från kravet på dubbel straff- barhet. Ett sådant undantag föreslås inte bara för personal inom Försvarsmakten eller Polisens utlandsstyrka, utan även för andra som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft10">för svensk räkning deltar i internationella insatser på villkor som innebär att de inte är underkastade vistelsestatens jurisdiktion. Undan- taget från kravet på dubbel straffbarhet ska således omfatta var och en som i egenskap av anställd av en svensk myndighet deltar i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishan- tering (se förslaget till 2 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 brottsbalken).</P>
<P class="p89 ft10">Ytterligare en behörighetsgrundande bestämmelse som knyter an till frågan om vem som begått ett brott är regleringen i nuvarande 2 kap. 3 a § brottsbalken. Därav framgår att svensk domstol är be- hörig att döma för brott som begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt. Denna bestämmelse är dock, enligt Internatio- nella straffrättsutredningens mening, närmare sammankopplad med statsskyddsprincipen och behandlas därför i anslutning till de bestäm- melser som föreslås med nämnda princip som anknytningsfaktum.</P>
<P class="p78 ft14">Skyddsintresse som anknytningsfaktum</P>
<P class="p98 ft10">Internationella straffrättsutredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken innehåller i 3 § 3 en behörighetsgrund som vilar på den s.k. passiva personalitetsprincipen. Av det föreslagna lagrummet framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts utanför Sverige om brottet har riktat sig mot en svensk medborgare eller någon annan som har hemvist i Sverige eller en svensk juridisk person. Bestämmelsen saknar fullt ut motsvarighet i gällande rätt, men anknyter delvis till regleringen i nuvarande 2 kap. 3 § 5 brotts- balken, som anger att svensk domstol är behörig att döma över brott som har begåtts inom ett område som inte tillhör någon stat om brottet förövats mot en svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot en utlänning med hemvist i Sverige. Som huvudregel är behörigheten enligt förslaget begränsad genom krav på dubbel straffbarhet och beslut om åtalsförordnande.</P>
<P class="p60 ft8">I reformförslaget finns dessutom, i 2 kap. 3 § 4 brottsbalken, en bestämmelse som medför jurisdiktion för brott där det finns ett svenskt allmänt intresse. Domsrätt föreslås därvid för brott som har riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rätts- ordningen särskilt skyddat svenskt intresse eller begåtts i utövningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning. Det är således fråga om domsrätt med stöd av statsskyddsprincipen. I nuvarande lydelse av brottsbalken finns en bestämmelse i 2 kap. 3 § 5, som an- ger att svensk domstol är behörig att döma över brott som har för- övats mot Sverige, en svensk kommun eller annan menighet eller en svensk allmän inrättning. Nyssnämnda lagrum är dock mer vidsträckt än det nu föreslagna, som begränsar domsrätten. De brott som avses riktar sig mot nationella intressen, varför gärningarna regelmässigt inte omfattas av andra staters strafflagstiftning. Internationella straff- rättsutredningens förslag innehåller därför i denna del inte något krav på dubbel straffbarhet.</P>
<P class="p463 ft9">I förtydligande och förenklande syfte föreslås dessutom, som nämnts i avsnittet om gärningsman som anknytningsfaktum, en gene- rell regel som medför behörighet för svensk domstol att döma över brott som svenska offentliga tjänstemän begår vid utövande av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning (se förslaget 2 kap. 3 § 4 b).</P>
<P class="p66 ft14">Brottet som anknytningsfaktum</P>
<P class="p86 ft9">Enligt den s.k. universalitetsprincipen (se avsnitt 7.2.2) kan en stat hävda jurisdiktion på grund av gärningens karaktär, utan att det har någon betydelse var brottet begåtts, av vem det begåtts eller mot vem det varit riktat. Domsrätten grundas på att det är fråga om så all- varliga brott att det är motiverat med jurisdiktion över sådana gär- ningar oberoende av om det finns någon anknytning till en viss stat eller inte.</P>
<P class="p119 ft10">Internationella straffrättsutredningens förslag innehåller i 2 kap. 3 § 5 brottsbalken en bestämmelse som innebär att svensk domstol har domsrätt över vissa internationella brott. Så är enligt förslaget fallet med brott som avses i den av utredningen föreslagna lagen om internationella brott (vars innehåll i princip motsvaras av lagen [2014:406] om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser). Något krav på dubbel straffbarhet föreslås inte av utredningen för jurisdiktion över dessa brott.</P>
<P class="p56 ft37">Även enligt nuvarande lydelse av brottsbalken finns bestämmel- ser om jurisdiktion med hänvisning till brottet. Så är främst fallet med 2 kap. 3 § 6. Därav framgår att svensk domstol är behörig att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft8">döma bl.a. om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flyg- platssabotage, penningförfalskning, olovlig befattning med kemiska vapen, olovlig befattning med minor, osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol eller terroristbrott. En motsvarande bestämmelse bör, enligt Internationella straffrättsutredningens för- slag, finnas även i en reformerad utformning av 2 kap. brottsbalken. Bestämmelsen föreslås dock vara begränsad till fall där det finns stöd i allmän folkrätt för att hävda jurisdiktion baserat på universalitets- principen eller där det i vart fall enligt en för Sverige bindande internationell överenskommelse finns en klar skyldighet eller rätt att utöva jurisdiktion i vidare omfattning än som följer av sedvanliga jurisdiktionsprinciper. Brotten penningförfalskning och försök därtill samt olovlig befattning med kemiska vapen och olovlig befattning med minor ska mot den bakgrunden enligt förslaget inte längre finnas med i detta sammanhang, utan i stället tas upp som undantag från det annars gällande kravet på dubbel straffbarhet. Dessutom, utöver vad som redan i dag gäller, föreslås att svensk domstol ska vara be- hörig att döma över brott som innefattar uppvigling till folkmord, liksom gärningar som utgör tortyr enligt FN:s konvention mot tortyr.</P>
<P class="p109 ft10">Av 2 kap. 3 § 7 brottsbalken i dess nuvarande lydelse framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller däröver. Internationella straffrättsutredningens förslag innebär att denna bestämmelse ska tas bort. Skälet härför är enligt utredningens mening att det inte är ett berättigat intresse för Sverige att svensk domstol ska vara behörig att döma över brott som helt saknar anknyt- ning till Sverige i andra fall än då det är fråga om allvarliga inter- nationella brott. Den nuvarande regeln sträcker sig dessutom, enligt utredningens bedömning, klart längre än vad folkrätten tillåter.</P>
<P class="p78 ft14">Härledd jurisdiktion</P>
<P class="p93 ft10">Under vissa förutsättningar ska svensk domstol, enligt förslaget till 2 kap. brottsbalken, vara behörig att döma för brott med stöd av den s.k. principen om ställföreträdande straffrättskipning. Sådan lagföring sker primärt i en annan stats intresse. Av förslaget till 2 kap. 3 § 6 framgår att svensk domsrätt föreligger för brott som har begåtts av någon som befinner sig i Sverige om främmande stat har begärt att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">lagföringen för brottet ska överföras hit. Så är också fallet om en begäran om utlämning för brottet har lämnats utan bifall, eller om brottet omfattas av en internationell överenskommelse som är bind- ande för Sverige och enligt vilken det föreligger en skyldighet att utan undantag pröva frågan om åtal om den misstänkte inte utlämnas.</P>
<P class="p95 ft8">Principen om ställföreträdande straffrättskipning kommer endast i ett fall till direkt uttryck i nuvarande lydelse av 2 kap. brottsbalken. Således framgår av 3 a § att svensk domstol är behörig i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott (lagföringslagen). Bestämmelsen tillkom i samband med att Sverige anslöt sig till 1972 års konvention om överförande av lagföring i brottmål och är endast tillämplig i förhåll- ande till stater som har tillträtt konventionen. Den av Internationella straffrättsutredningen föreslagna bestämmelsen om svensk domsrätt för brott som har begåtts av någon som befinner sig i Sverige om en annan stat har begärt att lagföring ska ske här, innebär en generell svensk jurisdiktion i dessa fall. Förslaget till ett nytt 2 kap. brotts- balken innehåller därför inte någon domsrättsbestämmelse som mot- svarar nuvarande 2 kap. 3 a § brottsbalken. I lagföringslagen finns dock en specialbestämmelse, i 6 § andra stycket och 13 § andra stycket, som gör det nödvändigt att 2 kap. enligt reformförslaget innehåller en erinran om regleringen i lagföringslagen (se förslaget till 2 kap. 4 § 4 brottsbalken).</P>
<P class="p440 ft10">Principen om ställföreträdande straffrättskipning ligger också bakom de i nuvarande 2 kap. 2 § första stycket 2 och 3 brottsbalken upptagna behörighetsreglerna som anger att svensk domstol är be- hörig att döma för brott som begåtts av nordiska medborgare som finns här i landet och av andra utlänningar som finns här om mer än sex månaders fängelse kan följa på brottet enligt svensk lag. Som tidigare nämnts saknar dessa två sistnämnda lagrum motsvarighet i Internationella straffrättsutredningens förslag. Utformningen av den föreslagna bestämmelsen om ställföreträdande straffrättskipning i 2 kap. 3 § 6 brottsbalken innebär dock, enligt Internationella straff- rättsutredningens bedömning, att behovet av jurisdiktion tillgodo- ses genom den mer generella regeln. Någon inskränkning såvitt gäller möjligheten att lagföra nordiska medborgare bedöms förslaget så- ledes inte innebära. För att fungera tillfredsställande bör dock ett undantag i kravet på åtalsförordnande gälla för brott som begåtts i något av de andra nordiska länderna eller på fartyg eller luftfartyg i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige och någon av de andra staterna (om åtalsförordnande, se vidare i avsnitt 9).</P>
<P class="p152 ft14">Dubbel straffbarhet</P>
<P class="p88 ft10">Enligt gällande rätt är det i flera fall en förutsättning för att svensk domstol ska kunna döma över brott som har begåtts i andra länder att en aktuell gärning är straffbar även enligt lagen på gärningsorten (se 2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken i dess nuvarande lydelse). Denna regel om dubbel straffbarhet, som grundas på den folkrätts- liga <NOBR>non-interventionsprincipen,</NOBR> bör enligt förslaget fortsätta gälla. Från kravet på dubbel straffbarhet föreslås dock vissa undantag.</P>
<P class="p60 ft8">Av förslaget framgår (se 2 kap. 5 § brottsbalken) att krav på dubbel straffbarhet gäller för extraterritoriell jurisdiktion med stöd av be- stämmelserna i 3 § 2, 3 och 6, dvs. när det är fråga om de regleringar som anger anknytningsfaktorerna svensk gärningsman, svenskt enskilt intresse respektive främmande stats intresse. Det är således, med Internationella straffrättsutredningens systematik, fråga om doms- rätt som grundas på den aktiva eller passiva personalitetsprincipen eller på principen om ställföreträdande straffrättskipning. Vid krav på dubbel straffbarhet får inte dömas till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gär- ningsorten.</P>
<P class="p464 ft10">Från kravet på dubbel straffbarhet föreslår utredningen dock, som nämnts, vissa undantag. I likhet med gällande rätt ställs något sådant krav inte upp för brott som någon som tillhör Försvarsmakten har begått på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befinner sig. Detsamma ska gälla för brott som begåtts vid tjänstgöring i ut- landsstyrka inom Försvarsmakten eller Polismyndighetens utlands- styrka. Det rör sig då om deltagande i internationella fredsfrämjande insatser och internationella civila krishanteringsinsatser. Förslaget innebär att brott som någon som är anställd av svensk myndighet för att delta i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishantering har begått vid tjänstgöringen ska vara undantagna från kravet på dubbel straffbarhet. Motsvarande undantag ska enligt förslaget gälla för brott för vilka det lindrigaste straff som är före- skrivet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer. Dessutom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="p183dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387183x1.jpg/" id="p183img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">föreslår utredningen undantag från kravet på dubbel straffbarhet så- vitt gäller brotten människohandel för sexuella ändamål samt försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, penningförfalskning och försök till sådant brott, olovlig befatt- ning med kemiska vapen samt olovlig befattning med minor. Vidare ska undantag gälla för brott som avses i vissa bestämmelser i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, lagen (1982:963) om rymdverksamhet, lagen (1996:95) om vissa internatio- nella sanktioner och lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall<SPAN class="ft95">1</SPAN>.</P>
<P class="p66 ft14">Beaktande av utländsk brottmålsdom (ne bis in idem) och påföljd</P>
<P class="p72 ft8">Gällande rätt innehåller i 2 kap. 5 a § brottsbalken en bestämmelse som slår fast att det under vissa förutsättningar föreligger hinder mot att döma en person för en gärning som han eller hon redan har dömts för i en utländsk domstol. Paragrafen innehåller en uppräk- ning av de situationer i vilka det föreligger hinder mot ny lagföring i Sverige. Däribland finns en uppräkning av internationella överens- kommelser som Sverige tillträtt och som innehåller bestämmelser som kräver av parterna att de respekterar varandras brottmålsdomar. Om Sverige tillträder en ny sådan överenskommelse, måste således bestämmelsen ändras. Internationella straffrättsutredningens reform- förslag innehåller i stället en generell huvudregel, varigenom slås fast att en tidigare utländsk brottmålsdom utgör hinder mot ny lagföring i Sverige avseende samma gärning som har prövats i den tidigare ut- ländska domen. Förslaget till 2 kap. 8 § brottsbalken anger således att har frågan om ansvar för brott prövats genom en lagakraftvunnen dom som har meddelats av annan domstol än svensk domstol får den tilltalade inte lagföras i Sverige för en gärning som omfattats av pröv- ningen.</P>
<P class="p429 ft8">Från denna huvudregel föreslås dock vissa undantag. Ett sådant undantag innebär att en tidigare utländsk dom som avser brott som har begåtts i Sverige eller som har riktats mot svenskt allmänt in- tresse, inte hindrar ny lagföring i Sverige, såvida inte den utländska lagföringen skett på begäran av svensk myndighet eller sedan den</P>
<P class="p465 ft69"><SPAN class="ft71">1</SPAN><SPAN class="ft74">Vid tiden för Internationella straffrättsutredningen benämndes denna lag lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft8">misstänkte har utlämnats från Sverige för lagföring. Dessutom före- slår utredningen att en tidigare utländsk dom inte ska utgöra hinder mot ny lagföring i Sverige om verkställighet av den tidigare påföljden inte pågår av annan anledning än att den redan har verkställts i sin helhet eller bortfallit enligt den lag som är tillämplig för verkställig- heten. Reformförslaget innehåller också en regel som innebär att en tidigare utländsk dom inte hindrar lagföring här, om den tidigare domen innebär att den tilltalade frikänts på den grunden att gär- ningen i fråga inte utgjorde brott enligt den lag som tillämpats av den utländska domstolen. En undantagsregel som gör det möjligt att bort- se från en tidigare lagföring som uppenbart strider mot svenska all- männa rättsprinciper föreslås också.</P>
<P class="p466 ft10">De undantag från huvudregeln som framgår av Internationella straffrättsutredningens författningsförslag kan dock på grund av vissa konventionsåtaganden som är bindande för Sverige inte ges verkan fullt ut. Bestämmelser om tidigare doms negativa rättskraft finns i en rad överenskommelser som Sverige har tillträtt. Förslaget till 2 kap. 8 § brottsbalken innehåller mot bakgrund härav en särskild föreskrift om att undantagen från huvudregeln om förbud mot ny lagföring ska gälla endast om inte något annat följer av en internatio- nell överenskommelse som är bindande för Sverige. Bestämmelsen anger dessutom att det ska ankomma på regeringen att tillkännage vilka internationella överenskommelser som avses med regleringen.</P>
<P class="p150 ft13">Förslaget innehåller därutöver en bestämmelse om att (se 2 kap.</P>
<P class="p462 ft10">10 § i Internationella straffrättsutredningens förslag) om någon döms i Sverige för en gärning som avses i 8 §, dvs. då det finns en tidigare utländsk brottmålsdom, ska vid bestämmande av påföljd skälig hän- syn tas till verkställighet av tidigare ådömd påföljd som den tilltalade har undergått till följd av den tidigare lagföringen. Frihetsberövande till följd av den tidigare domen eller lagföringen ska, om möjligt, i sin helhet räknas av från böter eller fängelse. Svensk domstol får i sådana situationer underskrida straffminimum eller helt efterge påföljd.</P>
<P class="p78 ft14">Folkrättsliga begränsningar</P>
<P class="p93 ft8">I sitt betänkande påtalar Internationella straffrättsutredningen att svenska domsrättsregler såsom de framgår av nuvarande lydelse av 2 kap. brottsbalken är vidsträckta i formell mening och går till viss</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">del längre än vad som kan anses stå i överensstämmelse med de gränser för rätten att utöva nationell domsrätt som ställs upp i all- män folkrätt och i vissa internationella överenskommelser. Kravet på åtalsförordnande innebär dock, konstaterar utredningen, en begräns- ning av tillämpningen av de vidsträckta domsrättsbestämmelserna. Av 2 kap. 7 § brottsbalken, i den lydelse som utgör gällande rätt, fram- hålls emellertid ytterligare en begränsning. Bestämmelsen anger att i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet ska, utöver vad som sägs i övrigt i 2 kap. brottsbalken, iakttas de begränsningar som följer av allmän folkrätt eller, enligt vad som särskilt föreskrivits, av internationella överenskommelser. I första hand tar bestämmelsen sikte på olika begränsningar av behörigheten som följer av immunitet, men den omfattar även andra slags begränsningar.</P>
<P class="p95 ft8">Även i Internationella straffrättsutredningens förslag till nytt 2 kap. brottsbalken finns en i huvudsak motsvarande bestämmelse. Således framgår av 11 § att de begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämpligheten av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en överenskommelse med annan stat eller mellanfolklig orga- nisation som är bindande för Sverige ska iakttas. En skillnad mot nuvarande lydelse är att det enligt den nu gällande 7 § görs åtskillnad mellan å ena sidan begränsningar som följer av allmänt erkända folk- rättsliga grundsatser och å andra sidan begränsningar som följer av överenskommelse med främmande makt. Begränsningar som följer av allmän folkrätt ska alltid iakttas, medan begränsningar som följer av överenskommelse med främmande makt endast iakttas ”enligt vad därom är särskilt stadgat”. I den mån en överenskommelse som innefattar begränsningar av svensk domstols behörighet inte har blivit implementerad i svensk rätt kan begränsningen därför inte heller göras gällande. Enligt Internationella straffrättsutredningens bedöm- ning är denna åtskillnad inte önskvärd, varför utredningen föreslagit att kravet på särskilt lagstöd såvitt avser internationella överenskom- melser ska upphävas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft20">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft16"><SPAN class="ft16">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft94">Förslag gällande författningar utanför brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p467 ft14">Utgångspunkten för utredningens förslag om domsrättsbestämmelser i specialstraffrättsliga författningar</P>
<P class="p98 ft10">Som tidigare nämnts (se avsnitt 8.3.1) är en utgångspunkt för Inter- nationella straffrättsutredningens förslag att särskilda domsrätts- bestämmelser som finns i författningar utanför brottsbalken ska be- hållas i dessa författningar endast om det finns ett tydligt behov därav. Annars ska de generella bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken tillämpas. Flera av domsrättsbestämmelserna på det specialstraff- rättsliga området baseras på ett internationellt avtal. Sådana överens- kommelser ställer olika långt gående krav på de avtalsslutande stat- erna och behovet av svenska domsrättsregler, för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt överenskommelserna, varierar. Sådana specifika bestämmelser passar systematiskt sett sämre bland brottsbalkens mer generella domsrättsregler. I den mån Internationella straffrätts- utredningen har bedömt att det är nödvändigt med särregleringar av- seende jurisdiktion på ett visst område, har utredningen därför före- slagit att dessa domsrättsbestämmelser ska vara kvar i respektive specialstraffrättslig författning.</P>
<P class="p468 ft14">Lagen om Sveriges ekonomiska zon och vissa anknytande författningar</P>
<P class="p98 ft25">Genom bestämmelser i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och i ett antal andra anknytande författningar har svensk dom- stol behörighet att döma över vissa brott som begås inom den del av Sveriges ekonomiska zon som ligger utanför svenskt territorium. I vissa fall gäller detta även för brott som begås på internationellt havsområde. Det rör sig, förutom nyssnämnda lag, om lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, jaktlagen (1987:259), fiskelagen (1993:787) och miljöbalken (se avsnitt 7.4).</P>
<P class="p89 ft8">Enligt Internationella straffrättsutredningens bedömning förefaller domsrättsbestämmelserna i dessa författningar vara sakligt moti- verade och utredningen föreslår att bestämmelserna ska vara kvar i respektive författning och lämnas oförändrade i sak. I 2 kap. brotts- balken föreslås (se 4 §) en hänvisning till bestämmelserna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p22 ft38">Internationella straffrättsutredningens förslag avseende straffrättslig domsrätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Andra författningar</P>
<P class="p72 ft10">Särskilda ansvarsregleringar, liksom domsrättsbestämmelser, finns också i en rad andra författningar. Enligt Internationella straffrätts- utredningens förslag ska jurisdiktionsbestämmelserna i lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia lämnas oförändrade. Detsamma ska, enligt utredningens övervägan- den, gälla för domsrättsbestämmelserna i dåvarande luftfartslagen (1957:297), lagen (1993:1614) om Antarktis samt Radio- och TV- lagen (1996:844). De tre sistnämnda lagarna har sedan Internationella straffrättsutredningens betänkande ersatts av lagen (2006:924) om Antarktis, luftfartslagen (2010:500) respektive radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696).</P>
<P class="p73 ft8">Internationella straffrättsutredningen har därutöver föreslagit att vissa bestämmelser om svensk domstols behörighet i lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor, lagen (1982:963) om rymd- verksamhet, lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner och lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brotts- lighet i vissa fall ska upphävas. I stället för domsrättsbestämmelserna i dessa lagar föreslås ett undantag i utredningens förslag till 2 kap. brottsbalken från huvudregeln om krav på dubbel straffbarhet (se 5 § andra stycket).</P>
<P class="p469 ft10">Vidare har utredningen föreslagit att de särskilda åtalsprövnings- reglerna (se vidare avsnitt 9) i dåvarande luftfartslagen, lagen om rymd- verksamhet, lagen om vissa internationella sanktioner och dåvarande Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> ska upphävas. Även bestämmelser om undan- tag från brottsbalkens allmänna regler om rättsverkan av en tidigare utländsk dom som finns i lagen om rymdverksamhet, lagen om vissa internationella sanktioner och Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> ska, enligt för- slaget, upphävas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
</DIV>
<DIV id="page_189">
<P class="p470 ft93"><SPAN class="ft15">9</SPAN><SPAN class="ft92">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</SPAN></P>
<P class="p284 ft35"><SPAN class="ft35">9.1</SPAN><SPAN class="ft40">Inledning</SPAN></P>
<P class="p55 ft8">Ett krav på åtalsförordnande innebär att en särskild prövning ska göras innan åtal får väckas vid en svensk domstol. Åtalsförordnande krävs i några situationer för brott som har begåtts inom riket, men störst betydelse har förfarandet för brott som har begåtts utanför Sverige. För sådana brott är utgångspunkten att åtal inte får väckas utan att ett åtalsförordnande har meddelats. Bakgrunden till förfar- andet är att svenska domstolar, enligt bestämmelserna i 2 kap. brotts- balken, formellt har en vidsträckt behörighet att döma även över brott som har begåtts utanför Sverige. Vid beslut om åtalsförord- nande ska meddelas eller inte, görs en lämplighetsavvägning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Såväl gärningens allvar som Sveriges intresse av lagföring ska beaktas vid bedömningen. Folk- rättsliga samt utrikes- och säkerhetspolitiska överväganden kan också bli nödvändiga. Utgångspunkten är att beslut om åtalsförordnande fattas av regeringen, men riksåklagaren kan bemyndigas att förordna om åtal.</P>
<P class="p471 ft25">Inom ramen för Internationella straffrättsutredningens uppdrag, se SOU 2002:98, att se över den svenska lagstiftningen om straff- rättsligt ansvar för internationella brott och svensk straffrättslig doms- rätt lämnades förslag till förändringar i bestämmelserna om åtals- förordnande. Som ett led i den fortsatta beredningen av förslaget, gjordes i departementspromemorian <SPAN class="ft36">Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken </SPAN>(Ds 2014:13) en översyn av reglerna om åtalsförordnande. Förslagen i betänkandet och promemorian har remissbehandlats, men inte lett till lagstiftning.</P>
<P class="p472 ft20">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft9">Det föreligger, enligt regeringens bedömning, ett behov av att se över reglerna om straffrättslig domsrätt, vilket inkluderar reglerna om åtalsförordnande. I utredningens uppdrag ingår därför att göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat bered- ningsunderlag avseende reglerna om svensk straffrättslig domsrätt, med utgångspunkt i de överväganden och förslag som betänkandet SOU 2002:98 del A och departementspromemorian Ds 2014:13 inne- håller.</P>
<P class="p60 ft10">Gällande rätt avseende svensk straffrättslig domsrätt beskrivs i avsnitt 7, medan huvuddragen i nyssnämnda betänkande redovisas i avsnitt 8. I förevarande avsnitt behandlas nu gällande bestämmelser om åtalsförordnande (avsnitt 9.2), Internationella straffrättsutred- ningens förslag avseende förordnande om åtal (avsnitt 9.3) liksom de förslag härom som lämnades i nämnda departementspromemoria (av- snitt 9.4). Utredningens överväganden och förslag i fråga om svensk domsrätt, inbegripet även frågan om åtalsförordnande, finns i avsnitt 11.</P>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">9.2</SPAN><SPAN class="ft40">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p62 ft16"><SPAN class="ft16">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft94">Krav på åtalsförordnande begränsar domsrätten</SPAN></P>
<P class="p63 ft10">Som redovisats i avsnitt 7.2.4 är svensk straffrättslig jurisdiktion vidsträckt formellt sett och omfattar i mycket hög utsträckning inte endast gärningar som begåtts inom landet utan även de som begåtts utomlands. Lagstiftarens avsikt har dock inte varit att svenska dom- stolar ska utöva domsrätt i den utsträckning som reglerna som ut- gångspunkt medger. En begränsning, som är aktuell i flertalet fall, finns i kravet på att en gärning, för att omfattas av svensk straff- rättslig jurisdiktion, ska vara belagd med straff inte bara i Sverige, utan även i den stat där gärningen begåtts, dvs. det finns ett krav på s.k. dubbel straffbarhet. En ytterligare inskränkning ligger i att det ofta finns en faktisk begränsning för tillämpningen av svensk doms- rätt genom att det är svårt att i Sverige bedriva en förundersökning och genomföra en rättsprocess avseende brott som har begåtts utom- lands eller där gärningsmannen har lämnat Sverige. Slutligen innebär bestämmelserna om åtalsprövning att utövandet av den formellt vid- sträckta svenska straffrättsliga jurisdiktionen begränsas. Innan åtal får väckas ska således i vissa fall göras en lämplighetsprövning av om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">så bör ske, vilket kommer till uttryck i att det i vissa närmare preci- serade fall krävs ett särskilt åtalsförordnande. Ett sådant krav gäller, som nämnts inledningsvis, främst brott som har begåtts utomlands, men i några fall också brott som har begåtts på svenskt territorium.</P>
<P class="p56 ft25">Åtalsförordnande meddelas av regeringen, men behörigheten att besluta härom kan i vissa fall delegeras till riksåklagaren. Några ut- tryckliga föreskrifter om vilka kriterier som bör ingå i prövningen av åtalsförordnande finns inte. Prövningen ska dock grunda sig på en lämplighetsbedömning där de olika omständigheterna i det enskilda fallet ska vägas in. Det kan röra sig om gärningens allvar, anknyt- ningen till Sverige såvitt gäller både gärning och gärningsman och, när det gäller brott som begåtts utomlands, vilket intresse som finns av lagföring på gärningsorten.</P>
<P class="p56 ft8">Ett åtalsförordnande utgör en processförutsättning. Om kravet på åtalsförordnande inte är uppfyllt, ska svensk domstol avvisa åtalet.</P>
<P class="p473 ft16"><SPAN class="ft16">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Brottsbalkens bestämmelser om åtalsförordnande</SPAN></P>
<P class="p81 ft14">Brott begångna i Sverige</P>
<P class="p55 ft10">Huvudregeln om åtalsförordnande för brott som begåtts i Sverige finns i 2 kap. 5 § brottsbalken. Av paragrafens första stycke framgår att åtal för brott som inom Sverige har begåtts på ett utländskt fartyg eller luftfartyg av en utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen på fartyget eller av någon annan anledning följde med detta, mot en annan sådan utlänning eller mot ett utländskt intresse, inte får väckas utan att regeringen, eller den myndighet som reger- ingen bestämmer, har meddelat förordnande om rätt till åtal. Be- stämmelsen innebär således en inskränkning av vad som gäller enligt 2 kap. 1 § brottsbalken, som stadgar att för brott som har begåtts i Sverige döms efter svensk lag och vid svensk domstol (se avsnitt 7.3.2). Brott av det slag som avses i 2 kap. 5 § första stycket omfattas av flaggstatsprincipen, dvs. en stat har som utgångspunkt jurisdiktion över brott som begåtts på fartyg eller luftfartyg som är registrerade i staten. Normalt sett saknas det anledning för Sverige att göra gällande jurisdiktionsanspråk i dessa fall. Så är särskilt fallet om gärningen rör disciplinära förhållanden ombord eller annars är av mindre allvarligt slag eller rör en händelse som inträffade när fartyget eller luftfartyget endast passerade svenskt territorium. Av betydelse</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft10">för om åtalsrätt bör beviljas i Sverige, är också om gärningsmannen ställts eller kommer att ställas till ansvar i flaggstaten.</P>
<P class="p105 ft8">Även bestämmelserna i 2 kap. 7 <NOBR>a–c</NOBR> §§ brottsbalken kan aktuali- seras för brott som har begåtts i Sverige. I den förstnämnda para- grafen anges att åtalsförordnande krävs för brott som en utlänning har begått i utövning av tjänst eller uppdrag som har innefattat all- män ställning hos någon annan stat eller mellanfolklig organisation. Något åtalsförordnande krävs dock inte om gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på något annat sätt har försökt dölja i vilken egenskap han har handlat. Bakgrunden till bestäm- melsen, som tillkom 1985, är händelsen då en sovjetisk ubåt stött på grund i skärgården utanför Karlskrona i oktober 1981. Bestämmel- sens syfte är att reglera fördelningen av kompetens mellan olika svenska myndigheter när det gäller särskilda folkrättsliga eller utrikes- politiska överväganden. Störst betydelse har regleringen för gärningar som har begåtts i Sverige, även om lagrummets tillämpning inte är begränsad till händelser som har ägt rum här. Någon möjlighet för regeringen att delegera frågan om åtalsförordnande finns inte för ärenden enligt 7 a §.</P>
<P class="p369 ft8">Enligt 2 kap. 7 b § får en utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som om- fattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, åtalas för brott som han eller hon har begått under sin vistelse här endast efter förordnande av regeringen. Detsamma gäller för en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige som tjänstgör i en främmande stats militära styrka. Inte heller för beslut om åtalsförordnande som avses i aktuellt lagrum finns, precis som gäller för 2 kap. 7 a §, någon dele- geringsmöjlighet från regeringen.</P>
<P class="p474 ft10">Av särskilt intresse när det gäller brott med anknytning till Inter- nationella brottmålsdomstolens (ICC) verksamhet är bestämmelsen i 2 kap. 7 c §. Därav framgår att i fråga om brott som riktats mot ICC:s rättskipning, får åtal väckas endast efter förordnande av reger- ingen eller den regeringen bestämmer. Kravet på åtalsförordnande har sin bakgrund i att ICC ska ha företräde framför nationella dom- stolar när det gäller prövning av brott mot ICC:s egen rättskipning. Principen om företräde för ICC i detta avseende kan upprätthållas genom att det finns ett krav på ett särskilt förordnande om åtalsrätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Brott begångna utanför Sverige</P>
<P class="p146 ft9">Huvudregeln för brott som begåtts utomlands är, enligt 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken, att åtal för sådana brott får väckas endast efter förordnande av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Kravet på åtalsförordnade för brott som förövats utom- lands gäller också för brott enligt andra bestämmelser än brotts- balkens straffstadganden.</P>
<P class="p75 ft9">Från huvudregeln om krav på åtalsförordnande för brott begångna utomlands finns dock ett antal undantag. Av nyssnämnda lagrum framgår att åtal får väckas utan förordnande, om brottet är osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Därmed avses bl.a. ICC.</P>
<P class="p73 ft10">Undantag från kravet på åtalsförordnande gäller dessutom för ytterligare sex situationer, som regleras i <NOBR>1–6</NOBR> punkterna i lagrummet. I första punkten slås fast att åtalsförordnande inte krävs om brottet begåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befäl- havaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg. Enligt andra punkten gäller undantag från kravet på åtalsförord- nande även för brott som begåtts av någon som tillhör Försvars- makten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig. Vid brott som begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka krävs inte heller åtals- förordnande (tredje punkten). Undantag gäller också för brott som begåtts i tjänsten utomlands av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen som utför arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt (fjärde punk- ten). För brott som har begåtts i något av de andra nordiska länderna eller på ett fartyg eller luftfartyg i reguljärtrafik mellan orter belägna i Sverige eller i någon av övriga nordiska stater gäller inte heller krav på åtalsförordnande (femte punkten). Slutligen undantas även brott som begåtts av en svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk med- borgare mot ett svenskt intresse. Med svenskt intresse avses det- samma som gäller enligt 2 kap. 3 § 4 och 5, dvs. brott mot Sverige, en svensk kommun eller annan menighet eller en svensk allmän in- rättning, eller, i fråga om brott som förövats inom område som inte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">tillhör någon stat, mot en svensk medborgare, svensk sammanslut- ning eller enskild inrättning eller mot en utlänning med hemvist i Sverige.</P>
<P class="p92 ft14">Några särskilda bestämmelser om krav på åtalsförordnande</P>
<P class="p88 ft8">En utländsk brottmålsdom kan (som redovisats i avsnitt 7.3.4) under vissa förutsättningar utgöra hinder mot lagföring för samma gärning i Sverige. Av 2 kap. 5 a § brottsbalken framgår att det för att en utländsk dom ska utgöra hinder mot lagföring här ställs upp ett antal villkor. En förutsättning är att frågan om ansvar för gärningen har prövats genom en lagakraftvunnen dom som meddelats i den stat där gärningen begåtts eller i en stat som har tillträtt någon av de konventioner som anges i fjärde stycket i samma paragraf. Det krävs dessutom att den utländska domstolsprocessen har lett till att den tilltalade frikänts, att den tilltalade har förklarats skyldig till brott utan att någon påföljd har dömts ut, att påföljden har verkställts i sin helhet eller fortfarande pågår, eller att påföljden fallit bort enligt lagen i den främmande staten.</P>
<P class="p466 ft25">I vissa fall föreligger dock, även om de förutsättningar som nyss redovisats är uppfyllda, svensk jurisdiktion. Så är främst fallet när det gäller brott som avses i 2 kap. 1 § brottsbalken, dvs. brott be- gångna i Sverige, om inte lagföringen i den främmande staten har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan en person har över- lämnats eller utlämnats från Sverige för lagföring.</P>
<P class="p89 ft8">Om det föreligger en utländsk dom, men denna dom inte hindrar lagföring även i Sverige, får dock åtal för en gärning endast väckas efter regeringen eller den som regeringen bemyndigat har meddelat åtalsförordnande (se 2 kap. 5 a § tredje stycket brottsbalken).</P>
<P class="p475 ft16"><SPAN class="ft16">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft94">Bestämmelser om åtalsförordnande utanför 2 kap. brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p300 ft14">Vissa brott enligt brottsbalken</P>
<P class="p88 ft8">För vissa brott enligt brottsbalken ställs ett krav på åtalsförordnande upp. Så är fallet med ärekränkningsbrotten i 5 kap. brottsbalken. Av kapitlets 5 § tredje stycke framgår att åtalsförordnande av regeringen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft9">eller den regeringen bemyndigat krävs i fråga om förtal, grovt förtal och förolämpning som innebär att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige kränkt den främmande mak- ten.</P>
<P class="p75 ft9">Enligt 18 kap. 8 § brottsbalken får inte heller högmålsbrott enligt kapitlet som innefattat brott mot liv eller hälsa, brott mot frihet eller frid eller ärekränkning och som inneburit förgripelse mot kungen eller annan medlem av kungahuset eller mot den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter åtalas utan regeringens förordnande. Undantag gäller dock om någon avlidit till följd av gär- ningen.</P>
<P class="p56 ft10">Även 19 kap. brottsbalken, avseende brott mot rikets säkerhet, innehåller bestämmelser om åtalsförordnande. Enligt 16 § får olovlig underrättelseverksamhet, olovlig värvning eller tagande av utländskt understöd inte åtalas utan regeringens förordnande. Inte heller får brott enligt 3 kap. eller 4 kap. brottsbalken som inneburit att någon genom förgripelse av främmande makts statsöverhuvud eller repre- sentant här i riket kränkt den främmande makten åtalas utan förord- nande av regeringen eller den regeringen bemyndigat.</P>
<P class="p66 ft14">Krav på åtalsförordnande i specialstraffrätten</P>
<P class="p55 ft25">I specialstraffrätten finns i vissa fall svensk jurisdiktion även för överträdelser som ägt rum utanför svenskt territorium. En del av dessa författningar innehåller bestämmelser om krav på åtalsförord- nande, medan det för andra författningar finns en hänvisning till kravet på åtalsförordnande i 2 kap. 5 § brottsbalken. Den specialstraff- rättsliga lagstiftning som kan komma i fråga är:</P>
<P class="p476 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">29 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,</SPAN></P>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,</SPAN></P>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor,</SPAN></P>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">lagen (1982:963) om rymdverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p23 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">jaktlagen (1987:259),</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,</SPAN></P>
<P class="p477 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">fiskelagen (1993:787),</SPAN></P>
<P class="p478 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerar- fartyget Estonia,</SPAN></P>
<P class="p477 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,</SPAN></P>
<P class="p479 ft129"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall,</SPAN></P>
<P class="p480 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,</SPAN></P>
<P class="p477 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">luftfartslagen (2010:500),</SPAN></P>
<P class="p481 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696), och</P>
<P class="p479 ft129"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammu- nition.</SPAN></P>
<P class="p482 ft16"><SPAN class="ft16">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft94">Fördelningen mellan regeringen och riksåklagaren</SPAN></P>
<P class="p93 ft10">Som tidigare nämnts, är det regeringen som har att ta ställning till frågan om åtalsförordnande, med en möjlighet att i vissa fall lämna över prövningen till den myndighet som regeringen bestämmer. Denna delegationsmöjlighet regleras i förordningen (1993:1467) med bemyndigande för riksåklagaren att förordna om väckande av åtal i vissa fall. Möjligheten till delegation har utnyttjats i sådan utsträck- ning att det är riksåklagaren som beslutar om åtalsförordnande i de fall som i praktiken är oftast förekommande. Riksåklagaren har rätt att förordna om åtal i fyra situationer. Det första fallet gäller åtal för ett brott som har begåtts i Sverige på ett utländskt fartyg eller luftfartyg av en utlänning som var befälhavare eller tillhörde besätt- ningen på fartyget eller annars följde med fartyget, om brottet har begåtts mot en annan sådan utlänning eller ett utländskt intresse. Det andra fallet gäller brott som har begåtts utomlands av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige. Det tredje fallet gäller en gärning som har begåtts av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige om frågan om ansvar för gär- ningen redan har prövats genom en dom meddelad i en främmande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">stat. Slutligen gäller den fjärde situationen brott mot fiskelagen som har begåtts av en utländsk medborgare i Sveriges ekonomiska zon eller ett brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg som har begåtts av en utländsk medborgare i Sveriges ekonomiska zon eller inom inre vatten, territorialhav eller en ekonomisk zon som tillhör en annan medlemsstat i EU, eller som har begåtts på det fria havet.</P>
<P class="p15 ft9">Riksåklagaren meddelar också förordnande om åtal beträffande 2 kap. 7 c §, dvs. brott mot ICC:s rättskipning och enligt 10 § lagen om vissa internationella sanktioner.</P>
<P class="p15 ft9">Om det finns anledning till det, får riksåklagaren överlämna ett ärende till regeringen trots att rätten att besluta om åtal har dele- gerats till riksåklagaren. Någon precisering av när så bör ske finns inte i delegationsförordningen (se 3 §).</P>
<P class="p95 ft8">Den formella uppdelningen mellan regeringen och riksåklagarens beslutsbehörighet innebär således att regeringen har exklusiv beslut- anderätt enligt 2 kap. 7 a och b §§ brottsbalken, dvs. brott som be- gåtts av en utlänning i utövningen av en tjänst eller uppdrag som innefattat allmän ställning hos en annan stat eller mellanfolklig orga- nisation, liksom brott som begåtts, av såväl utlänningar som svenska medborgare, inom ramen för internationellt samarbete eller inter- nationell krishantering. Regeringen har också exklusiv beslutanderätt enligt lagen om rymdverksamhet, liksom enligt de särskilda stadgan- dena i 5 kap. 5 § (ärekränkning av visst slag), 18 kap. 8 § (högmåls- brott) och 19 kap. 16 § första stycket brottsbalken (vissa brott mot rikets säkerhet). I övrigt gäller för brott som har begåtts utanför Sverige, att det är regeringen som prövar frågan om åtalsförordnande, om den misstänkte är utländsk medborgare som inte har hemvist i Sverige.</P>
<P class="p483 ft76"><SPAN class="ft35">9.3</SPAN><SPAN class="ft75">Internationella straffrättsutredningens förslag i frågan om åtalförordnande</SPAN></P>
<P class="p484 ft8">I Internationella straffrättsutredningens uppdrag, som resulterade i ett förslag till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken, ingick att ta ställning till om kraven på åtalsförordnande hade en lämplig omfattning och utformning. En fråga att behandla var om fler fall skulle kunna undantas från kravet på åtalsförordnande och om den prövning av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft13">åtalsfrågan som enligt gällande rätt ska göras av regeringen, i stället som utgångspunkt kan göras av riksåklagaren.</P>
<P class="p485 ft10">Enligt utredningens bedömning bör systemet med åtalsförord- nande behållas, bl.a. eftersom det svenska systemet med allmän åtals- plikt skulle medföra att även brott som begåtts utomlands skulle omfattas av åtalsplikten om inte kravet på förordnande om åtalsrätt bibehålls. Detta skulle inte vara förenligt med den restriktivitet som enligt Internationella straffrättsutredningen, och nämnda utrednings direktiv, bör gälla för utnyttjande av extraterritoriell jurisdiktion.</P>
<P class="p362 ft25">Enligt förslaget bör således de gällande kraven på åtalsförord- nande för vissa brott som begåtts i eller utanför Sverige behållas i ungefär den utsträckning som alltjämt utgör gällande rätt. Det huvud- sakliga ansvaret för åtalsförordnande ska däremot, enligt Internatio- nella straffrättsutredningens överväganden, i princip vara en uppgift för rättsväsendets myndigheter. Beslut om åtalsförordnande ska därför som huvudregel fattas av riksåklagaren, med möjlighet att i vissa fall lämna över prövningen till regeringen om det finns särskilda skäl härför. Sådana särskilda skäl kan bestå i att ett beslut i frågan om åtalsförordnande kräver svåra folkrättsliga eller utrikespolitiska över- väganden. I fråga om brott som begåtts utomlands, ska en möjlighet för riksåklagaren att delegera beslutanderätten till en överåklagare införas.</P>
<P class="p330 ft10">Utredningen slog också fast vilka principer som bör vara vägled- ande vid bedömningen av om det föreligger ett sådant påtagligt och berättigat intresse av att lagföring kommer till stånd i Sverige att ett åtalsförordnande bör meddelas. En av riktlinjerna gäller ett åtals förenlighet med folkrätten. Sverige bör normalt sett vara restriktivt med att hävda nationell domsrätt om det finns någon tveksamhet i om sådan domsrätt är tillåten med hänsyn till folkrättsliga regler. Även vid sådan tveksamhet kan det dock finnas ett påtagligt och berättigat svenskt intresse av lagföring i Sverige och en lämplighets- prövning kan resultera i att åtal ska få väckas vid svensk domstol.</P>
<P class="p327 ft9">Hänsyn till de problem som kan uppkomma när flera stater gör gällande jurisdiktion över ett och samma brott bör också vägas in vid lämplighetsbedömningen. Omständigheter som kan beaktas är den misstänktes medborgarskap och hemvist, förekomsten av brottmåls- förfaranden i andra länder samt möjligheterna till utredning, lag- föring och straffverkställighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft9">Enligt förslaget bör även lämplighetsöverväganden av mer allmän art göras. Det kan exempelvis vara så vid ett brott begånget av en svensk medborgare utomlands, att den främmande staten saknar in- tresse av egen lagföring eller av att överlämna lagföringen till Sverige. Även om det inte finns något hinder mot att väcka åtal i Sverige för brottet, finns det normalt sett inte något intresse av svensk lag- föring.</P>
<P class="p56 ft25">Någon mer detaljerad reglering ansåg utredningen inte sig ha underlag för att föreslå. Utredningen föreslog dock att det, som en markering av den restriktivitet som borde gälla, i lagen ska anges att ett åtalsförordnande får meddelas endast om åtal är påkallat ur all- män synpunkt. Dessutom föreslogs att det uttryckligen ska stadgas att vid åtalsprövningen särskilt ska beaktas brottslighetens anknyt- ning till främmande stat och de intressen som den staten kan ha. Slutligen föreslog utredningen att flera av de regler om särskild åtals- prövning som finns i författningar utanför brottsbalken ska upphävas och brottsbalkens allmänna regler i stället gälla även vid tillämpningen av dessa författningar.</P>
<P class="p107 ft13">Flertalet remissinstanser ställde sig positiva till Internationella straffrättsutredningens förslag i fråga om åtalsförordnande.</P>
<P class="p168 ft35"><SPAN class="ft35">9.4</SPAN><SPAN class="ft40">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p486 ft35">i departementspromemorian Ds 2014:13</P>
<P class="p106 ft16"><SPAN class="ft16">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft94">Utgångspunkter för övervägandena</SPAN></P>
<P class="p72 ft10">En förutsättning för det uppdrag som resulterade i den aktuella departementspromemorian, var att kravet på åtalsförordnande skulle finnas kvar i nuvarande utsträckning. Inriktningen för arbetet var att ansvaret för prövningen av åtalsförordnande enligt 2 kap. brotts- balken som huvudregel skulle flyttas från regeringen till någon annan myndighet. I det sammanhanget ingick också att bedöma om den myndighet som får primäransvaret ska ha möjlighet att lämna över prövningen till regeringen och under vilka förhållanden ett sådant hänskjutande i så fall skulle kunna ske. Vid dessa överväganden skulle hänsyn tas till de konstitutionella aspekterna av en delad besluts- kompetens mellan regeringen och den utsedda myndigheten. I upp- draget ingick också att överväga vilka omständigheter som ska beaktas vid prövningen av om åtal ska tillåtas, särskilt mot bakgrund av den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft13">restriktivitet som bör gälla vid utövandet av extraterritoriell jurisdik- tion.</P>
