<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H6B346</dok_id>
 <rm>2018</rm>
 <beteckning>46</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2018:46</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>46</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2018-05-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2018-05-31 15:20:47</systemdatum>
 <publicerad>2018-05-31 00:00:00</publicerad>
 <titel>En utvecklad översiktsplanering - Att underlätta efterföljande planering - Del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H6B346/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H6B346</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H6B346</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2018 46 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 1px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;height: 914px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 162px 0px 0px 74px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 452px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:914px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:623px;height:914px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 106px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}

#page_2 #p2dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_2 #p2dimg1 #p2img1 {width:623px;height:1px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 116px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 443px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 420px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_11 #p11dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:51px;height:17px;}
#page_11 #p11dimg1 #p11img1 {width:51px;height:17px;}




#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 274px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:415px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 525px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:150px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:70px;height:1px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:415px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:416px;height:1px;}



#page_32 #tx1 {position:absolute;top:533px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_32 #tx2 {position:absolute;top:569px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_32 #tx3 {position:absolute;top:659px;left:281px;width:201px;height:54px;}

#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:415px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 203px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 36px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;margin: 201px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_34 #tx1 {position:absolute;top:533px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_34 #tx2 {position:absolute;top:587px;left:281px;width:201px;height:72px;}

#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:415px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:416px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_38 #tx1 {position:absolute;top:461px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_38 #tx2 {position:absolute;top:515px;left:281px;width:201px;height:72px;}

#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:415px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 240px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_40 #tx1 {position:absolute;top:479px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_40 #tx2 {position:absolute;top:569px;left:281px;width:42px;height:17px;}
#page_40 #tx3 {position:absolute;top:587px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_40 #tx4 {position:absolute;top:660px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_40 #tx5 {position:absolute;top:190px;left:281px;width:201px;height:108px;}

#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}




#page_41 #tx1 {position:absolute;top:508px;left:215px;width:200px;height:198px;}

#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_42 #tx1 {position:absolute;top:317px;left:300px;width:187px;height:16px;}
#page_42 #tx2 {position:absolute;top:335px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_42 #tx3 {position:absolute;top:407px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_42 #tx4 {position:absolute;top:461px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_42 #tx5 {position:absolute;top:497px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_42 #tx6 {position:absolute;top:533px;left:281px;width:201px;height:72px;}

#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:415px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 168px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_4 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:415px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:416px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 803px;}

#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:742px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:415px;height:1px;}



#page_49 #tx1 {position:absolute;top:64px;left:291px;width:200px;height:162px;}
#page_49 #tx2 {position:absolute;top:226px;left:291px;width:200px;height:90px;}
#page_49 #tx3 {position:absolute;top:316px;left:291px;width:200px;height:126px;}
#page_49 #tx4 {position:absolute;top:443px;left:291px;width:200px;height:162px;}
#page_49 #tx5 {position:absolute;top:791px;left:479px;width:18px;height:12px;}
#page_49 #tx6 {position:absolute;top:0px;left:477px;width:91px;height:11px;}

#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:416px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:415px;height:1px;}



#page_53 #tx1 {position:absolute;top:624px;left:215px;width:200px;height:108px;}
#page_53 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:415px;height:1px;}



#page_55 #tx1 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 397px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:60px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:70px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:692px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:70px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 372px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 102px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 440px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 50px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_4 {border:none;margin: 46px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:135px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:459px;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:459px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 142px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 137px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 376px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 411px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:521px;height:684px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:521px;height:684px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 152px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:417px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:290px;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:290px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:454px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:247px;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:247px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:458px;left:66px;z-index:-1;width:443px;height:272px;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:443px;height:272px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 511px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:354px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:347px;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:415px;height:347px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 108px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:431px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:258px;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:417px;height:258px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 670px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:465px;height:602px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:465px;height:602px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 160px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:207px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:281px;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:281px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_3 {border:none;margin: 673px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 137px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 {border:none;margin: 347px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 124px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_129 #p129dimg1 {position:absolute;top:234px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_129 #p129dimg1 #p129img1 {width:413px;height:66px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:610px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 248px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:643px;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:643px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_149 #p149dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #p149dimg1 #p149img1 {width:415px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_150 #p150dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #p150dimg1 #p150img1 {width:416px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:445px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:413px;height:102px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:182px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:337px;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:413px;height:337px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:300px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:413px;height:103px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:573px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:413px;height:102px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:415px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:413px;height:103px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:647px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:413px;height:48px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:543px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:413px;height:102px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:543px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:413px;height:48px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:655px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:413px;height:85px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 156px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:182px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:413px;height:66px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:162px;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:162px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 463px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_4 {border:none;margin: 26px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:275px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:407px;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:407px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:413px;height:121px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:416px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:467px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:413px;height:48px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #p192dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #p192dimg1 #p192img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 153px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 428px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:438px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:413px;height:48px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:679px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:413px;height:48px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:182px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:413px;height:48px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:164px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:413px;height:120px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:373px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:277px;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:413px;height:277px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:369px;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:413px;height:369px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 157px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:413px;height:49px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:181px;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:413px;height:181px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:588px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:413px;height:168px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:60px;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:413px;height:60px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:413px;height:102px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:600px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:413px;height:48px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:413px;height:66px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:444px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:413px;height:102px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:399px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:413px;height:66px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:510px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:413px;height:66px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 475px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:300px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:413px;height:102px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:169px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:413px;height:48px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 134px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_246 #p246dimg1 {position:absolute;top:283px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_246 #p246dimg1 #p246img1 {width:413px;height:84px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:413px;height:139px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 117px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:631px;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:631px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:518px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:413px;height:139px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:499px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:413px;height:138px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 602px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:354px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:413px;height:67px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:415px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:444px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:413px;height:48px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:324px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:418px;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:423px;height:418px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:304px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:413px;height:67px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:413px;height:192px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:558px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:413px;height:139px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:413px;height:85px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:413px;height:102px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:270px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:413px;height:138px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #p288dimg1 {position:absolute;top:203px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_288 #p288dimg1 #p288img1 {width:413px;height:355px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:107px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:413px;height:139px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_296 #p296dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_296 #p296dimg1 #p296img1 {width:413px;height:102px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:431px;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:413px;height:431px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 144px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 177px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 174px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 179px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 161px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_3 {border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 514px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 458px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 215px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:416px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 249px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:345px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:361px;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:416px;height:361px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_374 #p374dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:383px;height:666px;}
#page_374 #p374dimg1 #p374img1 {width:383px;height:666px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 479px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_375 #p375dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:383px;height:138px;}
#page_375 #p375dimg1 #p375img1 {width:383px;height:138px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:415px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_378 #p378dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #p378dimg1 #p378img1 {width:416px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_379 #p379dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #p379dimg1 #p379img1 {width:415px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 137px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #p382dimg1 {position:absolute;top:250px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:276px;}
#page_382 #p382dimg1 #p382img1 {width:416px;height:276px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_387 #p387dimg1 {position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:293px;}
#page_387 #p387dimg1 #p387img1 {width:415px;height:293px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 605px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_408 #p408dimg1 {position:absolute;top:99px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:170px;}
#page_408 #p408dimg1 #p408img1 {width:419px;height:170px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 625px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_409 #p409dimg1 {position:absolute;top:183px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:380px;}
#page_409 #p409dimg1 #p409img1 {width:418px;height:380px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 117px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_410 #p410dimg1 {position:absolute;top:50px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:604px;}
#page_410 #p410dimg1 #p410img1 {width:416px;height:604px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_411 #p411dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:391px;height:649px;}
#page_411 #p411dimg1 #p411img1 {width:391px;height:649px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 687px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_412 #p412dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:654px;}
#page_412 #p412dimg1 #p412img1 {width:416px;height:654px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_413 #p413dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:333px;height:672px;}
#page_413 #p413dimg1 #p413img1 {width:333px;height:672px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_416 #p416dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #p416dimg1 #p416img1 {width:416px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_419 #p419dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #p419dimg1 #p419img1 {width:415px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_421 #p421dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #p421dimg1 #p421img1 {width:415px;height:1px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_424 #p424dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #p424dimg1 #p424img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_426 #p426dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #p426dimg1 #p426img1 {width:416px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_428 #p428dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #p428dimg1 #p428img1 {width:416px;height:1px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_429 #p429dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #p429dimg1 #p429img1 {width:415px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_430 #p430dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #p430dimg1 #p430img1 {width:416px;height:1px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_4 {border:none;margin: 383px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;height: 915px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 87px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}

#page_433 #p433dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:915px;}
#page_433 #p433dimg1 #p433img1 {width:623px;height:915px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 1px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 914px;}

#page_434 #p434dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:914px;}
#page_434 #p434dimg1 #p434img1 {width:624px;height:914px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 2px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 914px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 87px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 332px;overflow: hidden;}

#page_435 #p435dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:914px;}
#page_435 #p435dimg1 #p435img1 {width:624px;height:914px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 1px 0px;padding: 0px;border: none;width: 621px;height: 914px;}

#page_436 #p436dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:621px;height:914px;}
#page_436 #p436dimg1 #p436img1 {width:621px;height:914px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft13{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft14{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft25{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft28{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft29{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft32{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft33{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft36{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft37{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft38{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft39{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft40{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft44{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft45{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft46{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft47{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft48{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft50{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft52{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft53{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft55{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft56{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft57{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft58{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft59{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft60{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft62{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft63{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft64{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft65{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft66{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft67{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft68{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft69{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft70{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft73{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft74{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft75{font: italic bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft76{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft77{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft78{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft79{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft80{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft82{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft84{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft85{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft86{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft87{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft88{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft89{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft90{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 18px;}
.ft91{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft93{font: 12px 'Calibri';color: #7f7f7f;line-height: 14px;}
.ft94{font: 12px 'Calibri';color: #7f7f7f;line-height: 13px;}
.ft95{font: 11px 'Calibri';color: #7f7f7f;line-height: 13px;}
.ft96{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft98{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft99{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft103{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft104{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft105{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft106{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft107{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft108{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft109{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft110{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft111{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft112{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft113{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft115{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft116{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft117{font: bold 8px 'Arial Black';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft118{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft119{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft120{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft121{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft122{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft123{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft124{font: 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft125{font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft126{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft127{font: bold 9px 'Arial Black';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft128{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft129{font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft130{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft131{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft132{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft133{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft134{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft135{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft136{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft137{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft138{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft139{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft140{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft141{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft142{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft143{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft144{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft145{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft146{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft147{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft148{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft149{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft150{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft151{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft152{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft153{font: 5px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft154{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft155{font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft156{font: 10px 'Calibri';line-height: 2px;}
.ft157{font: italic 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft158{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft159{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft160{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft161{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft162{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft163{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft164{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft165{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft166{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft167{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft168{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft169{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft170{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft171{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft172{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft173{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft174{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft175{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft176{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft177{font: 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft178{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft179{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft180{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft181{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft182{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft183{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft184{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft185{font: bold 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft186{font: bold 10px 'Arial Black';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft187{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft188{font: 10px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft189{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft190{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft191{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft192{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft193{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft194{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft195{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft196{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft197{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft198{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft199{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft200{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft201{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft202{font: italic 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft203{font: italic 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft204{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft205{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft206{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft207{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft208{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft209{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft210{font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft211{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft212{font: 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft213{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft214{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft215{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft216{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft217{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft218{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft219{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft220{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft221{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft222{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft223{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 131px;padding-right: 166px;margin-top: 511px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 131px;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 208px;padding-right: 160px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 239px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 206px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 192px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 188px;padding-right: 316px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p123{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: right;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: right;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: right;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p184{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: center;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: right;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 285px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p229{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p231{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p232{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-right: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 215px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: right;padding-left: 180px;padding-right: 318px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 317px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p249{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 285px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 309px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 467px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p277{text-align: right;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: right;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p282{text-align: right;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 313px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p299{text-align: right;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 243px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 225px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:343px;height:14px;}
.p339{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:342px;height:19px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:10px;height:13px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:60px;height:20px;}
.p342{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:49px;height:20px;}
.p343{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 195px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 184px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 210px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p374{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 229px;padding-right: 154px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 65px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 310px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 144px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 198px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 226px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 235px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 15px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 215px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p492{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 61px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 26px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 29px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 26px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 52px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 262px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 25px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 290px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 135px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 149px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 242px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 31px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 232px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p609{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:124px;height:33px;}
.p623{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:124px;height:32px;}
.p624{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:124px;height:108px;}
.p625{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:92px;height:30px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:92px;height:138px;}
.p627{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:8px;}
.p628{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 54px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:256px;height:13px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 240px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 23px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 220px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-right: 266px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 217px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p652{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 111px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 167px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 154px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p679{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 21px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 150px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 143px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 250px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 207px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 81px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 51px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p713{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 119px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 137px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p726{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-right: 235px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 205px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 290px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p745{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 30px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 68px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 186px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-right: 257px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 61px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 17px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 15px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p791{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 187px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 64px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 32px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p807{text-align: left;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p814{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-right: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 198px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 135px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: left;padding-right: 224px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 241px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 201px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 252px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-right: 225px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 155px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 120px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 176px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p918{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 5px;}
.p927{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p929{text-align: left;padding-left: 335px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 336px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -317px;}
.p931{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p946{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 60px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p952{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 60px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p971{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p973{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;margin-top: 706px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p983{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p995{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p999{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1018{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1021{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1025{text-align: left;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1036{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 179px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 154px;padding-right: 348px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 154px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 154px;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 154px;padding-right: 296px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 154px;padding-right: 295px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1086{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1088{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1096{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 176px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1107{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 329px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 131px;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 148px;padding-right: 324px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 292px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 351px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 320px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 149px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 149px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 149px;padding-right: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-left: #bfbfbf 1px solid;border-top: #bfbfbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-right: #bfbfbf 1px solid;border-top: #bfbfbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-left: #bfbfbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #bfbfbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-left: #bfbfbf 1px solid;border-bottom: #bfbfbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #bfbfbf 1px solid;border-bottom: #bfbfbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td159{border-bottom: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td162{border-bottom: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td167{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td168{border-top: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-top: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-top: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 27px;}
.tr3{height: 17px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 37px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 18px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 15px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 36px;}
.tr13{height: 342px;}
.tr14{height: 60px;}
.tr15{height: 49px;}
.tr16{height: 22px;}
.tr17{height: 11px;}
.tr18{height: 5px;}
.tr19{height: 30px;}
.tr20{height: 24px;}
.tr21{height: 10px;}
.tr22{height: 3px;}
.tr23{height: 6px;}
.tr24{height: 7px;}
.tr25{height: 12px;}
.tr26{height: 25px;}
.tr27{height: 9px;}
.tr28{height: 32px;}
.tr29{height: 4px;}
.tr30{height: 33px;}
.tr31{height: 8px;}
.tr32{height: 2px;}
.tr33{height: 13px;}
.tr34{height: 26px;}
.tr35{height: 124px;}
.tr36{height: 128px;}
.tr37{height: 67px;}
.tr38{height: 92px;}
.tr39{height: 39px;}
.tr40{height: 53px;}
.tr41{height: 57px;}
.tr42{height: 56px;}
.tr43{height: 16px;}
.tr44{height: 58px;}
.tr45{height: 34px;}
.tr46{height: 23px;}
.tr47{height: 29px;}
.tr48{height: 35px;}
.tr49{height: 606px;}
.tr50{height: 605px;}
.tr51{height: 371px;}
.tr52{height: 372px;}
.tr53{height: 248px;}
.tr54{height: 249px;}