<P class="p488 ft26"><SPAN class="ft16">9.4.2</SPAN><SPAN class="ft136">Beslut om åtalsförordnande och ansvarsfördelningen mellan regeringen och riksåklagaren</SPAN></P>
<P class="p489 ft25">I departementspromemorian föreslogs att ansvaret för åtalsförord- nande ska flyttas från regeringen i de fall som regeringen enligt gäll- ande rätt har möjlighet att delegera beslutanderätten (se avsnitt 9.2). För dessa fall ska riksåklagaren som högsta allmänna åklagare ha primäransvaret för att bedöma om åtalsförordnande ska meddelas. Riksåklagaren föreslogs dessutom ges möjlighet att i vissa fall dele- gera prövningen inom åklagarväsendet.</P>
<P class="p362 ft10">I övervägandena framhölls att prövningen av åtalsförordnande innebär en bedömning av såväl olika rättsliga frågor med anknytning till straffrätt som de praktiska förutsättningarna för att väcka åtal i Sverige. Vid en ändrad beslutsordning – med primäransvaret över- flyttat från regeringen till annan myndighet – kan det därför inte komma i fråga att flytta ansvaret utanför åklagarväsendet.</P>
<P class="p338 ft8">Det framhölls i departementspromemorian att det stora flertalet ärenden om åtalsförordnande avgörs av riksåklagaren och att det framstår som en naturlig utveckling att prövningen av åtalsförord- nandet även i formellt hänseende flyttas från regeringen till en rätts- lig instans. En viktig faktor att beakta anfördes dock vara att reger- ingen är ensam ansvarig för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. I den mån det för frågan om åtalsrätt är nödvändigt med annat än rent rättsliga bedömningar för att göra överväganden som berör Sveriges förhållande till andra stater eller till mellanfolkliga organisa- tioner, konstaterades att det inte är lämpligt att prövningen görs av myndigheter inom rättsväsendet. Regeringen borde därför, även fortsättningsvis, ha det yttersta ansvaret för åtalsfrågor som kräver särskilda folkrättsliga eller utrikespolitiska överväganden. Detta åstad- koms lämpligast genom att regeringens exklusiva behörighet enligt 2 kap. 7 a och b §§ brottsbalken behålls, liksom enligt den special- straffrättsliga lagstiftning där motsvarande behörighet finns. Samtidigt borde riksåklagaren överta det primära ansvaret för hela det område där det i dag finns en formell möjlighet för regeringen att delegera prövningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p22 ft38">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft10">Det kan inte uteslutas att det inom riksåklagarens ansvarsområde uppkommer bedömningar som är särskilt känsliga från utrikes- eller säkerhetspolitiska utgångspunkter. Riksåklagaren bör därför ha en möjlighet att hänskjuta ett ärende till regeringen. Enligt förslaget ska så ske om förutsättningarna för att meddela åtalsförordnande i övrigt är uppfyllda och om det finns anledning anta att prövningen har sär- skild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik. Riksåkla- garen ska således först pröva de mera rättsligt präglade förutsätt- ningarna för åtal och om prövningen utfaller så att det finns skäl för lagföring här men det samtidigt enligt riksåklagarens bedömning finns särskilda utrikes- eller säkerhetspolitiska aspekter, ska ärendet över- lämnas till regeringen för ett slutligt avgörande.</P>
<P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">9.4.3</SPAN><SPAN class="ft94">Kriterier för bedömningen</SPAN></P>
<P class="p100 ft10">Utgångspunkten för utnyttjandet av extraterritoriell jurisdiktion är, som tidigare framhållits, att reglerna därom ska tillämpas med en viss restriktivitet. Detta uttrycks ofta som att det bör finnas ett påtagligt och berättigat intresse av att lagföring kommer till stånd i Sverige. Ett antal frågeställningar kan aktualiseras vid bedömningen av om åtalsförordnande ska meddelas. De olika kriterierna kan påverka var- andra och utfallet av prövningen lär ofta bli en mer skönsmässig av- vägning av skälen för och emot åtal.</P>
<P class="p73 ft25">Ett kriterium som enligt departementspromemorians förslag bör komma till tydligt uttryck vid prövningen av om åtal ska tillåtas, är de internationella förpliktelser som Sverige är bundet av. En tillämp- ning av svensk straffrättslig jurisdiktion bör ske endast på ett sätt som är förenligt med folkrättsliga grundsatser och Sveriges inter- nationella förpliktelser. Dessa kan exempelvis innebära skyldigheter att beivra viss brottslighet, men även ett krav på att avstå från lag- föring här. Om det är tveksamt från folkrättslig synpunkt att svenska kompetensregler kan göras gällande, bör det vara ett skäl för att vara särskilt restriktiv vid åtalsprövningen.</P>
<P class="p119 ft8">Vidare bör enligt förslaget ett kriterium att beakta vid prövningen vara vilken anknytning som brottsligheten eller gärningsmannen har till Sverige. Om det är fråga om brott mot svenska allmänna eller enskilda intressen, är skälen för åtal generellt sett starkare än om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Åtalsförordnande – gällande rätt och tidigare överväganden</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p490 ft13">sådana omständigheter inte finns. I dessa fall lär främmande staters intresse för lagföring också regelmässigt vara mindre.</P>
<P class="p491 ft10">Brottslighetens karaktär och omfattning bör också tillmätas vikt vid bedömningen av om en viss gärning har sådan anknytning till Sverige att möjligheten till svensk jurisdiktion bör utnyttjas. Som ett grundläggande krav ska gälla att det från straffrättslig synpunkt finns ett mera uttalat svenskt intresse av att ingripa mot gärningen. Pröv- ningen ska därför göras även med hänsyn till brottslighetens svårhet. Åtalsförordnande bör mer sällan komma i fråga för bagatellartad brottslighet, även om det inte ska vara uteslutet att beivra även mindre allvarliga brott. Bedömningen kan i sådana fall göras utifrån de skydds- intressen som bär upp straffbestämmelsen.</P>
<P class="p362 ft10">Ytterligare ett argument som talar för lagföring i Sverige och som ska beaktas vid åtalsprövningen, är om ett brott har begåtts av en svensk medborgare eller en utlänning med stadigvarande hemvist här och brottet är sådant att det normalt sett skulle föranleda åtal i Sverige. Så bör åtminstone vara fallet så länge inte den stat där brottet har begåtts har vidtagit åtgärder för att beivra detsamma.</P>
<P class="p338 ft10">Vilka åtgärder som har eller kommer att vidtas i en annan stat ska över lag tillmätas stor betydelse vid prövningen av åtalsförordnande, liksom frågan om i vilken utsträckning en brottslig gärning har en större anknytning till ett annat land än Sverige. Detta gäller fram- för allt i situationer när det närmast är en tillfällighet att svenska jurisdiktionsregler är tillämpliga. Det är en allmän strävan internatio- nellt att undvika jurisdiktionskollisioner, dvs. att flera länder sam- tidigt gör anspråk på att bestraffa en viss gärning, så långt det är möjligt.</P>
<P class="p362 ft10">Slutligen ska enligt förslaget i prövningen ingå en bedömning av vilka faktiska möjligheter det finns för lagföring i Sverige, med be- aktande av möjligheterna till utlämning och internationellt rättsligt bistånd. Omständigheter att väga in är bl.a. praktiska svårigheter som kan uppkomma med att genomföra en brottsutredning i Sverige om gärningsmannen eller bevispersoner finns utomlands.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<P class="p492 ft7"><SPAN class="ft15">10</SPAN><SPAN class="ft137">Straffrättslig domsrätt i några andra länder</SPAN></P>
<P class="p348 ft35"><SPAN class="ft35">10.1</SPAN><SPAN class="ft138">Inledning</SPAN></P>
<P class="p55 ft10">För utredningens överväganden och förslag i fråga om utformningen av bestämmelserna om svensk straffrättslig domsrätt (se avsnitt 11), kan det vara värdefullt att ta del av hur den straffrättsliga jurisdik- tionen har utformats i några andra länder. I utredningens uppdrag ingår därför att beakta lagstiftningen i de nordiska länderna och några andra länder som är jämförbara med Sverige. Utredningen ska i öv- rigt göra de internationella jämförelser som anses befogade.</P>
<P class="p82 ft9">En utförlig redogörelse för den straffrättsliga domsrätten i de nordiska länderna samt i Tyskland och Storbritannien finns i Inter- nationella straffrättsutredningens betänkande (se SOU 2002:98, av- snitt 6). Den redovisning som görs i det följande utgör i huvudsak en uppdatering av det tidigare betänkandet, i den mån och för de länder som det har bedömts relevant.</P>
<P class="p119 ft8">De länder som behandlas här är Danmark (avsnitt 10.2), Finland (avsnitt 10.3), Norge (avsnitt 10.4) och Tyskland (avsnitt 10.5).</P>
<P class="p473 ft35"><SPAN class="ft35">10.2</SPAN><SPAN class="ft138">Danmark</SPAN></P>
<P class="p55 ft10">Bestämmelser om straffrättslig domsrätt finns i 2 kap. straffeloven, som innehåller ”Almindelige betingelser for strafferetlige bestem- melsers anvendelse”. Behörighet att döma för brott finns bl.a. när det gäller brott begångna i Danmark och i vissa fall för brott begångna ombord på danska fartyg. För gärningar begångna utomlands, har dansk domstol behörighet att döma med stöd av den aktiva perso- nalitetsprincipen, dvs. domsrätt föreligger om gärningsmannen är dansk medborgare, är bosatt i landet eller annars varaktigt vistas där.</P>
<P class="p493 ft20">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Straffrättslig domsrätt i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">Ett krav på dubbel straffbarhet gäller i de flesta sådana fall. För vissa brott som begåtts utomlands och som riktats mot en dansk med- borgare eller någon som är bosatt i Danmark eller på motsvarande sätt varaktigt vistas i landet, föreligger domsrätt om det på gärningen kan följa fängelse i minst sex år. Dessutom gäller ett krav på dubbel straffbarhet.</P>
<P class="p298 ft9">För brott som riktats mot den danska staten gäller att domsrätt föreligger bl.a. om handlingen kränker den danska statens självstän- dighet och säkerhet. För brott som omfattas av Romstadgan, har dansk domstol behörighet att döma om gärningsmannen är dansk medborgare, bosatt i Danmark, på liknande sätt varaktigt vistas i landet eller befinner sig där.</P>
<P class="p77 ft9">För brott som innefattar <NOBR>text-,</NOBR> ljud- eller bildmaterial, som genom handlande utanför Danmark har gjorts allmänt tillgängligt över internet i Danmark, är dansk domstol behörig att döma om materialet har någon särskild koppling till Danmark.</P>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">10.3</SPAN><SPAN class="ft138">Finland</SPAN></P>
<P class="p98 ft10">I den finska strafflagens första kapitel finns bestämmelser om tillämp- ningsområdet för finsk straffrätt. Sin nuvarande utformning fick kapitlet i allt väsentligt år 1996, men en del förändringar, bl.a. vad avser jurisdiktionen över internationella brott, har vidtagits efter det.</P>
<P class="p89 ft10">Inledningsvis i kapitlet slås fast att finsk domstol har behörighet att döma över brott som har begåtts i Finland. Denna bestämmelse har utvidgats till att även stadga att för brott som har begåtts i Finlands ekonomiska zon, finns särskilda bestämmelser. Behörighet föreligger därutöver för brott med anknytning till finska fartyg, brott som riktar sig mot Finland, brott som riktar sig mot finska med- borgare och brott som har begåtts av finsk medborgare. Med finsk medborgare jämställs en person som vid gärningstidpunkten eller när rättegången inleds är varaktigt bosatt i Finland. Detsamma gäller för en person som påträffas i Finland och som är medborgare eller varaktigt bosatt i något av de övriga nordiska länderna.</P>
<P class="p109 ft8">Strafflagen innehåller dessutom en bestämmelse om internatio- nella brott, varmed avses brott som oberoende av lagen på gärnings- orten grundar sig på en internationell överenskommelse som är för-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td110"><P class="p22 ft38">Straffrättslig domsrätt i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">pliktande för Finland eller på någon annan författning eller bestäm- melse som är internationellt förpliktande för Finland. Behörighet att döma över sådana brott framgår av en särskild förordning, som innehåller en uppräkning av de brott som avses och de bakomligg- ande överenskommelser som hör samman med brotten.</P>
<P class="p56 ft8">Strafflagen innehåller därutöver bestämmelser om utövande av juris- diktion på begäran av en annan stat. Under senare år har detaljerade bestämmelser om kravet på dubbel straffbarhet införts. För brott som har begåtts utanför Finland, gäller, med vissa undantag, krav på åtalsförordnande. Beslut om åtalsförordnande fattas av riksåklagaren.</P>
<P class="p2 ft35"><SPAN class="ft35">10.4</SPAN><SPAN class="ft138">Norge</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">År 2015 trädde en ny norsk strafflag (Lov om straff) i kraft. Lagen innehåller bestämmelser om straffrättslig domsrätt och stadgar som utgångspunkt att behörighet att döma enligt norsk lag föreligger för gärningar som begåtts i Norge. Detsamma gäller bl.a. för brott som begåtts på inrättningar på norsk del av kontinentalsockeln, i norsk ekonomisk zon eller på norska fartyg.</P>
<P class="p56 ft10">För brott som begåtts utomlands gäller att domsrätt föreligger om gärningsmannen är norsk medborgare eller bosatt i Norge lik- som om brottet har begåtts till förmån för en norsk juridisk person. En förutsättning är att det är fråga om gärningar som också är straff- bara i det land där de begicks eller att det rör sig om vissa närmare angivna brott, däribland folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse. Detsamma gäller för brott som riktats mot den norska staten eller som kan utgöra terroristbrott. Med norsk medborgare likställs i de flesta fall personer som efter gärningen har förvärvat norskt medborgarskap eller tagit hemvist i landet. Behörighet före- ligger också att döma över brott som begåtts av någon som befinner sig i Norge, om det på gärningen kan följa fängelse i minst ett år.</P>
<P class="p107 ft9">Norsk domsrätt föreligger dessutom för gärningar som Norge enligt internationella överenskommelser eller på folkrättslig grund har rätt eller plikt att döma över.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Straffrättslig domsrätt i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft35"><SPAN class="ft35">10.5</SPAN><SPAN class="ft138">Tyskland</SPAN></P>
<P class="p98 ft10">Bestämmelser om tysk straffrättslig domsrätt finns i den tyska straff- lagen (Strafgesetzbuch), som inte genomgått några större föränd- ringar sedan Internationella straffrättsutredningens redogörelse för den tyska regleringen av straffrättslig domsrätt. Behörigheten utgår från territorialitetsprincipen, som ger oinskränkt behörighet att döma för brott som begåtts i Tyskland. Även för brott som begåtts om- bord på tyska fartyg eller luftfartyg gäller tysk domsrätt. Tyska domstolar har, med stöd av universalitetsprincipen, generell behörig- het att döma över ett antal närmare preciserade brott som baseras på internationella konventioner. Domsrätt föreligger också bl.a. för brott som riktats mot staten och för brott som har begåtts utomlands mot en tysk medborgare eller av en tysk medborgare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p3 ft15"><SPAN class="ft15">11</SPAN><SPAN class="ft139">Svensk straffrättslig domsrätt</SPAN></P>
<P class="p356 ft15">– överväganden och förslag</P>
<P class="p357 ft35"><SPAN class="ft35">11.1</SPAN><SPAN class="ft138">Inledning</SPAN></P>
<P class="p55 ft8">Redan inför Internationella straffrättsutredningens uppdrag att se över den svenska lagstiftningen om straffrättslig domsrätt, som resul- terade i betänkandet <SPAN class="ft11">Internationella brott och svensk jurisdiktion </SPAN>(SOU 2002:98), konstaterades att nuvarande lagstiftning på områ- det var svåröverskådlig. Nyssnämnda utredning slog fast att kritik kunde riktas mot utformningen av de centrala bestämmelserna om svensk straffrättslig domsrätt i 2 kap. brottsbalken och mot doms- rättsbestämmelserna i olika specialstraffrättsliga författningar. Den befintliga regleringen ansågs vara inte bara svåröverskådlig, utan också delvis obegriplig och i viss utsträckning i strid mot folkrätten. I avsnitt 7 finns en beskrivning av gällande rätt på området, medan huvuddragen i Internationella straffrättsutredningens förslag avse- ende straffrättslig domsrätt redovisas i avsnitt 8. En viktig fråga vid utformningen av ett regelverk om straffrättslig domsrätt rör åtalsför- ordnande. Internationella straffrättsutredningens förslag i den delen, liksom förslaget i den efterföljande departementspromemorian <SPAN class="ft11">Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken </SPAN>(Ds 2014:13) behandlas i avsnitt 9.</P>
<P class="p429 ft10">De nyssnämnda förslagen har remissbehandlats, men ännu inte lett till lagstiftning. Behovet av en bredare genomlysning av 2 kap. brottsbalken och den domsrättsreglering som återfinns i special- straffrättsliga författningar gör sig alltjämt gällande. Utredningen har därför fått i uppdrag att, med utgångspunkt i ovannämnda be- tänkande och departementspromemoria, göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat beredningsunderlag avseende reglerna om svensk straffrättslig domsrätt. I uppdraget ingår att lämna fullständiga författningsförslag. Uppdraget i denna del är, liksom var</P>
<P class="p358 ft20">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="p208dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387208x1.jpg/" id="p208img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft25">fallet för Internationella straffrättsutredningen, begränsat till doms- rättsfrågor och omfattar således inte överväganden gällande räck- vidden för jurisdiktionen över enskilda brott eller andra övervägan- den kring de materiella regleringarna av olika brott.</P>
<P class="p362 ft10">I avsnitt 11.2 redovisas några utgångspunkter för utredningens överväganden och förslag. Förslaget till en ny lydelse av 2 kap. brotts- balken behandlas i avsnitt 11.3. Utredningens överväganden och förslag beträffande domsrättsreglerna som finns utanför brottsbalken, dvs. i olika specialstraffrättsliga författningar, finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p105 ft25">I utredningens uppdrag ingår, utöver uppgiften att lämna förslag beträffande straffrättslig domsrätt, att överväga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas en möjlighet att i Sverige lagföra personer som begått aggressionsbrott. Av avsnitt 6 framgår att en sådan kriminalisering, enligt utredningens bedömning, bör genom- föras och ett författningsförslag kring den närmare utformningen av aggressionsbrottet i svensk rätt lämnas där. En viktig fråga i det sam- manhanget är vilken domsrätt svensk domstol ska ha över aggres- sionsbrottet. Denna fråga har ett mycket nära samband med utredningens överväganden kring om aggressionsbrottet över huvud taget bör kriminaliseras i svensk rätt och hur en sådan straffbestäm- melse i så fall bör se ut. Den närmare utformningen av jurisdik- tionsregleringen när det gäller aggressionsbrottet redovisas därför i avsnittet som innehåller överväganden och förslag kring aggressions- brottet, se avsnitt 6.4.</P>
<P class="p494 ft76"><SPAN class="ft35">11.2</SPAN><SPAN class="ft87">Ett förslag till en samlad och lättillämpad reglering av straffrättslig domsrätt – några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p495 ft13"><SPAN class="ft16">Bedömning: </SPAN>Utgångspunkterna för övervägandena och förslagen ska vara följande.</P>
<P class="p496 ft10"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft22">En ny reglering i svensk rätt av straffrättslig domsrätt bör i allt väsentligt baseras på de överväganden och förslag som Inter- nationella straffrättsutredningens betänkande SOU 2002:98 och departementspromemorian Ds 2014:13 innehåller. Några genomgripande ändringar i sak bör inte göras.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="p209dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387209x1.jpg/" id="p209img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">De generella straffrättsliga domsrättsbestämmelserna bör sam- las i 2 kap. brottsbalken, som ges en ny lydelse.</SPAN></P>
<P class="p410 ft129"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">Domsrättsbestämmelserna bör utformas med utgångspunkt i de folkrättsliga anknytningsprinciperna.</SPAN></P>
<P class="p498 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">Extraterritoriell behörighet bör användas restriktivt.</SPAN></P>
<P class="p499 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">Domsrättsbestämmelser i specialstraffrättsliga författningar bör bibehållas endast i den mån brottsbalkens generella bestäm- melser inte kan tillämpas.</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">Utredningens överväganden och förslag utgår från Internationella straffrättsutredningens betänkande och departementspromemorian Ds 2014:13</P>
<P class="p55 ft10">En uttrycklig utgångspunkt för uppdraget i den del det avser straff- rättslig domsrätt är, som nämnts, Internationella straffrättsutred- ningens betänkande SOU 2002:98 respektive departementsprome- morian Ds 2014:13. Såsom regeringen konstaterat i sitt kommitté- direktiv framstår de förslag som lämnats i dessa båda arbeten som välgrundade och framsynta. Förslagen har under remissbehandlingen i allt väsentligt mottagits väl. Utredningen delar i hög utsträckning de bedömningar som Internationella straffrättsutredningen gjort. Även förslagen i departementspromemorian är välgrundade och kan, tillsammans med nyss nämnda betänkande, läggas till grund för ut- redningens överväganden och förslag.</P>
<P class="p73 ft10">Sedan Internationella straffrättsutredningen lämnade sitt betänk- ande har det emellertid passerat mer än femton år och en del av de förslag som lämnades är därför inte längre fullt ut relevanta. En stor del av arbetet har mot den bakgrunden bestått i att uppdatera de tidigare förslagen i förhållande till nu gällande rätt. Kravet på åtals- förordnande för brott som har begåtts utomlands framhålls som en särskild fråga i utredningsuppdraget. När det gäller utformningen av bestämmelserna på det området, både såvitt avser brottsbalkens gene- rella reglering om åtalsförordnande och det regelverk som finns i specialstraffrättsliga författningar, utgör departementspromemorian en fortsatt beredning och översyn av Internationella straffrättsutred- ningens förslag. Förslagen i departementspromemorian utgår emeller-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft25">tid från då gällande rätt och inte från Internationella straffrätts- utredningens förslag till ett nytt 2 kap. brottsbalken, varför en sam- manjämkning av dessa båda författningsförslag varit nödvändig.</P>
<P class="p362 ft10">Liksom var fallet för Internationella straffrättsutredningen är syftet med denna nya översyn av den straffrättsliga domsrätten att åstadkomma en samlad, överskådlig och lättillämpad reglering, som är i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. Inter- nationella straffrättsutredningens betänkande innehåller en fyllig redovisning av motiven till de förslag som lämnats. Så är också fallet med den aktuella departementspromemorian. I stor utsträckning är det således möjligt att, i den mån utredningen inte önskar frångå de tidigare bedömningar som gjorts, hänvisa till vad som redan fram- förts i dessa båda arbeten. Ambitionen har dock varit att den översyn av domsrättsreglerna som gjorts och de förslag som översynen resul- terat i, ska redovisas på ett sådant sätt att de bakomliggande skälen för förslagen i allt väsentligt ska gå att utläsa ur detta betänkande. Denna metod medför att en del upprepningar från de båda tidigare redovisningarna är oundvikliga.</P>
<P class="p330 ft25">Internationella straffrättsutredningens betänkande och departe- mentspromemorian från 2014 framhålls, som nämnts, i kommitté- direktivet uttryckligen som utgångspunkt för uppdraget i denna del. Det övergripande syftet med uppdraget måste dock anses vara att åstadkomma en samlad, överskådlig och lättillämpad reglering av den straffrättsliga domsrätten. I den mån det bedömts föreligga övertyg- ande skäl för det har de förslag som tidigare lämnats frångåtts. Detta har dock skett i endast begränsad omfattning.</P>
<P class="p501 ft39">De straffrättsliga domsrättsbestämmelserna samlas i 2 kap. brottsbalken</P>
<P class="p502 ft10">De allmänna bestämmelserna om svenska domstolars straffrättsliga domsrätt finns i 2 kap. brottsbalken. Kapitlet innehåller bl.a. regler om jurisdiktion över brott begångna såväl inom som utom landets gränser, om var ett brott ska anses begånget, liksom om krav på s.k. dubbel straffbarhet och på särskilt förordnande om rätt att väcka åtal. Inne- hållet i kapitlet är allmängiltigt och gäller för samtliga brottmålsför- faranden i svenska domstolar, såvida inte något annat framgår av spe- cialstraffrättsliga författningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft10">Som framgår i det följande innehåller utredningens förslag till en ny lydelse av 2 kap. brottsbalken inte några mer genomgripande änd- ringar i sak. För kapitlets disposition föreslås däremot relativt om- fattande omarbetningar. I likhet med Internationella straffrättsutred- ningens förslag är ambitionen att skapa ett mer sammanhållet regel- verk. I den utsträckning det är möjligt är därför tanken att de doms- rättsbestämmelser som finns i olika specialstraffrättsliga författningar ska bibehålls endast i den mån brottsbalkens generella bestämmelser inte kan tillämpas på området. Målsättningen är att dubbelregleringar ska kunna undvikas. För flera av de specialstraffrättsliga behörig- hetsreglerna, som ofta har sin bakgrund i internationella överens- kommelser, kan domsrätten dock inte hänföras till någon mer all- män domsrättsbestämmelse. I sådana fall kan inte 2 kap. brottsbalken tillämpas utan den specialstraffrättsliga domsrättsregleringen får be- hållas.</P>
<P class="p503 ft12">Domsrättsbestämmelserna utformas med utgångspunkt i de folkrättsliga anknytningsprinciperna</P>
<P class="p449 ft8">I avsnitt 7.2 har de folkrättsliga principer och nationella regler som bestämmer omfattningen av de svenska domstolarnas jurisdiktion redovisats. Gränserna för hur långt utanför det egna territoriet som en stat kan göra gällande domsrätt avgörs i folkrätten. Däri har förekomsten av vissa särskilda anknytningsmoment mellan en stat och en brottslig gärning lett till att ett antal olika jurisdiktionsprin- ciper har utvecklats. Nuvarande domsrättsregler i brottsbalken och specialstraffrätten återspeglar endast i begränsad utsträckning de grundläggande principer som varit vägledande för utformningen av bestämmelserna. I stället har en bakomliggande tanke med den syste- matik som använts vid uppbyggnaden av 2 kap. brottsbalken varit att de bestämmelser om extraterritoriell jurisdiktion som hänger samman med ett krav på dubbel straffbarhet har samlats i 2 kap. 2 § brotts- balken. Undantagen från kravet på dubbel straffbarhet finns i 2 kap. 3 §. Helt konsekvent är denna systematik dock inte. Bland bestäm- melserna i 2 § finns exempelvis även en regel som slår fast domsrätt också för brott som begåtts inom ett område som inte tillhör någon stat och där det av naturliga skäl inte kan ställas krav på dubbel straff- barhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft10">I något fall har den bristande kopplingen till de folkrättsliga anknytningsprinciperna också medfört att domsrättsregler blivit så omfattande att det kan ifrågasättas om regleringen står i överens- stämmelse med vad som är folkrättsligt godtagbart. Bestämmelsen i 2 kap. 3 § 7 brottsbalken utgör ett exempel härpå. Av lagrummet framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott som begåtts utom riket om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller mer. För sådana brott föreskrivs alltså universell jurisdiktion, utan krav på nationell anknytning. Detta torde inte vara i överensstämmelse med Sveriges folkrättsliga för- pliktelser. En inskränkning av domsrätten ligger dock i kravet på åtalsförordnande liksom bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 7 § brotts- balken (som bl.a. föreskriver att de begränsningar som följer av all- mänt erkända folkrättsliga grundsatser ska iakttas).</P>
<P class="p105 ft8">Som Internationella straffrättsutredningen också funnit framstår en förändrad och tydligare systematisk uppbyggnad av domsrätts- reglerna i 2 kap. brottsbalken som nödvändig. Liksom nämnda ut- redning föreslagit bör de folkrättsliga anknytningsprinciperna vara utgångspunkt för den disposition som väljs. Reglerna om domsrätt för brott begångna i Sverige bör inleda kapitlet och regleringen av krav på åtalsförordnande för sådana brott, som således inskränker behörigheten med stöd av territorialitetsprincipen, ska behandlas i direkt anslutning till huvudregeln om svensk domsrätt för brott begångna här i landet. Som utvecklas vidare i avsnitt 11.3.9 ska en reglering införas vari preciseras grunderna för när åtalsförordnade ska meddelas. Efter avsnittet om domsrätt för brott begångna i Sverige bör följa ett avsnitt om brott begångna utanför landets gränser, dvs. bestämmelser om extraterritoriell jurisdiktion. Där bör också en hänvisning göras till sådana domsrättsbestämmelser i specialstraff- rättsliga författningar som ska fortsätta gälla. Extraterritoriell juris- diktion är föremål för en rad tämligen omfattande undantag genom krav på dubbel straffbarhet, krav på att visst straff ska kunna följa på brottet för att svensk domstol ska vara behörig och krav på åtals- förordnande. Dessa undantag behandlas, för ökad överskådlighet, direkt efter bestämmelserna som ger extraterritoriell domsrätt. I ett eget avsnitt placeras tre paragrafer som gäller betydelsen för svensk domstols behörighet om det finns en tidigare utländsk dom som avser frågan om ansvar för brott. Bestämmelserna är tillämpliga på såväl brott som begåtts i Sverige som brott som begåtts utomlands,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">även om de i praktiken lär ha i synnerhet störst betydelse vid extra- territoriell jurisdiktion. Avslutningsvis följer två bestämmelser som rör folkrättsliga begränsningar respektive utlämning och överlämnande.</P>
<P class="p85 ft14">Inga genomgripande ändringar i sak</P>
<P class="p55 ft10">För att uppnå det övergripande syftet med utredningens uppdrag att åstadkomma en samlad, överskådlig och lättillämpad reglering är, liksom Internationella straffrättsutredningen konstaterat, den syste- matik som används av stor betydelse. En väl genomtänkt uppbygg- nad av regelsystemet är viktig och bidrar till ett regelverk som är begripligt och ändamålsenligt vid rättstillämpningen, för såväl dom- stolar som andra aktörer. Det är emellertid inte tillräckligt med sådana mer strukturella och redaktionella ändringar när en refor- merad domsrättsreglering ska utarbetas. Även bestämmelsernas sak- liga innehåll måste rimligen övervägas. Merparten av innehållet i det regelverk som utgör gällande rätt på området är dock redan utformat på ett tillfredsställande sätt. I dessa fall innebär det lämnade förslaget snarare att de gällande bestämmelserna systematiseras delvis annor- lunda mot vad som är fallet i dag. Bestämmelsernas formella upp- ställning och indelning är viktig. I huvudsak får Internationella straff- rättsutredningens förslag när det gäller de mer lagtekniska lösningar som utredningen valt anses så väl genomarbetade att de ska läggas till grund också för de förslag som här läggs fram.</P>
<P class="p73 ft25">I några fall har Internationella straffrättsutredningen emellertid identifierat bestämmelser vars sakliga innehåll inte synes stämma över- ens med det bakomliggande syftet till varför regleringen tillkommit och vilket lagstiftningsbehov det egentligen motsvarat. Så är exem- pelvis fallet med en del bestämmelser som utformats som domsrätts- skapande regler, men vars syfte snarare varit att skapa ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet. I sådana fall bör förslag som inne- bär ändringar i sak läggas fram. Några mer genomgripande omarbet- ningar av det allmänna innehållet i brottsbalkens domsrättsbestäm- melser är det dock inte fråga om.</P>
<P class="p56 ft8">Omfattningen av svensk domsrätt bestäms inte endast av hur reglerna om jurisdiktion är utformade. För en fullständig bild därav är det också nödvändigt att beakta innehållet i de materiella straff- bestämmelser som brottsbalken och specialstraffrättsliga författningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft25">innehåller. Hur omfattande den materiella straffbarheten är inverkar således på hur vidsträckt jurisdiktionen i praktiken blir. En doms- rättsregel kan exempelvis ge betydande utrymme för svensk juris- diktion, men om den materiella straffbestämmelsen som är tillämplig är snävt formulerad, blir det område som omfattas av domstolens reella behörighet begränsat. Utredningens uppdrag är, som nämnts inledningsvis, begränsat till regler om domsrätt och frågor avseende vilket tillämpningsområde som bör gälla för enskilda brott berörs inte närmare.</P>
<P class="p78 ft14">Extraterritoriell behörighet bör användas restriktivt</P>
<P class="p93 ft10">Frågan om jurisdiktion över ett brott eller svensk domstols behörig- het att döma däröver, är i svensk rätt åtskild från den materiella brottsbeskrivningen. En följd därav är att en talan ska avvisas vid bristande domsrätt, inte ogillas. Ett brott föreligger under förutsätt- ning att de rekvisit som angetts i brottsbeskrivningen är uppfyllda, oavsett om gärningsmannen kan lagföras vid svensk domstol eller inte. Detta innebär att ett brott enligt svensk lag kan föreligga helt oberoende av var gärningen har begåtts, vem som har begått den eller mot vem som den har begåtts. Genom domsrättsbestämmelser ställs i stället upp krav på viss anknytning till Sverige, för att därigenom grunda svensk jurisdiktion och domstolarnas rätt att pröva en fråga om straffansvar. Bestämmelser som inskränker domsrätten är nöd- vändiga för att svensk rätt ska vara i överensstämmelse med de krav som folkrätten uppställer på stater att inte lagstifta om förhållanden som helt saknar anknytning till den egna staten.</P>
<P class="p109 ft10">Kravet på åtalsförordnande för vissa gärningar innebär i realiteten en ytterligare inskränkning av domsrätten, vilket således kan bidra till att svensk domsrätt inte ges ett alltför omfattande tillämpnings- område. Inför Internationella straffrättsutredningens uppdrag slogs i kommittédirektivet för utredningen fast att Sverige bör utnyttja möjligheten till extraterritoriell jurisdiktion endast när det finns ett påtagligt och berättigat intresse av att lagföring kommer till stånd i Sverige. Samma utgångspunkt bör gälla även för de förslag och över- väganden som här görs kring utformningen av den extraterritoriella behörigheten. I utredningsuppdraget ligger att föreslå en reglering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="p215dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387215x1.jpg/" id="p215img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft9">som säkerställer att Sverige uppfyller sina internationella förplikt- elser. Däri får anses ligga ett krav på att den extraterritoriella behö- righeten inte ges en så vid utformning att den går längre än vad det gällande folkrättsliga regelverket tillåter.</P>
<P class="p85 ft35"><SPAN class="ft35">11.3</SPAN><SPAN class="ft138">En ny lydelse av 2 kap. brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p106 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft140">Kapitlets rubrik</SPAN></P>
<P class="p505 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Rubriken för 2 kap. brottsbalken ska vara <SPAN class="ft14">Om svensk domstols behörighet</SPAN>.</P>
<P class="p422 ft10">Den nu gällande rubriken för 2 kap. brottsbalken är <SPAN class="ft12">Om tillämplig- heten av svensk lag</SPAN>. Enligt sin lydelse skulle kapitlet således handla om i vilken utsträckning svensk lag – varmed får anses underförstått avses svensk strafflag – ska tillämpas. Eftersom kapitlets huvudsak- liga innehåll snarast består i bestämmelser som avgör i vilka fall och i vilken omfattning svensk domstol är behörig att på grund av ett begånget brott döma till en brottspåföljd, är rubriken missvisande. Såsom Internationella straffrättsutredningen funnit är en mer lämp- lig rubrik för kapitlet <SPAN class="ft12">Om svensk domstols behörighet</SPAN>. Den rubriken anger tydligt vad som behandlas.</P>
<P class="p73 ft10">Av nuvarande lydelse i 2 kap. <NOBR>1–3</NOBR> a §§ brottsbalken framgår att det enligt dessa bestämmelser ska dömas inte endast vid svensk dom- stol utan också ”efter svensk lag”. Detta kan, som Internationella straffrättsutredningen påpekat, misstas för en lagvalsregel som i just de fall som avses i nyssnämnda lagrum anvisar svensk lag som tillämplig. Svensk domstol ska i brottmål visserligen alltid tillämpa svensk lag (ibland med beaktande av innehållet i utländsk lagstift- ning), men syftet med den aktuella lokutionen torde inte vara att ge uttryck för lagval. Bestämmelsen fyller inte någon funktion i detta sammanhang och bör, som Internationella straffrättsutredningen konstaterat, inte användas vid en ny utformning av 2 kap. brottsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="p216dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387216x1.jpg/" id="p216img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft140">Gärningsortens betydelse för domsrätt</SPAN></P>
<P class="p506 ft9"><SPAN class="ft60">Förslag: </SPAN>Svensk domstol ska, liksom är fallet i dag, vara behörig att döma för brott som begåtts i Sverige. För brott som begåtts utanför Sverige ska svensk domstol vara behörig om brottet be- gåtts ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg. En ny bestämmelse ska införas om att svensk dom- stol är behörig att döma för brott som har begåtts på en inrättning i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kontinental- sockeln.</P>
<P class="p507 ft10">I lagen ska dessutom införas en bestämmelse om lokalisering av underlåtenhetsbrott respektive om medverkan till annans brott.</P>
<P class="p507 ft10">Svensk domstol ska även fortsättningsvis vara behörig att döma för brott som begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på område där en avdelning av Försvarsmakten befinner sig, men däremot ska domsrätt inte föreligga för brott som någon annan begått på ett sådant område.</P>
<P class="p508 ft9">Bestämmelserna om brottslokalisering i 19 kap. 1 § rättegångs- balken ska anpassas till motsvarande regel i 2 kap. 1 § brottsbalken i föreslagen lydelse. Någon ändring av regeringens möjlighet att, enligt 19 kap. 2 § rättegångsbalken, anvisa behörig tingsrätt ska inte göras.</P>
<P class="p509 ft14">Territorialitetsprincipen</P>
<P class="p439 ft10">Territorialitetsprincipen – dvs. att en stat har domsrätt över brott som har begåtts på det egna territoriet – har en särställning som grund för nationell jurisdiktion. Liksom Internationella straffrätts- utredningen föreslagit ska en bestämmelse med innebörd att svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts i Sverige inleda 2 kap. brottsbalken (se föreslagen lydelse av 2 kap. 1 §). Enligt gällande rätt omfattar svenskt territorium Sveriges land- och sjöterri- torium och luftrummet däröver. Någon ändring av vad som i detta avseende redan gäller finns det inte anledning att göra.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Var ska ett brott anses vara begånget?</P>
<P class="p72 ft8">Hur omfattande domsrätt en tillämpning av territorialitetsprincipen leder till, är beroende av var ett visst brott ska anses vara begånget. Det är inte en ovanlig situation att en gärning delvis har begåtts utomlands, eller att effekterna av ett straffbart agerande inträder i ett annat land än där gärningen ursprungligen vidtogs. Enligt gällande rätt anses ett brott begånget där den brottsliga handlingen företogs, liksom där brottet fullbordades eller, vid försök, där det avsedda brottet skulle ha fullbordats. Detta kan visserligen innebära svensk domsrätt över brott där anknytningen till Sverige är tämligen svag, eftersom det kan vara tillräckligt att endast en mycket begränsad del av det händelseförlopp som konstituerar den brottsliga handlingen har koppling till svenskt territorium. Det är emellertid en klar och tydlig bestämmelse, som har klara fördelar vid rättstillämpningen. Alternativet – att kräva att en gärning i sin helhet eller i viss närmare preciserad grad skulle behövt äga rum på svenskt territorium för att grunda domsrätt – blir alltför snävt och kan bli svårare att tillämpa. Nuvarande ordning bör därför, liksom Internationella straffrätts- utredningen föreslagit, behållas.</P>
<P class="p429 ft10">Utgångspunkten för domstolens bedömning av om domsrätt före- ligger, är åklagarens påstående om var ett brott är begånget. Sedan tidigare gäller att om det är ovisst var ett brott är begånget, ska det anses förövat här i landet, under förutsättning att det finns skäl att anta att så är fallet. Denna bestämmelse bör oförändrad, efter endast språklig modernisering, föras in i 1 § i 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p56 ft8">För brott som begåtts genom underlåtenhet finns enligt gällande rätt inte någon särskild reglering i 2 kap. brottsbalken. Sedan länge har såvitt avser bestämmelsen i 19 kap. 1 § rättegångsbalken om laga domstol i brottmål, gällt att underlåtenhetsbrott anses förövade där den underlåtna handlingen borde ha företagits. För brott som för fullbordad gärning kräver en viss effekt, anses ett underlåtenhets- brott begånget också där effekten inträtt. Det saknas anledning att göra någon annan bedömning av betydelsen av underlåtenhet när det gäller domsrättsfrågan. Utredningen delar Internationella straffrätts- utredningens bedömning att en uttrycklig reglering av var ett under- låtenhetsbrott ska anses begånget bör föras in i den nya lydelsen av 2 kap. 1 § brottsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="p218dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387218x1.jpg/" id="p218img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft10">Gällande rätt innehåller inte heller någon reglering av var ett brott som består i medverkan till annans brott ska anses vara begånget. Klart är dock att en medverkandes brott i vart fall ska anses begånget där han eller hon företog sin handling. Det innebär att domsrätt kan föreligga för medverkansgärningen, men inte nödvändigtvis samtidigt för det brott som medverkan avsett. Internationella straffrättsutred- ningen har föreslagit att en uttrycklig bestämmelse ska införas i 2 kap. 1 § brottsbalken, varvid ska slås fast att ett medverkansbrott anses vara begånget i Sverige dels när den medverkande agerade här, dels när huvudgärningsmannens brott är att anse som begånget här. Skäl saknas att göra någon annan bedömning än den Internationella straffrättsutredningen gjort. Den medverkandes handlande är så nära förknippat med gärningsmannens brottslighet att det vore olämpligt att skapa situationer där inte både gärningsmannens och den med- verkandes agerande kan bedömas samtidigt.</P>
<P class="p78 ft14">Särskilt om brott på internet</P>
<P class="p153 ft9">Internationella straffrättsutredningens överväganden innefattade inte frågan om lokalisering av brott som begåtts på eller med utnyttjande av internet (se SOU 2002:98 s. 97 och 98). Utredningen konstate- rade att det inte var en fråga som kunde anses ligga inom ramen för uppdraget och att det dessutom var tveksamt om det är en fråga som kan lösas på nationell nivå.</P>
<P class="p91 ft10">Sedan Internationella straffrättsutredningen lämnat sitt betänkande för drygt femton år sedan, har den <NOBR>it-relaterade</NOBR> brottsligheten kon- tinuerligt ökat. Det finns numera <NOBR>it-inslag</NOBR> i flera brottstyper.<SPAN class="ft95">1 </SPAN>Det kan vara fråga om särskilda <NOBR>it-brott,</NOBR> exempelvis dataintrång eller datorbedrägeri, men även sedvanliga brott som t.ex. olaga hot eller ofredande kan ske med användande av sådana kommunikations- vägar. Några särskilda jurisdiktionsbestämmelser för brott begångna på internet finns inte, utan de allmänna bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken får tillämpas. Avgörande är således var en viss handling har vidtagits och var effekten har inträtt. En handling har vanligtvis begåtts vid den dator som använts för att få ett datorsystem att</P>
<P class="p510 ft141"><SPAN class="ft67">1</SPAN><SPAN class="ft68">Se Brottsförebyggande rådets rapport </SPAN><NOBR>It-inslag</NOBR> i brottsligheten och rättsväsendets förmåga att hantera dem<SPAN class="ft69">, 2016:17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="p219dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387219x1.jpg/" id="p219img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">utföra en viss aktuell funktion, medan effekten torde kunna lokali- seras till samtliga orter där kommunikationen på internet kan tas emot eller på annat sätt observeras. Det kan ifrågasättas om brotts- balkens generella bestämmelser är särskilt väl anpassade såvitt avser domsrätt för <NOBR>it-relaterad</NOBR> brottslighet. Den tekniska utvecklingen under den senaste knappa tjugoårsperioden har skett med en sådan hastighet att vidareutvecklingen av regelverket inte hållit samma takt. Tidigare bestod ett typfall av gränsöverskridande brottslighet i att en person genom att skjuta med ett vapen över en landgräns skadade en person som befann sig på andra sidan gränsen, i en annan stat. Det brottsliga agerandet såvitt avser <NOBR>it-relaterad</NOBR> brottslighet kan i stället bestå i att gärningsmannen genom att göra något tillgängligt på internet (t.ex. en annons varigenom gärningsmannen saluför något olagligt) startat en process där det olagliga saluförandet kan nå ett mycket stort antal personer, utan möjlighet för gärningsmannen att längre kontrollera förfarandet. Att bedöma vari handlandet bestått, vilken effekt det fått gentemot vilka personer och inom vilket territorium kan vara mycket svårt.<SPAN class="ft95">2</SPAN></P>
<P class="p73 ft10">Att utreda och överväga frågor om särskilda jurisdiktionsbestäm- melser i svensk rätt för <NOBR>it-relaterad</NOBR> brottslighet är ett alltför om- fattande arbete för att rymmas inom ramen för denna utrednings uppdrag. Dessa frågor lämpar sig bäst för behandling i en särskild utredning. De överväganden som här gjorts i fråga om straffrättslig domsrätt innefattar mot den bakgrunden inte något särskilt förslag angående domsrätt för brott begångna på internet.</P>
<P class="p66 ft14">Brott med anknytning till svenskt fartyg eller luftfartyg</P>
<P class="p72 ft10">Gärningsorten utgör en anknytningsfaktor även enligt flaggstats- principen, dvs. den jurisdiktionsprincip som innebär att en stat har domsrätt över brott som begåtts på fartyg eller luftfartyg som är registrerade i den staten. En bestämmelse av innebörd att svensk domstol är behörig att döma för brott som begåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg finns redan i den nuvarande lydelsen av 2 kap. brottsbalken. Någon inskränkning av gällande rätt i detta avseende bör inte göras. Inte heller är det motiverat att begränsa vad som redan gäller beträffande domsrätt över brott som begåtts i tjänsten</P>
<P class="p511 ft69"><SPAN class="ft71">2</SPAN><SPAN class="ft74">Se t.ex. Träskman, Per Ole, </SPAN><SPAN class="ft141">Internet and crime</SPAN>, Recht und Internet, 2001.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft9">av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett svenskt fartyg eller luftfartyg. Utredningen delar således Internationella straff- rättsutredningens bedömning i dessa delar.</P>
<P class="p327 ft9">I luftfartslagen (2010:500) finns i 13 kap. 11 § en relativt långt- gående domsrätt även över brott som begåtts vid utövande av luft- fartsverksamhet med ett utländskt luftfartyg som används inom ramen för ett svenskt drifttillstånd, eller ombord på ett sådant luftfartyg. Denna domsrättsbestämmelse lämpar sig dock bäst att även fortsätt- ningsvis vara placerad i luftfartslagen. Regleringen behandlas i av- snitt 11.4.</P>
<P class="p512 ft14">Brott som har begåtts på en inrättning i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kontinentalsockeln</P>
<P class="p104 ft10">Generell domsrätt – i betydelsen att jurisdiktionen omfattar samtliga brottstyper – gäller för svensk domstols rätt att döma över brott som begåtts på en inrättning som har tillkommit med stöd av lagen (1966:314) om kontinentalsockeln eller lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Internationella straffrättsutredningen har föreslagit att en reglering härom ska tas in bland de generella bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken. Det saknas skäl att frångå denna bedömning.</P>
<P class="p513 ft14">Brott som begåtts på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befinner sig</P>
<P class="p489 ft10">Enligt nuvarande lydelse av 2 kap. 3 § brottsbalken kan gärnings- orten ha betydelse för brott som begåtts av någon som tillhör För- svarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller för brott som begåtts av någon annan på ett sådant område under förutsättning att avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning. Enligt Internationella straffrättsutredningens förslag bör den första delen av bestämmelsen i sak behållas oför- ändrad, dvs. avseende brott som begåtts av någon som själv tillhör den svenska försvarsmakten. Behörighet att döma över sådana gär- ningar torde dock regelmässigt följa med stöd av den föreslagna bestämmelsen i 2 kap. 3 § 2 brottsbalken om behörighet att döma över brott som begåtts av en svensk medborgare eller person med hemvist i Sverige (se avsnitt 11.3.3) och någon särskild reglering av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">domsrätt över gärningar begångna på ett sådant område behövs därför inte. Det finns dock anledning att reglera frågan om vad som ska gälla för dubbel straffbarhet för brott begångna i dessa situationer. Denna fråga behandlas i avsnitt 11.3.7, där också regleringen av vad som bör gälla vid viss annan utlandstjänstgöring redovisas.</P>
<P class="p56 ft10">När det däremot gäller behörighet att döma för brott som begåtts av någon annan på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig, föreligger det enligt Internationella straffrättsutredningens mening inte längre något behov av en sådan regel. Bestämmelsen motiverades vid sin tillkomst med att det under krig eller ockupation kunde vara nödvändigt att kunna hävda domsrätt över utlänningar som begått brott utanför Sverige även om dessa brott inte riktat sig mot ett svenskt allmänt eller enskilt intresse. Anledning saknas att frångå Internationella straffrättsutredningens bedömning att det är svårt att se att det finns något behov av en sådan bestämmelse. I den mån ett sådant brott riktat sig mot svenskt enskilt eller allmänt intresse kommer domsrätt att föreligga med stöd av detta skydds- intresse (se avsnitt 11.3.4). Att därutöver hävda domsrätt för gär- ningar där något sådant skyddsintresse inte är för handen vore att sträcka ut domsrätten relativt långt. En sådan reglering stämmer mindre väl överens med ambitionen att utformningen av bestäm- melser om extraterritoriell jurisdiktion ska präglas av restriktivitet. Någon särskild bestämmelse om domsrätt i dessa situationer ska den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken därför inte innehålla.</P>
<P class="p168 ft14">En ändring av forumreglerna i 19 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken</P>
<P class="p72 ft10">Bestämmelser om allmänt forum i brottmål finns i 19 kap. rättegångs- balken. Enligt huvudregeln, som finns i 19 kap. 1 §, ska ett brottmål prövas av rätten på den ort där brottet begicks. Bestämmelsen inne- håller därutöver en reglering av var ett brott ska anses begånget. Lagrummet motsvarar i stor utsträckning bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 4 § brottsbalken om lokalisering av brott. Med anledning av sitt förslag till en ny lydelse av 2 kap. 1 § brottsbalken, som enligt förslaget innehåller bestämmelser om var ett brott ska anses vara begånget, har Internationella straffrättsutredningen föreslagit att forumregeln i 19 kap. 1 § rättegångsbalken skulle anpassas till reform- förslaget beträffande 2 kap. brottsbalken. Utredningen ansluter sig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="p222dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387222x1.jpg/" id="p222img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">till Internationella straffrättsutredningens uppfattning att så lämp- ligen bör ske.</P>
<P class="p423 ft10">Internationella straffrättsutredningen har därutöver föreslagit en förändring beträffande 19 kap. 2 § rättegångsbalken. För det fall att ett lokalt brottmålsforum inte kan fastställas enligt den nyssnämnda huvudregeln i 19 kap. 1 §, kan regeringen under vissa förutsättningar anvisa en behörig tingsrätt. Bestämmelsen anger således att åtal för brott som har begåtts på utländsk ort eller på utländskt fartyg eller luftfartyg inom eller utom landet, ska upptas, om inte regeringen i ett enskilt fall förordnar annat, av den rätt där den misstänkte ska svara i tvistemål i allmänhet eller i den ort där han gripits eller annars uppehåller sig. Enligt Internationella straffrättsutredningens mening är regeringens möjlighet att anvisa forum mindre lyckad och prin- cipiellt något tveksam, varför utredningen föreslagit att det i stället ska införas en bestämmelse som utpekar Stockholms tingsrätt som allmänt reservforum i brottmål. I denna fråga kan det finnas skäl att frångå Internationella straffrättsutredningens bedömning. Genom att det finns en möjlighet för regeringen att anvisa en behörig dom- stol, kan den mest ändamålsenliga lösningen i varje enskilt fall upp- nås. För internationella brott, som utgör en sådan brottstyp som omfattas av tillämpningsområdet för 19 kap. 2 § rättegångsbalken, gäller att dessa hanteras i vart fall av åklagare i Stockholm, Göteborg och Malmö. I de fall då förundersökningen bedrivits av åklagare i någon av de två sistnämnda orterna, är lösningen med Stockholms tingsrätt mindre lämplig. Även andra hänsyn, som exempelvis var vittnen befinner sig, kan göra att annan tingsrätt än Stockholms tingsrätt framstår som mer ändamålsenlig i ett enskilt fall. Mot den bakgrunden bör regeringens möjlighet att anvisa brottmålsforum således behållas. Av dessa skäl föreslås här därför inte någon ändring av 19 kap. 2 § rättegångsbalken.</P>
<P class="p514 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft140">Gärningsmannen och svensk domsrätt</SPAN></P>
<P class="p515 ft9"><SPAN class="ft60">Förslag: </SPAN>Svensk domstol ska, liksom i dag, vara behörig att döma för brott som begåtts utomlands av någon som vid gärnings- tillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller när åtal väcks för brottet har förvärvat svenskt medborgarskap eller tagit hemvist i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="p223dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387223x1.jpg/" id="p223img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p516 ft10">Några särbestämmelser om domsrätt för brott som begåtts av personer som är medborgare i något annat nordiskt land ska inte finnas. Inte heller ska lagen innehålla någon särskild bestämmelse om domsrätt över brott, på vilket kan följa fängelse i mer än sex månader, som begåtts av utlänning som finns här i riket.</P>
<P class="p517 ft10">För domsrätt ska som huvudregel gälla krav på dubbel straff- barhet. Så är dock inte fallet för brott som begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av För- svarsmakten befann sig. Inte heller bör krav på dubbel straff- barhet uppställas för brott som begåtts av vissa personer som del- tagit i fredsfrämjande insatser eller civil krishantering.</P>
<P class="p518 ft9">Med tillämpning av den aktiva personalitetsprincipen föreligger, som tidigare nämnts (se bl.a. avsnitt 7.2.2) domsrätt över brott som har begåtts av den egna statens medborgare och, som regel, av personer som har hemvist i staten.</P>
<P class="p95 ft10">Som Internationella straffrättsutredningen påpekat, är brottsbalkens nuvarande jurisdiktionsbestämmelser som tar utgångspunkt i den aktiva personalitetsprincipen vidsträckta. Således framgår av 2 kap.</P>
<P class="p519 ft10"><SPAN class="ft17">2</SPAN><SPAN class="ft82">§ brottsbalken i dess nuvarande lydelse att svensk domstol är behö- rig att döma över brott som begåtts utomlands om gärningsmannen är svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige, om gärningsmannen är utlänning utan hemvist i Sverige, men efter brottet blivit svensk medborgare eller tagit hemvist här, eller om gärnings- mannen är medborgare i något av de andra nordiska länderna och finns i Sverige. Dessutom gäller domsrätt för brott begångna av annan utlänning som finns här i landet om det på det aktuella brottet kan följa fängelse i mer än sex månader. Internationella straffrätts- utredningen har föreslagit en begränsning av domsrätten i detta av- seende på så sätt att det inte föreslås någon särskild behörighetsregel för de två sistnämnda situationerna (nordiska medborgare eller andra utlänningar som finns här i landet, under förutsättning att det på brottet kan följa fängelse i mer än sex månader). Bestämmelsen om nordiska medborgare har sin grund i det nordiska samarbetet med överförande av lagföring, dvs. en specialregel om ställföreträd- ande straffrättskipning. Genom förslaget till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken införs en särskild domsrättsbestämmelse som tar sikte på denna princip (se avsnitt 11.3.6) och det saknas därför fortsätt-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">ningsvis behov av en särskild behörighetsregel för nordiska med- borgare. När det gäller brott som begåtts av annan utlänning som finns här i landet om det för brottet enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än sex månader, är syftet med även den bestämmelsen att lämna utrymme för lagföring enligt principen om ställföreträd- ande straffrättskipning. Som ett skäl för regeln har också framhållits att den gör det möjligt att åtala för brott som riktat sig mot svenskt enskilt intresse, dvs. med stöd av passiva personalitetsprincipen. Liksom är fallet med regeln avseende nordiska medborgare innebär förslaget till en ny lydelse av 2 kap. brottsbalken att den nya bestäm- melsen om domsrätt med stöd av principen om ställföreträdande straffrättskipning gör att det inte finns något behov av den särskilda behörighetsregeln angående andra utlänningar som finns här i landet. Även förslaget om ny behörighetsgrund med stöd av passiva perso- nalitetsprincipen talar i samma riktning. Internationella straffrätts- utredningens bedömning i dessa hänseenden bör godtas.</P>
<P class="p338 ft10">En grundläggande ambition med den reformerade lydelsen av de generella domsrättsbestämmelserna i 2 kap. brottsbalken är dels att extraterritoriell jurisdiktion ska tillämpas restriktivt och endast när det finns ett verkligt behov därav, dels att dubbelregleringar överlag bör undvikas. I den mån domsrätt föreligger med stöd av andra be- stämmelser, bör således den vidsträckta jurisdiktionen i nuvarande 2 kap. 2 § brottsbalken inskränkas på sätt Internationella straffrätts- utredningen föreslagit. Huvudregeln om behörighet för domstol att döma över brott som begåtts av svensk medborgare eller utlänning med hemvist här, bör däremot behållas och kompletteras med ett förtydligande av att det är förhållandena vid gärningstillfället respek- tive när åtal väcks som är avgörande. Även personer som mer var- aktigt vistas här i landet, men som inte har getts vare sig tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd, kan vid bedömningen av denna fråga anses ha hemvist här. Så kan exempelvis vara fallet med per- soner som ansökt om uppehållstillstånd, men fått avslag, dock utan att beslutet att avvisa personen har kunnat verkställas.</P>
<P class="p338 ft10">Även i ett annat avseende kan en förändring i förhållande till gällande rätt vara motiverad. Så är fallet med den bestämmelse som i dag finns i 2 kap. 3 § 2 brottsbalken, i den del det gäller behörighet att döma för alla typer av brott som begåtts utomlands av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvars- makten befann sig. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11.3.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">Enligt tredje punkten i nyss nämnda lagrum gäller domsrätt också över brott som begåtts av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polis- myndighetens utlandsstyrka. Internationella straffrättsutredningen har konstaterat att bestämmelserna saknar betydelse för att skapa domsrätt. Som skäl härför har angetts att de gärningsmän som om- fattas av nyss nämnda domsrättsbestämmelser regelmässigt är svenska medborgare eller i vart fall utländska medborgare med hemvist här och har därför funnit att dessa bestämmelser bör upphävas. Utred- ningen ansluter sig till Internationella straffrättsutredningens bedöm- ning. Däremot bör, som nämnda utredning också föreslagit, undan- tag göras från kravet på dubbel straffbarhet eftersom de personer som avses regelmässigt inte är underkastade vistelsestatens jurisdik- tion. Undantaget bör omfatta brott som begåtts av personal inom Försvarsmakten och Polismyndighetens utlandsstyrka, men också andra personer som för svensk räkning deltar i eller medverkar i internationella fredsfrämjande insatser eller internationell civil kris- hantering. En bestämmelse härom ska tas in i den föreslagna lydelsen till 2 kap. 5 § brottsbalken. I kravet på att de personer som omfattas av bestämmelsen ska för svensk räkning delta eller medverka i inter- nationella fredsfrämjande insatser eller internationell civil krishan- tering, ligger att det för att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att det finns en koppling mellan gärningsmannen, dennes uppdrag och det brott som begåtts. Exempelvis torde en situation där en per- son som för svensk räkning deltar i en internationell fredsfrämjande insats och som under tjänstgöringstiden gör sig skyldig till ett brott helt utan koppling till uppdraget, inte omfattas av undantaget från kravet på dubbel straffbarhet. I vilken mån svensk domsrätt före- ligger över ett sådant brott, om gärningsmannen inte är svensk med- borgare eller har hemvist i Sverige, regleras huvudsakligen av be- stämmelserna om domsrätt som baseras på svenskt allmänt intresse. Det kan t.ex. vara fråga om personer som, utan att vara svenska medborgare eller ha hemvist här, anlitats av en svensk myndighet för att utföra arbetsuppgifter som innefattar allmän ställning. För brott som begåtts i samband med utövningen av sådan tjänst eller sådant uppdrag föreligger svensk domsrätt (se avsnitt 11.3.4) och något krav på dubbel straffbarhet ställs inte upp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="p226dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387226x1.jpg/" id="p226img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft140">Skyddsintresse kan skapa domsrätt</SPAN></P>
<P class="p372 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Svensk domstol ska vara behörig att döma för brott som har riktat sig mot ett svenskt enskilt intresse. Därmed avses en svensk medborgare eller någon annan som har hemvist i Sverige, liksom en svensk juridisk person. Ett krav på dubbel straffbarhet ska gälla.</P>
<P class="p520 ft10">Domsrätt ska också föreligga för brott som riktat sig mot ett svenskt allmänt intresse. Så är fallet för brott som riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse. Dessutom ska svensk domstol vara behörig att döma över brott som har begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning. Något krav på dubbel straffbarhet ska inte ställas upp i dessa fall.</P>
<P class="p521 ft14">Svenskt enskilt intresse</P>
<P class="p98 ft10">Med stöd i den passiva personalitetsprincipen kan, som tidigare nämnts, en stat hävda jurisdiktion över angrepp som riktats mot statens med- borgare, medan statsskyddsprincipen skapar domsrätt i förhållande till angrepp som riktats mot staten (se avsnitt 7.2.2). Internationella straffrättsutredningen har framhållit att den passiva personalitets- principens betydelse som domsrättsgrundande anknytningsfaktor har vuxit under senare år, främst på grund av den ökade uppmärksamhet som brottsoffrens situation fått. Omfattningen av principen är dock omtvistad i den folkrättsliga doktrinen. En alltför extensiv tillämp- ning av den passiva personalitetsprincipen som stöd för extraterri- toriell jurisdiktion framstår därför inte som lämplig. Tillämpningen bör ske med viss försiktighet och, när det gäller andra än mycket grova brott, som exempelvis terroristbrott, kombineras med ett krav på dubbel straffbarhet. Internationella straffrättsutredningen har föreslagit att en uttrycklig behörighetsregel bör införas när det gäller brott som riktats mot ett svenskt enskilt intresse. Inte endast fysiska personer – svenska medborgare och andra som har hemvist här – ska omfattas av bestämmelsen utan även svenska juridiska personer. Med juridisk person kan i sammanhanget också avses stat, kommun och andra personer av offentligrättslig karaktär när de agerar i privat-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft25">rättsliga sammanhang. I likhet med Internationella straffrättsutred- ningens bedömning anser utredningen att en bestämmelse med det nyssnämnda innehållet bör införas bland de generella domsrätts- reglerna i 2 kap. brottsbalken. Bestämmelsens tillämpning bör, som nämnts, begränsas av ett krav på dubbel straffbarhet. Dessutom bör det omfattas av bestämmelserna om åtalsförordnande (se vidare i av- snitt 11.3.7 respektive 11.3.9).</P>
<P class="p66 ft14">Svenskt allmänt intresse</P>
<P class="p72 ft8">Brott som riktar sig mot en stats nationella intressen omfattas regelmässigt inte av andra staters strafflagstiftning. Detta innebär att i de fall då ett brott mot svenska allmänna intressen har begåtts utanför Sverige av någon som inte är svensk medborgare eller har hemvist här, det därför skulle kunna saknas möjlighet att lagföra en misstänkt gärningsman härför. En sådan situation av straffrihet vore självfallet otillfredsställande. Internationella straffrättsutredningens förslag innehåller en behörighetsgrundande bestämmelse som anger att svensk domsrätt föreligger för brott som har riktat sig mot Sveriges säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse. Det är således inte fråga om juris- diktion för varje gärning som kan uppfattas som ett angrepp mot staten, utan endast allvarligare sådana brott som på ett eller annat sätt rör statens kärnfunktioner. Bland de gärningar som omfattas av bestämmelsen finns dock brott som har begåtts i tjänsten eller under uppdrag som innefattar svensk allmän ställning, varmed också avses uppdrag som på avtalsrättslig basis genomförs av privata aktörer för offentligrättsliga aktörers räkning. Utredningen ansluter sig till Inter- nationella straffrättsutredningens uppfattning att en domsrättsbestäm- melse med den nyss beskrivna utformningen behövs och föreslår att en sådan reglering ska tas in bland reglerna om extraterritoriell juris- diktion i förslaget till 2 kap. 3 § brottsbalken. Något krav på dubbel straffbarhet bör inte ställas upp, främst eftersom de gärningar som det är fråga om, som nämnts, oftast inte är kriminaliserade i främ- mande länders strafflagstiftning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="p228dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387228x1.jpg/" id="p228img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft140">Domsrätt över vissa brott</SPAN></P>
<P class="p372 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Svensk domstol ska, liksom är fallet i dag, vara behörig att döma för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsför- brytelser som avses i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser<SPAN class="ft64">3 </SPAN>oavsett var brotten begåtts och vem som har begått dem.</P>
<P class="p522 ft9">Sådan behörighet ska också gälla för vissa av de andra brott som i dag är reglerade i 2 kap. 3 § 6 brottsbalken och för gärningar som omfattas av tortyrbegreppet enligt artikel 1 i FN:s konven- tion mot tortyr.</P>
<P class="p523 ft9">Bestämmelsen i 2 kap. 3 § 7 om behörighet att döma för brott för vilka det lindrigaste straffet enligt svensk rätt är fängelse i fyra år eller därutöver ska upphävas.</P>
<P class="p524 ft14">Brott enligt lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser</P>
<P class="p98 ft10">Enligt gällande svensk rätt föreligger universell jurisdiktion över brott som upptas i lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Detta är helt i linje med vad Internationella straffrättsutredningen föreslagit. Inom ramen för uppdraget att över- väga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas möjligheter att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott har frågan om domsrätt över detta brott behandlats särskilt, i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p298 ft9">Lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigs- förbrytelser omfattar inte gärningar som består i en omedelbar och offentlig uppmaning att begå folkmord. Sådana gärningar kan i stället bedömas utgöra uppvigling enligt 16 kap. 5 § brottsbalken. För att sådana uppmaningar till folkmord ska omfattas av universell juris- diktion ska en särskild reglering därom föras in i 2 kap. brottsbalken, liksom är fallet i dag och som även Internationella straffrättsutred- ningen föreslagit.</P>
<P class="p525 ft69"><SPAN class="ft67">3</SPAN><SPAN class="ft68">I avsnitt 6.2.6 föreslås att lagen ska namnändras till lagen om vissa internationella brott.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Domsrätt över vissa ytterligare brott</P>
<P class="p72 ft10">Av 2 kap. 3 § 6 brottsbalken, i dess nuvarande lydelse, framgår att svensk domstol är behörig att döma för vissa närmare angivna brott. Så är fallet, förutom såvitt avser den ovannämnda 2014 års lag, för kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage, penningför- falskning, försök till sådana brott, olovlig befattning med kemiska vapen, olovlig befattning med minor, osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, brott som avses i 5 § samma lag, uppvigling som bestått i en omedelbar och offentlig uppmaning att begå folkmord och brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning.</P>
<P class="p73 ft8">Bestämmelsen, som brukar anses ge uttryck för universalitets- principen, bör enligt Internationella straffrättsutredningens förslag i huvudsak överföras till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken. Enligt nämnda utrednings bedömning bör dock bestämmelsen be- gränsas till att omfatta endast brott där det finns stöd i allmän folkrätt för att hävda universell jurisdiktion eller där det i vart fall enligt en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige finns en klar skyldighet eller rätt att utöva jurisdiktion i vidare om- fattning än som följer av övriga jurisdiktionsprinciper. Utredningen ansluter sig till denna bedömning. Brotten kapning, sjö- eller luft- fartssabotage, flygplatssabotage och försök till sådana brott uppfyller dessa kriterier och bör även fortsättningsvis omfattas av domsrätten. Så är också fallet med brotten osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Motsatt förhållande gäller däremot för brotten penningförfalskning och försök därtill, olovlig befattning med kemiska vapen samt olovlig befattning med minor, som följaktligen inte bör omfattas av aktuell behörighetsregel. För dessa sistnämnda brott bör dock gälla att de ska utgöra ett undantag från det annars uppställda kravet på dubbel straffbarhet.</P>
<P class="p66 ft14">Domsrätt över gärningar som utgör tortyr</P>
<P class="p55 ft10">Sverige har, i enlighet med FN:s konvention mot tortyr från 1984, åtagit sig att straffbelägga tortyr. Vid tillträdet till konventionen konstaterades att de svenska förpliktelserna i detta avseende kunde anses vara uppfyllda genom olika straffbestämmelser rörande vålds-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="p230dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387230x1.jpg/" id="p230img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft8">eller sexualbrott såsom grov misshandel, våldtäkt m.fl., vilka då redan var i kraft. FN:s kommitté mot tortyr (CAT), som övervakar stater- nas förpliktelser enligt konventionen, har vid ett antal tillfällen ut- talat kritik mot Sverige för att tortyrbrottet inte kriminaliseras sär- skilt i svensk rätt.<SPAN class="ft142">4 </SPAN>Internationella straffrättsutredningen har anslutit sig till uppfattningen att tortyrbrottet faller under befintlig straff- lagstiftning och att någon särskild kriminalisering av detta brott därför inte är påkallad. Ett sådant brott skulle enligt Internationella straffrättsutredningens uppfattning också bli svårt att inordna i den systematik som svensk strafflagstiftning bygger på. Internationella straffrättsutredningen har konstaterat att sedvanliga jurisdiktions- bestämmelser blir tillämpliga avseende domsrätt över gärningar som kan utgöra tortyr i konventionens mening. Enligt allmän folkrätt omfattas dock tortyrbrottet av universell jurisdiktion, varför utred- ningen har föreslagit att en särskild domsrättsbestämmelse bör in- föras i 2 kap. brottsbalken för att säkerställa en sådan jurisdiktion.</P>
<P class="p526 ft9">Utredningen delar Internationella straffrättsutredningens bedöm- ning att 2 kap. brottsbalken bör innehålla en bestämmelse av inne- börd att för sådana handlingar som utgör tortyr enligt den definition som ges i artikel 1 i FN:s konvention mot tortyr ska gälla universell jurisdiktion. Eftersom tortyrbrottet inte utgör något särskilt brott enligt svensk rätt bör bestämmelsen dock ges en något annan ut- formning än vad Internationella straffrättsutredningen föreslagit. Av bestämmelsen bör således framgå att svensk domstol är behörig att döma för brott som omfattas av tortyrbegreppet i enlighet med tortyrkonventionen.</P>
<P class="p105 ft10">Ett förslag om att införa ett särskilt tortyrbrott i svensk rätt finns i departementspromemorian <SPAN class="ft12">Ett särskilt tortyrbrott? </SPAN>(Ds 2015:42). Promemorian innehåller även ett förslag om införande av en särskild bestämmelse om universell jurisdiktion för ett sådant tortyrbrott. Förslagen bereds i Regeringskansliet, men det är för närvarande oklart vad som blir utfallet av denna beredning. Det finns därför anledning att här lämna ett förslag avseende jurisdiktion över brott som om- fattas av tortyrbegreppet, för det fall att ett särskilt tortyrbrott inte skulle komma att införas. Jurisdiktionen över brott som omfattas av tortyrbegreppet enligt konventionen mot tortyr bör vara universell.</P>
<P class="p527 ft69"><SPAN class="ft67">4</SPAN><SPAN class="ft68">Om CAT:s uppfattning i fråga bl.a. om svensk kriminalisering av tortyrbrottet, se vidare </SPAN><NOBR>CAT/C/SWE/CO/6–7</NOBR> och CAT/C/SWE/QPR/8.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Särskilt om terroristbrott</P>
<P class="p72 ft8">Lagen (2003:148) om straff för terroristbrott innehåller bestämmel- ser för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF. Enligt lagen (se 2 §) ska den dömas för terroristbrott som begår en gärning som preciseras närmare i 3 §, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisa- tion och avsikten med gärningen är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd eller allvarligt destabilisera eller förstöra grund- läggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala struk- turer i en stat eller i en mellanstatlig organisation. Bland gärningarna i 3 § finns mord, grov misshandel, människorov, mordbrand och olika former av sabotagegärningar. Enligt lagen är dessutom försök, förberedelse eller stämpling till samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra terroristbrott straffbart. Även 5 § i lagen innehåller vissa ansvarsbestämmelser.</P>
<P class="p429 ft10">Enligt gällande rätt föreligger domsrätt över terroristbrott på så sätt att terroristbrott, försök, förberedelse och stämpling till sådant brott liksom brott som avses i 5 § i lagen, finns med i uppräkningen i 2 kap. 3 § 6 brottsbalken. Svensk domstol är således behörig att döma över dessa brott, oberoende av var brottet är begånget och av vem. Även fortsättningsvis bör universell jurisdiktion över terrorist- brott säkerställas. En bestämmelse härom bör därför tas in i förslaget till 2 kap. 3 § första stycket 6 brottsbalken. Eftersom fråga är om universell jurisdiktion gäller inte något krav på dubbel straffbarhet.</P>
<P class="p66 ft14">Bestämmelsen i 2 kap. 3 § 7 brottsbalken ska upphävas</P>
<P class="p528 ft10">Av 2 kap. 3 § 7 brottsbalken, i dess nuvarande lydelse, framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott om det lindrigaste straff som i svensk rätt är föreskrivet för brottet är fängelse i fyra år eller däröver. Något krav på anknytning till Sverige ställer bestäm- melsen inte upp. Internationella straffrättsutredningen har föreslagit att denna bestämmelse ska upphävas. Anledningen härtill är att det enligt utredningens mening inte är ett berättigat intresse för Sverige</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="p232dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387232x1.jpg/" id="p232img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft9">att svensk domstol ska kunna döma över brott som helt saknar an- knytning till Sverige i andra fall än då det är fråga om allvarliga brott mot den internationella rätten. Utredningen ansluter sig till Inter- nationella straffrättsutredningens bedömning att en sådan bestäm- melse torde sträcka sig längre än vad folkrätten egentligen medger och att bestämmelsen därför bör upphävas. En inskränkning av doms- rätten i detta avseende ligger väl i linje med den uttalade ambitionen att extraterritoriell jurisdiktion bör tillämpas restriktivt. Behovet av domsrätt över allvarliga brott är tillgodosett genom övriga bestäm- melser i 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p529 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.6</SPAN><SPAN class="ft140">Härledd jurisdiktion – principen om ställföreträdande straffrättskipning</SPAN></P>
<P class="p530 ft10"><SPAN class="ft126">Förslag: </SPAN>Svensk domstol ska vara behörig att döma för brott som har begåtts av någon som befinner sig i Sverige om en främmande stat har begärt att lagföring för brottet ska överföras hit. Det- samma ska gälla om en begäran om utlämning eller överlämnande för brottet har lämnats utan bifall. Domsrätt ska också föreligga om brottet omfattas av en internationell överenskommelse eller annan förpliktelse som är bindande för Sverige och enligt vilken det föreligger en skyldighet att utan undantag pröva frågan om åtal om den misstänkte inte utlämnas eller överlämnas.</P>
<P class="p531 ft10">Behörighet för svensk domstol att döma över ett brott kan under vissa förutsättningar föreligga enligt principen om ställföreträdande straffrättskipning (se avsnitt 7.2.2). I dessa fall grundar sig behörig- heten inte på någon särskild anknytning till Sverige, utan domsrätten härleds från en annan stat. En förutsättning härför är att den andra staten har domsrätt enligt sedvanliga anknytningsprinciper. Juris- diktion som på detta sätt härleds från en annan stat utgår från det faktum att det enligt allmän folkrätt inte finns någon generell skyl- dighet att utlämna misstänkta gärningsmän till en annan stat. Den stat som inte utlämnar någon kan i stället, i den andra statens intresse, lagföra den misstänkte. Principen om ställföreträdande straffrättskip- ning förekommer inte endast i den allmänna folkrätten, utan också ofta i internationella överenskommelser på straffrättens område.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft10">Internationella straffrättsutredningen har föreslagit att det refor- merade 2 kap. brottsbalken bör innehålla en behörighetsregel som ger svensk domstol rätt att döma över brott genom att domsrätten härleds från en annan stat. Utredningen ansluter sig till denna be- dömning. Bestämmelsen bör lämpligen utformas på sätt Internatio- nella straffrättsutredningen föreslagit, dvs. med precisering av i vilka tre situationer jurisdiktion kan aktualiseras. En förutsättning för domsrätt är att den person som ska lagföras befinner sig i Sverige.</P>
<P class="p95 ft25">Svensk domstol är, i det första typfallet, behörig att döma om en främmande stat har begärt att lagföringen ska överföras hit. Med tillämpning av denna bestämmelse kan bl.a. det samarbete om lag- föring som gäller mellan de nordiska länderna, och som enligt gäll- ande rätt gett upphov till regleringen i 2 kap. 2 § första stycket 2 brottsbalken, fortgå i samma utsträckning som är möjligt med nu- varande regelverk. För att säkerställa det nordiska samarbetet bör, som Internationella straffrättsutredningen föreslagit, brott som be- gåtts i något av de andra nordiska länderna eller på fartyg eller luft- fartyg i reguljär trafik mellan orter i Sverige och någon av de nämnda staterna, vara undantagna krav på åtalsförordnande (se 7 § andra stycket 5 i förslaget till en ny lydelse av 2 kap. brottsbalken). Enligt gällande rätt finns i 2 kap. 3 a § brottsbalken en bestämmelse som anger att svensk domstol är behörig att döma med stöd av reglerna i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott. Med den mer generella behörighetsregel som föreslås – att en främmande stat har begärt att lagföring ska ske i Sverige – finns inte längre något behov av en särskild bestämmelse som tar sikte på 1976 års lag. Däremot bör 2 kap. brottsbalken innehålla en hänvis- ning till att det i 6 § i nyssnämnda lag finns en behörighetsskapande bestämmelse.</P>
<P class="p227 ft9">Svensk domstol bör vidare vara behörig att döma i de fall då en begäran om utlämning eller överlämnande av en misstänkt gärnings- man har lämnats utan bifall. Det bör inte ställas upp något krav på att en särskild framställan om överförande av lagföring behöver göras sedan framställan om utlämning eller överlämnande har lämnats utan bifall.</P>
<P class="p113 ft10">Det tredje fallet av domsrätt med stöd i principen om ställföre- trädande straffrättskipning är de fall då ett brott omfattas av en inter- nationell överenskommelse eller annan förpliktelse som är bindande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="p234dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387234x1.jpg/" id="p234img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft10">för Sverige och enligt vilken det föreligger skyldighet att utan undan- tag pröva frågan om åtal om den misstänkte inte utlämnas eller över- lämnas. I dessa fall krävs inte att den främmande stat som primärt har domsrätt över det aktuella brottet agerar. En sådan skyldighet att lagföra kan bl.a. framgå av internationella konventioner som Sverige har tillträtt eller av <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> förpliktelser (se avsnitt 7.5).</P>
<P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.7</SPAN><SPAN class="ft140">Dubbel straffbarhet</SPAN></P>
<P class="p370 ft10"><SPAN class="ft126">Förslag: </SPAN>Svensk behörighet att döma för brott som begåtts på en främmande stats område ska som huvudregel föreligga endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten. Ett så- dant krav på dubbel straffbarhet ska dock inte gälla i de fall då behörigheten grundas på flaggstatsprincipen, statsskyddsprincipen eller universalitetsprincipen. Undantag ska också göras för bl.a. brott för vilka det lindrigaste straff som är föreskrivet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer.</P>
<P class="p532 ft9">I de fall då kravet på dubbel straffbarhet är uppfyllt, ska inte dömas till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brott enligt lagen på gärningsorten.</P>
<P class="p533 ft9">Huvudregeln vid extraterritoriell jurisdiktion är enligt gällande rätt att svensk domsrätt föreligger endast om den aktuella gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten (se 2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken). Detta bör, liksom Internationella straffrätts- utredningen föreslagit, även fortsättningsvis vara huvudregeln för domsrätt över brott som begåtts utomlands. Om ett brott har be- gåtts på flera staters område, bör kravet på dubbel straffbarhet anses vara uppfyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på åtminstone en av de andra gärningsorterna.</P>
<P class="p89 ft10">Från huvudregeln görs i gällande rätt ett antal undantag. Så är bl.a. fallet med brott som begåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller om det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg. Detsamma gäller i fråga om brott som på närmare angivet sätt riktat sig mot Sverige som stat eller mot något annat svenskt allmänt intresse. Inte heller för internationella brott gäller något krav på dubbel straffbarhet. Efter att ha konsta-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">terat att dessa undantag från kravet på dubbel straffbarhet är i över- ensstämmelse med folkrätten, har Internationella straffrättsutred- ningen föreslagit att motsvarande ska gälla också framöver. Här görs ingen annan bedömning än den Internationella straffrättsutredningen gjort. Detta innebär att något krav på dubbel straffbarhet inte ska gälla då domsrätt föreligger enligt förslaget till 2 kap. 3 § 1 (flaggstats- principen), 4 (statsskyddsprincipen) eller 6 (universalitetsprincipen).</P>
<P class="p95 ft8">Internationella straffrättsutredningen har emellertid föreslagit ytterligare undantag. Enligt gällande rätt gäller inte heller något krav på dubbel straffbarhet för brott som någon som tillhör Försvars- makten har begått på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning. Av skäl som framgår i avsnitt 11.3.2 bör denna bestämmelse ändras på så sätt att den inte längre utgör en självständig domsrättsbestämmelse. Där- emot bör brott som någon som tillhör Försvarsmakten har begått på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig, undantas från kravet på dubbel straffbarhet. Regleringen bör dock, som fram- går av nyss nämnda avsnitt 11.3.2, inte omfatta även brott som någon annan begått på ett område där Försvarsmakten befann sig för annat ändamål än övning.</P>
<P class="p534 ft10">Vidare gäller redan i dag ett undantag beträffande brott som be- gås vid tjänstgöring vid utlandsstyrka inom Försvarsmakten eller Polismyndigheten. Det är då fråga om deltagande i internationella fredsfrämjande insatser eller internationella civila krishanterings- insatser. Bestämmelserna bör, liksom Internationella straffrättsutred- ningen föreslagit, i sak gälla oförändrade även enligt den nu föreslagna nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken. Som framgår av avsnitt 11.3.3 bör i detta sammanhang även inkluderas personer som, utan att tillhöra Försvarsmakten eller Polismyndigheten, deltar i sådana internatio- nella insatser. Detta uttrycks i förslaget till 2 kap. 5 § andra stycket 2 brottsbalken som ”någon som är anställd av en svensk myndighet”, varmed således avses personer som är anställda inom försvaret eller polisen, men också andra personer, som exempelvis domare eller åkla- gare.</P>
<P class="p113 ft10">I nuvarande 2 kap. 3 § 3 a brottsbalken görs undantag från kravet på dubbel straffbarhet vidare för brott som har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kust-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">bevakningen, som utför arbetsuppgifter enligt en internationell över- enskommelse som Sverige har tillträtt. Internationella straffrätts- utredningens förslag innebär att brott som begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning, t.ex. vid statens anlitande av privata företag för bevakningsuppgifter, hänförs till stats- skyddsprincipen (se förslaget till 2 kap. 3 § 4 brottsbalken). Sådana brott omfattas av det generella undantaget från kravet på dubbel straffbarhet som gäller för sådan domsrätt. Utredningen ansluter sig till denna bedömning och föreslår därför inte heller någon motsvarig- het till nuvarande 2 kap. 3 § 3 a brottsbalken.</P>
<P class="p105 ft10">Av skäl som har utvecklats i avsnitt 11.3.5 har Internationella straffrättsutredningen föreslagit att det i den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken inte ska finnas någon bestämmelse som motsvarar nu- varande 3 § 7, dvs. som ger svensk domstol generell behörighet att döma över brott för vilket det lindrigaste straffet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer. Enligt förslaget krävs i sådana fall i stället någon sådan anknytning till Sverige att domsrätt föreligger med stöd av någon av de sedvanliga jurisdiktionsprinciperna. Ett generellt undantag från kravet på dubbel straffbarhet är dock befogat. Brott för vilka ett så högt straffminimum har föreskrivits är av allvarligt slag och i de fall då svensk domstol är behörig att döma över brotten, bör svensk domsrätt säkerställas utan risk för att straffbestämmelser på gärningsorten kan innebära att lagföringen här i landet hindras. Utredningen föreslår därför, i likhet med Internationella straffrätts- utredningen, att något krav på att sådana gärningar ska vara straff- bara även på gärningsorten inte ska upprätthållas.</P>
<P class="p330 ft10">Förslaget till 2 kap. 5 § brottsbalken innehåller dessutom, i enlig- het med Internationella straffrättsutredningens förslag, att för vissa andra närmare angivna brott inte ska gälla krav på dubbel straff- barhet. Det gäller de brott som enligt gällande rätt är reglerade som internationella brott (se avsnitt 11.3.5), men där det folkrättsliga stödet för att brotten ska omfattas av universalitetsprincipen är tveksamt. För dessa brott bör dock gälla att något krav på dubbel straffbarhet inte ska upprätthållas. Detsamma ska gälla för vissa specialstraff- rättsliga bestämmelser, vilka behandlas i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p330 ft10">Sedan Internationella straffrättsutredningen lämnat sitt förslag till en ny lydelse av 2 kap. brottsbalken, har kretsen av brott som inte omfattas av krav på dubbel straffbarhet utvidgats. Det gäller bl.a. en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">rad olika sexualbrott mot personer som inte fyllt arton år, människo- handel och äktenskapstvång. Det bakomliggande syftet med avskaff- andet av kravet på dubbel straffbarhet i dessa fall har huvudsakligen angetts vara att möjligheterna till bestraffning i Sverige därigenom ökar, vilket ansetts angeläget då det är fråga om brottslighet som bedömts vara av allvarlig art. Mot den bakgrunden, och då någon inskränkning i gällande rätt inte bör göras i detta avseende, bör förslaget till 2 kap. 5 § brottsbalken innehålla även de undantag från kravet på dubbel straffbarhet som nu är aktuella. För terroristbrott enligt lagen om straff för terroristbrott föreslås (se avsnitt 11.3.5) en särskild bestämmelse om svensk domsrätt i 2 kap. 3 § första stycket 6 f. Något krav på dubbel straffbarhet gäller således inte för terrorist- brott. För de därmed sammanhängande brotten enligt lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskild allvarlig brottslighet i vissa fall samt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet bör göras undantag från kravet på dubbel straffbarhet.</P>
<P class="p113 ft10">Av gällande rätt (se 2 kap. 2 § tredje stycket brottsbalken) fram- går att svensk domstol inte får, i fall då kravet på dubbel straffbarhet är uppfyllt, döma till påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff som är stadgat för brottet enligt lagen på gärnings- orten. En sådan bestämmelse bör finnas också i en reformerad lyd- else av 2 kap. brottsbalken. I de fall då ett brott är att anse som be- gånget på flera orter, bör gälla att domstolen inte får döma till påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff som är stadgat för brottet på någon av gärningsorterna, dvs. straffmaximum i den stat med strängast straffskala för brottet avgör den övre gränsen för det straff som kan ådömas i svensk domstol.</P>
<P class="p95 ft10">Frågor om dubbel straffbarhet kan uppkomma också i samband med prövning av förekomsten av olika straffrihetsgrunder enligt lagen på gärningsorten, däribland preskription. Enligt gällande lydelse av 2 kap. 2 § brottsbalken är kravet på dubbel straffbarhet formulerat som ett krav på att gärningen ska vara ”fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten” för att inte omfattas av svensk jurisdiktion. Preskrip- tion medför att det inte längre går att döma till ansvar för brottet även om gärningen i sig var straffbelagd då brottet begicks. Betydel- sen av om preskription inträtt enligt lagen på gärningsorten belyses bl.a. i NJA 2008 s. 930. I målet ogillades ett åtal för brott som begåtts utom riket, som i och för sig omfattades av svensk domsrätt enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="p238dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387238x1.jpg/" id="p238img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft10">2 kap. 2 § brottsbalken, eftersom preskription för brottet inträtt enligt lagen på gärningsorten under målets handläggning i Sverige. Svenska preskriptionsavbrytande åtgärder ansågs inte ha preskriptions- avbrytande effekt enligt lagen på gärningsorten. Även om Högsta domstolen i avgörandet visserligen antyder att lämpligheten av att ge bestämmelsen den tolkning som domstolen givit den kan ifrågasättas, så är Högsta domstolens tolkning av bestämmelsen helt i överens- stämmelse med de förarbetsuttalanden som gjorts i det lagstiftnings- ärende som ledde fram till den nuvarande lydelsen av bestämmelsen (prop. 1972:98); en tolkning som Högsta domstolen också ansåg väl förenlig med lagtexten. Högsta domstolens tolkning torde också ligga i linje med de tankar som ligger bakom kravet på dubbel straffbarhet som villkor för nationell jurisdiktion. Den motsvarande regel om krav på dubbel straffbarhet som ges i 2 kap. 5 § i utredningens för- slag talar om ”gärning som är straffbar enligt lagen på gärningsorten”. Någon omedelbar avsikt att ändra innebörden av bestämmelsen i nu aktuellt avseende finns dock inte. Bestämmelsens närmare uttolkning i preskriptionssammanhang liksom rörande andra tänkbara straffrihets- grunder enligt lagen på gärningsorten får överlämnas till rättstillämp- ningen.</P>
<P class="p78 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.8</SPAN><SPAN class="ft140">Beaktande av utländsk brottmålsdom och påföljd</SPAN></P>
<P class="p372 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Om frågan om ansvar för brott har prövats genom en lagakraftvunnen dom som har meddelats av annan domstol än svensk domstol, ska hinder föreligga mot lagföring i Sverige av- seende samma gärning.</P>
<P class="p535 ft10">I vissa fall ska dock sådan lagföring vara möjlig, om inte annat följer av en internationell överenskommelse, eller föreskrift som meddelats med stöd därav, som är bindande för Sverige. I de fall då ny lagföring sker trots att det finns en tidigare utländsk dom, ska den svenska domstolen vid bestämmande av påföljd ta skälig hänsyn till den tidigare påföljden.</P>
<P class="p536 ft8">Enligt gällande rätt finns bestämmelser om på vilket sätt en tidigare utländsk brottmålsdom ska beaktas vid en eventuell svensk lagföring i 2 kap. 5 a § brottsbalken. I paragrafen räknas upp de situationer där</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">det föreligger hinder mot ny lagföring i Sverige, bl.a. genom att hän- visa till ett antal internationella överenskommelser. Om Sverige till- träder en ny överenskommelse, måste lagrummet ändras. Internatio- nella straffrättsutredningen har föreslagit en annan lagteknisk lös- ning, för att därigenom minska behovet av framtida lagändringar. I stället föreslås en huvudregel om att ny lagföring i Sverige är för- bjuden med avseende på en gärning som redan har varit föremål för prövning av annan domstol än svensk domstol. En sådan regel grun- dar sig på den gamla rättsprincipen <SPAN class="ft12">ne bis in idem </SPAN>– ingen ska dömas och straffas för samma sak två gånger. Principen återfinns i flera instrument på fri- och rättighetsområdet, t.ex. i 1966 års <NOBR>FN-konven-</NOBR> tion om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 14.7), i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet), lik- som i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 50). Rättigheterna enligt konventionerna gäller för den inomstatliga rätt- skipningen och vad gäller <NOBR>EU-stadgan</NOBR> inom det område som om- fattas av <NOBR>EU-rättens</NOBR> tillämpning. Principen är dock allmänt vedertagen i västerländsk rättstradition och bör inte åsidosättas enbart på den grunden att den första domen meddelats av en utländsk eller en internationell domstol. Av särskild betydelse kan vara avgöranden meddelade av tribunalen för det forna Jugoslavien och tribunalen för Rwanda. Utredningen delar bl.a. av dessa skäl Internationella straff- rättsutredningens bedömning att en sådan systematik är att föredra och ansluter sig till det förslag som lämnats.</P>
<P class="p96 ft9">Från huvudregeln bör, i enlighet med Internationella straffrätts- utredningens förslag, emellertid göras ett antal undantag. Således bör ny lagföring få ske om den tilltalade har frikänts från ansvar på den grunden att gärningen inte utgjorde brott enligt den lag som dom- stolen tillämpade. Vidare får ny lagföring ske om verkställighet av den påföljd som dömts ut av den tidigare domstolen inte pågår av annan anledning än att påföljden redan har verkställts i sin helhet eller att den har bortfallit enligt den lag som är tillämplig för verk- ställigheten. Ny lagföring ska också vara möjlig om brottet har be- gåtts i Sverige eller riktat sig mot ett svenskt allmänt intresse, om inte den tidigare lagföringen har skett på begäran av svensk myndig- het eller sedan personen utlämnats eller överlämnats från Sverige för lagföring.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft10">Internationella straffrättsutredningen har, mot bakgrund av att konstruktionen med en allmänt verkande huvudregel och ett antal undantag föreslagits, gjort bedömningen att det är både nödvändigt och lämpligt att införa en undantagsregel som gör det möjligt att bortse från en tidigare lagföring som uppenbart står i strid med svenska allmänna rättsprinciper. Så kan exempelvis vara fallet om en tidigare rättegång inte genomfördes på ett oberoende och opartiskt sätt eller om det står klart att den rättegång som genomförts i den andra staten har skett enbart för skens skull. En sådan bestämmelse framstår som rimlig och bör införas. Dessutom bör lagföring i Sverige vara möjlig om sådana förhållanden föreligger som enligt 58 kap. 3 § rättegångsbalken kan föranleda resning till men för den tilltalade.</P>
<P class="p105 ft10">I vissa internationella överenskommelser som Sverige har tillträtt, och i föreskrifter som har tillkommit med stöd av sådana överens- kommelser, finns bestämmelser som inverkar på möjligheten till svensk domsrätt i nu nämnt hänseende. Dessa överenskommelser kan så- ledes medföra en inskränkning av möjligheterna till prövning i Sverige. De överenskommelser som i dagsläget är relevanta är (se 2 kap. 5 a § fjärde stycket brottsbalken i dess nuvarande lydelse): den europeiska konventionen den 28 maj 1970 om brottmålsdoms internationella rättsverkningar, den europeiska konventionen den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål, konventionen den 26 juli 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen, protokollet den 27 sep- tember 1996 till konventionen om skydd av Europeiska gemenskap- ernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen, konventionen den 26 maj 1997 om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Euro- peiska unionens medlemsstater är delaktiga i, dock endast om gär- ningen omfattas av överenskommelsen, konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet den 14 juni 1985, konventionen den 25 maj 1987 mellan Europeiska gemenskapernas medlemsstater om förbud mot dubbel lagföring och andra protokollet den 19 juni 1997 till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överens- kommelsen. Internationella straffrättsutredningen har föreslagit att det ska åvila regeringen att tillkännage vilka internationella överens- kommelser som kan inverka på möjligheten till lagföring. En sådan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="p241dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387241x1.jpg/" id="p241img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">lösning framstår som ändamålsenlig, inte minst eftersom den rim- ligen minskar behovet av lagstiftningsåtgärder, och bör därför införas.</P>
<P class="p75 ft9">En följd av den föreslagna generella regleringen är att förbudet mot dubbel lagföring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humani- tär rätt bör upphävas.</P>
<P class="p85 ft16"><SPAN class="ft16">11.3.9</SPAN><SPAN class="ft140">Åtalsförordnande</SPAN></P>
<P class="p394 ft10"><SPAN class="ft126">Förslag: </SPAN>För brott som begåtts utomlands ska, som huvudregel, krävas att åtalsförordnande meddelas. I vissa undantagsfall ska också krävas åtalsförordnande för brott som begåtts i Sverige. Från kravet på åtalsförordnande ska vissa undantag göras.</P>