.t0{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 113px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 321px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t8{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t11{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 95px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t22{width: 415px;margin-top: 56px;font: 13px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t24{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 321px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t27{width: 415px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t29{width: 415px;font: italic 15px 'Arial';}
.t30{width: 322px;font: italic 12px 'Arial';}
.t31{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t32{width: 384px;margin-left: 66px;margin-top: 11px;font: italic bold 15px 'Arial';}
.t33{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t35{width: 416px;font: italic 13px 'Arial';}
.t36{width: 415px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t37{width: 415px;margin-top: 46px;font: 15px 'Arial';}
.t38{width: 415px;font: italic 12px 'Arial';}
.t39{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Arial';}
.t40{width: 321px;margin-top: 16px;font: italic 12px 'Arial';}
.t41{width: 50px;font: 11px 'Calibri';color: #7f7f7f;}
.t42{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 9px;font: 15px 'Arial';}
.t43{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t44{width: 415px;margin-top: 69px;font: 8px 'Calibri';}
.t45{width: 415px;margin-left: 67px;margin-top: 75px;font: 9px 'Calibri';}
.t46{width: 341px;margin-left: 84px;font: 10px 'Calibri';}
.t47{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t48{width: 248px;margin-left: 141px;margin-top: 63px;font: bold 10px 'Calibri';}
.t49{width: 239px;margin-left: 1px;margin-top: 4px;font: 9px 'Calibri';}
.t50{width: 415px;margin-left: 1px;margin-top: 15px;font: 10px 'Calibri';}
.t51{width: 252px;margin-left: 140px;margin-top: 81px;font: bold 10px 'Calibri';}
.t52{width: 238px;margin-top: 3px;font: 10px 'Calibri';}
.t53{width: 387px;margin-left: 17px;margin-top: 25px;font: 9px 'Calibri';}
.t54{width: 415px;font: 10px 'Calibri';}
.t55{width: 485px;font: bold 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B3461x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Att underlätta efterföljande planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft0"&gt;Del 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Delbetänkande av Översiktsplaneutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Stockholm 2018&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="p2dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B3462x1.jpg/" id="p2img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Omslag: Emma Franzén och Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Ortofoto: © Lantmäteriet Medgivande R50428863_180001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24816-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Till statsrådet Peter Eriksson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 19 januari 2017 att tillkalla en särskild utre- dare med uppdrag att utreda och lämna förslag på hur översiktspla- neringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planering m.m. (dir. 2017:6). I uppdraget ingår även att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformen, exempel- vis genom en bestämmelse i en detaljplan. Uppdraget avseende över- siktsplanering redovisas i denna del av betänkandet (del 1). Delarna är självständiga och kan därmed läsas fristående i förhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Tekniska rådet Inger Holmqvist utsågs den 19 januari 2017 till sär- skild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I arbetet med del 1 har utredningen biståtts av följande sakkunniga: rättssakkunniga &lt;NOBR&gt;Anna-Karin&lt;/NOBR&gt; Berglund, Kristina &lt;NOBR&gt;Börjevik-Kovaniemi&lt;/NOBR&gt; och Elin Samuelsson samt departementssekreterarna Philip Fridborn Kempe, &lt;NOBR&gt;Ann-Kristin&lt;/NOBR&gt; Kaplan, Gunilla Renbjer och Rikard Sandart. Även kanslirådet Jonas Manole samt departementssekreteraren Helena Strigård har deltagit i utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vidare har utredningen i del 1 biståtts av följande experter: utredaren John Andersson, planarkitekten Camilla Bramer, planeringsarkitekten Elin Celik, antikvarien Anders Hedlund, miljöingenjören Helena Helgesson, lantmätaren Thomas Holm, planeringsexperten Eva Hägglund, planeringsarkitekten Jenny Jernström, översiktsplane- raren Anette Johansson, avdelningschefen &lt;NOBR&gt;Lars-Inge&lt;/NOBR&gt; Larsson, experten Nancy Mattsson, stadsbyggnadsstrategen Josephine Nellerup, hand- läggaren Anna Nordlander, näringspolitiske experten Rikard Silverfur, juristen Daniel Sundvall, nationella samhällsplaneraren Anton Udd, länsarkitekten Elisabet Weber och samhällsplaneraren Ann Åkerskog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Kanslirådet Johan Hjalmarsson anställdes som huvudsekreterare från och med den 1 februari 2017. Landskapsarkitekten Emma Franzén anställdes samma dag som utredningssekreterare. Rättssakkunnige Joel &lt;NOBR&gt;Björk-Werner&lt;/NOBR&gt; anställdes som utredningssekreterare från och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft12"&gt;med den 15 februari 2017. Arkitekten Cristina Björn anställdes som utredningssekreterare från och med den 21 maj 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;De som deltagit i arbetet med att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformen, redovisas i förordet till del 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Utredningen har antagit namnet Översiktsplaneutredningen. Betänkandet är skrivet i &lt;NOBR&gt;vi-form.&lt;/NOBR&gt; Med detta avses utredaren och ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;redningssekretariatet. Jag är emellertid ensam ansvarig för samtliga förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandet Detaljplane- kravet (SOU 2017:64).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;Stockholm i maj 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft12"&gt;Inger Holmqvist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;/&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Johan Hjalmarsson Joel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Björk-Werner&lt;/NOBR&gt; Cristina Björn Emma Franzén&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p24 ft8"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;(2010:900)................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till förordning om ändring i plan- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;byggförordningen (2011:338) ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;57&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Inledning..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Översiktsplaneutredningens direktiv ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;2.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Bakgrunden till uppdraget ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;2.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;Kommittédirektiven ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;60&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;Våra arbetsformer ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;Betänkandets disposition........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Översiktsplanen enligt PBL.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Gällande rätt ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;3.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Översiktsplanen i plansystemet..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;3.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;Vad är översiktsplanering? ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;67&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Att ta fram en översiktsplan och att hålla&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;planen aktuell ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;3.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;72&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;EU-rättsliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_75"&gt; och internationella krav&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;av relevans för utredningen .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;75&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft20"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Planinstrument som utvecklar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;översiktsplanens inriktning....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;76&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;Översiktsplanen i förhållande till annan planering ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;Genomförda reformer för översiktsplaneringen ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;79&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Pågående reform- och utredningsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;av betydelse för översiktsplaneringen....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p39 ft15"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Översiktsplanering i dag..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Aktuell översiktsplan – kontinuiteten&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;i översiktsplaneringen brister.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Att utveckla översiktsplanens inriktning – problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;med äldre fördjupningar.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;92&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Tydlighet är viktigt för efterföljande planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;– länsstyrelsernas yttranden är olika......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;95&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;Det finns brister i statens dialog med kommunerna ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;98&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p31 ft22"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;Internationella planeringssystem ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;101&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;Avgränsning utifrån direktiven............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;101&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;Norge och Danmarks plansystem .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;102&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;Det norska plansystemet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;102&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;5.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;Det danska plansystemet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;107&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;Inspiration från Norge och Danmark .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;En nationell ram för kommunplanen...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;5.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;En kommunal planstrategi ger kontinuitet .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;5.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;En lagreglerad standard för användningen ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;112&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p31 ft22"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;Att utveckla översiktsplaneringen ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;115&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;Vårt uppdrag – att underlätta för efterföljande planering.. 115&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Översiktsplanering ger möjlighet att planera för en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;hållbar utveckling..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;116&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;Utveckling som påverkar översiktsplaneringen..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;Vår syn på reformbehovet....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;119&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft22"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;En bindande översiktsplan? ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p41 ft15"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;123&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft16"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;Vad menas med att översiktsplanen ska vara bindande?.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;123&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Bakgrunden till att den nuvarande översiktsplanen inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;är bindande ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förutsättningar som har betydelse för om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;översiktsplanen kan och bör göras bindande ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;7.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;Fördelar med en bindande översiktsplan .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;7.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p43 ft23"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;Svårigheter med att åstadkomma&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;en bindande översiktsplan .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;7.4 Överväganden om en bindande översiktsplan ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;139&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Nackdelarna överväger med identifierade&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;alternativ.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;140&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;7.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p28 ft23"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;Översiktsplanen bör inte vara bindande ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft23"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;7.5 Att ändra kraven på bygglov genom översiktsplanen.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;För- och nackdelar med att reglera&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;bygglovsplikten i översiktsplanen ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Översiktsplanen bör inte användas för att&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;variera kraven på bygglov ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;152&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p31 ft22"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;155&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;En aktuell översiktsplan kräver kontinuitet ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;155&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;8.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;Fler åtgärder behövs för att främja&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;kontinuiteten .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;En planeringsstrategi ger energi åt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;översiktsplaneringen..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;157&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;8.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;När anses översiktsplanen vara aktuell?...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;163&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;8.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;Äldre översiktsplaner upphör att gälla .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;En översiktsplan som inte är aktuell påverkar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;förutsättningarna för andra beslut........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;168&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;8.2 Att ta fram en översiktsplan.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Översiktsplaneprocessen är i stort sett&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;ändamålsenlig.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;8.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;Kraven på underlag under samrådet begränsas ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;171&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;8.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;Granskning i stället för utställning.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;8.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Förfarandet efter antagandet ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;8.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;Överklagande ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;177&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Översiktsplanen ska finnas på kommunens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;webbplats ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft23"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;8.3 Den strategiska miljöbedömningen i planprocessen ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;8.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Den nuvarande regleringen...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Miljöbalkens krav på samråd tydliggörs i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;plan- och bygglagen ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;187&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Översiktsplanens inriktning kan utvecklas med&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft23"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;befintliga planinstrument i plan- och bygglagen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;................ 191&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p39 ft15"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;Översiktsplanens innehåll .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Tydligare krav på innehåll underlättar efterföljande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;planering................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kraven på översiktsplanens innehåll bör&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;utvecklas ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Boverkets förslag till &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;ÖP-modell&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_198"&gt; bör ligga till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;grund för utvecklade krav på det obligatoriska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;innehållet ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Syftet med översiktsplanen bör tydliggöras i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;PBL ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;9.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;Utgångspunkt i de allmänna intressena ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Grunddragen i avsedd användning av mark-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;och vattenområden................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;206&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förhållanden som kan ha väsentlig betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;för efterföljande beslut .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Verksamheter som angår flera kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;eller är av regional betydelse .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;9.1.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Särskilda redovisningar .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förhållandet till mål, planer och program&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;av betydelse för en hållbar utveckling..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;9.1.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;Översiktsplanens konsekvenser ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;229&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;9.1.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;Översiktsplanens detaljeringsgrad .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;9.2 En digital översiktsplan ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Föreskrifter om standarder för digitala översiktsplaner, regionplaner och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;områdesbestämmelser...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Översiktsplanerna bör tillhandahållas genom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;en nationell plattform............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;9.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;Arkivering av digitala planhandlingar...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;Detaljplanekravet ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;Statens intressen.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;Vår utgångspunkt vad gäller ”statens intressen”.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Ingripandegrunderna i den kommunala planeringen ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;10.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Ingripandegrunderna .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hur påverkar ingripandegrunderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;den kommunala planeringen? ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;242&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;Staten kan göra mer för att underlätta arbetet&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;med ingripandegrunderna.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;244&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;10.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;Riksintressen..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;246&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;10.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;Mellankommunal samordning och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;förhållanden av regional betydelse........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;10.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Miljökvalitetsnormer.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;10.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;Strandskydd ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;258&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;10.3.5 Människors hälsa och säkerhet, risken för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;olyckor, översvämning och erosion......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;262&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft22"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Statens medverkan i översiktsplaneprocessen .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Länsstyrelsen företräder statens intressen i dialogen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;med kommunen ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;11.1.1 Statliga myndigheter som bör medverka&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;i processen att ta fram en översiktsplan ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;11.1.2 Länsstyrelsens roll att samordna statens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;intressen .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;270&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;Länsstyrelsens rådgivning under samrådet..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Länsstyrelsens ställningstaganden .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;Länsstyrelsens underlag till kommunens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;planeringsstrategi ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;11.4.1 Statliga och mellankommunala intressen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;som kan ha betydelse för översiktsplanens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;aktualitet.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;11.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;Länsstyrelsernas gemensamma projekt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;Planeringskatalogen ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;282&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;11.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;Länsstyrelsens samordnande roll kräver erforderlig&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;bemanning och kompetens ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft22"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;och genomförandefrågor ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Dag för ikraftträdande..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;Övergångsbestämmelser ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;288&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;Genomförandefrågor............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;12.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;Finansiering av översiktsplanering.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;12.3.2 Länsstyrelsernas kapacitet behöver stärkas .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;12.3.3 Utveckling av digital standard för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;översiktsplaner ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;12.3.4 Översiktsplaner bör tillhandahållas nationellt ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Konsekvenser ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;Ekonomiska konsekvenser...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Konsekvenser för miljön......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;Sociala konsekvenser ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;13.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Övriga konsekvenser ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;13.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;Avfärdade förslag..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;(2010:900) .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;Förslaget till förordning om ändring i plan-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;och byggförordningen (2011:338).......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;344&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;
&lt;DIV id="p11dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34611x1.jpg/" id="p11img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;Kommittédirektiv 2017:6 .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;347&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;Kommittédirektiv 2017:132 .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;365&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;Bilaga 3 &lt;A href="#page_367"&gt;Förfrågan till länsstyrelserna........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;367&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Bilaga 4 &lt;A href="#page_369"&gt;Lista över propositioner om översiktsplanering&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;efter 1987.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;369&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;Bilaga 5 &lt;A href="#page_373"&gt;Ingripandegrunderna i detaljplaneringen ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;373&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Bilaga 6 &lt;A href="#page_377"&gt;Fysisk planering i Nya Zeeland, Singapore,&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;Finland och Tyskland ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;377&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Bilaga 7 &lt;A href="#page_391"&gt;Förutsättningar för en bindande översiktsplan...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;391&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Boverkets förslag till &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;ÖP-modell.................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Redovisning av allmänna intressen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;i översiktsplanen enligt PBL.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;Översiktsplaneutredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Vårt uppdrag avser hur översiktsplaneringen enligt plan- och bygg- lagen (2010:900), förkortad PBL, kan utvecklas för att underlätta efter- följande planering m.m. och hur dialogen mellan staten och kommu- nen om fysisk planering i större omfattning ska kunna hanteras inom ramen för översiktsplaneringen. Vi ska även utreda möjligheten att göra översiktsplanen bindande i vissa avseenden och utreda hur redo- visningen av planhandlingarna bör göras för att skapa förutsättningar för ökad förutsebarhet och en hållbar samhällsutveckling. Uppdraget bygger på regeringens bostadspolitiska paket med förslag på 22 åtgär- der för fler bostäder, som presenterades i juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft14"&gt;Samtidigt med detta uppdrag redovisar vi uppdraget att se över behovet av att kommunen ska kunna reglera upplåtelseformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Översiktsplaneutredningen redovisade ett första betänkande om detaljplanekravet i juni 2017 (SOU 2017:64). Senast den 31 januari 2019 ska vi redovisa våra överväganden om behovet av att införa en privat initiativrätt till detaljplaneläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;Förutsättningar för en utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft29"&gt;Översiktsplanen enligt plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsik- tiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Utifrån behov kan översiktsplanen ändras genom tillägg, för att tillgodose ett sär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft20"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;skilt allmänt intresse, eller fördjupas för delområden. Översiktspla- nens aktualitet ska ses över en gång varje mandatperiod. Översikts- planen är inte bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Planläggning och prövning enligt PBL ska ske med hänsyn till de allmänna och enskilda intressen som anges i 2 kap. PBL. Bestämmel- serna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken, däribland bestämmelser om riksintressen, utgör en del av de allmänna intressena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Översiktsplanen ger även vägledning för myndigheters beslut en- ligt PBL och annan lagstiftning där miljöbalkens hushållningsbestäm- melser ska tillämpas. Det gäller bl.a. ärenden enligt miljöbalken, väg- lagen, minerallagen, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Översiktsplanen är övergripande till sin natur och kan därmed inte ge alla svar, men kunskapen om förutsättningarna behöver vara så ingående att planen kan ligga till grund för en hållbar utveckling. En väl genomarbetad, förankrad och aktuell översiktsplan underlättar detaljplanering, bygglovshantering och andra tillståndsprövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft29"&gt;Våra iakttagelser om översiktsplaneringen i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Vi konstaterar att det i dag finns brister i tillämpningen i vissa av- seenden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Att kontinuiteten i översiktsplaneringen brister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Att det är ett problem med många äldre fördjupningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Att länsstyrelsens yttranden uppvisar en stor variation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Att det finns brister i statens dialog med kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Som underlag för vårt arbete har länsstyrelserna lämnat uppgifter om kommunernas översiktsplanering och sitt eget arbete. Boverkets upp- följningsrapporter är en annan viktig källa för våra studier av hur över- siktsplaneringen fungerar i dag, liksom inspel från olika aktörer under utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Exempel från planeringssystem i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Vi ger även en översikt över systemen för fysisk planering på kom- munal nivå i Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Singapore och Nya Zeeland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Vår syn på reformbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Vår syn på reformbehovet utgår från tre nyckelbegrepp – kontinuitet, god tillämpning och tydliga besked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Översiktsplanering behöver bedrivas med kontinuitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Översiktsplanens aktualitet har stor betydelse för att planen ska ge tillräckligt stöd för efterföljande planering. Att översiktsplaneringen bedrivs kontinuerligt påverkar effektiviteten i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet,&lt;/NOBR&gt; men så sker inte i alla kommuner i dag. En förutsättning för att översiktspla- neringen ska bedrivas med kontinuitet är att det finns ett politiskt engagemang i översiktsplaneringen. För det behövs rutiner som säker- ställer att planeringen diskuteras regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;PBL ska ge stöd för god tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Översiktsplanen ska göra det möjligt att överblicka den tänkta ut- vecklingen och ge stöd för efterföljande planering och prövning. Det ställer krav på planens innehåll. Bestämmelserna i PBL behöver ut- vecklas för att bli ändamålsenliga och ge stöd för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;För att plansystemet ska vara effektivt behöver det finnas en balans mellan de resurser som planeringen tar i anspråk och den nytta som uppnås genom planen. Kravet bör vara att kommunen i översikts- planen klarlägger förutsättningarna för den efterföljande planeringen i sådan utsträckning att det i allt väsentligt står klart vad som kommer att krävas för att den inriktning som planen anger ska kunna genom- föras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Staten behöver ge tydliga besked&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Översiktsplanen bör även i fortsättningen vara den arena där stat och kommun kommer överens om de stora dragen när det gäller hur mark- och vattenområden ska användas. Tydliga besked från staten har stor betydelse för effektiviteten i systemet. Även detta medför att kraven på planens innehåll behöver vara ändamålsenligt utformade liksom kraven på länsstyrelsens yttranden i olika skeden. Det leder även till att statliga intressen kan få större genomslag i planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Våra förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft15"&gt;Översiktsplanen bör inte vara bindande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Vi föreslår att översiktsplanen även fortsättningsvis ska vara vägled- ande för efterföljande planering och prövning. Det hänger bl.a. ihop med att det krävs ett omfattande underlag för att det ska vara möjligt att i en översiktsplan säkerställa att ett område är lämpligt för en viss användning. Fastighetsägarna kan även behöva kompenseras om planen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Det är vidare svårt att förena en bindande översiktsplan med den önskade inriktningen att planen inte ska medföra väsentligt ändrade förutsätt- ningar för annan planering. Vår bedömning är att nyttan med att införa en bindande översiktsplan inte överväger det merarbete som genomförandet av en sådan reform medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vi anser att det inte är lämpligt att ge kommunen möjlighet att reglera omfattningen av kraven på bygglov genom föreskrifter i över- siktsplanen. Innan ytterligare förändringar sker i regelverket om bygg- lov behövs en översyn av dessa bestämmelser i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;En planeringsstrategi ger kontinuitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Med inspiration från Danmark och Norge föreslår vi ett krav på att kommunen varje mandatperiod ska anta en &lt;SPAN class="ft32"&gt;planeringsstrategi &lt;/SPAN&gt;för ökad kontinuitet i planeringen. Planeringsstrategin ska antas senast 15 måna- der efter ett ordinarie val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Strategin är en utveckling av dagens krav på att kommunfullmäk- tige minst en gång varje mandatperiod ska pröva om översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;är aktuell, men är mer framåtsyftande. I en planeringsstrategi ska full- mäktige ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översikts- planeringen, och till översiktsplanens aktualitet. Kommunens syn på fortsatt arbete kan handla om att översiktsplanen bör revideras i vissa avseenden, att en fördjupning bör tas fram för en viss tätort eller stads- del eller att arbete ska påbörjas med att se över den kommunomfat- tande översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Det ska inte krävas något särskilt samrådsförfarande och strategin ska inte heller omfattas av kravet på miljöbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Översiktsplanens aktualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; bygger på att översiktsplanen hålls aktuell, bl.a. som stöd för detaljplaneprocesser. I dag kan det vara otydligt om en över- siktsplan är aktuell, vilket ibland medför att det blir oklart vilken be- tydelse som planen ska tillmätas. Vi föreslår tydliga regler för när översiktsplanen ska anses vara aktuell. Bland annat förutsätts att kom- munfullmäktige i planeringsstrategin har bedömt att planen helt eller delvis är aktuell. Har fullmäktige inte antagit en planeringsstrategi inom 15 månader efter ordinarie val, upphör planen att vara aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Kommunen kan i planeringsstrategin besluta om att översiktspla- nen delvis behöver revideras utan att översiktsplanens aktualitet som helhet påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft29"&gt;Förutsättningarna för annan planering och prövning påverkas om planen inte är aktuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;En översiktsplan som inte är aktuell ger inte samma stöd för detalj- planeprocessen. En konsekvens av att översiktsplanen inte är aktuell bör därför vara att kommunen inte ska kunna tillämpa det s.k. stan- dardförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;En annan följd av att planen inte är aktuell bör vara att den inte längre kan ge vägledning för vilka områden som är lämpliga för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Äldre översiktsplaner bör upphöra att gälla 2024&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Vi föreslår att översiktsplaner som har antagits före årsskiftet 2003/2004, ska upphöra att gälla den 1 januari 2024. Det gäller även fördjupningar av översiktsplaner. Är planen äldre än så har planen inte miljöbedömts och den är inte heller utformad med hänsyn till gällande miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Översiktsplanens inriktning kan utvecklas med befintliga planinstrument inom PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I våra direktiv framhålls att dagens fördjupningar av översiktsplanen normalt inte är tillräckliga för att staten och kommunen ska nå en samsyn och att kommunerna behöver ett verktyg som underlättar den efterföljande planeringen i högre grad, bl.a. på tätorts- och stads- delsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Vi ser emellertid inte behov av några nya planinstrument i PBL. Dagens plansystem är enligt oss utformat för en flexibel användning utifrån kommunernas olika förutsättningar. För att förbättra kun- skapen om, och därmed tillämpningen av, befintliga planinstrument föreslår vi ytterligare vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Vi anser att dagens krav på översiktsplanen bör förtydligas, bl.a. när det gäller vad som är planens syfte och vad den bör innehålla. De nuvarande kraven på hänsyn till allmänna intressen bör nyanseras. Boverkets för- slag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; har varit en utgångspunkt för våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft29"&gt;Grunddragen i avsedd användning av mark- och vattenområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Med ställningstaganden till kommunens utveckling på lång sikt föl- jer en rad val, prioriteringar och intresseavvägningar som är viktiga att synliggöra och diskutera. Detta kräver både att de strategiska frå- gorna och den övergripande strukturen presenteras på ett tydligt och lättillgängligt sätt. Som vägledning för efterföljande planering och prövning behöver en övergripande struktur konkretiseras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;Genom en markanvändningskarta visar kommunen sin uppfatt- ning om hur de allmänna intressena enligt 2 kap. PBL bör tillämpas i kommunen. Kartan har stor betydelse för dialogen mellan staten och kommunen om hur mark och vatten bör användas. Vi föreslår sex över- gripande kategorier för indelning av mark- och vattenanvändningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;stadsbygd och tätortsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landsbygd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;transporter och infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;grönstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Kommunen kan själv välja att detaljera indelningen. Grunddragen ska framgå på en eller flera kartor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Som stöd för planläggning och lovgivning ska översiktsplanen även innehålla vägledning för var bebyggelse ska lokaliseras och hur den ska utformas, men också hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Särskilda förhållanden av väsentlig betydelse för efterföljande beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;I översiktsplanen lägger kommunen fast en inriktning för mark- och vattenanvändningen. Det innefattar områden med särskilda förhål- landen som bör beaktas vid efterföljande planering och prövning. Det är förhållanden som har stor betydelse för dialogen med länsstyrelsen kring de s.k. ingripandegrunderna, dvs. de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över. Vi föreslår att kommunen i översiktsplanen ska redo- visa sin syn på hur sådana förhållanden som kan ha väsentlig betydelse för efterföljande planering och prövning bör beaktas. Redovisningen bör omfatta natur- och kulturvärden, areella näringar, råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner, samt miljö, hälsa och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Såsom i dag ska det av redovisningen särskilt framgå hur kommu- nen avser att tillgodose riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken samt följa gällande miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Särskilda redovisningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vi föreslår därtill att kommunen i översiktsplanen ska redovisa om- råden eller verksamheter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse. Avsikten med denna redovisning är att stat och kommun gemensamt ska kunna identifiera vilka områden och verksamheter som har sådan betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Liksom i dag ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder och områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Av planen bör även framgå kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämningar, ras, skred och ero- sion som är klimatrelaterade samt hur sådana risker kan minska eller upphöra (jfr regeringens förslag i propositionen Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;Översiktsplanens konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Vi föreslår vidare att kravet på att översiktsplanen ska utformas så att konsekvenserna av den tydligt framgår ska begränsas till att planen ska redovisa de &lt;SPAN class="ft32"&gt;väsentliga &lt;/SPAN&gt;konsekvenserna. Översiktsplanens konsekven- ser ska dessutom bedömas utifrån miljöbalkens krav på strategiska miljöbedömningar, den nationella strategi för fysisk planering som regeringen beslutar om samt relevanta regionala mål, planer och program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;Nationella mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Vi föreslår att det nuvarande kravet tas bort, när det gäller att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att ta hänsyn till relevanta &lt;SPAN class="ft33"&gt;nationella &lt;/SPAN&gt;mål, planer och program av betydelse för en håll- bar utveckling. Bestämmelsen ger sken av att kommunen måste ta hänsyn till sådana mål, planer och program, vilket inte är förenligt med den kommunala självstyrelsen i regeringsformen. Vi föreslår att kommunen i stället ska redovisa hur översiktsplanen förhåller sig till den nationella strategi för fysisk planering, som för närvarande över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;vägs inom Regeringskansliet. Motsvarande krav på hänsyn till rele- vanta &lt;SPAN class="ft32"&gt;regionala &lt;/SPAN&gt;mål, planer och program bör behållas, men kopplas till redovisningen av planens konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;Att ta fram en översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vi anser att kraven på process för översiktsplanen i PBL som helhet är ändamålsenliga. Vi föreslår dock några mindre justeringar i processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;”Utställning” under översiktsplaneprocessen bör ändras till ”granskning”. Det för att tonvikten i första hand bör ligga vid med- borgardialogen under samrådet, men även för att få en enhetlig terminologi i PBL i förhållande till vad som gäller under detalj- planeprocessen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kommunen ska inte behöva redovisa sådant planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt under samrådet. Kommunen ska i stället redo- visa det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kommunen ska ansvara för att planhandlingarna skickas även till lantmäterimyndigheten när planen har fått laga kraft. Länsstyrel- sen ska då inte längre behöva underrätta lantmäterimyndigheten. Samma ordning ska gälla för regionplaner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Bestämmelserna om överklagande av kommunens beslut om över- siktsplan är ändamålsenligt utformade, men de ibland långa hand- läggningstiderna i förvaltningsdomstolarna behöver kortas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Vi föreslår att bestämmelserna förtydligas när det gäller att &lt;NOBR&gt;PBL-sam-&lt;/NOBR&gt; rådet i vissa fall ska utformas så att detta även uppfyller kraven på samråd enligt bestämmelserna om strategiska miljöbedömningar i miljöbalken. PBL ska uttryckligen ange vilka moment i miljöbedöm- ningen som ska genomföras. Förslaget avser både översiktsplaner och detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Ingripandegrunderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Uppdraget om hur redovisningen av översiktsplanen bör utformas för att &lt;SPAN class="ft32"&gt;statens intressen &lt;/SPAN&gt;bättre ska kunna tillgodoses, bedömer vi avser de intressen som omfattas av länsstyrelsens tillsyn över kommunala beslut, dvs. ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vi konstaterar att ingripandegrunderna kan leda till mycket arbete under detaljplaneprocessen och att antalet överprövade och upphävda detaljplaner bara speglar en del av de resurser som läggs på ingripan- degrunderna i denna process. Staten har ett stort ansvar för att klar- lägga förutsättningarna för den kommunala planeringen och staten kan göra mer för att underlätta arbetet med ingripandegrunderna. Tyd- ligare vägledning och ändamålsenliga underlag skapar bättre förutsätt- ningar för kommunernas planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Enligt våra direktiv ska vi inte lägga några förslag om riksintresse- systemet. Vi framhåller dock att det är av stor betydelse för översikts- planeringen att underlagen för de olika riksintressena hålls aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Vårt förslag att översiktsplanen ska visa områden och verksam- heter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse, bör leda till ökad förutsebarhet om vad som kan föranleda ingripanden från länsstyrelsens sida när det gäller mellankommunal samordning. Vi föreslår även att Boverket ska ta fram vägledning för hur mellan- kommunala och regionala frågor bör hanteras i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;Vi konstaterar att miljökvalitetsnormer för utomhusluft, omgiv- ningsbuller och fisk- och musselvatten inte utgör något betydande problem, men att miljökvalitetsnormerna för vatten är svåra att han- tera i planläggningen. Frågan om hur dessa bör hanteras vid planer- ing enligt PBL bör snarast ses över. Möjligheterna till undantag från EU:s ramvattendirektiv bör tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;I dag ska länsstyrelsen verka för att översiktsplanen är lämpligt ut- formad när det gäller bestämmelserna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen i miljöbalken. Vi föreslår att länsstyrelsen även ska verka för att planen är lämpligt utformad i förhållande till strand- skyddsbestämmelserna i övrigt. Möjligheten att i översiktsplanen peka ut områden för tätortsutveckling i strandnära lägen bör utredas. Däremot anser vi att det inte är ändamålsenligt att med bindande ver- kan kunna upphäva strandskydd redan i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Vi föreslår att länsstyrelsen även ska överpröva en kommuns be- slut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestäm- melser, om beslutet kan antas innebära att ett enstaka byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. I dag gäller skyl- digheten endast om en hel bebyggelse blir olämplig i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;Statens medverkan i översiktsplaneprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Genom PBL har länsstyrelsen uppdraget att i översiktsplaneringen samlat företräda de statliga myndigheternas intressen. Länsstyrelsen ska i sin tur hålla berörda statliga myndigheter underrättade om plan- arbetet samt inhämta synpunkter från dessa för samordning. För att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppgift behöver både de statliga myndigheter som berörs och kommunen förstå hur ansvaret inom staten är fördelat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Vi konstaterar att länsstyrelserna gör olika bedömningar om vilka myndigheter som bör underrättas i arbetet med att ta fram en över- siktsplan. Boverket bör få i uppdrag att ta fram vägledning för hur statliga myndigheter bör samverka med länsstyrelsen i planprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft29"&gt;Länsstyrelsens råd under samrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Vi föreslår att länsstyrelsen under samrådet om ett förslag till över- siktsplan ska ge råd om tillämpningen av bestämmelserna i PBL, om det behövs från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Länsstyrelsens granskningsyttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Vi föreslår att länsstyrelsens granskningsyttrande ska utformas som ett ”kvitto” från staten på kommunens översiktsplan. Av PBL bör därför framgå att granskningsyttrandet &lt;SPAN class="ft32"&gt;enbart &lt;/SPAN&gt;ska ange hur planför- slaget förhåller sig till ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vi föreslår också att länsstyrelsen ska tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande, om kommunen så begär. Detta om kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft29"&gt;Statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft14"&gt;Vi föreslår att länsstyrelsen det tredje året varje mandatperiod till kom- munen ska redovisa ett underlag om sådana statliga och mellankom- munala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. I redovisningen ska länsstyrelsen ange hur dessa intressen förhåller sig till kommunens översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Intentionen med vårt förslag är detsamma som med dagens sam- manfattande redogörelse. Av begreppet sammanfattande redogörelse framgår dock inte att syftet handlar om att länsstyrelsen ska lämna ett underlag inför kommunens ställningstagande till översiktsplanens aktualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft29"&gt;Länsstyrelsens samordnande roll kräver kompetens och tillräckliga resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Vi anser att länstyrelsernas nuvarande resurser inte är tillräckliga för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag inom &lt;NOBR&gt;PBL-området.&lt;/NOBR&gt; Vi föreslår därför att länsstyrelsernas samordnande länsarkitektfunktion stärks genom ökad kompetens och ytterligare ekonomiska resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Våra förslag i övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft29"&gt;En digital översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om standarder för utformning av digitala över- siktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser. Vi föreslår också att Lantmäteriets uppdrag om nationellt tillhandahållande av detalj- planer även ska omfatta kommunernas översiktsplaner. En plattform för att tillhandahålla översiktsplaner nationellt bör utvecklas i samver- kan med att Boverket tar fram en standard för digitala översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;När ett beslut om att anta eller ändra en översiktsplan har fått laga kraft, ska kommunen hålla översiktsplanen tillgänglig på kommunens webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Länsstyrelsernas gemensamma projekt Planeringskatalogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vi föreslår att regeringen bör ta de initiativ som behövs för att säker- ställa att projektet Planeringskatalogen slutförs och ges förutsättningar för att framgent fungera som en digital plattform för länsstyrelsernas kunskapsförmedling om statliga och allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft29"&gt;Inget ändrat detaljplanekrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Våra förslag om en utvecklad översiktsplanering ger inte anledning att föreslå ytterligare ändringar i kravet på detaljplan, utöver dem vi före- slog i vårt första delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Det bör dock inte gälla bestämmelsen om när en översiktsplan är att anse som aktuell eller bestämmelserna om att översiktsplanen måste vara aktuell för att bestämmelserna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen och standardförfarande vid detaljplaneläggning ska få tillämpas. Dessa bestämmelser ska i stället träda i kraft den 1 januari 2021, då kommunen ska ha antagit sin första planeringsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Äldre bestämmelser i PBL föreslås fortfarande gälla för region- planer, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 januari 2020. Detta föreslås även gälla för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana pla- ner och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft28"&gt;Genomförandefrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft29"&gt;Kommunens finansiering av översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Kommunens arbete med översiktsplanering bör även i fortsättningen finansieras via kommunala anslag. Kommunal samverkan kan dock vara lämplig för att små kommuner ska kunna finansiera och driva en kontinuerlig översiktsplanering och samutnyttja resurser inom plan- och byggområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Statliga insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi föreslår att Boverket tillförs 5 miljoner kronor för att arbeta fram en standard för digitalisering av översiktsplaneringen under &lt;NOBR&gt;2020–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Lantmäteriet bör tillföras 2 miljoner kronor för att utveckla en platt- form där översiktsplaner tillhandahålls nationellt under &lt;NOBR&gt;2020–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Länsstyrelserna bör tillföras resurser för att slutföra arbetet med Planeringskatalogen. Det är därtill viktigt att resurser finns för den kontinuerliga driften. Vi bedömer preliminärt att länsstyrelserna bör tillföras 2 miljoner kronor per år för att säkerställa en kvalitativ digital plattform även på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Vi föreslår att länsstyrelserna tillförs 21 miljoner kronor per år för samordning och utveckling av arbetet inom plan- och byggområdet mellan 2020 och 2024.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Förslagens konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Våra förslag leder till en enklare tillämpning och tydligare besked i översiktsplaneringen. På sikt bedömer vi att våra förslag för en mer kontinuerlig översiktsplanering förbättrar förutsättningarna för efter- följande planering och medför positiva effekter för en hållbar utveck- ling. Våra förslag innebär dock inga förändringar av det svenska plan- systemet i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;Kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Våra förslag kompletterar och förtydligar dagens bestämmelser om översiktsplanering. Förslagen ger kommunerna ett stort utrymme att styra sin översiktliga planering utifrån förutsättningar och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vårt förslag om en planeringsstrategi medför inga extra krav i för- hållande till dagens lagstiftning, eftersom krav på aktualitetsprövning av översiktsplanen redan finns i dag. Förslaget om att i tid styra när kommunen ska besluta om en planeringsstrategi medför sannolikt initialt behov av utökade resurser, men bör på sikt ge förutsättningar för effektiviseringar inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Cirka 30 procent av kommunerna berörs av vårt förslag om att fördjupningar antagna tidigare än 1 januari 2004 ska upphöra att gälla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;den 1 januari 2024. Förslaget medför vissa ekonomiska konsekvenser för kommunerna i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;Statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;Vårt förslag att Boverket ska utarbeta en digital standard för över- siktsplaner medför att myndighetens anslag behöver utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Även förslaget att Lantmäteriet ska utveckla en plattform där över- siktsplaner tillhandahålls nationellt, medför behov av utökade anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vårt förslag att stärka länsstyrelsens samordnande funktion inom plan- och byggområdet samt Planeringskatalogen förutsätter utökade resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;Förslaget om att reglera när länsstyrelsen ska lämna ett underlag till kommunerna över relevanta statliga och mellankommunala intres- sen av betydelse för översiktsplanens aktualitet medför sannolikt att det initialt kommer att krävas utökade resurser hos länsstyrelserna. Vi ser dock att detta krav på sikt är en grund för att utveckla effektivare handläggningsrutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;En utvecklad översiktsplanering enligt våra förslag leder till att fler aktörer får kunskap om kommunens syn på mark- och vattenanvänd- ningen i kommunen. Det bidrar till att förbättra förutsättningarna för bl.a. byggsektorn och bostadsbyggandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="p29dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34629x1.jpg/" id="p29img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 18 e § miljöbalken ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18 e §&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;är lämpligt för utvecklingen av landsbygden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;a) i eller i närheten av tätorter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näske- fjärden till gränsen mot Finland,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;c) på Gotland, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;En översiktsplan enligt 3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;En &lt;SPAN class="ft29"&gt;aktuell &lt;/SPAN&gt;översiktsplan en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;1 § plan- och bygglagen (2010:900)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;ligt 3 kap. 1 § plan- och bygglagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2011:393.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft20"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="p30dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34630x1.jpg/" id="p30img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2018:46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ska ge vägledning vid bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;(2010:900) ska ge vägledning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;ningen av om en plats ligger inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;bedömningen av om en plats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ett sådant område som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ligger inom ett sådant område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;första stycket. Översiktsplanen är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;som avses i första stycket. Över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;inte bindande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;siktsplanen är inte bindande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;för mål och ärenden som avser överklagande av sådana ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="p31dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34631x1.jpg/" id="p31img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft14"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) &lt;SPAN class="ft52"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 5 kap. 11 a, 11 b och 11 c §§ ska betecknas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;5 kap. 11 b, 11 c och 11 d §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 kap. &lt;NOBR&gt;2–6,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;7–10,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;12–18,&lt;/NOBR&gt; 21, 22 och &lt;NOBR&gt;23–28&lt;/NOBR&gt; §§, 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft12"&gt;33 b och 34 §§, 5 kap. &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; a, 11, 11 a, 18, 18 a, 25, 32 och 39 §§, 7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;och 9 §§, 11 kap. 10 §, 13 kap. 1 §, 16 kap. 1 och 1 a §§ och rubrikerna närmast före 3 kap. 7, 12, 23 och 27 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas fem nya paragrafer, 3 kap. 6 a, 6 b, 18 a,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;a och 22 a §§, och närmast före 3 kap. 2 och 3 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p138 ft56"&gt;Översiktsplanens syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p139 ft12"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Översiktsplanen ska ange in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Översiktsplanen ska ange in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;riktningen för den långsiktiga ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;riktningen för den långsiktiga ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;vecklingen av den fysiska miljön. vecklingen av den fysiska miljön. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Planen ska ge vägledning för be-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft33"&gt;slut om hur mark- och vatten- områden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft32"&gt;Planen ska ge vägledning för beslut om hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft32"&gt;1. mark- och vattenområden ska användas, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;För att göra det lättare att överblicka innebörden av våra förslag redovisar vi även de para- grafer i 3 kap. där vi inte föreslår någon ändring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="p32dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34632x1.jpg/" id="p32img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kommunen ska i översikts- planen redovisa&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1. förhållanden som med hän- syn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha väsentlig betydelse för beslut som avses i 2 § andra stycket, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2. kommunens syn på hur dessa förhållanden bör beaktas vid sådana beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;2. den byggda miljön ska an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;vändas, utvecklas och bevaras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p145 ft29"&gt;Planen är inte bindande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p146 ft12"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;Översiktsplanen är inte bind-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;Av översiktsplanen ska på en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;ande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;karta framgå grunddragen i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;om den avsedda användningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft32"&gt;mark- och vattenområden för hela kommunen. Planen ska visa in- delningen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft29"&gt;1. stadsbygd och tätortsområden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;2. landsbygd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft29"&gt;3. verksamheter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft29"&gt;4. transporter och infrastruktur,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft29"&gt;5. grönstruktur, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft29"&gt;6. vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Indelningen får vid behov göras mer detaljerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft32"&gt;Av planen ska även framgå kommunens syn på hur den bygg- da miljön ska användas, utvecklas och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Kommunen ska i översikts- planen redovisa &lt;SPAN class="ft33"&gt;sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kom- mer att tillgodoses. I redovisning- en ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="p33dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34633x1.jpg/" id="p33img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p156 ft52"&gt;Om en sådan strategisk miljö- bedömning som avses i 6 kap. miljö- balken inte ska göras, ska kommu- nen i översiktsplanen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft62"&gt;Krävs en sådan strategisk miljö- bedömning som avses i 6 kap. miljö- balken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i planen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p117 ft29"&gt;Redovisningen enligt första stycket ska omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;natur- och kulturmiljövär-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft29"&gt;den,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;areella näringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;råvarutillgångar och sam- hällsviktiga funktioner, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;miljö, hälsa och säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft33"&gt;I stället för kravet i första stycket 2 ska kommunen i fråga om riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken särskilt ange hur riks- intressena ska tillgodoses och miljö- kvalitetsnormerna ska följas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Lydelse enligt prop. 2017/18:163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p163 ft12"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p164 ft12"&gt;Av översiktsplanen ska fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft23"&gt;Av översiktsplanen ska &lt;SPAN class="ft57"&gt;även&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;gå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;framgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, ut- vecklas och bevaras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintres- sena och följa gällande miljö- kvalitetsnormer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och re- gionala mål, planer och program&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2014:224.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Översiktsplanen ska utfor- mas så att innebörden av den tydligt framgår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för planen i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p169 ft29"&gt;av betydelse för en hållbar utveck- ling inom kommunen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga beho- vet av bostäder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. sådana områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, &lt;SPAN class="ft33"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga beho- vet av bostäder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. sådana områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra, &lt;SPAN class="ft32"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;sådana områden och verk- samheter som angår flera kom- muner eller är av regional bety- delse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft67"&gt;Av 20 § framgår att det ska anmärkas i planen, om länsstyrel- sen inte har godtagit den i viss del.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;Översiktsplanen ska utfor- mas så att innebörden &lt;SPAN class="ft67"&gt;och konse- kvenserna &lt;/SPAN&gt;av den tydligt framgår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="p35dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34635x1.jpg/" id="p35img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft29"&gt;6 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft33"&gt;Översiktsplanen ska redovisa planens väsentliga konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;redovisningen ska anges sär- skilt hur planen förhåller sig till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft33"&gt;1. regeringens nationella stra- tegi för fysisk planering, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft32"&gt;2. relevanta regionala mål, pla- ner och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kom- munen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft29"&gt;6 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft62"&gt;Om en betydande miljöpåver- kan kan antas enligt 9 § första eller andra stycket, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i över- siktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft70"&gt;Om en betydande miljöpåver- kan inte kan antas enligt 9 § första stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft58"&gt;Förslag till översiktsplan&lt;SPAN style="padding-left:64px;"&gt;Att ta fram en översiktsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Innan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i den&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ska kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p164 ft12"&gt;1. upprätta ett förslag till plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;1. upprätta ett förslag till plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;eller ändring som uppfyller kra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;eller ändring som uppfyller kra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ven i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4–6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p182 ft16"&gt;ven i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3–6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; b &lt;/SPAN&gt;§§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;vid upprättandet av förslaget samråda med myndigheter, kommuner och andra som är berörda enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; §§, och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p164 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;ställa ut &lt;SPAN class="ft12"&gt;förslaget &lt;/SPAN&gt;och låta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;3. &lt;SPAN class="ft59"&gt;låta &lt;/SPAN&gt;förslaget granskas en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;det &lt;/SPAN&gt;granskas enligt &lt;NOBR&gt;12–18&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ligt &lt;NOBR&gt;12–18&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="p36dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34636x1.jpg/" id="p36img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2018:46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;Samråd om kommunens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;8 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transport- infrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens med- lemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;Under samrådet ska kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Under samrådet ska kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;munen redovisa förslagets inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;munen redovisa förslagets inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;börd, skälen för förslaget, för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;börd, skälen för förslaget, för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;slagets konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;slagets konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p189 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;planeringsunderlag som har be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;planeringsunderlag som har be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;tydelse &lt;/SPAN&gt;från nationell,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;regional,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;tydelse &lt;/SPAN&gt;för bedömningen av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;mellankommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p32 ft59"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p123 ft29"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;slaget&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;synpunkt&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p190 ft12"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;Krävs sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p52 ft29"&gt;samråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p123 ft37"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p191 ft29"&gt;Inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;samrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;avses i 6 kap. 6 eller 9 och 10 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;enligt 8 § ska kommunen under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;miljöbalken, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;samrådet enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;söka om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p192 ft29"&gt;översiktsplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;8 § genomföras så att det uppfyller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;ändringen kan antas medföra en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;kraven om samråd i nämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;betydande miljöpåverkan. Under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;bestämmelser i miljöbalken. Trots&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;sökningen ska göras på det sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;det som sägs där om samråd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;andra myndigheter som på grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;och i föreskrifter som har meddel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;av sitt särskilda miljöansvar kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;ats i anslutning till den bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;antas bli berörda av planen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;melsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;programmet, ska kommunen i frå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;ga om statliga myndigheter enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;samråda med länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft33"&gt;Första stycket gäller inte om frågan om betydande miljöpåver- kan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;Om planen eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på av- gränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft29"&gt;Trots det som sägs i 6 kap. 6 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft32"&gt;10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljö- ansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen vid sam- rådet enligt 8 § i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft12"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ta till vara och samordna statens intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p164 ft12"&gt;3. verka för att riksintressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;3. verka för att riksintressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;enligt 3 och 4 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;enligt 3 och 4 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;tillgodoses, att miljökvalitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;tillgodoses, att miljökvalitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;normer enligt 5 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;normer enligt 5 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;följs &lt;SPAN class="ft57"&gt;och &lt;/SPAN&gt;att redovisningen av om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;följs&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;att redovisningen av om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;råden för landsbygdsutveckling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;råden för landsbygdsutveckling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;strandnära lägen är förenlig med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;strandnära lägen är förenlig med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;7 kap. 18 e § första stycket miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;7 kap. 18 e § första stycket miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;balken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;balken &lt;/SPAN&gt;och att planen även i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;är lämpligt utformad i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommunen ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;låta plan- förslaget granskas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;under minst två månader &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;(granskningstid)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget och sam- rådsredogörelsen tillgängliga för granskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft29"&gt;till bestämmelserna om strand- skydd i 7 kap. miljöbalken&lt;SPAN class="ft12"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft67"&gt;Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft74"&gt;Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samråds- redogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda syn- punkter har gett anledning till. Samrådsredogörelsen ska finnas till- sammans med planförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;Utställning och granskning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;Granskning av kommunens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;kommunens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kommunen ska &lt;/SPAN&gt;ställa ut plan- förslaget &lt;SPAN class="ft11"&gt;under minst två månader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;Kommunen ska kungöra &lt;SPAN class="ft29"&gt;ut-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Kommunen ska kungöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;ställningen &lt;/SPAN&gt;av planförslaget före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;granskningen &lt;/SPAN&gt;av planförslaget före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;utställningstidens början. Kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;granskningstidens början. Kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;munen ska anslå kungörelsen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;munen ska anslå kungörelsen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;kommunens anslagstavla och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;kommunens anslagstavla och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;införa den i en ortstidning. Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;införa den i en ortstidning. Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft23"&gt;kungörelsen ska det framgå var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p206 ft16"&gt;kungörelsen ska det framgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="p39dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34639x1.jpg/" id="p39img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;utställningen äger rum samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;1. var planförslaget hålls till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;inom vilken tid, på vilket sätt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;gängligt för granskning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;till vem synpunkter på förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;2. att den som vill lämna syn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ska lämnas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;punkter på förslaget ska göra det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;senast under granskningstiden, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft57"&gt;3. på vilket sätt och till vem syn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;punkter på förslaget ska lämnas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p207 ft16"&gt;14 §&lt;SPAN class="ft76"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;Innan utställningen äger rum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft57"&gt;Kommunen ska senast den dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ska kommunen &lt;/SPAN&gt;skicka planför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft57"&gt;då kungörelsen anslås på kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft23"&gt;slaget och kungörelsen till läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;munens anslagstavla &lt;SPAN class="ft16"&gt;skicka plan-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;styrelsen och till de kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förslaget och kungörelsen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;och kommunala organ som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;länsstyrelsen och till de kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;i 8 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;muner och kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;som avses i 8 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p207 ft16"&gt;15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;Den som vill lämna syn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Den som vill lämna syn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;punkter på planförslaget ska göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;punkter på planförslaget ska göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;det skriftligen under &lt;SPAN class="ft59"&gt;utställnings-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;det skriftligen under &lt;SPAN class="ft59"&gt;gransknings-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;tiden&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;tiden&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p207 ft16"&gt;16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Länsstyrelsen ska under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Länsstyrelsen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft59"&gt;utställningstiden &lt;SPAN class="ft16"&gt;avge ett gransk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;granskningstiden &lt;SPAN class="ft16"&gt;avge ett gransk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ningsyttrande över planförslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;ningsyttrande över planförslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Av yttrandet ska det framgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Av yttrandet ska det &lt;SPAN class="ft29"&gt;enbart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;framgå om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;3. redovisningen av områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;3. redovisningen av områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;för landsbygdsutveckling i strand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;för landsbygdsutveckling i strand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;nära lägen inte är förenlig med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;nära lägen inte är förenlig med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om planförslaget ändras väsentligt efter &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;granskningstiden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;, ska kommunen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;låta &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;förslaget &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;granskas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;på nytt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;18 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;På kommunens begäran ska länsstyrelsen tillhandahålla ett re- viderat granskningsyttrande enligt 16 §, om&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1. kommunen ändrar planför- slaget efter granskningstiden utan att en ny granskning enligt 18 § äger rum, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5. en bebyggelse &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;blir olämplig &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller ero- sion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;7 kap. 18 e § första stycket miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;7 kap. 18 e § första stycket miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;balken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;balken &lt;/SPAN&gt;eller om planen i övrigt är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;olämpligt utformad i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;till bestämmelserna om strand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;skydd i 7 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;sådana frågor rörande användningen av mark- och vatten- områden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk &lt;SPAN class="ft32"&gt;blir &lt;/SPAN&gt;olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller ero- sion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft12"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Efter &lt;/SPAN&gt;utställningstiden &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Efter &lt;/SPAN&gt;granskningstiden &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kommunen i ett särskilt utlåt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;kommunen i ett särskilt utlåt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ande sammanställa de synpunk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;ande sammanställa de synpunk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ter som kommit fram och redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;ter som kommit fram och redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;visa de förslag som synpunkterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;visa de förslag som synpunkterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;gett anledning till.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p213 ft12"&gt;gett anledning till.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;Om planförslaget ändras väsentligt efter &lt;SPAN class="ft32"&gt;utställningen&lt;/SPAN&gt;, ska kommunen &lt;SPAN class="ft32"&gt;ställa ut &lt;/SPAN&gt;förslaget på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;När ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen har &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;fått &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;laga kraft, ska kommunen utan dröjsmål skicka följande hand- lingar till Boverket, länsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;och lantmäterimyndigheten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samt de berörda kommuner, region- planeorgan och kommunala or- gan i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och trans- portinfrastrukturplanering:&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis blir inaktuellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft15"&gt;Antagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande och ändring av översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft29"&gt;19 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft67"&gt;När översiktsplanen har an- tagits eller ändrats ska kommunen skicka ett meddelande om detta till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft12"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 16 § tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p164 ft12"&gt;Ett beslut att anta eller ändra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Ett beslut att anta eller ändra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;översiktsplanen gäller först sedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;översiktsplanen gäller först sedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;beslutet har &lt;SPAN class="ft29"&gt;vunnit &lt;/SPAN&gt;laga kraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p221 ft16"&gt;beslutet har &lt;SPAN class="ft59"&gt;fått &lt;/SPAN&gt;laga kraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft9"&gt;När ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen har &lt;SPAN class="ft33"&gt;vunnit &lt;/SPAN&gt;laga kraft, ska kommunen utan dröjsmål skicka följande hand- lingar till Boverket &lt;SPAN class="ft33"&gt;och &lt;/SPAN&gt;länsstyrel- sen samt de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommu- nala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;översiktsplanen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den samrådsredogörelse som avses i 11 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kommunfullmäktige ska senast&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15 månader efter ett ordinarie val anta en planeringsstrategi. I stra- tegin ska fullmäktige ta ställning till&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1. ändrade planeringsförutsätt- ningar av betydelse för översikts- planens aktualitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2. kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3. översiktsplanens aktualitet i olika delar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kraven i första stycket gäller inte om kommunfullmäktige under den tid som där anges antar en ny översiktsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;det granskningsyttrande som avses i 16 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;det utlåtande som avses i 17 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ett protokollsutdrag med beslutet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft29"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;När ett beslut att anta eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;ändra översiktsplanen har fått laga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;kraft, ska kommunen hålla planen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;tillgänglig på kommunens webb-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;plats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;Ändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;Att hålla översiktsplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;aktuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft12"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft33"&gt;En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt all- mänt intresse. Om inte annat följer av &lt;NOBR&gt;24–26&lt;/NOBR&gt; §§, ska &lt;NOBR&gt;1–22&lt;/NOBR&gt; §§ tillämpas när planen ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft33"&gt;En ändring av planen för en viss del av kommunen får redo- visas med en annan detaljerings- grad än för översiktsplanen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft77"&gt;Om planen innebär en änd- ring av den gällande översikts- planen ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="p43dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34643x1.jpg/" id="p43img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p227 ft12"&gt;24 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;Om ett förslag till ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;När kommunfullmäktige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;avser endast en viss del av kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;antagit en strategi enligt 23 § ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;munen, får kommunen, i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;kommunen utan dröjsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;för att ställa ut det enligt 12 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;1. skicka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;strategin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p189 ft29"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;anslå en kungörelse om förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;protokollsutdrag med beslutet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;på kommunens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p39 ft59"&gt;anslagstavla och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;Boverket, länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;föra in kungörelsen i en ortstid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;berörda kommuner, regionplane-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;ning. Kommunen ska hålla för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;organ och kommunala organ i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;slaget, samrådsredogörelsen och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;övrigt som har ansvar för regionalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;förekommande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p123 ft29"&gt;fall miljökonse-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;tillväxtarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;och transportinfra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;kvensbeskrivningen tillgängliga för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;strukturplanering, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;granskning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;2. hålla strategin tillgänglig på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;kommunens webbplats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;Av kungörelsen ska det framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;var området som avses med ändringen ligger,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;var förslaget finns tillgäng- ligt för granskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss tid (granskningstid) som ska vara minst sex veckor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p232 ft12"&gt;25 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p164 ft29"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p189 ft29"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;kungör ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;En översiktsplan är aktuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;planförslag enligt 24 §, ska kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;under den mandatperiod då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;munen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;i stället för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;att skicka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;1. en antagen plan har fått laga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;handlingar enligt 14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;kraft, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;1. senast den dag då förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;2. kommunfullmäktige har be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;kungörs skicka ett meddelande om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft57"&gt;dömt att planen är aktuell enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;innehållet i kungörelsen till läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;23 § första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;styrelsen samt till de kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;och kommunala organ enligt 8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;som berörs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p233 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;skicka förslaget till läns- styrelsen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;under granskningstiden hålla förslaget tillgängligt för dem som vill granska det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;Därefter är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;planen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;aktuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;15 månader efter ett ordinarie val,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;om inte kommunfullmäktige be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;dömt att den är inaktuell.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p31 ft57"&gt;Att översiktsplanen kan vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;helt eller delvis aktuell framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;23 § första stycket 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p235 ft12"&gt;26 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p123 ft29"&gt;kommunen kungör ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft57"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p189 ft29"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;under det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;förslag enligt 24 §, ska det som sägs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;tredje året varje mandatperiod till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;i &lt;NOBR&gt;15–17&lt;/NOBR&gt; §§ om utställningstiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;kommunen redovisa ett underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p236 ft29"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;granskningstiden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;för kommunens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;översiktsplane-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Om förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;ändras väsentligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;ring avseende sådana statliga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;efter granskningstiden, får kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;mellankommunala intressen som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;munen kungöra det ändrade för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;kan ha betydelse för översikts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;slaget i stället för att ställa ut det på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;planens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;aktualitet. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;underlaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;nytt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;ska länsstyrelsen ange&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p31 ft59"&gt;1. hur dessa intressen förhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;sig till kommunens översiktsplan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p31 ft57"&gt;2. om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p237 ft57"&gt;länsstyrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;gransk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;ningsyttrande i någon del inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;längre gäller.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft57"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p189 ft29"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;lämna ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;sådant underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;också när kommunen begär det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="p45dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34645x1.jpg/" id="p45img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;Översyn av planens aktualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft58"&gt;Ändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p221 ft12"&gt;27 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;Kommunfullmäktige ska minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;översiktsplan kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft59"&gt;en gång under mandattiden pröva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;för en viss del av kommunen. Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;om översiktsplanen är aktuell i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;kan också ändras genom ett tillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;förhållande till kraven i 5 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;för att tillgodose ett särskilt all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;mänt intresse. Om inte annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;följer av 28 §, ska &lt;NOBR&gt;1–22&lt;/NOBR&gt; a §§ till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;lämpas när planen ändras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;När&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p237 ft59"&gt;översiktsplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;ska sambanden med och konse-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;kvenserna för planen som helhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p221 ft12"&gt;28 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;Länsstyrelsen ska minst en gång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;Om ett förslag till ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;under den mandattid som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;endast avser en viss del av kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft57"&gt;27 § redovisa sina synpunkter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;munen, är det tillräckligt om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft29"&gt;fråga om sådana statliga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;granskningstiden enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;12 § är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;mellankommunala intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p123 ft37"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;minst sex veckor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft29"&gt;kan ha betydelse för översikts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;planens aktualitet. Synpunkterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft37"&gt;ska redovisas i en sammanfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;redogörelse till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;kommunen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p123 ft29"&gt;Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;redogörelsen ska det framgå hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft59"&gt;synpunkterna förhåller sig till över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;siktsplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p164 ft59"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p238 ft29"&gt;ska lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft67"&gt;sådan redogörelse till kommunen också när kommunen begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;33 b §&lt;SPAN class="ft55"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Om en &lt;/SPAN&gt;sådan strategisk miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Om en &lt;/SPAN&gt;betydande miljöpå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;bedömning som avses i 6 kap. mil-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;verkan inte kan antas enligt 5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;jöbalken inte ska göras, &lt;SPAN class="ft3"&gt;ska skälen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;11 a § första stycket, &lt;SPAN class="ft16"&gt;ska skälen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="p46dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34646x1.jpg/" id="p46img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p242 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;§&lt;/SPAN&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft57"&gt;Krävs en sådan strategisk miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;Om en betydande miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p123 ft29"&gt;avses i 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;påverkan kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p238 ft29"&gt;antas enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;miljöbalken&lt;SPAN class="ft12"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p243 ft12"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;redovisningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;11 a § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;enligt 33 § första stycket 4 i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;stycket&lt;/SPAN&gt;, ska redovisningen enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft23"&gt;om miljökonsekvenserna ha det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;33 § första stycket 4 i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft23"&gt;innehåll som följer av 6 kap. 11,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;miljökonsekvenserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p244 ft12"&gt;ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;12 och 16 §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;innehåll som följer av 6 kap. 11,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;12 och 16 §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35, 37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;industriändamål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anlägg- ningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en hamn för fritidsbåtar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen bebyggelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en permanent campingplats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en nöjespark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en djurpark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en spårväg, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;en tunnelbana.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="p47dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34647x1.jpg/" id="p47img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p164 ft12"&gt;Innan kommunen antar en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Innan kommunen antar en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;detaljplan ska kommunen ha tagit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;detaljplan ska kommunen ha tagit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;fram ett planförslag, samrått om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;fram ett planförslag, samrått om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;förslaget och låtit det granskas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;förslaget och låtit det granskas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;enligt &lt;NOBR&gt;8–37&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p249 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8–&lt;/SPAN&gt;10&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;11–37&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft3"&gt;§§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;§&lt;/SPAN&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p164 ft12"&gt;Särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ett utökat planförfarande finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ett utökat planförfarande finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;11 a § &lt;SPAN class="ft12"&gt;första&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p251 ft12"&gt;stycket&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 11 b&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p39 ft29"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;11 b § &lt;SPAN class="ft23"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;, 11 c, 11 d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;11 c §§&lt;SPAN class="ft16"&gt;, 17 § &lt;/SPAN&gt;första stycket&lt;SPAN class="ft16"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;18 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;och &lt;/SPAN&gt;17 &lt;SPAN class="ft59"&gt;§§&lt;/SPAN&gt;, 18 § andra och tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;andra och tredje styckena samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;styckena samt 25 § för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;25 § för en detaljplan som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;detaljplan som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransk- ningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p31 ft29"&gt;Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;utökade förfarandet ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;även tillämpas om översiktspla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;nen är inaktuell.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p252 ft12"&gt;7 a §&lt;SPAN class="ft55"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft23"&gt;Särskilda bestämmelser om ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;om ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;samordnat planförfarande finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;samordnat planförfarande finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;11 a § &lt;/SPAN&gt;andra stycket, 16 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;11 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;16 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft23"&gt;18 a §§, 21 § andra stycket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;18 a §§, 21 § andra stycket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;23 § andra stycket för en detalj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;23 § andra stycket för en detalj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;plan som är förenlig med över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;plan som är förenlig med &lt;SPAN class="ft37"&gt;en aktuell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;siktsplan&lt;SPAN class="ft29"&gt;en &lt;/SPAN&gt;och länsstyrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;och länsstyrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;granskningsyttrande enligt 3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;granskningsyttrande enligt 3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p253 ft16"&gt;16 § och som enbart gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;16 § och som enbart gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillstånds- prövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Senaste lydelse 2014:900.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2014:900.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="p48dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34648x1.jpg/" id="p48img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;§&lt;/SPAN&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyres- gäster och boende som berörs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon för- handlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;För samråd enligt första stycket &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; är det tillräckligt att kom- munen ger tillfälle till samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft33"&gt;Krävs sådant samråd som avses i 6 kap. 6 eller 9 och 10 §§ miljöbalken, ska samrådet enligt första stycket genomföras så att det uppfyller kraven om samråd i nämnda bestämmelser. Trots det som sägs där om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="p49dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34649x1.jpg/" id="p49img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Inom ramen för samrådet en- ligt 11 § första stycket ska kom- munen undersöka om detalj- planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Under- sökningen ska göras på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket gäller inte om frågan om betydande miljöpåver- kan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för sam- rådet enligt 11 § första stycket även uppfylla kraven på avgränsnings- samråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljö- balken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om sam- råd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljö- ansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen vid sam- rådet enligt 11 § första stycket i fråga om statliga myndigheter en- bart samråda med länsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p24 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;11 a §&lt;SPAN class="ft55"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft32"&gt;Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kom- munen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft32"&gt;För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kun- görelse i 18 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2014:900.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="p50dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34650x1.jpg/" id="p50img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2018:46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;18 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;När samrådet enligt &lt;NOBR&gt;11–17&lt;/NOBR&gt; §§ är klart ska kommunen i en under- rättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant plan- förslag som avses i 7 § 1 och 2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant planförslag som avses i 7 § 3 minst&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;30 dagar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;Om kommunen när samrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Om kommunen när samrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;är klart bedömer att planför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;är klart bedömer att planför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;slaget är ett sådant som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;slaget är ett sådant som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;7 §, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;7 §, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p189 ft12"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;kungöra förslaget på det sätt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;kungöra förslaget på det sätt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;anges i &lt;SPAN class="ft29"&gt;11 b §&lt;/SPAN&gt;, om förslaget inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;anges i &lt;SPAN class="ft59"&gt;11 c §&lt;/SPAN&gt;, om förslaget inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;har kungjorts tidigare eller det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;har kungjorts tidigare eller det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;har ändrats väsentligt. Det som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;har ändrats väsentligt. Det som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;sägs om samrådstid i &lt;SPAN class="ft29"&gt;11 b § &lt;/SPAN&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;sägs om samrådstid i &lt;SPAN class="ft59"&gt;11 c § &lt;/SPAN&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;då i stället avse granskningstid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;då i stället avse granskningstid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p251 ft12"&gt;18 a §&lt;SPAN class="ft55"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;planförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;planförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p265 ft12"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;sådant som avses i 7 a §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p123 ft3"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;sådant som avses i 7 a §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kommunen kungöra förslaget på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;kommunen kungöra förslaget på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;det sätt som anges i &lt;SPAN class="ft29"&gt;11 b § &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;det sätt som anges i &lt;SPAN class="ft57"&gt;11 c § &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;låta det granskas. Det som sägs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;låta det granskas. Det som sägs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;om samrådstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i &lt;/SPAN&gt;11 b § &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;om samrådstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i &lt;/SPAN&gt;11 c § &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p266 ft12"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;granskningstid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p266 ft12"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;granskningstid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Granskningstiden ska vara minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;Granskningstiden ska vara minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;tre veckor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;tre veckor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Kungörandet får samordnas med det kungörande som ska ske i det andra ärendet som avses i 7 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2014:900.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="p51dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34651x1.jpg/" id="p51img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;§&lt;/SPAN&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=65px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=82px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=50px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=65px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=82px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=35px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Om kommunen efter gransk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Om kommunen efter gransk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;ningstiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;ändrar sitt förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;ningstiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ändrar sitt förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;väsentligt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;ska kommunen låta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;väsentligt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ska kommunen låta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;granska det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;ändrade förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;granska det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ändrade förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;enligt 18 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;första och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;enligt 18 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;första och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;styckena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;samt &lt;NOBR&gt;19–24&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;styckena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;samt &lt;NOBR&gt;19–24&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;kommunen bedömer att för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;kommunen bedömer att för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft23"&gt;slaget är ett sådant som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;slaget är ett sådant som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;7 § och det inte har kungjorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;7 § och det inte har kungjorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;tidigare, ska kommunen dessut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;tidigare, ska kommunen dessut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;om kungöra det ändrade för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;om kungöra det ändrade för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;slaget på det sätt som anges i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;slaget på det sätt som anges i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11 b §&lt;/SPAN&gt;. Det som sägs om sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11 c §&lt;/SPAN&gt;. Det som sägs om sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;rådstid i &lt;SPAN class="ft29"&gt;11 b § &lt;/SPAN&gt;ska då i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;rådstid i &lt;SPAN class="ft29"&gt;11 c § &lt;/SPAN&gt;ska då i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;avse granskningstid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;avse granskningstid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;§&lt;/SPAN&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;När beslutet att anta detalj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;När beslutet att anta detalj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft23"&gt;planen har &lt;SPAN class="ft57"&gt;vunnit &lt;/SPAN&gt;laga kraft ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;planen har &lt;SPAN class="ft29"&gt;fått &lt;/SPAN&gt;laga kraft ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;1. på planhandlingarna an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;1. på planhandlingarna an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;teckna det datum då planen &lt;SPAN class="ft59"&gt;vann&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;teckna det datum då planen &lt;SPAN class="ft59"&gt;fick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;laga kraft och, om ett förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;laga kraft och, om ett förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;nande enligt 13 kap. 17 § tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;nande enligt 13 kap. 17 § tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;stycket har meddelats, det datum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;stycket har meddelats, det datum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;då förordnandet meddelades,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;då förordnandet meddelades,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen enligt 9 § till länsstyrelsen och lantmäteri- myndigheten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;3. med en kungörelse på det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;3. med en kungörelse på det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;sätt som anges i &lt;SPAN class="ft59"&gt;11 b § &lt;/SPAN&gt;eller med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;sätt som anges i &lt;SPAN class="ft59"&gt;11 c § &lt;/SPAN&gt;eller med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;ett skriftligt meddelande under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ett skriftligt meddelande under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;rätta de fastighetsägare som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;rätta de fastighetsägare som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;ha rätt till ersättning enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;ha rätt till ersättning enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;dem som enligt 14 kap. 12 § kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;dem som enligt 14 kap. 12 § kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Senaste lydelse 2014:900.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2014:900.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="p52dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34652x1.jpg/" id="p52img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ha motsvarande rätt till ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ha motsvarande rätt till ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ning samt i underrättelsen upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ning samt i underrättelsen upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;lysa om innehållet i 15 kap. 5 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;lysa om innehållet i 15 kap. 5 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;§&lt;/SPAN&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p272 ft12"&gt;I fråga om förslag till och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;I fråga om förslag till och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;beslut om att anta, ändra eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;beslut om att anta, ändra eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;upphäva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p272 ft16"&gt;områdesbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p273 ft16"&gt;upphäva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;områdesbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;ska kommunen tillämpa bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;ska kommunen tillämpa bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;melserna om förslag till och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;melserna om förslag till och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;antagande av en detaljplan i 7 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;antagande av en detaljplan i 7 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;8 § i den del som avser fastig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;8 § i den del som avser fastig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;hetsförteckning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p272 ft12"&gt;9 &lt;SPAN class="ft29"&gt;och &lt;/SPAN&gt;10 §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;hetsförteckning, 9, 10 &lt;SPAN class="ft57"&gt;och 11 &lt;/SPAN&gt;§§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;11 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena&lt;SPAN class="ft16"&gt;, &lt;/SPAN&gt;11 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;11 b § &lt;/SPAN&gt;första stycket, &lt;SPAN class="ft59"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;c&lt;/SPAN&gt;–15,&lt;/NOBR&gt; 17,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;första stycket, &lt;SPAN class="ft29"&gt;11 b och 11 c §§&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p273 ft12"&gt;18, 19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p274 ft16"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p192 ft12"&gt;20 §§, 21 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;12&lt;/SPAN&gt;–15&lt;/NOBR&gt; §§, 17 §, 18, 19 och 20 §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p273 ft12"&gt;stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p272 ft12"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p192 ft12"&gt;och 22 a §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;23 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;21 § första stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p34 ft12"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p272 ft23"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;första stycket, 24, 25, 27, 29 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;22 a §§, 23 § första stycket, 24,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p273 ft16"&gt;30 §§, 32 § 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och 2, &lt;NOBR&gt;33–35&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och 2,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;38 &lt;SPAN class="ft29"&gt;§§&lt;/SPAN&gt;. Vid tilllämpningen ska det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;33–35&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft29"&gt;§§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p236 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p275 ft16"&gt;38 &lt;SPAN class="ft59"&gt;§&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p275 ft12"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p272 ft12"&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;som sägs om detaljplan avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;lämpningen ska det som sägs om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p273 ft23"&gt;områdesbestämmelserna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;detaljplan avse områdesbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;melserna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 7–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 7–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft59"&gt;18 &lt;SPAN class="ft16"&gt;§§ om samråd&lt;/SPAN&gt;, utställning &lt;SPAN class="ft16"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;18 a &lt;/SPAN&gt;§§ om samråd och gransk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;granskning ska tillämpas också i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;ning ska tillämpas också i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;fråga om regionplaner och även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;om regionplaner och även när en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;när en regionplan ska ändras eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;regionplan ska ändras eller upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;upphävas. Vid tillämpningen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;hävas. Vid tillämpningen ska det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft23"&gt;det som sägs där om översikts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;som sägs där om översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;plan i stället gälla regionplan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;i stället gälla regionplan och det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;det som sägs om kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;som sägs om kommunen gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;gälla regionplaneorganet. &lt;SPAN class="ft59"&gt;Utställ-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;regionplaneorganet. &lt;SPAN class="ft59"&gt;Gransknings-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ningstiden &lt;/SPAN&gt;ska dock vara minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;tiden &lt;/SPAN&gt;ska dock vara minst tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p277 ft16"&gt;tre månader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p278 ft16"&gt;månader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="p53dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34653x1.jpg/" id="p53img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5. en bebyggelse blir olämplig &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;eller ett byggnadsverk olämpligt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller ero- sion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p279 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;§&lt;/SPAN&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;En regionplan ska antas, ändras och upphävas av fullmäktige i det kommunalförbund eller regionplaneförbund som är regionplane- organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Regionplaneorganet ska se till att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en regionplan till- kännages genom att justeringen av protokollet med beslutet till- kännages på förbundets anslagstavla,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet sänds till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen och till regeringen senast dagen efter tillkännagivandet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;3. planen sänds till länsstyrel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;3. planen sänds till länsstyrel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;serna inom regionen &lt;SPAN class="ft59"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Bover-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;serna inom regionen, Boverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;ket, när beslutet har fått laga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft57"&gt;och lantmäterimyndigheten &lt;SPAN class="ft23"&gt;när&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p282 ft12"&gt;kraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p283 ft16"&gt;beslutet har fått laga kraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29, 38 eller 39 § har fått ett med- delande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft14"&gt;5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller ero- sion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:761.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34654x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p286 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft87"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft86"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft9"&gt;Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för över- siktsplaneringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;slut om uppdrag åt byggnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;slut om uppdrag åt byggnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;nämnden att anta, ändra eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;nämnden att anta, ändra eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;upphäva detaljplaner eller områ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;upphäva detaljplaner eller områ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;desbestämmelser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;desbestämmelser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;slut om uppdrag åt byggnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;slut om uppdrag åt byggnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;nämnden att fatta beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;nämnden att fatta beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;skyldighet för fastighetsägare att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;skyldighet för fastighetsägare att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;betala kostnader för gator och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;betala kostnader för gator och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;andra allmänna platser eller att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;andra allmänna platser eller att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;fatta beslut om villkoren för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;fatta beslut om villkoren för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;sådan betalning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;sådan betalning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;byggnadsnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p266 ft12"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;byggnadsnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p266 ft12"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;inte anta, ändra eller upphäva en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;inte anta, ändra eller upphäva en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;detaljplan eller områdesbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;detaljplan eller områdesbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;melser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;melser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;byggnadsnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;byggnadsnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;grunderna för skyldighet att be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;grunderna för skyldighet att be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;tala kostnader för gator och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;tala kostnader för gator och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;allmänna platser och om generella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;allmänna platser och om generella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;villkor för sådan betalning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;villkor för sådan betalning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. kommunfullmäktiges be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft16"&gt;slut om taxa i ärenden hos bygg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;slut om taxa i ärenden hos bygg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;nadsnämnden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;nadsnämnden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p123 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. ett kommunalförbunds eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. ett kommunalförbunds eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;regionplaneförbunds fullmäktiges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;regionplaneförbunds fullmäktiges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;beslut om regionplan, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;beslut om regionplan, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:761.