<P class="p395 ft10">Ansvaret för prövningen ska åvila riksåklagaren. Beslut om åtals- förordnande i fall som avses i 2 kap. 2 § första stycket <NOBR>1–5</NOBR> brotts- balken, i föreslagen lydelse, ska dock fattas av regeringen. För brott som har begåtts utomlands av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige får riksåklagaren överlämna prövningen till en annan allmän åklagare.</P>
<P class="p403 ft10">Vid riksåklagarens prövning ska bl.a. beaktas om ett åtal är för- enligt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser, i vilken utsträck- ning det föreligger anknytning till Sverige och vilka faktiska möj- ligheter det finns att utreda brottet och lagföra den misstänkte här.</P>
<P class="p412 ft9">Om det finns anledning att anta att prövningen har särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik, ska ärendet överlämnas till regeringen.</P>
<P class="p509 ft14">Systemet med åtalsförordnande ska bibehållas</P>
<P class="p528 ft10">Ett krav på åtalsförordnande innebär, som tidigare nämnts, att en särskild prövning ska göras innan åtal får väckas vid en svensk dom- stol. Såväl i Internationella straffrättsutredningens betänkande som i den efterföljande departementspromemorian har konstaterats att systemet med åtalsförordnande bör behållas. Det är också utred- ningens bedömning. Ett viktigt skäl härför är att ordningen med åtalsförordnande är ett effektivt sätt att upprätthålla en restriktiv</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft10">praxis såvitt avser användande av extraterritoriell jurisdiktion. En förut- sättning härför är självfallet att bestämmelserna om åtalsförordnande ges en lämplig omfattning och utformning. Inom ramen för en åtals- prövning finns utrymme för att göra en nödvändig intresseavväg- ning. Såväl Internationella straffrättsutredningens förslag som de för- slag som lagts fram i departementspromemorian innebär att ett särskilt förordnande om åtal ska krävas i samma omfattning som enligt gäll- ande rätt. Utredningen instämmer i även denna bedömning, liksom i de tidigare övervägandena om i vilka fall undantag från kravet på åtalsförordnande bör göras. I några fall är det möjligt att upphäva specialstraffrättsliga bestämmelser om åtalsförordnande och i stället ge brottsbalkens generella reglering tillämpning. Denna fråga be- handlas i avsnitt 11.4. Vad som bör gälla för åtalsförordnande beträf- fande aggressionsbrott, behandlas i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p78 ft14">Vem ska pröva frågan om åtalsförordnande?</P>
<P class="p63 ft10">Enligt gällande rätt är det regeringen som beslutar om åtalsförord- nande. I många fall – men inte alla – finns en möjlighet att delegera prövningen till riksåklagaren. En fråga att ta ställning till är i vilken utsträckning även denna ordning bör bibehållas, eller om en annan ansvarsfördelning mellan regeringen och riksåklagaren är mer lämplig.</P>
<P class="p91 ft25">Som utgångspunkt bör, som Internationella straffrättsutredningen framhållit, beslut som rör straffrättskipningen i princip ankomma på rättsväsendets myndigheter. Prövningen av åtalsförordnande inne- fattar en bedömning av en rad olika rättsliga frågor, huvudsakligen straffrättsliga, men också frågor gällande de mer praktiska förutsätt- ningarna för att väcka åtal och genomföra en brottmålsprocess i Sverige. Dessa omständigheter talar för att det primära ansvaret för att besluta i frågor om åtalsförordnande ska åvila riksåklagaren och inte regeringen.</P>
<P class="p89 ft10">I motsatt riktning talar det faktum att vissa fall, främst de som återfinns i nuvarande lydelse av 2 kap. 7 a och 7 b §§ brottsbalken, innefattar svåra bedömningar av både folkrättslig och utrikespolitisk art. Vid sådana prövningar är det alltså nödvändigt att beakta svenska folkrättsliga ståndpunkter och göra utrikespolitiska överväganden. Det är således inte i första hand fråga om rent rättsliga bedömningar utan även fråga om fall där rena lämplighetsöverväganden måste göras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">Ansvaret för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik åvilar regeringen och det framstår som mindre lämpligt, och dessutom i strid med regeringsformens bestämmelser, att helt överlämna detta utrikespoli- tiska ansvar till riksåklagaren. Mot denna bakgrund bör regeringen även fortsättningsvis ha det yttersta ansvaret för åtalsfrågor som kräver särskilda folkrättsliga eller utrikespolitiska överväganden. De ärenden som mera generellt innehåller en risk för att utrikes- eller säkerhetspolitiska aspekter aktualiseras återfinns i 2 kap. 2 § första stycket <NOBR>1–5</NOBR> brottsbalken i föreslagen lydelse. För åtalsprövning enligt nämnda bestämmelser ska, till skillnad mot vad Internationella straff- rättsutredningen förordat, således regeringen ansvara.</P>
<P class="p75 ft9">Ansvaret för åtalsprövning i övriga fall ska åvila riksåklagaren, vilket stämmer väl överens med de förslag som lämnades i såväl 2014 års departementspromemoria som i Internationella straffrätts- utredningens betänkande. Om det finns anledning anta att pröv- ningen har särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhets- politik, ska riksåklagaren överlämna ärendet till regeringen för beslut (se 2 kap. 8 § brottsbalken i föreslagen lydelse). Innan ett sådan över- lämnande sker, ska riksåklagaren först ha bedömt att det inte före- ligger hinder mot att väcka åtal.</P>
<P class="p73 ft10">Prövningen av frågan om åtalsförordnande ska meddelas kan också innefatta tämligen komplicerade bedömningar av främmande länders lagstiftning. Sådana frågor ligger, som framhållits i departements- promemorian, normalt sett inte inom en allmän åklagares sedvanliga verksamhet. I en del fall är dock frågan om åtalsförordnande mindre komplicerad. Så är särskilt fallet då det pga. den misstänkte gärnings- mannens medborgarskap eller hemvist finns en stark anknytning till Sverige. Det bör för sådana situationer finnas en möjlighet för riks- åklagaren att delegera till annan allmän åklagare. En bestämmelse här- om bör därför tas in i förslaget till 2 kap. 8 § brottsbalken.</P>
<P class="p66 ft14">Kriterier för riksåklagarens bedömning</P>
<P class="p72 ft8">I syfte att åstadkomma en effektiv, rättssäker och i möjligaste mån förutsebar rättslig prövning av frågan om åtalsförordnande, bör ett antal kriterier ställas upp för den prövning av frågan om åtalsför- ordnande som ska göras av riksåklagaren, eller av allmän åklagare i de situationer då prövningen delegerats. Utredningens överväganden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p490 ft9">och förslag i denna del stämmer i stor utsträckning överens med de förslag som lades fram i den tidigare nämnda departementsprome- morian.</P>
<P class="p362 ft25">En generell utgångspunkt för väckande av åtal är att tillämpliga folkrättsliga regler lämnar utrymme härför. En sådan bestämmelse föreslås i 2 kap. 12 § brottsbalken (se avsnitt 11.3.10) och finns i gällande rätt i 2 kap. 7 § brottsbalken. Denna reglering tar dock främst sikte på folkrättsliga begränsningar som kan inverka på möjlighet- erna att utöva nationell jurisdiktion, som exempelvis regler om im- munitet. Vid prövningen av om åtalsförordnande ska meddelas bör därutöver särskilt kontrolleras om svensk domsrätt är förenlig med allmänna folkrättsliga grundsatser och Sveriges internationella över- enskommelser ur ett bredare perspektiv.</P>
<P class="p105 ft25">Ytterligare ett kriterium att beakta vid prövningen är i vilken ut- sträckning den aktuella brottsligheten eller den misstänkte har an- knytning till Sverige. Särskilt vid utövande av extraterritoriell juris- diktion är det av grundläggande betydelse att domsrätt bör åberopas endast i de fall då det finns ett påtagligt och berättigat intresse av att lagföring kommer till stånd i Sverige. Som framhållits i departe- mentspromemorian, är skälen för åtal generellt sett starkare om det är fråga om brott mot svenska allmänna eller enskilda intressen än om en sådan koppling inte finns. Vid prövningen av om det finns ett påtagligt svenskt intresse bör också beaktas brottets svårhetsgrad. När det gäller brottslighet av allvarligare karaktär, kan intresset för svensk lagföring oftare sägas vara större än då fråga exempelvis är om bötesbrott eller brott som kan medföra endast ett kortare fäng- elsestraff.</P>
<P class="p338 ft10">Därutöver bör vid åtalsprövningen beaktas om några åtgärder för lagföring har inletts eller kommer att inledas i en annan stat eller vid en internationell domstol. Dessutom är det nödvändigt att väga in om det föreligger några praktiska svårigheter att utreda ett brott i Sverige, vilket främst kan vara fallet om den misstänkte gärnings- mannen eller bevispersoner finns utomlands. I prövningen ska därför slutligen ingå en bedömning av vilka faktiska möjligheter det finns för att utreda brottet här i landet. Dessa kriterier för bedömningen av om åtalsförordnande bör meddelas ska uttryckligen framgå av lagtexten. Avgörande för prövningen torde i de flesta fall bli en sam- manvägning av samtliga relevanta omständigheter i det enskilda ärendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="p245dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387245x1.jpg/" id="p245img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Särskilt om Justitiekanslern och Justitieombudsmannen</P>
<P class="p72 ft10">Åtalsförordnande kan enligt gällande rätt endast komma ifråga rör- ande åtal som väcks av allmän åklagare. Inom sina respektive tillsyns- områden har dock även Justitiekanslern (JK) och Justitieombuds- mannen (JO) behörighet att väcka åtal. Vid utformningen av be- stämmelser om åtalsförordnande bör därför också JK:s och JO:s ställning i detta avseende övervägas. Då någon av dessa institutioner beslutat om att väcka åtal torde som regel ett uppdrag ges till allmän åklagare att utföra åtalet. Det torde vara utomordentligt sällsynt att ett ärende som medfört att JK eller JO beslutat väcka åtal har sådana implikationer att en fråga om åtalsförordnande skulle kunna aktuali- seras. Så torde hittills aldrig ha skett. JK:s och JO:s tillsyn omfattar visserligen även utlandsmyndigheterna. Brott som vid sådana myn- digheter har begåtts av svenska eller lokalanställda tjänstemän i tjänsten kan i och för sig såväl enligt gällande rätt som enligt de förslag som här lämnas falla under svensk domstols jurisdiktion. Dessa brott är dock knappast av sådant slag att en fråga om åtalsförordnande bör aktualiseras och regleras. Härtill kommer att såväl JK som JO har en särskild ställning i det konstitutionella regelverket. JO är ett organ som lyder direkt under riksdagen medan JK lyder direkt under reger- ingen. Någon särskild reglering av frågan om åtalsförordnande be- döms mot denna bakgrund inte erforderlig för dessa två institutioner.</P>
<P class="p168 ft16">11.3.10 Folkrättsliga begränsningar</P>
<P class="p537 ft8"><SPAN class="ft120">Förslag: </SPAN>Svensk domstol ska i sin rättstillämpning iaktta de be- gränsningar av behörighet och tillämplighet av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en överenskommelse med annan stat eller mellanfolklig organisation som är bindande för Sverige.</P>
<P class="p538 ft10">Även om varje land kan välja hur de straffrättsliga domsrättsreglerna bör utformas, så sätter allmän folkrätt och internationella överens- kommelser gränser för hur den nationella domsrätten kan utövas. Enligt gällande rätt ska, som tidigare nämnts, i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet, utöver vad som i övrigt sägs i 2 kap. brottsbalken, de begränsningar iakttas som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser och, enligt vad därom är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft10">särskilt stadgat, av överenskommelser med främmande makt (se 2 kap. 7 § brottsbalken i dess nuvarande lydelse). I första hand tar bestämmelsen sikte på olika begränsningar av behörigheten som kan följa av immunitet, men även andra former av begränsningar omfattas.</P>
<P class="p105 ft10">Internationella straffrättsutredningen har funnit det självklart att en bestämmelse med detta innehåll ska finnas också fortsättningsvis. Utredningen gör ingen annan bedömning. Av bestämmelsens nuvar- ande utformning framgår att det inte endast är begränsningar av domstols behörighet som ska iakttas, utan också begränsningar av svensk lags tillämplighet. Därmed avses att bestämmelsen reglerar den formella domsrätten, men även sådana begränsningar av den materiella straffbarheten som kan följa av folkrätten. Någon ändring i den delen föreslås inte. När det däremot gäller den nu gällande bestämmelsen om att begränsningar av en behörighet som följer av en internationell överenskommelse gäller endast utifrån vad som är ”särskilt stadgat” finns det anledning att avvika från vad som gäller enligt den nuvarande lydelsen. Att kräva att inskränkningar i doms- rätten som följer av internationella överenskommelser måste ha in- korporerats i svensk rätt för att vara gällande, är olyckligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Vid bristande implementering skulle en begränsning i domsrätten inte gälla och den brottsmisstänkte riskera att dömas i ett fall där ett hävdande av domsrätt strider mot en inter- nationell överenskommelse som Sverige har tillträtt, men där över- enskommelsen ändå inte införlivats med svensk rätt genom lag. Detta är inte önskvärt. Liksom Internationella straffrättsutredningen funnit bör därför något krav på särskilt lagstöd i detta avseende inte upp- ställas. Att tolka svenska rättsregler i enlighet med de folkrättsliga förpliktelser som Sverige iklätt sig stämmer också väl överens med den fördragskonforma tolkningsprincip som svenska domstolar under de senaste årtiondena anslutit sig till vad gäller traktater som inte genom lag eller på annat vis införlivats med svensk rätt. Denna prin- cip innebär att svenska författningar ska presumeras vara förenliga med de internationella överenskommelser som Sverige ingått och svenska författningar ska därför tolkas i en fördragsvänlig anda. Be- stämmelsen kan, med den föreslagna utformningen, visserligen vålla tillämpningsproblem såväl för åklagare som för domstolar. Att und- vika en direkt folkrättsstridig rättstillämpning genom en alltför vid svensk domsrätt måste dock ses som ett övergripande intresse och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="p247dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387247x1.jpg/" id="p247img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">några mer omfattande rättstillämpningsproblem med den nuvarande inte helt tydliga bestämmelsen har utredningen inte kunnat konstatera.</P>
<P class="p15 ft9">Bland de begränsningar som omfattas av bestämmelsen är de som följer av överenskommelser med en mellanfolklig organisation. Det kan exempelvis röra sig om de åtaganden Sverige har med anledning av medlemskapet i EU.</P>
<P class="p539 ft76"><SPAN class="ft35">11.4</SPAN><SPAN class="ft87">Straffrättslig domsrätt i författningar utanför brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p540 ft8"><SPAN class="ft120">Förslag: </SPAN>Bestämmelserna om svensk domstols behörighet i 29 kap. 13 § miljöbalken, 14 § lagen (1996:314) om kontinentalsockeln, 10 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, 51 a § jaktlagen (1987:259), 17 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, 49 § fiskelagen (1993:787), 5 § lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerar- fartyget Estonia, 6 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, 9 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, 13 kap. 11 § luftfartslagen (2010:500), 17 kap. 2 § radio- och tv- lagen (2010:696) och 2 § lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition ska i sak gälla oförändrade, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken. Hän- visningar som i dessa lagrum görs till bestämmelser i 2 kap. brotts- balken, ska i stället göras till relevanta bestämmelser i den nya lydelsen av samma kapitel.</P>
<P class="p541 ft10">Bestämmelserna om svensk domstols behörighet i 3 § lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, 5 § andra stycket lagen (1982:963) om rymdverksamhet och 9 § lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner ska upphävas. I stället ska för dessa fall ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet gälla enligt 2 kap. 5 § brottsbalken i föreslagen lydelse.</P>
<P class="p517 ft8">De särskilda åtalsprövningsreglerna i 14 § lagen om konti- nentalsockeln, 5 § tredje stycket lagen om rymdverksamhet, 10 § lagen om vissa internationella sanktioner, 13 kap. 11 § luftfarts- lagen och 17 kap. 2 § radio- och <NOBR>tv-lagen,</NOBR> ska upphävas. Däremot ska den särskilda åtalsprövningsregeln i 10 kap. 11 § lagen om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="p248dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387248x1.jpg/" id="p248img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft13">åtgärder mot förorening från fartyg behållas, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p543 ft25">Bestämmelsen i 7 § lagen (1976:19) om internationellt sam- arbete rörande lagföring för brott angående visst hinder mot lagföring, ska i sak gälla oförändrad, men hänvisningen till 2 kap. brottsbalken anpassas till den nya lydelsen. Så ska, såvitt gäller bestämmelsen i 13 § samma lag om åtalsförordnande, också ske. Även bestämmelsen i 4 § lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet om visst hinder mot lag- föring ska i sak behållas oförändrad, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p544 ft14">Vissa specialstraffrättsliga regleringar bör behållas och andra kan upphävas</P>
<P class="p104 ft10">Utgångspunkten för utredningens överväganden är, som nämnts i avsnitt 11.2, att de särskilda bestämmelser om svensk domstols be- hörighet, åtalsprövning och krav på dubbel straffbarhet som finns i olika specialstraffrättsliga författningar ska finnas kvar endast i de fall då de generella bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken inte kan tillämpas. Utformningen av flera av de särskilda domsrättsbestäm- melserna är beroende av Sveriges åtaganden med anledning av olika internationella avtal. Dessa regler är olika långtgående och kan svår- ligen inordnas i de mer allmänna domsrättsbestämmelserna i 2 kap. brottsbalken. Mot denna bakgrund bör flertalet av de särskilda doms- rättsbestämmelserna i specialstraffrätten även fortsättningsvis regleras i respektive lag. Bestämmelserna bör i sak lämnas oförändrade, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken som här föreslås.</P>
<P class="p362 ft10">I en del fall syftar de specialstraffrättsliga domsrättsbestämmel- serna inte egentligen till att säkerställa en viss jurisdiktion, utan snarare att åstadkomma ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet. Mer- parten av sådana bestämmelser bör, som redovisas i det följande, upp- hävas och i stället ersättas med ett undantag i regleringen om dubbel straffbarhet i den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p338 ft9">Med den utformning av bestämmelserna om åtalsförordnande som förslaget till 2 kap. brottsbalken har, bör en del specialstraff- rättsliga bestämmelser, som behandlas i det följande, upphävas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Miljöbalken</P>
<P class="p146 ft9">Av 29 kap. 13 § miljöbalken framgår att den som begått brott enligt 8 § första stycket 12 i samma kapitel, döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelsen bör i sak behållas oförändrad, men hänvisningen till brottsbalken ändras till att avse 2 kap. 3 § i föreslagen lydelse, där den extraterri- toriella jurisdiktionen regleras.</P>
<P class="p66 ft14">Lagen om kontinentalsockeln</P>
<P class="p72 ft10">Enligt 10 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska svensk lag tillämpas inom anläggning och säkerhetszon utanför territorialgrän- sen, med undantag för bestämmelserna i minerallagen (1991:45) och lagstiftningen angående jakt och fiske. Anläggningen och zonen ska anses belägna inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium. Inter- nationella straffrättsutredningen har föreslagit att denna bestämmel- se ska behållas oförändrad och som skäl härför anfört att syftet med regeln är att klargöra att vattnet i en säkerhetszon inte är enskilt utan allmänt vatten och att vanliga svenska fastighetsrättsliga regler inte gäller för anläggningar där. Utredningen instämmer i Internationella straffrättsutredningens bedömning och föreslår ingen ändring av 10 §.</P>
<P class="p73 ft10">Vidare framgår av 14 § i lagen att den som utom riket har begått brott som avses i 11 § samma lag döms, om han eller hon finns i Sverige, efter lagen och brottsbalken samt vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig. Denna bestäm- melse bör, liksom Internationella straffrättsutredningen funnit, i sak behållas oförändrad, men hänvisningen till 2 kap. brottsbalken anpassas till den nya lydelsen. I 14 § tredje stycket finns en bestämmelse om åtalsförordnande. Prövningen av åtal kan ske med stöd av de allmänna bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken och den särskilda bestämmel- sen i tredje stycket ska därför upphävas.</P>
<P class="p66 ft14">Lagen om internationellt samarbete rörande lagföring för brott</P>
<P class="p528 ft8">Lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott innehåller bestämmelser om överförande av lagföring för brott till eller från stat som har tillträtt den europeiska konventionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft9">den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål. Av 7 § fram- går bl.a. att en framställning om överförande av lagföring inte får bifallas om hinder mot lagföring föreligger enligt 2 kap. 5 a § brotts- balken, i dess nuvarande lydelse. Denna bestämmelse bör anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken och hänvisning ska i stället göras till 2 kap. 9 § brottsbalken.</P>
<P class="p89 ft8">I 13 § samma lag finns en bestämmelse om undantag från åtals- förordnande, med en hänvisning till brottsbalken. Specialregeln bör lämpligen behållas i 1976 års lag, men hänvisningen anpassas till den föreslagna lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p170 ft14">Lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet</P>
<P class="p93 ft10">I lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminal- vård i frihet finns bestämmelser som tillämpas gällande sådan krimi- nalvård vid samarbete med stat som har tillträtt den europeiska kon- ventionen rörande övervakning av villkorligt dömda eller villkorligt frigivna personer. Detsamma gäller för samarbete med andra stater, som Sverige har ingått överenskommelse om sådant samarbete med.</P>
<P class="p91 ft25">Av 4 § i lagen framgår att verkställighet i Sverige av utländsk brottmålsdom endast får ske efter framställning av en annan stat och att framställningen under vissa förutsättningar inte får bifallas. En sådan situation är om fråga om ansvar för gärning som påföljden avser har prövats genom lagakraftägande dom i annan stat än den som har gjort framställningen och hinder mot lagföring för gär- ningen här i landet till följd härav skulle ha förelegat enligt bestäm- melserna om <SPAN class="ft36">ne bis in idem</SPAN>. Bestämmelsen bör i sak gälla oförändrad, men hänvisningen till 2 kap. 5 a § brottsbalken ändras till 9 § i före- slagen lydelse av samma kapitel.</P>
<P class="p78 ft14">Lagen om åtgärder mot förorening från fartyg</P>
<P class="p108 ft9">Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg innehåller bestämmelser om bl.a. förbud mot sådan förorening, mottagning av skadliga ämnen från fartyg och olika åtgärder för att förebygga eller begränsa förorening.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft25">I 10 kap. finns vissa ansvarsbestämmelser. Av 10 kap. 10 § fram- går en utvidgad domsrätt över de brott som lagen stadgar. Utvidg- ningen består av en hänvisning till 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken, som föreslås ändras till att i stället avse 2 kap. 3 § brottsbalken, i dess nya lydelse. En särskild bestämmelse om åtalsprövning för brott en- ligt lagen finns i 10 kap. 11 § i lagen. Bestämmelsen bör i sak behållas oförändrad, men ska anpassas till den föreslagna lydelsen av 2 kap. brottsbalken på så sätt att hänvisningen till 2 kap. 5 § ska ändras till 7 § i samma kapitel.</P>
<P class="p66 ft14">Lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor</P>
<P class="p146 ft9">Enligt 3 § lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvin- nor är svensk domstol behörig att döma över brott mot lagen, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelsen innehåller också en upplysning om att åtalsförordnande regleras i 2 kap. 5 § brottsbalken.</P>
<P class="p56 ft8">Syftet med införandet av 3 § i lagen med förbud mot könsstymp- ning av kvinnor var, som Internationella straffrättsutredningen fram- hållit, att kravet på dubbel straffbarhet för brott som begås utomlands skulle tas bort. Samtidigt slogs fast att åtalsprövningen bör genom- föras på så sätt att åtal inte ska väckas för brott som helt saknar anknytning till Sverige. Detta kan uppnås genom att, i stället för genom den specialstraffrättsliga bestämmelsen, de vanliga behörighets- reglerna i 2 kap. brottsbalken tillämpas, samtidigt som ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet görs. Bestämmelsen i 3 § i 1982 års lag kan då upphävas.</P>
<P class="p545 ft14">Lagen om rymdverksamhet</P>
<P class="p72 ft10">Av 5 § lagen (1982:963) om rymdverksamhet framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott enligt lagen även i andra fall än som avses i 2 kap. brottsbalken. De brott som avses hänger sam- man med tillståndsgivningen i 2 § i lagen om rymdverksamhet, vilket innebär att endast svenska medborgare kan begå brott mot lagen utanför Sverige. Internationella straffrättsutredningen har, mot bak- grund av den föreslagna utformningen av svensk domstols allmänna behörighet att döma över brott som begås av svenska medborgare,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft9">föreslagit att bestämmelsen i 5 § ska upphävas och ersättas av ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet. Utredningen delar Inter- nationella straffrättsutredningens bedömning.</P>
<P class="p298 ft9">Den aktuella bestämmelsen i lagen om rymdverksamhet inne- håller också en reglering av principen <SPAN class="ft39">ne bis in idem</SPAN>, dvs. en tidigare lagföring i ett annat land ska inte hindra ny lagföring i Sverige för samma gärning. Med det förslag till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken som här lämnas, finns inget behov av bestämmelsen i 5 § i detta av- seende.</P>
<P class="p77 ft9">I 5 § tredje stycket finns en åtalsprövningsregel. Även för denna fråga bör de generella bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken gälla och stycket ska därför upphävas.</P>
<P class="p78 ft14">Jaktlagen</P>
<P class="p108 ft9">I 51 a § jaktlagen (1987:259) anges att den som, inom Sveriges eko- nomiska zon, har begått brott enligt lagen döms vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Bestäm- melsen, som har stöd i en internationell överenskommelse, bör i sak behållas oförändrad, men anpassas till den föreslagna lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p78 ft14">Lagen om Sveriges ekonomiska zon</P>
<P class="p415 ft9">Av 17 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott enligt lagen, även i andra fall än som avses i 2 kap. brottsbalken. Bestämmelsen, som har stöd i en internationell överenskommelse, bör i sak behållas oför- ändrad, men anpassas till den föreslagna lydelsen av 2 kap. brotts- balken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft14">Fiskelagen</P>
<P class="p146 ft9">Enligt 49 § fiskelagen (1993:787) är svensk domstol behörig att döma för brott enligt lagen, även i andra fall än som avses i 2 kap. brotts- balken. Bestämmelsen har sin grund i en internationell överens- kommelse och bör i sak bibehållas, men anpassas till den föreslagna lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p546 ft14">Lagen om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt</P>
<P class="p55 ft10">I 13 § andra stycket lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt finns en bestämmelse om en tidigare tribunaldoms negativa rätts- kraft. Förslaget till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken innehåller en generellt tillämplig bestämmelse om tidigare doms hinder för lag- föring i Sverige. Det saknas mot den bakgrunden skäl att behålla sär- regleringen i andra stycket. Detta stycke ska därför upphävas.</P>
<P class="p547 ft14">Lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia</P>
<P class="p55 ft8">I lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passa- gerarfartyget Estonia finns bestämmelser som förbjuder dykning och annan undervattensverksamhet i vraket. Svensk domstol är en- ligt 5 § behörig att döma över brott mot detta förbud, även om sådan behörighet inte följer av bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken. Behö- righetsregeln är, som även Internationella straffrättsutredningen konstaterat, nödvändig för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt den internationella överenskommelse som ligger bakom lagen. Regeln bör därför finnas kvar, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft14">Lagen om vissa internationella sanktioner</P>
<P class="p63 ft10">Enligt 9 § lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner kan en svensk medborgare som utomlands har begått brott enligt lagen dömas till ansvar för detta även om det inte är möjligt enligt bestäm- melserna i 2 kap. brottsbalken. Vid lagens tillkomst framhölls, som Internationella straffrättsutredningen påpekat, att syftet med bestäm- melsen var att undanta de aktuella brotten från kravet på dubbel straffbarhet. Den föreslagna nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken inne- håller en generell domsrättsregel för brott begångna av svenska med- borgare. Domsrättsbestämmelsen i 9 § lagen om vissa internationella sanktioner ska därför upphävas och i stället ett undantag från kravet om dubbel straffbarhet föras in i det nya 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p80 ft9">I 9 § finns också ett undantag från reglerna i nuvarande 2 kap. 5 a § brottsbalken om rättsverkan av en tidigare utländsk dom. Även i denna del är de generella bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken till- fyllest, varför 9 § i sin helhet kan upphävas.</P>
<P class="p77 ft9">I lagens 10 § finns en åtalsprövningsregel, som med den nya lyd- elsen av 2 kap. brottsbalken inte längre behövs. Bestämmelsen ska därför upphävas.</P>
<P class="p78 ft14">Lagen om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen</P>
<P class="p93 ft10">I 16 § 1 lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brott- målsdomstolen finns en bestämmelse om negativ rättskraft beträff- ande en tidigare dom från Internationella brottmålsdomstolen. Frågan om en sådan doms betydelse som hinder för åtal och lagföring i Sverige, bör bedömas enligt allmänna regler i 2 kap. brottsbalken. Bestämmelsen i första punkten bör därför utgå från 16 §.</P>
<P class="p548 ft14">Lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall</P>
<P class="p88 ft37">Enligt 6 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt all- varlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen) är svensk domstol behörig att döma för brott enligt lagen även om sådan behörighet inte föreligger enligt 2 kap. brottsbalken. Bestämmelsen går utöver</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p22 ft38">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft9">de generella bestämmelserna i brottsbalken, bl.a. såvitt avser doms- rätt över brott som har begåtts till förmån för en juridisk person som är etablerad i Sverige. Bestämmelsen bör i sak behållas oförändrad, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken genom att hänvisningen till 2 kap. 2 eller 3 § bör ersättas av en hänvisning till 2 kap. 3 § brottsbalken.</P>
<P class="p549 ft11">Lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet</P>
<P class="p550 ft10">I 9 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (rekryteringslagen) finns en bestämmelse motsvande 6 § i finansieringslagen. De överväganden som är aktuella beträffande sistnämnda lagrum, görs sig gällande även beträffande 9 § rekry- teringslagen. Av skäl som ovan anförts, bör bestämmelsen i 9 § an- passas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p66 ft14">Luftfartslagen</P>
<P class="p86 ft9">Enligt 13 kap. 11 § luftfartslagen (2010:500) är svensk domstol be- hörig att döma för brott enligt lagen, om gärningsmannen befinner sig i Sverige, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelsen har grund i svenska konventionsåtaganden och bör i sak behållas oförändrad, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p75 ft9">I 13 kap. 11 § andra stycket anges att åtal får väckas utan förord- nande enligt 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken. Denna särbestäm- melse bör behållas i luftfartslagen, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p66 ft14">Radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR></P>
<P class="p72 ft8">I 17 kap. 2 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696) finns bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma över brott, i vidare utsträck- ning än vad som framgår av 2 kap. brottsbalken. Denna utvidgning av domsrätten bör lämpligen även fortsättningsvis göras genom en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Svensk straffrättslig domsrätt – överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10">specialbestämmelse i radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Bestämmelsen bör således behållas, men anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p77 ft9">I andra stycket i 17 kap. 2 § finns en bestämmelse om <SPAN class="ft39">ne bis in idem</SPAN>. Med den utformning som den generella bestämmelsen härom i 2 kap. brottsbalken föreslås få, finns inte längre något behov av en sådan bestämmelse i radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR></P>
<P class="p60 ft10">Lagrummets tredje stycke innehåller en bestämmelse om åtals- förordnande. Liksom Internationella straffrättsutredningen funnit om bestämmelsens motsvarighet i den tidigare gällande radio- och <NOBR>tv-lagen,</NOBR> bör denna bestämmelse upphävas. Paragrafen gäller endast brott som begås på öppna havet, dvs. utanför svenskt territorium, och för brott begångna på sådant område krävs som huvudregel åtals- förordnande enligt brottsbalkens bestämmelser härom. Den särskilda åtalsprövningsregeln i tredje stycket ska därför upphävas.</P>
<P class="p78 ft14">Lagen om straff för olovlig befattning med klusterammunition</P>
<P class="p93 ft10">Enligt 2 § lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition gäller att svensk domstol är behörig att döma för brott enligt lagen även om det inte finns domsrätt enligt 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken. Lagens utformning vilar på konventionsrättslig grund och domsrättsbestämmelserna bör mot denna bakgrund även fortsättningsvis finnas i speciallagstiftningen, som dock bör anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p80 ft9">I paragrafens andra stycke finns en upplysning om att åtalspröv- ningsregler finns i 2 kap. brottsbalken. Även denna bestämmelse bör uppdateras utifrån kapitlets nya lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<P class="p551 ft7"><SPAN class="ft15">12</SPAN><SPAN class="ft137">Konsekvenser och genomförande av förslagen</SPAN></P>
<P class="p348 ft35"><SPAN class="ft35">12.1</SPAN><SPAN class="ft138">Inledning</SPAN></P>
<P class="p55 ft10">Av kommittéförordningen (1998:1474) framgår att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kom- muner, landsting, företag eller andra enskilda, ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kom- muner eller landsting, ska en finansiering föreslås (se 14 § kommitté- förordningen). Vidare ska eventuella konsekvenser för den kommu- nala självstyrelsen, för brottsligheten och för det brottsförebygg- ande arbetet anges. Detsamma gäller för förslag som har betydelse för bl.a. sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (se 15 § kom- mittéförordningen). Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska förslagens kostnadsmässiga och andra kon- sekvenser anges i betänkandet (se 15 a § kommittéförordningen).</P>
<P class="p73 ft9">Regeringen ska enligt 16 § i aktuell förordning i utredningsupp- draget närmare ange vilka konsekvensbeskrivningar som ska finnas i ett betänkande. Enligt utredningens direktiv ska förslagets konse- kvenser redovisas enligt <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommittéförordningen. Utred- ningens överväganden i fråga om förslagens konsekvenser finns i av- snitt 12.2.</P>
<P class="p56 ft37">Vid införandet av ny lagstiftning är det nödvändigt att överväga vad som ska gälla beträffande ikraftträdande av de föreslagna bestämmel- serna, liksom behovet av övergångsbestämmelser. Utredningens över- väganden i dessa frågor lämnas i avsnitt 12.3.</P>
<P class="p552 ft20">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="p258dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387258x1.jpg/" id="p258img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Konsekvenser och genomförande av förslagen</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft35"><SPAN class="ft35">12.2</SPAN><SPAN class="ft138">Konsekvenser av förslagen</SPAN></P>
<P class="p163 ft16"><SPAN class="ft16">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft140">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p372 ft13"><SPAN class="ft16">Bedömning: </SPAN>De kostnader som kan uppkomma till följd av kri- minaliseringen av aggressionsbrottet i svensk rätt bör rymmas inom befintliga anslag.</P>
<P class="p553 ft9">Även kostnaderna som kan uppkomma med anledning av för- slaget till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken och de följdändringar som föreslås i viss specialstraffrättslig lagstiftning bör rymmas inom befintliga anslag.</P>
<P class="p554 ft9">Utredningens förslag innebär att aggressionsbrottet ska kriminaliseras i svensk rätt. Dessutom föreslås en ny lydelse av 2 kap. brottsbalken angående svensk straffrättslig domsrätt, med följdändringar i viss specialstraffrättslig lagstiftning.</P>
<P class="p60 ft10">Genom att det i svensk rätt införs möjlighet att i Sverige lagföra personer som har begått aggressionsbrott kan kostnader uppkomma för utredningar om sådana brott och för efterföljande rättsprocesser. Straff som döms ut för aggressionsbrott kommer också att medföra vissa utgifter för kriminalvård i anstalt. Med största sannolikhet kommer dock, med hänsyn till de restriktiva jurisdiktionsbestäm- melser och de krav på åtalsförordnande som föreslås, antalet aggres- sionsbrott som handläggs vid svenska myndigheter att vara oerhört få. Det är inte otänkbart – utan snarare ett troligt scenario – att det kommer att dröja många år innan den föreslagna lagstiftningen om aggressionsbrott alls tillämpas. Det högst begränsade antalet fall då det kan tänkas bli aktuellt att i Sverige utreda och vid svensk domstol döma någon för aggressionsbrott innebär att de eventuella kostnader som kan uppkomma med anledning av att detta brott kriminaliseras i svensk rätt, bör kunna rymmas inom ramen för befintliga anslag. Utredningens överväganden om i vilken mån Sveriges tillträde till de ändringar i Romstadgan som avser aggressionsbrottet kommer att medföra några ekonomiska konsekvenser, bl.a. med anledning av svenskt samarbete med Internationella brottmålsdomstolen, redo- visas i delbetänkandet (se SOU 2018:33, avsnitt 8.2).</P>
<P class="p109 ft8">När det gäller förslaget till ny lydelse av 2 kap. brottsbalken, med därtill hörande justeringar av vissa specialstraffrättsliga regleringar, innebär detta förslag inte i någon betydande utsträckning att svenska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="p259dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387259x1.jpg/" id="p259img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p22 ft38">Konsekvenser och genomförande av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft25">domsrättsregler ändras i sak. Merparten av förändringarna består så- ledes snarare i att andra lagtekniska lösningar föreslås och att be- stämmelserna delvis systematiseras annorlunda mot vad som gäller i dag. Ny lagstiftning kräver regelmässigt utbildningsinsatser och inledningsvis kommer förslagen i denna del att kräva viss utbildning för de personer som har att tillämpa bestämmelserna. Kostnader för utbildning innefattas normalt av myndigheters anslag och de förslag som lämnas får därför rymmas inom befintliga kostnadsramar. På sikt bör lagstiftningen också vara mer lättillämpad än vad som är fallet i dag, vilket bör innebära förenklingar vid rättstillämpningen med effektivisering som följd.</P>
<P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft140">Konsekvenser i övrigt</SPAN></P>
<P class="p555 ft13"><SPAN class="ft16">Bedömning: </SPAN>Förslagen förväntas inte få några övriga konsekvenser av de slag som anges i kommittéförordningen.</P>
<P class="p422 ft10">Utredningens förslag får inte någon betydelse för den kommunala självstyrelsen och inte heller för brottsligheten och det brottsföre- byggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet eller för småföretags arbetsförutsättningar, konkurrens- förmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags.</P>
<P class="p107 ft9">Förslagen förväntas inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. De kommer inte att påverka möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p85 ft35"><SPAN class="ft35">12.3</SPAN><SPAN class="ft138">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p556 ft13"><SPAN class="ft16">Förslag: </SPAN>Den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p421 ft13"><SPAN class="ft16">Bedömning: </SPAN>Den föreslagna lagstiftningen kräver inte någon sär- skild övergångsreglering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="p260dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387260x1.jpg/" id="p260img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Konsekvenser och genomförande av förslagen</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft10">Innan en ny lagstiftning kan träda i kraft, ska utredningens slutbetänk- ande remissbehandlas och beredas i Regeringskansliet. Vidare ska en lagrådsremiss utarbetas, beslutas och föredras i Lagrådet, varefter en proposition ska sammanställas och beslutas. Slutligen ska sedvanlig riksdagsbehandling ske. Med hänsyn till detta torde den föreslagna lagstiftningen kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2020.</P>
<P class="p362 ft10">Genom utredningens förslag såvitt avser kriminaliseringen av aggressionsbrottet införs en möjlighet att vid svensk domstol döma personer för detta brott. Det är en grundläggande straffrättslig prin- cip att ingen får dömas till straff för en gärning som inte var straff- belagd när den begicks. Denna princip har lagts fast i 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken. En gärning är således straffbar om den begåtts först efter det att kriminaliseringen trätt i kraft. Någon särskild övergångsbestämmelse krävs inte för att slå fast att detta också gäller för aggressionsbrottet.</P>
<P class="p105 ft8">De föreslagna ändringarna i 2 kap. brottsbalken om svensk dom- stols behörighet utgör processuella bestämmelser. Det är allmänt vedertaget att nya processuella bestämmelser ska tillämpas på varje processuell företeelse som inträffar efter det att den nya lagstift- ningen har trätt i kraft. Nya processrättsliga bestämmelser får därför inte någon retroaktiv verkan, men ändrar inte heller det processuella läge som vid dess ikraftträdande redan gällde eller de processuella rättigheter eller skyldigheter som uppstått på grund av processhand- lingar som redan företagits. Om ett mål anhängiggjorts enligt tidi- gare gällande rätt och svensk domstol enligt de då gällande reglerna var behörig att pröva målet, ska domstolen under resterande del av domstolsprocessen alltjämt anses behörig, även om tillämpningen av nya bestämmelser hade inneburit att sådan behörighet inte förelegat.<SPAN class="ft142">1 </SPAN>Någon särskild övergångsbestämmelse torde därmed inte heller behö- vas för dessa fall. Vid mer omfattande nyregleringar kan det dock finnas anledning att överväga särskilda övergångsbestämmelser. Utredningens förslag till ett nytt 2 kap. brottsbalken, och de därtill hörande följd- ändringarna i specialstraffrätten, innebär dock inte så betydande änd- ringar i sak att det av det skälet finns något behov av övergångs- bestämmelser.</P>
<P class="p557 ft69"><SPAN class="ft67">1</SPAN><SPAN class="ft68">Se Fitger, Peter m.fl., </SPAN><SPAN class="ft141">Rättegångsbalken </SPAN>(5 december 2017, Zeteo), kommentaren till lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<P class="p3 ft15">13 Författningskommentar</P>
<P class="p54 ft35"><SPAN class="ft35">13.1</SPAN><SPAN class="ft138">Förslaget till lag om ändring i brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p8 ft143">2 kap. Om svensk domstols behörighet</P>
<P class="p146 ft9">Kapitlet, som ersätter det tidigare 2 kap. brottsbalken, innehåller be- stämmelser om svensk domstols behörighet att döma för brott. Ut- gångspunkterna för utredningens överväganden i fråga om kapitlets huvudsakliga utformning finns i avsnitt 11.2. Kapitlets rubrik har änd- rats från den tidigare lydelsen <SPAN class="ft39">Om tillämpligheten av svensk lag </SPAN>till <SPAN class="ft39">Om svensk domstols behörighet</SPAN>. Övervägandena härom finns i av- snitt 11.3.1.</P>
<P class="p73 ft10">Kapitlet är indelat i fyra delar. I den första delen, som omfattar 1 och 2 §§, regleras svensk domsrätt för brott som begåtts i Sverige. För brott som begåtts utanför Sverige finns bestämmelserna i andra delen, som består av <NOBR>3–8</NOBR> §§. Kapitlets tredje del består av <NOBR>9–11</NOBR> §§ och reglerar betydelsen av en tidigare utländsk dom. I den fjärde delen av kapitlet är några övriga bestämmelser samlade, i 12 och 13 §§, om folkrättsliga begränsningar samt utlämning och överlämnande.</P>
<P class="p56 ft10">Internationella straffrättsutredningens betänkande <SPAN class="ft12">Internationella brott och svensk jurisdiktion </SPAN>(SOU 2002:98) innehåller en detaljerad författningskommentar (s. <NOBR>397–424)</NOBR> till de författningsförslag som där lämnas. I den mån utredningen följt de förslagen utgår författ- ningskommentaren som lämnas i det följande i allt väsentligt från författningskommentaren i det tidigare betänkandet.</P>
<P class="p558 ft20">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft143">Brott som har begåtts i Sverige</P>
<P class="p62 ft44">Behörighetens omfattning</P>
<P class="p559 ft145"><SPAN class="ft144">1 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts i Sverige. Ett brott anses vara begånget i Sverige om gärningsmannen handlade eller,</P>
<P class="p560 ft146">vid straffbar underlåtenhet, borde ha handlat här. Vid tillämpning av straff- bestämmelser enligt vilka gärningen ska ha medfört en viss effekt anses brottet vara begånget i Sverige också i de fall då effekten inträdde i Sverige eller, vid försök, enligt brottsplanen sannolikt skulle ha inträtt här.</P>
<P class="p268 ft145">Ett brott som utgör medverkan till annans brott, anses vara begånget i Sverige om den medverkande handlade eller, vid straffbar underlåtenhet, borde ha handlat här. I de fall då gärningsmannens brott är att anse som begånget i Sverige, är den medverkandes brott också att anse som begånget här.</P>
<P class="p268 ft44">Om det är ovisst var ett brott har begåtts, ska brottet anses vara begånget i Sverige om det finns skälig anledning att anta att så är fallet.</P>
<P class="p561 ft9">Paragrafen reglerar svensk domstols behörighet att döma för brott som har begåtts i Sverige. Utredningens överväganden finns i av- snitt 11.3.2. Utformningen av paragrafen har medfört ändringar i 19 kap. 1 § rättegångsbalken.</P>
<P class="p109 ft10">Av paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>framgår att svensk domstol är behörig att döma för brott som har begåtts i Sverige. Bestämmelsen bygger på den s.k. territorialitetsprincipen, som innebär att en stat har doms- rätt över brott som har begåtts på det egna territoriet. Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 1 § brottsbalken, i dess tidigare lydelse. Till svenskt territorium räknas Sveriges land- och sjöterritorium och luftrummet däröver. Sjöterritoriet utgörs, enligt lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, av inre vatten och territorialhavet, som har en bredd av tolv nautiska mil. Hur högt upp i luftrummet som svensk jurisdiktion sträcker sig är inte klarlagt, men i vart fall omfattas den del av luftrummet där konventionella luftfartyg kan flyga.</P>
<P class="p60 ft10">Paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke</SPAN>, som i huvudsak motsvaras av 2 kap. 4 § i brottsbalkens tidigare lydelse, anger att ett brott anses begånget i Sverige om gärningsmannen handlade på svenskt territorium. För svensk domsrätt är det tillräckligt att en del av handlingen har ge- nomförts här. I stycket har en ny bestämmelse om domsrätt för underlåtenhetsbrott lagts till. Ett sådant brott anses begånget i Sverige om gärningsmannen borde ha vidtagit den underlåtna handlingen här. Ett brott som för fullbordad gärning kräver en viss effekt anses</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">begånget i Sverige om effekten inträdde här, även om den brottsliga handlingen genomfördes utomlands. Således anses en gärning som påbörjats utanför Sverige fullbordad här, om effekten av handlingen uppkommit i Sverige. För att grunda svensk domsrätt måste det vara fråga om en effekt som har direkt samband med den brottsliga hand- lingen. Brott som begås över internet har ofta gränsöverskridande inslag och det är för sådan brottslighet inte ovanligt att den brotts- liga handlingen genomförs i en stat, medan effekten inträder i en annan. Paragrafen innehåller inte några särskilda bestämmelser om <NOBR>it-relaterad</NOBR> brottslighet, utan paragrafens allmänna reglering får tillämpas. För försök till brott gäller att ett sådant brott anses be- gånget i Sverige om den brottsliga handlingen genomförts här. Så är också fallet, vid brott som för fullbordad gärning kräver en viss effekt, om den eftersträvade effekten sannolikt skulle ha inträtt i Sverige.</P>