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="p55dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34655x1.jpg/" id="p55img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p164 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. kommunens beslut om rikt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. kommunens beslut om rikt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;linjer för exploateringsavtal.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;linjer för exploateringsavtal.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att kommunen ska skicka beslut enligt 3 kap. 27 § om över- siktsplanens aktualitet till myn- digheter, kommuner och andra berörda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. när genomförandet av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;när genomförandet av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;detaljplan på grund av en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;detaljplan på grund av en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;användning som avses i 4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;användning som avses i 4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;34 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;stycket kan antas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;34 § andra stycket kan antas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;medföra en betydande miljöpå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;medföra en betydande miljöpå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;verkan, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;verkan, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;undantag från kommunens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. undantag från kommunens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;skyldighet enligt 5 kap. 32 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;skyldighet enligt 5 kap. 32 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;39 § att skicka handlingar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;39 § att skicka handlingar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;detaljplaner eller områdesbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;detaljplaner eller områdesbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;melser till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;melser till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Lydelse enligt prop. 2017/18:132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td137"&gt;&lt;P class="p232 ft12"&gt;1 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Regeringen eller den myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Regeringen eller den myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;mer får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;mer får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;för utformning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;standarder för utformning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;detaljplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;och planbeskriv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft37"&gt;1. översiktsplaner enligt 3 kap.,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;ningar enligt 4 kap. &lt;SPAN class="ft29"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft59"&gt;2. regionplaner enligt 7 kap.,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kartor enligt 5 kap. 8 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft59"&gt;3. &lt;SPAN class="ft16"&gt;detaljplaner, &lt;/SPAN&gt;områdesbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;melser &lt;/SPAN&gt;och planbeskrivningar en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft12"&gt;ligt 4 kap., &lt;SPAN class="ft29"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. grundkartor enligt 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft12"&gt;8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2011:335.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34656x1.jpg/" id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 i fråga om 3 kap. 25 § och 5 kap. 7 § andra stycket och i övrigt den 1 januari 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Äldre bestämmelser, förutom 3 kap. 22 §, 7 kap. 9 § och 16 kap. 1 a §, gäller fortfarande för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;ärenden om antagande, ändring eller upphävande av region- planer, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 januari 2020, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;3. I stället för den tid som anges i den nya bestämmelsen i 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;23 § första stycket, ska kommunens första planeringsstrategi efter denna lags ikraftträdande antas senast den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;4. Kravet i den nya bestämmelsen i 5 kap. 7 a § på att en detaljplan ska vara förenlig med en aktuell översiktsplan ska inte tillämpas förrän den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;5. Översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 ska upphöra att gälla vid utgången av 2024.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="p57dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34657x1.jpg/" id="p57img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 kap. 7 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 kap. 4 och 4 a §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas två nya paragrafer, 10 kap. 29 och 30 §§, och närmast före 10 kap. 29 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;4 §&lt;SPAN class="ft55"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Om en regionplan eller över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Om en regionplan eller över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;siktsplan antas, ändras eller upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;siktsplan antas, ändras eller upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;hävs, ska länsstyrelsen under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;hävs, ska länsstyrelsen under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;rätta &lt;/SPAN&gt;lantmäterimyndigheten om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;rätta &lt;SPAN class="ft59"&gt;de &lt;/SPAN&gt;statliga myndigheter &lt;SPAN class="ft59"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;beslutet. Länsstyrelsen ska under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;har haft synpunkter på plan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;rätta andra &lt;/SPAN&gt;statliga myndigheter&lt;SPAN class="ft59"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;förslaget eller särskilt berörs av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;om de &lt;/SPAN&gt;har haft synpunkter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p299 ft16"&gt;beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;planförslaget eller &lt;SPAN class="ft59"&gt;om de &lt;/SPAN&gt;särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p300 ft16"&gt;berörs av beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;4 a §&lt;SPAN class="ft55"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Om det i fråga om en översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska länsstyrelsen underrätta Naturvårdsverket om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft52"&gt;Länsstyrelsen ska även under- rätta Naturvårdsverket om en så- dan översiktsplan eller detaljplan som omfattats av ett samråd enligt första stycket, antas, ändras eller upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Senaste lydelse 2013:308.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Senaste lydelse 2017:978.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="p58dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34658x1.jpg/" id="p58img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p301 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft29"&gt;När kommunen har beslutat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft33"&gt;om översiktsplanens aktualitet enligt 3 kap. 27 § plan- och bygg- lagen (2010:900), ska kommunen utan dröjsmål skicka beslutet till Boverket, länsstyrelsen och de berörda kommuner, regionplane- organ och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfra- strukturplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft15"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft58"&gt;Standarder för utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft29"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft33"&gt;Boverket får efter att ha hört Lantmäteriet meddela föreskrifter om standarder för utformning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft33"&gt;1. översiktsplaner enligt 3 kap. plan- och bygglagen (2010:900),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft32"&gt;2. regionplaner enligt 7 kap. samma lag, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft67"&gt;3. detaljplaner, områdesbestäm- melser och planbeskrivningar enligt 4 kap. samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft29"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft67"&gt;Lantmäteriet får efter att ha hört Boverket meddela föreskrifter om standarder för utformning av grundkartor enligt 5 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;2 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;2.1 Översiktsplaneutredningens direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 19 januari 2017 om kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6, &lt;SPAN class="ft33"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;). Enligt direk- tiven ska en särskild utredare utreda och lämna förslag på hur över- siktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planer- ing m.m., och hur dialogen mellan staten och kommunen om fysisk planering i större omfattning ska kunna hanteras inom ramen för översiktsplaneringen. I detta delbetänkande återfinns våra övervägan- den om en utvecklad översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Direktiven omfattar ytterligare uppgifter. Utredaren ska utreda behov och förutsättningar för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformer, exempelvis genom en bestämmelse i en detalj- plan. Våra överväganden i denna fråga återfinns i del 2 av detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;Dessa två delar ska enligt våra tilläggsdirektiv (dir. 2017:132, &lt;SPAN class="ft29"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;) redovisas senast den 15 maj 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;I ett första delbetänkande behandlade vi frågan om detaljplane- kravet (SOU 2017:64). Utredningens slutbetänkande, som enligt till- läggsdirektiven ska lämnas senast den 31 januari 2019, avser frågan om behov och förutsättningar för att införa en privat initiativrätt till detaljplaneläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bakgrunden till uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Som ett led i regeringens bostadspolitiska arbete presenterades i juni 2016 ett bostadspolitiskt paket med förslag på 22 åtgärder för fler bostäder. I paketet aviserades att plan- och bygglagen bör ses över med inriktningen att den kommunala översiktsplanen delvis ska göras bindande. Översynen syftar, enligt vad som uttalas i paketet, till att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft20"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;öka förutsebarheten i beslut som avser hur mark och vatten ska an- vändas, att dialogen mellan staten och kommunen om fysisk planering i större omfattning ska klaras av inom ramen för översiktsplaner- ingen och att genomförandet av konkreta byggprojekt ska underlättas och kunna ske snabbare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Kommittédirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;I direktiven utvecklas uppdraget och de delar som ingår i utrednings- arbetet under rubriken ”Översiktsplaneringen behöver utvecklas för ökad förutsebarhet”. Enligt regeringen är det vanligt förekommande att staten och kommunen inte i tillräcklig grad löser ut konflikter inom ramen för översiktsplaneringen. Översiktsplanen anses inte all- tid ge den vägledning som behövs för att detaljplaneringen ska kunna ske effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Vi uppfattar att kärnan i direktiven, vad gäller översiktsplanering, kan sammanfattas i följande punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Översiktsplanen ger inte tillräcklig vägledning. Översiktsplaner- ingen behöver utvecklas för att underlätta efterföljande detalj- planeläggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Dialogen mellan staten och kommunen om fysisk planering bör i större omfattning hanteras inom ramen för översiktsplaneringen. Staten bör ha en stark och aktiv roll, men ska normalt inte behöva lägga sig i detaljerna när den övergripande markanvändningen väl har lagts fast.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Formkraven för hur planhandlingarna ska redovisas bör ses över för att skapa förutsättningar för ökad förutsebarhet och en håll- bar samhällsutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Dagens fördjupningar är normalt otillräckliga för att staten och kommunen ska nå en samsyn om hur mark och vatten ska an- vändas inom tätorter och stadsdelar. Tidigare gjorda utrednings- insatser har inte varit tillräckliga utan behöver utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;En tydlig översiktsplan bör minska behovet av detaljplaner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;Direktiven innehåller även ett antal frågor som regeringen önskar få svar på.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bör översiktsplanen göras bindande?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Hur kan översiktsplanerna hållas aktuella i större utsträckning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Hur kan de olika momenten i miljöbedömningen integreras i plan- processen på ett ändamålsenligt sätt som stämmer överens med kraven i det s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SMB-direktivet?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Bör kommunen kunna ändra på omfattningen av kraven på bygg- lov genom översiktsplanen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Hur bör kommunens arbete med översiktsplanering finansieras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Hur påverkar förslagen förutsättningarna för att genomföra förslagen från Bostadsplaneringskommittén (SOU 2015:59)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;Enligt våra direktiv ska vi inte lämna några förslag som omfattar be- stämmelserna om riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken. Slutligen ska vi inom ramen för vårt uppdrag studera och analysera systemen för fysisk planering på kommunal nivå i Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Singapore och Nya Zeeland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Våra arbetsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Vi har under vårt utredningsarbete samrått med de myndigheter och organisationer som anges i våra direktiv och andra berörda aktörer. Enligt våra direktiv ska vi samråda med Boverket, Folkhälsomyndig- heten, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens geotekniska institut, Statens jord- bruksverk, Statens energimyndighet, Trafikverket, länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting. Utredningen har bedömt att även övriga riksintressemyndigheter får anses vara berörda av utredningsuppdraget, dvs. Post- och telestyrelsen, Sametinget, Strål- säkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning och Till- växtverket. Alla organisationer har dock inte hörsammat vår inbjudan. För att fånga upp relevanta kommunala erfarenheter har utredningen även samrått med företrädare från Malmö och Östersunds kommu- ner. Vi har även samrått med företrädare från Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;Utredningen har genomfört flera möten där uppdrag och förslag har diskuterats med flertalet av ovan nämnda myndigheter och orga- nisationer. Utredningen har även deltagit vid ett antal möten och konferenser i syfte att inhämta kunskap och synpunkter från kom- muner och regioner med olika erfarenheter av och förutsättningar för översiktsplanering. Särskilda dialoger med Boverket och SKL har också genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Samtliga länsstyrelser har bidragit med underlag till utredningen om kommunernas översiktsplaner och länsstyrelsens handläggnings- rutiner (&lt;SPAN class="ft67"&gt;bilaga 3)&lt;/SPAN&gt;. Under arbetets gång har vi även tagit del av många kommuners översiktsplanering på kommunernas webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;I del 1 behandlas de frågor som anges nedan. I del 2 behandlas frågan om behov och förutsättningar för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformen, exempelvis genom en bestämmelse i en detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Utgångspunkter för en utvecklad översiktsplanering, kapitel &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Kapitel 3 innehåller en genomgång av hur bestämmelserna för över- siktsplanen ser ut i dag och hur översiktsplanen förhåller sig till annan fysisk planering. I kapitlet finns också en kort presentation av andra pågående eller nyligen avlutade uppdrag som berör översiktsplaner- ingen, liksom en sammanfattning av större ändringar som genom- förts av bestämmelserna om översiktsplanen sedan den äldre plan- och bygglagen (1987:10), förkortad ÄPBL, infördes 1987.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Kapitel 4 ger en bild av översiktsplaneläget i landet, en samman- fattning av länsstyrelsernas arbete och våra iakttagelser om hur över- siktsplaneringen fungerar i dag. Allt detta är viktiga förutsättningar för våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;I kapitel 5 presenterar vi hur vi beaktat de internationella planer- ingssystem som vi enligt våra direktiv har haft i uppgift att studera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Kapitel 6 innehåller vår syn på reformbehovet, ett avstamp för kapitel &lt;NOBR&gt;7–12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Överväganden om en bindande översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;I kapitel 7 behandlar vi förutsättningar för, möjligheter och konse- kvenser av en bindande översiktsplan. Detta är en central fråga i vårt utredningsarbete som påverkar våra förslag i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Förslag om en utvecklad översiktsplanering, kapitel 1, &lt;NOBR&gt;8–12&lt;/NOBR&gt; och 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I kapitel 1 återfinns våra författningsförslag. I kapitel &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; presen- terar och motiverar vi våra förslag om en utvecklad översiktsplan och en förbättrad dialog mellan stat och kommun i översiktsplaneringen. I kapitel 12 behandlar vi frågor om ikraftträdande, övergångsbestäm- melser och genomförandefrågor. I kapitel 14 finns kommentarer till våra författningsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Konsekvenser, kapitel 13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;I kapitel 13 presenterar vi konsekvenserna av våra förslag utifrån kra- ven i våra direktiv. Även avfärdade förslag sammanfattas i slutet av kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;3 Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I detta avsnitt presenterar vi hur bestämmelserna för översiktsplanen ser ut i dag i plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL. Vi sammanfattar även översiktsplanens förhållande till annan planering och andra regelverk, liksom de reformer kring översiktsplaneringen som genomförts. Sist i kapitlet redovisar vi pågående utrednings- och reformarbete som har betydelse för vår utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Översiktsplanen i plansystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt PBL (1 kap. 2 §). Med planläggning avses arbe- tet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;En grundläggande princip i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; är att mark får tas i an- språk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet (2 kap. 4 § PBL). Lämplighetsprövningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov och förhandsbesked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Planläggningen ska ske med utgångspunkt i &lt;SPAN class="ft33"&gt;allmänna och enskilda intressen &lt;/SPAN&gt;som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyg- gelse. Dessa bestämmelser har samlats i 2 kap. PBL. Bestämmelserna är allmänt hållna och ger därigenom ett stort spelrum för kommunens lokala bedömningar. Enligt dessa ska även &lt;SPAN class="ft33"&gt;hushållningsbestämmelserna &lt;/SPAN&gt;i 3 kap. och 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken tillämpas vid planläggningen. Dessa innehåller bl.a. krav på hänsyn till de areella näringarnas, natur- vårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen, till att nyttja områden för anläggningar för kommunikationer, energiförsörjning, m.m. och till totalförsvarets intressen. Områden och anläggningar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft20"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34666x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;är av &lt;SPAN class="ft29"&gt;riksintresse &lt;/SPAN&gt;ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada värdena eller försvåra utnyttjandet av anläggningarna m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;Bestämmelserna i 2 kap. tolkas och preciseras i första hand genom planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Planformerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Varje kommun ska ha en aktuell &lt;SPAN class="ft32"&gt;översiktsplan&lt;/SPAN&gt;, som omfattar hela kom- munen (3 kap. 1 § PBL). Genom översiktsplanen anger kommunen grunddragen i hur mark- och vattenområden bör användas och sin syn på hur den byggda miljön är avsedd att användas, utvecklas och be- varas. Planen är inte juridiskt bindande, men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas (3 kap. 2 och 3 §§ PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;Genom &lt;SPAN class="ft52"&gt;detaljplanen &lt;/SPAN&gt;kan kommunen åstadkomma en bindande reglering av markens användning och hur denna kan bebyggas (4 kap. 1 § PBL). Detaljplanen ger byggrätt, dvs. en rätt att bygga i enlighet med planen. Om kommunen bedömer att det behövs för att under- lätta detaljplanearbetet, ska kommunen ange planens utgångspunk- ter och mål i ett särskilt program (5 kap. 10 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Kommunen får anta &lt;SPAN class="ft32"&gt;områdesbestämmelser &lt;/SPAN&gt;för att reglera begrän- sade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan (4 kap. 41 § PBL). Med områdesbestämmelser får kommunen bl.a. reglera grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för be- byggelse m.m., om det behövs för att säkerställa syftet med över- siktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken (4 kap. 42 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;För samordning av flera kommuners planläggning får en &lt;SPAN class="ft32"&gt;region- plan &lt;/SPAN&gt;antas av ett regionplaneorgan, som utses av regeringen (7 kap. PBL).&lt;SPAN class="ft91"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Detaljplaner och områdesbestämmelser är i vissa fall bindande för andra beslut. Det gäller exempelvis enligt miljöbalken, väglagen (1971:948) och minerallagen (1991:45). Översiktsplaner och region- planer är vägledande för andra beslut, genom kravet att den myndig- het som ska tillämpa 3 och 4 kap. miljöbalken i beslutet ska ange om åtgärden m.m. går att förena med en från allmän synpunkt lämplig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Särskilda bestämmelser som innebär att regionplanering är obligatorisk i Stockholms län finns i lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B34667x1.jpg" style="width:433px;height:477px"  id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;användning av mark- och vattenresurserna samt med den översikts- plan och regionplan som är tillämpliga i ärendet (jfr 5 § förordningen [1998:896] om hushållning med mark- och vattenområden, förkortad hushållningsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p330 ft92"&gt;3 och 4 kap. MB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft92"&gt;2 kap. PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft92"&gt;Regionplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft92"&gt;Översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft92"&gt;Områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft92"&gt;Program för detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft92"&gt;Detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft92"&gt;Bygglov&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td140"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-314px;margin-top:1px;margin-right:-15px;margin-bottom:-1px;" class="p338 ft93"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:1px;margin-right:-344px;margin-bottom:328px;" class="p338 ft93"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-150px;margin-top:166px;margin-right:-179px;margin-bottom:163px;" class="p338 ft93"&gt;&lt;![endif]&gt;.m minerallagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-322px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="p339 ft94"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-324px;margin-bottom:323px;" class="p339 ft94"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-161px;margin-top:162px;margin-right:-162px;margin-bottom:161px;" class="p339 ft94"&gt;&lt;![endif]&gt;enligt ärenden eller mål av Prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:19px;margin-top:-50px;margin-right:-16px;margin-bottom:50px;" class="p340 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:16px;margin-top:-50px;margin-right:-13px;margin-bottom:47px;" class="p340 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:-52px;margin-right:-15px;margin-bottom:49px;" class="p340 ft95"&gt;&lt;![endif]&gt;.fl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-40px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:40px;" class="p341 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p341 ft95"&gt;&lt;![endif]&gt;miljöbalken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p342 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:29px;" class="p342 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:15px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p342 ft95"&gt;&lt;![endif]&gt;väglagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td145"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Vad är översiktsplanering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Motiven till att översiktsplanen är obligatorisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;När kravet på att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan in- fördes i den äldre plan- och bygglagen (1987:10), förkortad ÄPBL, angavs decentralisering av beslutsansvar från staten till kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;som ett grundläggande motiv (prop. 1985/86:1 s. 77 f.). Statens infly- tande begränsades och kommunerna fick huvudansvaret för planlägg- ning och bygglov. Även formerna för dialog i planeringen mellan staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;via länsstyrelserna – och kommunerna reglerades i ÄPBL, där över- siktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande blev centrala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vidare motiverades översiktsplanen med att kommunen behöver en planform som ger framförhållning och handlingsberedskap för efterföljande detaljplanering och beslut om bygglov. Den bedöm- ningen gjordes framför allt mot bakgrund av erfarenheterna från de informella planformer som vuxit fram vid sidan av byggnadslagen (1947:385) under 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talen,&lt;/NOBR&gt; dvs. främst kommunöversikter och områdesplaner (a. prop. s. 72 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Översiktsplanens syfte och innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Syftet med översiktsplanen är att dels ange inriktningen för den lång- siktiga utvecklingen av den fysiska miljön, dels ge vägledning för be- slut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (3 kap. 2 § PBL). Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyl- digheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen, vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, kommer att tillgodo- ses (3 kap. 4 § första stycket PBL). I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Planläggningen ska medföra att mark- och vattenområden ska an- vändas för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. I det sammanhanget ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hus- hållning (2 kap. 2 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Av översiktsplanen ska enligt 3 kap. 5 § PBL framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utveck- las och bevaras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen och följa gällande miljökvalitetsnormer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bo- städer, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Översiktsplanen gör det möjligt att förenkla den efterföljande plan- läggningen. När det gäller detaljplaner kan exempelvis det enklare standardförfarandet bara tillämpas om planförslaget är förenligt med översiktsplanen (jfr 5 kap. 7 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I bygglovsprövningen ska översiktsplanens avvägningar och ställ- ningstaganden ge vägledning i områden där det saknas rättsverkande planer. Samtidigt ska planen också ge berörda intressenter och kom- muninvånare en uppfattning om hur kommunen kan komma att ställa sig till framtida anspråk på förändringar (prop. 2009/10:170 del 1 s. 169 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Översiktsplanen som strategiskt instrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;När den nuvarande plan- och bygglagen trädde i kraft 2011 stärktes översiktsplanens strategiska funktion, genom att översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön (a. prop. s. 418). Samtidigt infördes bestämmelsen om att det av planen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regio- nala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (3 kap. 5 § 4 PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Regeringen motiverade förändringarna med att det grundläg- gande politiska målet om en hållbar utveckling innebär att alltfler aktu- ella samhällsfrågor och utmaningar kräver en bredare tvärsektoriell samverkan inom och mellan olika nivåer. Det är frågor och utman- ingar som rör sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv och inte minst klimatfrågan. Det är därför angeläget att juridiskt säker-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;ställa att den kommunala planeringen sätts in i ett större samman- hang, så att sambanden med förhållandena i omvärlden blir tydligare (a. prop. s. 176).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Att ta fram en översiktsplan och att hålla planen aktuell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen enligt 3 kap. 7 § PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;upprätta ett förslag till plan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;vid upprättandet av förslaget samråda med myndigheter, kommu- ner och andra som är berörda, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;ställa ut förslaget och låta det granskas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Samråd om kommunens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommu- nen samråda med länsstyrelsen. Kommunen ska även samråda med berörda kommuner, regionplaneorgan och de landstingskommunala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfra- strukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlem- mar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i sam- rådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä- len för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt (jfr 3 kap. 8 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredo- görelse. Redogörelsen ska även innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till (3 kap. 11 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Utställning och granskning av kommunens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Kommunen ska ställa ut planförslaget under minst två månader (3 kap. 12 § PBL). Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under utställningstiden (3 kap. 15 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Efter utställningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sam- manställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till (3 kap. 17 § PBL). Om plan- förslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommunen ställa ut förslaget på nytt (3 kap. 18 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Antagande och överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Det är kommunfullmäktige som beslutar i frågor om antagande av översiktsplanen (3 kap. 19 § PBL). Beslutet gäller först sedan detta har vunnit laga kraft (3 kap. 21 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Kommunens beslut får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Varje medlem av kommunen har rätt att få lagligheten av kommunens be- slut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Den prövning som sker vid laglighetsprövning är begränsad. Vid prövningen får domstolen inte beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till. Det överklagade beslutet ska upp- hävas, om det inte har kommit till på lagligt sätt, beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen, det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas (13 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ kom- munallagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Strategisk miljöbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Kommunen ska normalt göra en strategisk miljöbedömning, om över- siktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (jfr 6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;§ miljöbalken). Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljö- aspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas (6 kap. 1 § miljöbalken).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Om översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan ska samrådet utformas så att det uppfyller vissa krav i 6 kap. miljö- balken (3 kap. 9 § PBL). Dessutom ska kommunen redovisa miljö- konsekvenser i planen på ett sätt som motsvarar kraven på vad som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning (3 kap. 4 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;En utförligare redogörelse för regelverket om strategiska miljö- bedömningar finns i avsnitt 8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Ändringar av översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;En översiktsplan kan ändras för en begränsad del av kommunen. Änd- ringen kan även avse ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse (3 kap. 23 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;För en ändring tillämpas normalt samma förfarande som när en översiktsplan antas, men i vissa fall kan ett enklare förfarande tillämpas. Det gäller om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kom- munen. Då är det tillräckligt att kommunen låter granska förslaget under sex veckor, i stället för att ställa ut detta (3 kap. &lt;NOBR&gt;23–26&lt;/NOBR&gt; §§ PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft29"&gt;Översyn av planens aktualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Kommunfullmäktige ska minst en gång under dess mandattid pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 3 kap. 5 § PBL (3 kap. 27 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Länsstyrelsen har flera uppgifter i samband med översiktsplaneringen. Länsstyrelsen har bl.a. till uppgift att ta till vara och samordna statens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Länsstyrelsens uppgifter under samrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Kommunen ska samråda med länsstyrelsen när ett förslag till över- siktsplan eller ändring i planen upprättas (3 kap. 8 § PBL). Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna statens intressen och tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Länsstyrelsen ska också ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. PBL som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (3 kap. 10 § 1 och 2 PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vidare ska länsstyrelsen under samrådet verka för att riksintres- sen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnor- mer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken (3 kap. 10 § 3 PBL). Dessutom ska länsstyrelsen verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt och att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till ris- ken för olyckor, översvämning eller erosion (3 kap. 10 § 4 och 5 PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Under samrådet ska länsstyrelsen på ett lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Myndig- heter som har synpunkter ska framföra dem till länsstyrelsen (2 kap. 1 § första stycket och 3 § plan- och byggförordningen [2011:338], förkortad PBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Myndigheter som har ett ansvar för riksintressen ska lämna upp- gifter i skriftlig form till länsstyrelsen om områden som myndig- heterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken (2 § hushållningsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Länsstyrelsens uppgifter under utställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Under utställningstiden ska länsstyrelsen avge ett granskningsytt- rande över planförslaget (3 kap. 16 § PBL). I samband med att för- slaget ställs ut, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som kan väntas ha synpunkter i sådana frågor som länsstyrelsen ska ta ställning till i sitt granskningsyttrande (2 kap. 2 § PBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Av granskningsyttrandet ska det framgå om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämp- ligt sätt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;Dessa uppgifter ska ses mot bakgrund av att länsstyrelsen har tillsyn över kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser. Om kommunens beslut kan antas strida mot någon av de s.k. ingripandegrunderna, som i huvudsak motsvarar punkterna &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; ovan, ska länsstyrelsen överpröva och upphäva beslutet (jfr 11 kap. 10 § andra stycket och 11 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande till- sammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen (3 kap. 20 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft29"&gt;Länsstyrelsens uppgifter i samband med översynen av översiktsplanens aktualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Länsstyrelsen ska minst en gång under mandattiden redovisa sina syn- punkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen och av denna ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till planen. Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse även när kommunen begär det (3 kap. 28 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Länsstyrelsens uppgifter i övrigt vad gäller planeringsunderlag m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Enligt miljöbalken ska länsstyrelsen ställa samman utredningar, pro- gram och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushåll- ningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myn- digheter (3 kap. 12 §). Länsstyrelsen ska tillhandahålla underlaget åt bl.a. kommunerna. Det har betydelse för den lämplighetsbedömning av användningen av mark- och vattenområden som kommunen gör i sin översiktsplanering och även som underlag för miljöbedömning och redovisning av miljökonsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="p75dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34675x1.jpg/" id="p75img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;Länsstyrelsen har därtill ansvar för en allmän kunskapsförmedling om tillämpningen av PBL, se vidare avsnitt 11.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;EU-rättsliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och internationella krav av relevans för utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Århuskonventionen och &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Det svenska planeringssystemet påverkas av internationella konven- tioner och &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Kravet på miljöbedömning av planer och program i 6 kap. miljö- balken bygger på &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, även kallat &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet.&lt;SPAN class="ft91"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt; &lt;/SPAN&gt;Direktivet syf- tar till att föra in miljöhänsyn i tidiga skeden när beslut fattas om planer och program. Direktivet har genomförts i Sverige genom miljö- balken och PBL samt bestämmelser i miljöbedömningsförordningen (2017:966).&lt;SPAN class="ft91"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;Även Århuskonventionen&lt;SPAN class="ft39"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;har påverkat bestämmelserna som re- glerar processen att ta fram en översiktsplan. Det är en konvention om förhållandet mellan myndigheter och medborgare i fråga om miljö- information och inflytande när det gäller miljöbeslut. Medborgarna har rätt att få tillgång till miljöinformation, möjlighet att påverka miljö- beslut samt rätt att överklaga miljöbeslut eller på annat sätt få en juri- disk prövning om deras rättigheter har kränkts. Sverige ratificerade konventionen 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Mer information om Århuskonventionen och &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; finns i vårt första delbetänkande om detaljplanekravet (SOU 2017:64 s. 111 f.). Ytterligare information om &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; finns i avsnitt 8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Miljöbedömningsförordningen ersatte den 1 januari 2018 den tidigare förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar i samband med att ett nytt 6 kap. miljöbalken trädde i kraft. Kapitlet ändrades huvudsakligen på grund av ändringar i det s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;MKB-direktivet,&lt;/NOBR&gt; dvs. Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av in- verkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, senast ändrat genom Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (SÖ 2005:28).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Planinstrument som utvecklar översiktsplanens inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Den kommunomfattande översiktsplanens inriktning kan, som tidi- gare nämnts, utvecklas eller ändras för en viss del av kommunen eller genom ett tillägg (3 kap. 23 § PBL). Det finns även andra instrument i PBL som kan användas för att underlätta detaljplaneringen eller bygglovsprövningen. För bindande besked från staten kan områdes- bestämmelser och planeringsbesked användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Om kommunen med bindande bestämmelser behöver reglera grund- dragen i mark- och vattenanvändningen för att säkerställa syftet i översiktsplanen, eller vill tillgodose ett riksintresse enligt miljöbalken, kan områdesbestämmelser tas fram. Grunddragen kan avse bebyg- gelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämför- liga ändamål. Avsikten med områdesbestämmelser är att åstadkomma en övergripande reglering som grund för efterkommande prövningar. Områdesbestämmelser kan enbart antas för områden som inte om- fattas av detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Planinstrumentet saknar regler om genomförande och inlösen av mark för allmän plats (exempelvis gator, vägar, parker och torg). Om- rådesbestämmelser kan inte heller användas för att fördela byggrät- ter. Vad kommunen får reglera i områdesbestämmelser anges i 4 kap. 42 § PBL. Processen är i stort sett densamma som för detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Planeringsbesked från länsstyrelsen om ingripandegrunderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Den 1 juli 2017 infördes bestämmelserna om planeringsbesked i PBL (jfr 5 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§). Bestämmelserna innebär att en kommun under arbetet med att ta fram en detaljplan kan begära ett planerings- besked från länsstyrelsen. I planeringsbeskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om den åtgärd som kommunen avser att planera för är förenlig med ingripandegrun- derna. Avsikten är att kommunen ska kunna få ett tidigt besked om det finns skäl för ingripande mot planeringen från statens sida&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;(prop. 2016/17:151 s. 1). Eftersom planeringsbeskeden är en ny före- teelse har de ännu bara använts i begränsad omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Ett planeringsbesked ska normalt ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kommit in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra sär- skilda omständigheter. Ett planeringsbesked får förenas med villkor (5 kap. 10 f § PBL). Om länsstyrelsen ger ett positivt planerings- besked, dvs. länsstyrelsen bedömer att åtgärden är förenlig med ingri- pandegrunderna, får överprövning eller upphävande av den detaljplan som senare antas, inte ske med hänvisning till den fråga som planer- ingsbeskedet avser. Det är endast om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till planeringsbe- skedet, eller om ett villkor inte har uppfyllts av kommunen, som det är möjligt för länsstyrelsen att överpröva och upphäva planen (11 kap. 10 a § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Ett planeringsbesked får överklagas till regeringen. Endast kom- munen får överklaga beskedet (13 kap. 5 a och 10 a §§ PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Planeringsbesked kan ses som ett komplement till befintliga plan- instrument, då ställningstagande i översiktsplanen saknas eller om länsstyrelsen inte lämnat tydligt besked i granskningsyttrandet över översiktsplanen (jfr a. prop. s. 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Program för detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta ett detalj- planearbete, ska kommunen ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program (5 kap. 10 § PBL). För ett program för detalj- plan gäller samma regler för samråd som när ett förslag till detaljplan tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Ett program kan upprättas för ett större område, exempelvis en stadsdel, som underlag för flera framtida detaljplaner inom området. Programmet ger en möjlighet för kommunen att omsätta översikts- planens inriktningar och komplettera med lokala anspråk. Det finns inga krav på hur redovisningen ska utformas, utan kommunen kan själv välja hur översiktlig eller detaljerad redovisningen ska vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft74"&gt;Ett program för detaljplan omfattas inte av bestämmelserna om miljöbedömning. Detta eftersom det inte finns något krav på att det måste finnas ett program enligt PBL. Programmet är inte heller en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="p78dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34678x1.jpg/" id="p78img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft12"&gt;självständig handling som ska antas av kommunen, utan ingår som en del i planarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Översiktsplanen i förhållande till annan planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft29"&gt;Regionplanering enligt plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;Regionplanering bedrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;i dag av Stockholms läns landsting och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;av Göteborgsregionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p26 ft23"&gt;kommunalförbund. Regionplaneringen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft9"&gt;Stockholms län har resulterat i en rad regionplaner genom åren. I dag pågår framtagandet av Regional utvecklingsplan för Stockholms län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;RUFS 2050. Göteborgsregionens kommunalförbund har via råd- slag med kommunernas tjänstemän och politiker bl.a. tagit fram Strukturbild för Göteborgsregionen. Den visar huvuddragen i regio- nens fysiska strukturer och godkändes 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Regeringen har föreslagit förändringar i de nuvarande bestämmel- serna om regionplanering, se vidare i avsnitt 3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Regionalt tillväxtarbete och länstransportplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft14"&gt;Det regionala tillväxtarbetet, genom bl.a. regionala utvecklingsstra- tegier och länsplaner för regional transportinfrastruktur, har bety- delse för kommunernas översiktsplanering.&lt;SPAN class="ft39"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta regionala mål, planer och program, avser bl.a. denna planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;I framtagandet av länstransportplanen ingår en dialog om objekt med regionala kollektivtrafikmyndigheter, kommuner, landstinget och andra berörda myndigheter. När kommunen upprättar ett för- slag till översiktsplan ska kommunen också samråda med de kom- munala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och trans- portinfrastrukturplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Jfr förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur och förord- ningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="p79dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34679x1.jpg/" id="p79img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Havsplanering enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;För närvarande pågår arbete inom Havs- och vattenmyndigheten för att ta fram förslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska ge vägledning till myndigheter och kom- muner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av dessa områden (4 kap. 10 § miljöbalken). Planerna ska bl.a. ange grunddragen för användningen av havsområdet (2 § havsmiljöför- ordningen [2015:400]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Havsplanerna, som bygger på ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;SPAN class="ft55"&gt;6&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; ska beslutas av regeringen senast år 2021. Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I territorialhavet&lt;SPAN class="ft106"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;kommer kommunernas översiktsplaner och de nationella havsplanerna att delvis att överlappa varandra. En föränd- ring för kommunerna är att de nationella havsplanerna, när de är an- tagna, kommer att vara vägledande för kommunernas planläggning.&lt;SPAN class="ft106"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Genomförda reformer för översiktsplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Sedan ikraftträdandet av plan- och bygglagen 1987 har ett antal reformer genomförts gällande översiktsplaneringen. De första större ändringarna trädde i kraft 1996. Då tillkom kravet på aktualitets- prövning av översiktsplanen varje mandatperiod, särskilda redovis- ningskrav för miljö- och riskfaktorer samt krav på breda konsekvens- analyser av översiktsplanens förslag. År 2004 tillkom bestämmelserna om miljöbedömning av översiktsplanen och 2008 blev det möjligt att ändra översiktsplanen genom ett tillägg. Det uttryckliga redovisnings- kravet för miljö- och riskfaktorer togs bort 2008 till följd av ändrade bestämmelser om risker i 2 kap. PBL. Under &lt;NOBR&gt;2009–2010&lt;/NOBR&gt; trädde nya strandskyddsregler i kraft i miljöbalken. I och med detta tillkom be- stämmelserna om &lt;NOBR&gt;LIS-områden&lt;/NOBR&gt; i översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Territorialhavet sträcker sig 12 nautiska mil (drygt 22 km) ut från baslinjen. Baslinjen bildar en tänkt linje mellan de yttersta öarna. Översiktsplanerna för kustkommunerna ska omfatta hela territorialhavet. Havsplanerna omfattar territorialhavet, med undantag av det område som ligger inom en nautisk mil från baslinjen (4 kap. 10 § miljöbalken).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Ytterligare information om havsplanens betydelse för planläggning och ärenden enligt PBL finns i prop. 2013/14:186 s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;När den nya plan- och bygglagen trädde i kraft i maj 2011 stärktes översiktsplanens strategiska roll. Möjligheten att kungöra en för- djupning av översiktsplanen för granskning i sex veckor i stället för utställning tillkom. Aktualitetsprövningen stärktes genom att krav på att länsstyrelsen på eget initiativ skulle lämna en s.k. sammanfat- tande redogörelse till kommunerna varje mandatperiod. Bestämmel- serna om översiktsplanen bytte även kapitel i PBL, från kapitel 4 till kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft14"&gt;Efter 2011 har bestämmelserna om översiktsplanen komplette- rats med krav på att kommunen i översiktsplanen ska redovisa hur behovet av bostäder ska tillgodoses, liksom förtydliganden om be- stämmelserna om miljöbedömning och kopplingarna till miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft32"&gt;bilaga 4 &lt;/SPAN&gt;finns en sammanställning över propositioner med bak- omliggande utredningar som berör översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Pågående reform- och utredningsarbete av betydelse för översiktsplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft29"&gt;En ny regional planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Regeringen beslutade i april 2018 en lagrådsremiss med förslag till nya bestämmelser om regional fysisk planering i PBL. Förslaget grundar sig på Bostadsplaneringskommitténs betänkande (SOU 2015:59). Enligt förslaget ska sådan planering ske i Stockholms län och i Skåne län. Regional fysisk planering bör, som ett led i att åstadkomma mer enhetlighet i landet, enligt regeringen införas i ytterligare län när be- hov av och förutsättningar för sådan planering finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Landstinget föreslås bli regionplaneorgan med ansvar för den regionala fysiska planeringen inom sitt län. Regionplaneorganets upp- gifter innefattar bl.a. antagandet av en regionplan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Vi återkommer till översiktsplaneringens förhållande till den regio- nala nivån i avsnitt 9.1.7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Arbetet med en nationell strategi för fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Med bakgrund i Bostadsplaneringskommitténs förslag pågår arbete med att ta fram en nationell strategi för fysisk planering med fokus på bostadsförsörjning inom Regeringskansliet. Arbetet ska redovisas senast den 30 juni 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vi har under vårt utredningsarbete tagit del av arbetet kopplat till våra förslag kring samordning av statliga intressen i den fysiska pla- neringen. Vi återkommer till detta i avsnitt 9.1.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Kommunal planering för bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I maj 2018 överlämnande Utredningen om kommunal planering för bostäder slutbetänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35). Utredningen föreslår en ny bostadsförsörjningslag och att den nuvarande lagen (2000:1383) om kommunernas bostads- försörjningsansvar ska upphävas. Utredningen föreslår även en ny koppling mellan den bedömning av behovet av nya bostäder som kommunen ska göra enligt den nya lagen och kraven på översiktspla- nens redovisning enligt 3 kap. 5 § 5 PBL. Vi återkommer till kravet på översiktsplanens redovisning i avsnitt 9.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Nationell strategi för klimatanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Regeringen föreslår i propositionen Nationell strategi för klimat- anpassning (prop. 2017/18:163) ändringar i PBL som syftar till att förbättra beredskapen i kommunerna när det gäller klimatföränd- ringarna. Ändringarna omfattar bl.a. ett krav på att kommunen i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimat- relaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018. Vi åter- kommer till detta i avsnitt 9.1.8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Riksintresseutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Riksintresseutredningen lämnade sitt slutbetänkande Planering och beslut för hållbar utveckling i december 2015 (SOU 2015:99). Ut- redningens uppdrag var att se över om de nuvarande riksintressena motsvarar dagens och framtidens behov. I betänkandet föreslår utred- ningen förändringar i riksintressesystemet, bl.a. ett nytt 3 kap. i miljö- balken. Utredningen föreslog även några mindre ändringar i PBL:s bestämmelser om översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft74"&gt;Enligt våra direktiv ska vi inte lämna förslag som omfattar be- stämmelserna om riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken. I och med att översiktsplanen är central för hur riksintressen tillgodoses tar vi dock i våra förslag hänsyn till bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljö- balken. Läs vidare om riksintressen i avsnitt 10.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft29"&gt;Parlamentariska landsbygdskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;I januari 2017 överlämnade den parlamentariska landsbygdskommit- tén sitt betänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1). Kom- mittén föreslog att Boverket bör ges i uppdrag att utarbeta en väg- ledning för hur landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Regeringen har i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop bedömt att landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter bör tydliggöras i den kommunala översiktsplaneringen och att en nationell vägled- ning för en översiktsplanering som underlättar landsbygdens ut- veckling bör samordnas med Översiktsplaneutredningens förslag (prop. 2017/18:179 s. 65).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;Vi återkommer till behovet av att uppmärksamma landsbygderna i översiktsplaneringen i avsnitt 9.1.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Utredningen om ekologisk kompensation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft11"&gt;I april 2017 överlämnade Utredningen om ekologisk kompensation sitt betänkande Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;som behovet av markexploatering tillgodoses (SOU 2017:34). Ut- redningen ansåg att områden lämpliga för ekologisk kompensation borde pekas ut i översiktsplanen, men föreslog inga bestämmelser med sådant innehåll. Betänkandet är på remiss fram till den 4 oktober 2018. Vår syn på översiktsplanens innehåll framgår av avsnitt 9.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft29"&gt;Digitalisering av grundkartor och detaljplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Genom propositionen Digitalisering av grundkartor och detaljpla- ner föreslår regeringen en ändring i PBL för att möjliggöra inför- andet av gemensamma standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar (prop. 2017/18:132). Föreskrif- ter ska få meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Förslaget bygger på Boverkets rapport Digitala detaljplaner, Reglering av hur detaljplaner ska utformas digitalt (Boverkets rap- port 2017:21) och Lantmäteriets rapport Digitalt först – För en smar- tare samhällsbyggnadsprocess, Föreskriftsrätt om gemensamma stan- darder för information i grundkartor (Lantmäterirapport 2017:2). Vi återkommer till digitalisering av översiktsplaner i kapitel 9.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Utredningen Sveriges besöksnäring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Utredningen har haft i uppdrag att utreda och föreslå en sammanhål- len politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Det bakom- liggande syftet med utredningen har varit att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I betänkandet Ett land att besöka – En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95 s. 125) menar ut- redningen att det är angeläget att kommunernas översiktsplanering utvecklas för att stödja en växande turism och besöksnäring. Utred- ningen anser att Översiktsplaneutredningen bör adressera detta per- spektiv. I betänkandet anges dock att vi ska göra en helhetsöversyn av den kommunala översiktsplaneringen, vilket inte stämmer med uppdraget i våra direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Kommunutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;En parlamentariskt sammansatt kommitté har haft i uppdrag att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar, utifrån den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringen i Sverige (dir. 2017:13). Den del av uppdraget som avser avtalssamverkan redovisades den 17 oktober 2017 (SOU 2017:77). Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 15 oktober 2019. Vi åter- kommer till de förslag som Kommunutredningen redovisar i sitt första betänkande i vår bedömning av hur kommunens arbete med över- siktsplaneringen bör finansieras i kapitel 12.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Politik för en gestaltad livsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft74"&gt;I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110) föreslår regeringen ett nytt nationellt mål för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken. Med propositionen avser regeringen ta ett helhets- grepp på arbetet med den gestaltade livsmiljön. Propositionen utgör samtidigt en samlad nationell arkitekturpolicy. Vi återkommer till propositionen i våra förslag om länsstyrelsens roll i kapitel 11.5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B34685x1.jpg/" id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;4 Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;I detta kapitel sammanfattar vi våra iakttagelser i stort utifrån dagens översiktsplanering. I kapitlet ingår även några exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Som ett underlag för vårt arbete har vi från länsstyrelserna begärt och fått in uppgifter om kommunernas översiktsplanering och läns- styrelsernas arbete. Boverkets uppföljningsrapporter är en annan viktig källa, liksom inspel från olika aktörer under utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Aktuell översiktsplan – kontinuiteten i översiktsplaneringen brister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Översiktsplanens form har utvecklats de senaste åren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;I många kommuner pågår arbete med att ta fram ny översiktsplan.&lt;SPAN class="ft39"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vi ser att det är en ny sorts översiktsplaner som tas fram i dag jämfört med för bara tio år sedan. Detta kan troligen förklaras med lagändringar men också med generationsskifte inom planerarkåren. Ett ökat intresse för frågor som bl.a. bostadsbyggande, landsbygds- utveckling, klimatfrågor och medborgardialog i planprocesser har även påverkat utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Flera kommuner synes ha hittat former för planeringen som svarar upp mot aktuella behov, och som får uttryck i en flexibilitet i valet av planinstrument. Det är vanligt att översiktsplanerna både är strategiska i sin form och ger närmare vägledning för utvecklingen av tätortsområden m.m. Boverkets digitala kunskapsbank för PBL har troligen påverkat inriktningen för översiktsplaneringen, men det utbyte mellan planerare som kommuners webbplatser erbjuder är sannolikt också betydelsefullt. Modeller för att hålla översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Avser kommunomfattande översiktsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;aktuell har tagits fram hos flera kommuner. Vi ser samtidigt att många kommuner inte bedriver översiktsplanering aktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Är översiktsplanerna aktuella?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Statistiken visar att 100 kommuner antog översiktsplaner under föregående mandatperiod och antalet antagna planer för innevarande mandatperiod kan bli lika många (figur 4.1). De gällande översikts- planer som är antagna under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är i dag 15 stycken, men i flertalet av de berörda kommunerna pågår arbete med en ny kom- munomfattande plan. För att översiktsplaneläget ska anses vara gott vid utgången av mandatperioden behöver dock många kommuner aktualitetspröva sina översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Enligt Boverkets uppföljning av PBL 2017 inkom sammanlagt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft10"&gt;21 beslut om aktualitet från kommunerna, vilket är något högre än tidigare år. Uppgifterna är dock osäkra. När länsstyrelser har tagit del av kommuners webbplatser visar det sig ibland att kommunen har prövat översiktsplanens aktualitet, men inte skickat in beslutet till länsstyrelsen. Uppföljningen under de senaste åren har dessutom visat att kommuner ofta hoppar över aktualitetsprövningen om pla- nen har hög ålder och i stället går direkt till att ta fram en ny över- siktsplan. Beslut om att översiktsplanen inte är aktuell anses kunna leda till att den inte är vägledande för efterföljande planering och prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Lägesbilden av kommunernas översiktsplanering kan tyckas positiv, men baserat på statistiken i Boverkets uppföljning och läns- styrelsernas underlag ser vi brister i kontinuiteten. En aktuell över- siktsplan kräver kontinuitet i planeringen, och där finns alltför få exempel. Om inte hänsyn tas till nya planeringsunderlag eller andra ändrade förutsättningar kan planen inte ge ett fullgott stöd för efter- följande planering och prövning. Att kommunfullmäktige inte har tagit ställning till översiktsplanens aktualitet skapar därtill en osäker- het om vad som gäller. Osäkerheten kan leda till att en domstol i en prövningssituation får bedöma om kommunens översiktsplan är aktuell eller inte, vilket försämrar kommunens inflytande över hur mark och vatten ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="p87dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B34687x1.jpg" style="width:542px;height:713px"  id="p87img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft60"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft108"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft108"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft108"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft108"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft108"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft108"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft109"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft108"&gt;&lt;NOBR&gt;1990–2002&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2003–2006&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2007–2010&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2011–2014&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2015–feb&lt;/NOBR&gt; 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft86"&gt;Arbete med den kommunomfattande översiktsplanen pågår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft110"&gt;Illustrationerna 4.1 och 4.2 bygger på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), underlag från länsstyrelserna och kommunernas webbplatser. Översiktsplaneutredningen februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;Länsstyrelsens sammanfattande redogörelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Länsstyrelsen ska bidra till att kommunernas översiktsplanering kan bedrivas kontinuerligt genom att tillhandahålla relevant och aktuellt planerings- och kunskapsunderlag. Ett verktyg för detta är den sam- manfattande redogörelsen (3 kap. 28 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;En mandatperiod är i dag fyra år lång, med början den 15 oktober varje valår. Före 2014 började mandatperioden den 1 november varje valår. Fram till och med 1994 var mandatperioden tre år lång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft9"&gt;Boverket redovisar i sin uppföljning av PBL 2017 att 50 kom- muner fick kommunspecifika sammanfattande redogörelser från läns- styrelserna under 2017. De kommunvisa redogörelserna kopplar ofta till länsstyrelsens tidigare granskningsyttrande och kommenterar den utveckling som skett sedan antagandet av kommunens översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Underlaget från länsstyrelserna visar att majoriteten av länsstyrel- serna har tagit fram länsvisa redogörelser. Länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Jämtland, Jönköping, Stockholm och Västra Götaland tog fram eller uppdaterade sina länsvisa redogörelser 2017. Redogörel- serna samlar planerings- och kunskapsunderlag av betydelse för den fysiska planeringen i länet och tydliggör vilka frågor som är av stat- ligt och mellankommunalt intresse. Ett antal länsstyrelser remitterar underlaget till redogörelsen till berörda statliga myndigheter för att få uppdaterad information i relevanta frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft15"&gt;Exempel på hur kommunerna utvecklar formerna för kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;För att bedriva en effektiv planering utifrån det utvecklingstryck som finns i många större kommuner har kommunerna utvecklat olika vägar för att bedriva en kontinuerlig översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft29"&gt;Malmö kommun bedriver sedan länge sin översiktsplanering med kontinuitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;Malmö kommun har arbetat länge med kontinuitet i sin översikts- planering. Den första översiktsplanen enligt PBL antogs 1990. Dess- förinnan hade generalplaner för kommunen upprättats ungefär vart tionde år. Arbetet med den första översiktsplanen pågick parallellt med förhandlingarna om Öresundsförbindelsen, en central fråga i översiktsplaneringen från &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;Det dröjde tio år till kommunens nästa översiktsplan. Översikts- plan för Malmö 2000 antogs efter ett nästan fyra år långt planerings- arbete. Parallellt med denna arbetsprocess inleddes diskussioner om hur översiktsplaneringen skulle kunna bedrivas mer kontinuerligt och effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;År 2004 inleddes kommunens arbete med en aktualitetsprövning av översiktsplanen. Ett viktigt led i arbetet var tio s.k. &lt;NOBR&gt;Dialog-PM&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;med diskussionsmaterial om Malmös utveckling. Dessa PM fun- gerade som samrådsunderlag i arbetet med översynen av översikts- planen och behandlade bl.a. geografiska delar av staden och tematiska frågor. Det samlade resultatet lades till grund för ett förslag till Malmö 2005, som var utställt under 2005 och antogs i fullmäktige i början av 2006. Utöver ett tydligt ställningstagande till översiktspla- nens aktualitet innebar beslutet att vissa delar av planen ändrades samt att fullmäktige gav riktlinjer för det fortsatta arbetet. Den kom- munomfattande översiktsplanen bestod därefter av Malmö 2000 till- sammans med Malmö 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft9"&gt;Beslut om översiktsplanens aktualitet togs på nytt i kommunfull- mäktige 2010. Även om den målbild som beslutades 2006 fortfa- rande ansågs gälla i sina huvuddrag, så behövde bilden uppdateras och förstärkas i en ny översiktsplan. Mellan åren 2010 och 2014 genomförde kommunen därför ett omfattande översiktsplanearbete. Översiktsplanen fick en helt ny form och delades i två delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;En planstrategi med övergripande visioner, mål och strategier. Finns i digital och tryckt form.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ett webbaserat kartverktyg med markanvändningskartor, planer- ingsriktlinjer och ställningstaganden till riksintressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;Syftet med kartverktyget var att göra översiktsplanen mer tillgänglig för såväl kommunens handläggare som för allmänheten och fastig- hetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Även om översiktsplanen omarbetades i grunden kvarstod flera viktiga ställningstaganden, exempelvis kring att i första hand växa inåt. Kommunstyrelsen gav 2016 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att genomföra en begränsad översyn av översiktsplanen. Den över- siktsplan som planeras att antas under 2018 är en uppdaterad version av översiktsplanen från 2014. Översiktsplanen har reviderats i vissa avseenden utifrån ändrade förutsättningar gällande bl.a. regional planer- ing, klimatanpassning och bostadsförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="p90dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B34690x1.jpg" style="width:433px;height:302px"  id="p90img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft29"&gt;Umeå kommuns nya översiktsplan hänvisar vidare till den samlade planens många delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Umeå kommuns översiktsplan består i dag av ett stort antal delar i form av fördjupningar och tillägg. Kommunen tar nu fram Översikts- plan Umeå kommun som sammanfattar helheten och ger en ingång till de övriga översiktsplanedelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Planen blir ett ramverk och navigeringsverktyg och inte en tradi- tionell översiktsplan. Kommunen illustrerar den nya planen som bandet runt ett paket (figur 4.3). Här görs hänvisningar till var olika teman och delområden behandlas i fördjupningar och tillägg. Planens helhet bidrar med sammanfattande avsnitt för att underlätta förstå- elsen kring hur kommunen ser på byggandet av staden, trafikplaner- ingen, landsbygden och övriga tätorter liksom utvecklingen kring älven och kusten. Den innehåller även centrala överväganden som tillväxtmål, strategier för hållbar tillväxt och scenarier för bebyggelse- utveckling m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Översiktsplan Umeå kommun avses bli central för kommande aktualitetsprövningar och en utgångspunkt för en fortsatt rationell översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft47"&gt;Illustration: Umeå kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="p91dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B34691x1.jpg" style="width:433px;height:257px"  id="p91img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Linköpings har en modell för kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Den kommunomfattande översiktsplanen består i Linköpings kom- mun av tre delar: Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Översiktsplan för staden Linköping, som båda antogs i juni 2010 och Översiktsplan för landsbygden och småorterna, som antogs i juni 2014. Därtill finns ett antal fördjupningar för delområ- den i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft14"&gt;Vid aktualitetsprövningen i juni 2016 redovisade kommunen en modell för att bedriva översiktsplaneringen kontinuerligt (figur 4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Om planens huvudstrategi och huvuddelen av inriktningarna i övrigt är aktuella så fortsätter planen att gälla. Frågor, som inte är tillräckligt belysta eller där kommunen vill ge uttryck för en ny vilje- inriktning, behandlas i ändringar, fördjupningar eller tillägg till över- siktsplanen eller i program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;När en översiktsplan blivit inaktuell avseende viktiga inrikt- ningar, eller svåröverskådlig på grund av många ändringar, utarbetas en ny översiktsplan. En ny plan behövs också om redovisade förtät- nings- och utbyggnadsområden inte täcker behovet för kommande år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft74"&gt;Det framhålls att förhållandet att den kommunomfattande över- siktsplanen består av tre delar gör det lättare att hålla den aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft47"&gt;Illustration: Linköpings kommun 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="p92dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B34692x1.jpg" style="width:460px;height:283px"  id="p92img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Att utveckla översiktsplanens inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft28"&gt;– problem med äldre fördjupningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Kommunens översiktliga planering knyts samman i översiktsplanen. En översiktsplan består, enligt länsstyrelsernas redovisning, i en majo- ritet av kommunerna av flera delar (figur 4.5). Cirka 80 procent av alla kommuner har förutom den kommunomfattande översiktsplanen även minst en fördjupning eller ett tillägg till planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Det är särskilt vanligt med fördjupningar för tätortsområden. Vi anser att den geografiska skalan i översiktsplanen, tillsammans med fördjupningar, generellt ger god vägledning för detaljplanering i stä- der, tätorter och områden i övrigt med bebyggelsetryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Boverket redovisar i sin uppföljning för 2017 att 15 fördjupningar av översiktsplanen fick laga kraft. Svar saknas dock för 35 kommu- ner. Av uppföljningen framgår även att antalet fördjupningar som fått laga kraft stadigt har minskat de senaste fyra åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Antalet tillägg till översiktsplanen som antagits de senaste åren är färre än tidigare, vilket sannolikt till viss del beror på att de statliga stödinsatserna för vindkraft och LIS har avslutats.&lt;SPAN class="ft91"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I och med de nya bestämmelserna om nationell havsplanering och möjligheter till stöd för berörda kommuner, pågår på flera håll mellan- kommunal planering av kommunernas havsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft47"&gt;Illustration: Översiktsplaneutredningen utifrån uppgifter från Östersunds kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Jfr förordningen (2007:160) om stöd till planeringsinsatser för vindkraft och förordningen (2012:545) om stöd till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Boverket ser brister i planeringskedjan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Boverket bedömer i sin uppföljning av översiktsplanering för 2016 att kommunerna har ett fortsatt behov av att utreda frågor på en mer övergripande nivå än detaljplanen, men inom ett mer avgränsat område än översiktsplanen. Frågor som kommit in till Boverket under det senaste året tyder på att kommunerna upplever att fördjupningar ofta är ett trögt planeringsverktyg. Många kommuner tar i stället fram varie- rande underlagsdokument inför detaljplaneläggningen som hanteras utanför PBL, exempelvis en stadsbyggnadsvision, &lt;NOBR&gt;-policy&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;-plan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Även om möjligheten att göra program för detaljplan finns kvar, görs få program sedan kravet på program togs bort i PBL 2011. Bo- verket ser ett behov av program i planeringskedjan, men att det finns en stor osäkerhet hos kommunerna över hur programmet ska använ- das, vad det kan innehålla, vad det är som prövas och hur processen ska gå till. En osäkerhet hos kommunerna kring de olika planinstru- mentens status och tillämpning kan leda till onödigt många och långa planprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft29"&gt;Svårt att tyda översiktsplanens samlade innebörd och konsekvenser med många äldre fördjupningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Några kommuner utmärker sig med ett stort antal fördjupningar. För en del av dessa kommuner är det tydligt att man valt att fokusera den översiktliga planeringen på fördjupningar och tillägg då den kommunomfattande översiktsplanen är från &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Andra kom- muner med många fördjupningar tycks jobba kontinuerligt med för- djupningar och samtidigt hålla den kommunomfattande översikts- planen aktuell. Majoriteten fördjupningar tycks emellertid förbli separata dokument även när kommunen antar en ny kommunomfat- tande översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi ser även att många kommuner fortfarande har gällande för- djupningar från &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; och även äldre. Nya planeringsförutsätt- ningar som t.ex. klimatförändringar har således inte behandlats. Många planer har heller inte miljöbedömts enligt nuvarande bestämmelser i PBL och miljöbalken. Även om en ny kommunomfattande översikts- plan hanterar frågorna kan det vara svårt att tyda översiktsplanens sam- lade innebörd och konsekvenser (jfr 3 kap. 6 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft15"&gt;Exempel från kommuner som arbetar med gränssnittet översiktsplan/detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft29"&gt;Stockholm omsätter översiktsplanens mål och utbyggnadsstrategier i områdesplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Stockholms kommun antog sin nya översiktsplan i februari 2018. Utifrån det starka bebyggelsetryck som råder är Stockholms över- siktsplan en strategisk vägledning för hur kommunen ska utvecklas och förtätas. För att effektivisera detaljplaneprocesser tar kommu- nen även ett samlat grepp på utvecklingen i samtliga stadsdelsområden genom en områdesplanering som är en frivillig och ej lagreglerad pla- neringsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;I områdesplaneringen omsätts översiktsplanens intentioner på lokal nivå. Det är ett internt verktyg för att på en mer detaljerad nivå utreda gemensamma planeringsförutsättningar för att identifiera ut- vecklingsmöjligheter, säkerställa samband, behov av service, skolor, parker och andra övergripande frågor i området. Områdesplaneringen möjliggör ett brett samarbete inom staden där olika berörda nämn- der och bostadsstyrelser kan samordna sin planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Malmö förverkligar översiktsplanen med planering på områdesnivån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Malmö kommun anser att översiktsplanen behöver vara både lång- siktig och flexibel. En av grundstenarna i Malmös övesiktsplanering har sedan den första översiktsplanen varit att förverkliga översikts- planen genom planering på den s.k. mellannivån, dvs. för områden/ stadsdelar som underlag för detaljplaneläggning och genomförande av byggprojekt. Formerna för arbetet på områdesnivå varierar och anpassas till de specifika förutsättningarna, plansituationens kom- plexitet och behoven av samråd och politisk förankring. Det kan ske genom geografiska eller tematiska fördjupningar av översiktsplanen, analyser, program och strategier, planprogram och detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Under arbetet med ÖP2000 i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; introducerades &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;dialog-PM&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; De kunde behandla en del av kommunen eller en fråga som väntades få stor betydelse för Malmös långsiktiga utveckling. Dessa PM var avsedda som diskussionsunderlag och kunde innehålla preliminära förslag, alternativ och idéer. De hanterades som sam- rådsmaterial i översiktsplaneringen. Det innebar bl.a. samråd med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;länsstyrelsen. Synpunkterna från samrådet sammanställdes i en sam- rådsredogörelse som även kunde innehålla förslag till ställningstagan- den av betydelse för fortsatt översiktsplanering. Samrådsredogörel- serna behandlades av stadsbyggnadsnämnden, som tog ställning till kontorets slutsatser och förslag till fortsatt översiktsplanering. Mellan 2004 och 2010 togs flera &lt;NOBR&gt;dialog-PM&lt;/NOBR&gt; fram, men på grund av bl.a. oklar- heter kring status har denna arbetsform inte fortsatt under &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tydlighet är viktigt för efterföljande planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft28"&gt;– länsstyrelsernas yttranden är olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft29"&gt;Riksintressen och frågor om hälsa och säkerhet är de vanligaste invändningarna från länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Vi har gått igenom länsstyrelsernas kvarstående synpunkter på de knappt 40 kommunomfattande översiktsplaner som kommunerna antagit perioden 15 oktober 2014 t.o.m. december 2017. Vår genom- gång visar att synpunkter om riksintressen är vanligast i länsstyrel- sernas granskningsyttranden, vilket även framkommer av Boverkets årliga sammanställningar. Enligt den genomgång vi gjort innehåller cirka 75 procent av länsstyrelsernas granskningsyttranden för kom- munomfattande översiktsplaner synpunkter om brister när det gäller hur ett eller flera riksintressen tillgodoses. Nästan hälften av alla granskningsyttranden innehåller synpunkter kring hälsa och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Om vi jämför med de skäl som länsstyrelserna anger för att över- pröva kommunernas beslut att anta detaljplaner, kan konstateras att länsstyrelserna under 2017 beslutade att överpröva 30 detaljplaner enligt 11 kap. 10 § PBL. Detta motsvarar knappt 2 procent av de 1 520 detaljplaner som antogs under 2017. Det främsta skälet till att detaljplanerna överprövats är att bebyggelsen riskerar att bli olämp- lig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Hälften av överprövningarna 2017 skedde med hänvisning till hälsa och säkerhet. De två andra främsta skälen till att länsstyrelserna överprövat detaljplanerna är att ett riksintresse inte tillgodosetts eller att upphävande av strandskydd skett i strid med bestämmelserna i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Av de 30 detaljplaner som länsstyrelserna tagit in för överpröv- ning 2017, har 11 detaljplaner helt eller delvis upphävts inom ramen för den statliga tillsynen. Det motsvarar drygt 0,7 procent av det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;totala antalet antagna detaljplaner under 2017. Andelen upphävda detaljplaner inom ramen för tillsynen har enligt Boverkets uppfölj- ning legat stabilt runt 1 procent de senaste åren. Ytterligare statistik om länsstyrelsernas tillämpning finns i &lt;SPAN class="ft32"&gt;bilaga 5&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Statistiken kan tolkas som att ingripandegrunderna endast utgör ett begränsat problem. Samtidigt är det viktigt att påminna om att statistiken endast speglar länsstyrelsernas invändningar över de an- tagna detaljplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Länsstyrelsen behöver ge tydliga besked i sina granskningsyttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Länsstyrelsens medverkan i översiktsplaneringen behöver anpassas till den inriktning som kommunen valt. Det är därför rimligt att inne- håll och upplägg av länsstyrelsernas yttranden varierar. I det underlag som vi fått in från länsstyrelserna ser vi emellertid en stor variation mellan granskningsyttrandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Endast en handfull länsstyrelser begränsar sina synpunkter till granskningsgrunderna enligt 3 kap. 16 § PBL. Även bland de länsstyrel- ser som avgränsar sina synpunkter till dessa punkter finns variation. En del länsstyrelser håller sig till korta ställningstaganden men många granskningsyttranden innehåller både ställningstaganden och väg- ledning kring ingripandegrunderna, liksom ställningstaganden och vägledning kring de allmänna intressena i övrigt. Även om det finns en tydlig uppdelning i dessa yttranden är de svåra att hantera för kom- munerna, och alltför ofta är det svårt att utläsa länsstyrelsens ställ- ningstaganden kring ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Kommunerna i sin tur anmärker ytterst sällan i planen om läns- styrelsen inte har godtagit översiktsplanen i en viss del, vilket ska göras enligt 3 kap. 20 § PBL. Om kommunen ändrar översiktsplanen utan ny utställning kan länsstyrelsens granskningsyttrande delvis bli inaktuellt. Om detta inte kommenteras särskilt i planen, blir det svårt att förstå yttrandet och planen tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p412 ft15"&gt;Klara ställningstaganden eller viktiga frågor att belysa i efterföljande planering och prövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft11"&gt;Beroende på översiktsplanens inriktning, innehåll och utformning är det inte alltid möjligt för länsstyrelsen att ge besked i de frågor som länsstyrelsen har att bevaka. Det är ändå värdefullt att länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande lyfter fram viktiga frågor som behöver klar- läggas i den efterföljande planeringen vad gäller ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft33"&gt;Exempel – ställningstagande till riksintresse i förhållande till bebyggelseutveckling i Alingsås kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;Ett exempel på tydligt ställningstagande finns i ett granskningsytt- rande för Alingsås översiktsplan från länsstyrelsen i Västra Götalands län. Med några få meningar konstaterar länsstyrelsen att det kan uppstå konflikt mellan tätortsutveckling och ett område av riksintresse för naturvård, inom ett centralt område som pekas ut som lämpligt för sparsam bebyggelse. Undviker kommunen att komplettera inom om- rådet anser länsstyrelsen att det finns möjlighet för kompletterings- bebyggelse i tätorten i övrigt enligt översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft29"&gt;Exempel – tydliga besked från länsstyrelsen om Katrineholms översiktsplan för staden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft14"&gt;Ett annat exempel är från länsstyrelsen i Södermanlands län. Katrineholms kommun antog en översiktsplan för staden 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft9"&gt;Länsstyrelsen saknar i granskningsyttrandet underlag för att ta ställ- ning i vissa frågor. Länsstyrelsen anser att resonemang saknas om konsekvenser av översvämningsrisken i berörda områden. I ett om- råde som är föreslaget för ny bebyggelse signalerar länsstyrelsen att det finns risk för överprövning på grund av översvämningsrisken. För några områden pekar länsstyrelsen på behov av utredningar i efter- följande planering gällande miljötekniska undersökningar och fördju- pade naturinventeringar för eventuellt upphävande av strandskydd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Det finns brister i statens dialog med kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Att länsstyrelserna kontinuerligt för en dialog med länets kommuner är viktigt. Detta behövs för att skapa förståelse kring olika plannivåer, planinstrument och planeringsunderlag. Samtidigt är det viktigt att länsstyrelsen respektive kommunen har en levande dialog om över- siktsplanering internt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Länsstyrelsen upplevs företräda ett antal sektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Vi konstaterar att den samordnande rollen inom samhällsplanerings- området är central i länsstyrelseinstruktionen (2017:868) och behö- ver ges särskilt utrymme i länsstyrelsens arbete med bl.a. översikts- planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Det har tidigare, och i vårt utredningsarbete, framkommit kritik mot att länsstyrelserna mer och mer blivit företrädare för ett antal olika sektorer i stället för att agera utifrån ett helhetsperspektiv. Plan- handläggarens roll som samordnare av olika sakintressen upplevs ha minskat. Planprocessutredningen från 2015 pekar på att kommunerna anser att länsstyrelsen är otydlig gällande PBL:s ingripandegrunder och avvägningar i konflikter mellan statliga intressen (SOU 2015:109 s. 86). Det är en kritik som även vi har tagit del av i vårt utredningsarbete. Något som framförts av flera kommuner är att länsstyrelsens skrivna yttranden inte avspeglar den dialog som förs mellan kommunens och länsstyrelsens planerarkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Länsstyrelserna har olika kompetens inom översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft14"&gt;Många länsstyrelser har i dag regelbundna möten med kommunerna och anordnar även träffar utifrån olika aktuella teman rörande över- siktsplanering. Arbetssättet varierar beroende på antalet kommuner inom länet och vilka behov som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Att intensiteten i arbetet varierar mellan länen innebär varierade möjligheter för länsstyrelserna att vidmakthålla kompetens när det gäller översiktsplanering. De flesta planhandläggarna på länsstyrel- serna granskar både detaljplaner och översiktsplaner, även om det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Översiktsplanering i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;ofta finns handläggare med särskilt ansvar för översiktsplaner. Läns- styrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har personal som arbetar särskilt med översiktsplanering och strategiska planerings- frågor, eftersom det höga utvecklingstrycket i dessa län leder till fler ärenden. Erfarenhetsutbyte och gemensam metodutveckling länssty- relserna emellan är därför centralt för kompetensförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;Vi ser också att Boverkets kompetenssatsning inom PBL är viktig i sammanhanget. Inom kompetenssatsningen arbetar Boverket med introduktionsutbildningen &lt;SPAN class="ft32"&gt;Ny på jobbet som Översiktsplanerare&lt;/SPAN&gt;. Ut- bildningen ska utvecklas under 2018 för nya medarbetare inom över- siktsplanering på kommuner och länsstyrelser. Utbildningen kom- mer i färdigt format att vara ett digitalt tillgängligt kurspaket på cirka tio lektioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="p101dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346101x1.jpg/" id="p101img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;5 Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Våra direktiv anger att vi ska analysera systemen för fysisk planering på kommunal nivå i Danmark, Finland, Norge och Tyskland, samt motsvarande system i Singapore och Nya Zeeland med anledning av Världsbankens rapport Sweden’s Business Climate – opportunities for entrepreneurs through improved regulations (Världsbanken 2014, s. VIII och 39 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Avgränsning utifrån direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är svårt att implementera delar från systemen för fysisk planering i Singapore, Nya Zeeland och Tyskland för att utveckla översiktsplaneringen i Sverige. Detta utifrån hur plansyste- men ser ut som helhet och den kontext de har utvecklats i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft9"&gt;Systemen för fysisk planering i de nordiska länderna och Tyskland har analyserats i flera tidigare utredningar, bl.a. av Plangenomför- andeutredningen (SOU 2013:34) och Bostadsplaneringskommittén (SOU 2015:59). Vi har även gjort egna studier för att förstå eventu- ella gemensamma drag och förutsättningar i de olika länderna. Vi har dessutom haft diskussioner med forskare från Nordregio.&lt;SPAN class="ft113"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I vårt första delbetänkande redovisade vi översiktligt hur detaljplanekravet ser ut i några av våra nordiska grannländer (SOU 2017:64 s. 463 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vår övergripande kartläggning har gjort att vi har valt att fokusera på Norge och Danmark. Planeringssystemen i de nordiska länderna bygger på en stark kommunal planeringstradition med övergripande planer som kompletteras med mer detaljerad efterföljande planering. Medborgarinflytande i processerna är en självklarhet. De delar av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Nordregio är ett nordiskt och europeiskt forskningscenter för regional utveckling och pla- nering, inrättat av Nordiska ministerrådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft20"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="p102dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346102x1.jpg/" id="p102img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;plansystemen i Norge och Danmark som vi tagit med oss i våra för- slag kopplar till översiktsplanens innehåll och kontinuerlig översikts- planering med en aktuell översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;I Finland pågår just nu en revidering av markanvändnings- och bygglagen, varför vi har valt att inte studera det finska plansystemet närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Till skillnad från Världsbanken anser vi att det är svårt att överföra delar av de system som tillämpas i Singapore och Nya Zeeland till de förhållanden som gäller i Sverige. Det beror bl.a. på hur plansystemen ser ut i stort och den kontext som de har utvecklats i. Vi utvecklar våra motiv ytterligare i &lt;SPAN class="ft33"&gt;bilaga 6 &lt;/SPAN&gt;utifrån sammanfattande beskrivningar av plansystemen i Nya Zeeland och Singapore. I bilagan redovisas även plansystemen i Finland och Tyskland i sammanfattad form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Norge och Danmarks plansystem&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft74"&gt;Våra direktiv anger att vi ska utreda möjligheten att helt eller delvis göra översiktsplanen bindande. Detta bl.a. med koppling till Norge och Danmarks bindande &lt;SPAN class="ft70"&gt;kommuneplaner&lt;/SPAN&gt;. Som bakgrund till våra resonemang i kapitel 7 redovisar vi här kortfattat plansystemen med bindande kommunplaner i Norge respektive Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Det norska plansystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Norge är med drygt 5,2 miljoner invånare det glesast befolkade landet i Europa efter Island. Landet är indelat i drygt 420 kommuner, men med pågående kommunreform strävar man mot 356 kommuner 2020. Tre fjärdedelar av befolkningen bor i tätorter, huvuddelen i de största städerna Oslo, Bergen, Trondheim och Stavanger. Oslo kom- mun har drygt 600 000 invånare medan regionen har närmare 1,3 mil- joner invånare. Norge är inte medlem i EU, men deltar i det euro- peiska ekonomiska samarbetet via &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Innehållet bygger i huvudsak på Bostadsplaneringskommitténs betänkande (SOU 2015:59), studiebesök i Oslo hos Kommunal- og moderniseringsdepartementet, Fylkesmannen i Oslo og Akershus fylke och Oslo kommun samt på Danmarks nationella webbplats https://planinfo. erhvervsstyrelsen.dk/kommuneplanlaegning, och kommunikation med handläggare på ansvarigt departement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Nationellt ramverk för fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;Plansystemet regleras i Norges plan- och bygglag. Det nationella ram- verket för planering består av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;nationella förväntningar för regional och kommunal planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;statliga planeringsriktlinjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;statliga planeringsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;statlig arealplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;För att främja en hållbar utveckling lägger regeringen vart fjärde år fast nationella förväntningar för den regionala och kommunala plan- läggningen. De nationella förväntningarna innehåller mål, uppgifter, intressen och utgör regeringens inriktning för regionernas och kom- munernas planering. Statliga planeringsriktlinjer syftar därtill att styra de regionala och kommunala planerna mot frågor av särskild natio- nell betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;En statlig arealplan kan utarbetas för att genomföra viktiga stat- liga utvecklings- eller bevarandeprojekt. De flesta befintliga statliga arealplanerna omfattar landets Europavägar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft115"&gt;Program och riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td126"&gt;&lt;P class="p425 ft115"&gt;Tidsbegränsade bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td150"&gt;&lt;P class="p426 ft115"&gt;Bindande planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr19 td155"&gt;&lt;P class="p32 ft117"&gt;Nationell nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p426 ft118"&gt;Nationella förväntningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td150"&gt;&lt;P class="p426 ft119"&gt;Statliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td150"&gt;&lt;P class="p427 ft119"&gt;Statlig arealplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p428 ft118"&gt;och statliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p429 ft118"&gt;planbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td163"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td164"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p244 ft118"&gt;planeringsriktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td164"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td164"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td165"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td164"&gt;&lt;P class="p32 ft117"&gt;Regional nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p426 ft118"&gt;Regional planstrategi och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p426 ft118"&gt;Regionala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p430 ft118"&gt;regionala planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td167"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td105"&gt;&lt;P class="p431 ft118"&gt;planbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;P class="p432 ft118"&gt;Kommunal planstrategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td150"&gt;&lt;P class="p427 ft118"&gt;Kommunplanens arealdel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p32 ft117"&gt;Kommunal nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td94"&gt;&lt;P class="p427 ft118"&gt;och kommunplanens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td150"&gt;&lt;P class="p426 ft118"&gt;och reguleringsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td94"&gt;&lt;P class="p427 ft124"&gt;samhällsdel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p433 ft124"&gt;(detaljplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft118"&gt;handlingsprogram&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft14"&gt;Statliga planbestämmelser ger därtill tidsbegränsad möjlighet att reglera att det inom begränsade geografiska områden, eller i hela landet, inte får genomföras särskilda utvecklingsprojekt, exempelvis byggförbud för externa handelsetableringar. Om planer tas fram i konflikt med bestämmelserna ska &lt;SPAN class="ft52"&gt;Fylkesmannen&lt;/SPAN&gt;, som närmast motsvarar länsstyrel- sen i Sverige, framföra invändningar mot planen. Planen får då av- göras på departementsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;En regional vägledande planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Det regionala planeringssystemet för Norges fylken (län) omfattar en regional planstrategi, en regional plan och regionala planbestämmel- ser. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Fylkeskommunerna &lt;/SPAN&gt;ansvarar för den regionala planeringen, där &lt;SPAN class="ft33"&gt;Fylkestinget &lt;/SPAN&gt;är beslutande politiskt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft14"&gt;En regional planstrategi ska ange vilka regionala frågor som är viktiga att arbeta med regionalt och kommunalt. Den regionala pla- nen konkretiserar den regionala planstrategin genom antingen en plan för fylket som helhet, för del av fylket eller för ett specifikt tema- område. Den regionala planen ger vägledning för kommunal planering. Fylkeskommunerna kan om det finns behov även ta fram bindande regionala planbestämmelser för att tydligare främja genomförandet av de regionala strategiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Mellankommunalt samarbete är ett sätt att genomföra regionala strategier och ett alternativ till regionala planer. I huvudstadsområ- det kring Oslo och Akershus sker sedan länge en gemensam fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;En tvådelad kommunplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Kommunplanen är det styrdokument som sätter ramarna för utveck- lingen och markanvändningen i kommunen. Planen är uppdelad i två delar, en samhällsdel och en arealdel. Samhällsdelen anger en generell inriktning för kommunens utveckling och det fortsatta planarbetet med handlingsprogram och prioriteringsordning för planläggning. Samhällsdelen är inte bindande. Arealdelen, med mark- och vatten- användningskarta inklusive hänsynskarta, är rättsligt bindande för myndigheter och enskilda. Antagandet av kommunplanen kan inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;överklagas. En planstrategi tas fram varje mandatperiod där också kom- munplanens aktualitet prövas (se avsnitt 5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft9"&gt;Det krävs dispens för att avvika från planen. Dispenser behandlas av kommunen med remiss till Fylkesmannen. Det finns normalt ingen rätt till ersättning för den som missgynnas av kommunplanen. Om planen anger att marken ska tas i anspråk för vissa allmännyttiga ändamål, och marken inte regleras på det sätt som anges i planen inom fyra år, har dock fastighetsägaren rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Fylkesmannen som medlare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Fylkesmannen har en viktig roll i arbetet med kommunplanens areal- del. I Norge har statliga sektorsmyndigheter möjlighet att lämna in- vändningar på kommunplanens arealdel, s.k. innsigelser. Även Fylkes- mannen kan göra detta. Om Fylkesmannen själv har innsigelser på kommunplanen, tas en annan Fylkesman in som medlare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;Även om de statliga myndigheternas &lt;SPAN class="ft52"&gt;innsigelser &lt;/SPAN&gt;(invändningar) mot planen lämnas direkt till kommunen ska Fylkesmannen fungera som medlare, om innsigelser kvarstår inför kommunens antagande av planen. Om Fylkesmannen inte kan ena kommunen och den berörda statliga myndigheten kring en innsigelse, får departementet besluta huruvida kommunplanen ska ändras eller om innsigelsen ska avslås. Se även figur 5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Totalt finns det tjugotvå olika myndigheter som har i uppgift att bevaka olika sektoriella intressen. Departementet handlägger årligen cirka 30 kommunplaner med kvarstående innsigelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Områdesregulering och detaljregulering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Det finns två typer av reguleringsplaner (detaljplaner), &lt;SPAN class="ft33"&gt;områdesregule- ring &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft33"&gt;detaljregulering&lt;/SPAN&gt;. Områdesregulering används främst för större områden och mer omfattande urbana projekt, medan detaljregulering är tillämpliga på mindre områden och begränsade byggprojekt. En reguleringsplan kan i Norge utarbetas av kommunen eller av en privat aktör. Ansvaret för att planförfarandet följer kraven i lagen, liksom själva antagandet av planen, ligger dock alltid hos kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="p106dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346106x1.jpg" style="width:484px;height:627px"  id="p106img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Detaljplanekravet gäller för större byggen och anläggningar. I kom- munplanens arealdel kan kommunen också redogöra för i vilka andra fall detaljplanekravet gäller. En reguleringsplan får strida mot kom- munplanen, men då krävs mer omfattande konsekvensbeskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Bygglov utifrån kommunplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Kommunplanen gäller parallellt med reguleringsplanerna och kan i vissa avseenden reglera samma saker. Om planerna strider mot var- andra, gäller den sist antagna planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Genom 2015 års kommunplan upphävde Oslo kommun i princip alla reguleringsplaner inom den centrala staden som antagits före år 2000, undantaget sådana planer som innehöll skyddsbestämmelser. I stället innehåller kommunplanen övergripande riktlinjer för bebyg- gelseutvecklingen för detta område. Kravet på att ny bebyggelse ska regleras med reguleringsplan gäller dock alltjämt i hela kommunen, men genom en föreskrift i kommunplanen har kommunen möjlighet att medge dispens från plankravet. Exploatörerna är därför vanligtvis angelägna om att utforma sina byggprojekt utifrån de övergripande riktlinjerna i kommunplanen för att plankravet inte ska aktualiseras. Systemet ger samtidigt kommunen en stark förhandlingsposition i bygglovsskedet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;För att tydliggöra vad som utgör en önskvärd utveckling har Oslo kommun även utarbetat ”informella planer” som saknar stöd i plan- och bygglagen. Dessa planer tillämpas som komplement till den bind- ande kommunplanen (&lt;SPAN class="ft32"&gt;veiledende plan for det offentlige rom, VPOR)&lt;/SPAN&gt;. Planerna används vid sidan om kommunplanen för att på områdes- nivå lägga fast principer om hur gaturum, bebyggelse och grönstruk- tur m.m. bör utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Det danska plansystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Danmark utgör cirka en tiondel av Sveriges yta. Landet är det tätast befolkande landet i Norden med cirka 5,5 miljoner invånare. I och omkring huvudstaden Köpenhamn bor cirka 1,2 miljoner människor. 85 procent av befolkningen bor i städer och 55 procent av landets areal är jordbruksmark. Danmark är indelat i 98 kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="p108dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346108x1.jpg/" id="p108img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Ett nationellt ramverk för fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;All fysisk planering i Danmark regleras i planlagen. Den nationella landsplanläggningen består av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landsplanredogörelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landsplandirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;översikt av nationella intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td171"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p437 ft125"&gt;Program och riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p438 ft125"&gt;Bindande planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p244 ft127"&gt;Nationell nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p40 ft128"&gt;Landsplanredogörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td178"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;Planer för vatten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p428 ft128"&gt;och översikt av nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td178"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p428 ft128"&gt;intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td178"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;samt landsplandirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td181"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td178"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;Program för tillgång och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td176"&gt;&lt;P class="p244 ft127"&gt;Regional nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p432 ft128"&gt;Regionala &lt;NOBR&gt;näringslivs-,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td178"&gt;&lt;P class="p427 ft128"&gt;utvinning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p428 ft129"&gt;utvecklings och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td178"&gt;&lt;P class="p426 ft129"&gt;naturresurser samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;tillväxtstrategier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td178"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;Fingerplan för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td178"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;huvudstadsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td182"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td181"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td176"&gt;&lt;P class="p244 ft127"&gt;Kommunal nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td60"&gt;&lt;P class="p432 ft128"&gt;Planstrategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;Kommunplan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td64"&gt;&lt;P class="p438 ft128"&gt;lokalplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;Landsplanredogörelsen är regeringens information till kommuner och regioner om hur den ser på utvecklingen av fysisk planering de kom- mande åren. Genom landsplandirektiv kan &lt;SPAN class="ft33"&gt;erhvervsministern &lt;/SPAN&gt;(mot- svarar näringsministern i Sverige) lägga fast bindande ramar för inne- hållet i kommunernas planläggning. Var fjärde år publicerar erhvervs- ministern även en översikt över nationella intressen, vilka samman- fattar statens krav för kommunal planering. Se mer om nationella intressen under rubriken &lt;SPAN class="ft33"&gt;Indsigelse&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Regionala tillväxt- och utvecklingsstrategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I Danmark genomfördes en reform 2007 då man tog bort &lt;SPAN class="ft33"&gt;amterna &lt;/SPAN&gt;(länen) och införde fem regioner som styrs av folkvalda organ. De fem regionerna ska i samarbete med regionala tillväxtforum utarbeta regionala &lt;NOBR&gt;näringslivs-,&lt;/NOBR&gt; utvecklings- och tillväxtstrategier. Det är bara för huvudstadsregionen som det sker en regional fysisk planering. Den s.k. fingerplanen för Huvudstadsregionen är en statlig regional plan och har varit ramen för kommunernas fysiska planering i år- tionden. Planen är bindande för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;På regional nivå finns även bindande program för tillgång och utvinning av naturresurser, en &lt;SPAN class="ft29"&gt;råstofsplan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;Kommunplanen gäller i tolv år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Kommunerna ska enligt planlagen upprätta en kommunplan, som omfattar en period om tolv år. Kommunplanen ska definiera de över- gripande målen och riktlinjerna för kommunens utveckling. Den mark som enligt planen ska tas i anspråk bör inte överstiga behoven inom tidsramen. Kommunplanen konkretiserar i ett rumsligt perspek- tiv de politiska målen för utvecklingen inom kommunen, förhållandet till den nationella landsplanläggningen, liksom till relevanta regionala dokument. Kommunplanen innehåller också en redogörelse för hur planen uppfyller kommunens planstrategi (se avsnitt 5.3) och hur konkreta förslag i planen kronologiskt ska implementeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Indsigelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Om det finns en statlig invändning mot ett förslag till en kommun- plan, kan kommunfullmäktige inte anta planen. Det heter att en myndighet kan lämna &lt;SPAN class="ft32"&gt;indsigelse&lt;/SPAN&gt;. En indsigelse fungerar som ett veto. Indsigelsen ska grunda sig i de hänsyn som myndigheten ska säker- ställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Först och främst har erhvervsministern på regeringens vägnar skyldighet att lämna indsigelse mot ett förslag till kommunplan som inte stämmer överens med nationella intressen. Med moderniseringen av planlagen sommaren 2017 är de nationella intressena fokuserade till fyra ämnen. De nationella intressena är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;tillväxt- och näringslivsutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;natur- och miljöskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;kulturarvs- och landskapsbevarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;nationella och regionala anläggnings- och landsplanedirektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft9"&gt;En sektorminister kan uppmana erhvervsministern att göra indsigelse på sektorministerns vägnar. Därtill kan grannkommuner, i huvud- stadsregionen alla kommuner, lämna indsigelse. Regionrådet (mot- svarande landstingsfullmäktige) kan lämna indsigelse mot den del av ett förslag till kommunplan som strider mot den regionala råstof- planen. Regionrådet ska underrätta erhvervsministern om detta. Därtill finns en möjlighet för nationalparksfonder, som formellt inte är en myndighet, att lämna indsigelse mot ett förslag till kommun- plan om det har betydelse för nationalparken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;De kommuner och myndigheter som har lämnat en indsigelse ska tillsammans med ansvarig kommun förhandla sig fram till en lösning. Kommunen kan anta en kommunplan först när parterna har enats om en lösning. Först om en lösning inte är möjlig, kan en av parterna be- gära att erhvervsministern avgör tvisten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Kommunplanen och efterföljande planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Kommunplanen utgör grund för &lt;SPAN class="ft32"&gt;lokalplaner &lt;/SPAN&gt;(detaljplaner) och styr kommunens beslut vid individuella bygglovsprövningar eller beslut om ändrad markanvändning. Även den kronologiska ordningen som redovisas i kommunplanen kan vara grund för att kommunen inte beviljar lov för specifika projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Kommunplanen är bindande för efterföljande planering. Kom- munerna väljer dock själva hur grundligt riktlinjer och ramverk be- handlas i kommunplanen. Det handlar mycket om hur flexibel kom- munen önskar vara i sin efterföljande planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft74"&gt;En lokalplan krävs när det är nödvändigt för att säkra kommun- planens genomförande. Det är i dessa fall ett kommunalt ansvar att skyndsamt utarbeta förslag till lokalplan. Möjlighet finns då att be- gära att byggherren bistår med utarbetandet av planen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Inspiration från Norge och Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Utifrån våra analyser av våra grannländers planering har vi tagit fasta på ett antal delar i den översiktliga planeringen. Det är verktyg som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anser kan bidra till ett utveckla vår svenska översiktsplanering till gagn för efterföljande planering och prövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En nationell ram för kommunplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;Bostadsplaneringskommittén pekade 2015 på att Sverige saknar en sammanhållen nationell syn på landets fysiska miljö och struktur och en planering för detta. Kommittén menade att avsaknaden av en sammanhållen statlig syn på fysisk planering innebär svårigheter för myndigheter och kommuner att hantera de utmaningar som ställs på samhällsplaneringen på ett effektivt sätt (SOU 2015:59 s. 420).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I Danmark och Norge ges nationella ramar för kommunal pla- nering. I Danmark tas en landsplanredogörelse fram med regeringens visioner för utvecklingen av fysisk planering efter varje val till folk- tinget. Ett annat statligt verktyg för den kommunala planeringen i Danmark är en översikt av nationella intressen som tas fram vart fjärde år. Översikten avgränsar statens ingångar i den kommunala planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I Norge finns de nationella förväntningarna för regional och kommunal planering som presenteras vart fjärde år. Huvudfrågorna i de nationella förväntningarna från 2015 är klimat och energi, stads- och tätortsutveckling, kollektivtrafik och infrastruktur samt värde- skapande ekonomisk utveckling. De behandlar även natur- och kultur- miljö, landskap samt hälsa, livskvalitet och uppväxtmiljö, som alla har koppling till den regionala utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En kommunal planstrategi ger kontinuitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Som vi uppmärksammar i kapitel 4, finns det brister i kontinuiteten i översiktsplaneringen bland kommunerna i Sverige. Kompletteringar i bestämmelserna om kommunens aktualitetsprövning av översikts- planen infördes både 1996 och 2011. Ändå kvarstår problematiken. Här ser vi att plansystemen i Danmark och Norge kan ge inspiration till hur översiktsplaneringen kan vitaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Planstrategin har breddat det politiska engagemanget i Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft14"&gt;Under första hälften av varje mandatperiod ska de danska kommu- nerna ta fram en strategi för den rumsliga planeringen. Strategin ska beskriva den politiska målsättningen och hur planeringen har ut- vecklats sedan förra mandatperioden. Strategin ska också innehålla ett beslut om den gällande kommunplanen ska revideras i delar eller i sin helhet. Flera kommuner har sedan detta krav infördes utvecklat ett arbetssätt som binder samman strategin för planering med andra kommunala policydokument som till exempel näringslivsutveckling, kultur och hälsa. Detta har lett till att den kommunala planerings- strategin har genererat ett bredare politiskt engagemang och stöd i hela organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Norge har infört en planstrategi med inspiration från Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;De norska kommunerna har krav på sig att under första året varje mandatperiod besluta om en planstrategi. Planstrategin ska ange möj- ligheter och utmaningar för utvecklingen inom kommunen liksom behovet av planeringsinsatser under mandatperioden. I planstrategin ska den nya kommunledningen även ta ställning till om kommun- planen är aktuell och ska fortsätta att gälla eller om hela eller delar av planen ska ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En lagreglerad standard för användningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Kommittédirektiven anger att vi ska utreda hur redovisningen av översiktsplanen bör utformas för att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling och underlätta efterföljande planering. I PBL är kraven på översiktsplanens innehåll begränsade, medan kraven på redovisning går längre i Norge och i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Sex övergripande områdesanvändningar i Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Kommunplanen i Norge är uppdelad i två delar, en samhällsdel och en arealdel. Det finns sex olika typer av användning som kan anges i kommunplanens arealdel (frivillig precisering anges inom parentes):&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bebyggelse och anläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft74"&gt;(bostäder, fritidsbebyggelse, centrum, köpcenter, företag, offent- liga och privata verksamheter, turistanläggningar, materialutvinning, kommersiella byggnader, idrottsanläggningar, övriga anläggningar, utevistelse, gravplatser och urnlundar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Transport- och kommunikationsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;(vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, huvudnät för cykeltrafik, nät för kollektivtrafik, kollektivtrafikknutpunkt, parkeringsplat- ser, korridorer för teknisk infrastruktur)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Grönstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;(naturområden, vandringsled, friluftsområden, parker)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Försvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;(olika typer av militära ändamål)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Lantbruks-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; natur- och friluftsanvändning samt renskötsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;(dels områden för nödvändiga åtgärder för lantbruk, renskötsel samt näringsverksamhet som hör till gården, dels områden med spridd &lt;NOBR&gt;bostads-,&lt;/NOBR&gt; fritids- eller näringsbebyggelse)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Användning och skydd av sjö och vattendrag samt tillhörande strandzon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;(transporter, farleder, fiske, akvakultur [t.ex. fiskodling], dricks- vattentäkt samt natur- och friluftsområden, vart för sig eller i kombination).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Krav på zonering och riktlinjer i Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft74"&gt;En kommunplan i Danmark kan utformas på olika sätt och kan om- fatta särskilda områden eller teman. Det finns dock vissa delar som planen måste innehålla, bl.a. en huvudstruktur, riktlinjer, ramar för lokalplanläggning och kartor. Huvudstrukturen omfattar hela kom- munens geografiska område med tre zontyper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;stadsbygd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landsbygd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;sommarhusområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Internationella planeringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p241 ft9"&gt;I kommunplanen ska det enligt planlagen finnas riktlinjer för ett flertal olika teman. Mark som tas i anspråk för stads- och sommar- huszoner är en sådan punkt, liksom att ta tillvara jordbruksintressen. Det är även obligatoriskt att i planen behandla detaljhandel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;6 Att utveckla översiktsplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I detta kapitel presenterar vi vår syn på behovet av reformer för över- siktsplanering enligt PBL. Vi utvecklar på vilket sätt översiktsplanen kan underlätta för efterföljande planering och vad som är rimligt att uppnå inom ramen för översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Vårt uppdrag – att underlätta för efterföljande planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Vårt uppdrag är att utreda hur översiktsplaneringen kan utvecklas i syfte att öka förutsebarheten i efterföljande planering och i beslut som avser hur mark och vatten ska användas. I det ingår att utreda hur dialogen mellan stat och kommun i större omfattning kan klaras av inom ramen för översiktsplaneringen så att genomförandet av konkreta projekt underlättas. Enligt direktiven kan en delvis bindande översiktsplan vara ett sätt att åstadkomma ökad förutsebarhet. Därför behöver vi titta särskilt på det. I direktiven lyfter regeringen även fram att dagens översiktsplaner inte ger tillräcklig vägledning och att det är oklart om de kan anses aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Uppgiften att öka översiktsplanens vägledande funktion och se till att planen hålls aktuell leder vidare till att det behövs tydliga ställ- ningstaganden från såväl stat som kommun. Det förutsätter att redo- visningen i kommunernas översiktsplaner är tydlig och lätt att förstå samtidigt som staten behöver ge klara besked om de statliga intressena i planeringen. För att planerna ska vara aktuella behöver såväl planer- ingen som dialogen mellan staten och kommunen ske kontinuerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Direktiven innehåller även flera begränsningar som påverkar våra förslag. Det får inte bli alltför omständligt att ta fram en översikts- plan och systemet måste vara hanterbart, oavsett i vilken kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft20"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;det ska tillämpas. Det måste även finnas tillräcklig flexibilitet i syste- met för att kunna avvika från den inriktning som angetts i planen, då behov och förutsättningar kan skifta med tiden. Förslagen får inte heller leda till väsentligt andra förutsättningar för planering enligt annan näraliggande lagstiftning. Processen ska även ge myndigheter och enskilda möjlighet att påverka översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Översiktsplanering ger möjlighet att planera för en hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Som utgångspunkt för våra förslag i kommande kapitel är det viktigt att ge en bild av översiktsplanens uppgift i plansystemet – att forma en långsiktigt hållbar utveckling för den fysiska miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;En utvecklingsstrategi för kommunen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Att i översiktsplanen lyfta fram en bild av vad kommunen har för kvaliteter, vart man strävar och på vilket sätt, ger en strategisk inrikt- ning och underlag för lokal och regional samverkan för flera olika sektorer. Översiktsplaner behöver utgå från omvärldsanalyser och mål för utvecklingen i ett nationellt, regionalt och mellankommunalt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Ställningstaganden till förändringar och utvecklingsbehov kräver ofta ett tidsperspektiv på &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år. Men den byggda miljön ska vanligen bestå under en längre tid än så. För att bedöma förutsättningarna för en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling behöver perspektivet vara be- tydligt längre. Det gäller exempelvis förhållningssätt till ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;En närmare vägledning för mark- och vattenanvändningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Översiktsplanen är övergripande till sin natur och kan därmed inte ge alla svar, men kunskapen om förutsättningarna som den bygger på behöver vara så ingående att planen kan ligga till grund för en hållbar utveckling. Översiktsplanen är inte produktionsförberedande och med-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;för därför i sig självt inte några direkta förändringar. En väl genom- arbetad, förankrad och aktuell översiktsplan underlättar däremot detalj- planering, bygglovshantering och andra tillståndsprövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Dialogen i översiktsplaneprocessen är viktig för efterföljande planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft9"&gt;Processen att ta fram en översiktsplan är betydelsefull för en effektiv planering. Genom dialogen mellan stat och kommun i översikts- planeprocessen är det möjligt att på en övergripande nivå klargöra om staten kan komma att motsätta sig kommunens efterföljande detaljplaneförslag. Därtill ges kommunmedlemmarna möjlighet att i dialogen tillföra kunskaper om värden och intressen som har bety- delse för hur bebyggelsen bör användas, utvecklas och bevaras. Beslut som grundar sig på genomarbetade och aktuella översikts- planer kan minska risken för överprövning och överklaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Utveckling som påverkar översiktsplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Översiktsplaneringen i kommunerna utgör en del av samhällsplaner- ingen i ett större sammanhang. Aktuella behov och önskemål styr vilka frågor som är i fokus. Kommunens ambitioner tillsammans med förändringar i närområdet, regionalt och globalt, påverkar översikts- planeringen. Tillsammans med den tekniska utvecklingen och till- gänglig kompetens sätter det ramar för vad som är möjligt att åstad- komma i planeringen. Nedan anger vi några utvecklingsriktningar som vi ser påverkar planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Klimatets förändringar berör oss som individer och samhället i stort. Översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg för att forma en klimat- smart struktur som främjar en vardag som leder till minskad klimat- påverkan. En medveten långsiktig planering behövs för att anpassa samhället till de klimatförändringar som märks redan i dag och för de som väntar i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;En digitaliserad planprocess skapar nya möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Digitaliseringen i samhället påverkar bebyggelseutvecklingen och våra befintliga strukturer utifrån bl.a. nya rese- och konsumtionsmöns- ter. Detta kommer i sig skapa nya angreppssätt för hur vi planerar. Det är dock svårt att förutse hur översiktsplanens form kommer att utvecklas på längre sikt. Oavsett digitalisering och standarder kom- mer översiktsplanen även framöver behöva anpassas till de lokala förutsättningarna. En digitaliserad planprocess ger dock nya möjlig- heter, bl.a. kan den främja dialogen om översiktsplanen och dess inriktning för efterföljande beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Ökad konkurrens om kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vi ser i den närmaste framtiden en fortsatt konkurrens om personer med kompetens för översiktsplanering. Dagens arbetskraft är betyd- ligt mer rörlig än tidigare generationer och konsultbranschen för plan- läggning växer. Ökade skillnader mellan olika delar av landet skapar därtill svårigheter för många kommuner att rekrytera efterfrågad kompetens. Kompetens inom och erfarenhet från centrala delar av plansystemet är av stor betydelse för den kontinuerliga översikts- planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Urbanisering och levande landsbygd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Även om huvuddelen av Sveriges befolkning väljer att bo i stads- miljöer är det tydligt att det finns ett ökat intresse av att bo och verka på våra landsbygder. Den digitala utvecklingen underlättar också möjligheterna att bo på en mindre ort, men ta del av och verka på en global marknad. Samtidigt medför den demografiska utvecklingen att kommunen har olika förutsättningar för att fullgöra sina upp- gifter. Översiktsplanen med sitt långsiktiga perspektiv är i detta sam- manhang ett viktigt planinstrument.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Starkare regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Den regionala nivån har varit omdebatterad i Sverige under många år. Regionfrågan, liksom kommunfrågan, har samtidigt varit föremål för reformer eller reformförsök i Danmark, Finland och Norge. Även om det finns stora variationer går länderna mot strukturrefor- mer för att bilda nya större regioner och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Regeringen beslutade nyligen en lagrådsremiss för utveckling av den regionala fysiska planeringen, liksom en proposition för en mer enhetlig organisation för det regionala utvecklingsansvaret i Sverige (prop. 2017/18:206). Dessa förslag ökar betydelsen av regionala och mellankommunala frågor i kommunernas översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Vår syn på reformbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft14"&gt;Översiktsplanen har en central funktion i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; och ska där- igenom tillgodose många olika behov. Kommittédirektiven innehåller flera anvisningar och riktlinjer för hur våra förslag om en utvecklad översiktsplanering bör utformas, antingen uttalade eller underför- stådda. Utöver de riktlinjer som framgår av våra direktiv menar vi att det finns fler behov som behöver tillgodoses för att en reform av den nuvarande ordningen ska bli framgångsrik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi gör inte anspråk på att redovisa alla de behov som en översikts- plan bör tillgodose. Det beror på att vårt uppdrag inte handlar om en förutsättningslös översyn av översiktsplaneringen, utan fram- för allt om att utveckla översiktsplanen så att den ger bättre förut- sättningar för den efterföljande planeringen. I det följande redogör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;för det reformbehov vi ser utifrån tre nyckelbegrepp; kontinuitet, god tillämpning och tydliga besked.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;Översiktsplanering behöver bedrivas kontinuerligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Att översiktsplanen hålls aktuell har enligt oss stor betydelse för att den ska ge tillräckligt stöd för efterföljande planering. En kontinuer- lig översiktsplanering bygger på att löpande komplettera översikts- planen utifrån förändrade behov och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Ökat politiskt engagemang och aktuellt planeringsunderlag från staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Att översiktsplaneringen bedrivs kontinuerligt påverkar förutsätt- ningarna för efterföljande planering. En förutsättning för kontinui- tet är politiskt engagemang i översiktsplaneringen. För det behövs rutiner som säkerställer att planeringen diskuteras regelbundet av den politiska ledningen och att staten fortlöpande tillhandahåller aktu- ellt planeringsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Befintliga planinstrument i PBL erbjuder flexibilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft74"&gt;De planinstrument som finns i PBL i dag är flexibla. Vi anser att dessa täcker de olika planeringsbehoven som finns i kommunerna. Vi ser dock behov av vägledning för att utveckla hur de olika plan- instrumenten kan användas i en kontinuerlig översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;PBL ska ge stöd för god tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Dagens stadsbyggande är ofta inriktat på förtätning och omvandling av redan ianspråktagen mark, vilket många gånger medför komplexa förutsättningar för planering och byggande. Genomförandet av olika byggprojekt förutsätter därigenom en mängd ställningstaganden, där olika tekniska och ekonomiska förutsättningar behöver balanseras mot de juridiska och politiska förutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Planen ska ge svar på en övergripande nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Översiktsplaneringen utgör en del av ett större planeringssystem, där de olika plannivåerna samverkar med varandra. För att systemet ska vara fungera på ett ändamålsenligt sätt behöver det finnas en balans mellan de resurser som planeringen tar i anspråk och den nytta som uppnås genom planen. I översiktsplanen bör kommunen klarlägga förutsättningarna för den efterföljande planeringen i sådan utsträckning att det i allt väsentligt står klart vad som kommer att krävas för att bebyggelsen ska kunna tillåtas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft29"&gt;Planens redovisning ska göra det möjligt att överblicka den tänkta utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;För att översiktsplanen ska fungera på avsett sätt behöver den vara tydlig. Samtidigt får planen inte bli så omfattande att de ställnings- taganden som görs skyms av redovisningar av olika planeringsförut- sättningar m.m. Det är en balansgång mellan behovet av att vara till- räckligt utförlig och att ändå ge förutsättningar för att alla ska kunna förstå och överblicka den inriktning för utveckling som planen ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft29"&gt;Planen behöver både ge stöd för efterföljande planering och möjlighet att hantera bygglov utan detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Trots betydande skillnader mellan kommunerna i landet när det gäller förutsättningarna för den fysiska planeringen, ska regelverket fungera över hela landet. I många kommuner sker exempelvis en stor del av byggandet utan stöd av en detaljplan, vilket medför delvis andra krav på översiktsplanens innehåll. Översiktsplanen behöver med andra ord utformas så att den ger stöd såväl för efterföljande detaljplanering som för att hantera bygglov utan detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Regelverket bör stödja en digital tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Regelverket bör även skapa goda förutsättningar för en övergång till digitala planeringsformer. En digital planering kan ge såväl myndig- heter som enskilda större möjlighet att bedöma vilka konsekvenser som planen kan tänkas ge upphov till. En gemensam digital platt- form kan underlätta planering över kommungränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft15"&gt;Staten behöver ge tydliga besked&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Översiktsplanen bör även i fortsättningen vara den arena där staten och kommunen kommer överens om de stora dragen när det gäller hur mark och vatten ska användas. För att en sådan överenskom- melse ska få reell betydelse, måste översiktsplanens innehåll vara till- räckligt tydligt för att konsekvenserna av planen ska kunna över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;blickas. Kraven på planens innehåll behöver därigenom vara ända- målsenligt utformade liksom kraven på länsstyrelsens yttranden i olika skeden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Tydliga besked om ingripandegrunderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft10"&gt;Staten behöver ge tydliga besked i de frågor som omfattas av statens tillsyn, dvs. ingripandegrunderna. Tydliga besked förutsätter att de statliga myndigheterna har förmåga att fullgöra den roll som PBL- systemet förutsätter. Länsstyrelsen har en särskilt viktig funktion i dialogen mellan staten och kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Tydlighet om mål och krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;Genomslaget för statliga intressen underlättas om mål och krav är tydligt formulerade. Kommunen behöver ges bättre förutsättningar för att kunna ta hänsyn till statens intressen, genom utvecklad väg- ledning och tydliga underlag. För bättre målstyrning inom staten be- höver prioriteringarna på nationell nivå klargöras. Både i Danmark och Norge finns förebilder för ett nationellt ramverk för kommunal planering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;7 En bindande översiktsplan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft14"&gt;Enligt våra direktiv ska vi utreda hur översiktsplaneringen kan utveck- las med inriktningen att översiktsplanen åtminstone delvis kan göras bindande. Syftet är att skapa ökad förutsebarhet, bl.a. för att för- bättra förutsättningarna för efterföljande planering och en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Frågan om en bindande översiktsplan har stor betydelse för våra förslag om hur översiktsplaneringen kan utvecklas. I detta kapitel redovisar vi därför vår syn på en bindande översiktsplan, som en grund för våra förslag i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Inledningsvis redogör vi för vad som avses med en bindande över- siktsplan. Sedan går vi igenom förutsättningarna för en bindande översiktsplan i avsnitt 7.2 och 7.3, för att därefter redogöra för våra överväganden om översiktsplanen bör göras bindande eller inte i av- snitt 7.4. Slutligen redogör vi i avsnitt 7.5 för våra överväganden när det gäller möjligheten att ändra kraven på bygglov genom översikts- planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Vad menas med att översiktsplanen ska vara bindande?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Inriktningen för en reform bör alltså, enligt direktiven, vara att över- siktsplanen åtminstone delvis kan göras bindande. Frågan är vad detta innebär i praktiken – för vem ska den vara bindande och på vilket sätt? När det gäller dessa frågor ger direktiven visserligen ingen konkret vägledning för hur våra förslag bör utformas, men däremot hur över- siktsplanen &lt;SPAN class="ft32"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;bör utformas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft20"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kravet på redovisning bör inte bli så omfattande att det blir om- ständligt för kommunen att göra en ny översiktsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Även om översiktsplanen i vissa avseenden görs bindande bör detta inte utesluta en annan markanvändning än den som har be- stämts i översiktsplanen; genom detaljplaneläggning bör det vara möjligt med en markanvändning som strider mot översiktsplanen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Översiktsplanen bör inte medföra väsentligt ändrade förutsättningar för planering enligt annan lagstiftning, t.ex. väglagen (1971:948) eller lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;I det följande redogör vi för några principiellt olika modeller, efter- som en översiktsplan kan vara bindande på flera olika sätt. Våra över- väganden om de olika modellerna finns i avsnitt 7.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;1. En översiktsplan som är bindande mot alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;En modell kan vara att planen görs bindande för alla. Kommunen skulle då bindas på så sätt att kommunen inte fick anta nya detalj- planer som stred mot översiktsplanen. Byggnadsnämnden skulle inte heller kunna ge lov i strid mot planen, annat än i fråga om små av- vikelser m.m. som är förenliga med planens syfte. Även enskilda skulle bindas av planen genom att bygglov eller andra tillstånd rela- terade till användningen av mark och vatten inte skulle kunna ges på ett sätt som stred mot översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Staten skulle också bindas av planen. Länsstyrelsen skulle inte kunna överpröva en detaljplan som var förenlig med översiktsplanen. Statliga myndigheter skulle inte heller kunna fatta beslut i strid med den markanvändning som bestämts i planen – naturreservat skulle inte kunna bildas och tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljö- balken och koncession för bearbetning av koncessionsmineral enligt minerallagen (1991:45) skulle inte kunna ges i strid med översikts- planen. Staten skulle inte heller kunna anta väg- och järnvägsplaner i strid med översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="p125dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346125x1.jpg/" id="p125img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;2. En översiktsplan som liknar områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Vi har även övervägt alternativet att översiktsplanen skulle ges samma verkan som områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Genom områdesbestämmelser kan kommunen reglera bl.a. grund- dragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ända- mål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken (4 kap. 42 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Förarbetena till ÄPBL (prop. 1985/86:1 s. 601 f.) anger både möj- ligheter och begränsningar när det handlar om att reglera grund- dragen i markanvändningen. Som exempel på markanvändningar ges olika nyttjanden såsom bebyggelse, fritidsanläggningar eller kom- munikationsleder. Det finns inget exempel som syftar till enbart be- varande eller skydd. Av propositionen (s. 105 f.) framgår vidare att kommunen inte genom områdesbestämmelser får avsätta områden för friluftsliv eller områden med skydd för särskilda naturvärden. Enligt förarbetena bör kommunen då i stället använda sig av bestäm- melser som i dag motsvaras av 7 kap. miljöbalken, t.ex. natur- eller kulturreservat. Det har inte varit lagstiftarens avsikt att områdes- bestämmelser som medför byggförbud med expropriativa effekter ska kunna antas utan att det samtidigt är möjligt att begära inlösen. Motiven till den valda ordningen framgår inte helt tydligt, men be- gränsningarna kan tänkas vara kopplade till egendomsskyddet i reger- ingsformen (2 kap. 15 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Den praktiska erfarenheten av områdesbestämmelser är i vissa avseenden mindre goda. Bland annat menade &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; att möjligheterna att reglera grunddragen ibland används på fel sätt (SOU 2005:77 s. 519 f.). Svårigheterna gäller bl.a. att kommunerna direkt eller indirekt inför bestämmelser som är utformade som ett byggnadsförbud. Att det finns svårigheter att använda områdesbestäm- melser på detta sätt framgår av flera regeringsbeslut där områdes- bestämmelser har upphävts.&lt;SPAN class="ft113"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vidare anses det inte vara möjligt att ange att ett område ska användas som naturmark.&lt;SPAN class="ft113"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;M91/3189, 3190/9, M94/4904/9, In96/1146/PL, M 2000/1611/Hs/P, M6006/327/F/P.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 23 mars 2016 i mål nr P &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8900–15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; ansåg att de omfattande problemen vid tillämp- ningen talade för att det var tveksamt att behålla möjligheten att re- glera grunddragen genom områdesbestämmelser, huvudsakligen på grund av de svårbegripliga rättsverkningarna för sakägarna. Vidare menade kommittén att eftersom den fullständiga lämplighetspröv- ningen inte genomförts kunde sakägarna inte förutse vilka eventuella rättigheter eller skyldigheter som bestämmelserna ger. Områdesbe- stämmelserna fungerar då närmast som ett nybyggnadsförbud, varför kommittén ansåg att regleringsmöjligheten borde tas bort (betänkan- det s. 525 f.). Regeringen ansåg dock att möjligheten att reglera grund- dragen borde behållas (prop. 2009/10:170 del 1 s. 221).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;Egendomsskyddet medför att det är svårt att med bindande verkan ange en markanvändning i översiktsplanen som innebär restriktioner i förhållande till den pågående användningen. Kommunen skulle då behöva ersätta en fastighetsägare för restriktioner som begränsar möj- ligheten att förfoga över dennes fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft29"&gt;3. Översiktsplanen som avtal mellan stat och kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Ett tredje alternativ vi har övervägt kan beskrivas som ett avtal mel- lan staten och kommunen. Alternativet kan sägas vara en variant av de s.k. planeringsbeskeden som infördes i PBL 2017 (jfr avsnitt 3.2). Alternativet innebär att länsstyrelsen skulle vara förhindrad att upp- häva detaljplaner som har stöd i översiktsplanen, om inte länsstyrel- sen i relevanta delar framfört invändningar under processen när över- siktsplanen tas fram. Kommunen skulle alltså kunna förlita sig på att staten inte motsatte sig den angivna bebyggelseutvecklingen i vidare mån än vad länsstyrelsen redovisat under översiktsplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;I princip kan detta alternativ sägas vara en vidareutveckling av den ordning som redan gäller, där länsstyrelsen förväntas godta det som anges i översiktsplanen om inte länsstyrelsen framfört invändningar i granskningsyttrandet. Skillnaden ligger i att länsstyrelsen skulle vara formellt bunden av planen, om inte länsstyrelsen reserverat sig mot innehållet eller satt upp vissa villkor för att planen ska kunna godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;I detta alternativ skulle planen inte binda kommunen. Om kom- munen skulle anta en detaljplan i strid med det som har bestämts i översiktsplanen, skulle länsstyrelsen liksom i dag kunna besluta om att detaljplanen ska överprövas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Även detta alternativ innehåller utmaningar. Framför allt handlar det om att planen behöver göras så tydlig att länsstyrelsen ges reella möjligheter att bedöma om planens innehåll står i konflikt med in- gripandegrunderna. Kan inte länsstyrelsen bedöma detta bör länssty- relsen varna för att det finns risk för att staten kommer att motsätta sig efterföljande detaljplaner. Det skulle sannolikt medföra att läns- styrelsen i praktiken sällan eller aldrig skulle kunna godta översikts- planen utan invändningar, eftersom redovisningen i en översiktsplan sällan är så detaljerad att det är möjligt att fullt ut bedöma hur bebyg- gelsen förhåller sig till ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;4. En översiktsplan som endast är bindande för vissa delfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Vidare skulle översiktsplanens bindande verkan kunna begränsas till vissa delfrågor. I våra direktiv anges att kommunens möjligheter att ändra de ordinarie kraven på bygglov behöver förenklas. Enligt reger- ingen ska vi således överväga om det är möjligt att låta kommunen införa bindande föreskrifter i översiktsplanen som gör det möjligt att i vissa fall minska de ordinarie kraven på bygglov. I vissa fall kan det enligt regeringen även vara lämpligt att enkelt kunna öka kraven på bygglov, t.ex. när bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Det kan även diskuteras om det vore lämpligt att genom över- siktsplanen slutligt pröva vissa frågor av övergripande karaktär, t.ex. vissa allmänna intressen som ska beaktas vid planläggningen enligt 2 kap. PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft74"&gt;Andra tankar om vilka delfrågor som skulle kunna regleras med bindande verkan i en översiktsplan kan fås genom att studera vad som kan bestämmas i andra länder, t.ex. i Norge (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;5. En översiktsplan av norsk modell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Som vi har redovisat i avsnitt 5.2.1 är den norska &lt;SPAN class="ft52"&gt;kommuneplanen &lt;/SPAN&gt;två- delad, med en bindande arealdel och en samhällsdel som inte är bind- ande. Genom arealdelen fastställer kommunen vilken markanvänd- ning som tillåts för framtida åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Genom arealdelen kan kommunen även besluta vissa ytterligare bestämmelser för markanvändningen (§ &lt;NOBR&gt;11–9&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft67"&gt;plan- og bygningsloven&lt;/SPAN&gt;):&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Krav på detaljplan för vissa områden eller vissa åtgärder, bl.a. att det ska finnas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;områdesregulering &lt;/SPAN&gt;innan &lt;SPAN class="ft69"&gt;detaljregulering &lt;/SPAN&gt;kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Krav på innehållet i genomförandeavtal, t.ex. antalet bostäder i ett område, största och minsta lägenhetsstorlek eller att kommunen ska ha förköpsrätt för att köpa en viss andel av bostäder till mark- nadspris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Krav för utformning av anordningar för vattenförsörjning, avlopp och vägar i samband med nya bygg- eller anläggningsåtgärder, bl.a. förbud mot eller påbud av vissa tekniska lösningar. Bland annat kan krav ställas på anslutning till fjärrvärme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Krav på utbyggnad för att säkra tillgången på samhällsservice, tek- nisk infrastruktur och grönstruktur innan ett område får tas i bruk och när ett område tidigast får bebyggas, bl.a. i fråga om ordnings- följd när olika områden får bebyggas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Gränser för vilka områden som får bebyggas, utbyggnadsvolym, funktionskrav, bl.a. tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, platser för lek och utevistelse, skyltar, reklam, parkering, friköp av parkeringsplatser och att befintliga bostäder inte får tas i anspråk för något annat ändamål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Miljökvalitet, estetik, natur, landskap och grönstruktur samt i fråga om tillfälliga och lätt flyttbara konstruktioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Krav på hänsyn som ska tas till bevarande av existerande bebyg- gelse och annan kulturmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Krav på förutsättningar som ska klaras och belysas i efterföljande reglering, bl.a. om uppföljning och tillsyn av miljöfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft9"&gt;För vissa slag av markanvändning kan kommunen även besluta om vissa undantag från den användning som anges i planen, t.ex. om till- låtligheten av ekonomibyggnader för lantbruk och rennäring. För byg- gande inom strandskyddsområden kan kommunen även bestämma om vissa undantag från de regler som normalt gäller eller om strängare regler. Kommunen kan även besluta om användning och skydd för vatten samt vissa förutsättningar för vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="p129dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346129x1.jpg/" id="p129img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Ytterligare alternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Det finns naturligtvis andra modeller för hur översiktsplanen kan göras bindande. Däremot bör de alternativ som vi redogjort för vara tillräckliga som utgångspunkt för våra överväganden om översikts- planen bör göras bindande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Bakgrunden till att den nuvarande översiktsplanen inte är bindande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om normgivningsmakten i reger- ingsformen utgör inte längre något hinder mot en bindande över- siktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft10"&gt;När ÄPBL tillkom 1987 ansågs det vara en nödvändighet att det ut- tryckligen framgick att översiktsplanen inte var bindande. Sedan dess har emellertid bestämmelserna i regeringsformen ändrats. Norm- givningsmakten bör enligt vår mening inte längre utgöra något hin- der mot en bindande översiktsplan. I detta avsnitt utvecklar vi moti- ven till denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Vissa frågor ska enligt huvudregeln normalt regleras i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Med normgivningsmakt avses rätten att besluta om rättsregler, dvs. sådana regler som är bindande för enskilda och myndigheter och som gäller generellt. I regeringsformen, förkortad RF, benämns sådana regler föreskrifter (prop. 2009/10:80 s. 216). Normgivningsmakten regleras i huvudsak i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Enligt RF ska föreskrifter meddelas genom lag om de avser för- hållandet mellan enskilda och det allmänna. Detta förutsätter att före- skrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (8 kap. 2 § första stycket 2 RF). Föreskrifter om användningen av mark- och vatten- områden och om bebyggelse hör till sådana frågor som avses i bestäm- melsen. Riksdagen kan dock bemyndiga regeringen att meddela sådana föreskrifter, förutsatt att föreskrifterna inte avser vissa frågor som saknar relevans i detta sammanhang (jfr 8 kap. 3 § RF). Om riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft11"&gt;bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en kommun att meddela föreskrifter i ämnet, s.k. subdelegation (8 kap. 10 § RF). Sub- delegation måste dock gå via regeringen och riksdagen kan inte dele- gera normgivningsmakt direkt till en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft33"&gt;Bestämmelserna om normgivningsmakten är anledningen till att det uttryckligen framgår av PBL att översiktsplanen inte är bindande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;I förslaget till plan- och bygglag som regeringen remitterade till Lagrådet 1983 fanns ingen bestämmelse om att översiktsplanen inte skulle vara bindande. I stället föreslog regeringen en lydelse med inne- börden att alla kommuner skulle bedriva en översiktlig fysisk planer- ing, som skulle komma till uttryck i en översiktsplan. Planen skulle ange grunddragen av användningen av mark- och vattenområden i hela kommunen samt riktlinjer för bebyggelseutvecklingen (1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;§ första stycket i det remitterade förslaget). I viss mån var det alltså otydligt vilken verkan ett ställningstagande i översiktsplanen skulle få.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Lagrådet diskuterade i sitt yttrande om översiktsplanen skulle kunna utgöra föreskrifter i regeringsformens mening. Enligt den då- varande regleringen i RF kunde normgivningsmakt bara delegeras till en kommun när det gällde vissa särskilt utpekade frågor, och frågor om användningen av mark- och vattenområden omfattades inte av den möjligheten. Dessutom skulle kommunens rätt att fatta beslut om översiktsplanen grundas direkt på en lagbestämmelse, och inte via ett bemyndigande från regeringen. Om översiktsplanen kunde anses utgöra föreskrifter, skulle förslaget till ÄPBL således inte vara förenligt med RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;Enligt Lagrådet kunde det inte uteslutas att översiktsplanen skulle kunna utformas på ett sätt som gjorde att översiktsplanen i realiteten skulle bli bindande för de tillämpande myndigheterna, exempelvis om planen innehöll bestämda direktiv av typen ”ingen bebyggelse får tillkomma”. Lagrådet ansåg att argumenten för att översiktsplanen inte till någon del skulle kunna utgöra normgivning inte var invänd- ningsfria och att förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning (jfr prop. 1985/86:1 bil. s. &lt;NOBR&gt;207–215).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Den föredragande departementschefen avfärdade kritiken och redogjorde i propositionen för sin syn på varför han ansåg att det före- slagna plansystemet i alla delar var förenligt med RF (prop. 1985/86:1 s. &lt;NOBR&gt;87–93).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Under riksdagsbehandlingen yttrade sig Konstitutionsutskottet över förslaget till ÄPBL. Utskottet menade att det inte var accepta- belt om det efter riksdagsbehandlingen skulle kvarstå en osäkerhet om ÄPBL var förenligt med grundlagen (KU 1985/86:8 y). Mot denna bakgrund förordade Bostadsutskottet vissa justeringar i lagförslaget i avsikt att undanröja oklarheterna. Utskottet föreslog bl.a. att det uttryckligen skulle framgå av ÄPBL att översiktsplanen inte är bin- dande. Efter ny remiss godtogs förslaget av Lagrådet med några mindre justeringar. Av den beslutade lagen framgick därför uttryckligen att översiktsplanen inte skulle vara bindande för myndigheter och en- skilda (jfr 1 kap. 3 § första stycket ÄPBL). Bestämmelsen överfördes senare till nya PBL och finns numera i 3 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft29"&gt;Förutsättningarna för subdelegation har förändrats sedan ÄPBL tillkom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Som framgått av redogörelsen ovan medgav RF inte att översikts- planen gjordes bindande när ÄPBL tillkom. Enligt vår uppfattning har emellertid förutsättningarna för s.k. subdelegation förändrats på ett avgörande sätt sedan dess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Vid tillkomsten av ÄPBL var utrymmet för subdelegation mindre än vad det är i dag. Liksom i dag gällde huvudregeln att föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna, under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldighe- ter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (8 kap. 2 § första stycket 2 RF). I dag kan emellertid riksdagen bemyndiga regeringen att meddela sådana före- skrifter inom alla lagområden, såtillvida föreskrifterna inte medför annan rättsverkan av brott än böter, vissa skatter eller konkurs eller utsökning (8 kap. 3 § första stycket RF). Innan 8 kap. RF ändrades den 1 januari 2011 (prop. 2009/10:80, bet. 2009/10:KU19) kunde så- dana föreskrifter enbart delegeras inom vissa särskilt utpekade om- råden som räknades upp i dåvarande 8 kap. 7 § RF. Den dåvarande bestämmelsen gav inget stöd för den subdelegation som behövs om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p484 ft12"&gt;översiktsplanen skulle utgöra normgivning.&lt;SPAN class="ft55"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Efter ändringen av reger- ingsformen 2011 är alltså subdelegation möjlig inom alla områden, så länge föreskrifterna inte medför annan rättsverkan av brott än böter, vissa skatter eller konkurs eller utsökning.&lt;SPAN class="ft55"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;Mot bakgrund av de ändrade reglerna för subdelegation i RF är just denna fråga alltså inte längre något hinder för att införa en bind- ande översiktsplan. Däremot skulle ett beslut om en översiktsplan som har bindande rättsverkan fortfarande utgöra en föreskrift enligt RF, vilket innebär att en rätt för kommunen att besluta om en sådan föreskrift skulle behöva delegeras först från riksdagen till regeringen och sedan vidare till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Förutsättningar som har betydelse för om översiktsplanen kan och bör göras bindande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Fördelar med en bindande översiktsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft10"&gt;Vilka argument talar då för att översiktsplanen ska göras bindande? I detta avsnitt ska vi sammanfatta några av de fördelar som vi ser med en bindande översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Minskad osäkerhet kring statens intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft14"&gt;Som framhålls i våra direktiv har det stor betydelse för effektiviteten i hela &lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; att staten och kommunen i vissa avseenden är överens om hur mark och vatten bör användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Många statliga intressen har stor betydelse för hur marken kan användas. I de planeringssituationer då statliga intressen är otydliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Bestämmelsen medgav bl.a. subdelegation av föreskrifter som avsåg utformning av byggna- der, anläggningar och bebyggelsemiljö eller tillståndsplikt i fråga om åtgärder med byggnader och anläggningar. Den dåvarande möjligheten till subdelegation motiverades av behovet att kunna ta in den dåvarande byggnadsstadgans mera detaljbetonade regler om byggande samt före- skrifter i Svensk byggnorm 1975 i en eller flera regeringsförfattningar (prop. 1975/76:209 s. 162 f.). Vid tillkomsten av den dåvarande bestämmelsen erinrade Konstitutionsutskottet om att bestämmelsen inte skulle omfatta annat än detaljbetonade föreskrifter (jfr Lagrådets ytt- rande i prop. 1985/86:1 bil. s. 209). Den dåvarande bestämmelsen gav därför inget stöd för norm- givning genom översiktsplanen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Att grundlagsändringen medförde en viss utökning av riksdagens möjligheter att delegera före- skriftsrätt till regeringen, särskilt när det gäller kommunernas verksamhet, framgår av reger- ingens uttalanden, jfr prop. 2009/10:80 s. 222 och 271.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;blir det svårt för kommunen att förutse hur staten kommer att för- hålla sig till kommunens anspråk. Det exempelvis kan handla om att det är svårt att bedöma vad som är möjligt i förhållande till ett riks- intresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, om det är otydligt vad det är för värden som utgör grunden för riksintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft14"&gt;Som översiktsplaneringen fungerar i dag är det, enligt direktiven, vanligt förekommande att staten och kommunen inte i tillräcklig grad löser ut konflikter inom ramen för översiktsplaneringen. Väsentliga ställningstaganden om vad som utgör en lämplig markanvändning skjuts i stället på framtiden. Förutsättningarna för efterföljande pla- nering blir därmed otydliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;Vi anser att en bindande översiktsplan bör kunna bidra till ökad tydlighet kring statens intressen, förutsatt att det läggs fast i lag vilka frågor det är som ska prövas genom planen. Det staten inte uttryck- ligen har motsatt sig i översiktsplanen skulle då vara avgjort inför efter- följande planering, vilket i sin tur skulle leda till ökad förutsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft33"&gt;Ökad tydlighet kring de övergripande förutsättningarna klargör förutsättningarna för detaljplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;Som framhålls i direktiven har de statliga myndigheterna ofta detal- jerade synpunkter när det gäller hur bebyggelse bör lokaliseras, pla- ceras och utformas i enskilda byggprojekt, även när staten inte har framfört några invändningar om den avsedda användningen under arbetet med översiktsplanen. Länsstyrelsens ”veto” när det gäller de s.k. ingripandegrunderna i detaljplaneringen innebär att även grund- läggande strukturfrågor – som bör vara avgjorda genom översikts- planen – kan komma att ifrågasättas i detaljplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Om vissa frågor kan redas ut med bindande verkan genom över- siktsplanen, bör det bli tydligare vad det är som återstår att pröva i efterföljande planering och prövning. En bindande översiktsplan kan sägas klarlägga förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen i den efterföljande planeringen. Tydligare förutsättningar bör även ge bättre förutsättningar för att detaljplaneringen ska kunna ske effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft33"&gt;Tydligare planeringsförutsättningar leder till minskad risk för byggherren och ökad konkurrens inom byggsektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Många byggprojekt som förutsätter en detaljplan initieras av enskilda byggherrar. Att ta fram en detaljplan är emellertid förenat med stora kostnader, inte minst när det gäller att klarlägga de tekniska förutsätt- ningarna för den avsedda bebyggelsen. Arbetet är även förenat med risker, där avgörande förutsättningar för att det önskade projektet ska kunna genomföras ibland kan klaras ut först sent i projektet. Exem- pelvis kan förutsättningarna för att upphäva strandskydd i vissa fall avgöras först genom att en detaljplan antas, vilket innebär stora ris- ker för förgävesprojektering (jfr avsnitt 10.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Stora risker medför att många mindre aktörer i byggsektorn i dag saknar förutsättningar för att genomföra projekt som förutsätter detaljplaneläggning (jfr SOU 2015:105 s. 151). De otydliga planer- ingsförutsättningarna gör att endast aktörer med tillräckligt med kapital har resurser för att inleda en planläggning. Tydliga förutsätt- ningar bör leda till att fler aktörer tar initiativ till planläggning, vilken i sin tur skapar förutsättningar för en effektiv konkurrens i hela byggsektorn (jfr 2 kap. 3 § första stycket 4 PBL). Tydliga planerings- förutsättningar kan alltså få stor betydelse för frågor långt utanför &lt;NOBR&gt;PBL-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Som framhålls i direktiven kan kommunen genom tidig planering skapa bättre beredskap för förändringar, exempelvis när det gäller kommunala investeringar i infrastruktur som krävs för att möjlig- göra en exploatering. Det bör bidra till ett snabbare genomförande när en exploatör vill genomföra ett byggprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft12"&gt;Även dessa aspekter bör kunna anses vara en del av nyttan med en bindande översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Svårigheter med att åstadkomma en bindande översiktsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Även om RF:s bestämmelser om normgivningsmakten inte längre bör utgöra något hinder för en bindande översiktsplan (jfr avsnitt 7.2), kan det naturligtvis finnas andra skäl till att översiktsplanen inte bör göras bindande. I detta avsnitt sammanfattar vi olika förutsättningar som har betydelse för om översiktsplanen kan och bör göras bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Redogörelsen utgör en sammanfattning av innehållet i &lt;SPAN class="ft29"&gt;bilaga 6&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Det är svårt att i översiktsplanen säkerställa att marken är lämplig för ett visst ändamål redan i översiktsplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;Det finns begränsningar i hur långt prövningen av lämplighet kan drivas inom ramen för översiktsplanen, om inte de underlag som krävs för prövningen ska bli orimligt omfattande. Bakgrunden är att mark vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked en- dast får tas i anspråk för att bebyggas om marken från allmän syn- punkt är lämplig för ändamålet (2 kap. 4 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;En antagen detaljplan innebär att marken prövats lämplig för det ändamål som har bestämts i planen. Planen kan sägas utgöra en garanti för att marken kan användas för det avsedda ändamålet, på så vis att bygglov i princip inte får vägras för en åtgärd som förenlig med planen. Detta medför att det är färre allmänna intressen som behöver prövas vid en ansökan om bygglov inom ett område med detaljplan, än vad som gäller i ett område som saknar detaljplan. Detaljplanen har alltså den fördelen att vissa frågor inte prövas igen inom ramen för bygg- lovet (jfr 13 kap. 2 § första stycket 8 PBL). Ibland krävs emellertid ett omfattande utredningsarbete under detaljplaneprocessen för att avgöra om marken är lämplig för bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft14"&gt;Detaljplanens ”avskärande funktion” medför frågor om vilken funktion en bindande översiktsplan bör ha. Om kommunen redan i översiktsplanen ska kunna garantera att området verkligen är lämp- ligt för det tänkta ändamålet, behöver kraven på utredning vara om- fattande. En sådan ordning skulle enligt vår uppfattning leda till att kraven på underlag och utredning blir olämpligt stora. Enligt vår upp- fattning medför utredningskravet att det är få allmänna intressen som kan prövas fullt ut genom översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="p136dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346136x1.jpg/" id="p136img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Den miljöbedömning som ska ske enligt MKB- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; ställer stora krav på underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft9"&gt;Såväl &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;MKB-direktivet&lt;SPAN class="ft113"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt; &lt;/SPAN&gt;innehåller krav på att en miljöbedömning ska ske av vissa planer och program respektive vissa verksamheter och åtgärder. Kraven i direktiven påverkar vilket under- lag som behöver tas fram för att översiktsplanens miljöpåverkan, som genomförandet av planen kan antas medföra, ska kunna bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft11"&gt;Att göra en miljöbedömning för en kommuntäckande översikts- plan är en omfattande uppgift. Om översiktsplanen med bindande verkan ska kunna ange att viss mark är lämplig för olika typer av miljö- störande verksamhet, innebär kraven i &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; att miljöbedöm- ningen blir så omfattande att arbetet sannolikt blir ogörligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;I översiktsplanen prövas i praktiken enbart förekommande allmänna intressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft9"&gt;När frågor enligt PBL prövas ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (2 kap. 1 § PBL). I praktiken prövas emellertid endast allmänna intressen i en översiktsplan. Däremot får översikts- planen indirekt stor betydelse även för enskilda intressen, genom att planen anger kommunens uppfattning om vilken betydelse olika allmänna intressen har. Det får stor betydelse vid den avvägning mot förekommande enskilda intressen som sker i efterföljande planering och prövning (jfr 2 kap. 1 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;Det finns inga praktiska möjligheter för kommunen att överblicka och bedöma alla förekommande enskilda intressen inom ramen för översiktsplaneprocessen. Ett bindande ställningstagande i översikts- planen riskerar att hamna i konflikt med proportionalitetsprincipen, som innebär att åtgärder inte får gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Principen har stöd i bl.a. Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedöm- ning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, senast ändrat genom Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Det behövs nya former för att säkerställa statens intressen om översiktsplanen görs bindande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;PBL utgår från att det är en kommunal angelägenhet att planlägga an- vändningen av mark och vatten enligt lagen, det s.k. kommunala plan- monopolet (1 kap. 2 § PBL). Länsstyrelsen har dock möjlighet att upphäva en detaljplan, om planen kan antas strida mot någon av ingri- pandegrunderna. Länsstyrelsen har dock ingen möjlighet att upphäva en översiktsplan, vilket bl.a. beror på att den inte är bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Om översiktsplanen ska ges bindande verkan, behöver det stat- liga inflytandet i översiktsplaneringen se annorlunda ut än vad det gör i dag. Det är dock förenat med svårigheter att ge länsstyrelsen möjlighet att upphäva en översiktsplan helt eller delvis. En lösning kan vara att ta efter den ordning som gäller i bl.a. Norge, där översikts- planen inte kan antas så länge de statliga myndigheterna och kommu- nen inte är överens (jfr avsnitt 5.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Den enskildes civila rättigheter behöver kunna prövas i domstol och den enskilde behöver ha tillgång till effektiva rättsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft10"&gt;Om översiktsplanen görs bindande för efterföljande beslut, skulle detta innebära att det i planen sker en prövning av den enskildes civila rättigheter på det sätt som avses i Europakonventionen. Det kan exempelvis handla om att en planerad verksamhet kommer att medföra att de boende tvingas tåla vissa olägenheter eller att en fastighetsägare hindras i hur marken kan användas. En sådan prövning av ägarens civila rättigheter förutsätter i sin tur en rätt till domstolsprövning enligt artikel 7 i konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Vi menar att det kan ifrågasättas om laglighetsprövningen enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft9"&gt;13 kap. kommunallagen är tillräcklig i dessa fall för att uppfylla konventionens krav på effektiva rättsmedel. Det beror i huvudsak på att den materiella prövningen av det överklagade beslutet är begrän- sad och att klagorätten grundar sig på kommunmedlemskap och inte på om beslutet angår vederbörande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Alternativet skulle vara att ersätta laglighetsprövningen med en fullständig eller mer begränsad materiell prövning. Detta skulle å andra sidan öppna upp för att domstolen ges möjlighet att överpröva kom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft10"&gt;munfullmäktiges uppfattning om vad som utgör en långsiktigt önsk- värd utveckling i kommunen, vilket skulle kunna ifrågasättas utifrån det kommunala planmonopolet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En bindande översiktsplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan behöver kunna överklagas i sak&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft74"&gt;Även Århuskonventionens krav på att miljöorganisationer ska kunna överklaga vissa beslut har betydelse för om översiktsplanen kan och bör göras bindande. Laglighetsprövningen ger enligt vår uppfattning inte tillräckliga möjligheter för dessa organisationer att få sina intres- sen prövade, om översiktsplanen görs bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Det finns risk för att kommunen inte vill låsa fast sig för ett visst alternativ, om valet är bindande för efterföljande beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Fysisk planering handlar i hög grad om att göra avvägningar mellan olika konkurrerande anspråk på hur mark och vatten ska användas. Att slå fast att ett visst område ska användas för t.ex. bostäder inne- bär samtidigt ett ställningstagande mot en annan användning. Vi ser en risk för att kommunerna skulle undvika att ta tydlig ställning till vad som utgör en önskvärd utveckling, om valet blir bindande för den efterföljande planeringen. Den ökade tydlighet som utrednings- uppdraget syftar till riskerar därmed att få motsatt effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Egendomsskyddet innebär rätt till ersättning för vissa situationer när pågående markanvändning försvåras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Om översiktsplanen görs bindande, kan det medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Det kan exempelvis handla om att byggnadsnämnden måste vägra bygglov för återuppbyggnad av en nedbrunnen byggnad, med hänvisning till att översiktsplanen anger att marken ska användas för ett annat ändamål. Det kan även handla om att planen anger att ett område ska användas som friluftsområde, varigenom fastighetsägaren förhindras att utveckla en befintlig verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;I sådana situationer behöver egendomsskyddet i bl.a. RF beaktas. En bindande översiktsplan kan alltså medföra att kommunen behöver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft12"&gt;ersätta en fastighetsägare för de begränsningar som översiktsplanen medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En bindande översiktsplan förutsätter ändringar i de regelverk som styr andra planeringsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;I våra direktiv anges att den omständigheten att översiktsplanen ut- vecklas inte bör medföra väsentligt ändrade förutsättningar för pla- nering enligt annan lagstiftning, t.ex. väglagen eller lagen om byg- gande av järnväg. Direktiven får förstås som att regeringen anser att det inte är önskvärt att planering enligt annan lagstiftning ska vara be- roende av att den önskade verksamheten eller åtgärden måste vara förenlig med den gällande översiktsplanen för att kunna tillåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vi bedömer att det inte är möjligt att åstadkomma en bindande översiktsplan utan att samtidigt göra omfattande ändringar i de regel- verk som styr andra planeringsformer. Även denna omständighet talar emot en bindande översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Överväganden om en bindande översiktsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;I föregående avsnitt har vi redogjort för både fördelar och svårigheter som behöver beaktas om översiktsplanen ska göras bindande. När det gäller de svårigheter som vi har identifierat kan dessa i stora drag sammanfattas i följande punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Det är inte ändamålsenligt att i översiktsplanen driva lämplighets- prövningen så långt att den användning som anges i planen kan anses vara lämplig i alla avseenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Ska översiktsplanen göras bindande för efterföljande planering behöver såväl enskilda som miljöorganisationer ges rätt att över- klaga planbeslutet i sak, dvs. inte bara genom laglighetsprövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Om översiktsplanen begränsar förutsättningarna för pågående markanvändning på en viss plats, kan den skada som uppstår för fastighetsägarna i vissa fall behöva kompenseras ekonomiskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="p140dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346140x1.jpg/" id="p140img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Det är svårt att förena en bindande översiktsplan med den öns- kade inriktningen att en utvecklad översiktsplanering inte bör med- föra väsentligt ändrade förutsättningar för planering enligt annan lagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft11"&gt;Mot denna bakgrund ska vi nu redovisa våra överväganden när det gäller förutsättningarna för att införa en bindande översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Nackdelarna överväger med identifierade alternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I avsnitt 7.1 identifierade vi några principiellt olika alternativ för ut- formningen av en bindande översiktsplan. Nedan redovisar vi våra överväganden kring de olika alternativen, mot bakgrund av redogö- relsen i avsnitt 7.3 över sådana förutsättningar som har betydelse för om översiktsplanen kan och bör göras bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;1. En översiktsplan som är bindande för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;En modell som binder såväl kommunen som staten och enskilda inne- håller flera uppenbara svårigheter. En översiktsplan som innebär att kommunen inte får besluta om detaljplaner i strid med översiktspla- nen eller att byggnadsnämnden inte får ge lov för åtgärder som inte är förenliga med planen leder sannolikt snabbt till omfattande låsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Det är i praktiken omöjligt att förutse alla anspråk och behov som kan tänkas uppstå, när det gäller hur bebyggelsen ska utvecklas och mark och vatten användas under den tid som en översiktsplan bör gälla. En översiktsplan som är bindande för ”alla” skulle sannolikt leda till att kommunen försöker säga så lite som möjligt i planen, för att förhindra att planen måste ändras så snart som nya anspråk och önske- mål uppstår. En sådan plan är enligt vår mening uppenbart olämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Det gäller inte om översiktsplanen enbart görs bindande för sådana delfrågor som inte har någon betydelse för annan planering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;2. En översiktsplan som liknar områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Alternativet att utforma översiktsplanen så att den får samma effekt som områdesbestämmelser innebär att det skulle vara möjligt att reglera grunddragen i markanvändningen. Har kommunen slagit fast att ett område ska få användas för bebyggelse eller en ny väg, skulle den övergripande användningen inte behöva omprövas i efterföljande skeden. Som vi redovisat i avsnitt 7.1 är emellertid erfarenheterna av om- rådesbestämmelser som reglerar grunddragen mindre goda, framför allt eftersom de ofta tillämpas som byggnadsförbud av kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi anser att kommunen bör kunna reglera grunddragen över hela kommunens yta, om översiktsplanen ska kunna reglera användningen med bindande verkan på det sätt som vi nu skisserat. Det innebär att kommunen lämpligen även bör kunna ange att marken ska användas som ett frilufts- eller naturområde och för liknande ändamål. Egen- domsskyddet i RF skulle emellertid medföra att kommunen då skulle behöva ersätta fastighetsägaren, om beslutet medför att pågående mark- användning försvåras. En översiktsplan som bara kan reglera grund- dragen när det handlar om bebyggelse, fritidsanläggningar, kommuni- kationsleder och andra jämförliga ändamål (jfr 4 kap. 42 § PBL), skulle sannolikt vara svår att tillämpa för kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Som vi redovisat i avsnitt 7.3.2 finns det även svårigheter med att säkerställa att marken är lämplig för ett visst ändamål i planen. Det leder till att de frågor som kan prövas slutligt på detta sätt sannolikt skulle vara få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Sammanfattningsvis ser vi svårigheter med en översiktsplan som liknar områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;3. Översiktsplanen som avtal mellan stat och kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Vi har även övervägt om det finns förutsättningar för att stärka över- siktsplanens roll som avtal mellan staten och kommunen, t.ex. att länsstyrelsen inte skulle få ingripa mot åtgärder som är förenliga med översiktsplanen. Vi ser dock svårigheter med att begränsa utrymmet för länsstyrelsens överprövning på det sättet. Bland annat ser vi en risk för att länsstyrelsen i praktiken ofta skulle behöva varna för att en viss fråga inte slutligt kan bedömas i översiktsplanen, utan att frå- gan i stället behöver utredas ytterligare i efterföljande planering. Om det i översiktsplanen inte går att bedöma att en viss åtgärd är förenlig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p515 ft14"&gt;med ingripandegrunderna skulle länsstyrelsen förmodligen behöva ha kvar möjligheten att överpröva detaljplanen för att kunna bevaka att bebyggelsen blir lämpligt utformad i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;Mot den bakgrunden anser vi att detta alternativ inte heller är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En översiktsplan som endast är bindande för vissa delfrågor, och 5. En översiktsplan av norsk modell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft14"&gt;Den norska lösningen är intressant genom att den möjliggör en flexibel reglering, på så vis att vissa företeelser kan regleras såväl i kommun- planen som i områdesregulering eller detaljregulering. Samtidigt skulle en sådan reform medföra omfattande förändringar i andra regelsystem, exempelvis vem som ska ha ansvar för beslut i infrastrukturfrågor och möjligheten för staten att i vissa fall gripa in och ta över ansvaret för planeringen från kommunen. En översiktsplan av norsk modell innebär således ett omfattande reformarbete som förutsätter genom- gripande reformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;Samtidigt är det inte möjligt att överföra ett annat system direkt till svenska förhållanden, eftersom förutsättningarna skiljer sig åt i flera avseenden. Skillnaderna består bl.a. i konstitutionella förutsätt- ningar, planeringstraditioner och vad som utgör kommunala och stat- liga uppgifter. En utvecklad översiktsplanering behöver även i övrigt utformas med hänsyn till förhållandena i Sverige, t.ex. geo- och demo- grafiska förutsättningar, hur regelverket i övrigt är uppbyggt och hur befintliga detaljplaner och områdesbestämmelser är utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;Även om det finns många förtjänster med en norsk lösning har vi inte haft möjlighet att överblicka konsekvenserna av en så omfattande reform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Som nämnts kan en översiktsplan även utformas så att den bara är bindande för vissa delfrågor, exempelvis för att ändra omfattningen av kraven på bygglov. Den frågan behandlar vi i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det finns svårigheter med alla de alternativ som vi har identifierat och att fördelarna inte uppväger de nackdelar som respektive alternativ för med sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="p143dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346143x1.jpg/" id="p143img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Översiktsplanen bör inte vara bindande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Översiktsplanen bör inte göras bindande för efter- följande beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Som vi har redogjort för i avsnitt 7.3.1 ser vi flera fördelar med ett system där vissa övergripande frågor kan läggas fast i översiktsplanen, som sedan inte behöver prövas på nytt i en detaljplan eller i ett bygglov. Däremot kräver en sådan ordning en genomgripande reform av såväl &lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; som annan lagstiftning. Vi bedömer att en sådan reform skulle förutsätta ett omfattande omställningsarbete hos framför allt kommunerna och länsstyrelserna, vilket i sin tur skulle ta kraft och resurser från det arbete med konkreta utvecklingsprojekt som sker kontinuerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Många av de allmänna intressen som utgör grunden för kommu- nens arbete med planläggning är svåra att hantera i översiktsplanen. Dels förutsätter många av intressena ett omfattande underlag för att det ska vara möjligt att pröva om en viss markanvändning eller åtgärd är förenlig med det allmänna intresset. Dels är det ofta otydligt vad det allmänna intresset innebär i praktiken, exempelvis vilka åtgärder som medför en påtaglig skada på ett riksintresse eller om risken för olyckor blir så hög att den inte längre kan tålas. Detta gör det svårt för kommunen att slutligt pröva de allmänna intressena redan i över- siktsplanen. I stället behöver frågorna belysas ytterligare i efterfölj- ande planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft9"&gt;Vi bedömer att det inte är möjligt att åstadkomma en bindande översiktsplan som stämmer överens med riktlinjerna i våra kommitté- direktiv. I synnerhet gäller detta ambitionen att en utvecklad över- siktsplan inte bör medföra väsentligt ändrade förutsättningar för pla- nering enligt annan lagstiftning. Som exempel kan nämnas att det är svårt att förena en bindande översiktsplan med att Trafikverket även i fortsättningen ska kunna besluta i frågor som avser vägar och järn- vägar. I sådana fall skulle det antagligen vara en bättre lösning att göra som i Norge. Där ansvarar de statliga myndigheterna för att planera och ta fram underlag, men där planbeslutet fattas av kommunen.&lt;SPAN class="ft113"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Staten kan dock i vissa fall överta den kommunala planeringen genom &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;statliga arealplaner&lt;/SPAN&gt;, bl.a. när genomförandet av viktiga statliga eller regionala &lt;NOBR&gt;utbyggnads-,&lt;/NOBR&gt; anläggnings- eller skydds- åtgärder gör det nödvändigt (se vidare avsnitt 5.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;tolkar emellertid kommittédirektiven som att vi inte bör lägga för- slag i den riktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft33"&gt;Översiktsplanen bör inte göras bindande – ökad nytta för efterföljande planering bör kunna uppnås inom ramen för dagens system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Vi bedömer att nyttan med att införa en bindande översiktsplan inte är så stor att nyttan motsvarar den arbetsinsats och de olägenheter i övrigt som kommer att uppstå i samband med genomförandet av re- formen. Dessutom anser vi att det bör vara möjligt att utveckla den nuvarande översiktsplaneringen på ett sätt som skapar bättre förut- sättningar för efterföljande planering än vad de nuvarande bestäm- melserna ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;De egenskaper och funktioner som efterfrågas i direktiven bör enligt vår uppfattning i allt väsentligt kunna uppnås inom ramen för de principer som bär upp det nuvarande &lt;NOBR&gt;PBL-systemet.&lt;/NOBR&gt; Denna lös- ning innebär även att de omställningsproblem som kan tänkas upp- stå blir mindre än vad som skulle vara fallet med en bindande över- siktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;Vi anser att erfarenheterna av 30 år med översiktsplanering enligt PBL har skapat en god grund för hur översiktsplaneringen bör be- drivas för att ge ett gott stöd för efterföljande planering. Översikts- planeringen i landet fungerar på många håll bra och på andra håll sämre. Som vi tidigare har konstaterat finns det brister i kontinuiteten på flera håll (avsnitt 4.1). Vi kan även konstatera att &lt;NOBR&gt;PBL-bestämmelserna&lt;/NOBR&gt; i sig ger dåligt stöd för en ändamålsenlig översiktsplanering. I de fall då översiktsplaneringen fungerar väl är detta inte nödvändigtvis regel- systemets förtjänst utan snarare att kommunerna har hittat ett ända- målsenligt arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;Vi menar att det finns god potential för att utveckla det nuva- rande systemet för översiktsplanering. Sammantaget handlar det om att dels utveckla kontinuiteten i översiktsplaneringen, dels säkerställa att översiktsplanen innehåller de uppgifter som behövs för att ge goda förutsättningar för efterföljande planering. Våra förslag utvecklar vi i kapitel &lt;NOBR&gt;8–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Att ändra kraven på bygglov genom översiktsplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Av kommittédirektiven framgår att vi ska utreda förutsättningarna för att kommunen genom översiktsplanen ska kunna ändra omfatt- ningen av kraven på bygglov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Kommunens möjligheter att ändra vilka åtgärder som kräver bygg- lov förutsätter i dag att frågan regleras med en bestämmelse i en detalj- plan eller genom områdesbestämmelser. I våra direktiv framhålls att det i dag är relativt ovanligt att kommunen ändrar kraven på bygglov och att det kan leda till att kraven på bygglov inte motsvarar behovet av en förprövning från samhällets sida, vilket i sin tur medför oönskad administration. Det kan enligt direktiven exempelvis handla om kra- ven på bygglov på landsbygden för komplementbyggnader i anslut- ning till en- och tvåbostadshus. Enligt direktiven kan det i vissa fall även vara lämpligt att öka kraven på bygglov, exempelvis när bebyg- gelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;För- och nackdelar med att reglera bygglovsplikten i översiktsplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft29"&gt;Fördelar med att reglera bygglovsplikten i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vi menar att det bör vara konstitutionellt möjligt att åstadkomma en ordning där kommunen kan reglera omfattningen av kraven på bygg- lov i översiktsplanen. Det finns flera fördelar med en sådan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Det blir lättare för kommunen att anpassa kraven på byggloven till behoven. Minskade krav på bygglov förenklar för byggherren genom mindre administration. Ökade krav medför å andra sidan att det blir lättare att bevara värdefulla kulturmiljöer. I detta av- seende tror vi att kommunernas behov av att kunna skydda vär- defulla kulturmiljöer är större, jämfört med behovet av att kunna minska kraven på bygglov i syfte att underlätta för den enskilde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Det blir lättare att reglera bygglovsplikten på ett enhetligt sätt. Eftersom det i dag krävs en detaljplan eller områdesbestämmelser för att ändra bygglovsplikten, aktualiseras även en mängd andra frågor som inte har med bygglovsplikten att göra. Bland annat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="p146dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346146x1.jpg/" id="p146img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft9"&gt;krävs att kommunen samråder med berörda sakägare m.fl. Där- igenom kan det bli omständligt för kommunen att ändra omfatt- ningen av kraven på bygglov. Områdesbestämmelser får bara om- fatta begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan (4 kap. 41 § PBL). Detsamma gäller för en detaljplan, som dessutom förutsätter att många andra frågor regleras än bara bygglovsplikten (jfr 4 kap. 5 och 32 §§ PBL). Genom översikts- planen skulle kommunen kunna ändra kraven på bygglov för ett stort antal fastighetsägare i ett sammanhang, oberoende av om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft10"&gt;i dag finns en detaljplan eller inte. Därmed blir det lättare för kom- munen att utforma kraven på bygglov på ett likartat och rättvist sätt inom hela kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Klara gränser gör det lättare att bedöma vad det är som gäller för den enskilde, vilket översiktsplanen kan bidra till. Som vi upp- märksammade i vårt första delbetänkande kan det i dag vara svårt att förstå vilka åtgärder som omfattas av krav på bygglov utanför detaljplan. Rättssäkerhetsaspekter talar för att kraven på bygglov behöver vara tydliga – den enskilde måste i förväg kunna förstå huruvida denne måste söka bygglov för en liten tillbyggnad, en kom- plementbyggnad, en mur eller ett plank (SOU 2017:64 s. 164 f.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Nackdelar med att reglera bygglovsplikten i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft12"&gt;Det finns även flera nackdelar om bygglovsplikten skulle kunna regleras i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det kan bli svårt att acceptera för den enskilde, om översiktspla- nen är bindande i vissa avseenden men inte i andra. Bestämmelser om att ändra krav på bygglov i en översiktsplan kommer att ut- göra föreskrifter. Sådana får inte överklagas. Det kan då uppstå frågor om det är lämpligt att de delar av planen som är bindande inte får överklagas, medan de delar av planen som enbart är väg- ledande får överklagas (förutsatt att de nuvarande bestämmelserna behålls, jfr 13 kap. 1 § PBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Bestämmelserna om lov är redan i dag svåra att överblicka. Det kommer sannolikt att bli ännu svårare att förstå vilka krav som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Föreskrifter kan i vissa fall normprövas respektive lagprövas av myndighet och domstol, jfr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kap. 10 § och 11 kap. 14 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;egentligen gäller, om krav på bygglov regleras både i PBL, PBF, i översiktsplanen samt i en detaljplan eller genom områdesbestäm- melser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Europakonventionen ger enskilda rätt till domstolsprövning när deras civila rättigheter prövas. Denna rätt tryggas i dag genom kraven på bygglov, genom att ett bygglov kan överklagas till dom- stol. Om kommunen undantar en åtgärd från kravet på bygglov kan åtgärden i stället kräva en anmälan till byggnadsnämnden, varpå berörda grannar enligt rådande rättsläge inte längre har samma möjligheter att få sina civila rättigheter prövade (jfr 9 kap. 16 § och 13 kap. 15 § PBL). Det finns alltså risk för att grannarnas rättig- heter behöver tryggas på något annat sätt, om kraven på bygglov minskar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Även statens intressen säkerställs i vissa avseenden genom kraven på bygglov, t.ex. genom att statliga myndigheter har möjlighet att överklaga beslut om lov för åtgärder som riskerar att skada de in- tressen som myndigheten har att bevaka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Normgivningsmakt kan i nu aktuella hänseenden inte delegeras direkt till kommunerna, utan måste ske via regeringen genom s.k. subdelegation (8 kap. 2 och 3 §§ RF). En rätt för kommunen att ändra kraven på bygglov genom en översiktsplan kan alltså inte grundas direkt på bestämmelserna i PBL. Det medför att bestäm- melserna om översiktsplanen kan bli svårare att överblicka, när viss reglering behöver ske genom förordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;I det följande ska vi utveckla innebörden av dessa aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft29"&gt;Det är inkonsekvent om översiktsplanen får överklagas i vissa avseenden, men inte i andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;En kommun får i dag genom en detaljplan eller områdesbestämmelser besluta om vissa undantag från kraven på bygglov. Det gäller emeller- tid inte om bygglovsprövningen är nödvändig för att tillvarata gran- nars intressen eller allmänna intressen (9 kap. 7 § PBL). Om kom- munen beslutar om lättnader i förhållande till de ordinarie kraven på bygglov, i strid med grannarnas önskemål, kan den som berörs av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="p148dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346148x1.jpg/" id="p148img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft12"&gt;planen eller områdesbestämmelserna överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen (13 kap. 2 a och 8 §§ PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Om kommunen med bindande verkan ges möjlighet att reglera kraven på bygglov i översiktsplanen, kommer planen att utgöra före- skrifter på det sätt som avses i 8 kap. regeringsformen (avsnitt 7.2).&lt;SPAN class="ft91"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter får inte överklagas. Den som anser att en bygglovspröv- ning behövs skulle alltså inte ha någon möjlighet att få denna frågad prövad i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Som vi har redogjort för i föregående avsnitt anser vi att det inte är lämpligt att göra översiktsplanen bindande, i vart fall inte när det gäller andra frågor än att kunna ändra kraven på bygglov genom pla- nen. Även om översiktsplanen bör vara vägledande i fortsättningen, anser vi att kommunens beslut liksom i dag bör kunna överklagas. Det kan då ifrågasättas om det är lämpligt att de delar av översikts- planen som enbart är vägledande får överklagas, medan planen i den del den är bindande inte får överklagas. Från den enskildes perspek- tiv kan en sådan ordning sannolikt vara svår att förstå. Alternativet att planen inte alls skulle få överklagas skulle enligt vår uppfattning vara olämpligt, såväl från demokratisk synpunkt som från rättssäker- hetssynpunkt. Alternativet att även tillåta att föreskrifter skulle få överklagas, skulle å andra sidan innebära en nyordning i svensk rätt med konsekvenser som vi har svårt att överblicka.&lt;SPAN class="ft113"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Bygglovskraven är svåra att överblicka redan i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Huvudreglerna om bygglovsplikt för byggnader omfattar fem olika typer av åtgärder; Nybyggnad, tillbyggnad och tre olika ändrings- åtgärder. Därefter finns det, lite beroende på hur man räknar, &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; sär- skilda regler som innehåller undantag från huvudreglerna om bygg- lovsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Kommunens rätt att reglera omfattningen av kraven på bygglov, m.m. genom en detaljplan eller områdesbestämmelser hänger samman med att sådana beslut inte anses utgöra föreskrif- ter. Beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser utgör i stället förvaltningsbeslut (jfr bet. BoU 1986/87:1 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;31–39).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Det finns visserligen andra sätt att tillgodose rättssäkerhetsintresset. Enligt ordningslagen (1993:1617) finns en möjlighet för länsstyrelsen att upphäva kommunala ordningsföreskrifter som strider mot den lagen (3 kap. 13 § OL). En liknande lösning skulle kunna övervägas för att säkerställa att kommunens föreskrifter om bygglov är förenliga med bestämmelserna i PBL. Vi bedömer emellertid att en länsstyrelseprövning gör det svårt att fullt ut säkerställa att föreskrif- terna blir lämpligt utformade i förhållande till de förutsättningar som kan råda i det enskilda fallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="p149dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346149x1.jpg/" id="p149img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;I teorin är systemet relativt enkelt och överblickbart. När det nu successivt har införts flera undantag som är tillämpliga för olika åt- gärder, ibland för olika typer av byggnader och på olika platser, har systemet i stället blivit allt mer komplext. Att det i vissa fall finns krav på anmälan och i vissa andra fall ett krav på planenlighet, bidrar till komplexiteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Möjligheten att överblicka vad som gäller kompliceras av att bestämmelserna är placerade dels i 9 kap. PBL, dels i 6 kap. PBF. Där- utöver har kommunen möjlighet att själv öka respektive minska om- fattningen av kraven på bygglov genom detaljplan respektive områdes- bestämmelser, vilket ytterligare bidrar till komplexiteten (9 kap. 7 och 8 §§ PBL respektive 6 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; a §§ PBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vi befarar att det kommer att bli ännu svårare för den enskilde att förstå vilka krav som egentligen gäller, om kraven även ska kunna ändras genom översiktsplanen. En sådan regleringsmöjlighet skulle även medföra en risk för att kommunen meddelar sinsemellan mot- stridiga krav på bygglov, i alla fall om de nuvarande reglerna där kra- ven på bygglov kan ändras i en detaljplan eller genom områdes- bestämmelser behålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Boverket har haft i uppdrag att utreda ytterligare undantag från kraven på bygglov.&lt;SPAN class="ft91"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I rapporten Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL uppmärksammar Boverket den utveckling som skett sedan nya PBL trädde i kraft. Boverket konstaterar att antalet undantag har ökat över tid och att dessa nu omfattar allt fler åtgärder. Därigenom har systemet med bygglov blivit allt mer komplext och svåröverskådligt. Boverket anser att denna utveckling är oroväckande (Boverkets rap- port 2017:26 s. 44).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Under remissen av rapporten har flera remissinstanser framfört att de delar Boverkets uppfattning.&lt;SPAN class="ft113"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Flera av remissinstanserna ger uttryck för att det finns ett stort behov av en samlad översyn av regel- verket. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar på att de senaste åren har präglats av en ständig förändring av PBL i syfte att förändra regelverket, men att resultatet, trots de goda avsikterna att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Regeringens beslut den 16 mars 2017, dnr N2017/02045/PBB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bland dessa kan nämnas Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen), Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Riksantikvarieämbetet, Högskolan Dalarna, Länsstyrelserna i Öster- götlands, Stockholms, Hallands respektive Gävleborgs län, Vaxholms kommun, Haninge kom- mun, Sveriges Kommuner och Landsting, Fastighetsägarna, Sveriges Arkitekter och Villaägarnas riksförbund (remissammanställningen i regeringsärendet N2017/06521/SPN).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="p150dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346150x1.jpg/" id="p150img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;förenkla, i stället har blivit att PBL nu är en mycket svårläst lagstift- ning. SKL menar att PBL nu har kommit till ett ohållbart läge. Enligt SKL kan ytterligare förändringar inte ske genom ytterligare detalj- förändringar utan sammanhang. Flera andra remissinstanser framför liknande synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Rätten till domstolsprövning behöver tryggas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Byggnadsverk ska lokaliseras, placeras och utformas så att den avsedda användningen eller byggnadsverket inte påverkar omgivningen på ett sätt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller bety- dande olägenhet på annat sätt (jfr 2 kap. 9 § PBL). Det gäller oavsett om en åtgärd kräver bygglov eller inte. Den som anser sig vara utsatt för olägenheter till följd av att någon har byggt på ett sätt som inte är förenligt med denna bestämmelse, kan begära att byggnadsnämn- den förelägger om rättelse eller rivning (jfr 11 kap. 5 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Som redan nämnts har flera undantag införts från kraven på bygglov under senare år, däribland de s.k. Attefallsreglerna i 9 kap. 4 &lt;NOBR&gt;a–4&lt;/NOBR&gt; c §§. Reglerna medför att det normalt är möjligt att utan bygglov uppföra komplementbyggnader i anslutning till en- och tvåbostadshus, att göra små tillbyggnader på sådana hus och att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Dessa åtgärder får vanligtvis strida mot de begräns- ningar som kan finnas i en detaljplan. För dessa åtgärder gäller i stället ett krav på anmälan till byggnadsnämnden (6 kap. 5 § PBF). Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet (13 kap. 15 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Enligt Europakonventionen har den vars civila rättigheter berörs av ett beslut rätt till domstolsprövning av beslutet. Lagrådet ifråga- satte redan i samband med införandet av Attefallsreglerna om de lever upp till Sveriges åtaganden om rätt till domstolsprövning enligt Europakonventionen. Mark- och miljööverdomstolen har därefter i flera domar&lt;SPAN class="ft39"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;åsidosatt den nuvarande begränsningen av rätten att överklaga beslut om startbesked i anmälningsärenden. Domstolen hän- visar i domarna till att Europakonventionen ger närboende rätt att överklaga sådana beslut för Attefallsåtgärder i de fall besluten berör deras civila rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 23 februari 2016 i mål nr P &lt;NOBR&gt;1948-15&lt;/NOBR&gt; och den 1 december 2017 i mål nr P &lt;NOBR&gt;1646-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Att bygga är vanligtvis förenat med stora kostnader. Byggherren har därmed ett befogat intresse av att det som byggs inte behöver rivas efter kort tid, oavsett om det som byggs förprövas genom ett bygglov eller inte. Vi anser att det är mer effektivt att avgöra tvister i förväg, snarare än att riva eller på annat sätt rätta misstag i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft74"&gt;Vi menar att dessa aspekter behöver beaktas när ytterligare un- dantag från kraven på bygglov övervägs. Det gäller både i fråga om grannars rätt till domstolsprövning när deras civila rättigheter prövas och byggherrens intresse av att det som byggs kan stå kvar, även om grannarna har invändningar mot bygget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft29"&gt;Även statliga intressen tryggas genom bygglovsprövningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Många statliga anläggningar representerar stora investeringar. Det gäl- ler exempelvis vägar och järnvägar, flygplatser och militära övningsom- råden. Ofta genererar denna verksamhet buller eller andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (jfr 2 kap. 3 § miljöbalken). Enligt principen att det är förorenaren som ska betala (&lt;SPAN class="ft33"&gt;Polluter Pays Principle&lt;/SPAN&gt;) är det alltid den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åt- gärderna. Om verksamheten vid statens anläggningar medför skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön, är det alltså i första hand verksamheten som ska begränsas. Det kan exempelvis handla om att begränsa hastigheten på en väg intill en bostad eller att sätta upp bullerskydd för att minska störningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Fler undantag från kraven på bygglov kan – beroende på vilka åt- gärder undantagen avser – medföra att nya byggnader tillkommer i lägen som innebär att verksamheten vid statliga anläggningar kan på- verkas negativt. Kravet på bygglov innebär vanligtvis att den berörda myndigheten ges möjlighet att yttra sig inför byggnadsnämndens beslut. Det ger bättre förutsättningar för att de statliga intressena ska beaktas i prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Även denna aspekt behöver beaktas när ytterligare undantag från kraven på bygglov övervägs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="p152dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346152x1.jpg/" id="p152img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft33"&gt;Normgivningsmakt måste delegeras via regeringen, vilket kommer göra bestämmelserna om översiktsplanen svårare att överblicka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft9"&gt;Som redan nämnts kommer översiktsplanen att utgöra föreskrifter på det sätt som avses i 8 kap. regeringsformen, om kommunen med bindande verkan ges möjlighet att reglera kraven på bygglov i över- siktsplanen. Normgivningsmakt – när det gäller förhållandet mellan enskilda och det allmänna och det handlar om skyldigheter för den enskilde – får inte delegeras direkt genom lag. Sådan normgivnings- makt måste delegeras via regeringen (8 kap. 2 och 3 §§ RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;Det är alltså inte möjligt att direkt i PBL införa bestämmelser som ger kommunen möjlighet att besluta om ändringar i kraven på bygg- lov genom bestämmelser i översiktsplanen. Om kommunen ska ges rätt att besluta om sådana föreskrifter, kommer en del av regelverket om översiktsplanen att behöva placeras på förordningsnivå. Det med- för att bestämmelserna som handlar om översiktsplaner riskerar att bli svårare att överblicka eftersom dessa bestämmelser i dag är sam- lade i 3 kap. PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Översiktsplanen bör inte användas för att variera kraven på bygglov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är för närvarande inte lämpligt att ge kommunen möjlighet att reglera omfattningen av kraven på bygglov genom föreskrifter i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft12"&gt;Det behövs en översyn av bestämmelserna om lov i plan- och bygglagen innan ytterligare förändringar sker i regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft29"&gt;Bestämmelserna om bygglov, marklov och rivningslov behöver ses över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft10"&gt;Under flera år har det skett omfattande förändringar i bestämmelserna om bygglov i PBL. Dessa ändringar har gjort att det i dag är svårt att överblicka reglerna. Det gäller inte bara för enskilda, utan även för dem som ska tillämpa regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;I likhet med vad Boverket framför i rapporten om altaner, sol- cellspaneler och solfångare anser vi att den utveckling som har skett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;En bindande översiktsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;när det gäller 9 kap. PBL är oroväckande. Liksom flera av de remiss- instanser som yttrat sig över rapporten anser vi att 9 kap. PBL behöver ses över innan ytterligare förändringar övervägs i dessa bestämmelser, åtminstone när det handlar om åtgärder som medför att komplexi- teten ökar ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;Som Boverket framför ställer lagstiftningen inte några uttryckliga kunskapskrav på den som ansöker om bygglov. Ett misstag kan leda till kännbara och kostsamma tillsynsingripanden och byggsanktions- avgifter i efterhand för den enskilde. Mot denna bakgrund behöver regelverket utformas med hänsyn till den enskildes möjligheter att kunna överblicka vilka åtgärder som är tillåtna och vad som kräver tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft29"&gt;I nuläget är det inte lämpligt att ge kommunen möjlighet att ändra kraven på bygglov genom översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Bestämmelserna i 9 kap. PBL kommer att bli än mer komplexa om kommunen ges möjlighet att i översiktsplanen reglera kraven på bygg- lov. Att bemyndigandet av grundlagstekniska skäl måste gå över regeringen, för att möjliggöra en sådan reglering, är en försvårande omständighet i sammanhanget. Vi ser en överhängande risk för att det blir ännu svårare för den enskilde att göra rätt, om komplexiteten i regelverket ökar ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Enligt vår uppfattning behöver en reform, som innebär att kom- munen ges möjlighet att ändra kraven på bygglov genom översikts- planen, samordnas med en översyn av hur systemet av bestämmel- serna om bygglov ser ut i övrigt. Vi bedömer att en sådan översyn innebär ett omfattande arbete och att det inte finns förutsättningar för att göra detta inom ramen för vårt nuvarande utredningsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det inte lämpligt att föreslå för- ändringar i denna riktning, särskilt när det nu finns en utbredd sam- syn bland flera centrala myndigheter och organisationer om behovet av en översyn av bestämmelserna i 9 kap. PBL. Även de ofta långa ledtiderna i översiktsplaneringen talar mot förändringar i nuläget, eftersom sådana förändringar i nuläget sannolikt skulle behöva änd- ras inom ramen för en översyn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;P class="p547 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;I detta kapitel presenterar vi våra förslag för att främja att över- siktsplanen hålls aktuell genom att planeringen sker kontinuerligt. I kapitlet behandlas även processen för att ta fram eller ändra en översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En aktuell översiktsplan kräver kontinuitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Enligt våra direktiv ska vi föreslå åtgärder som säkerställer att över- siktsplanerna hålls aktuella. Att översiktsplanen hålls aktuell har stor betydelse för att den ska ge tillräckligt stöd för efterföljande planer- ing, vilket vi har konstaterat i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vi ser ett behov av en mer framåtsyftande aktualitetsprövning för att öka engagemanget och främja en kontinuerlig övesiktsplanering. Vi föreslår att detta ska ske i en planeringsstrategi (avsnitt 8.1.2). Att kommunfullmäktige antar en planeringsstrategi bör vara en förut- sättning för att översiktsplanen ska anses vara aktuell (avsnitt 8.1.3). För att säkerställa att översiktsplanen ger tillräcklig vägledning för efterföljande planering, bör vissa äldre översiktsplaner upphöra att gälla (avsnitt 8.1.4). En kontinuerlig översiktsplanering är en förut- sättning för enkla och effektiva detaljplaneprocesser. Om kommu- nen inte håller planen aktuell, blir en naturlig följd att kommunen inte heller kan tillämpa det enklare standardförfarandet (avsnitt 8.1.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="p156dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346156x1.jpg/" id="p156img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Fler åtgärder behövs för att främja kontinuiteten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft29"&gt;Flera reformer har gjorts för att översiktsplanerna ska hållas aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Att översiktsplanen hålls aktuell har stor betydelse för att planen ska kunna ge tillräcklig vägledning för efterföljande beslut. Kravet på att planen ska hållas aktuell tillkom med ÄPBL 1987 och motiverades bl.a. av de skilda uppgifter som översiktsplanen avsågs att få. I pro- positionen till ÄPBL framhölls att det bör ligga i varje kommunens intresse att hålla planen aktuell (prop. 1985/86:1 s. 462). Den före- dragande departementschefen menade att kommunfullmäktige i början av varje mandatperiod, eller minst varannan period, borde ta upp översiktsplanen till en helhetsbedömning och fatta ett beslut om översiktsplanens aktualitet.&lt;SPAN class="ft113"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Till följd av aktualitetskravet ansågs det vara överflödigt att införa bestämmelser om giltighetstid eller bestämmelser om att planen ska omprövas med vissa intervall. Bestämmelser om att kommunfullmäktige skulle ta ställning till översiktsplanens aktualitet varje mandatperiod och att länsstyrelsen skulle tillhandahålla en sammanfattande redogörelse infördes dock 1996, efter förslag från Plan- och byggutredningen (prop. 1994/95:230 och SOU 1994:36). Det löste emellertid inte pro- blemet med inaktuella översiktsplaner i avsedd utsträckning. PBL- kommittén föreslog därför att syftet med aktualitetsprövningen skulle tydliggöras (jfr SOU 2005:77 s. 429 och 463 f.). Kommitténs förslag ledde dock inte till några lagändringar i denna del. I och med ikraft- trädandet av nya PBL 2011 infördes krav på att länsstyrelsen på eget initiativ och minst en gång varje mandatperiod skulle redovisa sina synpunkter avseende statliga och mellankommunala intressen till kommunen för att främja kommunernas aktualitetsprövning (prop. 2009/10:170 del 1 s. 189).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft29"&gt;Det finns fortfarande brister i aktualitetsprövningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Som vi tidigare har redovisat är det svårt att bedöma i vilken ut- sträckning som kommunerna aktualitetsprövar sina översiktsplaner (avsnitt 4.1). Trots tidigare reformer är bilden fortfarande att aktua- litetsprövningen inte sker i den omfattning som lagstiftaren tänkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Eftersom mandatperioderna endast omfattade tre år när ÄPBL tillkom menade departements- chefen alltså att aktualiteten åtminstone skulle omprövas vart sjätte år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="p157dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346157x1.jpg/" id="p157img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;sig. Om översiktsplanen ska kunna ge den vägledning som behövs för efterföljande beslut behöver planen hållas aktuell. Det har, enligt vår mening, stor betydelse för plansystemets effektivitet. PBL bör därför ändras för att säkerställa kontinuiteten i översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En planeringsstrategi ger energi åt översiktsplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kommunfullmäktige ska senast 15 månader efter ordi- narie val besluta om en planeringsstrategi. I strategin ska full- mäktige ta ställning till ändrade planeringsförutsättningar av bety- delse för översiktsplanens aktualitet. Vidare ska fullmäktige ta ställ- ning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen och planens aktualitet i olika delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft9"&gt;Efter att planeringsstrategin beslutats ska kommunen skicka strategin till Boverket, länsstyrelsen, berörda kommuner, region- planeorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Sam- tidigt tas bemyndigandet bort att regeringen får meddela före- skrifter om att kommunen ska skicka beslut om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft12"&gt;Planeringsstrategin ska göras tillgänglig på kommunens webb- plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;Fullmäktiges beslut om planeringsstrategi ska få överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kom- munallagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;Som uttryckts i samband med tidigare reformer anser vi att det ligger i kommunens eget intresse att översiktsplanen hålls aktuell. Men vi anser därtill att en kontinuerlig översiktsplanering, med en aktuell översiktsplan, är av stor betydelse för plansystemets effektivitet. Av den anledningen föreslår vi att kommunen varje mandatperiod ska anta en planeringsstrategi. I strategin ska kommunfullmäktige ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen samt till om den gällande översiktsplanen är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Planeringsstrategin blir en del av kommunens översiktsplanering. Den kan därmed jämställas med sådana mål och riktlinjer för kom- munens verksamhet som ska beslutas av kommunfullmäktige (jfr 5 kap. 1 § kommunallagen). Det ansluter till den nuvarande ordningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;i PBL (jfr 3 kap. 27 § PBL). Planeringsstrategin är alltså en utveckling av dagens krav på aktualitetsprövning som preciserar vilka moment som ska ingå i prövningen och som sätter in prövningen i ett sam- manhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Vi anser att begreppet aktualitetsprövning inte speglar det fram- åtsyftande synsätt som krävs för en kontinuerlig översiktsplanering. Ett mer framåtsyftande begrepp och innehåll kan öka det politiska engagemanget och samtidigt vara ett verktyg för att informera kommunmedlemmarna och staten om kommunens intentioner för utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Kommunfullmäktiges syn på fortsatt arbete med översiktsplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Benämningen planeringsstrategi signalerar att det handlar om en övergripande inriktning för översiktsplanearbetet, och inte enbart en fråga om aktualitetsprövning. Vi menar att kommunfullmäktige i planeringsstrategin bör redogöra för sin syn på kommunens fort- satta arbete med översiktsplaneringen. Det kan exempelvis handla om att översiktsplanen bör revideras i vissa avseenden, att en för- djupning bör tas fram för en tätort eller stadsdel, eller att arbete ska påbörjas med att se över den kommunomfattande översiktsplanen. Det innefattar inte krav på att kommunfullmäktige ska ange &lt;SPAN class="ft32"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;arbetet ska bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;Planeringsstrategin ska inkludera bedömningen av översiktsplanens aktualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Planeringsstrategin ska inkludera kommunens bedömning av över- siktsplanens aktualitet. Det innebär liksom i dag att fullmäktige ska ta ställning till om planens intentioner fortfarande är giltiga (prop. 1994/95:230 s. 115). Det är översiktsplanen i dess helhet som ska bedömas, dvs. även fördjupningar och tillägg till planen. Planer- ingsstrategin innebär i sig inte att översiktsplanen ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Att kommunen bedömer att översiktsplanen i delar behöver kompletteras genom en ändring behöver inte betyda att översikts- planen i sin helhet inte är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Översiktsplanen kan vara delvis aktuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Enligt Boverkets uppföljning av PBL finns det en osäkerhet kring vad som händer om kommunen bedömer att översiktsplanen inte är aktuell. Denna osäkerhet har vi fått bekräftad i vår dialog med be- rörda aktörer. Det finns därför skäl att klargöra att planen kan vara aktuell i vissa delar, även om det finns brister i aktualiteten i andra delar. Exempelvis kan översiktsplanens inriktning för en viss tätort eller planens rekommendationer för hur ett visst allmänt intresse bör beaktas ha upphört att vara aktuella. Att översiktsplanen inte är aktuell i alla avseenden bör inte tolkas som att planen förlorar sin vägledande funktion i övrigt. Vi anser att ett mer nyanserat synsätt på planens aktualitet kan göra det lättare att resonera om att delar av planen behöver ses över och utvecklas. Av den anledningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;att kommunfullmäktige i planeringsstrategin ska ta ställning till om översiktsplanen är helt eller delvis aktuell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft29"&gt;Att ta tillvara erfarenheterna av hur planen tillämpats och redogöra för förändrade förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;I motiveringen av införandet av aktualitetsprövningen angavs att ett naturligt led i den kontinuerliga översiktsplaneringen är att löpande följa upp och utvärdera översiktsplanens effekter i olika avseenden. I en sådan uppföljning ingår t.ex. att utvärdera översiktsplanens värde som styrinstrument för efterföljande detaljplanering och bygg- lov, liksom att följa upp och analysera statliga myndigheters beslut. Det är naturligt att sådana uppföljningar tillsammans med analyser av nya förutsättningar regelbundet ställs samman och kontinuerligt tas upp till politisk diskussion i lämpliga former (prop. 1994/95:230 s. 66).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Som underlag för kommunfullmäktiges beslut om planerings- strategin bör kommunen bilda sig en uppfattning om hur översikts- planen har tillämpats. Eftersom förutsättningarna och behoven ser så olika ut i landet bör kommunen själv få avgöra vilket underlag som behövs som grund för planeringsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Vi anser att PBL även bör innehålla krav på att kommunen i underlaget till kommunfullmäktige ska ta ställning till förändrade planeringsförutsättningar som har betydelse för bedömningen av översiktsplanens aktualitet. Detta hänger samman med förslaget att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft14"&gt;länsstyrelsen regelbundet ska redovisa ett underlag för kommunens översiktsplanering, se vidare avsnitt 11.4.1. Då länsstyrelsen tillhanda- håller ett planeringsunderlag som har betydelse för kommunens över- siktsplanering, menar vi att det är lämpligt att kommunen ger uttryck för om underlaget har beaktats vid sin bedömning av översiktsplanens aktualitet. Det har betydelse för dialogen stat och kommun i efter- följande planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Planeringsstrategin ska antas senast 15 månader efter ordinarie val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi anser att dagens krav på att kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod ska pröva om översiktsplanen är aktuell ska gälla även för vårt förslag om planeringsstrategi. Liksom i dag bör även kommunens bedömning av översiktsplanens aktualitet kopplas till länsstyrelsens underlag avseende statliga och mellankommunala intressen av betydelse för översiktsplanens aktualitet. För bättre för- utsebarhet mellan kommunens och länsstyrelsens processer anser vi dock att PBL behöver ange när kommunfullmäktige ska anta planer- ingsstrategin och när länsstyrelsen ska tillhandahålla sitt underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vi anser att kommunfullmäktige ska fatta sitt beslut under den första delen av mandatperioden. Det innebär att kommunfullmäktiges nya majoritet ges möjlighet att påverka inriktningen för kommunens översiktsplanering. Om planeringsstrategin i stället antas i slutet av mandatperioden finns risk för att uppföljningen mer får karaktären av revision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;En lämplig tidpunkt för kommunfullmäktige att anta planerings- strategin bör enligt oss vara senast 15 månader efter ordinarie val. Det ger förutsättningar för att kommunfullmäktige ska hinna bilda sig en uppfattning om inriktningen för kommunens översiktspla- nering. En bestämd tidpunkt underlättar även för andra aktörer, exempelvis för statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft29"&gt;Planeringsstrategin förutsätter inget samråd i sig och behöver inte heller miljöbedömas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Vi menar att det inte bör finnas krav på något särskilt samråds- förfarande för att ta fram en planeringsstrategi. Det överensstämmer med de regler som gäller för aktualitetsprövningen i dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="p161dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346161x1.jpg/" id="p161img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;Även om planeringsstrategin kan sägas vara ett program för fysisk planering anser vi att strategin inte omfattas av kravet på miljöbedöm- ning enligt det &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet.&lt;SPAN class="ft113"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt; &lt;/SPAN&gt;En planeringsstrategi kan innehålla ställningstaganden om att kommunen ska påbörja en viss planering, men strategin kommer inte att ange hur den kommande planen ska utformas. Planeringsstrategin kommer därmed inte ange förutsätt- ningarna för sådana projekt som anges i bilagorna till det &lt;NOBR&gt;MKB-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet. Om kommunen i planeringsstrategin anger att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram, som berör sådana verksamheter avses i bilagorna, kommer dessa verksamheter att miljöbedömas när för- djupningen tas fram. Inte heller &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; och internationella krav i övrigt – t.ex. Århuskonventionen – föranleder enligt oss någon annan bedömning i dessa delar (jfr t.ex. prop. 2016/17:200 s. &lt;NOBR&gt;57–63).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft29"&gt;Bestämmelsen att kommunen ska skicka planeringsstrategin till vissa mottagare ska finnas i plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Bestämmelsen om att kommunen ska skicka sitt beslut om över- siktsplanens aktualitet till Boverket, länsstyrelsen, berörda kommuner m.fl., finns i plan- och byggförordningen (2 kap. 7 § PBF). Bestäm- melser om till vilka kommunen ska skicka sin antagna översiktsplan finns däremot i PBL. Att bestämmelserna finns i olika regelverk kan vara en bidragande faktor till att länsstyrelserna och Boverket inte fått kännedom om alla beslut om aktualitet som kommunerna fattar (avsnitt 4.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft14"&gt;I och med att vi föreslår att bedömningen av översiktsplanens aktualitet ska integreras i en planeringsstrategi, bör bestämmelsen om att beslutet ska skickas till vissa instanser inkluderas i bestäm- melserna om översiktsplanen i PBL. Därmed upphör behovet av den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 7 § PBF. Därigenom upphör även behovet av ett bemyndigande för regeringen att kommunen ska skicka beslut om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kom- muner och andra berörda (16 kap. 1 § 1 PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;SMB-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; innehåller krav på att en miljöbedömning ska utföras för alla planer och program som utarbetas för bl.a. fysisk planering eller markanvändning, och som anger förutsättningar för kommande tillstånd för vissa projekt som anges i bilagorna I och II till &lt;NOBR&gt;MKB-direktivet&lt;/NOBR&gt; (artikel 3.2). Med planer och program avses sådana planer och program som utarbetas och/eller antas av en myndighet på bl.a. lokal nivå som krävs i lagar och andra författningar (artikel 2.1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Planeringsstrategin ska hållas tillgänglig på kommunens webbplats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Kommunens ställningstaganden i planeringsstrategin kan vara av intresse för fler än dem som planeringsstrategin ska expedieras till. Det gäller exempelvis för kommunmedlemmarna och för statliga myndigheter som ska tillämpa översiktsplanen. Det finns därför skäl att ställa krav på att kommunen även ska hålla planeringsstrategin tillgänglig på kommunens webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft29"&gt;Planeringsstrategin ska kunna överklagas enligt bestämmelserna om laglighetsprövning i kommunallagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;I dag är det otydligt om och i så fall hur kommunens beslut om aktualitetsprövning kan överklagas. De &lt;NOBR&gt;PBL-beslut&lt;/NOBR&gt; som inte får över- klagas anges i 13 kap. 2 § PBL, och där finns kommunfullmäktiges beslut om aktualitetsprövningen inte med. De &lt;NOBR&gt;PBL-beslut&lt;/NOBR&gt; som får överklagas avseende laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunal- lagen (2017:725) anges i 13 kap. 1 § PBL. Där anges bl.a. kommun- fullmäktiges beslut om översiktsplan. Visserligen skulle fullmäktiges beslut om aktualitetsprövning kunna ses som ett sådant beslut, men det är högst oklart om detta har varit lagstiftarens tanke. Vi har inte funnit något om detta i förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Enligt 13 kap. 2 a § PBL får kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser överklagas till mark- och miljödomstolen. Andra kommunala &lt;NOBR&gt;PBL-beslut&lt;/NOBR&gt; än de som avses i 13 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; a §§ får överklagas till länsstyrelsen (13 kap. 3 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;PBL kan alltså både förstås som att kommunfullmäktiges beslut om översiktsplanens aktualitet kan överklagas till länsstyrelsen eller i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kom- munallagen till förvaltningsrätten. Det är därmed otydligt om och hur kommunfullmäktiges beslut om översiktsplanens aktualitet kan överklagas. Med anledning av vårt förslag om planeringsstrategi bör detta rättas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Enligt vårt förslag knyts vissa rättsverkningar till strategin, och det är därmed rimligt att beslutet kan överklagas. På samma sätt som gäller för beslut om översiktsplan bör dock prövningsramen för överinstanserna begränsas. Därmed är det lämpligt att kommunfull- mäktiges beslut att anta en planeringsstrategi endast kan överklagas i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="p163dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346163x1.jpg/" id="p163img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt kommunallagen. Detta bör klargöras genom en ändring i 13 kap. 2 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Bestämmelserna om planeringsstrategin i 3 kapitlet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;Planeringsstrategin är en del av arbetet med att hålla översiktsplanen aktuell. Processuellt bör kommunen ta ställning till om översikts- planen är aktuell före det att kommunen initierar en ändring av översiktsplanen. Bestämmelserna om planeringsstrategi bör därför placeras i 3 kap. 24 och 25 §§, före bestämmelserna om ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;När anses översiktsplanen vara aktuell?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En översiktsplan är aktuell under den mandatperiod då planen antas. En översiktsplan är även aktuell under en mandat- period då kommunfullmäktige i en planeringsstrategi har bedömt att planen är aktuell. Därefter är översiktsplanen aktuell under ytterligare 15 månader efter ordinarie val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft29"&gt;Tydligare bestämmelser om översiktsplanens aktualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Som en följd av vårt förslag om att en planeringsstrategi ska antas i början på varje mandatperiod, bör det även framgå av PBL när en översiktsplan är aktuell. Vi föreslår därför att bestämmelser införs som innebär att översiktsplanen är aktuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;den mandatperiod den antas, oavsett när under mandatperioden som antagandet sker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;under den mandatperiod som kommunfullmäktige i sin planer- ingsstrategi har bedömt att planen är aktuell, liksom under de första 15 månaderna under den efterföljande mandatperioden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;Kommunen kan i planeringsstrategin göra bedömningen att över- siktsplanen delvis behöver ändras, vilket kan innebära att enbart vissa delar av översiktsplanen är aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="p164dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346164x1.jpg/" id="p164img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft29"&gt;Planen upphör att vara aktuell om kommunfullmäktige inte antar planeringsstrategin inom angiven tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Om kommunfullmäktige inte beslutar om planeringsstrategin 15 måna- der efter ordinarie val, kommer översiktsplanen inte längre att vara aktuell. Kommunen kommer då behöva följa den föreskrivna plan- processen i PBL för att ta fram en ny översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft29"&gt;Ett beslut som innebär att översiktsplanen är aktuell gäller även om planeringsstrategin överklagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Ett beslut som överklagas i den ordning som gäller för laglighets- prövning enligt 13 kap. kommunallagen, får verkställas innan det har fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det (13 kap. 14 § kommunallagen). Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Om kommunfullmäktige i planeringsstrategin tar ställning till att översiktsplanen är aktuell, bör detta beslut således vara giltigt även om beslutet överklagas. Risken för att översiktsplanen upphör att vara aktuell på grund av att beslutet att anta planeringsstrategin över- klagas bör därigenom vara mycket liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 24 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Äldre översiktsplaner upphör att gälla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Översiktsplaner som har antagits före den 1 januari 2004, ska upphöra att gälla vid utgången av 2024.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte skäl att införa en viss längsta giltig- hetstid för översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft11"&gt;I ett begränsat antal kommuner är den kommunomfattande över- siktsplanen förhållandevis gammal. I flera kommuner finns gamla fördjupningar av översiktsplanen (avsnitt 4.2). Att planerna är gamla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;innebär att de är utformade utan hänsyn till de krav och intressen som har tillkommit senare. Vi föreslår att dagens äldre översikts- planer ska fasas ut vid en bestämd tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Sedan de första översiktsplanerna antogs 1990 har det skett flera betydelsefulla förändringar i regelverket. Några av dessa har vi över- siktligt berört i avsnitt 3.4. Bland de ändringar som haft betydelse för översiktsplanens innehåll respektive översiktsplaneprocessen bör särskilt följande framhållas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken (1999 och 2004)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken (2004)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2009)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Översvämningsdirektivet (2009)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Klimathänsyn som allmänt intresse (2011)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Riksintresse vindkraft (2008 och 2013)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En mer strategisk plan och krav på hänsyn till nationella och regio- nala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveck- ling inom kommunen (2011)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som all- mänt intresse (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft10"&gt;Därutöver kan nämnas att flera riksintressen enligt 3 kap. miljö- balken har tillkommit eller ändrats sedan de första översiktsplanerna antogs. Även kunskapsunderlag om andra allmänna intressen har till- kommit eller ändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Uppräkningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Den syftar till att illustrera att äldre översiktsplaner bygger på underlag där bety- delsefulla förutsättningar saknas. Detta får i sin tur betydelse för pla- nernas möjlighet att i dag ge vägledning för efterföljande prövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vi anser att det finns skäl för lagstiftaren att släcka ut i varje fall de allra äldsta översiktsplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Vi föreslår att gränsen dras vid årsskiftet 2003/2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Från lagstiftarperspektiv bör idealet vara att ingen översiktsplan är äldre än att planerna uppfyller kraven i gällande lagstiftning. En kommun kan dock ha en äldre plan där förändrade förutsättningar har hanterats genom fördjupningar av eller tillägg till planen. Fallet kan även vara det motsatta, dvs. att kommunen har hanterat nya förutsättningar i en ny kommunomfattande översiktsplan men har kvar äldre fördjupningar då deras inriktning för mark- och vatten- användningen fortfarande är aktuell. Det finns därför inget självklart svar på när en översiktsplan blir för gammal. Om kravet ställs för högt, skulle det leda till att ett stort antal översiktsplaner behöver göras om. Det skulle dra stora resurser från annat angeläget planer- ingsarbete och vore därmed inte önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vi förordar emellertid att gränsen ska vara den 1 januari 2004. Är planen äldre än så har planen inte miljöbedömts och den är inte utfor- mad med hänsyn till gällande miljökvalitetsnormer. Även det talar alltså för att planer som inte uppfyller nämnda krav bör upphöra att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Det är för närvarande ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; kommuner som har en kommun- omfattande översiktsplan som är antagits före 2004 (motsvarande cirka 15 procent av kommunerna). Flertalet av dessa kommuner redovisar på sina webbplatser att arbete med en ny kommunomfattande över- siktsplan har inletts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Att ta fram en ny översiktsplan kan vara ett omfattande projekt. Kommunerna behöver god tid på sig för att anta en ny översiktsplan. Vi anser att de planer som antagits före den 1 januari 2004 bör upp- höra vid utgången av år 2024. Detta även om översiktsplanen har aktualitetsprövats senare. Det ger berörda kommuner fem år att ta fram en ny översiktsplan, efter det att kravet träder i kraft. Den föreslagna tidpunkten innebär att de översiktsplaner som upphör att gälla 2024 då skulle vara 20 år och äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Även äldre fördjupningar av översiktsplanen ska släckas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;Vi menar att även de fördjupningar av översiktsplanen som är an- tagna före 2004 bör upphöra att gälla vid utgången av 2024.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;Det kan tänkas finnas fall där äldre fördjupningar fortfarande speglar kommunens syn på den önskade utvecklingen och som sam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="p167dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346167x1.jpg/" id="p167img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;tidigt i alla delar är lämpligt utformade med hänsyn till de föränd- ringar som har skett sedan 2004. Vi tror dock att sådana fall är sällsynta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Enligt vår erfarenhet är det vanligt med brister i äldre fördjup- ningar, trots att de senare har bedömts vara aktuella i den kommun- omfattande översiktsplanen. Det kan exempelvis handla om att frågan om miljökvalitetsnormer inte har behandlats tillräckligt grundligt i samband med aktualitetsförklaringen av fördjupningen. Även stora åldersskillnader mellan en fördjupning och den kommunomfattande planen kan försvåra läsbarheten av översiktsplanen som helhet. Vi menar att även fördjupningar antagna före 2004 bör upphöra att gälla vid utgången av 2024.&lt;SPAN class="ft91"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;I detta sammanhang bör påpekas att även om en äldre fördjup- ning upphör att gälla kan planen även i fortsättningen fungera som ett planeringsunderlag för kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft29"&gt;Inga generella krav på att översiktsplanen ska upphöra att gälla efter viss tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft9"&gt;En åtgärd som enligt direktiven bör övervägas är om det finns skäl att införa en viss längsta giltighetstid för översiktsplanen, vilket vi har övervägt under utredningsarbetet. En sådan bestämmelse skulle tvinga kommunen att ta ett samlat grepp över översiktsplaneringen med vissa intervall, exempelvis 16 år (dvs. fyra mandatperioder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Vi bedömer att våra förslag om planeringsstrategi kommer att inspirera kommunerna till ökad kontinuitet i översiktsplaneringen. Att planeringsstrategin är en förutsättning för att översiktsplanen ska vara aktuell bör vara tillräckligt för att säkerställa kontinuitet. Någon generell tidsgräns behövs därmed inte, utan det bör det vara tillräckligt att släcka ut översiktsplaner som är äldre än 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft12"&gt;I avsnitt 13.6 återkommer vi till förslaget att översiktsplanen ska upphöra att gälla efter viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Möjligheten att göra tillägg till översiktsplanen för att tillgodose ett särskilt intresse infördes den 1 januari 2008. Därigenom påverkas inga tillägg av vårt förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="p168dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346168x1.jpg/" id="p168img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p580 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;En översiktsplan som inte är aktuell påverkar förutsättningarna för andra beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Detaljplaner ska handläggas med det utökade förfaran- det, om översiktsplanen inte är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;För att kunna ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett område som är lämpligt för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, ska översiktsplanen vara aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;En översiktsplan som inte är aktuell ger inte samma stöd för detalj- planering. En konsekvens av att översiktsplanen inte är aktuell bör vara att kommunen inte ska kunna tillämpa det s.k. standardför- farandet för detaljplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Utökat planförfarande om översiktsplanen inte är aktuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Vissa typer av detaljplaner ska handläggas med ett utökat planför- farande (5 kap. 7 § PBL). Det gäller för detaljplaner som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;inte är förenliga med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransk- ningsyttrande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft10"&gt;De planer som ska handläggas med det utökade förfarandet omfattas av fler krav än vad som gäller för planer som kan handläggas med standardförfarandet. I det utökade förfarandet finns bl.a. krav på att planförslaget ska kungöras i ortstidning, att samrådet ska ha en viss minsta längd, att samrådssynpunkter ska redovisas i en separat sam- rådsredogörelse och att planförslaget ska granskas under viss tid innan det får antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Om översiktsplanen inte är aktuell i de delar som berör ett om- råde som ska detaljplaneras, kommer översiktsplanen inte ge samma vägledning för den efterföljande planeringen. Bristerna i översikts- planen medför då att det utökade förfarandet bör tillämpas. Av denna anledning föreslår vi en ny bestämmelse i PBL som anger att det ut- ökade förfarandet ska tillämpas i dessa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Endast samordnat planförfarande med aktuell översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;I PBL finns även bestämmelser om ett samordnat planförfarande. Vissa åtgärder kan prövas parallellt enligt PBL och viss annan lag- stiftning (5 kap. 7 a § PBL). Det gäller detaljplaner som är förenliga med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och som enbart gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljö- balken, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;I likhet med förslaget att det utökade planförfarandet ska tillämpas om översiktsplanen inte är aktuell menar vi att det samordnade planförfarandet endast bör kunna tillämpas om översiktsplanen är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft29"&gt;En översiktsplan som inte är aktuell kan påverka pågående detaljplaneprocesser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft14"&gt;Krav på att det utökade förfarandet ska tillämpas om översiktsplanen inte längre är aktuell, påverkar förutsättningarna för detaljplane- processer som startade när översiktsplanen fortfarande var aktuell. Den föreslagna ordningen kan leda till att en detaljplan inte kan antas, om standardförfarandet har tillämpats under planprocessen och översiktsplanen inte längre är aktuell vid tidpunkten då detalj- planen ska antas. Visserligen finns vissa möjligheter att växla för- farande under detaljplaneprocessen (jfr 5 kap. 18 § tredje stycket PBL), men det finns ändå risk för att vissa moment i detaljplane- processen kan behöva göras om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Vi har övervägt om det vore lämpligt att utforma systemet så att redan påbörjade detaljplaneprocesser som handläggs med standard- förfarandet kan slutföras med detta förfarande, trots att översikts- planen upphör att vara aktuell under planprocessen. Även om det bör vara möjligt att konstruera en sådan bestämmelse anser vi att det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="p170dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346170x1.jpg/" id="p170img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;är olämpligt att vissa planer ska kunna hanteras med standard- förfarandet när översiktsplanen inte längre är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft33"&gt;En översiktsplan som inte är aktuell ska även påverka förutsättningarna för landsbygdsutveckling i strandnära lägen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;En annan följd av att planen inte är aktuell bör vara att den inte längre kan ge vägledning för vilka områden som är lämpliga för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen. Ett &lt;NOBR&gt;LIS-område&lt;/NOBR&gt; som framgår av översiktsplanen är att betrakta som ett särskilt skäl vid en prövning av upphävande eller dispens från strandskyddet (7 kap. 18 d och 18 e §§ miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Vi förordar en ändring av miljöbalken så att det framgår att över- siktsplanen ska vara aktuell för att kunna ge vägledning vid bedöm- ningen av om en plats ligger inom ett &lt;NOBR&gt;LIS-område.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Bestämmelserna finns i 7 kap. 18 e § miljöbalken och 5 kap. 7 och 7 a §§ PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Att ta fram en översiktsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Översiktsplaneprocessen har stor betydelse för dialogen om fysisk planering mellan staten och kommunen. Med anledning av upp- draget att utreda hur denna dialog i större omfattning kan hanteras inom översiktsplaneringen, har vi övervägt om det finns behov av ändringar i översiktsplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Översiktsplaneprocessen är i stort sett ändamålsenlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vi anser att kraven på process för översiktsplanen i PBL i stort sett är ändamålsenliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="p171dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346171x1.jpg/" id="p171img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; framhåller i sitt betänkande att styrkan i översikts- planeringen ligger i den breda och öppna processen, och att denna är en förutsättning för en bra översiktsplan (SOU 2005:77 del 2 s. 451). Kommittén ansåg att kraven på samråd och utställning medför om- fattande arbetsinsatser, som inte alltid motsvarar nyttan och som sammantaget innebär att planeringsprocessen riskerar att bli utdragen och omständlig. Enligt kommittén kunde de omfattande process- kraven vara en bidragande orsak till att översiktsplaneringen många gånger bedrivs i oreglerade former vid sidan av PBL. Kommittén över- vägde om utställningen kunde slopas, men stannade vid att föreslå vissa förenklingar. Regeringen avfärdade delar av kommitténs förslag, men gick vidare med förslaget att låta en ändring för en viss del av kommunen granskas i sex veckor i stället för att ställas ut i två måna- der (prop. 2009/10:170 del 1 s. 179 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vi delar uppfattningen att översiktsplaneprocessen i vissa fall kan bli utdragen, men att detta inte beror på kraven i PBL. Hur bestäm- melserna kan tillämpas för en effektiv process är i första hand en fråga om arbetssätt, som inte förutsätter nya eller ändrade bestäm- melser. Effektiva arbetssätt bör kunna utvecklas med stöd av Bo- verkets vägledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Vi gör bedömningen att kraven på processen för att ta fram eller ändra en översiktsplan i stort sett är ändamålsenligt utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I följande avsnitt föreslår vi dock några justeringar för att åtgärda mindre brister i de processuella bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kraven på underlag under samrådet begränsas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kommunen behöver inte redovisa det planeringsunder- lag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt under samrådet. Kommunen ska i stället redovisa det planeringsunderlag som kommunen anser har bety- delse för bedömningen av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft11"&gt;Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen bl.a. sam- råda med myndigheter, kommuner och andra. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, för- slagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="p172dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346172x1.jpg/" id="p172img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt (3 kap. 8 § tredje stycket PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft9"&gt;Kravet att kommunen under samrådet även ska redovisa pla- neringsunderlag av betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt tillkom vid införandet av nya PBL. I proposi- tionen anges att regeringen delar &lt;NOBR&gt;PBL-kommitténs&lt;/NOBR&gt; uppfattning om den ökade betydelsen av mellankommunala och regionala frågor för översiktsplanen. Enligt regeringen stöds detta synsätt av den nya bestämmelsen om att kommuner ska visa hur de tar hänsyn till natio- nella och regionala mål, planer och program (prop. 2009/10:170 del 1 s. 182). Varför kommunen ska redovisa planeringsunderlag med sådan inriktning under samrådet framgår dock inte av propositionen. Kravet kan tänkas hänga samman med ambitionen att stärka över- siktsplanens strategiska funktion (a. prop. s. 177).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Vi anser att det är oklart vad kommunen förväntas göra i prak- tiken i detta avseende under samrådet, varför nyttan av kravet kan ifrågasättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Enligt vår uppfattning bör kravet justeras. I likhet med vad som gäller när en detaljplan upprättas bör kravet i stället avse det planer- ingsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget (5 kap. 11 c § PBL). Därigenom blir det tydligare att kommunen själv får avgöra vilket underlag som behöver finnas för att förslaget ska kunna bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 8 § tredje stycket PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Granskning i stället för utställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Utställning av översiktsplanen ändras till granskning av översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft14"&gt;Samrådets syfte är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt samt att ge möjlighet till insyn och påverkan (3 kap. 8 § PBL). Det är således i samrådsprocessen som det finns störst möjlighet att på- verka utformningen av kommunens översiktsplan. Denna del av planeringsprocessen behöver anpassas utifrån planeringsuppgiften och ge det utrymme till dialog som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;En översiktsplan ska i dag ställas ut i minst 2 månader (jfr 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;12 § PBL). Efter utställningen av översiktsplanen får endast mindre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;korrigeringar göras inför antagandet av planen. Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommunen ställa ut för- slaget på nytt (jfr 3 kap. 18 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vi ser ett behov av att tydligare skilja syftet mellan översiktsplanens samråd och utställning. Utställningens funktion är att ge olika intres- senter en möjlighet att lämna synpunkter på det förslag som avses föras vidare till fullmäktige för antagande. Det är framför allt viktigt att länsstyrelsen ges tillfälle att i ett sent skede lämna ett sammanvägt granskningsyttrande för statens räkning (jfr SOU 2005:77 del 2 s. 453 ff.). Vi föreslår därför att översiktsplanens utställning ändras till granskning av planen, såsom redan är möjligt för en fördjupning av översiktsplanen (jfr 3 kap. &lt;NOBR&gt;24–26&lt;/NOBR&gt; §§ PBL). Detta har tidigare före- slagits av Plangenomförandeutredningen (SOU 2013:34 s. 234).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft29"&gt;Samma begrepp i detaljplaneprocessen och processen att ta fram en översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Benämningen utställning användes även tidigare i detaljplaneprocessen, men i samband med ikraftträdandet av nya PBL 2011 ändrades utställ- ningen till granskning efter förslag från Byggprocessutredningen. Ut- redningen anförde att det är ytterst sällan som ett detaljplaneärende tillförs en ny och tungt vägande synpunkt först i samband med ut- ställningen (SOU 2008:68 s. 155). I praktiken är allting redan bestämt vid utställning av ett detaljplaneförslag, enligt utredningen. Hela proceduren tenderar därmed att få en i hög grad rent formell prägel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vi menar att ett liknande synsätt kan appliceras när det gäller översiktsplaneprocessen. Tonvikten bör i första hand ligga vid dia- logen under samrådet. Granskningsskedet kan därigenom närmast ses som en slutlig kontroll av vilka samrådssynpunkter som har kunnat tillgodoses och ge berörda intressenter en möjlighet att åter överväga om det kvarstår väsentliga anmärkningar mot förslaget innan det antas (jfr prop. 2009/10:170 del 1 s. 237).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Bestämmelserna finns i 3 kap. 7 och &lt;NOBR&gt;12–18&lt;/NOBR&gt; §§ PBL. Förslaget medför att 7 kap. 8 § behöver följdändras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förfarandet efter antagandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kommunen ska skicka ett meddelande till länsstyrelsen om att översiktsplanen har antagits, när detta har skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Kommunen ska även skicka planhandlingar till lantmäteri- myndigheten, då antagandebeslutet fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft74"&gt;Länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket när en över- siktsplan eller detaljplan antas, ändras eller upphävs, i de fall ett gränsöverskridande samråd har skett till följd av att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft29"&gt;Länsstyrelsen bör underrättas när översiktsplanen har antagits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;När kommunfullmäktige har antagit en översiktsplan, ska det justerade protokollet tillkännages på anslagstavlan på kommunens webbplats (jfr 8 kap. &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; §§ kommunallagen). Det finns i dag inget krav i PBL som motsvarar det som gäller när en detaljplan har antagits, dvs. att de som berörs ska underrättas särskilt om antagandebeslutet (jfr 5 kap. 29 § PBL). Den som vill överklaga kommunfullmäktiges beslut om en översiktsplan får själv bevaka beslutstillfället. Kravet på att kommunen ska underrätta bl.a. Boverket, länsstyrelsen och be- rörda kommuner gäller i stället när beslutet har fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Översiktsplanen är inte bindande och det finns därigenom ingen risk för att någon enskild drabbas av rättsförluster på grund av att vederbörande inte hinner överklaga kommunens beslut i tid. Av det skälet finns inte heller någon anledning att ställa krav på att kom- munen ska underrätta dem som yttrat sig över planen. Erfarenhets- mässigt kan det emellertid ta lång tid innan ett överklagat beslut om att anta en översiktsplan avgörs av domstolarna. Under denna tid kan de statliga myndigheterna sakna kunskap om att planen har antagits. Ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller visser- ligen först sedan beslutet har fått laga kraft (3 kap. 21 § PBL), men den gällande översiktsplanens vägledande funktion är naturligtvis mindre om kommunen har antagit en ny plan.&lt;SPAN class="ft113"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 februari 2017 i mål nr P &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6572-16&lt;/NOBR&gt; där dom- stolen tillmätte en antagen översiktsplan betydelse, trots att beslutet inte hade fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft14"&gt;Översiktsplanen har stor betydelse för dialogen mellan staten och kommunen om fysisk planering. Mot den bakgrunden bör kom- munen vara skyldig att skicka ett meddelande till länsstyrelsen om att översiktsplanen har antagits, när detta har skett. Länsstyrelsen får därefter bedöma om andra statliga myndigheter bör underrättas, om de har haft synpunkter på planförslaget eller om de särskilt berörs av beslutet (jfr 2 kap. 4 § PBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 19 a § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft32"&gt;Då antagandebeslutet fått laga kraft ska planhandlingar skickas även till lantmäterimyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Vi har i vårt utredningsarbete konstaterat att det finns stora brister i registreringen av antagna översiktsplaner i fastighetsregistret. Det innebär bl.a. att det är svårt att få en samlad bild av hur många över- siktsplaner och ändringar av dessa som finns i landet. Det har även varit svårt att få fram tillförlitlig statistik om handläggningstider för prövningen av överklaganden i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Att översiktsplanerna ska registreras i fastighetsregistret framgår av 27 § förordningen (2000:308) om fastighetsregister. Det är lant- mäterimyndigheten som handlägger ärenden om att föra in eller ta bort ärenden ur fastighetsregistret (19 kap. 6 § fastighetsbildnings- lagen [1970:988]). Om lantmäterimyndigheten är kommunal, är det alltså kommunen som ska registrera planen i registret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;När ett beslut om att anta eller ändra en översiktsplan har fått laga kraft, ska kommunen skicka planhandlingarna till Boverket, länsstyrel- sen m.fl. (jfr 3 kap. 22 § PBL). Däremot är det länsstyrelsen som enligt gällande regler ska underrätta lantmäterimyndigheten om kommunens beslut att anta eller ändra en översiktsplan (jfr 2 kap. 4 § PBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Dagens förfarande har lett till stora brister i registreringen. Vi föreslår därför att lantmäterimyndigheten läggs till bland de myn- digheter som kommunen ska skicka handlingarna till enligt PBL. Samtidigt bör denna skyldighet tas bort från länsstyrelsen. Vi be- dömer att denna justering kan bidra till att förbättra registreringen i fastighetsregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I linje med detta bör ett regionplaneorgan ha ansvaret för att se till att berörda lantmäterimyndigheter får del av regionplanen, när ett beslut att anta, ändra eller upphäva en regionplan har fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft12"&gt;Bestämmelserna finns i 3 kap. 22 § och 7 kap. 9 § PBL och 2 kap. 4 § PBF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft33"&gt;Länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket när en plan antas, ändras eller upphävs, om ett gränsöverskridande samråd har skett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Vi anser att länsstyrelsen bör ha en skyldighet att underrätta Natur- vårdsverket när en översiktsplan eller detaljplan antas, ändras eller upphävs, i de fall ett gränsöverskridande samråd har skett till följd av att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land. Bakgrunden är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Om genomförandet av en plan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, ska den myndighet som regeringen bestämmer bl.a. överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och för- slaget till plan till det andra landets ansvariga myndighet, samråda med landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra m.m., och ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter (6 kap. 13 § miljöbalken). När samråd har skett med ett annat land, ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att viss information lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet (6 kap. 18 § miljöbalken). Bestämmelserna är en följd av kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; (artikel 7). Regeringen har bestämt att Naturvårdsverket normalt ska ansvara för detta samråd och tillhanda- hålla informationen (21 och 24 §§ miljöbedömningsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; bygger på att länsstyrelsen svarar för samordning av statens intressen. Regeringen har därför bestämt att länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket, om det i fråga om en översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken (2 kap. 4 a § PBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;För närvarande framgår det inte tydligt hur Naturvårdsverket ska underrättas om att kommunen antar, ändrar eller upphäver en över- siktsplan eller detaljplan. Därigenom är det inte tydligt hur verket ska kunna fullgöra sin skyldighet att informera myndigheten i det andra landet om att planen har antagits, ändrats eller upphävts (jfr 24 § 2 miljöbedömningsförordningen). Visserligen ska länsstyrelsen underrätta andra statliga myndigheter än lantmäterimyndigheten, om en regionplan eller översiktsplan antas, ändras eller upphävs och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;myndigheterna särskilt berörs av beslutet (2 kap. 4 § PBF). Motsvar- ande skyldighet finns dock inte i fråga om detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Vi anser att det bör vara en uttrycklig skyldighet för länsstyrelsen att underrätta Naturvårdsverket när en översiktsplan eller detaljplan antas, ändra eller upphävs, om planen har omfattats av ett gränsöver- skridande samråd om betydande miljöpåverkan. Därigenom ges Naturvårdsverket möjlighet att fullgöra sina skyldigheter enligt &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 2 kap. 4 a § PBF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Överklagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om överklagande av kommunens beslut om översiktsplan är ändamålsenligt utformade, men de ibland långa handläggningstiderna i förvaltningsdomstolarna be- höver kortas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft9"&gt;Av våra direktiv framgår att vi ska utreda hur möjligheterna till över- klagande bör se ut. Vi uppfattar att detta uppdrag bör läsas mot bak- grund av att vi även ska utreda möjligheten att göra översiktsplanen bindande. Enligt direktiven kan det i sådant fall finnas behov av att översiktsplanen kan överklagas av enskilda vars intressen påverkas av planen, bl.a. till följd av bestämmelserna i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft74"&gt;Kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan får enligt gällande rätt överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen. Det framgår av 13 kap. 1 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Prövningen av överklagade översiktsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Vi har försökt att få en bild av hur vanligt det är att kommunfull- mäktiges beslut att anta en översiktsplan överklagas. Det har dock visat sig vara svårt att få fram en heltäckande bild, huvudsakligen eftersom dessa uppgifter inte finns samlade i ett system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Från fastighetsregistret har vi kunnat få fram vissa uppgifter. Enligt fastighetsregisterförordningen behöver emellertid enbart datum för beslutet att anta översiktsplanen registreras. Det finns ingen skyldighet att registrera datum då beslutet fick laga kraft, även om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;fastighetsregistret medger att sådana uppgifter registreras. Eftersom uppgiften inte är författningsreglerad har laga &lt;NOBR&gt;kraft-datum&lt;/NOBR&gt; endast registrerats för ett begränsat antal planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I februari 2018 fanns 75 översiktsplaner registrerade med både antagandedatum och laga &lt;NOBR&gt;kraft-datum.