<P class="p75 ft9">En uttrycklig bestämmelse om medverkansbrott har införts i para- grafens <SPAN class="ft39">tredje stycke</SPAN>. Någon sådan bestämmelse finns inte i kapitlets tidigare lydelse. En medverkansgärning ska anses begången i Sverige om huvudgärningsmannens brott är att anse som begånget här. Ett medverkansbrott ska vidare anses begånget i Sverige om den medverk- ande agerade här, oavsett om huvudgärningsmannen agerat i Sverige eller inte.</P>
<P class="p73 ft37">I paragrafens <SPAN class="ft88">fjärde stycke </SPAN>slås fast att om det är ovisst var ett brott har begåtts, ska brottet anses begånget i Sverige om det finns skälig anledning att anta att så är fallet. Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 1 § brottsbalken, i dess tidigare lydelse.</P>
<P class="p71 ft44">Krav på åtalsförordnande</P>
<P class="p146 ft44"><SPAN class="ft143">2 § </SPAN>Brott som avses i 1 § får inte åtalas utan att åtalsförordnande har med- delats, om brottet</P>
<P class="p263 ft44"><SPAN class="ft63">1.</SPAN><SPAN class="ft147">har begåtts på ett utländskt fartyg eller luftfartyg av en utlänning som var befälhavare på fartyget eller tillhörde dess besättning eller annars följde med på fartyget och brottet riktade sig mot en sådan utlänning eller mot utländskt in- tresse,</SPAN></P>
<P class="p562 ft149"><SPAN class="ft63">2.</SPAN><SPAN class="ft148">har begåtts av en utlänning i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning hos en annan stat eller en mellanfolklig organisa- tion, om inte gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt har försökt dölja i vilken egenskap han eller hon har handlat,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft44"><SPAN class="ft63">3.</SPAN><SPAN class="ft150">har begåtts av en utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhåll- ande till Sverige,</SPAN></P>
<P class="p485 ft145"><SPAN class="ft63">4.</SPAN><SPAN class="ft151">har begåtts av en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige som tjänstgör i en främmande stats militära styrka och som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige,</SPAN></P>
<P class="p563 ft44"><SPAN class="ft63">5.</SPAN><SPAN class="ft150">utgör aggressionsbrott enligt lagen (2014:406) om vissa internationella brott, eller</SPAN></P>
<P class="p150 ft146"><SPAN class="ft63">6.</SPAN><SPAN class="ft152">har riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Beslut om åtalsförordnande enligt första stycket </SPAN><NOBR>1–5</NOBR> ska fattas av reger-</P>
<P class="p564 ft44">ingen. För beslut om åtalsförordnande enligt första stycket 6 ska vad som anges i 8 § tillämpas.</P>
<P class="p565 ft10">Paragrafen reglerar i vilka fall åtalsförordnande krävs för brott som begåtts i Sverige. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.3.9.</P>
<P class="p338 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>finns en uppräkning av i vilka fall det för åtal avseende brott som begåtts inom Sverige krävs åtalsförord- nande. De fall som anges utgör undantag från huvudregeln att åtals- förordnande inte krävs för brott som begåtts på svenskt territorium. I <SPAN class="ft12">första punkten</SPAN>, som i huvudsak motsvarar 2 kap. 5 § första stycket i brottsbalkens tidigare lydelse, uppställs krav på åtalsförordnande för brott som inom Sverige har begåtts på ett utländskt fartyg eller luftfartyg av en utlänning som var befälhavare på fartyget eller till- hörde besättningen eller annars följde med på fartyget. En ytterligare förutsättning är att brottet riktats mot en sådan utlänning eller mot ett utländskt intresse. För sådana fall kan det finnas goda skäl att inte utöva svensk domsrätt, särskilt om gärningen rör rent disciplinära förhållanden ombord eller annars är av mindre allvarligt slag. I samma riktning talar den omständighet att fartyget endast tillfälligt befann sig på svenskt territorium. Det är också av betydelse för frågan om åtalsförordnande om gärningsmannen kommer att ställas till svars för gärningen i fartygets hemland. I <SPAN class="ft12">andra punkten </SPAN>regleras ytter- ligare ett undantag från huvudregeln. Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 7 a § brottsbalken, i dess tidigare lydelse, dock utan begräns- ning till att avse brott som begåtts i Sverige. Undantaget avser fall då ett brott begåtts av en utlänning i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning hos en annan stat eller en mellan- folklig organisation, om inte gärningsmannen på visst sätt försökt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">dölja i vilken egenskap han eller hon har agerat. Bestämmelsen in- fördes i den tidigare lydelsen av 2 kap. brottsbalken genom lagstift- ning 1985, främst som ett resultat av händelsen då en sovjetisk ubåt grundstötte i Karlskrona skärgård. Folkrättsliga regler kommer i många fall att hindra att åtalsförordnande lämnas. Så är dock inte fallet om gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt har försökt dölja sitt ärende eller vad som legat bakom agerandet. Undantaget i <SPAN class="ft12">tredje punkten </SPAN>gäller åtal för brott som har begåtts av någon som tillhör en främmande stats militära styrka i samband med att styrkan besöker Sverige inom ramen för ett inter- nationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Det- samma gäller <SPAN class="ft12">enligt fjärde punkten </SPAN>för en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige som tjänstgör i en främmande stats militära styrka. Motsvarande bestämmelse som i tredje och fjärde punkterna finns i 2 kap. 7 b § brottsbalken, i dess tidigare lydelse. Någon ändring i sak är inte avsedd. Samarbetet kan exempelvis be- drivas genom Partnerskap för fred eller Euroatlantiska partnerskaps- rådet. Den tidigare bestämmelsen tillkom sedan Sverige år 1994 anslutit sig till initiativet Partnerskap för fred och den närmare bakgrunden till regleringen framgår av <SPAN class="ft12">Rättslig reglering av samverkan för fred </SPAN>(prop. 1995/96:37). Bestämmelsen ändrades därefter bl.a. med anled- ning av att EU:s medlemsstater år 2003 undertecknade avtalet om rättslig status för den personal som ska verka inom EU:s krishan- tering (EU SOFA), se <SPAN class="ft12">Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering </SPAN>(prop. 2004/05:7). Para- grafens <SPAN class="ft12">femte </SPAN>punkt föreskriver att åtal för aggressionsbrott som be- gåtts inom landet inte får väckas utan åtalsförordnande. Utredningens överväganden i denna del finns i avsnitt 6.4. Bestämmelser om åtals- förordnande för aggressionsbrott som begåtts utanför Sverige finns i 17 § lagen (2014:406) om vissa internationella brott. I <SPAN class="ft12">sjätte punkten </SPAN>görs undantag beträffande brott som har riktats mot Internationella brottmålsdomstolens (ICC) rättskipning. Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 7 c § brottsbalken, i dess tidigare lydelse och den nya bestämmelsen innebär ingen ändring i sak.</P>
<P class="p566 ft10">Paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke </SPAN>slår fast att regeringen ska ha exklusiv kompetens att fatta beslut om åtalsförordnande enligt punkterna <NOBR>1–5</NOBR> i första stycket, medan beslut om åtalsförordnande gällande brott som har riktats mot ICC (sjätte punkten) som utgångspunkt ska fattas av riksåklagaren. Genom en hänvisning till 8 § anges att för beslut</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p567 ft10">om åtalsförordnande enligt sjätte punkten ska vad som gäller för åtals- förordnande beträffande brott som begåtts utomlands tillämpas.</P>
<P class="p168 ft143">Brott som har begåtts utanför Sverige</P>
<P class="p106 ft44">Allmänna grunder för behörighet</P>
<P class="p225 ft44"><SPAN class="ft143">3 § </SPAN>Svensk domstol är i följande fall behörig att döma för brott som har be- gåtts utanför Sverige:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td60"><P class="p22 ft44">Anknytningsfaktum</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><P class="p22 ft44">Behörighetens omfattning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p138 ft143">1.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p568 ft143">Svenskt fartyg, m.m.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td72"><P class="p22 ft44">Brott som har begåtts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p34 ft44">a)</P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft63">ombord på ett svenskt fartyg,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p34 ft44">b)</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft141">ombord på ett svenskt luftfar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft44">tyg,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p34 ft44">c)</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft141">i tjänsten av befälhavaren eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft44">någon som tillhörde besätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft63">ningen på fartyg eller luftfar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft141">tyg som avses i a eller b, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p34 ft44">d)</P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft141">på en inrättning som med stöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft141">av lag har tillkommit i Sveriges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft153">ekonomiska zon eller på svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft44">del av kontinentalsockeln.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p138 ft143">2.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p568 ft143">Svensk gärningsman</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td72"><P class="p22 ft63">Brott som har begåtts av någon som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p34 ft44">a)</P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft141">vid gärningstillfället var svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft141">medborgare eller hade hem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft44">vist i Sverige, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p34 ft44">b)</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft63">när åtal väcks för brottet har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft141">förvärvat svenskt medborgar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft153">skap eller tagit hemvist i Sverige.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p138 ft143">3.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p568 ft143">Svenskt enskilt intresse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td72"><P class="p22 ft44">Brott som har riktat sig mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p34 ft44">a)</P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft63">en svensk medborgare eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft44">någon annan som har hem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft44">vist i Sverige, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p34 ft44">b)</P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft44">en svensk juridisk person.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p138 ft143">4.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p568 ft143">Svenskt allmänt intresse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td72"><P class="p22 ft44">Brott som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p34 ft44">a)</P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft63">riktat sig mot rikets säkerhet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft141">allmän verksamhet eller annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p22 ft141">av rättsordningen särskilt skyd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p22 ft44">dat svenskt intresse, eller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p569 ft44">b)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td118"><P class="p22 ft141">begåtts i utövningen av tjänst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft63">eller uppdrag som innefattar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td119"><P class="p22 ft44">allmän ställning.</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p138 ft154">5.</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p568 ft143">Främmande stats</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td79"><P class="p20 ft63">Brott som har begåtts av någon som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p568 ft143">intresse</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td121"><P class="p22 ft44">befinner sig i Sverige om</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p569 ft44">a)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft141">främmande stat har begärt att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">lagföringen för brottet ska över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td119"><P class="p22 ft44">föras till Sverige,</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p569 ft44">b)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft44">en begäran om utlämning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">eller överlämnande för brottet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft63">har lämnats utan bifall, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p570 ft44">c)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft63">brottet omfattas av en inter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p22 ft44">nationell</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td123"><P class="p20 ft63">överenskommelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">eller annan förpliktelse som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">bindande för Sverige och en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft63">ligt vilken det föreligger skyl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">dighet att utan undantag pröva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft63">frågan om åtal om den miss-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">tänkte inte utlämnas eller över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p22 ft44">lämnas.</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p138 ft154">6.</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p568 ft143">Vissa internationella brott</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td87"><P class="p571 ft63">Brott som</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p569 ft44">a)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft63">avses i lagen (2014:406) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft44">vissa internationella brott,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p569 ft44">b)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">avses i 13 kap. 5 a § (kapning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft141">och sjö- eller luftfartssabotage)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft63">eller försök till sådant brott,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p570 ft44">c)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">avses i 13 kap. 5 b § (flygplats-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft63">sabotage) eller försök till så-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td119"><P class="p22 ft44">dant brott,</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p572 ft44">d)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft63">avses i 15 kap. 4 b § (osann</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">eller ovarsam utsaga inför en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td119"><P class="p22 ft63">internationell domstol),</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p570 ft44">e)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft63">avses i 16 kap. 5 § (uppvig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft44">ling) och som bestått i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft141">omedelbar och offentlig upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft141">maning till att begå folkmord,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p573 ft44">f)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p22 ft63">avses i 2 § lagen (2003:148)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td118"><P class="p22 ft63">om straff för terroristbrott och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td122"><P class="p22 ft44">försök,</P></TD>
<TD class="tr15 td124"><P class="p22 ft44">förberedelse</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p20 ft44">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p22 ft141">stämpling</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p568 ft44">till sådant</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p20 ft63">brott,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td119"><P class="p22 ft44">samt 5 § samma lag,</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft44">g) riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskip- ning, eller</P>
<P class="p575 ft146">h) omfattas av tortyrbegreppet en- ligt artikel 1 i Förenta nation- ernas konvention den 10 de- cember 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och försök till så- dant brott.</P>
<P class="p576 ft44">Om jurisdiktion över aggressionsbrottet enligt lagen (2014:406) om vissa internationella brott gäller, i stället för vad som anges i första stycket, särskilda bestämmelser i nämnda lag.</P>
<P class="p565 ft25">Paragrafen reglerar svensk domstols behörighet att döma för brott som har begåtts utanför Sverige. Utredningens överväganden finns i avsnitt <NOBR>11.3.2–11.3.6.</NOBR> Bestämmelserna motsvarar, med vissa ändringar, de bestämmelser om svensk domstols behörighet som finns i 2 kap. <NOBR>2–3</NOBR> a §§ brottsbalken i dess tidigare lydelse.</P>
<P class="p338 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft11">första stycke </SPAN>består av sex punkter, som baseras på de olika folkrättsliga anknytningsprinciperna. Enligt <SPAN class="ft11">första punkten</SPAN>, som rör domsrätt med stöd av den s.k. flaggstatsprincipen, är svensk domstol behörig att döma över brott som har begåtts ombord på svenskt fartyg eller luftfartyg, liksom i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på sådant fartyg eller luftfartyg, dvs. fartyg eller luftfartyg som är underkastat svensk jurisdiktion. Vägledning kring vad som avses med att ett brott är begånget i tjänsten, kan fås av vilken innebörd detta begrepp getts vid tillämpningen av 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207). Under denna punkt finns också bestämmelser om behörighet för svensk domstol att döma över brott som begåtts på en inrättning som med stöd av lag har tillkommit i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kontinentalsockeln. Vissa bestämmelser om jurisdiktion finns också i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, vilket framgår av 4 §. De inrättningar som avses kan bl.a. bestå av konstgjorda öar, borrplattformar och andra anläggningar som har tillkommit efter tillstånd i någon av de två nyss nämnda lagarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft8">I <SPAN class="ft11">andra punkten </SPAN>finns bestämmelser som utgår från den s.k. aktiva personalitetsprincipen och anger att svensk domsrätt föreligger för brott som begåtts av någon som vid gärningstillfället var svensk med- borgare eller hade hemvist i Sverige. Även brott som begåtts av någon som när åtal väcks för brottet har blivit svensk medborgare eller tagit hemvist här omfattas av svensk jurisdiktion. Bestämmelser om vem som är svensk medborgare finns i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. För att en person ska anses ha hemvist i Sverige krävs att denne är mer stadigvarande bosatt här, i syfte att permanent stanna kvar i landet. Normalt sett har en person hemvist i Sverige om personen är folkbokförd här. Att en utlänning har fått perma- nent uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716) talar för att vederbörande också har hemvist i landet. Avsaknaden av perma- nent uppehållstillstånd är dock inte något absolut hinder mot att ändå ha hemvist i Sverige.</P>
<P class="p577 ft10">Domsrätt med stöd av den s.k. passiva personalitetsprincipen re- gleras i <SPAN class="ft12">tredje punkten</SPAN>, som anger att svensk domstol är behörig att döma över brott som riktat sig mot en svensk medborgare eller någon annan som har hemvist i Sverige, eller en svensk juridisk per- son. Bestämmelsen innebär en utvidgning av vad som tidigare gällt. Med svensk juridisk person avses i första hand svenska bolag, fören- ingar, stiftelser eller liknande subjekt. Endast angrepp på enskilda intressen omfattas av bestämmelsen. För angrepp mot offentlig- rättsliga eller andra allmänna intressen föreligger inte domsrätt med stöd av denna bestämmelse. I den mån det är fråga om ett brott som riktats mot statens, eller andra offentliga aktörers, privaträttsliga intressen föreligger dock ett enskilt intresse i bestämmelsens mening. Ett brott anses normalt sett riktat mot den som är att bedöma som målsägande, dvs. den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada (se 20 kap. 8 § fjärde stycket rätte- gångsbalken). Avgörande tidpunkt för när svenskt medborgarskap eller hemvist i landet ska ha förelegat är tiden för när gärningen begicks. Att målsäganden senare blir svensk medborgare eller tar hem- vist i landet, kan således inte grunda domsrätt för svensk domstol.</P>
<P class="p440 ft10">I <SPAN class="ft12">fjärde punkten </SPAN>anges domsrätt med stöd av den s.k. statsskydds- principen. Bestämmelsen innebär att svensk domstol är behörig att döma över brott som har riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verk- samhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt in- tresse. Detsamma gäller för brott som begåtts i utövningen av tjänst</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft10">eller uppdrag som innefattar allmän ställning. Brott mot rikets säker- het regleras huvudsakligen i 19 kap. brottsbalken. Till de brott som omfattas av lagrummet hör också brott mot svenska statens yttre och inre säkerhet, vilket innebär att huvuddelen av brotten i <NOBR>17–22</NOBR> kap. brottsbalken omfattas av bestämmelsen. Att ett brott har begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning, innebär att brottet begåtts i en funktion som är av officiell karaktär och som typiskt sett innebär statlig maktutövning. Något krav på att gärningsmannen ska vara svensk medborgare ställs inte upp. Genom att bestämmelsen omfattar även utövningen av uppdrag som inne- fattar allmän ställning, kan inkluderas personer som genom ingånget avtal med svenska staten, utför uppdrag som är att likna med svensk myndighetsutövning.</P>
<P class="p362 ft8">Med stöd i principen om ställföreträdande straffrättskipning innehåller <SPAN class="ft11">femte punkten </SPAN>en reglering av svensk domstols behörighet att döma över brott i fall då domsrätten på något sätt härleds från en annan stat som har jurisdiktion med stöd av sedvanliga regler. Något krav på annan koppling till Sverige än att gärningsmannen finns här i landet uppställs inte. Den härledda domsrätten föreligger i tre situa- tioner. För det första är svensk domstol behörig att döma över brott som begåtts av någon som befinner sig i Sverige om främmande stat har begärt att lagföringen för brottet ska överföras till Sverige. Sådan överföring sker ofta mellan de nordiska länderna, med stöd av en nordisk arresteringsorder. Överföring till Sverige för lagföring kan också ske med stöd av lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott. Svensk domstol är vidare behörig att döma någon som befinner sig i Sverige om en begäran om utlämning för brottet har lämnats utan bifall. Dessutom föreligger svensk doms- rätt i de fall då det aktuella brottet omfattas av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige och enligt vilken det föreligger skyldighet att utan undantag pröva frågan om åtal om den misstänkte inte utlämnas eller överlämnas.</P>
<P class="p338 ft10">Domsrätt över vissa internationella brott regleras i <SPAN class="ft12">sjätte punkten</SPAN>. För de brott som där anges har svensk domstol behörighet att döma oberoende av var och av vem brottet har begåtts. Så är fallet med folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt lagen (2014:406) om vissa internationella brott. Ett undantag föreligger dock – för aggressionsbrott enligt 11 a § i den nyss nämnda lagen är jurisdiktionen inskränkt. Jurisdiktionsbestämmelserna beträffande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft10">aggressionsbrottet finns, såvitt avser brott begångna utanför Sverige, i 17 § lagen om vissa internationella brott. För domsrätten över aggres- sionsbrott som begåtts i Sverige gäller 1 §. Behörigheten som enligt sjätte punkten gäller för att döma över brott enligt 2014 års lag inne- fattar också ansvar för försök, förberedelse och stämpling till samt underlåtenhet att avslöja folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Svensk domstols behörighet att döma över vissa internationella brott, oavsett var brottet begåtts eller vem gärnings- mannen är, omfattar också brotten kapning, sjö- eller luftfarts- sabotage och flygplatssabotage, liksom försök till dessa brott. Dess- utom omfattas osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol och uppvigling som bestått i en omedelbar och offentlig uppmaning att begå folkmord. Även brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott kan dömas i svensk domstol oberoende av var brottet har begåtts, mot vem och av vem. Detsamma gäller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, liksom brott enligt 5 § samma lag. För brott som riktats mot ICC:s rättskipning föreligger också behörighet att döma oavsett var eller av vem brottet har begåtts. I sjätte punkten finns dessutom en bestämmelse, som saknar tidigare motsvarighet och som anger att svensk domstol är behörig att döma för brott som omfattas av tortyrbegreppet i arti- kel 1 i FN:s konvention mot tortyr (Förenta nationernas konven- tion den 10 december 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) och försök till så- dant brott. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.3.5. Kon- ventionen innehåller en definition av tortyrbegreppet. Brott som kan omfattas av denna definition är t.ex. vissa allvarliga fall av miss- handel, vissa fall av våldtäkt och vissa fall av olaga hot.</P>
<P class="p578 ft9">I paragrafens <SPAN class="ft39">andra stycke </SPAN>finns en bestämmelse som undantar aggressionsbrottet enligt lagen om vissa internationella brott från domsrätt med stöd av 3 §. I stället för vad som anges i första stycket ska således nämnda lag tillämpas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft44">Särskilda bestämmelser om behörighet</P>
<P class="p225 ft44"><SPAN class="ft143">4 § </SPAN>Särskilda bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma för vissa brott som har begåtts utanför Sverige finns i</P>
<P class="p579 ft44"><SPAN class="ft63">1.</SPAN><SPAN class="ft147">29 kap. 13 § miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p16 ft44"><SPAN class="ft63">2.</SPAN><SPAN class="ft147">14 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,</SPAN></P>
<P class="p579 ft44"><SPAN class="ft63">3.</SPAN><SPAN class="ft150">6 § lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott,</SPAN></P>
<P class="p16 ft44"><SPAN class="ft63">4.</SPAN><SPAN class="ft147">10 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,</SPAN></P>
<P class="p579 ft44"><SPAN class="ft63">5.</SPAN><SPAN class="ft147">51 a § jaktlagen (1987:259),</SPAN></P>
<P class="p16 ft44"><SPAN class="ft63">6.</SPAN><SPAN class="ft147">17 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,</SPAN></P>
<P class="p16 ft44"><SPAN class="ft63">7.</SPAN><SPAN class="ft147">49 § fiskelagen (1993:787),</SPAN></P>
<P class="p220 ft44"><SPAN class="ft63">8.</SPAN><SPAN class="ft150">5 § lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid passagerarfartyget Estonia,</SPAN></P>
<P class="p579 ft44"><SPAN class="ft63">9.</SPAN><SPAN class="ft147">13 kap. 11 § luftfartslagen (2010:500), och</SPAN></P>
<P class="p16 ft44"><SPAN class="ft63">10.</SPAN><SPAN class="ft150">17 kap. 2 § radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696).</P>
<P class="p580 ft9">Paragrafen innehåller hänvisningar till särskilda bestämmelser i annan lagstiftning om svensk domstols behörighet att döma för vissa brott som har begåtts utanför Sverige. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p233 ft9">Svensk domstols behörighet att döma över brott som begåtts inom eller utanför Sverige regleras huvudsakligen i 2 kap. brottsbalken. För vissa brott kan emellertid brottsbalkens mer generella bestäm- melser inte tillämpas. I paragrafen räknas upp domsrättsbestämmel- ser i annan lagstiftning. Bestämmelsen saknar motsvarighet i tidigare lydelse av 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p168 ft44">Krav på dubbel straffbarhet</P>
<P class="p439 ft146"><SPAN class="ft155">5 § </SPAN>I fall som avses i 3 § 2, 3 och 5 är svensk domstol behörig endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten (dubbel straffbarhet). Om brottet har begåtts på flera staters område är kravet på dubbel straffbarhet uppfyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på någon av gärningsorterna. Det får inte dömas till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten.</P>
<P class="p581 ft44">Första stycket gäller inte</P>
<P class="p582 ft44"><SPAN class="ft63">1.</SPAN><SPAN class="ft150">brott som någon som tillhör Försvarsmakten har begått på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,</SPAN></P>
<P class="p233 ft44"><SPAN class="ft63">2.</SPAN><SPAN class="ft150">brott som någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishantering har begått vid tjänstgöringen,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft44"><SPAN class="ft63">3.</SPAN><SPAN class="ft147">brott för vilka det lindrigaste straff som är föreskrivet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer, samt</SPAN></P>
<P class="p116 ft44"><SPAN class="ft63">4.</SPAN><SPAN class="ft147">brott som avses i</SPAN></P>
<P class="p159 ft44"><SPAN class="ft44">a)</SPAN><SPAN class="ft147">4 kap. 1 a och 4 c §§ och 16 kap. 10 a § första stycket 1 och femte stycket eller försök till sådana brott,</SPAN></P>
<P class="p584 ft44"><SPAN class="ft44">b)</SPAN><SPAN class="ft147">4 kap. 4 § andra stycket varigenom någon förmåtts att ingå ett sådant äktenskap eller en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i 4 c § eller försök till sådant brott,</SPAN></P>
<P class="p585 ft63"><SPAN class="ft44">c)</SPAN><SPAN class="ft156">6 kap. </SPAN><NOBR>1–6,</NOBR> 8, 9 och 12 §§ eller försök till brott enligt 6 kap. 1, 2, <NOBR>4–6,</NOBR> 8, 9 och 12 §§, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år,</P>
<P class="p276 ft44"><SPAN class="ft44">d)</SPAN><SPAN class="ft147">14 kap. 6 § eller försök till sådant brott,</SPAN></P>
<P class="p116 ft44"><SPAN class="ft44">e)</SPAN><SPAN class="ft150">22 kap. 6 a §,</SPAN></P>
<P class="p136 ft44"><SPAN class="ft44">f)</SPAN><SPAN class="ft150">22 kap. 6 b §,</SPAN></P>
<P class="p136 ft44"><SPAN class="ft44">g)</SPAN><SPAN class="ft150">2 § lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,</SPAN></P>
<P class="p116 ft44"><SPAN class="ft44">h)</SPAN><SPAN class="ft150">5 § lagen (1982:963) om rymdverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p136 ft44"><SPAN class="ft44">i)</SPAN><SPAN class="ft147">8 § lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,</SPAN></P>
<P class="p147 ft44"><SPAN class="ft44">j)</SPAN><NOBR><SPAN class="ft150">3–5</SPAN></NOBR> §§ lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, och</P>
<P class="p230 ft146"><SPAN class="ft44">k)</SPAN><NOBR><SPAN class="ft157">3–6</SPAN></NOBR> §§ lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.</P>
<P class="p586 ft9">Paragrafen innehåller bestämmelser om när dubbel straffbarhet är en förutsättning för svensk domstols behörighet. Utredningens överväg- anden finns i avsnitt 11.3.7.</P>
<P class="p56 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>anges huvudregeln att för brott som har begåtts utomlands krävs för svensk domsrätt att gärningen är straff- bar även enligt lagen på gärningsorten. I de fall då en gärning har begåtts på flera staters område, är kravet på dubbel straffbarhet upp- fyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på någon av gärnings- orterna. Kravet på dubbel straffbarhet omfattar inte samtliga situa- tioner då ett brott har begåtts utanför Sverige, utan är begränsat till att avse de fall då svensk domsrätt grundas på den aktiva eller passiva personalitetsprincipen eller på principen om ställföreträdande straff- rättskipning, dvs. 3 § 2, 3 eller 5. Avgörande tidpunkt för om en gär- ning är straffbar på gärningsorten är när domen meddelas. Motsvar- ande regel finns i 2 kap. 2 § brottsbalken, i dess tidigare lydelse. I de fall då kravet på dubbel straffbarhet är uppfyllt, gäller också att svensk domstol inte får döma till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brott enligt lagen på gärnings- orten, eller någon av gärningsorterna i de fall då ett brott har begåtts på flera staters område. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. <SPAN class="ft12">lex</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10"><NOBR><SPAN class="ft12">mitior</SPAN>-grundsatsen.</NOBR> Det är inte den enskilda gärningens straffvärde enligt den utländska lagen som är avgörande, utan vilken straffskala som för det aktuella brottet föreskrivs i det landets lag.</P>
<P class="p60 ft10">Paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke </SPAN>innehåller undantag från huvudregeln i första stycket. I bestämmelsen räknas de situationer upp, för vilka något krav på dubbel straffbarhet inte gäller. Motsvarande bestäm- melser finns, i huvudsaklig överensstämmelse, i 2 kap. 2 § fjärde stycket samt 3 § 2, 3 och 7 brottsbalken i dess tidigare lydelse, men även i viss specialstraffrättslig lagstiftning. I en del fall är de tidigare bestämmelserna inte utformade som undantag från kravet på dubbel straffbarhet, utan som självständiga behörighetsgrundande regler. Genom den utformning bestämmelserna nu har krävs för svensk domsrätt, till skillnad mot vad som tidigare gällde, att svensk dom- stol är behörig enligt vad som anges i 3 §, eller enligt någon behörig- hetsgrundande bestämmelse i specialstraffrätten. I <SPAN class="ft12">första punkten </SPAN>regleras brott som någon som tillhör Försvarsmakten har begått på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig. Bestäm- melsen är oförändrad. En utvidgning av vad som tidigare gällt har gjorts i <SPAN class="ft12">andra punkten</SPAN>, som rör brott som någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishantering har begått vid tjänst- göringen. De insatser som avses är bl.a. sådana som har beslutats av FN eller EU. Om ett sådant brott har begåtts i tjänsten är svensk domstol behörig på grund av regeln i 3 § 4 b och undantag från krav på dubbel straffbarhet gäller redan på den grunden. <SPAN class="ft12">Tredje punkten </SPAN>undantar brott för vilka det lindrigaste straff som är föreskrivet en- ligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer. I <SPAN class="ft12">fjärde punkten </SPAN>räknas en rad olika brott upp, för vilka inget krav på dubbel straffbarhet gäller.</P>
<P class="p587 ft44">Krav på visst straff</P>
<P class="p415 ft44"><SPAN class="ft143">6 § </SPAN>Har brottet begåtts på ett område som inte tillhör någon stat är, utom i fall som avses i 3 § 1, svensk domstol behörig endast om fängelse kan följa på brottet enligt svensk lag.</P>
<P class="p588 ft10">Paragrafen innehåller en bestämmelse varigenom slås fast att för brott som har begåtts på ett område som inte tillhör någon stat, är svensk domstol behörig endast om det för brottet enligt svensk lag kan följa fängelse. Ett viktigt undantag gäller genom hänvisning till 3 § 1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft25">Således gäller svensk domsrätt, oavsett vilken påföljd som är före- skriven, för brott som begåtts på svenskt fartyg eller svenskt luft- fartyg, liksom för brott som begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett svenskt fartyg eller luft- fartyg. Detsamma gäller för brott som begåtts på en inrättning som med stöd av lag har tillkommit i Sveriges ekonomiska zon eller på svensk del av kontinentalsockeln. Någon direkt motsvarighet till be- stämmelsen finns inte i kapitlets tidigare lydelse.</P>
<P class="p168 ft44">Krav på åtalsförordnande</P>
<P class="p117 ft44"><SPAN class="ft143">7 § </SPAN>Brott som avses i 3 och 4 §§ får inte åtalas utan att åtalsförordnande enligt 8 § har meddelats.</P>
<P class="p87 ft146">Åtalsförordnande krävs dock inte om brottet är osann utsaga eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol eller om brottet har begåtts</P>
<P class="p147 ft44"><SPAN class="ft63">1.</SPAN><SPAN class="ft147">på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg,</SPAN></P>
<P class="p116 ft44"><SPAN class="ft63">2.</SPAN><SPAN class="ft147">i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning,</SPAN></P>
<P class="p159 ft44"><SPAN class="ft63">3.</SPAN><SPAN class="ft147">av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,</SPAN></P>
<P class="p263 ft44"><SPAN class="ft63">4.</SPAN><SPAN class="ft147">vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishantering,</SPAN></P>
<P class="p589 ft145"><SPAN class="ft63">5.</SPAN><SPAN class="ft158">i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater, eller</SPAN></P>
<P class="p159 ft44"><SPAN class="ft63">6.</SPAN><SPAN class="ft147">av en svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt intresse.</SPAN></P>
<P class="p82 ft44">I fråga om brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rätt- skipning, får åtal inte väckas utan att åtalsförordnande enligt 8 § har med- delats.</P>
<P class="p590 ft10">Paragrafen reglerar i vilka fall åtalsförordnande krävs för brott som begåtts utanför Sverige. För aggressionsbrott som begåtts utanför Sverige gäller 17 § lagen (2014:406) om vissa internationella brott. Ut- redningens överväganden finns i avsnitt 11.3.9. Motsvarande bestäm- melser finns i 2 kap. 5 § andra stycket i brottsbalkens tidigare lydelse.</P>
<P class="p75 ft9">Av paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>framgår att brott som avses i 3 och 4 §§ inte får åtalas utan att åtalsförordnande har meddelats. De när- mare förutsättningarna för när och hur så kan ske, regleras i 8 §, var- till paragrafen hänvisar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke </SPAN>räknas en rad undantag från huvud- regeln i första stycket upp. Inledningsvis i stycket anges att åtals- förordnande inte krävs för brott som innebär osann utsaga eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Därefter följer, i punkterna <NOBR>1–6,</NOBR> en uppräkning av ytterligare undantagssituationer. Enligt <SPAN class="ft12">första punkten </SPAN>krävs åtalsförordnande inte för brott som be- gåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befäl- havaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg. Regeln är ett uttryck för att de flesta stater i stor utsträckning lämnar till andra stater att döma över brott som begås på deras egna fartyg eller i tjänsten av befälhavare eller besättning. <SPAN class="ft12">Andra punkten </SPAN>innebär att undantag gäller för brott som begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning. Innebörden av uttrycket ”i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning” är densamma som i den allmänna behörighetsregeln i 3 § 4. I <SPAN class="ft12">tredje och fjärde punkterna </SPAN>regleras två situationer som båda rör svenska medborgares tjänstgöring i utlandet. Brott som begås under sådana förhållanden, är normalt sett underkastade oinskränkt svensk juris- diktion. Bestämmelsen i fjärde punkten innebär en utvidgning från tidigare reglering, som endast omfattade personal i utlandsstyrkorna från Försvarsmakten respektive Polismyndigheten. Av bestämmel- sen följer att alla som är anställda av en svensk myndighet för att delta i en internationell fredsfrämjande insats eller i internationell civil krishantering omfattas av bestämmelsen. Undantaget i <SPAN class="ft12">femte punkten </SPAN>avser brott som begåtts i något av de andra nordiska län- derna, eller på fartyg eller luftfartyg i viss reguljär trafik mellan Sverige och något av de andra länderna. Även undantaget i <SPAN class="ft12">sjätte punkten </SPAN>gäller nordiska förhållanden. Något krav på åtalsförordnande gäller inte i de fall då en medborgare i något av de nordiska länderna har begått brott mot svenskt intresse. Med uttrycket ”svenskt intresse” avses detsamma som i 3 § 4 och 5.</P>
<P class="p591 ft8">I paragrafens <SPAN class="ft11">tredje stycke </SPAN>ställs upp ett krav på åtalsförordnande för brott som riktats mot ICC:s rättskipning. Bestämmelsen mot- svarar 2 kap. 7 c § brottsbalken, i dess tidigare lydelse.</P>
<P class="p592 ft44"><SPAN class="ft143">8 § </SPAN>Riksåklagaren beslutar om åtalsförordnande, om inte annat är särskilt föreskrivet.</P>
<P class="p150 ft44">Vid denna prövning ska särskilt beaktas</P>
<P class="p123 ft44">1. om ett åtal här i riket är förenligt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft44"><SPAN class="ft63">2.</SPAN><SPAN class="ft147">i vilken utsträckning brottsligheten eller den misstänkte har anknytning till Sverige,</SPAN></P>
<P class="p594 ft44"><SPAN class="ft63">3.</SPAN><SPAN class="ft147">om åtgärder för lagföring har inletts eller kommer att inledas i en annan stat eller vid en internationell domstol, och</SPAN></P>
<P class="p594 ft44"><SPAN class="ft63">4.</SPAN><SPAN class="ft147">vilka faktiska möjligheter det finns att utreda brottet och lagföra den misstänkte här.</SPAN></P>
<P class="p112 ft145">När det gäller brott som har begåtts utomlands av någon som vid gärnings- tillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller, när åtal väcks för brottet, har förvärvat svenskt medborgarskap eller tagit hemvist i Sverige, får riksåklagaren överlämna prövningen till en annan allmän åklagare.</P>
<P class="p440 ft44">Om det finns anledning att anta att prövningen har särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik och riksåklagaren bedömt att det inte föreligger hinder mot att väcka åtal, ska riksåklagaren med eget yttrande över- lämna ärendet till regeringen för beslut.</P>
<P class="p595 ft10">Paragrafen är ny och behandlar frågan om vem som ska besluta om åtalsförordnande för brott som begåtts utanför Sverige och de när- mare kriterier som ska beaktas vid prövningen. Bestämmelser om åtalsförordnande för brott som begåtts i Sverige finns i 2 §. För brott som avses i 2 § första stycket 6, om brott som riktats mot Inter- nationella brottmålsdomstolens rättskipning, ska dock vad som sägs i 8 § gälla. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.3.9.</P>
<P class="p596 ft9">Enligt paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>är det riksåklagaren som har det primära ansvaret för att besluta i frågor om åtalsförordnande.</P>
<P class="p95 ft10">Kriterierna för riksåklagarens prövning av frågan om åtalsförord- nande, framgår av paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke</SPAN>. Avgörande för pröv- ningen ska vara omständigheterna i det enskilda fallet. <SPAN class="ft12">Första punkten </SPAN>att beakta är om ett åtal är förenligt med Sveriges folkrättsliga för- pliktelser. Dit hör förpliktelser enligt den allmänna folkrätten (sedvanerätten) och enligt traktaträtten, dvs. enligt överenskommelser som Sverige har ingått. Vid bedömningen ska eventuella folkrättsliga begränsningar som kan följa av 12 § beaktas. Om det från en folk- rättslig utgångspunkt är tveksamt eller oklart i vilken mån Sverige bör utöva domsrätt i ett visst fall, kan det vara påkallat med en viss återhållsamhet vid bedömningen av om åtalsförordnande bör läm- nas. Det omvända kan också gälla. Om Sverige åtagit sig att döma för en viss typ av brott i en viss situation, talar detta för att åtalsför- ordnande bör meddelas för brott som omfattas av ett sådant åtag- ande. I <SPAN class="ft12">andra punkten </SPAN>i andra stycket anges att brottslighetens eller den misstänktes anknytning till Sverige har betydelse. Om gärningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft8">har riktat sig mot ett svenskt intresse, exempelvis en svensk med- borgare, ökar styrkan av skälen för att meddela åtalsförordnande. Vid denna prövning kan också betydelse av brottets eller den sam- lade brottslighetens omfattning och svårhetsgrad beaktas. Skälen för att meddela åtalsförordnande, får regelmässigt sägas vara starkare ju allvarligare gärning det är fråga om. Enligt <SPAN class="ft11">tredje punkten </SPAN>är det inte endast svenska förhållanden som ska beaktas. Även vilka intressen en annan stat eller internationell domstol har av att utreda och lag- föra ska beaktas. Ju starkare anknytning som finns till en annan stat, desto större anledning finns det normalt sett att beakta den statens intresse av att döma över brottet. Slutligen innehåller <SPAN class="ft11">punkt 4 </SPAN>regler- ingen att de faktiska möjligheterna att utreda brottet och lagföra gärningsmannen i Sverige ska beaktas vid åtalsprövningen. Med be- stämmelsen åsyftas såväl förutsättningarna att bedriva en förunder- sökning, som möjligheten att genomföra en domstolsprocess. Vid den tid då en framställan om åtalsförordnande görs, har dock vanligtvis väsentliga utredningsåtgärder redan vidtagits. Brottsutredningar och lagföring bör i första hand äga rum där det finns de bästa praktiska förutsättningarna för detta.</P>
<P class="p597 ft9">Av paragrafens <SPAN class="ft39">tredje stycke </SPAN>framgår att riksåklagaren i vissa fall får delegera uppgiften att pröva frågan om åtalsförordnande till annan allmän åklagare. Så är fallet när det gäller brott som svensk med- borgare, eller person som vid gärningstillfället hade hemvist i Sverige, har begått utomlands. Detsamma gäller för brott som begåtts av per- son som efter gärningen har förvärvat svenskt medborgarskap eller tagit hemvist här.</P>
<P class="p105 ft10">Paragrafens <SPAN class="ft12">fjärde stycke </SPAN>fastslår att i de fall då prövningen har särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik och riks- åklagaren har bedömt att det inte i övrigt finns något som hindrar att åtal väcks, ska ärendet överlämnas till regeringen för beslut. Riks- åklagaren kan vid ett sådant överlämnande bifoga ett eget yttrande över frågan. Bestämmelsen tar sikte på de enskilda fall där pröv- ningen kan kräva känsliga utrikes- eller säkerhetspolitiska överväg- anden. Till ledning för riksåklagarens bedömning av om prövningen har sådan särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspoli- tik att ärendet bör överlämnas till regeringen bör särskilt beaktas om beslutet i frågan kan förväntas på ett negativt sätt påverka Sveriges förhållande till den eller de stater som berörs av beslutet. Vidare bör beaktas om det finns risk för reciproka åtgärder från en sådan stat och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft13">om ett åtalsbeslut kan få allvarliga konsekvenser för landets säkerhet eller för svenska enskilda intressen utomlands.</P>
<P class="p368 ft143">Betydelsen av en tidigare utländsk dom</P>
<P class="p106 ft44">Utländsk dom som processhinder</P>
<P class="p528 ft146"><SPAN class="ft155">9 § </SPAN>Har frågan om ansvar för brott prövats genom en lagakraftvunnen dom som har meddelats av annan domstol än svensk domstol får den tilltalade inte lagföras i Sverige för en gärning som omfattats av prövningen.</P>
<P class="p598 ft44">Om inte annat följer av en internationell överenskommelse som är bind- ande för Sverige, får dock lagföring ske om</P>
<P class="p159 ft44"><SPAN class="ft63">1.</SPAN><SPAN class="ft147">den tilltalade har frikänts från ansvar på den grunden att gärningen inte utgjorde brott enligt den lag som domstolen tillämpade,</SPAN></P>
<P class="p263 ft44"><SPAN class="ft63">2.</SPAN><SPAN class="ft147">verkställighet av den utdömda påföljden inte pågår av annan anledning än att påföljden redan har verkställts i sin helhet eller bortfallit enligt den lag som är tillämplig för verkställigheten,</SPAN></P>
<P class="p589 ft146"><SPAN class="ft63">3.</SPAN><SPAN class="ft157">lagföringen gäller brott som avses i 1 § eller 3 § 4, såvida inte den tidigare lagföringen har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan personen har utlämnats eller överlämnats från Sverige för lagföring,</SPAN></P>
<P class="p599 ft44"><SPAN class="ft63">4.</SPAN><SPAN class="ft147">den tidigare lagföringen eller domen uppenbart står i strid med svenska allmänna rättsprinciper, eller</SPAN></P>
<P class="p147 ft44"><SPAN class="ft63">5.</SPAN><SPAN class="ft147">sådana förhållanden föreligger som enligt 58 kap. 3 § rättegångsbalken kan föranleda resning till men för den tilltalade.</SPAN></P>
<P class="p136 ft44">Regeringen ska tillkännage de överenskommelser som avses i andra stycket.</P>
<P class="p600 ft9">Paragrafen, som ger uttryck för principen <SPAN class="ft39">ne bis in idem</SPAN>, reglerar i vilken utsträckning en tidigare dom som meddelats av annan dom- stol än svensk domstol medför hinder för svensk domsrätt. Utred- ningens överväganden finns i avsnitt 11.3.8.</P>
<P class="p56 ft10">Av paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>framgår en huvudregel, som anger att en person inte får lagföras i Sverige för en viss gärning om ansvar för denna gärning redan har prövats genom dom som har meddelats av annan domstol än svensk domstol och denna dom har vunnit laga kraft. Bestämmelsen omfattar tidigare dom från såväl annat lands domstol som från internationell domstol, exempelvis ICC. Hinder mot lagföring omfattar både hinder att döma i svensk domstol, men även hinder mot att väcka åtal i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">andra stycke </SPAN>innehåller en rad undantag från huvud- regeln i första stycket. Om inte annat följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, får lagföring ske i de situationer som räknas upp i stycket.</P>
<P class="p298 ft9">Enligt paragrafens <SPAN class="ft39">tredje stycke </SPAN>ska regeringen tillkännage de över- enskommelser som avses i andra stycket.</P>
<P class="p77 ft9">Motsvarande bestämmelser finns i huvudsak i 2 kap. 5 a § brotts- balken i dess tidigare lydelse. Nämnda bestämmelse hade dock ett något mer begränsat tillämpningsområde.</P>
<P class="p152 ft44">Krav på åtalsförordnande</P>