&lt;/NOBR&gt; Bland dessa har vi – enligt uppgifter från berörda kommuner – funnit tio överklagade över- siktsplaner, vilket motsvarar drygt 13 procent. Två av dessa ärenden prövades aldrig i sak, utan avvisades av olika skäl. För de återstående åtta översiktsplanerna avslogs samtliga överklaganden. Överklagan- dena avsåg bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Formella brister under planförfarandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Väsentlig ändring efter utställning utan att ny utställning genom- förs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Formella och materiella brister såvitt avser tillämpningen av bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Brister såvitt avser tillämpningen av bestämmelserna om riks- intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Felaktig bedömning såvitt gäller lämplig markanvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tillämpning i strid med likabehandlingsprincipen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft12"&gt;Urvalet är begränsat och det finns därför skäl att vara försiktig med vilka slutsatser som kan dras från detta underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft9"&gt;Av de tio domar vi har studerat har inte någon inneburit att be- slutet att anta eller ändra översiktsplanen har upphävts. Det ligger enligt vår uppfattning i linje med kommunens vida handlingsutrymme inom översiktsplanering och att förvaltningsdomstolarna har att göra en begränsad prövning vid laglighetsprövning enligt kommunallagen (jfr 13 kap. 8 §), samtidigt som domstolarna vid prövningen av överkla- gandet inte får beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång (jfr 13 kap. 7 §).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="p179dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346179x1.jpg/" id="p179img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Konsekvenser av att prövningen tar tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan be- slutet har vunnit laga kraft enligt 3 kap. 21 § PBL. Ju längre tid som prövningen av överklagandet tar, desto längre tid kommer det alltså att dröja innan planen kan börja tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Tiden för att pröva de överklagade besluten som ingick i vårt underlag varierade mellan drygt 3 månader och 2,5 år. I snitt uppgick tiden till knappt 15 månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft10"&gt;Mark- och miljööverdomstolen har i en dom&lt;SPAN class="ft91"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;tillmätt en antagen översiktsplan betydelse, trots att beslutet inte hade fått laga kraft. Den nya planen kan alltså tillmätas viss betydelse efter antagandet, även om den formellt börjar gälla efter att beslutet har fått laga kraft. Det talar för att det inte är något stort problem för kommunen att beslutet att planen överklagas. Mot det talar vår erfarenhet av att osäkerheten kring vilken markanvändning som har stöd i en aktuell översiktsplan, som fått laga kraft, skapar onödigt merarbete för den som ska tillämpa planen. Utredningsarbetet kring detta kan även ibland bli omfattande för dem som har att förhålla sig till planen i efterföljande beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Det finns inte skäl att ändra den nuvarande ordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Utifrån det begränsade underlaget är det svårt att dra någon slutsats om huruvida överklagade beslut om att anta en översiktsplan utgör något omfattande problem. Det gäller såväl sett till antalet över- klaganden som till tidsutdräkten då överklagande faktiskt sker eller till utgången av de domar som vi har studerat. Mot bakgrund av att beslut om översiktsplaner får överklagas av samtliga kommunmed- lemmar, får antalet överklaganden anses vara litet (jfr 1 kap. 5 § och 13 kap. 1 § kommunallagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I detta delbetänkande lägger vi inga förslag som innebär att över- siktsplanen skulle få någon väsentligt annan rättsverkan jämfört med vad planen har enligt gällande rätt. Det har inte heller i övrigt framkommit något som talar för att de nuvarande bestämmelserna skulle vara olämpligt utformade. Vi ser därför inga skäl för att föreslå några ändringar i detta avseende. Med hänsyn till att överklagade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Dom den 15 februari 2017 i mål nr P &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6572-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;översiktsplaner ändå innebär en försvårande omständighet för kom- muner och andra myndigheter som har att tillämpa översiktsplanen är det vår uppfattning att de ibland långa handläggningstiderna i för- valtningsdomarna behöver kortas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Översiktsplanen ska finnas på kommunens webbplats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;När ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen har fått laga kraft, ska kommunen hålla översiktsplanen tillgänglig på kommunens webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;Nästan alla kommuner tillgängliggör i dag översiktsplanen i sin hel- het på kommunens webbplats. Att dokumentet är lätta att hitta är både en demokratifråga och en fråga om rättssäkerhet för dem som påverkas av planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Skälen för att översiktsplanen ska finnas tillgänglig på kommu- nens webbplats är alltså goda. Vi föreslår att det ska framgå av PBL att översiktsplanen ska hållas tillgänglig på kommunens webbplats, när beslutet har fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;I detta sammanhang finns anledning att påminna om att Bygg- processutredningen föreslog att vissa detaljplanehandlingar skulle hållas tillgängliga på kommunens webbplats. Därutöver föreslog utred- ningen att alla handlingar i ärenden om detaljplan och områdes- bestämmelser samt ansökningar och beslut i ärenden om planbesked, lov och förhandsbesked skulle få hållas tillgängliga på kommunens webbplats, även om de innehöll personuppgifter (SOU 2008:68&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;s.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;150 ff.). Att utredningen inte föreslog någon motsvarighet för över- siktsplanerna kan antas hänga samman med hur utredningens upp- drag var formulerat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Byggprocessutredningens förslag genomfördes endast delvis. Regeringen ansåg att det var en brist att utredningens förslag enbart avsåg &lt;NOBR&gt;PBL-området&lt;/NOBR&gt; och att det borde ske en bredare analys kring dessa frågor med sikte på hela det kommunala området (prop. 2009/10:170 del 1 s. 239). Av propositionen framgår att regeringens synpunkter framför allt tar sikte på hur personuppgifter bör hanteras på internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft74"&gt;Översiktsplanerna innehåller vanligtvis inte sådana personupp- gifter som ofta förekommer i detaljplaner. De skäl som regeringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p607 ft12"&gt;framförde mot att genomföra Byggprocessutredningens förslag bör alltså inte hindra genomförandet av vårt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 22 a § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Den strategiska miljöbedömningen i planprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Enligt våra direktiv ska vi utreda hur de olika momenten i miljö- bedömningen enligt 6 kap. miljöbalken kan integreras i planprocessen på ett sätt som stämmer överens med kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet.&lt;SPAN class="ft113"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Bestämmelserna om miljöbedömningar har ändrats nyligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Miljöbedömningen är en del av processen med att ta fram en över- siktsplan. Redan i dag finns bestämmelser i PBL som genomför &lt;NOBR&gt;SMB-direktivets&lt;/NOBR&gt; krav på miljöbedömningar av vissa planer och pro- gram (avsnitt 3.1.3 och 3.1.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Bestämmelserna i PBL ändrades den 1 januari 2018, dvs. efter att regeringen beslutade om våra ursprungliga direktiv (dir. 2017:6). Ändringarna i PBL har gjorts efter förslag från regeringen som inne- bär omfattande ändringar i bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken (prop. 2016/17:200). Eftersom regeringen nyligen har gjort en genomgripande genomgång av hur PBL förhåller sig till kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; får det betydelse för vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Den nuvarande regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Översiktsplaneprocessen är ändamålsenligt utfor- mad i förhållande till kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelserna i plan- och bygglagen är dock delvis svåra att förstå utan för- kunskaper om innehållet i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;Kommunen ska normalt göra en strategisk miljöbedömning, om översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (jfr 6 kap. 3 § miljöbalken). Syftet med bedömningen är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveck- ling främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Sammanfattningsvis innebär kraven i PBL att samrådet ska ut- formas så att det uppfyller vissa krav i 6 kap. miljöbalken, om över- siktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (3 kap. 9 § PBL). Dessutom ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i planen på ett sätt som motsvarar kraven på vad som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning (3 kap. 4 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;Vi anser att de nuvarande bestämmelserna i PBL delvis är svåra att förstå utan förkunskaper om hur regleringen ser ut i miljöbalken. Det finns därför anledning att redogöra för hur bestämmelserna ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft29"&gt;Relationen mellan miljöbalken och PBL när det gäller miljöbedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft10"&gt;Kravet på miljöbedömning av planer och program i 6 kap. miljö- balken bygger på &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, även kallat &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Direktivet syftar till att föra in miljöhänsyn i tidiga skeden när beslut fattas om planer och program. Direktivet har genomförts i Sverige genom bestämmel- ser i miljöbalken och PBL samt bestämmelser i miljöbedömnings- förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft14"&gt;Regeringen klargjorde vid genomförandet av &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; för- hållandet mellan PBL och miljöbalken. Generellt gäller att de båda lagarna tillämpas parallellt med varandra. Vid miljöbedömningen av planer enligt PBL är däremot förhållandet sådant att miljöbalken ska tillämpas endast när detta anges särskilt i PBL. För PBL innebar genomförandet av &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; att förfarandet enligt direktivet integrerades i det befintliga förfarandet enligt ÄPBL. Regeringen ansåg att det var lämpligt att införa regler som tydligt klargör att även 6 kap. miljöbalken ska tillämpas, eftersom ÄPBL redan innehöll vissa krav på miljöhänsyn av något slag (prop. 2003/04:116 s. 46). Ambitionen har alltså varit att det ska vara möjligt att utläsa av PBL vilka moment som ingår i en miljöbedömning, utan förkunskaper om bestämmelserna i balken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;Kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; genomförs i första hand genom bestäm- melserna i 6 kap. miljöbalken. I annan lagstiftning, däribland PBL, genomförs direktivet framför allt genom hänvisningar till kraven i balken. I de fall sektorslagstiftningen redan tillgodoser kraven i direk- tivet finns dock inget behov av hänvisningar till bestämmelserna i balken.&lt;SPAN class="ft91"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Den strategiska miljöbedömningen enligt 6 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Eftersom &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; framför allt genomförs i 6 kap. miljö- balken finns skäl att redogöra för innehållet i dessa bestämmelser, som grund för våra överväganden om regleringen i PBL är tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;En kommun som upprättar eller ändrar en plan som krävs i lag eller annan författning ska göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen eller ändringen kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan (6 kap. 3 § första stycket miljöbalken). Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas (6 kap. 1 § miljö- balken). Det handlar inte enbart om att ta fram ett dokument, en miljökonsekvensbeskrivning, utan det krävs ett kontinuerligt och integrerat arbete kring hur miljöaspekter påverkas av olika förslag vid framtagandet och antagandet av planen (prop. 2016/17:200 s. 93).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;En strategisk miljöbedömning enligt miljöbalken förutsätter ett antal moment, bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;En undersökning om genomförandet av planen kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan, så till vida inte frågan om bety- dande miljöpåverkan redan har avgjorts av regeringen (6 kap. 5 § miljöbalken). Undersökningen ska innebära att kommunen identi- fierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljö- påverkan. Kommunen ska samråda i frågan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt sär- skilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, om kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljö-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Som exempel kan nämnas att direktivet innehåller krav på att allmänheten ska underrättas när en kommun har antagit en plan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (jfr artikel 9.1). Eftersom det finns generella bestämmelser i kommunallagen som tryggar att allmänheten ges möjlighet att ta del av beslut som rör planer enligt PBL krävs inga uttryckliga hänvisningar till bestämmelserna om detta i 6 kap. 17 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="p184dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346184x1.jpg/" id="p184img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;bedömning ska göras (6 kap. 6 § miljöbalken). I 2 och 3 §§ miljö- bedömningsförordningen finns dock bestämmelser som innebär att en översiktsplan vanligtvis ska antas medföra en betydande miljö- påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Ett beslut i frågan om miljöpåverkan. Kommunen ska i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten (6 kap. 7 § miljöbalken).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Om planen eller ändringen av planen kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan, ska kommunen göra en strategisk miljö- bedömning (6 kap. 3 § miljöbalken). Enligt 6 kap. 9 § miljöbalken ska kommunen:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Samråda om omfattningen och detaljeringsgraden för miljö- konsekvensbeskrivningen (MKB) i ett s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;avgränsningssam- råd&lt;/SPAN&gt;. Avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, läns- styrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen (6 kap. 10 § miljö- balken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ta fram en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter innan planen antas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Bestämmelserna om miljöbedömningar i 3 kap. plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft74"&gt;Om en översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; genomföras så att det uppfyller vissa krav i miljö- balken. Det framgår av 3 kap. 9 § PBL:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Kravet genomförs i PBL genom kraven i 3 kap. 4 § andra stycket. Det innebär att det är till- räckligt att kommunen redovisar skälen för sin bedömning, om kommunen anser att en stra- tegisk miljöbedömning inte ska göras (jfr prop. 2016/17:200 s. 162).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft151"&gt;Krävs sådant samråd som avses i 6 kap. 6 eller 9 och 10 §§ miljöbalken, ska samrådet enligt [3 kap.] 8 § [PBL] genomföras så att det uppfyller kraven om samråd i nämnda bestämmelser i miljöbalken. Trots det som sägs där om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljö- ansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft9"&gt;Innebörden av bestämmelsen i PBL är alltså att om det krävs ett under- sökningssamråd eller ett avgränsningssamråd, ska &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; ut- föras så att det uppfyller kraven om samråd i 6 kap. 6 eller 9 och 10 §§ i miljöbalken. I detta sammanhang finns det anledning att påminna om att det i förarbetena särskilt framhålls att tidiga kontakter under arbetet med att utforma planförslaget utgör en del av &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet.&lt;SPAN class="ft113"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-105px;margin-bottom:0px;" class="p622 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-77px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:91px;" class="p622 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:46px;margin-right:-59px;margin-bottom:45px;" class="p622 ft152"&gt;&lt;![endif]&gt;Undersökningssamråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td185"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-92px;margin-bottom:0px;" class="p623 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-92px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:92px;" class="p623 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-46px;margin-top:46px;margin-right:-46px;margin-bottom:46px;" class="p623 ft152"&gt;&lt;![endif]&gt;Avgränsningssamråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td186"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:30px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p624 ft153"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:16px;" class="p624 ft153"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:8px;margin-right:-38px;margin-bottom:8px;" class="p624 ft153"&gt;&lt;![endif]&gt;synpunktertilltillfälleGe MKBtillförslagpå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td186"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft154"&gt;Tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td185"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td186"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td97"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-79px;margin-bottom:0px;" class="p625 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-45px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:62px;" class="p625 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:31px;margin-right:-48px;margin-bottom:31px;" class="p625 ft152"&gt;&lt;![endif]&gt;Planarbetetpåbörjas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-samråd&lt;/NOBR&gt; enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td186"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:46px;margin-bottom:0px;" class="p626 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:46px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:-46px;" class="p626 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:23px;margin-top:-23px;margin-right:23px;margin-bottom:-23px;" class="p626 ft152"&gt;&lt;![endif]&gt;framtagetfinns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td52"&gt;&lt;P class="p164 ft152"&gt;Utställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td185"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-69px;margin-bottom:0px;" class="p627 ft155"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:45px;" class="p627 ft155"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:23px;margin-right:-46px;margin-bottom:22px;" class="p627 ft155"&gt;&lt;![endif]&gt;planförslagförstaEtt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft156"&gt;förarbetena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td186"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p628 ft157"&gt;plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft47"&gt;Anmärkning: Det skrafferade området illustrerar den förhandsremiss som vanligtvis avslutar &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; (jfr fotnoten).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-243px;margin-bottom:0px;" class="p630 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-243px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:243px;" class="p630 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-122px;margin-top:122px;margin-right:-121px;margin-bottom:121px;" class="p630 ft152"&gt;&lt;![endif]&gt;Planen antas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p241 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Enligt förarbetena kan samrådet delas upp i flera steg som ansluter till olika stadier i plan- arbetet. Alla samrådsparter behöver då inte höras eller beredas tillfälle i varje sådant steg (prop. 1985/86:1 s. 136). Eftersom samrådet bedrivs genom successiva kontakter med myn- digheter och andra som berörs av planen, kan det enligt lagstiftaren ofta vara praktiskt att avsluta samrådsfasen med en förhandsremiss där så många som möjligt bereds tillfälle att ge synpunkter på det sammanvägda förslaget (a. prop. s. 137).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p631 ft14"&gt;I PBL finns även krav på översiktsplanens innehåll som hänger sam- man med miljöbedömningen. Krävs en sådan strategisk miljöbedöm- ning som avses i 6 kap. miljöbalken, ska kommunen nämligen redo- visa miljökonsekvenser i planen på ett sätt som uppfyller vissa krav i miljöbalken (3 kap. 4 § tredje stycket PBL). Det handlar bl.a. om att miljökonsekvensbeskrivningen och beslutet att anta planen ska ha visst innehåll (enligt 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken). Om en strategisk miljöbedömning inte ska göras, ska kommunen i över- siktsplanen i stället redovisa skälen för sin bedömning i den frågan (3 kap. 4 § andra stycket PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft33"&gt;Bestämmelserna om den strategiska miljöbedömningen i plan- och bygglagen är svåra att förstå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft9"&gt;Vi gör bedömningen att planprocessen enligt PBL är ändamålsenligt utformad i förhållande till kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet,&lt;/NOBR&gt; på så vis att det inte saknas några moment i &lt;NOBR&gt;PBL-processen.&lt;/NOBR&gt; Däremot konstaterar vi att bestämmelserna i 3 kap. 9 § PBL är svåra att förstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;För att kunna avgöra om det krävs ett undersöknings- eller av- gränsningssamråd, måste läsaren hitta fram till flera andra bestäm- melser i 6 kap. miljöbalken. Den som vill förstå processen för att ta fram en översiktsplan, kan alltså inte överblicka denna enbart utifrån bestämmelserna i 3 kap. PBL. Exempelvis är hänvisningen till under- sökningssamrådet i 6 kap. 6 § miljöbalken inte tillräcklig. Den som vill förstå vad som ingår i miljöbedömningen måste på egen hand hitta till bestämmelserna i 6 kap. 5 § miljöbalken för att förstå syftet med undersökningssamrådet. Först därefter är det möjligt att hitta till bestämmelserna i 6 kap. 4 § miljöbalken, som i sin tur leder vidare till miljöbedömningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Det är alltså svårt att överblicka vilka moment som ingår i miljö- bedömningen enligt PBL utan att ha förkunskaper om bestämmel- serna i miljöbalken. Från det perspektivet finns det skäl att se över bestämmelserna i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="p187dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346187x1.jpg/" id="p187img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p634 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Miljöbalkens krav på samråd tydliggörs i plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna förtydligas avseende att &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; i vissa fall ska utformas så att det även uppfyller kraven på samråd enligt bestämmelserna om strategiska miljöbedömningar i miljö- balken. PBL ska uttryckligen ange vilka moment i miljöbedöm- ningen som ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft12"&gt;Förslaget avser både översiktsplaner och detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;dag är det svårt att genom bestämmelserna i PBL förstå vilka moment som måste vara genomförda innan en översiktsplan kan antas. Vi anser att dessa otydligheter inte är ändamålsenliga för att åstad- komma en effektiv planprocess. För att tydliggöra vilka bestämmelser som kommunen behöver följa i miljöbalken föreslår vi därför juster- ingar i bestämmelserna i PBL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft74"&gt;Utgångspunkten bör vara att de moment som ska genomföras enligt miljöbalken ska framgå direkt av PBL. En sådan reglering finns bl.a. i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;I praktiken krävs det sällan en undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Redan av gällande rätt följer att &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; ska utformas så att det först uppfyller kraven för undersökningssamråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken, om detta krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Kravet på undersökningssamråd gäller bara i de fall som frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som reger- ingen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken (jfr 6 kap. 5 § 1 miljöbalken). Sådana föreskrifter har regeringen meddelat genom 2 § miljöbedömningsförordningen. Som föreskrifterna är utformade ska översiktsplanen nästan alltid antas medföra en betydande miljö- påverkan, vilket innebär att det i praktiken sällan behövs något under- sökningssamråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Om planen däremot är en detaljplan, en plan eller program som enbart avser användningen av små områden på lokal nivå, eller inne- bär små ändringar i en plan, ska en undersökning alltid göras för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="p188dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346188x1.jpg/" id="p188img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft14"&gt;ta reda på om en betydande miljöpåverkan kan antas (jfr 3 § miljö- bedömningsförordningen). Här ryms mindre ändringar av över- siktsplanen, däribland geografiska eller tematiska ändringar.&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft33"&gt;Det ska framgå att undersökningssamrådet ska vara en del av &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet,&lt;/NOBR&gt; så till vida regeringen inte har bestämt något annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft14"&gt;I PBL behöver kravet på undersökningssamråd vara huvudregeln. Det hänger samman med att riksdagen i PBL inte kan förutsätta att regeringen har meddelat föreskrifter om när översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Som nämnts ovan finns enligt miljöbedömningsförordningen dessutom vissa fall där det fort- farande krävs en undersökning för att avgöra frågan om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;Vi anser att PBL bör ange att kommunen inom ramen för PBL- samrådet ska undersöka om översiktsplanen eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Av PBL bör vidare fram- gå att undersökningen ska göras på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den bestämmelsen. Det senare ledet tar sikte på att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela tillämpningsföreskrifter, vilket regeringen har gjort i 5 § miljöbedömningsförordningen. Före- skrifterna innehåller kriterier för att avgöra frågan om miljöpåverkan kan antas. Dessa föreskrifter genomför kraven i artikel 3.5 i SMB- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft74"&gt;Av PBL bör vidare framgå att kravet på undersökning inte gäller om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i före- skrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljö- balken. Som miljöbedömningsförordningen är utformad i dag kom- mer det alltså inte behövas någon undersökning i de flesta fallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Vi anser att behovet av en strategisk miljöbedömning bör ses mot bakgrund av att det ofta finns en tidigare antagen översiktsplan som har miljöbedömts. Det är då i första hand de förändringar som den nya planen möjliggör som behöver beaktas vid undersökningen av om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När det handlar om en fördjupning av översiktsplanen, där den kommunomfattande planens inriktning enbart detaljeras, kan under- sökningen på motsvarande sätt utgå från den tidigare antagna planens miljöbedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Även avgränsningssamrådet ska ske inom ramen för &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Om översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen även göra en strategisk miljöbedömning. Enligt gällande rätt ska &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; då utformas så att det även uppfyller kraven om samråd enligt 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken. Ofta kan ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning vara ett bra underlag för avgränsningssamrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Vi anser att kravet på avgränsningssamråd bör uttryckas tydligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;PBL. Det bör framgå att kommunen, inom ramen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-sam-&lt;/NOBR&gt; rådet, även ska uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken. Kravet ska endast gälla om undersökningen visar att planen eller ändringen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan eller om detta framgår av föreskrifter från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft29"&gt;Länsstyrelsen behöver inte lämna ett skriftligt yttrande över avgränsningssamrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Det steg i översiktsplaneprocessen där länsstyrelsernas medverkan i översiktsplaneringen i dag skiljer sig mest åt är hur avgränsningssam- råden hanteras. Vissa länsstyrelser dokumenterar avgränsningssam- rådet i diarieförda mötesanteckningar. Andra länsstyrelser lämnar ett formellt yttrande, underskrivet på &lt;NOBR&gt;enhets-,&lt;/NOBR&gt; avdelnings- eller länsled- ningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det finns inget krav på att länsstyrelsen ska yttra sig skriftligt under avgränsningssamrådet. Det ligger i kommunens intresse att ta del av synpunkter som kan medföra konsekvenser för planförslaget och efterföljande planering och prövning. Vi menar att det därför är önskvärt att länsstyrelserna samordnar sitt arbetssätt i detta avseende, för att förhindra att avgränsningssamrådet tar onödiga resurser i anspråk. Detta bör kunna utvecklas genom vägledningsinsatser från Boverket och Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Inget krav på samråd med andra myndigheter än länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;I miljöbalken finns krav på att kommunen under undersöknings- respektive avgränsningssamrådet ska samråda med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="p190dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346190x1.jpg/" id="p190img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;miljöansvar kan antas bli berörda av planen (6 kap. 6 § första stycket 2 och 10 § miljöbalken). Mot bakgrund av länsstyrelsens uppgift att företräda staten under planprocessen bör det inte vara någon skyl- dighet för kommunen att samråda med andra statliga myndigheter än länsstyrelsen. Det överensstämmer med den nuvarande ordningen i PBL (jfr 3 kap. 9 § sista meningen och prop. 2016/17:200 s. 161).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Motsvarande ändringar bör göras när det gäller detaljplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Det är lämpligt att bestämmelserna om översikts- och detaljplaner utformas på ett likartat sätt, i de fall någon saklig skillnad inte är motiverad. Vi anser att de ändringar som vi nu har förordat i 3 kap. när det gäller översiktsplaneprocessen, även bör göras i 5 kap. PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft29"&gt;Under &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; ska det finnas ett utkast till en miljökonsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft14"&gt;När avgränsningssamrådet har skett, ska kommunen ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och ge tillfälle till synpunkter på miljö- konsekvensbeskrivningen och förslaget till plan (6 kap. 9 § 2 och 3 miljöbalken). Enligt gällande rätt framgår det inte helt tydligt när miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram under &lt;NOBR&gt;PBL-processen.&lt;/NOBR&gt; PBL kan alltså förstås som att det är tillräckligt att miljökonsekvens- beskrivningen tas fram senast till utställningen eller till antagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft12"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; ska utkastet till plan och den miljökonse- kvensbeskrivning&lt;SPAN class="ft55"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;som utarbetats göras tillgänglig för vissa myn- digheter och för allmänheten&lt;SPAN class="ft55"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;(artikel 6.1). Myndigheterna och all- mänheten ska ges möjlighet att yttra sig på ett tidigt stadium om utkastet till plan och miljökonsekvensbeskrivningen, innan planen antas (artikel 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;Vi har övervägt om PBL bör ändras så att det tydligt framgår att ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning ska finnas redan under &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet.&lt;/NOBR&gt; Därigenom skulle lagen säkerställa att allmänheten och myndigheterna ges möjlighet att yttra sig på ett tidigt stadium över beskrivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Miljörapport med den terminologi som används i direktivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Med termen allmänhet avses även den allmänhet som berörs, eller kan antas bli berörd, eller som har ett intresse av beslutsfattandet. Där ingår även relevanta ickestatliga organisationer, exempelvis sådana som främjar miljöskydd (artikel 6.4).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft14"&gt;Redan i dag gäller att kommunen under &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; ska redo- visa bl.a. förslagets innebörd, skälen för förslaget och förslagets konsekvenser (3 kap. 8 § tredje stycket PBL). Kravet omfattar även sådana konsekvenser som ska redovisas i en miljökonsekvensbeskriv- ning. PBL får därmed förstås som att ett utkast till miljökonsekvens- beskrivning ska tas fram redan under &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet.&lt;/NOBR&gt; Någon ytter- ligare reglering behövs därmed inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Därutöver kan tilläggas att ett samrådsförslag till översiktsplan van- ligtvis behöver bearbetas inför utställningen, vilket även påverkar inne- hållet i miljökonsekvensbeskrivningen. &lt;NOBR&gt;PBL-samrådet&lt;/NOBR&gt; om förslaget till översiktsplan kan även påverka avgränsningen av den betydande miljö- påverkan som ska beskrivas i planens miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft29"&gt;Bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Bestämmelserna finns i 3 kap. 9 § och 5 kap. 11 a § PBL. Förslaget medför behov av följdändringar i 5 kap. 11, 11 &lt;NOBR&gt;b–11&lt;/NOBR&gt; d, 18, 18 a, 25, 32 och 39 §§ PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Översiktsplanens inriktning kan utvecklas med befintliga planinstrument i plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vi ser inget behov av att föreslå något ytterligare planinstrument i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;I våra direktiv framhålls att dagens fördjupningar normalt inte är tillräckliga för att staten och kommunen ska nå en samsyn och att tidigare gjorda utredningsinsatser inte har varit tillräckliga. Kom- munerna behöver ett verktyg som underlättar den efterföljande pla- neringen i högre grad, inte minst på tätorts- och stadsdelsnivå. Plangenomförandeutredningen redovisade ett sådant förslag som innebar att översiktsplanen skulle kunna preciseras för vissa om- råden (SOU 2013:34). Utredningens förslag var dock i vissa avseen- den ofullständigt och ledde till kritik från remissinstanserna, bl.a. eftersom den tänkta planformen inte var juridiskt bindande. Försla- get behöver därför enligt våra direktiv utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="p192dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346192x1.jpg/" id="p192img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;I kapitel 4 redovisar vi möjligheter och brister som vi iakttagit i översiktsplaneringen i dag. Vår slutsats är att det i första hand är brister i aktualitetsprövningen och brist på tydliga besked från staten som påverkar effektiviteten för efterföljande planering och pröv- ning. Detta framhålls även i Boverkets uppföljning av PBL 2016.&lt;SPAN class="ft91"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I den dialog som vi fört med berörda aktörer har det inte fram- kommit någon efterfrågan på nya planinstrument, däremot önske- mål om att förenkla tillämpningen av de befintliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Att många kommuner i dag använder planformer utanför PBL- systemet har ibland tolkats som att de nuvarande instrumenten inte är tillräckliga. Vi tror dock att det lika gärna kan handla om att kom- munerna vill hitta nya sätt att stimulera dialogen med medborgarna, utan de formkrav som är kopplade till instrumenten i PBL. Det är dock sannolikt inte möjligt att åstadkomma ett nytt lagreglerat instrument helt utan formkrav, till följd av &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; och inter- nationella krav (jfr avsnitt 3.1.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Utifrån vår syn att kontinuiteten i översiktsplaneringen är avgör- ande för plansystemets effektivitet, anser vi att befintliga planinstru- ment i PBL är tillräckliga. Dagens plansystem är enligt oss utformat för en flexibel användning utifrån kommunernas olika förutsätt- ningar. En översiktsplan kan fördjupas för en viss del av kommunen där så behövs, eller kompletteras med tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. Kommunen kan även arbeta med program för detaljplan, utforma enklare detaljplaner, och områdesbestämmel- ser kan användas för att säkerställa syftet i översiktsplanen utanför detaljplanelagt område. För att stimulera användningen av befintliga planinstrument ser vi främst ett behov av utvecklad vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Antagande av en fördjupning eller ett tillägg ändrar planbeslutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Bestämmelserna i PBL bygger på förutsättningen att översikts- planeringen ska bedrivas kontinuerligt och att resultatet ska redo- visas i en översiktsplan som antas av kommunfullmäktige. I förarbe- tena till ÄPBL 1987 förutsattes arbetet med översiktsplanen ske på flera nivåer, såväl för hela kommunen som för enskilda kommun- delar, större tätorter och stadsdelar. Bestämmelserna om översikts- plan ansågs täcka alla dessa behov. Det betonades dock att planer för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Regeringskansliets dnr N2017/02844/PBB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;delområden i formell mening ska betraktas som ändringar av den för kommunen gällande översiktsplanen (prop. 1985/86:1 s. 131). Ett beslut om en fördjupning av eller ett tillägg till översiktsplanen änd- rar således beslutet för den kommunomfattande översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Exempel på en enkel ändring av översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;En ändring av en översiktsplan behöver inte innebära att en fördjup- ning eller ett tillägg tas fram. Det kan vara enklare saker som kom- munen vill ändra för att kunna hantera efterföljande detaljplanering mer effektivt. Ett exempel på detta finns i Linköpings kommun, för del av Västra Valla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Översiktsplan för staden Linköping antogs i juni 2010, och ingår som en del i den kommunfattande översiktsplanen. I januari 2012 beslutade kommunstyrelsen att genomföra ett bo- och samhällsexpo 2016 i Vallastaden samt att ta fram en strukturplan till ledning för utbyggnaden genom en arkitekttävling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det vinnande förslaget till strukturplan kom delvis att inte överens- stämma med den gällande översiktsplanens markanvändning, och för att underlätta efterföljande detaljplanering ändrades översiktsplanen. Ändringen avsåg att möjliggöra bostäder och service samt grönstråk inom befintligt och planerat universitetsområde samt att bevara ett befintligt fritidsområde i anslutning till Vallaskogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Ändringen av översiktsplanen genomfördes med granskning i stället för utställning (jfr 3 kap. &lt;NOBR&gt;24–26&lt;/NOBR&gt; §§ PBL). Ändringen ansågs inte inne- bära någon betydande miljöpåverkan varför kommunen inte gjorde en miljöbedömning. Länsstyrelsen hade inga invändningar mot ändringen i sitt granskningsyttrande. Ändringen gjorde det möjligt för stadsbygg- nadsnämnden att besluta om antagande av detaljplaner för området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft29"&gt;Befintliga planinstrument kan användas utifrån kommunernas olika behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Att det råder olika behov av planinstrument i landets kommuner är inte konstigt med tanke på hur olika de geografiska och demografiska förhållandena är. En del situationer kräver en fördjupning av översikts- planen medan program för detaljplan kan vara tillräckligt i andra. För exempelvis en förtätningssituation i en befintlig bebyggelsestruktur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;kan ett program för detaljplan ge erforderligt översiktligt stöd. Gäller det däremot en stadsdel som ska byggas ut under längre tid, ger en för- djupning av översiktsplanen bättre stöd i ett juridiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Det finns behov av program för detaljplan i planeringskedjan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Det är kommunen själv som avgör behovet av ett program för detalj- plan. I propositionen till införandet av ÄPBL 1987 anger man att program för detaljplan bör användas i de fall översiktsplanen inte helt uppfyller kravet på aktualitet, kritiseras i länsstyrelsens gransk- ningsyttrande eller inte ger tillräcklig vägledning for fortsatt plan- läggning (prop. 1985/86:1 s. 178).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Vi ser program för detaljplan som ett lämpligt verktyg inom ett bebyggelseområde där många grundstrukturer finns på plats, exem- pelvis i en förtätningssituation. När ett program för detaljplan tas fram inom ramen för PBL inkluderas även samråd med länsstyrelsen kring de statliga intressena, vilket kan ge större förutsebarhet för efterföljande detaljplanering. Genomförandetiden för projektet bör dock inte vara för lång. Om ett område planeras att byggas ut på längre sikt är en fördjupning av översiktsplanen lämpligare eftersom ett program för detaljplan inte ger lika tydliga besked om statens ingripandegrunder i en eventuell prövningssituation. För en fördjup- ning av översiktsplanen lämnar länsstyrelsen ett granskningsytt- rande som bifogas planen. Länsstyrelsens yttrande över ett program följer inte processen på samma sätt. Det finns även möjlighet för kommunen att begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen då en detaljplan omfattar ingripandegrunderna (avsnitt 3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft74"&gt;Boverket ser i sin uppföljning av PBL 2016 ett behov av planpro- gram i planeringskedjan men upplever att det finns en stor osäkerhet över användning, innehåll, prövning och process bland kommunerna. Vi ser att det därför är lämpligt med utvecklad vägledning kopplat till en kontinuitet i översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;En kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Områdesbestämmelser är bindande tillägg till översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Redan i dag finns möjlighet att göra översiktsplanen bindande i vissa delar genom områdesbestämmelser. Dessa kan ses som bindande tillägg till översiktsplanen för områden som saknar detaljplan. Där- igenom kan kommunen säkra grunddragen för användningen av mark- och vattenområden i översiktsplanen när det handlar om be- byggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och liknande ändamål eller för att tillgodose ett riksintresse (jfr 4 kap. 42 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;De svårigheter som funnits i tillämpningen, som vi har redogjort för i avsnitt 7.2, är framför allt kopplade till att områdesbestämmel- serna har använts för andra ändamål än det instrumentet har varit avsett för. För rätt ändamål bör områdesbestämmelser vara ett bra sätt för att åstadkomma en övergripande reglering för efterkommande prövningar. I avsnitt 9.2.1 föreslår vi att regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om standarder för såväl översiktsplaner som områdesbestämmelser, dvs. att dessa ska finnas tillgängliga i ett standardiserat digitalt format.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;9 Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft10"&gt;I detta kapitel presenterar vi våra förslag om utvecklade krav på över- siktsplanens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Tydligare krav på innehåll underlättar efterföljande planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;I kapitel 6 har vi slagit fast att planens redovisning behöver göra det möjligt att överblicka den tänkta utvecklingen. Planen ska dessutom ge stöd för efterföljande planering och prövning. Det ställer krav på planens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kraven på översiktsplanens innehåll bör utvecklas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Författningstexten ger inte tillräckligt stöd för att säkerställa en god tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft29"&gt;De nuvarande kraven på översiktsplanens innehåll är otillräckliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;När kravet på att alla kommuner skulle ha en översiktsplan tillkom genom ÄPBL var kraven på planens innehåll lågt ställda. Av över- siktsplanen skulle enligt den ursprungliga lagen framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden samt om riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt naturresurs- lagen, dvs. nuvarande 3 och 4 kap. miljöbalken (4 kap. 1 § ÄPBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft20"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="p198dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346198x1.jpg/" id="p198img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Av propositionen till ÄPBL framgår att kraven på den första över- siktsplanen inte borde ställas för högt (prop. 1985/86:1 s. 128 f.). En utgångspunkt var att kommunerna i sin översiktliga planläggning skulle kunna bygga vidare på det planmaterial som redan hade tagits fram. Detta ledde till att kraven på översiktsplanens innehåll inte detaljreglerades i ÄPBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Vi tror att de lågt ställda kraven även kan höra samman med att staten inte tillförde några nya resurser när kravet på att alla kommu- ner skulle ha översiktsplan infördes. Lågt ställda krav kan alltså ha varit en förutsättning för att reformen skulle kunna genomföras (jfr a. prop. s. 456).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Kraven på översiktsplanens innehåll har visserligen ökat sedan ÄPBL tillkom, men vi menar att lagkraven på innehållet fortfarande är lågt ställda och inte tillräckliga för att säkerställa en god tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Det finns flera brister i den nuvarande författningsregleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft11"&gt;Enligt vår uppfattning är den nuvarande författningstexten otill- gänglig och kraven blir därigenom otydliga. Det handlar dels om att det är otydligt vad som ska redovisas, dels att redovisningskraven i vissa avseenden är alltför omfattande. Att kraven är omfattande innebär att översiktsplanen lätt blir överlastad av information. Bestäm- melser om centrala funktioner i planen, t.ex. kommunens bedömning av de allmänna intressena och redovisningen av grunddragen i den av- sedda användningen av mark och vattenområden, blandas med krav på redovisning av konsekvenser. Vi menar att det i praktiken är omöjligt att tillgodose redovisningskraven för kommunerna. För att översikts- planen ska säkerställa goda förutsättningar för efterföljande planering finns det enligt vår uppfattning skäl att se över kraven på planens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Boverkets förslag till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; bör ligga till grund för utvecklade krav på det obligatoriska innehållet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; bör vara utgångs- punkten för utvecklade krav på översiktsplanens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Boverket har tagit fram ett förslag till en modell som visar hur en översiktsplan kan byggas upp utifrån gällande lagstiftning (se &lt;SPAN class="ft32"&gt;bilaga 8&lt;/SPAN&gt;). Modellen bygger på tre grundläggande delar för hur planens innehåll kan struktureras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;En utvecklingsstrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En karta där den avsedda användningen av mark och vatten redo- visas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Redovisning av områden med särskilda kvaliteter eller andra för- hållanden som hänsyn bör tas till vid detaljplanering och bygg- lovsprövning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; som den ser ut i dag är enligt Bo- verkets egen bedömning inte tillräckligt utvecklad för att fungera som standard. Vi väljer ändå att utgå från denna i våra förslag i och med att den är redovisad på Boverkets PBL Kunskapsbank och att många kommuner har kommit i kontakt med modellen i sitt över- siktsplanearbete. Vi har även tagit del av erfarenheterna från några av de pilotkommuner som använt sig av modellen. Att vi lägger fram ett förslag som tar sin utgångspunkt i förslaget till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; ger möjligheter för fler att reflektera över dess för- och nackdelar. Det har även betydelse för vårt förslag om bemyndigande för att ta fram en digital standard för översiktsplaner (avsnitt 9.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förhållande till Boverkets nuvarande förslag till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; ut- går vi från följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det centrala är kommunens syn på hur mark- och vattenområden ska användas. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ÖP-modellens&lt;/NOBR&gt; utvecklingsstrategi ser vi som en redovisning av den sammanvägda plankartan på en övergripande nivå. Utvecklade krav på redovisning av grunddragen för mark- och vattenanvändning kan således användas även på en mer över- gripande nivå, men då med ett mer strategiskt manér för att exem- pelvis markera viktiga stråk och noder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;För indelningen av mark- och vattenområden föreslår vi sex över- gripande kategorier som kommunen därefter själva kan välja att precisera för exempelvis bostäder, service, utbildning, m.m. Vi frångår &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ÖP-modellens&lt;/NOBR&gt; uppdelning i områdesanvändning, stråk och transportsystem. Den uppdelningen kan kommunen själv välja för respektive kategori.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Vi ser hänsyn som förhållanden som utifrån den sammanvägda plankartan särskilt behöver uppmärksammas för efterföljande planering och prövning. Detta inkluderar ställningstaganden från kommunen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Syftet med översiktsplanen bör tydliggöras i PBL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Vad som utgör översiktsplanens syfte och innehåll för- tydligas i plan- och bygglagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft32"&gt;Vad som utgör översiktsplanens syfte och innehåll bör förtydligas genom nya rubriker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utveck- lingen av den fysiska miljön. Planen ska även ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (3 kap. 2 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Den &lt;SPAN class="ft33"&gt;första &lt;/SPAN&gt;meningen i 3 kap. 2 § tillkom genom införandet av nya PBL och avsåg att stärka översiktsplanens strategiska funktion (prop. 2009/10:170 del 1 s. 418). Regeringen menade att det är ange- läget att juridiskt säkerställa att den kommunala planeringen sätts in i ett större sammanhang så att sambanden med förhållanden i om- världen blir tydligare (a. prop. s. 176). Regeringen ansåg även att över- siktsplanens roll och betydelse behövde stärkas genom att översikts- planens bredare funktion, både som underlag för beslut enligt PBL och som ett strategiskt, politiskt instrument, förtydligades i lag- stiftningen. Vi har dock inte funnit något i förarbetena som tyder på att den första meningen utgör ett självständigt krav på att planen ska ha ett visst innehåll. Enligt vår uppfattning handlar bestämmelsen om att klargöra syftet med översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Den &lt;SPAN class="ft33"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;meningen i 3 kap. 2 § PBL innebär att översiktsplanen ska ge vägledning för vissa beslut. Det handlar dels om beslut om hur mark- och vattenområden ska användas, dels om beslut om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (jfr prop. 1994/95:230 s. 71). Med uttrycket ”den byggda miljön” avses en helhet i vilken, förutom bebyggelsen, även anläggningar samt vege- tation, parker och andra grönområden ingår (a. prop. s. 54). De beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft14"&gt;som avses omfattar många olika typer av beslut där hushållnings- bestämmelserna i 3 kap. och 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken ska tillämpas, däribland beslut om bygglov (utanför områden med detaljplan), detalj- planer och olika beslut enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 2 § PBL klargör översiktsplanens av- sedda funktion och syfte i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet.&lt;/NOBR&gt; För att tydliggöra syftet med översiktsplanen och kraven på planens innehåll anser vi att två nya rubriker bör införas i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utöver bestämmelserna i 3 kap. 2 § bör under rubriken &lt;SPAN class="ft33"&gt;översikts- planens syfte &lt;/SPAN&gt;även bestämmelsen om att översiktsplanen inte är bin- dande (3 kap. 3 § PBL) inordnas. Den bestämmelsen kan sägas pre- cisera räckvidden av att översiktsplanen ska vara vägledande för vissa beslut. Bestämmelsen att översiktsplanen inte är bindande bör därför placeras i direkt anslutning till bestämmelsen att planen ska vara väg- ledande för vissa beslut, trots att bestämmelsen i sig själv inte kan anses utgöra en beskrivning av syftet med översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Under rubriken &lt;SPAN class="ft33"&gt;översiktsplanens innehåll &lt;/SPAN&gt;bör övriga krav samlas om vad översiktsplanen ska innehålla (jfr nuvarande 3 kap. &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§ PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Om tidsperspektivet i planeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Som vi framfört i kapitel 6 behöver ställningstaganden till föränd- ringar och utvecklingsbehov ofta ett tidsperspektiv på &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år. Det ansluter till vad departementschefen förordade i propositionen till ÄPBL. Detta tidsperspektiv motiverades då med att markanvänd- ningsbeslut får mycket långsiktiga effekter (jfr prop. 1985/86:1 s. 530).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Under utredningsarbetet har vi träffat på uppfattningen att detta tidsperspektiv är alldeles för kort i förhållande till behovet av att bebyggelsen ska vara långsiktigt hållbar i förhållande till pågående klimatförändringar, m.m. Vi menar att tidsperspektivet i översikts- planeringen handlar om att ta ställning till vilka förändringar i använd- ningen av mark- och vattenområden som bör ske inom de närmaste &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; åren. Den som uppför en ny byggnad måste ofta ha ett väsentligt längre perspektiv – de avskrivningstider som normalt tillåts för inve- steringar förutsätter att byggnaden ska stå kvar i minst &lt;NOBR&gt;50–120&lt;/NOBR&gt; år. De grundläggande bebyggelsestrukturerna i en ny stadsdel kan i sin tur bestå under ännu längre tid. Översiktsplanens perspektiv behöver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="p202dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346202x1.jpg/" id="p202img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;alltså vara mycket långt när kommunen ska bedöma förutsätt- ningarna för att en ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar, t.ex. när det gäller risken för översvämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Utgångspunkt i de allmänna intressena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De nuvarande kraven på att kommunen i översikts- planen ska redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hän- syn till allmänna intressen kommer att tillgodoses är inte ända- målsenlig. Redovisningskraven bör nyanseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Räckvidden av bestämmelserna om allmänna och enskilda intressen i 2 kap. plan- och bygglagen bör ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft29"&gt;Allmänna intressen i översiktsplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I 2 kap. PBL anges olika allmänna intressen som kommunen ska be- akta eller ta hänsyn till vid planläggning och i prövningen av lov och förhandsbesked m.m. Med planläggning avses arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdes- bestämmelser (1 kap. 4 § PBL). Innan vi går igenom våra förslag om vad kommunen bör redovisa i översiktsplanen finns anledning att inledningsvis redogöra för hur de allmänna intressena ska tillämpas i översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;De allmänna intressena omfattar många olika frågor. En övergri- pande bestämmelse anger att planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov (jfr 2 kap. 2 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Bestämmelserna i 2 kap. PBL spänner från det stora till det lilla. På den övergripande nivån kan nämnas att planläggningen ska främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommu- nikationsleder, med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden (2 kap. 3 § PBL). I den andra änden av skalan kan nämnas att det finns bestämmelser som innehåller detaljerade krav när enskilda bygg- nader ska utformas och placeras. Exempelvis ska detta ske på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbilden och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;natur- och kulturvärden, men också med hänsyn till möjligheterna att hantera avfall och till behovet av framtida förändringar och kom- pletteringar (2 kap. 6 § PBL). Hänsyn ska även tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen be- byggelse finns lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;(2 kap. 7 § PBL). I översiktsplaneringen ska kommunen alltså beakta många sorters intressen enligt 2 kap. PBL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft29"&gt;Många av de allmänna intressena är svåra att hantera i den kommunomfattande planen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft10"&gt;Ofta är det lättare för kommunen att klara ut de övergripande frå- gorna i den kommunomfattande planen, t.ex. vad som enligt kom- munen utgör en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Det hänger samman med att översikts- planen ska omfatta hela kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;Frågor om hur enskilda byggnader ska utformas och placeras eller var lekplatserna bör placeras inom sammanhållen bebyggelse, kan i vissa fall vara lämpliga att studera i en fördjupning av översiktsplanen. Däremot är det i praktiken ofta ogörligt att ta ställning till sådana detaljfrågor i den kommunomfattande planen. Sådana frågor förut- sätter överväganden i en skala som behöver vara mer detaljerad än vad som vanligtvis förekommer i en sådan plan. Detta är problematiskt eftersom kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen – vid beslut om användningen av mark- och vattenområden – kommer att till- godoses (3 kap. 4 §). Lagstiftaren ställer alltså krav på att kommunen ska ta ställning i frågor som i praktiken är svåra att bedöma inom översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft9"&gt;Att kravet på redovisning numera även omfattar detaljbetonade frågor kan kopplas till att bestämmelserna i 2 kap. PBL tidigare fanns i två olika kapitel i den äldre lagen. I 2 kap. ÄPBL angavs de allmänna intressena, medan kraven på byggnader och tomter fanns i dåvarande 3 kap. ÄPBL. När dessa bestämmelser samlades i det nya 2 kap. PBL utvidgades även kraven på redovisning i översiktsplanen till att om- fatta detaljerade krav på byggnader och tomter. Denna konsekvens uppmärksammas inte i propositionen till nya PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;De omfattande redovisningskraven innebär att många översikts- planer tyngs av omfattande beskrivningar av hur kommunen anser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;att de allmänna intressena bör beaktas. Enligt vår uppfattning bidrar de omfattande redovisningskraven till att arbetet med översiktsplanen ofta uppfattas som tungrott av kommunerna. Vi menar att nyttan av att kommunen i översiktsplanen även ska ta ställning i detaljfrågor kan ifrågasättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft29"&gt;Kravet på redovisning av de allmänna intressena fanns inte i den ursprungliga lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;När ÄPBL trädde i kraft fanns inget krav på att kommunen i över- siktsplanen skulle redovisa sin bedömning av hur de allmänna intressena kommer att tillgodoses vid beslut om hur mark- och vattenområden ska användas. Den lydelse som ursprungligen fastslogs av riksdagen hade innebörden att översiktsplanen är det planinstitut där kommunen ska redovisa sin uppfattning om hur de allmänna intressena bör om- sättas i den kommunala geografin. Sedan ÄPBL antogs har kraven på redovisning ändrats flera gånger. Uttalandena i propositionen till nya PBL talar dock för en annan syn på hur dagens bestämmelse i 3 kap. 4 § PBL ska tillämpas. Den nuvarande bestämmelsen får förstås som att kommunen i översiktsplanen ska göra en systematisk redovisning av hur de allmänna intressena i 2 kap. PBL ska tillämpas (jfr prop. 2009/10:170 del 1 s. 178). En utförligare redogörelse om hur detta krav har förändrats över tid finns i &lt;SPAN class="ft33"&gt;bilaga 9&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft52"&gt;I översiktsplanen bör kommunen framför allt hantera de övergripande strukturfrågorna och hur bebyggelse bör lokaliseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft10"&gt;Vi anser att den nuvarande generella hänvisningen till 2 kap. PBL inte är ändamålsenlig för kommunernas översiktsplanering. Kraven på kommunernas redovisning av de allmänna intressena bör sänkas så att kommunerna i större grad ges möjlighet att anpassa innehållet till planeringsuppgiften och utifrån kommunernas skilda behov och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Vi menar att det är framför allt är de allmänna intressen som anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; och 10 §§ PBL som bör behandlas i översiktsplanen, utifrån vad som är ändamålsenligt att ta ställning till på denna planer- ingsnivå. Det innebär alltså att kraven på redovisning bör utformas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="p205dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346205x1.jpg/" id="p205img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p666 ft12"&gt;utifrån behovet av att kommunen tar ställning till följande allmänna intressen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov samt att bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken ska tillämpas. Företräde ska ges åt sådan användning som från all- män synpunkt medför en god hushållning (2 kap. 2 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kravet att planläggningen – med hänsyn till natur- och kulturvär- den, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regio- nala förhållanden – ska främja bl.a. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, en från social synpunkt god livsmiljö, en långsiktigt god hushållning samt bostadsbyggande och ut- veckling av bostadsbeståndet (2 kap. 3 § PBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Kravet att mark som ska tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för ändamålet från allmän synpunkt (2 kap. 4 § PBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kravet att bebyggelse m.m. ska lokaliseras till mark som är läm- pad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp m.m. samt risken för olyckor, översvämning och erosion (2 kap. 5 § PBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kravet att miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken ska följas (2 kap. 10 § PBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft9"&gt;Det bör understrykas att översiktsplanen även i fortsättningen kom- mer att behöva utformas med hänsyn till alla de allmänna intressen som enligt 2 kap. PBL ska beaktas vid planläggning, även om kraven på vad översiktsplanen ska innehålla enligt 3 kap. PBL begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;Hur redovisningen av de allmänna intressena bör göras i över- siktsplanen återkommer vi till i nästföljande avsnitt &lt;NOBR&gt;(9.1.5–9.1.8).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Boverket har tagit fram vägledning på webbplatsen PBL kunskapsbanken för hur några av bestämmelserna bör tillämpas i översiktsplaneringen, bl.a. om hållbar utveckling (2 kap. 3 § PBL) och hälsa, säkerhet och risker (2 kap. 5 § PBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Räckvidden av 2 kap. PBL bör se över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft14"&gt;Vi anser att det finns behov av att se över hur 2 kap. PBL är utformat, eftersom flera av bestämmelserna ska tillämpas i ärenden och situa- tioner som bestämmelserna inte är anpassade till. Exempelvis är det inte ändamålsenligt att en kommun eller ett regionplaneorgan i över- sikts- eller regionplanen ska bedöma hur enskilda byggnader ska ut- formas och placeras eller hur behovet av lekplatser bör tillgodoses (jfr 2 kap. 6 och 7 §§ PBL). Inte heller är det lämpligt att övergri- pande frågor om ekonomisk tillväxt eller utveckling av bostads- beståndet ska prövas i ett startbesked, vilket PBL anger i dag (2 kap. 3 § andra stycket jämförd med 10 kap. 23 § första stycket 1 PBL). Enligt vår uppfattning bör regeringen ta initiativ till en översyn av 2 kap. PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Grunddragen i avsedd användning av mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Av översiktsplanen ska framgå grunddragen i fråga om användningen av mark- och vattenområden, och delas in i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;stadsbygd och tätortsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;landsbygd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;transporter och infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;grönstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft9"&gt;Indelningen som anges ovan får vid behov göras mer detaljerad. Av översiktsplanen ska framgå kommunens syn på hur den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft12"&gt;byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft33"&gt;Basen är grunddragen i markanvändningen och kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;En markanvändningskarta kan sägas utgöra basen i översiktsplanen, dvs. kravet att kommunen i översiktsplanen ska visa grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden (3 kap. 5 § 1 PBL). Genom redovisningen ger kommunen uttryck för sin uppfattning om hur mark- och vattenområden bör användas utifrån det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov (jfr 2 kap. 2 § PBL). Kartan visar också kommunens uppfattning om vad som utgör en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder re- spektive vad som utgör en långsiktigt god hushållning med mark och vatten m.m. (jfr 2 kap. 3 § PBL). Markanvändningskartan är en av de tre beståndsdelarna i Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;Den nuvarande bestämmelsen är identisk med lydelsen i ÄPBL. Med grunddragen avses den huvudsakliga användningen (prop. 1985/86:1 s. 529). Enligt förarbetena bör grunddragen om hur marken ska an- vändas vara ganska schematisk (a. prop. s. 132). Enligt propositio- nen är det viktigt att egenskapen av översiktsplan renodlas så att det är just överblicken över de större sammanhangen, den långsiktiga strukturen, som redovisas i planen. Det hindrar, enligt propositio- nen, inte att ändamålet ibland kan vara precist både till ändamål och till avgränsning. Enligt propositionen bör av översiktsplanen framgå om den avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;större förändring av markanvändningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;ett aktivt bevarande av befintliga förhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;en gradvis förändring och förnyelse i huvudsak inom ramen för den markanvändning som redan har etablerats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;ett område av strategisk betydelse för den framtida bebyggelse- utvecklingen där handlingsfriheten skall behållas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;att den markanvändning som pågår kan fortgå i stort sett oför- ändrad därför att det inte finns några uttalade allmänna intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft11"&gt;Under riksdagsbehandlingen av ÄPBL anförde Bostadsutskottet att översiktsplanen bör redovisa dels vilka mark- och vattenområden som redan tagits i anspråk t.ex. för bebyggelse, försvar, naturvård m.m., dels&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;inom vilka områden förändringar kan väntas och dels inom vilka områ- den inga speciella restriktioner behövs (bet. BoU 1986/87:1 s. 30). Redan i dag finns alltså krav på att den avsedda användningen ska redovisas på en karta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;Redovisningen av hur mark och vatten bör användas i framtiden har enligt vår uppfattning en nära koppling till kravet att kommunen i översiktsplanen ska visa sin syn på hur den byggda miljön ska an- vändas, utvecklas och bevaras (3 kap. 5 § 2 PBL). Bestämmelsen mot- svarar det som i den ursprungliga &lt;NOBR&gt;ÄPBL-propositionen&lt;/NOBR&gt; benämndes ”riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse” (prop. 1985/86:1 s. 529). Utgångspunkter och riktlinjer för var bebyg- gelse ska lokaliseras och hur den ska utformas behövs, enligt reger- ingen, som stöd för planläggning och lovgivning. Att planen även ska innehålla riktlinjer för hur den byggda miljön ska användas har bety- delse för översiktsplanens strategiska funktion (prop. 2009/10:170 del 1 s. 177).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;Redovisningen av den huvudsakliga markanvändningen på plan- kartan ger enligt vår uppfattning begränsad vägledning för bebyg- gelseutvecklingen. Genom att kombinera markanvändningen med vägledning om hur byggda miljön bör användas, utvecklas och beva- ras kan kommunen skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft29"&gt;Tydliga ställningstaganden kring hur mark och vatten bör användas underlättar efterföljande planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Genom en markanvändningskarta visar kommunen sin uppfattning om hur de allmänna intressena enligt 2 kap. PBL bör tillämpas i kom- munen. Kartan – i kombination med kommunens vägledning för hur den byggda miljön bör användas, utvecklas och bevaras – har därmed stor betydelse för dialogen mellan staten och kommunen om hur mark och vatten bör användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;En tydlig översiktsplan kan ge kommunen tidiga signaler om konfliktytor med de statliga intressena och värdefulla upplysningar om frågor som kommer att behöva studeras ytterligare i efterföl- jande planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Kartan kan emellertid inte visa allt. En del av stadsbyggandet sker i dag genom succesiv förtätning eller omvandling inom den redan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;byggda miljön. Kartredovisningen förlorar i dessa sammanhang i in- formationsvärde. Plankartan är mera informativ när en utbyggnad sker på obebyggd mark, medan förtätning ofta är svårt att illustrera på en översiktlig plannivå. Kartan ger inte heller rättvisa åt strategi och förändringar gentemot geografiskt väl definierade intressen. Dessa intressen framstår gärna på kartan som tyngre än strategier, riktlinjer och förhållningssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft29"&gt;PBL bör innehålla krav som säkerställer att redovisningen ger god vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Enligt vårt uppdrag ska vi utreda hur dialogen mellan staten och kommunen om fysisk planering i större omfattning ska kunna han- teras inom ramen för översiktsplaneringen. Ett lämpligt sätt att främja dialogen mellan staten och kommunen är att införa krav på större tydlighet i översiktsplanen. Samtidigt får lagstiftarens krav på redovisning inte göras alltför omfattande, eftersom det kan påverka kommunens möjligheter att hålla översiktsplanen aktuell. Alltför höga krav på innehåll riskerar alltså att försämra förutsättningarna för en kontinuerlig översiktsplanering. Hänsyn behöver även tas till kravet att en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som för- anlett den (14 kap. 3 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;Markanvändningskartan bör omfatta hela kommunens yta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Enligt praxis behöver kommunen inte uttrycka någon uppfattning om samtliga områden i kommunen, trots att översiktsplanen ska omfatta hela kommunen (jfr 3 kap. 1 § PBL). I förarbetena till ÄPBL anförde departementschefen att kommunen inte ”i förväg måste ut- trycka en uppfattning om alla tänkbara och mer eller mindre realis- tiska önskemål om ändrad eller bevarad användning av mark och vatten som kan göra sig gällande inom olika delar av kommunen” (prop. 1985/86:1 s. 127).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Vi anser dock att översiktsplanens kategorisering av använd- ningen av mark- och vattenområden ska omfatta hela kommunen. Detta eftersom översiktsplanen kan behöva ge vägledning för bygg- lov och tillståndspliktiga verksamheter på alla platser i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft10"&gt;Att kommunen anger en specifik användning underlättar även för dialogen med såväl staten som medborgarna om vilken inriktning kommunen planerar för. En indelning av kommunen i olika använd- ning ger även en ram som kan göra det lättare att bedöma vad kom- munen &lt;SPAN class="ft32"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;har planerat för. De kategorier som vi föreslår nedan är samtidigt tillräckligt vida för att möjliggöra utveckling av många olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;Mot denna bakgrund anser vi att det bör framgå av PBL att kom- munen ska visa grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. För tydlighets skull bör även framgå att redovisningen ska ske på en karta. Det hindrar inte att redovisningen vid behov kan delas upp på flera kartor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft29"&gt;Kartredovisningens indelning för användning av mark- och vattenområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Den norska lagstiftningen innehåller krav som innebär att redovis- ningen av hur mark och vatten kan användas ska ha en viss lägstanivå (avsnitt 5.3). Vi menar att det är ett bra sätt att säkerställa att över- siktsplanen får en tillräcklig detaljeringsgrad. Markanvändnings- kartan i Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; har en liknande uppbyggnad, om än med färre kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Ett enhetligt redovisningssätt i översiktsplanen underlättar pla- nering och prövning som sker enligt annan lagstiftning och för aktörer som verkar i flera kommuner. Att redovisningen sker på ett enhetligt sätt främjar även möjligheten till ett digitalt arbetssätt (avsnitt 9.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Även i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; finns inslag av kategorisering. Inom detalj- planeringen finns en lång tradition av att tillämpa enhetliga beteck- ningar för tillåten användningen. Indelningen anges numera i Bover- kets allmänna råd om planbestämmelser för detaljplan (BFS 2014:5). Vi ser emellertid inget generellt behov av att driva funktionsuppdel- ningen i översiktsplanen så långt som normalt sker i en detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;Olika kommuner och olika delar av en kommun kräver varierande grad av detaljering och mängd riktlinjer. De sex kategorier vi föreslår bygger på Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; och de erfarenheter som pilotkommunerna har dragit av denna. Kommunen kan därefter välja att göra indelningen mer detaljerad, liksom hur ställningstaganden och riktlinjer ska redovisas i förhållande till kartan. Exempelvis kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p607 ft12"&gt;kommunen vilja redovisa sina ställningstaganden och riktlinjer uti- från stadsdelar eller kommundelar. Kategorierna är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;stadsbygd och tätortsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;landsbygd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;transport- och teknisk infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;grönstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;1. Stadsbygd och tätortsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Begreppet stadsbygd, som används i Boverkets förslag till ÖP- modell, är ett främmande begrepp för många kommuner. Det ger dock en inriktning av karaktären för användningsslaget. För att be- greppet ska vara tillämpbart i fler kommuner anser vi att använd- ningsslaget bör benämnas stadsbygd och tätortsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Kategorin inkluderar bebyggelse av stads- eller tätortsmässig karak- tär, som i huvudsak används för bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet. Trafik- och parkeringsytor, parker och fritidsanlägg- ningar kan ingå. Kategorin kan användas även för relativt små tätorter. Småorter och fritidshusområden kan redovisas som stadsbygd bero- ende på läge och översiktsplanens inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Begreppet tätortsområden ger ett stort spelrum för kommunen att själv forma redovisningen i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;2. Landsbygd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Landsbygd kan omfatta många olika karaktärer som exempelvis jord- bruksbygd, skogsbygd, fjällbygd, glesbygd, m.m. Kategorin inklude- rar även bebyggda miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Används för områden som nyttjas för areella näringar och andra landsbygdsanknutna verksamheter, kust- och skärgårdsområden samt obrukad mark. Småorter, fritidshusområden, bybildningar och bostads- bebyggelse av mindre omfattning kan redovisas som del av landsbygden beroende på översiktsplanens inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;I propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbyg- der uttalar regeringen att landsbygdernas värden och utvecklings- möjligheter bör tydliggöras i den kommunala översiktsplaneringen (prop. 2017/18:179, se vidare avsnitt 3.5). Att uttrycket landsbygd ingår i den indelning vi föreslår ger enligt vår uppfattning bättre för- utsätningar för att ta tillvara landsbygdernas värden och potential i planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft12"&gt;3. Verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Verksamheter som kan vara störande, miljöpåverkande, ytkrävande eller genererar tung eller stor mängd annan trafik. Kan användas för områden där kommunen vill säkra näringslivets utvecklingsmöj- ligheter, således både traditionella industriområden, stormarknads- områden, större mässområden och dylikt. Även övningsområden för Försvarsmakten omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Andra slag av verksamheter, som inte är lika störande för omgiv- ningen, kan i stället ingå i kategorierna stadsbygd och tätortsområ- den respektive landsbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft12"&gt;4. Transport- och teknisk infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft14"&gt;Områden och stråk för transportinfrastruktur och för annan teknisk infrastruktur som exempelvis &lt;NOBR&gt;VA-nät&lt;/NOBR&gt; och bredband. På grund av den mångfald av olika användningar som ingår i kategorin behöver funktio- nen vanligtvis preciseras med hjälp av underkategorier som exempelvis spårtrafik, vägtrafik, sjöfart, flygplatser och hamnar för yrkestrafik. Småbåtshamnar kan även ingå i kategorierna stadsbygd och tätorts- områden samt landsbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft12"&gt;5. Grönstruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Områden och strukturer för rekreation och biologiska värden, liksom park- och naturområden. Kategorin kan inkludera vatten. Skogs- och naturområden utan särskilda värden från frilufts- eller biologisk syn- punkt ingår i kategorin landsbygd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;6. Vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Vattenområde eller vattendrag som inte ingår i de övriga områdes- typerna. Vattenområde kan ingå i kategorierna grönstruktur, lands- bygd eller i stadsbygd och tätortsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Några kommentarer till den föreslagna indelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;En invändning mot den föreslagna indelningen kan vara att den påverkar kommunens möjligheter att anpassa indelningen av plan- kartan utifrån sina förutsättningar och behov. Den föreslagna indel- ningen är dock tänkt som en lägstanivå och vårt förslag ger dessutom den flexibilitet som behövs. Om kommunen har en tydlig uppfatt- ning om hur marken bör användas, ger förslaget utrymme för detal- jerade ställningstaganden. Exempelvis kan kommunen förfina indel- ningen för stadsbygd och tätortsområden genom att ange handel, kontor, bostäder, m.m. Om kommunen inte ser något behov av sådana ställningstaganden, kan planen utformas så att den inte ger onödiga låsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Likaså kan kommunens vägledning om hur bebyggelsen bör an- vändas, utvecklas och bevaras anpassas till olika delområden, trots att användningsslaget på markanvändningskartan är detsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Möjligheten att precisera olika markanvändningsslag gör det möjligt att undvika skarpa gränser mellan olika delområden, t.ex. stadsbygd och landsbygd. Bebyggelsens täthet och karaktär kan exempelvis anpassas från tät centrumbebyggelse, via förstad och tätortens omland till den egentliga landsbygden. Den föreslagna indelningen innebär inte heller något krav på att samtliga kategorier måste användas, exempelvis om vatten eller landsbygd saknas i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;De olika kategorierna överlappar varandra i vissa avseenden, på så sätt att vissa användningsslag kan förekomma i flera kategorier. Exempelvis kan bostäder förekomma i såväl stadsbygd och tätorts- områden som landsbygd. Denna flexibilitet minskar risken för lås- ningar i efterföljande planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft12"&gt;Bestämmelserna finns i 3 kap. 3 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p689 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förhållanden som kan ha väsentlig betydelse för efterföljande beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kommunen ska inte längre behöva redovisa sin bedöm- ning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen – vid beslut om användningen av mark- och vattenområden – kom- mer att tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft14"&gt;Av översiktsplanen ska i stället framgå sådana förhållanden som med hänsyn till de allmänna i 2 kap. plan- och bygglagen kan ha väsentlig betydelse för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas samt beslut om hur byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Av översiktsplanen ska även framgå kommunens syn på hur dessa förhållanden bör beaktas vid sådana beslut. Redovis- ningen ska omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;natur- och kulturvärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;areella näringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;miljö, hälsa och säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft10"&gt;När det gäller riksintressen och miljökvalitetsnormer ska kom- munen redovisa hur dessa ska tillgodoses respektive följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft14"&gt;I översiktsplanen anger kommunen en inriktning för den avsedda mark- och vattenanvändningen. I många områden finns särskilda för- hållanden som behöver beaktas vid efterföljande planering och pröv- ning. Dessa förhållanden hänger samman med de allmänna intressena i 2 kap. PBL, och därigenom med bestämmelserna om hushållningen av mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken. Dessa förhål- landen är särskilt viktiga i dialogen med länsstyrelsen kring de statliga ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;De nuvarande kraven på att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hän- syn till allmänna intressen kommer att tillgodoses – vid beslut om användningen av mark- och vattenområden – är alltså svåra att till- lämpa i praktiken (se avsnitt 9.1.3). Många av de frågor som ska redovisas i översiktsplanen är dåligt anpassade till översiktsplanens skala. Att kraven är omfattande försvårar även möjligheten att hålla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft12"&gt;översiktsplanen aktuell. För att underlätta för efterföljande planer- ing behöver de nuvarande kraven utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft33"&gt;Kommunen ska redovisa förhållanden som kan ha väsentlig betydelse för vissa beslut och sin syn på hur dessa förhållanden bör beaktas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft10"&gt;Vi föreslår att kommunen i översiktsplanen ska redovisa vissa för- hållanden som har betydelse för att de allmänna intressena ska kunna tillgodoses. Exempelvis är det ett allmänt intresse att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för olyckor (2 kap. 5 § första stycket 5 PBL). Är bärigheten dålig och marken därigenom känslig för skred, är det detta förhållande som behöver redovisas. Omfattas området av ett riksintresseanspråk enligt bestämmelserna i miljöbalken, är det ett förhållande som behö- ver redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;De förhållanden som behöver redovisas i översiktsplanen är för- hållanden som kan ha väsentlig betydelse för sådana beslut som pla- nen ska ge vägledning för enligt 3 kap. 2 § PBL. Det handlar alltså om beslut om dels hur mark- och vattenområden ska användas, dels hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Avvägningen mot allmänna intressen behöver i många fall göras i enskilda ärenden. Redovisningen av vilka förhållanden som kan behöva beaktas i sådana ärenden bör underlätta efterföljande prövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Det kan naturligtvis finnas många förhållanden som kan ha bety- delse för de beslut som översiktsplanen ska ge vägledning för. För att inte i onödan tynga översiktsplanen bör redovisningskravet bara gälla förhållanden som kan ha väsentlig betydelse. Kravet på väsentlighet syftar till att kommunen ska kunna avstå från att redovisa förhållan- den som har begränsad eller liten betydelse för beslut om använd- ningen av mark- och vattenområden, m.m. Vad som utgör väsentliga förhållanden kan framgå av vägledning från de centrala myndig- heterna. Även de lokala förutsättningarna har stor betydelse för vad som kan anses vara väsentligt i det enskilda fallet. Här bör kommu- nens uppfattning tillmätas stor betydelse om vad som är väsentligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;Det är inte tillräckligt att kommunen enbart pekar ut vilka för- hållanden som är väsentliga vid beslut om hur mark- och vatten- områden ska användas, m.m. Det är lika viktigt att kommunen ger sin syn på hur dessa förhållanden bör &lt;SPAN class="ft67"&gt;beaktas &lt;/SPAN&gt;vid sådana beslut, dvs. vilken betydelse som kommunen anser att förhållandet behöver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft14"&gt;tillmätas vid en senare prövning. I det ovan nämnda exemplet med skredkänslig mark kan det exempelvis handla om att kommunen i översiktsplanen anger att området inte bör bebyggas eller att det inte bör bebyggas förrän marken har stabiliserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I uttrycket ”beakta” ligger att kommunen ska redogöra för sin uppfattning om vilken hänsyn som bör tas till förhållandet. Som redan framgått kan det både handla om att kommunen bekräftar att för- hållandet behöver tillgodoses vid efterföljande prövningar, men det kan i vissa fall även handla om kommunen ger uttryck för att någon hänsyn inte behöver tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;När det gäller riksintressen och miljökvalitetsnormer bör kraven avse kommunens syn på hur riksintressen ska &lt;SPAN class="ft67"&gt;tillgodoses &lt;/SPAN&gt;respektive miljökvalitetsnormer &lt;SPAN class="ft67"&gt;följas&lt;/SPAN&gt;, i stället för &lt;SPAN class="ft67"&gt;beaktas&lt;/SPAN&gt;. Skälen till att dessa uttryck bör användas återkommer vi till i avsnitt 10.3.1 och 10.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft29"&gt;Förhållanden som ska framgå av lagtexten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Med utgångspunkt i Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; föreslår vi att lagtexten bör ange vilken typ av förhållanden som ska redovisas. Det gäller följande typer av förhållanden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;natur- och kulturmiljövärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;areella näringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;miljö, hälsa och säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft12"&gt;1. Natur- och kulturmiljövärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Områden med särskilda natur- eller kulturmiljövärden i enlighet med 3 och 4 kap. miljöbalken. Detta omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetyd- ligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön som så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär (3 kap. 2 § miljöbalken).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Den ekologiskt känsliga naturmiljön (3 kap. 3 § miljöbalken).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Områdets naturvärden, den värdefulla kulturmiljön eller frilufts- livets intressen (3 kap. 6 § miljöbalken).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft9"&gt;Därutöver omfattas de områden som i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken. Det bör understrykas att redovis- ningen inte enbart avser områden av riksintresse, utan även andra områden med natur- och kulturmiljövärden omfattas. Därigenom kan även områden som omfattas av bestämmelser om områdesskydd enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken behöva tas upp i planen, i den mån de utgör sådana förhållanden som kan ha väsentlig bety- delse för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas m.m. (jfr ovan). Sådana biotopskyddsområden som avses i 7 kap. 11 § miljöbalken behöver normalt inte redovisas i planen (jfr &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; a §§ för- ordningen [1998:1252] om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;2. Areella näringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Områden av betydelse för sådana areella näringar som avses i 3 kap. &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken, dvs. jordbruk, skogsbruk, rennäring, yrkesfiske och vattenbruk. Även här handlar det både om riksintressen och sådana andra områden som kan ha väsentlig betydelse för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;3. Råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Områden som innehåller viktiga råvarutillgångar eller anläggningar som utgör samhällsviktiga funktioner där möjligheten att utnyttja respektive driva dessa bör eller ska värnas enligt 3 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljö- balken. Här ingår även områden och anläggningar som har betydelse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Även här avses såväl riksintressen som andra områden och anläggningar av väsentlig be- tydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Även andra samhällsviktiga funktioner som kan behöva beaktas vid efterföljande planering omfattas, t.ex. sjukhus och anläggningar för produktion, förvaring och distribution av livsmedel. I detta av- seende går vårt förslag längre än Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;4. Miljö, hälsa och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Områden där särskild hänsyn bör tas till att det råder eller kan råda förhållanden som negativt kan påverka miljön eller människors hälsa och säkerhet. Det gäller exempelvis buller, luft- och vattenkvalitet, olycksrisk, översvämning, erosion, förorenad mark, dåliga grundför- hållanden och områden med brist på grundvatten eller problem att omhänderta avloppsvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Kravet hänger bl.a. samman med bestämmelserna i 2 kap. 5 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;10 §§ PBL. Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken kan exem- pelvis aktualiseras genom brister i luftkvaliteten eller att berörda vattenförekomster har dålig ekologisk eller kemisk status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft12"&gt;Läs vidare om miljö, hälsa och säkerhet i avsnitt 10.3.5 om ingri- pandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Relationen mellan berörda förhållanden och avsedd markanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Liksom i dag kan markanvändningen i vissa fall sammanfalla med eller skilja sig från de förhållanden som enligt vårt förslag ska redo- visas i översiktsplanen. Det finnas dock skäl att här klargöra hur den avsedda markanvändningen och nu berörda förhållanden växelverkar sinsemellan genom några exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ett område utpekat som grönstruktur på markanvändningskartan kan exempelvis inkludera naturreservat eller områden av riksintresse för naturvården. Dessa förhållanden kan ses stärka den uttryckliga markanvändningen i översiktsplanen och ska enligt vårt förslag redo- visas i översiktsplanen, liksom hur de ska beaktas respektive tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;I andra fall kan kommunen göra bedömningen att marken bör användas på något annat sätt än vad som följer av de förhållanden som ska redovisas i planen. Som exempel kan nämnas att ett område utgör en värdefull fyndighet av naturgrus. Området utgör med andra ord ett markområde som innehåller värdefulla ämnen och som där- med ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt för- svåra utvinningen av dessa (jfr 3 kap. 7 § första stycket miljöbalken). Samtidigt är detta område kanske bäst lämpat för att kommunens huvudort ska kunna kan expandera. Vid den avvägning som då behö- ver ske mellan de två olika intressena kan kommunen komma till slutsatsen att täktintresset behöver stå tillbaka. På markanvändnings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;kartan kommer kommunen ange bostäder, samtidigt som grusfyndig- heten i planen i övrigt markeras som en råvarutillgång som enligt kommunens uppfattning inte bör utvinnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Redovisningen behöver inte alltid kopplas till en karta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Många av de förhållanden som det nu är fråga om är ofta lokala och har därigenom en geografisk avgränsning. I sådana fall är det ofta lämpligt att dessa förhållandena anges på en karta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I andra fall kan förhållandena omfatta hela kommunens yta. I de fallen finns naturligtvis inget behov av att särskilt peka ut området på en karta. Då kan det vara tillräckligt att i text beskriva vilket om- rådet som avses och kommunens syn på hur förhållandet bör beaktas vid efterföljande prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Vissa förhållanden behöver inte redovisas alls i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Vi konstaterar att översiktsplanen lätt blir tyngd av för många frågor som ska redovisas enligt PBL. Redovisningarna har dock sällan sådan karaktär att de behöver bli föremål för politiska beslut i samband med översiktsplanen. För att inte översiktsplanen ska upplevas som alltför omfattande och överlastad med information är det därför vik- tigt att tydligt skilja på plan och underlag. Sektorbeskrivningar be- höver inte heller föras längre än nödvändigt för att motivera över- siktsplanens utformning och för att klargöra eventuella konflikter mellan olika intressen. Översiktsplanen riskerar annars bli otydlig för politiker, allmänhet och de myndigheter som ska använda planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 4 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Verksamheter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Av översiktsplanen ska även framgå områden eller verk- samheter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;Enligt PBL ska planläggning främja vissa intressen med hänsyn till bl.a. mellankommunala och regionala förhållanden. Det handlar bl.a. om en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av be- byggelse, grönområden och kommunikationsleder och en långsiktigt god hushållning samt goda miljöförhållanden i övrigt (2 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ingripandegrunden &lt;SPAN class="ft33"&gt;mellankommunal samordning &lt;/SPAN&gt;innebär att läns- styrelsen ska överpröva och upphäva kommunens beslut om detalj- planer och områdesbestämmelser, om beslutet kan antas innebära att regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vatten- områden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt (11 kap. &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; §§ PBL). Jämfört med övriga ingripandegrunder finns i dag inga krav på innehåll i översiktsplanen som främjar dialo- gen mellan staten och kommunen om vilka förhållanden som kan föranleda en överprövning från länsstyrelsens sida när det gäller mellankommunal samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft14"&gt;Kommunerna kan ha olika behov av att redovisa avsedd mark- och vattenanvändning i olika skalor för att både tydliggöra den strate- giska inriktningen och vägledningen för efterföljande beslut. Områden, funktioner och stråk dit kommunen vill kanalisera utvecklingsinsatser bör lyftas fram, liksom särskilt viktiga samband i ett mellankom- munalt eller regionalt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Vi anser att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sådana om- råden och verksamheter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse. Avsikten med denna redovisning är att staten och kom- munen gemensamt ska kunna identifiera vilka områden och verk- samheter som har sådan betydelse. Läs vidare om mellankommunal samordning i avsnitt 10.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 5 § 4 PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="p221dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346221x1.jpg/" id="p221img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Särskilda redovisningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Liksom i dag bör av översiktsplanen framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämningar, ras, skred och erosion som är klimat- relaterade samt hur sådana risker kan minska eller upphöra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft9"&gt;I dag finns krav på att översiktsplanen ska ha visst innehåll när det gäller hur det långsiktiga behovet av bostäder ska tillgodoses och vilka områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. I riksdagen bereds dessutom förslag som innebär krav på att översiktsplanen ska ha visst innehåll för att främja klimatanpass- ningsåtgärder. Vi menar att dessa krav även bör gälla i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft29"&gt;Hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Kravet anknyter till att bostadsbyggande och utveckling av bostads- beståndet är ett allmänt intresse som ska beaktas vid planläggning (2 kap. 3 § PBL). Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § PBL (4 § lagen [2000:1383] om kommunernas bostadsförsörjningsansvar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Utredningen om kommunal planering för bostäder har i sitt slut- betänkande Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) föreslagit en ny bostadsförsörjningslag och ett tillägg till den nu- varande bestämmelsen om kraven på översiktsplanens innehåll i PBL. Enligt förslaget ska det behov av tillskott av bostäder som framgår av kommunens bedömning enligt den nya lagen komma till uttryck i redovisningen av hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Enligt utredningen innebär tillägget en kodi- fiering av de motiv som anfördes när kravet på redovisning infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Vi anser att behovet av en uttrycklig koppling till bestämmelsen i den nya lagen är begränsat. Redan i dag finns en sådan koppling till den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft11"&gt;nuvarande lagen, även om den inte är uttalad. Dessutom blir en sådan bestämmelse ett främmande inslag i 3 kap. PBL. Det föreslagna kravet är snarare ett handlingsdirektiv som bättre ansluter till bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap. PBL. Av denna anledning har vi inte tagit med den föreslagna bestämmelsen i vårt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;LIS-områden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sådana områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen &lt;NOBR&gt;(LIS-områden)&lt;/NOBR&gt; som avses i miljö- balken. Bestämmelsen förutsätter att det finns sådana områden inom kommunen. Redovisningen i översiktsplanen ska ge vägledning vid prövningen av dispenser och upphävande av strandskydd. Ett LIS- område som framgår av översiktsplanen är att betrakta som ett sär- skilt skäl vid en prövning av upphävande eller dispens från strand- skyddet (7 kap. 18 d och 18 e §§ miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft29"&gt;Risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatförändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;I propositionen Nationell strategi för klimatanpassning föreslås en kompletterande bestämmelse om krav på översiktsplanens innehåll (prop. 2017/18:163). Detta utifrån bedömningen att nuvarande lag- stiftning saknar krav på att kommunerna ska ge sin syn på klimat- relaterade risker som avser den redan byggda miljön. Det finns inte heller någon skyldighet för kommunerna att arbeta strategiskt med hur riskerna kan minska eller upphöra. Därför föreslås en bestäm- melse om att kommunen i översiktsplanen ska redogöra för sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av över- svämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Regeringens förslag att översiktsplanen ska innehålla kommunens syn på vissa klimatrelaterade risker m.m. bygger på ett förslag från Klimatanpassningsutredningen i betänkandet Vem har ansvaret? (SOU 2017:42). I vårt remissvar över utredningens betänkande menade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;att regeringen borde avvakta med lagändringar i 3 kap. PBL tills vårt eget betänkande om en utvecklad översiktsplanering föreligger, så att eventuella förändringar skulle kunna ske i ett sammanhang. Vi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="p223dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346223x1.jpg/" id="p223img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;aviserade även vår avsikt att återkomma till frågan om hur de risker som Klimatanpassningsutredningen uppmärksammade i sitt betänk- ande bör behandlas i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Regeringen har valt att gå vidare med utredningens förslag. Mot denna bakgrund avstår vi från att föreslå ytterligare ändringar i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Kravet att kommunen ska redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatförändringar tangerar vårt förslag att kommunen ska redovisa vissa förhållanden avseende miljö, hälsa och säkerhet. Vårt förslag handlar om hur &lt;SPAN class="ft33"&gt;ny &lt;/SPAN&gt;bebyggelse bör lokaliseras och utformas i förhållande till olika miljö- och risk- faktorer. Den lagändring som nu behandlas av riksdagen handlar om att kommunen ska redovisa sin syn på risken för vissa klimatrelate- rade skador på den &lt;SPAN class="ft33"&gt;befintliga &lt;/SPAN&gt;byggda miljön. Dessutom ska kommu- nen redovisa sin syn på hur sådana befintliga risker kan minska eller upphöra, vilket inte ingår i vårt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft29"&gt;Förhållandet till mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;Till de särskilda redovisningarna hör även kravet på att översiktspla- nen ska redovisa hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Den frågan behandlar vi i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förhållandet till mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Dagens krav på att kommunen ska redovisa hur kom- munen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen tas bort. Kommunen ska i stället redovisa hur översiktsplanen förhåller sig till den natio- nella strategi för fysisk planering, som regeringen ska få besluta om. Dagens krav på hänsyn till relevanta regionala mål, planer och program kopplas tydligare till redovisningen av planens konse- kvenser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="p224dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346224x1.jpg/" id="p224img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inget särskilt författningsstöd för att regeringen ska få besluta om en nationell strategi för fysisk pla- nering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft29"&gt;Kravet på hänsyn till nationella mål, planer och program avsåg att göra översiktsplanen mer strategisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Enligt gällande rätt ska det framgå av översiktsplanen hur kommu- nen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (3 kap. 5 § 4 PBL). Bestämmelsen infördes genom den nuvarande lagen 2011. Regeringen menade att lagstiftningen bör ge stöd för en mer visionär och strategisk översiktsplan som tar hänsyn till och samordnar med överordnade, för kommunen relevanta, nationella, regionala och mellankommunala mål, planer, program och strategier (prop. 2009/10:170 del 1 s. 177). Sambanden mellan översiktsplanen och t.ex. regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, länsplaner för transportinfrastruktur, de transportpolitiska målen, miljökvalitets- målen och regionala klimat- och energistrategier borde därför tyd- liggöras, ansåg regeringen. Därigenom skulle översiktsplanen, enligt regeringen, kunna utvecklas till ett sektorsövergripande och strate- giskt instrument för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska planeringen och även fungera som en plattform för kommunens medverkan i bl.a. den regionala utvecklingsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft74"&gt;Exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till behövde, enligt regeringen, inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Regeringen menade att det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kom- munens hållbara utveckling och den fysiska planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft29"&gt;En nationell strategi för fysisk planering kan förbättra målstyrningen inom staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft74"&gt;I Sverige finns i dag ett stort antal nationella mål som på olika sätt påverkar den fysiska planeringen. Boverket har gjort en samman- ställning av dessa, vilken visar att 21 olika politik- och/eller ämnes-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p711 ft12"&gt;områden är av betydelse för den fysiska samhällsplaneringen.&lt;SPAN class="ft55"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Bo- verket har identifierat 28 nationella myndigheter som har ansvar inom ett eller flera områden. Till områdena hör totalt runt 100 rele- vanta nationella mål, varav drygt 40 kan betecknas som övergripande mål. Därtill kommer nationella strategier, planer, program och mål samt strategier och initiativ på EU- och internationell nivå som är viktiga för fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft9"&gt;Bostadsplaneringskommittén pekade i sitt betänkande på att Sverige saknar en sammanhållen nationell syn på landets fysiska miljö och struktur och planeringen för detta (SOU 2015:59 s. 419). Detsamma gäller för planeringen av bostadsförsörjning. Vad som ska utgöra natio- nella mål och intressen beslutas av sektorsvisa myndigheter, oberoende av varandra. Variationen i målen är stor. Därutöver tillkommer de stra- tegier, planer och program som ofta har tagits fram av nationella myn- digheter. Detta medför, enligt kommittén, en otydlighet avseende statens vilja och inriktning kopplat till den fysiska planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft10"&gt;Kommittén menade att regeringen regelbundet och minst en gång varje mandatperiod bör besluta om en nationell strategi för fysisk pla- nering och bostadsförsörjning. Strategin borde enligt kommittén ha formen av en skrivelse till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;Med anledning av Bostadsplaneringskommitténs förslag upp- drog Bostads- och digitaliseringsministern den 26 september 2017 åt en utredare inom Regeringskansliet att utarbeta ett förslag till natio- nell strategi för fysisk planering med inriktning mot bostadsför- sörjning (dnr N2017/05965/PBB). Arbetet pågår och ska slutredo- visas senast den 30 juni 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;Vi delar Bostadsplaneringskommitténs uppfattning att det är lämp- ligt att staten klargör sina prioriteringar på nationell nivå. Fram- för allt tror vi att en nationell strategi för fysisk planering kan leda till en bättre målstyrning inom staten. Den nationella strategin bör klargöra vad länsstyrelserna och berörda statliga myndigheter bör prioritera i förhållande till den kommunala planeringen enligt PBL. Det förutsätter att regeringen i strategin är tydlig i sina prioriter- ingar. Om den nationella strategin inte innebär några egentliga prio- riteringar, riskerar strategin i stället att leda till att målkonflikterna blir ännu fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhälls- planering, Boverkets rapport 2011:7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Den nuvarande regleringen är inte ändamålsenlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Vi anser att innebörden av det nuvarande redovisningskravet – när det gäller hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program – är otydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;För det första kan bestämmelsen uppfattas som att kommunen inte har något val &lt;SPAN class="ft67"&gt;om &lt;/SPAN&gt;kommunen avser att ta hänsyn till relevanta mål, planer och program, utan bara &lt;SPAN class="ft67"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;man avser att göra det. Den kommunala självstyrelsen innebär att en kommun inte kan bindas av ett mål, en plan eller ett program som inte har stöd i lag. Föreskrifter som avser vissa kommunala åligganden ska nämligen meddelas genom lag (jfr 8 kap. 2 § första stycket 3 RF). Visserligen kan befogenheten att meddela föreskrifter i vissa fall delegeras, men bemyndigandet i sig måste ändå ha stöd i lag (jfr 8 kap. 1 § andra stycket och 3 § RF). Nästan alla de nationella mål, planer och program som avses i den nuvarande bestämmelsen saknar sådant lagstöd. Någon skyldighet för kommunen att följa de mål, planer eller program som det nu handlar om, finns alltså inte eftersom en sådan skyldighet skulle stå i strid med regeringsformen. Bestämmelsen är således olämplig då den antyder att det finns en skyldighet att följa dessa mål, planer och program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft14"&gt;För det andra är det inte ändamålsenligt att det av den färdiga översiktsplanen ska framgå hur kommunen &lt;SPAN class="ft52"&gt;avser att samordna &lt;/SPAN&gt;pla- nen med dessa mål, planer och program. Antingen så är den antagna planen redan samordnad eller så är den inte samordnad. Om kravet bottnar i att staten ser ett behov av ett underlag för att kunna be- döma vilket genomslag de nationella och regionala målen, planerna och programmen får i den kommunala planeringen, så bör bestäm- melsen i stället avse &lt;SPAN class="ft52"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;kommunen har samordnat planen med dessa mål, planer och program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;För det tredje menar vi att det är olämpligt att lagstiftaren har överlämnat till kommunen att bedöma vilka mål, planer och program som är relevanta i sammanhanget. Om PBL ska innehålla ett krav på kommunerna att redovisa hur planen förhåller sig till vissa statliga mål, planer och program, bör lagstiftaren enligt vår uppfattning även precisera vilka mål, planer och program som är relevanta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft33"&gt;Kravet på hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program bör vara en del av konsekvensbeskrivningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Vi anser att det finns skäl att ändra bestämmelsen om nationella och regionala mål, planer och program, m.m. i 3 kap. 5 § 4 PBL. I stället bör bestämmelsen avse hur översiktsplanen förhåller sig till relevanta mål, planer och program, dvs. en del av redovisningen av planens konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft14"&gt;När det gäller kravet på hänsyn till relevanta &lt;SPAN class="ft52"&gt;nationella &lt;/SPAN&gt;mål, pla- ner och program anser vi att det bör framgå direkt av lagen vilka mål som kommunen har att förhålla sig till. Kommunens skyldighet i denna del bör därför begränsas till att beskriva hur planen förhåller sig till den nationella strategin för fysisk planering. Att kraven är en del av konsekvensbeskrivningen tydliggör även att kommunen inte är skyldig att följa den nationella strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Redan i dag följer av kravet på miljöbedömning att miljökonse- kvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn (3 kap. 4 § tredje stycket PBL jämförd med 6 kap. 11 § 3 miljöbalken). Visserligen gäl- ler kravet endast i de fall planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, men eftersom det ofta är fallet menar vi att det inte behövs någon ytterligare bestämmelse i PBL för att säkerställa att kommunen ska redovisa hur planen förhåller sig till miljökvalitets- målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;När det gäller kravet på hänsyn till relevanta regionala mål, planer och program, m.m. anser vi att det är viktigt att kommunen förhåller sig till sådana regionala dokument av betydelse för kommunens ut- veckling. Det innebär inte ett krav på att kommunen ska underordna sig det som uttrycks i dessa dokument. Kommunen behöver dock vara medveten om vad som planeras på den regionala nivån för att vid behov kunna anpassa sin egen planering efter den regionala pla- neringen, när så bedöms vara lämpligt. Vi anser att den nuvarande lydelsen i princip kan behållas, men genom att bestämmelsen kopp- las till hur konsekvenserna ska redovisas blir det tydligare hur be- stämmelsen ska förstås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 6 a § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Behov av författningsstöd för en nationell strategi för fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Flera av de nationella mål som har betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen är riksdagsbundna. Som exempel på sådana mål kan nämnas följande mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;transportpolitikens övergripande mål (prop. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;mål för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;(prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft10"&gt;Att de är riksdagsbundna innebär att riksdagen har ställt sig bakom målen och att regeringen därigenom inte ensidigt kan ändra eller åsidosätta målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Från konstitutionell synpunkt skulle det kunna ifrågasättas att regeringen lyfter fram sina egna mål i en nationell strategi i den fysiska planeringen, snarare än de riksdagsbundna målen. Vi har där- för övervägt om det bör framgå av lag att regeringen har rätt att be- sluta om en nationell strategi för fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Vi bedömer emellertid att det inte krävs något särskilt författ- ningsstöd för att regeringen ska få besluta om en nationell strategi. Redan den föreslagna bestämmelsen att kommunerna ska redovisa hur översiktsplanen förhåller sig till den nationella strategin som regeringen beslutar om, bör uppfattas som att riksdagen ger reger- ingen rätt att besluta om en sådan strategi (jfr förslaget till 3 kap. 6 a § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Därutöver kan det förutsättas att regeringen inte beslutar om en strategi som strider mot de riksdagsbundna målen. Det gäller särskilt som regeringen kan förväntas redovisa den nationella strategin i form av en skrivelse till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Delvis ändrade genom prop. 2007/08:110, bet. 2007/08:SoU11, rskr. 2007/08:226.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Översiktsplanens konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Översiktsplanen ska redovisa planens väsentliga konse- kvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft11"&gt;Om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen liksom i dag redovisa miljökonsekvenser på ett sätt som uppfyller kraven för strategiska miljöbedömningar i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft10"&gt;Diskussionen om konsekvenser är avgörande för att forma en hållbar strategi för mark- och vattenanvändningen. Det är därför viktigt att kommunen under hela planprocessen kontinuerligt diskuterar kon- sekvenser av planförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I en kontinuerlig översiktsplanering är det sällan en helt ny över- siktsplan som tas fram, utan det handlar oftast om mindre korriger- ingar i inriktningen. Det inbegriper även underlaget för översikts- planens konsekvenser, inkluderande miljöbedömningens MKB. Därtill ska ändringar av översiktsplanen redovisa konsekvenser för över- siktsplanen som helhet (3 kap. 23 § tredje stycket PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Bestämmelser om breda konsekvensanalyser av översiktsplanens inriktning infördes 1996. Tanken var att konsekvensanalysen skulle följa översiktsplaneprocessen och inkludera hela hållbarhetsbegrep- pet, men även andra aspekter såsom relevanta juridiska och tekniska aspekter. I propositionen angavs att de konsekvenser som ska redo- visas beror på vad planen behandlar. I vissa fall, t.ex. vid planering av en tätort, kan breda beskrivningar av ekonomiska, sociala och eko- logiska konsekvenser behövas. I andra sammanhang behövs främst studier av miljökonsekvenser för den kommande detaljplaneringen (jfr prop. 1994/95:230 s. 61 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Redovisningen ska inriktas mot de väsentliga konsekvenserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Enligt nu gällande lag ska översiktsplanen utformas så att konse- kvenserna av den tydligt framgår (3 kap. 6 § PBL). Vid tillkomsten av bestämmelsen anförde regeringen att kravet bör uttryckas så att kommunen ska kunna välja inriktning och omfattning i varje särskilt fall (a. prop. s. 62). Uttalandet ger bilden av att avsikten var att kra- ven inte var särskild högt ställda. Författningstexten ger emellertid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;intryck av att samtliga konsekvenser ska redovisas, dvs. ett högt ställt krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft14"&gt;Vi anser att författningstexten bör ändras så att det framgår att det endast är de &lt;SPAN class="ft52"&gt;väsentliga &lt;/SPAN&gt;konsekvenserna som behöver redovisas. En översiktsplan kan ge upphov till omfattande konsekvenser, där många är svåra att beskriva med tillräcklig noggrannhet i planen. Att endast de väsentliga konsekvenserna behöver redovisas klargör att konsekvenser av mindre betydelse inte behöver redovisas i planen. Exempelvis bör det inte vara nödvändigt att redovisa konsekvenser som enbart berör ett mindre antal fastighetsägare. Genom kravet på väsentlighet kan redovisningens omfattning och detaljeringsgrad även anpassas till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med pröv- ningen av andra planer och program, m.m. (jfr 6 kap. 12 § 4 miljö- balken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Nationella strategin för fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I föregående avsnitt har vi förordat att det nuvarande kravet på att kommunen ska redovisa hur kommunen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen bör tas bort. I stället ska kommunen redovisa hur översiktsplanen för- håller sig till den nationella strategi för fysisk planering, som reger- ingen ska få besluta om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Intentionen med den nationella strategin för fysisk planering och bostadsförsörjning är att precisera vilka mål m.m. som bör ligga till grund för den fysiska planeringen i Sverige. Syftet med strategin är tydliggöra statens vilja och inriktning för den fysiska planeringen, förbättra samordningen mellan olika intressen och därigenom öka effektiviteten i plansystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Regionala planer, mål och program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;I föregående avsnitt har vi även förordat att kravet på hänsyn till regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar ut- veckling inom kommunen bör vara en del av konsekvensbeskriv- ningen. På den regionala nivån finns ett flertal mål, planer och pro- gram som kommunen bör förhålla sig till i sin översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Hänsyn till relevanta miljökvalitetsmål i miljöbedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, bör kommunen liksom i dag vara skyldig att redovisa miljökonsekvenser på ett sätt som uppfyller kraven för strategiska miljöbedömningar i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken. Förslaget att kravet på redovis- ning av konsekvenser i översiktsplanen enbart ska gälla väsentliga konsekvenser, har ingen betydelse för vilken redovisning som ska ske enligt miljöbalken. Redan i dag gäller dock att miljökonsekvens- beskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med pröv- ningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder (6 kap. 12 § 4 miljöbalken). Det innebär att även miljöbalken ger vissa möjligheter för att begränsa redovis- ningen till de väsentliga konsekvenserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Kommunerna arbete med hållbarhetsbedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft14"&gt;Bestämmelserna om miljöbedömning av översiktsplaner tillkom i lagstiftningen 2004 (jfr avsnitt 8.3.1). Allt eftersom erfarenheterna av att arbeta med miljöbedömningar ökat, väljer många kommuner i dag att arbeta med s.k. hållbarhetsbedömningar. Bedömningarna följer kraven i miljöbalken om strategiska miljöbedömningar och kravet på att redovisa konsekvenser utifrån bestämmelserna i PBL. Vi anser att våra förslag till precisering av bestämmelserna om konsekvenser i översiktsplanen inte hindrar de hållbarhetsbedömningar som kommu- nerna arbetar med i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Översiktsplanens detaljeringsgrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Översiktsplanen får för en viss del av kommunen redo- visas med en annan detaljeringsgrad än för planen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft74"&gt;Enligt nuvarande PBL får en ändring av översiktsplanen för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt (3 kap. 23 § andra stycket). Bestämmelsen kan uppfattas som att det krävs en ändring av den kommunomfat-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;tande planen för att kommunen ska få redovisa en viss del av kom- munen, t.ex. en tätort, med en annan detaljeringsgrad än vad som gäller för planen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;En sådan tolkning är inte avsedd – redan när ÄPBL tillkom fördes i propositionen ett resonemang om att planeringen behöver ske på olika skalnivåer (prop. 1985/86:1 s. 131). Även när den nuvarande bestämmelsen tillkom uppmärksammades att en fördjupning kan ingå i beslutet om den kommunomfattande planen, men att den också kan tillföras genom en ändring av planbeslutet (prop. 2006/07:122 s. 39).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Översiktsplanens övergripande karaktär medför normalt att pla- nen är aktuell över en längre period och behovet av revideringar beror på samhällsutvecklingen i stort. Den kommunomfattande översikts- planen är dock ibland inte tillräckligt detaljerad för att ge vägledning för efterföljande beslut om planläggning för städer och tätorts- områden med tillväxt. Översiktsplanen kan därför behöva utveckla en redovisning av ett ställningstagande i en ökad detaljeringsgrad. Det är dock viktigt att översiktsplanen renodlas så att det just är överblicken över de större sammanhangen, den långsiktiga strukturen som redo- visas i planen. Det hindrar dock inte att ändamålet ibland kan vara precist både till innehåll och avgränsning (prop. 2006/07:122 s. 38 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Vi menar att bestämmelsen bör ändras så att det blir tydligt att delar av kommunen även i den kommunomfattande planen får redo- visas med en annan detaljeringsgrad än vad som gäller för planen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Den föreslagna bestämmelsen finns i 3 kap. 6 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En digital översiktsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft29"&gt;En digital samhällsbyggnadsprocess fordrar standardiserade arbetssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;I princip alla kommuner utvecklar numera både översiktsplanen och sina detaljplaner i en digital miljö. Den information som redovisas på plankartan är vanligtvis georefererad. Det innebär att informa- tionen förhållandevis enkelt kan överföras till andra &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; och återanvändas för t.ex. digital kartproduktion, fastighetsbildning, under- lag för bygglovshandlingar, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;Möjligheten att utbyta information mellan olika aktörer försvåras dock av att kommuner och konsulter m.fl. arbetar med olika gräns- snitt, dvs. den digitala informationen ordnas och lagras på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;I en digital planprocess ska all information kunna utbytas mellan alla aktörer under tiden som planen växer fram. Planinformationen ska också kunna återanvändas och vidareanvändas när planen fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen bör kunna leda till effektivitetsvinster för de aktörer som deltar i processen. För att potentialen i en digitaliserad process ska kunna tillvaratas behöver emellertid aktörernas arbetssätt standardiseras och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Föreskrifter om standarder för digitala översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer ska få meddela föreskrifter om standarder för utform- ning av översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft29"&gt;Bemyndigande om standarder för utformning av detaljplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I propositionen Digitalisering av grundkartor och detaljplaner (prop. 2017/18:132) föreslås en ny bestämmelse i PBL i syfte att möj- liggöra krav på kommunerna om ett standardiserat digitalt arbetssätt för detaljplaner. Enligt förslaget i propositionen ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om standarder för utformning av detaljplaner och planbeskrivningar enligt 4 kap., samt grundkartor enligt 5 kap. 8 § PBL. Förslaget för- väntas träda i kraft den 1 juli 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft29"&gt;I en digitaliserad planprocess behövs även standarder för utformning av översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Som vi föreslagit i avsnitt 9.1 bör PBL innehålla krav på hur använd- ningen av mark- och vattenområden bör redovisas i översiktsplanen. I syfte att främja enhetliga digitala arbetssätt anser vi att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela före- skrifter om standarder för utformning av översiktsplaner enligt 3 kap. PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft9"&gt;I likhet med regeringens förslag i den ovan nämnda proposi- tionen, avses med standarder för utformning bl.a. arbetssätt, gräns- snitt och termer. Sådana standarder kan t.ex. omfatta metadata, data- basstruktur, krav på kvalitet och validitet samt hur information ska förvaltas, underhållas och distribueras. Standarder för utformning av översiktsplaner avser bl.a. tekniskt överföringsformat av planinfor- mation och krav på uppgifter om översiktsplanen, gränser, områden och planens riktlinjer, dvs. principer för kodning. Vidare avses bl.a. kartornas informationsmängder, informationsspecifikationer för dessa och utseende (manér), exempelvis färg, textsättning, kartdeklaration och kartbeteckningar (jfr prop. 2017/18:132 s. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;På samma sätt som föreslås för detaljplaner och grundkartor föreslår vi att kraven i huvudsak bör preciseras på föreskriftsnivå. Regleringen i PBL respektive PBF kommer därmed att begränsas till ett bemyndigande för regeringen, respektive den myndighet som regeringen bestämmer, att konkretisera vad kraven bör innehålla i detalj för att säkerställa att informationen är digitalt utbytbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;Bemyndigandet bör även omfatta regionplaner och områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft9"&gt;Vi anser även att regeringen bör kunna meddela föreskrifter om standarder för regionplaner. Bakgrunden till vårt förslag är att reger- ingen i lagrådsremissen En ny regional planering har föreslagit ett krav på regional fysisk planering enligt PBL i Stockholms respektive Skåne län och att lagen (1987:147) om regionplanering för kommu- nerna Stockholms län ska upphävas. Förslaget bygger delvis på Bo- stadsplaneringskommitténs förslag i SOU 2015:59 (jfr avsnitt 3.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Vi anser att den planering som ska ske på regional nivå bör bygga på samma standard som kommunerna bör förhålla sig till i översikts- planeringen. Annars finns risk för att kommunerna hamnar i en situation där regionplanen är utformad på ett sätt, medan föreskrif- terna som anger hur översiktsplanen ska utformas digitalt anger ett annat. Det skulle kunna försämra kommunernas möjligheter att implementera den regionala planeringen lokalt. Mot den bakgrunden anser vi att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, även bör ha möjlighet att meddela föreskrifter om standarder för utformningen av regionplaner enligt 7 kap. PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;Om regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om standarder för översiktsplaner och regionplaner, ser vi inga sakliga skäl till att regeringens bemyndigande inte även skulle omfatta områdesbestäm- melser. Tvärtom framstår ett sådant bemyndigande som en logisk följd av våra förslag i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Regeringen bör därför ha möjlighet att meddela föreskrifter om standarder för områdesbestämmelser. Ett sådant bemyndigande bör även omfatta de särskilda handlingar som avses i 4 kap. 43 § PBL, eftersom dessa är en del av områdesbestämmelserna. Detta ansluter till hur bemyndigandet är utformat i propositionen Digitalisering av grundkartor och detaljplaner (prop. 2017/18:132).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Vi återkommer till frågan om finansiering av detta arbete i av- snitt 12.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft12"&gt;Bestämmelserna finns i 16 kap. 1 a § PBL och 10 kap. 29 § PBF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Översiktsplanerna bör tillhandahållas genom en nationell plattform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget till Lantmäteriet att tillgängliggöra all geo- data inom samhällsbyggnadsprocessen och att tillhandahålla detalj- planer nationellt bör även omfatta kommunernas översiktsplaner. Arbetet med att utveckla en nationell plattform bör samordnas med utvecklingen av en standard för översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Regeringen gav i april 2018 Lantmäteriet i uppdrag att ta fram lös- ningar för att tillgängliggöra all geodata inom samhällsbyggnadspro- cessen och för att tillhandahålla detaljplaner nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Syftet med uppdraget är att ge kommuner och andra aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen direkt tillgång till aktuell och uppdaterad geodata, utan att behöva ansluta sig till ett flertal olika digitala tjäns- ter och lösningar. Genom att tillgängliggöra detaljplaner nationellt skapas förutsättningar för utveckling av samhällsbyggnadsprocessen med en mer effektiv tillämpning av PBL, vilket i förlängningen kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="p236dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346236x1.jpg/" id="p236img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;bidra till ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar sam- hällsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft9"&gt;I uppdraget ingår bl.a. att ta fram funktionella krav för ett natio- nellt tillgängliggörande av digitala detaljplaner. Dessa krav ska om- sättas till förslag på hur ett sådant tillhandahållande kan utformas, en informationsutbytesmodell, en datamodell och tekniska krav. Lant- mäteriet ska genomföra uppdraget i nära samarbete med Boverket, länsstyrelserna, övriga berörda myndigheter, särskilt berörda kom- muner samt med Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Vi anser att Lantmäteriets uppdrag om nationellt tillhandahållande av detaljplaner bör utvidgas till att även omfatta översiktsplaner. Det utökade uppdraget bör genomföras i samverkan med Boverket och samordnas med vårt förslag att ta fram en digital standard för över- siktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Vi återkommer till frågan om finansiering av detta arbete i av- snitt 12.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Arkivering av digitala planhandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kravet på att de handlingar som ska skickas till Bo- verket, länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten ska vara lämp- liga för arkivering bör behållas tills vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft9"&gt;När ett beslut att anta eller ändra en översiktsplan har fått laga kraft, ska kommunen enligt 3 kap. 22 § PBL utan dröjsmål skicka vissa handlingar till bl.a. Boverket och länsstyrelsen (jfr avsnitt 8.2.4). De handlingar som ska skickas ska vara lämpliga för arkivering (2 kap. 9 § PBF). Bestämmelsen är teknikneutral, på så vis att den inte inne- håller något särskilt krav på att planerna ska finnas på papper eller lik- nande material. Enligt vår uppfattning bör det vara tillräckligt att expe- diera en digital översiktsplan genom att skicka beslutet elektroniskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Kravet på att planen ska vara lämplig för arkivering kompletteras av bestämmelser i arkivlagen (1990:782). Bland annat anges att myn- digheterna vid framställningen av handlingar ska använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbestän- dighet (5 §). Av förarbetena framgår att dessa bestämmelser även tar sikte på handlingar i elektronisk form (prop. 1989/90:72 s. 39).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Den tekniska utvecklingen går fort. De digitala format som an- vänds för lagring av information i dag är inte nödvändigtvis univer- sellt läsbara i morgon. För att säkerställa läsbarheten över tid behö- ver kommunen använda sig av format som uppfyller arkivlagens krav på beständighet. Det gäller inte enbart för att kommunen själv ska kunna läsa dokumentet i framtiden – även mottagarna av den digitala planen behöver kunna läsa dokumentet. Även om Boverket och läns- styrelsen inte är skyldiga att arkivera översiktsplanen finns behov av att handlingen i framtiden ska kunna läsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Kravet att den handling som ska skickas till Boverket och läns- styrelsen ska vara lämplig för arkivering utesluter enligt vår bedöm- ning att mottagaren är beroende av att kommunen tillhandahåller en viss teknisk plattform för att mottagarna ska kunna läsa ”sitt” exem- plar av planen. Redan när kommunen påbörjar arbetet med att upp- rätta en digital översiktsplan behöver kommunen planera för att dokumentet ska vara läsbart, för dem som kommunen ska skicka den färdiga planen till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi anser att det på sikt bör vara tillräckligt att tillhandahålla över- siktsplaner via en central plattform (se avsnitt 9.2.2). Till dess anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;att kravet på att de handlingar som ska skickas till Boverket, läns- styrelsen och lantmäterimyndigheten ska vara lämpliga för arkiver- ing bör behållas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Detaljplanekravet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag om en utvecklad översiktsplanering ger inte anledning att föreslå ytterligare ändringar i kravet på detalj- plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft9"&gt;I utredningens första delbetänkande föreslog vi förändringar i kravet på att vissa förändringar ska prövas genom en detaljplan (SOU 2017:64). I delbetänkandet uppmärksammade vi att det i direktiven görs en kopp- ling mellan utformningen av översiktsplanen och kravet på detalj- plan. Bland annat sägs att kravet på detaljplan bör kunna minskas om översiktsplanen i vissa avseenden görs bindande (betänkandet s. 133). Som vi redovisade då var det inte möjligt för oss att inom ramen för det betänkandet utreda frågan om översiktsplanen bör göras bindande. I stället aviserade vi vår avsikt att återkomma till frågan om kopplingen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft12"&gt;mellan översiktsplanen och räckvidden av detaljplanekravet i det be- tänkande som vi överlämnar nu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft10"&gt;Sedan vårt förra delbetänkande överlämnades har regeringen beslutat propositionen Ett tydligare och enklare detaljplanekrav (prop. 2017/18:167). Förslagen i propositionen bygger delvis på våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Vi menar att de förslag som vi nu lämnar om en utvecklad över- siktsplanering inte ger oss anledning att föreslå några ytterligare lag- ändringar när det gäller kravet att vissa åtgärder måste prövas genom en detaljplan. Det beror på att det inte är lämpligt att driva lämplig- hetsprövningen för långt inom ramen för översiktsplaneringen (jfr avsnitt 7.3.2). I stället bör systemet även i fortsättningen vara utformat så att vissa övergripande ställningstaganden görs i översiktsplanen, medan lämplighetsbedömningen i detalj bör ske inom ramen för detaljplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;10 Statens intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;I detta kapitel redovisar vi vår syn på statens intressen i planprocessen. En genomgång av statens respektive kommunernas hantering av de s.k. ingripandegrunderna leder fram till vissa slutsatser och bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Vår utgångspunkt vad gäller ”statens intressen”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vårt uppdrag att utreda hur redovisningen av över- siktsplanen bör utformas för att statens intressen bättre ska kunna tillgodoses avser de intressen som slutligen, vid rättsverkande pla- ner och beslut, kan leda till ett ingripande och upphävande från länsstyrelsens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft11"&gt;Enligt våra direktiv ska vi särskilt utreda hur redovisningen av över- siktsplanen bör utformas för att statens intressen bättre ska kunna till- godoses och hur länsstyrelsens uppgifter i detta avseende bör se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Statens intressen i översiktsplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Översiktsplanering handlar om allmänna intressen. I 2 kap. PBL an- ger lagstiftaren de allmänna intressen som ska beaktas på olika sätt vid planläggningen (se vidare avsnitt 9.1.4). En del av de allmänna in- tressena utgör också statliga intressen, som länsstyrelsen under sam- rådet ska ta till vara och samordna (jfr 3 kap. 10 § PBL). Nationella mål, planer och program såsom miljömål, folkhälsomål, den natio- nella planen för transportsystemet m.m. kan ses som en utryck för statens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft20"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="p240dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346240x1.jpg/" id="p240img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;När det gäller att ta till vara och samordna statens intressen i plan- ärenden finns en central skiljelinje mellan intressena.&lt;SPAN class="ft113"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Den går mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;sådana intressen som slutligen, vid rättsverkande planer och be- slut, kan leda till ett ingripande och upphävande från länsstyrel- sen enligt 11 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§ PBL, de s.k. ingripandegrunderna (jfr 3 kap. 16 § PBL), och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;övriga statliga intressen som också kan behöva uppmärksammas och hävdas i kommunernas planläggning, men där kommunen all- tid har det slutliga avgörandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Vårt fokus bör vara de intressen som omfattas av länsstyrelsens tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Det är inte helt entydigt vad som avses med ”statens intressen” i våra direktiv när det gäller uppdraget att utreda hur översiktsplanen bör utformas för att statens intressen bättre ska kunna tillgodoses. Upp- draget kan förstås som att det avser såväl ingripandegrunderna som statens intressen i vid bemärkelse, på det sätt som det bl.a. används i 3 kap. 10 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Vi konstaterar att direktiven skiljer på allmänna och statliga in- tressen &lt;SPAN class="ft169"&gt;− &lt;/SPAN&gt;”Inriktningen ska vara att utredarens förslag förbättrar möj- ligheten att i den kommunala planeringen tillgodose allmänna och statliga intressen respektive nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling” (dir. 2017:6 s. 12). Då utredningen i första hand syftar till att finna lösningar för hur målkonflikter mellan stat och kommun i större omfattning kan lösas i översiktsplaneringen, uppfattar vi att vårt uppdrag avser de intres- sen som omfattas av länsstyrelsens tillsyn över kommunala beslut, och därmed kan leda till ett ingripande och upphävande av efterfölj- ande rättsverkande planer och beslut, dvs. ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Boverkets rapport Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen, juni 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ingripandegrunderna i den kommunala planeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Ingripandegrunderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;När kommunen har antagit, ändrat eller upphävt en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska kommunen skicka ett meddelande om detta till länsstyrelsen (5 kap. 29 § PBL). Länsstyrelsen ska inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte (11 kap. 10 § PBL). Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vatten- områden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämp- ligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller länsstyrelsen besluta att länsstyrelsens prövning av kommunala beslut även ska omfatta byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked (11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;§ PBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Ingripandegrunderna är alltså allmänna intressen där staten genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;länsstyrelsen har en särskild ingång i kommunernas beslut om rätt- verkande planering och bygglov enligt PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Ingripandegrunderna behandlas redan i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Dialogen mellan stat och kommun om hur ingripandegrunderna kan tillgodoses i den efterföljande planeringen inleds redan i översikts- planeringen. Departementschefen framhåller i propositionen till ÄPBL att det ligger i länsstyrelsens intresse att på ett tidigt stadium beskriva de övergripande materiella intressen som styrelsen har att bevaka i sin verksamhet. Av särskild vikt är att kommunerna tidigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;får besked om länsstyrelsens inställning till ingripandegrunderna (jfr prop. 1985/86:1 s. 138).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft9"&gt;Länsstyrelsens tillsyn över detaljplaner och bygglov m.m. innebär att även kommunen har ett intresse av att klara ut förutsättningarna för efterföljande planering, eftersom det minskar risken för förgäves- planering. Av länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktspla- nen ska det därför framgå om översiktsplanen är förenlig med ingri- pandegrunderna eller inte (jfr 3 kap. 16 § PBL). Som vi har redovisat i avsnitt 4.3 är det i dag inte alltid möjligt för länsstyrelsen att ge besked i de frågor som länsstyrelsen har att bevaka, vilket bl.a. beror på översiktsplanens innehåll och utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;I detta sammanhang bör noteras att det finns skillnader mellan de intressen som länsstyrelsen ska verka för i översiktsplaneprocessen (jfr 3 kap. 10 och 16 §§ PBL) och ingripandegrunderna. Exempelvis är länsstyrelsens uppgift när det gäller strandskydd begränsad till att enbart bedöma om redovisningen av områden för landsbygdsutveck- ling i strandnära lägen är förenlig med vissa bestämmelser i miljö- balken, se vidare förslag i avsnitt 10.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Hur påverkar ingripandegrunderna den kommunala planeringen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft29"&gt;Ingripandegrunderna kan leda till mycket arbete under detaljplaneprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Översiktsplanen kan sällan ge alla svar på hur en detaljplan bör ut- formas för att länsstyrelsen inte ska överpröva planen. För kommu- nens del är det alltså angeläget att under detaljplaneprocessen uppnå en samsyn med länsstyrelsen om att planförslaget är förenligt med ingripandegrunderna (jfr SOU 2013:34 s. 121).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Är det oklart hur planförslaget förhåller sig till någon av ingri- pandegrunderna, behövs ofta ytterligare utredningsunderlag för att det ska vara möjligt att bedöma om planförslaget kan genomföras. Utredningsarbetet medför vanligtvis ytterligare kostnader för kom- munen eller byggherren och kan även leda till att antagandet av detalj- planen fördröjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Enligt vår erfarenhet använder kommunerna stora resurser under detaljplaneprocessen för att utreda om planförslaget är förenligt med ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Hur stort är problemet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Det finns inget enkelt sätt att beräkna vilka resurser som samhället använder till följd av ingripandegrunderna. Därmed finns inte heller något enkelt sätt att bedöma i vilken grad som hanteringen av ingri- pandegrunderna utgör ett potentiellt problem eller inte, dvs. om sam- hället använder omotiverat stora resurser åt dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ett sätt att mäta vilka resurser som används för ingripandegrun- derna är att studera antalet överprövade och upphävda detaljplaner hos länsstyrelserna. I avsnitt 4.3 och i &lt;SPAN class="ft32"&gt;bilaga 5 &lt;/SPAN&gt;redovisar vi statistik för överprövade och upphävda detaljplaner utifrån Boverkets årliga upp- följning av PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft33"&gt;Antalet överprövade och upphävda detaljplaner speglar bara en liten del av de resurser som läggs på ingripandegrunderna i planprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Antalet detaljplaner som överprövas och upphävs är litet, sett i förhål- lande till det totala antalet detaljplaner som antas varje år. Under perio- den &lt;NOBR&gt;2013–2017&lt;/NOBR&gt; uppgick andelen planer som överprövas till &lt;NOBR&gt;1,4–2,5&lt;/NOBR&gt; pro- cent. Andelen planer som upphävs är ännu färre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Antalet detaljplaner som överprövas och upphävs indikerar de pla- ner där kommunen och länsstyrelsen i samband med antagandet gör olika bedömningar om hur planförslaget förhåller sig till ingripande- grunden. Antalet planer där länsstyrelsen i samråds- eller gransk- ningsyttrandet har synpunkter på hur planförslaget förhåller sig till ingripandegrunderna är väsentligt fler. Det saknas dock tillförlitliga uppgifter om hur vanligt detta är. Även Planprocessutredningen identi- fierade att ingripandegrunderna är svåra att hantera i planeringen (jfr SOU 2015:109 s. 136 f.). Flera kommuner svarar i en enkät som Planprocessutredningen genomförde att länsstyrelsen ger otydliga besked om ingripandegrunderna och att länsstyrelsen frångår bedöm- ningar som lämnats tidigare under planprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Enligt vår uppfattning lägger samhället ner ett omfattande arbete på att hantera ingripandegrunderna i detaljplaneprocessen. Att in- gripandegrunderna är ändamålsenligt utformade och att det är möj- ligt för kommunen att förutse när länsstyrelsen kommer att gripa in i den kommunala planeringen får därmed stor betydelse för effek- tiviteten i plansystemet. Tydliga krav bör även bidra till att de all- männa intressen som ligger till grund för ingripandegrunderna får ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="p244dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346244x1.jpg/" id="p244img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft12"&gt;större genomslag i den kommunala planeringen (jfr våra förslag i av- snitt 9.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Staten kan göra mer för att underlätta arbetet med ingripandegrunderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Staten bör ta fram ytterligare vägledning och under- lag om hur ingripandegrunderna ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft29"&gt;Staten har ett stort ansvar för att klarlägga förutsättningarna för den kommunala planeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Vårt uppdrag kan sägas syfta till att staten och kommunen inom över- siktsplaneringen ska kunna nå en samsyn om vad som kan tillåtas på en viss plats, i förhållande till ingripandegrunderna. Med utgångs- punkt i översiktsplanen ska kommunen därefter kunna genomföra en effektiv detaljplanering, utan invändningar från statens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;PBL bygger på grundtanken att kommunerna själva i stor utsträck- ning bör besluta om markanvändning och byggande (jfr prop. 1985/86:1 s. 76 f.). Länsstyrelsernas tillsyn över ingripandegrunderna innebär ett avsteg från denna princip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;För att kommunerna ska kunna bedriva en effektiv planering be- höver förutsättningarna för statens tillsyn vara tydliga. Det är exem- pelvis svårt för kommunen att ta hänsyn till risken för olyckor, om det är oklart vilken risknivå det är som staten anser vara acceptabel. Det blir även otydligt när länsstyrelsen förväntas agera, vilket i sin tur kan leda till försiktiga och svårtolkade yttranden från länsstyrel- sen. Denna brist är svår att läka enbart genom ökad dialog i översikts- planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;Eftersom staten har förbehållit sig rätten att överpröva och upp- häva kommunens detaljplaner på vissa grunder anser vi att staten har ett särskilt ansvar för att skapa goda förutsättningar för en effektiv kommunal planering i dessa avseenden. Här kan tydlig vägledning och ändamålsenliga underlag från staten skapa bättre förutsättningar för kommunernas planering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft29"&gt;Vägledning behöver utvecklas kontinuerligt och arbetet behöver samordnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft14"&gt;Flera behövliga insatser har redan gjorts för att ta fram vägledning om ingripandegrunderna, exempelvis Boverkets vägledning om hälsa, säkerhet och risker samt tillsynsvägledningen avseende översväm- ningsrisker. Boverket har dessutom fått i arbete att ta fram en tillsyns- vägledning avseende risken för skred och erosion. Ett annat exempel är vägledningen Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;Vi anser att detta arbete behöver fortsätta. Redan 2013 uttalade Planprocessutredningen att vägledning kring ingripandegrunderna är en angelägen uppgift för att få plan- och byggsystemet att fungera smidigare (SOU 2013:34 s. 122). Regeringen bör därför ta de initiativ som behövs för att säkerställa att vägledning tas fram kring samtliga ingripandegrunder. Även andra berörda sektorsmyndigheter behöver engageras i arbetet med att tydliggöra gränserna kring ingripande- grunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Här finns anledning att påminna om att Boverket har en viktig samordnande funktion i detta arbete. Boverket ska inom sitt verk- samhetsområde verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; kap. miljö- balken och PBL (2 § förordningen [2012:546] med instruktion för Boverket). Under vårt arbete har vi fått bilden av att denna samord- ning inte fungerar på det sätt som regeringen avsett. Vi uppfattar det som att vissa myndigheter agerar som att det är tillräckligt att under- laget inom respektive område tas fram och att det inte finns något behov av att underlaget är samordnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;Vi har inte haft möjlighet att fördjupa oss i den inomstatliga sam- ordningen när det gäller arbetet med att ta fram underlag. Det ingår inte heller i vårt uppdrag. Däremot ser vi ett behov av att frågan stu- deras vidare eftersom kommunerna har ett stort behov av ändamåls- enliga underlag för att efterföljande planering ska kunna ske effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="p246dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346246x1.jpg/" id="p246img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft29"&gt;Översiktsplaneringen har stor betydelse för dialogen om ingripandegrunderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Även när staten tillhandahåller vägledning och underlag om ingripan- degrunderna, behöver det ofta ske en dialog om vilka hänsyn som be- höver tas till ingripandegrunderna på en viss plats. Denna dialog bör med fördel ske i översiktsplaneringen. Mot denna bakgrund finns anledning att närmare redogöra för vilka insatser som behövs för att underlätta hanteringen av ingripandegrunderna i den kommunala planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Riksintressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kravet att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin syn på hur förhållanden av väsentlig betydelse för vissa beslut ska &lt;SPAN class="ft67"&gt;beaktas &lt;/SPAN&gt;ska inte gälla riksintressen enligt miljöbalken. I stället ska kommunen särskilt ange hur riksintressen ska &lt;SPAN class="ft67"&gt;tillgodoses&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft29"&gt;Vårt uppdrag i fråga om riksintressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Enligt direktiven ska vi inte lämna förslag som omfattar hushållnings- bestämmelserna om riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken. Moti- ven till begränsningen anges inte i direktiven. Det ligger dock nära till hands att tro att begränsningen hänger samman med att bered- ningen av Riksintresseutredningens slutbetänkande Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmel- ser (SOU 2015:99) fortfarande pågår inom Regeringskansliet (jfr av- snitt 3.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Att direktiven inte medger oss att föreslå ändringar i 3 och 4 kap. miljöbalken är tydligt. Som uppdraget är formulerat tolkar vi dock att direktiven inte utgör något hinder mot att lägga förslag om hur utpekade riksintressen ska hanteras enligt bestämmelserna i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="p247dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346247x1.jpg/" id="p247img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Dialogen om riksintressen ska ske i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Riksintressesystemet bygger på att det tas fram kunskap om berörda värden och på en aktiv dialog mellan stat och kommun, där staten tydligt redovisar sina anspråk och intressen och där kommunerna aktivt förhåller sig till dem i översiktsplaneringen. Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken kan handla om såväl ett bevarande och skydd av pågående mark- och vattenanvändning som framtida förändrings- anspråk. Det är dock bara vid ny eller ändrad markanvändning som ett område av riksintresse får praktisk betydelse. Huruvida ett område är av riksintresse avgörs först i samband med ett rättsverkande beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada intressena eller påtagligt försvåra intressets funktion. De värden som varit grund för utpekandet är utgångspunkten vid be- dömningen av om en åtgärd kan anses medföra en påtaglig skada. Ett område som berörs av ett eller flera riksintressen innebär inte alltid stopp för en ny eller ändrad markanvändning. Ett riksintresse signa- lerar dock att särskild hänsyn och anpassning till områdets värden behöver tas. Det bör dock uppmärksammas att utrymmet för avväg- ningar enligt hushållningsbestämmelserna är begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken innebär jämfört med riks- intressen enligt 3 kap. miljöbalken att riksdagen tagit ställning till vilken inriktning mark- och vattenanvändningen ska ha i de berörda områdena. I ett nationellt perspektiv är avvägningarna således redan gjorda mellan olika tänkbara intressen och anspråk som gäller utnytt- jandet av områdena. Det sätt på vilket riksintresset slutligen ska tas till vara klaras emellertid ut i kommunernas översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft29"&gt;Utgör ingripandegrunden riksintresse ett problem för efterföljande planering i dag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting har länge kritiserat riksintresse- systemet för att vara komplicerat. I en skrift från 2011 gör SKL gäl- lande att vi har nått den punkt då systemet med riksintressen har slutat att fungera.&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;SKL ansåg bl.a. att berörda områden är för stora och otydligt avgränsade, att riksintressebeskrivningarna ibland är så otyd- liga att de inte fungerar som planeringsunderlag, att riksintresse- myndigheterna arbetar olika och att länsstyrelserna inte tar ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, Hanteringen av riksintressen, Stockholm 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="p248dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346248x1.jpg/" id="p248img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p755 ft9"&gt;Även Riksintresseutredningen pekar på tillämpningsproblem i sitt slutbetänkande (SOU 2015:99). Utredningen framhåller bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Underlaget från sektorsmyndigheterna om de områden som be- döms vara av riksintresse för olika ändamål enligt 3 kap. miljöbal- ken är inte alltid så utformade – beträffande avgränsning och be- skrivning av områdena – att berörda kommuner utan ytterligare utredning kan redovisa i sin översiktsplan hur intressena kommer att tillgodoses vid beslut om användningen av mark- och vatten- områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Den dialog mellan stat och kommun om bedömningen som för- utsattes i förarbetena är inte alltid väl utvecklad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det förekommer att områden som inte längre kan bedömas vara av riksintresse fortfarande anges som varande av riksintresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Dessa förhållanden medför, enligt Riksintresseutredningen, att över- siktsplanens funktion att belysa samhällets syn på hur allmänna in- tressen bör vägas in vid framtida beslut, inte alltid fullföljs enligt lagstiftarens intentioner. Utredningen framhåller att när det saknas ställningstaganden i översiktsplanen, om hur bl.a. riksintressen bör tillgodoses vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, måste sådana överväganden ske i det enskilda ärendet. Det minskar möjligheten till helhetssyn i bedömningen. Det är även en process som enligt utredningen kan vara både långdragen och kostsam. Det hänger ihop med att det ofta behövs ytterligare utredning för be- dömningen om åtgärden kan innebära påtaglig skada eller motsva- rande för intresset. Ofta kan inte heller länsstyrelsen lämna klara be- sked om ingripande i ärendet förrän sent i processen. Det ökar risken för s.k. förgävesplanering (betänkandet s. 26).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Även andra aktörer har framfört kritik mot hur riksintressesyste- met fungerar och vilka effekter det får för efterföljande planering.&lt;SPAN class="ft91"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Vi delar uppfattningen att systemet med riksintressen inte fungerar på avsett sätt och att detta leder till tillämpningsproblem för efter- följande planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Jfr exempelvis redogörelsen i Riksintresseutredningens direktiv, dir. 2013:126.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Ändringar i riksintressesystemet behöver ske i ett sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Tillämpningen av hushållningsbestämmelserna sker i fyra steg (jfr SOU 2015:99 s. 175).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Det första steget är de ansvariga myndigheternas arbete med att lämna uppgifter till länsstyrelserna om vilka områden som myn- digheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;I det andra steget redovisar länsstyrelserna uppgifterna i en sam- manfattande redogörelse till kommunerna. Uppgifterna utgör ett underlag inför kommunernas ställningstaganden om riksintres- sena i översiktsplanerna, där kommunerna ska redovisa hur de bedömer att intressena bör tillgodoses vid kommande beslut om användningen av mark- och vattenområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Bedömningarna i översiktsplanerna ger i det tredje steget under- lag för tillämpningen av hushållningsbestämmelserna vid planer- ing och beslut enligt de lagar som anger att bestämmelserna ska tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Det fjärde steget är överprövningen av besluten från det tredje steget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Som Riksintresseutredningen framhåller är de olika stegen sinsemel- lan beroende av varandra genom att brister i ett steg kan vara anled- ning till att tillämpningen inte fungerar tillfredsställande i senare steg. Därmed är det angeläget att se de utmaningar som finns i till- lämpningen av riksintressesystemet utifrån ett helhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Riksintresseutredningens resonemang kan enligt vår uppfattning även tillämpas när det gäller vårt uppdrag att utreda hur redovis- ningen i översiktsplanen bör utformas för att statens intressen bättre ska kunna tillgodoses, i den del uppdraget avser riksintressen. I linje med Riksintresseutredningen anser vi att det inte är lämpligt att före- slå ändrade bestämmelser om hur riksintressen bör hanteras i över- siktsplanen, dvs. i steg två och tre, utan att även överväga behovet av ändringar i andra delar av riksintressesystemet. Vi uppfattar emellertid direktiven som att vi inte ska ägna oss åt sådana överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p759 ft52"&gt;Att riksintresseunderlagen och översiktsplanerna hålls aktuella har stor betydelse för effektiviteten i plansystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Under vårt utredningsarbete har regeringen beslutat propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179). Där anger regeringen att det finns behov av att återkommande aktualitetspröva utpekade riks- intressen (s. 67 f.). Regeringen bedömer att berörda myndigheter bör göra en återkommande översyn av riksintressenas aktualitet. I sam- band med digitalisering av planprocesserna och underlagen för dessa processer kommer det, enligt regeringen, även behövas en ökad pre- cisering av riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken. Utbildnings- insatser behövs för att befintliga planinstrument ska kunna utnyttjas effektivt. På detta sätt kan aktuella riksintressen i ökad utsträckning synliggöras och eventuella målkonflikter belysas i samband med fram- tagandet av översiktsplaner, enligt regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Aktuella underlag och vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Mot bakgrund av vårt uppdrag och behovet av helhetssyn, lägger vi inga förslag som riktar sig till de tillämpningsproblem som specifikt är kopplade till riksintressesystemet. Som vi tidigare konstaterat är dock översiktsplanens aktualitet väsentlig för att efterföljande pla- nering och prövning ska kunna ske effektivt. I linje med vad reger- ingen anför i landsbygdspropositionen anser vi att det även har stor betydelse för effektiviteten i systemet att underlagen för de olika riks- intressena hålls aktuella. Boverkets arbete med utvecklad vägledning om hur riksintressen bör hanteras i planprocessen är särskilt värdefull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Liksom Riksintresseutredningen anser vi att det är angeläget med en översyn av bestämmelserna om riksintressen i 4 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Kommunen ska ange särskilt hur riksintressen ska tillgodoses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;I avsnitt 9.1.6 har vi föreslagit att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sådana förhållanden som kan ha väsentlig betydelse för be- slut om hur mark- och vattenområden ska användas samt beslut om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Vi har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;även föreslagit att kommunen ska redovisa sin syn på hur dessa för- hållanden bör &lt;SPAN class="ft33"&gt;beaktas &lt;/SPAN&gt;vid nämnda beslut. Bland de förhållanden som omfattas av det föreslagna redovisningskravet finns områden och an- läggningar av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Som vi tidigare har utvecklat ligger i uttrycket ”beakta” att kom- munen ska redogöra för sin uppfattning om vilken hänsyn som bör tas till ett visst förhållande (avsnitt 9.1.6). I vissa fall kan det handla om att kommunen bekräftar att hänsyn behöver tas till förhållandet vid efterföljande prövningar, i andra fall att någon särskild hänsyn inte behöver tas när de allmänna intressena enligt 2 kap. PBL ska be- dömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Redan i dag gäller att översiktsplanen ska visa hur kommunen av- ser att &lt;SPAN class="ft33"&gt;tillgodose &lt;/SPAN&gt;redovisade riksintressen (3 kap. 5 § 3 PBL). Vi menar att detta krav går längre än vad som följer av uttrycket ”beakta”.&lt;SPAN class="ft113"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Uttrycket ”tillgodose” är tydligt kopplat till kraven i miljöbalken. Dessa krav innebär bl.a. att områden som är av riksintresse för exem- pelvis naturvården &lt;SPAN class="ft33"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön (3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken). Kommunen är alltså skyldig att planera på ett sätt så att riksintressen inte påtagligt skadas. Denna skyldighet innebär att det i princip är omöjligt för kommunen att ge uttryck för uppfattningen att riksintresset &lt;SPAN class="ft33"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;be- höver beaktas vid efterföljande prövningar. Riksintresset måste med andra ord alltid tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Jämfört med sådana andra förhållanden där kommunen ska redo- visa sin uppfattning om hur förhållandet bör beaktas vid efterfölj- ande beslut, anser vi att riksintressena behöver särregleras. När det gäller riksintressen bör kommunen alltså ange hur redovisade riks- intressen ska tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 4 § tredje stycket PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Tydlig vägledning om innebörden av termen ”tillgodose” saknas i förarbetena. Riksintresse- utredningen föreslog att ett riksintresse ska anses vara tillgodosett i ett beslut ”om de värden eller de förutsättningar som ligger till grund för riksintresset kan antas kvarstå om beslutet verk- ställs” (SOU 2015:99 s. 519). Innebörden av termen diskuteras ytterligare i Boverkets rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Slutredovisning av uppdrag angående tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen &lt;/SPAN&gt;(rapport 2017:5 s. 81).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Mellankommunal samordning och förhållanden av regional betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslaget att översiktsplanen ska visa områden och verksamheter som angår flera kommuner eller är av regional be- tydelse, bör leda till ökad förutsebarhet om vad som kan föran- leda ingripanden från statens sida när det gäller mellankommunal samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;Boverket bör få i uppdrag att ta fram vägledning för hur mellan- kommunala och regionala frågor bör hanteras i plan- och bygglagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft9"&gt;Den ansvarsfördelning mellan stat och kommun som infördes med PBL byggde på grundprincipen att staten bör ägna sig åt de övergri- pande frågorna av nationell betydelse och vissa frågor som behöver samordnas mellan kommuner (prop. 1985/86:1 s. 77 f.). Länsstyrel- sen gavs därför ett tydligt ansvar för att verka för mellankommunal samordning. Utgångspunkten för bestämmelserna var dock att kom- munövergripande frågor normalt utreds av kommunerna gemen- samt som underlag för planeringen i respektive kommun. Syftet med bestämmelserna om överprövning var att länsstyrelsen ska bevaka att kommunala planer som tas fram på ett gemensamt underlag inte blir inbördes oförenliga, eller att en motsvarande avstämning sker om planer tas fram utan föregående mellankommunalt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft29"&gt;Utgör ingripandegrunden mellankommunal samordning ett problem för efterföljande planering i dag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Antalet detaljplaner som överprövas och upphävs utifrån ingripande- grunden mellankommunal samordning är förhållandevis lågt (jfr &lt;SPAN class="ft33"&gt;bilaga 5&lt;/SPAN&gt;). Enligt vår erfarenhet är det emellertid inte ovanligt att läns- styrelsen tar upp mellankommunala eller regionala frågor under detalj- planeprocessen. Att behovet av mellankommunal samordning leder till diskussioner mellan länsstyrelsen och kommunen kan antas vara mer frekventa i tätbebyggda län, där konkurrensen om marken vanligt- vis är större och antalet mellankommunala frågor kan antas vara fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;En anledning till att detaljplaneprocessen ibland fördröjs utifrån behovet av mellankommunal samordning är att det inte finns någon tydlig vägledning om vilka frågor det är som behöver samordnas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Frågor vars mellankommunala betydelse ibland är omtvistad omfat- tar bl.a. lokalisering av anläggningar för handel, ekologiska värden (t.ex. spridningskorridorer) och vattenfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft74"&gt;Vi anser att mellankommunala frågor bör identifieras och klaras ut inom översiktsplaneringen, inte i efterföljande planering och pröv- ning. Det är bakgrunden till vårt förslag att översiktsplanen ska visa sådana områden och verksamheter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse (avsnitt 9.1.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft29"&gt;Ytterligare vägledning behövs om mellankommunala frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Bostadsplaneringskommittén föreslog i sitt betänkande En ny regio- nal planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) bl.a. en obligatorisk regional fysisk planering (jfr av- snitt 3.5). Den regionplanering som i dag enbart finns i Stockholms län skulle därmed utvecklas till att omfatta hela landet. Enligt vår bedömning skulle en sådan planering ge ett bättre stöd för samord- ning av frågor över kommungränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Med kommitténs förslag som grund beslutade regeringen den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft9"&gt;19 april 2018 lagrådsremissen En ny regional planering. Regeringens förslag innebär att kravet på en regional fysisk planering även ska omfatta Skåne län, men att planering i fler län bör införas först när behov av och förutsättningar för sådan planering finns (lagrådsremis- sen s. 37). Regeringens förslag tillgodoser kritik som framförts från flera remissinstanser. Dessa har ifrågasatt nyttan av en obligatorisk regional fysisk planering i samband med remissen av kommitténs betänkande. Som regeringens förslag är utformat kommer detta inte leda till förändrade förutsättningar för att identifiera de mellankom- munala intressena på den regionala nivån i flertalet län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft74"&gt;Även om vårt förslag till krav på redovisning i översiktsplanen kan öka dialogen om mellankommunala intressen, ser vi ett behov av utvecklad vägledning kring dessa frågor. Mot denna bakgrund för- ordar vi att Boverket ges uppdraget att ta fram vägledning för hur mellankommunala och regionala frågor bör hanteras i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="p254dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346254x1.jpg/" id="p254img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kravet att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin syn på hur förhållanden av väsentlig betydelse för vissa beslut ska &lt;SPAN class="ft67"&gt;beaktas &lt;/SPAN&gt;ska inte gälla miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken. I stället ska kommunen särskilt ange hur miljökvalitetsnormer ska &lt;SPAN class="ft67"&gt;följas&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Frågan om hur miljökvalitetsnormer bör hanteras vid planering enligt plan- och bygglagen bör snarast ses över. Möj- ligheterna till undantag från ramdirektivet för vatten bör tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft9"&gt;Av 5 kap. 1 § miljöbalken följer att regeringen för vissa geografiska områden får meddela föreskrifter om kvaliteten på miljön, s.k. miljö- kvalitetsnormer. Denna befogenhet får överlåtas till en myndighet. Enligt förarbetena är miljökvalitetsnormer föreskrifter om lägsta god- tagbara miljökvalitet i fråga om mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för ett visst geografiskt område eller för hela landet (prop. 1997/98:45 del 1 s. 251). I senare förarbeten tydliggörs att miljökvalitetsnormer, till skillnad från de flesta andra miljöregler, tar sikte på tillståndet i miljön och inte på hur mänsklig verksamhet ska utformas. De miljö- kvalitetsnormer som gäller för en viss miljö avser alltså inte bara ett värde eller en nivå, utan är ett regelkomplex som på olika sätt ska omsättas i krav på myndigheter och kommuner som ansvarar för att normerna följs (prop. 2009/10:184 s. 35). Nu gällande normer av be- tydelse för planering och byggande avser utomhusluft&lt;SPAN class="ft113"&gt;5&lt;/SPAN&gt;, vattenkvali- tet&lt;SPAN class="ft113"&gt;6&lt;/SPAN&gt;, omgivningsbuller&lt;SPAN class="ft113"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;samt fisk- och musselvatten&lt;SPAN class="ft113"&gt;8&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Vid planläggning enligt PBL ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas (2 kap. 10 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Att följa gällande miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I avsnitt 9.1.6 har vi föreslagit att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sådana förhållanden som kan ha väsentlig betydelse för be- slut om hur mark- och vattenområden ska användas m.m. Vi har även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Luftkvalitetsförordningen (2010:477).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;föreslagit att kommunen ska redovisa sin syn på hur dessa förhållan- den bör beaktas vid sådana beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft14"&gt;Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken ska följas vid plan- läggning (2 kap. 10 § PBL). Det är dock inte helt tydligt vad som av- ses med &lt;SPAN class="ft52"&gt;följa &lt;/SPAN&gt;i förarbetena. Ursprungligen angav ÄPBL att det av översiktsplanen skulle framgå hur kommunen avsåg att &lt;SPAN class="ft52"&gt;iaktta &lt;/SPAN&gt;gäl- lande miljökvalitetsnormer, men termen ersattes 2008 i syfte att modernisera språket (prop. 2006/07:122 s. 63). Enligt förarbetena är det naturligt att de miljökvalitetsnormer som gäller i en kommun redovisas i eller i vart fall ingår i underlaget för kommunens över- siktsplan (prop. 1997/98:90 s. 163). Därigenom blir översiktsplaner- ingen, enligt regeringen, ett viktigt instrument för att synliggöra vilka mark- och vattenområden som omfattas av normerna. Enligt för- arbetena ska kommunerna även redovisa ”sin ambition att tillgodose normerna”. På vilket sätt normerna ska uppfyllas kommer att framgå tydligare av åtgärdsprogram, när sådana program har upprättats (prop. 1997/98:90 s. 302).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;På motsvarande sätt som för riksintressen har kommunen inget val när det gäller att miljökvalitetsnormerna ska ”beaktas” vid efter- följande prövningar (jfr 10.3.1). Termen följa är även den term som används i miljöbalken (prop. 2009/10:184 s. 37). Mot den bakgrunden menar vi att termen ”följa” bör användas även i fortsättningen i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 4 § tredje stycket PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft33"&gt;Miljökvalitetsnormer för utomhusluft, omgivningsbuller och fisk- och musselvatten utgör inget betydande problem vid planläggningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Enligt vår uppfattning utgör miljökvalitetsnormerna för utom- husluft inte längre något stort hinder vid planläggning. Normerna aktualiseras främst i arbetet med detaljplaner, exempelvis där plan- läggningen kan leda till ökade koncentrationer av luftföroreningar med tätare bebyggelse kring ett gaturum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Normerna för omgivningsbuller innebär att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Det ska ske genom att kartlägga omgivningsbuller samt att upprätta och fastställa åtgärdsprogram. Vid planläggning innebär normen inga ytterligare krav, utan det är tillräckligt att bestäm- melserna om omgivningsbuller i PBL följs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Normerna för fisk- och musselvatten överlappar i viss mån normerna för vattenkvalitet och har begränsad betydelse för plan- läggning och ärendehantering enligt PBL. Havs- och vattenmyn- digheten har i rapporten Översyn av förordning om miljökvalitets- normer för fisk- och musselvatten (rapport 2016:15) föreslagit att regeringen ska upphäva normerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Miljökvalitetsnormerna för vatten är svåra att hantera i planeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Enligt vår uppfattning är miljökvalitetsnormerna för vatten i dag en av de frågor som är svårast att hantera i planeringen för kommuner och länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft10"&gt;Av ramdirektivet för vatten&lt;SPAN class="ft91"&gt;9&lt;/SPAN&gt;, RDV, följer en skyldighet att be- sluta om miljömål&lt;SPAN class="ft91"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. Dessa ska enligt RDV vara bindande för myndig- heterna. I svensk rätt uttrycks miljömålen i form av miljökvalitets- normer, dvs. i föreskrifter om kvaliteten på vattenmiljön. De innebär krav på att vattnet ska nå en viss bestämd status i fråga om kvalitet och kvantitet inom en viss tid. Det finns också ett krav på att vattnets status inte får försämras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ny bebyggelse leder nästan alltid till att vattenförekomster påverkas, exempelvis genom att hårdgjorda ytor ersätter naturliga grönytor där vatten kan fördröjas och infiltreras. Dagvattnets sammansättning och innehåll av ämnen varierar, bl.a. till följd av markanvändningen, bygg- nadsmaterial och olika aktiviteter i den byggda miljön. Dagvatten av- leds ofta orenat till sjöar och vattendrag och kan därmed bidra till att miljökvalitetsnormerna inte följs på grund av dagvattnets innehåll av föroreningar och recipientens känslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Den s.k. Weserdomen har bidragit till att ytterligare komplicera tillämpningen av regelverket &lt;NOBR&gt;(EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i mål &lt;NOBR&gt;C-461/13).&lt;/NOBR&gt; Domen har medfört en skärpning i synen på vad som krävs för att en åtgärd ska vara förenlig med försämringsförbudet.&lt;SPAN class="ft113"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I domen pekar domstolen på de möjligheter till undantag som direktivet innehåller. Sverige har inte fullt ut använt sig av dessa undantag, vilket försvårar möjligheten att följa normerna vid planering och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;De miljömål som ska finnas enligt direktivet har alltså inget samband med de 16 miljökvali- tetsmål som riksdagen har antagit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;I propositionen Vattenmiljö och vattenkraft finns ytterligare information om vattenförvalt- ningen och Weserdomen, till vilken vi hänvisar (prop. 2017/18:243 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;65–72).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;Regeringen har nyligen uttalat att berörda myndigheter ska vara skyldiga att vid klassificering av vattenförekomster, och vid beslut om miljökvalitetsnormer för dessa, fullt ut utnyttja det utrymme för undan- tag och lägre ställda krav som &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; följer (prop. 2017/18:243 s. 148). Regeringen har även aviserat sin avsikt att utreda hur frågor om miljökvalitetsnormer hanteras inom ramen för plan- och bygg- processen (a. prop. s. 161).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Hur påverkas planeringen av miljökvalitetsnormerna för vatten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Genom att ny bebyggelse påverkar dagvattnet kan en ny detaljplan påverka statusen för en vattenförekomst som ibland ligger långt från planområdet. Ofta uppstår då frågor om vilka åtgärder som behövs för att vattenförekomsten inte ska påverkas negativt på grund av den nya bebyggelsen. Inte sällan medför dessa frågor att kommunen be- höver ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att hela vatten- förekomsten ska kunna nå god status. Det kan exempelvis handla om att åtgärda befintliga avloppsanläggningar eller att rena dagvatt- net från befintlig bebyggelse. Det kan alltså handla om väsentligt större frågor än vad som normalt är lämpligt att lösa i ett enskilt detalj- planeärende. Många vattenförekomster berör dessutom flera kom- muner. Det kan leda till att genomförandet av den enskilda detalj- planen försenas till dess att vattenplaneringen kan klaras ut för hela vattenförekomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Översiktsplanen ger den möjlighet till överblick som saknas i en- skilda detaljplaneärenden. Grunddragen i kommunens arbete med vattenfrågorna behöver därför hanteras redan i översiktsplaneringen. Den kan exempelvis handla om att ange generella principer för dag- vattenhanteringen och att peka ut markreservat för större dagvatten- anläggningar. Ett utvecklat planeringsunderlag för vattenfrågor kan minska behovet av att ta fram enskilda planeringsunderlag för varje detaljplan, och därigenom förkorta planeringsprocessen. Detta ger också länsstyrelsen större möjlighet att redan vid översiktsplaneringen ge sin syn på hur normerna bör hanteras i efterföljande planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;En väsentlig anledning till att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfattas som ett hinder i planeringen är att det råder stor osäkerhet om hur normerna bör tillämpas. Det medför osäkerhet om hur nor- merna bör tillämpas, både på statlig och kommunal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="p258dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346258x1.jpg/" id="p258img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Regelverket behöver ses över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vattenjuridiken är komplex då den utgörs av flera olika lagar, där- ibland PBL, miljöbalken och &lt;NOBR&gt;VA-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Hur Sverige valt att införa de olika &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; på vattenområdet har också betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vi anser att en väsentlig orsak till att miljökvalitetsnormerna för vatten är svåra att hantera i planeringen är att de undantag som RDV erbjuder inte har använts annat än i begränsad skala. Det svenska genomförandet av direktivet måste anpassas så att det ger utrymme för att tillåta samhällsnyttiga verksamheter genom undantag från den generella kravnivån, däribland genom att förklara vattenförekomster som konstgjorda eller kraftigt modifierade (jfr prop. 2017/18:243 s. 148). Den översyn som regeringen har aviserat är enligt vår upp- fattning nödvändig för att minska det hinder som normerna utgör i dag för planering och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Den översyn som planeras behöver även omfatta hur översikts- planeringen ska kunna samordnas med de åtgärdsprogram som tas fram enligt miljöbalken. Flera kommuner och länsstyrelser, inte minst i landets större städer, har påtalat att det finns oklarheter när det gäller hur miljökvalitetsnormer ska tillämpas i planprocesserna och att det råder en stor osäkerhet om vad som gäller. Regeringen behö- ver därför även säkerställa att vägledning tas fram, så att det är tydligt vad som förväntas av kommuner och länsstyrelser i planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Strandskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen ska verka för att översiktsplanen är lämp- ligt utformad även i förhållande till andra strandskyddsbestäm- melser i miljöbalken än de bestämmelser som avser landsbygds- utveckling i strandnära lägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Möjligheten att i översiktsplanen peka ut områden för tätortsutveckling i strandnära lägen bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft11"&gt;Genom propositionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbyg- den gjordes flera förändringar i strandskyddsreglerna år 2009 och 2010 (prop. 2008/09:119). Tidigare var det normalt länsstyrelsen som upphävde strandskydd som avsågs ingå i en detaljplan, förutsatt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;det förelåg särskilda skäl. Numera kan kommunen i vissa fall upp- häva strandskydd genom en detaljplanebestämmelse. Det förutsätter att det finns särskilda skäl för det och att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strand- skyddsintresset (4 kap. 17 § PBL). Numera är länsstyrelsens uppgift att utöva tillsyn över att strandskydd inte upphävs i strid med be- stämmelserna i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Genom reformen tillkom även möjligheten att peka ut områden för &lt;SPAN class="ft33"&gt;landsbygdsutveckling i strandnära lägen &lt;/SPAN&gt;i översiktsplanen. Sådana s.k. &lt;NOBR&gt;LIS-områden&lt;/NOBR&gt; ska uppfylla vissa krav (7 kap. 18 d och 18 e §§ miljö- balken). Om kommunen pekar ut &lt;NOBR&gt;LIS-områden&lt;/NOBR&gt; i översiktsplanen, kan utpekandet i vissa fall utgöra ett sådant särskilt skäl som kan ligga till grund för att upphäva eller ge dispens från strandskyddet.&lt;SPAN class="ft113"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;När det gäller strandskydd är länsstyrelsens uppgifter under över- siktsplaneprocessen begränsade till att verka för att redovisningen av &lt;NOBR&gt;LIS-områden&lt;/NOBR&gt; är förenlig med bestämmelserna i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft29"&gt;Utgör ingripandegrunden strandskydd ett problem för efterföljande planering i dag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Vårt uppdrag handlar om hur översiktsplanen bör utformas för att bl.a. underlätta efterföljande planering. Vi uppfattar uppdraget som att denna uppgift även omfattar att vi ska överväga om översikts- planen kan förbättra förutsättningarna för sådan planering, bl.a. i förhållande till bestämmelserna om strandskydd. Däremot ingår det inte i vårt uppdrag att bedöma om strandskyddsbestämmelserna i stort är lämpligt utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Enligt vår uppfattning påverkar strandskyddet inte förutsättning- arna för detaljplanering och annan prövning i större utsträckning än vad lagstiftaren avsett. Den bedömningen bygger vi bl.a. på att anta- let detaljplaner som länsstyrelserna överprövar och upphäver är rela- tivt lågt. Vi anser även att praxis för hur regelverket ska tillämpas är tillräckligt tydlig för att kommunen ska kunna bedöma möjlighe- terna att upphäva strandskydd på en viss plats. Däremot finns det fortfarande finns vissa oklarheter kring hur en del av de särskilda skä- len ska hanteras (se längre ner i detta avsnitt). Vi kan dock konstatera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;I avsnitt 8.1.5 har vi föreslagit att det bör krävas att översiktsplanen är aktuell, för att planen ska kunna ge vägledning vid bedömningen av om en plats utgör ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LIS-område.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;att den bedömning som kommunen och länsstyrelsen är överens om ibland underkänns av domstolarna, i de fall som frågan överklagas dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft33"&gt;Länsstyrelsen ska verka för att översiktsplanen är lämpligt utformad i förhållande till fler strandskyddsbestämmelser än &lt;NOBR&gt;LIS-områden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;I dag finns det ingen formell skyldighet för länsstyrelsen att under översiktsplaneprocessen uppmärksamma kommunen på eventuella konflikter mellan den användning av mark- och vattenområden som kommunen föreslår i planen och övriga bestämmelser om strandskydd, dvs. strandskyddsbestämmelser som inte handlar om landsbygds- utveckling i strandnära lägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Vi anser dock att det är lämpligt att länsstyrelsen uppmärksammar kommunen på om det finns konflikter mellan kommunens inten- tioner för den avsedda markanvändningen och bestämmelserna om strandskydd, även i andra avseenden än när det handlar om redovis- ningen av &lt;NOBR&gt;LIS-områden.&lt;/NOBR&gt; Det kan exempelvis handla om att kommu- nen i sin planering har utgått från felaktiga uppgifter om strand- skyddets utbredning. Om länsstyrelsen inte informerar kommunen om sina farhågor under översiktsplaneprocessen, ökar risken för senare förgävesprojektering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;För att skapa goda förutsättningar för efterföljande planering an- ser vi att PBL bör ange att länsstyrelsen även ska uppmärksamma kommunen på eventuella konflikter som kan finnas med andra strand- skyddsbestämmelser än de som avser &lt;NOBR&gt;LIS-områden.&lt;/NOBR&gt; Vår erfarenhet är att länsstyrelserna i stor utsträckning redan gör detta i dag, varför den föreslagna ändringen till viss del bekräftar rådande praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Bestämmelserna finns i 3 kap. 10 och 16 §§ PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft29"&gt;Översiktsplanen bör kunna ge vägledning om tätortsutveckling i strandnära lägen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av strandskyddet får kommunen beakta om det område som upphävan- det avser behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap. 18 c § första stycket 5 miljöbalken). Enligt motiven till bestämmelsen är en kom- muns behov av tätortsutveckling en åtgärd som kan utgöra ett angeläget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;allmänt intresse. För att intresset ska vara angeläget bör den plane- rade åtgärden långsiktigt ge fördelar för samhället (prop. 2008/09:119 s. 106). Om åtgärden kan lokaliseras utanför strandskyddat område, ska den lokaliseringen väljas i stället. En förutsättning för att tillåta åtgärden är alltså att det kan visas att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall orimlig för att tillgodose det angelägna allmänna in- tresset. Med hänsyn till den restriktiva tillämpning av strandskydds- bestämmelserna som gäller ställs vissa krav på den utredning som kommunen lägger fram i detta hänseende.&lt;SPAN class="ft113"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt vår uppfattning har praxis utvecklat sig i en riktning som innebär att det är svårt eller nära omöjligt för en kommun att visa att behovet av tätortsutveckling inte är möjligt att tillgodose utanför strandskyddsområdet.&lt;SPAN class="ft113"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Dessutom kan frågan om det finns särskilda skäl för att upphäva strandskydd i praktiken avgöras först efter att kommunen har antagit en detaljplan. Att länsstyrelsen i ett planer- ingsbesked (jfr 5 kap. 10 f § PBL) gör samma bedömning som kom- munen i denna fråga är inte tillräckligt, eftersom ett beslut att upp- häva strandskydd även kan överklagas av miljöorganisationer (13 kap. 13 § PBL). Att förutsättningarna för att upphäva strandskyddet en- dast kan avgöras genom att anta en detaljplan innebär enligt oss stora risker för förgävesprojektering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi anser att det är en brist att dagens system inte erbjuder ett enk- lare sätt för att avgöra om det finns förutsättningar för tätortsutveck- ling inom ett strandskyddsområde. Enligt vår uppfattning är det inte ändamålsenligt att strandskyddsfrågan kan avgöras utan att först ta fram en fullständig detaljplan. Ofta krävs det mycket arbete från kom- munens sida som inte har direkt med strandskyddsfrågan att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vi anser därför att översiktsplanen bör kunna användas i större utsträckning för att utreda om det finns förutsättningar för tätorts- utveckling. Enligt vår uppfattning bör kommunen ges möjlighet att i översiktsplanen peka ut områden för tätortsutveckling i strandnära lägen, på motsvarande sätt som kommunen i dag kan peka ut LIS- områden. Vi förordar att regeringen låter utreda en sådan möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom MÖD 2016:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 april 2018 i mål nr P &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3718-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="p262dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346262x1.jpg/" id="p262img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft29"&gt;Det är inte ändamålsenligt att med bindande verkan kunna upphäva strandskydd redan i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Vi har övervägt om det skulle kunna vara möjligt att klara ut fler strand- skyddsfrågor i översiktsplanen, utöver &lt;NOBR&gt;LIS-områden.&lt;/NOBR&gt; Det skulle exem- pelvis kunna handla om att strandskydd upphävs direkt i översikts- planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;Eftersom strandskyddet bl.a. syftar till att långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten, ställs i praxis höga krav på att de biologiska värdena kartläggs för att strandskyd- det ska kunna upphävas. Det kan exempelvis handla om det behövs omfattande artinventeringar. Den typen av detaljstudier är arbets- krävande och dyra att genomföra. Det är därmed svårt att pröva sådana frågor i översiktsplanen, med tanke på planens övergripande karaktär. I vissa fall kan det tänkas vara möjligt att pröva förutsätt- ningarna för att upphäva strandskydd under arbetet med en fördjup- ning av översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;Vi bedömer att de fall då det är ändamålsenligt att pröva strand- skyddsfrågor med bindande verkan i översiktsplanen skulle vara så få att det inte är lämpligt att införa regler med sådan innebörd (jfr även avsnitt 7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning och erosion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen ska överpröva en kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om beslutet kan antas innebära att en bebyggelse &lt;SPAN class="ft33"&gt;eller ett byggnads- verk &lt;/SPAN&gt;blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. I dag gäller motsvarande skyldighet endast om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Enligt gällande rätt ska länsstyrelsen överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmel- ser, om beslutet kan antas innebära att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Risken för olyckor kan sällan helt elimineras – även i ett lugnt bostadsområde kan t.ex. bränder eller trafikolyckor ske. Vilken risk- nivå som lagstiftaren ansett bör accepteras framgår emellertid inte av förarbetena till PBL. Den risknivå som väljs kan få stora konsekven- ser för hur bebyggelsen behöver utformas, t.ex. när det gäller beho- vet av skyddsavstånd i förhållande till miljöfarlig verksamhet eller hur ofta en bebyggelse kan komma att översvämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Boverket har publicerat en vägledning om hälsa, säkerhet och risker på webbplatsen PBL Kunskapsbanken. I vägledningen diskuteras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;transporter och farligt gods&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;kemisk industri och Sevesoanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;elektromagnetiska fält&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;buller, stomljud och vibrationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;luftkvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;djurhållning och allergener&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;förorenade områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;geotekniska säkerhetsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;översvämning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft12"&gt;Listan illustrerar att frågan om hälsa och säkerhet omfattar en mängd olika sakfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft29"&gt;Utgör ingripandegrunden hälsa och säkerhet ett problem för efterföljande planering i dag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Bland de detaljplaner som överprövas av länsstyrelserna är ingripan- degrunden hälsa och säkerhet den som förekommer mest frekvent. Frågor om hälsa och säkerhet är enligt vår erfarenhet även vanligt före- kommande i länsstyrelsens yttranden under detaljplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Att olika risker ofta är svåra att bedöma kan vara ett skäl till att dessa frågor är vanliga i dialogen mellan staten och kommunen. För- utsättningarna för att kommunen och länsstyrelsen ska kunna nå en samsyn om vad som utgör en lämplig utformning från risksynpunkt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;gynnas av att det finns tydlig vägledning. Här har alltså berörda sek- torsmyndigheter en viktig uppgift för att kommunerna ska kunna ”göra rätt” från början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Att få översiktsplaner ger tillräcklig vägledning för hur olika risk- frågor bör hanteras i den efterföljande planeringen, kan vara en annan orsak. Det kan i sin tur tänkas bero på att det generellt sett är svårt att lösa dessa frågor redan i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Översiktsplanen bör ange en övergripande inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Förutsättningarna för en hållbar bebyggelseutveckling med en för- utseende riskhantering bör emellertid grundläggas redan i översikts- planen. Det kan handla om att sätta övergripande mål och att ange generella principer för riskvärdering och riskhantering, att göra av- vägningar mellan bebyggelseintressen och risker samt att ange even- tuellt behov av ett mer detaljerat underlag för olika delområden. För ett effektivt genomförande kan kommunen behöva initiera proces- ser parallellt med den fysiska planeringen. Det kan handla om att sam- arbeta med väghållare för att leda om farligt godstransporter genom vägvalsstyrning, att samverka med markägare för att åstadkomma översvämningsskydd, eller att initiera en prövningsprocess enligt miljö- balken för att sanera ett förorenat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Frågor om hälsa och säkerhet hänger ofta samman med hur en- skilda byggnader och anläggningar placeras och utformas i förhål- lande till olika riskkällor, snarare än att de lokaliseras till viss mark. Frågor som avser placering och utformning kan vara svåra att han- tera i den skala som översiktsplanen har. Många gånger är det inte heller realistiskt att ta fram de underlag som krävs, t.ex. när det gäller att undersöka de geotekniska förutsättningarna i detalj. Även om det ofta inte är möjligt att lösa dessa frågor i översiktsplanen är det van- ligtvis möjligt att identifiera problemställningar som kommer att be- höva hanteras i efterföljande planering. Det kan i sig göra att det blir lättare att ta fram det underlag som behövs för att bedöma markens lämplighet i detaljplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft11"&gt;Vi har tidigare föreslagit att kommunen i översiktsplanen ska ange sin syn på hur vissa förhållanden, som kan ha väsentlig betydelse vid bedömningen av de allmänna intressena i 2 kap., bör beaktas vid beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;om hur mark- och vattenområden ska användas. Det gäller bl.a. för- hållanden som avser miljö, hälsa och säkerhet (avsnitt 9.1.6). Ibland bör det vara tillräckligt att kommunen i planen anger att en viss risk- fråga behöver utredas ytterligare i efterföljande planering. Att kom- munen anger att frågan bör beaktas på detta sätt bör leda till bättre förutsättningar för att riskfrågan uppmärksammas på ett ändamåls- enligt sätt i senare skeden. Samtidigt tror vi inte att detta helt kom- mer att lösa oklarheterna kring hur riskfrågor ska hanteras i efter- följande planering, utan att sådana frågor kan antas vara vanliga även i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft33"&gt;Länsstyrelsen ska även bevaka om enstaka byggnadsverk blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;Under processen med att ta fram en översiktsplan respektive en detaljplan, ska länsstyrelsen särskilt verka för att &lt;SPAN class="ft33"&gt;bebyggelse och bygg- nadsverk &lt;/SPAN&gt;inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (3 kap. 10 och 16 §§ samt 5 kap. 14 och 22 §§ PBL). Termen bebyggelse defi- nieras i PBL som en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. Termen byggnadsverk definieras i sin tur som en byggnad eller annan anläggning (1 kap. 4 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft14"&gt;Länsstyrelsens tillsyn när kommunen väl har antagit, ändrat eller upphävt en detaljplan eller områdesbestämmelser, omfattar enbart om en bebyggelse blir olämplig i dessa avseenden (11 kap. 10 § PBL). Läns- styrelsen har med andra ord ingen skyldighet att gripa in, om ett enstaka byggnadsverk kan antas bli olämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Av propositionen till nya PBL framgår att uttrycket ”bebyggelse och byggnadsverk” är en konsekvens av definitionen av termen be- byggelse, där enstaka byggnadsverk inte ingår. I författningskom- mentaren till 5 kap. 14 § uttalas att tillägget av termen byggnadsverk görs för att få en bättre konsistens mellan länsstyrelsens överpröv- ningsgrunder och vad länsstyrelsen ska samråda om och granska under granskningstiden (prop. 2009/10:170 del 1 s. 444).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;Det finns inget i propositionen som talar för att det skulle ha fun- nits någon avsikt att begränsa räckvidden av ingripandegrunden till att enbart avse bebyggelse. Tvärtom framstår det som ett förbiseende att ingripandegrunden inte omfattar situationen att ett enstaka byggnads- verk kan antas bli olämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Vi anser att PBL bör ändras så att det framgår att länsstyrelsen även ska överpröva en kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om beslutet kan antas inne- bära att ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet m.m. Ändringen är framför allt av formell karak- tär och bör därigenom ha liten praktisk betydelse för länsstyrelsernas verksamhet och för kommunernas planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 11 kap. 10 § andra stycket 5 PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Statens medverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft8"&gt;i översiktsplaneprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;I kapitlet presenterar vi förslag för att förbättra samverkan mellan länsstyrelsen och statliga myndigheter och därmed underlätta dialo- gen mellan stat och kommun. Vi tar upp länsstyrelsens samordnande roll och medverkan i planprocessen, samt behovet av att öka kom- petensen inom länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Länsstyrelsen företräder statens intressen i dialogen med kommunen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft29"&gt;Länsstyrelsen har en nyckelroll i dialogen med kommunen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Genom PBL har länsstyrelsen uppdraget att samlat företräda de stat- liga myndigheternas intressen i kommunernas planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Länsstyrelsen ska i sin tur hålla berörda statliga myndigheter un- derrättade om planarbetet samt inhämta synpunkter från dessa för samordning. Länsstyrelsen ska även ta initiativ till att kommunen samråder direkt med en särskilt berörd statlig myndighet om behov finns. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen särskilt inhämta Skogsstyrelsens yttrande. Detta framgår av 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ PBF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Det är således länsstyrelsen som företräder och samordnar sta- tens intressen gentemot kommunen. För att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppgift behöver både de statliga myndigheter som berörs och kommunen förstå hur ansvaret inom staten är fördelat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft74"&gt;Med statens intressen avses i detta sammanhang myndighets- intressena och inte de statliga myndigheternas intressen i egenskap av sakägare. Kommunen ansvarar själv för att samråda med statliga myndigheter som företräder sakägarintressen, såsom Statens fastig- hetsverk med flera (3 kap. 9 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft20"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p796 ft29"&gt;En tidig dialog mellan länsstyrelsen och kommunen är viktig för en effektiv planprocess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;Behovet av en tidig och kontinuerlig dialog i översiktsplaneprocessen framhölls särskilt då PBL infördes 1987 (prop. 1985/86:1 s. 135 f.). Behovet har inte minskat sedan dess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;Länsstyrelserna har i ett gemensamt projekt med Sveriges Kom- muner och Landsting tagit fram skriften &lt;SPAN class="ft33"&gt;Tidig dialog ökar bostads- byggandet – samverkan mellan kommun och länsstyrelse&lt;/SPAN&gt;. Det fram- hålls att det tidigt i en översiktsplaneprocess är särskilt angeläget att kommunen och länsstyrelsen tar fram en gemensam lägesbild för att komma överens om vilka förutsättningar som råder med utgångspunkt från kommunens och länsstyrelsens olika myndighetsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Statliga myndigheter som bör medverka i processen att ta fram en översiktsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Boverket bör få i uppdrag att ta fram vägledning för hur statliga myndigheter bör samverka med länsstyrelsen i plan- processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;Att dialogen inom staten är ändamålsenlig har stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för efterföljande planering. I vår förfrå- gan till länsstyrelserna (jfr avsnitt 2.2) redovisar några länsstyrelser en osäkerhet kring vilka statliga myndigheter som kan anses berörda av kommunernas samråd om förslag till översiktsplan, och således ska underrättas av länsstyrelsen i inledningen av planprocessen (jfr 2 kap. 1 § PBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;En genomgång som länsstyrelserna gemensamt gjorde 2017 visar en stor variation mellan vilka myndigheter som olika länsstyrelser underrättar. Försvarsmakten, Trafikverket och Skogsstyrelsen remit- teras av samtliga länsstyrelser. Ett flertal länsstyrelser underrättar Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Svenska Kraftnät, Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndig- heten, Energimyndigheten och Post- och telestyrelsen. Någon läns- styrelse kontaktar 44 statliga myndigheter vilket är väsentligt fler än vad de flesta andra gör.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="p269dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346269x1.jpg/" id="p269img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p799 ft29"&gt;Exempel – statliga myndigheter som medverkar genom länsstyrelsen i planprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft9"&gt;Länsstyrelsens behov av att höra statliga myndigheter i planproces- sen är beroende av vilka frågor som behöver komma upp i samrådet om en översiktsplan. Vi vill framhålla att länsstyrelsen normalt har den kompetens som erfordras för att hantera många av statens in- tressen.&lt;SPAN class="ft113"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det gäller inom miljö, samhällsskydd och beredskap, natur- och kulturmiljö, fiske, jordbruk, vattenfrågor, m.m. och omfattar såväl bedömningar av hur olika intressen bör beaktas liksom hur miljökvalitetsnormer följs och riksintressen tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;De fall då kontakter behöver tas med andra statliga myndigheter kan handla om att en myndighet inte har tagit fram tillräckliga upp- gifter vad gäller områden av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. Det kan också handla om att en statlig myndighet kan bidra med sär- skilt kunskapsunderlag. Exempelvis kan SGI bistå kommunerna med tillgängligt underlag om geotekniska frågor, samt även bistå med kun- skap i att tolka detta. Ett annat fall är när en statlig myndighets in- tressen helt eller delvis omfattas av sekretess, såsom Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;I utredningen har vi särskilt uppmärksammat att några statliga myndigheter behöver medverka mer än andra i processen med att ta fram en översiktsplan, vilket också tydligt framgår av länsstyrelsernas genomgång. Det är följande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Försvarsmakten ansvarar för riksintressen för totalförsvarets mili- tära del. Dessa intressen utgörs bl.a. av anläggningar och infor- mation som omfattas av försvarssekretess. Till följd av sekretes- sen är det vanligtvis inte möjligt för länsstyrelsen att bedöma hur de militära intressena kan komma att påverkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Trafikverket ansvarar bl.a. för den långsiktiga, nationella, infra- strukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luft- fart, samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. I detta samarbetar och samråder Trafikverket med flera aktörer som påverkar utvecklingen, framför allt kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Av länsstyrelseinstruktionen (2017:868) framgår att länsstyrelsen svarar för den statliga för- valtningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="p270dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346270x1.jpg/" id="p270img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Enligt föreskriften i PBF ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrel- sens yttrande då skogsmark berörs i ett förslag till översiktsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft10"&gt;Att Försvarsmakten och Trafikverkets ansvar både omfattar myndig- hets- och sakägarintressen kan i vissa fall försvåra gränsdragningen mellan de frågor som ska samordnas genom länsstyrelsen och de frå- gor som myndigheten själv ska bevaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft29"&gt;Utvecklad vägledning behövs om länsstyrelsens samverkan med statliga myndigheter i planprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Vi anser att det inte är ändamålsenligt att länsstyrelserna gör olika be- dömningar om vilka myndigheter som bör underrättas i arbetet med att ta fram en översiktsplan, framför allt i sina kontakter med före- trädare för statliga myndigheter som verkar i flera län. Vi anser att det behövs ytterligare vägledning för när länsstyrelsen bör samverka med de statliga myndigheterna i planprocessen. Boverket bör få i upp- drag att ta fram sådan vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Länsstyrelsens roll att samordna statens intressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsens uppgift att samordna statens intres- sen bör inte ersättas med att sammanväga statens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft10"&gt;Under samrådet ska länsstyrelsen ta till vara och samordna statens intressen (3 kap. 10 § PBL). Syftet med bestämmelserna om läns- styrelsens samordningsroll beskrivs i propositionen till ÄPBL 1987 (prop. 1985/86:1 s. 141 f., 540 och 545 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;I början av samrådsprocessen bör tyngdpunkten ligga på en dis- kussion om planläggningens syfte och omfattning samt att för- medla ett brett kunskapsunderlag till kommunen, även om det kan innehålla motstridiga uppgifter. När planförslaget börjar ta form bör länsstyrelsen koncentrera sina insatser på att prioritera mellan motstridiga statliga intressen och göra den samlade vär- dering som kommunen behöver till ledning för sitt planarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="p271dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346271x1.jpg" style="width:440px;height:436px"  id="p271img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Mot slutet av samrådsprocessen är det viktigt att klarlägga vilka konflikter som kvarstår mellan statliga och kommunala intressen och vilken dignitet konflikten har. I utställningsskedet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;ska läns- styrelsen ännu en gång väga kommunens skäl mot de intressen som länsstyrelsen företräder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;En viktig uppgift för länsstyrelsen är också att under utställningen göra en sista avvägning mellan motstridiga statliga intressen. Om länsstyrelsen har anmärkningar mot det utställda förslaget ska det tydligt framgå av granskningsyttrandet i vilka avseenden länssty- relsen har en annan uppfattning än kommunen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft74"&gt;Vi konstaterar att komplexiteten i planeringen har ökat över tid. En- ligt vår uppfattning är behovet av länsstyrelsens samordnande roll ännu större i dag jämfört med när ÄPBL tillkom 1987.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;I avsnitt 8.2.3 föreslår vi att utställningen ska ersättas av granskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Bör länsstyrelsen ha uppgiften att även sammanväga statens intressen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Det har i samband med tidigare utredningsarbete framkommit syn- punkter på att länsstyrelsen inte bara bör samordna statliga intressen utan även &lt;SPAN class="ft33"&gt;sammanväga &lt;/SPAN&gt;och prioritera mellan dessa inom ramen för kommunens planläggning (jfr prop. 2009/10:170 del 1 s. 181). Under vår utredning har även vi noterat att några länsstyrelser i yttranden redovisar avsikter att sammanväga statliga intressen. Sveriges Kom- muner och Landsting har i flera sammanhang framhållit att länssty- relsen ska göra avvägningar mellan olika riksintressen, speciellt vid konflikter mellan konkurrerande intressen, se även avsnitt 10.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vi uppfattar att önskemålet om att länsstyrelsen ska sammanväga statens intressen handlar om att statens ställningstaganden ska bli tyd- ligare. I dag kan de statliga myndigheterna ibland ge uttryck för mot- stridiga uppfattningar, trots länsstyrelsens samordnande roll. En sam- manvägd bedömning skulle innebära att länsstyrelsen ges mandat att ”döma av” vilket statligt intresse som bör ha företräde i en viss pla- neringssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Innebörden av länsstyrelsens roll i detta sammanhang kom- menterades i propositionen till den nya plan- och bygglagen 2010 (a. prop. s. 182). Regeringen gjorde då bedömningen att det i sam- ordning ligger ett visst mått av sammanvägning och att ytterligare reglering inte var lämplig. Detta eftersom det skulle kunna uppfattas som en inskränkning av kommunens ansvar för den slutliga avväg- ningen av statliga intressen vid den aktuella planläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vi instämmer i regeringens bedömning. Det är kommunens upp- gift att bedöma vad som utgör en lämplig användning av mark- och vattenområden med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov (jfr 2 kap. 2 § PBL). Bedömningen av vad som utgör en lämplig användning be- höver således göras utifrån samtliga intressen som är aktuella i en pla- neringssituation, dvs. där de statliga intressena enbart utgör en del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Länsstyrelsens uppgift under planprocessen handlar om att be- döma om kommunens planering strider mot ingripandegrunderna (jfr avsnitt 10.2) och att ta till vara statens övriga intressen. I detta ingår även en avvägning mellan eventuella motstridiga statliga intres- sen. Länsstyrelsen kan emellertid inte göra avvägningar i strid mot ingripandegrunderna, exempelvis genom att tillåta påtaglig skada på ett område av riksintresse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Då länsstyrelsens samordnar skilda statliga synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Berörda myndigheter ska lämna sina synpunkter till länsstyrelsen under samrådet. Dessa myndigheter ansvarar, liksom de olika sak- enheterna inom länsstyrelsen, var och en för att bevaka sina väsent- liga statliga intressen. Vi noterar emellertid att vid en samordnad be- dömning kan länsstyrelsen behöva gå emot synpunkter som har förts fram från de statliga myndigheterna. Myndigheterna ska dock alltid kunna räkna med att deras synpunkter i sin helhet vidareförmedlas till kommunen, så att kommunen har kunskap om samtliga förekom- mande statliga synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Länsstyrelsens rådgivning under samrådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen ska under ett samråd om ett förslag till översiktsplan, ge råd om tillämpningen av bestämmelserna i plan- och bygglagen, om det behövs från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft9"&gt;Länsstyrelsen och även Boverket har ett ansvar för en allmän kunskaps- förmedling om tillämpningen av PBL (jfr 8 kap. 18 och 19 §§ PBF). Detta ansvar är inte begränsat till strikt statliga intressen även om en viktig del består i att förmedla underlag om statliga intressen från olika sektorsmyndigheter, och kan i övrigt handla om sakfrågor som statens utrett, t.ex. energifrågor eller klimatfrågor. Det kan också handla om att sprida kunskap om författningsändringar av olika slag av betydelse för bl.a. översiktsplaneringen. En viktig utgångspunkt är att denna kunskapsförmedling inte är ärendeanknuten och att länsstyrelsen även använder andra forum än översiktsplaneringen för att den ska bli effektiv. Den allmänna kunskapsförmedlingen har bl.a. betydelse för länsstyrelsens medverkan med underlag för kommu- nens aktualitetsprövning av översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Länsstyrelsens kunskapsförmedling i översiktsplaneprocessen ska ske dels i samrådsskedet och dels genom den sammanfattande redo- görelsen (3 kap. 10 och 28 §§ PBL). Statens intressen i översiktspla- neringen avser myndighetsintressena och inte statens intressen som t.ex. fastighetsägare (prop. 1985/86:1 s. 540).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft29"&gt;Under samrådet bör länsstyrelsens rådgivning omfatta fler delar av plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Under samrådet om ett förslag till översiktsplan ska länsstyrelsen bl.a. ge råd om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. PBL som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (3 kap. 10 § 2 PBL). Det kan jämföras med länsstyrelsens motsva- rande uppgift under samrådet om ett förslag till detaljplan. Även då ska länsstyrelsen ge råd om tillämpningen av 2 kap., men länsstyrelsen ska dessutom ge råd om tillämpningen av övriga bestämmelser i PBL, om det behövs från allmän synpunkt (5 kap. 14 § andra stycket PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Uppgiften att länsstyrelsen under detaljplanesamrådet inte bara ska ge råd om 2 kap. utan om hela PBL, tillkom 2015. Regeringen motiverade förslaget med att PBL bör ge länsstyrelserna ett tydligt mandat för att lämna råd när det gäller tillämpningen av samtliga delar av PBL. Ändringen bottnade i att det framkommit att det fanns formella brister i många detaljplaner och att det var oklart i PBL i vilken utsträckning som länsstyrelsen förväntades påtala sådana bris- ter. I propositionen uttalade regeringen att förslaget medförde att det blir tydligt att länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för att ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL och att verka för de andra statliga intressena. När det gäller att länsstyrelsen ska verka för att PBL i övrigt tillämpas på det sätt som lagstiftaren avsett, menade reger- ingen att rådgivningen bör inriktas mot att förhindra väsentliga fel (prop. 2013/14:126 s. 127). Som exempel på fel som bör uppmärk- sammas under samrådet av ett förslag till detaljplan nämndes situatio- nen att en miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättats, trots att sådan krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Vi anser att länsstyrelsen bör ha motsvarande uppgift under pro- cessen att ta fram en översiktsplan. Det innebär att länsstyrelsen bör ha uppdraget att ge råd om hur hela PBL bör tillämpas, utöver de bestämmelser som finns i 2 kap. I likhet med vad som gäller när en detaljplan tas fram, bör länsstyrelsen under samrådet enbart ge sådana råd om det behövs från allmän synpunkt. Som exempel på när läns- styrelsen bör påpeka väsentliga fel kan nämnas när kommunen inte anger grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden på en karta i översiktsplanen (jfr vårt förslag till 3 kap. 3 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 10 § andra stycket PBL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Länsstyrelsens ställningstaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Av länsstyrelsens granskningsyttrande ska enbart fram- gå hur översiktsplanen förhåller sig till ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft10"&gt;Länsstyrelsen ska tillhandahålla ett reviderat granskningsytt- rande om kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning äger rum, om länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis blir inaktuellt, och om kom- munen begär detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft10"&gt;Av bestämmelserna om översiktsplanens innehåll ska det fram- gå att det ska anmärkas i översiktsplanen, om länsstyrelsen inte har godtagit planen i viss del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft10"&gt;Översiktsplanen är inte bara kommunens utan också statens besked om lämplig mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Detta gäller de sakförhållanden som omfattas av länsstyrelsens till- syn enligt 11 kap. PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt PBL ska kommunen redovisa länsstyrelsens gransknings- yttrande tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen (3 kap. 20 § PBL). Som skäl för en sådan ordning uttalas i förarbetena bl.a. att det vid beslut om en översiktsplan ska råda klarhet i frågan om huruvida det finns väsentliga invändningar. I förarbetena uttalas också att det är viktigt att andra myndigheter och aktörer som använder en översiktsplan som beslutsunderlag får klart för sig vilken vikt man bör tillmäta planen (prop. 1985/86:1 s. 142, 345 f. och 535 f.). Enligt förarbetena är avsikten att yttrandet i dess helhet alltid ska följa planen, även inför antagandet. Därigenom får kommunfullmäktige, som ska anta planen, full klarhet i fråga om det finns väsentliga invänd- ningar från länsstyrelsen inför sitt antagande av planen. Som vi har redovisat i avsnitt 4.3 finns det emellertid brister i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft29"&gt;Länsstyrelsens granskningsyttrande ska utgöra ett ”kvitto” från staten på kommunens översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande tillsam- mans med översiktsplanen (3 kap. 20 § PBL). Som vi framhållit i av- snitt 4.3 är det viktigt att länsstyrelsen är tydlig i granskningsyttrandet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;för att underlätta efterföljande planering och prövning. I dag är det ofta svårt att utläsa länsstyrelsernas ställningstaganden när det gäller hur översiktsplanen förhåller sig till ingripandegrunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;Vi anser att granskningsyttrandet behöver utformas som ett ”kvitto” från staten på kommunens översiktsplan. Av yttrandet be- höver det tydligt framgå hur staten, genom länsstyrelsen, förhåller sig till översiktsplanens ställningstaganden. Om länsstyrelsen anser att den bebyggelseutveckling som anges i planen enbart bör tillåtas under vissa förutsättningar, behöver det även tydligt framgå vilka dessa förutsättningar är. Om det är nödvändigt för att kunna bedöma hur översiktsplanens intentioner ska kunna genomföras i en viss del, bör länsstyrelsen även ange behovet av ytterligare utredningar i sam- band med efterföljande detaljplanering. Därigenom kan kommunen lättare förutse vilka frågor som senare kan behöva utredas inför arbe- tet med en detaljplan m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Vi anser att PBL bör förhindra att länsstyrelsens besked i fråga om ingripandegrunderna blir otydligt till följd av att länsstyrelsen även har andra synpunkter på planförslaget. Av PBL bör därför fram- gå att granskningsyttrandet &lt;SPAN class="ft33"&gt;enbart &lt;/SPAN&gt;ska ange hur planförslaget för- håller sig till ingripandegrunderna. Enligt vår uppfattning är en sådan begränsning även motiverad utifrån kravet att granskningsyttrandet ska redovisas tillsammans med den färdiga planen. Kommunen bör då inte vara skyldig att redovisa andra synpunkter från länsstyrelsen än de som lagstiftaren avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Att granskningsyttrandet begränsas till ingripandegrunderna bör inte hindra att länsstyrelsen på annat sätt förmedlar synpunkter på planen i andra avseenden till kommunen under granskningsskedet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 16 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Granskningsyttrandet behöver förnyas om planförslaget revideras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommu- nen ställa ut förslaget på nytt (3 kap. 18 § PBL). Vi har emellertid sett att kommunerna inför antagandet av översiktsplanen ofta gör mindre ändringar i dokumentet för att tillgodose länsstyrelsens syn- punkter och som inte föranleder ny utställning. Som vi har uppmärk- sammat i avsnitt 4.3 kan det bli svårt att förstå yttrandet och planen, om sådana ändringar inte kommenteras särskilt i planen. Detta får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft12"&gt;ibland till följd att länsstyrelsens granskningsyttrande inte längre är aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Enligt förarbetena bör kommunen kunna få besked om översikts- planen kan godtas efter en justering utifrån länsstyrelsens synpunkter, och som inte föranleder en ny utställning (jfr prop. 1985/86:1 s. 535). I sådant fall kan länsstyrelsen enligt förarbetena göra en anteckning om detta i granskningsyttrandet, varvid kommunen inte behöver redo- visa någon anmärkning i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Då detta synes ske i mycket liten omfattning föreslår vi en ny be- stämmelse med innebörden att länsstyrelsen ska tillhandahålla ett revi- derat granskningsyttrande, om kommun begär detta. Möjligheten att begära ett reviderat yttrande bör enligt vår uppfattning bero på om kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning äger rum (jfr vårt förslag i avsnitt 8.2.3) och att länssty- relsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis blir inaktuellt. Vi tror att möjligheten att begära ett reviderat granskningsyttrande kan leda till att yttrandet i fler fall kommer att överensstämma med innehållet i översiktsplanen, vilket bör underlätta för dem som ska tillämpa planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft9"&gt;Vi anser att det inte bör krävas något särskilt förfarande från kom- munens sida för att begära ett reviderat granskningsyttrande hos läns- styrelsen. Detta bör normalt kunna hanteras på tjänstemannanivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Bestämmelsen finns i 3 kap. 18 a § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;Det finns brister i hur granskningsyttrandet hanteras av kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Vi har tagit del av ett stort antal översiktsplaner på kommunernas webbplatser. Tillsammans med våra tidigare erfarenheter, konstaterar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;att kommunerna oftast, och i enlighet med kraven i 3 kap. 20 § PBL, redovisar länsstyrelsens granskningsyttrande tillsammans med den antagna översiktsplanen – i själva plandokumentet eller som en bi- laga. Det finns dock undantag där granskningsyttrandet inte går att finna i anslutning till plandokumentet och inte heller i de handlingar från planprocessen som i flera kommuner är tillgängliga på respek- tive webbplats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft177"&gt;Lagkraven innebär vidare att det direkt av översiktsplanen – i text och karta – ska framgå om länsstyrelsen inte har godtagit en viss del i planen. Som vi har redovisat i avsnitt 4.3 anmärker kommunerna ytterst sällan i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;planen om länsstyrelsen har en avvikande mening. Länsstyrelsen kan också ha framfört särskilda synpunkter som vägledning till efter- följande planering och beslut. Inte heller sådana anmärkningar åter- finns som regel i översiktsplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;En anledning till att många kommuner inte anger i översiktsplanen att länsstyrelsen har en avvikande mening kan vara att detta lagkrav inte är placerat i anslutning till övriga bestämmelser om planens innehåll i 3 kap. PBL. Vi anser att en upplysningsbestämmelse bör in- föras i 3 kap. 5 § PBL om att det i 3 kap. 20 § PBL finns bestäm- melser om att det ska anmärkas i översiktsplanen, om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del. Upplysningsbestämmelsen be- hövs eftersom vi nu föreslår nya rubriker för att tydliggöra över- siktsplanens syfte och innehåll i PBL (jfr avsnitt 9.1.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Enligt vår uppfattning behöver kommunerna förbättra tillämp- ningen av lagkraven vad gäller redovisningen av länsstyrelsens gransk- ningsyttrande. Dels genom att direkt i översiktsplanen tydligt an- märka på de förhållanden som länsstyrelsen inte har godtagit. Dels genom att tillse att länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas till- sammans med den antagna översiktsplanen. Vi anser att Boverket i sitt vägledande arbete bör uppmärksamma dessa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Upplysningsbestämmelsen finns i 3 kap. 5 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Länsstyrelsens underlag till kommunens planeringsstrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen ska under det tredje året varje mandat- period till kommunen redovisa ett underlag avseende sådana stat- liga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft11"&gt;I underlaget ska länsstyrelsen ange hur dessa intressen förhål- ler sig till kommunens översiktsplan och om länsstyrelsens gransk- ningsyttrande i någon del inte längre gäller.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p818 ft29"&gt;Den sammanfattande redogörelsen ersätts av underlag för kommunens översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft9"&gt;Enligt PBL ska länsstyrelsen minst en gång varje mandattid redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Syn- punkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kom- munen (3 kap. 28 § PBL). Av begreppet sammanfattande redogörelse framgår dock inte att syftet handlar om att länsstyrelsen ska lämna ett underlag inför kommunens ställningstagande till översiktsplanens aktualitet. Vi föreslår därför att begreppet sammanfattande redogö- relse utmönstras. Länsstyrelsen bör i stället redovisa ett underlag för kommunens översiktsplanering avseende statliga och mellankommu- nala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Intentionen med vårt förslag är densamma som dagens sammanfat- tande redogörelse (jfr prop. 1994/95:230 s. 68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft32"&gt;I underlaget ska länsstyrelsen ange hur statliga och mellankommunala intressen förhåller sig till översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;De statliga och mellankommunala intressen som avses i bestämmelsen kan exempelvis handla om ny lagstiftning, analyser av översvämnings- risker, planer för utbyggnad av transportinfrastrukturen, underlag för riksintressen, m.m. som kan påverka kommunens ställningstaganden i översiktsplanen. Enligt miljöbalken ska länsstyrelsen löpande för- medla underlag från statliga myndigheter till kommunen (jfr 3 kap. 12 § miljöbalken). Enligt förarbetena bör länsstyrelsen därför ha en aktuell uppfattning om hur nya och reviderade underlag förhåller sig till översiktsplaneringen. Av förarbetena framgår även att länsstyrel- sen kan behöva samråda med berörda statliga myndigheter för att in- hämta deras synpunkter (a. prop. s. 68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft10"&gt;Enligt den nuvarande bestämmelsen ska det framgå av den sam- manfattande redogörelsen hur länsstyrelsens &lt;SPAN class="ft32"&gt;synpunkter &lt;/SPAN&gt;förhåller sig till planen. Vi anser att det i stället bör framgå av länstyrelsens underlag hur dessa &lt;SPAN class="ft32"&gt;intressen &lt;/SPAN&gt;förhåller sig till kommunens översiktsplan. Där- igenom förtydligas att det är de statliga och mellankommunala intres- sena som är centrala.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Om granskningsyttrandet i någon del inte längre gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Liksom kommunen kontinuerligt ska ta ställning till översiktsplanens aktualitet bör länsstyrelsen kontinuerligt bedöma aktualiteten av det granskningsyttrande som hör till kommunens plan. Nya planerings- underlag kan leda till att granskningsyttrandet i något avseende inte längre är aktuellt. Det kan exempelvis handla om att länsstyrelsen i granskningsyttrandet har motsatt sig ny bebyggelse i ett område som när översiktsplanen upprättades utgjorde en del av ett större vägreser- vat av riksintresse. När den slutliga vägsträckningen väl lagts fast kan synpunkterna i granskningsyttrandet ha förlorat i aktualitet. Kom- munen bör då underrättas om att länsstyrelsens tidigare framförda synpunkt inte längre gäller. Det kan även handla om att länsstyrelsen motsatt sig ny bebyggelse till följd av närheten till en bullrande indu- stri, men där verksamheten avvecklats och anledningen till att länssty- relsen motsatt sig bebyggelsen försvunnit. Det bör därför särskilt framgå av länsstyrelsens underlag om något ställningstagande i yttran- det inte längre gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Underlaget som länsstyrelsen ska tillhandahålla för kommunens översiktsplanering kan i vissa fall innebära konflikter mellan den an- vändning som översiktsplanen anger och nya statliga eller mellan- kommunala intressen. Det innebär dock inte att länsstyrelsen kan komplettera granskningsyttrandet med nya synpunkter efter att över- siktsplanen har antagits. Inte heller förväntas länsstyrelsen göra en egen bedömning av översiktsplanens aktualitet i det underlag som länsstyrelsen ska lämna till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft29"&gt;Länsstyrelsen ska lämna sitt yttrande under det tredje året varje mandatperiod/mandattid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Vi har tidigare föreslagit att kommunen under de 15 första månaderna av mandatperioden ska besluta om en planeringsstrategi (avsnitt 8.1.2). För att kommunen ska få bra förutsättningar för planeringsstrategin anser vi att PBL även bör reglera när länsstyrelsen ska redovisa under- laget för kommunens översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="p281dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346281x1.jpg/" id="p281img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Enligt vår uppfattning är det lämpligt att länsstyrelsen redovisar sitt underlag till kommunen under det tredje året under varje mandat- period.&lt;SPAN class="ft113"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det ger kommunen tillräcklig tid för att gå igenom underlaget och utifrån detta bedöma planens aktualitet. Därmed ges kommunen goda förutsättningar för arbetet med planeringsstrategin. En bestämd tidpunkt ger även goda förutsättningar för dialogen mellan länsstyrel- sen och berörda statliga myndigheter, när inblandade parter kan förutse när länsstyrelsen kommer att skicka underlaget till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;På samma sätt som i dag bör länsstyrelsen även lämna ett underlag till kommunen när kommunen begär det (jfr 3 kap. 28 § andra stycket PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft29"&gt;Underlaget möjliggör samlad dialog mellan länsstyrelsen och kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;I och med att länsstyrelsen ska lämna sitt underlag av statliga och mellankommunala intressen under det tredje året varje mandatperiod, anser vi att det kan vara lämpligt att samla företrädare för kommu- nerna för en genomgång och diskussion av innehållet i underlaget. Detta för att skapa större förståelse för, och därmed förbättrad till- lämpning av, de statliga och mellankommunala intressena i översikts- planeringen. Det ger även tillfälle att diskutera möjligheter och pro- blem i tillämpningen av PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft12"&gt;Bestämmelserna finns i 3 kap. 26 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Den föreslagna konstruktionen innebär att länsstyrelsen ska lämna sitt underlag tidigast den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;oktober två år efter ordinarie val och senast den 14 oktober påföljande kalenderår (jfr 5 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;§ kommunallagen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="p282dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346282x1.jpg/" id="p282img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p823 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Länsstyrelsernas gemensamma projekt Planeringskatalogen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Regeringen bör ta de initiativ som behövs för att projek- tet Planeringskatalogen ska kunna utvecklas till en digital platt- form för länsstyrelsernas kunskapsförmedling till kommunerna om statliga och allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;Vi ser en tydlig koppling mellan länsstyrelsernas arbete med de sam- manfattande redogörelserna och det länsstyrelsegemensamma pro- jektet &lt;SPAN class="ft33"&gt;Planeringskatalogen &lt;/SPAN&gt;som pågår sedan några år tillbaka. Planer- ingskatalogen ska bli en digital plattform, som är tänkt att samla och tillgängliggöra statligt kunskaps- och planeringsunderlag, som är rele- vanta för den fysiska planeringen. Genom plattformen kommer kom- muner, länsstyrelser och andra aktörer kunna hämta aktuella underlag från en gemensam webbkatalog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;Det är utöver länsstyrelserna och Boverket ytterligare ett tjugotal statliga myndigheter som är berörda av projektet. Planeringskata- logen hör även samman med länsstyrelsens skyldighet att tillhanda- hålla dels utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten, dels underlag för kommunens bedömningar i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. PBL som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (jfr 3 kap. 12 § miljöbalken och 3 kap. 10 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;Som vi tidigare uppmärksammat anser vi att staten har ett särskilt ansvar för att skapa goda förutsättningar för en effektiv kommunal planering när det gäller de statliga intressena, där ändamålsenliga un- derlag kan skapa bättre förutsättningar för kommunernas planering (avsnitt 10.3). Det är därför angeläget att arbetet med Planerings- katalogen kan slutföras. Enligt vår uppfattning bör regeringen enga- gera sig i arbetet för att säkerställa att länsstyrelserna har tillräckliga resurser för arbetet för att såväl slutföra arbetet som att säkerställa fortsatt drift och utveckling av Planeringskatalogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;Vi återkommer till frågan om finansiering av detta arbete i av- snitt 12.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346283x1.jpg/" id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Länsstyrelsens samordnande roll kräver erforderlig bemanning och kompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De nuvarande resurserna är inte tillräckliga för att länsstyrelserna ska kunna fullgöra sitt uppdrag inom &lt;NOBR&gt;PBL-området.&lt;/NOBR&gt; Länsstyrelsernas samordnande funktion behöver stärkas genom ökad kompetens och ytterligare ekonomiska resurser behöver tillföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft29"&gt;Länsstyrelsens samordnande roll behöver stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I &lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; har länsstyrelsen en central roll i dialogen mellan kommunen och staten, men även för att den inomstatliga samord- ningen ska fungera. När dialogen mellan staten och kommunen inte fungerar som det är tänkt i översiktsplaneringen, kan ledtiderna bli långa i efterföljande planering. Det kan exempelvis försvåra planer- ingen för att angelägna infrastrukturprojekt ska kunna genomföras eller att behovet av bostäder ska kunna tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Länsstyrelsens samordnande roll för att främja länets utveckling i samhällsplaneringsprocessen är tydlig i PBL och länsstyrelseinstruk- tionen. Som vi framfört i tidigare kapitel, avsnitt 4.4, finns en proble- matik i att länsstyrelserna mer och mer ses som företrädare för ett antal olika sektorer, i stället för att agera utifrån ett helhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Länsstyrelsen har stor sektorkompetens och resurser inriktade mot den befintliga miljön och bevarande. Länsstyrelsen behöver sam- tidigt ha förmåga att göra avvägningar mellan olika intressen för att åstadkomma en hållbar helhetsbedömning i samspelet med kommu- nerna. Det behövs även ekonomiska resurser och kompetens för att länsstyrelsen ska kunna underlätta, stödja och inspirera kommunerna i deras arbete med att hitta lösningar i komplexa planeringssituationer. Det är därför viktigt att länsstyrelsen har tillgång till den breda och djupa kompetens som PBL påkallar av statens företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Politik för gestaltad livsmiljö framhåller länsarkitektens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö framhålls länsstyrel- sernas och länsarkitektens funktion (prop. 2017/18:110 s. 35 f.). Genom inrättandet av en ny funktion vid Boverket ska nationell sam- verkan om och överblick över arkitektur- och gestaltningsfrågor stär- kas. Länsarkitekten, eller motsvarande funktion i länsstyrelsen, blir enligt regeringen Boverkets främsta samarbetspartner i länen kring dessa frågor. Enligt propositionen ska länsarkitekten ha stor PBL- och gestaltningskompetens och utgöra ett viktigt stöd för övriga delar av länsstyrelsen och länets kommuner i deras arbete med gestaltade livs- miljöer. Boverket bör enligt regeringen därför stödja länsarkitekterna i deras arbete och regelbundet samla landets länsarkitekter för kom- petensutveckling och erfarenhetsutbyte. Regeringen har även gett Bo- verket uppdraget att stärka arbetet med arkitektur och gestaltad livs- miljö (dnr N2017/03879/SPN).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft12"&gt;Liksom regeringen ser vi ett behov av kompetens- och kunskaps- höjande insatser i den statliga organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft29"&gt;Det behövs en särskild satsning på länsstyrelsernas samordnande funktion inom plan- och byggområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Länsstyrelsen är viktig för vårt uppdrag om hur dialogen mellan stat och kommun i större omfattning ska kunna hanteras i översiktsplane- processen. Länsstyrelsen utgör även en viktig funktion på den regio- nala nivån för att överbrygga avståndet mellan kommunerna och de centrala myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Som vi redogjort för ovan finns ett behov av att stärka länssty- relsens samordnande funktion inom &lt;NOBR&gt;PBL-området.&lt;/NOBR&gt; Av denna anled- ning föreslår vi en särskild satsning på länsstyrelserna för att sam- ordna och utveckla arbetet inom plan- och byggområdet. För att uppnå den samordnade funktionen bör denna vara centralt placerad inom länsstyrelsen och tillförsäkras reellt inflytande i för området viktiga processer. Kompetensstöd för länsstyrelsens medverkan i pla- neringsprocessen, internt och externt, liksom samverkan med Bover- ket och regionerna i frågor rörande byggande och samhällsutveckling, är av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Statens medverkan i översiktsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;Vi anser att länsstyrelserna initialt bör tillföras ekonomiska resurser från 2020 till 2024, bl.a. för att våra förslag om en utvecklad över- siktsplanering ska få genomslag i länsstyrelsernas arbete. Satsningen bör förenas med krav på att länsstyrelserna ska redovisa hur resurserna används inom plan- och byggområdet. Se vidare i avsnitt 12.3.2. För- utsatt att satsningen utfaller positivt anser vi att tillskottet därefter bör permanentas genom en generell höjning av länsstyrelsernas anslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="p287dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346287x1.jpg/" id="p287img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Ikraftträdande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft146"&gt;övergångsbestämmelser och genomförandefrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Dag för ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2020 med undantag för dels bestämmelsen om när en översiktsplan är att anse som aktuell, dels ändringarna som innebär att tillämp- ningen av bestämmelserna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen respektive ett utökat planförfarande blir bero- ende av om översiktsplanen är aktuell eller inte. Dessa bestäm- melser ska i stället träda i kraft den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft9"&gt;De ändringar som vi har föreslagit bör föregås av vissa förberedelser på central, regional och kommunal nivå. Med tanke på den tid som därutöver kan beräknas gå åt för remissbehandling, fortsatt bered- ning inom Regeringskansliet och riksdagsbehandling anser vi att våra förslag tidigast bör träda i kraft den 1 januari 2020. Det bör ge be- rörda myndigheter och kommuner tillräcklig tid för att genomföra nödvändiga förberedelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I fråga om den föreslagna bestämmelsen om när en översiktsplan är att anse som aktuell, bör den träda i kraft tidigast den 1 januari 2021. Det är den tidpunkt då kommunen ska ha antagit en planer- ingsstrategi (jfr föreslagna övergångsbestämmelser i nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;När det gäller ändringarna i bestämmelserna om dels vad som avses med ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge i 7 kap. 18 e § miljöbalken, dels när ett utökade planförfarande ska till- lämpas i 5 kap. 7 § PBL, bör även dessa träda i kraft tidigast den 1 januari 2021 (jfr avsnitt 8.1.5). De föreslagna ändringarna är kopplade till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft20"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="p288dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346288x1.jpg/" id="p288img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft11"&gt;de föreslagna bestämmelserna om en aktuell översiktsplan (3 kap. &lt;NOBR&gt;23–25&lt;/NOBR&gt; §§ PBL). Ändringarna i miljöbalken och i villkoren för när det utökade planförfarandet ska tillämpas bör således inte börja gälla förrän vid den tidpunkt då kommunen ska ha antagit en planerings- strategi (jfr även här föreslagna övergångsbestämmelser i nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Äldre bestämmelser ska, med vissa undantag, fortfaran- de gälla för ärenden om antagande, ändring eller upphävande av regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestäm- melser som har påbörjats före den 1 januari 2020, och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Kommunen ska anta sin första planeringsstrategi efter att lag- ändringarna trätt i kraft senast den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Förslaget om att en detaljplan ska vara förenlig med en aktuell översiktsplan för att ett samordnat förfarande ska få användas ska inte tillämpas förrän den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft10"&gt;Översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 ska upphöra att gälla vid utgången av 2024.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;När det gäller förslaget om ändring i miljöbalken ska äldre be- stämmelser fortfarande gälla vid prövningen av en fråga om upp- hävande av eller dispens från strandskyddet i ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande av sådana ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft29"&gt;Äldre bestämmelser ska i huvudsak gälla för planärenden som påbörjats före ikraftträdandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;I linje med vad som normalt gäller vid ändringar i PBL anser vi att de nya bestämmelserna som huvudregel inte bör tillämpas i redan på- började planärenden, eftersom detta skulle kunna leda till att genom- fört arbete i redan pågående processer blir onyttigt. Äldre bestämmel- ser bör alltså, med vissa undantag, fortfarande gälla för ärenden om regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td192"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;som har påbörjats före den 1 januari 2020 och för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestäm- melser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Ibland kan det vara svårt att avgöra när ett planärende har på- börjats. I likhet med vad som uttalats i flera &lt;NOBR&gt;PBL-propositioner&lt;/NOBR&gt; anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;att ett detaljplaneärende bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. Mot- svarande bör enligt vår uppfattning även gälla i fråga om översikts- planer, regionplaner och områdesbestämmelser. I den mån ett detalj- planeärende har inletts med ett planprogram bör ärendet emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Enligt vårt förslag till övergångsbestämmelse ska alltså äldre be- stämmelser, med vissa undantag, fortfarande gälla för planer och om- rådesbestämmelser som påbörjats före den 1 januari 2020 till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. Efter att beslutet har fått laga kraft, ska de äldre bestämmelserna inte längre tillämpas på sådana planer eller områdesbestämmelser. Det innebär bl.a. att det föreslagna kravet att kommunen ska anta en planeringsstrategi även kommer att omfatta ärenden om översiktsplaner som har antagits med stöd av äldre bestämmelser, när planen väl har fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Vissa ändringar ska även gälla för påbörjade ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft9"&gt;Vissa ändringar bör tillämpas direkt vid ikraftträdandet, oberoende av när ärendet har påbörjats. Det gäller dels bestämmelserna om att kommunen eller regionplaneorganet ska skicka vissa handlingar till lantmäterimyndigheten, dels bemyndigandet i 16 kap. 1 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Förslaget att kommunen respektive regionplaneorganet ska skicka vissa handlingar till lantmäterimyndigheten efter att ett beslut om en översiktsplan eller en regionplan har fått laga kraft (jfr 3 kap. 22 § samt 7 kap. 9 § PBL), har samband med förslaget att länsstyrelsen inte längre ska ha i uppgift att underrätta lantmäterimyndigheten om sådana beslut efter ikraftträdandet (jfr 2 kap. 4 § PBF). De nu be- rörda ändringarna bör därför gälla samtliga ärenden efter lagens ikraft- trädande, oberoende av när ärendet har påbörjats. Anledningen är att det kan antas bli svårt för länsstyrelsen att känna till när ett visst ärende har påbörjats. Efter ikraftträdandet bör således alla ärenden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft10"&gt;behandlas på samma sätt i detta avseende. Det innebär alltså att kommunen respektive regionplaneorganet bör ansvara för att hand- lingarna expedieras till lantmäterimyndigheten, oberoende av när ärendet har påbörjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;Även bemyndigandet att regeringen ska få meddela föreskrifter om standarder för utformning av översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser bör gälla samtliga ärenden direkt från ikraft- trädandet. Motsatsen, dvs. att bemyndigandet inte skulle gälla redan påbörjade ärenden, skulle kunna leda till att det blir oklart när be- myndigandet får tas i anspråk. Eventuella övergångsbestämmelser i fråga om redan påbörjade ärenden bör i stället övervägas i samband med att berörda föreskrifter utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft29"&gt;Den första planeringsstrategin ska antas inom ett år från ikraftträdandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Vi föreslår att kommunen ska anta sin första planeringsstrategi, efter att de föreslagna ändringarna i PBL trätt i kraft, senast den 1 januari 2021. Bestämmelsen innebär ett krav på kommunen att anta en plan- eringsstrategi senast det angivna datumet, i stället för som annars hade varit fallet senast 15 månader efter valet till fullmäktige 2022. Motivet är dels att det är lämpligt att fullmäktige tar ställning till översiktsplanernas aktualitet, dels att fullmäktiges ställningstagande i dessa frågor får betydelse för tillämpningen av ändringarna i miljö- balken och för vilket förfarande som kan tillämpas för detaljplane- processen (jfr avsnitt 12.1 och i det följande). Skulle den föreslagna övergångsbestämmelsen inte införas, kan det bli oklart om översikts- planen är aktuell vid tillämpningen av sådana ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft33"&gt;Inget krav på att översiktsplanen ska vara aktuell för att det samordnade detaljplaneförfarandet ska få tillämpas förrän 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft11"&gt;Som vi redovisat i föregående avsnitt bör vissa bestämmelser träda i kraft först den 1 januari 2021. Det gäller bl.a. de ändringar som innebär att översiktsplanen måste vara aktuell för att bestämmel- serna om dels områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, dels ett utökat planförfarande, ska tillämpas. Tidpunkten som anges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td192"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;i bestämmelsen sammanfaller med den tidpunkt då kommunen ska ha antagit sin första planeringsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;I linje med detta bör en övergångsbestämmelse införas som innebär att kravet på att en detaljplan ska vara förenlig med en aktuell över- siktsplan för att det samordnade förfarandet enligt 5 kap. 7 a § PBL ska få användas, inte ska tillämpas förrän den 1 januari 2021. Anled- ningen till att inte hela paragrafen bör träda i kraft den 1 januari 2021, i linje med ändringen i miljöbalken och 5 kap. 7 § PBL, beror på att andra ändringar i denna paragraf bör träda i kraft samtidigt som övriga ändringar i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Äldre översiktsplaner upphör att gälla vid utgången av 2024&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 bör upphöra att gälla vid utgången av 2024. Motiven till detta förslag har vi redogjort för i avsnitt 8.1.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft33"&gt;Äldre bestämmelser ska gälla för ärenden om landsbygdsutveckling i strandnära lägen som påbörjats före lagens ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;När det gäller den föreslagna ändringen i miljöbalken bör äldre bestäm- melser fortfarande gälla vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande av sådana ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vid tillämpningen av övergångsbestämmelsen bör ett ärende om detaljplan, i vilket kommunen beslutar att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i planen, anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. I den mån planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör ärendet emeller- tid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft74"&gt;När länsstyrelsen prövar om strandskydd kan upphävas till följd av att ett område avses att omfattas av en detaljplan (jfr 7 kap. 18 § första stycket 3 miljöbalken), bör ärendet anses ha påbörjats när en ansökan om upphävande inkommer till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="p292dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346292x1.jpg/" id="p292img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Genomförandefrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Finansiering av översiktsplanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kommunens ordinarie arbete med översiktsplane- ring bör även i fortsättningen finansieras via kommunala anslag. Kommunen bör inte få ta ut avgifter för arbetet med översikts- planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft11"&gt;Kommunal samverkan kan vara lämplig för att små kommuner ska kunna finansiera och driva en kontinuerlig översiktsplanering och samutnyttja resurser inom plan- och byggområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft12"&gt;Av våra direktiv framgår att vi ska utreda hur kommunens arbete med översiktsplanering bör finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Ingen rätt för kommunen att ta ut avgifter för översiktsplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Enligt gällande rätt får kommunerna inte ta ut avgifter för översikts- planeringen. En kommun får visserligen ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som kommunen tillhandahåller, men för sådana tjänster eller nyttigheter som kommunen är skyldig att tillhandahålla får avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning (2 kap. 5 § kommunallagen). Vilka avgifter som byggnadsnämnden får ta ut enligt PBL framgår av 12 kap. &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; §§. Dessa bestämmelser ger stöd för att ta ut avgifter för vissa ärenden m.m. som någon en- skild initierar, t.ex. beslut om lov, tekniskt samråd och planbesked. Likaså får kommunen ta ut en planavgift för att täcka programkost- nader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner m.m. Rätten att ta ut en planavgift förutsätter dock att nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad och att den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen. Dessa bestämmelser ser i stort ut på samma sätt som de har gjort sedan byggnadsstadgans (1959:612) tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Behovet av resurser för översiktsplaneringen diskuterades över- siktligt i propositionen med förslaget till ÄPBL. Departementschefen menade att vissa inslag i reformen kunde antas leda till en viss mer- kostnad under ett övergångsskede, bl.a. när det gäller arbetet med att upprätta och anta den första översiktsplanen (prop. 1985/86:1 s. 456).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="p293dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346293x1.jpg/" id="p293img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td192"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft14"&gt;Samtidigt framhölls att kommunen själva kunde påverka de admini- strativa kostnaderna beroende på ”regleringens omfattning”. Enligt departementschefen skulle de engångskostnader som kunde förväntas vara möjliga att återfå i form av enklare handläggning och snabbare beslut i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Uttalandet får förstås som att departementschefen ansåg att det inte fanns något behov av att tillföra ytterligare resurser för kom- munernas arbete med översiktsplanering, eftersom de kostnader som skulle uppstå initialt skulle leda till minskade utgifter i fram- tiden. Några andra motiv har vi inte kunnat finna till den nuvarande ordningen som innebär att kommunen inte får ta ut några avgifter för översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Riktade stöd har getts till översiktsplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Trots att det är en kommunal uppgift att svara för översiktsplaner- ingen har regeringen i några fall gett stöd för planeringsinsatser till översiktsplanering. Det gäller för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;planeringsinsatser för vindkraft&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft9"&gt;Det förstnämnda stödet hänger samman med att staten sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; aktivt stimulerat en utbyggnad av vindkraft. I rapporten Utvärdering och uppföljning av stöd till planeringsinsatser för vind- kraft (Boverkets rapport 2012:21) menar Boverket att planerings- stödet för vindkraft har haft en stor betydelse för att stimulera och ut- veckla översiktsplaneringen i kommunerna. Stödet har även bidragit till ett ökat intresse för och kunskap om översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Den andra stödet har ännu inte utvärderats. Enligt den förordning som styr stödet ska Boverket följa upp och utvärdera planeringsinsat- serna och redovisa detta till regeringen senast den 31 december 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Förordningen (2007:160) om stöd till planeringsinsatser för vindkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förordningen (2012:545) om stöd till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strand- nära lägen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p838 ft29"&gt;Tidigare förslag om översiktsplanering har uppmärksammat kommunernas behov av finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft14"&gt;Plangenomförandeutredningen föreslog i betänkandet En effektivare plan- och bygglovsprocess (SOU 2013:34) omfattande ändringar i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet,&lt;/NOBR&gt; vilket vi redogjorde för i vårt föregående betänkande (SOU 2017:64 s. 90 f.). Bland annat ansåg Plangenomförandeutred- ningen att större tyngd borde läggas vid översiktsplaneringen. För- slaget innebar att om en översiktsplan fick ett visst innehåll och en viss detaljeringsgrad, skulle planen ge vissa rättsverkningar. Planen skulle då benämnas &lt;SPAN class="ft52"&gt;områdesplan &lt;/SPAN&gt;och bl.a. upphäva kraven på detalj- plan. Områdesplanen skulle inte vara bindande och inte medföra någon byggrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Plangenomförandeutredningen föreslog att kommunerna borde ges möjlighet att ta ut en planavgift för områdesplanen i samband med nybyggnad och ombyggnad. Enligt utredningen skulle planavgiften för områdesplanen emellertid inte få utgöra mer än en femtedel av av- giften för bygglovet i sig (SOU 2013:34 s. 367 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Utredningens förslag om finansiering kritiserades av bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting, som menade att det är mycket viktigt att lagstiftningen ger kommunen möjlighet att få täckning för sina kost- nader i samband med planering och bygglovsgivning. Enligt SKL var det inte tillfredsställande att kostnaderna för områdesplanering endast skulle kunna tas ut delvis och vid framtida bygglov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Kommunal samverkan för kompetensförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Kommunutredningen föreslår i sitt delbetänkande att det i kom- munallagen bör införas en generell möjlighet till avtalssamverkan (SOU 2017:77). Genom ett sådant avtal får en kommun utföra upp- gifter åt en annan kommun utan hinder av lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;Kommunutredningen konstaterar i sitt delbetänkande att det finns en utbredd efterfrågan av vidgade möjligheter till kommunal avtals- samverkan. Behovet är brett, men gäller framför allt möjligheten att utnyttja den kompetens som finns hos anställda i andra kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td192"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p412 ft29"&gt;Kommunens arbete med översiktsplanering bör även i fortsättningen finansieras via kommunala anslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft14"&gt;Vi har, som nämnts ovan, inte hittat några tydliga motiv till varför kommunen inte får ta ut någon avgift för att få täckning för sina kostnader för översiktsplaneringen. En tänkbar förklaring är att det kan vara svårt att härleda vilken nytta en enskild byggherre får av översiktsplanen, medan det är väsentligt enklare att värdera den bygg- rätt som följer av en detaljplan. Nyttan med översiktsplanen kan dess- utom sägas omfatta alla kommunmedlemmar, varför det är svårt att motivera varför endast byggherrarna skulle finansiera arbetet med pla- nen. Detta talar emot att kommunen skulle ges rätt att ta ut en avgift för översiktsplanearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Våra förslag medför inte några nya åligganden för kommunerna när det gäller översiktsplaneringen, annat än att vi föreslår tydligare bestämmelser om planens innehåll och formerna för planeringen. Huvudinriktningen bör därför vara att kommunens arbete med över- siktsplanering även i framtiden finansieras via kommunala anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft29"&gt;Samverkan med andra kommuner underlättar arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Kompetensförsörjningen inom samhällsplaneringsområdet är i dag dock ett problem för många kommuner. &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; menade redan 2005 att bristande resurser var ett av skälen till att många kom- muner inte omarbetar sina översiktsplaner i den omfattning som lagstiftaren förutsatt (SOU 2005:77 s. 341, 429 f. och 464). Vi tror inte att denna problematik kommer att minska framöver, vilket påver- kar kommunernas möjligheter att finansiera och driva en kontinuerlig översiktsplanering. Det finns emellertid redan i dag kommuner som arbetar fram gemensamma översiktsplaner eller samverkar genom gemensamma förvaltningar och nämnder. Med Kommunutredningens förslag hoppas vi att kommunernas samverkan ska underlättas ytter- ligare framöver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="p296dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346296x1.jpg/" id="p296img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Länsstyrelsernas kapacitet behöver stärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna tillförs ytterligare 2 miljoner kronor per år för att säkerställa drift och utveckling av Planeringskatalogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Länsstyrelserna tillförs 21 miljoner kronor per år mellan 2020 och 2024 för att stärka länsstyrelsernas kapacitet inom plan- och byggområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft29"&gt;Planeringskatalogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Länsstyrelsernas gemensamma projekt Planeringskatalogen behöver slutföras för att tillgängligheten till och samordningen av aktuella statliga kunskaps- och planeringsunderlag ska vara godtagbar (jfr avsnitt 11.4.2). Länsstyrelserna har tillsatt resurser för att lansera en användbar digital plattform. Det är därtill viktigt att resurser finns för den kontinuerliga driften. Vi har svårt att bedöma vilka resurser som krävs, men vi bedömer preliminärt att regeringen bör tillföra 2 000 000 kronor per år för att säkerställa en kvalitativ digital Pla- neringskatalog även på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Samordnande funktion inom plan- och byggområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;I avsnitt 11.4 föreslår vi en extra satsning hos länsstyrelsen för sam- ordning och utveckling av arbetet inom plan- och byggområdet. Vi ser att detta förslag kräver en extra årsarbetskraft per länsstyrelse mellan 2020 och 2024. Det innebär extra anslag till länsstyrelserna på sam- manlagt 21 000 000 kronor, och för hela perioden 84 000 000 kronor. Därefter bör en utvärdering av resultatet avgöra huruvida satsningen ska permanentas genom generellt höjda anslag till länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;Förslaget om ekonomisk satsning inom kompetensområdet sam- hällsplanering kan jämföras med höjda anslag till länsstyrelsernas miljötillsyn på 40 000 000 kronor/år, stärkt arbete med civilt försvar 36 000 000 kronor/år, samt 50 000 000 kronor för förebyggande arbete för att skydda dricksvatten under perioden &lt;NOBR&gt;2018–2021.&lt;/NOBR&gt; De satsningar som sker inom andra sektorer inom länsstyrelsen, motiverar i än högre grad extra resurser till länsstyrelsens samordnande roll inom samhällsplaneringsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td192"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Utveckling av digital standard för översiktsplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Boverket tillförs 5 miljoner kronor totalt under perioden &lt;NOBR&gt;2020–2021&lt;/NOBR&gt; för att utveckla en digital standard för översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;I avsnitt 9.2.1 har vi föreslagit att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om standar- der för utformning av översiktsplaner, regionplaner och områdes- bestämmelser. För att utarbeta en digital standard för översiktsplaner bör Boverket tillföras ytterligare resurser. Anslaget bör uppgå till 5 000 000 kronor totalt under &lt;NOBR&gt;2020–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det kan ses som en fortsättning av Boverkets uppdrag att utveck- la och säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av PBL i en digital miljö. För det har regeringen ökat anslaget till Boverket med 10 000 000 kronor årligen &lt;NOBR&gt;2018–2020.&lt;/NOBR&gt; För att genomföra en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i samhällsbygg- nadsprocessen har regeringen därtill ökat Boverkets anslag med 20 000 000 kronor årligen 2018 och 2019 och med 15 000 000 kronor 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Översiktsplaner bör tillhandahållas nationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lantmäteriet tillförs 2 miljoner kronor under &lt;NOBR&gt;2020–2021&lt;/NOBR&gt; för att utveckla en plattform där översiktsplaner tillhandahålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;I avsnitt 9.2.2 har vi föreslagit att Lantmäteriets uppdrag att tillgäng- liggöra all geodata inom samhällsbyggnadsprocessen och att tillhanda- hålla detaljplaner nationellt, även bör omfatta kommunernas över- siktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Lantmäteriet har för uppdraget om nationellt tillgängliggörande av all geodata inom samhällsbyggnadsprocessen och för nationellt tillhandahållande av detaljplaner beviljats 5 000 000 kronor. Vårt för- slag om att uppdraget även ska innefatta nationellt tillhandahållande av översiktsplaner innebär att Lantmäteriet bör tillföras ytterligare 2 000 000 kronor. I och med att uppdraget hänger ihop med arbetet att utveckla standarder för översiktsplaner kommer dock inte denna föreslagna del kunna slutföras den 31 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;13 Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;I detta kapitel finns utredningens analys av konsekvenserna av för- slagen. Våra förslag belyser vi i konsekvensbeskrivningen utifrån de krav som ställts i våra direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;En hållbar samhällsutveckling från ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Beskrivningen av de miljömässiga aspek- terna ska utgå från relevanta nationella miljömål och omfatta kon- sekvenserna för människors hälsa och säkerhet respektive risken för ras, skred, översvämning och erosion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Tillgång till grönområden samt konsekvenserna för natur- och kulturmiljövärden och gestaltningsfrågor ska beskrivas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Konsekvenserna för annan samhällsplanering och långsiktigt håll- bar transportförsörjning, t.ex. planeringen av infrastruktur enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg, ska beskrivas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Om något av förslagen i utredningen påverkar den kommunala självstyrelsen, ska konsekvenser och de särskilda avvägningar som lett till förslagen redovisas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Detsamma gäller förslag som påverkar allmänhetens och enskildas möjligheter till delaktighet och insyn i den kommunala planer- ingen samt tillgången till rättslig prövning (regleras i Århuskon- ventionen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft11"&gt;Utöver de konsekvenser vi ska redovisa enligt direktiven finns även krav på redovisning av kostnadsberäkningar och andra konsekvens- beskrivningar i &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommittéförordningen (1998:1474).