<P class="p108 ft44"><SPAN class="ft143">10 § </SPAN>Brott som avses i 9 § får inte åtalas utan att åtalsförordnande har med- delats enligt 8 §.</P>
<P class="p588 ft25">Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på åtalsförordnande i fråga om gärningar som tidigare har prövats av utländsk domstol. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.3.8 och 11.3.9.</P>
<P class="p77 ft9">Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 5 a § tredje stycket brottsbalken i dess tidigare lydelse. Av paragrafen framgår att brott som avses i 9 §, dvs. brott som omfattas av en tidigare utländsk dom, inte får åtalas i Sverige utan att åtalsförordnande meddelas. En förutsättning för att så ska ske, är att den tidigare domen inte utgör hinder mot lagföring i Sverige. De närmare bestämmelserna för prövningen av om åtalsförordnande ska meddelas finns i 8 §, vartill paragrafen hän- visar.</P>
<P class="p587 ft44">Beaktande av utländsk påföljd</P>
<P class="p93 ft146"><SPAN class="ft155">11 § </SPAN>Döms någon i Sverige för en gärning som avses i 9 § ska vid be- stämmande av påföljd skälig hänsyn tas till verkställighet av tidigare ådömd påföljd som den tilltalade undergått till följd av den tidigare lagföringen. Fri- hetsberövande till följd av den tidigare domen eller lagföringen ska om möjligt i sin helhet räknas av från böter eller fängelse.</P>
<P class="p59 ft44">I fall som avses i första stycket får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen eller påföljd helt efterges.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">Paragrafen reglerar vilken verkan en påföljd som tidigare utdömts av utländsk domstol ska ha i svensk domstol vid påföljdsbestämningen för samma gärning. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.3.8.</P>
<P class="p56 ft8">Enligt paragrafens <SPAN class="ft11">första stycke </SPAN>ska svensk domstol vid bestäm- mande av påföljd ta skälig hänsyn till verkställighet av tidigare ådömd påföljd som den tilltalade har undergått till följd av den tidigare lag- föringen. I sak stämmer denna regel överens med vad som tidigare gällt enligt 2 kap. 6 § brottsbalken. Om den tidigare påföljden inne- bar att den tilltalade berövades friheten, ska tiden för frihetsberövande avräknas från ett svenskt bötes- eller fängelsestraff. Skulle annan på- följd än fängelse eller böter väljas i Sverige, kan en tidigare utländsk dom ändå beaktas vid valet av påföljd. Ett tidigare frihetsberövande kan utgöra skäl för att i Sverige bestämma påföljden till en <NOBR>icke-fri-</NOBR> hetsberövande sådan.</P>
<P class="p601 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft11">andra stycke </SPAN>är oförändrat i förhållande till vad som tidigare gällt enligt 2 kap. 6 § brottsbalken. Bestämmelsen gör det möjligt att underskrida straffminimum vid påföljdsbestämningen.</P>
<P class="p85 ft143">Övriga bestämmelser</P>
<P class="p106 ft44">Folkrättsliga begränsningar</P>
<P class="p528 ft149"><SPAN class="ft159">12 § </SPAN>De begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämpligheten av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en överenskommelse med annan stat eller mellanfolklig organisation som är bindande för Sverige ska iakttas.</P>
<P class="p602 ft9">Paragrafen innehåller bestämmelser om folkrättsliga begränsningar av svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet. Utred- ningens överväganden finns i avsnitt 11.3.10.</P>
<P class="p56 ft10">I tidigare lydelse av 2 kap. brottsbalken finns, i 7 §, en bestäm- melse om vissa folkrättsliga begränsningar. Paragrafen motsvarar denna bestämmelse och innebär en skyldighet att beakta de begräns- ningar som kan följa av allmän folkrätt – sedvanerätten. Hit hör t.ex. immunitetsskyddet för sittande stats- och regeringschefer (se av- snitt 6.5), men bestämmelsen har dessutom kompletterats med en regel som innebär att även begränsningar som följer av vissa för Sverige bindande internationella överenskommelser ska iakttas, dvs. sådana överenskommelser som har ratificerats av Sverige. Något krav på att dessa överenskommelser ska ha införlivats i svensk rätt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft10">genom lag eller på annat vis ställer paragrafen inte upp. Bland de folk- rättsliga regler som avses i paragrafen finns bl.a. bestämmelser om immunitet. Om den tilltalade åtnjuter immunitet innebär det nor- malt att domstolen saknar behörighet att döma. Ett åtal ska då av- visas. Om immuniteten innebär att svensk lag inte får tillämpas torde det leda till att åtalet ska ogillas. Även andra internationella över- enskommelser kan innefatta begränsningar. Det kan t.ex. röra sig om åtaganden Sverige har med anledning av medlemskapet i EU.</P>
<P class="p152 ft44">Utlämning och överlämnande</P>
<P class="p163 ft44"><SPAN class="ft143">13 § </SPAN>Om utlämning och överlämnande är särskilt föreskrivet.</P>
<P class="p80 ft44">Villkor som ställs upp vid utlämning eller överlämnande från främmande stat till Sverige ska iakttas här i landet.</P>
<P class="p603 ft25">Paragrafen innehåller bestämmelser om utlämning och överlämnande till och från annat land. Motsvarande bestämmelser fanns i 2 kap. 8 § brottsbalken, i dess tidigare lydelse.</P>
<P class="p109 ft25">Av paragrafens <SPAN class="ft36">första stycke </SPAN>framgår att det i annan lagstiftning finns särskilda regler om utlämning och överlämnande. Bestämmel- ser om utlämning finns bl.a. i lagen (1957:668) om utlämning för brott, medan bestämmelser om överlämnande finns i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder och lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.</P>
<P class="p77 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">andra stycke </SPAN>innehåller en erinran om att villkor som ställts upp av annan stat i samband utlämning eller överlämnande till Sverige ska följas.</P>
<P class="p152 ft26">22 kap.</P>
<P class="p163 ft17"><SPAN class="ft26">6 a § </SPAN>Den som</P>
<P class="p109 ft161"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft160">utvecklar, producerar eller på annat sätt förvärvar, lagrar eller bibehåller kemiska vapen eller överför, direkt eller indirekt, kemiska vapen till någon,</SPAN></P>
<P class="p150 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft162">använder kemiska vapen,</SPAN></P>
<P class="p123 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft162">deltar i militära förberedelser för användning av kemiska vapen, eller</SPAN></P>
<P class="p89 ft165"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft163">använder ämnen för kravallbekämpning som en metod för krigföring döms för </SPAN><SPAN class="ft164">olovlig befattning med kemiska vapen</SPAN> till fängelse i högst fyra år, om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft17">gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om <SPAN class="ft44">vissa internationella brott</SPAN>.</P>
<P class="p604 ft17">Som kemiska vapen enligt första stycket <NOBR>1–3</NOBR> ska anses sådant som defi- nieras som kemiska vapen i Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring.</P>
<P class="p596 ft161">Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen varit ägnad att i väsentlig grad bidra till utveckling, produktion eller spridning av kemiska vapen eller till att sådana vapen används mot människor.</P>
<P class="p605 ft8">I paragrafens <SPAN class="ft11">första stycke </SPAN>har en följdändring gjorts som en konse- kvens av att den tidigare lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser namnändrats till lagen om vissa internationella brott. Paragrafens <SPAN class="ft11">andra och tredje stycken </SPAN>är oförändrade. Utredningens överväganden finns i avsnitt 6.7.</P>
<P class="p484 ft17"><SPAN class="ft26">6 b § </SPAN>Den som använder, utvecklar, tillverkar, förvärvar, innehar eller över- låter antipersonella minor (truppminor), döms för <SPAN class="ft70">olovlig befattning med minor</SPAN> till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om <SPAN class="ft44">vissa internationella brott</SPAN>.</P>
<P class="p596 ft161">Första stycket gäller endast minor som avses i konventionen den 18 sep- tember 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och över- föring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring.</P>
<P class="p606 ft17">Sådan befattning med minor som är tillåten enligt den konvention som avses i andra stycket utgör inte brott.</P>
<P class="p227 ft17">Är brottet grovt döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen väsent- ligt bidragit till att minor kommit att användas på ett sätt som inneburit fara för många människors liv eller hälsa.</P>
<P class="p595 ft8">I paragrafens <SPAN class="ft11">första stycke </SPAN>har en följdändring gjorts som en konse- kvens av att den tidigare lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser namnändrats till lagen om vissa internationella brott. Paragrafens <NOBR><SPAN class="ft11">andra–fjärde</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> stycken </SPAN>är oförändrade. Utredningens överväganden finns i avsnitt 6.7.</P>
<P class="p607 ft161"><SPAN class="ft166">6 c § </SPAN>Den som i strid med Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar deltar i eller på annat sätt medverkar till ut- förandet av en kärnvapenprovsprängning eller någon annan kärnsprängning döms för <SPAN class="ft167">olovlig kärnsprängning</SPAN> till fängelse i högst fyra år, om gärningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft17">inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om <SPAN class="ft44">vissa internationella brott</SPAN>.</P>
<P class="p80 ft17">Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen haft stor betydelse för kärnsprängningen eller om gärningen inneburit fara för människor eller för egendom av särskild betydenhet.</P>
<P class="p588 ft8">I paragrafens <SPAN class="ft11">första stycke </SPAN>har en följdändring gjorts som en konse- kvens av att den tidigare lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser namnändrats till lagen om vissa internationella brott. Paragrafens <SPAN class="ft11">andra stycke </SPAN>är oföränd- rat. Utredningens överväganden finns i avsnitt 6.7.</P>
<P class="p170 ft26">35 kap.</P>
<P class="p62 ft17"><SPAN class="ft26">2 § </SPAN>Bestämmelserna i detta kapitel om bortfallande av påföljd gäller inte för</P>
<P class="p123 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft162">mord eller dråp enligt 3 kap. 1 eller 2 §,</SPAN></P>
<P class="p80 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft168">folkmord, brott mot mänskligheten, grov krigsförbrytelse </SPAN><SPAN class="ft44">eller aggres- sionsbrott </SPAN>enligt 1, 2, 11 <SPAN class="ft44">eller 11 a § </SPAN>lagen (2014:406) om <SPAN class="ft44">vissa internationella brott</SPAN>,</P>
<P class="p151 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft168">terroristbrott enligt 3 § 1 eller 2 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller</SPAN></P>
<P class="p150 ft17"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft162">försök till dessa brott.</SPAN></P>
<P class="p77 ft17">Har någon begått brott som avses i första stycket innan han eller hon fyllt tjugoett år, gäller dock bestämmelserna om bortfallande av påföljd i detta kapitel.</P>
<P class="p608 ft9">Paragrafen innehåller undantag från preskription. Utredningens över- väganden finns i avsnitt 6.5.</P>
<P class="p77 ft9">Genom tillägg i paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>undantas aggressions- brott enligt 11 a § lagen (2014:406) om vissa internationella brott från preskription.</P>
<P class="p123 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">andra stycke </SPAN>är oförändrat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft76"><SPAN class="ft35">13.2</SPAN><SPAN class="ft87">Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser</SPAN></P>
<P class="p106 ft143">Aggressionsbrott</P>
<P class="p528 ft145"><SPAN class="ft144">11 a § </SPAN>För aggressionsbrott döms den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och om- fattning, utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.</P>
<P class="p610 ft44">Med aggressionshandling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga.</P>
<P class="p116 ft44">Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.</P>
<P class="p586 ft9">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser varigenom aggressions- brottet kriminaliseras i svensk rätt. Utredningens överväganden finns i avsnitt <NOBR>6.1–6.3.</NOBR></P>
<P class="p73 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>anges vilka handlingar som ska medföra ett individuellt straffansvar för aggressionsbrott och den begräns- ning till personer i viss ledande ställning som gäller för ansvar för brottet. Bestämmelsen överensstämmer i allt väsentligt med motsva- rande reglering av aggressionsbrottet i artikel 8a i Romstadgan.</P>
<P class="p56 ft25">För att ansvar för aggressionsbrott ska kunna komma i fråga krävs att en aggressionshandling i uppenbar strid med <NOBR>FN-stadgan</NOBR> har ägt rum. Vidare krävs att gärningsmannen är en person som vid tiden för gärningen kunde utöva kontroll eller styra över den an- gripande statens politiska eller militära handlande. Avgörande är om gärningsmannen haft faktisk möjlighet att kontrollera eller styra handlandet, inte om han eller hon också i formell mening haft en sådan roll. Personkretsen blir därför regelmässigt begränsad till endast ett fåtal personer. Något krav på viss tjänsteställning eller annan tjänsteposition för att en person ska kunna ådra sig ansvar för aggres- sionsbrott uppställs inte. Vilka personer som kan komma i fråga preci- seras närmare i avsnitt 6.3.2.</P>
<P class="p87 ft10">Den brottsliga gärningen består av att gärningsmannen har pla- nerat, förberett, inlett eller utfört en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar över- trädelse av FN:s stadga. Gärningen är således kriminaliserad redan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft10">på planerings- och förberedelsestadiet. Genom den utformning be- stämmelsen har kan det således vara fråga om ett fullbordat aggres- sionsbrott även om aggressionshandlingen, som beskrivs närmare i paragrafens andra stycke, inte påbörjats. Ansvar för aggressionsbrott förutsätter, som nämnts, att den aggressionshandling som gärnings- mannen planerat, förberett, inlett eller utfört utgör en uppenbar över- trädelse av <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Vid bedömningen av om det är fråga om en uppenbar överträdelse av stadgan, är tre kriterier avgörande – hand- lingens karaktär, dess svårhetsgrad och dess omfattning. En samlad bedömning ska göras.</P>
<P class="p362 ft10">Paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke </SPAN>innehåller bestämmelser om vad som av- ses med en aggressionshandling. Bestämmelsen skiljer sig från arti- kel 8a i Romstadgan på så sätt att paragrafen inte innehåller någon uppräkning av de handlingar som anses utgöra en aggressionshand- ling. De handlingar som anges i artikel 8a ska anses utgöra exempel på aggressionshandlingar även enligt svensk rätt. Uppräkningen (se avsnitt 6.3.3) är dock inte uttömmande. I detta avsnitt redovisas också skälen för att uppräkningen inte tas in i lagtexten. Av det sagda följer att även andra handlingar således kan utgöra sådana aggressions- handlingar som kan grunda ansvar för aggressionsbrott. Exempelvis kan åtgärder för att slå ut en annan stats energiförsörjning eller dess <NOBR>it-system</NOBR> och elektroniska kommunikation (”cyberkrig”) innebära en aggressionshandling i uppenbar strid med <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Gemen- samt för alla aggressionshandlingar är att de, för att kunna beaktas, måste stå i uppenbar strid med <NOBR>FN-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p611 ft9">I paragrafens <SPAN class="ft39">tredje stycke </SPAN>anges den för aggressionsbrott tillämp- liga straffskalan, som överensstämmer med den som gäller för folk- mord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse. För straff- mätningen och påföljdsvalet tillämpas bestämmelserna i 29 och 30 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p612 ft17"><SPAN class="ft26">16 § </SPAN>För försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att av- slöja eller förhindra folkmord, brott mot mänskligheten, <SPAN class="ft44">aggressionsbrott </SPAN>och krigsförbrytelse döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p611 ft44">Endast den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande på sätt anges i 11 a § kan, såvitt avser aggressionsbrott, fällas till ansvar enligt första stycket. Detsamma ska gälla för ansvar enligt 23 kap. 4 § brottsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft9">Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som för aggressions- brottet ska gälla beträffande ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Ut- redningens överväganden finns i avsnitt 6.3.5.</P>
<P class="p56 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>fastslås att aggressionsbrott ska vara straffbart även när det gäller de osjälvständiga gärningsformerna försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott. Bestämmelsen stämmer överens med vad som gäller beträffande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsför- brytelser. Bestämmelsen kan anses överlappa brottsbeskrivningen för aggressionsbrottet. I den mån ett fullbordat aggressionsbrott har ägt rum enligt denna brottsbeskrivning ska dömas för fullbordat brott och inte enligt bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p56 ft10">Paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke </SPAN>är nytt. Ansvar för aggressionsbrott kan endast ådömas personer som tillhör en begränsad personkrets. Denna krets består enligt 11 a § av personer som kan utöva kontroll eller styra över den angripande statens politiska eller militära handlande. Till ansvar för försök, förberedelse eller stämpling, liksom för under- låtenhet att avslöja eller förhindra aggressionsbrott kan endast dömas den som tillhör samma personkrets. Även ansvar för sådan medver- kansgärning som avses i 23 kap. 4 § brottsbalken är, såvitt gäller aggressionsbrott, begränsat på samma sätt.</P>
<P class="p590 ft146"><SPAN class="ft155">17 § </SPAN>För aggressionsbrott begånget utanför Sverige är svensk domstol behörig att döma i enlighet med 2 kap. 3 § första stycket 6 a brottsbalken. I andra fall än som avses i 2 kap. 3 § första stycket 1, 2 a och 4 brottsbalken gäller sådan behörighet endast om den aggressionshandling som ligger till grund för brottet har begåtts av en stat gentemot vilken de ändringar i Romstadgan för Inter- nationella brottmålsdomstolen som har skett genom resolution RC/Res.6 har trätt i kraft vid tiden för brottet. Detsamma ska gälla för försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra aggressionsbrott enligt 16 §.</P>
<P class="p133 ft44">Åtal för aggressionsbrott får väckas endast efter förordnande av regeringen.</P>
<P class="p613 ft10">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vad som ska gälla för svensk domstols behörighet att döma över aggressionsbrott som har begåtts utanför Sverige liksom vad som ska gälla beträffande åtalsförordnande för aggressionsbrott. Att svensk domstol är behö- rig att döma över aggressionsbrott som begåtts i Sverige, framgår av 2 kap. 1 § brottsbalken. Utredningens överväganden finns i avsnitt 6.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>regleras domsrätt över aggressionsbrott begånget utomlands. Domsrätten har samma omfattning som övriga brott som omfattas av lagen (2014:406) om vissa internationella brott, vilka regleras i 2 kap. 3 § första stycket 6 a brottsbalken, dock med den viktiga begränsning som följer av andra meningen. Om brottet saknar sådan anknytning till Sverige som följer av 2 kap. 3 § första stycket 1, 2 a och 4 brottsbalken gäller således svensk domsrätt endast om den aggressionshandling som ligger till grund för brottet begåtts av en stat gentemot vilken de ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som har skett genom resolution RC/Res. 6 har trätt i kraft vid tiden för brottet. Dessa ändringar, de s.k. Kampalaändringarna, ska således ha trätt i kraft för den stat som har utfört den ansvarsgrundande aggressionshandlingen. Begräns- ningen av jurisdiktionen gäller alla brott utom de där det finns en sådan anknytning till Sverige som anges i 2 kap. 3 § första stycket 1,</P>
<P class="p614 ft9"><SPAN class="ft13">2</SPAN><SPAN class="ft61">a och 4 brottsbalken. För sådana brott gäller alltså oinskränkt svensk domsrätt. På detta vis ges svensk domstol – bortsett från de brott där särskild svensk anknytning finns – jurisdiktion över aggressions- brott i samma utsträckning som gäller för Internationella brottmåls- domstolen. Bestämmelsen gäller i stället för vad som sägs i 2 kap. 3 § brottsbalken och utgör alltså en särreglering för aggressionsbrott begångna utanför Sverige.</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">andra stycke </SPAN>reglerar vad som ska gälla beträffande åtalsförordnande för aggressionsbrott som begåtts utanför Sverige. För aggressionsbrott som begåtts inom Sverige gäller ett krav på åtals- förordnande enligt 2 kap. 2 § brottsbalken. Regeringen har exklusiv behörighet att besluta om åtalsförordnande beträffande aggressions- brottet.</P>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">13.3</SPAN><SPAN class="ft138">Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken</SPAN></P>
<P class="p615 ft26">19 kap.</P>
<P class="p88 ft161"><SPAN class="ft166">1 § </SPAN>Laga domstol i brottmål är rätten i den ort, där brottet <SPAN class="ft146">begicks</SPAN>. <SPAN class="ft146">Ett </SPAN>brott anses <SPAN class="ft146">vara begånget på </SPAN>den ort, där <SPAN class="ft146">gärningsmannen handlade eller, vid straffbar underlåtenhet, borde ha handlat. Vid tillämpning av straffbestäm- melser enligt vilka gärningen ska ha medfört en viss effekt anses brottet vara begånget på den ort där effekten inträdde eller, vid försök, enligt brottsplanen sannolikt skulle ha inträtt. Begicks </SPAN>brottet <SPAN class="ft146">på </SPAN>orter under skilda domstolar,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft17"><SPAN class="ft44">har </SPAN>de lika behörighet. Har det skett <SPAN class="ft44">på </SPAN>svenskt fartyg eller luftfartyg under resa inom eller utom riket, <SPAN class="ft44">är </SPAN>även rätten i den ort, dit den misstänkte med fartyget eller luftfartyget först ankommer eller där han gripits eller <SPAN class="ft44">annars </SPAN>uppehåller sig, behörig.</P>
<P class="p598 ft17">Är <SPAN class="ft44">det</SPAN>, <SPAN class="ft44">när </SPAN>åtal <SPAN class="ft44">väcks</SPAN>, ovisst var brottet <SPAN class="ft44">begicks</SPAN>, <SPAN class="ft44">får </SPAN>åtal <SPAN class="ft44">upptas </SPAN>av rätten i någon av de orter, där det kan <SPAN class="ft44">antas ha </SPAN>skett, eller i den ort, där den miss- tänkte gripits eller <SPAN class="ft44">annars </SPAN>uppehåller sig.</P>
<P class="p82 ft17">Åtal för brott <SPAN class="ft44">får också upptas </SPAN>av den rätt, där den misstänkte ska svara i tvistemål i allmänhet, eller rätten i den ort, där den misstänkte mera var- aktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostna- der och andra omständigheter finner det lämpligt.</P>
<P class="p600 ft9">I paragrafen har, förutom viss språklig modernisering, i <SPAN class="ft39">första stycket </SPAN>genomförts en anpassning av bestämmelserna om brottslokalisering till vad som gäller enligt 2 kap. 1 § brottsbalken. Utredningens över- väganden finns i avsnitt 11.3.2. Paragrafens <SPAN class="ft39">andra </SPAN>och <SPAN class="ft39">tredje stycken </SPAN>är i sak oförändrade.</P>
<P class="p66 ft35"><SPAN class="ft35">13.4</SPAN><SPAN class="ft138">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p8 ft26">29 kap.</P>
<P class="p616 ft146"><SPAN class="ft166">13 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för <SPAN class="ft161">brott enligt 8 § första stycket 12 även om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft161">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN>föreligger<SPAN class="ft161">. Har brottet </SPAN>begåtts <SPAN class="ft161">i Sveriges ekonomiska zon, får åtal väckas vid den tingsrätt vars dom- krets är närmast den plats där brottet </SPAN>begicks<SPAN class="ft161">.</SPAN></P>
<P class="p590 ft8">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p617 ft76"><SPAN class="ft35">13.5</SPAN><SPAN class="ft87">Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln</SPAN></P>
<P class="p117 ft44"><SPAN class="ft26">14 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för <SPAN class="ft17">brott som avses i 11 § </SPAN>även om domsrätt enligt <SPAN class="ft17">2 kap. 3 § </SPAN>brottsbalken <SPAN class="ft17">inte </SPAN>föreligger.</P>
<P class="p82 ft17">Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av denna lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han eller hon till följd härav är skyldig att hemlighålla.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">Paragrafen reglerar bl.a. frågor om domsrätt för vissa brott mot be- stämmelser i lagen om kontinentalsockeln. Utredningens överväg- anden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p77 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>är anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrat i sak.</P>
<P class="p123 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">andra stycke </SPAN>är oförändrat.</P>
<P class="p109 ft37">Paragrafens tidigare <SPAN class="ft88">tredje stycke </SPAN>om åtalsförordnande har utgått. I stället tillämpas de allmänna reglerna i 2 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p618 ft76"><SPAN class="ft35">13.6</SPAN><SPAN class="ft87">Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott</SPAN></P>
<P class="p163 ft17"><SPAN class="ft26">7 § </SPAN>Framställningen får <SPAN class="ft44">inte </SPAN>bifallas</P>
<P class="p122 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft168">om hinder mot lagföring här i landet föreligger enligt 2 kap. </SPAN><SPAN class="ft44">9 § </SPAN>brotts- balken,</P>
<P class="p151 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft168">om åtalspreskription har inträtt i den andra staten enligt dess lag innan framställningen avläts,</SPAN></P>
<P class="p151 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft168">om åtalspreskription har inträtt enligt svensk lag innan framställningen mottogs,</SPAN></P>
<P class="p150 ft17"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft168">om lagföringen skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden, eller</SPAN></P>
<P class="p122 ft17"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft168">om lagföringen skulle strida mot grunderna för rättsordningen här i landet.</SPAN></P>
<P class="p619 ft8">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p592 ft17"><SPAN class="ft26">13 § </SPAN>Har framställning från annan stat om överförande av lagföring bi- fallits, får åtal väckas här i landet, även om sådant förordnande som avses i 2 kap. <SPAN class="ft44">7 </SPAN>eller <SPAN class="ft44">10 § </SPAN>brottsbalken <SPAN class="ft44">inte </SPAN>har meddelats.</P>
<P class="p268 ft161">För gärning som avses med framställningen <SPAN class="ft146">döms </SPAN>såsom för brott som enligt svensk lag motsvarar gärningen efter vad som sägs i 6 § andra stycket. Kan lagföringen ske här i landet endast med stöd av denna lag, får <SPAN class="ft146">inte dömas till </SPAN>påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff som är stadgat för brottet enligt lagen i den andra staten.</P>
<P class="p620 ft9">Paragrafen reglerar bl.a. åtalsförordnande. Utredningens övervägan- den finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p80 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">första stycke </SPAN>är anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrat i sak.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p621 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">andra stycke </SPAN>har moderniserats språkligt, men är i övrigt oförändrat.</P>
<P class="p622 ft76"><SPAN class="ft35">13.7</SPAN><SPAN class="ft87">Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet</SPAN></P>
<P class="p623 ft17"><SPAN class="ft26">4 § </SPAN>Verkställighet i Sverige av utländsk brottmålsdom får ske endast efter framställning av den främmande staten.</P>
<P class="p116 ft17">Framställningen får <SPAN class="ft44">inte </SPAN>bifallas</P>
<P class="p159 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft162">om domen </SPAN><SPAN class="ft44">inte </SPAN>har vunnit laga kraft eller om påföljden <SPAN class="ft44">inte </SPAN>får verk- ställas i den främmande staten,</P>
<P class="p589 ft161"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft169">om gärning som påföljden avser </SPAN><SPAN class="ft146">inte </SPAN>motsvarar brott enligt svensk lag eller gärningsmannen, om gärningen begåtts här i landet, på annan grund än som avses i 5 § 3 <SPAN class="ft146">inte </SPAN>skulle ha kunnat <SPAN class="ft146">dömas till </SPAN>påföljd för brottet,</P>
<P class="p116 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft162">om den dömde </SPAN><SPAN class="ft44">inte </SPAN>har eller tar hemvist i Sverige,</P>
<P class="p159 ft17"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft162">om verkställighet i Sverige skulle vara oförenlig med grunderna för rättsordningen här i landet eller annat väsentligt svenskt intresse,</SPAN></P>
<P class="p263 ft17"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft162">om dom i mål om ansvar för gärning som påföljden avser har med- delats här i landet eller här utfärdat strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot för samma gärning har godkänts,</SPAN></P>
<P class="p624 ft17"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft162">om fråga om ansvar för gärning som påföljden avser har prövats genom lagakraftägande dom i annan stat än den som har gjort framställningen och hinder mot lagföring för gärningen här i landet till följd härav skulle ha förelegat enligt 2 kap. </SPAN><SPAN class="ft44">9 § </SPAN>brottsbalken,</P>
<P class="p147 ft17"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft162">om gärning som påföljden avser utgör eller har samband med politiskt brott eller utgör militärt brott,</SPAN></P>
<P class="p585 ft161"><SPAN class="ft2">8.</SPAN><SPAN class="ft169">om gärning som påföljden avser utgör fiskaliskt brott, såvida </SPAN><SPAN class="ft146">inte </SPAN>annat föranleds av överenskommelse mellan Sverige och den främmande staten,</P>
<P class="p147 ft17"><SPAN class="ft2">9.</SPAN><SPAN class="ft162">om en tillämpning av 35 kap. </SPAN><NOBR>8–10</NOBR> §§ brottsbalken skulle innebära att påföljden bortfallit,</P>
<P class="p263 ft17"><SPAN class="ft2">10.</SPAN><SPAN class="ft162">om verkställighet i Sverige i annat hänseende än som förut har nämnts skulle strida mot den överenskommelse mellan Sverige och främmande stat som ligger till grund för framställningen.</SPAN></P>
<P class="p625 ft9">Paragrafen innehåller vissa bestämmelse om verkställighet i Sverige av utländsk brottmålsdom. Utredningens överväganden finns i av- snitt 11.4.</P>
<P class="p136 ft14">Första stycket <SPAN class="ft13">är oförändrat.</SPAN></P>
<P class="p107 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">andra stycke </SPAN>är anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrat i sak.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p626 ft86"><SPAN class="ft35">13.8</SPAN><SPAN class="ft170">Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg</SPAN></P>
<P class="p62 ft26">10 kap.</P>
<P class="p108 ft44"><SPAN class="ft26">10 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för <SPAN class="ft17">brott enligt 1, 2, 3 eller 4 § </SPAN>som <SPAN class="ft17">har begåtts på ett utländskt fartyg i Sveriges ekonomiska zon </SPAN>även om domsrätt enligt <SPAN class="ft17">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN>föreligger.</P>
<P class="p91 ft161">Om ett brott enligt 1 eller 2 § har begåtts på ett utländskt fartyg inom en annan stats inre vatten, territorialhav eller ekonomiska zon <SPAN class="ft146">är </SPAN>svensk dom- stol <SPAN class="ft146">behörig att döma </SPAN>även om 2 kap. 3 § brottsbalken inte är tillämplig om</P>
<P class="p59 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft168">överträdelsen har medfört eller sannolikt kommer att medföra för- orening inom svenskt inre vatten, territorialhav eller svensk ekonomisk zon, och</SPAN></P>
<P class="p150 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft162">fartyget frivilligt har anlöpt svensk hamn.</SPAN></P>
<P class="p89 ft161">Om ett brott enligt 1 eller 2 § har begåtts på ett utländskt fartyg på det fria havet <SPAN class="ft146">är </SPAN>svensk domstol <SPAN class="ft146">behörig att döma </SPAN>även om 2 kap. 3 § brotts- balken inte är tillämplig om fartyget frivilligt har anlöpt svensk hamn.</P>
<P class="p59 ft17">Det som anges i <NOBR>första–tredje</NOBR> styckena gäller också om gärningen kan föranleda ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken.</P>
<P class="p161 ft9">Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om domsrätt över brott enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p77 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>är anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrat i sak.</P>
<P class="p80 ft13"><SPAN class="ft14">Andra stycket </SPAN>är också anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brotts- balken, men oförändrat i sak.</P>
<P class="p59 ft9">I paragrafens <SPAN class="ft39">tredje stycke </SPAN>har anpassningar gjorts till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, utan att några förändringar i sak har gjorts.</P>
<P class="p123 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">fjärde stycke </SPAN>är oförändrat.</P>
<P class="p627 ft17"><SPAN class="ft26">11 § </SPAN>Åtal för ett brott som avses i 10 § får väckas endast</P>
<P class="p109 ft161"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft160">om brottet avser ett förbjudet utsläpp och detta har medfört betyd- ande skador på den svenska kusten eller därmed sammanhängande intressen eller på tillgångar i Sveriges sjöterritorium eller ekonomiska zon,</SPAN></P>
<P class="p80 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft168">om den stat där fartyget är registrerat inte inom sex månader från det att staten underrättats om brottet har inlett rättsliga förfaranden som syftar till att ådöma straff för gärningen, eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft162">om den stat där fartyget är registrerat vid upprepade tillfällen har under- låtit att iaktta sina skyldigheter att vidta åtgärder med anledning av över- trädelser begångna på dess fartyg.</SPAN></P>
<P class="p629 ft17">Att åtal för brott som avses i första stycket i vissa fall <SPAN class="ft44">inte får väckas utan att åtalsförordnande har meddelats </SPAN>följer av 2 kap. <SPAN class="ft44">7 § </SPAN>brottsbalken.</P>
<P class="p600 ft9">Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om åtal för brott enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg. Utredningens över- väganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p630 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft12">första stycke </SPAN>har endast en språklig justering gjorts. Paragrafens <SPAN class="ft12">andra stycke </SPAN>har anpassats till den nya lydelsen av</P>
<P class="p3 ft13">2 kap. brottsbalken, men är oförändrat i sak.</P>
<P class="p622 ft76"><SPAN class="ft35">13.9</SPAN><SPAN class="ft87">Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:963) om rymdverksamhet</SPAN></P>
<P class="p117 ft17"><SPAN class="ft26">5 § </SPAN>Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet utan att ha erforderligt tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vill- kor som har uppställts som förutsättning för tillstånd.</P>
<P class="p631 ft9">Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om ansvar för den som be- drivit rymdverksamhet utan erforderligt tillstånd. Utredningens över- väganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p136 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">första stycke </SPAN>är oförändrat.</P>
<P class="p73 ft9">I paragrafens <SPAN class="ft39">andra stycke </SPAN>fanns tidigare bestämmelser om doms- rätt och om tidigare utländsk doms negativa rättskraft. Stycket har upphävts. Frågan om svensk domstols behörighet att döma för brott enligt lagen ska bedömas enligt de allmänna reglerna i 2 kap. brotts- balken. Något krav på dubbel straffbarhet ska inte gälla, vilket fram- går av 2 kap. 5 § brottsbalken.</P>
<P class="p75 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">tredje stycke </SPAN>innehöll tidigare en bestämmelse om åtals- förordnande. Detta stycke har upphävts och i stället gäller de allmänna reglerna härom i 2 kap. brottsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft76"><SPAN class="ft35">13.10</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)</SPAN></P>
<P class="p108 ft44"><SPAN class="ft26">51 a § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för <SPAN class="ft17">brott enligt denna lag </SPAN>som har begåtts <SPAN class="ft17">inom Sveriges ekonomiska zon även om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft17">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN>föreligger<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P class="p619 ft8">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p633 ft100"><SPAN class="ft35">13.11</SPAN><SPAN class="ft172">Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon</SPAN></P>
<P class="p634 ft44"><SPAN class="ft26">17 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för <SPAN class="ft17">brott som avses i 16 § även om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft17">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN>föreligger<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P class="p109 ft161">Har ett brott mot denna lag eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av lagen förövats i den ekonomiska zonen, får åtal för brottet väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades.</P>
<P class="p635 ft10">Paragrafen innehåller bestämmelser om brott enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p77 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>är anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrat i sak.</P>
<P class="p123 ft13">Det <SPAN class="ft14">andra stycket </SPAN>i paragrafen är oförändrat.</P>
<P class="p636 ft76"><SPAN class="ft35">13.12</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)</SPAN></P>
<P class="p637 ft44"><SPAN class="ft26">49 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma för <SPAN class="ft17">brott enligt denna lag även om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft17">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN>föreligger.</P>
<P class="p638 ft8">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft76"><SPAN class="ft35">13.13</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt</SPAN></P>
<P class="p640 ft17"><SPAN class="ft26">13 § </SPAN>På begäran av tribunalen <SPAN class="ft44">ska </SPAN>en i Sverige pågående lagföring över- föras till tribunalen. Om en sådan begäran görs får åtal inte väckas för brottet. Förs lagföringen över efter det att åtal har väckts, utgör detta rättegångs- hinder i brottmålet.</P>
<P class="p641 ft25">Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om lagföring vid en inter- nationell tribunal och betydelsen av ett avgörande från en sådan tri- bunal. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.3.8.</P>
<P class="p227 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">första stycke </SPAN>har moderniserats språkligt, men är i övrigt oförändrat.</P>
<P class="p440 ft25">I paragrafens <SPAN class="ft36">andra stycke </SPAN>fanns tidigare en bestämmelse om att om frågan om ansvar för en viss gärning hade prövats vid en inter- nationell tribunal, fick åtal för samma gärning inte väckas i Sverige. Stycket har upphävts. I stället ska de allmänna reglerna om tidigare doms negativa rättskraft i 2 kap. brottsbalken tillämpas.</P>
<P class="p642 ft76"><SPAN class="ft35">13.14</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia</SPAN></P>
<P class="p192 ft44"><SPAN class="ft26">5 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma <SPAN class="ft17">för brott mot denna lag även om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft17">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN>föreligger<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P class="p643 ft10">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p644 ft76"><SPAN class="ft35">13.15</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen</SPAN></P>
<P class="p93 ft165"><SPAN class="ft173">16 § </SPAN>Åtal och lagföring i Sverige för en gärning får inte ske om <SPAN class="ft149">Inter- nationella brottmålsdomstolen </SPAN>har beslutat att frågan om ansvar för gärningen <SPAN class="ft149">ska </SPAN>prövas där trots att svensk förundersökning eller lagföring pågår eller om domstolen har ansökt om att personen i fråga <SPAN class="ft149">ska </SPAN>överlämnas till dom- stolen på grund av gärningen och denna ansökan inte har avslagits.</P>
<P class="p645 ft13">Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om lagföring. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p268 ft8">Från paragrafen har utgått en bestämmelse om tidigare doms nega- tiva rättskraft. I stället ska de allmänna reglerna härom i 2 kap. brotts- balken tillämpas. Paragrafen har dessutom moderniserats språkligt.</P>
<P class="p644 ft76"><SPAN class="ft35">13.16</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall</SPAN></P>
<P class="p646 ft146"><SPAN class="ft166">6 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma <SPAN class="ft161">för brott enligt denna lag </SPAN>även om domsrätt <SPAN class="ft161">enligt 2 kap. 3 § brottsbalken </SPAN>inte föreligger <SPAN class="ft161">om brottet har begåtts</SPAN></P>
<P class="p151 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft168">av en svensk medborgare, av en utlänning med hemvist i Sverige eller av en utlänning som befinner sig här i landet,</SPAN></P>
<P class="p150 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft162">till förmån för en juridisk person som är etablerad i Sverige, eller</SPAN></P>
<P class="p122 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft168">mot en av Europeiska unionens institutioner eller mot en av dess byråer eller ett av dess organ, om byrån eller organet har säte i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p647 ft161">Första stycket gäller även om brottet i enlighet med 5 § ska bestraffas enligt brottsbalken eller lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.</P>
<P class="p151 ft17">Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. <SPAN class="ft44">7 § </SPAN>brottsbalken.</P>
<P class="p648 ft8">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p649 ft86"><SPAN class="ft35">13.17</SPAN><SPAN class="ft174">Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet</SPAN></P>
<P class="p650 ft146"><SPAN class="ft166">9 § </SPAN>Svensk domstol är behörig att döma <SPAN class="ft161">för brott enligt denna lag </SPAN>även om domsrätt <SPAN class="ft161">enligt 2 kap. 3 § brottsbalken </SPAN>inte föreligger <SPAN class="ft161">om brottet har begåtts</SPAN></P>
<P class="p147 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft162">av en svensk medborgare, av en utlänning med hemvist i Sverige eller av en utlänning som befinner sig här i landet,</SPAN></P>
<P class="p116 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft162">till förmån för en juridisk person som är etablerade i Sverige, eller</SPAN></P>
<P class="p159 ft17"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft162">mot en av Europeiska unionens institutioner eller mot en av dess byråer eller ett av dess organ, om byrån eller organet har säte i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p629 ft161">Första stycket gäller även om brottet i enlighet med 8 § ska bestraffas enligt brottsbalken eller lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.</P>
<P class="p651 ft17">Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. <SPAN class="ft44">7 § </SPAN>brottsbalken.</P>
<P class="p652 ft8">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p653 ft76"><SPAN class="ft35">13.18</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)</SPAN></P>
<P class="p106 ft26">13 kap.</P>
<P class="p432 ft17"><SPAN class="ft26">11 § </SPAN>Den som begått brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§, 4 § första stycket 6, <NOBR>8–11</NOBR> och andra stycket, 5 §, 6 § första stycket 2 och andra stycket samt 7, 9 och 13 §§ döms, om han eller hon befinner sig här i riket, vid svensk domstol även om det inte finns domsrätt enligt 2 kap. 3 § brottsbalken om brottet begåtts</P>
<P class="p599 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft162">vid utövande av luftfartsverksamhet med ett utländskt luftfartyg som används inom ramen för ett svenskt drifttillstånd, eller</SPAN></P>
<P class="p116 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft162">ombord på sådant luftfartyg.</SPAN></P>
<P class="p136 ft17">Åtal får väckas utan förordnande enligt 2 kap. <SPAN class="ft44">7 § </SPAN>brottsbalken.</P>
<P class="p586 ft9">Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om domsrätt och, i sin tidi- gare lydelse, om åtalsförordnande. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p74 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>är anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft13">Det <SPAN class="ft14">andra stycket </SPAN>om åtalsförordnande har anpassats till 2 kap. brottsbalkens nya lydelse.</P>
<P class="p654 ft76"><SPAN class="ft35">13.19</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696)</P>
<P class="p62 ft26">17 kap.</P>
<P class="p415 ft17"><SPAN class="ft26">2 § </SPAN>Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder från en radioanlägg- ning på öppna havet eller i luftrummet över det eller som upprättar eller innehar en sådan anläggning, döms till böter eller fängelse i högst sex måna- der om</P>
<P class="p59 ft17"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft168">sändningen är avsedd att tas emot eller kan tas emot i något land som är anslutet till den europeiska överenskommelsen till förhindrande av rund- radiosändningar från stationer utanför nationella territorier, eller</SPAN></P>
<P class="p151 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft168">sändningen orsakar att radioanvändning i något av dessa länder blir skadligt påverkad.</SPAN></P>
<P class="p151 ft44">Svensk domstol är behörig att döma för brott som avses i första stycket <SPAN class="ft17">även om </SPAN>domsrätt enligt <SPAN class="ft17">2 kap. 3 § brottsbalken inte </SPAN>föreligger.</P>
<P class="p161 ft9">Paragrafen innehåller bl.a. jurisdiktionsbestämmelser. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
<P class="p150 ft13">Paragrafens <SPAN class="ft14">första stycke </SPAN>är oförändrat.</P>
<P class="p109 ft9">Det <SPAN class="ft39">andra stycket </SPAN>i paragrafen är anpassat till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken. Den tidigare bestämmelsen om tidigare doms negativa rättskraft har upphävts och i stället ska de generella bestäm- melserna härom i 2 kap. brottsbalken gälla.</P>
<P class="p77 ft9">Paragrafens tidigare <SPAN class="ft39">tredje stycke </SPAN>om åtalsförordnande har utgått. I stället ska de generella bestämmelserna härom i 2 kap. brottsbalken gälla.</P>
<P class="p655 ft76"><SPAN class="ft35">13.20</SPAN><SPAN class="ft171">Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition</SPAN></P>
<P class="p93 ft53"><SPAN class="ft175">1 § </SPAN>Den som använder, utvecklar, tillverkar, förvärvar, innehar, lagrar, över- låter, till Sverige för in eller från Sverige för ut klusterammunition, döms för <SPAN class="ft176">olovlig befattning med klusterammunition</SPAN> till fängelse i högst fyra år, om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p22 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft17">gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om <SPAN class="ft44">vissa internationella brott</SPAN>.</P>
<P class="p596 ft161">Med klusterammunition avses i denna lag sådan klusterammunition samt sådana explosiva substridsdelar från spridningskapslar fästa vid luftfartyg som avses i konventionen den 30 maj 2008 om klusterammunition.</P>
<P class="p604 ft17">Sådan befattning med klusterammunition samt explosiva substridsdelar som är tillåten enligt den konvention som avses i andra stycket utgör inte brott.</P>
<P class="p596 ft17">Är brottet grovt döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen väsentligt bidragit till att klusterammunition kommit att användas på ett sätt som inneburit fara för många människors liv eller hälsa.</P>
<P class="p387 ft8">I paragrafens <SPAN class="ft11">första stycke </SPAN>har en följdändring gjorts som en konse- kvens av att den tidigare lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser namnändrats till lagen om vissa internationella brott. Paragrafens <NOBR><SPAN class="ft11">andra–fjärde</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> stycken </SPAN>är oförändrade. Utredningens överväganden finns i avsnitt 6.7.</P>
<P class="p656 ft161"><SPAN class="ft166">2 § </SPAN><SPAN class="ft146">Svensk domstol är behörig att döma </SPAN>för brott enligt denna lag om brottet har begåtts av en svensk medborgare eller av en utlänning med hemvist i Sverige<SPAN class="ft146">, även om domsrätt </SPAN>enligt 2 kap. 3 § brottsbalken <SPAN class="ft146">inte föreligger.</SPAN></P>
<P class="p604 ft17">Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. <SPAN class="ft44">7 </SPAN>§ brottsbalken.</P>
<P class="p595 ft10">Paragrafen är anpassad till den nya lydelsen av 2 kap. brottsbalken, men är oförändrad i sak. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
</DIV>
<DIV id="page_301">
<P class="p3 ft15">Referenser</P>
<P class="p54 ft35">Offentligt tryck</P>
<P class="p106 ft16">Departementspromemoria</P>
<P class="p657 ft177">Ds 2014:13 Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken Ds 2015:42 Ett särskilt tortyrbrott?</P>
<P class="p473 ft16">Statens offentliga utredningar (SOU)</P>
<P class="p658 ft178">SOU 2002:98 Internationella brott och svensk jurisdiktion SOU 2018:33 Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan</P>