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft20"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft14"&gt;Med utgångspunkt i direktiven ställer vi upp konsekvenserna av våra förslag i huvudrubrikerna ekonomiska konsekvenser, konsekven- ser för miljön samt sociala konsekvenser. Därefter följer övriga konse- kvenser, samt ett avsnitt med en översiktlig beskrivning av avfärdade förslag. Konsekvenser av våra förslag som inte redovisas i detta kapitel, bedöms vara av ringa betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;Avgränsning av konsekvenser utifrån direktiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Våra direktiv ställer även krav på konsekvensbeskrivning om våra för- slag innebär att vissa frågor enbart kommer att prövas inom ramen för översiktsplaneringen och inte utredas ytterligare på en mer detaljerad nivå. Eftersom våra förslag inte påverkar dessa frågor saknas skäl att särskilt beskriva konsekvenserna utifrån dessa perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft74"&gt;Direktiven anger även att vi ska redovisa hur förslagen förhåller sig till bestämmelserna om skydd för enskildas egendom i 2 kap. 15 § regeringsformen. Förslagen i detta betänkande är dock inte av sådant slag att de har någon betydelse i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Förslagens övergripande konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Våra förslag leder till en enklare tillämpning och tydligare besked i över- siktsplaneringen. Till exempel innebär våra förslag att den generella hänvisningen till 2 kap. om allmänna intressen tas bort (avsnitt 9.1.4 och 9.1.6). Vi ser det som en anpassning av hur kommunerna i dag hanterar allmänna intressen i översiktsplanen. Få kommuner redovisar exempelvis i översiktsplanen hur enskilda byggnader ska utformas och placeras (jfr 2 kap. 6 och 6 a §§ PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;På sikt bedömer vi att våra förslag skapar bättre förutsättningar för en kontinuerlig översiktsplanering, vilket underlättar för efterföljande planering och prövning och därmed en hållbar utveckling. Våra förslag innebär emellertid inga förändringar av plansystemet i stort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft29"&gt;Planeringsstrategi för en aktuell översiktsplan och en kontinuerlig översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Vårt förslag om en planeringsstrategi medför inget extra krav i förhål- lande till dagens lagstiftning om aktualitetsprövning (avsnitt 8.1). Vi ser att våra krav på planeringsstrategin är sådana att kommunen kan anpassa omfattning och innehåll utifrån sina behov och förutsätt- ningar. De specificerade kraven utgår från motiveringen av införan- det av aktualitetsprövningen 1996 (prop. 1994/95:230 s. 66).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Förslaget om att i tid styra när kommunen ska besluta om en pla- neringsstrategi kommer att påverka kommunernas arbete med över- siktsplaneringen. Initialt medför detta sannolikt behov av utökade resurser för många kommuner. Vi ser dock att detta krav även medför en möjlighet för kommunen att utveckla ett kontinuerligt arbete med översiktsplaneringen och att det då kan bli lättare att bedöma resurs- och kompetensbehov. På sikt bör det bidra till ökad effektivitet inom kommunen. Det ger även en förutsebarhet och tydlighet för andra berörda aktörer som har intresse av kommunens syn på den långsiktiga bebyggelseutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Krav på utökat planförfarande om översiktsplanen inte är aktuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;De ändringar som vi föreslår gällande utökat planförfarande om kom- munen inte har en aktuell översiktsplan kan förstås som att kraven i själva verket motverkar den övergripande ambitionen att åstadkomma en enklare plan- och byggprocess (avsnitt 8.1.5). Så är inte fallet. Vi anser att en kontinuerlig översiktsplanering är en förutsättning för enkla och effektiva detaljplaneprocesser. Om kommunen inte håller planen aktuell, blir en naturlig följd att kommunen inte heller kan tillämpa det enklare standardförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Översiktsplaner antagna tidigare än 1 januari 2004 upphör att gälla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Avseende den kommunomfattande översiktsplanen är det endast ett fåtal kommuner som har en översiktsplan antagen tidigare än årsskif- tet 2003/2004 och där inga uppgifter finns om att arbete med ny över- siktsplan pågår (avsnitt 8.1.4). Det handlar om cirka fem kommuner. Utifrån våra förslag i övrigt, och förändrade förutsättningar som påverkar samhällsbyggnadsprocessen i stort, är det troligt att dessa kommuner startar en ny översiktsplaneprocess de närmsta åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Det är däremot betydligt fler fördjupningar av översiktsplanen som kommer att beröras av förslaget. Fördjupningar avser oftast ut- vecklingen av städer eller stadsdelar, tätorter och mindre orter och har tagits fram för att främst ge vägledning för detaljplanering men också för bygglovsprövning. Planerna kan vara delvis genomförda, och inriktningen för markanvändning och bebyggelseutveckling fort- farande vara aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Utifrån vår genomgång kan förslaget medföra konsekvenser för cirka 30 procent av kommunerna. I detta sammanhang bör dock på- pekas att de planer som upphävs fortsättningsvis kan fungera som planeringsunderlag för kommunen. Många fördjupningar kommer troligtvis även att släckas ut genom antagande av nya översiktsplaner innan 2024. Omfattningen av förslagets konsekvenser är därmed svår att beräkna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Utvecklade bestämmelser om översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi bedömer att våra förslag om utvecklade bestämmelser om över- siktsplanens innehåll inte medför några negativa ekonomiska konse- kvenser för kommunerna utöver de kostnader det innebär att arbeta fram en ny översiktsplan utifrån gällande lagstiftning (avsnitt 9.1). För de kommuner som redan i dag arbetar kontinuerligt med sin översiktsplanering kan det medföra behov av viss anpassning, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;bedömer att behovet av extra resurser för detta är ringa. De nya kraven bör leda till att det i vissa fall blir lättare att genomföra annan planering och prövning, vilket kan medföra minskade utgifter för kommunen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;Statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft29"&gt;Utökat uppdrag till Boverket kring digitalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;För att utveckla och säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av PBL i en digital miljö och genomföra en kompetenssatsning om digi- taliseringens möjligheter i samhällsbyggnadsprocessen har regeringen ökat anslaget till Boverket &lt;NOBR&gt;2018–2020.&lt;/NOBR&gt; Vi ser att vårt förslag om ett bemyndigande för Boverket att utarbeta en digital standard för över- siktsplaner medför att uppdraget behöver utökas (avsnitt 9.2.1 och 12.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Lantmäteriet ska tillhandahålla översiktsplaner nationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft74"&gt;Vårt förslag om att uppdraget även ska innefatta nationellt tillhanda- hållande av översiktsplaner ryms inte inom Lantmäteriets befintliga uppdrag om tillhandahållande av detaljplaner utan kräver ytterligare ekonomiska resurser (avsnitt 9.2.2 och 12.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft29"&gt;Konsekvenser för länsstyrelsernas ärendehantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Förslaget om att i tid styra när länsstyrelsen ska lämna en redovisning till kommunerna över relevanta statliga och mellankommunala intres- sen av betydelse för översiktsplanens aktualitet, innebär att länsstyrel- sens insatser koncentreras till år tre i mandatperioden (avsnitt 11.4.1). Begränsningen i tid för kommunens planeringsstrategi kan också innebära att flera kommuners översiktplaneprocesser sker samtidigt. Så är dock delvis fallet redan i dag. På många länsstyrelser ökar antalet handlagda kommunomfattande översiktsplaner i slutet av mandat- perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det är sannolikt att det initialt kommer att krävas utökade resur- ser hos länsstyrelserna för att hantera handläggningen av översikts- planer utifrån föreslagna tidsbestämda insatser. Vi ser dock att detta krav på sikt är en grund för att utveckla mer kontinuerliga hand- läggningsrutiner, vilket kan underlätta bedömningen av resursbehov och kompetens. När Planeringskatalogen är i drift kan den under- lätta länsstyrelsernas arbete (avsnitt 11.4.2 och 12.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p845 ft10"&gt;Vi ser sammanfattningsvis att konsekvenserna för länsstyrelsernas ärendehantering blir begränsad. Däremot ser vi att våra förslag sam- mantaget medför ett behov av en extra satsning inom länsstyrelserna (avsnitt 12.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;Företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft29"&gt;Byggsektorn och förutsättningar för ökat bostadsbyggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Den tid som åtgår för plan- och byggprocessen i dag är relativt lång, vilket bl.a. påverkar förutsättningarna för en effektiv konkurrens i byggsektorn. De långa processerna tar dels stora personella och eko- nomiska resurser i anspråk från exploatören och många mindre aktö- rer i byggsektorn saknar i dag förutsättningar för att genomföra pro- jekt som förutsätter planläggning. Våra förslag om tydligare krav på översiktsplanens innehåll, bemyndigande om standard för översikts- planering, krav på beslut om planeringsstrategi varje mandatperiod liksom tydligare besked från länsstyrelsen i sina granskningsyttranden kan dock ge en större förutsebarhet för detaljplanering och bygglovs- prövning. Detta kan i förlängningen bidra till att förbättra förutsätt- ningarna för byggsektorn och bostadsbyggandet. Med ökad förutse- barhet bör våra förslag bidra till bättre förutsättningar för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Konsulter inom samhällsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Vi ser att våra förslag om en utvecklad översiktsplanering i sig inte medför större behov för kommunerna att använda sig av konsulter i sin fysiska planering. Detta behov påverkas mer av ökad konkurrens om kompetens. Ändrade bestämmelser inom översiktsplaneringen och en övergång till mer digitala arbetssätt kan dock under en över- gångsperiod öka resursbehoven för att kommunen ska kunna anpassa sitt arbete med fysisk planering till det nya regelverket. Därmed kan förslagen gynna konsulter inom samhällsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Konsekvenser för miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft29"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Kommunernas översiktsplanering påverkar möjligheterna att nå de nationella miljömålen. I stort sett alla de 16 miljökvalitetsmålen på- verkas av den fysiska planeringen, men i synnerhet miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelse- utveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö för att målet ska kunna nås till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;En mer kontinuerlig översiktsplanering främjar möjligheterna att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Natur- och kulturmiljövärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Förtydligade krav på översiktsplanens innehåll bör underlätta för efterföljande planering och prövning. Natur- och kulturmiljövärden lyfts särskilt fram i vårt förslag som sådana förhållanden av väsentlig betydelse för efterföljande beslut som ska redovisas i översiktsplanen (avsnitt 9.1.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft29"&gt;Människors hälsa och säkerhet respektive risken för ras, skred, översvämning och erosion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Genom vårt förslag att kommunen i översiktsplanen ska redovisa för- hållanden avseende miljö, hälsa och säkerhet, får dessa värden en tyd- lig plats i översiktsplanen (avsnitt 9.1.6). Konsekvenserna för miljön bedöms som positiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vi föreslår vidare att länsstyrelsen även ska överpröva en kom- muns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdes- bestämmelser, om beslutet kan antas innebära att ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet m.m. Ändringen är framför allt av formell karaktär och bör därigenom ha liten praktisk betydelse för länsstyrelsernas verksamhet och för kom- munernas planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Regeringen har föreslagit att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin syn på risken för klimatrelaterade skador på den byggda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;miljön samt hur risken kan minska eller upphöra (avsnitt 9.1.8). Med vårt förslag kan bestämmelsen finnas kvar i 3 kap. 5 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Koppling till miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Genom vårt förslag till förtydligade hänvisningar till miljöbalken i 3 kap. PBL förtydligas hur den strategiska miljöbedömningen ska integreras i översiktsplaneprocessen (avsnitt 8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Väsentliga konsekvenser i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Vi föreslår att översiktsplanens redovisning av konsekvenser endast ska omfatta väsentliga konsekvenser (avsnitt 9.1.10). Miljöbalkens krav på miljöbedömning omfattar enbart en miljökonsekvensbeskrivning av de förslag som kan antas komma att medföra en betydande miljö- påverkan. Dessa konsekvenser får anses vara väsentliga, varför vårt förslag inte innebär några konsekvenser för miljöbedömningens av- gränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Strandskydd och länsstyrelsens granskningsyttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Vi föreslår att länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunen på om det finns konflikter mellan kommunens intentioner för den avsedda markanvändningen och bestämmelserna om strandskydd, även i andra avseenden än när det handlar om redovisningen av &lt;NOBR&gt;LIS-områden&lt;/NOBR&gt; (av- snitt 10.3.4). Vår erfarenhet är att länsstyrelserna redan gör detta i dag. Förslaget förtydligar dock vikten av att i tidigt skede lyfta strand- skyddsfrågan för att peka på behov av utredningsarbete i syfte att undvika förgävesprojektering. Det kan i förlängningen antas med- föra positiva konsekvenser för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vi föreslår även ett förtydligande i bestämmelsen om länsstyrelsens granskningsyttrande över kommunens översiktsplan (avsnitt 11.3). Enligt vårt förslag ska länsstyrelsen enbart redovisa sina synpunkter på planen avseende ingripandegrunderna. Detta har alltid varit syftet och länsstyrelsen har enbart möjlighet att pröva kommunens beslut om detaljplan utifrån ingripandegrunderna. Därmed anser vi att kon- sekvenserna för miljön kan antas bli små.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Sociala konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft29"&gt;Delaktighet i översiktsplaneprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Vårt förslag att planeringsstrategin ska publiceras på kommunens webb- plats, ger en möjlighet till insyn i kommunens planering för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön (avsnitt 8.1.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vi lyfter även in en bestämmelse om att den antagna översiktsplanen ska publiceras på kommunens webbplats för att säkerställa tillgäng- ligheten för såväl allmänheten, intresseorganisationer, byggherrar, stat- liga myndigheter m.fl. I och med att de flesta kommuner redan i dag tillgängliggör sin översiktsplan på webbplatsen medför den nya be- stämmelsen begränsade konsekvenser för kommunerna (avsnitt 8.2.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;Publicering på kommunens webbplats, och de möjligheter som digitala hjälpmedel kan ge, bör underlätta tillgängligheten till över- siktsplanen även för personer med olika funktionsvariationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att förslagen får positiva sociala kon- sekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;Tillgång till grönområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Genom vårt förslag att kommunen i översiktsplanen ska redovisa områden för grönstruktur, däribland områden med värdefulla natur- och kulturmiljövärden, ges bättre förutsättningar för att ny bebyg- gelse utformas med hänsyn till behovet av grönområden i anslutning till befintlig och tillkommande bebyggelse (avsnitt 9.1.5, jfr även 2 kap. 7 § PBL). Detta får antas medföra positiva sociala konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Människors hälsa och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Genom vårt förslag att kommunen i översiktsplanen ska redovisa för- hållanden avseende miljö, hälsa och säkerhet, uppmärksammas vikten av dessa aspekter i översiktsplanen (avsnitt 9.1.6). Att vägledning för efterföljande planering och prövning ges för dessa frågor i översikts- planen är positivt för människors välbefinnande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;Väsentliga konsekvenser i översiktsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi föreslår att översiktsplanens redovisning av konsekvenser endast ska omfatta väsentliga konsekvenser. I dag finns enbart krav på att översiktsplanens konsekvenser tydligt ska framgå (jfr 3 kap. 6 PBL). Bakgrunden till dessa krav finns att läsa om i avsnitt 9.1.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;Vi ser inte att vårt förslag får konsekvenser för översiktsplanens beskrivning jämfört med tillämpningen av befintliga bestämmelser i 3 kap. PBL. Det är fortfarande kommunens ansvar att avgöra vilka konsekvenser som är väsentliga utifrån översiktsplanens förslag. Till- lägget väsentliga konsekvenser understryker översiktsplanens funk- tion i plansystemet och förtydligar kopplingen till miljöbalkens krav på miljöbedömning. Konsekvenserna ur ett socialt perspektiv be- döms därmed som ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Våra förslag bör ha begränsad påverkan på sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet. Förslaget att översiktsplanens redovisning ska täcka hela kommunen och att landsbygd införs som en kategori för markredovisning bör ge förutsättningar för att lands- bygdsfrågorna ska uppmärksammas bättre i planen (avsnitt 9.1.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft29"&gt;Jämställdhet och integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Vi anser att våra förslag inte påverkar jämställdheten mellan män och kvinnor eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft15"&gt;Kommunala självstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Våra förslag om planeringstrategi, förtydligade krav på översiktspla- nens innehåll, m.m. påverkar den kommunala självstyrelsen. Förslagen bygger på kraven i nuvarande lag, men kompletterar och förtydligar dessa. De föreslagna förändringarna avser att tillgodose angelägna in- tressen och ger en tydligare ram för kommunens översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vi anser att våra förslag till förändrade krav även framledes ger kom- munerna stort utrymme att styra sin översiktliga planering utifrån sina förutsättningar och behov. Därför bedömer vi att våra förslag kan motiveras utifrån de behov som föranleder förändringarna. Intrånget i den kommunala självstyrelsen är därmed proportionerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft15"&gt;Gestaltningsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;De olika plannivåerna, från översiktsplan till bygglov, har en viktig funktion för att det som byggs ska fungera i både ett regionalt och lokalt sammanhang. Gestaltning handlar inte bara om enskilda bygg- nadsverk, utan även om landskap och hur det vi bygger samverkar med sin omgivning. Anpassning och hänsynstagande till regionala och lokala strukturer behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Genom våra förslag vill vi stärka de olika plannivåerna och under- lätta tillämpningen utifrån skilda kommunala behov. Utifrån indel- ningen av avsedd användning av mark- och vattenområden ska kom- munen ange sin syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Vi föreslår också krav på att kommunen i översikts- planen redovisar områden eller verksamheter av särskild mellan- kommunal eller regional betydelse (avsnitt 9.1.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft15"&gt;Annan samhällsplanering och långsiktigt hållbar transportförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft74"&gt;Vi anser att våra förslag för att stärka den kontinuerliga översikts- planeringen medför förbättrade förutsättningar för annan samhälls- planering och en långsiktigt hållbar transportförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Bostadsplaneringskommittén och en ny regional planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vi ska enligt våra direktiv förhålla oss till Bostadsplaneringskommit- téns förslag med bl.a. en obligatorisk regional fysisk planering. Reger- ingen har sedan beslutet om vårt uppdrag lagt fram en lagrådsremiss om en ny regional planering (regeringens beslut den 19 april 2018).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;Våra förslag om en utvecklad översiktsplanering motverkar inte regeringens förslag till en ny regional planering. Om regeringens för- slag genomförs, kan dock våra förslag behöva ändras i förhållande till de nya bestämmelserna, bl.a. 3 kap. 5 § och 7 kap. 8 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Nationell strategi för fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Vårt förslag om att kommunen i översiktsplanen ska bedöma kon- sekvenser utifrån den nationella strategin för fysisk planering förut- sätter att en sådan strategi tas fram och beslutas (avsnitt 9.1.9). Vårt förslag till en bestämmelse kopplat till en nationell strategi för fysisk planering i PBL befäster behovet och främjar betydelsen av den. Införandet av en nationell strategi för fysisk planering bör leda till att regeringens prioriteringar blir tydligare när det gäller den kommu- nala planeringen, både inom staten och i förhållande till kommu- nerna. Genomslaget bör öka ytterligare genom vårt förslag att kom- munen ska redovisa hur översiktsplanen förhåller sig den nationella strategin. I dag är det svårt för kommunerna att i översiktsplanen förhålla sig till det stora antalet nationella mål, planer och program som finns. Detta medför ett begränsat genomslag, varför konsekvenserna av vårt förslag bör vara små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Allmänhetens och enskildas möjligheter till delaktighet och insyn påverkas inte av våra förslag. Förslaget om att översiktsplaner som fått laga kraft ska finnas på kommunens webbplats bidrar till ökad insyn, men eftersom kommunerna redan i dag i hög utsträckning presenterar översiktsplanerna på webben får det liten praktisk bety- delse (avsnitt 8.2.1). Förslaget om att det ska framgå att kommunens beslut om planeringsstrategi får överklagas enligt 13 kap. 1 § PBL säkerställer tillgången till rättslig prövning (avsnitt 8.1.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Ändringarna som berör kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; presenterats i avsnitt 8.3. Våra förslag och bedömningar i övrigt bedöms vara för- enliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Avfärdade förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Bindande översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Våra slutsatser kring en bindande översiktsplan har vi valt att presen- tera samlat i kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Översiktsplanens aktualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft29"&gt;Förslag om att beslut om planeringsstrategin ska skickas till Lantmäterimyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Vi har övervägt förslag om att kommunen ska skicka beslut om pla- neringsstrategin även till lantmäterimyndigheten för registrering i fastighetsregistret. Vi har dock sett att de brister som finns i registret i dag gällande översiktsplaner inte kan justeras med att kommunen meddelar sin syn på översiktsplanens aktualitet genom en planerings- strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft29"&gt;Förslag om att en fördjupning av en översiktsplan skulle kunna fortsätta att gälla efter 2024&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;I utredningen redovisar vi förslag om att översiktsplaner som anta- gits före den 1 januari 2004 ska upphöra att gälla vid utgången av 2024. Förslaget omfattar både kommunomfattande översiktsplaner och för- djupningar av översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;I utredningen har vi övervägt att som alternativ föreslå att kom- munen i sin planeringsstrategi senast 2024 prövar i vilken utsträckning en fördjupning av översiktsplanen antagen innan 2004 kan fortsätta gälla. Som vi framhåller har kommunerna dock i mindre utsträckning genomfört det krav på aktualitetsprövning av översiktsplanen varje mandatperiod som infördes 1996, och detta gäller särskilt fördjup- ningarna. Vi ser därför att det finns en alltför stor mängd äldre för- djupningar som medför problem att utläsa översiktsplanens inne- börd och konsekvenser som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p852 ft29"&gt;Förslag om att en översiktsplan skulle upphöra att gälla 16 år efter att planens antagits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft14"&gt;Att införa ett krav på en tidsgräns på hur länge en översiktsplan kan anses vara gällande medför konsekvenser för tillämpningen. Det kan till exempel gälla om den kommunomfattande översiktsplanen in- kluderar fördjupningar av tidigare eller senare antagandedatum. En begränsad giltighetstid för översiktsplanen minskar även betydelsen av vårt förslag om en planeringsstrategi. En framåtsyftande planer- ingsstrategi ska kunna motverka att dagens situation med många äldre översiktsplaner och framför allt fördjupningar uppstår. Vi ser därtill att en digitaliserad planprocess kan underlätta kommunens konti- nuerliga översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft29"&gt;Förslag om statligt stöd till kommunerna för arbete med äldre fördjupningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;I vår genomgång av kommunernas översiktsplaner har vi noterat att det finns cirka 230 fördjupningar antagna tidigare än den 1 januari 2004. Detta oavsett om den kommunomfattande översiktsplanen är av senare datum. Sammanlagt berörs knappt 80 kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;Vi har övervägt ett ekonomiskt stöd till kommunerna för att de på ett systematiskt sätt skulle analysera dessa fördjupningar för att integrera planerna i en aktuell översiktsplan. Ett sådant stöd skulle administreras av Boverket, som samtidigt skulle få i uppdrag att sam- manställa erfarenheter av kommunernas arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vi anser dock att ett sådant förslag är svårt att motivera. I över- siktsplaneprocessen är det naturligt att kommunen löpande analy- serar och bedömer aktualiteten för översiktsplanen och dess delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Översiktsplaneprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft29"&gt;Förslag om ökad delegation till kommunstyrelse och byggnadsnämnd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft11"&gt;Vi har övervägt möjligheten att kommunfullmäktige skulle kunna delegera till stadsbyggnadsnämnd, eller motsvarande, att anta en för- djupning av översiktsplanen som inte ändrar den kommunomfat- tande översiktsplanens inriktning. Detta har vi dock avfärdat då även en fördjupning av översiktsplanen är verksamhetsövergripande. En&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft12"&gt;stadsbyggnadsnämnd är dessutom en facknämnd, vilket innebär att det inte är säkert att samtliga partier finns representerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft33"&gt;Förslag att samrådsredogörelsen inte skulle ingå i de antagna planhandlingar som ska skickas till Boverket m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Vi har övervägt att stryka kravet på att samrådsredogörelsen ska ingå i de antagna planhandlingar som ska skickas till Boverket, läns- styrelsen, samt de berörda kommuner, regionplaneorgan och kom- munala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Vi ser dock att det finns ett värde i att framför allt Boverket samlar översiktsplanens handlingar och föl- jer processen för samtliga kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Planinstrument som kan utveckla översiktsplanens intentioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Förslag om områdesplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft74"&gt;Vi har tagit Plangenomförandeutredningens förslag om områdes- planer i beaktande i våra diskussioner inom utredningen om det så kallade glappet mellan översiktsplanen och detaljplanen. Dagens plan- system är enligt oss utformat för en flexibel användning utifrån kom- munernas olika förutsättningar, se vidare avsnitt 8.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft15"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Inga krav på att dela in plankartans grunddrag i särskilda kategorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Vi har under utredningsarbetets gång diskuterat för- och nackdelar med att i bestämmelserna om översiktsplanen i PBL införa krav på indelning av plankartans grunddrag i specificerade kategorier. Bland annat utifrån att det finns risk att det låser fast en standardisering av översiktsplanens redovisning. Alternativet är att utifrån dagens be- stämmelser ställa krav på att översiktsplanen ska redovisa:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Grunddragen i fråga om användningen av mark- och vattenom- råden, och att översiktsplanen för en del av kommunen får redo- visas med en annan detaljeringsgrad än planen i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utveck- las och bevaras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som kan ha betydelse för beslut som avses i 2 § andra stycket och kommunens syn på hur dessa förhållanden bör beaktas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken ska anges särskilt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen och följa gällande miljökvalitetsnormer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft11"&gt;Förslaget om bemyndigande till Boverket att ta fram en standard för översiktsplaner skulle då innebära att Boverket får utveckla lämpliga kategorier, manér, m.m. för utformningen av översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Länsstyrelsens medverkan i översiktsplaneprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft33"&gt;Förslag om möjlighet för länsstyrelsen att pröva kommunens beslut om bygglov då översiktsplanen inte har aktualitetsprövats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Vi har övervägt möjligheten att samtliga beslut om bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan ska skickas till länsstyrelsen, om kommunen saknar en aktuell översiktsplan, dvs. motsvarande ett för- ordnande enligt 11 kap. 12 § PBL. Vi har dock kommit fram till att en sådan reglering inte står i proportion till nyttan. Vi anser att vårt förslag om en framåtsyftande planeringsstrategi, inkluderande be- dömning av översiktsplanens aktualitet, tillsammans med krav på ut- ökat planförfarande för detaljplaneläggningen är tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Om det i uppföljningen av tillämpningen av PBL visar sig att kom- munerna inte prövar översiktsplanens aktualitet, får en sådan åtgärd diskuteras i relation till den administration som det kan komma att medföra för både kommun och länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft29"&gt;Förslag om att Trafikverket och Försvarsmakten alltid ska höras av länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;Vi har övervägt möjligheten att länsstyrelsen alltid ska samråda med Trafikverket och Försvarsmakten i översiktsplaneärenden. Vi anser dock att detta inte är något som behöver regleras i förordning, då dessa samrådsparter är självklara för samtliga länsstyrelser redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft29"&gt;Förslag om att ett samrådsyttrande bör avsluta länsstyrelsens deltagande i samrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;För att öka tydligheten i dialogen från statens sida, har vi övervägt möjligheten att länsstyrelsen alltid ska sammanfatta sina synpunkter under samrådet i ett samrådsyttrande. Eftersom detta förslag före- slogs av &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén,&lt;/NOBR&gt; men förkastades i propositionen för en ny PBL efter yttrande från Lagrådet, har vi avfärdat förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft29"&gt;Förslag om att länsstyrelserna ska ha en sakkunnig inom fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;Vi har övervägt möjligheten att ställa krav på att länsstyrelserna ska ha en särskild funktion som sakkunnig inom fysisk planering. Det ansluter till kravet att byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter (12 kap. 7 § PBL). Kravet på en sakkunnig inom fysisk planering skulle även bli en viktig länk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kedjan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;stadsarkitekt-länsarkitekt-riksarkitekt.&lt;/NOBR&gt; Ett krav av detta slag skulle dock innebära ökad styrning av hur länsstyrelserna ska orga- nisera verksamheten. Regeringen har bl.a. i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) uttryckt att den statliga styrningen ska utveck- las i en riktning som innebär att verksamhetsnära kunskap, erfarenhet och yrkesetik ska bli mera vägledande än tidigare. Detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning som känneteck- nas av tillit och förtroende. Vi har därför avfärdat tanken på att det ska ställas krav på att en funktion som sakkunnig inom fysisk planer- ing på varje länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;14 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft15"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;18 e §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som avses med områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Ändringen innebär ett krav på att översiktsplanen ska vara aktuell för att ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område. Bestämmelser om översiktsplanens aktualitet finns i 3 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900). Kravet på att översikts- planen ska vara aktuell gäller enbart det område som prövningen av upphävande av eller dispens från strandskyddet avser. Planens väg- ledande funktion påverkas alltså inte av att planen är inaktuell i någon annan del än den som berörs av prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft33"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;träder lagen i kraft den 1 januari 2021, vilket innebär att kravet på att översiktsplanen ska vara aktuell inte börjar gälla förrän den tidpunkt då kommunen ska ha antagit en planerings- strategi (se tredje punkten i övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen [2010:900]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft32"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;ska äldre bestämmelser fortfarande gälla vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strand- skyddet i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande av sådana ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft20"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Ett ärende om detaljplan i vilket kommunen beslutar att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i planen, bör anses ha på- börjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planlägg- ningen har fattats. I den mån planärendet har inletts med ett detalj- planeprogram bör ärendet emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft10"&gt;När länsstyrelsen prövar om strandskyddet kan upphävas till följd av att ett område avses att omfattas av en detaljplan (jfr 7 kap. 18 § första stycket 3), bör ärendet anses ha påbörjats när en ansökan om upphävande inkommer till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p863 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft29"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om översiktsplanens övergrip- ande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar första meningen i nuvarande lydelse av paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, motsvarar i sak andra meningen i nu- varande lydelse av paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, motsvarar nuvarande lydelse av 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;I paragrafen, som har nytt innehåll, finns bestämmelser om över- siktsplanens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft32"&gt;Första stycket första meningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;motsvarar delvis nuvarande bestäm- melse i 5 § 1. Bestämmelsen har dels förtydligats så att det uttryckligen framgår att grunddragen ska framgå på en karta (jfr bet. BoU 1986/87:1 s. 30), dels ändrats så att kommunen har en skyldighet att visa grund- dragen för &lt;/SPAN&gt;hela &lt;SPAN class="ft10"&gt;kommunen. Det ska alltså inte finnas några ”vita fläckar” eller ”hål” i planen (jfr prop. 1985/86:1 s. 127). Att grunddragen ska framgå på ”en karta” hindrar inte att redovisningen kan delas upp på flera kartor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft32"&gt;Första stycket andra meningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;innehåller bestämmelser om att pla- nen ska visa indelningen i sex övergripande kategorier: stadsbygd och tätortsområden, landsbygd, verksamheter, transporter och infra- struktur, grönstruktur och vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;I ”stadsbygd och tätortsområden” ingår bebyggelse av stads- eller tätortsmässig karaktär som i huvudsak används för bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet. Även trafik- och parkeringsytor, par- ker och fritidsanläggningar kan ingå. Begreppet stadsbygd och tät-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;ortsområden kan även användas för relativt små tätorter. Även små- orter och fritidshusområden kan redovisas som stadsbygd och tät- ortsområden beroende på läge och översiktsplanens inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;”landsbygd” ingår många olika karaktärer som exempelvis jord- bruksbygd, skogsbygd, fjällbygd och glesbygd samt inkluderar även bebyggda miljöer. Kategorin används för områden som nyttjas för areella näringar och andra landsbygdsanknutna verksamheter, kust- och skärgårdsområden samt obrukad mark. Även småorter, fritidshusom- råden, bybildningar och bostadsbebyggelse av mindre omfattning kan redovisas som del av landsbygden beroende på översiktsplanens in- riktning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft14"&gt;I ”verksamheter” ingår verksamheter som kan vara störande, yt- krävande, ha miljöpåverkan eller generera tung eller en stor mängd övrig trafik. Kategorin kan användas för områden där kommunen vill säkra näringslivets utvecklingsmöjligheter, dvs. både traditionella industri- områden, stormarknadsområden, större mässområden och liknande. Andra slags verksamheter, som inte är lika störande för omgivningen, kan i stället ingå i kategorierna stadsbygd och tätortsområden respek- tive landsbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;I ”transport- och teknisk infrastruktur” ingår områden och stråk som exempelvis vägar, järnvägar, kombiterminaler, &lt;NOBR&gt;VA-nät&lt;/NOBR&gt; och bred- band. På grund av den mångfald av olika användningar som ingår i kategorin behöver funktionen vanligtvis preciseras med hjälp av under- kategorier som exempelvis spårtrafik, vägtrafik, sjöfart, flygplatser och hamnar för yrkestrafik. Småbåtshamnar kan även ingå i kategorierna stadsbygd och tätortsområden respektive landsbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;I ”grönstruktur” ingår områden och strukturer för rekreation och biologiska värden, liksom park- och naturområden. Även vatten kan inkluderas i denna kategori. Skogs- och naturområden utan särskilda värden från frilufts- eller biologisk synpunkt ingår i stället i kate- gorin landsbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;I ”vatten” ingår vattenområden eller vattendrag som inte ingår i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft10"&gt;övriga kategorierna (t.ex. grönstruktur, landsbygd eller stadsbygd och tätortsområden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Indelningen utgör en precisering av de grunddrag som avses i den första meningen. Kategorierna överlappar i vissa avseenden varandra på så sätt att ett användningsslag, exempelvis bostäder, kan förekom- ma i flera kategorier. Kravet på indelning innebär inte att en kategori ska användas som inte finns i kommunen. Som framgår indirekt av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;andra stycket anger indelningen enbart en lägstanivå på så sätt att kommunen kan bestämma om den vill göra en mer detaljerad indel- ning än vad de angivna kategorierna medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller bestämmelser om att indelningen i första stycket vid behov får göras mer detaljerad. Exempelvis kan kommu- nen förfina indelningen för stadsbygd och tätortsområden genom att ange handel, kontor eller bostäder. Att översiktsplanen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för planen i övrigt, dvs. i en annan skala, framgår av 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande bestämmelse i 5 § 2. Kommu- nens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och be- varas kan knytas till indelningen enligt första och andra styckena. Vägledningen kan anpassas till olika delområden, trots att kategorin som anges i markanvändningskartan enligt första stycket är densamma. Kommunen kan även välja att mer specifikt ange hur ställningstagan- den och riktlinjer ska redovisas i förhållande till kartan, exempelvis genom att redovisa dessa utifrån stads- eller kommundelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.1.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft14"&gt;Innehållet i paragrafen är i huvudsak nytt. Av paragrafen framgår vad kommunen ska redovisa i översiktsplanen i vissa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket 1 &lt;/SPAN&gt;anger att kommunen i översiktsplanen ska redo- visa förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha väsentlig betydelse för beslut som avses i 2 § andra stycket, dvs. beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Vilka förhållan- den som avses preciseras i andra stycket. Om ett förhållande bara om- fattar en del av kommunen, bör det framgå av en karta inom vilket område som förhållandet ska gälla. Om förhållandet däremot gäller inom hela kommunen, kan det vara tillräckligt att redovisa detta i text.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Kravet på redovisning gäller bara förhållanden som kan ha väsentlig betydelse. Motsatsvis ska kommunen alltså kunna avstå från att redovisa förhållanden som har en begränsad eller liten betydelse för beslut om användningen av mark- och vattenområden m.m. För att avgöra vad som utgör väsentliga förhållanden kan vägledning hämtas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft14"&gt;från de centrala myndigheterna. Vidare har de lokala förutsättning- arna stor betydelse vid en sådan bedömning. Slutligen bör kommu- nens uppfattning tillmätas stor betydelse vid bedömningen av om ett förhållande är att anse som väsentligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Första stycket 2 &lt;/SPAN&gt;anger att kommunen ska redovisa sin syn på hur förhållanden enligt första stycket 1 bör beaktas vid beslut enligt samma punkt. Med uttrycket ”beakta” avses att kommunen ska redo- göra för vilken betydelse som kommunen anser att förhållandet be- höver tillmätas vid en senare prövning. I vissa fall kan kommunen bekräfta att förhållandet behöver tillgodoses vid efterföljande pröv- ning, exempelvis att en naturgrusfyndighet så långt möjligt ska skyd- das mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av fyndig- heten (jfr 3 kap. 8 § första stycket miljöbalken). I ett annat fall kan kommunen tvärtom ange att fyndigheten inte bör utvinnas, till följd av att fyndigheten utgör en viktig vattentäkt. Ett annat exempel kan vara att kommunen anger att byggnader som placeras under en viss nivå behöver utformas med hänsyn till risken för översvämning, men att någon hänsyn inte behöver tas till denna risk för byggnader som placeras över denna nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;anger att redovisningen enligt första stycket ska omfatta följande förhållanden; natur- och kulturmiljövärden, areella näringar, råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner och miljö, hälsa och säkerhet. Dessa förhållanden hänger samman med de all- männa intressena i 2 kap. PBL och därigenom även med de s.k. hus- hållningsbestämmelserna i 3 kap. och 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Med ”natur- och kulturmiljövärden” avses områden med särskilda natur- och kulturmiljövärden enligt 3 kap. 2, 3 och 6 §§ samt 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken. Områdena avser både områden av riksintresse och sådana andra områden som avses i nämnda paragrafer. Natur- och kulturmiljövärden kan även omfatta områden som omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken, i den mån de utgör förhållan- den som kan ha väsentlig betydelse för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas respektive hur den byggda miljön ska an- vändas, utvecklas och bevaras enligt första stycket 2. Sådana biotop- skyddsområden som avses i 7 kap. 11 § miljöbalken behöver normalt inte redovisas i planen (jfr &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; a §§ förordningen [1998:1252] om om- rådesskydd enligt miljöbalken m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;Med ”areella näringar” avses områden för de areella näringarna enligt 3 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken, dvs. jordbruk, skogsbruk, ren- näring, yrkesfiske och vattenbruk. Kravet gäller såväl riksintressen som sådana andra områden som kan ha väsentlig betydelse för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas respektive hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Med ”råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner” avses om- råden som innehåller viktiga råvarutillgångar eller anläggningar som utgör samhällsviktiga funktioner där möjligheten att utnyttja respek- tive driva dessa bör eller ska värnas enligt 3 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken. Här ingår också områden och anläggningar som har betydelse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Även andra samhällsviktiga funktioner som kan behöva beaktas vid efterföljande planering, exem- pelvis sjukhus och anläggningar för produktion, förvaring och distri- bution av livsmedel, utgör sådana förhållanden som ska redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Med ”miljö, hälsa och säkerhet” avses områden där särskild hän- syn bör tas till att det råder eller kan råda förhållanden som negativt kan påverka miljön eller människors hälsa och säkerhet. Det gäller exempelvis buller, luft- och vattenkvalitet, olycksrisk, översvämning, erosion, förorenad mark och dåliga grundförhållanden. Även områden med brist på grundvatten eller där det kan vara svårt att omhänderta avloppsvatten omfattas. Kravet hänger bl.a. samman med bestämmel- serna i 2 kap. 5 och 10 §§ och därigenom med miljökvalitetsnor- merna i 5 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer kan exempelvis aktualiseras genom brister i luftkvaliteten eller att berörda vatten- förekomster har dålig ekologisk eller kemisk status. Det finns inget krav på att miljökvalitetsnormerna ska redovisas i sin helhet, annat än i de fall då de kan vara av väsentlig betydelse för de beslut som avses i 2 § andra stycket. Däremot behöver normerna åtminstone ingå i underlaget för översiktsplanen (prop. 1997/98:90 s. 163).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som i sak motsvarar nuvarande lydelse av 5 § 3, anger att kommunen, i stället för kravet i första stycket 2, i fråga om riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och gällande miljö- kvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken särskilt ska ange hur riks- intressena ska tillgodoses och miljökvalitetsnormerna ska följas. Detta innebär att kravet på redovisning enligt första stycket 2 inte omfattar riksintressen och miljökvalitetsnormer, som i stället ska redovisas på det sätt som anges i bestämmelsen. Vägledning för vad som avses med uttrycken ”tillgodoses” respektive ”följas” kan hämtas från förarbeten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;SPAN style="padding-left:307px;"&gt;SOU 2018:46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;till nuvarande bestämmelse i 5 § 3 (se exempelvis prop. 1985/86:1 s. 532 f., prop. 1997/98:90 s. 163 och 302, prop. 2006/07:122 s. 63 och prop. 2009/10:184 s. 37).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.1.6, 10.3.1 och 10.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;(lydelse enligt prop. 2017/18:163)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Paragrafen ställer krav på vissa uppgifter som ska redovisas i över- siktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Första stycket 1 och 2 &lt;/SPAN&gt;motsvarar punkterna 5 och 6 i nuvarande lydelse av paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Punkt 3 &lt;/SPAN&gt;motsvarar punkt 7 i regeringens förslag till ny lydelse av paragrafen i prop. 2017/18:163.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Punkt 4&lt;/SPAN&gt;, som har nytt innehåll, anger att av översiktsplanen ska framgå sådana områden och verksamheter som angår flera kommu- ner eller är av regional betydelse. De områden och verksamheter som ska framgå bör redovisas på en karta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vägledning om vilka områden och anläggningar som bör redovi- sas finns i äldre förarbeten. Som exempel nämns lokaliseringen av flygplatser, sträckningen av vägar, banor och ledningar, läget för större täkter, anläggningar för sophantering, större serviceanläggningar, små- båtshamnar och andra fritidsanläggningar. Ett annat exempel är större detaljhandelsanläggningar med ett upptagningsområde som omfatt- ar mer än en kommun. Hit hör också bevarandet av regionalt bety- delsefulla friluftsområden och kulturmiljöer liksom större samman- hängande grönområden (se prop. 1985/86:1 s. 337).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft29"&gt;andra stycket, &lt;/SPAN&gt;som är nytt, finns en upplysning om att det av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft10"&gt;20 § framgår att det ska anmärkas i planen, om länsstyrelsen inte har godtagit den i viss del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;Övriga ändringar är endast redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.7 och 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen anger att översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats genom att kravet på att översiktsplanen ska redovisa planens konsekvenser har flyttats till 6 a § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Innehållet i det nya &lt;SPAN class="ft29"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande lydelse av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft9"&gt;23 § tredje stycket. Bestämmelsen anger att planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för pla- nen i övrigt. I förhållande till den gällande bestämmelsen förtydligas att det inte krävs en ändring av den kommunomfattande planen för att kommunen ska få redovisa en viss del av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.1.10 och 9.1.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;6 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om redovisning av översiktsplanens konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;anger att översiktsplanen ska redovisa planens väs- entliga konsekvenser. Bestämmelsen innebär, jämfört med nuvarande bestämmelse i 6 §, att skyldigheten enbart gäller planens &lt;SPAN class="ft33"&gt;väsentliga &lt;/SPAN&gt;konsekvenser. Motsatsvis behöver alltså inte konsekvenser av be- gränsad eller liten betydelse redovisas i planen. Konsekvenser som enbart berör ett mindre antal fastighetsägare behöver inte redovisas. Redovisningens omfattning och detaljeringsgrad kan även anpassas till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program m.m. (jfr 6 kap. 12 § 4 miljöbalken). Kom- munen ska kunna välja inriktning och omfattning i varje särskilt fall (jfr prop. 1994/95:230 s. 62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;anger att det särskilt ska anges i redovisningen hur planen förhåller sig till dels regeringens nationella strategi för fysisk planering (&lt;SPAN class="ft33"&gt;punkt 1&lt;/SPAN&gt;), dels relevanta regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (&lt;SPAN class="ft33"&gt;punkt 2&lt;/SPAN&gt;). Uttrycket ”förhåller sig” innebär att kommunen ska ange i vilken utsträckning som översiktsplanen är förenlig med den nationella stra- tegin respektive de relevanta regionala mål, planer och program som avses i bestämmelsen. Om planen är förenlig med dessa dokument, är det tillräckligt att planen innehåller en uppgift om detta. Om över- siktsplanen däremot strider mot den nationella strategin eller de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft12"&gt;regionala målen, planerna och programmen, ska planen redovisa på vilket sätt. Punkt 2 motsvarar i sak delar av gällande 5 § 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft14"&gt;Att redovisningen ska ske särskilt innebär att denna redovisning alltid ska finnas, dvs. oberoende av om konsekvenserna är väsentliga i förhållande till den nationella strategin respektive de relevanta regio- nala målen, planerna och programmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.1.9 och 9.1.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;6 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Paragrafen, som är ny, anger vilka krav på redovisning av miljökon- sekvenser som gäller beroende på om översiktsplanen eller ändring- en kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte (jfr 9 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 4 § andra och tredje styckena. Den enda skillnaden är att ordningen på styckena är omkastade, så att omständigheten att en betydande miljöpåverkan kan antas anges före den när en sådan miljöpåverkan inte kan antas. Övriga ändringar är endast redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;Paragrafen innehåller upplysningar om vad kommunen ska göra innan den antar eller ändrar en översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft29"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;innebär att hänvisningen utökas till att om- fatta 3 § och de nya paragraferna 6 a och 6 b §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Punkt 3 &lt;/SPAN&gt;har följdändrats på grund av att ett krav på granskning av planförslaget har ersatt kravet på utställning (se 12 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser om samråd när ett förslag till översiktsplan eller en ändring i planen upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft67"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att kravet tas bort på att kom- munen under samrådet även ska redovisa planeringsunderlag av be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;tydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan syn- punkt. I stället ska kommunen redovisa det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget (jfr nuvarande lydelse av 5 kap. 11 c §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen ställer krav på kommunen att i vissa fall genomföra sam- rådet så att det även uppfyller vissa krav om samråd i 6 kap. miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Paragrafen har arbetats om främst i syfte att nå överensstämmelse med principen om att miljöbalken, vid miljöbedömningar av planer enligt PBL, endast tillämpas när detta särskilt anges i nämnda lag (jfr prop. 2003/04:116 s. 46). Vidare har syftet varit att förtydliga hur samråden enligt 6 kap. miljöbalken ska integreras i samrådet enligt PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;Första stycket första meningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;innebär att kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § ska undersöka om översiktsplanen eller änd- ringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Utgången av undersökningen får betydelse för hur miljökonsekvenserna ska redo- visas i översiktsplanen (jfr 6 b §). Kravet gäller inte om frågan om bety- dande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter från regeringen (jfr andra stycket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket andra meningen &lt;/SPAN&gt;innebär att undersökningen ska göras på det sätt som anges dels i 6 kap. 6 § miljöbalken, dels i före- skrifter som har meddelats i anslutning till den bestämmelsen. Det innebär att kommunen ska identifiera omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Regeringen har i 5 § miljö- bedömningsförordningen (2017:966) meddelat föreskrifter om vilka omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan som ska ligga till grund för undersökningen. Kommunen ska även genomföra ett s.k. undersökningssamråd. Det innebär att kommunen ska samråda i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner och länsstyrelser m.fl. som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan vid identifieringen kommit fram till att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att första stycket inte gäller om frågan om betydande miljöpåverkan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken. Sådana föreskrifter finns i 2 § 2 c och 3 § 3 miljöbedömningsförordningen. Föreskrifterna innebär att en undersökning enligt första stycket normalt endast kom- mer att krävas för små ändringar av översiktsplanen. I övriga fall ska översiktsplanen antas medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anger att kommunen inom ramen för samrådet en- ligt 8 § även ska uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken. Det förutsätter att antingen undersökningen enligt första stycket eller föreskrifter enligt andra stycket innebär att planen eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan. Kraven på avgränsningssamråd innebär dels att kommunen ska samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljö- konsekvensbeskrivning ska avgränsas (jfr 6 kap. 9 § 1 miljöbalken), dels att avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, läns- styrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljö- ansvar kan antas bli berörda av planen (jfr 6 kap. 10 § miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller en begränsning i förhållande till kraven i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken när det gäller vilka kommunen behö- ver samråda med under undersöknings- och avgränsningssamrådet. Begränsningen innebär att kommunen inte behöver samråda med andra statliga myndigheter än länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1 och 8.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft14"&gt;Paragrafen anger länsstyrelsens uppgifter under samrådet. Ändringen i &lt;SPAN class="ft52"&gt;första stycket 3 &lt;/SPAN&gt;innebär att länsstyrelsens uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft9"&gt;utökas på så sätt att länsstyrelsen ska verka för att planen även i övrigt är lämpligt utformad i förhållande till reglerna om strandskydd i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;kap. miljöbalken, dvs. utöver att redovisningen av områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Det nya &lt;SPAN class="ft67"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att länsstyrelsen inte bara ska ge råd om 2 kap. (jfr första stycket 2), utan även om tillämpningen av övriga bestämmelser i lagen. Kravet gäller enbart i de fall det behövs från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;allmän synpunkt, exempelvis för att förhindra väsentliga fel. Bestäm- melsen ansluter till motsvarande skyldighet under detaljplanepro- cessen (5 kap. 14 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 10.3.4 och 11.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Paragrafen anger en skyldighet för kommunen att ställa ut planför- slaget under minst två månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft32"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det nya &lt;SPAN class="ft32"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anger att kommunen under gransknings- tiden ska hålla förslaget och samrådsredogörelsen tillgängliga för granskning. Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 24 § första stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Paragrafen anger att kommunen är skyldig att kungöra utställningen av planförslaget före utställningstidens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Paragrafen har följdändrats på grund av att ett krav på granskning av planförslaget har ersatt kravet på utställning (se 12 § första stycket). Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 24 § andra stycket &lt;NOBR&gt;2–4,&lt;/NOBR&gt; med undantag för att granskningstiden enligt 12 § första stycket ska vara två månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Paragrafen anger att kommunen är skyldig att innan utställningen äger rum skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen och vissa kommuner och kommunala organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Paragrafen har följdändrats på grund av att ett krav på granskning av planförslaget har ersatt kravet på utställning (se 12 § första stycket). Be- stämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 25 § första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen anger att den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under utställningstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Paragrafen har följdändrats på grund av att ett krav på granskning av planförslaget har ersatt kravet på utställning (se 12 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att länsstyrelsen under ut- ställningstiden ska avge ett granskningsyttrande över planförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har följdändrats på grund av att ett krav på gransk- ning av planförslaget har ersatt kravet på utställning (se 12 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft33"&gt;andra stycket första meningen &lt;/SPAN&gt;innebär en begränsning av vad som får framgå av granskningsyttrandet, genom att det enbart är krav som ansluter till de s.k. ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § andra stycket som ska framgå. Begränsningen förhindrar inte att läns- styrelsen under granskningsskedet förmedlar synpunkter på planen i andra avseenden till kommunen på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft33"&gt;andra stycket 3 &lt;/SPAN&gt;innebär att det även ska framgå av granskningsyttrandet om översiktsplanen är olämpligt utformad i förhållande till bestämmelserna om strandskydd i 7 kap. miljöbalken på något annat sätt än i fråga om redovisningen av områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen (jfr 10 § första stycket 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft11"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft67"&gt;andra stycket 5 &lt;/SPAN&gt;är endast språklig. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3, 10.3.4 och 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft29"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;Paragrafen anger vad kommunen ska göra med de synpunkter som kommit fram under utställningstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft9"&gt;Paragrafen har följdändrats på grund av att ett krav på granskning av planförslaget har ersatt kravet på utställning (se 12 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen anger vad kommunen är skyldig att göra om förslaget ändras väsentligt efter utställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Paragrafen har följdändrats på grund av att ett krav på granskning av planförslaget har ersatt kravet på utställning (se 12 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;18 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att länsstyrelsen på kommunens begäran under vissa förutsättningar ska tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande enligt 16 §. Förutsättningarna är att kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning enligt 18 § äger rum och att länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis blir inaktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;19 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att kommunen ska skicka ett meddelande till länsstyrelsen när en översiktsplan har antagits eller ändrats. Meddelandet kan skickas elektroniskt (jfr prop. 2010/11:63 s. 52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft11"&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om när ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen börjar gälla, har endast ändrats språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser för när ett beslut att anta eller ändra en översiktsplan har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Paragrafen har ändrats så att även lantmäterimyndigheten ska få del av vissa handlingar. I övrigt har paragrafen endast ändrats språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen, som är ny, innebär en skyldighet för kommunen att hålla översiktsplanen tillgänglig på kommunens webbplats, när ett beslut att anta eller ändra planen har fått laga kraft. Skyldigheten att hålla planen tillgänglig på webbplatsen upphör om den ersätts av en ny översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;Paragrafen, som har nytt innehåll, innehåller bestämmelser om att kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;anger att kommunfullmäktige senast 15 månader efter ett ordinarie val ska anta en planeringsstrategi. I strategin ska fullmäk- tige ta ställning till ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, kommunens fortsatta arbete med över- siktsplaneringen och översiktsplanens aktualitet i olika delar. Den an- givna fristen innebär att fullmäktige ska anta planeringsstrategin senast under perioden &lt;NOBR&gt;8–14&lt;/NOBR&gt; december året efter att ordinarie val till full- mäktige har hållits, eftersom ordinarie val ska hållas den andra söndagen i september (jfr 1 kap. 3 § vallagen [2005:837]). Ett extra val enligt 5 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) medför ingen skyldighet att anta en planeringsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I fråga om ändrade planeringsförutsättningar hänger kravet sam- man med länsstyrelsens skyldighet att regelbundet tillhandahålla sådant planeringsunderlag som har betydelse för kommunens över- siktsplanering (jfr 26 §). Fullmäktige bör ta ställning till bl.a. de underlag som länsstyrelsen har redovisat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;När det gäller kommunens fortsatta arbete med översiktsplanen, kan det exempelvis handla om att fullmäktige anser att planen bör revideras i vissa avseenden, att en fördjupning bör tas fram för en tätort eller stadsdel, eller att ett arbete ska påbörjas med att se över översiktsplanen. Däremot finns det inget krav på att fullmäktige ska ange på vilket sätt arbetet ska bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I fråga om översiktsplanens aktualitet i olika delar, innebär detta att fullmäktige ska ta ställning till om planens intentioner fortfarande är giltiga (jfr prop. 1994/95:230 s. 115). Om fullmäktige bedömer att översiktsplanen inte längre är aktuell, ska det framgå av planerings- strategin. Om översiktsplanen endast delvis har upphört att vara aktuell, ska det framgå i vilken del detta gäller. Med del avses både geo- grafiska och tematiska delar. Det kan exempelvis handla om att över- siktsplanens vägledning för en viss tätort eller hur ett visst allmänt intresse bör beaktas inte längre är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Avsikten är att hela översiktsplanen ska bedömas, dvs. även för- djupningar och tillägg till planen. Fullmäktiges ställningstagande i planeringsstrategin innebär inte i sig att översiktsplanen ändras. Vidare betyder det inte att översiktsplanen är inaktuell, bara för att kom- munen bedömer att planen i delar behöver kompletteras genom en ändring. Översiktsplanen kan alltså vara aktuell i vissa delar, även om det finns brister i andra delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;anger att kraven i första stycket inte gäller om kom- munfullmäktige antar en ny översiktsplan senast 15 månader efter ett ordinarie val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;I paragrafen, som har nytt innehåll, finns förfarandebestämmelser om när kommunfullmäktige har antagit en planstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första punkten &lt;/SPAN&gt;anger att kommunen, när kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi, utan dröjsmål ska skicka strategin och ett protokollsutdrag med beslutet till Boverket, länsstyrelsen samt de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfra- strukturplanering. Strategin och protokollsutdraget kan skickas elek- troniskt (jfr prop. 2010/11:63 s. 52). Bestämmelsen motsvarar i sak&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;nuvarande lydelse av 2 kap. 7 § plan- och byggförordningen (2011:338), som hör samman med bemyndigandet i gällande 16 kap. 1 § 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Andra punkten &lt;/SPAN&gt;anger att kommunen, när kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi, ska hålla strategin tillgänglig på kom- munens webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen, som har nytt innehåll, anger under vilka omständigheter som en översiktsplan är att anse som aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Första stycket 1 &lt;/SPAN&gt;anger att översiktsplanen är aktuell under den mandatperiod då en antagen plan har fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Första stycket 2 &lt;/SPAN&gt;anger att planen också är aktuell under den man- datperiod som kommunfullmäktige har bedömt att den är aktuell enligt 23 § första stycket, dvs. i sin planeringsstrategi och inom den tid som anges i den bestämmelsen. Om fullmäktige inte har beslutat om planeringsstrategin senast 15 månader efter ett ordinarie val, upphör översiktsplanen att vara aktuell. Att fullmäktige beslutar om en planeringsstrategi när det har gått mer än 15 månader efter ett ordinarie val, medför inte att översiktsplanen blir aktuell. Har över- siktsplanen upphört att vara aktuell, krävs att kommunen antar en ny översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;anger att planen därefter är aktuell 15 månader efter ett ordinarie val, om inte kommunfullmäktige bedömt att den är inaktuell. Detta innebär att planen är aktuell till någon gång under perioden &lt;NOBR&gt;8–14&lt;/NOBR&gt; december året efter att ordinarie val till fullmäktige har hållits (jfr 1 kap. 3 § vallagen [2005:837]), under förutsättning att en ny översiktsplan har fått laga kraft eller att fullmäktige i en planer- ingsstrategi bedömt att planen fortfarande är aktuell under den före- gående mandatperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;upplyser slutligen om att översiktsplanen kan vara helt eller delvis aktuell enligt 23 § första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Paragrafen, som har nytt innehåll, innebär ett krav på länsstyrelsen att redovisa ett underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;anger att länsstyrelsen under det tredje året varje mandatperiod ska redovisa ett underlag till kommunen för kommunens översiktsplanering avseende sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Bestäm- melsen motsvarar i sak delvis nuvarande lydelse av 28 § första stycket. Kravet att länsstyrelsen ska redovisa underlaget under mandatperio- dens tredje år innebär att länsstyrelsen ska lämna underlaget tidigast den 15 oktober två år efter ordinarie val och senast den 14 oktober påföljande kalenderår (jfr 5 kap. 9 § kommunallagen [2017:725]). Underlaget har betydelse för kommunfullmäktiges beslut om planer- ingsstrategi (jfr 23 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;I underlaget ska länsstyrelsen ange hur dessa intressen förhåller sig till kommunens översiktsplan och om länsstyrelsens gransknings- yttrande i någon del inte längre gäller. Det kan exempelvis handla om att länsstyrelsen i granskningsyttrandet har motsatt sig ny bebyg- gelse i ett område som när översiktsplanen upprättades utgjorde en del av ett större vägreservat av riksintresse. När den slutliga väg- sträckningen väl lagts fast kan synpunkterna i granskningsyttrandet ha förlorat i aktualitet. Kommunen ska då underrättas om att läns- styrelsens tidigare framförda synpunkt inte längre gäller. Det kan även handla om att länsstyrelsen tidigare har motsatt sig en ny bebyg- gelse därför att den ligger nära en industri som bullrar, men där verk- samheten avvecklats och anledningen till att länsstyrelsen motsatt sig den nya bebyggelsen försvunnit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, anger att länsstyrelsen ska lämna ett sådant underlag till kommunen också när kommunen begär det. Be- stämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 28 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 11.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Paragrafen, som har nytt innehåll, anger hur en översiktsplan kan ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket, &lt;/SPAN&gt;som överensstämmer i huvudsak med nuvarande lydelse av 23 § första stycket, anger att en översiktsplan kan ändras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. I övrigt har bestäm- melsen följdändrats på grund av den nya bestämmelsen i 22 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Andra stycket, &lt;/SPAN&gt;som överensstämmer med nuvarande lydelse av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft11"&gt;23 § tredje stycket med språkliga ändringar, anger att när en över- siktsplan ändras, så ska sambanden med och konsekvenserna för pla- nen som helhet redovisas. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen, som har nytt innehåll, anger att för ett förslag till ändring som endast avser en viss del av kommunen, är det tillräckligt om granskningstiden är minst sex veckor (i stället för två månader). Bestämmelsen motsvarar i sak delvis nuvarande lydelse av 24 § andra stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft29"&gt;33 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om innehållet i planbeskriv- ningen, har arbetats om i syfte att förtydliga vad som utlöser den redovisningsskyldighet som följer av paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1 och 8.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i planbeskrivningen. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har arbetats om i syfte att förtydliga vad som utlöser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft11"&gt;den redovisningsskyldighet som följer av paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1 och 8.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Paragrafen innehåller en redogörelse för de olika stegen i planpro- cessen innan en ny detaljplan kan antas. Ändringen innebär att hän- visningen till bestämmelserna om planeringsbesked i 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ har tagits bort, eftersom planeringsbesked inte är ett obligatoriskt inslag när en ny detaljplan tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft29"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft14"&gt;Paragrafen innehåller hänvisningar till de särskilda bestämmelser i kapitlet som reglerar ett utökat planförfarande. I paragrafen anges även för vilka detaljplaner det utökade förfarandet är tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft32"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att hänvisningen till 17 § första stycket ersätts med en hänvisning till 17 §, då nämnda bestämmelse enbart består av ett stycke. I övrigt har första stycket följdändrats på grund av att nuvarande bestämmelser i 11 &lt;NOBR&gt;a–11&lt;/NOBR&gt; c §§ har fått nya be- teckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, innebär att det utökade förfarandet även ska tillämpas om översiktsplanen är inaktuell (jfr 3 kap. 25 §). Förutsättningen att översiktsplanen ska vara inaktuell gäller enbart det område som detaljplanen avser. Bestämmelsen ska alltså inte till- lämpas om översiktsplanen är aktuell i den berörda delen men in- aktuell i någon annan del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Bestämmelsen innebär att förutsättningarna kan påverkas för att anta en detaljplan där det s.k. standardförfarandet har tillämpats, om översiktsplanen upphör att vara aktuell under detaljplaneprocessen. Det finns dock vissa möjligheter att växla förfarande under detalj- planeprocessen (jfr 18 § tredje stycket), vilket i vissa fall kan göra det möjligt att läka de brister som kan finnas om kommunen har tillämpat standardförfarandet under den tid som översiktsplanen var aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;7 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om ett samordnat förfarande med bestämmelser i miljöbalken, väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Paragrafen har följdändrats på grund av de nya bestämmelserna om en aktuell översiktsplan (se 3 kap. 25 §). Ändringen innebär ett krav på att översiktsplanen ska vara aktuell för att kommunen ska få använda ett samordnat förfarande. Bestämmelsen innebär att förut- sättningarna kan påverkas för att anta en detaljplan där det samord- nade förfarandet har tillämpats, om översiktsplanen upphör att vara aktuell under detaljplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft12"&gt;I övrigt har paragrafen även följdändrats på grund av att nu- varande bestämmelse i 11 a § har fått en ny beteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Paragrafen reglerar vilka kommunen ska samråda med i arbetet med att ta fram ett program eller ett förslag till detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Ändringen innebär att det &lt;SPAN class="ft29"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;tas bort (jfr 11 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;11 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;I paragrafen, som har nytt innehåll, finns bestämmelser om att kom- munen i vissa fall ska genomföra samrådet så att det även uppfyller kraven om samråd i 6 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft14"&gt;Paragrafen har arbetats om i syfte att nå överenstämmelse med principen om att miljöbalken, vid miljöbedömningar av planer enligt PBL, endast tillämpas när detta särskilt anges i nämnda lag (jfr prop. 2003/04:116 s. 46). Vidare har syftet varit att förtydliga hur sam- råden enligt 6 kap. miljöbalken ska integreras i samrådet enligt PBL. Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande lydelse av 11 § fjärde stycket. Se även kommentaren till 3 kap. 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1 och 8.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;11 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen, som reglerar i vilka fall som kommunen ska kungöra ett förslag till detaljplan, har fått en ny beteckning på grund av den nya bestämmelsen i 11 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;11 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen, som reglerar hur kungörelse ska ske och vad den ska innehålla, har fått en ny beteckning på grund av den nya bestämmel- sen i 11 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;11 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft74"&gt;Paragrafen, som reglerar kommunens skyldighet att hålla planför- slaget och underlaget tillgängligt under samrådstiden, har fått en ny beteckning på grund av den nya bestämmelsen i 11 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen, som innehåller förfarandebestämmelser för när samrådet är klart, har följdändrats på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § har fått en ny beteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;18 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om kungörelse av planför- slag, har följdändrats på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § har fått en ny beteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om kungörelse och gransk- ning av planförslag som har ändrats väsentligt efter granskningstiden, har följdändrats på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § har fått en ny beteckning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;32 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft74"&gt;Paragrafen, som innehåller förfarandebestämmelser för när ett be- slut att anta en detaljplan har vunnit laga kraft, har följdändrats på grund av att nuvarande bestämmelse i 11 b § har fått en ny beteck- ning. Bestämmelsen har även ändrats språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft29"&gt;39 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft74"&gt;Paragrafen, som innehåller hänvisningar till bestämmelserna om planförfarandet när det gäller områdesbestämmelser, har följdänd- rats på grund av att nuvarande bestämmelser i &lt;NOBR&gt;11–11&lt;/NOBR&gt; c §§ har fått nya beteckningar. Övriga ändringar är endast redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Paragrafen, som innehåller hänvisningar till förfarandebestämmelser för översiktsplaner, har ändrats på så sätt att ett krav på granskning av planförslaget ersätter kravet på utställning. Vidare har hänvisning- en utökats till att även omfatta den nya bestämmelsen om reviderat granskningsyttrande i 3 kap. 18 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3 och 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser för när en regionplan antas, ändras eller upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft32"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att regionplaneorganet även ska se till att planen sänds till lantmäterimyndigheten när planen har fått laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft15"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om länsstyrelsens skyldigheter att under vissa omständigheter överpröva ett beslut av kommunen att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft33"&gt;andra stycket 5 &lt;/SPAN&gt;innebär att länsstyrelsen även ska över- pröva kommunens beslut om beslutet kan antas innebära att ett bygg- nadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Termen ”bygg- nadsverk” definieras som en byggnad eller annan anläggning (1 kap. 4 §). Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 10.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft15"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Paragrafen anger vilka beslut som kan överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Första stycket 2&lt;/SPAN&gt;, som har nytt innehåll, anger att kommunfullmäk- tiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplaneringen får över- klagas enligt nämnda ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ändringarna i övrigt innebär att efterföljande punkter får nya be- teckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter i vissa ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Punkt 1&lt;/SPAN&gt;, som innehåller en föreskriftsrätt för regeringen när det gäller att kommunen ska skicka beslut enligt 3 kap. 27 § om över- siktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra be- rörda, har utgått till följd av de nya bestämmelserna om en aktuell översiktsplan (jfr 3 kap. 23 och 24 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft29"&gt;1 a § (lydelse enligt prop. 2017/18:132)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa standarder vid utformning av bl.a. detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Paragrafen har ändrats så att även översiktsplaner (punkt 1), region- planer (punkt 2) och områdesbestämmelser (punkt 3) omfattas av regeringens föreskriftsrätt. Punkt 3 i övrigt och punkt 4 motsvarar första stycket i gällande lydelse av paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ändringen innebär att det bemyndigande som tidigare gällt för detaljplaner och grundkartor utökas så att regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer även får meddela föreskrifter om standarder för utformning av översiktsplaner, regionplaner och om- rådesbestämmelser. Krav på översiktsplaner finns i 3 kap., på områdes- bestämmelser i 4 kap. och på regionplaner i 7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vägledning för vad som avses med standarder för utformning kan fås i förarbeten till den gällande bestämmelsen, dvs. bl.a. arbetssätt, gränssnitt och termer (prop. 2017/18:132 s. 12). Liksom tidigare kan standarder exempelvis omfatta metadata, databasstruktur, krav på kvalitet och validitet samt hur information ska förvaltas, underhållas och distribueras. Standarder för utformning avser bl.a. tekniskt över- föringsformat av planinformation och krav på uppgifter om planen eller bestämmelserna, gränser, områden och planbestämmelser, dvs. principer för kodning. När det gäller planernas och områdesbestämmel- sernas utformning avses bl.a. kartornas informationsmängder, infor- mationsspecifikationer för dessa och utseende (manér), exempelvis färg, textsättning, kartdeklaration och kartbeteckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft15"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft33"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;träder lagen i kraft den 1 januari 2021 i fråga om 3 kap. 25 § och 5 kap. 7 § andra stycket och i övrigt den 1 januari 2020. Det innebär att bestämmelsen om när en översiktsplan är att anse som aktuell och kravet på att översiktsplanen ska vara aktuell för att det s.k. standardförfarandet ska få tillämpas när en detaljplan upprättas inte börjar gälla förrän den tidpunkt då kommunen ska ha antagit en planeringsstrategi (jfr tredje punkten).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p875 ft12"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft29"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;ska äldre bestämmelser, förutom 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;22 §, 7 kap. 9 § och 16 kap. 1 a §, fortfarande gälla för ärenden om an- tagande, ändring eller upphävande av regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 januari 2020 och för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Såväl ett ärende om detaljplan som ett ärende om översiktsplan, regionplan eller områdesbestämmelser bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;den mån planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör ären- det emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Efter att kommunens beslut i ett ärende enligt ovan har fått laga kraft ska de bestämmelser som gäller vid den tidpunkten tillämpas på sådana planer eller bestämmelser. Det innebär att kravet på att kommunen ska anta en planeringsstrategi även kommer att omfatta ärenden om översiktsplaner som med stöd av denna punkt har anta- gits enligt äldre bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;De ändringar som ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ärendet har påbörjats är dels bestämmelserna om att kommunen eller regionplaneorganet ska skicka vissa handlingar till lantmäteri- myndigheten, dels bemyndigandet i 16 kap. 1 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft32"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;ska i stället för den tid som anges i den nya bestämmelsen i 3 kap. 23 § första stycket, kommunens första plan- eringsstrategi efter de förslagna ändringarna i PBL trätt i kraft antas senast den 1 januari 2021. Bestämmelsen innebär ett krav på kom- munen att anta en planeringsstrategi senast det angivna datumet, i stället för som annars hade varit fallet senast 15 månader efter valet till fullmäktige 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft33"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;ska kravet i den nya bestämmelsen i 5 kap. 7 a § på att en detaljplan ska vara förenlig med en aktuell översikts- plan inte tillämpas förrän den 1 januari 2021. Tidpunkten som anges i bestämmelsen sammanfaller med den tidpunkt då kommunen ska ha antagit sin första planeringsstrategi (jfr tredje punkten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft32"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;ska översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 upphöra att gälla vid utgången av 2024. Det gäller även om planen har bedömts vara aktuell vid en senare tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.4, 12.1 och 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p876 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Förslaget till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser för när en regionplan eller översiktsplan antas, ändras eller upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft14"&gt;Bestämmelsen har följdändrats på grund av lantmäterimyndig- heten i stället ska få del av vissa handlingar enligt 7 kap. 9 § respek- tive 3 kap. 22 § plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;4 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Paragrafen ställer krav på att länsstyrelsen ska underrätta Natur- vårdsverket, om det i fråga om en översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft33"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, anges att länsstyrelsen även ska under- rätta Naturvårdsverket när en översiktsplan eller detaljplan, som om- fattats av ett samråd med andra länder, antas, ändras eller upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att kommunen när den har beslutat om översiktsplanens aktualitet, ska skicka beslutet till vissa aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;Paragrafen har utgått till följd av de nya bestämmelserna om en aktuell översiktsplan (jfr 3 kap. 23 och 24 §§ plan- och bygglagen [2010:900]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft15"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att Boverket efter att ha hört Lantmäteriet får meddela föreskrifter om standarder för utformning av översiktsplaner, regionplaner, detaljplaner, områdes- bestämmelser och planbeskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft9"&gt;Paragrafen som är ny, innehåller bestämmelser om att Lantmäteriet efter att ha hört Boverket får meddela föreskrifter om grundkartor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Kommittédirektiv 2017:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;En utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft12"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft9"&gt;En särskild utredare ska utreda och lämna förslag på hur översikts- planeringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;och hur dialogen mellan staten och kommunen om fysisk pla- nering i större omfattning ska kunna hanteras inom ramen för över- siktsplaneringen. Utredaren ska även utreda möjligheten att göra över- siktsplanen bindande i vissa avseenden och utreda hur redovisningen av planhandlingarna bör göras för att skapa förutsättningar för ökad förutsebarhet och en hållbar samhällsutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utredaren ska föreslå hur kommunen kan ges större möjligheter att besluta om en tillkommande eller befintlig bebyggelse behöver regleras med en detaljplan. Utredaren ska även föreslå hur angränsande lagstiftning kan utformas om kravet på detaljplan begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Utredaren ska utreda behovet av och förutsättningarna för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformer, exempelvis genom en bestämmelse i en detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utredaren ska vidare utreda behovet av och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt till detaljplaneläggning. Kommunen ska ha kvar rätten att besluta om vilka planer som ska antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Utredaren ska senast den 20 juni 2017 redovisa uppdraget om en begränsning av kravet på detaljplan. Utredaren ska senast den 15 mars 2018 redovisa uppdraget om en utvecklad översiktsplanering och upp- draget att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformer. Upp- draget ska slutredovisas senast den 15 november 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Regeringen genomför just nu den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Som ett led i detta har ett bostadspolitiskt paket med förslag på 22 åtgärder för fler bostäder presenterats. I paketet föreslås flera reformer som förutsätter ytterligare utredningsinsatser som ett led i genomförandet. Bland annat aviseras förslag om en utvecklad översikts- planering, en begränsning av detaljplanekravet och en översyn av kom- munens möjligheter att reglera upplåtelseformer. Dessa förslag behand- las i dessa direktiv. Direktiven omfattar även frågan om möjligheten till privat initiativrätt till planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Översiktsplanens funktion i plansystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Plansystemet enligt plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, kännetecknas av en långtgående decentralisering. Det är i första hand en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt lagen, vilket bl.a. innebär att det är kommunen som upp- rättar och antar förslag till översiktsplan och detaljplaner. Staten har i första hand en rådgivande funktion, men kan ingripa och upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om be- slutet strider mot någon av de s.k. ingripandegrunderna, dvs. de statliga och allmänna intressen som länsstyrelsen ska bevaka under detaljplane- processen (11 kap. 10 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utveck- lingen av den fysiska miljön, bl.a. genom att planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen är inte bindande för efterföljande beslut. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten enligt 2 kap. PBL att ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintres- sen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Den redovisning som ska finnas i översiktsplanen kan sägas ut- göra ett förhandsbesked till kommuninvånare och andra om vilka allmänna intressen som kommunen avser att prioritera i framtida mark- användningsbeslut, t.ex. beslut med anledning av en ansökan om bygg- lov eller beslut att anta en detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;Innan kommunen beslutar att anta en ny översiktsplan ska kom- munen samråda med bl.a. länsstyrelsen. Inom ramen för planprocessen ska länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande över planförslaget, där det ska framgå om förslaget strider mot någon av de s.k. ingripande- grunderna. Syftet med detta är att staten ska föra fram synpunkter så att kommunen redan i samband med översiktsplanen kan få besked om vilka delar av planen som enligt länsstyrelsens uppfattning inte bör fullföljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Av översiktsplanen ska det även framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översikts- planen med relevanta nationella och regionala mål, planer och pro- gram av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Inom ramen för översiktsplaneringen ska en miljöbedömning göras enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedöm- ningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bestämmelserna om miljöbedömning av planer och program genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljö- påverkan (det s.k. &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Om detaljplanekravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;I PBL finns krav på att kommunen i vissa fall ska pröva om ett mark- eller vattenområde är lämpligt för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning genom en detaljplan. Detalj- planekravet tar sikte på sådana fall där detaljplanen typiskt sett är den lämpligaste regleringsformen. Avgörande för frågan när detalj- plan ska användas är bl.a. omfattningen och arten av befintlig bebyg- gelse inom och i anslutning till det aktuella området, efterfrågan på mark för bebyggelse i området, förekomsten av motstridiga mark- användningsintressen inom området, allmänhetens intresse av vad som ska hända i området liksom antalet berörda sakägare och andra en- skilda intressenter, regleringsbehov för bebyggelsen, som inte har beaktats i översiktsplanen eller i områdesbestämmelser, samt ansprå- ken på kommunens medverkan vid genomförandet av bebyggelsen (prop. 1985/86:1 s. 150). Liksom inom ramen för översiktsplaner- ingen ska en miljöbedömning göras enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;miljöbalken om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Förutom kraven i &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; träffas vissa typer av detaljplaner även av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av in- verkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (det s.k. &lt;NOBR&gt;MKB-direktivet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft14"&gt;I propositionen En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) föreslogs att detaljplanekravet skulle begränsas så att det inte skulle vara obligatoriskt med detaljplan i lika många fall som enligt nu gällande bestämmelser. Däremot skulle kommunens möjligheter att ställa krav på att det ska finnas en detaljplan inte begränsas. Förslaget vann inte riksdagens stöd och ledde således inte till någon lagändring (bet. 2013/14:CU31, rskr. 2013/14: 366). Efter reger- ingens förslag i propositionen Genomförande av Seveso &lt;NOBR&gt;III-direktivet&lt;/NOBR&gt; (prop. 2014/15:60) har en mindre del av förslaget till ändrat detalj- planekrav genomförts, men med en något ändrad inriktning jämfört med den som föreslogs i prop. 2013/14:126.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Prop. 2013/14:126 innehöll inga förslag till nödvändiga följdänd- ringar i anslutande lagstiftning. Denna fråga behandlades i departe- mentspromemorian Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31). Remissbehandlingen föranledde kritik från remissinstan- serna i några avseenden, bl.a. eftersom förslagen ansågs kunna leda till minskad förutsebarhet för enskilda. Förslagen till följdändringar i anslutande lagstiftning har ännu inte lett till någon proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Om möjligheten att reglera upplåtelseformer i en detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;För många är hyresrätten det första steget in på bostadsmarknaden. Att det finns tillräckligt med hyresrätter har därmed stor betydelse för den enskildes möjligheter till studier eller att kunna ta ett jobb på en annan ort. Av olika skäl byggs det emellertid färre hyresrätter än vad det finns behov av i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Plan- och bygglagstiftningen ger i dag inte någon möjlighet för kommunen att reglera upplåtelseformen till bostäder i en detaljplan. I de fall då kommunen anser att det finns ett behov av att säkerställa att t.ex. ett flerbostadshus upplåts med hyresrätt är det vanligt att frågan regleras i t.ex. ett exploateringsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Möjligheten för enskilda att ta initiativ till planläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Det är kommunen som bestämmer var och när en detaljplan ska upprättas och även när förutsättningarna är av sådant slag att det finns anledning att inleda arbetet med en ny detaljplan. Genom nya PBL infördes en möjlighet för enskilda att begära att kommunen i ett planbesked redovisar sin avsikt att inleda en planläggning, efter förslag från Byggprocessutredningen (SOU 2008:68). Planbeskeden gör det möjligt för den som avser att vidta en åtgärd som kan för- utsätta en detaljplan att få ett formellt besked om huruvida kom- munen avser att inleda en planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt riksdagen finns det skäl att överväga möjligheten att införa en rätt till privata initiativ vid detaljplaneläggning i den svenska plan- och bygglagstiftningen (bet. 2014/15:CU10, rskr. 2014/15:180). Utgångs- punkten för övervägandena bör, enligt riksdagen, vara att utforma förslag till regler som med ett bibehållande av grunderna i det kom- munala planmonopolet ger större möjlighet för en exploatör att initiera ett planarbete eller att själv bidra till att en plan tas fram som sedan kan prövas och genomföras i vanlig ordning. Med dessa utgångspunk- ter har riksdagen tillkännagett som sin mening att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Regeringen har i skrivelsen Redogörelse för behandlingen av riks- dagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75 s. 155) redovisat sin avsikt att utreda frågan om privat initiativrätt till detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft15"&gt;Utredningsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Översiktsplaneringen behöver utvecklas för ökad förutsebarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Att staten och kommunen är överens i vissa avseenden om hur mark och vatten bör användas och hur den byggda miljön bör användas, utvecklas och bevaras, har stor betydelse för effektiviteten i hela &lt;NOBR&gt;PBL-systemet.&lt;/NOBR&gt; Byggherrar behöver tydliga besked om hur mark och vatten kan användas, t.ex. för att kunna bedöma hur bebyggelsen kan utvecklas eller för att få kännedom om sådana intressen som medför att marken kan anses vara olämplig för bebyggelse av något skäl. För att underlätta efterföljande planering är det önskvärt att dialogen mellan staten och kommunen kan ske så tidigt som möjligt, dvs. inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p515 ft9"&gt;ramen för översiktsplaneringen. De utredningsinsatser som har gjorts tidigare för att utveckla översiktsplaneringen behöver emellertid utvecklas. Även möjligheten att med bindande verkan variera kraven på bygglov i viss mån bör utredas, liksom frågan om hur översikts- planerna kan hållas aktuella i större utsträckning. Detta leder till att det finns ett behov av att se över PBL så att översiktsplanen tydligare redovisar vad som utgör en önskvärd utveckling. Behovet av att se över översiktsplaneringen utvecklas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft10"&gt;Genom tidig planering kan kommunen skapa bättre beredskap för förändringar, bl.a. när det gäller kommunala investeringar i in- frastruktur som krävs för att möjliggöra en exploatering och därmed medverka till ett snabbare genomförande när en exploatör vill genomföra ett byggprojekt. Därmed bör det också gå snabbare från idé till färdig byggnad när ett byggprojekt väl initieras. Om kommu- nen tydligt redovisar sina avsikter med ett visst område, bör dess- utom fler företag kunna bli intresserade av att delta i exploateringen, vilket i sig bör kunna bidra till ökad konkurrens inom byggsektorn. En annan effekt av en tydlig översiktsplan är att behovet av detal- jplaner bör kunna minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;Som översiktsplaneringen fungerar i dag är det vanligt förekom- mande att staten och kommunen inte i tillräcklig grad löser ut kon- flikter inom ramen för översiktsplaneringen. Även när kommunen och staten är överens om översiktsplanen har de statliga myndig- heterna ofta detaljerade synpunkter i senare planeringsskeden på hur bebyggelsen bör lokaliseras, placeras och utformas när enskilda bygg- projekt ska genomföras. Det hänger bl.a. ihop med att översiktsplanen inte ger tillräcklig vägledning om användningen av mark- och vatten- områden och hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Väsentliga ställningstaganden om vad som utgör en lämplig markanvändning skjuts därmed på framtiden. Det leder i sin tur till att översiktsplanen inte ger den förutsebarhet som behövs, bl.a. för att efterföljande planering ska kunna ske enkelt och effektivt. Där- med kan det ibland ta lång tid från idé till dess att byggprojektet är färdigställt och kan tas i anspråk. Brist på ställningstaganden i över- siktsplanen kan även leda till att byggprojekt påbörjas i områden som är olämpliga för exploatering av olika skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft74"&gt;Många byggprojekt initieras av enskilda exploatörer. Ibland sak- nar kommunen och berörda myndigheter en klar uppfattning om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;hur ett visst område bör användas, t.ex. hur bebyggelse bör lokali- seras, placeras och utformas för att den ska kunna tillåtas på den plats som exploateringen avser. Därmed är det inte ovanligt att den dialog som är tänkt att ske inom ramen för översiktsplaneringen i stället sker inom ramen för enskilda byggprojekt. Så kan t.ex. vara fallet om kommunen har en inaktuell översiktsplan som inte redovisar hur nya anspråk på ändrad markanvändning bör hanteras. I stället för att kommunen på förhand planerar för en önskvärd utveckling riskerar planeringen att bli reaktiv och fragmenterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Plangenomförandeutredningen har redovisat att den kommun- omfattande översiktsplanen ofta upplevs som alltför övergripande för att det ska vara möjligt att studera hur t.ex. en stadsdel eller en tätort ska användas och utvecklas (SOU 2013:34). Enligt utred- ningen stannar ställningstagandena i översiktsplanen därmed ofta på visionsstadiet. Det medför enligt utredningen bl.a. att det kan vara svårt för staten och kommunen att inom ramen för översiktspla- neringen nå en samsyn om hur bebyggelsen bör utformas för att till- godose de statliga och allmänna intressena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;Översiktsplanen kan ändras för en viss del av kommunen. En sådan ändring av planen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt. Inte heller sådana s.k. fördjupningar av översiktsplanen är emellertid normalt tillräckliga för att staten och kommunen ska kunna nå en samsyn i alla avseenden om vad som utgör en lämplig användning av mark och vatten. Kommunerna behö- ver ett verktyg som underlättar den efterföljande planeringen i högre grad, inte minst på tätorts- och stadsdelsnivå, där kommunen lättare kan komma överens med berörda statliga myndigheter m.fl. om den önskade markanvändningen – utan att fastna i alla de detaljfrågor som en detaljplan normalt ger upphov till. Plangenomförandeutredningen redovisade ett sådant förslag som innebar att översiktsplanen skulle kunna preciseras för vissa områden (SOU 2013:34). Utredningens för- slag var dock i vissa avseenden ofullständigt och ledde till kritik från remissinstanserna, bl.a. eftersom den tänkta planformen inte var juridiskt bindande. Förslaget behöver därför utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;Kommunens möjligheter att ändra kraven på vilka åtgärder som kräver bygglov förutsätter i dag att frågan regleras med en bestäm- melse i en detaljplan eller områdesbestämmelser. I dag är det relativt ovanligt att kommunen ändrar kraven på bygglov. Det kan leda till att kraven på bygglov inte motsvarar behoven, t.ex. på landsbygden,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;vilket i sin tur medför oönskad administration. Kommunens möjlig- heter att ändra de ordinarie kraven på bygglov behöver därmed förenklas. Det finns således anledning att överväga om det är möjligt att låta kommunen införa bindande föreskrifter i översiktsplanen som gör det möjligt att i vissa fall minska de ordinarie kraven på bygglov, t.ex. för komplementbyggnader i anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus. På motsvarande sätt kan det i vissa fall vara lämpligt att öka kraven på bygglov, t.ex. när bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Boverket har inom ramen för uppföljningen av &lt;NOBR&gt;PBL-tillämpningen&lt;/NOBR&gt; under 2015 redovisat att 49 kommuner, motsvarande 17 procent av kommunerna, har en översiktsplan som antogs under perioden &lt;NOBR&gt;1990–1999.&lt;/NOBR&gt; Antalet aktualitetsprövningar som sker av översiktspla- nerna är förhållandevis lågt, men bilden av översiktsplanernas aktua- litet är enligt Boverket oklar. Boverket menar att aktualitetspröv- ningen är problematisk som den fungerar i dag. Om översiktsplanen inte hålls aktuell, får planen en oklar status vilket kan leda till att den inte längre blir vägledande för efterföljande planering och tillstånds- prövningar. Uppgifterna om att aktualitetsprövningen av översikts- planerna inte fungerar tillfredsställande medför att det finns anledning att se över om det behövs åtgärder för att säkerställa att översikts- planerna hålls aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Detaljplanekravet bör begränsas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Den tid som går åt till detaljplaneläggning påverkar bl.a. förutsätt- ningarna för en effektiv konkurrens i byggsektorn. De ibland om- fattande processerna tar dels stora personella och ekonomiska resurser i anspråk hos exploatören, dels kan markinnehavet i sig medföra betydande kostnader under den tid som planläggningen pågår. Många mindre aktörer i byggsektorn saknar i dag förutsättningar för att genomföra projekt som förutsätter detaljplaneläggning, vilket hämmar bostadsbyggandet (jfr Utredningen om bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande, SOU 2015:105 s. 151). Genom att korta tiden från idé till byggstart kan förutsättningarna förbättras så att fler mindre och medelstora exploatörer kan ta initiativ till komplexa bygg- projekt. Fler aktörer leder till ökad konkurrens och ökad kapacitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;inom byggsektorn vilket i sin tur skapar förutsättningar för att bl.a. fler bostäder ska kunna byggas än vad som sker i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;I det bostadspolitiska paketet anges att kravet på detaljplan bör begränsas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i propo- sitionen En enklare planprocess (prop. 2013/14:126), men att pro- positionen behöver justeras med hänsyn till att delar av förslaget redan har genomförts genom propositionen Genomförandet av Seveso &lt;NOBR&gt;III-direktivet&lt;/NOBR&gt; (prop. 2014/15:60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Mot denna bakgrund behöver ett nytt förslag utarbetas som kan ligga till grund för ändrad lagstiftning, både när det gäller bestäm- melserna i PBL och de följdändringar i angränsande lagstiftning som behövs om kravet på detaljplan ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Kommunens möjlighet att styra upplåtelseformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;Planprocessutredningen har gjort bedömningen att möjligheten till reglering av upplåtelseformen i en detaljplan bör utredas närmare, bl.a. eftersom nuvarande förfaranden anses leda till administrativt merarbete och därmed onödiga kostnader (SOU 2015:109).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I det bostadspolitiska paketet anges att förutsättningarna för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformer, t.ex. genom en bestämmelse i en detaljplan, ska utredas. Även alternativa möjligheter till att reglera upplåtelseformer bör ingå i en sådan utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Möjligheten till privat initiativrätt vid planläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;Möjligheten att förutse kommunala beslut om användningen av mark och vatten har stor betydelse för om det ska vara meningsfullt för enskilda att kunna ta initiativ till detaljplaneläggning och vidta vissa åtgärder av formell natur i planprocessen. Det finns således ett nära samband mellan förutsättningarna för en privat initiativrätt och översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft9"&gt;Med anledning av riksdagens tillkännagivande om privat initia- tivrätt finns det anledning att utreda förutsättningarna för att införa en sådan rätt till detaljplaneläggning, bl.a. för att utreda behovet och nyttan med en sådan reform. Även frågan om hur kommunens an- svar bör se ut, i de fall vissa förberedande åtgärder vidtas av en en- skild inom ramen för planprocessen, behöver utredas liksom hur en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;privat initiativrätt kan komma att påverka den kommunala fysiska planeringen i stort på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft15"&gt;Uppdraget om en utvecklad översiktsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;En särskild utredare ges i uppdrag att utreda hur översiktsplaneringen kan utvecklas i syfte att öka förutsebarheten i beslut som avser hur mark och vatten ska användas, att dialogen om fysisk planering mellan staten och kommunen i större omfattning ska klaras av inom ramen för översiktsplaneringen och att genomförandet av konkreta bygg- projekt ska underlättas och kunna ske snabbare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Inriktningen bör vara att den kommunala översiktsplanen åt- minstone delvis kan göras bindande för att skapa ökad förutsägbar- het, bl.a. för att förbättra förutsättningarna för efterföljande planer- ing och en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten. I dag finns det bindande översiktsplaner i t.ex. Norge. Att planen i ökad grad görs bindande bör bl.a. innebära att för sådana områden där staten och kommunen är överens om markanvändningen bör staten normalt inte ingripa mot sådana detaljplaner som är förenliga med översiktsplanen. Systemet bör därför utformas så att staten ges möj- lighet att i högre grad säkerställa de statliga intressena redan på över- siktsplanenivån. Dagens system, där staten kan ingripa mot detalj- planer som kan medföra att en bebyggelse blir olämplig, kan även uppfattas som att det finns ett underförstått ansvar för staten att säkerställa att markanvändningen är lämplig. Inriktningen bör vara att staten har en stark och aktiv roll i översiktsplaneringen, men att staten normalt inte ska behöva lägga sig i detaljerna i bebyggelse- utvecklingen när den övergripande markanvändningen väl har lagts fast. Detta förutsätter bl.a. att redovisningen i översiktsplanen ut- vecklas. Staten bör dock även i fortsättningen kunna motsätta sig detaljplaner i sådana fall där staten agerar som sakägare m.m. Det är inte heller lämpligt att kravet på redovisning blir så omfattande att det blir omständligt för kommunen att göra en ny översiktsplan. Det gör att det även i fortsättningen kan finnas skäl att pröva vissa frågor genom en detaljplan, t.ex. i de fall kommunen önskar upphäva strand- skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Om beslutet kan antas innebära att strandskydd upphävs i strid med bestämmelserna i miljöbalken, ska staten även i fortsättningen överpröva en sådan detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;Att översiktsplanen i vissa avseenden görs bindande bör inte utesluta en annan markanvändning än den som har bestämts i över- siktsplanen. Det är sannolikt inte möjligt att inom ramen för översikts- planeringen förutse alla de önskemål och behov av förändringar i mark- användningen som kan uppstå. Eftersom processen för att ändra en översiktsplan kan vara komplex kan det vara lämpligt att systemet utformas så att det är möjligt att med begränsade administrativa in- satser även medge en annan markanvändning än den som har be- stämts i översiktsplanen. Genom detaljplaneläggning bör det således vara möjligt att medge sådan markanvändning som strider mot över- siktsplanen. Om så sker ska staten ges möjlighet att komma till tals och kunna bevaka sina intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft9"&gt;Att översiktsplanen utvecklas bör inte heller medföra väsentligt ändrade förutsättningar för planering enligt annan lagstiftning, t.ex. väglagen (1971:948) eller lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Inriktningen ska vara att utredarens förslag förbättrar möjlig- heten att i den kommunala planeringen tillgodose allmänna och stat- liga intressen respektive nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling, särskilt i de fall dessa intressen inte kommer att prövas igen på en mera detaljerad nivå i ett senare planeringsskede. Det innebär bl.a. att utredaren ska utforma sina förslag så att översiktsplanen tar hänsyn till områden av riks- intresse m.m. enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, till förekommande &lt;NOBR&gt;klimat-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; hälso- och säkerhetsaspekter samt till förekom- mande regionala och mellankommunala förhållanden av betydelse. Liksom i dag bör översiktsplaneprocessen utformas så att såväl myn- digheter som allmänheten och berörda organisationer och enskilda i övrigt ges möjlighet att påverka planens utformning i syfte att säker- ställa medinflytande och att beslutsunderlaget blir tillräckligt inför kommunens beslut att anta planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;Om översiktsplanen delvis görs bindande, kan det finnas behov av att planen kan överklagas av enskilda vars intressen påverkas av planen, bl.a. till följd av bestämmelserna i Europakonventionen. Överinstan- sernas prövning i sak bör i sådana fall begränsas på samma sätt som gäller för detaljplaner (13 kap. 17 § PBL). I Nya Zeeland finns ett system där översiktsplanen delvis kan träda i kraft i de delar som inte har överklagats. Om utredaren så finner lämpligt, bör en sådan ord- ning även kunna fungera som förebild för Sverige om översikts- planen i vissa avseenden görs bindande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Att översiktsplanen hålls aktuell är av stor betydelse för över- siktsplanens funktion. Uppgifterna om att aktualitetsprövningen inte fungerar tillfredsställande medför att det finns behov av att dels få klarhet i vilken utsträckning som översiktsplanerna kan anses vara aktuella, dels redovisa förslag på åtgärder som säkerställer att dessa planer hålls aktuella. En åtgärd som bör övervägas är om det finns skäl att införa en viss längsta giltighetstid för översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Mot denna bakgrund ska en särskild utredare se över hur över- siktsplanen kan utvecklas för att skapa ökad förutsebarhet för efter- följande planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Utredaren ska särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;utreda hur dialogen om fysisk planering mellan staten och kom- munen i större omfattning ska kunna hanteras inom ramen för översiktsplaneringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;utreda hur redovisningen av översiktsplanen bör utformas för att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling och under- lätta efterföljande planering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;utreda hur redovisningen av översiktsplanen bör utformas för att statens intressen bättre ska kunna tillgodoses och hur länsstyrel- sens uppgifter i detta avseende bör se ut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;redovisa exempel på hur översiktsplanen kan utformas för att skapa goda förutsättningar för efterföljande planering m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;utreda möjligheten att genom översiktsplanen ändra omfatt- ningen av kraven på bygglov, t.ex. för komplementbyggnader i anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus utanför områden med detaljplan respektive för bebyggelse som är särskilt värdefull från kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;utreda hur de olika momenten i miljöbedömningen enligt 6 kap. miljöbalken kan integreras i planprocessen på ett ändamålsenligt sätt som stämmer överens med kraven i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SMB-direktivet,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;analysera hur utredningens förslag förhåller sig till kraven i den s.k. Århuskonventionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;utreda vilka rättigheter och begränsningar som översiktsplanen bör och kan innebära för enskilda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;utreda hur möjligheterna till överklagande bör se ut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;utreda i vilken utsträckning som kommunernas översiktsplaner kan anses vara aktuella och föreslå åtgärder som säkerställer att dessa planer hålls aktuella,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;utreda hur kommunens arbete med översiktsplaneringen bör finansieras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;analysera hur förslagen påverkar förutsättningarna för att genom- föra förslagen från Bostadsplaneringskommittén (SOU 2015:59), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;om det finns behov och bedöms lämpligt, lämna författnings- förslag och förslag i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Om utredningsarbetet visar att det är lämpligt att göra följdändringar i PBL eller andra lagar, ska utredaren redovisa de författningsänd- ringar som behövs och skälen för dessa. Utredningen ska inte lämna förslag som omfattar bestämmelserna om riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Uppdraget om en begränsning av kravet på detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Om översiktsplanen delvis görs bindande bör kraven på att föränd- ringar i markanvändningen i vissa fall ska prövas genom detaljplan kunna minskas. Detaljplaner kommer dock att behövas även i fram- tiden, bl.a. eftersom det kan vara svårt att ta tillräcklig hänsyn till alla förekommande intressen inom översiktsplaneringen. Även behovet av att kommunens arbete med översiktsplaneringen inte ska behöva bli alltför komplext talar för att det är önskvärt att begränsa över- siktsplanens detaljeringsgrad. I många utvecklingsprojekt kan det således även i fortsättningen finnas behov av att kunna klarlägga för- utsättningarna för byggandet mer i detalj än vad som är ändamåls- enligt inom ramen för översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft9"&gt;I linje med vad som föreslogs i prop. 2013/14:126 bör inriktningen vara att lagstiftarens krav på detaljplan begränsas men att kommunen även i fortsättningen ska kunna ställa krav på att det ska finnas detaljplan i den omfattning som gäller i dag. Utgångspunkten ska vara att de lagändringar som genomfördes till följd av förslagen i prop. 2014/15:60 ska gälla även i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft14"&gt;Under remissbehandlingen av promemorian Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) framfördes synpunkter på att det är otydligt hur det föreslagna uttrycket ”samlad bebyg- gelse” ska förstås och att det därmed blir otydligt inom vilka områ- den som sådan angränsande lagstiftning, som redovisades i prome- morian och som innehåller krav som är kopplade till förekomsten av en detaljplan, kommer att vara tillämplig. Mot bakgrund av de syn- punkter som remissinstanserna framfört finns anledning att bl.a. ut- reda möjligheterna att öka förutsebarheten om var angränsande lag- stiftning kommer att vara tillämplig om kravet på detaljplan begränsas, exempelvis genom att förtydliga innebörden av uttrycket ”samlad bebyggelse”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;föreslå hur kravet på detaljplan kan begränsas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;utreda förutsättningarna för att utforma angränsade lagstiftning, som för närvarande innehåller krav som är kopplade till före- komsten av en detaljplan, på ett sätt som i högre grad tillgodoser remissinstansernas synpunkter och ökar förutsebarheten för be- rörda aktörer om var sådan lagstiftning ska vara tillämplig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;föreslå hur angränsande lagstiftning kan utformas om kravet på detaljplan begränsas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;analysera hur förslagen förhåller sig till kraven i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;MKB-direktivet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; och Århuskonventionen, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;lämna de författningsförslag och förslag i övrigt som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft15"&gt;Uppdraget om en översyn av kommunens möjlighet att styra upplåtelseformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft9"&gt;Utredaren ska utreda behovet av och förutsättningarna för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformen för bostäder genom en bestämmelse i en detaljplan. Utredaren ska i sitt arbete beakta motstående intressen, bl.a. respekten för äganderätten samt enskildas rättsförhållanden och deras behov av att kunna utforma dessa på ett lämpligt sätt. Om utredaren bedömer att det finns lämp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft10"&gt;liga alternativ som ger kommunen möjlighet att styra upplåtelse- formen på annat sätt än genom en bestämmelse i en detaljplan, bör även sådana alternativ redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Om utredningen visar att så är lämpligt, ska utredaren lämna de författningsförslag och förslag i övrigt som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft15"&gt;Uppdraget om en översyn av möjligheten till privat initiativrätt vid planläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Utredaren ska utreda behovet av och förutsättningarna för en privat initiativrätt och hur en sådan kan utformas. Om skälen för att införa en privat initiativrätt överväger, bör inriktningen vara att den som tar initiativ till planläggning själv ska kunna samråda om ett förslag till en detaljplan och få förslaget behandlat av kommunen. Kom- munen ska dock ha kvar rätten att besluta om vilka planer som ska antas. En sådan ordning finns bl.a. i Norge. Inriktningen bör vara att det är kommunen som säkerställer att det planförslag som antas tillgodoser gällande krav. Vidare bör inriktningen vara att den tänkta detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen och att den som tar initiativ till planläggning ska ha rådighet över det område som avses ingå i detaljplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Utredaren ska även bedöma risken för s.k. förgävesprojektering för bl.a. den som tar initiativ till planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;utreda förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt i svensk rätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;föreslå hur en privat initiativrätt kan utformas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;om det finns behov och bedöms lämpligt, lämna författnings- förslag och förslag i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Utredaren ska beskriva konsekvenserna av sina förslag för en hållbar samhällsutveckling från ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt per- spektiv. Beskrivningen av de miljömässiga aspekterna ska utgå från relevanta nationella miljömål och omfatta konsekvenserna för män-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft11"&gt;niskors hälsa och säkerhet respektive risken för ras, skred, över- svämning och erosion. Konsekvenserna för tillgång till grönområden samt natur- och kulturmiljövärden och gestaltningsfrågor ska be- skrivas. Konsekvenserna för annan samhällsplanering och långsiktigt hållbar transportförsörjning, t.ex. planeringen av infrastruktur enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg, ska beskrivas. Om vissa frågor enbart kommer att prövas inom ramen för översiktsplaner- ingen och inte utredas ytterligare på en mer detaljerad nivå i ett senare skede, ska konsekvenserna av detta beskrivas. Utredaren ska redovisa hur förslagen förhåller sig till bestämmelserna om skydd för enskildas egendom i 2 kap. 15 § regeringsformen. Utredaren ska även redovisa hur förslagen påverkar allmänhetens och enskildas möjlig- heter till delaktighet och insyn i den kommunala planeringen samt tillgången till rättslig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft9"&gt;I 14 kap. 2 § regeringsformen finns ett förtydligande av att prin- cipen om kommunalt självstyre gäller för all kommunal verksamhet. Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den, dvs. en proportionalitets- prövning ska göras under lagstiftningsprocessen. Om något av för- slagen i utredningen påverkar den kommunala självstyrelsen, ska utredaren särskilt redovisa dessa konsekvenser och de särskilda av- vägningar som lett till förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Konsekvensanalysen ska påbörjas i utredningens inledande skede och löpa parallellt med det övriga utredningsarbetet. En översiktlig redovisning och motivering ska göras av vilka förslag som har över- vägts men avfärdats. Vid eventuella statsfinansiella effekter ska utreda- ren föreslå finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utredaren ska inom ramen för uppdraget studera och analysera syste- men för fysisk planering på kommunal nivå i Danmark, Finland, Norge och Tyskland. Med anledning av rapporten Sweden’s Business Climate&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;opportunities for entrepreneurs through improved regulations (Världsbanken, 2014, s. 39 f.) ska utredaren även studera motsvarande system i Singapore och Nya Zeeland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Utredaren ska samråda med Boverket, Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riks- antikvarieämbetet, Statens geotekniska institut, Statens jordbruks- verk, Statens energimyndighet, Trafikverket, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Utredaren ska ta hänsyn till andra initiativ och förslag till lag- ändringar som regeringen beslutar om och som kan vara relevanta för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Utredaren ska senast den 20 juni 2017 redovisa uppdraget om en begränsning av kravet på detaljplan. Utredaren ska senast den 15 mars 2018 redovisa uppdraget om en utvecklad översiktsplanering och upp- draget att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 november 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft12"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Kommittédirektiv 2017:132&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft51"&gt;Tilläggsdirektiv till Översiktsplaneutredningen (N 2017:02)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft12"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiv om bland annat en utvecklad översiktsplanering och möjlighet att reglera upp- låtelseformer i detaljplan samt privat initiativrätt till detaljplanelägg- ning (dir. 2017:6). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget om en utvecklad översiktsplanering och möjlighet att reglera upplåtelse- former i detaljplan redovisas senast den 15 mars 2018 och slutredovis- ning ske senast den 15 november 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utredningstiden förlängs, så att uppdraget om en utvecklad över- siktsplanering och möjlighet att reglera upplåtelseformer i detaljplan i stället ska redovisas senast den 15 maj 2018. Uppdraget i övrigt ska slutredovisas senast den 31 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft12"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Förfrågan till länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft15"&gt;Förfrågan om underlag till Översiktsplaneutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Översiktsplaneutredningen har i uppdrag att utreda och lämna för- slag på hur översiktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planering och prövning. Detta omfattar bland annat att se över hur dialogen mellan stat och kommun om fysisk planering i större omfattning kan hanteras inom översiktsplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Länsstyrelserna är representerade i utredningens expertgrupp genom FORUM för hållbart samhällsbyggande. Liksom med andra berörda aktörer kommer dialog i första hand att föras genom konti- nuerliga expertmöten. Uppdraget avseende en utvecklad översikts- planering ska redovisas i mars 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Uppgifter om kommunernas översiktsplaner och er medverkan i översiktsplaneprocessen är centrala underlag för utredningen. Därför hoppas vi att ni har möjlighet att lämna följande uppgifter till oss senast den 15 juni 2017:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Länsstyrelsens granskningsyttrande över den senaste kommun- omfattande översiktsplanen för respektive kommun i länet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Länsstyrelsens senaste sammanfattande redogörelse för respek- tive kommun i länet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Uppgifter om kommunernas översiktsplaner. Noteras i bifogat exceldokument – Förteckning över kommunernas översiktsplaner. Uppgifter som framgår av kommunernas webbplatser är ifyllda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;En kortare beskrivning av hur ni arbetar med att ta tillvara och samordna statens intressen, cirka en A4. Vi är särskilt intresserade av hur ni synliggör vad som kan komma att följas upp i efterfölj- ande granskningsyttrande. Bifoga gärna arbetsordning eller mot- svarande där det framgår hur samråds- och granskningsyttranden förankras och beslutas inom er länsstyrelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="p368dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346368x1.jpg/" id="p368img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;En kortare beskrivning om hur ni arbetar med miljöbedömning- ens avgränsningssamråd i översiktsplaneprocessen, cirka en A4. Exempelvis uppgifter om hur ni lämnar era synpunkter, vilka sak- kunniga som deltar från länsstyrelsen och eventuella krav på kom- munernas underlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Översiktsplaner som ni särskilt vill lyfta fram som goda exempel. Det kan till exempel handla om arbete med fördjupningar eller tillägg, planutformning, hantering av riksintressen, uppföljning av översiktsplanen eller översiktsplanens miljöbedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft10"&gt;Ni får självklart bifoga ytterligare synpunkter vad gäller en utvecklad översiktsplanering som ni ser kan vara värdefulla för utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Kontaktperson i utredningen är Emma Franzén, telefon &lt;NOBR&gt;08-405&lt;/NOBR&gt; 84 67 eller emma.franzen@regeringskansliet.se. Väljer ni att skicka under- lagen med post är adressen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;Översiktsplaneutredningen, N 2017:02 Att: Emma Franzén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;Karlavägen 100 A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;103 33 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft12"&gt;Vänliga hälsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft12"&gt;Inger Holmqvist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;Särskild utredare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft12"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft55"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;Förteckning över kommunernas översiktsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Redovisas inte i betänkandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="p369dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346369x1.jpg/" id="p369img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft146"&gt;Lista över propositioner om översiktsplanering efter 1987&lt;SPAN class="ft183"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft15"&gt;Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft12"&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Krav på aktualitetsprövning av översiktsplanen varje mandatperiod, särskilda redovisningskrav för miljö- och riskfaktorer samt krav på breda konsekvensanalyser träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Propositionen bygger på Plan- och byggutredningens betänkande Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Miljöbedömningar av planer och program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft12"&gt;Prop. 2003/04:116&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Bestämmelserna om miljöbedömning av översiktsplanen tillkommer den 21 juli 2004. Därigenom genomförs det s.k. &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; i svensk rätt, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/ EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;Propositionen bygger på &lt;NOBR&gt;PBL-kommitténs&lt;/NOBR&gt; delbetänkande Miljö- bedömningar avseende vissa planer och program (SOU 2003:70).