<P class="p125 ft16">Propositioner</P>
<P class="p659 ft9">Prop. 1972:98 Förslag till lag om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, m.m.</P>
<P class="p660 ft13">Prop. 1995/96:37 Rättslig reglering av samverkan för fred</P>
<P class="p661 ft13">Prop. 2000/01:122 Sveriges tillträde till Romstadgan för Internatio- nella brottmålsdomstolen</P>
<P class="p661 ft13">Prop. 2001/02:88 Sveriges samarbete med Internationella brottmåls- domstolen</P>
<P class="p661 ft13">Prop. 2004/05:7 Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering</P>
<P class="p661 ft9">Prop. 2013/14:146 Straffansvar för folkmord, brott mot mänsklig- heten och krigsförbrytelser</P>
<P class="p662 ft20">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Referenser</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft16">Utskottsbetänkanden</P>
<P class="p663 ft179">bet. 2000/01:JuU30 bet. 2000/01:KU13y bet. 2001/02:JuU17 bet. 2013/14:JuU10</P>
<P class="p125 ft16">Riksdagsskrivelser</P>
<P class="p664 ft179">rskr. 2000/01:284 rskr. 2001/02:224 rskr. 2013/14:261</P>
<P class="p125 ft35">Litteratur</P>
<P class="p665 ft178">Fitger, Peter m.fl., <SPAN class="ft180">Rättegångsbalken </SPAN>(5 december 2017, Zeteo). Träskman, Per Ole, <SPAN class="ft180">Internet and crime</SPAN>, Recht und Internet, 2001.</P>
<P class="p125 ft35">Övrigt</P>
<P class="p200 ft39"><SPAN class="ft9">Brottsförebyggande rådet, </SPAN><NOBR>It-inslag</NOBR> i brottsligheten och rättsväsendets förmåga att hantera dem<SPAN class="ft9">, rapport 2016:17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="id_1">
<P class="p666 ft21">Bilaga 1</P>
<P class="p667 ft15">Kommittédirektiv 2017:105</P>
<P class="p668 ft76">Aggressionsbrottet i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen</P>
<P class="p669 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 26 oktober 2017</P>
<P class="p670 ft16">Sammanfattning</P>
<P class="p671 ft10">I Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen finns regler om lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten enligt folkrätten. En särskild utredare ska överväga och ta ställning till om Sverige bör tillträda vissa ändringar i Romstadgan, de s.k. Kampalaändringarna och 2015 års ändring avseende artikel 124 i stadgan. Oavsett vilka ställningstaganden övervägandena leder fram till ska utredaren lämna de författningsförslag som är nödvändiga för att Sverige ska kunna tillträda ändringarna. Kampalaändringarna syftar framför allt till att Internationella brottmålsdomstolen ska kunna döma över s.k. aggressionsbrott och till att möjliggöra ett individuellt straffansvar för den som leder in en stat i en aggressions- handling mot en annan stat, t.ex. en invasion. Utredaren ska överväga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas möjligheter att i Sverige lagföra personer som begått aggressionsbrott. Oavsett vilket ställningstagande övervägandena leder fram till ska utredaren lämna förslag till de författningsändringar som behövs i svensk rätt för att sådan lagföring ska kunna ske. Utredaren ska även göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat beredningsunderlag av- seende reglerna om svensk straffrättslig domsrätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft9">Utredaren ska i ett delbetänkande senast den 26 april 2018 redo- visa uppdraget i den del som det avser tillträde till Kampala- ändringarna och ändringen avseende artikel 124 i Romstadgan. Upp- draget i övrigt ska redovisas senast den 26 oktober 2018.</P>
<P class="p672 ft16">Det ska vara möjligt att lagföra personer som begår internationella brott</P>
<P class="p300 ft14">Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen</P>
<P class="p98 ft10">Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (SÖ 2002:59, Romstadgan) antogs den 17 juli 1998 och trädde i kraft den 1 juli 2002. Genom stadgan inrättades Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som en permanent institution för lagföring av enskilda för de all- varligaste internationella brotten enligt folkrätten. Sverige underteck- nade stadgan den 7 oktober 1998 och ratifikationsinstrumentet depone- rades hos FN:s generalsekreterare den 28 juni 2001 (prop. 2000/01:122, bet. 2000/01:JuU30, rskr. 2000/01:284).</P>
<P class="p77 ft9">I artikel 5 i stadgan redovisas vilka brottstyper som omfattas av domstolens jurisdiktion. Dessa är folkmord, brott mot mänsklig- heten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Vad som avses med folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser definieras i artiklarna 6, 7 och 8 i stadgan.</P>
<P class="p60 ft10">Aggressionsbrottet definierades emellertid inte i den ursprung- liga lydelsen av stadgan och domstolen gavs inte behörighet att utöva jurisdiktion över brottet. Enligt artikel 5:2 i stadgan ska domstolen utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet så snart en bestämmelse som definierar brottet och fastställer villkoren för utövandet av jurisdiktionen över det har antagits i enlighet med artiklarna 121 och</P>
<P class="p673 ft9"><SPAN class="ft17">123.</SPAN><SPAN class="ft33">En sådan bestämmelse ska enligt artikel 5:2 vara förenlig med de tillämpliga bestämmelserna i Förenta nationernas stadga (SÖ 1946:1), kallad </SPAN><NOBR>FN-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p89 ft10">Bakgrunden till begränsningen av domstolens jurisdiktion be- träffande aggressionsbrottet var att diplomatkonferensen i Rom om förhandlingarna av stadgan för ICC inte kunde komma överens om en definition av detta eller om vilken roll som FN:s säkerhetsråd skulle ha i förhållande till domstolen i fråga om aggressionsbrott. Den definition av aggression som finns i FN:s generalförsamlings resolution 3314 (XXIX) från 1974 gäller förhållandet mellan stater</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p22 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8">och bedömdes av vissa som alltför vid och otillfredsställande för utkrävande av individuellt straffansvar. Andra menade att den defini- tion av brott mot freden som finns i stadgan för Nürnbergtribunalen är alltför snäv. Diskussionen komplicerades av olika syn på säkerhets- rådets roll. Enligt artikel 39 i <NOBR>FN-stadgan</NOBR> är det FN:s säkerhetsråd som har att avgöra förekomsten av en aggressionshandling. Vissa ansåg därför att ICC:s behandling av aggressionsbrott måste föregås av ett sådant avgörande av säkerhetsrådet. Andra fann det stötande att det politiska organ som säkerhetsrådet är skulle kunna binda dom- stolen i detta avseende. Lösningen blev att en markering gjordes i stadgan om att aggressionsbrott någon gång i framtiden ska kunna lagföras inför domstolen, men att detta inte kan ske innan en stadge- ändring vidtas.</P>
<P class="p674 ft9">Utöver frågan om aggressionsbrott utgjorde frågan om krigs- förbrytelser (artikel 8) som begås genom användande av förbjudna stridsmedel ett område där staterna hade stora svårigheter att enas vid Romstadgans tillkomst. Diskussionerna ledde i slutskedet av för- handlingarna fram till en kompromiss som innebar en relativt be- gränsad möjlighet för domstolen att utöva jurisdiktion över förbuden mot vissa stridsmedel.</P>
<P class="p66 ft14">Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet</P>
<P class="p55 ft10">Efter det att Romstadgan trätt i kraft 2002 beslutade den första stadgepartsförsamlingen att det skulle bildas en särskild arbetsgrupp om aggressionsbrottet (Special Working Group for the Crime of Aggression). Arbetsgruppen samlades första gången 2003 och där- efter årligen till 2007, då möjligheterna att nå en lösning på teknisk nivå ansågs uttömda. Tyngdpunkten flyttades då åter till de formella mötena i stadgepartsförsamlingen. Översynskonferensen, som ägde rum i Kampala, antog i juni 2010, i enlighet med artikel 5:2 i stadgan, ändringar av bestämmelserna om aggressionsbrottet. Enligt arti- kel 121:5 i stadgan ska ändringarna träda i kraft för de stadgeparter som har godtagit dem ett år efter det att dessa parter har deponerat sina ratifikations- eller godtagandeinstrument. Ändringarna innebär framför allt att artikel 5:2 upphävs och att de tre nya artiklarna 8 bis, 15 bis och 15 ter införs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft13">Aggressionsbrottet definieras i artikel 8 bis på följande sätt:</P>
<P class="p675 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft181">For the purpose of this Statute, ”crime of aggression” means the planning, preparation, initiation or execution, by a person in a position effectively to exercise control over or to direct the politi- cal or military action of a State, of an act of aggression which, by its character, gravity and scale, constitutes a manifest violation of the Charter of the United Nations.</SPAN></P>
<P class="p676 ft10"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft182">For the purpose of paragraph 1, ”act of aggression” means the use of armed force by a State against the sovereignty, territorial integrity or political independence of another State, or in any other manner inconsistent with the Charter of the United Nations. Any of the following acts, regardless of a declaration of war, shall, in accordance with United Nations General Assembly resolution 3314 (XXIX) of 14 December 1974, qualify as an act of aggression:</SPAN></P>
<P class="p677 ft9">Därefter följer en ordagrann uppräkning av de handlingar som åter- ges i artikel 3 i aggressionsdefinitionen i FN:s generalförsamlings resolution 3314 (XXIX). Av artikeln framgår att det inte bara är regelrätta invasioner som kan utgöra aggression, utan också t.ex. bombardemang av en stats väpnade styrkor mot en annan stats terri- torium eller anfall av en stats väpnade styrkor mot en annan stats <NOBR>land-,</NOBR> sjö- eller luftstridskrafter.</P>
<P class="p91 ft8">Definitionen av aggressionsbrottet har således två delar, där den första avser den individuella handlingen och den andra statshand- lingen. Definitionen av statshandlingen bygger på aggressionsdefini- tionen och ligger relativt nära det s.k. allmänna våldsförbudet i arti- kel 2:4 i <NOBR>FN-stadgan.</NOBR> Definitionen av den individuella handlingen innehåller tre element. För det första är aggressionsbrottsdefini- tionen (den individuella handlingen) kopplad till aggressionsdefini- tionen (statshandlingen). För det andra är det fråga om ett ledar- skapsbrott, dvs. att individuellt straffansvar bara kan komma i fråga för den som befunnit sig i en ledande ställning och som lett in staten i en aggressionshandling. För det tredje finns det en tröskel (”mani- fest violation”) som omfattar såväl handlingens svårhetsgrad i sig som graden av stridighet mot folkrätten. Det är alltså inte alla aggressionshandlingar som är straffbara som aggressionsbrott, utan endast de allvarligaste.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p22 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">Genom artiklarna 15 bis (en stats hänskjutande på eget initiativ) och 15 ter (hänskjutande av säkerhetsrådet) fastställs villkor för ICC:s utövande av jurisdiktion över aggressionsbrottet. För det första finns det ett fördröjningselement som innebär att domstolen kan tillämpa bestämmelserna endast på aggressionsbrott som begåtts tidi- gast ett år efter det att ändringarna har ratificerats eller godtagits av trettio stadgeparter, och sedan stadgeparterna efter den 1 januari 2017 har fattat ett beslut om att aktivera domstolens jurisdiktion. För det andra är domstolens jurisdiktion begränsad i vissa fall. I punkt 5 i artikel 15 bis anges att domstolen inte ska utöva sin jurisdiktion över aggressionsbrott som begås av medborgare i en stat som inte är part i Romstadgan eller inom en sådan stats territorium. Av punkt 4 i samma artikel framgår vidare att en part i Romstadgan kan avge en deklaration om att den inte accepterar domstolens jurisdiktion över aggressionsbrott.</P>
<P class="p133 ft13">Villkoret om ratifikation av trettio stadgeparter uppfylldes den</P>
<P class="p678 ft9">26 juni 2016. Något beslut om att aktivera domstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet har dock ännu inte fattats. Vid den femtonde stadgepartsförsamlingen 2016 fattades beslut om att etablera en pro- cess för att diskutera aktiveringen av domstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet.</P>
<P class="p85 ft14">Kampalaändringarna beträffande krigsförbrytelser</P>
<P class="p55 ft10">Översynskonferensen i Kampala 2010 gjorde även ändringar i Rom- stadgans definition av krigsförbrytelser. Enligt artikel 8:1 i Rom- stadgan ska ICC ha jurisdiktion över krigsförbrytelser, särskilt när de begås som en del av en plan eller en politik eller utgör en del av förövandet av sådana brott i stor skala. I artikel 8:2 återfinns brotts- beskrivningarna. Artikel 8:2 är uppdelad i överträdelser som begås i internationella väpnade konflikter (artikel 8:2 a och b) respektive <NOBR>icke-internationella</NOBR> väpnade konflikter (artikel 8:2 c och e). På grund av staternas svårigheter att enas i frågan om krigsförbrytelse som begås genom användande av förbjudna stridsmedel inskränktes ICC:s behörighet i denna del till att omfatta krigsförbrytelser som begås i internationella väpnade konflikter genom användande av gifter eller giftiga vapen, kvävande, giftiga eller andra gaser och andra likvärdiga vätskor, ämnen eller medel samt kulor som lätt utvidgar sig eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">tillplattas i människokroppen, s.k. dumdumkulor (artikel 8:2 b [xvii– xix]). Vid översynskonferensen i Kampala 2010 enades dock parterna om att regleringen ska vara tillämplig även i <NOBR>icke-internationella</NOBR> väp- nade konflikter (artikel 8:2 e <NOBR>[xiii–xv]).</NOBR></P>
<P class="p92 ft14">Ändring avseende artikel 124 i Romstadgan</P>
<P class="p88 ft10">Parterna till Romstadgan antog den 26 november 2015 ytterligare en ändring av stadgan. Ändringen innebär att övergångsbestämmelsen i artikel 124 utgår. Enligt denna artikel får en stat, som blir part i stadgan, förklara att den för en tid av sju år efter stadgans ikraft- trädande för staten inte godtar ICC:s jurisdiktion avseende krigs- förbrytelser, när ett brott påstås ha förövats av dess egna medborgare eller inom dess eget territorium. Enligt artikel 121:4 träder ändringen i kraft för alla stadgeparter ett år efter det att ratifikations- eller god- tagandeinstrument har deponerats hos FN:s generalsekreterare av sju åttondelar av parterna. I juli 2017 hade fem stadgeparter ratifi- cerat eller godtagit ändringen.</P>
<P class="p679 ft14">Lagföring i Sverige av internationella brott och frågor om svensk jurisdiktion</P>
<P class="p415 ft9">Internationella straffrättsutredningen (dir. 2000:76) hade i uppdrag bl.a. att dels se över den svenska straffrättsliga lagstiftningen när det gäller sådana internationella brott som enligt folkrätten ska för- anleda individuellt straffrättsligt ansvar, dels göra en systematisk översyn av bestämmelserna om svensk straffrättslig domsrätt i syfte att åstadkomma en samlad, överskådlig och lättillämpad reglering. Utredningens betänkande Internationella brott och svensk jurisdik- tion (SOU 2002:98) överlämnades i november 2002 och har remiss- behandlats.</P>
<P class="p60 ft10">Utredningens förslag till en ny lag om internationella brott och därmed sammanhängande frågor ledde bl.a. fram till antagandet av lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (prop. 2013/14:146, bet. 2013/14:JuU10, rskr. 2013/14:261). Genom lagen skapades en samlad svensk straff- rättslig reglering av folkmord, brott mot mänskligheten och krigs- förbrytelser i en särskild strafflag. Syftet med lagen är bl.a. att de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p22 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft8">aktuella brotten ska kunna lagföras i Sverige i minst samma utsträck- ning som vid ICC. Lagen bygger till en betydande del på regleringen i Romstadgan och syftar till att säkerställa att Sverige lever upp till sina folkrättsliga förpliktelser på området. Några regler som möjlig- gör lagföring i Sverige av aggressionsbrott finns inte i lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, eller i svensk rätt i övrigt. När det gäller straffansvaret för krigsförbrytelser genom användande av förbjudna stridsmedel görs i lagen inte samma åtskillnad mellan internationella och <NOBR>icke-internationella</NOBR> väpnade konflikter som gjordes vid Romstadgans tillkomst, utan den aktuella bestämmelsen (10 §) är tillämplig i såväl internationella som icke- internationella väpnade konflikter och under ockupation (se prop. 2013/14:146 s. 125 f. och 297).</P>
<P class="p534 ft8">I 2 kap. brottsbalken finns regler om när svensk domstol har behörighet att döma över brott begångna i Sverige eller utomlands. Domsrätt finns enligt 1 § alltid när brottet är begånget i Sverige. För brott begångna utomlands finns enligt 2 § domsrätt för bl.a. brott som begåtts av svenska medborgare eller av utlänningar med hemvist i Sverige. För gärningar som begåtts utom riket finns även bestäm- melser i 3 §, där frågan om domsrätt under vissa specifika förhållan- den behandlas. Brotten enligt lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser omfattas, enligt allmän folk- rätt, av den s.k. universalitetsprincipen. Av detta följer att stater i princip ska utöva domsrätt över dessa gärningar oavsett anknytning till den egna staten. En bestämmelse med den innebörden finns också i 2 kap. 3 § 6 brottsbalken. ICC:s rätt att utöva jurisdiktion över dessa brott grundar sig på Romstadgan men domstolens behörighet är i vissa fall begränsad. Det innebär att Sverige i vissa situationer kan utöva domsrätt över brott som ICC på grund av bristande behörig- het inte kan döma över.</P>
<P class="p680 ft10">För brott som har begåtts utomlands krävs enligt 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken som huvudregel att regeringen meddelar åklag- aren tillstånd att väcka åtal. Kravet på ett sådant åtalsförordnande kan ses mot bakgrund av att svenska domstolar, enligt bestämmel- serna i 2 kap. brottsbalken, formellt har en vidsträckt behörighet att döma över brott som begåtts utanför Sverige. Frågan om huruvida åtalsförordnande ska meddelas avgörs genom en lämplighetsavvägning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, bl.a. gärningens allvar och Sveriges intresse av att lagföra den. Vidare kan regeringen vid</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p490 ft9">prövningen behöva göra t.ex. folkrättsliga eller utrikespolitiska över- väganden. Riksåklagaren har i några fall bemyndigats av regeringen att förordna om åtal.</P>
<P class="p105 ft10">Huvuddelen av Internationella straffrättsutredningens förslag i del A av betänkandet, som tar sikte på bl.a. svensk domstolsbehörig- het enligt brottsbalken och kravet på åtalsförordnande, har ännu inte lett till lagstiftning. Som en del i den fortsatta beredningen av för- slagen gjordes i departementspromemorian Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken (Ds 2014:13) en översyn av reglerna om åtals- förordnande. Utgångspunkten för uppdraget var att ansvaret för prövningen som huvudregel flyttas från regeringen till den myndighet som regeringen utser. Promemorian överlämnandes i april 2014 och har remissbehandlats.</P>
<P class="p681 ft126">Uppdraget om ett aggressionsbrott och ett regelverk i enlighet med Sveriges internationella förpliktelser</P>
<P class="p682 ft14">Bör Sverige tillträda ändringarna i Romstadgan och kunna lagföra personer som begått aggressionsbrott?</P>
<P class="p683 ft25">Genom historien har endast stater kunnat hållas ansvariga för age- rande i strid med folkrätten och folkrätten har också i första hand reglerat förhållandet mellan stater. Intresset för och möjligheterna att kunna ställa enskilda till svars för allvarliga överträdelser av folk- rätten har emellertid vuxit sig allt starkare sedan andra världskriget. Dessutom har den tidigare tanken på en permanent internationell brottmålsdomstol numera realiserats.</P>
<P class="p338 ft10">Allvarliga brott mot folkrätten måste så långt som möjligt för- hindras och beivras. Kampalaändringarna innebär, när det gäller såväl aggressionsbrott som krigsförbrytelser, att ICC får utvidgade möjlig- heter att döma över sådana allvarliga brott mot folkrätten. Sverige var drivande i förhandlingarna om Kampalaändringarna men har hit- tills inte tillträtt dem. Sverige var även delaktigt i beslutet att över- gångsbestämmelsen i artikel 124 i Romstadgan ska utgå. Det är därför angeläget att nu överväga och ta ställning till om Sverige bör tillträda Kampalaändringarna och ändringen avseende artikel 124 i Romstadgan. Det är vidare en skyldighet för varje stat att utöva straffrättslig jurisdiktion över personer som begått internationella brott. Ett till- träde till Kampalaändringarna innebär inte en formell förpliktelse för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p22 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft10">stater att införa någon nationell reglering av aggressionsbrottet mot- svarande den som finns i ändringarna. Romstadgan bygger emellertid på grundförutsättningen att såväl ICC som nationella domstolar ska kunna lagföra de brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion, och av den s.k. komplementaritetsprincipen följer att nationell lagföring i princip har företräde. Det finns vidare i sig ett starkt svenskt intresse av att nationell lagstiftning möjliggör lagföring för aggressionsbrottet på motsvarande sätt och i minst samma utsträckning som enligt den internationella ordning som Sverige verkat för.</P>
<P class="p136 ft13">En utredare ska därför</P>
<P class="p684 ft8"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft130">överväga och ta ställning till om Sverige bör tillträda Kampala- ändringarna och ändringen avseende artikel 124 i Romstadgan,</SPAN></P>
<P class="p685 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">oavsett vilka ställningstaganden övervägandena leder fram till lämna de författningsförslag som är nödvändiga för att Sverige ska kunna tillträda ändringarna,</SPAN></P>
<P class="p686 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">överväga och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas möj- ligheter att i Sverige lagföra personer som begått aggressionsbrott, och</SPAN></P>
<P class="p686 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">oavsett vilket ställningstagande övervägandena leder fram till lämna förslag till de författningsändringar som behövs i svensk rätt för att sådan lagföring ska kunna ske.</SPAN></P>
<P class="p613 ft37">Utredaren bör särskilt beakta de tillägg och ändringar som gjordes i svensk strafflagstiftning i och med lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Utredaren ska ta ställ- ning till om aggressionsbrottet bör undantas från reglerna om pre- skription och till frågor om domsrätt och åtalsförordnande.</P>
<P class="p687 ft14">Hur ska en samlad och lättillämpad reglering av straffrättslig domsrätt vara utformad?</P>
<P class="p55 ft10">Redan i uppdraget till Internationella straffrättsutredningen konsta- terade regeringen att det fanns ett behov av att se över de svenska reglerna om straffrättslig domsrätt. Behovet hade sin grund dels i utvecklingen av folkrätten, dels i det förhållandet att reglerna blivit svåröverskådliga som en följd av ett flertal ändringar i brottsbalkens regler om domsrätt och nya regler om domsrätt i specialstraffrättslig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">lagstiftning. Utredningen fann också att allvarlig kritik kunde riktas mot den befintliga regleringen som bedömdes vara svåröverskådlig, delvis obegriplig och dessutom i viss utsträckning i strid mot folk- rätten (SOU 2002:98 s. 153 f.).</P>
<P class="p298 ft9">Lagrådet har i ett antal lagstiftningsärenden påtalat att regleringen i 2 kap. brottsbalken, liksom regleringen av svensk domförhet i övrigt, är komplicerad och svåröverskådlig och att det behov av en samlad reglering som framhållits framstår som alltmer påtagligt (se t.ex. prop. 2011/12:47 s. 101 och prop. 2012/13:111 s. 182). Även Åklagar- myndigheten har, i sitt remissyttrande avseende promemorian Åtals- förordnande enligt 2 kap. brottsbalken, framfört önskemål om att regeringen går vidare med en bredare genomlysning av 2 kap. brotts- balken.</P>
<P class="p77 ft9">Behovet av att se över reglerna om straffrättslig domsrätt är allt- jämt påtagligt och det är angeläget att en översyn nu kommer till stånd. Inom ramen för en sådan översyn ligger reglerna om åtals- förordnande för brott som begåtts utomlands.</P>
<P class="p80 ft9">Internationella straffrättsutredningens förslag när det gäller reg- leringen av den straffrättsliga domsrätten grundar sig på följande ut- gångspunkter.</P>
<P class="p688 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft183">Bestämmelserna om svensk domstols behörighet samlas i 2 kap. brottsbalken.</SPAN></P>
<P class="p689 ft9"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft57">Bestämmelserna utformas med utgångspunkt i de folkrättsliga anknytningsprinciperna.</SPAN></P>
<P class="p690 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft183">Extraterritoriell behörighet används med restriktivitet.</SPAN></P>
<P class="p477 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft183">Den formella behörigheten begränsas i förhållande till gällande rätt.</SPAN></P>
<P class="p477 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft183">Bestämmelser om grunderna för åtalsförordnande införs.</SPAN></P>
<P class="p691 ft9"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft57">För att öka överskådligheten används avsnitts- och kapitelrubriker samt, för den extraterritoriella behörighetens grunder, tabellupp- ställning.</SPAN></P>
<P class="p677 ft8">I konsekvens med de angivna utgångspunkterna föreslog utredningen också att den särskilda behörighetsregeln i 2 kap. 3 § 7 brottsbalken för brott för vilka det lindrigaste straffet enligt svensk lag är minst fyra års fängelse skulle upphävas. Utredningens förslag fick ett posi- tivt mottagande av remissinstanserna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p22 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft25">Även förslagen i promemorian Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken mottogs positivt vid remissbehandlingen. I prome- morian föreslås, i likhet med Internationella straffrättsutredningens förslag, att ansvaret för prövningen av frågan om åtalsförordnande flyttas från regeringen till riksåklagaren men att riksåklagaren i en- skilda fall ska kunna överlämna ärendet till regeringen. En fortsatt översyn bör dock bedöma i vilken utsträckning och på vilket sätt regeringen ska kopplas in i ärenden som faller under riksåklagarens primäransvar. I promemorian föreslås, med hänsyn till de säkerhets- och utrikespolitiska aspekterna, ingen ändring av 2 kap. 7 a och 7 b §§ brottsbalken (bl.a. brott som begås av utlänning vid utövande av upp- drag som innefattar allmän ställning), där regeringen ansvarar för beslut om åtalsförordnande.</P>
<P class="p56 ft10">Dessa utgångspunkter, liksom de förslag som finns i utredningen och promemorian, framstår som välgrundade och framsynta och bör utgöra utgångspunkter för en fortsatt översyn av reglerna om straff- rättslig domsrätt. Syftet med översynen är att åstadkomma en sam- lad, överskådlig och lättillämpad reglering som säkerställer att Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser på området.</P>
<P class="p82 ft13">Utredaren ska därför, med utgångspunkt i betänkandet SOU 2002:98 del A och departementspromemorian Ds 2014:13,</P>
<P class="p692 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft54">göra en förnyad översyn och ta fram ett uppdaterat och samlat beredningsunderlag avseende reglerna om svensk straffrättslig domsrätt, och</SPAN></P>
<P class="p26 ft13"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft45">lämna fullständiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p168 ft16">Arbetets genomförande och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p345 ft9">Utredaren bör beakta lagstiftningen i de nordiska länderna och några andra länder som är jämförbara med Sverige och i övrigt göra de inter- nationella jämförelser som anses befogade.</P>
<P class="p82 ft13">Förslagets konsekvenser ska redovisas enligt <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kom- mittéförordningen (1998:1474).</P>
<P class="p598 ft9">Det står utredaren fritt att ta upp även andra relevanta frågor inom ramen för uppdraget. Vid behov bör utredaren samråda med de myndigheter och organisationer, även i det civila samhället, som kan vara berörda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft9">Uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 26 april 2018 i den del som avser tillträde till Kampalaändringarna och änd- ringen avseende artikel 124 i Romstadgan. Uppdraget i övrigt ska redo- visas senast den 26 oktober 2018.</P>
<P class="p693 ft13">(Justitiedepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="id_1">
<P class="p666 ft21">Bilaga 2</P>
<P class="p667 ft15">Kommittédirektiv 2018:87</P>
<P class="p694 ft35">Tilläggsdirektiv till</P>
<P class="p695 ft35">Aggressionsbrottsutredningen (Ju 2017:13)</P>
<P class="p696 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018</P>
<P class="p670 ft16">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p697 ft9">Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 kommittédirektiven Aggressionsbrottet i Romstadgan för Internationella brottmålsdom- stolen (dir. 2017:105). Utredningen överlämnade den 2 maj 2018 del- betänkandet Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan (SOU 2018:33). Enligt direktiven skulle uppdraget i övrigt redovisas senast den 26 oktober 2018.</P>
<P class="p698 ft9">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 27 december 2018.</P>
<P class="p699 ft13">(Justitiedepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">Bilaga 3</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft184">Resolution RC/Res.6</P>
<P class="p700 ft39">Adopted at the 13th plenary meeting, on 11 June 2010, by consensus</P>
<P class="p701 ft16">RC/Res.6</P>
<P class="p3 ft16">The crime of aggression</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft184">Resolution RC/Res.6</P>
<P class="p702 ft12">Enhälligt antagen vid det 13:e plenarmötet den 11 juni 2010.</P>
<P class="p168 ft16">RC/Res.6</P>
<P class="p3 ft16">Aggressionsbrottet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr0 td117"><P class="p22 ft14">The Review Conference,</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td127"><P class="p22 ft66">Översynskonferensen,</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td128"><P class="p128 ft14">Recalling</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td87"><P class="p183 ft13">paragraph 1</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">som erinrar </SPAN>om artikel 12.1 i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">article 12 of the Rome Statute,</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft23">Romstadgan,</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td128"><P class="p128 ft14">Recalling</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td87"><P class="p183 ft13">paragraph 2</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">som erinrar </SPAN>om artikel 5.2 i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td117"><P class="p22 ft17">article 5 of the Rome Statute,</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft23">Romstadgan,</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p128 ft13"><SPAN class="ft14">Recalling </SPAN>also paragraph 7 of</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p20 ft14">som även erinrar <SPAN class="ft13">om punkt 7 i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td128"><P class="p22 ft13">resolution F,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td87"><P class="p703 ft13">adopted by</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">the</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft13">resolution F,</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p704 ft13">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td130"><P class="p184 ft13">antogs</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p20 ft13">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">United Nations Diplomatic Con-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">Förenta nationernas diplomat-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p22 ft13">ference</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p22 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td115"><P class="p21 ft17">Plenipotentiaries</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">on</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">konferens om inrättandet av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">the Establishment of an Inter-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">internationell brottmålsdomstol</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p22 ft13">national</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td132"><P class="p705 ft13">Criminal Court</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">on</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td133"><P class="p22 ft13">den 17 juli 1998,</P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td128"><P class="p22 ft23">17 July 1998,</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td128"><P class="p128 ft14">Recalling</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td122"><P class="p22 ft13">further</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td134"><P class="p178 ft13">resolution</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td79"><P class="p20 ft14">som vidare erinrar om <SPAN class="ft13">resolu-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13"><NOBR>ICC-ASP/1/Res.1</NOBR> on the con-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td127"><P class="p22 ft13">tion <NOBR>ICC-ASP/1/Res.1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p568 ft13">om</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p20 ft17">det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">tinuity of work in respect of the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">fortsatta arbetet när det gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">crime of aggression, and <SPAN class="ft66">express-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">aggressionsbrottet och <SPAN class="ft66">som ut-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">ing its appreciation <SPAN class="ft13">to the Special</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft44">trycker sin uppskattning <SPAN class="ft17">över den</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">Working Group on the Crime of</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">särskilda arbetsgrupp för aggres-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">Aggression for having elabo-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td127"><P class="p22 ft13">sionsbrottet som har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td135"><P class="p20 ft17">utarbetat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">rated proposals on a provision</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">förslag till en bestämmelse om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td117"><P class="p22 ft13">on the crime of aggression,</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td133"><P class="p22 ft23">aggressionsbrottet,</P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td136"><P class="p128 ft14">Taking</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td70"><P class="p47 ft14">note</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p706 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td134"><P class="p178 ft13">resolution</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p20 ft13"><SPAN class="ft14">som beaktar </SPAN>resolution ICC-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13"><NOBR>ICC-ASP/8/Res.6,</NOBR> by which the</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft23">ASP/8/Res.6,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td67"><P class="p707 ft23">genom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td135"><P class="p20 ft13">vilken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">Assembly of States Parties for-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">stadgepartsförsamlingen till över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">warded proposals on a provision</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td133"><P class="p22 ft13">synskonferensen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><P class="p20 ft17">överlämnade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">on the crime of aggression to the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">förslag till en bestämmelse om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p22 ft13">Review</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td59"><P class="p184 ft13">Conference</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p703 ft13">for</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">its</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">aggressionsbrottet för vidare be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td137"><P class="p22 ft13">consideration,</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft13">handling,</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td136"><P class="p128 ft44">Resolved</P></TD>
<TD class="tr5 td138"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p708 ft13">to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p709 ft13">activate</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p20 ft66">som har föresatt sig <SPAN class="ft23">att så snart</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p22 ft13">Court’s</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td59"><P class="p710 ft13">jurisdiction</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p703 ft13">over</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p178 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">som möjligt aktivera Domstolens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td60"><P class="p22 ft13">crime of aggression as early as</P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p22 ft13">jurisdiktion</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p22 ft13">över</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><P class="p20 ft17">aggressions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td136"><P class="p22 ft13">possible,</P></TD>
<TD class="tr5 td138"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft13">brottet,</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft20">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft10"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft185">Decides </SPAN>to adopt, in accor- dance with article 5, paragraph 2, of the Rome Statute of the International Criminal Court</P>
<P class="p68 ft10">(hereinafter: “the Statute”) the amendments to the Statute con- tained in annex I of the present resolution, which are subject to ratification or acceptance and shall enter into force in accor- dance with article 121, para- graph 5; and <SPAN class="ft12">notes </SPAN>that any State Party may lodge a declaration referred to in article 15 <SPAN class="ft12">bis </SPAN>prior to ratification or acceptance;</P>
<P class="p711 ft39"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft186">Also decides </SPAN><SPAN class="ft9">to adopt the amendments to the Elements of Crimes contained in annex II of the present resolution;</SPAN></P>
<P class="p712 ft39"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft186">Also decides </SPAN><SPAN class="ft9">to adopt the understandings regarding the interpretation of the above- mentioned amendments con- tained in annex III of the present resolution;</SPAN></P>
<P class="p711 ft39"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft187">Further decides </SPAN><SPAN class="ft9">to review the amendments on the crime of aggression seven years after the beginning of the Court’s exercise of jurisdiction;</SPAN></P>
<P class="p13 ft8"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft188">Calls upon </SPAN>all States Parties to ratify or accept the amend- ments contained in annex I.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft10"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft185">beslutar </SPAN>att, i enlighet med artikel 5.2 i Romstadgan för Internationella brottmålsdom- stolen (nedan kallad <SPAN class="ft12">stadgan</SPAN>), anta de ändringar av stadgan som bilaga I till denna resolution innehåller och som förutsätter ratifikation eller godtagande och som träder i kraft i enlighet med artikel 121.5 och <SPAN class="ft12">konstaterar </SPAN>att var och en av stadgeparterna får ge in en sådan förklaring som avses i artikel 15a innan den rati- ficerar eller godtar ändringarna,</P>
<P class="p713 ft39"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft187">beslutar även </SPAN><SPAN class="ft9">att anta de ändringar av brottskriterierna som bilaga II till denna resolution innehåller,</SPAN></P>
<P class="p714 ft39"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft187">beslutar även </SPAN><SPAN class="ft9">att anta de överenskommelser om tolk- ningen av ovannämnda ändringar som bilaga III till denna resolu- tion innehåller,</SPAN></P>
<P class="p715 ft39"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft187">beslutar vidare </SPAN><SPAN class="ft9">att se över ändringarna när det gäller aggres- sionsbrottet sju år efter det att Domstolen har inlett utövandet av sin jurisdiktion,</SPAN></P>
<P class="p14 ft39"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft187">uppmanar </SPAN><SPAN class="ft9">alla stadgeparter att ratificera eller godta ändring- arna i bilaga I.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p3 ft21">SOU 2018:87</P>
<P class="p71 ft184">Annex I</P>
<P class="p716 ft16">Amendments to the Rome Statute of the International Criminal Court on the crime of aggression</P>
<P class="p717 ft14"><SPAN class="ft44">1.</SPAN><SPAN class="ft189">Article 5, paragraph 2, of the Statute is deleted.</SPAN></P>
<P class="p718 ft11"><SPAN class="ft44">2.</SPAN><SPAN class="ft190">The following text is inserted after article 8 of the Statute:</SPAN></P>
<P class="p719 ft16">Article 8 <SPAN class="ft77">bis</SPAN></P>
<P class="p3 ft16">Crime of aggression</P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft43">For the purpose of this</SPAN></P>
<P class="p720 ft10">Statute, “crime of aggression” means the planning, preparation, initiation or execution, by a person in a position effectively to exercise control over or to direct the political or military action of a State, of an act of aggression which, by its char- acter, gravity and scale, consti- tutes a manifest violation of the Charter of the United Nations.</P>
<P class="p721 ft8"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft191">For the purpose of para- graph 1, “act of aggression” means the use of armed force by a State against the sovereignty, territorial integrity or political in- dependence of another State, or in any other manner inconsistent with the Charter of the United Nations. Any of the following acts, regardless of a declaration of war, shall, in accordance with United Nations General Assem- bly resolution 3314 (XXIX) of 14 December 1974, qualify as an act of aggression:</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p666 ft21">Bilaga 3</P>
<P class="p71 ft184">Bilaga I</P>
<P class="p722 ft16">Ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdom- stolen i fråga om aggressions- brottet</P>
<P class="p3 ft14"><SPAN class="ft44">1.</SPAN><SPAN class="ft189">Artikel 5.2 i stadgan upphävs.</SPAN></P>
<P class="p723 ft39"><SPAN class="ft44">2.</SPAN><SPAN class="ft187">Följande text läggs till efter artikel 8 i stadgan.</SPAN></P>
<P class="p701 ft16">Artikel 8a</P>
<P class="p3 ft16">Aggressionsbrottet</P>
<P class="p119 ft12"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft82">Med </SPAN>aggressionsbrott <SPAN class="ft10">avses i denna stadga när en person, som</SPAN></P>
<P class="p724 ft9"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft41">kraft av sin ställning kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlan- de, planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshand- ling som, till sin karaktär, svår- hetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.</SPAN></P>
<P class="p725 ft12"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft82">Med </SPAN>aggressionshandling <SPAN class="ft10">i punkt 1 avses en stats använd- ning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska obero- ende, eller på något annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga. Var och en av följande handlingar, oavsett krigs- förklaring, ska, i enlighet med Förenta nationernas general-</SPAN></P>
<P class="p726 ft9">församlings resolution 3314 (XXIX) av den 14 december 1974, anses utgöra en aggressions- handling:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p711 ft9"><SPAN class="ft13">(a)</SPAN><SPAN class="ft41">The invasion or attack by the armed forces of a State of the territory of another State, or any military occupation, however temporary, resulting from such invasion or attack, or any annexation by the use of force of the territory of another State or part thereof;</SPAN></P>
<P class="p727 ft9"><SPAN class="ft13">(b)</SPAN><SPAN class="ft61">Bombardment by the armed forces of a State against the territory of another State or the use of any weapons by a State against the territory of another State;</SPAN></P>
<P class="p83 ft48"><SPAN class="ft13">(c)</SPAN><SPAN class="ft192">The blockade of the ports or coasts of a State by the armed forces of another State;</SPAN></P>
<P class="p728 ft9"><SPAN class="ft13">(d)</SPAN><SPAN class="ft61">An attack by the armed forces of a State on the land, sea or air forces, or marine and air fleets of another State;</SPAN></P>
<P class="p13 ft10"><SPAN class="ft13">(e)</SPAN><SPAN class="ft135">The use of armed forces of one State which are within the territory of another State with the agreement of the receiving State, in contravention of the conditions provided for in the agreement or any extension of their presence in such territory beyond the termination of the agreement;</SPAN></P>
<P class="p715 ft10"><SPAN class="ft13">(f)</SPAN><SPAN class="ft82">The action of a State in allowing its territory, which it has placed at the disposal of another State, to be used by that other State for perpetrating an</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft9"><SPAN class="ft17">a)</SPAN><SPAN class="ft61">Invasion eller angrepp av en stats väpnade styrkor på en annan stats territorium, eller alla former av militär ockupation, oavsett hur tillfällig ockupationen är, som är en följd av en sådan invasion eller ett sådant angrepp, eller alla former av annektering genom användning av våld av en annan parts territorium eller del därav.</SPAN></P>
<P class="p14 ft9"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft61">Bombardemang av en stats väpnade styrkor mot en annan stats territorium eller en stats användning av vapen mot en annan stats territorium.</SPAN></P>
<P class="p729 ft9"><SPAN class="ft13">c)</SPAN><SPAN class="ft61">Blockad av en stats väpna- de styrkor av en annan stats hamnar eller kuster.</SPAN></P>
<P class="p13 ft56"><SPAN class="ft13">d)</SPAN><SPAN class="ft193">Angrepp av en stats väpna- de styrkor på en annan stats </SPAN><NOBR>mark-,</NOBR> sjö- eller luftstridskrafter eller fartygs- och luftfartsflotta.</P>
<P class="p730 ft10"><SPAN class="ft13">e)</SPAN><SPAN class="ft135">En stats användning av sina väpnade styrkor inom en annan stats territorium efter överens- kommelse med den mottagande staten, i strid med de villkor som uppställts i överenskommelsen eller förlängning av närvaron inom sådant territorium efter det att överenskommelsen har upp- hört att gälla.</SPAN></P>
<P class="p13 ft10"><SPAN class="ft13">f)</SPAN><SPAN class="ft82">Handling som innebär att en stat tillåter att dess territo- rium, som den har ställt till en annan stats förfogande, används av den andra staten för att begå</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">SOU 2018:87<SPAN style="padding-left:382px;">Bilaga 3</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft13">act of aggression against a third</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td79"><P class="p22 ft23">en aggressionshandling mot en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">State;</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td139"><P class="p22 ft13">tredje stat.</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft13">(g) The sending by or on</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">g) Utsändande av en stat eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">behalf of a State of armed bands,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">för en stats räkning av väpnade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p22 ft13">groups, irregulars or mercen-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td79"><P class="p22 ft17">skaror, grupper, irreguljära trup-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">aries, which carry out acts of</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">per eller legosoldater, som utför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft17">armed force against another State</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">väpnade handlingar mot en annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">of such gravity as to amount to</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">stat av sådan svårhetsgrad att de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">the acts listed above, or its</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td139"><P class="p22 ft13">utgör sådana</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p24 ft13">handlingar</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft23">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">substantial involvement therein.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">anges ovan, eller som i väsentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td140"><P class="p22 ft13">utsträckning deltar däri.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td60"><P class="p22 ft14">3. The following text is inserted</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td140"><P class="p22 ft14">3. Följande text läggs till</P></TD>