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Ändringar av mindre betydelse redovisas inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Ett första steg för en enklare plan- och bygglag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Prop. 2006/07:122&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Möjligheten att ändra översiktsplanen genom ett tillägg tillkommer den 1 januari 2008. Samtidigt försvinner det uttryckliga redovisnings- kravet för miljö- och riskfaktorer i bestämmelserna om översikts- planen i PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Propositionen bygger på &lt;NOBR&gt;PBL-kommitténs&lt;/NOBR&gt; slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft15"&gt;Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Prop. 2008/09:119&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Nya strandskyddsregler träder i kraft i miljöbalken &lt;NOBR&gt;2009–2010.&lt;/NOBR&gt; I och med detta tillkommer bestämmelserna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen, &lt;NOBR&gt;LIS-områden,&lt;/NOBR&gt; i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Propositionen bygger på följande förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverkets rapport Kartläggning m.m. av strandskydds- bestämmelserna (rapport 5185)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Departementspromemorian Ett förnyat strandskydd (Ds 2005:23)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Departementspromemorian Stranden – en värdefull miljö (Ds 2008:21).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft15"&gt;En enklare plan- och bygglag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Prop. 2009/10:170&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Den nya plan- och bygglagen träder i kraft den 2 maj 2011. Avseende översiktsplaneringen tillkommer bl.a. bestämmelser om nationella och regionala mål, planer och program, möjligheten att kungöra en fördjupning av översiktsplanen för granskning i sex veckor i stället för utställning, samt att länsstyrelsen på eget initiativ ska lämna en s.k. sammanfattande redogörelse till kommunerna varje mandat- period tillkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Propositionen bygger på följande förslag:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p908 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;PBL-kommitténs&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Byggprocessutredningens betänkande Bygg – helt enkelt! (SOU 2008:68)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter (SOU 2007:60).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft15"&gt;En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft12"&gt;Prop. 2012/13:178&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 3 § PBL kompletteras den 1 januari 2014 med ett nytt allmänt intresse som innebär att planläggning ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellan- kommunala och regionala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Propositionen bygger på förslagen i Boverkets rapport Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft15"&gt;Fler bostäder åt unga och studenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft12"&gt;Prop. 2013/14:59&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 5 § PBL kompletteras med att det av över- siktsplanen ska framgå hur kommunen avser att tillgodose det lång- siktiga behovet av bostäder. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I denna del bygger förslagen på Plangenomförandeutredningens betänkande En effektivare plan- och bygglovsprocess (SOU 2013:34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft15"&gt;En enklare planprocess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft12"&gt;Prop. 2013/14:126&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I propositionen behandlas förslag från Plangenomförandeutredning- ens slutbetänkande (SOU 2013:34), bl.a. om områdesplaner som ett nytt planinstrument i PBL. Regeringen menar dock att dessa förslag behöver övervägas tillsammans med förslagen från andra pågående utredningar, bl.a. Bostadsplaneringskommittén, för att kunna ligga till grund för lagstiftning (jfr a. prop. s. 53).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Fler steg för en effektivare plan- och bygglag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Prop. 2016/17:151&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft9"&gt;Bestämmelserna om planeringsbesked träder i kraft den 1 juli 2017. Propositionen bygger i denna del på Planprocessutredningens betänkande Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft12"&gt;och byggande (SOU 2015:109).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft15"&gt;Miljöbedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Prop. 2016/17:200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Förslagen i propositionen omfattar ett nytt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar och följdändringar i PBL. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Propositionen bygger på departementspromemorian Miljöbedöm- ningar (Ds 2016:25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;Nationell strategi för klimatanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Prop. 2017/18:163&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I propositionen föreslår regeringen ändringar i PBL som syftar till att förbättra beredskapen i kommunerna när det gäller klimatför- ändringarna. Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Propositionen bygger på Klimatanpassningsutredningens betänk- ande Vem har ansvaret (SOU 2017:42).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="p373dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346373x1.jpg/" id="p373img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft146"&gt;Ingripandegrunderna i detaljplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft11"&gt;I tabell 1 redovisas antal planärenden där länsstyrelserna har över- prövat respektive upphävt en detaljplan under åren &lt;NOBR&gt;2013–2017.&lt;/NOBR&gt; Där- utöver anges antalet ärenden som avgjorts av regeringen efter att kommunen har överklagat länsstyrelsens beslut att upphäva planen samt antalet antagna detaljplaner under året.&lt;SPAN class="ft106"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft11"&gt;I tabell &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; visas hur antalet överprövade och upphävda detaljplaner fördelar sig mellan de olika ingripandegrunderna. Notera att en och samma detaljplan kan avse flera ingripandegrunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Uppgifterna kommer från Boverket och bygger på data från länsstyrelsernas årliga rapporter- ing. Enligt Boverket kan det förekomma fel i det statistiska underlaget. Statistiken mellan åren varierar, bl.a. eftersom de beslut som upphävts kan ha överprövats tidigare. Statistiken över regeringsärenden bygger på en genomgång av regeringens beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="p374dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346374x1.jpg" style="width:399px;height:694px"  id="p374img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td126"&gt;&lt;P class="p917 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td201"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td201"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="p375dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346375x1.jpg/" id="p375img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p189 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p918 ft26"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td207"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td208"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td208"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p919 ft10"&gt;Sett i förhållande till antalet detaljplaner som överprövas och upp- hävs per ingripandegrund kan konstateras att ärenden som avser hälsa och säkerhet är vanligast hos länsstyrelserna. Därefter följer frågor om riksintressen, medan övriga ingripandegrupper förekommer mera sällan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="p377dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346377x1.jpg/" id="p377img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft146"&gt;Fysisk planering i Nya Zeeland, Singapore, Finland och Tyskland&lt;SPAN class="ft183"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Våra direktiv anger att vi ska analysera systemen för fysisk planering på kommunal nivå i Danmark, Finland, Norge och Tyskland, samt Singapore och Nya Zeeland. I denna bilaga kompletterar vi kapitel 5 som är avgränsat till en beskrivning av planeringssystemen i Norge och Danmark. Beskrivningarna är inte fullständiga, utan begränsade till uppgifter som är relevanta för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft51"&gt;Världsbankens rapport om fysisk planering i Nya Zeeland och Singapore&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Enligt Världsbankens rapport&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;från 2014 finns det utrymme för för- bättringar i det svenska systemet för fysisk planering. Bland annat pekar Världsbanken på att ny bebyggelse i det svenska systemet ofta förutsätter en ny eller ändrad detaljplan, snarare än att det redan från början finns en antagen plan som täcker hela kommunens yta. En följd av detta, menar Världsbanken, är att även utvecklingsprojekt av mindre omfattning kan ta flera år att genomföra. Som motsats till det svenska systemet pekar Världsbanken på systemen i Nya Zeeland och Singapore, där det finns bindande översiktsplaner som täcker en hel stad eller kommun. Detta ger en mycket snabbare och mer effektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Innehållet bygger i huvudsak på Plangenomförandeutredningens betänkande (SOU 2013:34), En granskning av Norges planeringssystem – Skandinavisk detaljplanering i ett internationellt per- spektiv, NordRegio rapport 2013:1, Bostadsplaneringskommitténs betänkande (SOU 2015:59), Fredricsson Christian &amp; Smas Lukas, The spatial planning systems in the Nordic region – Nordregio, webbplats för finska Miljöministeriet, Urban Redevelopment Autorithy webbplats, Hamilton City Council webbplats, New Zealand Planning Institute webbplats, samt dialog med Lukas Smas på Nordregio hösten 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Sweden’s Business Climate – opportunities for entrepreneurs through improved regulations, Världsbanken 2014, s. VIII och 39 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="p378dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346378x1.jpg/" id="p378img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;process enligt Världsbanken. Vi ser dock i vår genomgång av plansyste- men att resonemangen inte är heltäckande och att det därmed blir svårt att överföra slutsatserna till förutsättningarna i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;Nya Zeeland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Nya Zeeland har cirka 4,7 miljoner invånare på en landareal av cirka 270 000 kvadratkilometer (cirka 2/3 av Sveriges yta). Omkring tre mil- joner av invånarna bor på Nordön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Världsbankens rapport presenterar kortfattat plansystemet i Nya Zeeland med fokus på den översiktliga planeringen och bygglovs- givning. Den bild som redovisas är dock i vissa avseenden förenklad och de slutsatser som dras i förhållande till det svenska plansystemet är därmed inte fullödiga.&lt;SPAN class="ft91"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Bland annat framhåller Världsbanken att Nya Zeeland, jämfört med Sverige, har ett effektivt system för överklagade planbeslut. I sammanhanget är det viktigt att lyfta fram att det är förenat med en ekonomisk kostnad för den enskilde att överklaga ett planbeslut och driva processen i Nya Zeeland. För att illustrera omfattningen av en överklagandeprocess i tid redovisar vi ett exempel nedan, under rubriken &lt;SPAN class="ft32"&gt;District plan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vi kan också konstatera att Nya Zeeland 2016 införde en natio- nell strategi för stadsutveckling för att möta utvecklingsbehoven hos vissa tätorter som växer snabbt. Många av Nya Zeelands städer och tätorter utgörs i dag av stora utspridda villaområden. Den nationella strategin för stadsutveckling ska vägleda lokala myndigheter att skapa tillräcklig kapacitet i fysiska planer och utvecklingsprogram för att möta efterfrågan på bl.a. bostäder. Miljöministeriet är tillsammans med Ministeriet för ekonomi, innovation och sysselsättning ansvariga för den nationella strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;Övergripande planeringssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Nya Zeeland har två typer av planeringsdokument, regionala planer och &lt;SPAN class="ft67"&gt;district plans&lt;/SPAN&gt;. Regionala planer specificerar allmänna krav gällande exempelvis luft- och vattenkvalitet och användning av kustområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Sedan Världsbankens rapport publicerades 2014 har länsstyrelsen tagits bort från instansord- ning i Sverige när det gäller överklagade detaljplaner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="p379dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346379x1.jpg/" id="p379img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft12"&gt;District plans är detaljerade planeringsriktlinjer som visar på typ av markanvändning och utformningskrav för byggherrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;District plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;District plans är juridiskt bindande, täcker en kommuns hela an- vändbara markyta och ses kontinuerligt över. Varje district plan god- känns genom en process i vilken kommunfullmäktige håller öppna samrådsmöten för att inhämta synpunkter och förslag. När med- borgarnas synpunkter har processats träder planen i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Nya Zeelands process för att ta fram en district plan specificerar sex kategorier för utbyggnadsprojekt, från tillåtet till förbjudet med mellanliggande kategorier, vilka kräver olika nivåer av kommunal översyn beroende på detaljerna i projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;En district plan kan överklagas. Ett överklagande bekostas av den klagande. Planen kan dock antas och gälla i de delar som inte berörs av överklaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Som ett exempel kan nämnas Hamilton, Nya Zeelands största inlandsstad och fjärde största stad, med cirka 160 000 invånare. Kom- munens översyn av sin district plan inleddes 2009. Samråd om förslag och synpunkter kring förslaget hölls 2013 och 2014. Beslut om förslag till district plan togs i juli 2014 och i slutet av augusti 2014 hade 45 över- klaganden lämnats in till miljödomstolen. I slutet av september 2016 började delar av planen gälla, genom beslut av kommunfullmäktige. Planen i sin helhet trädde i kraft i oktober 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;Dispens – resource consent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Ett projekt som inte är förenligt med den tillåtna kategorin i district plan kräver ett &lt;SPAN class="ft67"&gt;Resource consent&lt;/SPAN&gt;. Det innebär ett officiellt godkän- nande för att verifiera att det föreslagna byggprojektet är i linje med kraven om resursanvändning som specificeras i &lt;SPAN class="ft67"&gt;Resource Manage- ment Act&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;och bekräftas i district plan. En projektör som ansöker om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Nya Zeelands resurshushållnings- och planeringslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;ett resource consent måste tillhandahålla en bedömning av miljö- effekter och ett skriftligt godkännande från de berörda parterna. Mer komplexa projekt kräver också offentliga utfrågningar. Enklare projekt kan behandlas utan offentlig inblandning förutom kungörelse till de direkt berörda parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Kommunerna har bestämda tidsgränser för beslut, 20 arbetsdagar för enkla prövningar och 4 månader för mer komplicerade bygg- projekt som involverar offentliga utfrågningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;Singapore&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft12"&gt;Singapore har en befolkning på cirka 5,8 miljoner och består av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;öar, inklusive huvudön. Ytan är cirka 720 kvadratkilometer, vilket motsvarar ungefär halva Ölands storlek. Landytan har genom mark- utfyllnad ökat med cirka 23 procent sedan mitten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1960-talet,&lt;/NOBR&gt; och är planerat att växa ytterligare 100 kvadratkilometer till 2030. Ungefär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;procent av landets landområden består av skog och naturreservat. Världsbankens rapport presenterar kortfattat plansystemen i Singapore. De slutsatser som dras i förhållande till det svenska plan- systemet utesluter dock många viktiga parametrar, bl.a. geografiska förutsättningar. Vi kan dock konstatera att även Singapores plan- system består av en strategisk plannivå, en mer detaljerad och där-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;efter bygglov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Concept plan och Master plan – översiktsplan och detaljplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Singapore använder två dokument för planering, &lt;SPAN class="ft32"&gt;concept plan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;master plan&lt;/SPAN&gt;. Concept plan är ett strategiskt dokument för stads- utveckling som har ett framåtblickande perspektiv. Planen delar strate- giskt in mark- och vattenresurser på grundval av nuvarande behov samt utifrån förväntad demografisk och ekonomisk utveckling. Den senaste concept plan för Singapore antogs 2001. I formen liknar det en svensk översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Utifrån concept plans strategiska riktlinjer tas en master plan fram. Master plan är mer genomförandeinriktad och detaljerad, och används i vardaglig plan- och bygghandläggning. Concept plan utvär- deras vart tionde år och master plan uppdateras utifrån ändringar i con- cept plan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;Master plan för Singapore med stadsdelsindelning är digitaliserad. Utformningen och innehållet i en master plan motsvarar detaljplane- nivån i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Utvärdering av projekt innan godkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;För genomförandet av concept plan och master plan, säljs statlig mark genom det statliga programmet för markförsäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Innan godkännande av projekt utvärderas och utvecklas de av ansvarig statlig myndighet för att säkerställa att de överensstämmer med planeringsstrategier och riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;Genomförandetiden regleras av olika faktorer som efterfrågan, rådande marknadsförhållanden och platsspecifika förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Bygglovshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Singapores bygglovsprocess är digital, och myndigheterna har fasta tidsgränser att hålla sig till. Man använder sig också av en profes- sionell tredje part med officiell certifiering och tillstånd att granska planer och ritningar. I de fall där projektförslag lämnas in av en certi- fierad person godkänns byggnadsplaner direkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;Finland har knappt 5,5 miljoner invånare på en yta som motsvarar tre fjärdedelar av Sveriges yta. Huvudstaden Helsingfors är landets största stad med cirka 600 000 invånare. I huvudstadsregionen med Helsingfors och tre förortskommuner bor drygt 1 miljon invånare. Inom Finland utgör Åland ett demilitariserat och självstyrande land- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;Plansystemet regleras i markanvändnings- och bygglagen. I Finland utgörs plansystemet av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="p382dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346382x1.jpg/" id="p382img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;riksomfattande mål för områdesanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landskapsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;generalplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;detaljplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft10"&gt;Miljöministeriet har börjat bereda en fullständig revidering av mark- användnings- och bygglagen. Den reviderade lagstiftningen planeras vara klar i början av &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Därtill pågår införande av folkvalda regionala organ.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Program och riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Bindande planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p431 ft186"&gt;Nationell nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td211"&gt;&lt;P class="p36 ft154"&gt;Riksomfattande mål för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td211"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;områdesanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td211"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr45 td210"&gt;&lt;P class="p431 ft186"&gt;Regional nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td211"&gt;&lt;P class="p52 ft154"&gt;Landskapsöversikt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td212"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr45 td211"&gt;&lt;P class="p928 ft152"&gt;Landskapsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td211"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;landskapsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td212"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p27 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p929 ft154"&gt;Generalplan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Kommunal nivå &lt;/SPAN&gt;Strategisk generalplan&lt;SPAN style="padding-left:89px;"&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;byggnadsordning och &lt;/SPAN&gt;detaljplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft15"&gt;Nationella mål för områdesanvändningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft9"&gt;De riksomfattande målen för områdesanvändning utgör en utgångs- punkt som regleras i markanvändnings- och bygglagen. Miljömini- steriet svarar för beredningen och statsrådet beslutar om målen, men de konkretiseras i första hand via planläggningen. Målens viktigaste uppgift är att säkerställa att angelägenheter av riksintresse beaktas vid områdesplaneringen och i de statliga myndigheternas verksam- het. Målen gäller till dess att de ändras. Miljöministeriet bedömer målens aktualitet och ser till att nödvändiga ändringar beslutas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;De riksomfattande målen för områdesanvändning ska beaktas och genomförandet ska främjas i de statliga myndigheternas verksamhet, i planläggning på landskapsnivå och i den kommunala planläggningen i general- och detaljplaner. &lt;NOBR&gt;Närings-,&lt;/NOBR&gt; trafik- och miljöcentralerna (NTM- centraler) kontrollerar kommunernas planläggning och ger råd i frågor som gäller planering av markanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Landskapsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Finland har 18 landskap på fastlandet samt Åland. Landskapsförbun- den ska bevaka landskapens intressen. De regionala dokumenten som rör den fysiska planeringen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landskapsöversikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landskapsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;landskapsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Landskapsöversikten är en strategi eller strategisk plan, där den övergripande långsiktiga utvecklingen för landskapet beskrivs. Land- skapsöversikten har inga rättsverkningar och inte några särskilda krav på innehåll. Landskapsöversikten ska utarbetas eller ses över regel- bundet, vilket i allmänhet är en gång per fullmäktigeperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Landskapsplanen är en övergripande plan för användning av om- råden i ett landskap. Planeringen på landskapsnivå är inriktad på områden där det råder ett starkt tryck på att ändra region- och sam- hällsstrukturen. Det kan gälla områden med tillväxt som har behov av utvidgning eller områden som är stagnerande och behöver an- passas på samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Landskapsprogram är program på medellång sikt som styr och sam- ordnar regionalt utvecklingsarbete. I landskapsprogrammet presente- ras utvecklingsmål, prioriterade projekt och åtgärder samt en plan för finansiering av programmet. Landskapsprogrammet ska vara ett para- plyprogram för utvecklingsfrågor i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="p384dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346384x1.jpg/" id="p384img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Kommunens generalplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft10"&gt;Kommunen ska se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell i den mån det är nödvändigt. Generalplanen styr utarbetandet av detaljplanerna och kraven på generalplanens innehåll anges i mark- användnings- och bygglagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;I generalplanen anges övergripande riktlinjer för hur kommunen ska utvecklas och planområdet användas, exempelvis var bostads- områden, arbetsplatser och trafikleder ska placeras. En delgeneral- plan kan utarbetas för exempelvis strandområden, och den kan vara mer detaljerad än generalplanen. Det finns således olika typer av generalplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;strategisk generalplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;översiktlig generalplan med områdesreserveringar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;detaljerad generalplan med områdesreserveringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;detaljerad generalplan med områdesreserveringar som direkt styr byggandet och annan markanvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft10"&gt;I praktiken är generalplanerna ofta kombinationer av de nämnda typerna. Planen kan utarbetas med rättsverkningar eller som en general- plan utan rättsverkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Generalplanen godkänns av kommunfullmäktige. Det är också möj- ligt för två eller flera kommuner att utarbeta en gemensam generalplan, men det måste godkännas av ett gemensamt kommunalt organ. En generalplan med rättsverkningar som är gemensam för flera kommu- ner fastställs av miljöministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Överklagande av generalplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Kommuninvånare eller registrerade lokala och regionala samman- slutningar får överklaga fullmäktiges beslut hos förvaltningsdom- stolen och besvär över en gemensam generalplan för flera kommuner hos Miljöministeriet. Om ingen överklagat, får planen laga kraft när besvärstiden har gått ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;En översiktlig generalplan med områdesreserveringar utarbetas som en noggrannare plan än en strategisk generalplan och i den avgörs principerna för användningen av olika områden inom kommunen. För områden som kräver en detaljplan kan en detaljerad generalplan behöva utarbetas som grund för detaljplaneläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Byggnadsordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Varje kommun i Finland har en byggnadsordning som gäller hela kommunens område. En byggnadsordning kan också utarbetas för ett visst delområde. Föreskrifterna i byggnadsordningen åsidosätter inte bestämmelserna i en generalplan med rättsverkningar, men kan mycket väl komplettera generalplanläggningen. Föreskrifterna i bygg- nadsordningen tillämpas heller inte om något annat bestäms, i en detalj- plan eller i Finlands byggbestämmelsesamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Föreskrifterna i byggnadsordningen kan gälla byggplatser, byggna- ders storlek och placering, anpassning av byggnader till miljön, bygg- sättet, planteringar, inhägnader och andra konstruktioner, vården av den byggda miljön, ordnandet av vatten och avlopp, att ange områden i behov av planering samt andra lokala byggomständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft15"&gt;Detaljplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Detaljplanen utgör den mest detaljerade plannivån. Med den styrs markanvändningen och byggandet på det sätt som krävs med tanke på lokala förhållanden, stads- och landskapsbilden, god byggnadssed och andra gemensamma mål. En detaljplan ska utarbetas och hållas aktuell utifrån vad som krävs kopplat till kommunens utveckling eller behovet av att styra markanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;De riksomfattande målen för områdesanvändning styr även detalj- planeläggningen. I fråga om detaljplaner är situationen dock ofta den att de viktigaste principiella lösningarna för kommunen och även de viktigaste lösningarna med tanke på att uppnå målen redan ingår i generalplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Bygglov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;I markanvändnings- och bygglagen anges de allmänna villkoren och de tekniska kraven för byggande. Lagen innehåller också bestämmel- ser om tillståndsförfarandet och myndighetstillsynen. Mer detal- jerade bestämmelser om byggande finns samlade i Finlands bygg- bestämmelsesamling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft74"&gt;Enligt markanvändnings- och bygglagen får en byggnad inte upp- föras i strid med detaljplan. Stora detaljhandelsenheter får exempel- vis inte heller placeras utanför ett område som i landskaps- eller generalplanen är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft28"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Det tyska planeringssystemet reformerades och förenklades i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genom ändringar i den federala lagstiftningen som reglerar planeringsprocessen. Ett viktigt element i reformen var § 34 som innebär att redan bebyggda områden kan förtätas utan att en ny detaljplan behöver tas fram. De teman som för närvarande diskuteras på kommunal nivå är främst suburbanisering, krympande regioner, &lt;NOBR&gt;offentliga–privata&lt;/NOBR&gt; kontrakt samt klimatfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft14"&gt;Medan suburbanisering främst diskuteras i storstadsregioner och krympande regioner i östra Tyskland så blir &lt;NOBR&gt;offentliga–privata&lt;/NOBR&gt; kon- trakt allt vanligare i hela Tyskland som ett svar på krympande offent- liga investeringar. I samband med krympande investeringar sker även ökande privatiseringar av kommunala bostadsbestånd. Tysklands del- stater ger olika ramar för den fysiska planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;Planering på delstatsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;Tyskland är till ytan något större än Finland och har cirka 83 mil- joner invånare. Landet är en förbundsstat med en federal nivå och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;delstater.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Plan- och bygglagstiftningen regleras i den federala Baugesetz-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft9"&gt;buch. Delstaterna har dock en omfattande autonomi, däribland inom planering. Förbundsstaten lägger fast de principiella ramarna för den rumsliga planeringen samt övergripande mål, men därefter är det upp till varje delstat att stifta egna lagar för planeringen. Det innebär att delstaterna i huvudsak är de territoriella planeringsenheterna. Förutom dessa aktörer har 114 planeringsregioner samt drygt 11 000 kommu- ner en aktiv roll inom planeringen. Ansvar och roller skiljer sig där- med en hel del åt mellan Sverige och Tyskland vilket gör det svårt att genom tillämpningen finna goda överförbara planinstrument.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="p387dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346387x1.jpg/" id="p387img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft15"&gt;Ramverk för fysisk planering på federal nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;På federal nivå finns ett ramverk för fysisk planering. Det innehåller riktlinjer för hur planeringen bör utvecklas i en nära framtid. Här analyseras utvecklingsområden och trender. Det är en informations- källa för de olika sektorsministerierna och den rättsliga basen för del- staternas planering. Delstaterna tar fram en utvecklingsplan, där mål och principer och andra krav inom federalstaterna summeras.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td213"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Program och riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Bindande planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p431 ft186"&gt;Nationell nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td122"&gt;&lt;P class="p31 ft152"&gt;Ramverk för fysisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td122"&gt;&lt;P class="p428 ft154"&gt;planering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td209"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft186"&gt;Regional nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft154"&gt;Delstaternas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td214"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;Fysiska delplaner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td214"&gt;&lt;P class="p426 ft129"&gt;regionplaner, regionala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td215"&gt;&lt;P class="p27 ft188"&gt;utvecklingsplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td122"&gt;&lt;P class="p428 ft154"&gt;översiktsplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td215"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr45 td216"&gt;&lt;P class="p431 ft186"&gt;Kommunal nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p426 ft128"&gt;Översiktsplan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td217"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td122"&gt;&lt;P class="p428 ft128"&gt;byggnadsplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td216"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td217"&gt;&lt;P class="p27 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td217"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Varierad regional fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Den rumsliga planeringen varierar i de olika delstaterna och planer framställs på olika sätt och på olika administrativa nivåer. Berlin, Hamburg och Bremen är ytterligare specialfall eftersom de är både delstater och kommuner, s.k. stadsstater. Gemensamt för delstaternas olika planer är att de innehåller målbilder och fysiska delplaner. Dessa planer är bindande såtillvida att kommuner måste förhålla sig till dessa men planframställandet präglas också av den s.k. genomströmnings- principen. Den innebär att exempelvis regionplanerna måste fram- ställas med underlag och deltagande från lägre nivåer. Den fysiska planering som privata aktörer har att förhålla sig till sker dock på kommunal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Kommunal översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Tysklands kommuner är till ytan relativt små i jämförelse med Sveriges. Tyska kommuner har likt Sverige ett planmonopol, med undantaget att det finns överordnade bindande planer att förhålla sig till. En översiktsplan upprättas normalt för hela kommunens yta och anger grunddragen för markanvändningen vad avser bostäder, infrastruk- tur, grönområden, m.m. Planens tidshorisont är cirka &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år. Planen ska fastställas av en förvaltningsmyndighet på delstatsnivå. I planen ska regleras områden för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;bebyggelse med speciell påverkan på miljön eller som kräver speciell konstruktion med hänsyn till naturförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;bebyggelse på mark som innehåller föroreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;mineralutvinning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft11"&gt;Planen kan exempelvis reglera olika typer av exploateringsområden, principer för exploateringsgrad, områden för infrastruktur och grön- områden, m.m. samt privata och allmänna anläggningar som exempel- vis skolor, kyrkor, sporthallar etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Byggnadsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;Detaljplanering sker i form av byggnadsplaner. Vid planering är i princip översiktsplanen bindande. Vid upprättande av en byggnads- plan som strider mot den översiktliga planen kan dock översikts- planen ändras i samma planförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;En byggnadsplan utgör en utveckling av den översiktliga plane- ringen och ska upprättas när det behövs för utveckling och sam- ordning av stadsbyggandet. Det är inte alltid nödvändigt att upprätta en plan, även om det rör sig om relativt stora projekt. En sådan situation är inom redan bebyggda områden som saknar plan. Där kan ny bebyggelse få uppföras under förutsättning att bebyggelsens karak- tär och användning m.m. anpassas till omgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft15"&gt;Byggtillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft9"&gt;Byggtillstånd krävs för nybyggnad, ombyggnad och förändring av byggnaders användning. I många delstater kräver dock uppförande av en- och tvåbostadshus inom byggnadsplan enbart anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft74"&gt;Fråga om byggtillstånd prövas av en särskild myndighet. Pröv- ningen skiljer sig åt beroende på om det finns en byggnadsplan och hur denna är klassificerad eller om det saknas en sådan plan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Förutsättningar för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft8"&gt;en bindande översiktsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft11"&gt;Som en del av redovisningen av de förutsättningar som har betydelse för om översiktsplanen kan och bör göras bindande har vi i av- snitt 7.3.2 sammanfattat olika svårigheter för att åstadkomma en bindande översiktsplan. I denna bilaga utvecklar vi våra överväganden och de rättsliga förutsättningarna i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Det är svårt att i översiktsplanen säkerställa att marken är lämplig för ett visst ändamål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft14"&gt;Det finns begränsningar i hur långt prövningen av lämplighet kan drivas inom ramen för översiktsplanen, om inte de underlag som krävs för prövningen ska bli orimligt omfattande. Enligt vår uppfatt- ning är detta en viktig utgångspunkt för en eventuell reform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Bakgrunden är att mark, vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked, endast får tas i anspråk för att bebyggas om mar- ken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet (2 kap. 4 § PBL). Bestämmelsen innebär ett grundläggande krav på lämplighetsprövning av mark som ska användas för bebyggelse. Bebyggelse och byggnads- verk ska vidare lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet, &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; berg- och vatten- förhållandena, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, av- lopp och avfallshantering, samt risken för olyckor, översvämning och erosion (2 kap. 5 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Ibland krävs ett omfattande utredningsarbete för att avgöra om marken är lämplig för bebyggelse. Exempelvis kan det behövas &lt;SPAN class="ft33"&gt;geo- tekniska undersökningar &lt;/SPAN&gt;för att utreda om marken kan stå emot den belastning som ny bebyggelse utgör, &lt;SPAN class="ft33"&gt;riskanalyser &lt;/SPAN&gt;för att säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft14"&gt;att nya byggnader placeras på ett lämpligt sätt i förhållande till trans- porter med farligt gods och liknande risker, &lt;SPAN class="ft52"&gt;trafikflödesanalyser &lt;/SPAN&gt;för att säkerställa en lämplig trafiklösning eller &lt;SPAN class="ft52"&gt;översvämningskarteringar &lt;/SPAN&gt;för att bedöma om den nya bebyggelsen riskerar att översvämmas. Sådana undersökningar medför ofta ett omfattande utredningsarbete under detaljplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Den färdiga detaljplanen innebär att marken prövats lämplig för det ändamål som har bestämts i planen. Planen kan sägas utgöra en garanti för att marken kan användas för det avsedda ändamålet, på så vis att bygglov inte får vägras för en åtgärd som förenlig med planen. Detta medför att det är färre allmänna intressen som behöver prövas vid en ansökan om bygglov inom ett område med detaljplan, än vad som gäller i ett område som saknar detaljplan (9 kap. 30 § första stycket 4 jämfört med 9 kap. 31 § 3 PBL). Detaljplanen har alltså den fördelen att vissa frågor inte får prövas igen inom ramen för bygglovet (jfr 13 kap. 2 § första stycket 8 PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;Detaljplanens ”avskärande funktion” leder till frågan om vilken funktion som en bindande översiktsplan skulle få. Skulle kommu- nens beslut att i översiktsplanen peka ut att ett visst område ska användas för att bygga bostäder vara definitivt, i den bemärkelsen att kommunen senare inte skulle kunna neka bostäder i området, även om det därefter framkommer någon omständighet som visar att mar- ken är olämplig för detta ändamål? För att kommunen skulle kunna garantera att området verkligen var lämpligt för det tänkta ändamålet, skulle kraven på utredning behöva vara omfattande. En sådan ord- ning skulle enligt vår uppfattning leda till att kraven på underlag och utredning skulle bli olämpligt stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;I dag bärs kostnaderna för utredningsarbetet vanligtvis av bygg- herren eller fastighetsägaren inom ramen för detaljplanearbetet. Detta regleras antingen direkt genom ett plankostnadsavtal eller indirekt genom att kommunen tar ut en planavgift i samband med prövningen av en ansökan om bygglov. Frågan är vem som ska stå för kostnaderna om dessa skulle uppstå redan i samband med översiktsplaneringen. Fördelen med den nuvarande ordningen är att kostnaderna normalt uppstår först när en byggherre visat intresse för att genomföra och bära kostnaderna för exploateringen. Dessa kostnader skulle sanno- likt behöva bäras av kommunen, om frågorna skulle prövas redan i översiktsplanen. Vi ser även en risk för att utredningsarbetet kanske aldrig skulle komma till användning, om utredningsarbetet skulle ske&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="p393dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346393x1.jpg/" id="p393img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;redan under översiktsplaneprocessen. Anledningen är att kommunen inte kan vara säker på att fastighetsägaren önskar genomföra den utveckling som anges i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft33"&gt;Det är inte ändamålsenligt att i översiktsplanen slutligt pröva vissa utpekade allmänna intressen enligt 2 kap. PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Det är naturligtvis möjligt att föreställa sig en ordning där endast vissa frågor skulle prövas i översiktsplanen med bindande verkan. Andra frågor av mer detaljerad natur skulle i stället prövas först senare. Detaljplanen fungerar ju i princip på samma sätt, där vissa frågor fortfarande återstår att pröva i bygglovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi menar att det är svårt att med bindande verkan pröva de all- männa intressena i översiktsplanen. I praktiken är det bara bestäm- melserna i 2 kap. 3 och 7 §§ – dvs. vissa övergripande strukturfrågor och att det ska finnas vissa nyttigheter som gator, parker och torg inom sammanhållen bebyggelse – som det är ändamålsenligt att slutligt pröva på översiktsplanenivån, och det med viss tvekan. Om övriga all- männa intressen skulle prövas redan i översiktsplanen, skulle det krävas ett omfattande underlag. Fördelarna med en sådan ordning skulle inte väga upp nackdelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;2. Den miljöbedömning som ska ske enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;MKB- och &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; ställer stora krav på underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Såväl &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;SPAN class="ft113"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt; &lt;/SPAN&gt;som &lt;NOBR&gt;MKB-direktivet&lt;SPAN class="ft113"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt; &lt;/SPAN&gt;innehåller krav på att en miljöbedömning ska ske av vissa planer och program respektive vissa verksamheter och åtgärder. Kraven i direktiven påverkar vilket under- lag som behöver tas fram för att översiktsplanens miljöpåverkan, som genomförandet av planen kan antas medföra, ska kunna bedömas. Direktiven har huvudsakligen genomförts genom bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (2017:966).&lt;SPAN class="ft113"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, senast ändrat genom Europa-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft189"&gt;parlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direk- tiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Se även avsnitt 8.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="p394dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346394x1.jpg/" id="p394img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft9"&gt;En översiktsplan som med bindande verkan anger förutsättningarna för åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, kom- mer att leda till ökade krav på underlag för miljöbedömningen. Orsaken är att miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad kan anpassas till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder (6 kap. 12 § miljöbalken). I dag kan kom- munen alltså begränsa redovisningen i miljökonsekvensbeskrivningen, med hänvisning till att vissa frågor bättre kan bedömas i ett senare skede, t.ex. vid en efterföljande detaljplaneläggning. Med en bindande översiktsplan kommer däremot kravet på redovisning alltså att öka väsentligt, om kraven i SMB- och &lt;NOBR&gt;MKB-direktiven&lt;/NOBR&gt; ska vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;Av &lt;NOBR&gt;SMB-direktivet&lt;/NOBR&gt; följer att den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma ska redovisas. Kraven på vilka konsekvenser som ska redovisas är omfattande.&lt;SPAN class="ft91"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Kraven på redovisning i MKB- direktivet är än mer omfattande (jfr bilaga IV i det s.k. ändrings- direktivet) och ger inte heller någon möjlighet att skjuta upp redo- visningen till en senare del av processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft14"&gt;Att göra en miljöbedömning för en kommuntäckande översikts- plan är en omfattande uppgift. Om översiktsplanen med bindande verkan skulle kunna ange att viss mark är lämplig för olika typer av miljöstörande verksamhet, skulle kraven i &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; göra att miljö- bedömningen blir så omfattande att arbetet sannolikt blir ogörligt. Det beror bl.a. på att det ofta är förenat med betydande kostnader att ta fram det omfattande underlag som krävs för miljöbedöm- ningen av en miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Om översiktsplanen ska ges bindande verkan i någon del, bör systemet utformas så att inte hela den miljöbedömning som krävs enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; måste göras under arbetet med översiktsplanen. Ett system med en bindande översiktsplan bör i stället utformas så att miljökonsekvenserna liksom i dag kan bedömas stegvis, så att detal- jerna behöver beskrivas först inom ramen för den efterföljande pla-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Kraven omfattar aspekter såsom biologisk mångfald, befolkning, folkhälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, kulturarv, inbegripet arkitektoniskt och arkeologiskt arv, landskap samt det inbördes förhållandet mellan dessa faktorer (direk- tivets bilaga I (f)). Den betydande påverkan som ska beskrivas bör enligt direktivet inbegripa sekundära, kumulativa, samverkande, permanenta och tillfälliga, positiva och negativa effekter på kort, medellång och lång sikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;neringen eller prövningen. Annars finns risk för att arbetet med miljö- bedömningen blir så omfattande att det i praktiken blir omöjligt för kommunerna att fullgöra sina skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;I översiktsplanen prövas i praktiken enbart förekommande allmänna intressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft11"&gt;När frågor enligt PBL prövas ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (2 kap. 1 § PBL). I praktiken prövas emellertid endast allmänna intressen i en översiktsplan. Därför kommer det att vara svårt att i översiktsplanen slutligt pröva frågor som måste vägas mot förekommande enskilda intressen. Sådana frågor är exempelvis bestämmelsen att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och &lt;SPAN class="ft67"&gt;behov &lt;/SPAN&gt;(jfr 2 kap. 2 § PBL). Ett bindande ställ- ningstagande i översiktsplanen riskerar därmed att hamna i konflikt med proportionalitetsprincipen, som innebär att åtgärder inte gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Med andra ord ska det finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. Följaktligen ska ett svagt allmänt intresse inte per automatik ha före- träde om det enskilda intresset är starkt. Principen har stöd i bl.a. Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft11"&gt;Vi håller för uteslutet att kommunen inom ramen för översikts- planeprocessen skulle kunna kartlägga och bedöma alla förekom- mande enskilda intressen. Orsaken är att varken planprocessen eller kravet på redovisning i översiktsplanen ger kommunen tillräckliga förutsättningar för att fullt ut kunna kartlägga och bedöma alla enskilda intressen. I dag kan det förekomma att kommunen i över- siktsplanen anger att en viss fastighet ska användas på ett visst sätt, som inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till de enskilda intressen som berörs. Detta innebär att kommunen vid en senare prövning i ett enskilt detaljplane- eller bygglovsärende kan komma till en annan slutsats om vad som utgör en lämplig användning av fastigheten med hänsyn till beskaffenhet, läge och förekommande behov enligt 2 kap. 2 § PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Vårt påstående att det i praktiken endast är allmänna intressen som prövas i översiktsplanen bör inte vara kontroversiellt. Enligt för- arbetena till ÄPBL är översiktsplanens uppgift nämligen att ge en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft14"&gt;samlad information om hur kommunfullmäktige anser att bestäm- melserna i 2 kap. om allmänna intressen i princip bör tillgodoses inom kommunen (prop. 1985/86:1 s. 123). Några förväntningar på att kommunen även ska ta hänsyn till förekommande enskilda intres- sen i översiktsplanen fanns inte när ÄPBL tillkom (a. prop. s. 96). Däremot kan vårt påstående ifrågasättas utifrån hur PBL numera är formulerad, eftersom hänsyn även ska tas till enskilda intressen vid prövning av frågor enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;En hypotes för hur kravet i 2 kap. 1 § ska förstås kan naturligtvis vara att bestämmelsen inte alls är tillämplig vid översiktsplanering. Uttrycket ”vid prövningen av frågor enligt denna lag” skulle med detta synsätt inte omfatta översiktsplaneringen, och därmed skulle inte heller kravet på att hänsyn ska tas till såväl allmänna som en- skilda intressen gälla översiktsplanen. Vi har emellertid inte funnit något stöd för hypotesen att bestämmelsen i 2 kap. 1 § PBL inte skulle vara tillämplig när det gäller den prövning som sker i över- siktsplaneprocessen mellan olika intressen. Vid en bokstavlig tolk- ning av PBL får lagen förstås som att hänsyn även ska tas till enskilda intressen i översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft10"&gt;Sammanfattningsvis menar vi att det inte vore ändamålsenligt eller ens möjligt för kommunen att slutgiltigt pröva alla förekom- mande enskilda intressen i en bindande översiktsplan. Följden skulle kunna bli att kommunens uppfattning om vad som utgör en lämplig användning av mark och vatten läggs fast utan att tillräcklig hänsyn tagits till motstående intressen, i strid med proportionalitetsprin- cipen och Europakonventionen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;En tänkbar möjlighet för att kunna hantera kravet på proportio- nalitet med en bindande översiktsplan, skulle kunna vara att införa en dispensmöjlighet. Exempelvis skulle ett starkt enskilt intresse då kunna innebära en rätt att avvika från den användning som bedömts vara lämplig i översiktsplanen. Vi ställer oss dock frågande till om det är någon egentlig skillnad mellan en vägledande översiktsplan – där den slutliga prövningen görs i ett detaljplane- eller bygglovsärende – och en bindande översiktsplan med rätt till avvikelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p946 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Det behövs nya former för att säkerställa statens intressen om översiktsplanen görs bindande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;Om översiktsplanen görs bindande för efterföljande beslut, aktuali- seras även frågan om hur statens inflytande ska se ut. Det kan i sin tur leda till att ansvaret för planeringen blir mindre tydligt än vad det är i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;PBL utgår från att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt lagen, det s.k. kommunala planmonopolet (1 kap. 2 § PBL). Rätten att anta planer är dock inte absolut. Exempelvis kan länsstyrelsen upphäva en detaljplan, om planen kan antas strida mot någon av ingripandegrunderna (11 kap. &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; §§ PBL). Regeringen kan i vissa fall även förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan genom ett s.k. planföreläggande (11 kap. &lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; §§ PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Staten har ingen möjlighet att ändra en översiktsplan, utan statens inflytande i översiktsplaneringen ligger dels i att olika statliga intres- sen ska beaktas under processen, dels att planen gäller tillsammans med länsstyrelsens granskningsyttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;Om översiktsplanen ska ges bindande verkan, behöver det stat- liga inflytandet i översiktsplaneringen se annorlunda ut än vad det gör i dag. Vi menar att det är svårt att åstadkomma en ordning med en bindande översiktsplan som ska läsas tillsammans med ett gransk- ningsyttrande från länsstyrelsen. Som vi redogjort för i avsnitt 4.3 finns det ofta brister i granskningsyttrandena när det gäller tydlig- heten kring statens intressen. Ska planen ges bindande verkan får det inte råda någon tvekan om huruvida planen gäller, vilket ställer höga krav på tydlighet. Sannolikt är det då lättare att åstadkomma den tydlighet som behövs om länsstyrelsen får uppgiften att utöva tillsyn över översiktsplaneringen, på motsvarande sätt som länsstyrelsen har tillsyn över detaljplanerna i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft9"&gt;En ordning där länsstyrelsen utifrån ingripandegrunderna helt eller delvis skulle kunna upphäva översiktsplanen väcker emellertid nya frågor vad som blir följden av upphävandet. Kommunen skulle därigenom helt eller delvis kunna bli utan översiktsplan. Alternativt skulle den tidigare översiktsplanen fortsätta gälla i delar där läns- styrelsen upphävt den nya planen, med risk för samordningsproblem mellan den nya och den gamla planen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p949 ft9"&gt;Ett bättre alternativ kan vara att ta efter den ordning som gäller i bl.a. Norge, där översiktsplanen inte kan antas så länge de statliga myndigheterna och kommunen inte är överens. Kan parterna inte enas blir det i stället upp till ansvarigt departement att avgöra hur planen bör utformas i den del som tvisten gäller (avsnitt 5.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft14"&gt;En sådan ordning skulle visserligen kunna ses som en urholkning av det kommunala planmonopolet, genom att staten får möjlighet att lägga in ett veto mot översiktsplanen. Skillnaderna mot den nu- varande ordningen i &lt;NOBR&gt;PBL-systemet&lt;/NOBR&gt; – där kommunen själv kan anta översiktsplanen men där planen gäller tillsammans med länsstyrel- sens granskningsyttrande – ska dock inte överdrivas. För berörda parter bör den springande punkten vara att översiktsplanen anger en tydlig planeringsinriktning, vilket inte alltid är fallet i det nuvarande &lt;NOBR&gt;PBL-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Civila rättigheter behöver kunna prövas i domstol och enskilda behöver ha tillgång till effektiva rättsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Europakonventionens krav på att en enskild i vissa fall har rätt att få sina civila rättigheter prövade i domstol är ytterligare en aspekt på frågan om en bindande översiktsplan. Vi menar att det är osäkert om den nuvarande rätten att överklaga en översiktsplan skulle vara till- räcklig för att uppfylla Europakonventionens krav på &lt;SPAN class="ft32"&gt;effektiva rätts- medel&lt;/SPAN&gt;, om planen skulle göras bindande. Å andra sidan skulle en ändrad ordning för överklagande kunna ifrågasättas utifrån det kom- munala planmonopolet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Bakgrunden är att lagar och andra föreskrifter enligt RF inte får meddelas i strid med Europakonventionen (2 kap. 19 § RF). Av kon- ventionen följer bl.a. rätten till domstolsprövning och till en rättvis rättegång (artikel 6.1) och tillgång till effektiva rättsmedel (artikel 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;Kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan överklagas i dag i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kom- munallagen (2017:725) (13 kap. 1 § PBL). Vid en laglighetsprövning sker endast en begränsad materiell prövning av beslutet och av dess &lt;SPAN class="ft33"&gt;laglighet&lt;/SPAN&gt;. Av detta följer att domstolen enbart kan välja mellan att upp- häva eller inte upphäva beslutet, eftersom en ändring av beslutet utgör en prövning av dess lämplighet. Motsatsen till laglighetsprövning (tidi- gare benämnt kommunalbesvär) brukar benämnas förvaltningsbesvär eller förvaltningsrättsligt överklagande. De flesta &lt;NOBR&gt;PBL-beslut,&lt;/NOBR&gt; t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;beslut om detaljplaner, bygglov och förhandsbesked, överklagas genom förvaltningsbesvär (jfr 13 kap. 8 och 16 §§ PBL). I dessa fall sker även en materiell lämplighetsprövning och beslutet kan, med vissa begränsningar, både ändras och upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;ÄPBL-propositionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; uttalade departementschefen att kom- munfullmäktiges beslut om översiktsplan inte borde kunna över- klagas genom förvaltningsbesvär, men väl genom kommunalbesvär (prop. 1985/86:1 s. 357). Departementschefen slog bl.a. fast att han var av den bestämda uppfattningen att regionplaner inte skulle kun- na överklagas av sakägarna och att detsamma gällde översiktsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;fråga om planernas sakliga innehåll. En motsatt ordning skulle en- ligt departementschefen leda till en långt utdragen planeringsprocedur med oacceptabla fördröjningar av besluten. Departementschefen ut- vecklade skälen enligt följande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft47"&gt;Det avgörande skälet mot att införa en rätt till förvaltningsbesvär är – som jag framhöll i lagrådsremissen (s. 283) – att regionplanernas och över- siktsplanernas riktlinjer har en sådan karaktär att det inte är meningsfullt att överinstanserna skall kunna pröva riktlinjerna. Vid det efterföljande beslutsfattandet, när enskilda sakägares konkreta projekt skall bedömas, utgör nämligen dessa planer ett beslutsunderlag, varvid planernas riktlinjer kan diskuteras och tolkas i en dialog mellan sökanden och beslutsfattarna. Riktlinjerna är alltså avsedda att vara enbart vägledande. Översiktsplanerna visar kommunens uppfattning angående de allmänna intressenas inverkan generellt sett på kommande detaljplaner och ärenden om lov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft3"&gt;Om översiktsplanerna skall kunna överklagas på sakliga grunder, förutsätter detta en i många fall orimlig ”framförhållning” av sakägarna. De måste i mycket god tid slå vakt om sina eventuella framtida projekt. Detta leder lätt till ett plansystem med alltför starka bindningar. Meningen med överklagbarheten måste ju vara att en gång för alla skära av alla resonemang om hur markanvändningen skall vara inom ett visst område och att planen, när den har vunnit laga kraft, därför får bindande verkan för de fortsatta besluten i områden. Sådana verkningar är inte förenliga med grundtankarna bakom översiktsplanerna i PBL och måste enligt min mening avvisas. Rättssäkerhetsintresset blir bättre tillgodo- sett, om de slutliga avvägningarna mellan den enskildes anspråk och samhällsintressena kan göras i varje ärende om lov med den besvärs- möjlighet som då finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;Om översiktsplanen görs bindande för efterföljande beslut, skulle detta innebära att det i planen sker en prövning av den enskildes civila rättigheter på det sätt som avses i Europakonventionen. Det kan exempelvis handla om att en planerad verksamhet kommer att med-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p515 ft9"&gt;föra att de boende tvingas tåla vissa olägenheter eller att en fastighets- ägare hindras i hur denna kan använda sin mark. En sådan prövning av dennes civila rättigheter förutsätter i sin tur effektiva rättsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Vi anser att det kan ifrågasättas om laglighetsprövningen enligt kommunallagen är tillräcklig för att uppfylla kravet på Europakon- ventionens krav på rätten till domstolsprövning enligt artikel 6. Det beror i huvudsak på att den materiella prövningen av det överklagade beslutet är begränsad och att klagorätten grundar sig på kommun- medlemskap och inte på om beslutet angår vederbörande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;En bindande plan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan bör kunna överklagas i sak&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Även Århuskonventionens krav på att miljöorganisationer ska kunna överklaga vissa beslut har betydelse för frågan om översiktsplanen kan och bör göras bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;Enligt artikel 9.2 i konventionen ska varje part inom ramen för sin nationella lagstiftning se till att den berörda allmänheten som har ett tillräckligt intresse eller som hävdar att en rättighet kränkts har rätt att överklaga vissa beslut enligt artikel 6. Den artikeln reglerar allmänhetens deltagande i beslut om vissa verksamheter och inne- fattar miljötillstånd till verksamheter som räknas upp i bilaga 1 till konventionen (artikel 6.1 a). Det är typiskt sett mycket miljöstörande verksamheter som avfallsanläggningar, m.m. Enligt punkt 20 i bilagan inkluderas, förutom de verksamheter som räknas upp, även all verk- samhet där allmänhetens deltagande är föreskrivet enligt ett förfarande för bedömningen av miljöpåverkan enligt den nationella lagstiftningen. Enligt vår uppfattning omfattas därmed även den miljöbedömning som görs i översiktsplaneprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Enligt artikel 2.5 avses med berörd allmänhet den allmänhet som berörs eller kan beröras av eller som har ett intresse av ett beslut på miljöområdet. Enligt konventionen ska även sådana &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer som främjar miljöskydd och som uppfyller de krav som uppställs i nationell rätt anses ha ett sådant intresse. Det gäller bl.a. sådana ideella föreningar och andra juridiska personer som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskydds- intressen, inte är vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd (16 kap. 13 § miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Förutom skyldigheten att möjliggöra tillgång till domstolspröv- ning i artikel 9.2 ska parterna till konventionen enligt artikel 9.3 se till att den allmänhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell rätt har rätt att få handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prö- vad av domstol eller i administrativ ordning. Detta innefattar även en rätt att överklaga beslut av myndigheter som kan strida mot miljö- lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Om översiktsplanen görs bindande för efterföljande slut, ger lag- lighetsprövningen enligt vår uppfattning inte tillräckliga möjligheter för den berörda allmänheten ska ha rätt att få den materiella och formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av artikel 6 i Århuskonventionen prövad av domstol. Det hänger ihop med att det inte sker någon materiell bedömning av det överklagade beslutet. Konventionen syftar bl.a. till att allmänhe- ten ska ha tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, men möjlighe- ten att pröva sådana frågor inom ramen för laglighetsprövningen är begränsad eftersom miljöfrågorna kan sägas handla om vad som är en lämplig utveckling i förhållande till vad miljön tål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft10"&gt;En bindande översiktsplan medför enligt vår uppfattning att det finns anledning att se över hur prövningsramen ska se ut när det gäller kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Risk för att kommunen inte vill låsa sig vid ett visst alternativ, om beslutet blir bindande för efterföljande planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft14"&gt;Fysisk planering handlar i hög grad om att välja mellan olika kon- kurrerande anspråk på hur mark och vatten ska användas. Att slå fast att ett visst område ska användas för t.ex. bostäder innebär samtidigt ett ställningstagande mot en annan användning. Vi ser en risk för att kommunerna undviker att tydligt ta ställning till vad som utgör en önskvärd utveckling, om valet blir bindande för den efterföljande planeringen. Den ökade tydlighet som utredningsuppdraget syftar till riskerar därmed att få motsatt effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft12"&gt;Frågan om den regionala planeringen borde göras bindande togs upp av Bostadsplaneringskommittén (SOU 2015:59 s. 203).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p958 ft3"&gt;En vägledande plan kan ha bättre förutsättningar att bli förankrad bland kommunerna, eftersom den inte skapar definitiva låsningar. En annan fördel med en vägledande plan är att den kan vara flexibel och ge ut- rymme för nödvändiga avsteg från riktlinjerna i de fall samhällsutveck- lingen snabbt förändras. Det skulle kunna bli kostsamt och skapa osäker- het, om en bindande regionplan skulle behöva ändras från tid till annan. En bindande regionplan skulle å andra sidan kunna tvinga fram nöd- vändiga åtgärder. Det finns dock inget som säger att en bindande region- plan får större genomslag än en vägledande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft14"&gt;Trots att förutsättningarna för den kommunala översiktsplanering- en i flera avseenden skiljer sig från planeringen på regional nivå, kan kommitténs tankegångar även appliceras på översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Vi menar att fördelarna med att kommunen i förväg tydligt klargör vad som utgör en lämplig utveckling överväger nackdelarna, inte minst eftersom det underlättar dialogen mellan staten och kommunen. Sam- tidigt måste en utvecklad översiktsplanering utgå från kommunpoliti- kens villkor och insikten om att det ibland kan vara svårt att välja mellan olika anspråk. Denna svårighet kan tänkas bli än mer relevant om översiktsplanen görs bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Egendomsskyddet innebär rätt till ersättning för vissa situationer när pågående markanvändning försvåras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft9"&gt;Om översiktsplanen görs bindande så att pågående markanvändning avsevärt försvåras behöver egendomsskyddet i regeringsformen och de bakomliggande ersättningsprinciperna beaktas (jfr även artikel 1 i Europakonventionens första tilläggsprotokoll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Egendomsskyddet innebär att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation m.m. eller tåla att det all- männa inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen (2 kap. 15 § första stycket RF). Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Även den för vilken det allmänna inskrän- ker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;på denna del av fastigheten är tillförsäkrad ersättning (2 kap. 15 § andra stycket RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft9"&gt;Regleringen i RF speglar principer som infördes 1972 i den då- varande byggnadslagen och flera andra angränsande lagar såsom naturvårdslagen, väglagen och byggnadsminneslagen. Principerna inne- bar att endast intrång i den pågående markanvändningen ersattes i de situationer som ledde till &lt;SPAN class="ft33"&gt;skadeersättning&lt;/SPAN&gt;, dvs. när fastighetsägaren be- håller äganderätten. Bortfall av sådana värden som grundades på för- väntningar om en ändrad markanvändning ersattes således inte. Dessa principer gäller också enligt 14 kap. PBL. Då äganderätten övergår till kommunen genom inlösen eller expropriation kan emellertid sådana värden som grundas på förväntningar om en ändrad markanvändning ersättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;PBL innehåller i dag flera bestämmelser som kan ge upphov till ersättningsgrundande skador för en fastighetsägare. Kommunen kan t.ex. bestämma att en fastighet som är i enskild ägo ska användas som allmän plats, varigenom det uppkommer en rätt för huvudmannen för den allmänna platsen att lösa in fastigheten. I sådant fall ska skadan ersättas utifrån reglerna i expropriationslagen (1972:719). Kommu- nen kan även försvåra pågående markanvändning genom att anta en ny detaljplan, t.ex. genom att bestämma att en viss byggnad som rivs eller förstörs av våda inte får byggas upp igen eller i en mindre om- fattning än den byggnad som fanns på platsen när planen antogs. Även i sådant fall har fastighetsägaren rätt till ersättning. Likaså kan skyddsbestämmelser – t.ex. en planbestämmelse som innebär att en byggnad inte får rivas – innebära en rätt till ersättning för den skada som då uppkommer för fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;Ett tänkbart scenario med en bindande översiktsplan är att kom- munen i planen med bindande verkan skulle kunna bestämma att en befintlig industrifastighet (utanför detaljplan) ska användas som bostadsområde. Skulle då byggnadsnämnden vara förhindrad att ge lov för en ny industribyggnad, om denna förstörts av våda? Skulle industriverksamheten kunna ges förnyat tillstånd för t.ex. miljöfarlig verksamhet? Om så inte är fallet skulle kommunen behöva ersätta verksamheten för den uppkomna skadan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;En annan tänkbar planeringssituation är att kommunen i över- siktsplanen skulle kunna bestämma att ett område ska användas som friluftsområde, t.ex. på grund av områdets natur- och rekreations-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft9"&gt;värden. Frågan är vilka rättsverkningar planen bör få i denna situa- tion. Skulle detta kunna innebära en form av ”naturreservat light”? I sådant fall bör fastighetsägaren rimligen kompenseras för det intrång som beslutet innebär, utifrån de principer som bär upp gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;Behovet av att koppla en ersättningsrätt direkt till att översikts- planen har ett visst innehåll är förmodligen liten, utan ersättningen bör förutsätta att bygglov nekas på grund av den markanvändning som slagits fast i planen. Däremot kan ersättningssituationerna be- höva ses över om översiktsplanen görs bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;En bindande översiktsplan förutsätter ändringar i andra planeringsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft9"&gt;Planering sker inte enbart med stöd av PBL utan även enligt annan lagstiftning, t.ex. väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byg- gande av järnväg. Många beslut som rör markanvändning och byggande fattas även med stöd av miljöbalken, t.ex. olika former av områdes- skydd och vattenverksamhet eller tillstånd till att bedriva miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;En central fråga är hur en bindande översiktsplan påverkar för- utsättningarna för planering enligt andra lagar. Om staten och kom- munen inom ramen för översiktsplaneprocessen kommer fram till att ett område ska användas på ett visst sätt – är det då lämpligt att t.ex. länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen eller Trafikverket enligt någon annan lag kan besluta om en helt annan användning av marken? Eller bör översiktsplanen i sådant fall förhindra sådana beslut som strider mot planen? I det senare fallet skulle kommunen få ett väsentligt större inflytande än vad som är fallet i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Eftersom det är svårt för kommunen att förutse alla behov som kan uppstå när det gäller hur mark- och vattenområden bör använ- das, ser vi en risk för att en bindande översiktsplan skulle kunna utvecklas till ett hinder i processer om markanvändning och byg- gande. Det vore inte lämpligt om enskilda eller myndigheter skulle kunna hamna i situationer där önskvärda verksamheter och åtgärder inte kommer till stånd förrän kommunen har ändrat översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;I våra direktiv anger regeringen att den omständigheten att över- siktsplanen utvecklas inte bör medföra väsentligt ändrade förutsätt- ningar för planering enligt annan lagstiftning, t.ex. väglagen eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;lagen om byggande av järnväg (dir. 2017:6 s. 12). Direktiven får för- stås som att regeringen anser att det inte är önskvärt att planering enligt annan lagstiftning ska vara beroende av att den önskade verk- samheten eller åtgärden måste vara förenlig med den gällande över- siktsplanen för att kunna tillåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Vi bedömer sammanfattningsvis att en bindande översiktsplan skulle innebära just sådana ändrade förutsättningar som direktiven avråder i från.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Boverkets förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Boverket redovisar sitt förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; på webbplatsen PBL Kunskapsbanken. Det är ett förslag på hur översiktsplanens redovis- ning kan byggas upp, framför allt när det gäller vilka begrepp som är lämpliga att använda såväl i text som på karta. Avsikten är att modellen ska vara så flexibel att den går att använda för alla kommuntyper och nivåer på den översiktliga planeringen, inklusive regional fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Boverket uppger att myndigheten märkt av ett ökat intresse för &lt;NOBR&gt;ÖP-modellen,&lt;/NOBR&gt; men nuvarande förslag behöver enligt Boverket utveck- las vidare för att bättre möta framtida krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;ÖP-modellens&lt;/NOBR&gt; tre delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Modellen är en begreppsmodell och anger en struktur för hur över- siktsplanens kartor kan byggas upp. Plan- och bygglagens krav på ställ- ningstaganden i översiktsplanen fördelas i förslaget till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; på tre aspekter – utvecklingsstrategi, användning och hänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Utvecklingsstrategin är den mer strategiska delen av översikts- planen som kan användas för att illustrera kommunens lång- siktiga intentioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Användning redovisar grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden, övergripande transportsystem samt grön- och blåstruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Hänsyn knyter an till att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen, vid beslut om användningen av mark- och vattenområ- den, kommer att tillgodoses (jfr 3 kap. 4 § PBL). En del allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="p408dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346408x1.jpg" style="width:436px;height:176px"  id="p408img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft12"&gt;intressen, som exempelvis bostadsförsörjning, framgår dock fram- för allt av de båda andra aspekterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft47"&gt;Källa: Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft10"&gt;Modellen innehåller flera delar som man väljer efter behov, och de tre aspekterna går delvis omlott med varandra. Samtliga delar måste alltså inte användas. Varje aspekt behöver inte heller innebära en separat &lt;NOBR&gt;ÖP-karta.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;Varför en &lt;NOBR&gt;ÖP-modell?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Boverket har tagit fram ett förslag till &lt;NOBR&gt;ÖP-modell&lt;/NOBR&gt; för att översikts- planerna ska bli tydligare och därmed mer användbara. Efterfrågan på vägledning om hur en översiktsplan kan utformas är också stor, samtidigt som allt fler kommuner också söker efter former för en mer kontinuerlig översiktsplanering. Tanken är att såväl planerarnas som användarnas arbete förenklas om det finns en färdig uppsättning byggklossar och begrepp att välja på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Behovet av att kunna jämföra kommunernas översiktsplaner och att analysera dem i ett regionalt perspektiv ökar. Det är då en stor fördel om översiktsplanerna är utformade på liknande sätt och ger en jämförbar bild av planerad utveckling i en region eller delregion. Även för den som söker en lokalisering och för överprövande myn- digheter underlättas analyser och bedömning om översiktsplanernas begrepp och översiktsplanekartornas strukturella uppbyggnad överens- stämmer med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="p409dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346409x1.jpg" style="width:436px;height:396px"  id="p409img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;Två pilotkommuner – Uppsala och Ronneby&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För tillfället arbetar Boverket med en utvärdering från de tiotal kom- muner och två regioner som deltagit som pilotkommuner de senaste två åren och prövat modellen i sitt översiktsplanearbete. I utredningen har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;tagit del av bland annat Uppsala kommuns nya översiktsplan 2016 samt Ronneby kommuns utställda förslag till ny översiktsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="p410dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346410x1.jpg" style="width:433px;height:630px"  id="p410img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p970 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td218"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td219"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p971 ft47"&gt;Källa: Uppsala kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="p411dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346411x1.jpg" style="width:407px;height:676px"  id="p411img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p972 ft26"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td220"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td221"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td220"&gt;&lt;P class="p27 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td221"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p973 ft47"&gt;Källa: Uppsala kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="p412dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346412x1.jpg" style="width:433px;height:681px"  id="p412img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft47"&gt;Källa: Ronneby kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="p413dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B346/H6B346413x1.jpg" style="width:346px;height:700px"  id="p413img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p974 ft47"&gt;Källa: Ronneby kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p877 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft146"&gt;Redovisning av allmänna intressen i översiktsplanen enligt PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Enligt gällande rätt ska kommunen i översiktsplanen redovisa sin be- dömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen, vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt (3 kap. 4 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Kravet på hur allmänna intressen ska hanteras i översiktsplanen har ändrats vid flera tillfällen sedan ÄPBL trädde i kraft. Vi menar att de många justeringarna har lett till att bestämmelsen med tiden har fått en annan innebörd än vad som ursprungligen var riksdagens avsikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;I den första delen av denna bilaga sammanfattar vi vår bild av hur kravet på redovisning av de allmänna intressena har förändrats över tid. I den andra delen finns, för den som önskar fördjupa sig, underlag i form av utdrag från förarbeten och tidigare lydelser av den aktuella bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;1. Innebörden av kravet på redovisning av allmänna intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft29"&gt;När den äldre plan- och bygglagen trädde i kraft 1987&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;Processen när ÄPBL trädde i kraft var ovanlig på så sätt att Lagrådet yttrade sig över lagförslaget vid två olika tillfällen och att förslagen i propositionen i flera avseenden ändrades vid riksdagsbehandlingen (avsnitt 7.2). Bland annat ändrades kravet på hur allmänna intressen bör hanteras i översiktsplanen till följande lydelse: I översiktsplanen skall redovisas allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om an- vändningen av mark- och vattenområden (dåvarande 4 kap. 1 § första stycket ÄPBL).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="p416dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346416x1.jpg/" id="p416img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;I &lt;NOBR&gt;ÄPBL-propositionen&lt;/NOBR&gt; finns inget som tyder på att översiktsplanen skulle utgöra en systematisk redovisning av allmänna intressen enligt ÄPBL. I stället framhålls i propositionen att kravet har samband med kravet att planen ska ange grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden m.m. (jfr prop. 1985/86:1 s. 527).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;Ett av översiktsplanens syften är att ”med ledning av [ÄPBL:s] be- stämmelser om allmänna intressen ange grunddragen i användningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för bebyggelseutvecklingen som en del i och en förutsättning för den övergripande, långsiktiga kommunplaneringen” (prop. 1985/86:1 s. 123). Översiktsplanen inne- bär en tolkning och precisering för olika delområden i kommunen av bestämmelserna i 2 kap. och därmed även av 2 och 3 kap. lagen om hushållning med naturresurser m.m.&lt;SPAN class="ft106"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;(jfr a. prop. s. 96). Genom över- siktsplanen visar kommunen alltså sin uppfattning om hur mark- och vattenområden bör användas för att de ska användas ”för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till be- skaffenhet, läge och behov” (jfr 2 kap. 2 § PBL) och om vad som utgör ”en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utform- ning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder” (jfr 2 kap. 3 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft9"&gt;Vi uppfattar att det var funktionen att &lt;SPAN class="ft33"&gt;tolka och precisera &lt;/SPAN&gt;de all- männa intressena som Bostadsutskottet avsåg 1986 när utskottet föreslog att ”översiktsplanen skall utgöra en redovisning av allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden”&lt;SPAN class="ft113"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, snarare än att ”kommunen ska redovisa sin bedömning av hur skyldig- heten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses” som den nuvarande bestämmelsen lyder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Vår bild är att såväl riksdagen som regeringen menade att över- siktsplanen är det planinstrument där kommunen redovisar sin upp- fattning om hur de allmänna intressena bör omsättas i praktiken i den kommunala geografin, för att därigenom klargöra kommunens syn på hur efterföljande beslut bör formuleras för att intressena ska kunna tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;I dag 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Bostadsutskottets förslag till 4 kap. 1 § första stycket i lagrådsremissen i samband med riksdagsbehandlingen (bet. BoU 1986/87:1 s. 451).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Bestämmelsens funktion var bl.a. att klargöra att översiktsplanen bara redovisar allmänna intressen, dvs. att kommunen i översikts- planen inte skulle ta ställning till förekommande enskilda intressen. Någon intention att kommunen i översiktsplanen systematiskt skulle gå igenom samtliga allmänna intressen och redovisa vilka åtgärder som kommunen tänkt sig för att främja eller säkerställa varje specifikt in- tresse – såsom bestämmelsen senare har uppfattats – kan inte utläsas av Bostadsutskottets betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Ändringarna 1996 medför att bestämmelsen får två olika betydelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Efter förslagen i prop. 1994/95:230 fick bestämmelsen följande lydelse: I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft14"&gt;Förslagen byggde på Plan- och byggutredningens betänkande SOU 1994:36, men regeringen avfärdade i huvudsak utredningens tankar på att översiktsplanen skulle utgöra en systematisk redovisning av allmänna intressen (prop. 1994/95:230 s. 51). Samtidigt är det tyd- ligt att regeringen menade att det skulle ske en redovisning av miljö- och riskfaktorer (a. prop. s. 112).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;Enligt vår uppfattning fick bestämmelsen i och med detta två olika funktioner, dels som ”påfart” till andra preciserade krav på innehåll i bestämmelsen, dels som ett uttryckligt redovisningskrav i den del det gällde miljö- och riskfaktorer. Kravet på att miljö- och riskfaktorer ska redovisas är numera borttaget, men införandet får uppfattas som att regeringen i vart fall delvis ändrade sin uppfattning om räckvidden av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Bestämmelsen får ny innebörd 2011 genom nya PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; föreslog förändringar i kraven, eftersom redovis- ningskraven ansågs vara betungande (SOU 2005:77 s. 435 och 438).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;I propositionen till nya PBL anförde regeringen att det är bra med förenklingar, men att ”förenklingen inte [får] innebära minskade krav på redovisning av innebörd och konsekvenser”. I propositionen anför regeringen i stället att ”det [är] viktigt att de allmänna intressena redo- visas i enlighet med bestämmelserna i 2 kap.” och att ”det bör tydligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;framgå av översiktsplanen hur kommunen bedömer att de allmänna intressena ska kunna tillgodoses” (prop. 2009/10:170 del 1 s. 177 f.). I nya PBL har bestämmelsen därefter fått följande lydelse: Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om använd- ningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses (3 kap. 4 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Uttalandena antyder en syn på bestämmelsen som ligger nära den som Plan- och byggutredningen förde fram 1996 (”Med kravet avses en systematisk redovisning av allmänna intressen enligt PBL och därmed även enligt 2 och 3 kap. NRL”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;Sammanfattningsvis innebär detta enligt vår uppfattning att be- stämmelsen har fått en helt annan innebörd än vad Bostadsutskottet avsåg när ÄPBL tillkom. Vår slutsats är att gällande rätt ska förstås som att lagstiftaren ställer krav på att det ska ske en systematisk redo- visning av alla allmänna intressen i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft29"&gt;Det är oklart vad preciseringen om riksintressen tillför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vår slutsats leder till frågor om vad den andra meningen i 3 kap. 4 § PBL egentligen tillför i dag (”I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt”). Eftersom även riks- intressena utgör ett allmänt intresse – enligt 2 kap. 2 § PBL – finns redan ett krav på redovisning av förekommande riksintressen i den första meningen. Kravet att riksintressen ska redovisas ”särskilt” ger enligt vår uppfattning ingen ytterligare vägledning om hur redovis- ningskravet egentligen ska förstås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vi menar att det har stor betydelse för effektiviteten i systemet att kraven på redovisning i översiktsplanen begränsas till att avse endast sådana frågor där kommunen kan göra meningsfulla ställ- ningstaganden och där det är angeläget att så sker. Att planen inte tyngs av onödig redovisning har även betydelse för kommunernas möjlighet att hålla planen aktuell, men även för att andra myndig- heter och enskilda ska kunna engagera sig i de frågor som planen avser att reglera och förstå innebörden av kommunens avsikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Våra förslag om hur riksintressen bör hanteras i översiktsplanen finns i avsnitt 9.1.6 och 10.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="p419dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346419x1.jpg/" id="p419img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p978 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Underlag för hur kravet på redovisning av allmänna intressen i översiktsplanen har utvecklats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;I denna del av bilagan finns förarbetsuttalanden m.m. som har gjorts i samband med att kravet på att allmänna intressen ska redovisas i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Propositionen till den äldre plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I 1987 års proposition med förslaget till ÄPBL föreslogs att kraven på redovisningen i översiktsplanen skulle utformas enligt följande (dåvarande 4 kap. 1 §):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft195"&gt;Översiktsplanen skall utgöra underlag för beslut om användningen av mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft16"&gt;Planen skall ange&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft198"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vatten- områden samt riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av be- byggelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft10"&gt;I specialmotiveringen till den föreslagna bestämmelsen anför depar- tementschefen följande (prop. 1985/86:1 s. 527 f.).&lt;SPAN class="ft91"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft195"&gt;Som sägs i den allmänna motiveringen (…) är planens syfte och funk- tion att vägledande behandla de långsiktiga, strategiska frågorna om markanvändning och byggande. Detta har kommit till uttryck i paragra- fens inledande del på så sätt att översiktsplanen anges utgöra underlag för beslut om användningen av mark- och vattenområden. Jag har samma synsätt som lagrådet på sambandet mellan ingressen&lt;SPAN class="ft200"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;och andra stycket punkt 1. &lt;SPAN class="ft201"&gt;När det i punkt 1 sägs att planen skall ange grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för bebyggelse, blir alltså detta att anse som en precisering av vad som sägs i ingressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft16"&gt;– – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft202"&gt;I det remitterade lagförslaget finns en föreskrift om att översiktsplanen skall utgöra en geografisk tillämpning av de allmänna bestämmelserna i 2 kap. Syftet med föreskriften var att markera att planläggning och prövning av lov skall ske med samma utgångspunkter för den allmänna lämplighets- bedömningen. &lt;SPAN class="ft151"&gt;Lagrådet (yttrandet s. 45) har påpekat att det är tämligen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Den föreslagna lagen, förkortad NRL, motsvaras i dag av 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Våra kursiveringar för att visa centrala uttalanden om hur bestämmelsen bör förstås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Här torde departementschefen avse det första stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p988 ft151"&gt;självklart att översiktsplanen skall anpassas till och underordnas de all- männa intressen som enligt 2 kap. skall beaktas vid all planläggning och lokalisering av bebyggelse. Jag har ingen erinran mot att föreskriften tas bort. &lt;SPAN class="ft202"&gt;Orden ”med tillämpning av bestämmelserna i 2 kap.” har därför utgått.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft203"&gt;Bestämmelserna i 2 kap. är mångskiftande och har naturligtvis olika be- tydelse i olika områden inom kommunen. &lt;SPAN class="ft198"&gt;Detta leder fram till en allsidig diskussion om markanvändning och bebyggelsestruktur som jag menar är viktig i varje kommun. Ställningstagandena kan variera när det gäller prioritering mellan olika intressen, precisionen i riktlinjerna och tids- perspektivet. &lt;/SPAN&gt;Kommunens ställningstagande i dessa frågor skall alltså komma till uttryck i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft3"&gt;Översiktsplanens innehåll skall givetvis avgränsas med hänsyn till de olika funktioner som jag i den allmänna motiveringen angett att ett så- dant planinstitut bör ha (…). Dess innehåll skall således avse dels an- vändningen i stort av fysiska resurser, dvs. mark- och vattenområden, och dels lokaliseringen och dimensioneringen av nya &lt;NOBR&gt;bostads-,&lt;/NOBR&gt; arbets- och friluftsområden m.m. samt olika typer av strukturbildande anlägg- ningar, såsom &lt;NOBR&gt;kommunikations-,&lt;/NOBR&gt; energi- och serviceanläggningar. Planens karaktär av dokument för politiska mål, som rör mark- och vattenhus- hållning, fysisk miljö och bebyggelseutveckling gör det angeläget att planen kan ge uttryck för både ett långsiktigt mål och en strategi för successiva förändringar som syftar till att nå de långsiktiga målen. Tids- perspektivet måste alltså komma till uttryck i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft204"&gt;Departementschefens uttalanden klargör enligt vår uppfattning att översiktsplanen avsågs vara kommunens ”bild” av hur de allmänna in- tressena i 2 kap. skulle tillämpas i praktiken i kommunen på en viss plats (”en geografisk tillämpning av de allmänna bestämmelserna i 2 kap.”). Den tänkta bestämmelsen i första stycket att ”Översiktsplanen skall ut- göra underlag för beslut om användningen av mark- och vattenområ- den” avsågs alltså inte ha någon självständig betydelse i förhållande till bestämmelsen ”Planen ska ange grunddragen i den avsedda använd- ningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för tillkomst, för- ändring och bevarande av bebyggelse” (andra stycket första punkten).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="p421dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346421x1.jpg/" id="p421img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft29"&gt;Ändringar i samband med lagrådsremissen vid riksdagsbehandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft11"&gt;I samband lagrådsremissen i riksdagen föreslog utskottet att 4 kap. 1 § i stället borde utformas enligt följande (bet. BoU 1986/87:1 s. 451):&lt;SPAN class="ft106"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Översiktsplanen skall utgöra &lt;/SPAN&gt;en redovisning av allmänna intressen vid &lt;SPAN class="ft195"&gt;beslut om användningen av mark- och vattenområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft201"&gt;Av planen skall framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vatten- områden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft12"&gt;Utskottet uttalade följande motiv (a. bet. s. 433) till förändringen i 4 kap. 1 § ÄPBL.&lt;SPAN class="ft55"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft196"&gt;Mot bakgrund av lagrådets uttalande och i linje med motionsvis fram- förda förslag är det enligt bostadsutskottets uppfattning angeläget att översiktsplanens karaktär av inte bindande planinstrument tydligare anges i lagtexten. Utskottet förordar att i 4 kap. 1 § första stycket görs ett tillägg som begränsar den översiktliga planeringen till vad som närmast skulle kunna karaktäriseras som en utvecklingsplanering. I översiktsplanen bör således redovisas dels vilka mark- och vattenområden som redan tagits i anspråk t.ex. för bebyggelse, försvar, naturvård m.m., dels inom vilka om- råden förändringar kan väntas och dels inom vilka områden inga speciella restriktioner erfordras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft198"&gt;Vad nu anförts bör komma till uttryck genom en förändring i 4 kap. 1 § första stycket av innebörd att översiktsplanen skall utgöra en redo- visning av användning av mark- och vattenområden samt av det all- männa intresset vid beslut om förändringar och bevarande av mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft201"&gt;Med den nu förordade utformningen av första stycket markeras att över- siktsplanen inte skall vara bindande för de efterföljande besluten, eftersom vid sådana beslut även enskilda intressen skall beaktas. &lt;SPAN class="ft195"&gt;Detta framgår av 1 kap. 5 § där det föreskrivs att vid prövning av frågor enligt PBL både allmänna och enskilda intressen skall beaktas om inte annat är särskilt är föreskrivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft10"&gt;Lagrådet uttalade följande med anledning av de föreslagna ändringarna i 4 kap. 1 § ÄPBL (a. bet. s. 455 f.):&lt;SPAN class="ft91"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Kursiveringarna visar skillnaderna i förhållande till förslaget i ÄPBL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft37"&gt;Ändringarna syftar till att tydligare markera, att översiktsplanen tar sikte på att redovisa de allmänna intressena och att den inte innefattar någon avvägning mot de enskilda intressena. Som bostadsutskottet framhållit i remissen understryks härigenom att översiktsplanen inte skall vara bind- ande för de efterföljande besluten. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Vid den prövning som föregår dessa beslut skall nämligen enligt den 1 kap. 5 § angivna huvudregeln även enskilda intressen beaktas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft16"&gt;– – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft3"&gt;Lagrådet finner, att de av bostadsutskottet föreslagna ändringarna i 1 kap. 3 § och 4 kap. 1 § PBL tydligare än propositionens förslag klargör att översiktsplan inte är bindande. Genom det föreslagna tillägget till 1 kap. 3 § första stycket fastslås detta uttryckligt. Innebörden i tillägget måste anses vara, att en översiktsplan över huvud taget inte är rättsligt bindande. Enligt lagrådets mening är detta förhållande avgörande för grundlagsfrågans bedömning. För att det skall vara fråga om en före- skrift i RF:s mening krävs som redan nämnts bl.a., att föreskriften skall vara bindande för myndigheter och enskilda, dvs. att den skall föranleda rättslig bundenhet. Med de föreslagna ändringarna i förhållande till PBL- förslaget kommer översiktsplan enligt PBL:s regler inte att innehålla sådana föreskrifter som avses i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft16"&gt;– – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft195"&gt;Lagrådet föreslår, att 4 kap. 1 § första stycket ges lydelsen: ”I över- siktsplanen skall redovisas allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.” Beträffande andra stycket 1 vill lagrådet förorda, att orden ”tillkomst, förändring och be- varande av bebyggelse” bibehålls i lagrummet (jfr 1 kap. 3 § första stycket andra meningen). Lagrådet föreslår att, att punkt 1 ges följande lydelse: ”1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden och i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse,”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;Bostadsutskottet ansåg att lagrådets förslag till jämkningar som rörde översiktsplanerna borde accepteras, med en argumentation som i allt väsentligt var identisk med den argumentation som framförts i lag- rådsremissen. Utskottets förslag i denna del var också det som senare antogs av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;I ett avseende utvecklade utskottet sin argumentation i betänkandet i förhållande till texten i lagrådsremissen (a. bet. s. 30), genom att den kursiverade texten lades till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft151"&gt;Med den nu förordade utformningen av första stycket markeras &lt;SPAN class="ft202"&gt;att översiktsplanen har betydelse för redovisningen av de allmänna intressena. Därmed markeras även &lt;/SPAN&gt;att översiktsplanen inte skall vara bindande för de efterföljande besluten, eftersom vid sådana beslut även enskilda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1007 ft16"&gt;intressen skall beaktas. Detta framgår av 1 kap. 5 § där det föreskrivs att vid prövning av frågor enligt PBL både allmänna och enskilda intressen skall beaktas om inte annat är särskilt föreskrivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft14"&gt;Sammanfattningsvis medförde riksdagsbehandlingen alltså att lag- förslaget i propositionen i detta avseende ändrades från ”Översikts- planen skall &lt;SPAN class="ft52"&gt;utgöra underlag för beslut &lt;/SPAN&gt;om användningen av mark- och vattenområden” till ”I översiktsplanen skall &lt;SPAN class="ft52"&gt;redovisas allmänna intressen som bör beaktas vid beslut &lt;/SPAN&gt;om användningen av mark- och vatten- områden” (våra kursiveringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Att ändringarna skedde i syfte att undanröja alla tveksamheter om att översiktsplanen inte var bindande – och därmed förenlig med regeringsformens bestämmelser om normgivningsmakten – står klart. Den ändrade lydelsen kan visserligen uppfattas som att ytterligare krav på redovisning har tillkommit i förhållande till förslaget i propositio- nen, men den tolkningen saknar enligt vår uppfattning täckning i ut- skottets motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Plan- och byggutredningens förslag 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Plan- och byggutredningen redovisade i delbetänkandet Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36) förslag till ändrade krav på över- siktsplanens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft16"&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenområden samt bebyggelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft198"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;sådana övriga miljöförhållanden som har betydelse för en långsik- tigt god hushållning med resurserna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden samt om utveckling och bevarande av den byggda miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;konsekvenserna av avsedda större förändringar i användningen av mark- och vattenområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft198"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;hur kommunen avser att tillgodose&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft195"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;riksintressen enligt lagen (1987:12) om hushållning med natur- resurser m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;grunddrag och riktlinjer i regionplan enligt 7 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="p424dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346424x1.jpg/" id="p424img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;I fråga om den bestämmelse som nu är av intresse föreslog utred- ningen således endast en precisering på så sätt att det tydliggjordes att det var de allmänna intressena &lt;SPAN class="ft32"&gt;enligt 2 kap. &lt;/SPAN&gt;som ska redovisas i översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;I allmänmotiveringen redovisade utredningen uppfattningen att kraven på att de allmänna intressena ska redovisas i översiktsplanen har en självständig ställning (a. bet. s. 156 f.):&lt;SPAN class="ft91"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft195"&gt;Den nuvarande bestämmelsen om redovisning av allmänna intressen i översiktsplanen har formulerats som en övergripande bestämmelse till de efterföljande mer preciserade kraven översiktsplanens innehåll i 4 kap. l § andra stycket, vilket kan ge intryck av att den inte har en själv- ständig ställning. – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft3"&gt;Erfarenheterna talar enligt min mening för att kommunerna inte för- mått leva upp till nuvarande bestämmelser om översiktsplanens redo- visning av allmänna intressen. Det gäller främst att kommunerna inte dragit slutsatser från de kunskapsunderlag som tagits fram av såväl dem själva som av statliga myndigheter. – – – Jag anser att bestämmelserna om de allmänna intressena bör tas i en särskild punkt så att det klart framgår att sådana intressen som kommunen anser bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse skall utgöra en del av översiktsplanen. Ställningstagandena till de all- männa intressena bör således framgå klart och utgöra en del av den sam- lade översiktsplanen. – – – &lt;SPAN class="ft37"&gt;Det sagda innebär att kraven på redovisning i översiktsplanen av de allmänna intressena enligt 2 kap. PBL – och därmed också de allmänna intressena enligt 2 och 3 kap. NRL – ökar. &lt;/SPAN&gt;Det är dock kommunen som ytterst väljer omfattningen av redovisningen mot bak- grund av sitt allmänna ansvar att verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö samt kommunens önskan att påverka även andra myndigheters beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft10"&gt;I specialmotiveringen anförde utredningen följande i anslutning till den aktuella bestämmelsen (a. bet. s. 342):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft3"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft37"&gt;punkten 1 &lt;/SPAN&gt;skall en redovisning ske av sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas. Med kravet avses en systematisk redo- visning av allmänna intressen enligt PBL och därmed även enligt 2 och 3 kap. NRL. Härigenom kan översiktsplanen med stöd av 6 kap. 1 § NRL och 5 § förordningen (1993:191) om tillämpning av NRL utgöra en kun- skapskälla även för beslut enligt annan lagstiftning som rör mark- och vattenanvändningen och bebyggelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Plan- och byggutredningen synes alltså ha uppfattat kravet som att kommunen systematiskt ska gå igenom samtliga allmänna intressen och redovisa sin syn på hur dessa ska tillämpas, eller i vart fall att det var så den föreslagna bestämmelsen borde tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Regeringens proposition om Kommunal översiktsplanering enligt PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;Regeringen genomförde endast en del av Plan- och byggutredningens förslag. I den efterföljande propositionen gjorde regeringen följande uttalande om relationen mellan översiktsplanen och de allmänna in- tressena (prop. 1994/95:230 s. 49):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft195"&gt;De allmänna intressen som anges i 2 kap. PBL, som även innefattar be- stämmelserna i NRL, skall ligga till grund för planläggning och för beslut om lov och förhandsbesked. Bestämmelserna ger allmänna principer och utgångspunkter för såväl lokalisering av bebyggelse och bebyggelsemiljöns utformning. Översiktsplanen skall precisera och konkretisera dessa allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft16"&gt;– – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft196"&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att översiktsplanens olika syften och funktioner motiverar en viss skärpning av kraven på över- siktsplanens innehåll och redovisning. Som redovisas ovan är ett av planens huvudsyften att fungera som ett styrinstrument för utveck- lingen av bebyggelsen. En väl utvecklad översiktsplan bör tydligt redo- visa kommunens ställningstaganden till markanvändning, bebyggelse- utveckling och allmänna intressen till vägledning för efterföljande be- slut enligt bl.a. PBL. Om översiktsplanen skall kunna ge vägledning för beslut enligt andra lagar som är knutna till NRL behöver ställnings- taganden till olika anspråk och avvägningar mellan motstående intressen redovisas. – – – Sammantaget innebär således såväl erfarenheterna av det hittillsvarande arbetet som kraven på ökad miljöhänsyn att nya krav bör ställas på att översiktsplaneringen tydligare redovisar ställningstaganden i olika frågor. Som framhålls i flera remissyttranden är det angeläget att översiktsplaneringen utvecklas stegvis med utgångspunkt i lokala för- hållanden och behov. Bestämmelser om översiktsplanens obligatoriska innehåll finns i 4 kap. 1 §. Syftet med bestämmelserna är att ange de grundläggande kraven för vad som skall redovisas. Bestämmelserna bör ändras och preciseras för att dels underlätta förståelsen av planen, dels öka miljöhänsynen. Enligt regeringens bedömning innebär mer preci- serade krav på vad som skall redovisas inte att kommunernas hand- lingsutrymme i fråga om innehållet i översiktsplanen begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="p426dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346426x1.jpg/" id="p426img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft11"&gt;Av propositionen framgår att regeringens förslag till preciseringar av kraven på översiktsplanens innehåll endast delvis stämmer överens med utredningens förslag, bl.a. när det gäller utredningens förslag att översiktsplanen ska redovisa allmänna intressen samt övriga miljö- förhållanden i kommunen. Regeringen anför (a. prop. s. 51):&lt;SPAN class="ft106"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft202"&gt;Regeringen anser att bestämmelsen om redovisning av allmänna intressen i översiktsplanen också fortsättningsvis skall vara en övergripande bestämmelse till de mer preciserade kraven på innehåll. Därmed görs tydligt att över- siktsplanens olika ställningstaganden – vare sig det handlar om den avsedda mark- och vattenanvändningen eller om utvecklingen av bebyggelse – skall ske med beaktande av de allmänna intressena. &lt;SPAN class="ft151"&gt;De påtalade bristerna i fråga om redovisningen av de allmänna intressena bör främst lösas genom att redovisningsmetoderna utvecklas. Därvid bör bl.a. betonas skillnaden mellan å ena sidan det underlag om olika allmänna intressen, som ligger till grund för översiktsplaneringen, och å andra sidan kommunens bedömningar vad gäller dessa intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Uttalandet får uppfattas som att regeringen motsätter sig tanken på att bestämmelsen ställer krav på en ”systematisk redovisning av allmänna intressen enligt PBL och därmed även enligt 2 och 3 kap. NRL”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;Samtidigt föreslår regeringen en utökning av redovisningskravet i 4 kap. 1 §, så att översiktsplanen även ska redovisa de &lt;SPAN class="ft32"&gt;miljö- och riskfaktorer &lt;/SPAN&gt;som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (jfr nedan).&lt;SPAN class="ft91"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;Tidigare lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft208"&gt;I översiktsplanen skall redovisas allmänna intressena som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft208"&gt;I översiktsplanen skall redovisas &lt;SPAN class="ft209"&gt;de &lt;/SPAN&gt;allmänna intressena &lt;SPAN class="ft209"&gt;enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer &lt;/SPAN&gt;som bör beaktas vid beslut om använd- ningen av mark- och vattenområ- den. &lt;SPAN class="ft209"&gt;Vid redovisningen av de all- männa intressena skall riksintressen enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. anges särskilt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;Enligt specialmotiveringen innebär ändringarna både en tydligare systematisering av kraven och en viss utvidgning med nya krav på innehållet (a. prop. s. 112). Regeringen anförde följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Här redovisas endast bestämmelsens första stycke.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1019 ft195"&gt;I första stycket finns en uttömmande bestämmelse om vad som skall redovisas i planen. I översiktsplanen skall således redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Med miljö- faktorer avses sådant som buller, markförsurning och luftföroreningar som har betydelse för vad ett mark- eller vattenområde kan användas för. Riskfaktorer kan avse skred eller översvämningar och sådant som utsläpp av farliga gaser och kemikalier vid olyckshändelser under trans- porter eller från anläggningar. Redovisningskravet avseende miljö- och riskfaktorer skall ses mot kravet på länsstyrelsen att i gransknings- yttrandet enligt 9 § ange om bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boende och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshän- delser. Genom en tydlig redovisning av miljö- och riskfaktorer har kom- munen möjlighet att få statens syn på frågor om hälsa och säkerhet i ett tidigt skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft9"&gt;Regeringens förslag blev också riksdagens beslut (SFS 1995:1197). Riksdagens ursprungliga beslut om ÄPBL, liksom regeringens ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft11"&gt;talande i den ovannämnda propositionen på s. 51, får uppfattas som att ”bestämmelsen om redovisning av allmänna intressen i översiktspla- nen … skall vara en övergripande bestämmelse till de mer preciserade kraven på innehåll [i paragrafen]”. Det är dock svårt att se hur de änd- ringar som föreslås i samma proposition avseende miljö- och risk- faktorer kan ses som något annat än ett tydligt krav på att förekom- mande miljö- och riskfaktorer ska redovisas särskilt i planen, snarare än att de skulle kunna vara en övergripande bestämmelse till övriga krav i paragrafen. Regeringens uttalanden i dessa avseenden synes vara svåra att förena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft10"&gt;Några mindre justeringar i denna paragraf gjordes även i samband med införandet av miljöbalken, men dessa saknar betydelse i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Även &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; tog upp frågan om hur de allmänna intressena bör hanteras i översiktsplanen. Kommittén redovisade under rubriken &lt;SPAN class="ft32"&gt;Erfarenheter och problem &lt;/SPAN&gt;bakgrunden till sina förslag kring vad som bör redovisas i översiktsplanen i fråga om allmänna intressen (SOU 2005:77 s. 435):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft16"&gt;Många kommunföreträdare, inte minst från de mindre kommunerna, har under utredningsarbetet framfört att de tvingande bestämmelserna om översiktsplanens innehåll är allt för betungande för att motsvara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="p428dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346428x1.jpg/" id="p428img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft3"&gt;nyttan. Kritiken gäller framför allt dagens regler om att översiktsplanen ska redovisa ”de allmänna intressen som bör beaktas”, vilka anses med- verka till att översiktsplanerna ofta blir omfattande redovisnings- dokument. Såväl intresseorganisationer som sektorsmyndigheter riktar med stöd av dessa bestämmelser omfattande förväntningar och anspråk på innehållet, vilket anses strida mot PBL:s syfte att översiktsplanens innehåll i första hand bestäms av kommunen. Mängden nya mål och intressen som delvis har en bindande karaktär anses förstärka denna situation och begränsa kommunens handlingsutrymme i planeringen. Detta gäller bland annat de nya kraven på miljöhänsyn, som i flera kom- muner har vitaliserat översiktsplaneringen, men som ibland uppfattas som statliga pålagor och krav. Dessutom framhålls att det finns en risk för att innebörden av fullmäktiges ställningstagande blir otydlig genom mängden underlag om olika allmänna intressen med oklar status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft12"&gt;Kommittén menade att 4 kap. 1 § borde ges följande lydelse:&lt;SPAN class="ft55"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;Tidigare lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft208"&gt;I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft209"&gt;och de miljö- och riskfaktorer &lt;/SPAN&gt;som bör beaktas vid beslut om använd- ningen av mark- och vattenområ- den. &lt;SPAN class="ft209"&gt;Vid redovisningen skall riks- intressen enligt 3 eller 4 kap. miljö- balken anges särskilt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft211"&gt;I översiktsplanen skall redovisas &lt;SPAN class="ft210"&gt;kommunens bedömning av &lt;/SPAN&gt;de all- männa intressen i 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden &lt;SPAN class="ft210"&gt;samt om lokalisering av bebyggelse. I över- siktsplanen skall vidare redovisas andra överordnade mål och riktlinjer som har lagts till grund för kommunens ställningstaganden i denna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p1025 ft12"&gt;Kommittén anförde följande motiv för förslaget (SOU 2005:77 s. 438):&lt;SPAN class="ft55"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft3"&gt;För att översiktsplanen ska ge kommuninvånare information om kom- munens ställningstaganden och ge tydlig vägledning för efterföljande beslut är det angeläget att det görs en tydlig åtskillnad mellan själva planen och beslutsunderlaget till denna. Dagens inledande bestämmel- ser i 4 kap. 1 § föreslås därför ersättas med en ingress med innebörden att översiktsplanens ställningstaganden ska grundas på kommunens bedömningar av vilka allmänna intressen som har relevans i översikts- planen. &lt;SPAN class="ft37"&gt;Syftet är bland annat att avlasta och förenkla redovisningen så att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Här redovisas endast bestämmelsens första stycke.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="p429dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346429x1.jpg/" id="p429img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft202"&gt;det för såväl allmänheten som enskilda fastighetsägare som beslutsmyn- digheter blir tydligt vad kommunfullmäktige faktiskt tar ställning till. &lt;SPAN class="ft151"&gt;Som en konsekvens av de förändringar i bestämmelserna om allmänna intres- sen som föreslås i avsnitt 4.4.2 bör det i bestämmelserna även framgå att det i första hand handlar om sådana allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om dels en lämplig mark- och vattenanvändning, dels lokalisering av bebyggelse. &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att det i första hand handlar om de allmänna intressen och hänsyn som regleras i kommitténs förslag till be- stämmelser i 2 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§, men även om de generella, övergripande bestäm- melserna i 1 § samt bestämmelsen om hänsyn till omgivningen i 7 §. &lt;SPAN class="ft151"&gt;Som underlag för ställningstaganden till framtida förändringar blir det ofta naturligt att översiktsplanen också redovisar bedömningar av sådana allmänna intressen som bör beaktas vid lämplighetsbedömningar och beslut om bebyggelsens utformning enligt 5 och 6 §§. – – –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;författningskommentaren anförde &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; följande (SOU 2005:77 s. 996):&lt;SPAN class="ft91"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft195"&gt;Paragrafen innehåller vissa ändringar och kompletteringar till nuvarande bestämmelser om översiktsplanens obligatoriska innehåll i enlighet med motiven i avsnitt 6.6.3 för att medge enklare översiktsplaner och att samtidigt precisera kraven på innehåll. &lt;SPAN class="ft201"&gt;Genom ändringen i första stycket tydliggörs att översiktsplanen ska redovisa de allmänna intressen som kommunen bedömer är relevanta. &lt;/SPAN&gt;– – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Propositionen Ett första steg för en enklare plan- och bygglag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Frågan om miljö- och riskfaktorer togs upp i propositionen Ett första steg för en enklare plan- och bygglag (prop. 2006/07:122). Regeringen anförde (a. prop. s. 35).&lt;SPAN class="ft91"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; har föreslagit att det särskilda kravet på redovisning av miljö- och riskfaktorer slopas. &lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning i denna del då hänvisningen till miljö- och riskfaktorer inte fyller någon egen funktion eftersom alla miljö- och riskfaktorer omfattas av och därmed beaktas vid en tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. plan- och bygglagen. &lt;/SPAN&gt;Särskilt tydligt blir detta om förslaget att förtydliga 2 kap. 3 § genom- förs. Den nuvarande dubbelregleringen i bestämmelserna om översikts- plan i 4 kap. 1 och 5 §§ har lett till en del oklarheter avseende de all- männa intressena i 2 kap. och om vissa miljö- och riskfaktorer verkligen ingår i de allmänna intressena. Genom att ta bort hänvisningen till miljö- och riskfaktorer kan denna otydlighet undanröjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="p430dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346430x1.jpg/" id="p430img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Regeringen synes i och med detta uttalande helt bortse från vad som tidigare uttalats om innebörden av bestämmelsen, dvs. att den enbart utgör en ”påfart” till övriga krav i bestämmelsen och att den avsåg att klargöra att planen bara redovisar allmänna med inte enskilda intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft29"&gt;Propositionen En enklare plan- och bygglag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;propositionen En enklare plan- och bygglag behandlade reger- ingen återstoden av kommitténs förslag. I avsnittet om översikts- planens roll, innehåll och utformning anförde regeringen följande (prop. 2009/10:170 Del 1 s. 177 f.).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft196"&gt;Översiktsplanen upplevs ofta som alltför överlastad av omfattande redo- visningsdokument. De nuvarande bestämmelserna anses medverka till att denna överlastning gör planen otydlig för politiker, allmänheten och de myndigheter som ska använda planen. &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; har föreslagit att översiktsplanen ska kunna göras enklare och att kommunerna ska ges ett större utrymme att utforma den utifrån sina behov. Kraven på handlingar i olika skeden av processen bör nyanseras. Det viktiga är att bakgrunden till samt innebörden och konsekvenserna av kommunens ställningstaganden tydligt framgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft151"&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att det är viktigt att planen är begriplig och överskådlig och att det ska gå att skilja på själva planen och beslutsunderlaget för den. Det bör tydligt framgå vad kommunfullmäktige konkret tar ställning till. Regeringen delar även kommitténs syn att det är viktigt att översiktsplaner inte tyngs med ovidkommande information. Detta för att underlätta processen för framtagande av nya översikts- planer i kommunerna. &lt;SPAN class="ft202"&gt;Däremot får förenklingen inte innebära minskade krav på redovisning av innebörd och konsekvenser så att intentionen om en bredare, mer strategisk och bättre förankrad översiktsplan motverkas. &lt;/SPAN&gt;Regeringen håller därför inte med om att kommunen ska ges större frihet att redovisa vilka allmänna intressen som har relevans för över- siktsplanen. &lt;SPAN class="ft202"&gt;Även om syftet är vällovligt, att förenkla redovisningen, är det viktigt att de allmänna intressena redovisas i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. &lt;/SPAN&gt;Det bör tydligt framgå av översiktsplanen hur kommunen bedömer att de allmänna intressena ska kunna tillgodoses. Även kommunens ställ- ningstagande till mark- och vattenanvändningen, den byggda miljön, riks- intressen, miljökvalitetsnormer samt strandskydd bör tydligt framgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft9"&gt;Regeringen föreslog därför en lydelse som enligt författningskom- mentaren överensstämmer med 4 kap. 1 § första stycket i den nuva- rande lagen med språkliga ändringar (a. prop. s. 419). Skillnaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Våra kursiveringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;SOU 2018:46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft26"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;mellan den tidigare och den nuvarande lydelsen framgår av nedan- stående uppställning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;4 kap. 1 § första stycket ÄPBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft16"&gt;I översiktsplanen ska &lt;SPAN class="ft59"&gt;redovisas &lt;/SPAN&gt;de allmänna intressen enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft59"&gt;som bör beaktas &lt;/SPAN&gt;vid beslut om an- vändningen av mark- och vatten- områden. &lt;SPAN class="ft59"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;redovisningen ska riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljö- balken anges särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;3 kap. 4 § PBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft208"&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Kommunen &lt;/SPAN&gt;ska i översiktsplanen &lt;SPAN class="ft209"&gt;redovisa sin bedömning av hur skyl- digheten att &lt;/SPAN&gt;enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft209"&gt;ta hänsyn &lt;/SPAN&gt;till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vatten- områden &lt;SPAN class="ft209"&gt;kommer att tillgodoses&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft209"&gt;I &lt;/SPAN&gt;redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;Enligt författningskommentaren överensstämmer innehållet i para- grafen med 4 kap. 1 § första stycket ÄPBL med språkliga ändringar (a. prop. s. 419).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Vi menar emellertid att det sedan ÄPBL trädde i kraft har skett betydelsefulla förändringar när det gäller hur bestämmelsen om all- männa intressen bör förstås.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="p433dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346433x1.jpg/" id="p433img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Statens offentliga utredningar 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1037 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ett reklamlandskap i förändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Stärkt straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft5"&gt;för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;En strategisk agenda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft5"&gt;för internationalisering. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Framtidens biobanker. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft219"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet­ 2018. Beslut under osäkerhet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Vårt gemensamma ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;för unga som varken arbetar eller studerar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Bidragsbrott och underrättelseskyl- dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Mindre aktörer i energilandskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;genomgång av nuläget. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Vägen till självkörande fordon – introduktion. Del 1 + 2. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Med undervisningsskicklighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1058 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Gräsrotsfinansiering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Flexibel rehabilitering. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Konstnär – oavsett villkor? Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Tid för utveckling. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Några frågor i skyddslagstiftningen. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Ekonomiska sanktioner mot terrorism. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;En nationell alarmeringstjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Aggressionsbrottet och ändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Romstadgan. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Rätt att forska. Långsiktig reglering av forskningsdatabaser. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Att bryta ett våldsamt beteende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;återfallsförebyggande insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft5"&gt;för män som utsätter närstående för våld. S.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="p434dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346434x1.jpg/" id="p434img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1077 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;God och nära vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft5"&gt;En primärvårdsreform­. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Vissa fredspliktsfrågor. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Statliga skolmyndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;för elever och barn i en bättre skola. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Tryggad tillgång till kontanter. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Statliga servicekontor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;mer service på fler platser. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Möjligt, tillåtet och tillgängligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering. Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="p435dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346435x1.jpg/" id="p435img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Statens offentliga utredningar 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft16"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft47"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft7"&gt;Uppdrag: Samverkan 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft4"&gt;Många utmaningar återstår. [12] Flexibel rehabilitering. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft5"&gt;Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft4"&gt;Tid för utveckling. [24] Vissa fredspliktsfrågor. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft5"&gt;Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft47"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft7"&gt;Ett reklamlandskap i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. [1]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft5"&gt;Myndighetsgemensam indelning – sam- verkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft5"&gt;Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft219"&gt;Bidragsbrott och underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Gräsrotsfinansiering. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft5"&gt;Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft5"&gt;Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft5"&gt;Tryggad tillgång till kontanter. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft5"&gt;Statliga servicekontor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft4"&gt;– mer service på fler platser. [43] Möjligt, tillåtet och tillgängligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål. [44]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft47"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft5"&gt;Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft5"&gt;Några frågor i skyddslagstiftningen. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft5"&gt;En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft47"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft5"&gt;Stärkt straffrättsligt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft5"&gt;för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft5"&gt;Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft7"&gt;En nationell alarmeringstjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. [28]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft5"&gt;Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft5"&gt;Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft47"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft5"&gt;Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft5"&gt;Konstnär – oavsett villkor? [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft47"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft5"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet­ 2018. Beslut under osäkerhet. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft7"&gt;Mindre aktörer i energilandskapet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;genomgång av nuläget. [15] Vägar till hållbara vattentjänster. [34]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft47"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft5"&gt;Vägen till självkörande fordon – introduktion. Del 1 + 2. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft5"&gt;Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar. [35]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="p436dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B346436x1.jpg/" id="p436img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1110 ft5"&gt;En utvecklad översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft7"&gt;Del 1: Att underlätta efterföljande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft5"&gt;planering. Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformen. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft47"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Framtidens biobanker. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft5"&gt;Vissa processuella frågor på social- försäkringsområdet. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft7"&gt;Ju förr desto bättre – vägar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft4"&gt;en förebyggande socialtjänst. [32] Att bryta ett våldsamt beteende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. [37]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft5"&gt;God och nära vård. En primärvårdsreform­. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft47"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;En strategisk agenda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft5"&gt;för internationalisering. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft5"&gt;Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Vårt gemensamma ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;för unga som varken arbetar eller studerar. [11]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft7"&gt;Med undervisningsskicklighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft5"&gt;i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft5"&gt;Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft5"&gt;Validering i högskolan – för tillgodo- räknande och livslångt lärande. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft5"&gt;Rätt att forska. Långsiktig reglering av forskningsdatabaser. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft5"&gt;Statliga skolmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;för elever och barn i en bättre skola. [41]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft47"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft5"&gt;Ekonomiska sanktioner mot terrorism. [27]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H6B346</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2018__46.pdf</filnamn>
<filstorlek>4345687</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En utvecklad översiktsplanering - Att underlätta efterföljande planering - Del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6E89FBCA-978B-4802-869D-E073325AFEB9</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H6B346d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2018__46_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>1384301</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En utvecklad översiktsplanering - Kommunal reglering av upplåtelseformen - Del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C253FED1-742A-40D7-83F5-2896624F3E9E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>