<TD class="tr14 td13"><P class="p20 ft44">efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">after article 15 of the Statute:</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td140"><P class="p22 ft14">artikel 15 i stadgan.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft16">Article 15 <SPAN class="ft77">bis</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td140"><P class="p34 ft16">Artikel 15a</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft26">Exercise of jurisdiction over</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p34 ft16">Utövande av jurisdiktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft16">the crime of aggression</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft26">över aggressionsbrottet (hän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft195">(State referral, <SPAN class="ft194">proprio motu</SPAN>)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft26">skjutande av en stat, på eget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p22 ft16">initiativ)</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft13">1. The Court may exercise</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">1. Domstolen får utöva juris-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">jurisdiction over the crime of</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">diktion över aggressionsbrottet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">aggression in accordance with</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p22 ft13">enlighet</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p731 ft17">med</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p184 ft13">artikel 13 a</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p22 ft23">article 13, paragraphs (a) and (c),</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td79"><P class="p22 ft23">13 c, med förbehåll för bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">subject to the provisions of this</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td140"><P class="p22 ft13">melserna i denna artikel.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">article.</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft13">2. The Court may exercise</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">2. Domstolen får endast ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">jurisdiction only with respect to</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">öva jurisdiktion i fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">crimes of aggression committed</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">aggressionsbrott som begås ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">one year after the ratification or</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">år efter det att trettio stadge-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">acceptance of the amendments</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">parter har ratificerat eller god-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">by thirty States Parties.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td140"><P class="p22 ft13">tagit ändringarna.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p128 ft13">3. The Court shall exercise</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p20 ft13">3. Domstolen ska utöva juris-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">jurisdiction over the crime of</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">diktion över aggressionsbrottet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">aggression in accordance with</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">enlighet med denna artikel för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">this article, subject to a decision</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">utsatt att ett beslut fattas om det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">to be taken after 1 January 2017</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">efter den 1 januari 2017 med den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">by the same majority of States</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p22 ft13">majoritet</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p732 ft17">av</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p22 ft13">stadgeparter</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft23">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">Parties as is required for the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">krävs för att en ändring av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td140"><P class="p22 ft13">stadgan ska antas.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td60"><P class="p22 ft13">adoption of an amendment to</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p22 ft13">the Statute.</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">4. The Court may, in accor-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">4. Domstolen får, i enlighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p22 ft13">dance with</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td146"><P class="p183 ft23">article 12, exercise</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">med artikel 12, utöva jurisdiktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td60"><P class="p22 ft13">jurisdiction over a crime of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><P class="p20 ft13">över ett aggressionsbrott som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">aggression, arising from an act of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">uppkommer till följd av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">aggression committed by a State</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">aggressionshandling som begåtts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">Party, unless that State Party has</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">av en stadgepart, såvida den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">previously declared that it does</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p22 ft13">stadgeparten</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p20 ft13">inte tidigare har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">not accept such jurisdiction by</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">förklarat att den inte godtar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">lodging a declaration with the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">sådan jurisdiktion genom att ge</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">Registrar. The withdrawal of such</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">in en förklaring till registratorn.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">a declaration may be effected at</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">En sådan förklaring får när som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">any time and shall be considered</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">helst återtas och ska övervägas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">by the State Party within three</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">stadgeparten inom tre år.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td147"><P class="p22 ft13">years.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">5. In respect of a State that is</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">5. När det gäller en stat som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">not a party to this Statute, the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">inte är part i denna stadga ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">Court shall not exercise its</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">Domstolen inte utöva sin juris-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">jurisdiction over the crime of</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p22 ft13">diktion över</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p20 ft17">aggressionsbrottet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">aggression when committed by</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">om det begås av den statens med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">that State’s nationals or on its</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">borgare eller inom dess terri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td147"><P class="p22 ft13">territory.</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p22 ft13">torium.</P></TD>
<TD class="tr4 td143"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p183 ft13">6. Where the Prosecutor con-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">6. När åklagaren finner att det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">cludes that there is a reasonable</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">finns skälig grund att inleda en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">basis to proceed with an in-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">förundersökning i fråga om ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">vestigation in respect of a crime</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">aggressionsbrott ska han eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft23">of aggression, he or she shall first</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">hon först utröna om säkerhets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td147"><P class="p22 ft17">ascertain</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p183 ft13">whether the Security</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">rådet har fastställt att det rör sig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">Council has made a deter-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">om en aggressionshandling som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">mination of an act of aggression</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft13">den berörda staten har begått.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">committed by the State con-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">Åklagaren ska underrätta Förenta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td147"><P class="p22 ft13">cerned.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft13">The</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p184 ft13">Prosecutor</P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p183 ft17">shall</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p22 ft13">nationernas</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p20 ft17">generalsekreterare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">notify the <NOBR>Secretary-General</NOBR> of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft23">om ärendets behandling i Dom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">the United Nations of the situa-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p20 ft17">stolen, inbegripet relevanta upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">tion before the Court, including</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft13">gifter och handlingar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p22 ft13">any relevant</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p185 ft13">information</P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p183 ft13">and</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p22 ft13">documents.</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft21">SOU 2018:87<SPAN style="padding-left:382px;">Bilaga 3</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr0 td60"><P class="p178 ft13">7. Where the Security Council</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr0 td79"><P class="p34 ft17">7. När säkerhetsrådet har gjort</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">has made such a determination,</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">ett sådant fastställande får åkla-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td148"><P class="p22 ft13">the Prosecutor</P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p22 ft13">may</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p178 ft13">proceed</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">garen inleda förundersökningen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft23">with the investigation in respect</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">fråga om aggressionsbrottet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td150"><P class="p22 ft13">of a crime of aggression.</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">8. Where no such determina-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p34 ft13">8. Om</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft13">det</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p47 ft13">inte</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td152"><P class="p20 ft13">görs något</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">tion is made within six months</P></TD>
<TD class="tr5 td151"><P class="p22 ft13">sådant</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td128"><P class="p140 ft23">fastställande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td57"><P class="p704 ft13">inom</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13">sex</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">after the date of notification, the</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">månader efter dagen för under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p22 ft17">Prosecutor</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p184 ft13">may</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td153"><P class="p733 ft13">proceed</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p178 ft13">with</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">rättelsen får åklagaren gå vidare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">the investigation in respect of a</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">med förundersökningen i fråga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p22 ft13">crime</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p22 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td134"><P class="p22 ft13">aggression,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p178 ft17">provided</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">om aggressionsbrottet, förutsatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">that the <NOBR>Pre-Trial</NOBR> Division has</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">att förundersökningsavdelningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p22 ft13">authorized</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td52"><P class="p178 ft13">the commencement</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">har godkänt att förundersök-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">of the investigation in respect of</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">ningen inleds i fråga om ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft23">a crime of aggression in accor-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td140"><P class="p22 ft13">aggressionsbrott i enlighet</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft17">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">dance with the procedure con-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">det förfarande som anges i arti-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p22 ft13">tained</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p30 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td134"><P class="p30 ft13">article 15,</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft13">and</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p178 ft13">the</P></TD>
<TD class="tr5 td151"><P class="p22 ft13">kel 15</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td119"><P class="p22 ft13">och säkerhetsrådet</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p20 ft13">inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">Security Council has not decided</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">har beslutat annat i enlighet med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p22 ft13">otherwise</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td123"><P class="p734 ft13">in accordance</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p178 ft13">with</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p22 ft13">artikel 16.</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p22 ft13">article 16.</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td151"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">9. A determination of an act</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p34 ft13">9. Om</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p51 ft13">ett</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td122"><P class="p184 ft13">organ</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td154"><P class="p20 ft13">utanför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft17">of aggression by an organ outside</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">Domstolen har fastställt att en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td60"><P class="p178 ft13">the Court shall be without pre-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td79"><P class="p22 ft17">aggressionshandling har ägt rum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">judice to the Court’s own</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">ska detta inte påverka Domstol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td150"><P class="p22 ft13">findings under this Statute.</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">ens beslut enligt denna stadga.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">10. This article is without pre-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td32"><P class="p34 ft13">10. Denna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td122"><P class="p22 ft13">artikel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td154"><P class="p20 ft17">påverkar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">judice to the provisions relating</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">inte tillämpningen av de bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">to the exercise of jurisdiction</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">melser som hänför sig till ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">with respect to other crimes</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">övandet av jurisdiktion när det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td155"><P class="p22 ft13">referred to in article 5.</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">gäller de övriga brott som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><P class="p22 ft13">artikel 5.</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft20">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft21">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p735 ft12"><SPAN class="ft44">4.</SPAN><SPAN class="ft185">The following text is inserted after article 15 bis of the Statute:</SPAN></P>
<P class="p3 ft16">Article 15 <SPAN class="ft77">ter</SPAN></P>
<P class="p736 ft16">Exercise of jurisdiction over the crime of aggression (Security Council referral)</P>
<P class="p737 ft10"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft82">The Court may exercise jurisdiction over the crime of aggression in accordance with article 13, paragraph (b), subject to the provisions of this article.</SPAN></P>
<P class="p738 ft25"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft42">The Court may exercise jurisdiction only with respect to crimes of aggression committed one year after the ratification or acceptance of the amendments by thirty States Parties.</SPAN></P>
<P class="p739 ft9"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft41">The Court shall exercise jurisdiction over the crime of aggression in accordance with this article, subject to a decision to be taken after 1 January 2017 by the same majority of States Parties as is required for the adoption of an amendment to the Statute.</SPAN></P>
<P class="p740 ft9"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft41">A determination of an act of aggression by an organ out- side the Court shall be without prejudice to the Court’s own findings under this Statute.</SPAN></P>
<P class="p740 ft9"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft41">This article is without pre- judice to the provisions relating to the exercise of jurisdiction with respect to other crimes referred to in article 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p741 ft14"><SPAN class="ft44">4.</SPAN><SPAN class="ft189">Följande text läggs till efter artikel 15a i stadgan.</SPAN></P>
<P class="p6 ft16">Artikel 15b</P>
<P class="p741 ft16">Utövande av jurisdiktion över aggressionsbrottet (hänskjutande av säkerhets- rådet)</P>
<P class="p438 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">Domstolen får utöva juris- diktion över aggressionsbrottet i enlighet med artikel 13 b med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel.</SPAN></P>
<P class="p438 ft9"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft41">Domstolen får endast ut- öva jurisdiktion i fråga om aggressionsbrott som begås ett år efter det att trettio stadge- parter har ratificerat eller god- tagit ändringarna.</SPAN></P>
<P class="p227 ft10"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft135">Domstolen ska utöva juris- diktion över aggressionsbrottet i enlighet med denna artikel förutsatt att ett beslut fattas om det efter den 1 januari 2017 med den majoritet av stadgeparter som krävs för att en ändring av stadgan ska antas.</SPAN></P>
<P class="p742 ft10"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft82">Om ett organ utanför Domstolen har fastställt att en aggressionshandling har ägt rum ska detta inte påverka Domstol- ens beslut enligt denna stadga.</SPAN></P>
<P class="p15 ft8"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft121">Denna artikel påverkar inte tillämpningen av de bestämmel- ser som hänför sig till utövandet av jurisdiktion när det gäller de övriga brott som avses i artikel 5.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft20">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p22 ft21">SOU 2018:87</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p22 ft38">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p743 ft39"><SPAN class="ft44">5.</SPAN><SPAN class="ft187">The following text is inserted after article 25, paragraph 3, of the Statute:</SPAN></P>
<P class="p13 ft25">3 <SPAN class="ft36">bis</SPAN>. In respect of the crime of aggression, the provisions of this article shall apply only to persons in a position effectively to exercise control over or to direct the political or military action of a State.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p744 ft14"><SPAN class="ft44">5.</SPAN><SPAN class="ft189">Följande text läggs till efter artikel 25.3 i stadgan.</SPAN></P>
<P class="p745 ft10">3a. När det gäller agg- ressionsbrottet ska bestämmel- serna i denna artikel endast vara tillämpliga på personer som i kraft av sin ställning kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p22 ft14">6. The first sentence of article 9,</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p22 ft63">6. Den första meningen i artikel 9.1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">paragraph 1, of the Statute is re-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14">i stadgan ersätts med följande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">placed by the following sentence:</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14">mening.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p746 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Elements of Crimes shall assist the Court in the inter- pretation and application of articles 6, 7, 8 and 8 </SPAN><SPAN class="ft39">bis</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p13 ft9"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft41">Brottskriterier ska vara Domstolen till hjälp vid tolk- ningen och tillämpningen av artiklarna 6, 7, 8 och 8a.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr0 td154"><P class="p22 ft14">7. The</P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p178 ft14">chapeau of article 20,</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p22 ft44">7. Inledningsfrasen till artikel 20.3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">paragraph 3, of the Statute is re-</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14">i stadgan ersätts med följande;</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td60"><P class="p22 ft44">placed by the following paragraph;</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p22 ft66">resten av punkten behålls oför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft66">the rest of the paragraph remains</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft14">ändrad.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft14">unchanged:</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p178 ft13">3. No person who has been</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p34 ft13">3. Ingen som har lagförts av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">tried by another court for</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">en annan domstol för gärningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p22 ft13">conduct</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p178 ft13">also proscribed under</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">som också utgör brott enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">article 6, 7, 8 or 8 <SPAN class="ft14">bis </SPAN>shall be</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">artiklarna 6, 7, 8 eller 8a ska lag-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">tried by the Court with respect</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft23">föras av Domstolen för samma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">to the same conduct unless the</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft17">gärningar såvida inte rättegången</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p22 ft13">proceedings in the other court:</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p22 ft13">i den andra domstolen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p3 ft20">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="p327dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387327x1.jpg/" id="p327img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft15">Statens offentliga utredningar 2018</P>
<P class="p23 ft17">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p747 ft6"><SPAN class="ft196">1.</SPAN><SPAN class="ft197">Ett reklamlandskap i förändring</SPAN></P>
<P class="p748 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. Fi.</SPAN></P>
<P class="p749 ft4"><SPAN class="ft196">2.</SPAN><SPAN class="ft199">Stärkt straffrättsligt skydd</SPAN></P>
<P class="p750 ft4">för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. Ju.</P>
<P class="p751 ft6"><SPAN class="ft196">3.</SPAN><SPAN class="ft197">En strategisk agenda</SPAN></P>
<P class="p752 ft4">för internationalisering. U.</P>
<P class="p753 ft4"><SPAN class="ft196">4.</SPAN><SPAN class="ft199">Framtidens biobanker. S.</SPAN></P>
<P class="p754 ft4"><SPAN class="ft196">5.</SPAN><SPAN class="ft199">Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet. S.</SPAN></P>
<P class="p755 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft199">Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p756 ft4"><SPAN class="ft200">7.</SPAN><SPAN class="ft199">Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Fö.</SPAN></P>
<P class="p757 ft202"><SPAN class="ft196">8.</SPAN><SPAN class="ft201">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2018. Beslut under osäkerhet. M.</SPAN></P>
<P class="p758 ft4"><SPAN class="ft196">9.</SPAN><SPAN class="ft199">Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. U.</SPAN></P>
<P class="p759 ft4"><SPAN class="ft196">10.</SPAN><SPAN class="ft199">Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p760 ft4"><SPAN class="ft196">11.</SPAN><SPAN class="ft199">Vårt gemensamma ansvar</SPAN></P>
<P class="p761 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">för unga som varken arbetar eller studerar. U.</SPAN></P>
<P class="p762 ft4"><SPAN class="ft196">12.</SPAN><SPAN class="ft199">Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår. A.</SPAN></P>
<P class="p763 ft4"><SPAN class="ft196">13.</SPAN><SPAN class="ft199">Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? Fi.</SPAN></P>
<P class="p764 ft4"><SPAN class="ft196">14.</SPAN><SPAN class="ft199">Bidragsbrott och underrättelseskyl- dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p760 ft6"><SPAN class="ft196">15.</SPAN><SPAN class="ft197">Mindre aktörer i energilandskapet</SPAN></P>
<P class="p752 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">genomgång av nuläget. M.</SPAN></P>
<P class="p765 ft4"><SPAN class="ft196">16.</SPAN><SPAN class="ft199">Vägen till självkörande fordon – introduktion. Del 1 + 2. N.</SPAN></P>
<P class="p766 ft6"><SPAN class="ft200">17.</SPAN><SPAN class="ft197">Med undervisningsskicklighet</SPAN></P>
<P class="p748 ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft199">centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p767 ft4"><SPAN class="ft196">18.</SPAN><SPAN class="ft199">Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Ku.</SPAN></P>
<P class="p768 ft4"><SPAN class="ft196">19.</SPAN><SPAN class="ft199">Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. U.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">20.</SPAN><SPAN class="ft199">Gräsrotsfinansiering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p769 ft4"><SPAN class="ft196">21.</SPAN><SPAN class="ft199">Flexibel rehabilitering. A.</SPAN></P>
<P class="p770 ft4"><SPAN class="ft196">22.</SPAN><SPAN class="ft199">Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. A.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">23.</SPAN><SPAN class="ft199">Konstnär – oavsett villkor? Ku.</SPAN></P>
<P class="p771 ft4"><SPAN class="ft196">24.</SPAN><SPAN class="ft199">Tid för utveckling. A.</SPAN></P>
<P class="p772 ft4"><SPAN class="ft196">25.</SPAN><SPAN class="ft199">Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p773 ft4"><SPAN class="ft196">26.</SPAN><SPAN class="ft199">Några frågor i skyddslagstiftningen. Fö.</SPAN></P>
<P class="p774 ft4"><SPAN class="ft200">27.</SPAN><SPAN class="ft199">Ekonomiska sanktioner mot terrorism. UD.</SPAN></P>
<P class="p157 ft6"><SPAN class="ft196">28.</SPAN><SPAN class="ft197">En nationell alarmeringstjänst</SPAN></P>
<P class="p775 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft199">för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. Ju.</SPAN></P>
<P class="p776 ft4"><SPAN class="ft196">29.</SPAN><SPAN class="ft199">Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande. U.</SPAN></P>
<P class="p770 ft4"><SPAN class="ft196">30.</SPAN><SPAN class="ft199">Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p777 ft4"><SPAN class="ft196">31.</SPAN><SPAN class="ft199">En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Fö.</SPAN></P>
<P class="p778 ft4"><SPAN class="ft196">32.</SPAN><SPAN class="ft199">Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst. S.</SPAN></P>
<P class="p779 ft6"><SPAN class="ft196">33.</SPAN><SPAN class="ft197">Aggressionsbrottet och ändringar</SPAN></P>
<P class="p752 ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft198">Romstadgan. Ju.</SPAN></P>
<P class="p769 ft4"><SPAN class="ft196">34.</SPAN><SPAN class="ft199">Vägar till hållbara vattentjänster. M.</SPAN></P>
<P class="p780 ft4"><SPAN class="ft196">35.</SPAN><SPAN class="ft199">Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar. N.</SPAN></P>
<P class="p781 ft4"><SPAN class="ft196">36.</SPAN><SPAN class="ft199">Rätt att forska. Långsiktig reglering av forskningsdatabaser. U.</SPAN></P>
<P class="p782 ft4"><SPAN class="ft200">37.</SPAN><SPAN class="ft199">Att bryta ett våldsamt beteende</SPAN></P>
<P class="p783 ft6"><SPAN class="ft6">–</SPAN><SPAN class="ft197">återfallsförebyggande insatser</SPAN></P>
<P class="p784 ft4">för män som utsätter närstående för våld. S.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p785 ft4"><SPAN class="ft196">38.</SPAN><SPAN class="ft199">Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. Fi.</SPAN></P>
<P class="p779 ft6"><SPAN class="ft196">39.</SPAN><SPAN class="ft197">God och nära vård.</SPAN></P>
<P class="p752 ft4">En primärvårdsreform. S.</P>
<P class="p5 ft4"><SPAN class="ft196">40.</SPAN><SPAN class="ft199">Vissa fredspliktsfrågor. A.</SPAN></P>
<P class="p771 ft4"><SPAN class="ft196">41.</SPAN><SPAN class="ft199">Statliga skolmyndigheter.</SPAN></P>
<P class="p786 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">för elever och barn i en bättre skola. U.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">42.</SPAN><SPAN class="ft199">Tryggad tillgång till kontanter. Fi.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">43.</SPAN><SPAN class="ft199">Statliga servicekontor</SPAN></P>
<P class="p783 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">mer service på fler platser. Fi.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">44.</SPAN><SPAN class="ft199">Möjligt, tillåtet och tillgängligt</SPAN></P>
<P class="p787 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål. Fi.</SPAN></P>
<P class="p788 ft4"><SPAN class="ft196">45.</SPAN><SPAN class="ft199">Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap. A.</SPAN></P>
<P class="p788 ft4"><SPAN class="ft196">46.</SPAN><SPAN class="ft199">En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering. Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformen. N.</SPAN></P>
<P class="p760 ft6"><SPAN class="ft196">47.</SPAN><SPAN class="ft197">Med tillit växer handlingsutrymmet.</SPAN></P>
<P class="p789 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft198">tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn. Fi.</SPAN></P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft196">48.</SPAN><SPAN class="ft199">En lärande tillsyn. Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg. Fi.</SPAN></P>
<P class="p779 ft6"><SPAN class="ft196">49.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft197">F-skattesystemet</SPAN></NOBR></P>
<P class="p752 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">några särskilt utpekade frågor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p6 ft6"><SPAN class="ft196">50.</SPAN><SPAN class="ft197">Ett oberoende public service för alla</SPAN></P>
<P class="p752 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">nya möjligheter och ökat ansvar. Ku.</SPAN></P>
<P class="p791 ft4"><SPAN class="ft196">51.</SPAN><SPAN class="ft199">Resurseffektiv användning av byggmaterial. N.</SPAN></P>
<P class="p762 ft4"><SPAN class="ft196">52.</SPAN><SPAN class="ft199">Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. S.</SPAN></P>
<P class="p792 ft4"><SPAN class="ft196">53.</SPAN><SPAN class="ft199">Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. S.</SPAN></P>
<P class="p793 ft4"><SPAN class="ft196">54.</SPAN><SPAN class="ft199">En effektivare kommunal räddnings- tjänst. Ju.</SPAN></P>
<P class="p794 ft4"><SPAN class="ft196">55.</SPAN><SPAN class="ft199">Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv. Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p795 ft4"><SPAN class="ft196">56.</SPAN><SPAN class="ft199">Bättre kommunikation för fler investeringar. UD.</SPAN></P>
<P class="p766 ft6"><SPAN class="ft200">57.</SPAN><SPAN class="ft197">Barns och ungas läsning</SPAN></P>
<P class="p752 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">ett ansvar för hela samhället. Ku.</SPAN></P>
<P class="p6 ft6"><SPAN class="ft196">58.</SPAN><SPAN class="ft197">Särskilda persontransporter</SPAN></P>
<P class="p796 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">moderniserad lagstiftning för ökad samordning. N.</SPAN></P>
<P class="p771 ft4"><SPAN class="ft196">59.</SPAN><SPAN class="ft199">Statens gruvliga risker. M.</SPAN></P>
<P class="p5 ft4"><SPAN class="ft196">60.</SPAN><SPAN class="ft199">Tillträde till Rotterdamreglerna. Ju.</SPAN></P>
<P class="p797 ft4"><SPAN class="ft196">61.</SPAN><SPAN class="ft199">Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel. Ju.</SPAN></P>
<P class="p798 ft4"><SPAN class="ft196">62.</SPAN><SPAN class="ft199">Kamerabevakning i brottsbekämp- ningen – ett enklare förfarande. Ju.</SPAN></P>
<P class="p799 ft4"><SPAN class="ft196">63.</SPAN><SPAN class="ft199">Behandlingen av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Fö.</SPAN></P>
<P class="p157 ft6"><SPAN class="ft196">64.</SPAN><SPAN class="ft197">Utökad tillsyn</SPAN></P>
<P class="p752 ft4">över fastighetsmäklarbranschen. Ju.</P>
<P class="p800 ft4"><SPAN class="ft196">65.</SPAN><SPAN class="ft199">Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Ju.</SPAN></P>
<P class="p799 ft4"><SPAN class="ft196">66.</SPAN><SPAN class="ft199">Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete. Fi.</SPAN></P>
<P class="p771 ft4"><SPAN class="ft196">67.</SPAN><SPAN class="ft199">Ett snabbare bostadsbyggande. N.</SPAN></P>
<P class="p801 ft4"><SPAN class="ft196">68.</SPAN><SPAN class="ft199">Nya regler om faderskap och föräldraskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p802 ft4"><SPAN class="ft196">69.</SPAN><SPAN class="ft199">Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p803 ft4"><SPAN class="ft196">70.</SPAN><SPAN class="ft199">En arvsfond i takt med tiden. En översyn av regelverket kring Allmänna arvsfonden. S.</SPAN></P>
<P class="p779 ft4"><SPAN class="ft196">71.</SPAN><SPAN class="ft199">En andra och en annan chans</SPAN></P>
<P class="p783 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">ett komvux i tiden. U.</SPAN></P>
<P class="p804 ft4"><SPAN class="ft196">72.</SPAN><SPAN class="ft199">Expertgruppen för digitala investeringar. Slutrapport. Fi.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">73.</SPAN><SPAN class="ft199">Studiemedel för effektiva studier. U.</SPAN></P>
<P class="p805 ft4"><SPAN class="ft196">74.</SPAN><SPAN class="ft199">Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. Fi.</SPAN></P>
<P class="p806 ft4"><SPAN class="ft196">75.</SPAN><SPAN class="ft199">Vissa polisfrågor – säkerhet vid förhör samt kränkningsersättning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">76.</SPAN><SPAN class="ft199">Mindre aktörer i energilandskapet</SPAN></P>
<P class="p783 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">förslag med effekt. M</SPAN></P>
<P class="p771 ft4"><SPAN class="ft196">77.</SPAN><SPAN class="ft199">Framtidens specialistsjuksköterska</SPAN></P>
<P class="p783 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">ny roll, nya möjligheter. U.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">78.</SPAN><SPAN class="ft199">Ökad attraktionskraft</SPAN></P>
<P class="p783 ft4">för kunskapsnationen Sverige. U.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<P class="p807 ft4"><SPAN class="ft196">79.</SPAN><SPAN class="ft199">Analyser och utvärderingar för effektiv styrning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p808 ft4"><SPAN class="ft196">80.</SPAN><SPAN class="ft199">Samspel för hälsa. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. S.</SPAN></P>
<P class="p779 ft4"><SPAN class="ft196">81.</SPAN><SPAN class="ft199">YA lär dig jobbet på jobbet. U.</SPAN></P>
<P class="p6 ft6"><SPAN class="ft196">82.</SPAN><SPAN class="ft197">Kompletteringar till den</SPAN></P>
<P class="p752 ft4">nya säkerhetsskyddslagen. Ju.</P>
<P class="p809 ft4"><SPAN class="ft196">83.</SPAN><SPAN class="ft199">Att förstå och bli förstådd – Ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk. U.</SPAN></P>
<P class="p810 ft4"><SPAN class="ft196">84.</SPAN><SPAN class="ft199">Det går om vi vill. Förslag till en hållbar plastanvändning. M.</SPAN></P>
<P class="p811 ft4"><SPAN class="ft196">85.</SPAN><SPAN class="ft199">Slopad straffrabatt för unga myndiga. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft196">86.</SPAN><SPAN class="ft199">Verkställbarhet av beslut om lov. N.</SPAN></P>
<P class="p6 ft6"><SPAN class="ft200">87.</SPAN><SPAN class="ft203">Aggressionsbrottet i svensk rätt</SPAN></P>
<P class="p752 ft4">och svensk straffrättslig domsrätt. Ju.</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="p330dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B387330x1.jpg/" id="p330img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft15">Statens offentliga utredningar 2018</P>
<P class="p23 ft17">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft69">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p6 ft4">Uppdrag: Samverkan 2018.</P>
<P class="p812 ft4">Många utmaningar återstår. [12] Flexibel rehabilitering. [21]</P>
<P class="p813 ft4">Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. [22]</P>
<P class="p814 ft3">Tid för utveckling. [24] Vissa fredspliktsfrågor. [40]</P>
<P class="p815 ft4">Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap. [45]</P>
<P class="p719 ft69">Finansdepartementet</P>
<P class="p6 ft6">Ett reklamlandskap i förändring</P>
<P class="p816 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft199">konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. [1]</SPAN></P>
<P class="p817 ft4">Myndighetsgemensam indelning – sam- verkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. [10]</P>
<P class="p818 ft4">Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? [13]</P>
<P class="p819 ft4">Bidragsbrott och underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. [14]</P>
<P class="p6 ft4">Gräsrotsfinansiering. [20]</P>
<P class="p820 ft4">Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. [25]</P>
<P class="p821 ft4">Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. [38]</P>
<P class="p6 ft4">Tryggad tillgång till kontanter. [42]</P>
<P class="p6 ft6">Statliga servicekontor</P>
<P class="p822 ft3">– mer service på fler platser. [43] Möjligt, tillåtet och tillgängligt</P>
<P class="p823 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft199">förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål. [44]</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft6">Med tillit växer handlingsutrymmet.</P>
<P class="p824 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft198">tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn. [47]</SPAN></P>
<P class="p825 ft4">En lärande tillsyn. Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg. [48]</P>
<P class="p157 ft6"><NOBR>F-skattesystemet</NOBR></P>
<P class="p826 ft4">– några särskilt utpekade frågor. [49]</P>
<P class="p827 ft4">Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete [66]</P>
<P class="p828 ft4">Expertgruppen för digitala investeringar. Slutrapport. [72]</P>
<P class="p829 ft4">Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. [74]</P>
<P class="p830 ft4">Analyser och utvärderingar för effektiv styrning. [79]</P>
<P class="p235 ft69">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p831 ft4">Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. [7]</P>
<P class="p6 ft4">Några frågor i skyddslagstiftningen. [26]</P>
<P class="p832 ft4">En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. [31]</P>
<P class="p833 ft4">Behandlingen av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. [63]</P>
<P class="p719 ft69">Justitiedepartementet</P>
<P class="p6 ft6">Stärkt straffrättsligt skydd</P>
<P class="p834 ft4">för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. [2]</P>
<P class="p835 ft4">Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. [6]</P>
<P class="p6 ft4">En nationell alarmeringstjänst</P>
<P class="p836 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. [28]</SPAN></P>
<P class="p837 ft4">Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. [30]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p838 ft4">Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan. [33]</P>
<P class="p839 ft4">En effektivare kommunal räddningstjänst. [54]</P>
<P class="p6 ft4">Tillträde till Rotterdamreglerna. [60]</P>
<P class="p840 ft4">Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel. [61]</P>
<P class="p6 ft4">Kamerabevakning i brottsbekämpningen</P>
<P class="p841 ft4">– ett enklare förfarande. [62]</P>
<P class="p842 ft4">Utökad tillsyn över fastighetsmäklarbranschen. [64]</P>
<P class="p843 ft4">Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. [65]</P>
<P class="p844 ft4">Nya regler om faderskap och föräldraskap. [68]</P>
<P class="p845 ft4">Ökat skydd mot hedersrelaterad brotts lighet. [69]</P>
<P class="p846 ft4">Vissa polisfrågor – säkerhet vid förhör samt kränkningsersättning. [75]</P>
<P class="p6 ft4">Kompletteringar till den</P>
<P class="p847 ft4">nya säkerhetsskyddslagen. [82] Slopad straffrabatt för unga myndiga. [85]</P>
<P class="p848 ft4">Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt. [87]</P>
<P class="p235 ft69">Kulturdepartementet</P>
<P class="p849 ft4">Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. [18]</P>
<P class="p850 ft3">Konstnär – oavsett villkor? [23] Ett oberoende public service för alla</P>
<P class="p851 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft204">nya möjligheter och ökat ansvar. [50]</SPAN></P>
<P class="p157 ft6">Barns och ungas läsning</P>
<P class="p826 ft4">– ett ansvar för hela samhället. [57]</P>
<P class="p701 ft69">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p852 ft4">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2018. Beslut under osäkerhet. [8]</P>
<P class="p157 ft6">Mindre aktörer i energilandskapet</P>
<P class="p853 ft206"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft205">genomgång av nuläget. [15] Vägar till hållbara vattentjänster. [34] Statens gruvliga risker. [59]</SPAN></P>
<P class="p6 ft4">Mindre aktörer i energilandskapet</P>
<P class="p841 ft4">– förslag med effekt. [76]</P>
<P class="p854 ft4">Det går om vi vill. Förslag till en hållbar plastanvändning. [84]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft69">Näringsdepartementet</P>
<P class="p855 ft4">Vägen till självkörande fordon – introduktion. Del 1 + 2. [16]</P>
<P class="p856 ft4">Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar. [35]</P>
<P class="p157 ft6">En utvecklad översiktsplanering.</P>
<P class="p841 ft6">Del 1: Att underlätta efterföljande</P>
<P class="p857 ft4">planering. Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformen. [46]</P>
<P class="p858 ft4">Resurseffektiv användning av byggmaterial. [51]</P>
<P class="p6 ft4">Särskilda persontransporter</P>
<P class="p859 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">moderniserad lagstiftning för ökad samordning. [58]</SPAN></P>
<P class="p860 ft4">Ett snabbare bostadsbyggande. [67] Verkställbarhet av beslut om lov. [86]</P>
<P class="p182 ft69">Socialdepartementet</P>
<P class="p5 ft4">Framtidens biobanker. [4]</P>
<P class="p861 ft4">Vissa processuella frågor på social- försäkringsområdet. [5]</P>
<P class="p157 ft6">Ju förr desto bättre – vägar till</P>
<P class="p862 ft3">en förebyggande socialtjänst. [32] Att bryta ett våldsamt beteende</P>
<P class="p863 ft4"><SPAN class="ft196">–</SPAN><SPAN class="ft198">återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. [37]</SPAN></P>
<P class="p864 ft4">God och nära vård. En primärvårdsreform. [39]</P>
<P class="p865 ft4">Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. [52]</P>
<P class="p866 ft4">Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. [53]</P>
<P class="p867 ft6">Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv. Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning. [55]</P>
<P class="p868 ft6">En arvsfond i takt med tiden.</P>
<P class="p869 ft4">En översyn av regelverket kring Allmänna arvsfonden. [70]</P>
<P class="p870 ft4">Samspel för hälsa. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. [80]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<P class="p3 ft69">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p6 ft6">En strategisk agenda</P>
<P class="p826 ft4">för internationalisering. [3]</P>
<P class="p871 ft4">Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. [9]</P>
<P class="p157 ft6">Vårt gemensamma ansvar</P>
<P class="p872 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft199">för unga som varken arbetar eller studerar. [11]</SPAN></P>
<P class="p6 ft4">Med undervisningsskicklighet</P>
<P class="p873 ft4">i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. [17]</P>
<P class="p874 ft4">Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. [19]</P>
<P class="p875 ft4">Validering i högskolan – för tillgodo- räknande och livslångt lärande. [29]</P>
<P class="p876 ft4">Rätt att forska. Långsiktig reglering av forskningsdatabaser. [36]</P>
<P class="p157 ft6">Statliga skolmyndigheter.</P>
<P class="p877 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft199">för elever och barn i en bättre skola. [41]</SPAN></P>
<P class="p6 ft4">En andra och en annan chans</P>
<P class="p878 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft199">ett komvux i tiden. [71] Studiemedel för effektiva studier. [73]</SPAN></P>
<P class="p660 ft6">Framtidens specialistsjuksköterska</P>
<P class="p826 ft4">– ny roll, nya möjligheter. [77]</P>
<P class="p6 ft6">Ökad attraktionskraft</P>
<P class="p879 ft3">för kunskapsnationen Sverige. [78] YA lär dig jobbet på jobbet. [81]</P>
<P class="p880 ft4">Att förstå och bli förstådd – Ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk. [83]</P>
<P class="p701 ft69">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p6 ft4">Ekonomiska sanktioner mot terrorism. [27]</P>
<P class="p881 ft4">Bättre kommunikation för fler investeringar. [56]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H6B387sou_2018__87.pdf2196176pdfAggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätthttps://data.riksdagen.se/fil/F28ADB50-5A4A-4707-B831-73CF2A74F270